Djupviksområdet 2018

BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Fördjupning av översiktsplanen för Djupviksområdet Antagandehandling 2018-06-06

1 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

MEDVERKANDE

Planförfattare Borgholms kommun Thomas Nilausen, planarkitekt Medverkat har även Borgholms kommun Boende inom planområdet Hanna Olin Andersson, planarkitekt Bo Persson, projektchef Borgholms kommun Borgholm Energi AB Sara Norlin, Vatten- och Samhällsteknik AB Samhällsbyggnadsförvaltningen, Anna Sandström, Calluna Borgholms kommun Magnus Karlsson, miljöstrateg Borgholms kommun Foto Hanna Olin Andersson Sara Norlin Miljökonsekvensbeskrivning Anna Sandström, Calluna Maria Pettersson, miljöstrateg Borgholms kommun Magnus Karlsson, miljöstrateg

2 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

DEL 1 Fördjupad översiktsplan för Djupvik Innehåll

1. INLEDNING 7 Bakgrund och syfte 7 Lagstiftning 7 Plan- och bygglagen 7 Miljöbalken 9 Artskyddsförordningen 13 Kulturminneslagen 13 Planområdet 15 Vision och mål 15 Beskrivning av arbetet 15

2. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 19 Översiktsplan 2002 19 En vision av Öland 2015 21 Vision Borgholm 2014 21 Detaljplaner 24 Lagskydd 24 Fornlämningar 24 Strandskydd 24 Naturreservat 24 Övriga skyddsföreskrifter 25

3. FÖRUTSÄTTNINGAR 26 Historia 26 Geologi 30 Riksintressen 32 Riksintresse för naturvård 32 Riksintresse för kulturmiljö 32 Riksintresse för friluftsliv 32 Riksintresse för rörligt friluftsliv 32 Riksintresse för obruten kust 32 Strandskydd 34 Natura 2000 36 Naturreservat 36 Fågelskyddsområde 36 Biotopskydd 37 Nyckelbiotoper 37 Naturmiljö 37 Rödlistade arter 39 Grönstruktur 41 Kulturmiljö och fornminnen 42 Fornlämningar 43 Landskapet 43 Bebyggelse 46 Kulturmiljö 46 Bebyggelsens utformning 46 Bebyggelsens placering på tomten 46

3 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Bebyggelsestruktur 47 Områdesbeskrivning 48 Delområde 1 49 Delområde 2 50 Delområde 3 51 Delområde 4 52 Delområde 5 53 Befolkning och boende 55 Friluftsliv, rekreation och turism 55 Trafik och vägar 57 Vägar 57 Kollektivtrafik 57 Båttrafik 58 Gång- och cykelvägar 58 Områdesbeskrivning av vägar 58 Service och näringsliv 59 Teknisk försörjning 62 Återvinning och sopsortering 62 Dricksvatten och avlopp 62 Dagvatten, översvämningsrisk 65 El, tele och data 65 Vindkraft 66 Miljö- och riskfaktorer 66 Miljökvalitetsnorm - vatten 66 Badplats Djupvik 68 Klimatförändringar 68 Havsnivåhöjning 69 Erosion 69 Ras och skred 69 Föreningar i mark och vatten 70 Buller från trafik och verksamheter 70 Åtgärdsprogram för hotade arter 70 Radon och magnetfält 70 Lantbruk och djurhållning 70 Räddningstjänst 71 Trafik 71 Tillgänglighet och sociala aspekter 71

4.FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 72 Allmänt om planförslaget 72 Utbyggnadsstrategier för hållbar utveckling 72 Bebyggelseutveckling 74 Riktlinjer för bebyggelseutvecklingen 81 Uppdatering av planer 82 Naturområden 82 Vägar och kommunikation 82 Friluftsliv, rekreation och turism 83 Kulturområden 84 Näringsliv och service 84 Teknisk försörjning 84 Jordbruksmark 85

DEL 2 Miljökonsekvensbeskrivning 87 DEL 3 Referenser 130 4 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Sammanfattningsvis innebär planför- Sammanfattning slaget följande: • Förtätningar och utbyggnad av fri- Den fördjupade översiktsplanen omfattar tidshusområde och möjliggörande av Djupviksområdet på norra Ölands västkust. permanentboende i lämpliga delar av Planen är uppdelad i fyra delar: Djupviksområdet. Detta möjliggörs ge- 1. Inledning - Gällande lagar beskrivs. En nom VA-utbyggnaden. kortfattad bild av planområdet och ar- • Positiva samhällseffekter uppstår ge- betsprocessen ges. nom att antalet boende i kommunen 2. Tidigare ställningstaganden - En sam- kan komma att öka och antalet fritids- manställning av tidigare ställningsta- husboende kommer att öka. Det ger ganden avseende planområdet, t.ex. underlag till bättre kommunal service målen i gällande översiktsplan. på landsbygden och lokalt näringsliv. 3. Förutsättningar - En beskrivning av pla- Det kommer också innebära att flera nområdets befintliga värden och dess arbetstillfällen skapas i samband med förutsättningar. Sammanfattning av byggnation. analyser (Naturvärdesinventering, Kul- • Trafikkorsningen vid väg 136 in mot turhistorisk utredning). Djupviksområdet är viktig att förbättra 4. Planförslag - Sammanställning av rikt- då det uppkommer fler bilrörelser med linjer för framtida utveckling inom pla- fler boenden i området. nområdet. • God avvägning för att inte påverka jordbruket och andra näringar negativt och samtidigt kunna möjliggöra att området utvecklas för fler boende, både permanentboende och sommarboende samt bibehålla och utveckla värden för friluftsliv och tillfälliga turister. • Plan för hänsynstagande och utveck- lande av värdefulla miljöaspekter i om- rådet, natur, kultur och landskapsbild och god hushållning av naturresurser. • Ska visa att det inte innebär betydande miljöpåverkan på utpekade riksintressen och Natura 2000-området Knisa mosse. • Uppfylla mål i Översiktsplanen

BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 1. INLEDNING

Bakgrund och syfte Lagstiftning

Anledningen till att man tar fram en för- djupad översiktsplan är framför allt för att Plan- och bygglagen skapa ett underlag som kan ligga till grund för framtida beslut för ett specifikt område. Plan- och bygglagen, PBL, är en lag Den fördjupade översiktsplanen utreder som reglerar planläggningen av mark, områdets förutsättningar och analyserar vatten och byggande. Enligt PBL ska möjligheterna till en fortsatt utveckling samt bland annat alla kommuner upprätta en ger riktlinjer för framtida planering. Planen kommunövergripande översiktsplan. är inte juridiskt bindande utan fungerar PBL innehåller också föreskrifter om endast som ett hjälpmedel samt tydliggör detaljplaner, bygglov, byggtillsyn och kommunens visioner för det aktuella områ- byggnadsnämndernas verksamhet. Lagen det. trädde i kraft 1 juli 1987 och ersatte då bland annat byggnadslagen från 1947 I Djupvik finns kvaliteter som är unika och och byggnadsstadgan från 1959, vilka attraktiva både för besökande turister och upphävdes samtidigt som PBL började för boende, både sommar- och permanent- gälla. En skillnad med plan- och bygglagen boende. Det har länge funnits en efterfrå- är att enskildas intressen också ska gan på att exploatera inom området, det beaktas. har dock inte varit möjligt då vatten- och av- loppslösningarna inte har medgett en utök- Reglerna kring översiktlig planering regle- ning av antalet boende. I och med att kom- ras i lagens 4 kap: munen nu drar nya kommunala vatten- och avloppsledningar finns också en möjlighet 1 § I översiktsplanen ska redovisas de all- att utöka antalet byggrätter. männa intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- Syftet med denna fördjupade översiktsplan och vattenområden. Vid redovisningen ska är att tydliggöra områdets förutsättningar, riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbal- peka på värden samt föreslå en möjlig ut- ken anges särskilt. veckling. Målet är att utreda möjliga explo- Av planen ska framgå ateringsområden samtidigt som höga vär- 1. grunddragen i fråga om den avsedda an- den säkerställs. Planen kommer sedan att vändningen av mark- och vattenområden, ligga till grund för framtida beslut rörande 2. kommunens syn på hur den byggda mil- Djupviks utveckling. jön ska utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, och 4. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken.

Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet.

1 a § Det som sägs i 1 § gäller också när översiktsplanen ändras för en viss del av kommunen eller genom ett tillägg för att till-

7 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

godose ett särskilt intresse. samordnas på ett lämpligt sätt. En ändring av planen för en viss del av kommunen får redovisas med en annan 6 § Innan översiktsplanen eller en änd- detaljeringsgrad för det aktuella området ring av den antas, skall kommunen ställa än för översiktsplanen i övrigt. ut planförslaget under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på försla- 2 § Till översiktsplanen skall fogas en så- get skall göra detta skriftligen under utställ- dan planbeskrivning som avses i 8 § och ningstiden. länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 §. 7 § En kungörelse om utställningen av plan- Om länsstyrelsen inte har godtagit planen förslaget skall före utställningstidens början i en viss del, skall det anmärkas i planen. anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Av kungörelsen skall 3 § När förslag till översiktsplan eller till det framgå var utställningen äger rum samt ändring av planen upprättas, skall kommu- inom vilken tid, på vilket sätt och till vem nen samråda med länsstyrelsen samt regi- synpunkter på förslaget skall lämnas. Om onplaneorgan och kommuner som berörs förslaget avser en ändring av översiktspla- av förslaget. De myndigheter samt de sam- nen, skall det framgå av kungörelsen. manslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget skall be- Ny Plan- och bygglag redas tillfälle till samråd. Den 21 juni 2010 beslutade riksdagen om att anta en ny Plan- och bygglag 4 § Syftet med samrådet är att förbättra (2010:900) efter framlagd proposition beslutsunderlaget och att ge möjlighet till 2009/10: 170 ”En enklare plan- och bygg- insyn och påverkan. Under samrådet bör lag”. Plan- och bygglag (2010:900) trädde motiven till förslaget, planeringsunderlag i kraft den 2 maj 2011. Eftersom denna av betydelse samt förslagets innebörd och fördjupade översiktsplan påbörjades konsekvenser redovisas. innan den 2 maj är det de tidigare bestäm- Resultatet av samrådet och förslag med melserna som gäller. Den nya plan- och anledning av de synpunkter som har fram- bygglagen ställer bl.a. krav på att över- förts skall redovisas i en samrådsredogö- siktsplanen ska vara mer strategisk och ta relse. större hänsyn till klimatförändringarna. Kli- matfrågan behandlas delvis i denna plan 5 § Under samrådet ska länsstyrelsen sär- men frågorna bör utredas mer ingående i skilt kommande detaljplaner. 1. ta till vara och samordna statens intressen, 2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om så- dana allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om använd- ningen av mark- och vattenområden, 3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att mil- jökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljö- balken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, och 4. verka för att sådana frågor om använd- ningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner

8 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Miljöbalken Hushållningsbestämmelser I Miljöbalkens tredje kapitel finns de grund- läggande bestämmelserna om hushållning Miljöbalken, MB, är en miljölagstiftning för med mark- och vattenområden. en hållbar utveckling, som trädde i kraft 1 januari 1999. 1 § Mark- och vattenområden skall använ- Miljöbalken ska tillämpas så att das för det eller de ändamål för vilka om- • människors hälsa och miljön skyddas rådena är mest lämpade med hänsyn till mot skador och olägenheter oavsett om beskaffenhet och läge samt föreliggande dessa orsakas av föroreningar eller an- behov. Företräde skall ges sådan använd- nan påverkan, ning som medför en från allmän synpunkt • värdefulla natur- och kulturmiljöer skyd- god hushållning. das och vårdas, • den biologiska mångfalden bevaras, 2 § Stora mark- och vattenområden som • mark, vatten och fysisk miljö i övrigt an- inte alls eller endast obetydligt är påverka- vänds så att en från ekologisk, social, de av exploateringsföretag eller andra in- kulturell och samhällsekonomisk syn- grepp i miljön skall så långt möjligt skyddas punkt långsiktigt god hushållning tryg- mot åtgärder som kan påtagligt påverka gas, och områdenas karaktär. • återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råva- 3 § Mark- och vattenområden som är sär- ror och energi främjas så att ett krets- skilt känsliga från ekologisk synpunkt skall lopp uppnås. så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Miljöbalken ersatte femton tidigare lagar, bland andra naturresurslagen. 4 § Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark Miljöbalken består av sju delar: får tas i anspråk för bebyggelse eller an- 1. (kapitel 1-6) innehåller tillämpningsom- läggningar endast om det behövs för att till- råde, övergripande regler och bestäm- godose väsentliga samhällsintressen och melser som gäller för alla områden där detta behov inte kan tillgodoses på ett från miljöbalken är tillämpbar. Här finns bl.a. allmän synpunkt tillfredsställande sätt ge- de allmänna hänsynsreglerna och reg- nom att annan mark tas i anspråk. Skogs- ler för miljökvalitetsnormer och miljö- mark som har betydelse för skogsnäringen konsekvensbeskrivningar med. skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder 2. (kapitel 7 och 8) innehåller regler för som kan påtagligt försvåra ett rationellt naturvård, till exempel regler för strand- skogsbruk. skydd och olika former av reservat. 3. (kapitel 9-15) innehåller regler för olika 5 § Mark- och vattenområden som har be- former av verksamheter, till exempel tydelse för rennäringen eller yrkesfisket regler för täkter, genteknik och kemiska eller för vattenbruk skall så långt möjligt produkter. skyddas mot åtgärder som kan påtagligt 4. (kapitel 16-25) behandlar förfarandet försvåra näringarnas bedrivande. Områ- vid prövning av olika ärenden och till- den som är av riksintresse för rennäringen stånd. eller yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder 5. (kapitel 26-28) innehåller regler för till- som avses i första stycket. syn, om avgifter och tillträde. 6. (kapitel 29 och 30) innehåller brottsbe- 6 § Mark- och vattenområden samt fysisk skrivningar, straffsatser och sanktions- miljö i övrigt som har betydelse från allmän avgifter. synpunkt på grund av deras naturvärden 7. (kapitel 31-33) regler om ersättningar, eller kulturvärden eller med hänsyn till fri- skadestånd och försäkringar. luftslivet skall så långt möjligt skyddas mot

9 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

åtgärder som kan påtagligt skada natur- el- gande regel samt flera andra regler som ler kulturmiljön. Behovet av grönområden kompletterar denna. De gäller alla verk- i tätorter och i närheten av tätorter skall samheter eller åtgärder som ligger inom särskilt beaktas. Områden som är av riks- miljöbalkens tillämpningsområden. intresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder 1 § Bevisbörderegeln - Baseras på för- som avses i första stycket. siktighetsprincipen. Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska an- 7 § Mark- och vattenområden som innehål- vända försiktighet för att förebygga och hin- ler värdefulla ämnen eller material skall så dra förorsakan av negativ miljöpåverkan. långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. De kompletterande hänsynsreglerna är: Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse 2 § Krav på kunskap - Utövaren ska skaffa skall skyddas mot åtgärder som avses i för- sig relevant kunskap om sin verksamhet sta stycket. och huruvida den påverkar människans hälsa eller miljön. 8 § Mark- och vattenområden som är sär- skilt lämpliga för anläggningar för industriell 3 § Krav på försiktighetsmått- Skyddsåt- produktion, energiproduktion, energidistri- gärder ska vidtagas för att förhindra att den bution, kommunikationer, vattenförsörjning påverkar människans hälsa eller miljön. eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt 4 § Produktvalsregeln - Varor som är farliga försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av för miljön skall, om möjligt, ersättas med sådana anläggningar. Områden som är av bättre alternativ. riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder 5 § Hushållning och kretslopp - Hushålla som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller med råvaror och energi samt återvinna och utnyttjandet av anläggningarna. återanvända. Förnyelsebara energikällor ska användas i första hand. 9 § Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möj- 6 § Platsvalsregeln - Val av plats med hän- ligt skyddas mot åtgärder som kan påtag- syn till ändamålet med minsta påverkan på ligt motverka totalförsvarets intressen. människans hälsa eller miljön. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anlägg- 7 § Rimlighetsavvägning - Om det inte är ningar skall skyddas mot åtgärder som kan rimligt att följa § 2-5 samt § 6 ska skydds- påtagligt försvåra tillkomsten eller utnytt- åtgärder särskilt granskas i förhållande till jandet av anläggningarna. kostnader. 8 § Ansvaret för skadad miljö – Förorena- 10 § Om ett område enligt 5-8 §§ är av riks- ren ansvarar för att skadad miljö och ska intresse för flera oförenliga ändamål, skall ersätta eventuell skada. företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig 9 § Stoppregeln - Om verksamheten föran- hushållning med marken, vattnet och den leder stor skada på människors hälsa el- fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller ler miljön, men följer tidigare paragrafer, får del av detta för en anläggning för totalför- den inte bedrivas. svaret skall försvarsintresset ges företräde. 10 § Dispens från stoppregeln - Regeringen Hänsynsregler kan tillåta verksamheten även om denna är I Miljöbalkens 2 kap finns de allmänna hän- förbjuden enligt 9 §. synsreglerna som utgörs av en grundläg-

10 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Riksintressen Strandskydd Riksintressen är mark- eller vattenområden Strandskydd regleras i miljöbalkens 7 ka- som långsiktigt ska skyddas mot åtgärder pitel. som påtagligt kan skada det värde som 13 § Lagen syftar till att långsiktigt trygga konstituerat riksintresset. Riksintressen förutsättningarna för allemansrättslig till- skyddas enligt hushållningsbestämmelser- gång till strandområden, och bevara goda na i 3 och 4 kap i miljöbalken. livsvillkor för djur- och växtlivet på land och Riksintressen kan vara bland annat orörda i vatten. naturtillgångar, kulturhistoriska miljöer, en- ergiförsörjning och kommunikationer. I 4 14 § Strandskyddet omfattar land- och vat- kap finns även ett antal geografiska områ- tenområdet intill 100 meter från strandlin- den utpekade som riksintressen, till exem- jen vid normalt medelvattenstånd (strand- pel hela Gotland och Öland. Riksintressen skyddsområde). och innebörden av dessa preciseras i dia- Länsstyrelsen får i det enskilda fallet be- log mellan stat och kommun och redovisas sluta att utvidga strandskyddsområdet till i översiktsplanen. Boverket har det över- högst 300 meter från strandlinjen, om det gripande ansvaret och länsstyrelsen har i behövs för att säkerställa något av strand- uppdrag att bevaka riksintressena. skyddets syften. Ölandskusten har sedan många år omfat- Vattendirektivet tats av ett utökat strandskydd om 300 me- Vattendirektivet eller ramdirektivet för vat- ter. I och med att Länsstyrelsen i Kalmar ten (Europaparlamentets och rådets di- län 2012-01-27 tog ett nytt beslut gällande rektiv 2000/60/EG) fastslår en ram för den utökat strandskydd råder nu ett differentie- europeiska gemenskapens vattenpolitiska rat strandsskydd längs Ölands kust. samarbete. Direktivet trädde i kraft 22 de- cember 2000. Direktivet syftar till att eta- 15 § Inom ett strandskyddsområde får inte blera en ram för enhetliga regler på EU- 1. nya byggnader uppföras, nivå för skydd av europeiska vatten. Bland 2. byggnader eller byggnaders använd- annat försöker man minska föroreningar, ning ändras eller andra anläggningar främja hållbar vattenanvändning, förbättra eller anordningar utföras, om det hin- tillståndet för existerande akvatiska eko- drar eller avhåller allmänheten från att system samt reducera effekterna av över- beträda ett område där den annars svämningar och torka. Direktivet fastslår att skulle ha fått färdas fritt, länderna ska arbeta på ett sätt i sin vatten- 3. grävningsarbeten eller andra förbere- förvaltning som utgår från avrinningsområ- delsearbeten utföras för byggnader, an- den (naturens egna vattengränser) och inte läggningar eller anordningar som avses från av människan införda administrativa i 1 och 2, eller gränser, för att åtgärda brister i vattenmiljö 4. åtgärder vidtas som väsentligt föränd- och vattenkvalitet. En annan gemensam rar livsvillkoren för djur- eller växtarter. princip, är det systematiska planerings- 16 § Förbuden i 15 § gäller inte arbete som ska ske under 6-åriga förvalt- 1. byggnader, anläggningar, anordningar ningscykler, efterföljt av åtgärdsarbete. eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs Miljökvalitetsnormer för jordbruket, fisket, skogsbruket el- Miljökvalitetsnormerna regleras i miljöbal- ler renskötseln och de för sin funktion kens 5 kapitel. Dessa omfattar föreskrifter måste finnas eller vidtas inom strand- om kvaliteten på mark, vatten, luft eller skyddsområdet, miljön i övrigt. Normerna sätter gränser för 2. verksamheter eller åtgärder som har vad man anser att människa och miljö kan tillåtits av regeringen enligt 17 kap. 1, utsättas för utan att betydande olägenheter 3 eller 4 § eller som omfattas av ett till- uppstår. Normerna talar om vilka nivåer på stånd enligt denna balk eller enligt fö- buller och föroreningar som inte får över- reskrifter som har meddelats med stöd skridas.

11 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

av balken, dispens från förbuden i 15 §, om det finns 3. byggande av allmän väg enligt en särskilda skäl och dispensen avser något fastställd arbetsplan enligt väglagen annat än det som anges i 18 a § 1 och 2. (1971:948), eller 4. byggande av järnväg enligt en fastställd 18 c § Som särskilda skäl vid prövningen järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) av en fråga om upphävande av eller dis- om byggande av järnväg. pens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet 17 § Regeringen eller den myndighet som eller dispensen avser regeringen bestämmer får meddela före- redan har tagits i anspråk på ett sätt som skrifter om att förbuden i 15 § inte ska gälla gör att det saknar betydelse för strandskyd- kompletteringsåtgärder till en huvudbygg- dets syften, nad som vidtas genom en väg, järnväg, bebyggelse, verk- 1. inom 15 meter från huvudbyggnaden samhet eller annan exploatering är väl av- men inte närmare strandlinjen än 25 skilt från området närmast strandlinjen, meter, och behövs för en anläggning som för sin funk- 2. inom en tomtplats som har angetts i ett tion måste ligga vid vattnet och behovet beslut om dispens. inte kan tillgodoses utanför området, behövs för att utvidga en pågående verk- 18 § Länsstyrelsen får i det enskilda fallet samhet och utvidgningen inte kan genom- besluta att upphäva strandskyddet i ett om- föras utanför området, råde, om behöver tas i anspråk för att tillgodose ett 1. det är uppenbart att området saknar angeläget allmänt intresse som inte kan till- betydelse för att tillgodose strandskyd- godoses utanför området, eller dets syften, eller behöver tas i anspråk för att tillgodose ett 2. området enligt plan- och bygglagen av- annat mycket angeläget intresse. ses att omfattas av en detaljplan och I 18 d § finns bestämmelser om vad man • behövs för byggande av en försvarsan- får beakta som särskilda skäl utöver det läggning, allmän väg eller järnväg, eller som anges i första stycket, om prövningen • skyddas enligt andra bestämmelser i gäller ett sådant område för landsbygdsut- detta kapitel och skyddet har beslutats veckling i strandnära lägen som avses i 18 av någon annan än en kommun. e §.

Ett upphävande enligt första stycket 2 får 18 d § Som särskilda skäl vid prövningen göras endast om det finns särskilda skäl av en fråga om upphävande av eller dis- och intresset av att ta området i anspråk pens från strandskyddet inom ett område på det sätt som avses med planen väger för landsbygdsutveckling i strandnära lä- tyngre än strandskyddsintresset. gen får man också beakta om ett strand- Bestämmelser om kommunens möjligheter nära läge för en byggnad, verksamhet, an- att upphäva strandskyddet genom en be- läggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen stämmelse i en detaljplan finns i 4 kap. 17 § av landsbygden. Om prövningen gäller plan- och bygglagen. Lag (2010:902). en dispens för att uppföra enstaka en- el- ler tvåbostadshus med tillhörande kom- 18 a § Länsstyrelsen får i det enskilda fal- plementbyggnader och andra åtgärder får let ge dispens från förbuden i 15 §, om det man i stället beakta om huset eller husen finns särskilda skäl och dispensen avser avses att uppföras i anslutning till ett befint- byggande av en försvarsanläggning, all- ligt bostadshus. . män väg eller järnväg, eller ett område som skyddas enligt andra be- 18 e § Med område för landsbygdsutveck- stämmelser i detta kapitel och skyddet har ling i strandnära lägen avses vid tillämp- beslutats av någon annan än en kommun. ningen av 18 d § ett område som 18 b § Kommunen får i det enskilda fallet ge 1. är lämpligt för utvecklingen av lands-

12 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

bygden, 2. är av ett sådant slag och har en så be- Artsskyddsförordningen, gränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsik- Art- och habitatdirektivet tigt, Artskyddsförordningen regleras genom 8 3. endast har en liten betydelse för att till- kap miljöbalken. Förordningen avser bland godose strandskyddets syften i eller i annat fågeldirektivet om bevarandet av närheten av tätorter, vilda fåglar, art- och habitatdirektivet om 4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsom- bevarande och skydd av livsmiljöer samt råde från gränsen mot Norge till Fors- skydd för vilda djur och växter. mark, utmed Ölands kust eller i Ånger- Alla fridlysningar ingår i artskyddsförord- manland från Veda vid Storfjärden till ningen. Syftet är att säkra den biologiska Skataudden vid Näskefjärden. mångfalden genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer, samt den vilda 18 f § Ett beslut om att upphäva eller ge floran och faunan inom medlemsländerna dispens från strandskyddet ska inte om- i EU. fatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anlägg- ningarna säkerställa fri passage för allmän- Kulturmiljölagen (KML) heten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Detta gäller inte om en sådan Kulturmiljölagen är den centrala lagen för användning av området närmast strandlin- kulturmiljövården i Sverige. jen är omöjlig med hänsyn till de planerade Lagen innehåller bestämmelser om bland byggnadernas eller anläggningarnas funk- annat skydd av värdefulla byggnader. lik- tion. som fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kul- I ett dispensbeslut ska det anges i vilken ut- turminnen och vissa kulturföremål. sträckning mark får tas i anspråk som tomt Länsstyrelsen har ansvar för det statliga eller annars användas för det avsedda än- kulturmiljöarbetet i länet. damålet. Riksantikvarieämbetet har överinseende över kulturmiljöarbetet i landet. Riksantik- 18 g § I fråga om strandskydd som har varieämbetet får överklaga beslut av dom- upphävts för ett område genom en bestäm- stol eller annan myndighet enligt 1–5 kap. melse i en detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) eller för ett område som Bestämmelser om kulturmiljön finns också har avsetts att omfattas av en detaljplan i bland annat miljöbalken, plan- och bygg- eller områdesbestämmelser enligt samma lagen (2010:900) och skogsvårdslagen lag gäller strandskyddet åter, om (1979:429). Lag (2013:548). 1. området upphör att omfattas av detaljplanen eller områdesbestämmelserna, eller 2. detaljplanen eller områdesbestämmel- serna ersätts med en ny detaljplan.

18 h § En dispens från strandskyddet upp- hör att gälla om den åtgärd som dispensen avser inte har påbörjats inom två år eller inte har avslutats inom fem år från den dag då dispensbeslutet vann laga kraft.

13 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Stenbrott g ä v t s u k

s k i v p u j D tan ga fta Lo

Lofta mosse

Kalmarsund

Lundebytorpsvägen

Campingplats

Djup viksvägen g stvä s ku pvik Dju

0 250 500 1 000 Meter ¯

Karta 1: Översiktskarta över Djupviksområdet.

14 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Planområdet

Planområdet är beläget intill Kalmarsund väster om väg 136 mellan Borgholm och 5 mil Löttorp dit det är ungefär 2 respektive 1,8 mil. Området tillhör Föra socken och omfattas av byarna Djupvik, Lundebytorp och Grönvik. Planområdet avgränsas i väster av Kalmar- sund och i övriga vädersträck av alvarsmark, strandängar och jordbruksmark. 1 mil Djupviksvägen och Djupviks Kustväg utgör huvudvägarna inom planområdet. Lofta Mosse är ett populärt friluftsområde och hela kustbandet, som ofta omtalas som stenkusten, har stor betydelse för områ- dets attraktivitet som besöksmål. Bebyggelsen inom planområdet domineras av småskalig fritidshusbebyggelse av varierad ålder.

Vision och mål

Djupvik med omnejd utgör ett attraktivt om- råde för boende, främst sommarboende. De unika förutsättningarna som området besitter, bland annat i form av närheten till Kalmarsund och vacker natur, lockar Karta 2: Avståndskarta 1-5 mil många besökare. Närheten till tätorterna Borgholm och Löttorp innebär att området Beskrivning av arbetet även har förutsättningar att vara attraktivt för permanentboende. I arbetet med fördjupningen har kommunen Det har länge funnits en efterfrågan på jobbat för att stärka delaktigheten och in- bostäder och ett högt byggtryck inom flytandet i processen genom att allmänhe- området. De undermåliga vatten- och av- ten vid ett flertal tillfällen bjudits in till work- loppslösningarna har tidigare begränsat shops och dialog. utvecklingsmöjligheterna, men i och med Arbetet med den fördjupade översiktspla- att man i dagsläget drar nya kommunala nen inleddes med ett öppet möte med bo- vatten- och avloppsledningar öppnas möj- ende i området i februari 2011. Framtagan- ligheterna till utveckling igen. de av planhandlingar inklusive planförslag gjordes under våren 2011. Under arbetets Kommunens mål är att området ska ut- gång har diskussioner med kommunens vecklas och att fler ska få möjlighet att bo representanter hållits och besök på platsen inom Djupviksområdet. Även boende har gjorts vid ett flertal tillfällen. uttryckt önskemål om fler inflyttande som Under sommaren 2011 hölls ytterligare ett bland annat kan förbättra underlaget för samrådsmöte med boende i området samt service. Framför allt bör möjligheter till per- ett tidigt samråd med länsstyrelsen. Syn- manentboende tillskapas. Målet är att en punkterna har sedan arbetats in i det slut- utveckling inte påverkar karaktären eller liga planförslaget. befintliga värden negativt.

15 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Inledande samrådsmöte • Kvarnföreningen anordnar fester ibland. Syftet med det inledande samrådsmötet • Lanthandel och restaurang. var att samla in information och synpunk- • Kvarnen. ter från de boende som kan ha betydelse • Badet. för planarbetet. Runt 50 personer kom till • Den orörda strandremsan. mötet där deltagarna delades in i grupper • Föralinjen. och diskuterade ett antal frågor. Nedan föl- • Knisa naturskyddsområde. jer en sammanställning av de frågorna som • Bebyggelsen känns luftig, det är inte så diskuterades; tätt mellan husen trots att tomterna ligger nära varandra. 1. Hur färdas du? Svar: Främst bil men också till fots eller 8. Vilka åtgärder krävs för att skapa ökad mad cykel. kvalitet i området: Vägar och parkering: 2. Vilka mötesplatser finns? • Några önskade en förbättring av kust- Svar: Restaurangen, postlådorna, badplat- vägen, andra ville bevara den som den sen. är idag. • Många ville att kommunen ska ta över 3. Vilka är områdets främsta rekreations- skötseln av badbryggan och kanske områden? även vägnätet. Svar: Barnen leker i trädgårdarna eller ute i • Korsningen vid väg 136 är farlig. naturen. Badplatsen är mycket populär. • Det råder höga hastigheter på kustvä- gen, åtgärder behövs. 4. Var promenerar man? • Några önskade gatubelysning, andra Svar: Längs med vattnet, förbi Lundebytorp kunde tänka sig någon belysning, dock och genom skogen. inte generellt inom hela området. • Parkeringen vid badplatsen behöver ut- 5. Finns några ”problemområden”? vecklas. Svar: Korsningen vid 136:an. Parkeringen • Det behövs fler mötesplatser längs Lof- vid badet är otrygg. Bilarna ställs längsmed tavägen. kustvägen vilket försämrar sikten och täp- • GC-väg längs kustvägen skulle lösa per till utfarter. många problem. • Konflikter uppstår ofta vid kiosken då 6. Vilka landmärken finns? fordon inte kan ta sig fram p.g.a att Svar: Kvarnen och restaurangen. människorna rör sig i vägen.

7. Vilka kvaliteter finns inom området idag? Svar: Bebyggelse: • Badbryggan med simskola • Det bör inte tillkomma stora mängder

Bilder: Inledande möte med boende, februari 2011.

16 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

hus. Flera ville ha fler permanentbo- dare under kapitlet ’Naturmiljö’. ende i området. Ett flertal inventeringar på platsen har ock- • Området bör inte förtätas för mycket. så skett under vinter, vår och sommar 2011. • Det bör finnas en strikt linje i öster mellan bebyggelsen och jordbruksmarken. Tidigt samrådsmöte Det är viktigt att värna om jordbruket. I juli 2011 hölls ett tidigt samrådsmöte med • En viss förtätning mellan kustvägen boende och andra berörda. Syftet var att och åkrarna i öster kan ske. ge sommarboende en möjlighet att delta i planeringsprocessen samt att presentera Teknisk försörjning: det preliminära planförslaget för att i ett ti- • Vattenkvaliteten är dålig. Magsjuka har digt skede samla in synpunkter. förekommit. Vid mötet deltog närmare 200 personer. • Det krävs bättre tryck i ledningarna. Många frågor ställdes kring pågående led- • Vatten och avlopp behövs. ningsdragningar. Mottagandet av planför- • Natur och rekreation: slaget var i huvudsak positivt. • Befintliga grönområden bör bevaras och skötas. Planprocessen • Grönområden som ligger mellan be- Syftet med planprocessen är att ge allmän- byggelsen och stranden bör bevaras. heten inblick och möjlighet att vara delakti- • Alvaret bakom bebyggelsen bör beva- ga i framtagandet av planens innehåll, samt ras. att berörda myndigheter och sakägare ska Övrigt: kunna bidra med viktig kunskap som kan • Serviceanläggningen vid campingen påverka planens utformning. behöver rustas upp. I övrigt tycker man Planprocessen för översiktsplanen består att campingen är ok. av fem steg; • Det borde finnas en offentlig WC vid 1. Sammanställning av bakgrundsmate- badet. rial samt framtagande av planförslag. • Några tyckte att raderna med postlådor 2. Samråd. Allmänhet och berörda får är fula, andra tyckte de var vackra. möjlighet att yttra sig på planförslaget. 3. Granskning/utställning. Planförslaget Framtagande av planförslag omarbetas utifrån synpunkterna som Planförslaget bygger på bakgrunds- och framkom under samrådstiden. Det om- analysmaterial som bl.a. inhämtats från arbetade förslaget ställs ut och allmän- länsstyrelsen och andra myndigheter. het samt berörda får ytterligare tillfälle En kulturminnesinventering genomför- att yttra sig på planen. des under försommaren 2011, läs vidare 4. Antagande. Planen antas efter eventu- under kapitlet ’Kulturmiljö och fornminnen’. ella revideringar efter utställningen. Vidare gjordes en naturinventering, läs vi- 5. Beslutet vinner laga kraft. Den normala tidsåtgången för framtagan-

Bild: Inventering vintern 2011. Bild: Inventering våren 2011.

