Krutbrännaren 2010-3

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Krutbrännaren 2010-3 Krutbrännaren Nr 3 ∙ 2010 ∙ Årg 19 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 19, 2010 nr. 3 ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2011 är 100:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 130:-). För medlemmar yngre än 25 år är avgiften 50:-. Beloppet sättes in på föreningens postgiro nummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrän- naren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Tomas Burén Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Adelgatan 11 C, 393 50 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 251 89. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tommy Knutsson (vice ordf.) Kenneth Erlandsson Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0480 / 198 46. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Helena Lager Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Sandgårdsborg 105, 386 92 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485/450 55 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] “Ölands svampflora” Ett pågående projekt där vi försöker Projekt Ölands hotade växter kartlägga svampfloran på Öland. Av- Hjälp oss inventera sällsynta och hotade sikten är att få fram så kompletta sock- växter på Öland. Vill du ha en aktuell enfloror som möjligt för att därigenom rödlista, eller äldre fynduppgifter som få en bild över arternas utbredning och behöver kontrolleras skriv eller ring till frekvens. Är du intresserad så skriv eller Thomas Gunnarsson. ring till Tommy Knutsson. Omslagsbild: Kotula Cotula coronopifolia på Sillgrund oktober 2010 Foto: Mats Björling Krutbrännaren 3 (19) 2010 Kotula Cotula coronopifolia ny art för Öland av Mats Björling Söndagen den tionde oktober bestämmer Jag letar efter fler exemplar och hittar ett jag mig för att paddla ut till ön Sillgrund hundratal som alla växer i tuvor längs (Föra socken). Jag lägger i kajaken vid vattenlinjen i den grunda vik som skär in Klockholm och paddlar över till öns norra i öns västra strand. strand. Efter att ha letat efter sibiriska tättingar Tjugotalet meter från stranden har det och kollat igenom alla vadare och änder blottats en liten sandrevel som jag drar upp som rastar runt ön, sätter jag mig i sol kajaken på. Jag tar kikaren i ena handen, en och vindskydd bakom en sanddyn och kasse med kaffe och mackor i den andra, avnjuter min medhavda matsäck. Jag kan och vadar i det decimeterdjupa vattnet in inte riktigt släppa tanken på växten jag har till stranden. i fickan och plockar upp den igen för att åt- minstone försöka placera den i rätt släkte. Anledningen till att jag besöker ön är inte Utan lupp eller läsglasögon blir det till att att leta växter i sena oktober utan att skåda hålla den på armlängds avstånd. Hmm.. fågel med förhoppningen att upptäcka nå- påminner den inte om gatkamomill, men got förfluget fjäderfä från den ryska taigan. med mer ”tillplattad” blomkorg? Sålunda vandrar jag med lätt hukad, smy- Stärkt av fikat och den värmande solen gande gång i riktning mot öns södra sida, går jag tillbaka i riktning mot kajaken för som är den mest givande om man vill se att paddla hem. När jag kommer fram ser mycket fågel. jag varken kajak eller sandrevel. Det har När jag rundat öns västra spets, börjar slagit om till högvatten på bara några få jag gå långsammare för att inte skrämma timmar och jag blir lite lätt nervös, när jag vadare och änder som brukar rasta i stort inte omedelbart får ögonen på min farkost. antal på den sydvästra spetsen av ön. Lite Pulsen går dock snabbt ner, efter att jag längre fram reagerar jag på en växt som har vridit på huvudet och ser kajaken jag inte känner igen. Jag böjer mig ner ligga och guppa i vattnet intill stranden och plockar upp växten och konstaterar lite längre bort. att blomkorgarna påminner om renfanans. När jag landstiger på det öländska fastlan- Jag får en känsla av att jag har sett växten det får jag nästa överraskning. Traktens avbildad i Mossbergs flora när jag under kor har tydligen missuppfattat sin roll vinterhalvåret bläddrat fram och tillbaka i som landskapsvårdare och i stället börjat den och längtat efter våren. Namnet kotula ägna sig åt bilvård. Hela bilen är täckt av far genom huvudet. Någon flora har jag dregel från kossorna och sidospeglarna har inte med mig, så jag stoppar ner växten använts till att klia sig mot eftersom de har i jackfickan. vikts in mot karossen. 