Krutbrännaren Nr 3 ∙ 2010 ∙ Årg 19

ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 19, 2010 nr. 3 ISSN 1103-2839

Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år.

Medlemsavgiften för 2011 är 100:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 130:-). För medlemmar yngre än 25 år är avgiften 50:-. Beloppet sättes in på föreningens postgiro nummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrän- naren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Tomas Burén Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Adelgatan 11 C, 393 50 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 251 89. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tommy Knutsson (vice ordf.) Kenneth Erlandsson Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0480 / 198 46. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Helena Lager Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Sandgårdsborg 105, 386 92 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485/450 55 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected]

“Ölands svampflora” Ett pågående projekt där vi försöker Projekt Ölands hotade växter kartlägga svampfloran på Öland. Av- Hjälp oss inventera sällsynta och hotade sikten är att få fram så kompletta sock- växter på Öland. Vill du ha en aktuell enfloror som möjligt för att därigenom rödlista, eller äldre fynduppgifter som få en bild över arternas utbredning och behöver kontrolleras skriv eller ring till frekvens. Är du intresserad så skriv eller Thomas Gunnarsson. ring till Tommy Knutsson.

Omslagsbild: Kotula Cotula coronopifolia på Sillgrund oktober 2010 Foto: Mats Björling Krutbrännaren 3 (19) 2010 Kotula Cotula coronopifolia ny art för Öland av Mats Björling

Söndagen den tionde oktober bestämmer Jag letar efter fler exemplar och hittar ett jag mig för att paddla ut till ön Sillgrund hundratal som alla växer i tuvor längs (Föra socken). Jag lägger i kajaken vid vattenlinjen i den grunda vik som skär in Klockholm och paddlar över till öns norra i öns västra strand. strand. Efter att ha letat efter sibiriska tättingar Tjugotalet meter från stranden har det och kollat igenom alla vadare och änder blottats en liten sandrevel som jag drar upp som rastar runt ön, sätter jag mig i sol kajaken på. Jag tar kikaren i ena handen, en och vindskydd bakom en sanddyn och kasse med kaffe och mackor i den andra, avnjuter min medhavda matsäck. Jag kan och vadar i det decimeterdjupa vattnet in inte riktigt släppa tanken på växten jag har till stranden. i fickan och plockar upp den igen för att åt- minstone försöka placera den i rätt släkte. Anledningen till att jag besöker ön är inte Utan lupp eller läsglasögon blir det till att att leta växter i sena oktober utan att skåda hålla den på armlängds avstånd. Hmm.. fågel med förhoppningen att upptäcka nå- påminner den inte om gatkamomill, men got förfluget fjäderfä från den ryska taigan. med mer ”tillplattad” blomkorg? Sålunda vandrar jag med lätt hukad, smy- Stärkt av fikat och den värmande solen gande gång i riktning mot öns södra sida, går jag tillbaka i riktning mot kajaken för som är den mest givande om man vill se att paddla hem. När jag kommer fram ser mycket fågel. jag varken kajak eller sandrevel. Det har När jag rundat öns västra spets, börjar slagit om till högvatten på bara några få jag gå långsammare för att inte skrämma timmar och jag blir lite lätt nervös, när jag vadare och änder som brukar rasta i stort inte omedelbart får ögonen på min farkost. antal på den sydvästra spetsen av ön. Lite Pulsen går dock snabbt ner, efter att jag längre fram reagerar jag på en växt som har vridit på huvudet och ser kajaken jag inte känner igen. Jag böjer mig ner ligga och guppa i vattnet intill stranden och plockar upp växten och konstaterar lite längre bort. att blomkorgarna påminner om renfanans. När jag landstiger på det öländska fastlan- Jag får en känsla av att jag har sett växten det får jag nästa överraskning. Traktens avbildad i Mossbergs flora när jag under kor har tydligen missuppfattat sin roll vinterhalvåret bläddrat fram och tillbaka i som landskapsvårdare och i stället börjat den och längtat efter våren. Namnet kotula ägna sig åt bilvård. Hela bilen är täckt av far genom huvudet. Någon flora har jag dregel från kossorna och sidospeglarna har inte med mig, så jag stoppar ner växten använts till att klia sig mot eftersom de har i jackfickan. vikts in mot karossen. 71 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Jag svär lite för mig själv och muttrar riktigt, kotulan täcker en yta av ca 200 m2! något om nötfärs medan jag surrar fast Hela den inre delen av viken domineras kajaken på biltaket och återvänder hemåt av kotula som växer som en bård längs i skymningen. kanten. Plantorna är kraftiga och välnärda där de står med rötterna i ruttnande alger. Väl hemma konstaterar jag snabbt att det mycket riktigt är kotula jag har hittat och Med tanke på hur ymnigt den växer, har det blir en glad överraskning när jag tittar kotulan förmodligen funnits länge på på utbredningskartan i Mossbergs flora platsen. Den är i det närmaste helt vegeta- och ser att växten är en sällsynthet som inte tionsbildande och synes sakna konkurrens finns på så många platser i landet. Ingen från andra växter. förekomst finns markerad på Öland. Kan Enligt Mossberg har kotulan sin hemvist det verkligen röra sig om en ny art för ön? i Sydafrika och är (efter att jag gjort en Medveten om att floran är stadd i snabb snabbkontroll på internet) stadd i snabb förändring, Mossbergs flora har några år spridning. Lämpliga miljöer i Västeuropa på nacken, och att arter som befinner sig på har koloniserats raskt på senare år. Växten gränsen till sitt utbredningsområde snabbt har en förkärlek för estuariemiljöer och kan expandera, är det med spänd förväntan Östersjön med sitt bräckta vatten borde jag konsulterar internet och Artportalen passa arten bra. I Spanien är kotulan klas- för att se aktuella fynduppgifter för arten. sad som en av de aggressivaste invasiva Glädjen blir stor när jag efter att ha klickat arterna i floran. på ”visa fynd” kan konstatera att arten är ny för Öland! Sådana arter kan påverka de lokala eko- systemen och bl.a. påverka den biologiska Helgen därpå paddlar jag ut till ön igen mångfalden och t.o.m. orsaka socioekono- för att mer noggrant kontrollera antalet miska skador(!) plantor. Denna gång väljer jag att utgå från Vialmsudde för att som jag inbillar mig Frågan är väl kanske bara hur pass bra den listigt undvika bilintresserade kor. klarar våra stränga vintrar, men med tanke på massförekomsten på växtplatsen och Jag landstiger från söder och lyfter kajaken föregående vinters kyla och is, så verkar en bra bit upp på stranden för att inte göra detta inte vara något större problem. om misstaget från föregående helg. Någon större anledning till oro ska det Jag går längs stranden i riktning mot plat- dock inte vara. De tyska växtekologerna sen där jag hittade kotulan första gången C Berg och H Barth har fördjupat sig i och när jag närmar mig bestämmer jag ämnet – ”Does the inner Baltic Sea coast mig för att följa viken från dess inre del provide a habitat for invasive neophytes?” ut mot mynningen. Deras slutsats är att invasiva neofyter Jag passerar en sanddyn, viker undan vas- likt kotulan trots hög reproduktivitet och sen och tittar ner mot viken. Hela den inre migrationsförmåga inte är särskilt konkur- delen av viken lyser gul i solen. Är allt renskraftiga längs Östersjöns kust, utan detta kotula? Jag gnuggar mig i ögonen fyller vegetations-tomrummet på öppna och närmar mig med snabba steg. Mycket och ”störda” platser. 72 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Glad i hågen vänder jag hemåt efter att ha P.S. Vid besök senare i oktober månad räknat antalet blombärande stjälkar/dm2 konstaterades att kotulan också fått och sedan uppskattat det totala antalet fotfäste på det öländska “fastlandet”. stjälkar. Eftersom arten växer tätt tillsam- Erik Ljungstrand fann fem exemplar vid mans i stora tuvor och tuvorna är svåra att Östra hamnen, rakt norr om Sillgrund. särskilja (förmodligen är tuvorna en och Mats fann ytterligare ett 40-tal exemplar samma planta?) blir det lättast att göra av kotula på udden Horsnäs NV om Sill- så. När jag landstiger, ser jag att bilen är grund. Kanske kan kotulan ha etablerat omringad av nötkreatur. sig på ytterligare några lokaler längs nordösra Ölands kust? Det är fritt fram Den här gången har de lyckats med konst- att leta reda på den!/Redaktören stycket att gnugga bort en extra vidvinkel- spegel som satt fastklistrad vid den ena sidospegeln. Den misstänkte förövaren står intill bilen och glor nöjt på mig, medan jag fastgör kajaken. Jag ler tillbaka och berättar glatt om min upptäckt. Kossan rapar ljudligt, vänder sig om och skumpar iväg med sina kompisar. Kor är ju trots allt ganska trevliga djur!

Förutom Mossbergs flora och diverse in- ternetsidor bl.a Artdatabankens hemsida, refererar jag i texten ovan främst till:

Referenser Sanz-Elorza, M., Dana, E.D. & Sobrino, E. 2001. Aproximación al listado de plantas alóctonas in- vasoras reales y potenciales en España. Lazaroa 22: 121-131.

Dana, E.D., Cerrillo, M.I., Sanz-Elorza, M., So- brino, E. & Mota, J.F. 2001. Contribución al co- nocimiento de las xenófitas en España: catálogo provisional de la flora alóctona de Almería.Acta Botanica Malacitana 26 264-276.

Berg, C. & Barth, H. 2008. Does the inner Baltic Sea coast provide a habitat for invasive neo- phytes? In: Rabitsch, W., Essl, F. & Klingenstein, F. (red.) Biological Invasions – from Ecology to Conservation. NEOBIOTA 7 (2008): 218-223

Mats Björling Magistratsgatan 2 392 35 Kalmar 73 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Två nya ölänningar i Smedby av Crister Albinsson

