Krutbrännaren Nr 3 ∙ 2010 ∙ Årg 19 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 19, 2010 nr. 3 ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2011 är 100:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 130:-). För medlemmar yngre än 25 år är avgiften 50:-. Beloppet sättes in på föreningens postgiro nummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrän- naren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Tomas Burén Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Adelgatan 11 C, 393 50 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 251 89. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tommy Knutsson (vice ordf.) Kenneth Erlandsson Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0480 / 198 46. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Helena Lager Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Sandgårdsborg 105, 386 92 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485/450 55 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] “Ölands svampflora” Ett pågående projekt där vi försöker Projekt Ölands hotade växter kartlägga svampfloran på Öland. Av- Hjälp oss inventera sällsynta och hotade sikten är att få fram så kompletta sock- växter på Öland. Vill du ha en aktuell enfloror som möjligt för att därigenom rödlista, eller äldre fynduppgifter som få en bild över arternas utbredning och behöver kontrolleras skriv eller ring till frekvens. Är du intresserad så skriv eller Thomas Gunnarsson. ring till Tommy Knutsson. Omslagsbild: Kotula Cotula coronopifolia på Sillgrund oktober 2010 Foto: Mats Björling Krutbrännaren 3 (19) 2010 Kotula Cotula coronopifolia ny art för Öland av Mats Björling Söndagen den tionde oktober bestämmer Jag letar efter fler exemplar och hittar ett jag mig för att paddla ut till ön Sillgrund hundratal som alla växer i tuvor längs (Föra socken). Jag lägger i kajaken vid vattenlinjen i den grunda vik som skär in Klockholm och paddlar över till öns norra i öns västra strand. strand. Efter att ha letat efter sibiriska tättingar Tjugotalet meter från stranden har det och kollat igenom alla vadare och änder blottats en liten sandrevel som jag drar upp som rastar runt ön, sätter jag mig i sol kajaken på. Jag tar kikaren i ena handen, en och vindskydd bakom en sanddyn och kasse med kaffe och mackor i den andra, avnjuter min medhavda matsäck. Jag kan och vadar i det decimeterdjupa vattnet in inte riktigt släppa tanken på växten jag har till stranden. i fickan och plockar upp den igen för att åt- minstone försöka placera den i rätt släkte. Anledningen till att jag besöker ön är inte Utan lupp eller läsglasögon blir det till att att leta växter i sena oktober utan att skåda hålla den på armlängds avstånd. Hmm.. fågel med förhoppningen att upptäcka nå- påminner den inte om gatkamomill, men got förfluget fjäderfä från den ryska taigan. med mer ”tillplattad” blomkorg? Sålunda vandrar jag med lätt hukad, smy- Stärkt av fikat och den värmande solen gande gång i riktning mot öns södra sida, går jag tillbaka i riktning mot kajaken för som är den mest givande om man vill se att paddla hem. När jag kommer fram ser mycket fågel. jag varken kajak eller sandrevel. Det har När jag rundat öns västra spets, börjar slagit om till högvatten på bara några få jag gå långsammare för att inte skrämma timmar och jag blir lite lätt nervös, när jag vadare och änder som brukar rasta i stort inte omedelbart får ögonen på min farkost. antal på den sydvästra spetsen av ön. Lite Pulsen går dock snabbt ner, efter att jag längre fram reagerar jag på en växt som har vridit på huvudet och ser kajaken jag inte känner igen. Jag böjer mig ner ligga och guppa i vattnet intill stranden och plockar upp växten och konstaterar lite längre bort. att blomkorgarna påminner om renfanans. När jag landstiger på det öländska fastlan- Jag får en känsla av att jag har sett växten det får jag nästa överraskning. Traktens avbildad i Mossbergs flora när jag under kor har tydligen missuppfattat sin roll vinterhalvåret bläddrat fram och tillbaka i som landskapsvårdare och i stället börjat den och längtat efter våren. Namnet kotula ägna sig åt bilvård. Hela bilen är täckt av far genom huvudet. Någon flora har jag dregel från kossorna och sidospeglarna har inte med mig, så jag stoppar ner växten använts till att klia sig mot eftersom de har i jackfickan. vikts in mot karossen. 