71 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Jag svär lite för mig själv och muttrar riktigt, kotulan täcker en yta av ca 200 m2! något om nötfärs medan jag surrar fast Hela den inre delen av viken domineras kajaken på biltaket och återvänder hemåt av kotula som växer som en bård längs i skymningen. kanten. Plantorna är kraftiga och välnärda där de står med rötterna i ruttnande alger. Väl hemma konstaterar jag snabbt att det mycket riktigt är kotula jag har hittat och Med tanke på hur ymnigt den växer, har det blir en glad överraskning när jag tittar kotulan förmodligen funnits länge på på utbredningskartan i Mossbergs flora platsen. Den är i det närmaste helt vegeta- och ser att växten är en sällsynthet som inte tionsbildande och synes sakna konkurrens finns på så många platser i landet. Ingen från andra växter. förekomst finns markerad på Öland. Kan Enligt Mossberg har kotulan sin hemvist det verkligen röra sig om en ny art för ön? i Sydafrika och är (efter att jag gjort en Medveten om att floran är stadd i snabb snabbkontroll på internet) stadd i snabb förändring, Mossbergs flora har några år spridning. Lämpliga miljöer i Västeuropa på nacken, och att arter som befinner sig på har koloniserats raskt på senare år. Växten gränsen till sitt utbredningsområde snabbt har en förkärlek för estuariemiljöer och kan expandera, är det med spänd förväntan Östersjön med sitt bräckta vatten borde jag konsulterar internet och Artportalen passa arten bra. I Spanien är kotulan klas- för att se aktuella fynduppgifter för arten. sad som en av de aggressivaste invasiva Glädjen blir stor när jag efter att ha klickat arterna i floran. på ”visa fynd” kan konstatera att arten är ny för Öland! Sådana arter kan påverka de lokala eko- systemen och bl.a. påverka den biologiska Helgen därpå paddlar jag ut till ön igen mångfalden och t.o.m. orsaka socioekono- för att mer noggrant kontrollera antalet miska skador(!) plantor. Denna gång väljer jag att utgå från Vialmsudde för att som jag inbillar mig Frågan är väl kanske bara hur pass bra den listigt undvika bilintresserade kor. klarar våra stränga vintrar, men med tanke på massförekomsten på växtplatsen och Jag landstiger från söder och lyfter kajaken föregående vinters kyla och is, så verkar en bra bit upp på stranden för att inte göra detta inte vara något större problem. om misstaget från föregående helg. Någon större anledning till oro ska det Jag går längs stranden i riktning mot plat- dock inte vara. De tyska växtekologerna sen där jag hittade kotulan första gången C Berg och H Barth har fördjupat sig i och när jag närmar mig bestämmer jag ämnet – ”Does the inner Baltic Sea coast mig för att följa viken från dess inre del provide a habitat for invasive neophytes?” ut mot mynningen. Deras slutsats är att invasiva neofyter Jag passerar en sanddyn, viker undan vas- likt kotulan trots hög reproduktivitet och sen och tittar ner mot viken. Hela den inre migrationsförmåga inte är särskilt konkur- delen av viken lyser gul i solen. Är allt renskraftiga längs Östersjöns kust, utan detta kotula? Jag gnuggar mig i ögonen fyller vegetations-tomrummet på öppna och närmar mig med snabba steg. Mycket och ”störda” platser. 72 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Glad i hågen vänder jag hemåt efter att ha P.S. Vid besök senare i oktober månad räknat antalet blombärande stjälkar/dm2 konstaterades att kotulan också fått och sedan uppskattat det totala antalet fotfäste på det öländska “fastlandet”. stjälkar. Eftersom arten växer tätt tillsam- Erik Ljungstrand fann fem exemplar vid mans i stora tuvor och tuvorna är svåra att Östra hamnen, rakt norr om Sillgrund. särskilja (förmodligen är tuvorna en och Mats fann ytterligare ett 40-tal exemplar samma planta?) blir det lättast att göra av kotula på udden Horsnäs NV om Sill- så. När jag landstiger, ser jag att bilen är grund. Kanske kan kotulan ha etablerat omringad av nötkreatur. sig på ytterligare några lokaler längs nordösra Ölands kust? Det är fritt fram Den här gången har de lyckats med konst- att leta reda på den!/Redaktören stycket att gnugga bort en extra vidvinkel- spegel som satt fastklistrad vid den ena sidospegeln. Den misstänkte förövaren står intill bilen och glor nöjt på mig, medan jag fastgör kajaken. Jag ler tillbaka och berättar glatt om min upptäckt. Kossan rapar ljudligt, vänder sig om och skumpar iväg med sina kompisar. Kor är ju trots allt ganska trevliga djur! Förutom Mossbergs flora och diverse in- ternetsidor bl.a Artdatabankens hemsida, refererar jag i texten ovan främst till: Referenser Sanz-Elorza, M., Dana, E.D.