Inventeringen av landskapet Öland har nu och observationsplattformen norrut finns pågått i tre växtsäsonger – eller fyra om ett brett strandparti av multnande tång. man räknar tjuvstarten 2007. Resultaten Där växte bl.a. rikligt med baldersbrå och hittills pekar mot ganska stora föränd- strandskräppa. I en del av tångbältet fanns ringar i floran de senaste decennierna. även några storväxta ”strandskräppor”, Många arter minskar, medan en hel del som även i övrigt föreföll avvikande, och andra ökar i frekvens. Vissa växter, som inte ”föll in” bland de andra skräpporna tidigare fanns på många lokaler, har ännu på ölandsstränder. Kvällsmörker och regn inte återfunnits. Vart har t.ex. sumparv hindrade närmare undersökning. Som jag Stellaria crassifolia tagit vägen? Det skulle lämna Öland påföljande dag, var finns gamla uppgifter om förekomst på jag tillbaka nästa morgon och tog ett be- mer än 20 lokaler på mellersta Ölands lägg av den storvuxna skräppan. Det gick kalmarsundskust från Mörbylånga upp då ganska snabbt att med hjälp av Flora till Köping, men inte en enda registrering Nordica komma fram till att det måste från Öland under senare tid i Artportalen. vara sumpskräppa Rumex palustris, som fanns ”dold” i Västerstadviken. Förutom Betydligt fler arter än de möjligen ut- att sumpskräppan var större än normala gångna, är alla de nya som blivit funna strandskräppor, såg den mindre taggig ut vildväxande på Öland. Men bara ett fåtal i fruktställningarna. Det kommer sig av att av dem är sådana som antagligen funnits de inre hyllebladens tänder på sumpskäppa länge här, men fått vänta på upptäckt. Dit är tydligt kortare än på strandskräppa. Den hör rysstarr Carex praecox, klotstarr Carex förra har också kortare men lite grövre globularis, och kanske även sandbrodd blomskaft än strandskräppa. Sumpskäppa Milium vernale, d.v.s. alla tre stråväxter. är i nutid känd från Skåne och Gotland, Det stora flertalet av de nyupptäckta men enligt Flora Nordica finns äldre växterna på Öland är sådana som ganska fynd från t.ex. Ronneby, Karlskrona och nyligen blivit medlemmar i landskapets Mönsterås. vildväxande flora. Några få av dessa har invandrat utan synbarlig medverkan av Mot slutet av september var jag ner till mänskliga aktiviteter, medan de som är Västerstadviken igen för att räkna antalet t.ex. utkomna eller kvarstående från odling plantor av sumpskräppa. Det rörde sig om (som tidigare botanister noterade i mindre ca. 50 stycken. Vid samma besök på Öland utsträckning än vad vi gör numera), utgör upptäckte jag dessutom ytterligare en lokal många fler. Här ges ett exempel ur vardera för sumpskräppa, nu en knapp halvmil mot av dessa båda grupper. NNV, mellan Västerstadviken och Ris- ingehamn. Troligen har sumpskräppa fun- En sen julikväll var jag ner till Västerstad- nits på ön ganska många år, och den borde viken, Smedby sn, för att se på ´kvällsfåg- gå att finna på fler ställen längs stränderna, lar´. Mellan parkeringen vid badplatsen 74 Krutbrännaren 3 (19) 2010 åtminstone på sydvästra Öland. som art av Flink & Hylmö 1991, allt enligt Fryers & Hylmös bok. Enligt Artportalen En dag i höstas exkurerade Tommy Knuts- är detta oxbär funnen förvildat även i son, Jan-Olof Petersson och jag på södra Skåne och Halland. Uppenbarligen hjälper Öland då vi bl.a. gjorde ett besök vid fåglar till att sprida det och många andra Gåssten. Vi skulle göra eftersök av blå- oxbär, antingen direkt från handelsträd- grönt mannagräs Glyceria declinata, som gårdar, eller via privatträdgårdar och of- tidigare under 2000-talet noterats växa i fentliga planteringar. sydänden av det långsmala kärr som finns mellan strandvallarna strax SO Gåssten. Där fanns ännu gott om blåtåg Juncus Tack till Erik Ljungstrand som konfirmerat inflexus, men av Glyceria kunde vi bara artbestämningarna. finna goda bestånd av skånskt mannagräs G. notata. Och på detta kunde Tommy demonstrera välutvecklade sklerotier av Crister Albinsson Hembygdsvägen 4 mjöldryga Claviceps purpurea. 660 60 Molkom De betade strandvallarna mellan fuktstrå- ken är glest bevuxna med en, slån och Referenser rosbuskar. Alldeles i kanten av ett sådant Fryer, J. & Hylmö, B. 2009. Cotoneasters. A Com- prehensive Guide to Shrubs for Flowers, Fruit, snår upptäckte vi ett knappt meterhögt och and Foliage. USA. brett förgrenat oxbär Cotoneaster, med Jonsell, B. (ed.) 2000. Flora Nordica 1. Stock- vackert klarröda till orangeröda frukter. holm. Busken gav oss huvudbry. Förgreningen Övriga källor Artportalen www.artportalen.se och växtsättet tydde på ett oxbär ganska närstående lingonoxbär, men frukter, blad- form liksom det grova växtsättet stämde inte. Tomas Burén skickade tacknämligt några kopior gällande ´Series Horizon- talis´ ur boken Fryer & Hylmö, 2009, Cotoneasters, och med hjälp av nyckel och beskrivning gick det att komma fram till att busken i fråga var stort lingonoxbär Cotoneaster hjelmqvistii. Bladen är ca 2 cm, nästan cirkelrunda till omvänt ägg- runda, rätt ljust gröna och något glänsande. I slutet av september övergick bladfärgen till dekorativt mörkrött. Frukterna är klar- röda med någon dragning mot orange, och knappt centimeterstora. Stort lingonoxbär härstammar från nord- västra Kina, kom från Ungern till Bota- niska trädgården i Lund 1943 och beskrevs 75 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Håldådra – ny för Öland! av Anna Knöppel

Ibland finns rariteterna närmare än man främst under första halvan av seklet (figur kunde ana. När min vän Veronika Johans- 3, sid 86). I grannländerna har den hittats i son och hennes far skulle visa mig rara Danmark, Norge och Finland men verkar växter på norra Öland en junidag i somras saknas på Island (Jonsell per. korr.). Väx- anade vi inte att den smala korsblommiga ten återfinns oftast på ruderatmark, såsom växt, som jag uppmärksammade vid ena tippar och hamnar, och tros främst komma husgaveln till föräldrarnas hus i Fagerum, till Norden med utländskt spannmål (Ed- skulle bli årets botaniska höjdpunkt för quist och Karlsson 2007). Men hur växten oss. När vi inte själva kunde bestämma kan ha hamnat på en villatomt i Fagerum växten tog vi hjälp av ”Los Adventivos”, kan vi bara spekulera i! en mejlgrupp som behandlar fynd av ru- deratväxter och som främst leds av Håkan Andersson i Uppsala. Håkan kunde snabbt Tack meddela att det var håldådra (Myagrum Stort tack till Håkan Andersson för artbe- perfoliatum) som vi hittat, och snart fick stämning av håldådran. Många tack även vi även klart för oss att arten aldrig tidigare till Bengt Jonsell, Erik Ljungstrand, Ulla- hade setts på Öland. Britt Andersson och Finn Skovgaard för Håldådra ser ganska säregen ut med sina uppgifter om tidigare fynd samt till alla ni trekantiga, hjärtlikt uppblåsta skidor med som hjälpt till att leta fram fynduppgifter tjocka fruktskaft (figur 1, sid 86). Skidorna för specifika landskap. Många varma tack är 3-rummiga men innehåller endast ett frö även till Björn Rogell och Mathias Strand- vardera. I övrigt är växten helt kal, har blå- berg för korrekturläsning samt till familjen gröna själkomfattande blad och blekt gula Johansson för en väldigt trevlig utflykt! blommor (figur 2, sid 86), vilket medför att unga exemplar närmast påminner om Referenser vejde (Isatis tinctoria). Den är ettårig Diggs, G.M., Lipscomb, B.L. & O’Kennon, R.J. och blir omkring 20–50 cm (Mossberg & 1999. Shinners & Mahler’s illustrated flora of Stenberg 2003). north central Texas. Botanical Research Institute of Texas, Fort Worth. Naturligt förekommer håldådra i västra Edqvist, M. & Karlsson, T. 2007. Smålands flora. delarna av Asien samt i Sydeuropa där den Genberg, E. 1992. Östergötlands flora. Lund hittas i ett bälte från Frankrike i väst till Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya Nord- iska floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm. Ukraina i öst. Den har även naturaliserats i Niordsson, N. 2001. Nya fynd på Kalmars och Texas (Diggs m fl 1999). I Sverige hittades Tingsryds soptippar. Parnassia. 15:13-20 växten för första gången i Helsingborg 1900 av K. B. Nordgren (AHG) och har Anna Knöppel sedan dess påträffats i flertalet sydliga Flogstavägen 71 E landskap, om än mycket sparsamt och 752 72 Uppsala 76 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Intressanta fynd från inventerings- året 2010 av Ulla-Britt Andersson Nedan följer en genomgång av en del in- i en till synes naturliga biotop. Syd Byxel- tressanta fynd som gjorts under säsongen krok nära havet växte violkungsljus Ver- 2010. Jag är medveten om att detta bara bascum phoeniceum, gullhavre Trisetum är en del av allt spännande som ni funnit. flavescens och styv fingerört Potentilla Dessutom är inte alla fynd från säsongen recta. I ädellövskog vid Bödakusten västra 2010 ännu inlagda på Artportalen. Fynden hittades låsbräken i en udda biotop. är i princip listade från norr till söder. Vid nästa Böda-läger i slutet av augusti I början av juni hade vi ett gemensamt gjordes ytterligare några fynd. I en betes- inventeringsläger då vi bodde vid Gran- mark nära havet syd Böda hamn fann vi kullaviken, Böda socken. Under tre dagar några buskar med flikrosRosa tomentella. besökte vi främst lokaler i Böda socken där I en åkerkant växte hönshirs Echinochloa fortfarande en del rutor är obokade. Norr crus-galli, bägarnattskatta Solanum Böda hamn på en betad strandäng fann physalifolium var. nitidibaccatum och vi smalfjällig strandmaskros Taraxacum gängel Galinsoga quadriradiata. I ett egregium och liten kärrmaskros T. litorale. kvävepåverkat dike fann vi kupandmat Även backfryle Luzula divulgata växte på Lemna gibba. Väst Fagerum inventerades strandängen. Längre västerut mot Böda ett skogsområde med fynd av brunven prästgård naturreservat växte tidigblom- Agrostis canina, löktåg Juncus bufonius, mande slåtterblomma Parnassia palustris. grönstarr Carex demissa och stjärnstarr C. I reservatets klibbalskog fann vi rödblära echinata (samtliga ovanliga på Öland). I Silene dioica och nordbräken Dryopte- ett dike vid Fagerum växte vattenblink ris expansa. I en sandig vägkant växte Hottonia palustris. Vid Böda sand på en ölandsstarr Carex ligerica och i ett dike sandig hög fann vi östersjömålla Chenopo- sengröe Poa palustris. Väst Hälluddsviken dium striatiforme och glansveronika Vero- blommade rikligt med östersjömaskros nica polita. I en närbelägen tallskog fanns Taraxacum balticum tillsammans med det gott om ögonpyrola Monoses uniflora. en del rödsäv Blysmus rufus. På en klap- Vi besökte lokalen för det vitfruktiga perstensvall fanns ett rikt bestånd med blåbäret Vaccinium myrtillus norr Böda. bolltistel Echinops sphaerocephalus och I Lindreservatets slåtteräng återfanns vid i ett sumphål bredvid tagelstarr Carex midsommartid ett 20-tal strån av brunklö- appropinquata. På det mosaikartade ver Trifolium spadiceum. Även nattviols- Västeralver fann vi bl.a. trubbstarr Carex hybriden Platanthera bifolia ssp. bifolia obtusata, låsbräken Botrychium lunaria x chlorantha visade sig växa i reservatet. och desmeknopp Adoxa moschatellina. Norr Lindreservatet blommade gulplister Göran & Vera Wendt har gett sig på utma- Lamiastrum galeobdolon ssp. galeobdolon ningen att inventera rutan med Vedborms 77 Krutbrännaren 3 (19) 2010 träsk, Högby socken. De fann bergskrabba tata, åkerranunkel Ranunculus arvensis, Globularia vulgaris på en nordlig utpost, sydsmörblomma R. sardous, mjukdån flera fynd av flikros Rosa tomentella, Galeopsis ladanum, vitsenap Sinapis alba 10 lokaler för flockarun Centaurium er- och nålkörvel Scandix pecten-veneris. Syd ythraea och även något fynd av varieteten Lilla Horn fanns den tidigblommande huvudarun C. erythraea var. capitatum, formen av ängsvädd Succisa pratensis ett 30-tal fynd av gotlandsmåra Galium tillsammans med hartmansstarr Carex rotundifolium och några strån med huvud- hartmanii. På en översvämmad gräsmark tåg Juncus capitatus i en sandig åkerren. ost kvarnen i Lilla Horn fann de ävjebrodd En annan sandig åker hyste klibbveronika Limosella aquatica. Söder om Sandvik Veronica triphyllos. I rutan gjordes också växte sanddådra Camelina microcarpa. flera fynd av slokstarr Carex pseudocy- Vid Vikegårds camping, Persnäs socken, perus och några fynd av spindelblomster fann Elna Hultqvist klättervildvin Parthe- Listera cordata, den sistnänd en art som nocissus quinquefolia förvildad från en efterlyses i en annan artikel i detta num- tomt, första öländska fyndet. mer. Detta är bara några av deras nästan 4 000 fynd! Barbro Otterstedt fann vid Södra Greda, Föra socken, några exemplar av luddve- Mats Björling som inventerar i Källa- ronika Veronica opaca. Denna art är på trakten har (förutom fynd av kotula, se Öland betydligt mer sällsynt än glansve- annan artikel) gjort fynd av trubbstarr ronika V. polita. Carex obtusata i en vägkant ost Marsjö, honungsblomster Herminium monorchis Vid Mariannelund, Alböke socken, växte på en fuktäng ost Marsjö, praktsporre Ölands sista? strå av renkavle Alopecurus Gymnadenia conopsea ssp. densiflora, myosuroides i en åkerkant. luddvicker Vicia villosa på ett par trä- Vid Kårehamns stugby, Löt socken, gjor- desåkrar och flera fynd av stor sötväppling des en del intressanta fynd bl.a. stor ormrot Melilotus altissimus. Bistorta officinalis, paddfot Asperugo Börje Wernersson, Barbro Tillander och procumbens, sommarklynne Valerianella Anders Magnusson, som inventerar ett dentata samt flera bestånd av skogsklocka par rutor i Persnäs-trakten, gjorde en hel Campanula cervicaria. del spännande fynd under säsongen. De Crister Albinsson och Jan-Olof Petersson återfann på Knisa mosses gungfly storsi- fann dagöga Heliopsis helianthoides vid leshår Drosera anglica, rundsileshår D. Kalleguta avfallsanläggning, Köping rotundifolia, trindstarr Carex diandra, socken. Ny art för Öland. dystarr C. limosa, skvattram Rhododen- dron tomentosum och mossnycklar Dac- Vid Borgahage alldeles norr om stängslet tylorhiza sphagnicola. Dessutom lyckades till Solliden växte desmeknopp Adoxa de finna vitag Rhynchospora alba, ej moschatellina i en udda miljö, på en f.d. sedd på lokalen sedan 1981 och det enda stenig strandvall utan annan vegetation. aktuella fyndet på Öland. Som åkerogräs Andra fyndet av flocknävaGeranium ma- fann de sommarklynne Valerianella den- crorrhizum på Öland gjorde Åke Rühling 78 Krutbrännaren 3 (19) 2010 i en vägkant nära Strandtorp, Räpplinge fann ett rikt bestånd i betesmarken söder socken. Samme man fann paradisbuske om landsvägen mellan Björnhovda till Kolkwitzia amabilis vid Rosenfors, Borg- Tveta, Torslunda socken. Anna Knöppel holm. fann samma art i en åkerkant söder om Björnhovda. Anna rapporterade också Väst Rönnerum, Högsrum socken, växte fynd av sanddådra Camelina microcarpa mästerrot Peucedanum ostruthium på en i en åker vid avtaget till station Linné, jordhög, få fynd på Öland. Torslunda socken. Andra fyndet på Öland av plymspirea Andra fyndet av buketthirs Panicum capil- Aruncus dioicus gjordes vid Stora Rör, lare på Öland gjordes av Eva Bjelkendal Högsrum socken. I närheten i en lövskog väst Torslunda kyrka på en komposthög. fann Tomas Burén glanshägg Prunus se- rotina, ny art för Öland. De första fynden på Öland av blek fet- knopp Sedum hispanicum gjordes av Tor- NV Ryd, Glömminge socken, fann Jan- björn Tyler och Linda Birkedal vid affären Olof Petersson flera åkrar med korndådra i Runsten samt av Jan-Olof Petersson vid Neslia paniculata. Arten är rödlistad EN Torslunda kyrka. (starkt hotad) och är även på Öland klart minskande. Silvermarton Eryngium giganteum växte på ett ruderatområdet norr Torslunda Vid Stora och Lilla Hult, Algutsrum kyrka, 3:e fyndet på Öland. socken, fann Tomas Burén ett par lokaler för råttsvingel Vulpia myuros. Alvarkösa Apera interrupta hade ett gan- ska bra år och återfanns vid Alversrör, Flitige Jan-Olof Petersson har i Algutsrum Runsten socken. En ny rik lokal hittades och Torslunda socknar gjort en hel del fynd vid Stenåsabadet, Stenåsa socken. bl.a. följande vilka är de första fynden på Öland: höstkrokus Crocus speciosus vid Ormöga Omphalodes verna växte nära Joels udde, stenkyndel Satureja calamin- Dörby, N. Möckleby socken. Ny art för tha Färjestadens industriområde, kauka- socknen. sisk förgätmigej Brunnera macrophylla, Låsbräken Botrychium lunaria hade ett honungslök Nectarscordum siculum, bra år. På den sandiga f.d. järnvägsvallen drakmynta Physostegia virginiana ost norr Gårdby samhälle kunde 40 plantor Törnbotten på ruderatområde, brokaster räknas in (se bild sid. 87). Gamla banvallar Aster x versicolor Möllstorpsgatan (fyndet är ofta bra biotoper att leta rara växter i. gjort 2008 men bekräftat 2010 av Anders Ost Lenstad, Torslunda socken, återfanns Svensson). Dessutom har han funnit ett par tofsäxing Koeleria glauca, flockarunCen - nya lokaler för luktsmåborre Agrimonia taurium erythraea, sandtimotej Phleum procera, en på Öland mycket ovanlig art. arenarium och ölandsstarr Carex ligerica Fynden gjordes dels i en åkerkant mellan på den sandiga gamla banvallen. Björnhovda och Färjestaden och dels i en vägkant väst Skogsby. Grönskära Bidens cernua växte på en gytt- jig strand norr Källskär, Gårdby socken, Två nya lokaler för skärblad Falcaria vul- första fyndet på östra kusten av Öland. garis har rapporterats. Håkan Lundkvist 79 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Väst Capellagården, Vickleby socken, Några udda lokaler hittades på alvaret bl.a. gjordes flera spännande fynd under året. På dvärgviol Viola pumila i en karstspricka en grusig p-plats hittades fältnarv Sagina väst Möckelmossen, Resmo socken. apetala, 2:a fyndet på Öland. Några kom- Vid Torpmossen, Stenåsa socken, växte posthögar och dess omgivningar hyste smultronklöver Trifolium fragiferum på bl.a. följande arter: sprödarv Myosoton en inlandslokal. aquaticum (1:a fyndet på Öland, funnen av Nedanför Bårbyborg, Mörbylånga socken, Jan-Olof Petersson), korstörel Euphorbia växte svavelsippa Anemone nemorosa × lathyris (1:a fyndet på Öland), doftklöver ranunculoides i lövskogsbranten. På en Trifolium resupinatum, ullig hjärtstilla gräsmark vid Bårby fanns ett rikt bestånd Leonurus cardiaca ssp. villosus, kattmynta med trådveronika Veronica filiformis. Nepeta cataria, järnört Verbena officinalis (1:a fyndet på Öland, funnen av Jan-Olof Som ny för Kastlösa socken hittades nära Petersson), läkemalva Althaea officinalis, stranden vattenskräppa Rumex hydrolapa- trädgårdsmålla Atriplex hortensis, blå thum (rapportör Tommy Knutsson). bolltistel Echinops bannaticus, mariatistel Bengt Hallberg fann i S. Möckleby socken Silybum marianum, vitsenap Sinapis alba, praktröllika Achillea filipendulina (2:a tomatillo Physalis philadelphica (funnen fyndet på Öland), ungersk stjärnlök Ornit- av Jan-Olof Petersson) och äkta vallört hogalum pyramidale i kanten av en åker Symphytum officinale. samt de två hittills sydligaste lokalerna för Sammetsbockrot Pimpinella saxifraga stor sandlilja Anthericum liliago på Öland. ssp. nigra visade sig vara spridd längs Vid Cementas kalkstensbrott, S. Möckleby västra Landborgen från Resmo kyrka och socken, fann Tommy Knutsson rikligt med norrut till norra parkeringen vid Nunne- småtörel Euphorbia exigua samt piggfrö dalen, Vickleby socken. Även NNO om Lappula squarrosa. Båda växte på högar Isgärde, Glömminge socken, växte sam- av grovt krossad kalksten. metsbockrot i en torräng nära vägen. På Öland förefaller denna art blomma något I en åkerkant syd Kristinelund, Ventlinge senare än vanlig bockrot P. saxifraga ssp. socken, gjordes återfynd av dvärgspegel saxifraga. Vi har funnit arten i blom andra Legousia hybrida (rapportör Erik Ljung- hälften av augusti. Sammetsbockrot är strand). högrest och ter sig som sig bör gråluden På schäferiängen nere vid sydspetsen på på den nedre delen av stjälken och de Öland, Ås socken, växte nordknutnarv basala bladen. Sagina nodosa ssp. borealis, första fyndet Väst Skarpa Alby, Sandby socken, på av denna underart på Öland. gränsen mot alvaret fann Anders & Lise- Detta är bara ett axplock av det som lotte Waldenström balkansippa Anemone rapporterats under året. Alla inventerare blanda, långt från bebyggelse. tackas för en gedigen insats. Hittills har På Åby sandfält, Sandby socken, åter- på Artportalen ca 30 000 fynd lagts in för fanns ett litet bestånd med hedblomster inventeringsåret 2010. Helichrysum arenarium. 80 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Aktuellt från styrelsen – Kom gärna med förslag på aktiviteter, sammanställt av Ulla-Britt exkursioner, föredrag eller annat som du tycker skulle vara intressant och utveck- Andersson lande för dig.

