4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52

BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR

Böda socken

Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan. I Sjöstorp finns en ovanligt välbeva- och blir en hektisk bad- och turistort. rad gård. Socknens övriga byar, Grankulla, Getterum, Mellby, Enerum, Hunderum, Fage- På Ölands nordspets står fyren Långe Erik, ett rum, Kyrketorp, Norrböda, Mellböda, Strand- 32 meter högt vitputsat kalkstenstorn som upp- torp, Byrum, Bränsle och Binnerbäck har en fördes 1844–45. På den södra sidan av holmen spridd bebyggelse av olika åldrar. Skäftekärr, finns ett mindre fiskeläge med en modern pir en gammal jägmästarbostad från 1860-talet, och ett par träbryggor. Fyren är rest på en liten har en park med 150 olika träd och buskar. holme, Stora grundet, i inloppet till Grankulla- ”Fiskarens hus” i Mellböda är ett privat hus viken. Ölands norra udde har alltid utgjort en som arkitekten Jan Gezelius ritade i början av viktig angöringspunkt för handelsflottan i norra 1960-talet och som nationellt räknas till de Kalmar sund och en mycket stor del av den bästa som byggts under denna period. äldre sjöfarten mot Gotland har passerat här. Under modern tid har Grankullaviken varit av Vägen mellan Byxelkrok och Hagskog sling- stor betydelse för utskeppning av virke och har rar sig fram i ett mycket omväxlande odlings- även haft en ångsåg. Arbetarbostäderna och en landskap med betade alvarmarker och lövskog. skogsjärnväg finns ännu kvar. Den nordöstra I den södra delen löper vägen längs den höga udden med den välkända Trollskogen, utgör ett klippbranten där man har en imponerande av öns mer välbesökta turistmål. På uddens utsikt över Kalmarsund och Blå Jungfrun. norra del låg en örlogsbas på 1400-talet.

71 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Neptuni åkrar norr om Byxelkrok är ett vid- på denna kuststräcka i Böda finns Byerums sträckt klapperstensfält med äldre strandvallar raukar, Ölands enda riktiga raukfält med drygt och ett vikingatida gravfält. Namnet Neptuni ett hundratal raukar. Stora delar av naturen i åkrar har platsen fått av Carl von Linné under den norra delen av Böda har höga värden och är hans Ölandsresa 1741. I Böda socken finns av riksintresse för bland annat naturvården och lämningar efter flera järnåldersbyar. Exempel det rörliga friluftslivet. är Ebberskog, Åker, Bogate, Rosendals och Skäftekärr. I Skäftekärr pågår ett forsknings- Följande områden inom Böda socken är projekt där en del av verksamheten går ut på att Natura 2000-område: Böda backar, Böda- rekonstruera det undersökta långhuset och kustens västra, Nabbelund, Böda prästgård, återskapa det landskap som funnits här. Bödakustens östra, Idegransreservatet, Sjös- torp, Trollskogen, Lindreservatet, Skeppers- Ett museum med temat ”Järnåldern i Skäfte- äng, Stora Mossen biotopskyddsområde och kärr”, vill ge en bild av hur byn kan ha sett ut Svartvikskärret. för 1500 år sedan. Den norra uddens fyrplats och hamnområde Natur- och kulturmiljöer har haft stor betydelse för handel, sjöfart och Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har örlog sedan medeltiden. Fynden av en grupp ett högt naturvärde. De är vidsträckta och monumentala järnåldersgravar visar att udden öppna marker med mycket lång kontinuitet var attraktiv redan under förhistorisk tid. som betes eller slåttermark. Böda gamla hamn Vikingatida gravar samt lämningar av hus- är en del av kuststräckan med en artrik flora grunder och gravar från järnåldern finns på och ett rikt fågelliv. Längs med kusten här finns flera ställen i Böda socken. en referenslokal för en av de få blottningarna av berggrund från mellanordovicium med rik Böda hamn med anor från medeltiden har, fossilfauna. Östra Bödakusten är ett stort grus- och sandområde och här finns också Ölands öster om hamnområdet på en låg sandrygg längsta sandstrand. Området har en mycket Ölands största koncentration av kalkugnar. intressant geologi med sanddyner och flyg- sandfält. På den nordöstra udden finns Troll- Mellan Byxelkrok och Hagskog finns en kust- skogen som är en gammal, betespräglad barr- väg, likt den mellan Äleklinta och Byerum, skog. Vattenområdet utanför norra udden är av med kontinuitet från förhistorisk tid. stort biologiskt intresse och är en viktig rast- och övervintringsplats för fågel samt lek- och Befolkning uppväxtområde för flera fiskarter. Kust- I Böda socken fanns 773 invånare år 2000. sträckan mellan Norra udden och Byxelkrok Den flesta permanenthusen ligger i Böda och präglas av karga och mycket steniga förhållan- Byxelkrok. Fritidsbebyggelsen är koncentre- den. Mot Grankullaviken finns flacka gräs- rad till Byerums Sandvik och Byxelkrok och är marker och Vargeslätt som innehåller stora i övrigt relativt jämt fördelad över socknen. arealer av kalktallskog. Västeralvaret, är ett av småalvaren som finns i Böda. Området är öppet och domineras av torra och örtrika gräs- marker. Västra Bödakusten är en omväxlande kuststräcka med rik variation av naturtyper, klintkust med strandvallar, flygsandfält, löv- skogar och artrika betesmarker. Längst söderut

72 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Näringsliv Turismen är den viktigaste näringen i Böda Kronopark för att åter ansluta till kustvägen socken med flera hotell, pensionat, sex stycken mellan Hagskog och Byxelkrok. Utmärkta campingplatser, vandrarhem, stug- och rums- badmöjligheter finns både längs de östra och uthyrning samt restauranger och caféer. Här västra kusterna, bl. a. vid Bödabukten och erbjuds också kringaktiviteter som square- Byrum. Ölands Turist AB kan ge mer informa- dance, museijärnväg, båtturer till Blå Jung- tion om socknens sevärdheter liksom den fol- frun, gäddfiske, cykeluthyrning m.m. Under der Ölands norra intresseförening givit ut. högsäsong kan den största campingplatsen ha 5 000 gäster samtidigt. I Böda finns ett 40-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 52 km2 utgör 1 180 ha Ölandsleden, cykel- och vandringsleden från åker, 600 ha betesmark och 300 ha skogsmark. söder till norr på Öland kommer från Vedborm Cirka 35 stycken av lantbruksföretagen har till Skäftekärr där anslutning sker till väg 990. djurhållning med cirka 1 600 nötkreatur, 850 Därifrån går leden runt norra udden och för att svin och 800 får. knytas samman i Skäftekärr. Från Byerum går leden ett stycke från Kalmarsund genom Böda

Böda Squaredance Centrum är ett bra exempel på hur turistsäsongen på ett fantasifullt sätt kan förlängas och hur utbudet lockar långväga gäster. FOTO: LENNART BOHLIN

73 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Det finns tre livsmedelsaffärer med öppethål- Byerum finns ett spill- och renvattennät som lande året runt. En finns i Byxelkrok och två i ägs och sköts av samfälligheter. Spillvattnet Böda. Under sommarsäsongen finns också används efter reningen till bevattning. Många flera servicebutiker och bagerier i anslutning av de avloppslösningar som finns är enskilda till turistanläggningarna liksom ett skiftande anläggningar. antal sommarbutiker.Verksamheter av olika slag som byggnadsfirmor, snickerifabrik, Återvinningsstationer finns i Enerum, Byxel- betonggjuteri, mekanisk verkstad och VVS- krok och Böda. butik finns främst i och runt Byxelkrok och Böda. Småskalig livsmedelsproduktion som Energi charkuteri, osttillverkning och fiskrökerier I Böda finns områden som är intressanta för finns också representerade. En grupp företa- vindkraftsetablering. Dessa områden har gare utvecklar förädlade träprodukter, t.ex. emellertid höga natur- och kulturvärden. Söder grillkol av hög kvalitet. om Böda hamn finns fem stycken vindkraftverk uppförda. Märkeffekten på dessa är 600 Flera konstnärer är verksamma inom socknen. kW per styck och de har en totalhöjd på cirka 67 meter. I anslutning till den befintliga grup- Tätort och landsbygd pen i Böda kan kommunen tänka sig att pröva Närmaste större centralorter är Löttorp och en ytterligare utbyggnad av anläggningen. Borgholm. Vid en eventuell ansökan om ytterligare vind- Det lokala engagemanget för bygden är starkt kraftsetablering kommer kommunen att pröva och föreningslivet är aktivt. den efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna intres- Service sen, Energi, Vindenergi”. I Kalmarsund, utan- I Böda skola finns förskoleklass samt årskurs för västra kustremsan, avser kommunen att 1–6. Årskurs 7–9 finns på Åkerboskolan i Löt- inte tillåta vindkraftsetableringar. torp. Närmaste gymnasieskolor finns i Borg- holm och Kalmar. I anslutning till Böda skola finns också en gymnastiksal. Elevutveckling- en för Böda skola har varit vikande. Läsåret 1996–1997 fanns här 64 elever för att läsåret 2001–2002 vara nere i 49.

Böda tillhör det norra hemtjänstområdet. Distriktssköterska och vårdcentral finns i Löt- torp.

Till den allmänna servicen hör också den brandstation som finns i Löttorp samt en sommarstyrka i Böda vilka båda lyder under Räddningstjänsten på Öland. En ambulans är stationerad i Löttorp.

I Byxelkrok finns ett allmänt spill- och renvat- tennät med vattenverk och reningsverk. Den södra delen av socknen får sitt renvatten från vattenverket i Löttorp. Reningsverket söder om Böda hamn omhändertar spillvattnet från Böda-Sand i norr till Löttorp i söder. Renings- verket är nära sitt kapacitetstak vilket bl. a. hindrar bebyggelseutveckling. I en del av

74 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommunikationer Väg 136 sträcker sig genom hela Böda socken Ny bebyggelse bör så långt som möjligt upp till Nabbelund där väg 993 tar vid. Via en anpassas till den befintliga miljön på platsen slingrande båge öster ut ansluter den till väg vad gäller placering, utformning och färgsätt- 136 söder om Byxelkrok. Väg 990 går från ning. I befintlig bebyggelse ska det även vara Vedby över till Byerum på västra sidan och upp möjligt att komplettera med mindre verksam- till Böda. Pendlingsavståndet till Löttorp är heter som inte är miljöstörande. Etablering av cirka 1,5 mil och till Borgholm är det cirka 6 annan verksamhet får prövas efter de förutsätt- mil. Länstrafikens bussar trafikerar väg 136 ningar som finns på den aktuella platsen. Nabbelund–Borgholm–Kalmar dagligen. I dagens lantbruk uppstår både positiva och I Böda socken finns tre hamnar. På östra sidan negativa effekter för omgivningen. Den som Böda hamn som är en fiske- och gästhamn söker sig till denna levande miljö för att bosätta samt sjöräddningsstation, i norr Grankullavik sig permanent eller på sin fritid måste vara (Nabbelund) som periodvis haft färjeverk- medveten om dessa effekter och se dem som samhet mellan Öland och Gotland samt funge- givna förutsättningar. rar som fiske-, fritids- och gästhamn. I väster Byxelkroks hamn som också är en fiske-, fri- Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- tids- och gästhamn. Hamnen i Byxelkrok har männa intressen”. periodvis fungerat som färjehamn för trafik från och till Oskarshamn. Sommartid finns en Sammanfattning av planerade daglig båtförbindelse med Blå Jungfrun. förändringar i Böda socken ● Kommunen har inte för avsikt att ändra Färjeförbindelser med norra Öland är en den nuvarande mark- och vatten- nyckel till positiv vidareutveckling för hela användningen. Öland och kommunen arbetar därför aktivt för en färjeförbindelse mellan Byxelkrok och ● I planeringen för framtiden är det viktigt Oskarshamn. En förbindelse med Gotland att en utbyggnad av flygplatsen inte under hela eller delar av året ses också av blockeras. kommunen som ett prioriterat utvecklingsmål. ● Mark för etablering av lättare industri I socknens norra del finns en privat mindre finns vid f.d. Bödasågen i Norrböda. flygplats ”Ölanda”. I dagsläget är en utbyggnad inte aktuell. I den framtida planeringen är ● Bostadstomter inom detaljplan finns det viktigt att en eventuell utbyggnad inte både i Böda och i Byxelkrok. blockeras. Bebyggelseutveckling ● Färjeförbindelser med fastlandet och Inom Böda socken finns detaljplanerade om- Gotland ses av kommunen som högt råden i Böda, Byxelkrok och Grankulla samt prioriterade utvecklingsmål. ytterligare ett par mindre detaljplaner utanför dessa orter. Det finns obebyggda tomter inom En mer detaljerad redovisning av den framtida flera av detaljplanerna. Delar av Enerum, Byx- mark- och vattenanvändningen för Byxelkroks elkrok, Grankulla, Nabbelund och Holmebo- samhälle kommer att redovisas i den fortsatta dar utgör ”samlad bebyggelse”. översiktsplaneringen genom en fördjupad över- siktsplan. I Böda liksom i de nordöländska socknarna är radbyar inte lika vanligt förekommande som på södra Öland. Istället förekommer klungbyar av hävd. Dessa ofta glesa byar har ett lika stort berättigande som radbyarna och ska visas samma stora omsorg i planeringssammanhang.

75 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

76 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Högby socken

Kort historik Högby socken gränsar i norr till Böda och i ytterområden. Vid sidan om stallarna ligger söder till Källa. Högby är av tradition en stor den gamla fattigstugan. Till miljön hör också folkrik socken med ett skiftande näringsliv. det gamla ålderdomshemmet i rött tegel från Förutom jordbruk har också stenhantering 1911. Prästgården är en större gulmålad sals- varit viktig. Idag är turismen den kanske vikti- byggnad under brutet tak. Till denna hör två gaste verksamheten med bad- och camping- ålderdomligare vitputsade flygelbyggnader. anläggningar och en omfattande fritidsbebyg- Mittemot prästgården, på södra sidan av vägen gelse. Tätorten Löttorp är navet i norra Ölands står en ca 30 m lång trösklada. En stentavla service. Löttorp var tidigare administrativt över porten berättar att byggnaden är uppförd centrum i f. d. Åkerbo kommun. 1850. I nära anslutning men något söderut och på motsatta sidan av nuvarande landsvägen Högby socken har som övriga socknar på står den s.k. Kopparslagarkvarnen som troli- norra Öland få radbyar och istället ligger bybe- gen är uppförd på 1840-talet. Väderkvarnen av byggelsen spridd. Under medeltiden fanns här holländsk typ är uppförd i kalksten och är 14 m hundra gårdar. Socknens byar är: Alvedsjö, hög med imponerande murtjocklek som i den Bläsinge, Bocketorp, Dödevi, Flakeböle, Gaxa, nedre våningen uppgår till 1,7 m. Någon mal- Gudesjö, Horn, Högby, Löttorp, Munkegård, ning har inte förekommit sedan 1920-talet. Munketorp, Ranstad, Sandby, Skriketorp, Ved- borm och Vedby. Utmed hela västra kustvägen finns stenbrott i strandlinjen med stora mängder skrotsten. Horns kungsgård är idag naturreservat där man Stenindustrin har medeltida anor och dess försöker behålla det äldre odlingslandskapet centrum var vid Horn. Vid Horns udde anlades Rastplatser och strövstigar har gjort området omkring 1560 ”Dälie stenhuggarby” vårt lands lättillgängligt för besökare. Horn var under första stenskola och stenhuggarverkstad med medeltiden en by där Roma kloster på Gotland statligt beskydd. Många av lärarna som städs- tidvis ägde flera gårdar. Kungsgården bildas lades på stenhuggarverkstaden kom från Tysk- 1551 då Gustav Vasa avhyste byns sex bönder land, Belgien och Frankrike. Denna verksam- och lade ihop gårdarna till en kungsgård. Huvud- het pågick till slutet av 1600-talet. Anledningar byggnaden består av en stor salsbyggnad under till att stenhuggeriet förlades hit, var tillgången brutet tak. Genom en brand 1941 förstördes på sten av god kvalitet och det markant ökade de flesta av ekonomibyggnaderna men många behovet av konstfärdigt huggen sten till Borg- byggdes upp på samma plats. holms och Kalmar slott. Strax norr om de gamla stenbrotten på Horns udde fanns en utskepp- I Alvedsjöbodar bedrevs länge marknader och ningshamn för stenen. En berömd gravhäll på ångbåtar i kustfart hade här sin tilläggsplats. kyrkogården är utförd av en av ortens 1600- Utmed vägen finns också välbevarade sjöbo- talsmästare. dar, de flesta uppbyggda efter en brand 1992. Här finns också en mindre hamnanläggning. Till den stora hantverks- och industriutställ- ningen i Stockholm 1897 uppfördes en 23 Idag är det svårt att uppfatta något medeltida i meter hög fyr i stålkonstruktion, s.k. ”Heiden- den gulavfärgade kyrkans exteriör men stora stamfackverk”, med öppet fyrhus nedtill. Efter delar av västtornet är bevarat och uppfört ca utställningen plockades fyren ned och fors- 1200. Under 1700- och 1800-talen genomför- lades till Öland där den sattes upp i Högby des en mängd renoveringar och ombyggnader. 1898. Intill ligger fyrvaktarbostaden som stod 1825 byggdes det medeltida tornets övre del klar samma år som fyrtornet. Bostaden består om. Norr om kyrkan går vägen som leder ned av en tvåvånings tegelbyggnad under skiffer- till Högby hamn. Längs med vägen finns täckt, valmat tak. Det nedre planet är täckt med Ölands enda bevarade kyrkstallar. Stallarna huggen granit från Blå Jungfrun, i övrigt är som började byggas på 1850-talet användes av de församlingsbor som kom från socknens

77 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

huset täckt av huggen kalksten. Fyren är bygg- områden inom Högby socken är Natura 2000- nadsminne sedan 1978 och fyrvaktarbostaden område: Horns Kungsgård, Högby hamn och sedan 1980. Högby kyrkoreservat.