Recommended publications
  • Krutbrännaren 2006-1
    Krutbrännaren Nr 1 • 2006 • Årg. 15 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 15, 2006 nr. 1. ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2006 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Keneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tel. 0480 / 198 46. Tommy Knutsson (v.ordf.) E-post: [email protected] Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Tel. 0485 / 420 14 Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn E-post: [email protected] Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Crister Albinsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Övra Västerstad 107, 380 62 Mörbylånga Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485 / 665 810 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Helena Lager St.
    [Show full text]
  • Översiktsplan 2002 Borgholms Kommun
    ÖVERSIKTSPLAN 2002 BORGHOLMS KOMMUN 1 Översiktsplan 2002 – Borgholms kommun Ur Allmänt kartmaterial©Lantmäteriet, Gävle Medgivande: M2002/3738, 4458, 6663. Kartorna godkända för spridning ur sekretessynpunkt, juli 2003. Omslagsfoto: Ann Moreau, Leo. Eriksson Tryck: ADT digitaltryck. Borgholm 2003 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 5 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURS- HUSHÅLLNING 58 Översiktsplanens syfte och innehåll 5 Bakgrund och tidigare planer 6 Riksintressen 58 Läsanvisningar 7 Sektorsvisa riksintressen 58 Riksintressen i Borgholms kommun 58 2. ALLMÄNNA INTRESSEN 8 Riksintresse för yrkesfisket 58 Riksintresse för fyndigheter av ämnen Värdefulla naturresurser 8 och material 58 Borgholm och omvärlden 9 Riksintresse för sjöfart 58 Ölands kommunalförbund 9 Riksintresse för kulturmiljövården 59 Övrigt samarbete 9 Riksintresse för naturvården 60 Baltic Seven Islands, B7 10 Riksintresse för friluftslivet 63 Vänorter 10 Natura 2000 63 Befolkning 11 Resurshushållning 65 Näringsliv 12 Särskilda bestämmelser för mark Tillverkningsindustri 13 och vatten 65 Småföretagande 13 Distansarbete 13 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR 69 Tjänste- och servicearbete 15 Konstnärlig verksamhet 15 Böda socken 69 Handel 15 Högby socken 75 Turism 15 Källa socken 81 Natur- och kulturturism 17 Persnäs socken 86 Jordbruk 18 Föra socken 91 Skogsbruk 20 Alböke socken 96 Fiske 22 Löts socken 100 Stenindustri 22 Köpings socken 105 Tätort och landsbygd 23 Egby socken 110 Offentlig service 25 Bredsättra socken 114 Utbildning och barnomsorg 25 Räpplinge socken 118 Vård och omsorg
    [Show full text]
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52
    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
    [Show full text]
  • Figur 3-1. Översiktlig Berggrundskarta För Södra Delen Av Kalmar Län. (Utdrag Ur SGU, Rapporter Och Meddelanden 65)
    Åderförgnejsning / Veine<l gneiss Homogenisering av äldre graniter Homogenization of older granitaids Gångar av yngre granit i äldre berggrund Dikes <>f younger granile in older bedrock Äldre djupbergart i allmänhet, vanligen granodiorit Older plutonile in general, commonly granodiorile Äldre granit Older granite Äldre tonalit och mörk granodiorit Older tonalite and dark granodiorile Äldre granit och granodiorit med mikroklinögon Older granile and granodiorite, porphyritic Vulkanit, sur Volcan:te, acid Åderförgnejsad, intermediär vulkanit (dacit/andesit) med