Föreningen har tillsammans med Borg- Inventeringen av den öländska kärlväxtflo- holms kommun ansökt om och erhållit ran fortskrider med god fart men det finns LONA-bidrag. Tanken är att vi ska ta fram fortfarande rutor lediga, speciellt norrut. en tryckfärdig produkt (bok) där vi pre- Vill du vara med i projektet och utveckla senterar ett antal botaniska utflyktsmål på ditt botaniska kunnande? Varför inte hänga Öland. En arbetsgrupp har bildats bestå- med någon inventerare ut? Kontakta någon ende av Helena Lager, Tommy Knutsson, i styrelsen så ordnar vi det. Håkan Lundkvist, Thomas Gunnarsson och Ulla-Britt Andersson. Vi håller på att sammanställa en kandidatlista över spän- nande lokaler på Öland som vi sedan ska välja ur. Därefter kommer vi att ta fram en mall för hur varje lokal ska presenteras. Olika författare kommer sedan att tilldelas ett antal utflyktsmål som ska beskrivas enligt mallen. Många foton och kartor ska göra boken aptitlig för en bred allmänhet. Både ”lätta” besöksmål dvs. de som inte kräver så mycket av besökaren och mer ”avancerade” kommer att finnas i boken. Kanske känner du till någon lokal som du tycker bör få vara med i vår bok? Det totala antalet utflyktsmål kommer att hamna nå- gonstans mellan 50-100. Hör gärna av dig till någon i arbetsgruppen om du vill dela med dig av ”ditt smultronställe”. Vårt floraväkteri fortskrider men vi be- höver alltid nya floraväktare som besöker ett antal lokaler med hotade arter. Våra uppgifter om floraväkteri ligger numera på Artportalen www.artportalen.se klicka dig vidare till rapportsystemet för växter, mossor, svampar, lavar och alger. Hör av dig till Thomas Gunnarsson om du vill få en–några lokaler för ovanliga arter att besöka med jämna mellanrum. Din insats behövs! 81 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Underrapporterade taxa jämfört med Sterner 1986 samt ytterligare några att leta efter av Ulla-Britt Andersson

