DOCSLIB.ORG

Krutbrännaren 2010-1

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Krutbrännaren Nr 1 ∙ 2010 ∙ Årg 19 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 19, 2010 nr. 1 ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2010 är 100:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 130:-). För medlemmar yngre än 25 år är avgiften 50:-. Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrän- naren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Tomas Burén Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Adelgatan 11 C, 393 50 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 251 89. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tommy Knutsson (v.ordf.) Kenneth Erlandsson Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0480 / 198 46. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Helena Lager Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Sandgårdsborg 105, 386 92 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485/450 55 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] “Ölands svampflora” Ett pågående projekt där vi försöker Projekt Ölands hotade växter kartlägga svampfloran på Öland. Av- Hjälp oss inventera sällsynta och hotade sikten är att få fram så kompletta sock- växter på Öland. Vill du ha en aktuell enfloror som möjligt för att därigenom rödlista, eller äldre fynduppgifter som få en bild över arternas utbredning och behöver kontrolleras skriv eller ring till frekvens. Är du intresserad så skriv eller Thomas Gunnarsson. ring till Tommy Knutsson. Omslagsbild: Backsippa Pulsatilla vulgaris, nerfarten till Haga Park 2010, ny art på rödlistan Omslagets baksida: Desmeknopp Adoxa moschatellina, ny art på rödlistan Samtliga foton detta nummer: Thomas Gunnarsson Krutbrännaren 1 (19) 2010 Floraväkteri 2009 av Ulla-Britt Andersson (text) & Thomas Gunnarsson (foto) Årets floraväktarrapport koncentrerar sig på de växter som påträffas i sandiga marker, både torra och fuktiga. Vi har exkluderat arter som enbart växer på sandiga havs- stränder. Olika sandiga miljöer hyser många rödlistade arter bland växter, svampar och insekter. De flesta av arterna som redovisas är konkurrenssvaga och är beroende av att öppen sand kontinuerligt exponeras. Många av dem gynnas också av den höga temperatur som uppnås i ytskiktet av solexponerad sand. Den besökslokal som vi valt ut presenteras i de flesta fall med en tabell över antalet plantor/strån o dyl. genom åren även om den ej blivit besökt 2009. Därunder listas eventuellt andra lokaler som besökts under 2009 och där en serie med flera fyndår finns att presentera. Vittåtel Aira caryophyllea VU Vittåtel känns igen på den silverglänsande vippan. Gräset är ettårigt och strået kan bli 25 cm högt. Skärmfjällen är längre än de borstförsedda ytteragnarna. Bladen är hop- rullade och smala, endast 0,3 mm breda. Arten är konkurrenssvag och växer på torr, näringsfattig och sandig mark med sur-neutral reaktion. I Sverige växer den främst i Skåne, Blekinge, Småland, Halland samt på Öland och Gotland. Arten har gått till- baka i senare tid beroende på minskad störning av sandiga marker samt konstgödning som lett till igenväxning. Även trädplantering har lett till minskade habitat för arten. Primärfynd av arten på Öland gjorde Oskar Sternvall 16 juni 1903 mellan Lilla och Stora Frö, Vickleby socken, belägget finns i Lund. Arten finns ännu idag i området mellan de två byarna på sandig, hästbetad mark. På Öland uppträder arten i sandiga ödeåkrar, grustag, f.d. banvall och på annan sandig glesbevuxen mark. Den är också funnen ute på Stora alvaret där den uppträtt i brännfläckar men också på tuvig mark med ljung Calluna vulgaris. Vid den pågående inventeringen av Öland har flera nya lokaler för arten blivit funna. Under 2009 inkom nio rapporter om vittåtel varav fyra var nyfynd. Vi har 56 floraväktarlokaler för arten. Besökslokaler: En lämplig lokal på södra Öland är gamla järnvägsvallen mel- lan Kastlösa-Skärlöv. Man kan köra bil och parkera vid Penåsadungen, Kastlösa socken. Fortsätter man att vandra/cykla på banvallen har man vittåtel spridd längs 1-2 kilometer, det största beståndet börjar ungefär där banvallen går över Penåsabäcken ca 1,5 km OSO om parkeringen. Gräset växer där växttäcket på banvallen är som glesast. Koordinater: 6256625/1542180. Gör du ditt besök första halvan av juni må- nad har du också rikligt av blommande bestånd med stor sandlilja Anthericum liliago nära banvallen. 