17 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

det av en fördjupad översiktsplan brukar diskussioner med boende har samman- vara mellan ett och två år. ställts i en SWOT-analys. Analysen syftar till att identifiera och tydliggöra samhällets styrkor, svagheter, möjligheter och hot. SWOT-analys Resultatet av upplevelseinventeringar och

Styrkor (S) Svagheter (W) • Badet • Parkering längs med kustvägen • Litet samhälle; stark ’vi-känsla’ utgör en trafikfara. • Restaurangen • Kustvägen har begränsad framkom- • Kvarnen lighet (vilket också kan betraktas • Närheten till vacker och orörd natur som en styrka) • Den orörda strandremsan • Höga hastigheter längs kustvägen • Knisa naturrservat • Korsningen vid väg 136 är otrygg • Luftig bebyggelsestruktur • Begränsad framkomlighet vid res- • Kulturhistoriskt värdefulla lämningar taurangen sommartid, särskilt för och miljöer jordbruksfordon • Byn är ödslig vintertid

Möjligheter (O) Hot (T) • Byn är mycket attraktiv för boende • För få permanentboende för att upp- • Stora möjligheter att utveckla turis- rätthålla service som t.ex skolskjuts, men vinterväghållning • Uppmärksamheten i och med böck- • Utflyttningstrenden håller i sig och erna skrivna av Johan Theorin som byn står tom och öder under vinter- bl.a utspelar sig i Djupvik halvåret • Utbyggnaden av kommunala vatten- och avloppsledningar • Oexploaterad mark inom samhället • Natur- och kulturhistoriska värden kan lintegreras bättre och lyfta boen- demiljön

Bild: SWOT-analys som visar områdets förutsättningar.

Bilder: Tidigt samrådsmöte i Föra bygdegård, juni 2011.

18 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

2. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan 2002

Gällande översiktsplan för Borgholms kommun antogs 2002.

Följande specifika ställningstaganden tas avseende Föra socken; • I Kalmarsund, utanför västra kustremsan, avser kommunen att inte tillåta vindkraftsetableringar. • Kommunen har inte för avsikt att ändra den nuvarande mark- och vattenan- vändningen. • I Djupvik håller en ny detaljplan på att färdigställas. Här föreslås stora tomter med generösa byggrätter för att möjlig- göra permanentboende. • I Djupviksområdet är markens infiltra- tionsförmåga ianspråktagen varför enskilda lösningar av avlopp är uteslutna. Tillkommande bebyggelse i nya detaljplaner eller på obebyggda tomter måste därför ges gemensamma, välstuderade avloppslösningar. I kommunens avväg- ning för tillkommande bebyggelse finns krav på anläggningar som löser delar av befintliga problem. • Föra är en jordbruksbygd som bedömts bevarandevärd ur flera olika aspekter. Detta betyder inte att all framtida utveckling förhindras utan att hänsyn tas så att socknens attraktionskraft inte går förlorad. Karta 3: Utdrag ur Borgholms kommuns översiktsplan, 2002 Generella ställningstaganden avseende Allmänna intressen: Öland och omvärlden: • Naturresurserna ska användas på ett • Olika former av regional samverkan sätt som dels främjar en långsiktig hus- ska etableras, bl. a. samarbete med hållning, dels möjliggör långsiktig ut- Östersjöns öar. komst för Ölands befolkning. • EU:s möjligheter till utvecklingsstöd ska • Vid konflikt mellan olika intressen ska beaktas. mark- och vattenområden användas • Miljön i Östersjön ska förbättras. för det eller de ändamål som de är bäst lämpade för med hänsyn till beskaffen- Befolkning: het, läge och föreliggande behov – sett • Närdemokratin ska stärkas. ur såväl ett lokalt, regionalt, nationellt • Ett ökat och öppet samarbete kommu- som internationellt perspektiv. nerna emellan i gemensamma frågor ska stimuleras.

19 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Näringsliv: Natur- och kulturmiljöer: • Ölands näringsliv ska utvecklas posi- • De natur- och kulturvärden som gjort tivt, d v s befintliga branscher stärkas Öland till ett av Sveriges skönaste och nya etableras och utvecklas. landskap ska värnas. Vid nyetablering- • Fler arbetstillfällen är den största och ar och utveckling av jordbruksföretag viktigaste frågan för alla på Öland. måste hänsyn tas till dessa värden. • Ölands stora natur- och kulturvärden Tätort och landsbygd: ska långsiktigt bevaras och utvecklas • Ett väl fungerande samspel mellan så långt detta kan ske med rimlig hän- tätort och landsbygd eftersom det är syn till utvecklingen av andra näringar grundläggande för Ölands utveckling. som jordbruk, turism och energiproduk- • Hushållning med Ölands naturresur- tion. ser – jordbruksmark, lövskog, stenbrott • Ölands unika natur- och kulturarv ska m.m. levandegöras och göras tillgängligt för • Kretsloppsanpassade lösningar. alla. • Kretsloppsanpassade natur- och kultur- • Ingrepp som hotar natur- och kulturvär- vårdsinsatser. den bör noga övervägas. • Den biologiska mångfalden får inte • Ölands öppna odlingslandskap ska be- minska – den ska helst öka. varas, den traditionella markanvänd- ningen bibehållas och den biologiska Offentlig service: mångfalden säkras. • Servicen ska vara av god kvalitet för att möjliggöra utveckling på ön. Bebyggelseutveckling: • Detta förutsätter en löpande diskussion • När det byggs ska det så långt som om vad god kvalitet innebär. möjligt göras på ett ekologiskt hållbart • Vi ska ha ett brett serviceutbud för att sätt. främja inflyttning och hindra utflyttning. • Byggnaderna ska vara konstruerade • Vägar, sjöfart och telekommunikationer för ett miljövänligt boende och ett effek- ska utvecklas så att invånarnas och nä- tivt resursutnyttjande. ringslivets behov av goda kommunika- • Byggnadsmaterialen bör kunna återan- tioner tillgodoses. vändas eller återvinnas vid rivning. • Förutsättningar ska skapas så att Kommunikationer: människor ska vilja och kunna bo kvar. • Transporterna ska vara väl samordna- • Traditionell öländsk byggnadstradition de. ska vägas in vid all ny-, till- och om- • Fordonen ska vara anpassade för funk- byggnad. tionshindrade och energieffektiva samt drivas med de bränslen som är minst Miljö- och riskfaktorer: miljö- och hälsoskadliga. • Nyttjandet av mark- och vattenområden • Vi ska i framtiden stimulera möjligheter- ska ske så att miljön och människors na att cykla, samåka och åka kollektivt. hälsa och säkerhet inte äventyras. • Vi ska utveckla och främja distansar- bete och handel med lokalt tillverkade varor.

20 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

En vision av Öland år 3. Kreativa Borgholm • Det kommunala planeringsarbetet skall 2015 möjliggöra att privata investeringar motsvarande 2,5 miljarder kronor kan Handlingen utgör del 1 av Mörbylånga ske runt om i kommunen mellan åren kommuns och Borgholms kommuns över- 2009 och 2014. siktsplaner. De båda Ölandskommunerna • 30 lägenheter och 400 bostäder byggs har tillsammans tagit fram en vision av hur för hel- eller delårsboende runt om på Öland ska utvecklas till år 2015. Resultat landsbygden utanför Borgholm och Kö- har sammanställts i en rapport ”En vision pingsvik. av Öland 2015”, upprättad 1999, och ut- • Initiativförmåga och samarbetsmöjlig- gör ett politiskt dokument som redogör för heter inom kulturområdet eftersträvas. de gemensamma målen avseende en rad • Jordbrukets utvecklingsbehov och möj- frågor som t.ex. demokrati, näringsliv, kom- ligheter beaktas i kommunalt fördjupat munikationer, service och bebyggelseut- översiktsplanearbete och detaljplane- veckling. De uppsatta målen utgör en över- läggning. gripande bild av den önskade utvecklingen. • Detaljplaner som ger näringslivet möj- Handlingen finns i sin helhet på kommu- lighet att utvecklas prioriteras. nens hemsida; www.borgholm.se. 4. Livskraftiga Borgholm • Det ideella föreningslivet skall ses som en viktig resurs och värdefull samar- Vision Borgholm 2014 betspartner. • Barns och ungdomars möjlighet till in- Borgholms kommun har sammanställt ett flyttande i de kommunala besluten skall antal mål vilka man strävar efter att uppnå ökas. till år 2014. Nedan följer en sammanställ- • Kvalitén och attraktionskraften för bo- ning av de mål som direkt påverkar denna ende och besökare förstärks genom fördjupade översiktsplan över Djupvik. fler upplevelsemöjligheter inom natur, kultur och sportaktiviteter. 1. Företagsamma Borgholm • Kommunen, i samarbete med fören- • Varje år skall minst 80 nya företag star- ingsliv och företag, eftersträvar att möj- ta inom Borgholms kommun. liggöra en aktiv och meningsfull fritid för • Andelen kvinnliga företagare skall öka både invånare och besökare med en till 20 %. mångfald av utbud av aktiviteter. • Kollektivtrafiken förbättras för att under- 2. Miljöoffensiva Borgholm lätta arbetspendling och möjliggöra för • 70 % av de kustnära bostadsavloppen fler boende i kommunen att ta del av är anslutna till kommunalt avlopp. kvällsaktiviteter i tätorterna Borgholm • Samtliga enskilda avlopp är invente- och Löttorp. rade och håller en godtagbar standard • Kulturen är en självklar del av närings- senast år 2015. livet i kommunen och en motor i arbe- • Allt boende och byggande i Borgholms tet med att få fler att bo på och besöka kommun präglas av energieffektivitet Öland året runt. och miljömedvetenhet. Passivhus och andra lågenergihus välkomnas vid nybyggnation.

21 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

253 93 101

101

306 101 Lofta mosse

Kalmarsund 184

233 101 242 128 232

139 127

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯ 84 Karta 4: Markerade områden omfattas av detaljplaner.

22 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Detaljplaner Lagskydd

Stora delar av planområdet är detaljplanelagt, se karta 4. Övervägande antalet bygg- Fornlämningar nadsplaner är från 1960-70-talen, vilka redovisar bostad i högst en våning samt Enligt kulturminneslagen är alla fasta forn- park eller plantering. Några detaljplaner lämningar skyddade. Till en fast fornläm- är från 1990-talet, dessa reglerar bebyg- ning hör dessutom ett fornlämningsom- gelsen ytterligare genom att bl.a. ange ut- råde, som är så stort som det behövs för nyttjandegraden, placering och utförande. att bevara fornlämningen och ge den ett För närvarande finns 13 stycken gällande tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art byggnads-/detaljplaner inom planområdet. och betydelse. Genom kulturminneslagen är det inte tillåtet att utan tillstånd rubba, ta Förordnande enligt §113 BL bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. All verksamhet som förmodas beröra en Detaljplanerna nummer 92, 93, 101 och fast fornlämning eller ett fornlämningsom- 139 belastas av förordnande enligt 113§ råde måste därför anmälas till Länsstyrel- i tidigare byggnadslag. Detta innebär att sen för samråd. Riksantikvarieämbetet och markägaren utan ersättning upplåtit eller länsstyrelsen får vidta de åtgärder som be- avstått den obebyggda mark som i planen hövs för att skydda och vårda en fast forn- upptagits som väg, park/natur eller annan lämning. Den som vill rubba, ändra eller ta allmän plats i detaljplanen. Se karta 5 bort en fast fornlämning skall ansöka om Enligt 6 kap. 19 § ÄPBL får länsstyrelsen, tillstånd hos länsstyrelsen. om en detaljplan ska ändras, på ansökan av kommunen förordna att mark som av- ståtts eller upplåtits ska bytas ut mot annan Strandskydd mark eller utrymme om det är lämpligt och Strandskyddet längs Ölandskusten har tidi- kan ske utan olägenhet för ägaren. Enligt gare haft en generell omfattning av övergångsbestämmelserna till den lagänd- 300 meter sedan mitten av 60-talet. 2012 ring (SFS 2014:900) som trädde i kraft den gjordes en översyn av strandskyddet av 1 januari 2015 ska förordnanden om skyl- länsstyrelsen. dighet att avstå eller upplåta mark upphöra Läs vidare om strandskydd på sidan 11. att gälla den dag då genomförandetiden för detaljplanen går ut, dock tidigast efter ut- gången av 2018. Eftersom äldre byggnads- Naturreservat planer inte har någon genomförandetid innebär detta att alla § 113-förordnanden Naturreservat är den dominerande skydds- upphör att gälla efter 2018. Under över- formen för att bevara naturområden. Hur gångsperioden fattar Länsstyrelsen, på de bildas regleras i Miljöbalken. Naturre- begäran av kommunen, beslut om ändring servat innebär ett långsiktigt skydd av ett eller upphävande av befintliga § 113-för- värdefullt naturområde, som kan inrättas ordnanden i samband med att en ny de- mot markägares vilja om så är nödvändigt. taljplan tas fram. Särskilda bestämmelser Ett mark- eller vattenområde kan förklaras för hur ett § 113-förordnande ska upphävas som naturreservat av Länsstyrelsen eller finns inte reglerat i lag. kommunen i syfte att t ex:

• bevara biologisk mångfald • vårda och bevara värdefulla naturmil- jöer • skydda, återställa eller nyskapa värde- fulla naturmiljöer

23 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Lofta mosse

Kalmarsund

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯ Karta 5: Markerade områden omfattas av paragraf 113 förordnande enligt byggnadslagen. Detta förordnande kommer att upphöra från och med 2019-01-01. Det enda som påverkas med denna lagändring är frågan om ersättningen till markägaren vid ett eventuellt bildande av en ny gemensamhetsanläggning

24 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

De kan utformas enligt de skyddsbehov Natura 2000 som finns i respektive område både vad Utifrån art- och habitatdirektivet samt fågel- det gäller skyddets geografiska utbredning direktivet i Natura 2000 skall ett samman- och föreskrifternas innehåll. hängande ekologiskt nätverk av Natura Knisa mosse Ag- och starrmyr med en in- 2000-områden upprättas genom EU-med- tressant flora och rikt fågelliv skyddas som lemsstaternas gemensamma försorg. Syf- naturreservat. tet med Natura 2000 är att bevara den biologiska mångfalden och därigenom bidra till Övriga skyddsföreskrifter att en långsiktig hållbar utveckling uppnås. Natura 2000 skapas genom att EU-län- derna pekar ut områden i respektive land. Riksintressemiljöer Att ett område är klassificerat som Natura Inför arbetet med den fysiska riksplanering- 2000-område medför i sig inget områdes- en på 1970-talet gjordes en genomgång skydd. och ett urval av de ur bevarandesynpunkt I Natura 2000-områden gäller krav på till- mest värdefulla natur- och kulturmiljöerna stånd för vissa verksamheter eller åtgärder i landet. Idag regleras dessa nationellt in- och att de utgör riksintressen enligt Miljö- tressanta miljöer av miljöbalken. Att ett om- balken. Enligt denna ska områden som in- råde är av riksintresse betyder att miljön är går i Natura 2000 prioriteras för bevaran- skyddsvärd ur ett nationellt perspektiv, men deåtgärder. Många Natura 2000-områden inte att miljön automatiskt är skyddad. Ett finns inom befintliga naturreservat, vilket riksintresse är en signal om att det finns så innebär att just dessa områden redan har höga värden att kultur- eller naturmiljön har ett områdesskydd. I andra fall bör reser- företräde vid en avvägning med motstå- vatsbildning aktualiseras. ende intressen, förutsatt att de motstående Knisa mosse är ett Natura 2000-område ca intressena inte också är av riksintresse. Det en kilometer norr om planområdet mellan är också en signal om att i dessa områden Lofta och Sandvik. kan länsstyrelsen gå in och upphäva kommunala beslut, om man finner att riksintressets värden inte är tillräckligt uppmärk- sammade. Läs vidare om riksintressen på sidan 11.

25 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

3. FÖRUTSÄTTNINGAR

ket sannolikt medverkat till att byarna varit Historia många och relativt små. Fisket har, liksom i de flesta kustområ- Djupviksområdet har utgjorts av utmar- den, historiskt sett utgjort en viktig del av ker till flera byar, vilka samtidigt ingått den hushållens ekonomi. Husbehovsfisket har öländska kungliga djurgårdsinrättningen. varit allmänt förekommande, medan om- Utmarkerna har framförallt utnyttjats som fånget av salufisket har varierat beroende betesmark. De har dock till delar även nytt- på tillgång, efterfrågan, skördeutfall m.m. jats som åker och som kalkstensbrott. Vid Småskalig brytning, bearbetning, utskepp- Djupviksbuktens sänka har en hamn fun- ning och försäljning av kalksten har varit en nits åtminstone sedan 1600-talet, vilken vid annan viktig inkomstkälla, åtminstone från utmarksdelningen cirka år 1820 avsattes 1600-talet och fram till mitten av 1900-talet. som allmän hamnplan och kronoallmän- ning. På 1500- och 1600-talet, bestod Lofta av tre hemman. Samtliga bytomter låg utanför det nu aktuella området. Bönderna prakti- serade ett åker- och ängsbruk, som bygg- de på en relativt omfattande djurhållning. Uppgifter från 1620-talet visar att hushållen i Föra socken både hade fler hästar, oxar, kor och får än många andra platser.

Karta 7. Karta från 1736 över del av Lofta. (Tvistig mosse)

Från slutet av 1700-talet och vidare under 1800-talet ökade Sveriges befolkning i allt snabbare takt, vilket dels resulterade i omfattande hemmansklyvningar, dels i en ök- Karta 6. Karta från omkring år 1677. Norr lig- ning av den icke jordägande landsbygdsbe- ger åt vänster. folkningen. I Föra socken var utvecklingen förvisso måttlig, framförallt beträffande an- De geologiska förutsättningarna har gett talet torp och jordlägenheter, men socknen upphov till en förhållandevis rik odlingsbygd utgjorde inte något undantag från den all- kring Föra sockencentrum och området har männa regeln. Under 1800-talet bildades varit ganska tätbefolkat. Som helhet ligger alltfler smågårdar och torp i området. den odlingsvärda jorden dock splittrad, vil- Redan i slutet av 1600-talet var Föra en

26 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Karta 8. Karta från omkring år 1800. ovanligt väderkvarnstät socken och under stoltserade man ännu år 1987 med att med 1700- och 1800-talen ökade antalet kvar- sina 34 kvarnar var världens väderkvarnri- nar, så att man vid mitten av 1900-talet kaste socken! hade ett 60-tal kvarnar. Trots en minskning

Karta 9. Karta från 1840 över norra delen av Djupviks hamnplan.

27 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Kring sekelskiftet 1900 rådde ännu en liv- Djupviks hamnplan fick en stor betydelse lig aktivitet med stenhantering och skepp- för omlandet fram till början av 1900-talet. ning vid Djupvik. På 1870- och 1880-talen Där bedrevs skeppning, fiske, stenskurning hade emellertid två större, mer industri- och grustäkt. Där uppfördes under 1800-ta- ella stenhuggerier etablerats i Sandvik i let, början av 1900-talet små ”malmstu- Persnäs socken, dryga halvmilen norr om gor” till vilka även hörde små åkrar. Från Djupvik. Från samma tid hade man även 1920-talet övergick Djupvik till att bli en börjat bygga ut hamnen i Sandvik med ka- sommarort och enstaka sommarstugor jer, vilket ledde till att stenindustricentrum uppfördes. Stugbyggandet intensifierades på 1900-talet försköts till denna ort. På från mitten av 1950-talet och fram tills idag 1920-talet fanns där fem stenförädlingsfö- har omfattande områden i Djupviksområdet retag. tagits i anspråk för fritidshus, på senare tid även för permanentbebyggelse.

Källa: Kulturhistorisk Utredning, framtagen av Kalmar Läns Museum, 2011.

Karta 10. Utsnitt ur generalstabskartan från år 1874.

28 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Karta 10. Utsnitt ur generalstabskartan från år 1874.

Karta 11:Utsnitt ur 1941 års ekonomiska karta.

29 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Lofta mosse

Kalmarsund

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯ Karta 12. Jordartskartan visar de geologiska förhållandena i Djupviksområdet. Källa SGU.

30 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Geologi om att berglagren har bildats på stort djup i ett tropiskt hav. För 500 miljoner år sedan Landskapet i Djupviksområdet är starkt befann sig Öland tektoniskt långt söderut, präglat av områdets geologiska historia. ungefär vid ekvatorn. Kalkstenen (berggrunden) ligger ytlig över en stor del av planområdet med endast Efter istiden låg Öland helt under vattnet ett tunt marktäcke ovanpå och längs med och steg sedan långsamt upp över vat- landborgskanten ligger svallgrus längs tenytan efterhand genom landhöjning. kustvägen där det typiska grusalvaret ger Djupviksområdet steg upp ur havet kring sin karaktär. 5000-6000 år sedan. Havet svallade in från öster som var en betydligt flackare strand Den mest utmärkande landformen på Öland än den branta västra stranden. Strandval- är västra landborgen. Den löper längs hela larna med grus och klappersten byggdes västra sidan på ön och söder om Djupvik upp. Svallgruset längs kustvägen och Lofta finns en välutvecklad klintkust. Vid Djupvik mosse som har skapats i en svacka dämd går landborgen längs havet och här finns av svallsediment är spår från när Djupvik en ganska brant karaktärsfull lutning från höll på att stiga upp ur havet. markplanet ner mot havet. Nedlagda stenbrott med skrotstensmassor och sjöbodar Källor: Forslund et al 2001, Lindegård ger karaktär åt stranden längs Djupviks- 2005, SGU Jordartskarta, berggrundskarta bukten. och kartor även strandförskjutningen.

Berggrunden byggdes upp under perioder- na kambrium och ordovicium, för ungefär 542-440 miljoner år sedan. Öland är upp- byggt på en urbergsplatå där sandsten, ler- skiffer och kalksten har lagrats. Kalkstens- lagren brukar sammanfattas under namnet ”Ortocerkalksten”. Av skiffrarna märks fram- förallt alunskiffer som är det översta skiffer- lagret. Fossilinlagringar i kalkstenen vittnar

31 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Riksintressen

Friluftsliv Kultur Rörligt friluftsliv 4kap 2§MB

Lofta mosse

Kalmarsund

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯

Karta 13. Kartan visar de riksintressen som berör planområdet. Öland i sin helhet omfattas även av riksintresse för rörligt friluftsliv samt riksintresse för obruten kust.

32 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Riksintressen differentierat näringsfång. I Grönslunda, som delvis hamnar inom planområdet, be- Riksintressen är områden som ska skyd- står två gårdar av mycket välbevarad be- das mot åtgärder som kan skada dess vär- byggelse. de. Läs vidare på sidan 4. Riksintresse för Friluftsliv Riksintresse för Naturvård Områden av riksintresse för friluftslivet har För att ett område ska utses som riksintres- stora friluftsvärden på grund av särskilda se för naturvården ska den representera natur- och kulturkvaliteter, variationer i huvuddragen i svensk natur, belysa land- landskapet och god tillgänglighet för all- skapets utveckling och visa mångfalden i mänheten. De är eller kan bli attraktiva för naturen. Ett område bedöms vara särskilt besökare från stora delar av landet, men värdefullt från naturvårdssynpunkt om det kanske även från utlandet. Enligt miljöbal- innefattar flera olika högt värderade natur- ken skall områden av riksintresse för fri- typer, eller om det uppvisar en kombination luftsliv skyddas mot åtgärder som påtagligt av företeelser som beskriver ett historiskt kan skada natur- eller kulturmiljön. utvecklingsförlopp eller en bildningspro- cess (exempelvis landhöjningen). Före- Riksintresset omfattar ett större område komst av skyddsvärda arter kan bidra till att från Hjälmstad i söder till Horn i norr. Om- ett område betraktas som riksintressant, rådet utgör en attraktiv kuststräcka med men områdets innehåll av biotoper (livs- mycket höga skönhetsvärden. Kuststräck- miljöer) väger betydligt tyngre än enskilda an är även av intresse för fritidsfisket. arter vid det slutliga urvalet. Riksintresse för Rörligt Området Alböke alvar - Äleklinta omfattas friluftsliv av riksintresse för naturvård, riksintresset omfattar planområdets sydligaste område. Hela Öland utgör ett riksintresse för rör- Motivet till riksintresset är att området be- ligt friluftsliv på grund av sina samlade står av hög klintkust omgivet av ett repre- natur- och kulturvärden, och innefattas av sentativt och välbevarat odlingslandskap bestämmelser i MB 4 kap 2 §. Exploate- med alvar, öppna utmarker och havsstrand- ringsföretag och andra ingrepp i miljön får ängar. En mycket välutbildad klintkust med endast komma till stånd om områdenas na- värdefulla blottningar av sedimentär berg- tur- och kulturvärden inte påtagligt skadas. grundsstratigrafi. Turismen och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas med betoning på det rör- Riksintresse för Kulturmiljö liga friluftslivet.

Två områden inom delområdet omfattas av Riksintresse för Obruten kust riksintresse för kulturmiljö; Sandvik - Horn (i planområdets norra del) Planområdet omfattas av bestämmelserna är ett öppet åker- och beteslandskap. Det i 4 kap 1,2 och 3 MB. Dessa bestämmelser finns lövängar och alvarsmark inom områ- omfattar hela Öland p.g.a. sina samlade det. Fornlämningar återfinns inom Knisa natur- och kulturvärden. Exploateringsföre- och Lofta - Hjälmstad i form av bl.a. hus- tag och andra ingrepp i miljön får komma till grunder och stensträngssystem från järnål- stånd endast om det inte möter något hin- dern. der enligt 2-8 §§ eller om det kan ske på ett Äleklinta - Grönslunda, riksintresset om- sätt som inte påtagligt skadar områdenas fattar endast en liten del av planområdets natur- och kulturvärden. södra del. Motivet till att området är riksintressant är att det utgör en kustmiljö med

33 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Områdesskydd och övriga värden

Naturreservat Natura 2000 Nyckelbiotoper Spridningsstråk Strandskydd 100m Strandskydd 300m Bebyggelseutveckling

Lofta mosse

Kalmarsund

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯

Karta 14. Kartan visar strandskyddet som det ser ut enligt gällande detaljplan i vilken det är upphävt samt övriga värden och områdeskydd i och runt planområdet

34 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Strandskydd är knutna till det hävdade landskapet. Om- rådets höga natur och friluftslivsvärden mo- Syftet med strandskyddet, som idag reg- tiverar i stort sett ett bibehållet strandskydd leras i miljöbalken 7 kap, är att trygga för- på 300 meter både på land som i vatten, utsättningarna för allmänhetens friluftsliv undantag utgörs av en sträcka vid Äleklinta och att bevara goda livsvillkor på land och samhälle samt en sträcka vid Grönvik där i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyd- det inte är motiverat att utöka strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill det öster om kustvägen. 100 meter från strandlinjen, men kan utvid- gas till högst 300 meter från strandlinjen, Inom icke detaljplanelagt område gäller om det behövs för att säkerställa något av strandskydd om 300 meter. strandskyddets syften. Vid framtagande av en ny detaljplan eller Tidigare omfattades hela Öland av ett utö- när ett område upphör att omfattas av de- kat strandskydd om 300 meter vilket änd- taljplan återinträder det generella strand- rades till ett differentierat strandskydd ef- skyddet om 100 meter. ter beslut av Länsstyrelsen 2012. Beslutet togs i enlighet med rapporten Översyn av Vid framtida detaljplaneläggning inom om- strandskyddet på Öland som Länsstyrel- rådet bör även strandskyddet inom lokalga- sen tog fram till följd av den nya strand- tor upphävas. skyddslagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2009 Inom ett strandskyddsområde får inte 1. nya byggnader uppföras, Nedan finns att läsa de bedömningar som 2. byggnader eller byggnaders använd- gjordes i Länsstyrelsens rapport för Djup- ning ändras eller andra anläggningar viks kuststräcka. eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars Bedömning för sträckan Sandvik - Djup- skulle ha fått färdas fritt, vik Kuststräcka som till stor del är detaljplane- 3. grävningsarbeten eller andra förbere- lagd varvid strandskyddet på land är be- delser utförs för byggnader, anlägg- gränsat eller borttaget. Vid naturreservatet ningar eller anordningar som aves i 1 Knisa mosse är det inga detaljplaner och och 2 eller här föreslås ett utökat strandskydd till 300 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändra meter då det framförallt är ett mycket rikt livsvillkoren för djur- eller växtarter. och störningskänsligt fågelliv. Inom området finns också flera rödlistade och hävdgyn- För att strandskyddet ska kunna upphä- nade svamparter. Välbesökt kuststräcka vas genom detaljplan krävs: sommartid med höga värden för friluftslivet. Områdets höga natur och friluftslivsvärden - Särskilda skäl enligt 7 kap 18 c § och motiverar ett bibehållet strandskydd på 300 - en intresseavvägning som visar att intres- meter både på land som i vatten. set av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Bedömning för sträckan Djupvik - Är- leklinta Klintkust med stora natur och skönhetsvär- För att kunna ge dispens från strand- den. Alvaret längs kusten utgörs av kalk- skyddet krävs: hällar med innanförliggande strandvallar - Särskilda skäl enligt 7 kap 18 c § av klappersten. Vid Bruddesta är klintkus- - visa på att åtgärden är förenlig med ten tämligen mäktig med flera koncentriska strandskyddets syfte. strandvallar. Klapperstensfält förekommer på flera platser. Flera rödlistade arter som

35 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Särskilda skäl enligt miljöbalken 7 kap både minska risken för att växt- och djurli- 18 c §; vet störs men också för att skydda Mossen 1. Upphävandet eller dispensen avser ett från föroreningar. Hur bebyggelsen ska område som redan har tagits i anspråk planeras runt Förakanalen kommer att ut- på ett sätt som gör att det saknar bety- redas i detaljplanskedet. Hänsyn kommer delse för strandskyddets syften. att visas både vad det gäller hur tätt områ- 2. Upphävandet eller dispensen avser ett det kan bebyggas och på vilket avstånd till område som genom en väg, järnväg, kanalen det är lämpligt att anlägga bebyg- bebyggelse, verksamhet eller annan gelse. Tekniska lösningar och bebyggelse- exploatering är väl avskilt från området planering där man drar nytta av topografin närmast strandlinjen. kan användas för att förhindra att vattnet i 3. Upphävandet eller dispensen avser ett kanalen förorenas. område som behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses Natura 2000 utanför området. 4. Upphävandet eller dispensen behövs Inga Natura 2000-områden ligger inom pla- för att utvidga en pågående verksamhet nområdet. Det närmaste Natura 2000-om- och utvidgningen kan inte genomföras rådet är Knisa mosse cirka 500 meter norr utanför det strandskyddade området. om planområdet, det är både skyddat som 5. Upphävandet eller dispensen avser ett Natura 2000-område och naturreservat se område som behöver tas i anspråk för karta 13, s 32. att tillgodose ett angeläget allmänt in- Knisa mosse är en av Ölands få odikade tresse som inte kan tillgodoses utanför våtmarker. Mossen ligger uppdämd i en området. fördjupning strax öster om landborgen. 6. Upphävandet eller dispensen avser ett Växelspelet mellan öppet vatten, strand- område som behöver tas i anspråk för ängar, kärr och torrare marker har – sedan att tillgodose ett annat mycket angelä- markerna åter börjat betas – bäddat för stor get intresse. biologisk rikedom. Knisa mosse är bland annat känd för sina bestånd av Påverkan på Strandskyddets syfte vid ag – en högvuxen gräsväxt och sitt rika få- stigande havsnivåer gelliv och artrika flora. Om klimatförändringen gör att havsnivån stiger 3 meter kommer det som idag utgör Syftet med Natura 2000-området Knisa stranden att hamna under vatten och den mosse är att skydda och bibehålla mar- blir då inte tillgänglig för varken växter, djur kernas öppna och betespräglade karaktär eller människor. Mellan kusten och bebyg- samt att vårda den unika vattenmiljön så att gelsen som ingenstans är smalare än 50 m alla de växt- och djursamhällen som är ka- bred tillåts ingen ny bebyggelse. Detta av- rakteristiska för dessa livsmiljöer kan fort- stånd mellan strandlinje och bebyggelse är leva i livskraftiga bestånd. Miljön i Natura mer än tillräckligt för att ge fri passage för 2000-området får inte påverkas negativt av människor som vill förflytta sig längs kus- verksamheter utanför eller inom området ten. Ytan är också tillräcklig för att ge växt- (MB 7 kap, Särskilt skyddade områden). och djurliv möjlighet att leva och sprida sig i nord-sydlig riktning längs kusten.