Nedan följer en sammanställning över blandskog 1998; Getterum, reservatet vid arter som är underrapporterade jämfört fotbollsplanen, alkärr 1995. Högsrum: med Ölands kärlväxtflora 1986 (fortsätt- väster väg Odens flisor till Rönnerums ningsvis kallad Sterner 1986). Har arterna fornby, lövskog 1996; Stugbyns trappor verkligen minskat eller är de förbisedda? något söderut, grankälen 1983. Glöm- Fynd, i de flesta fall efter 1980, listas när minge: SSV om Gillsättra, lövskog 1987 så bedöms vara relevant. Efter arten anges Lycopodium clavatum säll- den frekvensbedömning som finns i Ster- Mattlummer synt. Skogs- och hedmark på sand. ner 1986. Dessutom ges en sammanfatt- ning av den biotopbeskrivning som finns Två fynd under inventeringen. Alguts- i samma bok. Ytterligare några arter listas rum: Saxnäsvägen ost, dikeskant 1997- som borde vara möjliga att finna på Öland. 2010. Högby: Dödevi strand, fuktig sand i f.d. sandtag 2009. Lokaler som bör kon- Frekvensbeteckning enligt Sterner 1986 trolleras. Högby: Sandbybadet i norr 1986. Allestädes alla 33 socknar Köping: 1,3 km söder Köping prästgård Allmän 31‒33 socknar 1990; 2/3 km SSV om prästgården 1984; 1,4 km SSV prästgården, ost väg sopsta- Tämligen allmän 23‒30 socknar tion 1984. Algutsrum: 0,5 km NO om N. Spridd 15‒22 socknar, arten kan bedömas Saxnäs, hyggeskant 1985. N. Möckleby: vara jämnt spridd eller ojämnt spridd Dörby 1980 beroende på hur lokalerna är fördelade Revlummer Lycopodium annotinum över Öland tämligen sällsynt. Ordinär barr- och även Tämligen sällsynt 7‒14 socknar björkskog. Sällsynt 1‒6 socknar Fynd finns tidigare främst från Böda socken och västra delen av Högsrum och Mycket sällsynt 1‒4 lokaler Glömminge socknar. Under inventeringen Lopplummer Huperzia selago mycket finns få fynd från Böda troligen beroende sällsynt. Sumpskog mest alkärrssocklar. på att flera av rutorna längst i norr fortfa- rande är vakanta. Däremot har tillkommit Inga fynd under inventeringen! fynd från Dörby tallskog i N. Möckleby Lokaler som bör kontrolleras. Böda: mel- socken. Detta är första fyndet på östra lan Sjöstorpsmaden och Spökbackevägen, sidan av Öland. Dessutom har revlum- 82 Krutbrännaren 3 (19) 2010 mer rapporterats som ny art för socknarna följande: ”i Böda på vägrenar och annan Vickleby respektive Kastlösa. god mark, manshög med i etager utbildat bladverk.” Endast några bekräftade fynd Diphasiastrum complana- Plattlummer av slokörnbräken finns från inventeringen tum ssp. complanatum är aldrig funnen (fynden från Böda socken). Ta belägg när på Öland men lämpliga miljöer finns du misstänker denna underart. uppe i norr (Böda och Högby socknar). Biotoperna för plattlummer är hedtallsko- Stensöta Polypodium vulgare verkar vara gar och liknande, gärna på åssluttningar. en art som ökat jämfört med på Sterners Kanske naturreservatet Böda backar vore tid. Tänk på möjligheten av dansk stensöta värt ett besök? Plattlummer finns närmast P. interjectum om du finner ”stensöta” i ri- i Småland. kare miljöer. OBS! Man behöver blad med sporangier för artbestämning av dansk Botrychium lunaria tämligen Låsbräken stensöta, sporangierna måste undersökas allmän. Torrängar och gräshedar på kalk- i mikroskop. Dansk stensöta är nyligen fattig grund, främst vid havsstränder och funnen i Skåne och Bohuslän. på sandfält, betesgynnad. Arten kan även växa i stenbunden bördig lundmark och Kärrbräken Thelypteris palustris tämli- även i karstsprickor på Stora alvaret. gen allmän. Sumpskog, rikkärr och träsk. Jämfört med utbredningskartan i Sterner Tidigare ett flertal fynd från Stora alvaret 1938 har en kraftig tillbakagång skett. i fuktiga karstsprickor. I dagsläget är det Arten varierar en hel del med årsmånen. enda fyndet av kärrbräken från alvarmark Växtsäsongen 2010 förefaller ha varit ex- följande: Stora alvaret väster Möckelmos- tra gynnsam för låsbräken då flera lokaler sen i tidvis vattenfyllda karstsprickor. Är rapporterades. Arten är numera rödlistad arten förbisedd på alvarmark? För övrigt i kategori NT (nästan hotad). finns ett 30-tal aktuella lokaler för arten, de flesta i Böda och Högby socknar. Rutlåsbräken B. matricariafolia mycket sällsynt. Hultbräken Phegopteris connectilis tämligen sällsynt. Gran- och alskog med Växer i liknande miljöer som låsbräken. rörligt grundvatten. Senast sedd 1942 Karlevi strandängar, Vickleby socken. Ofta växer olika Botry- Under inventeringen funnen främst i chium-arter tillsammans, hittar du den en Böda, Högsrum och Glömminge socknar. låsbräkenart så leta efter andra. Tidigare funnen i Torslunda, Algutsrum, Köping, Gärdslösa och Långlöt socknar. Pteridium aquilinum ojämnt Örnbräken Ett udda fynd gjordes sommaren 2010 spridd. Mager, företrädesvis sandig skogs- då hultbräken hittades i ett betat hässle i mark, även på kalkstark mark. N. Möckleby socken, det första fyndet på Numera urskiljs två underarter: taiga- östra Öland. örnbräken P. aquilinum ssp. latiusculum Mjältbräken Asplenium ceterach är i Nor- och slokörnbräken P. aquilinum ssp. den endast funnen på Gotland. För några aquilinum. Troligen är det slokörnbrä- år sedan fick vi kännedom om ett belägg ken som beskrivs i Sterner 1986 enligt 83 Krutbrännaren 3 (19) 2010 av mjältbräken som ska ha tagits på Öland, kan den dyka upp igen? Den närstående någonstans på Stora alvaret. Tyvärr är de arten uddbräken Polystichum aculeatum närmare omständigheterna runt fyndet växer närmast på Gotland (aldrig funnen höljt i dunkel. Nyligen har på Gotland två på Öland). Miljön för uddbräken uppges nya lokaler hittats för mjältbräken så det vara skuggig, kalkhaltig och mullrik mark. är kanske inte uteslutet att den kan finnas På Gotland växer arten bl.a. i en dikeskant. även hos oss. Karstsprickor, kalkstensmu- Vem tänker på att leta efter ovanliga orm- rar och mindre kalkbranter med överhäng bunkar i en sådan miljö? är miljöer att leta i. Nordbräken Dryopteris expansa behand- Svartbräken Asplenium trichomanes lades tidigare kollektivt med lundbräken jämnt spridd. Alvarens hällsprickor och D. dilatata under beteckningen D. aus- västra landborgens branter, sällan kul- triaca. Vi har endast 12 fynd av nord- turmiljö. bräken, förbisedd? Leta efter en ljusgrön bräken med platta småflikar där den basala Endast underarten kalksvartbräken A. bladflikens största sekundärflik är ca halva trichomanes ssp. quadrivalens är noterad basalflikens totala längd. från Öland. Hittar du svartbräken som växer runt urbergsblock, i gråstensmurar Granbräken Dryopteris cristata är eller i annan inte kalkpåverkad miljö är aldrig funnen på Öland, växer närmast i det av värde att belägga den. Kanske kan Småland. Den skulle kunna dyka upp i vi hitta vanlig svartbräken A. trichomanes sumpskogar och alkärr på norra Öland. ssp. trichomanes på Öland? Arten är vintergrön varför den lämpligen Asplenium ruta-muraria x septentrionale kan eftersökas snöfria vintrar. Denna hybrid mellan murruta och gaffel- Bindvide Salix aurita spridd. Sumpsko- bräken är vid ett tillfälle funnen på Öland gar och myrar, i renar, dikeskanter och nära hasselkarsten, Sandby socken. Den varjehanda täkter. sågs på lokalen 1985 och några år framåt men verkar numera vara utgången. Kanske Enligt Sterner 1986 mest i magrare trak- kan hybriden uppstå igen på någon lokal ter längst norrut och på mellersta Ölands där föräldrarna möts? västra sida. Endast 30 aktuella fynd, förbisedd? Ekbräken Gymnocarpium dryopteris jämnt spridd. Barr- och lövskog på kalk- Rosmarinvide Salix repens ssp. rosma- fattig mark, trädsocklar i ängsskogar, rinifolia tämligen sällsynt men på södra stengärdsel och rösen, sällan på alvaret. Öland ej sällsynt mest i Stora alvarets utkanter. På mellersta Öland större kärr Ett 30-tal fynd från inventeringen vilket är i tidvis översvämmade buskage och snår. en halvering jämfört med tidigare. Det finns 12 aktuella fynd av denna under- Taggbräken Polystichum lonchitis har no- art, här finns mer att göra! terats vid två tillfällen på Öland. Den sågs senast i mitten av 1970-talet i en vägkant Pors Myrica gale tämligen sällsynt. Sum- väst Spjutterum, Runsten socken. Kanske pig skogs- och buskmark, företrädesvis i 84 Krutbrännaren 3 (19) 2010 myrkanter. Endast på kalkfattig grund. Stolt trampört Polygonum aviculare var. Ett 30-tal fynd främst från Böda och Hög- excelsius växer på skyddade havssträn- by socknar. Tidigare finns fynd från Föra, der, inte funnen på Öland. Växtsättet är Köping, Räpplinge, Bredsättra, Gärdslösa, styvt och upprätt, växten kan nästan bli Algutsrum och Vickleby socknar. meterhög. Blomställningarna är mycket små. Stolt trampört finns i Blekinge och Bergek Quercus petraea ett fynd från Bohuslän. Leta i skyddade vikar gärna i Högsrum 1933 har bedömts som ren något mer högvuxen vegetation. bergek. Bitterpilört Persicaria hydropiper täm- Vi har några godkända fynd från inven- ligen sällsynt. Ursprunglig på gyttjiga teringen av hybriden Quercus petraea x stränder även i källor, bäckar, skogssum- robur från Rällaskogen respektive Bor- par och diken. gahage. Vem finner och belägger ”ren” bergek på Öland? Tidigare ett 15-tal spridda fynd, inte fun- nen under inventeringen! Skogsnässla Urtica dioica var. holoseri- cea har ett fynd från Högby socken som är Hybridslide Fallopia × bohemica odlas godkänt av Thomas Karlsson. Den borde sällsynt men vore inte omöjlig att finna, finnas på fler lokaler. Leta efter en brän- inget fynd finns från Öland. Utökat sina nässla med smala blad som nästan saknar domäner på vår ö har parkslide F. japonica brännhår. var. japonica och jätteslide F. sachalinen- sis gjort. Inom släktet Rumex (skräppor) finns en hel del att göra. Mycket sällsynt på Skaftmålla Atriplex longipes ssp. longi- Öland är gårdsskräppa R. longifolius med pes ojämnt spridd. Havsstränder i mult- några fynd från inventeringen. Nyligen är nande tång, även på sand eller grus. sumpskräppa R. palustris funnen på två I Sterner 1986 ett 30-tal fynd främst från lokaler på SV Öland (sumpiga tångval- östra delen av Öland, knappt 15 aktuella lar vid havet, se artikel i detta nummer). fynd finns. Den kan säkert dölja sig på flera lokaler! Möjlig att finna vore också dikesskräppa Brådmålla Atriplex longipes ssp. praecox R. conglomeratus som närmast finns i tämligen allmän. Havsstränder i blockrik Skåne, Blekinge och på Gotland. De tre morän eller saltstänkta klippskrevor. hylleblad har alla ett stort gryn. Den liknar Tidigare många fynd från främst västra mest skogsskräppa R. sanguineus men hos kusten av Öland, knappt 15 aktuella fynd denna art har de tre hyllebladen ett stort finns. och två små gryn. Ölandsskräppa Rumex crispus var. oelandicus växer på havs- Saltmålla Atriplex pedunculata tämligen stränder och är mycket närstående vanlig sällsynt. Havsstränder på grund, glesbe- krusskräppa R. crispus var. crispus, men vuxen, tidvis översvämmad mark, gärna hyllebladen hos ölandsskräppan är små strandtråg. och saknar gryn. Inga aktuella fynd finns från västra kusten där saltmålla tidigare var känd från flera 85 Krutbrännaren 3 (19) 2010

Figur 1. Fröskidor av håldådra Myagrum Figur 2. Håldådra Myagrum perfoliatum i perfoliatum, Fagerum. Foto: Anna Knöppel. Fagerum, Öland. Foto: Anna Knöppel

Figur 3. Svenska fynduppgifter av håldådra Myagrum perfoliatum. Blå cirklar indikerar fynd gjorda före 1970 och röda cirklar indikerar fynd gjorda efter 1970. Större cirklar visar att flera fynd har gjorts vid närliggande lokaler. De nutida fynden inkluderar: S:t Johannes, Navestad Silverringen, Norrköping, Östergötland, fynd gjort av Folke Lind någon gång mellan 1977-1992 (Genberg 1992); Vallda Kinneviken, Halland, ett fåtal exemplar 1990-1991 (IB herbarium, bestämd av J. Corneliuson och T. Elfström); Elsemåla soptipp, Småland (två individ funna 2001, Niordsson 2002); Vännäs soptipp, Västerbotten, 2009-2010 (9, resp. 11 individ), fynd gjorda av Jonas Grahn (Grahn pers. korr.) samt Fagerum, Öland, 2010 ett individ.