talrika inslag av amfibolit och äldre granitoider Migmalitic dadte/andesite with numerous intercalations of amphibolite and o! der granitaids Metasediment i allmänhet Metasediments in general Kvart~it Quartzite Lagerföljd. Pilen pekar mot yngre skikt Way-up determination. Younger beds in diraction of arrow Tektonisk zon Tectonic zona Figur 3-1. Översiktlig berggrundskarta för södra delen av Kalmar län. (Utdrag ur SGU, rapporter och meddelanden 65). Skala 1:250 000. Legend även i figur 3-2. Sandsten Sandstona Diabas Dolerite Inneslutningar av l , metasediment, 2, vulkanit, 3, ospecificerade, 4, metabasit Xeonoliths of 1, metasediment, 2, volcanite, 3, unspecified, 4 metabasile Yngsta gr~t (Götemar, Askaremåla, Jungfrun) Youngest gramte Porfyrit (väsentligen uralit:porfyrit) 1 Gång~rfyr Po:phyrite l Dike porphyry K~lshamngr~t, ögo~förande, medel- till grovkornig, gråröd till röd rå Ka . l~hamn granlte, porphynte, med1um- to coarse-grained, greyish red to g recd1sh grey Yngre granit och kvartssyenit, röd, oftast felsisk 1 - förskiffrad Younger gramte and quartz syenite, red, commenly felsic 1- foliated Yngre granodiorit och granit, rödgrå till grå cs" Yo1mger granodiorile and granite, reddish grey to grey å y . l:\) ~ ngre grarut och granodiorit, grovporfyrisk 1 - förskiffrad ..
    [Show full text]
  • Karta Över Driftområde Öland (Pdf, 2,3
    Hägerum Jämserum 7 Torpa 9 Hyltan 8 St Laxemar 0 Fröreda 9 2 1 Järnforsen 5 4 Ö Årena Hagelsrum Släthult 7 Kristdala 7 7 900 7 V Årena 72 730 Malghult Kvillsfors 1 Baggetorp Uthammar 8 Krokshult 717 7 47 Harghult Fårbo 690 Björnhult Ryd Slättemossa Målilla Träthult 3 44 6827 742 74 7 Skinnskälla 6 2 Skärslida Ämmenäs 6 8 Gårdveda 2 2 Figeholm Högeruda 1 Flathultgård Fallebo Bäckeby 7 136 Rosenfors Bölemåla Vrånganäs Saxtorp Stensjö by Grankullavik DRIFTOMRÅDESKARTA 7896 Hultarp 6 7 Lämmedal 740 8 7 St Aby L Bråbo 0 Kristineberg 7 6 724 71 Skrikebo Kråketorp 23 6 Fagerhult 1 Virkvarn Grankulla HögarpSlagdala 34 Östantorp Byxelkrok Torp Blackelid Mossebo Brånäs 741 Sjöstorp Björkmossa 4 718 St Bölö Bjälebo 7 9 Enerum 2 1 Applekulla 993 6 672.1 78 VirserumÄshult 72 675 7 0 9 Boda 679 Björnhult Karstorp Öland Österarp Mörlunda Glabo 9 Hjortöström 6 4 7!$ Byrum Torp 7 Lockebo 8 Misterhult 1 Karlsborg Ingebo Flinshult Hunderum 1 Ånhult EkseboÄvlingebo Eckerhult Flathult Dala Ruda Åkerö Gransmåla Äshult Hycklinge Björneström 3 Rödmossa Odensås Bösebo Tigerstad Böda sand 66 Näshult 672 Djupeträsk7 Fagerum Ånhultaberg Aggatorp Ramsebo 6 33 Oskarshamn Torsebo Ryningsnäs Korsvägen Böda 6 Bockara Århult 6 37 E22.7 Kyrketorp Tönshult 9 Holmskog 6 Lagmanskvarn Datum: 2020-08-27 6 Hammarsbo Norrböda Kantebo Granhult Klämna 992 Holm Karlshamn 3 Forshult Byrum Trånshult 2 0 Mellböda Skala (A3): 1:500 000 Triabo Basebo 7 9 Strandtorp Bohult L Stångehamn 9 Forsaryd Lillsjödal Möckhult Tjuståsa Odelsjö Sörvik Alvara Kängsebo 0 670 Släthult N Skärshult Boda
    [Show full text]
  • Sediment Och Biota - Viktiga Instrument I Den Marina Övervakningen Av Kemiska Substanser