Inströmmningsområden Det enda inströmmningsområdet till grundvattnet inom planområdet finns runt lofta Mosse och Förakanalen. Mossen ska inte bebyggas och kommunen har dessutom utökat skyddet runt mossen. Detta för att

36 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Naturreservat rikligt med stenmurar i planområdet. I samband med detaljplanering behöver biotop- Knisa mosse är även naturreservat och skyddade områden inventeras då det krävs skyddas enligt 7 kap 4-8 §§ miljöbalken. I dispens för att få ta bort dem. reservatsföreskrifterna regleras bl.a. natur- vårdsförvaltningen, allmänhetens fri- och Särskilt biotopskydd skyldigheter samt markägarens/nyttjande- Länsstyrelsen kan efter särskilt beslut för- rättshavarens förfoganderätt över området klara skyddsvärda mark- eller vattenområ- och vad denne behöver tåla för intrång. den i jordbruksmark som biotopskyddsom- råden. Ett sådant område kan utgöras av: • Rik- och kalkkärr Fågelskyddsområde • Naturliga ängar • Naturbetesmarker Delar av Knisa mosse är skyddat som få- • Naturliga bäckfåror gelskyddsområde med beträdnadsförbud • Ras- eller bergbranter 1/4-15/8. Skogsstyrelsen kan på motsvarande sätt skydda bland annat brandfält, äldre na- turskogsartade skogar, mindre vattendrag Biotopskydd och småvatten med omgivande mark, ra- vinskogar och äldre skogsbeten. Biotopskyddet finns till för att för att skydda Inom planområdet saknas särskilda biotop- de hotade småbiotoperna i odlingslandska- skyddsområden. pet. Dessa biotoper är viktiga livsmiljöer för många växter, djur och svampar, i vissa fall helt avgörande för arternas överlevnad. Det generella biotopskyddet omfattar alla Nyckelbiotoper småbiotoper i jordbrukslandskapet av en viss typ. Det särskilda biotopskyddet gäller Nyckelbiotoper i skogsmiljö är områden speciellt skyddsvärda områden i jord- eller där skogens historik, sammansättning, skogsbrukslandskapet som utsetts och av- arter och miljö betyder mycket för faunan gränsats av länsstyrelsen respektive skogs och floran. Nyckelbiotoper utgör livsmil- styrelsen. Bestämmelserna finns att läsa i jöer för många växt- och djurarter av vilka Miljöbalken (7 kap. 11 §) och förordningen flera är hotade eller särskilt skyddsvärda. (SFS 1998:1252) om områdesskydd enligt Nyckelbiotoper har formellt sett inget lagligt miljöbalken mm. skydd. Markägare är dock enligt miljöbal- ken skyldiga att samråda med Skogsstyrel- Generellt biotopskydd sen om åtgärder som förändrar naturmiljön Det generella biotopskyddet gäller ett an- i en nyckelbiotop. tal väl definierade småbiotoper i jordbruks- Inom planområdet finns inga nyckelbioto- landskapet som anses värda att bevara: per men flera lövängsrester och lövskogs- • Öppna diken lundar i närområdet är utpekade som nyck- • Alléer (enkel/dubbel om minst 5 lövträd) elbiotoper se karta 13. • Odlingsrösen • Stenmurar • Åkerholmar • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark • Våtmarker och småvatten • Pilevallar I Djupviksområdet finns det småbiotoper skyddade enligt det generella biotopskyddet (Miljöbalken 7 kap. 11 §), t.ex. finns det

37 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Naturvärdesklass klass Skyddszon Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Naturvärde

Lofta mosse

Kalmarsund

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯

Karta 15. Kartan visar områden med naturvärden utifrån Naturvärdesinventering, Calluna 2011.

38 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Naturmiljö södra delen av planområdet övergår stranden i Långkärrsalvaret, ett område som Landskapet är varierat med flera olika na- klassats med högsta naturvärde. Detta om- turmiljöer i ett storslaget landskap utmed råde är av riksintresse både för naturvård Ölands västra strand. Till stor del består och för friluftsliv. Området är mycket öppet planområdet av hävdade eller ohävdade och hyser flera hävdgynnade växter. betesmarker. Dessutom ingår flera buskmarker, som tidigare betats, och ett par Söder om inventeringsområdet ligger ädel- mindre skogsområden. Marken är varierad lövskogen vid Grönslunda som är nyckel- med både fuktiga och torra partier. Några biotop och har mycket höga naturvärden i mindre våtmarker samt den större mossen det regionala naturvårdsprogrammet. Det- Lofta mosse ingår också, liksom smärre ta område är en ekskog med inslag av ask, vattensamlingar. lönn och alm. Ädellövskogen består av tidigare slåtterängar och har ett stort inslag av Den södra delen av planområdet innehål- hamlade träd. ler delar av de stora betesmarkerna vid En naturvärdesinventering har genomförts Uggletorp, utpekade i länsstyrelsens na- i Djupviksområdet som en del med arbe- turvårdsprogram. Betesmarkerna har artrik tet med den fördjupade översiktsplanen för flora med lång beteskontinuitet. Här växer området. Inventeringen gjordes för att kart- bl.a. orkidéer som ängsnycklar, johannes- lägga samt avgränsa värdefull natur och nycklar, honungsblomster (VU) och skogs- fungerar som en komplettering till tidigare nycklar. Mindre vattensamlingar i betes- känd kunskap (Andersson & Häggberg markerna finns också. I området häckar 2011). 13 naturvärdesklassade områden bland annat den rödlistade arten sånglärka och en skyddszon avgränsades, de redo- (NT). Längs östra kanten av planområdet visas i tabell, nedan, och karta, sidan 29. finns ett pärlband av mindre betesmarker Områdena klassades efter en tregradig med kalkgynnad flora. Ett par små områ- skala: den med liknande karaktär finns även i det • Klass 1 innebär mycket höga naturvär- övriga planområdet. den och kan sägas motsvara riksintresse och regionalt intresse. I nordöstra delen av planområdet ligger • Klass 2 innebär höga naturvärden och Lofta mosse, även det beskrivet i det regio- motsvarar ungefär kommunalt intresse. nala naturvårdsprogrammet som ett områ- • Klass 3 innebär naturvärden och är lo- de med höga naturvärden. Det är en agmyr kalt intresse och i vissa fall natur som som övergår i fuktiga gräsmarker söderut. kan räknas som framtidsvärden. På mossen häckar ängshök och området För mer detaljerade beskrivningar hänvisas har tidigare haft ett rikt fågelliv. Mossen är till rapporten Naturvärden i Djupvik-Lofta starkt påverkad av dikningar på 1940-talet.. (Andersson & Häggberg 2011).

Cirka 500 meter norr om planområdet lig- Rödlistade arter ger Knisa mosse, vilket är ett naturreservat och ingår i Natura 2000. Dessutom är det De rödlistade arter som finns i Djupviksom- av riksintresse för naturvård och friluftsliv. rådet är främst knutna till miljöer med öp- Länsstyrelsen har klassat området med pen och torr mark som alvar, ängar och na- högsta naturvärde. Knisa mosse är en av turbetesmarker se karta 13, s.32. Växterna Ölands få odikade våtmarker med ett rikt är även knutna till den kalkhaltiga marken. fågelliv och omväxlande och intressant De rödlistade fåglar som rapporterats i om- flora. Ett flertal rödlistade arter finns i om- rådet är knutna, förutom till öppen mark, rådet. även till mossar, gles löv- och blandskog och strandängar. ). Exakt var de finns inom Strandremsan i väster karaktäriseras av planområdet och hur hänsyn skall tas till grusmark, kalksten och tidigare stenbrott. I

39 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

de arter som är rödlistade, omfattas av art- skyddsförordningen och/eller åtgärdspro- Fjärilar: ängsnätfjäril (Melitaea cinixia) gram skall inventeras, utredas och beslu- tas i samband med detaljplaneprocessen. Skalbaggar; glansbagge (Meligethes lu- Att det är mer lämpligt att göra det i sam- gubris). band med framtagande av detaljplaner Steklar; svartpälsbi (Anthophora retusa). beror på att växter och djur lever och dör samt har förmågan att flytta på sig. Dess- Lavar: matt pricklav (Pachnolepia prui- utom förändras organismernas livsmiljöer. nata), orangepudrad klotterlav (Alyxoria Således betyder en förekomst idag inte att ochrocheila) och prasitsotlav (Cyphelium det finns en förekomst i framtiden och vice sessile). versa. Kärlväxter; ask (Fraxinus excelsior), back- klöver (Trifolium montanum), honungs- Följande rödlistade arter har återfun- blomster (Herminium monorchis), kla- nits inom eller i den absoluta närheten sefibbla (Crepis praemorsa), korskovall av planområdet under de senaste sjut- (Melampyrum cristatum), ljus solvända ton och ett halvt åren (alltså mellan (Helianthemum nummularium nummu- 2000.01.01 och 2017.05.30). larium), lärkmaskros (Taraxacum saphy- Arter med asterix har åtgärdsprogram. craspedum), majviva (Primula farinosa), skogsalm (Ulmus glabra), skogsklocka Fåglar; gröngöling (Picus virdis), gulsparv (Campanula cervicaria), taggkörvel* (An- (Emberiza citrinella), hussvala (Delichon thriscus caucalis), toppjungfrulin (Polygala urbicum), höksångare (Sylvia nisoria), comosa), tovsippa (Anemone sylvestris), rapphöna (Perdix perdix), rödspov* (Limo- trubbstarr (Carex obtusata), vanlig back- sa limosa), småtärna (Sternula albifrons), timjan (Thymus serpyllum serpyllum), vit tornseglare (Apus apus) och ängshök* sminkfot (Buglossoides arvensis arvensis) (Circus pygargus). och östkustarv(Cerastium subtetrandrum).

Grod- och kräldjur; långbensgroda* (Rana dalmatina). Områdes- Naturtyp Naturvärdesklass nummer 1 Trädridå samt litet trädområde 3 – Naturvärde 2 Litet lövskogsområde med gläntor 3 – Naturvärde 3 Lofta mosse 2 – Högt naturvärde 4 Ohävdad ängs/betesmark 3 – Naturvärde 5 Ohävdad buskmark 3 – Naturvärde 6 Naturbetesmark vid Uggletorp 1 – Mycket högt naturvärde 7 Grusalvar 3 – Naturvärde 8 Grov ask 3 – Naturvärde 9 Skyddszon kring Lofta mosse oklassat 10 Naturbetesmark 3 – Naturvärde 11 Naturbetesmark, kalkfuktäng 2 – Högt naturvärde 12 Torr naturbetesmark 3 – Naturvärde 13 Torr naturbetesmark 3 – Naturvärde 14 Frisk naturbetesmark 3 – Naturvärde

Tabell 1: Sammanställning av naturvärdesklassade områden i planområdet (Andersson & Häggberg 2011), se kartan sidan 35.

40 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Följande fridlysta arter har påträf- mångfald av livsmiljöer för en mängd väx- fats inom eller i nära anslutning ter, fåglar, däggdjur och insekter. till planområdet under de senaste 17 åren (alltså sedan 2000.05.30). Viktiga stråk för Djupviksområdets grönst- Arter med asterix har åtgärdsprogram. ruktur:

Däggdjur; större brunfladdermus (Nycta- Stenkusten lus noctula). Stenkusten är ett viktigt stråk för både människor, växter och djur. Det är en obe- Grod- och kräldjur; långbensgroda*(Rana byggd och öppen miljö som binder sam- dalmatina). man alvarmarkerna i riksintresset Alböke alvar-Äleklinta och betesmarkerna vid Kni- Kärläxter; alvarstånds (Jacobaea vulga- sa mosse. Vägrenar, öppna marker, slänter ris gotlandica), blåsippa (Hepatica nobi- och stränder är öppna. Bebyggelse som lis), brudsporre (Gymnadenia conopsea), hindrar spridning eller förflyttning saknas i flugblomster (Ophrys insectifera), grönvit stort sett. Längs kusten finns öppna mar- nattviol (Platanthera chlorantha), gullviva ker med höga flora- och fågelvärden. Hela (Primula veris), honungsblomster (Hermi- kuststräckan är dessutom rik på fornläm- nium monorchis), johannesnycklar (Orchis ningar och kulturminnen. militaris), kärrknipprot (Epipactis palust- ris), Sankt Pers nycklar (Orchis mascula), Busk- och betesmarkerna längs östra snödroppe (Galanthus nivalis) och tvåblad plangränsen (Neottia ovata). Från Alvarmarkerna Alböke alvar och Äleklinta i söder finns ett östligt stråk med busk- och betesmarker upp mot Knisa Grönstruktur mosse. Ingenstans är det längre än någ- ra hundra meter mellan betesmarkerna I Djupviksområdet är landskapsbilden stor- som utgör livsmiljöer för en artrik flora och slagen med den nära kontakten till havet fauna. Fågelfauna knuten till strandängar, och det öppna landskapet. Det finns na- busk- och lövskogar är rik. Floran är kalk- turlig vegetation längs hela kusten, i ägo- gynnad och art- och individrik med stor ri- gränser på obebyggda tomter, i gräsmar- kedom på orkidéer. Storleken på miljöerna ker bland bebyggelse och i de betes- och och variationen med torra till fuktiga mar- alvarmarker som breder ut sig längs de ker, öppna till mer slutna buskmarker att västra och södra gränserna. Bebyggelsen det finns utrymme för många organismer ligger spridd längs ett småskaligt vägnät. med lite olika krav på livsmiljö. För många Djupviksområdet är ett kulturlandskap med arter fungerar nätet av miljöer här som ett stora naturvärden, ingen del är opåverkad viktigt spridningsstråk. av människan och människans aktiviteter. Jordbruk och stenhantering har bidragit till Övriga miljöer områdets stora skönhetsupplevelser och Djupviksområdet är inte så tätt bebyggt och mycket höga naturvärden. längs vägar, obebyggda tomter och kring För att den biologiska mångfalden ska husen finns mindre buskmiljöer, vägkan- fungera och bestå måste djur och växter ter, stenmurar och gräsmiljöer där sprid- kunna förflytta sig och spridas mellan väl ning kan ske genom bostadsområdet. Idag fungerande livsmiljöer. Djur är beroende av är bebyggelsen småskalig och småmiljöer olika miljöer för vila, näringssök och repro- som underlättar spridning tillräckliga och duktion men även växterna behöver sprid- de bedöms inte finnas några påtagliga ningsmöjligheter för att inte växtsamhället spridningshinder för växter och djur. skall utarmas. Kalkberggrunden, grusalvaren, våtmar- kerna och hävden gör att det finns en stor

41 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Teckenförklaring

Mycket höga kulturhistoriska värden

Höga kulturhistoriska värden

! !

Stenbrott !

! !

g ! ä v t s

u ! k

s k

i ! v p

u ! j D n ta ! ga fta

! !

2 !

! !

Lofta mosse ! !

! ! !

! !

4 ! !

! !

! ! !

3 ! !

! ! !

Kalmarsund !

! !

! ! Lundebytorpsvägen !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! !

! !

! 5

! !

! ! ! ! !

1 ! !

! 6 !

Campingplats !

! Djupviks ! vägen g stvä s ku ! pvik Dju ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

7 ! !

! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! !

! ! !

! !

0 250 500 1 000 Meter !

! !

! ¯ !

! Karta 16. De skrafferade ytorna visar områden med mycket höga kulturhistoriska värden. De olika värdeområdena beskrivs i texten.

42 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Kulturmiljö och fornminnen

En kulturmiljöutredning har genomförts för Djupviksområdet (Lamke et al 2011). I den utredningen har sju olika kulturhistoriska Lofta mosse karaktärsområden utkristalliserats och av- I huvudsak jordbruksmark gränsats utifrån kulturhistoriskt innehåll, markens beskaffenhet och de element som Kalmarsund uppfattats som mest karaktäristiska för del- området. Karaktärsområdenas geografiska sjöbodar Lundebytorpsvägen utbredning illustreras i kartan på nästa sida och avgränsas med blå linjer. Även områ- den som inte bör bebyggas eller som be- badplats döms som svåra att bebygga ur kulturmiljö Djupviksvägen och fornlämningssynpunkt har avgränsats camping med röda skrafferingar. Här beskrivs del- områdenas karaktär och värden. Numren nedan är kopplade till kartan på nästa sida.

1.Stenkusten Kustområdet mellan Grönvik och Lofta stenbrott utgör en del av den för sina skön- I huvudsak alvarsmark hets-, rekreations- och kulturmiljövärden uppmärksammade kuststräckan mellan Äleklinta och Byerum. Kustvägen har sta- Karta 17. Skogspartier, landmärken, överblick och utblickar tus av allmän landsväg på kartor från 1600- talet men är sannolikt betydligt äldre. I Skogspartier Djupviksbuktens sänka ligger hamnen och i anslutning till den även flera sjöbodar, fis- Landmärken kelämningar och lämningar av skurkvarnar. Hela området har mycket höga kulturvär- Område som är den. överblickbart från huvudvägar. Viktiga utblickar mot vattnet. torisk tid främst utnyttjats som betesmark. Områdets kulturmiljövärden är främst knutna till förekomsten av fornlämningar och de utbredda lämningarna av stenhantering. Bland områdets byggnader finns även ett antal välbevarade sommarstugor från 50-talet med kulturhistoriskt värde.

2. Lofta kustmarker 3. Lofta och Lundebytorps jordbruks- Lofta kustmarker består av öppen höglänt marker alvarmark med utbredd buskvegetation Lofta och Lundebytorps marker är till stor inåt land och är idag till stora delar bebyggt del jordbrukspräglade. Delområdets främ- med sommarstugor och villor. Vid sidan av sta kulturmiljövärden är knutna till den äld- stenverksamheten har markerna under his- re agrara bebyggelsen, där det omgivande

43 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Registrerade fornlämningar

Fornminne yta ! Fornminne punkt Fornminne linje

Lofta mosse

Kalmarsund

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯ Karta 18. Karta över registrerade fornlämningar. Läs vidare om fornlämningar i Kulturmiljöutredning- en (Lamke et al, 2011) eller på Riksantikvarieämbetets hemsida, www.raa.se.

44 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 småskaliga landskapet med kulturmark, en servicebutik och pizzeria med minigolf- stengärdesgårdar, vägar och lämningar av bana. Bebyggelsens yttre begränsning mot stenhantering samverkar till komplexa kul- hamnplanen med stenmurar och vägar, har turmiljöer. Särskilt den norra delen av del- ett högt kulturhistoriskt värde. Inom karak- området med Loftagården och småstället tärsområdet finns resta stenar som marke- Karlsro, stenbrottsmarker och förmodade rar gravar. lämningar av Loftas skurplaner har höga värden. Vägen från Loftagården ned mot 7. Södra Djupvik med Grönvik Djupvik har en ålderdomlig karaktär och Ett delområde med småskalig struktur och återfinns på en karta från 1802. I den syd- sammansatt karaktär. Merparten av delom- västra delen av delområdet ligger fyra äldre rådet består av den södra delen av Djup- agrara bebyggelseenheter, samt fornläm- viks hamnplan, samt Grönviks kalkbrän- ningen Djuplunds rör. Närheten till Lofta ningsplan, d.v.s. allmänningsmark som mosse gör området högintressant även när bebyggdes med småstugor på ofri grund det gäller fornlämningar. decennierna omkring sekelskiftet 1900. Delområdet har en mycket blandad men 4. Lofta mosse delvis kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Lofta mosse är en obebyggd, utdikad och I södra Djupvik finns många småställen till stor del igenväxande mossmark. Lofta från decennierna kring sekelskiftet 1900 mosse sänktes på 1940-talet som ett av bevarade. Trots att flera av dem byggts ut de sista större torrläggningsföretagen på har många av dessa byggnader en i hu- Öland. I äldre tid har delområdet utgjort vudsak bevarad karaktär, såväl stugor som en utmark som nyttjats för bete, slåtter sido-, ekonomibyggnader som uthus. och sandtäkt (bl.a. för stenskurning). Kän- nedom om fornlämningar saknas för Lofta mosse men är ett typiskt område som är Fornlämningar högintressant ur fornlämningssynpunkt. Inom utredningsområdet finns 16 kultur- 5. Alvarmarkerna historiska lämningar registrerade (FMIS), Markerna utgör utmark till flera av områdets se karta 16. De består av sju förhistoriska byar och har främst tjänat som betesmark. gravar och ett område med skurvandringar, Delområdets enda äldre agrara bebyggel- skurkvarn och sjöbodar av kalksten samt se finns vid Oxelvik och Rosenvik. Bebyg- sju lämningar som är registrerade som öv- gelsen består i övrigt av en stor samling riga kulturhistoriska lämningar, varav fem modernare fritidshus i delområdets norra är möjliga förhistoriska gravar, en fyndplats del. Mellan infarten och Oxelvik ligger en för flintdolk och en fornlämningsliknande forntida grav i form av ett röse. I områdets lämning. Flera av de kända fornlämningar- centrala och södra delar finns upplevelse- na finns kring Djupvik och väster om Lofta värden där de öppna, karga alvarmarkerna mosse. Gravar är att betrakta som fasta förtydligar Djupvik och Oxelvik visuellt. fornlämningar och därmed skyddas de enligt 2 kap Kulturmiljölagen. Så kallade öv- 6. Centrala Djupvik riga fornlämningar skyddas först om Läns- Delområdet består av den norra delen av styrelsen bedömer att de är att ses som Djupviks hamnplan, Delområdets mest fornlämningar. framträdande kulturmiljö är den lilla går- den vid infarten, med mangården på den Fornlämningsbilden är relativt komplex i norra sidan av vägen och ekonomibygg- området och omfattar järnålders- och med- naderna på den södra. Bebyggelsebilden i eltida lämningar samt kulturhistoriska läm- detta centralt belägna delområde är myck- ningar från nyare tid. Det finns indikationer et varierad med ett flertal småstugor äldre på att det även kan finnas äldre lämningar än 50-talet och förtätningar med senare än järnålder. Fornlämningsbilden i kombi- byggda sommarstugor. Vid infarten ligger nation med de historiska kartorna ger en

45 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Lofta mosse

Kalmarsund

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯

Karta 19. Bebyggelsestruktur

46 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 bild av att detta är ett kulturhistoriskt myck- Bebyggelsens utformning et intressant landskap med stor kunskaps- potential. Planområdets bebyggelse karakteriseras Fornlämningsområdet avgörs först vid av stora tomter och små hus, ofta med prövning av tillstånd till markingrepp intill gröna ytor mellan fastigheterna. Bebyggel- fornlämning. sekaraktären skiftar med områdets ålder men generellt är den småskalig och be- Landskapet står i huvudsak av friliggande 1-planshus, 1,5-planshus finns på ett fåtal tomter. Be- Vegetationsbilden är öppen med inslag av byggelsestrukturen upplevs som gles och skogspartier. Alvarsmark dominerar i söder luftigt jämfört med typiska öländska radby- och norr samt längs med vattnet. I öster ar där bebyggelsen ligger mycket tätt. gränsar Djupvik till jordbruksmark. Trädpar- tier skapar rumslighet och vissa områden Bebyggelsens placering på upplevs som lummiga medan andra är mer tomten karga med i huvudsak enbuskar. Topografin är förhållandevis flack, men om- rådet väster om vägen sluttar starkt mot Kalmarsund, vilket bidrar till de vackra utblickarna över sundet.

Bebyggelse gata gata gata Bebyggelsen består av främst av enfamiljs- hus som används för fritidsboende. Perma- Byggnadsepokerna i Djupvik har resulte- nentboende förekommer i huvudsak i den rat i olika utbyggnadssätt men de gemen- centrala delen. Trädridåer reser sig över samma dragen är tydliga. Nedan ses ex- bebyggelsen vilket bidrar till att bebyggel- empel på hur större delen av bebyggelsen sen väl smälter in i miljön. är placerad på tomten. Karakteristiskt är Längs med stranden finns välbevarade sjö- att huvudbyggnaden är placerad mitt på bodar i form av stenbodar, några med äldre tomten och i de fall det finns en komplette- kalkputs. ringsbyggnad är den ofta placerad bakom huvudbyggnaden i förhållande till gatan. Kulturmiljö Inom några delområden är byggnaderna placerade i den bakre delen av tomten i för- Inom området finns bebyggelse med kultur- hållande till gatan. historiskt värde. T.ex. har samtliga sjöbodar har ett högt värde. I den norra delen finns Bebyggelsestruktur välbevarade sommarstugor och värden knutna till den gamla agrara bebyggelsen. Bebyggelsestrukturen hänger samman Det finns enstaka bebyggelse med höga med topografin och tidsperiod då husen originalvärden i områdets centrala del, och byggdes. I områdets centrala del är bebyg- i den södra delen finns också kulturhisto- gelsestrukturen mer ordnad än i de södra riskt värdefull bebyggelse. Läs vidare på sidan 42 samt i Kulturhistorisk Utredning, och norra delarna där husen vuxit fram Kalmar läns museum, 2011. på ett mer ostrukturerat sätt. Inom områ- det finns stora ytor som inte är bebyggda. Bebyggelsen följer en östlig linje där natur och jordbruk möter bebyggelseområdet. Se karta 19.

47 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

NORDÖST

Lofta mosse NORDVÄST

Kalmarsund

ÖSTRA

CENTRUM

SÖDRA

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯ Karta 20 Områdesbeskrivning

Områdesbeskrivning • Delområde 1 - Nordöst • Delområde 2 - Nordväst En uppdelning har gjorts av planområdet • Delområde 3 - Östra utifrån bebyggelsestrukturen och bygg- • Delområde 4 - Centrum nadstraditioner samt utifrån områdets övri- • Delområde 5 - Södra ga karaktär. Generellt kan fem delområden utläsas; Dessa beskrivs på kommande sidor.

48 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Delområde 1 - Nordväst

Områdeskaraktär Områdets typiska karaktär kommer av två tongivande faktorer. Det ena är stenbrotts- industrin som lämnat spår i marklandskapet och det andra är byggnadernas förhållande till Kustvägen. Till skillnad från bebyggelsen söderut finns i nordvästra området ett tydligt avstånd mellan bebyggelsen och Kustvägen vilket ger en öppnare karaktär och trots avståndet en stark kontakt med vattnet.

Bebyggelse Byggnationen är huvudsakligen låg och av ”fritidshuskaraktär”, oftast i 1-plan men även ett fåtal inslag av 1,5-planshus finns. Tomterna ligger mestadels mellan 1500- 2000 kvm i storlek med några få undantag för ett par mindre fastigheter och ett antal som omfattar större markytor. Vanligast takbeläggning är takpannor i röd eller svart färg men även papp och plåt förekommer. Trä är det dominerande fasadmaterialet men även inslag av nyare bebyggelse med putsad fasad finns. Även klassisk Öländsk kalksten förekommer i någon byggnad. Fa- sadfärgerna är oftast av dov karaktär men även ljusare bidrag med gult och vitt finns. Tydliga avgränsningar i form av staket eller mur ut mot kustvägen saknas generellt. Läs vidare under kapitlet Kulturmiljö och fornminnen på sida 42f.

Bilderna visar exempel på bebyggelse inom delområde 1.

49 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Delområde 2 - Nordöst

Områdeskaraktär Östra delen är mycket lummigt i förhål- lande till hur Djupvik ser ut på andra håll. Många blommor som orkidé, gullviva, hum- leblomster, mandelblom och smörblommor samt trädvegetation som björk, ek, tall, oxel och enbuskar växer här.

Bebyggelse Bebyggelsen är till stora delar relativt ny- byggd med inslag av äldre gårdar. Tom- terna varierar mellan 1000 och 3500 kvm. men det förekommer även större fastigheter som sträcker sig upp mot drygt 5000 kvm. Bebyggelsen är småskalig, består främst av 1-plans hus, men även 1,5-plan. Mindre och äldre bebyggelse i traditionell ”fritidshuskaraktär” finns i den östra delen. Färgskalan varierar med husens ålder och stil. I huvudsak består husen av trä samt av sten (främst kompletteringsbyggnader). Rött tegel dominerar takfasaderna men också papp och i enstaka fall plåt. I huvudsak stenmurar men även staket markerar tomtgränserna. Läs vidare under kapitlet Kulturmiljö och fornminnen på sidan 42f.

Bilderna visar exempel på bebyggelse inom delområde 2.

50 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Delområde 3 - Östra

Områdeskaraktär Området omges av höga trädridåer och har ingen visuell vattenkontakt. Stora grönstråk finns bakom alla tomter samt mellan kvar- teren. Marken är karg och växtligheten har alvarsmarkskaraktär med mycket enbuskar och låga växter. Området har generellt bättre standard på gator, nyare bebyggelse och en tydligare kvarterskaraktär etc. än övriga områden.

Bebyggelse Bebyggelsen är småskalig, i huvudsak av 1-planshus med låg taklutning. Några enstaka 1,5-planshus finns i den östra delen. Bebyggelsen ligger tätt och har tydligare karaktär av permanentboende än det norra områdets bebyggelse. Enstaka byggnader är av äldre ålder. Tomterna är i huvudsak små, runt 1000 kvm, och husen ligger nära gatan. Trädgårdarna är välskötta med ra- batter och trädgårdsgångar av stenplat- tor. Fasaderna består främst av trä, några av sten och har ingen enhetlig färgskala. Takmaterialet är i huvudsak rött tegel men även plåt förekommer. Tomtgränserna markeras främst av häckar men även stenmurar och staket. Läs vidare under kapitlet Kulturmiljö och fornminnen på sidan 42f.

Bilderna visar exempel på bebyggelse inom delområde 3.

51 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Delområde 4 - Centrum

Områdeskaraktär Området karakteriseras av öppna ytor och en varierad vegetation med artrika strand- ängar i väster och ängar omgivna av träd och buskvegetation i öster. Inom området finns kiosk/restaurang med minigolfbana, boule-plan, camping, badplats och parkering.

Bebyggelse Bebyggelsen inom området är varierad avseende karaktär, ålder och storlek. Likaså varierar tomtstorlekarna mycket, mellan 750 och 4000 kvm. Husen består av 1-plan och 1,5-plan. Bebyggelsekaraktären sträcker sig mellan modern och gammal, traditionell. Ingen enhetlig karaktär eller färgskala finns i områ- det. Främst består husens fasader av trä men även sten förekommer. Taken består av tegel eller plåt. Tomtgränserna markeras i huvudsak av stenmurar. Läs vidare under kapitlet Kulturmiljö och fornminnen på sidan 42.

Bilderna visar exempel på bebyggelse inom delområdet.

52 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Delområde 5 - Södra

Områdeskaraktär Området ligger högt i förhållande till Kal- marsund och har stark visuell vattenkontakt. Området gränsar till alvaret, även ve- getationen inom området karakteriseras av alvarsmark men även med lummiga inslag.

Bebyggelse Bebyggelsen är av varierad karaktär och ålder. Gatorna slingrar sig fram och husens placering är ostrukturerad. Bebyggelsen består i huvudsak av ett plan, men det finns också flera 1,5-planshus. Tomterna är av varierad storlek, mellan 900 och 3800 kvm. Husen närmast vattnet är i allmänhet stör- re, har fler tillbyggnader och större tomter. Bebyggelsens ålder varierar också liksom utförandet. Många byggnader är typiska fritidshus medan andra har permanentbo- stadskaraktär. Färgskalan varierar. Fasa- derna består i huvudsak av trä. Komplette- ringsbyggnader består även av sten. Något hus har putsfasad och något eternit. Taken består i första hand av rött eller svart tegel, men också av plåt och i enstaka fall av eternitplattor. I huvudsak markerar stenmurar tomtgrän- serna. Läs vidare under kapitlet Kulturmiljö och fornminnen på sidan 42.

Bilderna visar exempel på bebyggelse inom delområdet.

53 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Karta 21. Kartan markerar de områden som är av särskild vikt ur rekreationssynpunkt. Kustlinjen är det stråk som har störst betydelse för turism och rekreation. Närheten till andra naturtyper som alvarsmark, skogspartier och mossar gör området än mer attraktivt ur frilufts- och rekreationssynpunkt.

54 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Befolkning och boende Friluftsliv, rekreation och

Borgholms kommun har länge arbetat mot turism en ihållande utflyttningstrend. Invånaran- talet har under en längre tid minskat och Inom planområdet finns höga rekreations- genomsnittsåldern har ökat. Ett av kommu- värden och området är attraktivt som tu- nens mål på lång sikt är att invånarantalet ristmål. Möjligheterna till rekreation och ska öka igen. På kort sikt är målet en bibe- friluftsliv är rik. Många stigar finns inom hållen folkmängd. området och framkomligheten för vandring är god. Besökare är till största delen bilbur- Sommartid ökar invånarantalet på Öland na sommarturister samt naturintresserade markant tack vare turismen. Djupvik är ett som även besöker området under vår och typiskt exempel på Öländska byar som höst. De värdefulla natur- och kulturhisto- mångdubblar invånarantalet på sommaren. riska områdena har potential att ytterligare berika friluftslivet och turismen inom områ- Djupviks invånares, liksom kommunens det . önskemål är att andelen permanentboende ska öka inom området. Detta krävs för att Kustvägen som löper längs med Kalmar- kunna bibehålla och på sikt utveckla servi- sund är en attraktiv led för cykling och cen på norra Öland. vandring vilket bidrar till att många männ- iskor rör sig genom planområdet, främst sommarhalvåret. Folkhälsomål Många stannar till i Djupvik eftersom det Folkhälsomål och barnperspektivet finns kiosk/restaurang i anslutning till stranden. Campingen och stenbrottet är viktiga Riksdagen antog nationella mål för folkhäl- målpunkter och korsningen Lundebytorps- san 2003 (Propositionen 2002/03:35), där vägen-Kustvägen är en viktig mötesplats. det övergripande målet är att skapa sam- hälleliga förutsättningar för en god hälsa på Badstranden som ligger i anslutning till lika villkor för hela befolkningen. Faktorer campingen är populär bland boende och som har störst betydelse för att skapa förut- besökande. Här finns en badbrygga där sättningar för en jämlik och jämställd hälsa simskola erbjuds sommartid. formulerades i elvamålområden. Kalmar län har en gemensam strategi för I planområdets södra del finns en del av att främja folkhälsan. Den folkhälsopolitiska Långkärrsalvaret med höga till mycket planen har tre inriktningar, Goda uppväxt- höga naturvärden. Området används som villkor, God hälsa och livskvalitet för den rekreationsområde. vuxna befolkningen och God hälsa och livskvalitet när man åldras. Folkhälsorådet I planområdets nordöstra del ligger Lofta i Borgholm har fått i uppdrag att arbeta vi- mosse som är välbesökt av natur- och få- dare med tre av de nationella målen, Del- gelintresserade. aktighet och infl ytande, Trygga och goda uppväxtvillkor och Sunda och säkra miljöer En kilometer norr om planområdet ligger och produkter. I arbetet med fördjupningen Knisa mosse som utgör ett attraktivt ströv- har målet delaktighet och inflytande i sam- område för naturintresserade. Boende i hället stärkts genom att allmänhet och ett området uppger att de ofta promenerar på flertal målgrupper i olika åldrar, föreningar mossens vandringsleder, längs med vatt- och övriga intressenter vid ett flertal tillfäl- net och på alvaret sydväst om planområ- len bjudits in till workshops och dialog. det. Knisa mosse är skyddat som naturreservat och ingår i Natura 2000. Området är av riksintresse för både naturvård och friluftsliv.