3 Krutbrännaren 1 (19) 2010 Hö-Mör-1592 Penåsa öster bron, Kastlösa f:g 6256627 - 1542181 Antal Enhet Datum Observatörer (Rapportör) 50000 plantor 2008-06-05 Crister Albinsson 35000 plantor 2007-05-15 Tommy Knutsson 35000 plantor 2005-07-26 Crister Albinsson, Tommy Knutsson 35000 plantor 2002-05-21 Ulla-Britt Andersson 1000 plantor 1994-06-08 Tommy Knutsson Hö-Bor-0051 Grankulla kyrkväg 1, Böda f:g 6354448 - 1577541 Antal Enhet Datum Observatörer (Rapportör) 560 strån 2009-08-28 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson m.fl. 50 plantor 2003-07-21 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 30 plantor 2003-07-21 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson Vittåtel Aira caryophyllea Grådådra Alyssum alyssoides 4 Krutbrännaren 1 (19) 2010 Grådådra Alyssum alyssoides VU Grådådra är en korsblommig växt som kan bli 1-3 dm hög. Blommorna är blekt gula och blir med tiden vita. Den rundade och platta skidan mäter 2-4 mm. Stjälken är ofta grenad från basen. Bladen är smala och helbräddade. Hela växten är stjärnhårig vilket ger den ett grått utseende. Arten är inkommen med gräsfrö på 1800-talet. Den har tidigare funnits i södra Sverige upp till Norrlandsgränsen men är numera för- svunnen från flera landskap. I dagsläget är arten fortfarande relativt spridd i Skåne samt på Öland och Gotland. Arten är konkurrenssvag och växer på sandiga marker främst i kalkrika trakter. Grådådra är ett- eller tvåårig, ofta gror plantorna på hösten och blommar tidigt på våren/försommaren innan torkan sätter in. Viss markstörning behövs för att arten ska kunna fortleva på en lokal. Igenväxning och kvävegödning missgynnar arten. Primärfynd av arten på Öland gjordes av Magnus Gustaf Sjöstrand 1841 på en trädesåker mellan Mörbylånga kyrka och västra Landborgen. Fyndet finns publice- rat i ”Calmar läns och Ölands flora” utgiven 1863 av nämnde Sjöstrand. På Öland är grådådra tämligen allmän och spridd över hela ön. Den växer på sandig, kalkrik mark i grustag, sandstäpp och sandiga torrängar med gles vegetation. Den kan också uppträda i ödeåkrar, på f.d. banvallar och lokaler av mer ruderatkaraktär. Under 2009 inkom 33 rapporter om grådådra varav 16 var nyfynd. Vi har 153 floraväktarlokaler för arten. Besökslokaler: En lättillgänglig lokal ligger i Runsten socken, söder om Åkerby. Väster om landsvägen finns ett större f.d. sandtag som numera betas. Grådådra finns spridd i sandtaget, koordinater 6283305/1553920. Andra spännande arter finns också på den sandiga marken såsom trubbstarr Carex obtusata, sandtimotej Phleum are- narium och fågelarv Holosteum umbellatum. Väster om Algutsrums kyrka finns ett enormt stort gammalt sandtag. Där kan man också finna rikligt med grådådra koordi- nater 6283845/1544205. Lokalen hyser också andra spännande arter speciellt tidigt på säsongen såsom ullranunkel Ranunculus illyricus, fågelarv och en del förvildade lökväxter. Hö-Bor-0035 Åkerby S. 1, Runsten f:g 6283304 - 1553921 (25 m) Antal Enhet Datum Observatörer (Rapportör) 159 plantor 2009-05-03 Jan-Olof Petersson 100 plantor 2008-11-09 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 1000 plantor 2007-05-29 Jan-Olof Petersson 1000 plantor 2005-05-07 Ulla-Britt Andersson Hö-Bor-0024 Greby stenbrott, Räpplinge f:g 6298885 - 1548941 (10 m) Antal Enhet Datum Observatörer (Rapportör) 550 plantor 2009-05-12 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 20 plantor 2006-10-01 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 5 Krutbrännaren 1 (19) 2010 Hö-Mör-0004 Gårdby sandhed 1, Gårdby f:g 6276898 - 1551606 (25 m) Antal Enhet Datum Observatörer (Rapportör) 5 plantor 2009-05-31 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 200 plantor 2007-04-29 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 50 plantor 2006-05-25 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 100 plantor 2002-06-23 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson Hö-Mör-0014 Bettorpsavtaget 1, Norra Möckleby f:g 6281691 - 1553703 (10 m) Antal Enhet Datum Observatörer (Rapportör) 535 plantor 2009-05-24 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 50 plantor 2007-05-29 Jan-Olof Petersson 50 plantor 2005-06-11 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson Hö-Mör-0023 Gårdby S., Sandby f:g 6274004 - 1550589 (25 m) Antal Enhet Datum Observatörer (Rapportör) 200 plantor 2009-06-19 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 50 plantor 2008-11-16 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 100 plantor 2007-07-05 Tommy Knutsson 100 plantor 2005-06-03 Ulla-Britt Andersson, Thomas Gunnarsson 100 plantor 2005-04-17 Ulla-Britt Andersson Knutört Anagallis minima VU Knutört är en av de minsta kärlväxterna i Sverige. Den är ettårig, plantan mäter 0,5-5 cm, bladen är äggrunda och de fyrtaliga blommorna är oskaftade. Kronbladen är vita, mycket oansenliga och frukten är en lockkapsel. Färgen på växten drar ofta åt rött. Vid massförekomst av knutört färgas marken i brunrött. Arten växer främst längs våra kuster i södra delen av Sverige. Den är relativt spridd på västkusten från Bohus- län till nordvästra Skåne, blir mer ovanlig på ostkusten men finns i Blekinge, sydöstra Småland samt på Öland och Gotland.
Recommended publications
  • Riksintressen För Kulturmiljövården – Kalmar Län (H)