    Nätverket Renare Mark Seminarium om Förorenade sediment - problem och möjligheter Göteborg 19 november 2008 Sediment och biota - viktiga instrument i den marina övervakningen av kemiska substanser Ingemar Cato Sveriges geologiska undersökning och Göteborgs universitet Vilka krav måste ställas på en sedimentkemisk miljöövervakningsstation? • Kontinuerlig sedimentation av material <63 µm • Sedimentationshastigheten måste vara proportionell mot provtagningsintervallet • Ingen (eller mycket svag) bioturbation • Ingen annan fysisk omröring genom t ex trålning, ankring, mm • Stationen skall kunna representera ett tillräckligt stort område Hur lokaliseras en station för sedimentkemisk miljöövervakning? 1 Med hjälp av hydroakustisk undersökningsmetodik (seismik och sedimentekolod) lokaliseras områden med recenta sediment SE-9 Norrköpingsdjupet Med hjälp av side-scan sonarteknik väljs sedan en lämplig provtagningsplats ut SE-9 Norrköpingsdjupet Sedimentstation SE-9 Norrköpingsdjupet med masterpunkt (centrum) och 6 slumpvis utvalda provtagningspunkter 2 Bottenytan inspekteras med videoteknik På en recent depositionsbotten skall ett tunt lager av nysedimenterat material kunna identifieras Precisionsprovtagning med Gemini Corer 3 Snittning av sedimentkärna Radiografisk avbildning Radiografiska bilder från 7 olika sedimentkärnor tagna inom ett område med en radie av 50 m 42 cm 21M-005 21M-006 21M-007 21M-008 21M-009 21M-010 21M-011 4 Bakgrundsdata: SGU kartlägger mer än 100 organiska och oorganiska ämnen i recenta sediments inom svenskt territorialhav
    [Show full text]
  • Mall Till Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2009:08 Lokala trafikföreskrifter i Borgholms kommun Utkom från trycket den 20 mars 2009 beslutade den 18 mars 2009 (dnr. 258-10076-08) Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 1, 2, 4, 9, 10, 11, 12 14, 15 och 16 samt 3 § första stycket 2 a och b trafikförordningen (1998:1276) följande: Hastigheter Väg nr Väg Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort -del tillåtna hastighet km/tim 136 1 200 m söder väg 965 – 1320 m söder väg 966 under tiden 70 Rälla 15 juni – 15 augusti 136 2 1320 m söder väg 966 - 170 m söder väg 966 under tiden 15 50 Rälla juni – 15 augusti 136 3 300 m söder väg 966 – 170 m söder väg 966 för norrgående 70 Rälla trafik (ej 15 juni – 15 augusti enligt ovan) 136 4 170 m söder väg 966 - 110 m norr väg 966 50 Rälla 136 5 110 m norr väg 966 - 450 m norr väg 966 70 Rälla 136 6 230 m söder ensk väg till Ekerums camping – 330 m norr 70 Ekerum samma väg 136 7 350 m söder enskild väg 18567 till Karås/V. Sörby – 200 m 70 Halltorp norr samma väg 136 8 250 m söder väg till Borgholms Slott - Borgholms södra 70 Borgholm tätortsgräns 136 Borg- 9 Borgholms norra tätortsgräns – 1000 m väster väg 979 70 holm/Köp- ingsvik Högskolans tryckeri, Kalmar 2(14) Väg nr Väg Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort -del tillåtna hastighet km/tim 136 Köp- 10 1000 m väster väg 979 – Köpingsviks västra tätortsgräns 50 ingsvik 136 Köp- 11 Köpingsviks norra tätortsgräns - 520 m norr väg 979 70 ingsvik 136 12 250 m söder ensk väg 19189 till Djupvik - 250 m norr 70 Djupvik samma väg under
    [Show full text]
  • KALLELSE Kommunstyrelsen Plats Och Tid För Stadshuset, KS-Rummet, Borgholm, 2017-04-25, Klockan 13:00 Sammanträdet Ilko Corkov