55 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

äg s v rry Ha Lo fta ga Kustvägen, Ölandsleden tan

v Asfalterad väg t

Grusväg o

L IA Parkering

a t Evav ä Bri gen G

t a

s c g Si a ä g rs v s n e v n ä s e g Marsjö St v vägen ä Helgevägen g

Lofta mosse

e Kalmarsund rs

en ånväg Hilmers gata Sl

g Oxelvägen

v t svägen s ytorp Lundeb

vägen a e s kid t Or

i a

p s

u l

e n

x A

n o

Grönbäcks gata r

e V

Ol l Mats gata gata Jons Glad Iv a rs g a ta Ankarsvägen

igen riast Vikto ta ga ters Pet ar en epp tig Djup Sk s viksgatan arn M Kv å ta la ga Ba r s J is o sn rd n s Ö s Be u s s n t o y L n b g Em o s s s ä tt g v i a a t l s Vä s s ta u g g a n K a t e t a g s a ik ä v v n s

ö t d r n a F G ö a g r a V L s äs d tra

Erl Pe tte rs Ol s g ata

an gat Jan

n e g ä v s p r o t le g g U I nge a ls t tad a ga g ta n s l e rp ri to b le a g g G U n e g ä v 0 500 1 000 1 50s0 2 000 d n a L Meter ¯ Karta 22. Kartan visar vägnätet inom planområdet.

56 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

lig sikt. På många sträckor kan två bilar inte mötas. Vägstandarden bidrar till den småskaliga bykaraktären och att låga hastigheter hålls. De kan dock innebära att Campingen i Djupvik har funnits sedan framkomligheten och att utvecklingen av 50-talet och är en naturcamping. Cam- området försvåras. pingplatsen erbjuder endast ett fåtal platser och standarden på serviceanlägg- Gatubelysning saknas inom hela planom- ningen är låg då det varken finns vatten rådet. eller avlopp. Strax sydväst om campingen finns ett antal stugor med enkel standard Trafiksäkerhet för uthyrning. De kritiska punkter som kan urskiljas idag, (särskilt under turistsäsongen då vägarna är högt belastade) är: Trafik och vägar • Korsningen Djupvikvägen och väg 136. Risker uppstår då norrgående trafik ska svänga vänster in på Djupviksvägen då Vägar det inte finns någon särskild avsväng- ningsfil, samt då gång- och cykeltrafi- Samtliga vägar inom planområdet är en- kanter ska ta sig över väg 136. skilda med vägföreningar och samfällighe- • Djupviksvägen tillåter höga hastigheter ter som väghållare. tack vare sin raka sträckning. Oskyd- 1998–1999 genomförde Länsstyrelsen till- dade trafikanter kan känna sig otrygga sammans med Vägverket en inventering då ingen särskild yta för gång och cykel av värdefulla vägar. Syftet var att ta fram ett finns. planeringsunderlag som beskriver vägar- • Korsningen Djupviksvägen och Kust- nas natur- och kulturvärden och peka ut de vägen kan upplevas otrygg under tu- vägar och vägmiljöer som är särskilt värde- ristsäsongen då mycket trafik, många fulla i länet. En av dem är Västra kustvägen gående och cyklister rör sig i området från Äleklinta till Byrum (nr 108 i slutrap- samtidigt som många bilar står parke- porten). Den bedöms där som den kanske rade här. vackraste vägen på Öland med storslagen utsikt och höga natur- och kulturvärden. Vinterväghållning Vägen har i inventeringen ansetts ha hög- Det är Borgholm Energi som ansvarar för sta bevarandevärde. Resultatet från inven- snöröjningen längs det enskilda vägnätet. teringen finns presenterad i rapporten ”Vä- Snöröjningen sköts av Samfrakt som anli- gen som kulturarv” (1999). tar lokala entreprenörer. Kustvägen följer i stort sett de naturliga Parkering höjdsträckningar som skapats av underlig- Ett område intill badplatsen är avsedd för gande berggrund och strandvallar. Detta parkering. Lokala föreningar och samfällig- har gett vägen en säregen och slingrande heter ansvarar för skötsel och renhållning karaktär som gör att den väl faller in i det av parkeringsplatsen. Bristen på parkering- kringliggande landskapet. Vägen utgör ar innebär ett problem under sommarmå- också en mycket markant gränsmarkering naderna. Många parkerar längs med kust- mellan de magra betesmarkerna av alvar- vägen vilket försvårar framkomligheten och karaktär i öster och den av stenbrytning utgör en risk då sikten försämras. starkt påverkade kusten i väster. Genom Avsaknaden av pendelparkering i anslut- projektet Ölandsleden har standarden på ning till busshållplatsen på väg 136 kan Kustvägen förbättrats. medföra att färre väljer att pendla med kollektivtrafik. Vägarna inom planområdet är i huvudsak grusade. Många av vägarna, särskilt i det södra området har låg standard och då-

57 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Kollektivtrafik Gång- och cykelvägar

Bussar trafikerar väg 136 och en hållplats Inom planområdet finns inga separata finns vid infarten till Djupvik ca 1,5 km från gång- eller cykelvägar. De låga hastighe- byn. Vägen trafikeras med 6 avgångar alla terna och den låga belastningen med mo- vardagsdygn mot Borgholm och 8 avgång- tortrafik gör att det är få konflikter mellan ar mot Böda samt 2 avgångar i varje rikt- motortrafik och gång- och cykeltrafik under ning varje lördags- och söndagsdygn. Res- lågsäsongen. Under turistsäsongen däre- tiden till Borgholm med buss är ca 24 min, mot finns kritiska punkter där konflikter kan till Kalmar ca 1 tim 15 min. Tillgängligheten uppstå. Att hålla låga hastigheter kan mins- till kollektivtrafik är begränsad då det är ett ka risken för att konflikter uppstår. avstånd på minst 1 km till närmsta buss- hållplats. Det finns heller ingen parkering i Kustvägen som löper längsmed Kalmar- anslutning till hållplatsen för varken bil eller sund utgör en av Ölands mest attraktiva cykel . cykel- och vandringsleder, Ölandsleden.

Båttrafik

En mindre hamn för småbåtar finns i plan- områdets norra del. De hårda vindarna och den utsatta kusten gör området längs med Djupvik olämpligt för bryggor eller förtöj- ning av båtar.

Kustvägen

58 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Områdesbeskrivning av vägar

NORDÖST

Lofta mosse NORDVÄST

Kalmarsund

ÖSTRA Kustvägen utgör en av områdets huvudga- CENTRUM tor och är ett attraktivt turiststråk.

SÖDRA

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯

Nordvästra och nordöstra delområdet Vägarnas standard är förhållandevis god. Gaturummet är bredare än i det södra om- Lokalgata i det södra området. rådet och har i allmänhet högre standard. Loftavägen och Kustvägen från söder fram till Loftavägen är hårdgjord, i övrigt av grus. Möjligheten för två bilar att mötas är på vissa sträckor begränsad.

Östra delområdet Gatorna har hög standard; de flesta består av asfalt. Lundebytorpsvägens gaturum är brett, lokalgatorna är trånga med tomterna tätt inpå. Gatorna har rakare sträckning än i övriga områden. Lokalgata i det norra området.

Centrum Huvudgatorna har hög standard, är hård- gjorda och har ett relativt brett gaturum. Lokalgatorna är smala och består av grus.

Södra delområdet Samtliga vägar förutom Kustvägen består av grus och ofta med en gräsremsa i mitten. Gatorna är smala med tomtgränserna tätt inpå, vilket gör det svårt att mötas. Ka- rakteristiskt för området är den vackra vat- tenkontakten man har från många av vä- Lokalgata i östra delområdet garna.

59 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

S1 L1 Stenbrott g

ä S2 v t s u k

s k i v p u j D tan ga fta Lo

Lofta mosse

Kalmarsund

Lundebytorpsvägen

Campingplats Se Djup viksvägen g stvä s ku pvik Dju

L4 0 250 500 1 000 Meter ¯

Karta 23. Kartan visar pågående näringar i och omkring planområdet i form av service (Se), Lantbruk (L) och Stenbrott (S).

60 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Service och näringsliv L1 på kartan markerar ett lantbruk som be- står av ca 70 mjölkdjur och 90 ungnöt. I Djupvik finns en badbrygga, matvarubutik och restaurang sommartid (markerat med L2 på kartan markerar ett lantbruk med ca 90 mjölkdjur och 150 ungnöt. Se på kartan) samt stuguthyrning och camping. L3 på kartan markerar ett lantbruk med ca Närmaste större tätort är Löttorp där det 26 köttdjur. finns camping, vandrarhem, matbutiker, bensinstation, restauranger samt skola L4 på kartan markerar ett lantbruk med ca från årkurs 1 till 9. 240 mjölkdjur och 350 ungnöt. Området består av mycket betesmark. Vid det tidiga samrådet i februari 2011 framkom det att de flesta boende gör sina inköp i Borgholm och Löttorp men den lokala servicen i Djupvik och Föra sommartid uppskattas mycket.

Service för äldre finns i form av hemvård och trygghetslarm. Öppen primärvård med läkar- och distriktssköterskemottagningar finns vid vårdcentraler i Borgholm och Löt- torp.

Kyrka och församlingshem finns i Föra. Stenbrott (S på kartan) Kalkstensbrytning har varit en av huvudnä- ringarna i området sedan medeltiden. Spår från brytningen finns att avläsa längs med hela kusten utmed Djupvik och Lofta, även inom byn finns tydliga spår.

S1 på kartan markerar ett stenbrott i väs- tra Lofta där det idag pågår stenbrytningsverksamhet av sekundärsten.

på kartan markerar ett stenbrott norr om S2 I anslutning till Djupviks lanthandel finns Lofta mosse där det idag inte pågår någon också restaurang och minigolfbana. stenbrytningsverksamhet.

Lantbruk (L på kartan) Djupvik gränsar till brukad jordbruksmark, främst i öster och nordost. Sommarhalvåret går även betesdjur på markerna nära byn. Läs vidare under kapitlet Miljö- och riskfaktorer. Det är viktigt att jordbrukets intressen prioriteras så att näringen kan utvecklas ytterligare.

61 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Jordbruksmark

Jordbruksmark försvinner Bete Åker Okänt

Lofta mosse

Kalmarsund

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯ Karta 23B. Kartan visar jordbruksmarken i och omkring planområdet, rödskrafferade områden före- slås som utredningsområden för byggnation.

62 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Jordbruksmark en del biprodukter och avfall från samhäl- let. Genom att återföra till exempel matres- En liten del av marken inom planområdet ter, trädgårdsavfall eller godkänt rötslam består av jordbruksmark. Jordbruksmarken blir åkermarken en del av ett kretslopp och har en viktig funktion som odlingsmark, be- löser många av samhällets avfallsproblem. tesmark och som spridningsarealer, men Åkern och dess randområden utgör livs- även som ett kulturhistoriskt och karak- miljö för ett mycket stort antal arter som var tärsskapande inslag. Kommunen ser jord- och en och tillsammans är både delar av ett bruksmarkens värde ur främst ett lokalt och fungerande ekosystem och en nödvändig- regionalt perspektiv med ser även dess het för ekosystemens överlevande. Rand- värde för den globala matförsörjningen. zonerna och betesmarkerna har en stor Genom att värna om jordbruksmarken be- biologiskmångfald av betydelse inte minst varas landskapsbilden samt de natur- och för insekter som svarar för pollineringen av kulturvärden som hävden under lång kon- blommor, även våra nyttoväxters. tinuitet har skapat. Därför bör jordbrukets Betesmarkerna växer igen, odlingsarea- intressen prioriteras om inte marken be- lerna behövs för att kunna hålla djuren på döms mer lämplig för annat ändamål. Detta bete under säsongen eftersom spridningsa- ska då avvägas och beskrivas i en konse- realerna behöver vara tillräckligt stora. kvensanalys. Inom planområdet har den jordbruksmark Utöver själva brukandet har de många land- som pekats ut som utredningsområden för skapselement som finns i och kring jord- byggnation bedömts vara mindre produk- bruksmarken höga kulturhistoriska värden. tiv än övrig jordbruksmark. Dessa ytor är Det rör sig om åkerholmar, odlingsrösen, gränsande till betesmarker med marginell fägator, rester från linframställning, diken, skillnad i brukningsvärde och på några om- solitärträd och spår efter torp eller ännu råden har de som idag brukar marken har äldre bosättningar. Många åkerlappar har själva utryckt en önskan om att bebygga. namn som berättar om forna tiders hävd, Den jordbruksmark som pekas ut som ut- tidigare ägare eller jordmånens beskaffen- redningsområden för byggnation i Djup- het. Det faktum att ett och samma ställe viksområdet omfattar 14 hektar, varav 2,85 brukats i generationer utgör ett särskilt kul- hektar är icke stödberättigad mark/varken turhistoriskt värde. Ju mer ett landskap kan åker eller betesmark, delvis består den av berätta om historien, desto högre kulturhis- nerlagd stenbrottsverksamhet vilken gör toriskt värde har det. Alla dessa spår är vik- att kommunen bedömer det framtida bruk- tiga för förståelsen av landskapet. ningsvärdet som lågt. 2,56 hektar är redan Jordbruksmarken erbjuder möjligheten ianspråktaget för bostadsändamål. Det till rekreation, motion och återhämtning. innebär att 9 hektar jordbruksmark varav 4 Forskning visar att naturen har en läkande hektar betesmark föreslås utredas för bo- effekt på oss, men värdet av den kan vara stadsändamål. Detta är på små skiften från svår att uppskatta. De stora betesmarkerna 0,2-2 hektar stora som ligger insprängda är av stort värde för rekreation och natur- i befintliga bebyggelseområden och där- värden. för har vissa begränsningar gällande bru- Ekosystemtjänster från jordbruksmark- den kandet. Detta och den magra jordmånen viktigaste nyttan – mat i området gör att kommunen har bedömt Nyttan av jordbruksmarkens ekosystem- brukningsvärdet som lägre gentemot de tjänster är både universella och lokala. bördigare markerna öster om planområdet. Jordbruksmarkerna världen över produce- I den kommunala Översiktsplanen (Borg- rar vår livsviktiga mat, både odlad mat från holms kommun, 2002) är Djupviksområdet åker och mat från djur som går på betes- utpekat som fördjupningsområde och det mark. Närproducerad mat minskar trans- framgår att ytterligare detaljplanering kan porterna, öppnar landskapet nära den som utredas under förutsättning att avloppsfrå- ska äta maten och minskar samhällets sår- gan är löst, vilket nu skett genom framdrag- barhet. Jordbruksmarken kan ta hand om ningen av kommunalt VA.

63 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Vatten och avlopp

Verksamhetsområde VA

Lofta mosse

Kalmarsund

0 500 1 000 1 500 2 000 Meter ¯ Karta 25. Kartan visar fastigheter inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp.

64 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Teknisk försörjning Avloppsvattnet kommer att pumpas till re- ningsverket i Sandvik. VA-anläggningar kan orsaka lukt och störningar. Återvinning och sopsortering Latrin Den närmsta återvinningsstationen finns Latrinhämtning sker varannan vecka. Un- vid Föragården i Föra där man kan lämna der vecka 16-41 sker latrinhämtning för glas- och pappersförpackningar, tidningar både fritidsfastigheter och permanentbo- och små batterier. Farligt avfall ska lämnas ende enligt schema. För permanentboende vid Böda eller Kalleguta återvinningscen- sker latrinhämtning fredagar i udda veckor traler. Sophämtningen sköts av Borgholms under övriga delar av året. Energi, soporna hämtas varannan vecka. Dagvatten, översvämningsrisk Dricksvatten och avlopp Allmänt dagvattennät saknas i området. Det finns ett allmänt dricksvattennät i om- Enligt översiktsplanen behöver avvattning rådet med vatten från vattentäkten i Sand- inom detaljplanelagda områden och min- vik. Vattnet provtas regelbundet och klarar dre tätorter utredas ytterligare och enligt Livsmedelsverkets krav. Sommaren 2010 räddningstjänsten finns brister i omhänder- drabbades dock bland annat Lofta och tagande av dagvatten på hela Öland och Djupvik av ett vattenburet sjukdomsutbrott. problemen med översvämningar har ökat En riskinventering av nätet har gjorts och under senare år, även i Djupvik. har lett till åtgärder och nya regler för att säkra kvalitén. Dricksvattennätet var di- mensionerat för att klara ytterligare anslut- ningar men av driftssäkerhetsskäl och för att klara den höga belastningen sommartid har ledningsnätet byggts ut.

Hittills har avloppen varit ordnade genom enskilda anläggningar. På grund av att marken är olämplig för infiltration och på grund av risken för näringsläckage till Öst- ersjön, måste ny bebyggelse i nya detaljplaner eller på obebyggda tomter ansluts till det kommunala avloppsnätet.

Nya kommunala avloppsledningar håller i dagsläget på att grävas ner inom området och arbetet utförs i etapper. Utbyggnad av etapp 1 som omfattar västra Vässby blev klar våren 2011 och utbyggnaden av etapp 2 som omfattar Djupvik avslutades 2013. Etapp 3 färdigställs 2018. Etapp 4, som omfattar södra Djupvik har förberetts under 2016 och 2017 men kommer till följd av andra stora investeringar knutna till vatten- Karta 24: Kartan visar hur utbyggnaden av bristen på Öland troligtvis vara färdigbyggt VA-ledningar kommer att ske. Tiderna för 2018-2019. utbyggnaden är ungefärliga Rött och gult: Etapp 1, färdigbyggd Blått: Etapp 2, färdigbyggd Grönt: Etapp 3, uppdelad i fem delar varav den sista delen byggs ut 2017-2018 Lila: Etapp 4, byggs ut 2018-2019 65 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Extremvattenstånd Scenario

om 100 år - högsta scenario !

om 100 år - lägsta scenario ! !

Stenbrott !

om 30 år ! !

eriosionsrisk vägar ! !

g ! ä v t

erosionsrisk Ölands norra udde s

u ! k

s k

i ! v p

u ! j D n ta ! ga fta

! !

Lofta mosse ! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

Kalmarsund !

! !

! ! Lundebytorpsvägen !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

Campingplats !

! Djupviks ! vägen g stvä s ku ! pvik Dju ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! !

! !

! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! ! !

! !

! ! !

! !

! 0 250 500 1 000 Meter

! !

! ¯ !

! ! Karta 26. Kartan visar erosionsriskområden och extremvattenstånd.

66 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

El, tele och data

Elnätet i Djupvik ägs av Eon. En regionnät- ledning löper genom planområdet i nord- sydlig riktning. Denna har stor betydelse 4 för regionens el-leverenser. Vid framtida Vipeholmen exploatering ska hänsyn till ledningen tas Råshusberget genom att väga in eventuella begränsning- ar i ett tidigt skede. I hela Kalmar län finns tillgång till internet via ADSL som använder befintlig telefonledning från telestationerna till kunderna och stora delar av Borgholms kommun har tillgång till mobilt bredband via 4G.

3 Kommunen delar regionförbundets mål- sättning om att 100 % av de bofasta bör

SVK-087 ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/ LUNDEBYTORP V sek år 2020. Kommunens bredbandsstra- tegi förespråkar att utbyggnad av fiber ska ingå i planarbetet och att det i kommunens exploateringsavtal ska krävas fiber till alla fastigheter. Andra åtgärder som föresprå- kas är samförläggning vid nedgrävning av andra ledningar, bidrag till byalag för kana- 2 lisation där sedan fiber kan dras, erbjudan- de av kostnadsfria markavtal samt att kommunen verkar för att skriva icke exklusiva samverkansavtal med ledningsägare som vill satsa på IT-infrastruktur i kommunen. Kommunen föreslås också avsätta 1 mkr per år t.o.m. år 2020 för att stödja bred- bandsutbyggnaden där satsningar görs för Område: Kund: 95196694, Djupvik SVK-067 att förbereda områden för kommersiell ut- DJUPVIK S byggnad samt stödja satsningar i byalag. 1

Hör av dig till oss om du känner dig Vindkraft E.ON Elnät Sverige AB osäker eller behöver kompletterande Skala: 205 09 Malmö information. Vid kablar i ungefärligt 1:17267 Ledningsinformation läge kan vi kan hjälpa dig att göra Kommunens ställningstagande i översikts- 020-22 24 24 en ledningsvisning inom 4 2015-04-27 planen från 2002 beträffande vindkraft är arbetsdagar att inga vindkraftsetableringar får ske längs med kommunens västra kuststräcka, var- Regionledningar inom området ken till havs eller på land. I kompletterande studie ’Ölandsvind - planeringsunderlag för lokalisering av vindkraft på Öland’ från 2009-10 har 100 poten- tiella områden pekats ut som intressanta för vindkraft, varav 19 platser blev utpekade som mycket lämpliga. Inga av dessa 100 områden återfinns inom eller i närheten av aktuellt planområde. Det närmsta området som ansågs mycket intressant ligger ca 5 km nordost om Djupvik. 67 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Miljö- och riskfaktorer kommunen, Nn Kalmarsunds utsjövatten som ligger utanför den nordvästra delen av kommunen, N Ölands kustvatten som Miljökvalitetsnorm - ligger utanför den nordöstra sidan och S vatten Ölands kustvatten som ligger längs med den sydöstra sidan av kommunen. Gemensam struktur Fördjupningsområdet berör Mn Kalmar- Miljökvalitetsnormer fungerar som en ge- sunds utsjövatten dit det västra avrinnings- mensam överenskommelse om vilket skick området tar sig och N Ölands kustvatten dit miljön ska uppnå. Synonymt med norm vatten från det östra avrinningsområdet tar finns ord som standard, måttstock och sig och mönster. Istället for att olika verksamheter hanterar små och kostsamma åtgärder gör de gemensamma miljökvalitetsnormerna Status och mål För ytvatten är målet att god ekologisk och så att alla strävar mot samma tillstånd i mil- kemisk status ska nås 2015 eller i undan- jön, en överenskommelse om standard och tagsfall något senare. För grundvatten är måttstock. målet att kemiskt och kvantitativt god sta- Miljökvalitetsnormerna tar sikte på tillstån- tus ska nås vid motsvarande tid. det i miljön. De anger en lägsta godtagbar Öland tillhör Södra Östersjöns vattendi- status som ska uppnås vid en viss tidpunkt strikt och grundvattnet klassas som en så att ekosystemen fungerar. Dessutom får grundvattenförekomst med god kemisk och statusen inte försämras på vägen dit – det kvantitativ status. Statusen får inte försäm- så kallade församringsförbudet. ras fram till 2021. Miljökvalitetsnormernas juridiska konstruk- De kustvatten som omger norra Öland har tion innebär att de inte direkt styr en verk- måttlig ekologisk status men uppnår inte samhetsutövare eller enskild. Det är först god kemisk status och har fått förlängt fram när normerna har omvandlats till krav el- till år 2027 för att klara god statusnivå. ler regler från en myndighet eller kommun Vattenförekomsten Kalmarsund är känslig som de blir styrande. för övergödning. Utsläpp av ämnena fosfor och kväve bidrar till övergödning, därför Miljökvalitetsnormer för vatten fastställs är det viktigt att utsläpp av avloppsvatten med stöd av 5 kap MB, enligt vattenförvalt- inte innehåller for höga halter. I Djupvik har ningsförordningen och Havs- och vatten- ett omfattande arbete genomförts för att myndighetens föreskrift HVMFS 2013:19 bygga ut kommunalt vatten och avlopp. Åt- samt HVMFS 2015:4 gärden innebär att flera enskilda ofta dåliga avloppsanläggningar har kunnat ersättas Avrinningsområden och med kommunala lösningar och utsläppen vattenförekomster till Kalmar sund har minimerats. Allt vatten inom fördjupningsområdet häng- er samman och påverkar kustvattnet utan- Bildserien på sida 67 visar generellt hur för Öland likväl som grundvattnet. För att statusnivåerna förhåller sig till miljökvali- förstå hur åtgärder på land hänger sam- tetsnormerna och specifikt aktuell status man med kustvattnet behöver man känna på vattenförekomster berörda av fördjup- till något om hur vatten som finns på land ningsområdet, vilken status som ska upp- rinner, avrinningsområden. nås eller bibehållas samt hur förbättrad sta- Inom planområdet finns två avrinningsom- tus ska uppnås alternativt behållas. råden. Den västra delen av planområdet utgör ett avrinningsområde och den östra delen den andra. Vatten från dessa områ- Badplats Djupvik den rinner sedan ut mot var sin vattenföre- komst, kustvattnet, samt till grundvattenfö- Badplatsen i Djupvik är klassad som ett rekomsten. EU-bad vilket innebär i genomsnitt 200 ba- Runt Borgholms kommun finns fyra vatten- dande/dag under badsäsongen. Provtag- förekomster, Mn Kalmarsunds utsjövatten ning av badvattnet sker minst 3-4 gånger som ligger utanför den sydvästra delen av per badsäsong. 68 Status MKN Hantering

Hindra försämring Hög status Högstatus genom planarbete

Hindra försämring God status God status genom beslut

Måttlig status God status Åtgärdsprogram

Otillfredsställande

BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling Dålig status DJUPVIKSOMRÅDET 2018

N n StatusKalmarsunds MKNMKN HanteringHantering utsjövatten Hindra försämring Högstatus Hög status Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2027 genomÅtgärdsprogram planarbete Hindra försämring God status God status genomÖvergödning beslut Undantag för övergödning Måttlig status God status Åtgärdsprogram Miljögifter

Otillfredsställande Uppnår ej god kemisk status God kemisk ytvattenstatus Åtgärdsprogram

Dålig status undantag vissa ämnen övergödning

MN n Kalmarsunds MKN Hantering utsjövatten

Åtgärdsprogram MåttligMåttlig ekologisk ekologisk statusstatus GodGod ekologisk ekologisk status status 2027 Åtgärdsprogram

Övergödning Övergödning Undantag för övergödning

Miljögifter Miljögifter

God kemisk ytvattenstatus UppnårUppnår ej godej god kemisk kemisk status Åtgärdsprogram God kemisk status Åtgärdsprogram status

undantag vissa ämnen övergödning N Öland övergödning kustvatten MKN Hantering östra sidan

M n God ekologisk status Måttlig ekologisk status Åtgärdsprogram KalmarsundsN Öland MKN2027 Hantering Uppnårkustvatten ej god kemisk MKN Hantering utsjövatten God kemisk status Åtgärdsprogram östrastatus sidan Måttlig ekologisk status God ekologisk status Åtgärdsprogram God ekologisk status Måttlig ekologisk status Åtgärdsprogram 2027 Övergödning Uppnår ej god kemisk God kemisk status Åtgärdsprogram N Ölandstatus kustvatten MKN HanteringMiljögifter östra sidan Uppnår ej god kemisk God kemisk status Åtgärdsprogram status God ekologisk status Måttlig ekologisk status Åtgärdsprogram 2027 övergödning Uppnår ej god kemisk Grundvatten God kemisk status Åtgärdsprogram status MKN Hantering Västra Öland

Hindra försämring God kemisk status God kemisk status 2021 Grundvatten genom planarbete God kvantitativMKN status HanteringHindra försämring God kvantitativ status Västra Öland 2021 genom planarbete

Hindra försämring God kemisk status God kemisk status 2021 genom planarbete

God kvantitativ status Hindra försämring God kvantitativ status Grundvatten 2021 genom planarbete MKN Hantering Västra Öland 69

Hindra försämring God kemisk status God kemisk status 2021 genom planarbete

God kvantitativ status Hindra försämring God kvantitativ status 2021 genom planarbete

BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Klimatförändringar samt att planlägga för åtgärder som minskar negativa konsekvenser. Klimatet har alltid förändrats men under 1900-talet har förändringarna varit opropor- Havsnivåhöjning tionerligt stora och snabba. I framtiden för- väntas än större och snabbare förändringar Den högsta uppmätta havsnivån över nor- vilket kommer innebära konsekvenser som malvattenstånd på Ölands norra udde är ställer krav på samhällsplaneringen redan 134cm och SMHI räknar med att havsnivån idag. SMHI har tagit fram rapporten Fram- kommer att stiga med ytterligare ca en me- tidsklimat i Kalmar län − enligt RCP-sce- ter till år 2100. Länsstyrelsens rekommen- narier som beskriver klimatet idag och vid dationer för riskvärdering vid nybyggnation seklets slut. Nedan redovisas reslutat och bör beaktas. utdrag ur rapporten. • Ökad uppvärmning med 3-5 grader Erosion med störst uppvärmning vintertid på uppemot 6 grader. Eftersom kustremsan till största delen be- • Vegetationsperioden ökar med 2-3,5 står av klappersten och sluttar ca 5 meter månader och antalet varma på en sträcka av ca 100 till 200 meter från • dagar blir fler vattenlinjen, finns risk för erosion. Enligt • Årsmedelnederbörden kommer att öka SGIs sammanställning av förekomsten och då mest vintertid. av stranderosion finns ett mindre område • Den kraftiga nederbörden kan öka med inom planområdets västra del som varit uppemot 20 %. utsatt för erosion. I Länsstyrelsens plane- • En vintertillrinning på uppemot 20 % ringsunderlag finns ett område längs kus- ses för Kalmar län. ten utpekat som erosionsriskområde. Det • De flesta vattendrag ser ut att få mins- finns byggnader och vägar inom 200 me- kande tillrinning under vår, sommar och ter från erosionsriskområdet vilka hamnar höst. inom riskområde. På sikt kan det behövas • Antalet dagar med låg markfuktighet åtgärder inom detta område och nyexploa- ökar i framtiden tering inom riskområdet ställer krav på sär- skilda utredningar och åtgärder. Dessa bör Konsekvenserna för samhällsbyggandet till utredas vidare i kommande detaljplanesk- följd av klimatförändringarna är bl.a.; eden. • Kommunikationerna kan påverkas av översvämningar och skador på vägar. • Bebyggelse och byggnader kommer Ras och skred påverkas av ett växelvis fuktigare och torrare klimat. Befintliga bebyggelseområden är huvud- • Turismen kan påverkas positivt av öka- sakligen byggda på fast lagrad friktionsjord de temperaturer men riskerna för för- i form av morän och grus/sand. Även de sämrad vattenkvalitet kan få negativa områden som den fördjupade översiktspla- följder. nen föreslår för framtida exploatering består huvudsakligen av fast lagrad friktionsjord. Fördjupningen av översiktsplanen för Djup- Inom vissa områden med föreslagen explo- viksområdet kommer att ligga till grund för atering i västra delen förkommer sand med framtida beslut om upprättande av detalj- sämre grundläggningsegenskaper. Här kan plan. I detaljplaneskedet görs en lämp- det finnas behov av grundförstärkningar, lighetsprövning enligt PBL 2 kap 3 § som framförallt vid större belastningar. Risken bland annat säger att: bebyggelse skall för skred ökar vid närhet av vattendrag, då lokaliseras till mark som är lämpad för än- grundvattennivån stiger samt är avhängig damålet med hänsyn till jord, berg- och vat- på jordart och terrängens lutning. Risken tenförhållandena. Det är av stor vikt att vid för ras och skred är större i områden med framtida detaljplaneläggning vidare utreda morän, finsand och silt jämfört med områ- konsekvenserna av klimatförändringarna den med till exempel torv, grovsand, grus 70 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 och berg. Risken är också högre i lutande i området. Lofta mosse har flera hotade ar- terräng jämfört med en plan yta. ter, bland annat kornknarr, östkustarv och SGI har en databas över inträffade skred skogsklocka (klassade som ”nära hotad”). och ras. I denna redovisas att inga tidigare skred har inträffat inom planområdet och En detaljplan som skulle komma att inverka inga områden är klassade som skredkäns- på en fridlyst art kommer inte att kunna ge- liga på översiktlig nivå. nomföras. I samband med byggnation i områden invid vattendrag bör risken för erosion och skred Radon och magnetfält alltid beaktas, sett till ändrade förhållanden. En enstaka radonmätning finns inom om- Föroreningar i mark och vatten rådet och den visar på en låg halt men det är inte ovanligt att radonvärden skiljer sig Delar av området bedöms som högriskom- mycket åt på Öland med punktvis förhöjda råde för kväve och fosforläckage. Riskerna värden. Då det finns en risk för förhöjda innebär näringsläckage från jordbruk och halter av radon inom planområdet måste enskilda avloppsanläggningar till yt- och det vid framtida detaljplaneläggning utre- grundvatten samt Östersjön. Delar av om- das och vid behov måste all tillkommande rådet styrs av EU:s nitratdirektiv som inne- byggnation där människor stadigvarande bär att miljöhänsyn måste tas i jordbruket uppehåller sig uppföras radonsäkert. vad gäller växtnäring (bestämmelser om detta finns i miljöbalken). En 50 kV luftledning och 6-10 kV-mark- och Lofta mosse och området öster om våtmar- luftledningar finns inom området och i sam- ken är påverkat av dikning och avvattnas band med detaljplaneläggning kommer österut. uppgifter om magnetfält på olika avstånd från ledningarna i området att tas fram och Buller från trafik och lämpliga avstånd till nya bostäder klarläg- verksamheter gas med hänsyn till hälsorisker. Enligt myndigheternas försiktighetsprincip måste man göra en skälighetsbedömning Buller från vägtrafik bedöms inte orsaka där eventuella risker från magnetiska fält ljudnivåer över de riktvärden som finns vägs mot tekniska och ekonomiska förut- eftersom samtliga vägar inom området är sättningar i varje enskilt fall. mindre vägar med låga hastigheter och på grund av att området ligger på behörigt av- stånd från väg 136. Buller kan förekomma Lantbruk och djurhållning från lantbrukens verksamhet och från stenbrott och stenförädling norr om området. Lantbruksföretagen i omgivningen har nöt- I stenbrottet norr om planområdet finns boskap. Det är både mjölkkor, köttdjur och verksamhet med uttag av sekundärsten. I ungdjur. Sammanlagt finns drygt 1 000 djur stentäkten nordost om planområdet finns på gårdarna runt omkring och betesmark verksamhet med förädling av kalksten. finns i och runt området. Lukt kan förekom- ma när odlingsmark gödslas med flytgöd- sel. Åtgärdsprogram för hotade arter Enligt boverkets rapport [Boverket (2011). Vägledning för planering för och invid djur- Vid Mickelsmässa och sydväst om Mick- hållning. Boverket publikationsservice] är elsmässa finns flera lokaler för honungs- ca hälften av landets pälsdjursallergiker al- blomster (klassad som ”sårbar”) och trubb- lergiska mot häst. Eftersom hästhållningen starr (klassad som ”starkt hotad”). Arterna expanderar och dessutom finns i nära an- indikerar skyddsvärda fuktängar. Ängshök slutning till det aktuella planområdet utgår (klassad som ”starkt hotad”) och höksånga- resonemangen om skyddsavstånd främst re (klassad som ”sårbar”) finns också inom från avstånden till hästhagar och stall. 71 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Hästallergen kan effektivt sprida sig till in- omhusmiljön om bostadshuset står inom Vägtrafikolyckor ca 10 meters avstånd från ett stall. I bo- I korsningen mellan väg 136 och Djupviks- standshus som står på längre avstånd från vägen finns inga rapporterade olyckor med stall och hagar är halterna av hästallergen personskador under åren 2003-2010. En inomhus under detektionsgränsen. Utom- olycka utan personskador inträffade under hus ser det lite annorlunda ut. Där kan perioden. En utbyggnad inom planområdet hästallergen sprida sig 50-100 m från stall kommer innebära en större belastning på och hagar. I dagsläget finns inga föreskrif- vägarna och fler konfliksituationer kommer ter eller rekommenderade skyddsavstånd att uppstå, vilket kan medföra att åtgärder till djurhållning. Boverket anser att bedöm- krävs som ökar framkomlighet och trafiksä- ningen ska göras från fall till fall eftersom kerhet. Då Djupvik och till viss del Öland tillämpning av föreskrifter eller rekommen- som helhet upplever en stor uppgång av derade skyddsavstånd i praktiken blir ett besökare med tillhörande trafik under som- hinder för god planering. martid kommer det även i fortsättningen Vid planering ska kommunen i enlighet vara så att det är den perioden på året då med PBL göra intresseavvägningar mellan trafikanter är som mest utsatta. allmänna och enskilda intressen. När de inte sammanfaller ska kommunen se till att Farligt gods och risk för explosion hälso- och säkerhetsaspekter beaktas och Farligt godstransporter är hänvisade till väg att inget intresse gynnas eller missgynnas 136 och bedöms normalt inte förekomma på ett otillbörligt sätt. Särskild hänsyn ska inom området. tas till befintlig bebyggelse, äganderätts- och fastighetsförhållanden. På landsbyg- Transporter till jordbruksföretagen med die- den bör djurhållningens påverkan på om- sel till farmartankar bör i de flesta fall kunna givningen tillåtas vara större än i miljöer där ske direkt från väg 136 i öster. djurhållning är ovanlig. Djurverksamhetens nutida men även framtida omfattning tillsammans med topogra- Tillgänglighet och fin, vegetationens placering och omfattning sociala aspekter spelar också in på hur stora olägenheterna Övergripande krav på tillgänglighet och kan bli. användbarhet för personer med nedsatt Sammantaget innebär detta att många rörelse- eller orienteringsförmåga finns i faktorer måste tas med i bedömningen av plan- och bygglagen, PBL samt i plan- och skyddsavstånd och den bör göras i detalj- byggförordningen, PBF vilka kommunen planeskedet eftersom omständigheterna givetvis följer. som påverkar kan förändras över tid och Djupvik erbjuder möjligheter till ett rikt ute- det som gäller när den fördjupade över- och friluftsliv men har också en miljö som siktsplanen skrivs inte nödvändigtvis gäller är förhållandevis extrem på sina håll vilket vid tidpunkten för framtagande av detalj- kan begränsa tillgängligheten dock är plan. kommunens önskan och vilja att det finns plats för alla oavsett ålder, rörelseförmåga, Räddningstjänst bakgrund eller kön. Badplatsen i centrala Djupvik är en stor Närmsta brandkår finns i Borgholm och in- tillgång och får ses som den tydligaste satstiden är ca 20-25 minuter. platsen där barn och unga kan vistas. Tidigare erbjöd kiosken i Djupvik minigolf som aktivitet men det är osäkert om det är aktuellt i dagsläget. Det unika landskapet och naturen är annars en outsinlig källa till Trafik lek och aktivitet.