71 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Jag svär lite för mig själv och muttrar riktigt, kotulan täcker en yta av ca 200 m2! något om nötfärs medan jag surrar fast Hela den inre delen av viken domineras kajaken på biltaket och återvänder hemåt av kotula som växer som en bård längs i skymningen. kanten. Plantorna är kraftiga och välnärda där de står med rötterna i ruttnande alger. Väl hemma konstaterar jag snabbt att det mycket riktigt är kotula jag har hittat och Med tanke på hur ymnigt den växer, har det blir en glad överraskning när jag tittar kotulan förmodligen funnits länge på på utbredningskartan i Mossbergs flora platsen. Den är i det närmaste helt vegeta- och ser att växten är en sällsynthet som inte tionsbildande och synes sakna konkurrens finns på så många platser i landet. Ingen från andra växter. förekomst finns markerad på Öland. Kan Enligt Mossberg har kotulan sin hemvist det verkligen röra sig om en ny art för ön? i Sydafrika och är (efter att jag gjort en Medveten om att floran är stadd i snabb snabbkontroll på internet) stadd i snabb förändring, Mossbergs flora har några år spridning. Lämpliga miljöer i Västeuropa på nacken, och att arter som befinner sig på har koloniserats raskt på senare år. Växten gränsen till sitt utbredningsområde snabbt har en förkärlek för estuariemiljöer och kan expandera, är det med spänd förväntan Östersjön med sitt bräckta vatten borde jag konsulterar internet och Artportalen passa arten bra. I Spanien är kotulan klas- för att se aktuella fynduppgifter för arten. sad som en av de aggressivaste invasiva Glädjen blir stor när jag efter att ha klickat arterna i floran. på ”visa fynd” kan konstatera att arten är ny för Öland! Sådana arter kan påverka de lokala eko- systemen och bl.a. påverka den biologiska Helgen därpå paddlar jag ut till ön igen mångfalden och t.o.m. orsaka socioekono- för att mer noggrant kontrollera antalet miska skador(!) plantor. Denna gång väljer jag att utgå från Vialmsudde för att som jag inbillar mig Frågan är väl kanske bara hur pass bra den listigt undvika bilintresserade kor. klarar våra stränga vintrar, men med tanke på massförekomsten på växtplatsen och Jag landstiger från söder och lyfter kajaken föregående vinters kyla och is, så verkar en bra bit upp på stranden för att inte göra detta inte vara något större problem. om misstaget från föregående helg. Någon större anledning till oro ska det Jag går längs stranden i riktning mot plat- dock inte vara. De tyska växtekologerna sen där jag hittade kotulan första gången C Berg och H Barth har fördjupat sig i och när jag närmar mig bestämmer jag ämnet – ”Does the inner Baltic Sea coast mig för att följa viken från dess inre del provide a habitat for invasive neophytes?” ut mot mynningen. Deras slutsats är att invasiva neofyter Jag passerar en sanddyn, viker undan vas- likt kotulan trots hög reproduktivitet och sen och tittar ner mot viken. Hela den inre migrationsförmåga inte är särskilt konkur- delen av viken lyser gul i solen. Är allt renskraftiga längs Östersjöns kust, utan detta kotula? Jag gnuggar mig i ögonen fyller vegetations-tomrummet på öppna och närmar mig med snabba steg. Mycket och ”störda” platser. 72 Krutbrännaren 3 (19) 2010 Glad i hågen vänder jag hemåt efter att ha P.S. Vid besök senare i oktober månad räknat antalet blombärande stjälkar/dm2 konstaterades att kotulan också fått och sedan uppskattat det totala antalet fotfäste på det öländska “fastlandet”. stjälkar. Eftersom arten växer tätt tillsam- Erik Ljungstrand fann fem exemplar vid mans i stora tuvor och tuvorna är svåra att Östra hamnen, rakt norr om Sillgrund. särskilja (förmodligen är tuvorna en och Mats fann ytterligare ett 40-tal exemplar samma planta?) blir det lättast att göra av kotula på udden Horsnäs NV om Sill- så. När jag landstiger, ser jag att bilen är grund. Kanske kan kotulan ha etablerat omringad av nötkreatur. sig på ytterligare några lokaler längs nordösra Ölands kust? Det är fritt fram Den här gången har de lyckats med konst- att leta reda på den!/Redaktören stycket att gnugga bort en extra vidvinkel- spegel som satt fastklistrad vid den ena sidospegeln. Den misstänkte förövaren står intill bilen och glor nöjt på mig, medan jag fastgör kajaken. Jag ler tillbaka och berättar glatt om min upptäckt. Kossan rapar ljudligt, vänder sig om och skumpar iväg med sina kompisar. Kor är ju trots allt ganska trevliga djur! Förutom Mossbergs flora och diverse in- ternetsidor bl.a Artdatabankens hemsida, refererar jag i texten ovan främst till: Referenser Sanz-Elorza, M., Dana, E.D.