    Riksintressen För Kulturmiljövården – Kalmar Län (H)

    Riksintressen för kulturmiljövården – Kalmar län (H) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se H län beslut RAÄ 1997-08-18. Beslut (H58) 2015-03-23. Gamlehult-Klobo (H61) hävt 2015-03-30. Beslut (H68), (H72), (H75), (H76) 2015-03-31. Beslut (H56), (H54), (H57) 2015-04-08. Hadetorp-Rosenvik (H69), Kantebo (H71), Kronobäck- Råsnäs hävt 2015-04-13. Beslut (H51), (H52), (H53), (H99) 2015-04-21. Beslut (H42), (H43), (H44), (H45) 2015-05-04. Ringhult (H98), Sundsholm (H88), Dalsebo-Krokarp (H77) hävt 2015-06-01. Beslut (H87), (H89), (H90), H92), (H93), (H94), (H96). (H97) 2015-06-23. Beslut (H59), (H60), (H70), (H73), (H74) slås samman till Emådalen (H70) 2015-08-18. Beslut(H95) delas upp i två delar 2015-11-17 . Ösjöfors (H81) hävt 2015-11-23, Hästmahult (H41) hävt 2015-11-23. Beslut (H48), (H49), (H50), (H100) 2016-03-11. Beslut (H36), (H63), (H64), (H65), (H66),(H67), (H78), (H79), (H80), (H82), (H83), (H84), (H85), (H86) 2016-06-17. Beslut (H47),(H46),(H40), (H39),(H101) 2016-11-07. Revidering Emådalen H70 tillägg Em, revidering Smålands Stenkust H62 tid. Em-Vånevik. Dokument uppdaterat 2017-03-08 Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Kalmar län (H) enligt 3 kap 6 § miljöbalken BORGHOLMS KOMMUN ________________________________________________________ 5 Vanserums malm - Norra Bäck [H18] (Runstens sn) ___________________________________________ 5 Gärdslösa - Runsten [H19] (Gärdslösa, Långlöt och Runsten snr) _________________________________ 5 Rönnerums fornby [H20] (Högsrum
  • Krutbrännaren 2006-1