Vedby fornborg är Ölands nordligaste och till- Kustvägen som går från Äleklinta genom hör en av de större. Den ligger på näset mellan Högby och norrut mot Byerum är en unik och två mossar, Vedby- och Vedborme träsk, som ålderdomlig vägmiljö med förhistoriska hus- är två utdikade sjöar. Till borgen är legenden grunder och gravar samt hamnar, sjöbodplaner om Zechiel knuten. Längs den västra kustvä- och lämningar efter stenbrytning. Horns Kungs- gen finns talrika fornlämningar i form av hus- gård som åter är i statlig ägo efter en period grundsområden och gravar. Många av forn- 1937–71 i privata händer, är en storgård med lämningsmiljöerna förekommer ofta i anslut- medeltida anor. Det var Gustav Vasa som in- ning till de platser som i historisk tid utgjort de rättade storgården till kungsladugård. Högby viktigaste hamn- och fiskelägena. Vid Horn- fyr på den östra kustremsan är en byggnads- sjöns västra kant ligger Klosterholmen. Här minnesförklarad fyrmiljö med fyrtorn, fyrvak- har det legat ett s.k. fast hus, d.v.s. en medeltida tarbostad och hamnbassäng. Fyrtornet i fack- storgård med försvarsfunktion, en privat borg. verkskonstruktion är ett exempel på modern, Vid Horns udde finns en vårdkaseplats, knuten innovativ svensk ingenjörskonst vid sekel- till ett stenrör som fortfarande är bevarat. Sten- skiftet 1900, medan fyrvaktarbostaden uppvi- röret har även fungerat som sjömärke och är sar en för Öland ovanlig stenarkitektur från markerat på ett sjökort från 1792. samma tid. Högby sockencentrum har ett högt kulturellt värde och finns beskrivet i den korta Natur- och kulturmiljöer historiken. Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har ett högt naturvärde. Sjömarkerna vid Högby Befolkning hamn är öppna och välbetade med en artrik I Högby socken fanns 1 135 invånare år 2000. flora och mycket rikt fågelliv. Här finns en liten Under sommaren ökar antalet boende i sock- strandlagun och breda havsstrandängar. Sjö- nen främst beroende på det stora antalet turister markerna vid Dödevi-Munketorp domineras som har fritidshus eller campar här. av sandiga marker där området är öppet och välhävdat. Stora delar av området utgörs av Näringsliv sandgräshed med inslag av sandstäppsväxter, Löttorp är den norra kommundelens service- många rödlistade. I den nordligaste delen av centrum med platsbank (arbetsförmedlingens socknen, öster om Hornsjön finns Vedborme- serviceautomat), bank, post, systembolag träsk. Denna våtmark är den största på norra m.m. Förutom den offentliga servicen finns här Öland. Här finns en rik flora med många arter flera näringsidkare; livsmedelsaffär, detalj- av orkidéer. Vedbormeträsk och Vedbyträsk handel, restaurang, bageri, bilverkstäder, livs- finns med i diskussionerna runt vattenförsörj- medel- och betongindustrier m.fl. Samhall har ningen på norra Öland. På den västra kust- här en stor anläggning. I Företagshuset finns sträckan finns Horns kungsgård som är av cirka 10 företag inhyrda. Här kan man hyra en riksintresse för både naturvård, kulturvård och kontorsarbetsplats med tillhörande dator och friluftsliv. Kungsgården är också till stora delar vid behov även köpa administrativa tjänster. skyddat som naturreservat. Området är varia- Företagshuset har också turistinformation och tionsrikt och flertalet av de öländska natur- konstgalleri. typerna finns representerade här. Följande

78 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Den omfattande byggnationen av främst fri- Högby kan erbjuda turisterna bland annat cam- tidshus har medfört att det finns ett bra utbud ping med tillhörande aktiviteter, rums- och av hantverkare och en välsorterad byggvaru- stuguthyrning, pensionat samt restauranger. handel. Socknen kan även erbjuda den besökande Stenbrytning har en lång tradition i Högby. turisten på såväl kultur- som naturupplevelser. Idag förekommer bara verksamhet vid det Ölandsleden, cykel- och vandringsleden i stora stenbrottet vid Horn. Även krossning av nord–sydlig riktning på Öland, har sin sträck- skrotsten förekommer. ning på mindre vägar parallellt med väg 136 fram till Munketorp då den följer väg 991 förbi I Högby finns ett 60-tal lantbruksföretag. Av Vedborm upp till Skäftekärr i Böda socken. socknens totala yta om 65 km2 utgör 2 000 ha Kustvägen mellan Äleklinta och norrut mot åker, 1 000 ha betesmark och 240 ha skogs- Byerum tillhör de stora sevärdheterna i Högby. mark. Cirka 40 stycken av lantbruksföretagen Badmöjligheter finns främst på den östra kust- har djurhållning med cirka 2 900 nötkreatur sträckan. Ölands Turist AB kan ge mer infor- och 500 får. mation om socknens sevärdheter.

Det finns flera konstnärer verksamma inom socknen.

Löttorp är norra Ölands handels- och servicecentrum. Här finns förutom bank, livsmedelsaffär, restaurang och café bl.a. också en småskalig livsmedelsindustri med försäljningsställe. I den fördjupade översiktsplanen ska bl.a. möjligheten att anlägga ett torg utredas. FOTO: LENNART BOHLIN

79 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd Närmaste större centralort är Borgholm. ut eftersom det är nära sitt kapacitetstak. Allt Det lokala engagemanget för bygden är starkt spillvatten från Löttorp leds till reningsverket i och föreningslivet är aktivt. Socknens Idrotts- Böda. Läs mer om Hornsjöns vattenskyddsom- förening, Högby IF, har en omfattande verk- råde under ”Allmänna intressen”. samhet, inte minst för ungdomar, på en välut- rustad idrottsplats. I Löttorp finns även ung- Återvinningsstation finns i Löttorp. domsgården 11:an, en mötesplats för de unga i den norra kommundelen. I Högby finns en bygdegård som ägs och sköts av en lokal förening. Service I Åkerboskolan i Löttorp finns barnomsorg, Energi förskoleklass samt årskurs 1–9. Närmaste I Högby finns områden som är intressanta för gymnasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. vindkraftsetablering. Dessa områden har I anslutning till skolan finns bibliotek, sport- emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid hall, badhus och utomhuspool. I Löttorp finns en eventuell ansökan om vindkraftsetablering även en idrottsanläggning där det i angrän- kommer kommunen att pröva den efter de sande område finns utvecklingsmöjligheter för lagar och kriterier som finns beskrivna under andra idrottsverksamheter. rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- energi”. I Kalmarsund, utanför västra kust- Högby hör till det norra hemtjänstområdet. remsan, avser kommunen att inte tillåta vind- Distriktssköterska och vårdcentral finns i kraftsetableringar. Detta gäller även för nya Löttorp. vindkraftverk till lands.

Åkerbohemmets service- och sjukhem har Borgholms energi har planer på en fjärrvärme- nyligen renoverats och byggts till. anläggning inom Löttorps tätort. Tidsplanen för projektet är inte fastställd. Till den allmänna servicen hör också rädd- ningstjänsten som har verksamhet i Löttorp Kommunikationer med brandkår och ambulans.Det allmänna Väg 136 sträcker sig genom hela Högby vattensystemet är dimensionerat så att det kla- socken. Väg 989 går genom Löttorp och rar en smärre utbyggnad. Avlopp är däremot Alvedsjö mot kustvägen. svåra att lösa i flera delar av socknen. De avloppslösningar som finns idag är enskilda. I Löttorp går väg 990 norrut mot Byerum och En komplikation med de befintliga avloppslös- Böda. Länstrafikens bussar trafikerar väg 136 ningarna är att Hornsjön fungerar som en och Löttorps centrum dagligen. Pendlings- ytvattentäkt och dessutom ingår stora delar av avståndet till Borgholm är cirka 4,5 mil. Löttorp och dess omgivningar i skyddsområ- det. En utbyggnad av avloppsledningsnätet Hamnen i Alvedsjöbodar var en gång ång- skulle möjliggöra en utveckling av områdena båtshamn med regelbundna förbindelser till runt Byerumsvägen och i Vedborm. Detta Oskarshamn. Idag används hamnen av fritids- medför att reningsverket i Böda måste byggas båtar och några fiskebåtar.

80 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Det finns behov av en gång- och cykelväg Sammanfattning av planerade utmed väg 136 från Gaxa och norrut mot idrotts- förändringar i Högby socken platsen samt vid infarten till Löttorp och ● genom Löttorps samhälle. Vägverket gjorde en Bebyggelseutvecklingen bör i första hand förstudie år 1999 och ombyggnadsplanerna ske inom de områden som idag är detalj- finns med i deras projektplan. Det är dock planerade innan nya markområden tas i ovisst när arbetena kommer till stånd. Kom- anspråk. Inom de detaljplanerade om- munens ansvar är att påverka beslutande rådena i Löttorp finns ett tiotal obebyggda instanser som Regionförbundet i Kalmar Län tomter varav några kommunägda. I övriga för att projektet ska komma igång. detaljplanerade områden i Högby socken finns ett mindre antal obebyggda tomter. Bebyggelseutveckling ● Den omfattande fritidsbebyggelsen är spridd I Löttorp finns industriområde i de norra över socknen med förtätningar närmast de delarna av samhället. Det är möjligt att båda kusterna. Turistattraktioner som lekland, utveckla detta område vidare med lättare, bad- och campingplatser finns längs väg 136 ej miljöstörande industrier. Området ligger och den östra sidan av socknen. Löttorp är till inom Hornsjöns vattenskyddsområde. stora delar detaljplanerat. Utöver detta finns ● det detaljplanelagda områden i Södra Munke- Pröva möjligheten att reglera Hornsjöns torp, Högby–Sandby och i Hagaby. Några vattennivå ytterligare. mindre detaljplaner finns dessutom i den syd- ● västra delen av socknen. Delar av Binnerbäck, Den framtida planeringen får inte omöj- Vedborm, Dödevi och området runt kyrkan liggöra ett eventuellt återskapande av utgör ”samlad bebyggelse”. Vedby- och Vedbormesträsk så att det kan bli möjligt dämma och reglera deras Ny bebyggelse bör så långt som möjligt an- vattennivåer. passas till den befintliga miljön på platsen vad ● gäller placering, utformning och färgsättning. I Kommunen ska arbeta för att påverka befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt regionala organ för att få till stånd en ny att komplettera med mindre verksamheter som gång- och cykelväg enligt Vägverkets inte är miljöstörande. Etablering av annan projektplan. verksamhet får prövas efter de förutsättningar ● som finns på den aktuella platsen. I den fortsatta översiktliga planeringen är det Löttorp jämte Borgholm som i första I dagens lantbruk uppstår både positiva och hand kräver fördjupade översiktsplaner. negativa effekter för omgivningen. Den som En mer detaljerad redovisning av den söker sig till denna levande miljö för att bosätta framtida mark- och vattenanvändningen sig permanent eller på sin fritid måste vara kommer. medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar. Läs mer om bebyggelseutveckling under ”Allmänna intressen”.

81 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

82 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Källa socken

Kort historik Källa socken är belägen mellan Högby och Följande områden inom Källa socken är Persnäs socknar. Socknen är liten och homogen Natura 2000-område: Högenäs orde, Jord- där lantbruket dominerar. Källa gamla kyrka är hamn– Gillberga och Hagelstad. det främsta exemplet på ålderdomliga inslag av hög klass som finns i socknen. Socknens byar är Källa socken anses ha fått sitt namn efter en Hagelstad, Honungstorp, Högenäs, Kvarnstad, hednisk offerkälla som senare kom att tillägnas Långerum, Möcklehorva, Nyby och Vi. S:t Olof. I kyrkogårdens nordvästra hörn påträffades 1960 resterna av en brunn vilken I Kvarnstad finns en gård som är byggnads- kan ha varit den källa som var avgörande för minne sedan 1991. Vid enskifte i Kvarnstad kyrkans lokalisering. Att Källa gamla kyrka 1813 blev hemmanet nr 2 skyldig att flytta sin har haft en föregångare i trä vet man eftersom gård från bytomten. Den nya gården som kom rester efter en nedbrunnen träkyrka påträffats att ligga öster om byn, byggdes som en götisk under stengolvet. Träkyrkan byggdes troligen gård, d.v.s. med mangård och fägård avskilda någon gång under 1000-talet. Omkring 1170 från varandra. Manbyggningen är uppförd påbörjades anläggandet av stenbyggnaden 1888. Särskilt karakteristisk är ladugården från som sedan byggdes på etappvis fram till mitten 1890, uppförd i kalksten, vinklad och med av 1200-talet. Att byggnaden tillfördes en dösade hörn. Ladugårdsplanen nås via ett port- profan våning med sådan storlek kan troligen skjul i ladugårdslängan. Såväl lada som stall är förklaras av närheten till Källa hamn. Trafiken uppförda i skiftesverk efter typisk öländsk av människor och varor kan ha påkallat behov tradition. Brygghuset tillika gårdsmuseet är av både härbärge och varumagasin som kyrkan förmodligen gårdens äldsta byggnad. nu kunde erbjuda. S:t Olofs källa kan även ha dragit skaror av pilgrimer hit. Efter år av nöd- Honungstorp och Högenäs ligger söder om torftiga reparationer beslöts att en ny kyrka Källa gamla kyrka. Gårdarna i dessa byar är inte skulle uppföras vid byn Vi. 1888 hölls den reglerade under medeltiden till radbyar utan sista gudstjänsten i den gamla kyrkan. Under bebyggelsen ligger löst grupperad, ofta i anslut- senare år har kyrkan åter tagits i bruk, främst ning till höjdpartier, i det relativt kuperade land- under sommaren. I sakristian finns en utställ- skapet. Gårdslägena framstår som mycket ning som med modeller visar hur kyrkan sett ut ålderdomliga och det är tänkbart att vissa lägen under olika perioder. Det är inte bara byggna- kan vara från järnåldern. Bebyggelsen är blan- den som är unik för Öland utan även kyrko- dad, mangårdsbyggnaderna är ofta tillbyggda gården med ett stort antal gravhällar som ligger och renoverade under 1900-talet medan ekono- koncentrerade i kyrkogårdens sydöstra hörn. mibyggnaderna i flera fall har en mer ålder- Merparten av dessa stenar är huggna under domlig karaktär. Flera stubbkvarnar finns beva- 1600- och 1700-talen, men endast ett fåtal rade. Odlingslandskapet är omväxlande med finns kvar från medeltiden. äldre bevarat vägnät. Landskapet är öppet med flacka åkrar på bägge sidor av vägen. Här finns ett mycket välbevarat skifteslandskap med vällagda murar som delar åkrarna i smala skiften. Stenmurarna når ned till och genom sjö- markerna i öster. På Högenäs orde, en 10 m hög strandvall, som reser sig brant invid nuvarande stranden, finns en av Ölands få bevarade fyr- båkar. Utsikten från höjden över Östersjön och det omgivande landskapet är storslagen.

83 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Några hundra meter öster om kyrkan ligger Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har Källa hamn och fiskeläge. Man når hamnen via ett högt naturvärde. Vid Honungstorp och en smal stenmurskantad väg. På ömse sidor om Högenäs orde finns intressanta geologiska for- denna finns en småskalig trähusbebyggelse mer, s.k. ryggar. Ryggarna löper i nordväst- som i första hand är uppförd kring sekelskiftet, lig–sydostlig riktning vilket gett kusten dess då bebodd av framför allt fiskare och hantver- flikiga karaktär med uddar och vikar. Sjömar- kare. kerna karaktäriseras också av mosaikartade naturbetesmarker som är mycket artrika. Nere vid hamnen finns två koncentrationer av Västra alvaret breder ut sig runt Hagelstad fiskebodar, en äldre och en nyare. De förra är och utmed den västra kuststräckan. Alvars- uppförda i trä och kalksten och tillhör Vi. Källa området är ett av de större alvaren på norra hamn var räknad som en av de viktigare på Öland med ett mycket välutbildat strandvalls- Öland och är framför allt känd som utskepp- komplex som sätter sin prägel på hela området. ningshamn för kalksten. Hamnen miste inte sin Till bevarandevärda kulturmiljöer i socknens betydelse utan framstod som öns främsta under östra del räknas Kvarnstad, Källa gamla kyrka 1800-talets sista hälft, fram till omkring 1900, och hamn samt Honungstorp och Högenäs. då Sandviks moderna hamn byggdes på den Källa gamla kyrka har en för öländska förhål- västra sidan av ön. landen ovanligt komplett medeltida kyrko- miljö. Källa hamn som var Ölands viktigaste Alldeles väster om landsvägen och söder om hamn för handelssjöfarten från 1600-talet till Källa bygdestuga ligger Vi alvar. Namnet åter- sekelskiftet 1900 ingår i denna miljö. Hamnens går till byn Vi (1360 i Wj) och brukar namn- standard har försämrats under senare år vilket mässigt tolkas som ”helig plats”, ”offerplats” inte är bra. Honungstorp och Högenäs är repre- och är förhistoriskt. Gravfältet är 495 x 400 m sentativa exempel på den nordöländska löst stort och innehåller ett stort antal gravar. Vi grupperade bondbyn kanske med kontinuitet alvar var också platsen för Åkerbo härads av- från järnåldern. Kustvägen från Äleklinta rättningsplats. Den sista avrättningen skedde genom Källa och norrut mot Byerum är en unik 1768 då Karin Nilsdotter, hemmahörande i och ålderdomlig vägmiljö med förhistoriska Gudesjö, halshöggs och brändes för barna- husgrunder och gravar samt hamnar, sjöbod- mord. Till gravfältet på Vi alvar finns en planer och lämningar efter stenbrytning. I legend knuten. Legenden berättar om jättinnan socknens mellersta del ligger Vi alvar som är Zechiel som byggt borgen i Högby, där hon ett av norra Ölands största gravfält från järn- även bodde. Zechiel hade en syster på Småland åldern med bland annat ett stort antal domar- och de beslöt att tillsammans bygga en bro ringar. över Kalmarsund. Men projektet misslyckades då en illasinnad person sköt en pil i jättinnan, som då blev både trött och ledsen. Hon satte sig att vila på en stor sten och där hon hade suttit blev det märken i stenen, som sedan kallades för Zechiels sten. Efter en stund fortsatte jätt- innan med förklädet fullt av stenar. Plötsligt började Thor åka över himlen och jättinnan blev förskräckt – kastade alla stenarna omkring sig och föll död ned.

84 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning I Källa socken fanns 243 invånare år 2000. Fri- Flera konstnärer är verksamma inom socknen. tidsbebyggelsen är spridd över hela socknen. För den besökande turisten kan socknen bjuda på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- Näringsliv leden, cykel- och vandringsleden från söder till Jordbruket är den dominerande näringen med norr på Öland, har sin sträckning längs med ett 30-tal lantbruksföretag. Av socknens totala mindre vägar som löper parallellt med väg 136, yta om 27 km2 utgör 900 ha åker, 870 ha betes- genom hela socknen. Att cykla på kustvägen mark och 50 ha skogsmark. Cirka 25 stycken mellan Äleklinta och norrut mot Byerum till- av lantbruksföretagen har djurhållning med hör de stora sevärdheterna i Källa. Källa kan cirka 1 700 nötkreatur och 660 svin. även locka med en golfbana och en crosskart- bana. Ölands Turist AB kan ge mer informa- En livsmedelsaffär finns söder om Källa nya tion om socknens sevärdheter. kyrka. I övrigt finns i socknen många mindre verksamheter som fiskrökeri, sommarrestau- rang, kroppkaksbod, motorverkstad och sou- venirtillverkning.

Kroppkaksboden i Källa som är öppen året runt är ett bra exempel på den företagsamhet som utmärker norra Öland. FOTO: LEO. ERIKSSON

85 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd Bebyggelseutveckling Närmaste större centralort är Borgholm. Nordost om Källa kyrka finns ett mindre område detaljplanerat. Hagelstad utgör ”sam- Det lokala engagemanget för bygden är starkt lad bebyggelse”. och föreningslivet är aktivt. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt Service anpassas till den befintliga miljön på platsen I Åkerboskolan i Löttorp finns barnomsorg, vad gäller placering, utformning och färgsätt- förskoleklass samt årskurs 1–9. Närmaste gym- ning. I befintlig bebyggelse ska det även vara nasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av Källa hör till norra hemtjänstområdet. Distrikts- annan verksamhet får prövas efter de förutsätt- sköterska och vårdcentral finns i Löttorp. ningar som finns på den aktuella platsen.

Det allmänna renvattennätet som finns i en del I dagens lantbruk uppstår både positiva och av socknen är dimensionerat så att ytterligare negativa effekter för omgivningen. Den som anslutningar kan ske. Renvattnet kommer från söker sig till denna levande miljö för att bosätta vattentäkten i Löttorp. De flesta avloppen är sig permanent eller på sin fritid måste vara lösta med enskilda anläggningar. Återvin- medveten om dessa effekter och se dem som ningsstation finns i Källa. givna förutsättningar.

I Källa finns en bygdegård, Källagården, som Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- ägs och sköts av en lokal förening. männa intressen”. Energi Sammanfattning av planerade Det öppna landskapet med de goda vindför- förändringar i Källa socken hållandena kan vara intressanta för vindkrafts- ● Kommunen har inte för avsikt att ändra etablering. Dessa områden har emellertid höga den nuvarande mark- och vattenanvänd- natur- och kulturvärden. Vid en eventuell an- ningen. sökan om vindkraftsetablering kommer kommunen att pröva den efter de lagar och kriterier ● Hela Källa socken har bedömts bevarande- som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna värd ur flera olika aspekter. Detta betyder intressen, Energi, Vindenergi”. I Kalmarsund, inte att all framtida utveckling förhindras utanför västra kustremsan, avser kommunen utan att hänsyn ska tas så att socknens att inte tillåta vindkraftsetableringar. Detta attraktionskraft inte går förlorad. gäller även nya vindkraftverk till lands. Kommunikationer Väg 136 sträcker sig genom hela Källa socken och väg 988 går från Vi till Källa hamn.

Länstrafiken trafikerar landsvägen dagligen. Pendlingsavståndet till Borgholm är cirka 3,5 mil och till Löttorp är det cirka 1/2 mil.

Källa hamn är idag privatägd.