    1 KALLELSE Kommunstyrelsen Plats och tid för Stadshuset, KS-rummet, Borgholm, 2017-04-25, klockan 13:00 sammanträdet Ilko Corkovic / Marie-Louise Johansson Ordförande Sekreterare 880 18 Utses att justera: …………………………………………………………………. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm ……/…… 2017 ___________________________________________________________________________ Sid INFORMATIONSÄRENDEN 1 12:00 - studiebesök HVB-hem, Ekbacka, nya förskoleavdelningar m m. Ni som är intresserade träffas vid förskoleavdelningen Fyrtornet, (gamla Parkvillan) 2 Information från verksamheten; verkställighet och redovisning av 2017/11 delegationsbeslut 3 13:30 - Bo Thoor projektledare Fyr till Fyr Kommunstyrelsen efterfrågade vid sammanträdet i februari information om cykelprojektet 4 14:00 HR-chefen Ann Nilsson - redovisning sjuktal Kommunstyrelsen efterfrågade vid förra sammanträdet redovisning av sjuktal m m 5 15:00 Redovisning av slutrapport från förstudie rörande Hamn- 2016/92 5-29 strategi för Borgholms kommun avseende mål, investeringar, driftsformer och organisation; Förstudie hamnutredning Rapporten har lämnats till Borgholm Energi som redovisar den vid mötet. 6 Redovisning - kommunens hamnar 2016/8 30 Kommunstyrelsen efterfrågade 2016-12-06 redovisning av kostnader och intäkter för kommunens hamnar. Redovisas vid sammanträdet BESLUTSÄRENDEN 7 Budgetuppföljning mars 2017 2017/8 31-44 Budgetuppföljning för kommunstyrelsen specifikt och kommunen i helhet. 8 Upphandling - företagshälsovård, godkännande av ska-krav 2017/108 45-48 Kommunen ska upphandla företagshälsovården. Ska-kraven presenteras vid sammanträdet. 9 Godkännande av kostnad för samförläggning av gatubelysning 2016 2015/43 49 Kommunstyrelsen beslutade 2015-12-15 § 228 att godkänna kostnaden för samförläggning för år 2015 med 1 465 000 2 kronor avseende vägbelysning, kabel och stolpar. att godkänna avsteg från beslutet avseende nedläggning av tomrör då detta innebär dubbel kostnad för kommunen i dessa anläggningar.
    [Show full text]
  • Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen
    Sammanträdesprotokoll sid 2 (20) KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum Paragrafer 2015-12-15 227-242 Innehållsförteckning: § 227 Information från verksamheten. § 228 Godkännande av ianspråktagande av medel, samförläggning vägbelysning. § 229 Budgetuppföljning, november 2015. § 230 Begäran om tilläggsbudget, infrastruktur 2016. § 231 Ändring av principbeslut; Nedläggning av tomrör vid grävning/samförläggning på kommunal mark. § 232 Samarbetsavtal 2015-2017, Framtid Borgholm. § 233 Godkännande av förvärv av mark genom fastighetsreglering, Köpinge Kalleguta 2:7, Borgholm Energi AB. § 234 Vision för Borgholms kommun. § 235 Biblioteksplan för Borgholms kommun. § 236 Anställning av HR-chef. § 237 Granskningsrapport – personalpolitiken. § 238 Medborgarförslag (Kristina Jeppsson) – instifta Ungt kulturbidrag i Borgholms kommun. § 239 Motion (Per Lublin ÖP) – tillsättande av fullmäktigeberedning för att vända befolkningsutvecklingen på Norra Öland. § 240 Meddelande och delegationsbeslut. § 241 Anvisning av medel för färdigställande av asfaltering, Dovreviken. § 242 Avbruten avsiktsförklaring kommande skolskjutsupphandling, KLT, ändring av tidigare beslut. _____________________________ § 227 Information från verksamheten. Ordförande Ilko Corkovic (S) informerar att - han tillsammans med t f kommunchef Lars-Gunnar Fagerberg träffat representanter från Kalmar läns trafik med anledning av kommunsstyrel- sens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen att meddela att kommunen inte längre har för avsikt att delta i skolskjutsupphandlingen. - ytterligare
    [Show full text]
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52