    Krutbrännaren 2006-1

    Krutbrännaren Nr 1 • 2006 • Årg. 15 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 15, 2006 nr. 1. ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2006 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Keneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tel. 0480 / 198 46. Tommy Knutsson (v.ordf.) E-post: [email protected] Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Tel. 0485 / 420 14 Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn E-post: [email protected] Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Crister Albinsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Övra Västerstad 107, 380 62 Mörbylånga Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485 / 665 810 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Helena Lager St.
  • Översiktsplan 2002 Borgholms Kommun

    Översiktsplan 2002 Borgholms Kommun

    ÖVERSIKTSPLAN 2002 BORGHOLMS KOMMUN 1 Översiktsplan 2002 – Borgholms kommun Ur Allmänt kartmaterial©Lantmäteriet, Gävle Medgivande: M2002/3738, 4458, 6663. Kartorna godkända för spridning ur sekretessynpunkt, juli 2003. Omslagsfoto: Ann Moreau, Leo. Eriksson Tryck: ADT digitaltryck. Borgholm 2003 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 5 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURS- HUSHÅLLNING 58 Översiktsplanens syfte och innehåll 5 Bakgrund och tidigare planer 6 Riksintressen 58 Läsanvisningar 7 Sektorsvisa riksintressen 58 Riksintressen i Borgholms kommun 58 2. ALLMÄNNA INTRESSEN 8 Riksintresse för yrkesfisket 58 Riksintresse för fyndigheter av ämnen Värdefulla naturresurser 8 och material 58 Borgholm och omvärlden 9 Riksintresse för sjöfart 58 Ölands kommunalförbund 9 Riksintresse för kulturmiljövården 59 Övrigt samarbete 9 Riksintresse för naturvården 60 Baltic Seven Islands, B7 10 Riksintresse för friluftslivet 63 Vänorter 10 Natura 2000 63 Befolkning 11 Resurshushållning 65 Näringsliv 12 Särskilda bestämmelser för mark Tillverkningsindustri 13 och vatten 65 Småföretagande 13 Distansarbete 13 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR 69 Tjänste- och servicearbete 15 Konstnärlig verksamhet 15 Böda socken 69 Handel 15 Högby socken 75 Turism 15 Källa socken 81 Natur- och kulturturism 17 Persnäs socken 86 Jordbruk 18 Föra socken 91 Skogsbruk 20 Alböke socken 96 Fiske 22 Löts socken 100 Stenindustri 22 Köpings socken 105 Tätort och landsbygd 23 Egby socken 110 Offentlig service 25 Bredsättra socken 114 Utbildning och barnomsorg 25 Räpplinge socken 118 Vård och omsorg
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52

    4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52

    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
  • Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige

    Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige

    SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (16) Sammanträdesdatum Paragrafer 2011-10-17 134-140 KOMMUNFULLMÄKTIGE § 134 Godkännande av kungörelse. Kommunfullmäktige godkänner kungörelsen. ____________________________ § 135 Godkännande av dagordning. Ordföranden informerar om två inkomna extraärenden; Delårsrapport januari-augusti för Borgholms kommun och Medborgarförslag från Peter Jonsson. Per Lublin (ÖP) anser att delårsrapporten inte ska tas upp till behandling eftersom den inte skickades ut med ordinarie kallelsehandlingar. Vid fråga om fullmäktige anser att rapporten kan tas upp vid dagens sammanträde avges avvikande mening, vilket innebär att delårsrapporten behandlas vid nästa sammanträde. Beslut Kommunfullmäktige godkänner ursprungliga dagordningen. ____________________________ § 136 Dnr 2011/110-312 KS Cykelturism på Öland - från Fyr till fyr; godkännande av avtal. Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 2011- 04-26 redo- gjorde planeringschef Christer Petersson för Trafikverkets förslag till ge- nomförandeavtal och avtal om förskottering av medel avseende turistcy- kelleden Fyr till Fyr på Öland - åtgärder för att förbättra infrastrukturen för turismcykling. Syftet med genomförandeavtalet är att reglera ansvarsfördelningen och parternas ekonomiska åtaganden för planering, projektering, byggande samt drift och underhåll av åtgärder som syftar till att förbättra infra- strukturen för turismcykling samt att utveckla Öland till en attraktiv och intressant cykeldestination. Avtalen gällande förskottering av medel för cykelvägarna innebär att cy- kelvägarna kan byggas redan 2012/13 (ANM. nu ändrat till 2012/14) istället för som planerat 2017. Justerandes sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 3 (16) Sammanträdesdatum Paragrafer 2011-10-17 134-140 KOMMUNFULLMÄKTIGE Avtalen blir aktuella först när ansökan om EU-projekt upprättats och god- känts. Kommunstyrelsens arbetsutskott ställde sig 2011-04-26 § 171 po- sitiva till förslagen och godkänner att ansökan om projektet upprättas.
  • Öland Photo: Visitoland Sweden’S Smallest Province Welcomes Everyone Who Is in Search of the Greatest Adventures