86 Krutbrännaren 3 (19) 2010

Knärot Goodyera repens, SBF:s inventerings- Ögonpyrola Monoses uniflora minskande? på art 2011 Foto: Thomas Gunnarsson Öland Foto: Thomas Gunnarsson

Låsbräken Botrychium lunaria hade ett bra år 2010. Foto: Thomas Gunnarsson Lokalen är belägen på f.d. järnvägsvallen öster Gårdby sandfält. 87 Krutbrännaren 3 (19) 2010 lokaler. På östra kusten håller den i princip Strandnarv Sagina maritima tämligen ställningarna. Rödlistad VU (sårbar). allmän. Havsstränder, i grus nära vattnet. Källört Montia fontana mycket sällsynt. Endast 15 aktuella fynd, troligen förbi- Fuktig, naken jord i synnerhet rännils- sedd. gyttja på havsstränder. Åkerspärgel Spergula arvensis tämligen Inga aktuella fynd finns av källört, senast allmän. Förr odlad foderväxt i mager sedd 1970 på en arbetsväg norr om Svart- sand- och grusjord, dessutom i kultur- och vikskärret, Böda socken. Bör eftersökas skräpmark. vid exempelvis Risinge hamn, Mörby- Numera urskiljs två underarter: sydspärgel långa socken, där lämpliga miljöer finns S. arvensis ssp. arvensis och foderspärgel och arten tidigare är funnen. S. arvensis ssp. sativa. För säker bestäm- Spädnarv Arenaria leptoclados bar och ning till underart krävs frön. Hos syd- glest bevuxen mark, åkrar. spärgel är fröna försedda med ett 80-tal klubblika papiller, först vita till färgen Arten är svår att skilja från sandnarv men så småningom röda. Foderspärgelns A. serpyllifolia. I fält uppmärksammas frön saknar helt papiller. Sydspärgel har arten på de tunna, ljusgröna grenar och som namnet antyder en sydlig utbred- ett trassligt växtsätt (lite lik en ”miniatyr- ning i Sverige, fröna gror bättre i ett torrt brudslöja”). För säker bestämning behövs och varmt klimat. Vi har drygt 80 fynd kapslar och frön. Den kan bli upp till 30 cm av åkerspärgel där 19 är bestämda till hög men ger trots detta ett klent intryck. sydspärgel. Sydspärgel är rödlistad DD Det finns några äldre fynd och ett aktuellt (kunskapsbrist) så här finns anledning till fynd från inventeringen men spädnarv är att leta aktivt. lätt att förbise. Vårspärgel Spergula morisonii sällsynt. Kärrstjärnblomma Stellaria palustris Glesbevuxen, mager sandmark, vägkanter ojämnt spridd. Bäckar, rikkärr och diken. och ödeåkrar. Ett 30-tal gamla lokaler, endast 10 aktu- Fem aktuella fynd finns inrapporterade. Ti- ella. Förbisedd? Leta efter en storblommig digare fynd från flera socknar exempelvis Stellaria. Böda där arten 1981 växte på Grankulla- Källarv Stellaria alsine tämligen sällsynt. vikens östra strand. Källdrag, skogspölar. Nattglim Silene noctiflora allmän. Gam- Ett 20-tal gamla lokaler, endast 6 aktuella. mal medlöpare i åkrar, trädgårdsland och Troligen också förbisedd. gårdstomter. Sumparv Stellaria crassifolia tämligen Arten finns här och där på Öland men att sällsynt. Gyttjiga havsstränder på öns kalla den allmän känns överdrivet idag. västra sida. I de åkrar där man finner nattglim växer ofta rödlistade åkerogräs såsom riddar- I Sterner 1986 ett 20-tal lokaler på västra sporre Consolida regalis, åkerranunkel kusten. Inga aktuella fynd finns! 88 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Ranunculus arvensis eller sommarklynne ner 1986. Vi har endast ett par misstänkta Valerianella dentata. hybrider funna under inventeringen. Leta efter hybriden på bl.a. följande lokaler: Silene conica tämligen sällsynt. Sandglim Räpplinge: Hagaberg landborgens östra Sandiga åkrar och gräshedar, sand- och sluttning 1981; alvarets västra del 400 grustag samt diverse skräpmark. m söder infarten till Borgehage 1979. N. Det finns fem aktuella lokaler för arten. Möckleby: 1 km SO Dörby 1979. Vick- Sandglim bör eftersökas på följande leby: Skebacken 1982; Beijershamn 1982. lokaler. Glömminge: grustaget NNV Resmo: VSV kyrkan nedre landsvägens Galgbacken 1984. Runsten: Åkerby syd, östra sida 1977. sandtag på landsvägens västra sida 1980. Sjöranunkel Ranunculus lingua sällsynt. Resmo: Mysinge grustag norra kanten Vattenrika kärr och bäckar, större diken. 1981. Mörbylånga: ättiksfabriken 1981. Smedby: Djupdal 1984. I dagsläget endast känd från Hörninge mosse, Köping socken. Flera äldre fynd Silene viscosa havsstrand- Klibbglim finns. klippor. Endast ett trovärdigt fynd från Holmudden, Böda 1883. Klibbglim finns Backsmörblomma Ranunculus polyant- på den småländska sidan av Kalmarsund hemos tämligen allmän. Torr eller måttligt och skulle kunna dyka upp igen på steniga fuktig ängsmark på mer eller mindre stränder i Böda eller Högby socknar. kalkrik grund, skogsängar och alvarängar. Vit näckros Nymphaea alba tämligen I Sterner 1938 finns ett 80-tal lokaler, sällsynt. Träsk, myrgölar, djupa kärr, även mer sällsynt norr om Borgholm. Under torvgravar. inventeringen ett 20-tal fynd, verkar ha en minskande trend på Öland. Tämligen Två underarter urskiljs: sydnäckros N. allmän stämmer inte med dagens situation. alba ssp. alba och nordnäckros N. alba ssp. candida, båda underarterna är funna Rågvallmo Papaver dubium allestädes. på Öland men för säker bestämning krävs Gammal medlöpare mest i åkrar men även blommor. Det senaste decenniet har ofta i vägkanter, banvallar och grustag. vit näckros planteras i de många bevatt- Leta efter underarten blodvallmo P. dubi- ningsdammar som grävts på Öland. Ibland um ssp. lecoqii som förefaller vara relativt finner man även rödblommiga bestånd. spridd på Öland. Denna underart blommar Trolldruva Actaea spicata tämligen säll- något tidigare än vanlig rågvallmo P. synt. Lundmark, helst blockrik. dubium ssp. dubium. Hos blodvallmo är bladflikarna smalare, kronbladen är något Tidigare noterad från ca 40 lokaler, under längre än breda och de har ofta en svart inventeringen funnen på knappt halva fläck nära mitten. Mjölksaften blir blodröd antalet. vid intorkning, hos vanlig rågvallmo blir Pulsatilla pratensis x vulgaris ssp.vulgaris mjölksaften brun till mörkbrun. Vi har ca Denna hybrid mellan fältsippa och back- 50 fynd av blodvallmo som föredrar ett sippa uppkommer relativt lätt enligt Ster- stäppartat klimat med torra och varma 89 Krutbrännaren 3 (19) 2010 somrar och dessutom helst växer på kalk- Skörbjuggsört Cochlearia officinalis rik mark. Öland måste därför vara perfekt! tämligen sällsynt. Havsstränder i grus, klippskrevor och tångvallar. Bergkårel Erysimum strictum sällsynt. På några skär i lågt buskage, på några ställen Har ca 10 gamla lokaler längs främst inkommen i skräp- och kulturmark. västra kusten. Endast ett fynd under in- venteringen. Arten håller sig kvar på öarna södra och norra Kalvholmen, Algutsrum socken. Dansk skörbjuggsört Cochlearia danica Dessutom finns den fortfarande runt Lunda tämligen allmän. Samma miljöer som by, Kastlösa socken, där arten funnits se- skörbjuggsört, se ovan. dan 1900! Den bör dessutom eftersökas Noterad från ett 15-tal lokaler under in- på följande lokaler. Vickleby: väster om venteringen, bör eftersökas. Man ska helst skjutbanan 1985. Resmo: väster om Kleva vara ute i april-maj för att finna arten. sjögatornas nedre förbindelse 1984. Mör- bylånga: hamnen 1984. Kastlösa: 500 m Åkerkål Brassica rapa ssp. campestris norr Lunda 1985; Kastlösa by i söder på sällsynt. Åkerogräs i mager jord, kultur- skiffergrus 1983. och skräpmark. Rysshesperis Hesperis pycnotricha är Vi har 9 fynd från inventeringen men bara nyligen funnen på Öland. Den skiljs från ett med belägg. Ta belägg med både blom- hesperis H. matronalis främst genom mor och frön. Åkerkårel bör eftersökas och att stjälken har rikligt med grenade hår beläggas främst från norra delen av Öland (Y-formade), hesperis har mest raka hår. där den tidigare varit relativt vanlig i Böda Ta helst belägg tidigt på säsongen då ka- och Högby socknar. Rödlistad NT. raktärerna kan förändras på äldre plantor. Åkerrättika Raphanus raphanistrum Sandtrav Cardaminopsis arenosa säll- allmän men i avtagande. Åkerogräs mest synt. Inkommen i naken torrlagd torvmark i sandjord, ibland i skräpmark. och därifrån spridd till diverse kultur- och Vi har 14 aktuella fynd av arten. Numera skräpmarker. rödlistad NT. Endast tre fynd efter 2004. Bör eftersökas Drosera rotundifolia täm- på lämliga lokaler främst i socknarna Rundsileshår ligen sällsynt. I vitmossa, oftast i små Köping, Bredsättra och Gärdslösa där myrfläckar. sandtrav tidigare haft en del spridda fynd främst i närheten av den utdikade Skede- Drygt 20-tal gamla fynd, i dagsläget endast mosse. 5 lokaler, sydigaste fyndet i Algutsrum socken. Gotlandstrav Arabis planisiliqua finns mycket sällsynt på Gotland. Den växer på Kanelros Rosa majalis tämligen allmän. kalkrik, störd mark. Den liknar lundtrav Lövängar och buskmarker, framför allt A. hirsuta med har små stjärnhår. Finner tidvis översvämmad, gles lågskog och du en otypisk lundtrav kan det vara idé att buskrik ängsmark på mer grund jord ex- titta närmare… empelvis utkanten av Stora alvaret. 90 Krutbrännaren 3 (19) 2010 I Sterner 1986 ett 60-tal prickar, knappt andra miljöer! Speciellt har vi dåligt med 20 aktuella fynd. fynd av späddaggkåpa A. filicaulis var. filicaulis (endast två under inventeringen). Rosa tomentella sällsynt. Flikros När det gäller stjärndaggkåpa A. acutiloba, Denna ros är säkert förbisedd. Har man betesdaggkåpa A. monticola, glansdagg- lärt sig den tar man den ganska lätt i fält. kåpa A. micans och ängsdaggkåpa A. Vi har knappt 15 noteringar av flikros. subcrenata finns knappt 20 fynd vardera Den liknar mycket stenros R. canina. Ett av dem. Här finns betydligt mer att göra! tips som Åke Widgren delat med sig av är Klippoxel Sorbus rupicola växer närmast att känna på bladen. Flikrosens blad har på Gotland samt Blå Jungfrun. Arten glandler varför de känns sträva. Bladen skulle kunna finnas på främst norra Öland hos flikros är dubbelsågade och glänsande, i skogsbryn på stenig mark. Leta! foderbladen är starkt flikade med glandler. Kärrvial Lathyrus palustris tämligen Backfingerört Potentilla sordida allmän. allmän. Fuktängar och videsump av rik- Torr ängsmark, huvudsakligen kultur- kärrskaraktär men ej egentligen kalkkärr. betonad, sandhedar. På alvaren mycket sällsynt. Förefaller ha minskat något på Öland, ca 35 aktuella fynd. Vi har knappt 30 aktuella fynd av arten som numera är rödlistad NT, den kan vara Stor sötväppling Melilotus altissimus förbisedd. tämligen allmän. Havsstrandväxt på mo- rän, i vägkanter och på skräpmark. Vårfingerört Potentilla crantzii ojämnt spridd. I måttligt fuktiga ängar och glesare I Sterner 1986 finns ett 70 prickar, speciellt buskmark, däremot knappast på torr mark. rikligt längs västra kusten från Räpplinge norrut mot Alböke. Vi har knappt ett 40- Tidigare ett 40-tal spridda lokaler främst tal fynd men få från södra delen av Öland, söder om Borgholm. Idag funnen på drygt troligen förbisedd. 20 lokaler varav de flesta på den södra tredjedelen av Öland. Alpklöver Trifolium alpestre växer närmast på Gotland på kalkhaltig mark i Småfruktig jungfrukam Aphanes aus- exempelvis öppen hällmarkskog och torr- tralis mer sällsynt än jungfrukam A. ar- ängar. Leta efter ”otypisk skogsklöver” på vensis. Åkrar på lätt jord, trädgårdsland främst norra Öland. och skräpmark. Har endast sex fynd under inventeringen, Gullklöver Trifolium aureum sällsynt. alla i sandiga åkrar. Torr, örtrik, ängs- och buskmark. Knappt 20 fynd från inventeringen. Leta Daggkåpor släktet Alchemilla är styvmo- efter en högväxt, upprätt ”jordklöver” med derligt behandlat på Öland eftersom det i oskaftade uddblad. 