72 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

4. FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Allmänt om planförslaget Målet med en bebyggelseutveckling är i huvudsak att underlaget för service förbätt- Följande planförslag är inte juridiskt bin- ras samt att Djupvik blir levande, inte bara dande utan ska fungera som en hjälp och på sommaren utan hela året. Det innebär vägledning vid framtida beslut beträffande att bebyggelsestrukturen behöver ses över Djupviks utveckling. De förslag till markan- och att möjligheterna till permanentboen- vändning som presenteras utgår från den utvecklas. • kommunens måldokument ’En vision av Öland 2015’ 3. Förstärka den historiska strukturen • ’Översiktsplan 2002’, Djupvik har en lång historia vilket finns att • önskemål från allmänheten samt utläsa i t.ex. vägstrukturen och en del be- • de styrkor och svagheter som har kon- byggelse. Stor hänsyn ska tas till dessa staterats i analysen i det inledande ske- kulturhistoriska spår. En utveckling bör inte det av arbetet. ske på bekostnad av dessa värden utan bör om möjligt förtydliga dem. I framtagandet av följande planförslag har fokus framförallt legat på att förstärka de kvaliteter som redan finns idag. Att göra en Utbyggnadsstrategier för god avvägning för att inte påverka jordbru- hållbar utveckling ket och andra näringar negativt och samtidigt kunna möjliggöra att området utveck- Enligt Miljöbalken 4 kapitlet, 1–3 §§ är las för fler boende, både permanentboende Öland med hänsyn till de natur- och kultur- och sommarboende samt bibehålla och värden som finns i sin helhet av riksintres- utveckla värden för friluftsliv och tillfälliga se. Turismens och friluftslivets, främst det turister. Följande rekommendationer är ut- rörliga friluftslivets, intressen skall särskilt gångspunkt för den fördjupade översikts- beaktas vid bedömning av tillåtligheten av planen: exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Det är dessutom förbud mot att eta- 1. Bevara höga värden och utveckla be- blera stora miljöstörande anläggningar. fintliga kvaliteter Området runt Djupvik är ett av de mest att- Jordbruket är inte av riksintresse men ang- raktiva områdena för turism i Borgholms es i Miljöbalken vara av nationell betydel- kommun. Efterfrågan på fritidsbostäder har se. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i ökat liksom fastighetspriserna de senaste anspråk för bebyggelse eller anläggningar åren. Anledningarna till områdets attraktivi- endast om det behövs för att tillgodose vä- tet är bland annat de höga natur- och kul- sentliga samhällsintressen och detta be- turvärdena. I framtida utveckling bör målet hov inte kan tillgodoses på ett från allmän vara att bevara de områden som omfattas synpunkt tillfredsställande sätt genom att av höga värden. Detta kan innebära att om- annan mark tas i anspråk. Detta är särskilt råden skyddas i detaljplaner för att säkra viktigt i Borgholms kommun eftersom jord- bevaransvärda kvaliteter. Hur dessa om- bruksnäringen är en av kommunens vikti- råden ska skötas kan också bli aktuellt att gaste näringsgrenar. ange i framtida detaljplaner. Jordbruksmarken inom kommunen har ett 2. Se över bebyggelsestrukturen bevarandevärde ur flera synpunkter. Den Djupvik bebyggelsestruktur kan beskrivas är främst underlag för livsmedelsproduk- som gles, en karaktär som även fortsätt- tion men har även sitt värde i att bevara ett ningsvis bör eftersträvas. öppet odlingslandskap och den biologiska

73 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Stenbrott g ä v t s u k

s k i v p u j D tan ga fta Lo

Lofta mosse

Kalmarsund

Campingplats

Djup viksvägen g stvä s ku pvik Dju

0 250 500 1 000 Meter ¯

Karta 27. Bebyggelseutveckling Bebyggelseutveckling med särskild hänsyn

Utredningsområden för bebyggelse

Områden som ska bevaras 74 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 mångfalden som är knuten härtill. Ett va- 2. De områden där en utveckling kan ske rierat och öppet odlingslandskap har också med särskild hänsyn till platsens vär- stor betydelse för kommunen som turist- den. mål. De hot som finns mot jordbruksmar- 3. De områden som anses lämliga att ut- ken är nedläggning och exploatering. reda för ny bebyggelse. Det öländska jordbruket är många gånger en förutsättning för att värdena i flera av För att läsa mer ingående kring markerade ovan nämnda riksintressen ska bevaras. områden hänvisas till kapitlen ’Naturmiljö’ (Översiktsplan 2002). s. 37 och ’Kultur och fornminnen s 42’.

Byggrätter Bebyggelseutveckling Intentionen med fördjupningen är delvis att ge underlag för en fortsatt utveckling Förslag av Djupvik där permamentbostäder är en prioriterad del. Fördjupningen pekar ut om- Förslaget på intressanta utredningsområ- råden inom Djupvik som bedöms som möj- den för bebyggelse har tagits fram utifrån liga att utveckla för bostadsbyggande samt inhämtade kunskaper kring planområdets områden som med hänsyn till de värden befintliga värden. Målet är att bevara de som finns på platsen kan bebyggas. områden som är särskilt känsliga och vär- Görs en sammanslagning av den totala defulla för naturmiljön och friluftslivet samt ytan som omfattas av bedömningen be- de som har kulturhistoriska värden. Kartor- byggelseutveckling och den yta som be- na på följande sidor visar: döms som möjlig att bebygga med särskild 1. Områden som ska bevaras då de om- hänsyn fås en yta på ca 210 hektar. Det är fattas av svårt för kommunen att i dagsläget göra en • Mycket höga kulturhistoriska värden bedömning om hur många byggrätter som • Mycket höga naturvärden är aktuella då det är många faktorer som • Strandskydd spelar in och felmarginalen skulle bli allt för och därmed bedöms olämpliga att exploa- stor och missvisande. tera.

75 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Stenbrott g ä v t s u k

s k i v p u j D tan ga fta Lo 1B

1A Lofta mosse 1C

Kalmarsund 1D 1E

1F 1H

Campingplats

Djup viksvägen g stvä s ku pvik Dju 1J 1I 1K 1L

0 250 500 1 000 Meter ¯

Karta 28. Områden som ska bevaras

1. Områden som ska bevaras. Ingen ny 1A Stenkusten exploatering får komma till stånd. Inom kustområdet, ytan mellan Kalmarsund Gråa ytor markerar de områden som om- och Kustvägen. I kulturmiljöutredningen fattas av särskilt höga värden för natur, kul- (Lamke et al, 2011), bedöms området ha tur eller friluftsliv. Ingen påverkan i form av mycket höga kulturhistoriska värden, se s. ny exploatering är möjlig. Endast enstaka 42. åtgärder och byggnader som gynnar det rörliga friluftslivet och inte påverkar befint- Fornlämningar finns på flera platser längs liga värden negativt bör tillåtas. kusten, se s.42.

76 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Stenkusten ingår i Riksintresse för frilufts- 1F livet, se s.31. Kustvägen är utpekad som I kulturmiljöutredningen (Lamke et al, 2011) en väg med särskilt höga värden i rappor- bedöms området ha mycket höga kulturhis- ten ”Vägen som kulturarv” (Länsstyrelsen toriska värden, se s. 37ff. och Vägverket, 1999). Västra kustvägen Viktig utblick. Erosionsriskområde. bedömdes där ha högsta bevarandevärde. Vägen beskrivs där som kanske den vack- 1G Lundebytorp raste vägen på Öland med storslagen ut- I kulturmiljöutredningen (Lamke et al, 2011) sikt och höga kultur- och naturvärden. bedöms området ha mycket höga kulturhis- Område öster om Kustvägen omfattas av toriska värden, se s. 37ff. strandskydd och bedöms ha stor betydelse för bevarandet av den öppna bebyggelse- 1H Betesmark, kalkfuktäng strukturen som är karaktäristisk för Djupvik. Området bedömdes ha högt naturvärde i naturvärdesinventeringen (Calluna, 2011). 1B Del av Loftas kulturmarker I kulturmiljöutredningen (Lamke et al, 2011) 1I bedöms området ha mycket höga kulturhis- I kulturmiljöutredningen (Lamke et al, 2011) toriska värden, se s. 37ff. bedöms området ha mycket höga kulturhis- Östra delen av området är av riksintresse toriska värden, se s. 39ff. för kulturmiljö, se s. 31. 1J Området utanför bebyggelselinjen 1C (prickad linje). I kulturmiljöutredningen (Lamke et al, 2011) För att bevara upplevelsevärden längs kus- bedöms delar av området ha mycket höga ten är det viktigt att bevara den bebyggel- kulturhistoriska värden, se s. 37ff. Viktig ut- selinje mot Kustvägen som finns idag. blick och värdefullt område för landskaps- Området är en viktig utblick och ett värde- bilden. Erosionsriskområde. fullt område för landskapsbilden. Området ingår i den regionala naturvårdsplanen. 1D Lofta mosse Området bedömdes ha högt naturvärde i 1K Grusalvar naturvärdesinventeringen (Calluna, 2011) Området bedömdes ha naturvärde i natur- och ingår i den regionala naturvårdsplanen. värdesinventeringen (Calluna, 2011). Området består av typisk öländsk alvar- För att bevara mossens hydrologi ska träd mark. Grusalvaret är känsligt för körskador omkring mossen sparas. Det är viktigt att och ska skyddas från motortrafik. inte dränera marken omkring mossen för Viktig utblick och värdefullt område för att inte skada mossens värden, se Natur- landskapsbilden. värdesinventering (Calluna, 2011) s.16. Eventuella åtgärder i ytterkanterna kan på- 1L Naturbetesmark vid Uggletorp verka förutsättningarna inom hela mossen, Området bedömdes ha mycket högt natur- därför bör exploatering inte vara möjlig. värde i naturvärdesinventeringen (Calluna, 2011) och ingår i den regionala naturvårds- I kulturmiljöutredningen (Lamke et al, 2011) planen. bedöms området ha stor betydelse ur forn- lämningssynpunkt, se s. 38. Delar av området har bedömts inneha mycket höga kulturhistoriska värden och 1E Föralinjen höga kulturhistoriska värden, se s.37ff. Föralinjen är klassad som en nutida forn- lämning av Länsstyrelsen. Lämningen och en zon på 15 meter på varje sida ska skyddas från ingrepp.

77 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Stenbrott g ä v t s u k

s k i v p u j D tan 2A ga fta Lo 2B

Lofta mosse

Kalmarsund

Campingplats 2D

Djup viksvägen g stvä s ku pvik Dju

2F 0 250 500 1 000 Meter ¯

Karta 29. Områden där bebyggelse kan ske med särskild hänsyn till platsens värden

78 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

2. Områden där utveckling kan ske med särskild hänsyn till platsens värden. Inom markerade områden finns natur- och/ eller kulturhistoriska värden som bör beaktas vid framtida detaljplaneläggning. En bebyggelseutveckling bör endast ske med särskild hänsyn till dessa värden och på ett sätt som inte påverkar dem negativt. Läs vidare under kapitlen ’Naturmiljö’ och ’Kul- turmiljö och fornminnen’.

2A Loftas kulturmarker Ny bebyggelse kan tillkomma om utformning sker med stor hänsyn till den an- 2E gränsande kulturmiljön norr om området. De öppna alvarmarkerna har höga upple- Placering, materialval, byggnadshöjd och velsevärden och ny bebyggelse kan inne- utformning får inte påverka de värdefulla bära att de visuellt öppna området förloras. kulturmiljöerna negativt. All exploatering En försiktig, småskalig förtätning är möjlig. som innebär markingrepp bör föregås av Ny bebyggelse ska utformas och placeras en arkeologisk undersökning etapp 1. Öst- för att bevara det visuella öppna landska- ra delen av området är av riksintresse för pet. kulturmiljö, se s. 31. 2F 2B Ohävdad ängs/betesmark I södra Grönvik finns kulturhistoriskt värde- Området bedömdes ha naturvärde i natur- full bebyggelse. Den befintliga bebyggel- värdesinventeringen (Calluna, 2011). Den sen har till stor del kvar sin karaktär och rödlistade arten backklöver finns över hela ny bebyggelse innebär ett direkt hot mot ytan. Området är känsligt för igenväxning dessa värden. Ny bebyggelse och föränd- och bör skötas förslagsvis med sen slåtter ring av befintlig bebyggelse i den känsliga för att områdets värden ska bevaras. kulturmiljön ska noggrannt prövas. En för- Utöver naturvärden finns även luftburna siktig förtätning med småskaliga byggna- ledningar över området vilket der bedöms som möjlig. 2C Området bedömdes ha naturvärde i natur- värdesinventeringen (Calluna, 2011). Kom- munen bedömer att det kan ske bebyggelse utveckling om det inte visar sig vid detaljplaneskedet att det finns värden som kan påverkas negativt.

2D Området bedömdes ha naturvärde i natur- värdesinventeringen (Calluna, 2011). Kom- munen bedömer att det kan ske bebyggelse utveckling om det inte visar sig vid detaljplaneskedet att det finns värden som kan påverkas negativt.

79 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Stenbrott g ä v t s u k

s k i v p u j D tan ga fta Lo

Lofta mosse

Kalmarsund

Campingplats

Djup viksvägen g stvä s ku pvik Dju

0 250 500 1 000 Meter ¯

Karta 30. Utredningsområden för bebyggelseutveckling

80 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

3 Områden där en utveckling anses möj- Av betydelse för anpassningen är: lig. • Husens placering på tomten Markerade områden anses vara möjliga ut- • Husens proportioner, skala och utform- redningsområden för bebyggelse. Området ning. Stora byggrätter som kraftigt av- omfattas inte av så pass höga natur- och viker från den småskaliga bebyggelse- kulturhistoriska värden eller ha så stor be- strukturen bör därmed undvikas. tydelse för friluftslivet att det måste skyd- • Husens fasadmaterial och takbelägg- das från påverkan. ning Undantaget är längst i norr inom planområ- • Husens utvändiga färgsättning det, del av fastigheten Lofta 1:3, där det i kulturmiljöutredningen (Lamke et al, 2011), Nya byggnader bör förläggas i anslutning se s. 37ff är utpekat som område med till befintliga tomter eller i skogsbryn på lik- mycket höga kulturvärden. Området ligger nande sätt som nuvarande bebyggelse. ändå inom utredningsområde för bebyggelseutveckling då det 2016-06-30 § 148 av Tillgängligheten till stranden får inte för- Borgholms samhällsbyggnadsnämnd, be- sämras. viljades ett positivt planbesked. De höga kulturvärdena, närhet till störande verk- Vid ny bebyggelse inom 400 meter från samhet i form av stenbrottsindustri samt kusten på annan grund än berg kan det geologiska förutsättningar m.m. kommer få finnas risk för erosion. Därför ska samråd en given påverkan på det framtida detalj- med länsstyrelsen angående behov av ris- planearbetet. kanalys ske tidigt i processen.

På följande sidor har riktlinjer samman- Riktlinjer för centrumområdet (se karta ställts för framtida bebyggelseutveckling 19, s.45): inom markerat område. • En större förtätning än i övriga Djupvik är möjlig. Riktlinjer för • Viss gatubelysning kan tillåtas inom bebyggelseutvecklingen området. Nyexploateringar bör i huvudsak vara an- • Verksamheter och handel ska kunna passade för permanentboende. Byggrät- utvecklas. terna i gällande detaljplaner är idag anpassade för fritidsboende och ska i nya • Bebyggelsen bör hålla en karaktär och detaljplaner utökas. standard likvärdig permanentbostäder. Nyexploateringar bör i huvudsak förläggas • Särskilt stor hänsyn ska tas till kultur- till de områden som på kartan är markera- historiska värden. de med orange färg.

En utbyggnad bör ske enligt följande; • I första hand förtäta längs med befintliga vägar. • I andra hand förlänga befintliga vägar och bebygga längs med dessa. • I sista hand exploatera nya områden.

Befintlig äldre bebyggelse bör bevaras.

Nya byggnader ska utformas så att de överensstämmer med bebyggelsekaraktä- ren i omgivningarna.

81 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Uppdatering av planer omfattas av Riksintresse för Naturvård ska enligt planförslaget bevaras och skyddas. Gällande detaljplaner är i huvudsak från Ingen negativ påverkan bedöms därmed 60-talet och redovisar endast enplanshus drabba riksintresset. Inte heller Riksintres- för bostadsändamål. I allmänhet regleras set för Obruten kust beräknas påverkas ne- tomterna och byggnaderna inte mer än gativt i så stor omfattning, då stor hänsyn så. Ett fåtal planer för mindre områden el- tagits till de höga natur- och kulturvärdena ler enstaka tomter är från början av 90-ta- inom planområdet. let. Dessa anger även riktlinjer om högsta byggnadsarea, minsta tomtstorlek, place- Förslag ring på tomten och högsta byggnadshöjd eller totalhöjd. • Djupviksområdet ska även fortsätt- ningsvis ha stor tillgång till naturliga Allmänna riktlinjer för uppdatering av grönområden inom byn. Strukturer som detaljplaner: stenmurar, buskmarker och naturliga • Större byggrätter bör i allmänhet tillåtas vägrenar som bidrar lokalt till värdena för att möjliggöra permanentboende. ska finnas kvar.

• Möjlighet till icke störande verksamhet • Områden som blir aktuella att detalj- på den egna tomten bör finnas där det planelägga bör inventeras och konse- är rimligt med tanke på t.ex. tomtstor- kvensbeskrivas med avseende på na- lek. turvärden.

• Man bör eftersträva att bevara ett grön- • De naturområden med utpekade na- stråk på baksidan av alla tomter. turvärden ska bevaras och vid behov skötas. • Strandskyddet upphävs inom tomt- • De mest störande anläggningsarbe- mark. tena t.ex. sprängning (även utanför skyddszonen till Lofta mosse) förläggs • Bebyggelsens vatten och avlopp ska till vinter, sensommar eller höst för att lösas enligt planens riktlinjer under ka- minimera störning på fågelliv. pitlet Teknisk försörjning. • Behov av skötselplan för grönområde i detaljplaner ska noga övervägas i varje • Planläggning av bostäder och andra fall. verksamheter i skyddszon till Lofta • Gröna stråk längs stenkusten och längs mosse bör undvikas för att skydda östra planområdet ska bevaras för att känsligt fågelliv på mossen. säkerställa livsmiljöer och spridnings- stråk för växter och djur genom plan- • Rekommendationerna i, till denna pla- området. nen tillhörande, Naturinventering och Kulturhistorisk utredning bör följas.

• Inom utpräglade fritidshusområden bör Vägar och kommunikation bebyggelsen hållas småskalig. Vägarna inom planområdet är av varierad kvalitet, se sidan 39. Problem i trafiken Naturområden uppstår i huvudsak sommarmånaderna då det är många besökande samtidigt som det Inom planområdet finns områden med är många jordbruksmaskiner på vägarna. höga naturvärden. Ett av huvudmålen i Bedömningen är att vägarna i huvudsak denna plan är att bevara dessa och möj- håller god standard i förhållande till mäng- liggöra en utveckling som inte sker på be- den trafik. Vid en utveckling av Djupvik för- kostnad av dessa värden. Det område som ändras dock behovet.

82 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Förslag manent boende i Djupvik, men ortens betydelse som friluftsområde och turistort ska • Trafiksäkerheten ska prioriteras. även fortsättningsvis vara stor. Oskyddade trafikanter bör prioriteras i Ett område längs med kusten inom södra framtida detaljplanering. delen av planområdet omfattas av Riksin- tresse för Kulturmiljö, viss exploatering fö- • Vägarna inom planområdet ska anpas- reslås inom detta område, då i anslutning sas till användningen och nyttjandegra- till befintlig bebyggelse på mark som inte den. har bedömts används för rekreationsända- mål. Bedömningen är därmed att tillräcklig • Fler parkeringsmöjligheter bör tillska- hänsyn har tagits för att riksintresset inte pas i anslutning till badplatsen. ska skadas. Inte heller Riksintresset för Rörligt friluftsliv bedöms skadas då stor • Möjligheten att anlägga cykelväg längs hänsyn har tagits till de höga natur- och Djupviksvägen bör på sikt undersökas. kulturvärdena samt att åtgärder som gynnar turism och rörligt friluftsliv föreslås. • Parkering i anslutning till busshållplats vid väg 136 bör anläggas för att under- Förslag lätta pendling med buss. • Djupviks camping ses som en tillgång • Kustvägen inom planområdet bör hålla för kommunen och är av merparten av samma standard som i den centrala invånarna i Djupvik ett uppskattat inslag och södra delen. Den bör vara fortsatt i samhället. Kommunen önskar se att smal för att inte förlora sin karaktär och verksamheten bedrivs även i framtiden för att hålla hastigheterna nere. och då på sin nuvarande plats. Dock ser kommunen att ett fortsatt drivande • Åtgärder som ökar framkomligheten av campingen måste mötas av åtgär- kring korsningen Djupviksvägen och der från verksamhetsutövaren gällan- Kustvägen är positivt. de miljöaspekter som bl.a. avlopp och vatten. Kommunen har sedan tidigare • Vägarna inom norra och södra området ställt krav på verksamhetsutövaren att kan förbättras och framkomligheten bör hålla området öppet för allmänheten öka. och fritt från alla campingföremål under vintersäsongen samt att samtida murar, • Behovet av parkeringsplatser utreds uteplatser och annat bråte inte ska få närmare i framtida detaljplan. finnas kvar efter campingsäsongen.

• Korsningen vid väg 136 bör i framtiden • Tillgängligheten kan förbättras inom utvecklas för att höja säkerheten vid attraktiva naturområden, t.ex. genom vänstersväng. information till besökande.

• En servicebyggnad i anslutning till bad- Friluftsliv, rekreation och platsen med toaletter och duschar kan upprättas. turism • Åtgärder som förbättrar rekreations- Möjligheterna till rekreation är mycket god möjligheterna för barn- och ungdomar liksom tillgången till friluftsområden. Djup- är positivt. Vid en nyexploatering bör vik är mycket attraktivt för turism och efter- förutsättningarna för en lekplats utre- frågan på fritidsbostäder är stor. das. I denna fördjupade översiktsplan betonar man värdet på att få en större andel per- • Vandrings- och cykelleder ska vara väl

83 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

markerade och information om dessa får inte vara störande och inte medföra skall finnas t.ex. på kommunens hem- någon negativ miljöpåverkan. sida. Kommunen är positiv till att nya vandringsleder anläggs i och omkring • Jordbrukets intressen skall prioriteras. planområdet. • I framtida detaljplanering bör man peka Kulturområden ut områden lämpliga för service.

I samband med planarbetet har en kulturhistorisk utredning tagits fram vilken pekar Teknisk försörjning ut de kulturhistoriska värdena i Djupvik. Denna ska ligga till grund för framtida be- Förslag slut rörande Djupviks utveckling. Två mindre områden inom planområdet Vatten och avlopp omfattas av Riksintresse för Kulturmiljö. Vattentäkten i Sandvik kommer även i fram- Hänsyn har tagits till detta bl.a. genom att tiden att försörja området med dricksvatten. planförslaget anger att områdena ska be- Ledningsnätet klarar en utökad bebyggelse varas eller att särskild hänsyn ska tas vid men av driftssäkerhetsskäl och för att klara exploatering. den höga belastningen sommartid kommer ledningsnätet att byggas ut. Förslag På grund av att marken är olämplig för in- • Områden med höga kulturhistoriska filtration och på grund av risken för näring- värden skall skyddas och förändringar släckage till Östersjön kommer ny bebyg- utföras så att dessa värden inte påver- gelse att anslutas till det allmänna va-nätet. kas negativt. Dagvatten • Vid framtida detaljplanering ska de kul- I dagsläget finns problem med översväm- turhistoriska förutsättningarna utredas ningar inom området på grund av brister i mer ingående för att befintliga värden omhändertagande av dagvatten. Innan el- inte ska gå förlorade. ler i samband med framtagning av nya detaljplaner för bostäder bör det utredas hur • Kommunen ska bistå med råd och rikt- omhändertagning av dagvatten ska ske linjer för framtida utveckling av byggna- inom området. Dagvatten bör omhändertas der med höga kulturhistoriska värden. lokalt inom området, till exempel i anslutning till varje nytt bostadsområde. Näringsliv och service För att MKN ska kunna uppnå god status Målet är att servicen och näringslivet ska krävs att man i framtida detaljplaner regle- utvecklas inom Djupvik. Förutsättningarna rar omhändertagandet av dagvatten t.ex. för en utveckling förbättras då antalet bo- genom maximal andel hårdgjorda ytor, ende blir fler.

Förslag

• Det bör möjliggöras att bedriva verksamhet i kombination med bostäder inom hela planområdet vid ny detaljplanering.

• Verksamheter inom bostadsfastigheter

84 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 gröna tak, möjlighet att anlägga diken för bebyggelse, samhällsfunktioner samt infra- att underlätta transporten samt styra avrin- struktur ska utredas när och hur ett skydd ningen till ytor som kan tillåtas översväm- kan ske. mas, samt underlätta kontrollerad transport • Styra avrinningen vid extrema regn till ut mot havet. Öppna dagvattenlösningar ytor som kan tillåtas översvämmas, samt har flertalet fördelar jämfört med traditionel- fördröja transport ut mot havet. la dagvattensystem under mark. Grönytor • Vid de särskilt utsatta samhällsviktiga och diken genererar mindre avrinning och verksamheterna bör lokala åtgärder som kan leda till bättre rening och fördröjning av syftar till att leda vattnet bort från verksam- dagvattnet vilket minskar översvämnings- heten prioriteras. risker. • Ny bebyggelse ska anpassas för att över- svämning ska undvikas. Renhållning /Sopsortering • Mark i framförallt lågpunkter, grönstråk Sophämtningen kommer att skötas av och kustzoner ska lämnas obebyggda. Borgholm Energi AB och den närmsta åter- Detta för att kunna leda vatten till dessa vinningsstationen finns i Föra. översvämningsbara områden vid extrem- regn och att ha plats för att bygga skydds- Om det finns ett behov och om det går att barriärer, ex vallar, mot kusten vid stigande finna en lämplig plats, bör en ny återvin- havsnivåer. ningsstation lokaliseras inom området. Jordbruksmark El Jordbruksmarken har en viktig funktion Elnätet ägs av Eon och de förväntas kunna som odlingsmark, betesmark och som försörja nya bostäder med el och vid behov spridningsarealer, men även som ett kul- bygga ut nätet. turhistoriskt och karaktärsskapande inslag.