    Öland Photo: Visitoland Sweden’S Smallest Province Welcomes Everyone Who Is in Search of the Greatest Adventures

    Öland Photo: Visitoland Sweden’s smallest province welcomes everyone who is in search of the greatest adventures. Moreover, the best that life has to offer is free here – the singularly beautiful countryside. Some 300 kilometers of coastline, with an abundance of beaches, more than 75 nature reserves, Stora Alvaret and South Öland’s world heritage cultural landscape. There are 28 different orchids growing throughout the island. There are also numerous destinations for excursions. Whatever you want to do, you are welcome to Öland! Ölands Turistbyrå/Visitoland Top 5 VIDA Museum & Art-gallery The VIDA Museum & Art-gallery is situated on route 136, nine kilometres sout... Eketorps Fortress Eketorp fortress is a fully dug-out ancient fort, with reconstructed walls a... Solliden Palace Visitoland The Royal Family's summer residence is located on Öland. Solliden’s Palace... Ölands Museum Himmelsberga Himmelsberga is Öland´s most genuine village and now preserved as an open ai... Borgholm Castle Borgholm Castle is one of the most well-known buildings in Sweden and reflec... Visitoland Updated 21 December 2018 Destination: Öland Publishing date: 2018-12-21 THE ISLAND Öland’s widest point: 16 km Province animal: Nightingale Land area: 1,344 sq. km Province sh: Flounder Highest point: 57.4 m above sea level Visitoland Brief facts about Öland Province insect: Pink-winged grasshopper Öland – Sweden’s smallest province – has lots to Number of inhabitants: approx. 24,600 oer. Every square kilometre has something to oer the visitor. Province rock: Orthoceratite limestone All you have to do is make your way over the Öland Bridge (6,072 m) and start making Municipalities: Borgholm and Mörbylånga discoveries.
  • Figur 3-1. Översiktlig Berggrundskarta För Södra Delen Av Kalmar Län. (Utdrag Ur SGU, Rapporter Och Meddelanden 65)

    Figur 3-1. Översiktlig Berggrundskarta För Södra Delen Av Kalmar Län. (Utdrag Ur SGU, Rapporter Och Meddelanden 65)