99 fall av 100 rör sig om sammetsdagg- kåpa A. glaucescens, en art som växer på Smal käringtand Lotus glaber endast ett kalkrika torrängar. Men glöm inte att ta fynd från Öland 1904 då den växte i en belägg av daggkåpor när du befinner dig i 91 Krutbrännaren 3 (19) 2010 klövervall, Algutsrum socken. Arten växer Rödlånke skulle också kunna finnas inom på havsstrandängar på den svenska väst- Ottenbyområdet. Rödlistad NT. kusten och närmast i Skåne. Rödlistad NT. Dvärghäxört Circaea alpina sällsynt. Bergjohannesört Hypericum montanum Fuktig, mullrik skogsmark. mycket sällsynt. Ljus ängsskog på torr, Flera fynd på 1960-talet och framåt från stenig mark. Böda socken samt Rällaskogen, Högsrum Inga fynd finns efter 1985 då arten sågs socken. Inga fynd under inventeringspe- väster om Skogslund, N. Möckleby sock- rioden! en. Arten är eftersökt på lokalen utan fynd. Circaea x intermedia På 1970-talet fanns några lokaler runt Len- Mellanhäxört endast ett fynd. Böda: Lilla Bogatelinjen stad, Torslunda socken. Bergjohannesört mot väster, 75 m norrut i kanten av hygge är i ”Den nya nordiska floran” avbildad 1981. Bör eftersökas i Böda socken. från Gårdby socken, Öland! En art som vi bara måste hitta. Grendunört Epilobium roseum tämligen sällsynt. Bäckar, rännilar och källdrag Kärrviol Viola palustris tämligen sällsynt. samt diken. Fattigkärr, gärna i vitmossa och sumpskog, i synnerhet alkärr. Det finns ca 35 gamla fynd, i stort sett samtliga från västra kusten och inga norr Ett 50-tal prickar i Sterner 1986, endast 9 om Borgholm, endast 10 fynd från inven- aktuella fynd. Tidigare många fynd längs teringen. En dunört som är relativt lätt att västra kusten av mellersta Öland och även känna igen på sina tydligt skaftade blad. i hela Böda socken. Epilobium obscurum Strandviol Viola persicifolia tämligen Mörk dunört ojämnt spridd. Diken och kultiverad myr- allmän. Fuktängar, skogsängar, stränder mark, alltid på kalkfattig grund. och myrkanter. På alvaren ovanlig. Det finns ca 25 gamla fynd av arten men Strandviol förefaller relativt lätt bilda endast 3 från inventeringen. Förbisedd! hybrider med ängsviol V. canina ssp. Belägg av dunörter måste tas med utlöpare canina, flera fynd från Öland av denna vilka att viktiga för artbestämningen. hybrid är bekräftade av Thomas Karlsson. Ca 40 fynd finns av strandviol från inven- Hårslinga Myriophyllum alterniflorum teringen, numera rödlistad (NT). spridd. I näringsfattiga vatten huvud- sakligen de extremt kalkhaltiga träsken Rödlånke Lythrum portula tämligen och större vätarna på alvaret, även gölar, sällsynt. Pölar, mest i mager skogsmark. gropar och bäckar. Sällan stenbrott eller Endast ett fynd i sen tid 2006, väst Kast- diken. lösa nära stranden i kanten av ett uttorkat Det finns ca 35 prickar i Sterner 1986, vattenhål. Följande lokaler bör också endast 7 fynd från inventeringen. Stefan kontrolleras. Högsrum: Halltorps hage Ericsson granskade belägg av släktet My- i hjulspår 1984. Algutsrum: S. Saxnäs riophyllum inför Flora Nordica 6. Nästan söder gården i försumpad åker 1980. 92 Krutbrännaren 3 (19) 2010 samtliga öländska belägg från vätar på Grönpyrola Pyrola chlorantha tämligen alvarmark var hårslinga. Leta! sällsynt. Torr lingonris- eller örtrik tall- skog, stundom björkskog. Stor bockrot Pimpinella major sällsynt. Ängsskogar och i renar kvarstående lund- Under inventeringen främst fynd från rester. Böda, Högby, Högsrum och N. Möckleby socknar. Tidigare även funnen i Persnäs, Senaste fyndet från Böda socken, vägkant Köping, Glömminge, Algutsrum, Tors- i lövskogsmiljö vid Enerums missionshus lunda och Vickleby socknar. 1946. Rödlistad NT. Ögonpyrola Monoses uniflora tämligen Säfferot Seseli libanotis ojämnt spridd. sällsynt. Äldre granskogar, på sand även Torrängar och slänter på grus, även vid med tall och al. havet i övre strandområdet. Vägkanter, åkerrenar, ödeåkrar. Förr många fynd från Böda och Högby socknar, dessutom från de västra, mellersta Det finns ca 50 prickar i Sterner 1986, vi socknarna. Endast sju aktuella fynd från har ca 20 aktuella fynd. Bör eftersökas! de två nordligaste socknarna och ett från Vattenstäkra Oenanthe aquatica sällsynt. Gärdslösa socken. Gyttjiga gropar, torvgravar och svagt rin- Vanlig tallört Monotropa hypopitys ssp. nande vatten. hypopitys ojämnt spridd. Huvudsakligen i Ett 15-tal äldre uppgifter, de flesta från tallskog på kalkfattig sand. första hälften av 1900-talet, endast 2 aktuella fynd. Bör eftersökas i Halltorps Kal tallört Monotropa hypopitys ssp. hage, Högsrum socken där arten sågs hypophegea ojämnt spridd. På mer nä- senast 1974. ringsrik mark t ex granlundar, hässlen och annan lövskog, även i tallplanteringar. Libbsticka Levisticum officinale täm- I Sterner 1986 finns ett 80-tal prickar för ligen sällsynt. Gammal medicinalväxt, tallört utan underart, under inventeringen kvarstående. Bedöms som förvildad vid funnen på drygt ett 30-tal lokaler men inte Spånkärr, Böda socken där arten växte i alla är bestämda till underart. en vägkant. Ej noterad där efter 1985 men bör eftersökas. Skvattram Rhododendron tomentosum tämligen sällsynt. Mest på vitmossor i Klotpyrola Pyrola minor ojämnt spridd. barrskog och kärrkanter, längst i norr även Lövskog, även blandskog och tallplan- på ljung- eller kråkrisrik tallskog. teringar. I dagsläget nästan försvunnen söder om Ett 60-tal prickar i Sterner 1986, även Böda och Högby socknar. Arten bör efter- från de mellersta västra socknarna. Under sökas på följande lokal, de andra sydliga inventeringen ett 25-tal fynd och endast lokalerna på Öland torde vara utgångna. enstaka fynd från socknarna Högsrum Högsrum: Stugbyns trappor söderut 1983. och Glömminge där arten har många äldre fynd. Vattenblink Hottonia palustris tämligen sällsynt. Ej alltför näringsrikt, stillastående 93 Krutbrännaren 3 (19) 2010 vatten, företrädesvis skogskärr, vattenrika Småsnärjmåra Galium spurium ssp. vail- diken. lantii allmän, Sandiga, grusiga och tångri- Förr ett 30-tal lokaler, numera funnen ka havsstränder. Kultur- och skräpmark. på 12. Arten kan vara förbisedd, vi har drygt 30 fynd från inventeringen. Inget av fynden Topplösa Lysimachia thyrsiflora tämligen är från havsstränder. sällsynt. Kärr, myrar och bäckar. Vid havet i strandsump, även i större diken. Vanlig nässelsnärja Cuscuta europaea Förr ett 20-tal lokaler, i dagsläget funnen ssp. europaea spridd. Mest uppträdande på 5. Gamla fynd finns från bl.a. Tors- vid gårdar och i vägrenar men relativt ofta lunda, Vickleby, Resmo, Mörbylånga, på mindre kulturpåverkad mark. Kastlösa och Ås socknar. Förr knappt 30 lokaler, i dagsläget känd från 3. Avgränsningen mot strandsnärja Knutört Anagallis minima tämligen C. europaea ssp. halophyta kan vara sällsynt. Ursprunglig i gles vegetation på besvärlig. sandiga havsstränder t ex i nakna fläckar efter bortfruset gräs. Lätt fuktiga öde Ljungsnärja Cuscuta epithymum ssp. sandåkrar och i sandiga diken och renar. epithymum jämnt spridd. I kulturpåverka- 17 fynd från 1980-talet, endast 4 aktuella de torrängar såsom betesmarker, ödeåkrar, lokaler. Rödlistad VU. renar o dyl. Förr ca 65 lokaler, i dagsläget känd från Bunge Samolus valerandi tämligen säll- ca 12. Rödlistad VU. synt. Havsstränder i skyddat läge ovanför högvattenlinjen, i synnerhet bäckmyn- Vårförgätmigej Myosotis stricta allestä- ningar. des. Överallt i torr sand- och grusmark, Förr ett 30-tal lokaler, i sen tid 8 lokaler även på alvaren rätt vanlig. och då nästan enbart från Böda socken. Backförgätmigej Myosotis ramosissima Följande mer sydliga lokaler bör besökas: allmän. Sandfält, soliga kullar och tuvig Räpplinge: NV om Borgehage 1980; torrängsmark, på alvaren däremot sällsynt. VNV om Strandtorp samt NV Strandtorps- Kulturgynnad: beten, renar och vägkanter. hage 1979. I dagsläget finns mer än dubbelt så många Huvudarun Centaurium erythraea var. fynd av backförgätmigej jämfört med capitatum tämligen sällsynt. Endast i vårförgätmigej. Har en förändring skett kulturpåverkad omgivning, på lätt fuktig vad gäller utbredningen eller kan arterna sand såsom ödeåkrar, dikesskärningar ha förväxlats? Flera aktuella fynd av back- och renar. förgätmigej finns från torrängar på Stora Endast tre sentida fynd, tidigare flera lo- alvaret. kaler i de nordligaste socknarna från Föra Piggfrö Lappula squarrosa ojämnt spridd. och norrut. Glesbeväxt vittringsgrus på alvarmark och i västra Landborgens grussluttningar samt i åkrar. 94 Krutbrännaren 3 (19) 2010 I dagsläget endast fynd från Stora alvaret Förr flera fynd från Vickleby och norrut till främst i socknarna Sandby, Stenåsa och Borgholm, även enstaka på östra delen av S. Möckleby. Rödlistad EN (starkt hotad). Öland. I nuläget endast ett begränsat antal fynd från främst socknarna Torslunda, Callitriche stagnalis tämli- Dikeslånke Smedby och S. Möckleby. Rödlistad EN. gen sällsynt. Mest i hjulspår på skogsvägar och skogskärrkanter, alltid på kalkfattig Vattenveronika Veronica anagallis-aqua- grund. tica spridd. Bäckar, mera sällan större al- varvätar, även utspätt brackvatten. Diken. I Sterner 1986 ett 15-tal prickar. Under inventeringen endast fynd från Ottenby- Ca 25 gamla fynd, endast 14 under in- området och Färjestaden. Troligen för- venteringen. bisedd, tidigare finns spridda fynd längs Odontites litoralis säll- västra kusten av mellersta Öland där arten Strandrödtoppa synt. Havsstrandängar, helst i rödsvingel- bör eftersökas. zonen. Pipdån Galeopsis tetrahit allmän. Träd- Inga fynd från inventeringen! Bör ef- gårdssängar och horvor, skräpmark vid tersökas aktivt främst på strandängar på byar, hamnar och bangårdar. Aldrig sedd västra kusten av Öland där arten tidigare i naturlig vegetation. Den närstående arten är funnen, från Borgholm söderut till S. toppdån Galeopsis bifida växer vanligen Möckleby. Senaste fyndet på Öland från på havsstränder i grus- och tångvallar. Den Algutsrum socken, ost om S. Fäholmen, betecknades förr också som allmän men är strandäng 1984. Lämpliga strandängar att i dagsläget betydligt vanligare än pipdån. besöka för att leta strandrödtoppa kan vara (ca 50 fynd av pipdån och 100 av toppdån). väster Halltorps hage, Högsrum socken Mjukdån Galeopsis ladanum allmän. samt Beijershamn, Vickleby socken. Ursprunglig i tunt vittringsgrus på Stora Grå ögontröst Euphrasia nemorosa alvaret och även i havsstrandsklapper. tämligen allmän. Mager ängsmark, främst Vanlig på åkrar, särskilt på kalkrik mark. backängar och hedar. På alvaren blott Har endast ett 20-tal aktuella fynd. Denna undantagsvis. art är minskande och därför numera röd- Knappt 20 aktuella fynd, troligen förbi- listad, NT. sedd. Mellanplister Lamium confertum tämli- Kärrspira Pedicularis palustris ojämnt gen allmän. Ogräs i trädgårdar och åkrar, spridd. Myrar, bäckar och källdrag. preferens för sandig eller grusig jordmån. Ett 40-tal prickar i Sterner 1986, ca 12 Endast 16 fynd, förbisedd? aktuella lokaler. Ölandskungsljus Verbascum densiflorum Vattenbläddra Urticularia vulgaris jämnt ojämnt spridd. Torr sand- och klappermark spridd. Stillastående, mer kväverikt vatten: i västra Landborgen. Vägkanter, renar, insjöar, myrgölar och gropar, även dammar ödeåkrar, banvallar, grustag. och större diken.