86 Den sista avrättningen skedde 1768 då ’’Karin Nilsdotter, hemmahörande i Gudesjö, halshöggs och brändes för barnamord. BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

88 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Persnäs socken

Kort historik Persnäs socken gränsar i norr till Källa och i Det till storleken imponerande byggnadsver- söder till Föra. Socknen har sedan mer än ett ket uppfördes 1868 och kallas av lokalbe- århundrade tillbaka en stenhantering i industri- folkningen för ”Hallnäskärringen”. ell skala och långt innan dess ett omfattande stenhantverk. Även jordbruk och fiske före- Av den medeltida klövsadelkyrkan återstår kommer liksom viss turistverksamhet. I Pers- bl.a. det mäktiga västtornet. Vid mitten av näs socken finns sexton byar. Dessa är: Frönäs, 1200-talet byggdes långhuset på med kors- Gel, Gillberga, Gunnarstorp, Hallnäs, Hjälm- armar, uppförda av Håkan Tanna, ”Gärdslösa- stad, Horn, Hörlösa, Knisa, Legenäs, Lofta, mästaren”. 1857 revs stora delar av denna del Lundeby, Persnäs, Stenninge, Södvik och och en ny korsformig kyrka uppfördes men Trosnäs. västtornet sparades. Utanför kyrkoportalen på den södra sidan finns den s.k. ”Digerflisan”, en Persnäs sju gårdar ligger längs bygatan på den stor sten som enligt sägnen kunde rymma hela markerade åsrygg som börjar vid kyrkan i Persnäs befolkning efter digerdöden på 1350- väster och avslutas med gravfältet Rörbacken i talet. öster. Flera av gårdarna och enskilda byggnader har ålderdomlig prägel bl.a. gården längst i Vid Jordhamn finns öns enda bevarade vind- öster som har helt sammanbyggda ekonomi- drivna skurverk. Invid den restaurerade skur- längor i kalksten. Nämnas kan också två ålder- kvarnen finns lämningar av gamla stenbrott domliga flygelbyggnader i putsad kalksten i och äldre kreatursdrivna skurvandringar. Här två våningar. Bland mangårdsbyggningarna finns även stenbrott som fortfarande är i bruk finns en större rödmålad på hög stenfot. genom Ölandssten AB. Idag sker stenbrytningen i huvudsak på den västra sidan om kust- Gillberga är idag uppdelad i två bydelar, Norr- vägen. Hamnen miste sin betydelse helt när byn och Sörbyn. Den senare utgörs av en Sandviks stora hamnanläggning anlades på radby, men i modern tid har det också till- 1870-talet. kommit hus vid sidan av den äldre bebyggelsen. Längs bygatan, på båda sidor, ligger eko- Gravfältet som är beläget på Rörbacken i Pers- nomilängorna som i alla delar är uppförda i näs mäter 325 x 100 m. Åsen ligger betydligt kalksten och ger ett ålderdomligt intryck åt högre än den omgivande flacka omgivningen. byn. Bland stenladorna finns de med vass- Gravfältet rymmer närmare hundra gravar. I täckta tak och dösade hörn, i flera fall också omgivningarna finns husgrunder som visar på vinkelbyggda. Här finns äldre manbyggningar, bebyggelse kring Persnäs under järnålder. uppförda vid 1800-talets början liksom en av Öster om Knisa mosse ligger ett ca 1 x 0,5 km Ölands fyra loftbodar. Söder och norr om byn stort fornlämningsområde som består av sten- finns malmstugor och ute på alvaret står ett par strängar och tolv husgrunder. Till järnålders- stubbkvarnar. miljön hör också flera gravfält, framför allt belägna på grusåsen i öster. Det största grav- På sydspetsen av Hallnäs udde finns fem sjö- fältet är närmare 400 m långt med cirka 150 bodar varav tre har resta stenflisor till väggar gravar. Man kan förmoda att järnåldersbyn lik- och två av dessa har torvtak. I anslutning till de som den historiska bebyggelsen i området har befintliga bodarna finns fler äldre sjöbodtom- haft en hushållning där fiske- och sjöjakt varit ter, idag omgivna av stenbundna jordvallar. betydande tillsammans med boskapsskötseln. Strax norr om, i de betade sjömarkerna, står ett sjömärke av kalksten, 7 meter högt med sma- lare rundad överdel.

89 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har Till områdena med höga naturvärden hör även ett högt naturvärde. Det nordligaste området, Lilla Horns lövängar och slåtterängarna i Lun- sjömarkerna vid Trosnäs, är välhävdade sjö- deby och Persnäs. Följande områden inom marker med breda zoner av havsstrandängar Persnäs socken är Natura 2000-områden: Lilla som övergår i torra gräsmarker. Här finns ock- Horns löväng, Sandvik, Knisa mosse och Söd- så ett rikt fågelliv. Mot gränsen till Föra socken viken. ligger Södviken och även här är sjömarkerna breda och välhävdade havsstrandängar. Områ- Kulturhistoriska miljöer av särskilt värde i det skiljer sig från övriga kuststräckor genom socknens östra del är Hallnäs udde, ett hamnen mycket stor variation vad gäller vegetatio- läge med lång kontinuitet, Rynings kors, ett nen samt ett rikt fågellivet. medeltida minneskors i kalksten samt Persnäs sockencentrum som är en representativ kyrkby I Persnäs nordöstra del ligger Frönäs mosse från medeltiden. På den västra sidan ligger och Frönäs mar vilka båda är större våtmarker. Knisa fornlämningsmiljö, kustvägen som går Alvarmark breder ut sig längs med hela den från Äleklinta genom Persnäs till Byerum samt västra kuststräckan och den norra samt den Gillberga som är en välbevarad nordöländsk sydliga delen anses ha högsta naturvärden. I by. norr ligger ”Västra alvaret” som ligger i Pers- näs del sträcker sig in i Källa socken. Jord- hamnsalvaret är ett öppet alvarområde med flera sällsynta växter och svampar. I södra delen av den västra kuststräckan ligger Knisa mosse som är en Ölands få odikade våtmarker.

Sandvik växte fram på 1900-talet som ett centrum för kalkstensförädlingen. Idag är Sandvik främst en attraktiv sommarort dit permanentboende är mer än välkomna att bebygga någon av de många nya tomterna. FOTO: LEO. ERIKSSON

90 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning Tätort och landsbygd I Persnäs socken fanns 606 invånare år 2000. Närmaste större centralort är Borgholm. Fritidsbebyggelsen är spridd över hela socknen. Det lokala engagemanget för bygden är starkt och föreningslivet är aktivt. Socknens idrotts- Näringsliv förening har en omfattande verksamhet inte Jordbruket är den dominerande näringen med minst för ungdomar. ett 40-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 52 km2 utgör 1 450 ha åker, 1 280 ha Service betesmark och 63 ha skogsmark. I Södviksskolan finns förskoleklass och årskurs 1-6. I Södviksskolan finns en gym- Cirka 35 stycken av lantbruksföretagen har nastiksal. Högstadium finns i Löttorp och djurhållning med cirka 1 800 nötkreatur, 1 500 närmaste gymnasieskolor finns i Borgholm svin och 400 får. och Kalmar.

Mindre verksamheter av skiftande slag finns i Persnäs tillhör det norra hemtjänstområdet. flera av byarna. Flera stenbrott har varit verk- Distriktssköterska och vårdcentral finns i samma inom socknen och idag finns en stenin- Löttorp. dustri kvar norr om Sandviks by. Stenindu- strins huvudsakliga täktverksamhet sker i Gill- Det allmänna renvattennätet som finns i en del bergabrottet. av socknen är dimensionerat så att ytterligare anslutningar kan ske. Problem finns med ren- Livsmedelsaffär finns i Sandvik och Södvik. I vattennätet i Sandvik vilket bör ses över. Det Södvik finns gästgiveri, bageri med pizzeria, s.k. renvattnet kommer från vattentäkten i bussbolag och möbelaffär. Sommartid är två Löttorp. Reningsverk finns i Sandvik. Verk- restauranger öppna i Sandvik liksom en skepps- samhetsområdet för det allmänna spillvatten- handel. nätet omfattar i huvudsak tätorterna Sandvik och Södvik. Avloppen för övriga områden är Flera konstnärer är verksamma inom socknen. lösta med enskilda anläggningar.

Persnäs kan förutom de fyra matställena er- För att klara den höga belastningen i Djup- bjuda turisterna camping, bo på lantgård, stug- vik/Lundebytorpsområdet under sommartid och och rumsuthyrning samt ekologiskt semester- av driftssäkerhetsskäl krävs en utbyggnad av boende som är under uppbyggnad. ledningsnätet och det kan också finnas behov av en tryckstegringsstation. Vid hamnen finns fiskaffär och fiskerestaurang samt ett hamnkafé. Återvinningsstation finns i Södvik.

För den besökande turisten kan socknen bjuda I Lilla Horn finns en bygdegård, Persnäsgår- på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- den, som ägs och sköts av en lokal förening. leden, cykel- och vandringsleden från söder till norr på Öland, har sin sträckning längs med mindre vägar som löper parallellt med väg 136, norrut genom Södvik, Lilla Horn och Hörlösa upp till Källa. Att cykla kustvägen mellan Äleklinta och norrut mot Byerum tillhör de stora sevärdheterna i Persnäs. Det finns även en slinga från Lundeby runt Trosnäs och Frö- näs som kommer ut vid Hörlösa. Badmöjlig- heter finns både på östra och västra kusten. Ölands Turist AB kan ge mer information om socknens sevärdheter.

91 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi I Persnäs finns områden som är intressanta för Ny bebyggelse bör så långt som möjligt vindkraftsetablering. Dessa områden har anpassas till miljön på platsen vad gäller place- emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid ring, utformning och färgsättning. I befintlig Hallnäs i sydöstra delen av Persnäs har bygg- bebyggelse ska det även vara möjligt att kom- lov lämnats för fem vindkraftsverk med en plettera med mindre verksamheter som inte är märkeffekt om max 2 000 kW vardera och en miljöstörande. Etablering av annan verksam- största navhöjd på 80 m. En miljöprövning het får prövas efter de förutsättningar som pågår för närvarande på Länsstyrelsen. finns på den aktuella platsen.

Vid en eventuell ansökan om ytterligare vind- I dagens lantbruk uppstår både positiva och kraftsetablering kommer kommunen att pröva negativa effekter för omgivningen. Den som den efter de lagar och kriterier som finns söker sig till denna levande miljö för att bosätta beskrivna under rubriken ”Allmänna intres- sig permanent eller på sin fritid måste vara sen, Energi, Vindenergi”. I Kalmarsund, utan- medveten om dessa effekter och se dem som för västra kustremsan, avser kommunen att givna förutsättningar. inte tillåta vindkraftsetableringar. Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- Kommunikationer männa intressen”. Väg 136 sträcker sig genom hela Persnäs socken. Väg 985 går från Södvik till Persnäs Sammanfattning av planerade kyrka samt väg 984 och 986 från väg 136 till förändringar i Persnäs socken Sandvik. Länstrafiken trafikerar landsvägen ● Inom de två detaljplanerade områdena dagligen. Pendlingsavståndet till Borgholm är väster om Hörlösa finns obebyggda tomter. 3 mil och till Löttorp är det 1,5 mil. I det södra detaljplanerade området finns inga bebyggda tomter. Även i de övriga Sandvik har en av båtturisterna uppskattad planlagda områdena finns obebyggda gästhamn och ett mindre flygfält för privatflyg. tomter. Bebyggelseutveckling ● I Sandvik håller nya detaljplaner på att Inom Persnäs socken finns flera detaljplane- färdigställas. Här föreslås stora tomter rade områden; två områden väster om Hörlösa, med generösa byggrätter för att möjliggöra ett område i Södvik, ett område i Frönäs för permanentbebyggelse. campingändamål samt hela Sandvik. Delar av Jordhamn, Södvik och Gillberga utgör ”sam- ● Persnäs sockencentrum är en representativ lad bebyggelse”. Södvik och Sandviks byar kyrkby. Det är viktigt att bevara denna lämpar sig för en utveckling av bebyggelsen miljö och därför bör återhållsamhet råda medan det i övriga byar kan ske vissa förtät- vid eventuell komplementbebyggelse. ningar.

Flera detaljplaneläggningar pågår i Sandvik. På bruksområdet norr om Sandviks hamn kommer ett tjugotal stora, tomter inom kort att vara byggbara. I den södra delen av Sandvik kommer ett 10-tal attraktiva tomter till stånd på en del av den kommunalt ägda marken. Inom båda områdena är byggnadsrätterna generösa så att permanentbebyggelse möjliggörs.

92 Vid Jordhamn finns öns enda ’’bevarade vinddrivna skurverk. BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

94 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Föra socken

Kort historik Föra socken sträcker sig från kust till kust. I Till kyrkomiljön hör också det 2 m höga sten- norr gränsar Persnäs socken och i söder Al- kors som rests strax söder om kyrkan vid den böke. Av socknens sjutton byar är Föra, Östra s.k. ”Korshorvan”. Enligt den latinska inskrif- Vässby, Södra Greda och Djurstad radbyar. ten är korset rest som minne åt prästen Martin De övriga byarna, Torp, Folberga, Uggletorp, som år 1431 blev dräpt på platsen. Enligt tradi- Ingelstad, Hjälmstad, Lofta, Östra Greda, tionen blev prästen dräpt av kungens fogde Husvalla, Västra Vässby och Marsjö har en som krävde in skatt. Strax intill kyrkan finns oregelbunden bystruktur. Gel, Grönslunda och den f.d. småskolan från 1880-talet liksom en Emmetorp har från början varit ensamgårdar. folkskola från 1900-talets början samt en från 1920-talet. Idag används byggnaderna som Föra ligger i ett öppet landskap som närmast bostäder och församlingshem. kan karakteriseras som fullåkersbygd. Byn är ett exempel på en dubbel radby där gårdarna I Djurstads sjömarker finns ett område med ligger på ömse sidor om bygatan. De nuva- husgrunder, gravar i form av stensättningar och rande bytomterna har troligen legat här sedan resta stenar (kullfallna) och omfattande sten- 1300-talet. Byns bebyggelse är väl bevarad strängar, där man bl.a. kan urskilja fägator, och här finns bland annat sammanbyggda åkrar och ängar. I Föras, Torps och Södra Gredas ladugårdslängor med dösade hörn, uppförda i sjömarker finns ett omfattande husgrundsom- både skiftesverk och kalksten. Grönslunda och råde från järnåldern. Strax norr om Lillholm Emmetorp ligger intill varandra på en höjd- finns ett område med 13 husgrunder och tillhö- sträckning. Båda gårdarna har från början varit rande stensträngssystem. Enstaka gravar finns ensamgårdar vilket är ovanligt för Öland där inom området som anknyter till en strandvall byar är det vanligaste. Grönslunda består av som ligger 5 meter över havet. Under andra två gårdar sedan åtminstone 1700-talet. De världskriget anlades den s.k. Föralinjen, en för- båda gårdarna har mycket välbevarade bygg- svarsanläggning som skulle skära av norra nader. Ladugårdslängorna som ligger mot by- Öland genom att sätta markerna under vatten. gatan är uppförda i kalksten och har dösade hörn. Här finns också ålderdomliga sidobygg- Natur- och kulturmiljöer nader i putsad kalksten. Emmetorp är en mycket Sjömarkerna längs med den östra kusten har välbevarad gård av götisk typ. Mangårdsbygg- ett högt naturvärde. De nordligaste områdena, naden är uppförd i ”Borgholmsstil” på hög Södviken och Vässby fjärd, har mycket breda stenfot och ekonomibyggnaderna i kalksten. och välhävdade havsstrandängar. Östra Väss- Strax väster om gården finns en gårdssmedja i by sjömarker är naturreservat. Detta området kalksten. Kring gårdarna finns stora vårdträd. skiljer sig mycket från övriga kuststräckor Djurstad är en radby om fyra gårdar. Byn ger genom en stor variation vad gäller vegetatio- ett ålderdomligt intryck med stenmurskantade nen. Södra Greda, sjömarkerna i den sydliga och slingrande, smala bygator. Sammantaget delen av socknen, är ett område med varie- utgör Djurstad en väl sammanhållen bymiljö, rande vegetation samt har ett rikt fågelliv som med ovanligt få moderna inslag. sträcker sig söderut mot Kårehamn. Vid Greda vik och Sillgrund finns fågelskyddsområden. Föra kyrka byggdes i början av 1100-talet och Vid den västra kuststräckan finns stora natur- kom så småningom att utvecklas till en karak- betesängar vid Uggletorp samt Långkärrs- teristisk öländsk befästningskyrka av klövsa- alvaret som sträcker ut sig från Alböke in i Föra delstyp. Idag står endast det mäktiga västtornet socken. Lofta mosse, som även den ligger på kvar efter att övriga delar av den medeltida den västra kuststräckan, är en agmyr med in- kyrkan rivits 1826. slag av sumpskog och fuktäng.

95 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning Gelträsket i norra delen av Föra, är en liten sjö I Föra socken fanns 327 invånare år 2000. Föra som omges av torra och fuktiga betesmarker. är den socken i Borgholms kommun som har Den har inget synligt inlopp och dräneras via flest fritidshus. en diffus bäck söderut. I Föras sydöstra kant, på gränsen till Alböke, ligger naturreservatet Näringsliv Djurstadsträsk med intressant flora och ett rikt Jordbruket är den dominerande näringen med fågelliv. Följande områden inom Föra socken ett 35-tal lantbruksföretag. Av socknens totala är Natura 2000-område: Södviken, Södra yta om 45 km2 utgör 1 500 ha åker, 1 200 ha Greda löväng och Husvalla sjömarker. betesmark och 40 ha skogsmark. Cirka 30 stycken av lantbruksföretagen har djurhållning Kustvägen som går från Äleklinta genom Föra med cirka 2 100 nötkreatur och 320 får. och norrut mot Byerum är en unik och ålder- domlig vägmiljö med förhistoriska husgrunder Mindre verksamheter av skiftande slag finns i och gravar samt hamnar, sjöbodplaner och flera av byarna. Stenbrytningen har en lång lämningar efter stenbrytning. Knisa fornläm- tradition men idag finns bara ett stenhuggeri ningsmiljö är ett exempel, här finns en väl kvar norr om Djupvik vid kusten. Även kross- sammanhållen järnåldersmiljö i kustläge med ning av skrotsten förekommer i Lofta. husgrunder, stensträngar och gravar. Ett annat exempel är Föra - Torp - Södra Greda järnål- Livsmedelsaffärer finns i Södvik och Sandvik, dersmiljöer i sydöstra delen av socknen. Inom Persnäs socken. Under sommarmånaderna finns detta område finns talrika lämningar i form av en livsmedelsbutik och servering i Djupvik. I husgrunder och stensträngar efter en omfat- Lofta finns ett värdshus. tande järnåldersbebyggelse i de tre byarnas sjömarker. För den besökande turisten kan socknen bjuda på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- leden, cykel- och vandringsleden från söder till norr på Öland, har sin sträckning längs med

Djupvik har en av kommunens största koncentrationer av fritidshusbebyggelse. Den en gång lilla fiskeplatsen sjuder sommartid av liv och väntar vintertid på fler permanentboende. FOTO: LEO. ERIKSSON