    Åderförgnejsning / Veine<l gneiss Homogenisering av äldre graniter Homogenization of older granitaids Gångar av yngre granit i äldre berggrund Dikes <>f younger granile in older bedrock Äldre djupbergart i allmänhet, vanligen granodiorit Older plutonile in general, commonly granodiorile Äldre granit Older granite Äldre tonalit och mörk granodiorit Older tonalite and dark granodiorile Äldre granit och granodiorit med mikroklinögon Older granile and granodiorite, porphyritic Vulkanit, sur Volcan:te, acid Åderförgnejsad, intermediär vulkanit (dacit/andesit) med talrika inslag av amfibolit och äldre granitoider Migmalitic dadte/andesite with numerous intercalations of amphibolite and o! der granitaids Metasediment i allmänhet Metasediments in general Kvart~it Quartzite Lagerföljd. Pilen pekar mot yngre skikt Way-up determination. Younger beds in diraction of arrow Tektonisk zon Tectonic zona Figur 3-1. Översiktlig berggrundskarta för södra delen av Kalmar län. (Utdrag ur SGU, rapporter och meddelanden 65). Skala 1:250 000. Legend även i figur 3-2. Sandsten Sandstona Diabas Dolerite Inneslutningar av l , metasediment, 2, vulkanit, 3, ospecificerade, 4, metabasit Xeonoliths of 1, metasediment, 2, volcanite, 3, unspecified, 4 metabasile Yngsta gr~t (Götemar, Askaremåla, Jungfrun) Youngest gramte Porfyrit (väsentligen uralit:porfyrit) 1 Gång~rfyr Po:phyrite l Dike porphyry K~lshamngr~t, ögo~förande, medel- till grovkornig, gråröd till röd rå Ka . l~hamn granlte, porphynte, med1um- to coarse-grained, greyish red to g recd1sh grey Yngre granit och kvartssyenit, röd, oftast felsisk 1 - förskiffrad Younger gramte and quartz syenite, red, commenly felsic 1- foliated Yngre granodiorit och granit, rödgrå till grå cs" Yo1mger granodiorile and granite, reddish grey to grey å y . l:\) ~ ngre grarut och granodiorit, grovporfyrisk 1 - förskiffrad ..
  • · Friluftslivets .· . Riksintressen

    · Friluftslivets .· . Riksintressen

    LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN INFORMERAR 1989:11 / · Friluftslivets .· .riksintressen ' . Kalmarlän '----Miljövårdsenheten ______....., Lijn~styrel~en i Kalmar läri 391 86_ Kalmar Telefon 0480-820 oo Miljövårdsenheten Meddelande 1989:11 Riksintressanta områden för friluftsliv redovisades för första gången 1972 i en rapport utgiven av dåvarande civildepartementet. 1973-75 och 1986-88 gjordes en översyn och komplettering av riks­ objekten.· . En preliminär sammanställnitlg av länsstyrelsens förslag till riksintres­ santa områden för friluftsliv i Kalmar läns fastland kom ut i mars 1988. Denna är nu omarbetad i överensstämmelse med naturvårdsver• kets beslut 1988-10-31. Föreliggande sammanställning innehåller såle• des beskrivningar och avgränsningar av.de områden på länets fast- . landsdel som är av riksintresse för friluftsliv enligt 2 kap 6 § andra . stycket naturresurslagen. 2 kap 6. § Natu~resurslagen . Matk- och vattenområden som har betydelse från ·allmän· synpunkt på grunä av områdenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skiul så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur-· eller kulturmiljön. Behovet av områden för friluftsliv i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller fri­ luftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket •i it.' L l \..J J :, t'!· . ' ' ~ l ) !l l Kartblankett I<ALMAR LÄI\I 07 Områden av riksintresse för friluftsliv, Kal_mar .iän c 05 ,, III" L 05 or, L ,, 04 01 .}-Jl __ ' l TECKENFÖRKLARING --- Länsgräns ---- Kommungräns. b Kommunccntru~ ~Riksväg --- Länsväg (t.o.m. väg 499) -~ -- Järnväg 6(G) _ Topografiska kartans ind~lning ,l ..Jh:t Ekonomiska .kattans indelning 1 Administrt1t1vn indrfnin~en per .1974-01-01 7_ i Upprallad på uppdrag av Kungl lantmateri­ ! Skala 1: 800 000 styrplsen.
  • Riksintressen