Tele/data Djupvik är omgivet av större jordbruksmar- Telia kan leverera bredband via telefon- ker varav vissa omfattas av planområdets nätet till de flesta adresser i området och yttre delar. Viss del av marken inom pla- förväntas kunna bygga ut nätet så att nya nområdet består också av jordbruksmark bostäder får tillgång till fast telefoni. men då i mindre spridda samlingar. Planen fokuserar på att bevara de större samman- Fjärrvärme hängande jordbruksmarkerna som omger Fjärrvärme planeras inte i området. En Djupvik men bedömer att det finns möjlig- utbyggnad är inte trolig inom överskådlig het att ta i anspråk de mindre odlingsmar- framtid. kerna som ligger i närheten av redan tätbe- byggt område. Havsnivåhöjning Den jordbruksmark som anses bevarande- Klimatförändringar är oundvikliga i dagens- värd finns utpekad i den regionala beva- samhälle. Vad detta innebär går att läsa om randeplanen för odlingslandskapet och har på sid 68. i fördjupningen lagts som bevarandevärd. Det mesta pekar på ett ökat vattenstånd i Kommunen anser att det är av stor vikt att Östersjön med ca en meter fram till år 2100. samla tillkommande bebyggelse i de områ- Följande riktlinjer ska följas för att hantera den som redan har tagits i anspråk för att havsnivåhöjningar: begränsa en spridning av exploatering till • Ny bostadsbebyggelse ska placeras på de större sammanhängande jordbruksmar- minimum 2,8 meters markhöjd. kerna. • Ny lokalisering av offentliga lokaler och samhällsfunktioner, exempelvis skolor, idrottshallar, vårdlokaler, reningsverk mm ska placeras på minst 4 meter markhöjd. • Strategi för framtida åtgärder - befintlig

BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

DEL 2

Miljökonsekvensbeskrivning

Djupviksområdet KSau 2017-06-13

87 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

MEDVERKANDE

Miljökonsekvensbeskrivning Medverkat har även Anna Sandström, Calluna Boende inom planområdet Maria Pettersson, miljöstrateg Bo Persson, projektchef Borgholms kommun Borgholm Energi AB Magnus Karlsson, miljöstrateg Samhällsbyggnadsförvaltningen, Borgholms kommun Borgholms kommun

88 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 INNEHÅLL

Sammanfattning 89 1. Inledning 93 Planområdet 93 Miljöbedömningens syfte 93 Avgränsning av MKB 94 Avgränsning av alternativ 95 Metodik och bedömningsgrunder 97 Bedömningsgrunder 97 2. Konsekvensbedömning 99 Naturmiljö 99 Grönstruktur 101 Kulturmiljö 103 Landskapsbild 105 Friluftsliv, turism och rekreation 107 Mark och vatten 108 Klimat och erosion 109 Hälsa och säkerhet 110 Samhällsekonomiska och sociala konsekvenser 112 Kumulativa effekter av planens genomförande 113 3. Påverkan på riksintressen, skyddade arter och områden 115 Riksintressen 115 Natura 2000 116 Strandskydd 117 Övriga skydd 117 4. Påverkan på annan planering 118 Förenlighet med översiktsplanen för Borgholms kommun 118 5. Miljö- och folkhälsomål, miljökvalitetsnormer 119 Nationella och regionala miljömål 119 Folkhälsomål 122 Miljökvalitetsnormer 123 6. Fortsatta utredningar 124 7. Samlad bedömning av konsekvenser 125 Miljökonsekvenser 125 Miljö- och folkhälsomål 127 Kommunala mål 127 Strandskydd 127 Riksintressen 127 Skyddade områden 127 8. Referenser 129

89 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 SAMMANFATTNING

Planområdet är beläget intill Kalmarsund Nollalternativet: Motsvarande storlek på väster om väg 136 mellan Borgholm och utveckling utan en fördjupad översiktsplan. Löttorp dit det är ungefär 2 respektive 1,8 Två öppna samråd har hållits med allmän- mil. Området omfattas av byarna Djupvik het, boende och andra intressenter under och Lundebytorp samt delar av Lofta och arbetets gång och det har bidragit till kun- Grönvik. skap om vilka problem och tillgångar som finns i området och många andra värdefulla Djupvik med omnejd utgör ett attraktivt om- synpunkter. Det har även varit flera som råde för boende. De unika förutsättningar- har hört av sig till planansvariga under ti- na som området besitter bland annat i form den för att föra fram synpunkter och velat av närheten till Kalmarsund och vacker na- diskutera planen. Intresset har varit stort. tur lockar många besökare och området är Alla synpunkter har behandlats under plan- mycket attraktivt som turistort. Närheten till processen och värderats mot samhällets tätorterna Borgholm och Löttorp innebär att intressen för att få en god avvägning gent- området även är attraktivt för permanent- emot enskilda intressen. boende. Det har länge funnits en efterfrå- gan på bostäder och ett högt byggtryck inom området. De undermåliga vatten- och Sammanfattande om avloppslösningarna har tidigare begränsat miljökonsekvenser utvecklingsmöjligheterna, men i och med att man i dagsläget drar nya kommunala Totalt sett ger planförslaget mindre risk för vatten- och avloppsledningar öppnas möj- stora negativa konsekvenser än nollalter- ligheterna till utveckling igen. nativet.

Kommunens mål är att området ska ut- Störst risk för att negativa konsekvenser vecklas och att fler ska få möjlighet att bo uppstår är det för kärnvärdena i området: inom Djupviksområdet. Utvecklingen får naturmiljö, kulturmiljö, grönstruktur och dock inte påverka karaktären eller höga landskapsbild. befintliga värden negativt. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) Med den fördjupade översiktsplanen som behandlar översiktligt de miljöaspekter som grund kan stora delar av riskerna minime- anses kan medföra betydande miljöpåver- ras och värdena skyddas från påverkan kan och som har avgränsats i samråd med som ger allvarliga konsekvenser. I vissa fall länsstyrelsen i Kalmar län. Följande mil- innebär även planen positiva konsekven- jöaspekter har miljöbedömts: ’kulturmiljö’, ser. Det är viktigt att hantera även kumula- ’naturmiljö’, ’landskapsbild’, ’mark och vat- tiva effekter som kan uppstå i och utanför ten’, ’friluftsliv, rekreation och turism’, ’kli- planområdet om utvecklingen även tar fart mat och erosion’, ’hälsa och säkerhet’ och utanför planområdet med nya VA-lösningar ’samhällsekonomiska och sociala effekter’. och kanske bättre service i Djupviksområ- det. Idag saknas en plan för hur det ska MKB:n har även gjort en bedömning av be- hanteras. tydande miljöpåverkan på allmänna intressen som riksintressen (flera), Natura 2000 Nollalternativet saknar ett helhetsperspek (Knisa mosse) och strandskydd samt vägt tiv och bedöms ge påtagligt större risk för påverkan mot kommunala mål, miljömål negativa och stora konsekvenser på vär- och miljökvalitetsnormer. den som avses att bevaras, utvecklas och skyddas.

Två alternativ har miljöbedömts: Planförslaget: Utveckling enligt den för- djupade översiktsplanen. 90 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Miljökonsekvenser

Eftersom planen inte anger exakt hur stor och positiva konsekvenser. Bedömningen utvecklingen blir med bebyggelse eller var baseras på att planförslaget följs i detalj- den kommer att ske har konsekvensbe- planeskedet. dömningen baserats på risk för negativa

91 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

92 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Miljö- och folkhälsomål Strandskydd Tre miljömål har bedömts mot projektet, Planförslaget innebär att strandskyddets ”ett rikt odlingslandskap”, ”god bebyggd syften bör kunna uppfyllas utan negativ miljö” och ”ett rikt växt- och djurliv”. Övriga påverkan på de värden som strandskyddet miljömål kan påverkas i någon mån men på avser att skydda. Även med planförslaget ett diffust plan. krävs det ett upphävande med särskilda skäl vid detaljplaneläggning inom strand- Det finns risk att miljömålen ”ett rikt od- skyddat område. lingslandskap” och ”ett rikt växt och djurliv” kan motverkas. Det är viktigt att de riktlin- Riksintressen jer och förslag som finns i den fördjupade översiktsplanen följs för att risken ska mi- Bedömningen är att den fördjupade över- nimeras. siktsplanen kan följas utan påtaglig skada på riksintressena. Planen kan medverka till att miljömålet ”god bebyggs miljö” uppfylls genom att nya bo- De intressen som har bedömts är: endemöjligheter skapas i en attraktiv miljö. Riksintressen för rörligt friluftsliv och obruten kust MB 4 kap 1-3§. Kommunstyrelsen har utifrån en framtagen folkhälsoprofil gett folkhälsorådet i uppdrag Riksintresse för naturvård. friluftsliv och att arbeta vidare med tre av folkhälsomålen kulturmiljö MB 3 kap 6§. vilka är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället Natura 2000-området Knisa mosse ligger 3. Trygga goda uppväxtvillkor utanför planområdet och förändringar inom 5. Sunda säkra miljöer och produkter planområdet kan indirekt påverka Natura 2000-området. För den starkt hotade (EN) Om riktlinjerna i den fördjupade översikts- fågeldirektivarten ängshök är det viktigt att planen följs kan det medverka till att fölk- tillräcklig hänsyn tas vid Lofta mosse vid hälsomålen uppfyllt. planeringen av Djupviksområdet för att inte försvåra häckningen för ängshök där. Kommunala mål Skyddade områden Den fördjupade översiktsplanen ligger väl i linje med kommunens översiktsplan och Det generella biotopskyddet gäller för sten- de ställningstaganden som har gjorts både murar och småvatten inom området. Ansö- i den och i Borgholm vision 2014. kan för ev. ingrepp görs vid detaljplanetill- fället.

93 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 1. INLEDNING Planområdet dock inte påverka karaktären eller höga befintliga värden negativt. Planområdet är beläget intill Kalmarsund väster om väg 136 mellan Borgholm och Förutsättningar och riktlinjer mm för ut- Löttorp dit det är ungefär 2 respektive 1,8 byggnaden beskrivs utförligare i Del 1 För- mil. Området tillhör Föra socken och om- djupning av översiktsplan. fattas av byarna Djupvik och Lundebytorp samt delar av Lofta och Grönvik. Planom- Miljöbedömningens syfte rådet avgränsas i väster av Kalmarsund och i övriga vädersträck av alvarsmark, Till en översiktsplan ska enligt 4 kap. 2a § strandängar och jordbruksmark. Djupvik ut- PBL en miljöbedömning göras. Enligt 4 § gör den centrala byn och utgör en naturlig förordningen om miljökonsekvensbeskriv- mötesplats för boende i området. Här finns ningar (MKB) antas alltid en översiktsplan en kiosk/restaurang som är öppen som- medföra betydande miljöpåverkan och en martid, bad, camping etc. MKB ska upprättas. Miljöbedömningen är den process i vilken MKB:n arbetas fram. Området har expanderat mycket de senas- En MKB ska enligt 6 kap. 13 § MB, inne- te åren och på grund av undermåliga vat- hålla de uppgifter som är rimliga med hän- ten- och avloppsledningar har fortsatt byg- syn till aktuell kunskap, bedömningsmeto- gande stoppats. Det innebär att här finns der, planens innehåll och detaljeringsgrad, obebyggda tomter. allmänhetens intresse och att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med andra Vision och mål planer eller program.

Djupvik med omnejd utgör ett attraktivt om- MKB:n ska identifiera och beskriva vilka råde för boende. De unika förutsättningar- direkta, indirekta, kumulativa och samlade na som området besitter bland annat i form effekter och konsekvenser planförslaget av närheten till Kalmarsund och vacker na- har på människor och miljö, samt om möj- tur lockar många besökare och området är ligt presentera alternativ till planen. Med mycket attraktivt som turistort. kumulativa effekter menas hur en åtgärd tillsammans med andra pågående, tidigare Närheten till tätorterna Borgholm och Löt- och framtida åtgärder påverkar miljön i ett torp innebär att området även är attraktivt område. för permanentboende. Det har länge funnits en efterfrågan på bostäder och ett högt MKB:n ska även fungera som ett diskus- byggtryck inom området. De undermåliga sionsunderlag i samrådsprocessen och vatten- och avloppslösningarna har tidigare som ett beslutsunderlag för myndigheten. begränsat utvecklingsmöjligheterna, men i MKB:ns rekommendationer är inte tvingan- och med att man i dagsläget drar nya kom- de utan beslutsfattarna kan välja bort den munala vatten- och avloppsledningar öpp- miljömässigt bästa utvecklingen och istället nas möjligheterna till utveckling igen. prioritera ekonomi, sysselsättning eller annat. I sådana fall ska det finnas goda skäl Kommunens mål är att området ska ut- som ska redovisas noggrant. vecklas och att fler ska få möjlighet att bo inom Djupviksområdet. Även boende har Syftet med miljöbedömning och MKB är uttryckt önskemål om fler inflyttande som att uppnå en hållbar utveckling och att få bland annat kan förbättra underlaget för fram bättre beslut sett ur miljöns perspek- service. Framför allt bör möjligheter till per- tiv. Detta görs genom att miljöbedömningen manentboende tillskapas. Utvecklingen får samordnas med planprocessen (MB 6 kap. §11).

94 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Avgränsning av MKB Avgränsning av miljöaspekter

Ett tidigt samråd hölls med länsstyrelsen Avgränsningen ska fokusera på aspekter i Kalmar län den 16 augusti 2011 angå- där miljöpåverkan kan förväntas bli bety- ende avgränsning och detaljeringsgrad av dande. Följande miljöaspekter har bedömts MKB:n till fördjupning av översiktsplanen kunna bli betydande: för Djupviksområdet. Länsstyrelsen hade • Kulturmiljö inför mötet fått en samrådshandling med • Naturmiljö förslag på avgränsning av MKB, utkast • Landskapsbild till planförslag, naturinventering (Calluna, • Mark och vatten 2001)samt kulturmiljöutredning (Lamke et • Friluftsliv, turism och rekreation al, 2011). Länsstyrelsen var överens med • Klimat och erosion Borgholms kommun om avgränsningen av • Hälsa och säkerhet MKB:n. • Samhällsekonomiska och sociala effekter

Geografisk avgränsning MKB:n ska även göra en bedömning av betydande miljöpåverkan på allmänna intres- Den översiktliga miljöbedömningen före- sen som: riksintressen (flera), Natura 2000 slås omfatta samma geografiska område (närheten till Knisa mosse) och strand- som den fördjupade översiktsplanen. Åt- skydd. gärder utanför planområdet som kan inne- bära påverkan inom planen ska belysas. I Aspekter som inte bedöms behöva be- de avseenden där planens genomförande lysas: kan komma att påverka miljöer utanför Djupviksområdet ska detta också belysas. Vägtrafikbuller, farligt gods, markförore- Det kan gälla exempelvis påverkan på risk- ningar, radon och luftföroreningar bedöms och säkerhetsaspekter, landskapsbilden inte kunna ge betydande miljöpåverkan av och miljökvalitetsnormer. planens utförande.

Avgränsning i tid Farligt gods sker i huvudsak på väg 136 och berör inte planområdet. Planens miljökonsekvenser beskrivs för en Vägtrafikbuller uppstår framförallt på väg framtida situation, när hela planområdet 136 och avståndet till planen är så pass bedöms färdigbyggt. En grov uppskattning långt att det inte berörs. är att planen kan vara giltig i max 20 år. Miljökonsekvenser uppstår på olika lång I området har inga kända miljöfarliga verk- sikt och det ingår i MKB:n att redovisa posi- samheter bedrivits och det finns inga nya tiva och negativa effekter av den planerade kända utsläppskällor. Ingen mark för indu- utvecklingen i området. strier med miljöfarlig verksamhet planeras.

95 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Avgränsning av alternativ luftsliv och tillfälliga turister. • Plan för hänsynstagande och utveck- I arbetet med planen och miljökonsekvens- lande av värdefulla miljöaspekter i om- beskrivningen ingår att undersöka rimliga rådet, natur, kultur och landskapsbild alternativ till planförslaget. och god hushållning av naturresurser. • Ska visa att det inte innebär betydande Enligt miljöbalken 6 kap § 12 ska en mil- miljöpåverkan på utpekade riksintres- jökonsekvensbeskrivning alltid innehålla sen och Natura 2000-området Knisa en beskrivning av miljöförhållandena och mosse. miljöns sannolika utveckling om planen • Uppfylla mål i Översiktsplanen inte genomförs, ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet beskriver en situation i Motiv till val av föreslagen plan framtiden upp till 20 år framåt och ska in- kludera sådana förändringar i planområdet Det finns en stor efterfrågan på att explo- eller förändringar som påverkar planområ- atera inom Djupviksområdet för de höga det som man bedömer kan vara genomför- kvaliteter som finns med det vackra land- da inom samma tidshorisont. skapet, närheten till havet och värdefulla kultur- och naturmiljöer. Området är käns- ligt för utbyggnad och det är viktigt att det Planförslag – kort beskrivning finns en övergripande plan för vart det kan vara möjligt att exploatera samtidigt som I den fördjupade översiktsplanen Del 1 re- höga värden bevaras. Grunden för den för- dovisas planförslaget utförligt samt även djupade översiktsplanen är att värna dessa dagens förutsättningar med markanvänd- värden och visa hur en utveckling kan ske ning och miljö- och riskfaktorer. på dessa premisser. Sammanfattningsvis innebär planförslaget följande: Nollalternativ • Förtätningar och utbyggnad av fri- tidshusområde och möjliggörande av Nollalternativet innebär utveckling i sam- permanentboende i lämpliga delar av ma geografiska område och inom samma Djupviksområdet. Detta möjliggörs ge- tidsperiod som planförslaget. Utvecklingen nom VA-utbyggnaden. bedöms också kunna bli i samma storlek • Positiva samhällseffekter uppstår ge- som för planförslaget och innehålla både nom att antalet boende i kommunen fritidshusboende och åretruntboende. Ef- kan komma att öka och antalet fritids- terfrågan finns redan idag. En viktig faktor husboende kommer att öka. Det ger för utvecklingen i nollalternativet är att det underlag till bättre kommunal service till skillnad från nuläget innehåller förbätt- på landsbygden och lokalt näringsliv. rad VA i och med att kommunalt vatten och Det kommer också innebära att flera avlopp nu byggs till området. arbetstillfällen skapas i samband med byggnation. Nytt VA-system kommer att innebära att • Trafikkorsningen vid väg 136 in mot området kommer att bli möjligt att utveckla Djupviksområdet är viktig att vid behov även utan en fördjupad översiktsplan. En förbättra när det uppkommer fler bilrö- stor skillnad mot planförslaget är att ny be- relser med fler boenden i området. byggelse inte kommer att utformas och pla- • God avvägning för att inte påverka jord- ceras där det är mest lämpligt utan i första bruket och andra näringar negativt och hand efter de önskemål som uppkommer. samtidigt kunna möjliggöra att området utvecklas för fler boende, både perma- Utan en övergripande utvecklingsplan blir nentboende och sommarboende samt det så kallad frimärksplanering. Utveck- bibehålla och utveckla värden för fri- lingen kommer inte ske där det är mest lämpat utifrån hela områdets miljöaspekter

96 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 utan efter exploatörers önskemål och kan Endast fritidshusboende: därmed ge negativa effekter på de höga Det kommer att uppstå efterfrågan på per- natur-, kultur- frilufts- och landskapsvärden manentboende, och detta är tänkt att sty- som finns. Effekter kan vara svåra att för- ras till en mindre del av planområdet. Öka- utse när planeringen sker på små ytor utan de krav på bekvämlighet under semestern ett helhetsperspektiv. Detaljplaneringen i innebär att fritidshus som byggs idag ofta nollalternativet riskerar också att ge områ- har åretruntstandard och att befintliga rus- det en ökad känsla av splittrad bebyggelse tas upp. Det blir inget tydligt alternativ. då hus och tomtplanering i högre grad be- stäms av enskilda. Annan utbredning av planområdet: Annan utbredning av planområdet har dis- Inga åtgärder av infarten från väg 136 eller kuterats med utökning av området norr om utbyggnad/upprustning av andra vägar är kalkstensbrottet i norra delen av planområ- planerade. det men förkastats då denna del har annan huvudinfart och behöver bedömas från väg De positiva samhällseffekterna bedöms 136 och in mot kusten. Den sammanhåll- kunna bli likvärdiga som för planförslaget. na bebyggelsen runt Djupvik slutar norrut vid stenbrottet, söderut vid alvarsgränsen, Övriga alternativ som förkas- västerut av Kalmarsund och österut av obebyggd mark. tats i tidigt skede

Dessa alternativ har bedömts i tidigt skede Ställningstaganden under pla- men inte bedömts som aktuella att gå vi- neringen dare med: Under planeringen och efter samråd med allmänhet, boende, länsstyrelse och an- Delutbyggnad av Djupviksområdet: Be- dra intressenter har allmänna riktlinjer ta- dömningen är att det inte finns lämpliga gits fram för utvecklingen i området. Dessa delutbyggnader eller etapper i det området finns att läsa i Del 1, kap 4 som beskriver som utreds. I den fördjupade översiktspla- planförslaget. nen utreds vilka områden som är möjliga att utveckla och på vilket sätt. Området är olämpligt för stora nya bebyggelseområ- den och bör växa fram naturligt utifrån del- områdenas olika förutsättningar.

97 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Metodik och Naturmiljöanalys En naturvärdesutredning har genomförts bedömningsgrunder av Calluna AB inom planområdet för att utreda värdefulla naturmiljöer och göra en Metod och utredningar känslighetsanalys för fortsatt utbyggnad.

Miljökonsekvensbedömningen grundas på: Grönstrukturanalys • Utredningar av natur- och kulturmiljö- En enklare grönstrukturanalys har genom- värden i området förts inom MKB-arbetet för att se vilka vär- • Ett flertal platsbesök defulla ekologiska samband som finns och • Enkel grönstrukturanalys hur naturmiljöerna samverkar med Djup- • Tidigt samrådsmöte med boende och viksområdet. Bedömning av påverkan på allmänhet i området vid två tillfällen Natura 2000-områden, riksintressen mm • Tidigt samrådsmöte med länsstyrelsen ingår. Kalmar län, avgränsningssamråd 16/8 2011 Bedömningsgrunder • Samråd med sakägare och andra intressenter som haft viktig information Planen har bedömts mot ett nollalternativ för planens utformning. med avseende på påverkan, effekter och • Genomgång av tillstånd för VA-utbygg- konsekvenser på miljön utifrån dagens nad, Borgholms energi. kända kunskaper och nya utredningar om • Möten med projektgrupp som består området samt yttranden från samråd med av planförfattare och representanter för olika intressenter. Borgholms kommun. • Digital geografisk information från Art- Konsekvensbedömningarna har gjorts uti- databanken, Borgholms kommun, från att hela planen förverkligas även om Fornminnesregistret (informationssys- det scenariot kanske inte inträffar. temet om fornminnen, FMIS), Länssty- relsen, Skogsstyrelsen, SGU Konsekvenserna har bedömts utifrån för- • Litteratur- och kartstudier (kända rap- väntad grad av påverkan, effekter på vär- porter, böcker, utredningar, kartor mm) den och varaktigheten av påverkan. • Planförslaget Den fördjupade översiktsplanen pekar inte ut exakt hur den förväntade utvecklingen Fördjupad beskrivning av analyser ska ske utan anger förslag och riktlinjer. I som gjorts särskilt för fördjupningen MKB:n görs enkla riskbedömningar för att av översiktsplanen och konsekvensbe- se om negativa konsekvenser kommer att dömningen: uppstå och på vilket sätt de kan uppstå.

Kulturmiljöanalys För konsekvensbedömning av planen an- En fördjupad kulturmiljöanalys har genom- vänds nationella, regionala och kommuna- förts av Kalmar läns museum som beskri- la mål, miljökvalitetsnormer och riktlinjer för ver landskapets historia fram till idag, vär- miljö, hälsa och utveckling. De kommunala defulla byggnadsmiljöer och fornlämningar målen hämtas från Borgholms översikts- samt en känslighetsanalys för utbyggnad plan, en vision av Öland 2015 och vision av området och en bedömning av fortsatta Borgholm 2014. utredningsbehov för olika delar i samband med detaljplaneläggning. Naturvårdsverkets handledning används för bedömning av betydande miljöpåverkan i riksintressen och Natura 2000-område.

BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 2. KONSEKVENSBEDÖMNING

Naturmiljö Djupviksområdet ska även fortsättningsvis ha stor tillgång till naturliga grönområden inom byn. Strukturer som stenmurar, busk- Djupviksområdet ligger naturskönt med marker och naturliga vägrenar som bidrar mycket höga naturvärden i området samt lokalt till värdena ska finnas kvar. öster, norr och söder om området. Läs vi- Områden som blir aktuella att detaljplane- dare om naturvärdena i kapitel 3 i del 1. lägga bör inventeras med avseende på na- Områden som är avgränsade i naturvär- turvärden. desinventeringen finns även beskrivna i rapporten ”Naturvärden i Djupviksområdet” Naturområden med utpekade naturvärden (Andersson & Häggberg 2011). ska bevaras och vid behov skötas. De mest störande anläggningsarbetena Naturmiljöerna i planområdet är särskilt t.ex. sprängning (även utanför skyddszo- känsliga för: nen till Lofta mosse) förläggs till vinter, sen- Exploatering i utpekade naturvärdesobjekt. sommar eller höst för att minimera störning Förtätning så att småmiljöer mellan husen på fågelliv. försvinner, t.ex. artrika vägrenar, busk- och Jordbrukets intressen ska prioriteras. gräsmarker och stenmurar. Förtätning där småmiljöer och naturlig vegetation försvin- ner mellan hus och längs vägar kan inne- Konsekvenser bära ökade barriäreffekter och att spridning försvåras genom bostadsområdet. Planförslaget Åtgärder som stör fågelliv under häcknings- De viktigaste och mest värdefulla natur- tid, särskilt Lofta mosse. miljöerna i området ska helt undantas från exploatering eller rekommenderas att inte Upplag av material på ytor med artrik gräs- bebyggas. mark. Kunskapen om naturvärdena är inte på den Upphörd hävd i betesmarkerna. detaljeringsgraden att det går att utesluta Dränering av våtmarkspartier. värdefulla naturmiljöer där det saknas uppgifter. I varje detaljplaneärende bör natur- Gödsling av naturliga gräsmarker. miljöfrågan därför utredas för att se om det Avverkning av träd, särskilt äldre träd. finns viktiga naturvärden och om särskild hänsyn behöver tas. Om naturvärdena är beroende av skötsel ska man försöka Förslag/riktlinjer i den fördjupade över- koppla en skötselplan till detaljplanen/ex- siktsplanen (kapitel 4): ploateringsavtalet, det står inte i planförsla- Områden med mycket höga naturvärden är get men är värdefullt för att säkra naturvär- utpekade som områden där ingen exploa- den i området. tering får komma till stånd. Det är också viktigt att exploateringar i Områden med höga naturvärden och området inte försämrar möjligheterna att skyddszon till Lofta mosse är utpekade hävda betesmarker med naturvärden, t.ex. som områden där det är tveksamt om ex- betesmarkerna vid och norr om Uggletorp. ploatering bör möjliggöras. Jordbruket ska prioriteras enligt både Borg- holms kommuns översiktsplan och den för- Områden med naturvärden är utpekade djupade översiktsplanen och det är viktigt som områden somska bevaras eller där en för att värdena ska finnas kvar i landskapet utveckling kan ske med särskild hänsyn. i och kring Djupviksområdet.

100 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Lofta mosse är ett känsligt fågelområde. små på ekosystem och arter. Inga känsliga Hänsyn vid byggande måste tas till fågel- eller rödlistade arter bedöms behöva få livet på Lofta mosse och i busk- och be- sämre bevarandestatus eller påverkas av tesmarker i planområdet och planens om- stora förändringar i intakta livsmiljöer om givning. Ängshöken som häckar på Lofta naturens förutsättningar bedöms och stor mosse omfattas av artskyddsförordningen hänsyn tas i detaljplane- och byggskede. (Notisum, Miljöbalken) och det är inte til�- låtet att störa häckningen eller förstöra bio- topen. Man bör vid byggande nära Lofta Nollalternativet mosse närmare studera om den hänsyn Risken ökar att utpekade naturvärden och som föreslås i planförslaget är tillräcklig för värdefulla småbiotoper försvinner eller för- att fågelvärdena i omgivningen bibehålls lorar sitt sammanhang om inte riktlinjerna eller om ytterligare hänsyn behöver tas. i den fördjupade översiktsplanen följs eller Det finns mindre ytor med naturliga gräs- om de inte får den skötsel de behöver. marker med kalkgynnad flora i området där Risken för att inte tillräcklig hänsyn till vär- exploatering anses möjlig och ytan med defulla naturområden tas i detaljplanering- naturlig vegetation kommer att minska i en ökar. Det gäller detaljplanering både i dessa områden. För mångfalden av arter och utanför planområdet. Även småbioto- i området är det viktigare att de stora na- per i planområdet riskerar att gå förlorade turområdena i ytterkanterna behålls intakta om de inte uppmärksammas i detaljplane- och kan hävdas och att småbiotoper sparas ringsskedet. mellan husen inne i utvecklingsområdena. Risken ökar att konsekvenserna för områ- Om riktlinjerna och förslagen i den fördju- dets naturvärden (arter och ekosystem) blir pade översiktsplanen följs bedöms möjlig- stora om det inte finns ett helhetsperspek- heterna att bevara områdets naturvärden tiv på vilka värden som är viktiga att bevara goda och de negativa konsekvenserna be- och på vilket sätt. döms kunna bli relativt

Område 6. Betesmark vid Uggletorp. Område med mycket högt naturvärde.

101 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Grönstruktur svåras genom bostadsområdet. Åtgärder som försämrar kvaliteten i natur- miljöer t.ex. upphörd hävd, buller, gödsling, Djupviksområdet ligger i ett område längs dränering av våtmarker etc. västra Ölandskusten med mycket höga na- turvärden. Alböke alvar och Långkärrsal- varet ligger söder om planområdet, Knisa Förslag/riktlinjer i den fördjupade över- mosse norr om samt Lofta mosse och be- siktsplanen (kapitel 4): tesmarkerna i Uggletorp inom planområdet. Områden med mycket höga naturvärden är Barriäreffekterna är små där husen står utpekade som områden där ingen exploa- glest med mycket natur kvar både mellan tering får komma till stånd. husen och längs stranden och längs de be- Områden med höga naturvärden och tesmarker som hävdas i öst. Inga täta plan- skyddszon till Lofta mosse är utpekade terade skogar eller tät bebyggelse skapar som områden där det är tveksamt om ex- spridningshinder idag. ploatering bör möjliggöras. I grönstrukturanalysen, se kap 3 del 1 i Områden med naturvärden är utpekade planförslaget har den östra (Busk och be- som områden där en utveckling kan ske tesmarker) och västra kanten (Stenkusten) med särskild hänsyn. av planområdet pekats ut som de viktigaste stråken för spridning och grönstruktur. Hela Gröna stråk längs ”Stenkusten” och längs området ingår i spridningsstråket idag med östra planområdet ska bevaras och säker- sin glesa bebyggelsestruktur och sitt stora ställa livsmiljöer och spridningsstråk för innehåll av småmiljöer av betydelse för bio- växter och djur. logisk mångfald. Förmodligen är det här Djupviksområdet ska även fortsättningsvis det viktigaste spridningsstråket för både ha stor tillgång till naturliga grönområden växter och djur på västra halvan av Föra inom byn. Strukturer som stenmurar, busk- socken då andelen åkermark sedan ökar marker och naturliga vägrenar som bidrar mot öster. lokalt till värdena ska finnas kvar. Områden som blir aktuella att detaljplane- Grönstrukturen genom planområdet är lägga bör inventeras med avseende på na- särskilt känslig för: turvärden. Exploatering i utpekade naturvärdesobjekt. Naturområden med utpekade naturvärden ska bevaras och vid behov skötas. Ökade barriäreffekter särskilt längs de viktigaste spridningsstråken ”Stenkusten” i väs- Jordbrukets intressen ska prioriteras. ter och ”Busk och betesmarker” i öster men även genom och i bebyggelseområdet. Barriäreffekter kan uppstå genom: Konsekvenser Att täta bebyggelseområden eller täta träd- Planförslaget planteringar uppstår som gör att samban- De viktigaste och mest värdefulla naturmil- den bryts mellan och i de värdefulla natur- jöerna i området ska helt undantas från ex- områdena. ploatering eller rekommenderas att inte be- Att förtätning av bebyggelse uppstår så att byggas. Det är också viktigt att säkerställa småmiljöer mellan husen försvinner helt, öppna stråk som underlättar spridning t.ex. artrika vägrenar, busk- och gräsmar- behålls mellan betesmarkerna. Ett sprid- ker och stenmurar. Förtätning där små- ningsstråk bör vara minst 60 m brett och miljöer och naturlig vegetation försvinner helst 100 meter brett, det är också viktigt mellan hus och längs vägar kan innebära hur stråkens utformning är för att underlätta ökade barriäreffekter och att spridning för- spridningen.