    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
    [Show full text]
  • VA-Plan2013–2
    VA-plan 2013–2 VA-plan för Borgholms kommun © Borgholm, 2013 Antagen av Kommunfullmäktige i Borgholms kommun 2013-11-25 §171 Projektansvarig: Göran Borgö Projektledare: Mia Olsson – Hedman Författare: Mia Olsson – Hedman Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Copyright för kartor har Borgholms kommun & Lantmäteriet. Layout och illustration: Simon Cederholm Tryck: Kalmarsundstryck AB Borgholms kommun har tagit fram VA-planen inom projektet Kommunal VA-planering som pågått mellan 2010-2013. Liknande projekt har genomförts i flera av kommunerna i länet och dessa har samordnats av Länsstyrelsen i Kalmar län. Medfinansiering har skett genom statsstöd till lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA) förmedlade av Länsstyrelsen i Kalmar län. Rapporten är framtagen av Borgholms kommun som är ansvarig för rapportens innehåll. VA-planen ingår i kommunens rapportserie som nummer 2013-2 . Den kan beställas från Borgholms kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen eller laddas ner från hemsidan www.borgholm.se. Rapporten bör citeras: Borgholms kommun, 2013: VA-plan för Borgholms Kommun, Borgholm: Samhällsbyggnad och miljö nr 2013-02. bygga bo miljö Innehåll Förord .........................................................................................................4 Skapa tillräcklig dricksvattenkvalitet och kvantitet ........28 En hållbar VA-planering ........................................................5 Handlingsplan Inledning......................................................................................................6 för områden i väntan
    [Show full text]
  • Hyltan Hägerum 8 Torpa 0 Fröreda 721 9 Jämserum St Laxemar
    9 Hyltan Hägerum 8 Torpa 0 Fröreda 721 9 Jämserum St Laxemar 2 5 7 1 V ÅrenaÖ Årena 1 47 72 Hagelsrum Kristdala 7 7 Släthult Tälläng 900 Järnforsen 730 Malghult Baggetorp 47 Kvillsfors Krokshult Uthammar Harghult Ryd Fårbo 6 3 87 690Målilla Björnhult 74 7 Skinnskälla 8 682 Träthult 742 7 Slättemossa 72 1 Flathult 4 4 23Gårdveda Ämmenäs Sjöarp Skärslida Kråkeryd 2 6 Figeholm Högeruda gård 2 6 Fallebo 7 13 Tolja 78 7 Rosenfors 6 9 6 Bölemåla Saxtorp Stensjö by 740 Grankullavik DRIFTOMRÅDESKARTA Kråketorp Bäckeby 6 Vrånganäs L Bråbo Lämmedal 80 Hultarp 6 St Aby 24 Skrikebo Venskögle Kristineberg 7 Fagerhult Östantorp 7 Virkvarn 7 71 Byxelkrok Grankulla Slagdala 7 Mossebo Bjälebo Brånäs Torp Bodaryd Högarp Blackelid 4 Björkmossa 34 St Bölö 71 Sjöstorp Hasselås 4 9 Applekulla Enerum 1 993 7 672.1718 Björnhult 82 Virserum 6 7 679 Österarp 675 7 Öland Boda Äshult Karstorp 9 7 Mörlunda 7 Hjortöström Byrum Torp 7 9 8 8 1 Glabo Hunderum4 0 Flinshult 1 Misterhult Karlsborg Ingebo Lockebo 1 Ånhult Ävlingebo 72 Eckerhult Flathult Odensås 6 Tigerstad Björneström 63 Eksebo Bösebo Gransmåla Hycklinge Böda sand Dala 6 Åkerö 7 Äshult 7 20 0 Ramsebo 3 8 Fagerum ÅnhultabergAggatorp Rödmossa Näshult Djupeträsk 3 Korsvägen Böda 7 6 Torsebo Ryningsnäs Bockara Århult 6 6 37 Kyrketorp Holmskog Tönshult 6 71 37 990 9 Hammarsbo Datum: 2021-08-25 6 Norrböda 6 Lagmanskvarn Kantebo Granhult 3 992 Oskarshamn Strandtorp Holm Karlshamn 2 Forshult Mellböda Skala (A3):1:500 000 1 Trånshult Basebo 7 Klämna Byrum 2 Triabo Möckhult L Stångehamn 5 Forsaryd Lillsjödal Bohult
    [Show full text]