96 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

väg 974 norrut genom Föra och Västra Vässby ringar. Däremot diskuteras en stor vindkrafts- där den korsar väg 136 och vidare norrut genom etablering på Östersjösidan som kommer att Hjälmstad. Kustvägen mellan Äleklinta och beröra Föra. Vid en eventuell ansökan om norrut mot Byerum tillhör de stora sevärdhe- vindkraftsetablering kommer kommunen att terna i Föra. Badmöjligheter finns både på östra pröva den efter de lagar och kriterier som finns och västra kusten. Ölands Turist AB kan ge mer beskrivna under rubriken ”Allmänna intres- information om socknens sevärdheter. sen, Energi, Vindenergi”. Tätort och landsbygd Kommunikationer Närmaste större centralorter är Borgholm och Östra landsvägen, väg 974, sträcker sig i nord- Kalmar. sydlig riktning genom socknen och ansluter till östra vägen, väg 136, vid Västra Vässby. Läns- Det lokala engagemanget för bygden är starkt trafikens bussar trafikerar västra landsvägen och föreningslivet är aktivt. dagligen och östra landsvägen på vardagarna. Pendlingsavståndet till Kalmar är 6,5 mil, till Service Borgholm är det 2,5 mil och till Löttorp är det I Södviks skola i Persnäs socken finns för- 2 mil. skoleklass och årskurs 1-6. Högstadium finns i Löttorp och närmaste gymnasieskolor finns Sammanfattning av planerade i Borgholm och Kalmar. förändringar i Föra socken ● Kommunen har inte för avsikt att ändra Föra tillhör det mellersta hemtjänstområdet. den nuvarande mark- och vattenanvänd- Distriktssköterska och vårdcentral finns i ningen. Löttorp. ● I Emmetorp och Djurstadtorp som är Det allmänna renvattennätet är dimensionerat detaljplanelagda finns fortfarande för att klara ytterligare anslutningar. För att obebyggda tomter. I Djupvik håller en ny klara den höga belastningen i Djupvik/Lunde- detaljplan på att färdigställas. Här föreslås bytorpsområdet sommartid och av driftssäker- stora tomter med generösa byggrätter för hetsskäl krävs utbyggnad av ledningsnätet och att möjliggöra permanentboende. I Föra det kan finnas behov av en tryckstegringssta- by finns mark lämpad för ytterligare tion. Det s.k. renvattnet kommer från vatten- bebyggelse. täkten i Köpingsvik. Allmänna anläggningar för spillvatten finns endast i två mindre områ- ● I Djupviksområdet är markens infiltra- den. Vid Lundebytorp finns rening i biologiska tionsförmåga ianspråktagen varför dammar, ett andra område vid Västra Vässby enskilda lösningar av avlopp är uteslutna. med eget ledningsnät och rening i lokal infil- Tillkommande bebyggelse i nya detalj- trationsanläggning. Avloppsfrågorna för övriga planer eller på obebyggda tomter måste områden är lösta med enskilda anläggningar. därför ges gemensamma, välstuderade avloppslösningar. I kommunens avvägning Närmaste återvinningsstationer finns i Föra för tillkommande bebyggelse finns krav på och i Löt. anläggningar som löser delar av de befintliga problemen. I Föra finns en bygdegård, Föragården, som ägs och drivs av en lokal förening. Föra är en jordbruksbygd som bedömts beva- randevärd ur flera olika aspekter. Detta betyder Energi inte att all framtida utveckling förhindras utan I Föra finns områden som är intressanta för att hänsyn ska tas så att socknens attraktions- vindkraftsetablering. Dessa områden har kraft inte går förlorad. emellertid höga natur- och kulturvärden. I Kalmarsund, utanför västra kustremsan, avser kommunen att inte tillåta vindkraftsetable-

97 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

98 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Alböke socken

Kort historik Alböke är den sydligaste socknen i Borgholms Några sjöbodar i kalksten med garnhagar finns kommun som har kust mot såväl Kalmarsund kvar men i övrigt består Gullehamn idag av som Östersjön. Socknen gränsar i söder till fritidshus. Köping och Löt och i norr till Föra. Alböke är en utpräglad jordbrukssocken med en begrän- Alböke medeltida kyrka revs 1861. Den bygg- sad fritidsbebyggelse vid Kalmarsund i anslut- des under 1100-talet som en absidkyrka med ning till Äleklinta. Socknen har fjorton byar: västtorn. På kyrkogården fann man 1932 en Alböke, Askelunda, Ebbegärde, Gillsby, Hag- runsten som hade huggits om till gravsten lunda, Lilla och Stora Istad, Knäppinge, Korn- under 1100-talet. I kyrkbyn ligger förutom lant- torp, Ormöga, Stacketorp, Staretorp, Unnestad bruksbebyggelsen med flera mangårdsbygg- och Äleklinta. ningar på hög stenfot ett antal nyare villor. Utmed västra landborgens krön ligger en serie Det unika strandnära läget alldeles uppe på gravfält ganska glest på rad. Stråket är fem landborgskrönet har givit Äleklinta speciella kilometer långt och består av sju gravfält med förutsättningar som attraktiv bostads- och enstaka gravar däremellan. rekreationsmiljö. Vid Stacketorp möts fyra vägar och här fanns tidigare två lanthandlar Natur- och kulturmiljöer varav den ena lever kvar som bensinstation och Alböke alvar utgörs av öppet beteshävdat alvar kiosk. I Ormöga ligger ett sedan länge nedlagt med artrik flora. Vid Äleklinta finns en utbil- gästgiveri där de resande på väg mellan Borg- dad klintkust där de olika berggrundslagren holm och Gaxa bytte hästar. Carl von Linné syns tydligt. Kusten vid Äleklinta öppnar sig i övernattade här under sin öländska resa 1741. ett större alvarområde med hög och brant klint- Korntorp är idag en liten by om två gårdar som kust. Långkärr är en långsträckt alvarsjö som under medeltiden kallades Koratorp. Utmar- däms av en låg moränrygg. Vid Ebbegärde och ken består av ett öppet och väl betat alvar. Byns väg 136 finns torra och öppna betesmarker i marker går ner till Kalmarsund. Alböke alvar vars södra del det ligger flera kärr och fuktiga sträcker sig från Unnestad i söder till Ormöga i gräsmarker. Vidare öster om väg 136 ligger norr och består som de övriga öländska alvar- Unnerstad och Gillsby mosse, två samman- markerna av ett vidsträckt område på kalk- hängande våtmarker. I östra delen av socknen berggrund. Jordarna är tunna och flisan går i möts Petgärde- och Djurstad träsk. I våtmarks- dagen på flera ställen. Utmed kusten löper den områdena är fågellivet rikt. I Alböke socken är västra landborgen och här är jordtäcket så pass Gillsby mosse Natura 2000-område. tjockt att man tagit upp horvor. Flera stora våt- marker finns här liksom träddungar med plan- Alböke alvar är ett öppet och välbetat utmarks- terad tall. Alböke alvar var gemensam utmark område med förhistoriska gravfält, välbevara- för byarna Ormöga, Alböke, Knäppinge, Hag- de stenmurar i gränserna efter utmarksdelning- lunda, Unnestad och de båda Vannborgaby- en och samfällda sjöbodplaner, utstakade i arna. Ett flertal stenmurar ligger i by- och samband med 1800-talets skiften, intill Kal- fastighetsgränser. Vid de skiften som följde på marsund. Kustvägen mellan Äleklinta och utmarksdelningen avsattes samfällda sjöbod- norrut mot Byerum har en ålderdomlig väg- planer vid kusten till byarna. Samfälligheter miljö med förhistoriska husgrunder och gravar avsattes även för stentäkter. På byn Albökes samt hamnar, sjöbodplaner och lämningar alvarmark finns ett stort stenbrott där man fort- efter stenbrytning. I nordvästra delen av sock- farande bryter kalksten. Inom området ligger nen ligger Korntorp, en liten välbevarad by fiskeläget Gullehamn. med bebyggelse från 1800-talet med tydlig indelning av gärde och alvarmarker.

99 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning I Alböke socken fanns 257 invånare år 2000. I Endast ett mindre område i södra delen av socknen finns det förhållandevis få fritidshus. kyrkbyn har allmänt spillvattennät som är anslutet till en infiltrationsanläggning inom Näringsliv området. Övriga avloppslösningar är enskilda Jordbruket är den dominerande näringen med anläggningar. ett 30-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 40 km2 utgör 1 400 ha åker, 1 300 ha Närmaste återvinningsstationer finns i Löt och betesmark och 7 ha skogsmark. Cirka 25 Föra. stycken av lantbruksföretagen har djurhållning med cirka 2 600 nötkreatur och 280 får. I Alböke finns en bygdegård, Albökegården, som ägs och sköts av en lokal förening. Närmaste livsmedelsaffärer finns i Köping och i Löt. I Ormöga finns en bensinmack som Energi sommartid även har en kiosk. Mindre verksam- I Alböke finns områden som är intressanta heter av skiftande slag finns i flera av byarna för vindkraftsetablering. Dessa områden har bland annat ett par kalkstensbrott. Inom sock- emellertid höga natur- och kulturvärden. nen finns också konstnärer och konsthantverkare verksamma. I Stora Istad har Miljö- och Byggnadsnämnden lämnat bygglov till fem stycken vindkraftverk För den besökande turisten kan socknen bjuda med en märkeffekt på max 2000 kW och en på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- navhöjd av 80 m. Miljöprövningen, som hand- leden, cykel- och vandringsleden från söder till läggs av Länsstyrelsen, pågår. I Kalmarsund, norr på Öland, har sin sträckning längs med utanför västra kustremsan, avser kommunen väg 974 norrut till Föra. Kustvägen mellan att inte tillåta vindkraftsetableringar. Äleklinta och norrut mot Byerum tillhör de stora sevärdheterna i Alböke. Kustvägen pas- Vid en eventuell ansökan om ytterligare vind- serar det ålderdomliga fiskeläget Bruddestad kraftsetablering kommer kommunen att pröva med byggnadsminnesförklarade sjöbodar och den efter de lagar och kriterier som finns en kalkugn. Ölands Turist AB kan ge mer beskrivna under rubriken ”Allmänna intres- information om socknens sevärdheter. sen, Energi, Vindkraft”. Tätort och landsbygd Kommunikationer Närmaste större centralorter är Borgholm och Både västra (väg 136) och östra landsvägen Kalmar. Det lokala engagemanget för bygden (väg 974) sträcker sig i nordsydlig riktning är starkt och föreningslivet är aktivt. genom socknen. Väg 982, över Gillsby, binder samman de båda vägarna. Länstrafikens bussar Service trafikerar västra landsvägen dagligen och via I Köpingsvik finns barnomsorg i form av för- östra landsvägen vardagar. Pendlingsavståndet skola, skolbarnomsorg samt förskoleklass och till Kalmar är 6 mil, till Borgholm är det 1,5 mil årskurs 1–6. Högstadium finns i Borgholm och och till Löttorp är det 3 mil. närmaste gymnasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. Bebyggelseutveckling Södra delen av Äleklinta är detaljplanerad. Ett Alböke tillhör det mellersta hemtjänstområdet. mindre område i södra delen av kyrkbyn ägs Distriktssköterska finns i Köpingsvik samt i av kommunen och har allmänt VA-nät. Stora Borgholm där det även finns vårdcentral. delar av Äleklinta utgör ”samlad bebyggelse”. Det allmänna renvattennätet är dimensionerat för att klara ytterligare anslutningar. Renvatt- net kommer från vattentäkten i Köpingsvik.

100 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade Alböke by lämpar sig för utveckling av be- förändringar i Alböke socken byggelse, övriga byar främst för förtätningar i ● Kommunen har inte för avsikt att ändra den befintliga bebyggelsen. den nuvarande mark- och vattenanvänd- ningen. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen ● Hela Alböke socken är en jordbruksbygd vad gäller placering, utformning och färgsätt- som bedömts bevarandevärd ur flera olika ning. I befintlig bebyggelse ska det även vara aspekter. Detta betyder inte att all framtida möjligt att komplettera med mindre verksam- utveckling förhindras utan att hänsyn ska heter som inte är miljöstörande. Etablering av tas så att socknens attraktionskraft inte går annan verksamhet får prövas efter de förutsätt- förlorad. ningar som finns på den aktuella platsen. ● Bebyggelseutveckling lämpar sig främst i I dagens lantbruk uppstår både positiva och Alböke by, där ett mindre antal kommunal- negativa effekter för omgivningen. Den som ägda tomtplatser finns. söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

Alböke är en utpräglad jordbrukssocken. Här betar ungdjuren fortfarande på alvaret. FOTO: LENNART BOHLIN

101 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

102 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Löts socken

Kort historik Löt ligger på östra Öland och gränsar i norr till Kyrkan är huvudsakligen uppförd 1842, där Alböke, i väster till Köping och i söder till den tidigaste byggnadsdelen från 1100-talet Egby socken. Socknen domineras av jordbruk kvarstår i form av den västra gaveln som ingår men inslaget av fiske är det största i kommu- i tornets östra mur. På kyrkogården har männ- nen. Kyrkan ligger i centrum med de fem iskorna blivit begravda i riktning mot den by byarna runt omkring på två till tre kilometers varifrån de kommer. Bebyggelsen kring kyr- avstånd. Arbelunda och Hjärpestad är radbyar kan, som kallas Palmelund efter socknens och Valsnäs, Norrby och Mörby-Lundby är första folkskollärare, är byggd under senare klungbyar. Norrut i socknen ligger gårdarna hälften av 1800-talet. Palmelund har kommit Torparehorva, Torparegärde och Petgärde. Vid att bli socknens centrum med bl.a. skola från kusten ligger den gamla hamn- och lotsplatsen 1850 och småskola från 1921. Här finns också Kårehamn som omedelbart väster om sig har ett par äldre handelsbodar. Prästgården, som en omfattande fritidsbebyggelse. ligger något avskild från övrig bebyggelse, är uppförd 1868 och har ladulängor i kalksten Arbelunda låg förmodligen nere vid sjön under från början av 1800-talet. vikingatid–tidig medeltid. Byn flyttades troligen till sin nuvarande plats under 1300-talet. Kårehamn är idag en modern och livaktiga Flera av gårdarna är välbevarade med götiska fiskehamn. Det centrala läget i Östersjön, det gårdsplaner. Ladulängorna som är uppförda i skyddade läget med ön Kåreholm strax utanför trä och kalksten är delvis sammanbyggda mot och den muddrade rännan gör att förutsättning- bygatan. Invid bygatan som leder ned till Kåre- arna för en utveckling av hamnen är goda. I hamn finns flera små stenmursinhägnader som Kårehamn har det funnits både kustpostering tidigare varit gödselstäder. Valsnäs är en radby och lots. På ön Kåreholm, strax utanför Kåre- men genom att några av gårdarna har flyttats hamn, finns ett par befästningsanläggningar. ger den intryck av att vara en klungby. Här Enligt en sägen ägdes ön innan digerdöden finns enskilda gårdar och byggnader av in- av en Fru Elsa Kåre, som gett namn åt ön och tresse, bl.a. en med ladulängor under halmtak. tillika varit en betydande jordinnehavare samt Följer man vägen som leder genom byn mot haft del i kyrkogårdens anläggande. havet, öppnar sig landskapet helt. På ömse sidor av den stenmurskantade vägen finns ett Vid slutet av vägen nere i sjömarkerna, med vid välbevarat odlingslandskap med äldre bruk- utsikt längs stränderna norr och söderut, finns ningsvägar och en mängd stenmurar som om- ett 1,5 km långt husgrunds- och stensträngs- gärdar de olika ägorna. I Hjärpestad finns väl- område. De ca 15 husgrunderna som troligen bevarade mangårdar och en obruten ladlänga, bildat 5–6 gårdar är förbundna med varandra mot bygatan ligger stenmursomgärdade kalv- med hägnader och fägator. Strax söder om hagar. I byn finns en loftbod från 1600-talet. området finns ett gravfält med 20-talet anlägg- Norrby ligger en kilometer väster om kyrkan ningar, däribland den s.k. ”Beowulfs grav”. vid vägen mot Alböke. Södra delen av byn Trindborgen eller Löts fornborg ligger på kallades tidigare Tjurlösa. I byn finns fortfa- Valsnäs marker, endast 500 m från Löts kyrka. rande ett par välbevarade mangårdsbyggnader Borgen är relativt stor med en inre diameter på från 1800-talet. Sedan gammalt har byn Mörby 139–155 m. Det är sannolikt att borgen nyttjats och gården Lundby hört ihop. I Mörby finns ett av människorna i Valsnäs men även av de par gårdar i så kallad Borgholmsstil från 1800- övriga byarna i trakten. talet. Petgärde som har varit både länsmans- och riksdagsmannagård är en av de största i socknen. Av den en gång stolta mangårdsbe- byggelsen återstår idag en sidobyggnad från 1700-talet.

103 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär Kårehamn har kontinuitet sedan medeltiden. genom att de har använts som betesmarker Här finns rester av befästningsanläggningar under mycket lång tid. Floran inom detta från kriget med Danmark 1677. Arbelunda är område är artrik och hävdgynnad. Sjömar- en mycket välbevarad radby och i Valsnäs kerna vid Valsnäs visar stora arealer med finns husgrunder och stensträngsområden av öppen sjömark med en representativ flora med enastående slag från äldre järnåldern. Till båda rikligt av växter som visar på en långvarig byarna finns storslagna sjömarker och sjö- hävd. Kuststräckan har ett mycket rikt fågelliv. ängar med milsvida utblickar. Trindborgen Petgärdeträsk och Djurstad träsk omges av eller Löts fornborg ligger på Valsnäs marker. artrika betesmarker som har ett rikt fågelliv. Löts sockencentrum, Palmelund, har kyrka, Även vid Hjärpestad och Lundby och i ett prästgård, skolor och handelsbod. Kyrkan har område mellan Istad och Torparehorvan finns delvis medeltida murverk och den övriga öppna naturbetesmarker med artrik och värde- bebyggelsen är företrädesvis från 1800-talet. I full flora. I Löts socken är Petgärdeträsk Natu- Löts socken är kyrkan inte placerad i anslut- ra 2000-område. ning till någon by utan istället nära socknens geografiska centrum.

Kårehamn med forskningsstation och livsmedelsindustri. Hamnen har successivt byggts ut för att möta tidens behov och ytterligare en expansion förbereds nu för att kunna möta kraven från en eventuell vindkraftsbyggnad till havs. FOTO: LEO. ERIKSSON

104 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning Service I Löts socken fanns år 2000 271 invånare. Ett I Köpingsvik finns barnomsorg i form av för- stort antal fritidsboende finns i socknen. skola, skolbarnomsorg samt förskoleklass och årskurs 1–6. Högstadium finns i Borgholm och Näringsliv närmaste gymnasieskolor finns i Borgholm Jordbruket är den dominerande näringen med och Kalmar. ett 35-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 33 km2 utgör 1 500 ha åker, 1 100 ha Löt tillhör det mellersta hemtjänstområdet. betesmark och 15 ha skogsmark. Cirka 30 Distriktssköterska finns i Köpingsvik samt i stycken av lantbruksföretagen har djurhållning Borgholm där det även finns vårdcentral. med cirka 2 000 nötkreatur, 1 200 svin och 250 får. En för öländska förhållanden stor satsning Det allmänna renvattennätet som finns i en stor på livsmedelsindustri i form av fiskförädling del av socknen är dimensionerat så att ytterli- och -försäljning har nyligen gjorts i Kårehamn. gare anslutningar kan ske. Renvatten kommer Här har också Högskolan i Kalmar anlagt en från vattentäkten i Köpingsvik. forskningsstation för marinbiologi. Hamnen, som ofta är isfri, har en utvecklingspotential. Allmänt spillvattennät finns i Palmelund som är anslutet till en biologisk damm samt för en I Löt finns en livsmedelsaffär. Mindre verk- mindre del av Kårehamn med anslutning till en samheter av skiftande slag finns i flera av mindre lokal infiltrationsanläggning. För övri- byarna. Inom socknen finns också konstnärer ga områden är avloppsfrågorna lösta med en- och konsthantverkare verksamma. skilda anläggningar.

För den besökande turisten kan socknen bjuda Återvinningsstation finns i Palmelund. på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- leden, cykel- och vandringsleden från söder till I Palmelund finns en bygdegård, Lötgården, norr på Öland, har sin sträckning på slingrande som ägs av kommunen. vägar från Laxeby i Egby till Löt, sedan längs med väg 974 norrut till Föra. I Löt delar sig Energi Ölandsleden även mot väster till Stora Hag- I Löt finns områden som är intressanta för lunda där man sedan kan ta sig vidare mot vindkraftsetablering. Dessa områden har väg 136. En allmän badplats finns söder om emellertid höga natur- och kulturvärden. hamnen i Kårehamn. Ölands Turist AB kan ge mer information om socknens sevärdheter. I Östersjön nordost om Kårehamn planeras en större havsbaserad vindkraftspark som Tätort och landsbygd kommunen anser vara möjlig att pröva. Det Närmaste större centralorter är Borgholm och bör betonas att havsbaserad vindkraft inga- Kalmar. lunda är konfliktfri. I sjömarken sydost om Arbelunda by har ansökan om bygglov in- Många av byarna i Löt har bevarat traditionen kommit för fem stycken vindkraftsverk med en med byordning och byordningsman. Det märkeffekt på max 1 500 kW och en största lokala engagemanget för bygden är starkt och navhöjd om 68 m. föreningslivet är aktivt. Vid en eventuell ansökan om ytterligare vindkraftsetablering kommer kommunen att pröva den efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vindkraft”.