102 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Det är också viktigt att exploateringar i för växter och djur även utanför Djupviks- området inte försämrar möjligheterna att området. hävda betesmarker med naturvärden, t.ex. Konsekvenserna kan bli stora och mycket betesmarkerna vid Uggletorp och norr där- stora om dessa effekter uppstår. Utan hel- om. Jordbruket ska prioriteras enligt den hetsperspektivet som finns i planförslaget fördjupade översiktsplanen och det är vik- ökar risken att dessa effekter redan upp- tigt för att kvaliteten i livsmiljöerna inte ska stått när de uppmärksammas och att det då försämras. är svårt att återskapa förutsättningarna för Den starkt hotade (EN) Ängshöken häckar grönstrukturen i området. både på Knisa mosse och Lofta mosse, de tillhör förmodligen samma population och för överlevnaden i landskapet är det nödvändligt att inte häckningsförhållan- dena försämras eller uteblir p.g.a utvecklingen nära Lofta mosse. Spridningsstrå- ket där emellan är viktigt att bevara. Med den hänsyn som föreslås i planförslaget kan fågelvärdena i omgivningen bibehållas men ytterligare analys behöver göras inför eventuella exploateringar nära mossen. För spridningen genom området är det viktigare att de stora naturområdena i ytterkanterna behålls intakta och spridningen inte försvåras samt att livsmiljöernas kvalitet inte försämras. Om riktlinjerna och förslagen i den fördju- pade översiktsplanen följs bedöms möjlig- heterna att bevara områdets naturvärden goda och de negativa konsekvenserna bedöms kunna bli relativt små på grönst- rukturen. Konsekvenserna kan bli stora om det innebär att ängshök slutar häcka på Lofta mosse eller att barriärer uppstår och kvaliteten försämras i naturområdena som förhindrar spridning p.g.a. bebyggelseutvecklingen. Dessa frågor måste belysas i detaljplaneskedet. Nollalternativet Risken är att inte tillräcklig hänsyn tas i detaljplaneringen till sambanden mellan vär- defulla naturområden eller att småbiotoper i planområdet inte uppmärksammas i pla- neringsskedet. Risken ökar att spridningsstråket genom Djupviksområdet försvagas så pass att ut- bytet mellan värdefulla naturområden längs Ölandskusten minskar och att kvaliteten i livsmiljöer för växter och djur blir så dålig att det påverkar gynnsam bevarandestatus

103 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Kulturmiljö I området finns även lämningar från den s.k. Föralinjen, som började byggas under beredskapsåren som ett stridsvagnshinder En kulturmiljöutredning har genomförts för i form av en kanal tvärs över Öland. Kana- Djupviksområdet (Lamke et al, 2011), den len färdigställdes inte. beskrivs kortfattat i kap 3 del 1 i den för- djupade översiktsplanen. I den utredningen har sju olika kulturhistoriska karaktärsom- Kulturmiljöerna och fornlämningar i pla- råden utkristalliserats och avgränsats uti- nområdet är särskilt känslig för: från kulturhistoriskt innehåll, markens be- Som helhet är området känsligt för utrade- skaffenhet och de element som uppfattats ring av typiska kulturella särdrag och mil- som mest karaktäristiska för delområdet. jöer. De sju karaktärsområdenas geografiska ut- Åtgärder som försvårar brukandet som le- bredning illustreras på karta 19, s 45. Även der till förändrad upplevelse av kulturmiljön områden som inte bör bebyggas eller som i och kring området. bedöms som svåra att bebygga ur kultur- miljö och fornlämningssynpunkt har marke- Förtätning och utbyggnad av hus utan an- rats i karta . passningar till den lokala traditionen och befintliga byggnader. Fornlämningsbilden är relativt komplex i området och omfattar järnålders- och med- Särskilt känsligt för förändringar och förtät- eltida lämningar samt kulturhistoriska läm- ningar med tanke på kulturmiljön är cen- ningar från nyare tid. Det finns indikationer trumområdet. på att det även kan finnas äldre lämningar än järnålder. Fornlämningsbilden i kombination med de historiska kartorna ger en Förslag/riktlinjer i den fördjupade över- bild av att detta är ett kulturhistoriskt myck- siktsplanen (kapitel 4): et intressant landskap med stor kunskaps- Djupvik har en lång historia vilket finns att potential. Utbredningen av fornlämningar utläsa i t.ex. vägstrukturen och en del i be- redovisas på karta 18, s. 45. byggelse. Stor hänsyn ska tas till dessa Den sammanfattande bedömningen är att kulturhistoriska spår. En utveckling bör inte området har höga kulturhistoriska värden, ske på bekostnad av dessa värden utan från såväl nyare tid som historisk och för- bör om möjligt förtydliga dem. historisk tid, se karta 16, s40. Följande fö- Områden med höga kulturhistoriska vär- reteelser bedöms som viktiga för områdets den skall skyddas och förändringar utföras kulturmiljö och ska beaktas vid framtida de- så att dessa värden inte påverkas negativt. taljplaneläggning: Fornlämningar och fornlämningsområden • Fornlämningsområden bör så så långt det är möjligt undvikas för • Våtmarker (arkeologi) att i ett senare skede utredas i en arkeologisk undersökning. • Stenbrott, lämningar av stenhantering Befintlig äldre bebyggelse bör bevaras. • Äldre smågårdar och lägenhetsbebyg- gelse (boningshus, ekonomibyggnader, Nya byggnader ska utformas så att de uthus) överensstämmer med lokala byggnadstra- ditioner. • Sjöbodar med tillhörande anläggningar samt övriga spår av fiske Vid framtida detaljplanering ska kulturhistoriska förutsättningar och fornlämningar • Sommarstugor äldre än ca 1950 med utredas mer ingående för att befintliga vär- bevarad karaktär den inte ska gå förlorade. • Murar av gråsten och kalksten, även Kommunen ska bistå med råd och riktlinjer modernare sådana för framtida utveckling av byggnader med

104 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 höga kulturhistoriska värden. Nollalternativet I centrumområdet ska särskilt stor hänsyn Risken är att inte tillräcklig hänsyn till de tas till kulturhistoriska värden. kulturhistoriska sambanden och kvalite- terna tas i fortsatt detaljplanering p.g.a. att Jordbrukets intressen ska prioriteras. en översiktlig analys saknas. Riskerna för De lämningar som finns kvar av Föralinjen negativa konsekvenser för de kulturhisto- ska bevaras och en skyddszon på 15 meter riska sambanden och värdena ökar utan en på vardera sida av kanalen ska hållas fri översiktlig plan för dess bevarande. Utan från påverkan. det helhetsperspektiv som finns i planför- slaget ökar risken att negativa effekter på kulturhistoriska samband och kulturmiljön Konsekvenser uppstår genom att förtätningar och ny bebyggelse tillåts på olämpliga platser och på Planförslaget olämpligt sätt. Som en del av den fördjupade översiktspla- Risken ökar i jämförelse med planförslaget nen har en analys av kulturhistoriska vär- att karaktären i området förändras och att den gjorts. I planförslaget är riktlinjer och upplevelsen av områdets historia utrade- förslag framtagna för att säkerställa att om- ras. rådets kulturhistoriska värden inte ska gå förlorade. Djupviksområdet är påverkat av Risken för att konsekvenserna kan bli stora den bebyggelse som har kommit till stånd för kulturmiljön ökar stort i jämförelse med och därför är kulturmiljön känslig för ytterli- att följa den fördjupade översiktsplanen gare tillkommande bebyggelsen. p.g.a. att helhetsperspektivet saknas. Kon- sekvenserna kanske inte heller blir uppen- Om riktlinjerna i planförslaget följs och ar- bara förrän efter att flera detaljplaner har keologiska utredningar genomförs finns förverkligats. goda möjligheter att intentionerna uppfylls och påverkan minimeras när området ut- Även utan den fördjupade översiktsplan vecklas. kan riktade åtgärder för kulturhistoriska värden i detaljplaneringen ge positiva kon- En stor risk är att förtätningen och utbygg- sekvenser. nader av befintliga fritidshus kan bli så dominerande i vissa delar av området att de kulturhistoriska särdragen inte kan upplevas. En annan risk är att hävden upphör i närliggande marker p.g.a. att bebyggelseutvecklingen försvårar brukandet. Hävden är en viktig del av kulturlandskapet. De kulturhistoriska värdena är övergripan- de kända och även de risker som behöver hanteras i fortsatt detaljplanering. Konse- kvenserna kan bli stora men med den för- djupade översiktsplanen bedöms riskerna minska att ingreppen ger mer än små till måttliga konsekvenser för kulturmiljövär- den. Med riktade åtgärder i detaljplaneringen kan t.o.m. kulturmiljövärdena förstärkas och ge positiva konsekvenser.

105 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Landskapsbild passningar till den lokala byggnadstraditio- nen och befintliga byggnader. Djupviksområdet är varierat med trädpar- tier som skapar rumslighet och vissa om- Förtätning som innebär att luftigheten byts råden upplevs som lummiga medan andra mot tät bebyggelse utan utblickar genom är mer karga med i huvudsak enbuskar. området och över havet. Topografin är förhållandevis flack men om- rådet väster om vägen sluttar starkt mot Förslag/riktlinjer i den fördjupade över- Kalmarsund, vilket bidrar till de vackra ut- siktsplanen (kapitel 4): blickarna. Huvudsakligen består bebyggelsen av mindre fritidshus med stora tomter Djupviks bebyggelsestruktur kan beskri- men i de centrala delarna finns även hus vas som gles, en karaktär som även fort- för permanentboende. Bebyggelsestruktu- sättningsvis bör eftersträvas. Målet med ren upplevs som gles och luftig jämfört med bebyggelseutveckling är i huvudsak att typiska öländska radbyar där bebyggelsen underlaget för service förbättras samt att ligger mycket tätt. Djupvik blir mer levande året runt. Det inne- bär att bebyggelsestrukturen behöver ses Träd bland bebyggelsen bidrar till att be- över och att möjligheterna till permanent- byggelsen smälter in i landskapet. boende utvecklas. Bebyggelsestrukturen hänger samman Djupvik har en lång historia vilket finns att med topografin och den tidsperiod då hu- utläsa i t.ex. vägstrukturen och en del i be- sen byggdes. I områdets centrala del är byggelse. Stor hänsyn ska tas till dessa bebyggelsestrukturen mer ordnad än i de kulturhistoriska spår. En utveckling bör inte södra och norra delarna där husen vuxit ske på bekostnad av dessa värden utan fram på ett mer ostrukturerat sätt. Inom om- bör om möjligt förtydliga dem. rådet finns stora ytor som inte är bebyggda. Områden med höga kulturhistoriska vär- En uppdelning har gjorts av planområdet den skall skydda och förändringar utföras utifrån bebyggelsestruktur och byggnads- så att dessa värden inte påverkas negativt. tradition samt utifrån områdets övriga ka- raktär (läs mer i kap 3 del 1): Befintlig äldre bebyggelse bör bevaras. Delområde 1 - Norra Nya byggnader ska utformas så att de överensstämmer med lokala byggnadstra- Delområde 2 - Östra ditioner. Delområde 3 - Centrum I centrumområdet ska särskilt stor hänsyn Delområde 4 – Södra tas till kulturhistoriska värden. Gröna stråk längs ”Stenkusten” och längs östra planområdet ska bevaras och säker- Landskapsbilden i planområdet är sär- ställa livsmiljöer och spridningsstråk för skilt känslig för: växter och djur. Som helhet är området känsligt för utrade- ring av typiska kulturella särdrag och mil- Djupvikområdet ska även fortsättningsvis jöer. ha stor tillgång till naturliga grönområden inom byn. Strukturer som stenmurar, busk- Åtgärder som innebär skalbrott i den små- marker och naturliga vägrenar som bidrar skaliga strukturen, t.ex. stora höga byggna- lokalt till värdena ska finnas kvar. der. Naturområden med utpekade naturvärden Åtgärder som försvårar brukandet av omgi- ska bevaras och vid behov skötas. vande marker och leder till igenväxning och förändrad upplevelse av kultur- och natur- Jordbrukets intressen ska prioriteras. miljön i och kring området. Förtätning och utbyggnad av hus utan an-

106 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Konsekvenser Om riktlinjerna i planförslaget följs finns det goda möjligheter att intentionerna uppfylls Planförslaget och påverkan minimeras på landskapsbil- Landskapsbilden är starkt präglad av öp- den när området utvecklas. penhet och småskalighet, värdefulla natur- Konsekvenserna kan bli stora för land- och kulturmiljöer och en blandad bebyg- skapsbilden men med planens riktlinjer gelse som följer topografin i området. och förslag bedöms riskerna minska att Som en del av den fördjupade översikts- utvecklingen ger mer än små till måttliga planen har en analys av naturvärden, grön- konsekvenser. Med riktade åtgärder i de- struktur och kulturhistoriska värden gjorts taljplaneringen kan t.o.m. upplevelsen av och i planförslaget är riktlinjer och förslag kulturmiljövärden förstärkas på vissa stäl- framtagna för att säkerställa att områdets len i Djupvik och ge positiva konsekvenser. värdekomponenter inte ska gå förlorade. Nollalternativet Vid ny bebyggelse finns det stor risk att En ogenomtänkt bebyggelsestrategi kan det blir oönskade skalbrott i den småska- ge stora konsekvenser för landskapsbild- liga luftiga bebyggelsen när ny bebyggelse svärden. Utan det helhetsperspektiv som planeras och befintliga fritidshus byggs ut finns i planförslaget ökar risken att nega- till permanentstandard. Även vägar, par- tiva effekter på kulturhistoriska samband, keringar och servicebyggnader som inte utblickar, friluftsupplevelser och naturmiljö anpassas till miljön kan innebära skalbrott uppstår genom förtätningar och ny bebyg- och påverka den visuella karaktären nega- gelse på olämpliga platser och på olämpligt tivt. sätt. Om bebyggelse försvårar brukandet av Risken för att konsekvenserna kan bli stora åker och betesmarker kan igenväxning för landskapsbildsvärden ökar stort i jäm- förändra karaktären i omgivande landskap förelse med att följa den fördjupade över- och försvåra utsikter. siktsplanen p.g.a. att helhetsperspektivet En stor risk är att förtätning och utbyggna- saknas. Konsekvenserna kanske inte hel- der av befintliga fritidshus kan bli så domi- ler blir uppenbara förrän efter att flera de- nerande i vissa delar av området att de kul- taljplaner har förverkligats. turhistoriska särdragen inte kan upplevas.

Bebyggelse som smälter in mot trädsiluetterna i det öppna landskapet.

107 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Friluftsliv, turism och markerade och information om dessa skall finnas t.ex. på kommunens hemsida. rekreation • Tillgängligheten till stranden får inte för- sämras. • Djupviksområdet ska även fortsättnings- Möjligheterna till rekreation är mycket god vis ha stor tillgång till naturliga grönområ- liksom tillgången till friluftsområden i Djup- den inom byn. viksområdet. Kustvägen, badstranden, Knisa mosse och alvaret söder och sydväst • Fler parkeringsmöjligheter bör tillskapas i om Djupvik är områden som används flitigt anslutning till badplatsen. av besökande, sommarboende och bofasta. Affären och restaurangen, campingen och uthyrningsstugor är exempel på servi- Konsekvenser ce som finns i området. Djupviksområdet är Planförslaget mycket attraktivt för turism och efterfrågan på fritidsbostäder är stor. I den fördjupade översiktsplanen betonas värdet av att få en större andel permanentboende i Djupvik. Ortens betydelse som fri- Friluftsliv, turism och rekreation i Djup- luftsområde och turistort ska även fortsätt- viksområdet är särskilt känslig för: ningsvis vara stor. Att tillgängligheten försämras till naturom- Natur- och kulturmiljöerna och värdefulla rådena, badet och servicen. friluftsområden sammanfaller till stor del Att området blir tillslutet och känns privati- vilket visar vilket värde natur och kultur har. serat. Dessa värden har stor betydelse för upplevelsen i Djupviksområdet för både boende Att landskapet förlorar sin öppna karaktär och besökare. och skalan på bebyggelsen förändras. Natur- och kulturmiljöer skyddas av flera Att naturmiljöerna förlorar sin storslagenhet lagar och föreskrifter. Kulturmiljölagen är och sina kvaliteter. den centrala lagen för kulturmiljövården Att servicen försämras. men även miljöbalken och PBL ger skydd och anvisningar vilka blir viktiga som stöd vid framtida detaljplaneläggning inom om- Förslag/riktlinjer i den fördjupade över- rådet. siktsplanen (kapitel 4): De viktigaste och mest värdefulla natur- och • Området väster om Kustvägen ska hål- kulturmiljöerna i området ska helt undantas las fri från exploatering. Camping i enlighet från exploatering eller rekommenderas att med allemansrätten är fortfarande tillåten inte bebyggas. Det är viktiga ställningsta- inom hela planområdet. ganden. Det är också viktigt att säkerställa och underlätta tillgängligheten till dessa • Tillgängligheten kan förbättras inom att- områden för besökare. raktiva naturområden, t.ex. genom information till besökande. De förslag som finns att förbättra servicen med toalett och dusch samt förbättra par- • En servicebyggnad i anslutning till bad- keringsmöjligheterna och minska trafikpro- platsen med toaletter och duschar kan upp- blemen i centrala Djupvik är viktiga aspek- rättas. ter för rekreation, friluftsliv och turismen i • Åtgärder som förbättrar rekreationsmöjlig- området. heterna för barn- och ungdomar är positivt. Om riktlinjerna och förslagen i den fördju- Vid en nyexploatering bör förutsättningarna pade översiktsplanen följs bedöms möj- för en lekplats utredas. ligheterna att bevara områdets värde för • Vandrings- och cykelleder ska vara väl friluftsliv, rekreation och turism goda. Om

108 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 utvecklingen i Djupvik innebär fler året- Mark och vatten runtboende och näringsidkare kan Djup- viksområdet få mer att erbjuda besökarna samtidigt som fler arbetstillfällen skapas. Det finns ett allmänt dricksvattennät i områ- Det finns goda chanser att skapa positiva det med vatten från vattentäkten i Köpings- konsekvenser för turism, friluftsliv och re- vik. Äldre gemensamma avloppsledningar kreation med de riktlinjer och förslag som finns i en del av området och vid Lunde- finns i den fördjupade översiktsplanen. bytorp finns rening i biologiska dammar. Det förutsätter att övriga miljövärden vår- I övrigt har avloppen hittills varit ordnade das och utvecklas enligt planen. Risken genom enskilda anläggningar. Marken är bedöms som liten att det blir måttliga till olämplig för infiltration och det finns risk för stora negativa konsekvenser för friluftsliv, näringsläckage till Östersjön. rekreation och turism om planen följs vid detaljplaneringen. Delar av området bedöms som högrisk- område för kväve- och fosforläckage. Ris- kerna innebär näringsläckage från jordbruk Nollalternativet och enskilda avloppsanläggningar till yt- och grundvatten samt Östersjön. Delar av Risken är att inte tillräcklig hänsyn tas i de- området styrs av EU:s nitratdirektiv som taljplaneringen för vilka stigar och vägar innebär att miljöhänsyn måste tas i jordbru- som används av besökare och boende för ket vad gäller växtnäring (bestämmelser rekreation och friluftsliv i området. Risken om detta finns i miljöbalken). ökar att tillgängligheten till natur- och kul- turmiljöer minkar och att upplevelsen av Lofta mosse och området öster om våtmar- de viktigaste besöksområdena försämras ken är påverkat av dikning och avvattnas p.g.a. privatisering och bebyggelse. österut. Utan helhetsperspektivet som finns i plan- förslaget ökar risken att försämringar för Förslag/ åtgärder i den fördjupade över- turism, friluftsliv och rekreation uppstår och siktsplanen att de först uppmärksammas i hand som detaljplanerna förverkligas och skadan re- Vattentäkten i Köpingsvik kommer även i dan är skedd. framtiden att försörja området med dricksvatten. Ledningsnätet klarar en utökad bebyggelse men av driftssäkerhetsskäl och för att klara den höga belastningen sommartid kommer ledningsnätet att byggas ut. Även en ny tryckstegringsstation är aktuell inom området eftersom det är problem med lågt tryck i vattenledningarna, särskilt sommartid. På grund av att marken är olämplig för infiltration och på grund av risken för närings- läckage till Östersjön kommer ny bebyggelse att anslutas till det allmänna VA-nätet. Jordbruket ska prioriteras.

109 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Konsekvenser Klimat och erosion

Planförslaget Kustremsan består till största delen av Områdets problem med dricksvatten och klappersten och sluttar i vissa delar brant mindre bra avloppslösningar har varit ett på en sträcka av ca 100 till 200 meter från hinder för utvecklingen i Djupviksområdet. vattenlinjen. Markens beskaffenhet innebär Med utbyggnaden av VA-ledningar och att att det i vissa delar finns risk för erosion. bebyggelsen ska anslutas till avloppsled- I Länsstyrelsens planeringsunderlag finns ningsnätet kommer flera problem att lösas ett område längs kusten utpekat som ero- oavsett den fördjupade översiktsplanen. sionsriskområde, se karta 1. Marken i delar av området är olämplig för I dagsläget finns problem med översväm- infiltration och risken för läckage är stor, ningar inom området på grund av brister i med omhändertagande av avloppsvatten omhändertagande av dagvatten. i reningsverk istället för lokala lösningar kommer läckagen av kväve och fosfor att minska till Östersjön. Åtgärder nämnda i den fördjupade över- siktsplanen (kapitel 3 och 4): Det är viktigt vid utbyggnaden att inte mark utanför exploateringsområdena får sämre Vägar inom 200 meter från erosionsrisk- odlingsegenskaper, försvårar djurhållning området ska ses som ”varningssignal” och eller blir svårodlade. Jordbruket är en för- noga analyseras vid detaljplaneläggning. utsättning för att landskapet ska behålla sin Innan eller i samband med framtagning av karaktär. nya detaljplaner för bostäder bör det ut- För mark och vatten bedöms en måttlig utredas hur omhändertagning av dagvatten byggnad i kombination med VA-utbyggna- ska ske inom området. den ge små konsekvenser. Dagvatten bör omhändertas lokalt inom området, till exempel i anslutning till varje Nollalternativet bostadsområde. Konsekvenserna bedöms likartade som för planförslaget. Konsekvenser

Planförslaget Erosionsrisk är viktigt att hantera i detaljplaner som ligger inom 200 meter från det området som är utpekat som erosionsrisk- område. Åtgärder bör utformas för att minimera riskerna för erosion som kan vara skadlig för anläggningar och människor. Klimatförändringar (växthuseffekten) ty- der på mildare och blötare klimat i Sveri- ge i framtiden. Översvämning kan drabba markområden som normalt inte gränsar till vatten, men där vatten blir stående på grund av häftigt regn eller häftig snösmält- ning. I området finns redan problem med översvämningar p.g.a. att dagvattenhanteringen är bristfällig. Med blötare klimat

110 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 kan översvämningarna öka och proble- Hälsa och säkerhet men med dagvatten öka. Det är viktigt att förbättra dagvattenhanteringen i fortsatt planering både för nybyggnation och för I det första samrådet med boende och an- utbyggnad av befintliga byggnader samt dra intressenter i Djupviksområdet i febru- se till att byggnader byggs där riskerna för ari fick deltagarna bl.a. beskriva vilka risker översvämningar är små. och problem som finns i Djupviksområdet Planen hanterar problemen översiktligt och och som bör beaktas i den fördjupade över- det är viktigt att ha med översvämningsrisk siktsplanen. De aspekter som kom upp vid och erosionsrisk i fortsatt planering. Det samrådsmötet som innebar risker för hälsa kommer att krävas vissa åtgärder och an- och säkerhet var bl.a: passningar i fortsatt detaljplanering för att Trafiken vid länsväg 136 med en farlig konsekvenserna och riskerna inte ska öka korsning. när området förtätas. Höga hastigheter och många bilar på sommaren längs kustvägen och vid centrala Nollalternativet Djupvik samt dålig sikt på grund av många parkerade bilar utmed vägarna. Något förhöjd risk att de negativa konsekvenserna ökar när detaljplanering sker Svårt att mötas med bilar i området. utan att områdets förutsättningar har sam- Dålig vattenkvalitet med magsjuka som lats och bedömts i en fördjupad översikts- följd. plan.

Vägar 200 Erosion Erosionsrisk scenario Ölands Norra udde

Stenkusten

m 0 250 500

Karta 31. Områden som pekas ut som erosionsriskområde av länsstyrelsen samt vägar inom 200 m från det området.

111 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Trafiksäkerhet Lukt och buller Det stora trafikflödet i och genom Djupviks- Det finns fyra närliggande aktiva jordbruk området sommartid och utfarten mot läns- kring planområdet och deras verksamhet väg 136 medför en ökad risk för olyckor. märks dels genom att de håller landskapet öppet men också genom att deras verk- Det är viktigt för säkerheten att trafikkors- samhet genererar lukt från gödselspridning ningen anpassas till den mängd bilar som på åkrarna och ljud från traktorer och andra använder den under sommarperioden. jordbruksmaskiner periodvis under året. Trots att infarten saknar avkörningsfiler och Vid vissa tillfällen, särskilt under sommar- korsningen upplevs som farlig har få olyck- halvåret kan det uppfattas som störande or inträffat de senaste åtta åren. för turister och de boende, både sommar- I planen föreslås att trafiksäkerheten ska boende och permanent boende med trak- prioriteras genom att korsningen vid lv 136 torer som ska fram på bilvägarna genom utvecklas, förbättrade parkeringsmöjlig- planområdet. Eventuella bullerstörningar heter ska erbjudas vid badplatsen och åt- bedöms främst härröra från buller från ar- gärder bör göras som förbättrar framkom- betsmaskiner på åkermark och angränsan- ligheten vid korsningen Djupviksvägen och de vägar. Buller från spannmålsfläktar och Kustvägen. höfläkt bör inte påverka eller begränsa ut- Dessa åtgärder är viktiga att genomföra vecklingen av området enlig planförslaget. som en del av den framtida utvecklingen, Inga av dessa ljud bedöms utgöra någon för att människor ska kunna förflytta sig sä- betydande bullerstörning. kert, särskilt under sommarhalvåret. Kon- Det är viktigt att utvecklingen inte innebär sekvenserna kommer om dessa åtgärder att lantbrukens möjligheter att bruka sina genomförs enligt planen vara positiva för marker begränsas. I norra delen är avstån- säkerheten i området. Utan åtgärder för det från lantbrukscentrum till bostäder inte förbättrad trafiksäkerhet, t.ex. i ett nollalter- så långt. Det är viktigt att i detaljplanesk- nativ är risken stor att konsekvenserna blir edet ta hänsyn till att tillräckligt skydds- negativa. avstånd ges till närmaste bostad för att undvika olägenheter som lukt, buller och allergener. Olika skyddsavstånd till häst- Farliga och osäkra miljöer stall har rekommenderats av boverket, so- Den branta stranden och stenbrottet i den cialstyrelsen och Skånes länsstyrelse och norra delen är exempel på farliga miljöer det är allt från 500 m till 100 m beroende som kan innebära säkerhetsrisker särskilt på storlek på besättning och 50-200 meter för barn. De ställen där människor rör sig till närmaste betesmark. Hästar har visats mest på i området som stigar, vägar, gräsy- sig avge mer allergener än både nöt och tor, badplats och lanthandel ska bedömas får och rekommendationerna bör bedömas ur säkerhetssynpunkt i fortsatta planarbe- från fall till fall. ten och åtgärder bör genomföras om så Även i ett nollalternativ är dessa aspekter behövs. I den typen av miljöer som finns i viktiga att bedöma för en säker boende- Djupvik kommer det alltid att finnas risker miljö och konsekvenserna bedöms som med stup, närheten till vatten och höga likartade och små om väl avvägda skydds- stenhögar. Det är dock viktigt att de risk- avstånd ges till jordbrukscentrum i närom- fyllda miljöerna inte lockar extra till lek. Med rådet. planförslaget kan vissa av riskerna mins- kas genom information till besökare och att styrning av de flesta besökarna sker till Stenbrotten i Lofta säkra platser. Med ett nollalternativ mins- Från stenbrottet närmast Kalmarsund har kar den möjligheten och riskerna ökar för boende i området rapporterat störningar, olyckor. slitage av vägar, hämtning av sten på kväl-

112 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 lar/nätter och helger. Det är viktigt att be- Samhällsekonomiska och vaka om störningen från verksamheten är stor och om den i så fall påverkar möjlig- sociala konsekvenser heterna till att utveckla fler bostäder i det Borgholms kommun har idag en negativ norra området. Visar det sig att olägenhe- befolkningsutveckling och det finns ett be- ten är stor bör man utreda möjligheterna till hov att erbjuda fler möjligheter till attraktiva åtgärder för att minimera störningen eller boenden. Nya bostäder och möjlighet att hitta ett lämpligt skyddsavstånd till nya bo- bygga ut fritidshus till permanentstandard städer som gör boendemiljön god. är en förutsättning för att möjliggöra en inflyttning. Med fler boende som är skrivna i kommunen ökar de kommunala skattein- Elledningar och magnetiska fält täkterna och därmed förbättras den kom- I planområdet finns en 50 kV luftledning munala servicen i kommunen. Det är ett och luft- och markledningar med 6-10 kV. långsiktigt mål i kommunens översiktsplan. Försiktighet bör iakttas vid placering av En utbyggnad i Djupviksområdet kan för- nya bostäder nära anläggningar som ger bättra underlaget för service och skola vil- förhöjda magnetfält, eftersom negativa häl- ket kan stärka områdets attraktionskraft. soeffekter inte kan uteslutas på längre sikt, Det kommer också att skapas tillfälliga särskilt hos barn. Styrkan hos magnetfält arbeten för företag och människor i bygg- avtar dock snabbt med ökat avstånd från branschen i samband med nybyggnation. källan men samhället bör sträva efter att begränsa påverkan av elektromagnetiska Kommunen har en vilja att utveckla Djup- fält på människor. viksområdet och ser att en utbyggnad kan generera ett attraktivt boende. Kommu- I samband med detaljplaneläggning i nens strategi är att möjliggöra både perma- Djupviksområdet ska magnetfält utredas nentboende och fritidshusboende samt att från ledningarna i området och lämpliga möjliggöra utbyggnad av befintliga hus till skyddsavstånd ska tas fram med hänsyn åretruntstandard. till de hälsorisker som finns. Risken för negativa konsekvenser med elektromag- Med fler åretruntboende och turister kan netiska fält bedöms som mycket små om turistnäringen skapa fler fasta arbeten och/ rekommendationerna i planförslaget följs. eller längre säsonger. Med ett nollalternativ är det sannolikt att Kollektivtrafik med flera avgångar varje dag samma förfarande skulle göras för att mini- i vardera riktning vid väg 136 innebär att mera hälsorisker. fördjupningsområdet även kan vara attraktivt för bofasta med en arbetspendling till Borgholm och Kalmar, eller norrut mot Löt- Vattenkvalitet och hälsa torp och Böda. Vattenkvaliteten har varit dålig i området då Brukningsvärd jordbruksmark får tas i an- avloppsvatten har kommit in i dricksvatten- språk för bebyggelse eller anläggningar ledningarna. I och med att nya avloppsled- endast om det behövs för att tillgodose ningar dras och att det blir bättre tryck i led- väsentliga samhällsintressen och inte an- ningarna kommer problemen sannolikt att nan mark kan tas i anspråk (3 kap.4§ MB). vara avhjälpta. Konsekvenserna bedöms I Djupviksområdet kommer framför allt för- som mycket små eller positiva oavsett om tätningar att ske i områden som inte längre det gäller planförslaget och nollalternativet. aktivt brukas som odlingsmark. Jordbruket i Föra socken är viktig både för den lokala näringen och för att bevara de höga natur- och kulturvärden som finns i de hävdade markerna. Målet är att jordbrukets intressen ska prioriteras och att planen inte ska

113 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

försvåra brukande av odlingsmark. effekter i ett område än i detaljplanering. Äldre bebyggelse ska bevaras och andra Kumulativa effekter i Djupvik uppstår bl.a. kulturspår från stenhantering och jordbruk av: ska beaktas i kommande detaljplaner för • Utveckling av bostäder i Djupviksområ- att förstärka och förtydliga de kulturhistoris- det ka spåren i området. Natur- och kulturlandskapet är en viktig resurs i området. Det är • Nytt VA i området därför viktigt att behålla de värdefulla na- • Jordbrukets förutsättningar tur- och kulturmiljöerna i Djupviksområdet för den lokala ekonomin och turismen. En • Näringsverksamhet i Djupviksområdet ökning av boende och turister i området • Service i Borgholms kommun förbättrar underlaget till den lokala lanthan- • Spridningsstråk mellan naturmiljöer i deln och restaurangen i centrala Djupvik. Djupviksområdet och områden norr och Det kan även möjliggöra andra typer av söder om. verksamheter knutna till sommarperioden. Planförslaget föreslår även att verksamhe- I samråd har det framkommit att jordbruka- ter i anslutning till sitt boende bör övervä- re är oroliga för att utvecklingen i området gas i hela området vid detaljplaneläggning. försämrar möjligheterna till brukande av marken. Det är en viktig aspekt i den för- djupade översiktsplanen eftersom många Nollalternativet av upplevelsevärdena är beroende av att Nollalternativet kan innebära ungefär jordbruket är hållbart i området. samma samhällsekonomiska och sociala konsekvenser men risken är större att Positiva effekter är att skatteunderlaget för planering utan en fördjupad översiktsplan service i kommunen ökar om fler bosätter innebär sämre tillvaratagande av jordbru- sig permanent i kommunen. Det ger också kets intressen och möjligheter att utveckla bättre underlag för det lokala näringslivet. nya verksamheter i området. Det finns ock- så en påtaglig risk att de höga natur- och Efterfrågan från många olika intressenter kulturvärden påverkas negativt. Även upp- att bygga ut och bygga nytt kan bli kumula- levelsevärdena som finns riskeras att mins- tiva effekter på natur- kultur- och naturvär- ka vilket minskar områdets attraktionskraft den och ge stora negativa effekter om det och därmed antalet besökande i Djupviks- inte finns riktlinjer för hur prioriteringar och området. Det kan försämra utbudet av ser- utveckling kan ske i området. Efterfrågan är vice i området. redan stor och många väntar på att utbyggnaden för VA ska bli klar. I detta fall kan det Kumulativa effekter av pla- fördjupade översiktsplanen för området ge vägledning för hur en planering kan ske nens genomförande utan för stor påverkan på grundvärden. Efterfrågan kan bli större än vad den fördju- Med kumulativa effekter menas hur en pade översiktsplanen tar höjd för och även verksamhet eller åtgärd tillsammans med utanför planområdet. Hur man ska hantera andra pågående, tidigare och framtida större utveckling i och utanför området än verksamheter/åtgärder påverkar miljön i ett planerat har inte behandlats i den här pla- område. nen. Det är viktigt att även detaljplanering utanför planområdet som kan påverka vär- Att genomföra en fördjupad översiktsplan den i anslutning till och inom planområdet för ett område där många olika intressenter bör bedömas utifrån den fördjupade över- får komma till tals och olika intressen ut- siktsplanens intentioner så länge ingen reds och där olika mål och planer vägs mot mer övergripande plan finns. varandra ger en bättre bild av kumulativa

114

BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 3. PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN, SKYDDADE ARTER OCH SKYDDADE OMRÅDEN Riksintressen Riksintressen MB 3 kap. 6§ Djupviksområdet berörs av riksintressen för kulturmiljö, naturvård och friluftsliv en- I miljöbedömningen har en utbyggnad inom ligt MB 3 kap 6 § friluftsliv, se karta på s 31 Djupviksområdet vägts mot grundläggande i del 1. och särskilda bestämmelser enligt 3 och 4 kap. MB. Riksintresse för naturvård och Riksintresset för rörligt frilufts- kulturmiljö liv och obruten kust MB 4 kap. Värdena i riksintressen för kulturmiljö och naturvård tillvaratas i planförslaget. Riksin- 1-3§ tresseområden för naturvård och kultur re- Bedömningen av riksintresset avser påver- kommenderas i den fördjupade översikts- kan på hushållning med mark och vatten, planen att undantas från bebyggelse. Om samt betonar vikten av värdet för turismen fråga om detaljplanering blir aktuellt ska och det rörliga friluftslivet. Hela Öland är de noga övervägas och utredas. Skydd av riksintresse för rörligt friluftsliv där det rör- riksintressets värden ska prioriteras. liga friluftslivets intressen särskilt ska beak- I nollalternativet ökar risken att dessa om- tas. Miljöbedömningen grundar sig på hur råden kan komma att bli föremål för detalj- orörda områden, natur- och kulturvärden planeläggning och riksintressets syfte mot- samt värden för det rörliga friluftslivet på- verkas. verkas. De negativa konsekvenserna för rörligt friluftsliv och rekreation bedöms som små då Riksintresse för friluftsliv friluftslivets möjligheter att röra sig längs stranden till Kalmarsund, bada, uppleva Riksintresset ska tillvarata de stora frilufts- kulturmiljöerna och besöka de värdefulla värden som finns längs Ölandskusten. De naturområdena i omgivningen behålls. För västra delarna av riksintressets utbredning turismen kommer bebyggelsen att kunna ligger i planlagt område med fritidshus. I ge positiva konsekvenser då fler får möjlig- planförslaget är stenkustens värden med heter att stanna längre i området och den utblickarna över havet, badet, friluftsliv, service som finns kan ges större möjlighe- rekreation och naturupplevelserna viktiga ter att utvecklas. Detta innebär en möjlig aspekter att värna. Bedömningen är att ut- förbättring av näringslivet. Bedömningen veckling enligt de riktlinjer och förslag som är att projektet inte motverkar riksintressets finns i den fördjupade översiktsplanen inom avsikter enligt miljöbalken 4 kap. 1-3 § un- riksintresset kan ske utan påtaglig skada der förutsättningen att riktlinjer och förslag på riksintresset. i den fördjupade översiktsplanen följs i de I nollalternativet ökar risken att riksintresset fortsatta planeringsskedena. för friluftsliv kan komma att bli föremål för detaljplaneläggning och riksintressets syfte motverkas.