95 Krutbrännaren 3 (19) 2010

Ca 45 prickar i Sterner 1986, knappt hälf- Linnea Linnaea borealis tämligen säll- ten så många under inventeringen. OBS! synt. I äldre, ursprunglig tallskog. Man måste ha blommande exemplar för Vi saknar fynd från socknarna Köping, att säkert kunna skilja vattenbläddra från Gärdslösa, Glömminge, Runsten, Stenåsa sydbläddra U. australis, den sistnämnda och Ås, där arten är karterad i Sterner arten är inte funnen på Öland. 1986. Speciellt omnämns tidigare rika Dvärgbläddra Urticularia minor ojämnt lokaler för linnea runt Skedemosse, Kö- spridd. Grunt, näringsrikt vatten, mest i ping socken. gölkanter men även någon gång i luckor Strandvänderot Valeriana sambucifolia i vassbälten. ssp. salina tämligen sällsynt. Havsstränder Ca 35 prickar i Sterner 1986, i dagsläget i klapper ovan högvattenlinjen. endast 5 lokaler och varav ingen norr om Det finns 10 aktuella fynd från Böda, Runsten socken. Högby, Persnäs och Källa socknar. Äldre Dvärgkämpar Plantago tenuiflora tämli- fynd finns från socknarna Alböke, Löt, gen allmän. På alvaren även smärre häll- Torslunda och Kastlösa. Speciellt bör föl- marksområden på mellersta Ölands östra jande lokaler kontrolleras: Källa: Kvarn- sida. I småvätararnas glesa vegetation på stads sjöbodar 1981; Nybyorde 1981; St. mycket tunt substrat. Hamngrundet 1980; Högenäs orde norrut 1979. Persnäs: Södra holm 1979. Alböke: Under inventeringen finns inga fynd norr Bruddesta söderut 1980. Löt: Kårehamn om socknarna Torslunda och Gårdby. söderut 1980; Bodudden 1980. De flesta fynden är från Stora alvaret, endast enstaka fynd från sydöstra Ölands Småvänderot Valeriana dioica ojämnt sjömarker. Gamla fynd finns från Lång- spridd. På fuktig mark företrädesvis till- löt, Högsrum, Räpplinge, Löt, Alböke, sammans med ängsstarr och älväxing. I Källa, Högby och Böda socknar. Bör skogsängar lika väl som öppet i kärrkanter eftersökas aktivt på den norra ⅔ av Öland. och på alvar. Betesängar och diken. Några relativt nyligen gjorda fynd som Tidigare utpostlokaler i Böda och Ås bör kontrolleras är: Persnäs. Knisa mosse socknar kanske kan återfinnas? 6324644/1563200 funnen 2002. Köping: Nedra Vannborga 6311600/1557230 fun- Gullborste Crinitaria linosyris tämligen nen 2000. allmän. Torrare, örtrik ängsmark gärna med ängshavre eller älväxing, stundom Strandkämpar Plantago coronopus täm- hällskrevor. ligen sällsynt. Havsstränder, huvudsakli- gen på grus eller sand. Vanligen i ängar Vi har knappt 200 fynd från framför allt med rödsvingel eller knägräs. Stora alvaret. Följande förekomster utan- för Stora alvaret bör kontrolleras. Böda: Ca 25 prickar i Sterner 1986, knappt 10 Västeralver i NO och SO 1976; nedanför aktuella fynd. Tidigare finns fynd från västra gården i Mickelsmad på gärdet SO- socknarna Ventlinge, Gräsgård, Vickleby, sida 1979; Hunderum strax norr om NO Högsrum, Räpplinge och Köping. gården 1984. Källa: ⅓ km SV om Källa- 96 Krutbrännaren 3 (19) 2010 berg betad enrisäng 1983. Persnäs: 1 km Nickskära Bidens cernua sällsynt. På väst om Gamleby 1978; Gillberga-vägens gyttja vid havsstränder, rännilar och pölar. norra sida strax väster om banvallen 1977 Arten har flera äldre fynd, i nuläget endast samt söderut i betesmarken på ömse sidor känd från tre lokaler. Tidigare funnen i om järnvägen 1981; Gillberga-vägen 500 socknarna Högsrum. Glömminge, Alguts- m längre västerut på norra sidan framför rum, Vickleby, Kastlösa och S. Möckleby. en sommarstuga 1979; SSO om Gillberga Bör bl.a. eftersökas vid Beijershamns- Sörbyn innersta alvarängen 1979; väster området, Vickleby socken där arten är om Lilla Horn övergången till alvaret funnen 1970. 1979; Södvik ¼ km väster om 136:an alvaret utanför sydligaste bebyggelsen Nysört Achillea ptarmica tämligen 1978; 1 km SV om Södvik invid 136:an sällsynt. I diken och försumpade åkrar, 1984; Knisa, mossen NO-sida alvarmark havsstränder och annan fuktig gräsmark. 1979; 200 m norr om klarvattnet 1980; Ett 25-tal prickar i Sterner 1986, har endast Knisa lunds östra bryn något 100-tal m 7 aktuella fynd. Tidigare funnen i sock- söder om sydligaste stugan 1979. Föra: narna Källa, Alböke, Köping, Glömminge, Djupvik alvaräng invid sydligaste som- Torslunda, Gårdby, Vickleby, Sandby och marstugebebyggelsen 1978; Grönslunda S. Möckleby. 200 m norrut i inägorna 1978. Alböke: Korntorp NV i inägornas västra delar som Alvarmalört Artemisa oelandica ojämnt i anslutande alvar; dessutom ½ km ut på spridd. På torrt, kalkfattigt till måttligt alvaret 1978. Glömminge: SV Kvigerälla kalkrikt grus i ängsmark främst örtrik nära sockengränsen 1977. Rödlistad NT. ängshavreäng, i gles snårmark med ljung, en och tok samt även i karst. Spenslig ullört Logfia minima ojämnt spridd. I trädor och ödeåkrar på kalkfat- Utpostlokalerna utanför Stora alvaret som tig sand. bör besökas. Högby: ca 1 km norr om Alvedsjöbodar ovanför klapperåkrarna Drygt 40 prickar i Sterner 1986, endast 14 vid en gammal gata på södra sidan av aktuella fynd. Tidigare funnen i socknarna ett grindhål 1975. Köping: alvaret 1923. Egby, Högsrum, Glömminge, Runsten, Räpplinge: ovanför Borgehage halvvägs Gårdby, Kastlösa, S. Möckleby och Ås mot Solliden alvarets västra sida 1979; socknar. ovanför Hagaberg 6303667/1550375 Skogsnoppa Gnaphalium sylvaticum 2000; Tomteby alvar 6300106/1549800 spridd. Endast på kalkfattig mark, trädor, 2000; 6299832/1549900 2004; Greby al- ödeåkrar, hyggen och skogsvägskanter. var alla fynd från 2004: 6299821/1550378; 6299525/1549936; 6299493/1550228; Vi har ca 30 fynd från inventeringen 6299414/1550073; 6299200/1550345 vilket torde vara en minskning. Framför allt saknas ytterligare fynd från de västra Bergkorsört Senecio sylvaticus spridd. På socknarna, Glömminge och söderut till kalkfattig sand- och grusmark. I tall- och Kastlösa. björkskog samt i de västligaste havs- strandssluttningarna. 97 Krutbrännaren 3 (19) 2010

Arten har flera äldre fynd från de västliga Vanlig klofibbla Crepis tectorum ssp. socknarnas stränder. Det saknas aktuella tectorum allmän. I åkrar, helst sandiga, fynd från socknarna Räpplinge, Högs- renar, banvallar och skräpmark. rum, Vickleby, Resmo, Mörbylånga och Har endast 19 aktuella fynd. Verkar i Smedby. dagens odlingslandskap till stor del ha Vårkorsört Senecio vernalis ojämnt ersatts med grönfibblaCrepis capillaris. I spridd. På sand och grus i åkrar, trädor, Sterner 1986 betecknas grönfibbla endast grustag och skräpmark. som spridd men denna art har under inven- teringen noterats vid drygt 200 tillfällen. Ca 45 prickar i Sterner 1986, knappt 20 aktuella lokaler mest från Gårdby och Sandsallat Mulgedium tataricum växer Sandby socknar. Tidigare en hel del fynd på sandstränder på Gotland. Kanske kan från västra landborgen. arten sprida sig till norra Öland exem- pelvis längs Bödabukten där lämpliga Bitterfibbla Picris hieracioides växer miljöer finns? närmast i Skåne, Blekinge och på Gotland. Arten trivs bäst på kalkhaltig jord och Skymningsstjärna Ornithogalum bou- uppträder i vägkanter och på ruderatmark. cheanum är inte noterad från Öland men Men den också växa på grusalvar och kan vara förbisedd. Leta efter en ”afton- rasbranter längs havet. Den skulle mycket stjärna” med blommor i en allsidig klase väl kunna hittas på Öland. och kalkblad med bred, grön mittstrimma. Kärrfibbla Crepis paludosa sällsynt. Ramslök Allium ursinum sällsynt. Löv- Sumpig skogsängsmark. skog, helst lummig och på rörligt grund- Endast två aktuella fynd från Hulterstad vatten, även granlundar. och Ventlinge socknar. Bör eftersökas på Ca 10 aktuella lokaler, tidigare flera fynd främst följande lokaler. Böda: Hunderum bl.a. från Högby, Persnäs och Köping 700 m SV om gamla vägskälet 1981; socknar. SV-ligaste Hunderumsgården 1981; NV och väst om Masteträdsbeståndet 1969; Släktet tidlösor Colchicum verkar sprida innanför Hagudden flerstädes 1981. sig relativt frekvent från odling. För att kunna artbestämmas behöver de alltid Skånefibbla Crepis biennis växer bl.a. beläggas med lök och blomma, ibland på Gotland och skulle kunna hittas på behövs även blad. Några fynd från Öland Öland. Titta efter en högrest Crepis med är bestämda av Karin Persson till turkisk parflikade blad. tidlösa C. speciosum. Fynd utan belägg kommer att hänföras till enbart släkte vid Klasefibbla Crepis praemorsa ojämnt den kommande redovisningen. spridd. Lövängar, mer sällan helt öppen ängsmark. Beten och renar. Gagea pomeranica är nyligen (2005) urskiljd från ängsvårlök Gagea pratensis Har drygt 60 prickar i Sterner 1986, ca 20 av Heinz Henker. Vi har fynd från främst aktuella fynd. Rödlistad NT. sydvästra delen av Öland längs den s.k.

98 Krutbrännaren 3 (19) 2010 västra Landborgen. Gagea pomeranica I dagsläget främst fynd från Stora alvaret har en sidolök, kalkblad som är 3-4 ggr och sydöstra Ölands sjömark. Förr flera så långa som breda, spetsen på dem är fynd från Köping, Bredsättra och Räpp- rundtrubbig. Ängsvårlök har oftast två linge socknar. sidolökar, kalkbladen är 4-6 ggr så långa Corallorhiza trifida sällsynt. som breda, dessutom är de tydligt spetsiga. Korallrot Fuktig, sluten mer eller mindre mager Spindelblomster Listera cordata säll- skogsmark, lövkärr, myrkanter. synt. Fuktig, mossig, ej alltför mager Tidigare noterad från ca 20 lokaler, endast skogsmark mest på rotkullar under gran. 3 aktuella fynd! Av Åke Lundqvist anförd från ett 10-tal Potamogeton filiformis spridd. lokaler i Böda socken. De senaste åren Trådnate Grunt, stillsamt brackvatten. Även i söt- endast noterad från en enda lokal i Böda vatten och då vanligen kalkstarkt. socken men funnen 2010 även i Högby socken. Endast tre fynd från 2008 och framåt. Bör eftersökas, allt i brackvatten är inte Knärot Goodyera repens ojämnt spridd. borstnate Potamogeton pectinatus. Mossig, ej alltför mager tallskog. Ruppia cirrhosa allmän men Tidigare minst 30 lokaler. Vi har 7 aktuella Skruvnating saknas mellan Borgholm och NV udden. fynd, varav inga på sydvästra Öland där Brackvatten, på något större djup än hår- arten tidigare funnits. Rödlistad NT. nating R. maritima. Honungsblomster Herminium monor- Endast 9 aktuella fynd. Leta! chis allmän. Varjehanda öppen ängs- och betesmark, kalkstark och åtminstone tidvis Hårnating Ruppia maritima allmän. fuktig samt helst tuvig. Grunt brackvatten till 1 m djup. Tidigare många hundra lokaler på Öland, Endast 18 aktuella fynd. Leta! numera förefaller även denna art vara minskande på Öland. Rödlistad VU. Dvärgigelknopp Sparganium natans ojämnt spridd. Skogskärr, stundom vid Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza bäckar och på blottor i myrar, större diken. maculata ssp. maculata spridd. Huvudsak- Ett 15-tal fynd vilket är ungefär en halv- ligen i mera mager skogsmark samt fåtalig ering av det tidigare kända antalet lokaler. i måttligt kalkstark alvarmark. Vi har drygt 10 aktuella lokaler, tidigare Trådtåg Juncus filiformis en enda lokal. betydligt fler främst på norra delen av Fuktig mager skogsmark. Öland. Ta gärna fotobelägg. Böda: drygt 1 km söder Mickelsmad två förekomster 1978. Bör eftersökas på Grönkulla Dactylorhiza viridis ojämnt lokalen. spridd. Kortvuxen, helst sandig gräs- mark: hed och alvarängar, mera sällan Borsttåg Juncus squarrosus sällsynt. skogsängar. Tallskogar och ljunghedar på lätt fuktig,