105 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommunikationer Sammanfattning av planerade Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig rikt- förändringar i Löts socken ning genom socknen. Väg 981 viker västerut ● Kommunen har inte för avsikt att ändra från Löts kyrkby till Alböke. På vardagarna den nuvarande mark- och vattenanvänd- trafikerar Länstrafiken östra landsvägen. ningen. Turen går på morgonen över Kalleguta mot Köpingsvik och Borgholm. På eftermiddagen ● Möjligheten till havsbaserad vindkraft bör är turen den omvända. Pendlingsavståndet till utredas vidare. Kalmar är cirka 5 mil och till Borgholm är det cirka 1 mil. ● Detaljplanelagda bostadstomter på kommunal mark finns i Palmelund. Bebyggelseutveckling Området väster om kyrkan i Löt, stora delar ● Kårehamns hamn är ofta isfri och har en av Kårehamnsområdet samt ett område vid utvecklingspotential. Torparegärde, väster om väg 974, är detaljplanelagda. De detaljplanerade områdena är inte helt utbyggda.

Området väster om kyrkan ägs delvis av kommunen och har allmänt VA-nät. Arbelunda utgör ”samlad bebyggelse”.

Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad gäller placering, utformning och färgsätt- ning.

I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande.

Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen.

I dagens lantbruk uppstår både positiva och negativa effekter för omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

106 I Kårehamn har Högskolan i Kalmar anlagt en ’’forskningsstation för marinbiologi. BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

108 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Köpings socken

Kort historik Köpings socken gränsar i norr till Alböke, i storman som varit involverad i handelsplatsens öster till Egby och Bredsättra och i söder till organisering. Inom kyrkoområdet har påträf- Gärdslösa, Räpplinge och Borgholm. Socknen fats ett 70-tal av s.k. ”Eskilstunakistor”, d.v.s. har efter hand alltmer kommit under turismens runristade och målade kisthällar. Man brukar inflytande. Bad- och campingplatser, hotell, sätta dessa i samband med den yppersta poli- sommarbutiker och en omfattande fritidsbe- tisk-ekonomiska eliten i en begynnande svensk byggelse har vuxit upp. Sveabolagets badplats stat under mitten av 1000-talet. Vid Kyrkgatan ”Sinus” var från 1930-talet en högklassig an- mot Kolstad finns flera, ursprungligen fritids- läggning tillika god arkitektur. I Köpings hus, av hög klass. socken finns byarna Dalby, Hässleby, Hör- ninge, Kalleguta, Klinta, Kolstad, Källinge- Gravfältet vid Stora Dalby är ett av Ölands möre, Lundegård, Pinnekulla, Ramsättra, största gravfält och ligger i ett område som är Salomonstorp, Solberga, Törneby, Övra och rikt på fornminnen av olika slag. En kilometer Nedra Vannborga, Äsa och Öj. väster om gravfältet ligger en av Ölands minsta fornborgar, Hässleby borg, som var bebodd Övra Vannborga är en långsträckt och tätt vid tiden för Kristi födelse. Blå Rör är Ölands sammanbyggd radby på den västra sidan av mest kända bronsåldersröse och samtidigt det den lite krokiga bygatan, som är en äldre största med en diameter på 40 meter och höjd sträckning av västra landsvägen. I byn finns på 3 meter. Graven finns nedanför vägen mel- välbevarade byggnader, både vad gäller man- lan Borgholm och Köpingsvik och anlades helt byggningar som ekonomibyggnader. Här finns nära stranden i ett flackt och låglänt område. gott om skiftesverksbyggnader men också inslag av kalkstenslador. Hörninge har kvar ”Köping” betyder helt enkelt handelsplats. något av sin måttliga skala medan Kolstad Förutom den skyddade viken och den goda förlorat en del av sin charm genom en alltför hamnen låg Köpingsvik i skärningspunkten omfattande och närgången exploatering. På där vägarna från söder, norr och öster löper Skedemosse påbörjas år 1825 den efter öländ- samman. Det är sannolikt att handelsplatsens ska förhållanden stort anlagda byggnationen betydelse minskat och så småningom helt upp- med bl. a. ladugård, stall, lador, svin-, får- och hört i och med att den grunda viken inte kun- hönshus, kvarn, bränneri och mälteri. Som nat ta emot nya och mer djupgående handels- kronan på verket stod den präktiga mangårds- skepp. Köpingsvik är unikt för Öland och det byggnaden klar 1845. Det är en panelklädd, finns ingen liknande plats längs den småländ- timrad herrgårdsbyggnad under brutet tak. Den ska kusten. Under högmedeltid och efter kung- nyligen renoverade Södra flygeln är byggd i ligt direktiv, omdirigerades handeln till nuva- kalkputsad natursten och har en vacker portal- rande Borgholm men framför allt till Kalmar. omfattning. Här finns i det forna magasinet Dessförinnan var handeln sannolikt organise- ett litet museum som sätter in utgrävningarna rad av lokala stormän som bodde i området. 1959–64 och de unika fynden från offermos- Handelsplatsens närmaste by är Klinta vars 12 sen i sitt historiska sammanhang. Från gården gårdar ägdes av kungen. Gårdsinnehavet anty- går en ca 2 km lång, markerad vandringsled der att det tidigt fanns intressen i området från förbi offermossen. centralmaktens sida, kanske redan i början av medeltiden. Av den tidiga 1100-talskyrkan återstår inte mycket då kyrkan revs 1805. Den medeltida kyrkan, var den största på Öland och större än den första domkyrkan i Lund, med sina 42 meter. Kyrkan låg i omedelbar anslutning till handelsplatsen. Troligen har den första kyrkan uppförts på platsen på initiativ av en lokal

109 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning Skedemosse var förr en liten insjö som under I Köpings socken fanns 1 349 invånare år 2000. århundradena efter Kristi födelse var en av Under sommaren ökar antalet boende i sock- Sveriges förnämsta offermossar. I Skedemosse nen markant, främst beroende på det stora har offerriterna börjat redan under 200-talet e. antalet turister som har fritidshus eller campar Kr. Offerfynden består bl. a. av dyrbara gåvor här. som guldringar men här har man även offrat hästar och människor. Skedemosseguldet är Näringsliv landets största skatt av bearbetat guld. De sju I Köpingsvik finns bland annat livsmedelsaf- stora hals- eller armringarna väger tillsam- fär, bageri och bilverkstad med kiosk och ben- mans 1,3 kilo. sinmack. Sommartid ökar handeln avsevärt beroende på den turisttillströmning som då Natur- och kulturmiljöer sker. Köpingsvik är en av de stora turistorterna Ovanför Köpings klint ligger öppna och torra på Öland, mycket tack vare de barnvänliga naturbetesmarker med inslag av alvarvegeta- baden i Köpingsbukten. Turisterna erbjuds för- tion med förekomst av sällsynta mossor och utom bad, flera högklassiga campinganlägg- svampar. Området syns tydligt vid östra sidan ningar med tillhörande aktiviteter, vandrar- om väg 136 vid infarten till Köpingsvik. Söder hem, rums- och stuguthyrning, pensionat samt om Köpingsvik finns värdefulla tätortsnära restauranger. Näringslivet i socknen består av naturområden. Exempelvis Solbergafältet som en del mindre verksamheter av skiftande slag. består av isälvsmaterial med mäktiga grusav- lagringar. Tillsammans med Lindbyfältet i Socknen kan även erbjuda den besökande Gärdslösa socken utgör Solbergafältet det stör- turisten på såväl kultur- som naturupplevelser. sta sandfältet i sitt slag på Öland. Området är Ölandsleden, cykel- och vandringsleden från också ett av kommunens tre vattentäktsområ- söder till norr på Öland, har sin sträckning i alla den som är i bruk. Se, vidare under rubriken fyra väderstrecken från Köpingsvik. Norrut ”Service”. Öster om Köpingsvik, vid gränsen mot Lundegård där den viker av mot Unnestad, till Bredsättra, ligger Hörninge mosse. Denna österut mot Öj där leden delar sig, söderut mot mosse är stor och variationsrik där det bland Skedemosse där den sedan svänger österut annat finns djupa torvlager med intressant samt mot Borgholm i västlig riktning. Ölands lagerföljd. I den nordvästra delen av socknen, Turist AB kan ge mer information om sock- strax norr om Vannborga, finns Alböke alvar. nens sevärdheter. Området som är ett öppet beteshävdat alvar med artrik flora har sin största utbredning i Jordbruket är jämte turismen den dominerande Alböke socken. I Köpings socken är Skede- näringen med ett 45-tal lantbruksföretag. Av mosse och Björnsbodar Natura 2000-områden. socknens totala yta om ca 49 km2 utgör 2 000 ha åker, 750 ha betesmark och 340 ha skogs- Köpingsvik var en vikingatida hantverks- och mark. Cirka 40 stycken av lantbruksföretagen handelsplats. De fynd som gjorts är av unik har djurhållning med cirka 3 600 svin och karaktär och visar på långsträckta handelskon- 2 200 nötkreatur. Småskalig livsmedelsbruks- takter. Ett flertal gravplatser finns i området produktion liksom Bo på lantgård med gårds- men mycket av de äldre kulturlagren finns museum finns representerade i socknen. under dagens bebyggelse. Skedemosse i socknens sydostliga hörn utgör en forntida sjö. Här har Sveriges största kända offerfynd påträffats. Ett av Ölands största järnåldersgravfält samt en av de minsta fornborgarna går att finna i området mellan Stora Dalby och Hässelby i socknens norra del.

110 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd Närmaste större centralort är Borgholm. vårdcentral finns i Borgholm. I Köpingsvik ligger också Soldalen, ett servicehem för äldre. Det lokala engagemanget för bygden är starkt och föreningslivet är aktivt. Det allmänna VA-nätet är väl utbyggt för den centrala delen av Köpingsvik. Renvattennätet Service når de flesta delarna i socknen och är dimen- I Köpings skola finns barnomsorg, förskole- sionerat så att det kan klara ytterligare anslut- klass samt årskurs 1–6. Årskurs 7–9 finns i ningar. Det s.k. renvattnet kommer från vatten- Borgholm. Närmaste gymnasieskolor finns i täkten som finns i socknen. Spillvattennätet Borgholm och Kalmar. I anslutning till skolan sträcker sig från Lundegård och Hörninge till finns ett bibliotek och en gymnastiksal. Enligt gränsen mot Borgholm. Spillvattnet omhän- prognosen för elevutvecklingen på Köpings dertas i Borgholms reningsverk. skola förväntas elevantalet minska de kommande åren. Återvinningsstationer finns i Köpingsvik och Kalleguta. Köping tillhör det mellersta hemtjänstområ- det. Distriktssköterska finns i Köpingsvik och I Köping socken finns en bygdegård, Köping- gården, som ägs och sköts av en lokal förening.

Bilden från 1900-talets första hälft visar obebyggda, betade och odlade fält med tydlig ägoindelning. Idag är marken bebyggd och trädbevuxen. Den låglänta sjöslätten, som sommartid fylls av cam pare, är vintertid ett rogivande öppet fält som inte ska bebyggas.

111 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi I Köping finns områden som är intressanta detaljplanen. Syftet är att anpassa bestämmel- för vindkraftsetablering. Dessa områden har serna så att de speglar den utveckling som skett emellertid höga natur- och kulturvärden. I de senaste åren. Fler planer i det aktuella områ- Vannborga har kommunen lämnat bygglov till det står på tur för en liknande förändring i plan- två vindkraftsverk. Länsstyrelsens beslut i mil- bestämmelserna. Delar av Övra Vannborga jöprövningen har överklagats. I Kalmarsund, och Kolstad utgör ”samlad bebyggelse”. utanför västra kustremsan, avser kommunen att inte tillåta vindkraftsetableringar. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad Vid eventuella ytterligare ansökningar om gäller placering, utformning och färgsättning. I vindkraftsetablering kommer kommunen att befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt pröva den efter de lagar och kriterier som finns att komplettera med mindre verksamheter som beskrivna under rubriken ”Allmänna intres- inte är miljöstörande. Etablering av annan sen, Energi, Vindenergi”. verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Innan ny- Kommunikationer exploatering sker bör det undersökas hur Väg 136 sträcker sig genom hela Köpings många tomter som är obebyggda inom detalj- socken. Från Köpingsvik går väg 978 till planerade områden. Vid Nedre Vannborga kan Egby och väg 973 till Störlinge. Vägsträck- det vara möjligt med en bebyggelseutveckling. ningen genom Köpingsvik är hårt belastad Om frågan aktualiseras krävs utredning av den under sommarmånaderna. En utredning pågår aktuella platsens förutsättningar samt en där bl.a. en rondell diskuteras i korsningen detaljplan. mellan väg 136 och 978/973. I dagens lantbruk uppstår både positiva och Mellan Borgholm och Köpingsvik finns det en negativa effekter för omgivningen. Den som separat gång- och cykelväg. En kustnära pro- söker sig till denna levande miljö för att bosätta menadväg planeras mellan Lundegård och sig permanent eller på sin fritid måste vara Borgholm. medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar. Läs mer om bebyggel- Bebyggelseutveckling seutveckling under ”Allmänna intressen”. Köpingsviks och Borgholms tätorter har i det närmaste vuxit samman. Blandningen av permanent- och fritidshus är påtaglig där en villa kan vara fritidshus och sommarstugan kan bebos permanent. Fritidsbebyggelsen finns i mindre omfattning spridd över hela socknen med förtätningar närmast kusten och i markerna tillhöriga Kolstad by. Köpingsvik är till stora delar detaljplanerat liksom hela kust- sträckan, väster om väg 136, från Borgholm till Lundegård. I Törneby pågår arbete med att ändra planbestämmelserna i den befintliga

112 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade förändringar i Köping socken ● Kommunen har inte för avsikt att ändra ● En mer detaljerad redovisning av den den nuvarande mark- och vattenanvänd- framtida mark- och vattenanvändningen ningen. för Köpingsviks samhälle kommer att redovisas i den fortsatta översiktsplane- ● Inom de detaljplanerade områdena i ringen genom en fördjupad översiktsplan. Köpings socken finns många obebyggda tomter varav flera ägs av kommunen.

● Bebyggelseutvecklingen bör i första hand ske inom de områden som idag är detaljplanerade innan nya markområden tas i anspråk.

● I Nedra Vannborga kan ges möjligheter att utveckla nytt bebyggelseområde om det kan anses angeläget.

113 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

114 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Egby socken

Kort historik Natur- och kulturmiljöer Egby som är Ölands minsta socken ligger på Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär östra Öland och gränsar i norr till Löt, i väster genom att de har använts som betesmarker till Köping och i söder till Bredsättra. Socknens under mycket lång tid. Floran och faunan är fyra byar – Egby, Sandby, Ytterby och Laxeby värdefull inom detta område. Örtrika, fuktiga – är alla radbyar. Byarna är belägna längs östra gräsmarker, dominerar vegetationen och ett landsvägen utom Ytterby som ligger något artrikt fågelliv med flera arter av häckande öster ut. Egby är en renodlad jordbruksbygd vadare är utmärkande för området. Egby ängar med ytterst få turistiska inslag. i sydvästra delen av socknen är lövrika slåtte- rängar med en artrik och slåttergynnad flora. Under 1900-talet har de båda byarna Egby och De lövrika ängarna är några av de finaste på Sandby vuxit samman och har en samman- Öland. I Egby socken är Egby sjömarker hängande bebyggelse. Egby ligger tätt intill Natura 2000-område. landsvägen och har flera välbevarade man- gårdsbyggnader i ”Borgholmsstil”. I Sandby Egby och Sandby är två radbyar med väl- finns välbevarade salsbyggnader liksom sam- bevarade mangårds- och ekonomibyggnader. manbyggda ekonomilängor. Mellan Egby och Odlingslandskapet är öppet och har ett mycket Sandby ligger den gemensamma malmen, med tydligt och välbevarat skifteslandskap där de delvis välbevarad bebyggelse och välskötta långsmala ägorna delas in av stenmurar. stenmurar. I Ytterby finns ett par bevarade man- gårdsbyggnader från 1700-talet samt en av Befolkning Ölands fyra loftbodar. Laxeby brann i början I Egby, kommunens minsta socken, fanns 121 av 1900-talet och har inte samma ålderdomliga invånare år 2000. I socknen finns det förhål- karaktär som de övriga byarna i socknen. Alla landevis få fritidshus. byar har egna sjögator ner till sjöbodplanerna. Odlingslandskapet är öppet och har ett mycket Näringsliv tydligt och välbevarat skifteslandskap där de Jordbruket är den dominerande näringen med långsmala ägorna delas in av stenmurar. ett 15-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 12 km2 utgör cirka 600 ha åker, 300 ha Egby kyrka är liten och låg, Ölands minsta, betesmark och 35 ha skogsmark. Omkring 10 men upplevs ändå som robust på grund av sin stycken av lantbruksföretagen har djurhållning generösa bredd och den halvrunda absiden. med sammanlagt 900 nötkreatur. Den medeltida kyrkan uppfördes som en liten tornlös absidkyrka under 1100-talets förra För den besökande turisten kan socknen bjuda hälft. Tornet kom till 1818 i samband med en på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- ombyggnad men kyrkan blev aldrig lika radi- leden, cykel- och vandringsleden från söder till kalt förstorad som de övriga kyrkorna på norr på Öland, har sin sträckning på väg 974 Öland. Intill kyrkan ligger prästgård och folk- genom Egby. Ölands Turist AB kan ge mer skola. information om socknens sevärdheter. I Egby ängar, längs den gamla vägsträckningen Tätort och landsbygd mellan Egby och Köping, finns rester av ett Närmaste större centralorter är Borgholm och sammanhängande område med husgrunder Kalmar. Många av byarna i Egby har bevarat och stensträngar. Även i sjömarkerna finns traditionen med byordning och byordnings- många lämningar av järnåldersbebyggelse. man. Det lokala engagemanget för bygden är starkt och föreningslivet är aktivt. Husgrundsområdena är ett av de många exempel på järnåldersgårdar som legat öster och väster om landborgen och där det senare skett en omflyttning mot ett gemensamt byläge i anslutning till landborgen.

115 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Service Energi I Köpingsvik finns närmaste barnomsorg i I Egby finns områden som är intressanta för form av förskola, skolbarnomsorg samt för- vindkraftsetablering. Dessa områden har skoleklass och årskurs 1-6. Högstadium finns i emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid en Borgholm och närmaste gymnasieskolor finns eventuell ansökan om vindkraftsetablering i Borgholm och Kalmar. kommer kommunen att pröva den efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubri- Egby tillhör det mellersta hemtjänstområdet. ken ”Allmänna intressen, Energi, Vindkraft”. Distriktssköterska finns i Soldalen, Köpings- vik samt i Borgholm där det även finns vård- Kommunikationer central. Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig riktning genom socknen. Väg 978 går i västlig Det allmänna renvattennätet som finns i en del riktning från Egby till Köpingsvik. På varda- av socknen är dimensionerat så att ytterligare garna trafikerar Länstrafiken östra landsvägen. anslutningar kan ske. Det s.k. renvattnet Turen går på morgonen mot Bredsättra över kommer från vattentäkten i Köpingsvik. All- Kalleguta, Köpingsvik till Borgholm. På efter- mänt spillvattennät finns inte i socknen utan middagen är turen den omvända. Pendlings- alla avloppslösningar är enskilda anlägg- avståndet till Kalmar är cirka 5 mil och till ningar. Borgholm är det cirka 1 mil.

Närmaste återvinningsstation finns i Bred- sättra.