    Riksintressen

    Riksintressen Kalmar Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen: www.raa.se 2009-09-09 H län 1997-08-18 1 Värdetexter avseende områden i Kalmar län med kulturmiljövärden av riksintresse enligt 2 kap 6 § NRL. NUMMERORDNING - KOMMUNVIS Mörbylånga kommun 1 Ås (Ås och Ventlinge sn) 2 Sebberneby (Ventlinge sn) 3 Eketorp (Gräsgård sn) 4 Gräsgård - Segerstad (Gräsgård och Segerstad sn) 5 Albrunn - Vickleby (Södra Möckleby, Smedby, Kastlösa, Mörbylånga, Resmo och Vickleby sn) 6 Vakant 7 Gösslunda (Hulterstad sn) 8 Hulterstad - Stenåsa (Hulterstad, Sandby och Stenåsa sn) 9 Vakant 10 Eriksöre (Torslunda sn) 11 Kalkstad - Lenstad (Torslunda sn) 12 Dröstorp (Torslunda sn) 13 Ekelunda (Sandby sn) 14 Skarpa Alby - Gårdby (Norra Möckleby och Gårdby sn) 15 Utgår 16 Gråborg (Algutsrum sn) 17 Algutsrum - Ryd (Algutsrum och Glömminge sn) Borgholm kommun 18 Vanserums malm - Norra Bäck (Runsten sn) 19 Gärdslösa - Runsten (Gärdslösa, Långlöt och Runsten sn) 20 Rönnerums fornby (Högsrum sn) 21 Karums alvar (Högsrum sn) 22 Utgår 23 Borgholm - Räpplinge (Borgholm och Räpplinge sn) 24 Kapelludden (Bredsätra sn) 25 Hörninge (Köping sn) 26 Hjärpestad - Långöre (Egby och Löt sn) 27 Löt (Löt sn) 28 Södra Greda - Djurstad (Föra sn) 29 Äleklinta - Grönslunda (Alböke och Föra sn) 30 Föra kyrkby (Föra sn) 31 Sandvik - Horn (Persnäs, Källa och Högby sn) 32 Källa - Högenäs (Källa sn) 33 Rosendal (Böda sn) H län 1997-08-18 2 34 Bogate (Böda sn) 35 Torp (Böda sn) 37 Neptuni åkrar (Böda sn) 38 Ölands norra udde (Böda sn)
  • Ölandsskogarnas Utbredning

    Ölandsskogarnas Utbredning

    55 Ölandsskogarnas utbredning -från 1700-talets hårda utnyttjande till 1900-talets igenväxning Av Annelie Forsberg 56 Inledning Öland har ett mycket varierande landskap trots att ön inte är så stor. I norr ligger Bödas barrskogar, mitt på ön ligger ett stort lövskogsområde och söder om det ligger Stora Alvaret. Utspritt på ön ligger lundar av olika slag, mest känd är kanske Ottenby lund för sin fina fågellokal. Idag är 15 % (ca 20000 ha) av Ölands areal skogbeklädd, varav 65 % är lövskog. Människan har påverkat detta landskap under en mycket lång tid. Därför är det befogat att påstå att Ölands natur i huvudsak inte är naturligt uppkommen utan snarare en kultur­ produkt. Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för varför Ölands skogslandskap ser ut som det gör idag. Jag kommer koncentrera mig på de tre senaste århundraden vad gäller förordningar om skogen, skogsutbredning samt orsaker bakom denna. Jag har valt att beskriva fyra olika områdens utveckling därför att jag tycker de karaktäriserar Ölands varierande landskap på ett bra sätt. Skogens utveckling i stora drag Utnyttjandet av skogen börjar Ungefär 3000 f Kr började människorna att bli bofasta på ön och började då att röja i ädellövskogarna, främst på Mittlandet. Från början var det för att förbättra betet till kreaturen, lite senare blev markerna även åker och äng (Johanson & Svedberg 1986). Under medeltiden och framåt skövlades och brändes byar och skogar ett antal gånger av fiender, främst danskar. 1677 var sista gången den här typen av härjningar påverkade Ölands skogar (Danielson 1918). Varför skogen minskar på i700-talet 1569 förklarade Johan III Öland som kunglig jaktmark.
  • Karta Över Driftområde Öland (Pdf, 2,3