99 Krutbrännaren 3 (19) 2010 sandig, kalkfattig grund: skogsvägar, be- Rödsäv Blysmus rufus tämligen allmän. ten, ödeåkrar. Havsstränder på mellannivå, på låglänt Förr ett 15-tal lokaler. Efter 1990 endast morän i skyddat läge. känd från schäferiängarna, Ås socken. Endast några aktuella fynd. Förefaller på Öland vara minskande, numera rödlistad Löktåg Juncus bulbosus tämligen säll- NT. synt. Magra småmyrar och pölar, främst på kalkfattig sand- och grusgrund men Dvärgsäv Eleocharis parvula tämligen stundom också i kalkrika vatten. allmän. Grunt havsvatten på slambotten. Mindre än 20 aktuella fynd, tidigare unge- Lite uppmärksammad, oftast endast ve- fär dubbla antalet fynd och i fler socknar. getativ. Endast någa aktuella fynd. Leta Tänk på att arten ser annorlunda ut som under lågvattenperioder efter arten på undervattensväxt. leriga bottnar. Grodtåg Juncus ranarius allmän. Havs- Trindstarr Carex diandra tämligen säll- stränder på sand och lera eller i klipp- synt. Rikkärr. skrevor. I dagsläget endast funnen vid Knisa mosse. Enligt Sterner också i smärre vätar på Efter 1980 också rapporterad från Böda Stora alvaret. Endast 15 fynd efter 1995 Svartvikskärret och Algutsrum söder om varav ett par från vätar på Stora alvaret S. Saxnäs där arten bör eftersökas. (fynden från alvarvätar bekräftade av Sven Snogerup), resterande från havsstränder. Tagelstarr Carex appropinquata jämnt Troligen förbisedd, bör även eftersökas spridd. Rikkärr och fuktig skogsmark, på alvarmark. Leta efter ”vägtåg” som ibland också vid bäckar och rännilar. ser nedtrampad ut med bågböjda grenar. Arten förefaller vara på tillbakagång på Öland, sju aktuella fynd finns. Pysslingtåg Juncus minutulus ej allmän. Tunn mylla på sand, starkt kulturberoende. Vippstarr Carex paniculata sällsynt. Liknar vägtåg men spädare med tunna Bäckkanter och rikkär. grenar, ofta är hela växten rödaktig. Vi Följande fynd efter 1980. Böda: Eldskate- har 20 fynd från inventeringen men ar- kärrsavloppet söder om Böda sand vägen ten är troligen relativt spridd på Öland i 1982; skogsdiket väster om So 46 1980; lämpliga miljöer. Svartvikskärret 2009; Lindreservatet 2010; söder Böda hamn sumpskog 2004. Backfryle Luzula divulgata var inte Högby: Vedbormsträsk i NO 1985. S. urskiljd i Sterner 1986. Vi har i nuläget Möckleby: Kalkbrottet, västra dammen sju fynd av arten. Titta efter en fryle som 2010. liknar knippfryle L. campestris i blomman men är tuvad som ängsfryle L. multiflora. Stjärnstarr Carex echinata ojämnt spridd. Fynd finns både från sjömarken på östra Sumpskog, myrkanter och källdrag på mer Öland och alvartorrängar, både hävdad och kalkfattig grund. ohävdad mark. 100 Krutbrännaren 3 (19) 2010 I Sterner 1986 över 50 lokaler, aktuella Även här mycket sparsamt med aktuella fynd från ett 15-tal lokaler. fynd från västra kusten av Öland. Rankstarr Carex elongata tämligen säll- Knagglestarr Carex flava tämligen säll- synt. Sumpskog. synt. Lövkärr, källmyrar, vid mossodlingar i sumpfläckar och diken. Ett 10-tal aktuella fynd, endast enstaka från varje socken. Tidigare flera fynd Tidigare ett 40-tal lokaler, har endast 6 från Böda, Högsrum, Glömminge och aktuella fynd. Torslunda socknar. Näbbstarr Carex lepidocarpa ssp. lepido- Gråstarr Carex canescens tämligen säll- carpa mycket sällsynt. Kärr på kalkstark synt. Sumpskog och kärr på kalkfattig grund. grund. Senast sedd Svartvikskärret, Böda socken Tidigare ett 30-tal fynd, i dagsläget 5 1998. Bör eftersökas! lokaler. Vasstarr Carex acuta sällsynt. Havssträn- Brunstarr Carex acutiformis tämligen der i pallskrevor eller annan stenbunden allmän. Sumpiga ängsskogar, ibland i vattenstänkt mark, förr även kärr och större diken. bäckar. Förr mer än dubbelt så många lokaler. Det finns ett 15-tal aktuella fynd varav hälften från ej typiska lokaler. Då arten Carex rostrata tämligen säll- Flaskstarr enligt växtförteckningen tyvärr ej behövde synt. Myrar på såväl kalkfattig grund som beläggas bör kanske en del av fynden i ren kalkgyttja. kontrolleras. Följande lokaler bör också Förr betydligt fler fynd från främst Böda återbesökas. Böda: väster om Torp Lunden och Högby socknar jämfört med dagsläget. nedanför sjöboden 1980; Byrums Sand- vik båtlänningen 1982. Högby: norr om Hårstarr Carex capillaris spridd. Fukt- Hornsjön-avloppet 1980; Ålkistan kanalen ängar mer eller mindre lövrika helst på 1983; nedanför Kristinelund 1980. Källa: rörligt grundvatten. västra strandens södra del 1980. Persnäs: Klart minskande, endast sju aktuella västra stranden nära norra sockengränsen lokaler. hällspricka 1980; Grytehamn stranden söder stenbrottet 1980. Alböke: Äleklinta Segstarr Carex extensa ojämnt spridd. söderut 1980. Hulterstad: 500 m norr om Vid havet på morän i nedre strandområdet. Skärlövs hamn, bäckmynning 1981. Tidigare spridd på västra sidan från Kö- Trampgröe Poa supina aldrig funnen på ping söderut till Vickleby, Grankullavik Öland. Bör eftersökas aktivt i maj månad samt nordöstra Öland. I dagsläget finns på fuktig, något trampad mark. Den som inga fynd från västra kuststräckan söder finner och belägger trampgröe från Öland om Källa socken. kommer att belönas! Glesstarr Carex distans ojämnt spridd. Havsstrandängar, ej alltför exponerat läge. 101 Krutbrännaren 3 (19) 2010

Revigt saltgräs Puccinellia maritima Inte helt förvånande verkar mer ogäst- tämligen allmän. Vid havet i nedre strand- vänliga miljöer såsom sumpiga skogar, området företrädesvis på morän. gyttjiga stränder, myrar och träsk vara sämre inventerade. Arter i söt- och brack- Endast sex fynd, klart förbisedd! Bör vatten är också dåligt karterade. Vissa eftersökas sent på säsongen då utlöparna partier av vår långa kustlinje behöver syns tydligt. Tidigare många fynd speciellt också besökas flitigare. Men troligen har från nordöstra delen av Öland. Se Åke stora förändringar skett i floran främst i Widgrens tips om hur man känner igen de västra socknarna på mellersta Öland arten på vår hemsida www.botanist.se (Högsrum, Glömminge, Algutsrum, Tors- Källgräs Catabrosa aquatica ojämnt lunda, Vickleby, Mörbylånga) där främst spridd. Vid källor och rännilar i synnerhet en ökad exploatering med bebyggelse gjort på havsstränder. att många lokaler har försvunnit. Tidigare ett drygt 40-tal fynd, i dagsläget Referenser känd från endast 4 lokaler. Starkt mins- Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya Nord- kande! Rödlistad VU. iska floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm. Sterner, R. 1938. Flora der Insel Öland. Acta Skånskt mannagräs Glyceria notata Phytogeogr. Suec. 9. Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora Andra tämligen sällsynt med koncentration i SV. reviderade upplagan utgiven av Åke Lundqvist. Källor, bäckar och rännilar stundom även Stockholm. stillastående, diken. Mindre än 10 aktuella lokaler, förbisedd? Övriga källor Rikard Sterners liggare Bergven Agrostis vinealis tämligen all- Åke Lundqvists liggare Artportalen www.artportalen.se män. Sand- och gräsmark, på alvaren torr- ängar och gräshedar på tunt sandunderlag liksom småvätarnas vittringsgrusbotten. Endast 36 fynd, rimligen förbisedd. Vem har tänkt på att leta efter denna art i ut- torkade vätar? Madrör Calamagrostis stricta mycket sällsynt. Fuktiga ängar, kärr, stränder, även på sandig mark. Enda någorlunda aktuella lokalen finns vid Svartvikskärret, Böda socken. Arten är eftersökt på lokalen men inte påträffad under inventeringen.

102 Ölands Botaniska Förening Program januari-maj 2011

Torsdag 27/1 Föredrag om jordstjärnor. Ulla-Britt och Thomas går igenom hur du känner igen olika jordstjärnor och visar bilder på samliga svenska arter. Plats: Folkhögskolan i Skogsby 18.30. OBS! Med- tag eget fika, genomgången beräknas ta ca 2,5-3 timmar. Tisdag 29/3 Årsmöte på station Linné (f.d. Ekologiska stationen) kl. 19.00. Dagordning: se nästa sida. Lördag 9/4 Exkursion och inventering av Ottenby-rutan. Samling vid södra Lundparkeringen kl. 09.30. Ledare: Ulla-Britt Andersson & Håkan Lundkvist Helgen 15- Inventeringsläger på norra Öland. Anmälan till Ulla-Britt 17/4 Andersson senast 1/4 [email protected] 0705-36 78 36. OBS! Begränsat antal platser. Lördag 7/5 Exkursion och inventering av Varholm-rutan. Samling i Kårehamn kl. 09.30. Ledare: Ulla-Britt Andersson

Vill du delta i ”spontana” exkursioner eller få reda på vad som händer i naturen? Vi planerar flera spontana exkursioner då vi gemensamt besöker någon obokad ruta eller lokaler som behöver inventeras mer. Både vardagskvällar och helger kan bli aktuella för våra exkursioner. Anmäl dig till vår mail-lista genom att skicka e-post till: [email protected]

Glöm inte att gå in på vår hemsida www.botanist.se Där ser du bokningsläget i den pågående kärlväxtinventeringen, du får tips vid artbestämning och annan nyttig information. Lösenordet för att nå sidorna med material från bl.a. studiecirkeln i Flora Nordica är ”floradisk”. Vill du delta mer aktivt i inventeringen? Anmäl dig till Thomas Gunnarsson, adress se ovan. Kallelse till årsmöte 2011 Medlemmar i Ölands botaniska förening kallas härmed till ordinarie årsmötesförhandlingar tisdagen 29/3 kl. 19.00 på Station Linné. Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Val av mötesordförande 3. Val av två justeringspersoner 4. Fråga om mötet utlysts i behörig ordning 5. Fastställande av dagordning 6. Styrelsens årsberättelse och redovisning av räkenskaper 7. Revisionsberättelse 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för 2010 9. Val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen 10. Val av revisorer och revisorssuppleanter 11. Val av valberedning 12. Bestämmande av årsavgift 13. Ärenden som styrelsen förelägger årsmötet 14. Av medlem framställt, skriftligen motiverat förslag som kommit styrelsen tilhanda senast 15 februari 15. Övriga av medlem framställda förslag som styrelsen tagit ställning till 16. Övriga frågor 17. Mötet avslutas

Krutbrännaren nr. 3 / 2010 Kotula Cotula coronopifolia ny art för Öland av Mats Björling...... sid 71 Två nya ölänningar i Smedby av Crister Albinsson...... sid 74 Håldådra – ny för Öland! av Anna Knöppel...... sid 76 Intressanta fynd från inventeringsåret 2010 av Ulla-Britt Andersson...... sid 77 Aktuellt från styrelsen...... sid 81 Underrapporterade taxa jämfört med Sterner 1986 samt ytterligare några att leta efter av Ulla-Britt Andersson...... sid 82 Program...... sid 103