Den östra landsvägen löper så nära de präktiga mangårdsbyggnaderna i Egby att ett stadsmässigt gaturum uppstår. Byggnadernas höga stenfot anses inspirerad av Rosenfors huvudbyggnad. Detta byggnadsskick kallas ”Borgholmsstilen”. FOTO: LEO. ERIKSSON

116 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bebyggelseutveckling Sammanfattning av planerade I Egby socken finns inga detaljplaner. Delar av förändringar i Egby socken Egby och Sandby utgör samlad bebyggelse. ● Kommunen har inte för avsikt att ändra Ny bebyggelse bör så långt som möjligt den nuvarande mark- och vattenanvänd- anpassas till den befintliga miljön på platsen ningen. vad gäller placering, utformning och färgsätt- ning. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet för prövas efter de förutsätt- ningar som finns på den aktuella platsen.I dagens lantbruk uppstår både positiva och negativa effekter för omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

117 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

118 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bredsättra socken

Kort historik Bredsättra ligger på östra Öland och gränsar i nomiskt intressant med hamn, marknadsplats norr till Egby, i väster till Köping och i söder och helgonkultplats. till Gärdslösa socknar. Bebyggelsemönstret skiljer sig från andra socknar som är belägna Mellan kapellet och stranden finns ett stenkors, utmed östra landsvägen genom att huvuddelen drygt 3 m högt och 1,9 m brett med klöverfor- av byarna inte ligger utefter denna utan halvv- made korsändar och en mjuk vulst längs kan- vägs ner till kusten. Bredsättra är en jord- ten. Ett hål finns i korsmittens ena sida där det brukssocken där fisket tidigare haft betydelse. omtalas att en krok med en offerbössa hängt. Av socknens nio byar; Melösa, Långöre, Orm- Troligen är korset rest under 1200-talet. öga, Bredsättra, Kläppinge, Skedstad, Gåtebo, Övra och Nedra Sandby, är alla radbyar. Bo Om hamnen vid Sikavarp verkligen varit en gård är från förhistorisk tid medan gården plats med stor kommersiell betydelse är höljt i Haglerum tillkom på 1700-talet. dunkel. Att en gammal hamn funnits här är vederlagt och här finns lämningar efter hus- Bredsättra by har under 1900-talet varit utsatt grunder och skansanläggningar. Kanske är det för brand ett par gånger varvid ekonomibygg- så att platsen från början utgjort ett viktigt naderna har blivit lågornas rov. Däremot har fiskeläge. Med tiden har platsen kanske över- mangårdsbyggnaderna klarat sig och här finns gått i biskopsstolen och utvecklats till bisko- exempel på en mangård från 1700-talet. I by- pens egen privata hamn, strategiskt belägen arna Långöre, Ormöga, Skedstad och Nedra med sina stora jordinnehav väster om Kapell- Sandby finns flera välbevarade gårdar. Övra udden. Sandby och Melösa har bevarat sina ladu- längor mot bygatorna. Gåtebo och Kläppinge Nordöst om kapellet står Kapelluddens fyr, har idag en spridd och delvis modern bebyg- uppförd 1871 efter ritningar av konstnären, gelse. Bo gård utgjorde biskopens huvudgård poeten och arkitekten A T Gellerstedt. Fyren under den katolska tiden. som är byggd i järn och fackverksteknik till- verkades i Helsingborg och fraktades i delar till En dryg kilometer öster om byn Bredsättra platsen. ligger kyrkan. Kyrkan med medeltida för- svarstorn i väster är till sitt nuvarande utseende Natur- och kulturmiljöer en salskyrka i putsad kalksten uppförd 1848. I Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär kyrkans närhet finns förutom skola, lanthandel genom att de har använts som betesmarker och pensionat nyare villabebyggelse. under mycket lång tid. Floran inom detta område är artrik och hävdgynnad. Området är På Kapelludden, 4 km öster om Bredsättra även en viktigt sträck- och rastfågellokal för kyrka, ligger ruinerna efter Sankta Britas stora mängder änder, gäss och vadare under kapell. Av kapellet finns idag grundmurarna både vår och höst. Här finns också värdefulla kvar och den östra gaveln, den västra gaveln våtmarker. Betesmarkerna vid Ormöga och rasade vid en storm 1914. Kapellet har tillhört Kläppinge har en artrik flora där friska och fuk- en av de större medeltida kyrkliga byggna- tiga gräsmarker dominerar. I den västra delen derna på Öland. Stora utrymmen fanns ovan de av socknen mot Köping till finns en välutbil- slagna valven som har kunnat utnyttjas som dad och mäktig strandvall, Ancylusvallen. magasin men även som pilgrimshärbärge. Vallen är nästan helt intakt och på den ligger Byggnadsteknik och planlösning daterar bygg- torra betesmarker med inslag av sandstäpp. I naden till första hälften av 1200-talet. Sanno- Bredsättra socken är Kapelludden Natura likt är det Linköpingsbiskopen som stått för 2000-område. byggandet av kapellet. Det kyrkliga intresset för Bredsättra socken har varit betydande Kapelludden med ruiner efter S:ta Britas under medeltiden. Kapelludden har varit eko- kapell och ett drygt 3 meter högt stenkors från

119 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

första hälften av 1200-talet är en kulturellt Högstadium finns i Borgholm och närmaste värdefull miljö. Kapellet har tillhört en av de gymnasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. större medeltida kyrkliga byggnaderna på Bredsättra tillhör det mellersta hemtjänstområ- Öland. Kapelludden har varit ekonomiskt in- det. Distriktssköterska finns i Köpingsvik samt tressant med hamn, marknadsplats och helgon- i Borgholm där det även finns vårdcentral. kultplats. Det allmänna renvattennätet som finns i delar Befolkning av socknen är dimensionerat så att ytterligare Bredsättra hade 2000 fanns 251 invånare. anslutningar kan ske. Det s.k. renvattnet kom- Sommarbostäder finns främst i trakten runt mer från vattentäkten i Köpingsvik. Allmänt Ormöga och Långöre. spillvattennät finns i området vid Bredsättra kyrka och är anslutet lokalt till biologiska Näringsliv dammar. I övrigt är avloppsfrågorna lösta med Jordbruket är den dominerande näringsgrenen enskilda anläggningar. i socknen med ett 40-tal jordbruksföretag. Av socknens totala yta om 29 km2 utgör cirka Återvinningsstation finns i Bredsättra. 1 400 ha åker, 750 ha betesmark och 540 ha skogsmark. Omkring 35 stycken av lantbruks- Söder om kyrkan finns en bygdegård, Allmo- företagen har djurhållning med cirka 2 000 nöt, gegården, som ägs av kommunen. 280 svin och 80 hästar. Energi I kyrkbyn finns en livsmedelsaffär och ett I Bredsättra finns områden som är intressanta värdshus. Långöre har ett privat ridhus. för vindkraftsetablering. Dessa områden har emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid För den besökande turisten kan socknen bjuda en eventuell ansökan om vindkraftsetablering på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- kommer kommunen att pröva den efter de leden, cykel- och vandringsleden från söder till lagar och kriterier som finns beskrivna under norr på Öland, har sin sträckning på slingrande rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- vägar från Sörby Tall i Gärdslösa till Bo, sedan kraft”. längs med väg 974 till Egby. I Bredsättra sträcker sig Ölandsleden även mot väster till Kommunikationer Öj där man sedan kan ta sig vidare till Köpings- Östra vägen, väg 974 sträcker sig i nordsydlig vik eller Äleklinta. Vid Melösa finns en bad- riktning genom socknen. Väg 977 viker väster- plats. I Gåtebo är en mindre golfbana under ut från Bredsättra till Öj och vidare mot Al- uppbyggnad. Ölands Turist AB kan ge mer böke. Från Öj kan man även ta sig till Köpings- information om socknens sevärdheter. vik på väg nr 978. På vardagarna trafikerar Länstrafiken östra landsvägen. Pendlingsav- Tätort och landsbygd ståndet till Kalmar är cirka 4,5 mil och till Närmaste större centralorter är Borgholm och Borgholm är det cirka 1 mil. Kalmar. Många av byarna i Bredsättra har bevarat traditionen med byordning och byord- Bebyggelseutveckling ningsman. Det lokala engagemanget för byg- I Bredsättra socken finns inga detaljplaner den är starkt och föreningslivet är aktivt. upprättade. Delar av Melösa, Långöre och Bredsättra utgör samlad bebyggelse. Ny be- Service byggelse bör så långt som möjligt anpassas till I Bredsättra finns barnomsorg i form av för- den befintliga miljön på platsen vad gäller skola, skolbarnomsorg samt förskoleklass och placering, utformning och färgsättning. årskurs 1–6.

120 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt förändringar i Bredsättra socken att komplettera med mindre verksamheter som ● Kommunen har inte för avsikt att ändra inte är miljöstörande. Etablering av annan den nuvarande mark- och vattenanvänd- verksamhet får prövas efter de förutsättningar ningen. som finns på den aktuella platsen. Utveck- lingsområde för bebyggelse föreslås i första ● Utvecklingsområden för bebyggelse hand norr om kyrkan, öster om väg 974. föreslås i första hand norr om kyrkan, öster om väg 974. I dagens lantbruk uppstår både positiva och negativa effekter för omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

I anslutning till Bredsättra kyrkby kan villabebyggelsen utvecklas i främst nordlig riktning. Byns lanthandel är en av de få kvarvarande på denna del av Öland. FOTO: LEO. ERIKSSON

121 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

122 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Räpplinge socken

Kort historik Räpplinge socken sträcker sig idag från slotts- stad men i de övriga tre byarna har vägen kvar ruinen en knapp mil söderut och från Kalmar- sin gamla sträckning. Troligt är att en ny väg sund cirka fem kilometer österut. Socknen anlades mellan Borgholms slott och Räpplinge består av fyra naturgeografiskt tydligt urskilj- kyrka och att vägen som gick mot den gamla bara delar. Utmed Kalmarsund, nedanför land- handelsplatsen inte var intressant längre. Från borgen, ligger strandskogen. Ett stort alvar- Greby går den gamla häradsvägen i kanten av område upptar socknens mittdel. Vid alvar- alvaret till kyrkan mot Äpplerum och sedan kanten ligger de flesta byarna med sin odlings- vidare mot Gärdslösa. En numera försvunnen bara jord. I öster ligger den stora Långbro runsten, som stått vid Äpplerum där Långbro mosse. Längs Getstadås löper en förkastning mosse har sitt utlopp, visar att detta var en vik- med tio meters sänkning på östra sidan, i dal- tig forntida vägled som kopplade samman stråket ligger Borgholms vattenreservoarer vid västra och östra Öland. Dammen. En näring som är starkt förknippad med Räpp- Det finns sex stycken medeltida radbyar i linge socken är stenbrytning. Genom åren, tro- Räpplinge socken; Greby, Räpplinge, Svarte- ligen från medeltid, har bergsbruket omfattat berga, Tryggestad, Åketorp och Äpplerum. väsentliga arealer, från Greby i söder till Strandtorp och Borgehage är radbyar från kungsgården i norr. En stor anledning till den 1700- respektive 1800-talen. Tomteby och omfattande stenbrytningen var byggandet av Karås har oregelbundna byformer, och den Borgholms slott. Eftersom borgen låg i sock- avhysta byn Getungstad vet vi inget om. Get- nen och brytbara stenen fanns att tillgå här, ungstad låg mellan kungsgården och Trygge- ålades bönderna att utföra dagsverken genom stad men avhystes av Gustav Vasa 1549 efter- att bryta sten och forsla fram den till borgbyg- som kungen ville lägga byns jord till kungs- get. Idag förekommer stenbrytning på Greby gården. Räpplinge socken har ett varierat och i och Åketorps alvar. många stycken ålderdomligt odlingslandskap. Byarna Tryggestad, Svarteberga, Strandtorp Räpplinge kyrka är byggd invid en gammal och Borgehage har ett mycket tydligt och väl- fyrvägskorsning under 1100-talets förra hälft. bevarat enskiftes- och lagaskifteslandskap där Kyrkan är till största delen uppförd 1802 men de långsmala ägorna delas in av stenmurar. De har en medeltida föregångare. Under 1100- äldsta landskapsavsnitten finns i byarna Greby, talets sista del byggdes kyrkan om till en för- Åketorp och Äpplerum. Här kan man finna varings- och försvarsfästning av klövsadelstyp strukturer som går tillbaka till tiden före 1800- med två torn. Intill kyrkan finns den välbeva- talets skiften. Räpplinge och Tomteby har ett rade prästgården från 1825. Här finns också en modernare odlingslandskap där murar och tiondelada i kalksten. Utanför kyrkogården andra så kallade odlingshinder tagits bort för finns små- och folkskolebyggnaderna från att ge stora och rationella ägor. Efter utmarks- tidigt 1900-tal samt tre lärarbostäder från delningen 1816, där byarna bland annat till- 1900-talets andra del alla i behåll. På ömse delades utmarkerna, kom alla de stenmurar till sidor om kyrkan har två handelsbodar legat som genomkorsar alvaret. vars byggnader är intakta.

Vägnätet i socknen har i stor utsträckning kvar Gustav Vasa anlade fem kungsgårdar på Öland sina gamla sträckningar. Till de äldsta vägarna varav Borgholm är en. Syftet med kungsgår- hör vägen utmed landborgskrönet, det som darna var att de dels skulle tjäna som mönster- idag är väg 136, och vägen från Karås i söder gårdar för traktens bönder, dels drivas som norrut genom byarna Åketorp, Tomteby, Räpp- avelsgårdar för hovets räkning. Den f.d. man- linge, Svarteberga och Tryggestad. Denna väg gården, som är uppförd i empirestil 1847–1849, fortsatte mot Kolstad och Köping där den vikingatida handelsplatsen låg. Idag är det bara rester kvar av vägen i Svarteberga och Trygge-

123 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

utnyttjas i dag som gästhem; Drottning Victo- Räpplinge ligger centralt på Öland där bland rias Vilohem. Kungsgårdens lantbruksbyggna- annat Borgholms slott och kungsladugården der ägs av kommunen och arrenderas ut. Vasa- vittnar om starka intressen från riksmakten. huset är ett stenhus uppfört i putsad kalksten. Kyrkomiljön vid en gammal fyrvägskorsning Mycket lite är känt om byggnadens historia innehåller kyrka, med delvis bevarat medeltida och verkliga ålder. murverk, uppförd på förhistoriskt gravfält, prästgård från 1825, tiondelada, skolor, lärar- Borgholms Slott som har ett dominerande läge och kyrkvaktmästarbostad. Flera byar ligger på landborgskanten utgjordes under medel- i laga läge med välbevarad äldre bebyggelse tiden av en kastal. Under Johan III:s (reg.1568– och odlingslandskapet är varierat med talrika 1592) och Karl X Gustavs tid (reg. 1651–1660) fornlämningar. byggdes det nuvarande slottet, som dock aldrig kom att färdigställas helt. Genom en häftig eld- Befolkning svåda ödelades slottet 1806. Sedan 1975 finns Invånarantalet i socknen har minskat något en permanent utställning som bl.a. visar slottets under de senaste åren och år 2000 bodde här utseende före branden. Utanför slottet finns 480 personer. resterna av Borgs sockenkyrka och andra medeltida lämningar. Näringsliv Jordbruket är den dominerande näringen med Till Borgholms slottsmiljö hör också nuva- cirka 45 lantbruksföretag. Av socknens totala rande kungafamiljens sommarresidens Solli- yta om 44 km2 utgör 1 300 ha åker, 1 200 ha den. Kronprinsessan Victoria, gift med den bli- betesmark och 330 ha skogsmark. Cirka 40 vande kung Gustav V, köpte i början av 1900- stycken av lantbruksföretagen har djurhållning talet en bit mark av kungsgårdens ägor. Till med cirka 1 800 nöt, 580 får och 2 200 svin. villan som var inflyttningsklar 1906 hör en park- och trädgårdsanläggning med bland Förutom jordbruk är stenindustrin betydande i annat italiensk park, engelsk park och hol- socknen och här finns två av kommunens tre ländsk trädgård med rosor. stenindustrier. Brytning av röd Ölandskalksten sker i Åketorp och Greby. Kalkstenen används Räpplinge har drygt 1 000 registrerade forn- till murar, fasader, stolpar, gångar, trappor, lämningar och tillhör därmed en av de forn- altaner, golv etc. lämningstätare socknarna på Öland. De gravar man ser är framför allt knutna till landborgs- Under en följd av år har kommunen undersökt kanten längs väg 136. Detta stråk av gravar är möjligheterna att fylla Kungsgården med ett närmare sex kilometer långt med en utlöpare nytt innehåll. En rondell omedelbart väster om som löper längs Getstadås mot Köping. Gra- infarten till Slottet skulle bilda ”Porten till varna är främst från järnåldern men här finns Borgholm”. På detta sätt skulle bl. a. den pla- även gravar från bronsåldern. Halvannan kilo- nerade företagsbyn vid Vasahuset få en bra meter öster om Svarteberga finns resterna efter anslutning till väg 136. Även ett utvidgat flyg- en fornborg som låg vid stranden av den nu fält skulle nås från denna rondell. utdikade Långbro mosse. I idag syns den endast som en svag platå i en åker. Stiftelsen Drottning Victorias Vilohem på Öland har sedan 1920-talet sin verksamhet i Natur- och kulturmiljöer kungsgårdens gamla huvudbyggnad med om- Socknen upptas av ett stort alvarområde med givande park. öppna och välbetade naturbetesmarker. Floran är artrik med många betesgynnade växter. Getstadås är en markant höjdrygg som utgörs av en berggrundsskålla. Följande områden inom Räpplinge socken är Natura 2000-område: Slottsalvaret, Strandskogen, Borga hage och Strandtorp.

124 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd I Räpplinge finns två av kommunens mest Vid olika tillfällen har områden i socknens besökta turistmål; Borgholms Slott och Solli- norra del lagts till Borgholms stad. den. Båda dessa anläggningar gör omfattande investeringar för att tillgodose besökarnas Service behov. I socknen finns ett privat företag som Räpplinge gränsar till Borgholm som är dess arrangerar konserter i världsklass på Borgholm ”servicecentrum”. Slott och här finns även konsultföretag i olika branscher. Räpplinge tillhör tillsammans med Borgholm och Högsrum det södra hemtjänstområdet. För den besökande turisten kan socknen bjuda på såväl natur- som kulturupplevelser. Ölands- Det allmänna renvatten- och spillvattennätet leden, cykel- och vandringsleden från norr till som har en acceptabel standard täcker i stort söder på Öland, har sin sträckning från Karum sett hela Räpplinge. Det s.k. renvattnet kom- i Högsrums socken via Åketorp, Tomteby, mer från vattentäkten i Köpingsvik. Strandtorp Räpplinge, Svarteberga mot Borgholm. Ölands och Strandtorpshage har endast tillgång till det Turist AB kan ge mer information om sock- allmänna renvattennätet. nens sevärdheter. Närmaste återvinningsstation finns i Borg- holm.

Strandtorps gärde ligger liksom Mörbylångadalen nedanför landborgen. I den bördiga moränleran odlas fortfarande specialgrödor som lök och morötter. I kustavsnittet mellan Borgholm och Stor Rör är detta det enda återstående större jordbruksområdet som inte tagits i anspråk för turiständamål. FOTO: LENNART BOHLIN

125 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi På Greby alvar, öster om väg 136, finns ett Länstrafikens bussar på väg 136 har en accep- vindkraftsverk. Kommunen ställer sig positiv tabel turtäthet. Det finns även kollektivtrafik till att pröva en begränsad utökning av antalet mellan Borgholm–Räpplinge–Runsten och verk i område. I Kalmarsund, utanför västra vidare mot Kalmar. Turtätheten på denna kustremsan, avser kommunen att inte tillåta sträcka är gles och passar därför inte personer vindkraftsetableringar. En prövning enligt som har oregelbundna arbetstider. uppställda kriterier under rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vindkraft” är tänkbar i den Kusten utmed Kalmarsund är inte lämplig för södra delen av socknen. större hamnanläggningar.