    Karta Över Driftområde Öland (Pdf, 2,3

    Hägerum Jämserum 7 Torpa 9 Hyltan 8 St Laxemar 0 Fröreda 9 2 1 Järnforsen 5 4 Ö Årena Hagelsrum Släthult 7 Kristdala 7 7 900 7 V Årena 72 730 Malghult Kvillsfors 1 Baggetorp Uthammar 8 Krokshult 717 7 47 Harghult Fårbo 690 Björnhult Ryd Slättemossa Målilla Träthult 3 44 6827 742 74 7 Skinnskälla 6 2 Skärslida Ämmenäs 6 8 Gårdveda 2 2 Figeholm Högeruda 1 Flathultgård Fallebo Bäckeby 7 136 Rosenfors Bölemåla Vrånganäs Saxtorp Stensjö by Grankullavik DRIFTOMRÅDESKARTA 7896 Hultarp 6 7 Lämmedal 740 8 7 St Aby L Bråbo 0 Kristineberg 7 6 724 71 Skrikebo Kråketorp 23 6 Fagerhult 1 Virkvarn Grankulla HögarpSlagdala 34 Östantorp Byxelkrok Torp Blackelid Mossebo Brånäs 741 Sjöstorp Björkmossa 4 718 St Bölö Bjälebo 7 9 Enerum 2 1 Applekulla 993 6 672.1 78 VirserumÄshult 72 675 7 0 9 Boda 679 Björnhult Karstorp Öland Österarp Mörlunda Glabo 9 Hjortöström 6 4 7!$ Byrum Torp 7 Lockebo 8 Misterhult 1 Karlsborg Ingebo Flinshult Hunderum 1 Ånhult EkseboÄvlingebo Eckerhult Flathult Dala Ruda Åkerö Gransmåla Äshult Hycklinge Björneström 3 Rödmossa Odensås Bösebo Tigerstad Böda sand 66 Näshult 672 Djupeträsk7 Fagerum Ånhultaberg Aggatorp Ramsebo 6 33 Oskarshamn Torsebo Ryningsnäs Korsvägen Böda 6 Bockara Århult 6 37 E22.7 Kyrketorp Tönshult 9 Holmskog 6 Lagmanskvarn Datum: 2020-08-27 6 Hammarsbo Norrböda Kantebo Granhult Klämna 992 Holm Karlshamn 3 Forshult Byrum Trånshult 2 0 Mellböda Skala (A3): 1:500 000 Triabo Basebo 7 9 Strandtorp Bohult L Stångehamn 9 Forsaryd Lillsjödal Möckhult Tjuståsa Odelsjö Sörvik Alvara Kängsebo 0 670 Släthult N Skärshult Boda
  • Mall Till Författningssamling

    Mall Till Författningssamling

    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2009:08 Lokala trafikföreskrifter i Borgholms kommun Utkom från trycket den 20 mars 2009 beslutade den 18 mars 2009 (dnr. 258-10076-08) Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 1, 2, 4, 9, 10, 11, 12 14, 15 och 16 samt 3 § första stycket 2 a och b trafikförordningen (1998:1276) följande: Hastigheter Väg nr Väg Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort -del tillåtna hastighet km/tim 136 1 200 m söder väg 965 – 1320 m söder väg 966 under tiden 70 Rälla 15 juni – 15 augusti 136 2 1320 m söder väg 966 - 170 m söder väg 966 under tiden 15 50 Rälla juni – 15 augusti 136 3 300 m söder väg 966 – 170 m söder väg 966 för norrgående 70 Rälla trafik (ej 15 juni – 15 augusti enligt ovan) 136 4 170 m söder väg 966 - 110 m norr väg 966 50 Rälla 136 5 110 m norr väg 966 - 450 m norr väg 966 70 Rälla 136 6 230 m söder ensk väg till Ekerums camping – 330 m norr 70 Ekerum samma väg 136 7 350 m söder enskild väg 18567 till Karås/V. Sörby – 200 m 70 Halltorp norr samma väg 136 8 250 m söder väg till Borgholms Slott - Borgholms södra 70 Borgholm tätortsgräns 136 Borg- 9 Borgholms norra tätortsgräns – 1000 m väster väg 979 70 holm/Köp- ingsvik Högskolans tryckeri, Kalmar 2(14) Väg nr Väg Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort -del tillåtna hastighet km/tim 136 Köp- 10 1000 m väster väg 979 – Köpingsviks västra tätortsgräns 50 ingsvik 136 Köp- 11 Köpingsviks norra tätortsgräns - 520 m norr väg 979 70 ingsvik 136 12 250 m söder ensk väg 19189 till Djupvik - 250 m norr 70 Djupvik samma väg under