116 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Natura 2000 Planförslagets genomförande bedöms med föreslagna skyddsåtgärder för ängs- hök inte innebära att bevarandestatus för Det närmaste Natura 2000-området är Kni- arterna riskerar att försämras på Lofta och sa mosse drygt 500 meter norr om planom- Knisa mosse. rådet. Knisa mosse är en av Ölands få odikade våtmarker. Betesmarkerna och alvarmar- Knisa mosse kerna i Djupviksområdet innehåller flertalet Natura 2000-arter och habitat av de naturtyper (se faktaruta) som är utpekade enligt habitatdirektivet för Knisa mos- Ingående naturtyper enligt se. Därför är Djupviks betesmarker viktiga habitatdirektivet för att landskapet som helhet ska behålla 1220 Perenn vegetation på sten och sin rikedom av arter knutna till den typen grusvallar av marker. Bevarandestatus för naturtyper 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten påverkas inte negativt på Knisa mosse av med bentiska kransalger planförslaget i Djupvik. Det samma gäller 6210 Kalkgräsmarker (viktiga nollalternativet. orkidélokaler) För arter som är utpekade enligt artdirek- 6280a *Nordiskt alvar tivet och fågeldirektivet (se faktaruta) på 6410 Fuktängar med blåtåtel eller Knisa mosse innebär inte planförslaget för- starr ändringar i möjligheter att nå de mål som är 7210 Kalkkärr med gotlandsag uppsatta för dem i bevarandeplanen. 7230 Rikkärr För silvertärna, svarttärna och svarthake- Ingående arter enligt habitatdirek- dopping finns inga bra häckningsmiljöer i tivet Djupviksområdet. Höksångare och törn- 1493 Kalkkrassing (Sisymbrium skata kan häcka i och kring Djupviksområ- supinum) det men tillgången till lämpliga buskmarker 1974 Alvarstånds (Senecio jacobea är stor och arternas bevarandestatus be- gotlandicus) döms inte påverkas av att Djupviksområdet förtätas så länge betesmarker och större Ingående arter enligt fågeldirektivet naturområden bevaras. A007 Svarthakedopping (Podiceps Brun kärrhök och ängshök är arter som kan auritus) häcka/häckar på Lofta mosse. På Öland, ar- A081 Brun kärrhök (Circus tens sedan lång tid starkaste fäste i landet, aeruginosus) har arten uppvisat en tydlig tillbakagång de A084 Ängshök (Circus pygargus) senaste decennierna. För ängshök finns ett A194 Silvertärna (Sterna paradisea) nationellt åtgärdsprogram där Lofta mosse A197 Svarttärna (Chlidonias niger) är ett område där biotopvårdande åtgär- A307 Höksångare (Sylvia nisoria) der föreslagits för att gynna ängshök. Om A338 Törnskata (Lanius collurio) häckning av ängshök försvinner på Lofta mosse kan dess bevarandestatus för hela den öländska populationen försämras och därmed även för de fåglar som häckar på Knisa mosse som ligger norr om planom- rådet.

117 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Strandskydd Övriga skydd Strandskyddet syftar till att långsiktigt tryg- Den fördjupade översiktsplanen berör inte ga förutsättningarna för allemansrättslig till- naturreservat, nyckelbiotoper eller särskil- gång till strandområden, och för att bevara da biotopskyddsområden. goda livsvillkor för djur- och växtlivet på Generella biotopskyddet MB 11 kap 7§ land och i vatten. (7 kap 13 § MB). Strand- skyddsfrågor prövas i samband med detalj- Småbiotoper, t.ex. stenmurar är skyddade planeläggning där de särskilda skälen för enligt det generella biotopskyddet (MB) upphävande redovisas (7 kap 18c § MB). och identifieras i samband med detaljpla- neläggning. Det är viktiga miljöer i Djup- I Djupvik berör alla fem delområden det viksområdet . De ska i första hand sparas utökade strandskyddet på 300 meter på och undantas från exploatering oavsett om land. Se karta på sid 33 i del 1. För befint- utvecklingen sker enligt planförslaget eller liga detaljplaner är strandskyddet upphävt enligt nollalternativet. men i samband med ny detaljplanelägg- ning upphävs den och ny prövning görs för Artskyddsförordningen ny bebyggelse. I Djupviksområdet finns flera rödlistade ar- Ny bebyggelse kan påverka strandskyd- ter varav några är fåglar som omfattas av dets syften. artskyddsförordningen. Den art som i för- sta hand berörs är ängshök som häckar på I planen har viktiga principer tagits fram Lofta mosse. Det är inte tillåtet att störa el- för att värna höga natur- och friluftsvär- ler förstöra boplatsen. Övriga fågelarter är den: knutna till stranden eller till de stora betes- • Området väster om kustvägen ska ej be- markerna och är mindre känsliga för stör- byggas (ev. undantag någon sjöbod) ning. • Tillgängligheten till stranden får inte för- Det är viktigt att skydda Lofta mosse från sämras exploatering och att den skyddszon som föreslagits i naturutredningen för att mini- • Strandskyddet upphävs endast inom mera störningen på mossen respekteras i tomtmark fortsatt detaljplanering. Vid exploatering i • Naturområden med höga värden ska be- närområdet bör åtgärder vidtas för att de varas och vid behov skötas mest störande anläggningsarbetena sker I samband med upphävande av strand- utanför häckningsperioden för arten. skydd inom detaljplaner redovisas de sär- skilda skälen och hur strandskyddets syften ska tillgodoses. En del av utveckling i Djupviksområdet kommer att ske inom det utökade strandskyddet och därför är det viktigt att följa de riktlinjer och förslag som har tagits fram i det fördjupade över- siktsplanen vid detaljplaneläggning. En viss utveckling bedöms vara möjlig inom strandskyddat område utan att strandskyddets syften kommer att motverkas om riktlinjerna följs. Nollalternativet innebär mindre kontroll på att strandskyddets syften tillgodoses i om- rådet som helhet då detaljplaneläggningen sker i små etapper utan gemensam plan.

118 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 4. PÅVERKAN PÅ ANNAN PLANERING

Den fördjupade översiktsplanen för Djupvik området med den pågående utbyggnaden krockar inte med gällande vindkraftsplaner av avloppsledningar. eller detaljplaner för andra ändamål än fri- Föra är en jordbruksbygd som är värd att tidshus och premanentboenden. bevara. Framtida utveckling i Föra ska ske på ett sådant sätt att både jordbruk och annan näring ska kunna utvecklas (omfor- Förenlighet med mulerat från ÖP, vision 2014). Hänsyn har översiktsplanen för tagits i planen. Naturresurserna ska användas på ett sätt Borgholms kommun som dels främjar en långsiktig hushåll- Borgholms kommun har gjort ett flertal ning, dels möjliggör långsiktig utkomst för ställningstagande som berör utvecklingen Ölands befolkning (ÖP). Hänsyn har tagits i i Djupviksområdet. Dessa finns beskrivna planeringen av Djupviksområdet för att na- i Del 1. Plan, kapitel 2. Här finns också vi- turresurserna ska behålla sitt värde. sioner redovisade som beskrivs för Borg- Närdemokrati ska stärkas (ÖP). De två of- holms kommun år 2014. fentliga samrådsmöten som hållits har varit Den fördjupade översiktsplanen för Djup- välbesökta. Flera har skickat brev och haft viksområdet ligger väl i linje med kommu- möten med ansvariga för planen på kom- nens översiktplan. Några punkter beskrivs munen. Planeringen har haft utgångspunkt nedan. i det första samrådsmötet för att tillgodose de värden och försöka lösa de problem Planen skapar förutsättningar för bostäder som finns i området för att göra Djupvik som möjliggör en ökning av invånarantalet. ännu mer attraktivt. Bostäderna kan även nyttjas för fritidsän- damål. (Uppfyller både ÖP och Vision för De natur- och kulturvärden som finns ska Borgholm 2014) värnas och vid nyetableringar ska hänsyn tas till dessa värden (ÖP). Det finns god Utveckling i Djupviksområdet förutsätter kunskap om områdets värden och riktlinjer förbättrad avloppshantering (ÖP). 70% av i planen för att behålla dem. bostadsavloppen är anslutna till kommunalt avlopp (vision 2014). Detta uppfylls i

Uppstarten med den fördjupade översiktsplanen inleddes med ett öppet samråd i Föra bygdegård 2 februari 2011.

119 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 5. MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOMÅL & MILJÖKVALITETSNORMER

Nationella och regionala kulturmiljövärdena bevaras och stärks.” Regeringen har fastställt tolv precise- miljömål ringar av miljökvalitetsmålet ”Ett rikt Sveriges miljömålssystem innehåller ett odlingslandskap” vilka säger: generationsmål, sexton miljökvalitetsmål • Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydro- och tjugofyra etappmål. logiska och biologiska egenskaper och pro- Generationsmålet är ett inriktningsmål för cesser är bibehållna miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de • Jordbruksmarken har så låg halt av föro- värden som ska skyddas och den sam- reningar att ekosystemens funktioner, den hällsomställning som krävs för att nå öns- biologiska mångfalden och människors kad miljökvalitet. För att nå målet krävs hälsa inte hotas. en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Gene- • Odlingslandskapets viktiga ekosystem- rationsmålet är vägledande för miljöarbetet tjänster är vidmakthållna. på alla nivåer i samhället och definieras av • Odlingslandskapet är öppet och varia- Sveriges Riksdagen på följande sätt: tionsrikt med betydande inslag av hävdade ”Det övergripande målet för miljöpolitiken naturbetesmarker och slåtterängar, små- är att till nästa generation lämna över ett biotoper och vattenmiljöer, bland annat samhälle där de stora miljöproblemen är som en del i en grön infrastruktur och er- lösta, utan att orsaka ökade miljö- och häl- bjuder livsmiljöer och spridningsvägar för soproblem utanför Sveriges gränser.” vilda växt- och djurarter. Kalmar län hade tidigare regionala miljö- • Naturtyper och arter knutna till odlings- mål men dessa har tagits bort och istället landskapet har gynnsam bevarandestatus följs de nationella miljökvalitetsmålen med och tillräcklig genetisk variation inom och preciseringar och etappmål. Ett undantag mellan populationer. finns dock och det är att Kalmar län har ett • Husdjurens lantraser och de odlade väx- mer ambitiöst mål vad gäller fossilbränsle- ternas genetiska resurser är hållbart beva- fri region än miljökvalitetsmålet. Kalmar län rade. har som mål att vara en fossilbränslefri region 2030. • Hotade arter och naturmiljöer har åter- hämtat sig. Relevanta miljömål för planen bedöms vara ”Ett rikt odlingslandskap”, ”God bebyggd • Främmande arter och genotyper hotar miljö”, och ”ett rikt växt- och djurliv”. inte den biologiska mångfalden. Nedan redovisas nollalternativets och pla- • Genetiskt modifierade organismer som nens miljöpåverkan på relevanta miljömål. kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. ”Ett rikt odlingslandskap” • Biologiska värden och kulturmiljövärden i Regeringens definition av miljömålet: odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är beva- ”Odlingslandskapets och jordbruksmar- rade eller förbättrade. kens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samti- • Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlings- digt som den biologiska mångfalden och landskapet är bevarade och förutsättningar

120 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 finns för fortsatt bevarande och utveckling ”God bebyggd miljö” av värdena. Regeringens definition av miljömålet: • Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö för människor. ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och glo- Bedömning av uppfyllelse av målet: bal miljö. Natur- och kulturvärden ska tas Planförslaget till vara och utvecklas. Byggnader och an- läggningar ska lokaliseras och utformas på Djupviksområdet är byggt i ett område som ett miljöanpassat sätt och så att en långsik- tidigare använts för stenhantering och jord- tigt god hushållning med mark, vatten och bruk, många av de värden som finns i om- andra resurser främjas.” rådet är knutet till hur området har nyttjats under lång tid, vilket kulturmiljöutredningen Regeringen har fastställt tio precise- (Lamke et al, 2011) och naturinventeringen ringar av miljökvalitetsmålet ”God be- (Calluna, 2011) vittnar om. byggd miljö” vilka säger: I planen anger de allmänna riktlinjerna bl.a. • En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur att befintlig äldre bebyggelse ska bevaras har utvecklats både vid nylokalisering av och att nya byggnader ska utformas efter byggnader, anläggningar och verksamhe- lokal byggnadstradition och att befintliga ter och vid användning, förvaltning och om- kulturella och historiska värden ska lyftas vandling av befintlig bebyggelse samtidigt fram och göras synliga. Det generella bio- som byggnader är hållbart utformade. topskyddet gäller för stenmurar och små- • Städer och tätorter samt sambandet mel- vatten. lan tätorter och landsbygd är planerade En viktig aspekt för planen har varit att inte utifrån ett sammanhållet och hållbart per- försvåra för jordbruket utan hålla de östra spektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- delarna fria från utbredd bebyggelse. och hälsorelaterade frågor. Planen innebär att det finns vissa möjlighe- • Infrastruktur för energisystem, transporter, ter att bebygga på jordbruksmark men att avfallshantering och vatten- och avlopps- denna möjlighet är begränsad. försörjning är integrerade i stadsplanering- en och i övrig fysisk planering samt att lo- De värdefulla betesmarkerna för biologisk kalisering och utformning av infrastrukturen mångfald i de södra och östra delarna un- är anpassad till människors behov, för att dantas från bebyggelseutveckling. De är i minska resurs och energianvändning samt planen utpekade områden där bebyggelse klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är helst ska undvikas. Om bebyggelse tillkom- tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, häl- mer så ska det vara villkorat att dessa ska sa och säkerhet. underlätta att hålla landskapet öppet. • Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, I planen finns goda möjligheter att tillva- energieffektiva och tillgängliga och det rata de värden man vill värna och utveckla finns attraktiva, säkra och effektiva gång- i miljömålet ”ett rikt odlingslandskap” men och cykelvägar. det är viktigt att bedöma risken för att målet motverkas i varje detaljplaneärende. • Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god Nollalternativet kvalitet och tillgänglighet. Med en fortsatt bebyggelseutveckling utan • Det kulturella, historiska och arkitektonis- översiktlig plan finns det en stor risk att ka arvet i form av värdefulla byggnader och miljömålet motverkas i högre grad än med bebyggelsemiljöer samt platser och land- planförslaget som har behandlat hänsyn skap bevaras, används och utvecklas. och bevarande av jordbrukslandskapets värden i större skala. • Den bebyggda miljön utgår från och stö- der människans behov, ger skönhetsupp-

121 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

levelser och trevnad samt har ett varierat ”Ett rikt växt- och djurliv” utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Regeringens definition av miljömålet: • Människor utsätts inte för skadliga luftför- ”Den biologiska mångfalden ska bevaras oreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuva- radonhalter eller andra oacceptabla hälso- rande och framtida generationer. Arternas eller säkerhetsrisker. livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter • Användningen av energi, mark, vatten och ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga andra naturresurser sker på ett effektivt, re- bestånd med tillräcklig genetisk variation. sursbesparande och miljöanpassat sätt för Människor ska ha tillgång till en god natur- att på sikt minska och att främst förnybara och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, energikällor används. som grund för hälsa, livskvalitet och väl- • Avfallshanteringen är effektiv för samhäl- färd.” let, enkel att använda för konsumenterna Regeringen har fastställt åtta precise- och att avfallet förebyggs samtidigt som ringar av miljökvalitetsmålet ”God be- resurserna i det avfall som uppstår tas till byggd miljö” vilka säger: vara i så hög grad som möjligt samt att av- fallets påverkan på och risker för hälsa och • Bevarandestatusen för i Sverige natur- miljö minimeras. ligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen Bedömning av uppfyllelse av målet: förbättrats samt att tillräcklig genetisk va- Planförslaget riation är bibehållen inom och mellan populationer. Planen innebär möjligheter att skapa fler attraktiva boenden, både fritidshus och • Den av klimatscenarier utpekade förhöjda permanentboende samt möjlighet att ut- risken för utdöende har minskat för de arter veckla de redan befintliga fritidshusen till och naturtyper som löper störst risk att på- åretruntstandard. Nya VA-ledningar gör att verkas negativt av klimatförändringar. dricksvattensituationen förbättras och att • Ekosystemen har förmåga att klara av standarden på husen kan öka. Riktlinjer i störningar samt anpassa sig till föränd- planen är utformade för att säkerställa att ringar, som ett ändrat klimat, så att de kan natur- och kulturvärden kan tillvaratas på fortsätta leverera ekosystemtjänster och bi- ett bättre sätt än i nollalternativet. dra till att motverka klimatförändringen och Förutsättningar skapas för bättre och säk- dess effekter. rare trafiklösning vid väg 136. • Det finns en fungerande grön infrastruktur, Nya vägar kan behöva byggas ut till nya som upprätthålls genom en kombination av hus och befintliga vägar kan förbättras i skydd, återställande och hållbart nyttjande området. inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den Planförslaget kan medverka till att miljö- biologiska mångfalden i landskapet beva- målet uppfylls, risken är mindre att natur- ras. resurser och natur- och kulturmiljövärden påverkas negativt i hög grad. • Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Nollalternativet • Främmande arter och genotyper hotar Med en fortsatt bebyggelseutveckling utan inte den biologiska mångfalden. översiktlig plan finns det en stor risk att mil- • Det biologiska kulturarvet är förvaltat så jömålet motverkas vad gäller att hushåll- att viktiga natur- och kulturvärden är beva- ning av naturresurser och att natur- och rade och förutsättningar finns för ett fortsatt kulturvärden ska tillvaratas. bevarande och utveckling av värdena.

122 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

• Tätortsnära natur som är värdefull för fri- och fosfor förändras inte nämnvärt av ut- luftslivet, kulturmiljön och den biologiska vecklingen av området utan är kopplat till mångfalden värnas och bibehålls samt är jordbruksverksamheten. tillgänglig för människan. Bedömning av uppfyllelse av målet: Planförslaget Folkhälsomål I och kring planområdet finns en stor mång- fald av växter och djur. Betesmarker i östra Folkhälsoarbetets mål är att skapa förut- delen och stenkusten bidrar till gröna breda sättningar att uppnå en god hälsa hos be- spridningsstråk som binder samman natu- folkningen i samhället. Den svenska folk- ren norr och söder om planområdet. hälsopolitiken utgår från elva målområden Det finns många småmiljöer inom de be- som riskdagen fastställt. Målen fokuserar byggda områdena som bidrar till biologisk på de faktorer i samhället som påverkar mångfald i landskapet t.ex. stenmurar, folkhälsan. Faktorer kan vara: livsvillkor, buskmarker, naturlig kalkgynnad vegeta- miljöer, produkter och levnadsvanor. An- tion längs vägar och på gräsmarker mellan svaret för målen är fördelade mellan olika husen. Det generella biotopskyddet gäller aktörer och nivåer i samhället. för stenmurar och småvatten. Folkhälsorådet i Borgholms kommun har i Planen innebär att dessa värden kan bibe- uppdrag att arbeta vidare med tre av folk- hållas i stor utsträckning och att ekosystem hälsomålen. och funktioner säkerställs. Det är viktigt att Mål 1. Delaktighet och inflytande i bevaka att jordbrukens förutsättningar inte samhället försämras efterhand som området detalj- Mål 3. Trygga och goda uppväxtvillkor planeläggs. I planen finns goda möjligheter att tillvarata de värden man vill värna och Mål 5. Sunda och säkra miljöer och utveckla i miljömålet ”ett rikt växt och djur- produkter liv” även i samband med detaljplanelägg- ningen av nya områden. Mål 1. Delaktighet och inflytande i sam- Nollalternativet hället Med en fortsatt bebyggelseutveckling utan Arbetet med den fördjupade översiktspla- en översiktlig plan finns det en stor risk att nen i Djupviksområdet bedöms medverka miljömålet motverkas i högre grad än med till att målet Delaktighet och inflytande i planförslaget som har behandlat hänsyn samhället uppfylls. Planarbetet har genom- och bevarande av naturvärden i större ska- förts med stor öppenhet och boende, all- la. mänhet och olika intressenter har inbjudits till olika möten och fått olika möjligheter att föra fram sina synpunkter och bidra med Övriga relevanta miljömål sin kunskap och erfarenheter redan i tidigt skede av planarbetet. Det som har kommit Med utbyggnaden av de nya avloppsled- fram har varit viktigt för ställningstaganden ningarna till Sandviks reningsverk kom- under arbetets gång. Många har deltagit på mer området att påverka miljömålen ”Ingen de öppna samrådsmöten som hållits och övergödning” och ”Grundvatten av god många har även vid andra tillfällen tagit kvalitet” men de påverkas inte alternativ- kontakt med kommunens representanter skiljande av planförslaget och nollalternati- för planarbetet för att framföra sina syn- vet och är även hanterade i miljötillståndet punkter. för utbyggnaden av avloppsledningarna till området. Även jordbruket påverkar ovan- Nollalternativet, d.v.s. en utveckling utan stående miljömål men utsläppen av kväve förankrad plan motverkar folkhälsomålet

123 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

genom att allmänhetens och de boendes från lokala avloppslösningar är stor. Drygt möjligheter att påverka utvecklingen i om- 500 fastigheter kommer att anslutas i den rådet minskar med en situation där endast utbyggnad som nu pågår varav flera ligger små ytor planeras i taget utan helhets- i planområdet. grepp. Överensstämmelse med miljökvalitetsnor- Mål 2. Trygga goda uppväxtvillkor merna har redan hanterats i Borgholms energis miljötillstånd för utbyggnad av av- Planförslaget kan även medverka till målet loppsledningar och reningsverk och be- Trygga goda uppväxtvillkor om antalet per- döms inte behöva konsekvensbedömas för manentboende ökar och en bättre service den fördjupade översiktsplanen. I beslutet och stöd kan erbjudas. finns tillstånd att ansluta ytterligare 500 pe (personekvivalenter) i framtiden vilket inne- Mål 5. Sunda och säkra miljöer och pro- bär att beslutet har tagit höjd för en utbygg- dukter nad i Djupviksområdet. Kravet att ansluta sig till VA-ledningar kommer att vara likvär- Utbyggnad med VA-ledningar kommer att digt i de båda alternativen. Totalt sett är ut- förbättra vattenkvaliteten i Djupviksområ- byggnaden av VA-ledningar positivt då det det med båda alternativen. Fler bostäder i minskar utsläppen av fosfor, syretärnade Djupviksområdet kommer att innebära en ämnen och kväve till Kalmarsund. något mer osäker trafiksituation både i om- rådet och vid väg 136. I planförslaget finns förslag på att trafiksäkerheten ska prioriteras vilket är positivt för att nå målet.

Sammanfattande bedömning Totalt sett ger planförslaget större möjlig- heter att medverka till de folkhälsomål som Borgholms kommun prioriterat i sitt arbete i jämförelse med nollalternativet. Miljökvalitetsnormer

Sverige har miljökvalitetsnormer för vat- tenförekomster, fisk- och musselvatten, utomhusluft, och buller. Den enda miljökva- litetsnorm som berör utvecklingen Djup- viksområdet är Miljökvalitetsnormer för vat- tenförekomster.

Miljökvalitetsnormer och ramdirektivet för vatten Vid utbyggnaden av avloppsledningar till Sandviks reningsverk kommer större delen av utsläppen att förflyttas till Sandviks reningsverk. Det blir en effektivare rening i Sandviks reningsverk än den som lokalt kan ske. Marken i området är olämplig för infiltration och risken för näringsläckage

124 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 6. FORTSATTA UTREDNINGAR

I plandelen, kapitel 4 i Del 1 redovisas rikt- Klimatförändringar: linjer, förslag och åtgärder som ska följas i I framtida detaljplanering bör utredas hur fortsatt planering för att minimera miljöpå- klimatförändringarna med efterföljande verkan av planeringen och för att möjlig- konsekvenser påverkar området och möj- göra bebyggelseutveckling i området. Här ligheterna till utveckling. beskrivs fördjupade utredningar som före- slås i samband med detaljplaneläggning.

Naturmiljö och grönstruktur: I områden som blir aktuella att bebygga bör naturvärden och skötselbehov inventeras och fungera som underlag till detaljplaneringen. Vid detaljplanering i östra delen av plan- området bör förutsättningar för att behålla spridningsstråk för växter och djur mellan betesmarkerna studeras. Vid detaljplaner i skyddszonen eller i när- heten av skyddszonen till Lofta mosse bör man studera vilka särskilda skyddsåtgärder och skyddsavstånd som kan vara aktuella för att inte störa häckningar för den starkt hotade (EN) ängshöken.

Erosion: Vid bebyggelse inom 200 meter från den utpekade erosionszonen i centrumområdet bör en riskbedömning göras och eventuella åtgärder vidtas för att byggnation ska vara säker.

Kulturmiljö: Kulturmiljöutredningen (Lamke et al, 2011) har pekat ut områden som bör utredas mer ingående. För att klargöra mer exakt vilka delar av området som berör fasta fornläm- ningar rekommenderas arkeologiska utredningar och/eller förundersökningar. Såda- na åtgärder kan vara Särskild arkeologisk utredning etapp I och II eller Arkeologisk förundersökning. Vid framtida detaljplanering ska de kulturhistoriska förutsättningarna utredas mer ingående för att befintliga värden inte ska gå förlorade. 125 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018 7. SAMLAD BEDÖMNING AV KONSEKVENSER

Miljökonsekvenser Eftersom planen inte anger exakt hur stor utvecklingen blir med bebyggelse eller var den kommer att ske har konsekvensbedömningen baserats på risk för negativa och positiva konsekvenser. Bedömningen baseras på att planförslaget följs i detaljplaneskedet.

126 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

127 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

Miljö- och folkhälsomål områden för bebyggelse som planförslaget pekar ut behöver strandskyddet upphävas Tre miljömål har bedömts mot projektet, vid detaljplaneläggning. ”ett rikt odlingslandskap”, ”god bebyggd miljö” och ”ett rikt växt- och djurliv”. Övriga Riksintressen miljömål kan påverkas i någon mån men på ett väldigt diffust plan. Bedömningen är att den fördjupade över- siktsplanen kan följas utan påtaglig skada Det finns risk att miljömålen ”ett rikt od- på riksintressena. lingslandskap” och ”ett rikt växt och djurliv” kan motverkas. Det är viktigt att de riktlin- De intressen som har bedömts är: jer och förslag som finns i den fördjupade Riksintressen för rörligt friluftsliv och obru- översiktsplanen följs för att risken ska mi- ten kust MB 4 kap 1-3§. nimeras. Riksintresse för naturvård. friluftsliv och Planen kan medverka till att miljömålet ”god kulturmiljö MB 3 kap 6§. bebyggd miljö” uppfylls genom att nya bo- Natura 2000-området Knisa mosse ligger endemöjligheter skapas i en attraktiv miljö. utanför planområdet och berörs inte fysiskt av utvecklingen i Djupviksområdet. För få- Kommunala mål geldirektivarten ängshök starkt hotad (EN) Den fördjupade översiktsplanen ligger väl är det viktigt att tillräcklig hänsyn tas vid i linje med kommunens översiktsplan och Lofta mosse vid planeringen av Djupviks- de ställningstaganden som har gjorts både området för att inte försvåra häckningen för i den och i Borgholm vision 2014. ängshök där. Strandskydd Skyddade områden Planförslaget innebär att strandskyddets Inga skyddade områden påverkas i den syften bör kunna uppfyllas utan negativ fördjupade översiktsplanen. påverkan på de värden som strandskyddet avser att skydda. I en del av utrednings-

128

BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

DEL 3

Referenser

Djupviksområdet

130 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

REFERENSER-FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN

Publicerade källor

Borgholms kommun, Mörbylånga kommun, En vision av Öland år 2015, 990522, Borgholms kommun, Vision 2014, 090326,Kulturhistorisk utredning, Kalmar läns museum Borgholms kommun, 2002., Översiktsplan 2002, 021021, Calluna, 2011. Naturvärden i Djupvik - Lofta, Länsstyrelsen i Kalmar län, 2009. Ölandsvind - planeringsunderlag för lokalisering av vind- kraftverk på Öland Länsstyrelsen Kalmar län, 2005. Stenkustens kulturlandskap, En utredning av kulturmiljön utmed norra Ölands västra kust Boverket (2011). Vägledning för planering för och invid djurhållning. Boverket publikationsservice

Digitala källor

Lantmäteriet Länsstyrelsen i Kalmar län Naturvårdsverket Notisum Riksatikvarieämbetet Statistiska centralbyrån Trafikverket

131 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

REFERENSER-MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Publicerade källor

Andersson H och Häggberg S 2011. Naturvärden i Djupviksområdet i Borgholms kommun. Naturvärdesinventering i samband med översiktsplan. Arbetsmiljöverket m.fl. 2000. Magnetfält och eventuella risker Borgholms kommun. Översiktsplan 2002, 021021 Borgholms kommun, Mörbylånga kommun En vision av Öland år 2015, 990522, Borgholms kommun Vision 2014, 090326 Boverket, 1995, Bättre plats för arbete, Allmänna råd 1995:5 Forslund, M. 2001. Natur och kultur på Öland. Länsstyrelsen Kalmar län. Lamke L. Reuterdahl M. & Söderström U. 2011. Kulturmiljöutredning för området Djupvik- Lofta. Kulturmiljöutredning 2011. Kalmar läns museum. Lindegård P. 2005. Stenkustens kulturlandskap, Meddelande 2005:19. Länsstyrelsen Kalmar län. 2005. Bevarandeplan för Natura 2000-området Knisa mosse. SE 511-1158-05. Länsstyrelsen i Skåne, Hästar och bebyggelse, 2004:17, 2004 Länsstyrelsen i Skåne, Miljökvalitetsnormer Vatten, plan-PM, 2010-04-06 Naturvårdsverket 2009. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1. Naturresursavdelning- en. Handbok 2009:02 Naturvårdsverket 2003. Handbok Natura 2000 i Sverige. Handbok 2003:9 Naturvårdsverket 2005. Handbok Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5 Naturvårdsverket 2009. Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program. Handbok 2009:1 Rodebrand S. 2008. Åtgärdsprogram för ängshök 2008-2012. Naturvårdsverket. Räddningsverket 2001. Olycksrisker och MKB. Socialstyrelsen, Allergiutredningen, SOU 1987:768. Socialstyrelsen meddelande-blad ”hästhållning” juni 2004

Digitala källor

Artdatabanken, Rödlistan Länsstyrelsen Kalmar län erosions- och klimatdata GIS. Naturvårdsverket kartverktyget Skyddad natur Notisum Miljöbalken, MKB förordningen, artskyddsförordningen. TUVA Jordbruksverket

132 BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Antagandehandling DJUPVIKSOMRÅDET 2018

KARTFÖRTECKNING

Karta 1; s.14 Översiktskarta över Djupviksområdet Karta 2; s.15 Avståndskarta 1-5 mil Karta 3; s.19 Utdrag ur Borgholms kommuns översiktsplan 2002 Karta 4; s.22 Markområden omfattade av detaljplaner Karta 5; s.23 Kartan visar områden som omfattas av paragraf 113 förordnande enligt byggnadslagen. Karta 6; s.26 Karta från omkring 1677 Karta 7; s.26 Karta från 1736 över del av Lofta Karta 8; s.27 Karta från omkring 1800 Karta 9; s.27 Karta från 1840 över norra delen av Djupviks hamnplan Karta 10; s.27 Utsnitt ur generalstabskartan från år 1874 Karta 11; s.28 Utsnitt ur 1941 års ekonomiska karta. Karta 12; s.29 Jordartskartan visar de geologiska förhållandena i Djupviksområdet. Källa SGU. Karta 13; s.31 Kartan visar de riksintressen som berör planområdet. Öland i sin helhet omfattas även av riksintresse för rörligt friluftsliv samt riksintresse för obruten kust. Karta 14; s.33 Kartan visar områdesskydd och övriga värden inom planområdet Karta 15; s.35 Kartan visar områden med naturvärden utifrån Naturvärdesinventering, Calluna 2011. Karta 16; s.40 De skrafferade ytorna visar områden med mycket höga/höga kulturhistoriska värden. De olika värdeområdena beskrivs i texten. Karta 17; s.44 Skogspartier, landmärken, överblick och utblickar Karta 18; s.45 Karta över registrerade fornlämningar Karta 19; s.47 Bebyggelsestruktur Karta 20; s.48 Områdesbeskrivning Karta 21; s.54 Kartan markerar de områden som är av särskild vikt ur rekreationssynpunkt. Karta 22; s.56 Kartan visar vägnätet inom planområdet. Karta 23; s.60 Kartan visar pågående näringar i och omkring planområdet i form av service (Se), Lantbruk (L) och Stenbrott (S). Karta 24; s.62 Kartan visar hur utbyggnaden av VA-ledningar kommer att ske. Karta 25; s.63 Kartan visar befintliga samt planerade vatten- och avloppsledningar etapp 2 Karta 26; s.64 Kartan visar erosionsriskområden och extremvattenstånd. Karta 27; s.73 Bebyggelseutveckling Karta 28; s.75 Områden som ska bevaras Karta 29; s.78 Områden där en utveckling kan ske med särskild hänsyn Karta 30; s.80 Utredningsområden för bebyggelse Karta 31; s.111 Områden som pekas ut som erosionsriskområde av länsstyrelsen samt vägar inom 200 m från det området.

133