Kommunikationer För kommunens utveckling är det viktigt att de Avståndet från kyrkan till Borgholm är 1/2 mil mindre flygfälten finns som en del i den och till Kalmar är det 3,5 mil. kommunala infrastrukturen. Borglanda flygplats används mest sommartid. Flygplatsens Västra landsvägen, väg 136, mot Borgholm utrustning tillåter endast trafik dagtid. De och norra Öland är under sommarsäsongen vanligaste flygplanen är mindre plan med plats hårt trafikerad vilket ställer till problem vid för fyra personer. Även tvåmotoriga flygplan samtliga utfarter. Kommunen planerar att med plats för sex personer förekommer. I den minimera antalet utfarter mot väg 136 i hela tidigare översiktsplanen fanns en markreserva- kommunen och då främst söder om Borgholm tion för en framtida flygplats i den södra för att få en trafiksäkrare miljö. I vägavsnittet sockendelen. I kommunens nuvarande plane- genom Räpplinge är det önskvärt att ha fyra ring an-gående en säker trafikmiljö finns trafiksäkra korsningar. Detta innebär bl.a. att istället ett förslag på en utvidgning av Borg- korsningen vid flygplatsen flyttas söderut till landa. Väg 925 mellan Räpplinge kyrka och Borgehages infart. Med denna trafiklösning väg 136, planeras få en ny sträckning som inne- försvinner även den olycksdrabbade delen av bär att den mynnar vid en rondell vid infarten vägen över Getstadås. till Borgehage. På detta sätt kan flygplatsens landningsbana förlängas. En separat gång- och cykelväg (GC-väg) längs med väg 136 finns från Borgholm till infarten Enligt Räddningstjänstens riskanalys sker till Borgehage. Inom socknen passerar också 75 % av alla haverier på landningsbana eller Ölandsleden genom Åketorp, Tomteby, Räpp- inom 900 m från denna. För en framtida ut- linge och Svarteberga mot Borgholm. Kom- veckling av Borglanda krävs en miljökonse- munen planerar att på den forna järnvägsban- kvensbeskrivning enligt Miljöbalken. ken över Kungsgården anlägga en GC-väg som ger Ölandsleden en vacker och trafiksäker sträckning.

126 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bebyggelseutveckling Sammanfattning av planerade I Räpplinge socken finns en detaljplan för förändringar i Räpplinge socken bostadsbebyggelse söder om kyrkan samt två ● Under en följd av år har kommunen under- äldre detaljplaner för fritidsbebyggelse. I sökt möjligheterna att fylla Kungsgården Tryggestad, Svarteberga, Strandtorp, Borge- med ett nytt innehåll. En rondell omedel- hage och Räpplinge finns ”samlad bebyg- bart väster om infarten till Slottet skulle gelse”. Kommunen föreslår inga nya bebyg- bilda ”Porten till Borgholm”. På detta sätt gelseområden i socknen med undantag för skulle bl. a. den planerade företagsbyn vid Borgehage där en ny detaljplan kommer att ge Vasahuset få en bra anslutning till väg 136. möjlighet till permanentbostäder. Detta tillskott av nya tomter anses täcka den efterfrågan ● Kommunen planerar att minimera antalet som finns i denna del av kommunen. utfarter mot väg 136 i hela kommunen och då främst söder om Borgholm för att få en Socknens fritidsbebyggelse är främst lokalise- trafiksäkrare miljö. rad till landborgskrönet och i slänten ner mot havet. Kommunen föreslår att inga ”stugbyar” ● Borglanda flygplats, utvidgad landnings- etableras mellan Borgholm och Halltorp i bana söderut. I kommunens nuvarande Högsrums socken. Enstaka nya bostadstomter planering angående en säker trafikmiljö kan komma till under förutsättning att till- finns ett förslag på en utvidgning av kommande och befintliga utfarter till väg 136 Borglanda. samordnas. Det stora antalet utfarter från enstaka tomter är en trafikfara och dess antal ● Kommunen planerar att på den forna måste minskas radikalt. järnvägsbanken över Kungsgården anlägga en GC-väg som ger Ölandsleden Utbyggnad i större omfattning kräver detalj- en trafiksäker sträckning. plan. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen ● Ett industriområde för tyngre verksam- vad det gäller placering, utformning och färg- heter planeras i Högsrums socken men sättning. I befintlig bebyggelse ska det även kan också komma att beröra den södra vara möjligt att komplettera med mindre verk- delen av Räpplinge socknen. samheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förut- ● Hela Räpplinge socken har bedömts som sättningar som finns på den aktuella platsen. bevarandevärd ur flera olika aspekter. Detta betyder inte att all framtida utveck- I dagens lantbruk uppstår både positiva och ling förhindras utan att hänsyn ska tas så negativa effekter för omgivningen. Den som att socknens attraktionskraft inte går söker sig till denna levande miljö för att bosätta förlorad. sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Ett industriområde för tyngre verksamheter planeras i den södra delen av socknen. Rädd- ningstjänsten har framfört önskemål om att ett markområde avsätts för övningsändamål. Ett område i anslutning till ovanstående industri- område anses som möjligt för detta. Detaljplan krävs.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

127 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

128 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Gärdslösa socken

Kort historik Gärdslösa socken är belägen på öns östra sida nad i två våningar under sadeltak och uppförd omgivet av Bredsättra och Köping i norr, under 1700-talet men är sedan dess tillbyggd Räpplinge och Högsrum i väster och Långlöt i och renoverad. Här föddes 1793 skalden Erik söder. Runt ett påfallande bördigt område i Johan Stagnelius, kanske en av Ölands mest socknens mitt ligger byarna utplacerade. I berömda kulturpersonligheter. väster och nordväst finns barrskogar och i öster breder sjömarkerna ut sig. Förutom kyrkan är Till socknens mer kända fornlämningar hör Störlinge kvarnrad socknens signum. Av sock- ”Tjus hög” inom Störlinge by. Den utgörs av en nens femton byar är Övra och Nedra Bägby, storhög, 50 m i diameter och 5 m hög. Paral- Södra Gärdslösa, Hagby, Jordsläta, Jämjö, leller till denna är bl.a. Mysinge och Gynge Lindby, Runsberga, Störlinge, Sättra, Sörby hög på Ölands västra sida. Dessa monumental- och Tjusby radbyar. Högtomta har en oregel- gravar brukar dateras till bronsålder. Cirka en bunden bystruktur medan vi inte känner till halv kilometer rakt västerut från Störlinge, på Galltorps och Norra Gärdslösas ursprungliga gränsen mellan Störlinge och Sörby finns ett bystrukturer. undersökt gravfält. På 1890-talet fann man bl.a. romerska importföremål i en grav. Längs Tjusby är en dubbel radby med tämligen gles landborgen finns relativt få synliga fornläm- och heterogen bebyggelse. Bygatan kantas av ningar men genom äldre uppteckningar vet vi stenmurar och lövträd. Störlinge är en stor by att Ancylusvallen varit krönt av en mängd gra- och i början av 1800-talet fanns det 30 gårdar var. I socknens sjömarker finns husgrunder och här. Byn var den största på Öland efter Kast- omfattande system av stensträngar. I Övra lösa. Gårdarna är relativt små och placerade på Bägby, i anslutning till en moderniserad sten- ömse sidor av landsvägen. Mangårdsbyggna- valvbro från 1700-talet, står två runstenar. Från derna är av varierande ålder och utseende. Bägby finns flera fynd av den s.k. ”Ölandskru- Ekonomibyggnaderna är företrädesvis upp- kan” med rötter i folkvandringstid. ”Ölands- förda i skiftesverk men även inslag av kalksten krukan” nyproduceras och är idag en vanlig finns. Norra Gärdslösa har tidigare varit en souvenir. kungsgård. Bebyggelsen är avseende ålder och ursprunglighet blandad med enskilda gårdar Stationen vid Sättra fick namnet Gärdslösa och byggnader av intresse. I Södra Gärdslösa station. Här anlades mejeri, och dessutom till- finns flera kringbyggda större gårdar med del- kom bl.a. post- och telegrafstation, två affärer, vis sammanbyggda skiftesverkslängor längs motorkvarn och mekanisk verkstad, skolhus vägen. I Nedra Bägby finns en vacker bygata. och lärarbostad och frikyrkolokal samt ett tju- Övra Bägby är ganska löst grupperad och här gofemtal villor och mindre lägenheter. Av de finns enskild bebyggelse av intresse, bl.a. många byggnaderna har de flesta bevarats och sammanbyggda ladulängor i skiftesverk. Både funnit nya användningar. Sålunda inrymmer Övra och Nedra Bägby har omfattande sjö- numera mejeriet en bilverkstad, på den gat- marker medan den mesta åkerjorden är förlagd stensbelagda stationsplanen finns en buss- och till den västra sidan av landborgen. Runsberga taxirörelse, handelsboden är keramikverkstad har en ålderdomlig karaktär med delvis sam- och skolhuset auktionskammare. En villa i manbyggda ekonomibyggnader mot bygatan. nationalromantisk stil är de bästa hållna exemplet på hur det en gång stolta stationssam- Kyrkan är belägen något norr om Norra Gärds- hället har sett ut. Stationen i Lindby består av lösa och är en av Ölands få kyrkor som undgått förutom själva stationshuset även av järnvä- större ombyggnader under 1800-talet och där- gens vattenstation och en liten magasinsbygg- igenom bevarat sin medeltidskaraktär. Kyrko- nad. Stationsbyggnaden är en för järnvägen herden här räknades som prost över hela vanlig hustyp med drag av sekelskiftesvilla. I Öland. Strax väster om kyrkan finns ruinen och med järnvägsstationens tillkomst byggdes efter ett medeltida gilleshus. Prästgården i Södra Gärdslösa utgörs av en större salsbygg-

129 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

här även mejeri, nu Lindbytvätten, och lant- äng, cirka 2 km väster om Jämjö, är ett mosaik- handel. Vattenstationen används idag som artat lövskogsområde med förekomst av flera pumphus för byarna Hagbys och Jämjös vat- sällsynta lavar och svampar. Lindbyfältet är ett tenförsörjning. stort sandfält med mäktiga gruslager.

Natur och kulturmiljöer Bägby mosse i Gärdslösas södra del, väster om Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär väg 925 ingår i den våtmarksinventering som genom att de har används som betesmarker länsstyrelsen har gjort. Mossen ingår delvis i under mycket lång tid. Floran inom dessa riksintresseområde för kulturmiljö. Det förs områden är mycket artrik och mängder med flera diskussioner om hur övergödningen av flyttfåglar använder markerna som rastlokal Östersjön ska minskas. Bägby mosse är tänk- under vår och höst. Här finns också ett flertal bar som en ”kvävefälla”, vilket innebär att om- häckande vadarfåglar. Mittlandskogen, som givande avrinningsvatten leds genom mossen anses vara Nordeuropas störst sammanhäng- innan det når havet. Frågan måste utredas ande ädellövskog, breder ut sig i den västra vidare. Följande områden inom Gärdslösa delen av socknen. Även Mittlandskogen har ett socken är Natura 2000-område: Störlinge mycket högt naturvärde. Naturreservatet Västra sjömarker, Tjusby sjömarker och Västra äng.

Gärdslösa medeltidskyrka är en av Ölands minst förvanskade. Detta tillsammans med kungliga bröllop och konfirmationer har gjort kyrkan till ett betydande kulturturistmål. FOTO: LEO. ERIKSSON

130 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Hela östra delen av Gärdslösa socken är en kul- Långlöts socken, upp genom Sättra och Sörby turhistorisk värdefull miljö. Området är en mot Skedemosse. Ölands Turist AB kan ge mer gammal centralbygd på östra Öland med vari- information om socknens sevärdheter. erande bebyggelse, bördig odlingsjord och delvis välbevarade sjömarker. En av Ölands Tätort och landsbygd längsta kvarnrader finns vid Störlinge samt Närmaste större centralorter är Borgholm och flera intressanta fornlämningar. Stora delar av Kalmar. Gärdslösa väster om väg 925/974 omfattas av Mittlandets järnåldersmiljöer. Det är ett unikt Många av byarna i Gärdslösa har bevarat tradi- område med helhetsmiljöer från den äldre tionen med byordning och byordningsman. järn-ålderns bondemiljöer. Här finns rester av Det lokala engagemanget för bygden är starkt husgrunder, löst grupperade byar, hägnads- och föreningslivet är aktivt. system, fägator och forntida gravar. Service Befolkning I Gärdslösa finns barnomsorg i form av för- Gärdslösa har haft en positiv befolkningsut- skola och skolbarnomsorg samt förskoleklass veckling de senaste åren, 2000 fanns här 676 och årskurs 1–6. Högstadium finns i Borg- invånare. Sommarbostäder finns främst i trak- holm, gymnasieskolor i Borgholm och Kal- ten runt Sörby, längs med väg 925/974 samt en mar. renodlad fritidsby öster om Gärdslösa. Gärdslösa tillhör det mellersta hemtjänstområ- Näringsliv det. Närmaste vårdcentral finns i Borgholm. Jordbruket är den dominerande näringen i socknen med ett 40-tal lantbruksföretag. Av Det allmänna renvattennätet försörjer stora socknens totala yta om 54 km2 utgör 2 000 ha delar av socknen och är dimensionerat så att åker, 840 ha betesmark och 540 ha skogsmark. ytterligare anslutningar kan ske. Renvattnet Det finns cirka 2 600 nöt, 2 600 svin och 1 300 hämtas från vattentäkten i Köpingsvik. Den får. gamla vattentäkten och reservoaren vid Lind- by station används för vattenförsörjning till I Lindby finns sedan länge ett tvätteri som byarna Hagby och Jämjö. Allmänt spillvat- expanderar. Mindre verksamheter av skiftande tennät finns endast för ett mindre område slag finns i flera av byarna. Inom socknen finns söder om Gärdslösa kyrka samt för området i också ett par konstnärer och konsthantverkare nordvästra delen av socknen. Det lokala spill- verksamma. Närmaste livsmedelsbutiker finns vattennätet är anslutet till en lokal infiltrations- i Bredsättra och Köpingsvik. Bygglov för livs- anläggning. medelsbutik i Runsten har lämnats under våren 2002. Vattenskyddsområdet för täkten i Köpingsvik kommer troligen att utvidgas och omfatta Lind- För den besökande turisten kan socknen bjuda byområdet. Undersökningar och provpump- på såväl natur- som kulturupplevelser. Kvarn- ningar pågår för att erhålla underlag till ansö- raden i Störlinge, den medeltida kyrkan och kan om vattendom och skyddsområde. prästgården som är skalden Stagnelius födelse- hem är socknens främsta attraktioner. Ölands- Den närmaste återvinningsstationen finns i leden, cykel- och vandringsleden från norr till Bredsättra. söder på Öland, har sin sträckning från Åstad i

131 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi Sammanfattning av planerade I Gärdslösa finns områden som är intressanta förändringar i Gärdslösa socken för vindkraftsetablering. Dessa områden har ● Kommunen har inte för avsikt att påtagligt emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid ändra på den nuvarande markanvänd- en eventuell ansökan om vindkraftsetablering ningen. Vad gäller grundvattenanvänd- kommer kommunen att pröva den efter de ningen planeras en eventuell utvidgning lagar och kriterier som finns beskrivna under av täkten i Köping som berör Gärdslösa rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- socken. kraft”. ● Hela Gärdslösas socken är en jordbruks- Kommunikationer bygd som bedömts bevarandevärd ur flera Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig rikt- olika aspekter. Detta betyder inte att all ning genom hela socknen. Från Störlinge viker framtida utveckling förhindras utan att vägen av västerut mot Sörby och vidare mot hänsyn ska tas så att socknens attrak- Borgholm eller Köpingsvik. På vardagarna tionskraft inte går förlorad. trafikerar Länstrafiken väg 925 till och från Borgholm och Kalmar. Pendlingsavståndet till ● Sättra och Lindby har bra förutsättningar Kalmar är cirka 3,7 mil och till Borgholm cirka för etablering av lättare industriverk- 1,3 mil. samhet.

I Störlinge finns en mindre hamn som främst ● Ett mindre antal bostadstomter bör kunna används av lokalbefolkningen. komma till på kommunägd mark, söder om Gärdslösa kyrka. Bebyggelseutveckling Delar av Tjusby, Störlinge, Gärdslösa och Övra Bägby är samlad bebyggelse. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad det gäller placering, utformning och färgsättning. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

132 I prästgården i Södra Gärdslösa föddes ’’1793 skalden Erik Johan Stagnelius, kanske en av Ölands mest berömda kulturpersonligheter. BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

134 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Högsrums socken

Kort historik Högsrum socken gränsar i norr till Räpplinge, nyodlingar som företogs i bl. a. de gamla ängs- i öster till Gärdslösa och i söder till Glömminge områdena nedanför landborgen vid Halltorp, i Mörbylånga kommun. Både ytan, 38 km2, och Ekerum och Rälla. På utmarkerna etablerades folkmängden, cirka 950 invånare, motsvarar en rad nyhemman som Mossberga, Nyttorp, medeltalet för Ölands socknar. Högsrum har Pettersholm och Rörsberg. De skogrika sock- blivit kommunens golfdistrikt med två stora narna på Ölands västsida från Högsrum till anläggningar. Även bad- och campingturismen Torslunda drog under 1700- och 1800-talen till är väl tillgodosedd. Rälla och Stora Rör tät- sig inhysefolk i långt större utsträckning än de orter på pendlingsavstånd till Kalmar. I sock- kala bygderna på östsidan. Efter öländska för- nen finns tio byar; Abbantorp, Ekerum, Hall- hållanden företer 1800-talets Högsrum en torp, Högsrum, Karum, Rälla, Rönnerum, ovanligt starkt differentierad social struktur. Sörby, Vedby och Vipetorp. I väster fanns inte mindre än fyra av Ölands fåtaliga herrgårdar, Mossberga, Halltorp, Eke- Det vanliga på västra Öland är att terrängen från rum och Rälla. Innanför dessa finns en relativt landborgskrönet långsamt sänker sig mot öster. liten bondebygd med ett drygt fyrtiotal gårdar, I Högsrum däremot befinner sig de högsta vidare en mängd små jordlägenheter och ett än punkterna ett gott stycke inåt mittlandet. Från större antal inhysesstugor. Intill gränsen mot det högt belägna gravfältet vid Odens flisor och Glömminge socken ligger Stora Rör, en gam- Noaks ark har man en fri sikt över det karga mal hamn- och färjeplats. I början av 1800- enbevuxna alvarmarkerna. Landskapet sänker talet fördes posten via denna färjeled och under sig åt norr och öster och övergår sedan i mitt- 1800-talet trafikerade Kalmarsundsbolagets landets snåriga lövskog, kärrstråk och spridda ångbåtar Stora Rör. Vid sidan av gästgivare- odlingsområden kring Karum, Vedby och gården och den stora holländska väderkvarnen, Abbantorp. Mossberga torvmosse omgärdas byggdes vid det nya seklets början två för sin av Karums och Högsrums alvaråsar. Kring tid ansenliga affärshus vid hamnen. I de östra kyrkan och söderut mot Rönnerum är landska- delarna av Karum planeras ett naturreservat pet mjukare och mer uppodlat. Kyrkbyn mar- med syfte att återskapa 1800-talets odlings- kerar tydligt socknens gamla huvudbygd. landskap. Odlingsbygden fortsätter nordväst ut från Högsrumsbyn mot Ekerum. Längst i norr lig- Liksom den förhistoriska bygden kom också ger Halltorp på landborgskanten med utsikt den tidigt medeltida odlingen att få sin tyngd- över kustbältets åkrar och ek- och avenboks- punkt i mittlandet. Invid den största byn bygg- lundar ner mot Kalmarsund. Ett par kilometer des 1100-talets stenkyrka som medelpunkt i innanför Halltorp ligger Västra Sörby i en små- den kyrksocken som efter byn fick namnet bruten, stenbunden mittlandsterräng. Från Högsrum. Rälla gård till sockengränsen vid Stora Rör i söder utbreder sig ett barrskogsområde. Dess Högsrums socken har cirka 340 registrerade västra del har sedan gammalt tillhört Rälla fornlämningar. Den största koncentrationen av gård medan Rälla Tall, öster om landsvägen, forngravar finns på alvaråsarna mellan Högs- fram till 1800-talets början var kronoallmän- rum och Karum, kring vilka en rik järnålders- ning. I sin södra del är Rälla Tall fortfarande bygd varit samlad. En av öns stora fornborgar, ren skogsmark. Högsrum är en av de få sko- Vipetorps borg, ligger också inom socknen lik- grika socknarna på Öland, och än skogigare som de ansenliga komplexen av husgrunder tedde sig trakten i äldre tider, innan nyodling- och stensträngar (rester av murar) från äldre arna alltifrån 1700-talets senare del trängde in i järnåldern öster om Rönnerums by. skogsmarkerna. Från 1700-talets senare del minskas andelen skog tack vare de betydande

135 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Näringsliv Mittlandskogen, som anses vara Nordeuropas I Högsrum finns cirka 20 jordbruksföretag. Av största sammanhängande ädellövskog, breder socknens totala yta om 38 km2 utgör 900 ha ut sig i den västra delen av socknen. Vid Rön- åker, 500 ha betesmark och 450 ha skogsmark. nerum finns bl.a. ett stort lövskogsområde Ett 10-tal av lantbruksföretagen har djurhåll- med ädla lövträd som avenbok, ek, ask och ning med cirka 950 nötkreatur, 570 får. alm. Här förekommer även sällsynta lavar och mossor. Mittlandskogen har ett mycket högt Inom socknen finns många privata företag av naturvärde. Sydost om Mossberga ligger en olika storlekar. Öster om väg 136, vid Hall- våtmark som är geologiskt intressant. Följande torps gästgiveri, finns ett industriområde som områden inom Högsrums socken är Natura är detaljplanelagt. Här pågår för närvarande 2000-område: Karås, Halltorp, Karum och byggandet av en modern företagsby. Se även Rönnerum-Abbantorp. det i Räpplinge socken föreslagna utvecklings- området strax norr om ovanstående område. Stora delar av socknen öster om väg 136 Ett annat område väster om väg 136, vid Rön- omfattas av Mittlandets järnåldersmiljöer. Det nerumsvägen, föreslås som industriområde för är ett unikt område med helhetsmiljöer från lättare verksamheter. den äldre järnålderns bondemiljöer. Här finns rester av husgrunder, löst grupperade byar, I Rälla finns en livsmedelsbutik och en lågpris- hägnadssystem, fägator och forntida gravar. butik. Västra Sörby och Stora Rör har båda Ett av de bästa exemplen på övergivna järnål- ”bykrogar” som är öppna mer än enbart under dersbyar i mittlandsområdet finns i Rönnerum. turistsäsong. I Karum utgör bebyggelselägena och odlings- landskapets struktur en relikt miljö med få Det finns flera turistmål som lockar många motsvarigheter på Öland. Karums alvar ett av besökare. Till dessa hör bl.a. Halltorps hage, de få alvaren på mellersta Öland. Husgrunder, Rönnerums fornby, skeppssättningen Noaks stensträngar och gravar från äldre järnålderns ark och Mossberga fornborg. Turistanlägg- bondesamhälle visar på en lång kontinuitet i ningarna finner vi väster om väg 136. Här finns markutnyttjandet. Vid Mossberga finns en forn- småbåtshamnen i Stora Rör, Ekerums golfan- borg med den närbelägna hamnen i Ekerum. läggning, Ekerums bad- och campinganlägg- Odens flisor är två mäktiga resta kalkstens- ning, Halltorps golfbana, Halltorps gästgiveri, flisor med en tradition om asaguden Oden. VIDA konsthall och ett fjärilshus. Några ytterligare turistanläggningar längs kusten planeras Befolkning inte med tanke på de stora natur- och kultur- Folkmängden på cirka 950 personer har varit värden som finns. Kommunen ser däremot relativ stabil under de senaste åren. Pendlings- positivt på att existerande anläggningar kan avståndet är relativt kort till Kalmar och Borg- utvecklas. holm vilket är positivt för en framtida befolk- ningsutveckling.

136 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Vid Ekerum och Halltorp finns två större socknar. I Rälla finns en gruppbostad för psy- konsthallar och i Rälla och i Västra Sörby kiskt utvecklingsstörda. konstgallerier. Inom socknen finns också flera konstnärer och konsthantverkare verksamma. I Högsrum finns Rälla vattentäkt som används under sommarhalvåret när efterfrågan på Tätort och landsbygd dricksvatten är som störst. Under vinterhalvå- Mycket av den service som finns i Högsrum är ret fungerar den som reservvattentäkt. koncentrerad till Rälla. Närmast större tätorter är Borgholm och Kalmar. Det allmänna renvatten- och spillvattennätet är väl utbyggt i Högsrums sockens västra del. Service Renvattnet hämtas från täkten i Köpingsvik. Rälla skola inrymmer barnomsorg, förskole- Spillvattnet omhändertas av reningsverket i klass, årskurs 1–6 och en sporthall. Årskurs Färjestaden, Möbylånga kommun. För byarna 7–9 pendlar till Borgholm medan de flesta belägna längre från kusten föreligger stora gymnasieeleverna pendlar till Kalmar. I Rälla svårigheter att åstadkomma bra avloppsan- finns ett av kommunens fyra folkbibliotek som läggningar. även fungerar som skolbibliotek. Återvinningsstation finns vid Gullvivevägen i Högsrum tillhör det södra hemtjänstområdet Rälla. tillsammans med Borgholm och Räpplinge

Väg 136 är den viktiga pulsådern för trafiken mot norra Öland. Vid bl. a. Rälla finns en mängd farliga utfarter som dessutom stör trafikrytmen. FOTO: LEO. ERIKSSON

137 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi Ölands elförsörjning från fastlandet överförs Ölands Turist AB har framfört önskemål om via ledningar mellan Revsudden och Stora Rör. en separat GC-väg mellan Färjestaden och Havsbaserad vindkraft längs Högsrums kust Borgholm. anses inte lämpligt med tanke på den trånga farleden där dessutom många flyttfåglar passe- Mindre enskilda och allmänna vägar fungerar rar. Längs kuststräckan på land finns höga utmärkt som gång- och cykelstråk även idag naturvärden som skulle skadas vid en etable- och lämpar sig utmärkt som förbindelselänkar ring av vindkraft. I Kalmarsund, utanför västra i det planerade GC-nätet. För en utbyggnad kustremsan, avser kommunen att inte tillåta längs med väg 136 krävs ett omfattande utred- vindkraftsetableringar. ningsarbete.

En prövning enligt uppställda kriterier under Den kortaste sträckan mellan Öland och fast- rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- landet är vid Stora Rör. Dess hamn var innan kraft” är tänkbar i den södra sockendelen. brons tillkomst 1972 färjeläge. Historiskt har hamnen utgjort en viktig knutpunkt för trans- Kommunikationer porterna till och från fastlandet. Idag används Pendlingsavståndet till Kalmar är cirka 2,4 hamnen till största delen av fritidsbåtar och mil och till Borgholm 1,5 mil. Länstrafikens som gästhamn. Även för framtiden är det bussar passerar Högsrum kontinuerligt under väsentligt att hamnen sköts och underhålls då dagen vilket möjliggör och underlättar pend- hamnen har ett strategiskt läge. En utökning av ling till de närliggande centralorterna. serviceutbudet i anslutning till hamnen skulle ytterligare öka dess betydelse. Vid Ekerums Länsväg 136 går genom Högsrum från söder camping finns en gästhamn med cirka 25 båt- till norr. Till väg 136 ansluter väg 965 till Stora platser. Rör och väg 966 till Gärdslösa. Bebyggelseutveckling Enligt Vägverkets mätningar ökar trafiken Med tanke på socknens goda förutsättningar, sommartid med cirka 8 000 fordon per dygn. inte minst vad det gäller det gäller korta pend- Det är viktigt för tillgängligheten till norra lingsavstånd, måste befolkningen i Högsrum Öland att trafiken flyter smidigt genom den förväntas öka. I socknen finns tomter inom södra delen av kommunen. Vid alla planerings- detaljplanelagda områden som ännu inte är frågor är det därför av största vikt att minska bebyggda. En beredskap för att ytterligare antalet utfarter till väg 136 och göra de större tomter kan komma att efterfrågas fordras. Ett anslutningarna mer trafiksäkra. För fotgängare nytt område med åtta exklusiva tomter finns och cyklister finns en kort gång- och cykelväg söder om Pettersholm intill Halltorps gästgi- (GC-väg) mellan livsmedelsaffären och buss- veri. hållplatsen samt utmed väg 966 från livsme- delsaffären till skolan.

Trafiksäkerheten för de oskyddade trafikan- terna måste förbättras längs väg 136. Vägver- ket ansvarar för trafiksäkerheten längs med de allmänna vägarna. Kommunen har däremot ansvaret att i planeringen framföra önskemål till regionala organ samt att se till att hänsyn tas i den detaljplanering som sker.

138 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade I Rälla bör bebyggelseutvecklingen ske mellan förändringar i Högsrum socken väg 966 (Rällavägen) och Rönnerumsvägen på ● Ett område väster om väg 136, vid Rönne- östra sidan av väg 136. De konfliktpunkter som rumsvägen, föreslås som industriområde finns här är närheten till väg 136 och den 50 för lättare verksamheter. KV-ledning som går parallellt med vägen cirka 200 m öster om denna. Vid en framtida explo- ● Ett industriområde för tyngre verksam- atering krävs en konsekvensanalys. heter planeras i norra delen av Högsrums socken men det kan också komma att Västra Sörby är den by som utvecklats mest de beröra den södra delen av Räpplinge senaste åren och här har vuxit fram mindre socknen. verksamheter. Önskan från ytterligare privat- personer att få möjlighet att bosätta sig här har ● I Rälla bör bebyggelseutvecklingen ske framförts. Kommunen har tvingats att säga nej mellan väg 966 (Rällavägen) och Rönne- på grund av de dåliga förutsättningarna för rumsvägen på östra sidan av väg 136. enskilda avlopp. Kommunen är positiv till en bebyggelseutveckling i Västra Sörby. Det all- ● Kommunen är positiv till en bebyggelse- männa va-nätet är numera utbyggt till Halltorp utveckling i Västra Sörby. och det finns kapacitet att ansluta Västra Sörby. ● Trafiksäkerhet och trafikflöde måste förbättras längs väg 136. I Stora Rör och i Ekerums fritidsby finns de flesta fritidshusen samlade. Den övriga fritids- ● Bostadstomter inom detaljplan som är bebyggelsen är spridd. Ett nytt område för kommunägda finns. uthyrda fritidshus planeras norr om vägen till Ekerums bad- och campinganläggning. Detalj- ● En mer detaljerad redovisning av den planer anpassade till fritidsbebyggelse finns framtida mark- och vattenanvändningen och har ännu inte utnyttjats fullt ut. för Rälla tätort kommer att redovisas i den fortsatta översiktsplaneringen genom en Många av de övriga byarna i Högsrums socken fördjupad översiktsplan. har stora kultur och naturvärden. Även här finns problem med att lösa avloppsfrågorna. Den bebyggelseutveckling som ska tillåtas i övriga byar ska vara väl anpassad till den äldre befintliga bebyggelsen vad det gäller placering, utformning och färgsättning.

Utbyggnad i större omfattning kräver detaljplan. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsätt- ningar som finns på den aktuella platsen.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

139 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

140 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Långlöts socken

Kort historik Långlöts socken gränsar i norr till Gärdslösa, i är ett exempel på en ensamgård som under väster till Högsrum och i söder till Runsten. 1700-talet kluvits i två delar. Den södra gården Socknens östra del består av två praktfulla rad- har större en manbyggning uppförd 1816 i byar med bördig odlingsjord och vidsträckta ”Borgholmsstil”. Flera av gårdarna i östra sjömarker. Väster om Ancylusvallen är land- Himmelsberga ägs av Ölands hembygdsför- skapet småbrutet och byarna är små. Byarna bund och är ett friluftsmuseum där konstmu- Åstad, Kvistorp, Ismanstorp, Himmelsberga seet är ett av Ölands mest kända turistmål. I ett och Björkerum ligger väster om Ancylusvallen. par byggnader har man historiska interiörer Här är landskapet varierat med stora inslag av från 1800-talet. Byn är en av Ölands bäst beva- skog och mossar. Byarna är relativt små och rade dubbla radbyar med långa sammanbygg- exempel på ensamgårdar finns. Andelen fri- da ladugårdslängor på båda sidor av bygatan. tidshus är låg. Långlöts socken förknippas Vissa av byggnaderna har flyttats hit, andra främst med Himmelsberga friluftsmuseum och delar av bebyggelsen är nyuppförd. Björkerum Ismanstorps fornborg. är en radby men på grund av hemmansklyv- ningar ligger gårdarna något skilda från varan- Långlöt är Ölands största radby. Byn, som dra. Bebyggelsen är delvis välbevarad med verk-ligen är lång, har tidigare sträckt ut sig enskilda gårdar och byggnader av intresse, bl.a. längs landsvägens östra sida. I början av 1900- ett par mangårdsbyggnader av salstyp från talet anges att landsvägens östra sida kantades 1880-talet. av en 900 m lång sammanhängande länga av skiftesverksbyggnader. I byns norra ände, utan- Långlöts kyrka har varit en klövsadelskyrka för radbytomten ligger Norrgården, en stor- där västtornet och södra långhusväggen finns gård av herrgårdskaraktär. Manbyggningen kvar idag. Tornet har kolonnettförsedda gavel- utgörs av större gulmålad byggnad i empirstil rösten, ljusgluggar, som är uppförda av ”Gärds- och avgränsas mot bygatan av en imposant lösamästaren” Håkan Tanna ca 1240. I kyrkan kalkstenmur. I övrigt finns bland gårdarna in- har påträffats fragment av en Eskilstunakista, slag av äldre välbevarade mangårdar och skif- vilket är en typ av grav som anses ha tillhört tesverkslängor. Långlöts malm låg söder om personer av hög rang som var den första gene- byn vid Långlöts mosse. Här har det också ration i samhället som kristnats. Mittemot kyr- funnits handelsbod, mejeri och missionshus. kan finns en skola från 1880-talet. Prästgården Folkeslunda är en av mycket få byar vid östra ligger omedelbart söder om kyrkan. Den är en landborgen som är orienterad i öst–västlig rikt- stor och bred, rödmålad salsbyggnad under ning, d.v.s. tvärt emot landborgens sträckning. brutet tak som började byggas 1839. Flygel- Folkeslunda som helhet är en mycket välbeva- byggnaden, uppförd 1844, är också under bru- rad by. I den östra delen är gårdarna kringbygg- tet tak och byggd på hög stenfot. Båda bygg- da med äldre skiftesverkslador, vissa med port- naderna är mycket välbevarade. På tomten skjul in till fägården. En av längorna har vass- finns stora vårdträd. Prästgården drogs i sam- tak. Mot bygatan finns små stenmursomgär- band med reformationen in till kronan samti- dade lahagar. Flera mangårdsbyggnader är digt som kyrkan blev annex till Runsten. breda byggnader varav en på hög stenfot. En stenmurskantad smal grusväg leder ned till sjö- I Långlöts och Folkeslundas sjömarkerna finns bodplanen med ett 10-tal bodar varav en äldre stora sammanhängande områden med sten- i skiftesverk. strängar. I en torrlagd mosse på Norrgårdens ägor gjordes 1891 ett fynd av två bronslurar Åstad är en ganska löst grupperad klungby i två från ca 1 500 f. Kr. Längs landborgskanten och delar. Bebyggelsen är blandad med enskilda mellan byn och nya landsvägen finns det kända byggnader av intresse. Vägen genom byn mot gravfältet med den sägenomspunna ”Wälters Himmelsberga har en ålderdomlig sträckning. sten” eller ”Kroppkakestenen”. I sjömarken, På byns ägor söderut finns Långlöts f.d. järn- ca en kilometer öster om byn ligger ”Vålerör”, vägsstation liksom ett f.d. lanthandel. Kvistorp ett röse som är 25 m i diameter och 2 meter

141 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

högt. Ismanstorps fornborg ligger mitt på socknens totala yta om 28 km2 utgör 1 000 ha Öland och är omgiven av våtmarker och löv- åker, 550 ha betesmark och 320 ha skogsmark. skog. Borgen mäter 125 m. Inom borgen finns Cirka 20 stycken av lantbruksföretagen har 88 husgrunder. djurhållning med cirka 1 500 nöt, 600 får och 150 svin. Natur- och kulturmiljöer Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär I Långlöts by finns en bilverkstad, ett galleri genom att de har används som betesmarker med kiosk och sommartid en restaurang. under mycket lång tid. Sjömarkerna vid Folkes- lunda utmärker sig med ett mycket öppet betes- För den besökande turisten kan socknen bjuda landskap. Floran inom dessa områden är på såväl natur- som kulturupplevelser. Him- mycket artrik och mängder med flyttfåglar melsberga konst- och friluftsmuseum som är använder markerna som rastlokal under vår en stor turistattraktion med många besökare och höst. Här finns också ett flertal häckande ägs och drivs av Ölands hembygdsförbund. vadarfåglar. Mittlandskogen, som anses vara Även Ismantorps fornborg är ett stort besöks- Nordeuropas störst sammanhängande ädellöv- mål. Ölandsleden, cykel- och vandringsleden skog, breder ut sig i den västra delen av sock- från norr till söder på Öland, har sin sträckning nen. Även Mittlandskogen har ett mycket högt från Dyestad i Runstens socken till Åstad. I naturvärde. I stora delar av Mittlandskogen Åstad delar cykelleden sig, vägen mot väster som berör Långlöt, sträcker ett par stora våt- går till Vedby och Karum och vidare mot Borg- marksområden ut sig med öppna fuktiga gräs- holm medan den andra vägen sträcker sig norr- marker och starrkärr som omges av lövskogar. ut mot Högtomta. Ölands Turist AB kan ge mer Amunds mosse, Kritmossen och Grossmossen information om socknens sevärdheter. hänger samman hydrologiskt och är opåver- kade av dikning. I de tre mossarna finns en Tätort och landsbygd artrik och skyddsvärd svampflora. Vid Det närmaste samhället med offentlig och Amunds mosse finns ett fågelskyddsområde. kommunal service finns i grannsocknen Run- I Långlöts socken är Ismanstorp Natura 2000- sten. Närmaste större centralorter är Borgholm område. och Kalmar.

Hela Långlöts socken är en kulturhistorisk vär- Service defull miljö. I socknen finns två stycken prakt- I grannsocknen Runsten finns barnomsorg i fulla radbyar, Långlöt och Folkeslunda med form av förskola och skolbarnomsorg samt för- bördig odlingsjord och vidsträckta sjömarker. skoleklass och årskurs 1–6. I Runsten finns Himmelsberga är Ölands bäst bevarade dubbla även ett föräldrakooperativt daghem, Näkter- radby. I Långlöt socken finns också ett flertal galen. Högstadium finns i Borgholm, gymna- fornlämningar. Stora delar av socknen väster sieskolor i Borgholm och Kalmar. om väg 925 omfattas av Mittlandets järnål- dersmiljöer. Det är ett unikt område med hel- Långlöt tillhör det mellersta hemtjänstområ- hetsmiljöer från den äldre järnålderns bonde- det. Distriktssköterska finns i Långlöts f.d. miljöer. Här finns rester av husgrunder, löst skola medan vårdcentral finns i Borgholm. grupperade byar, hägnadssystem, fägator och forntida gravar. Det allmänna renvattennätet som finns i delar Befolkning av socknen är dimensionerat så att ytterligare anslutningar kan ske. Renvattnet kommer från Långlöt har haft sjunkande befolkningsantal vattentäkten i Köpingsvik. Ingen del av sock- de sista åren, 2000 fanns här 197 invånare. I nen har tillgång till allmänt spillvattennät, socknen finns ett mindre antal fritidsboende utan alla avloppslösningar är enskilda anlägg- framför allt i återanvända mangårdar. ningar. Näringsliv Jordbruket är den dominerande näringen i Närmaste återvinningsstation finns i Runsten. socknen med cirka 25 lantbruksföretag. Av

142 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi I Långlöt finns ett vindkraftverk med en märk- Etablering av annan verksamhet får prövas effekt på 850 kW. Detta vindkraftverk har upp- efter de förutsättningar som finns på den aktu- förts under vintern 2001/2002 och är placerat ella platsen. väster om väg 925 i norra delen av socknen. Vid eventuellt ytterligare ansökningar av vind- I dagens lantbruk uppstår både positiva och kraftsetableringar kommer kommunen att negativa effekter för omgivningen. Den som pröva den efter de lagar och kriterier som finns söker sig till denna levande miljö för att bosätta beskrivet under rubriken ”Allmänna intressen, sig permanent eller på sin fritid måste vara Energi, Vindkraft”. medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar. Kommunikationer Östra vägen, väg 925, sträcker sig i nordsydlig Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- riktning genom socknen. Från Långlöt går väg männa intressen”. 967 i västlig riktning mot Högsrum. På vardagarna trafikerar Länstrafikens bussar väg 925 Sammanfattning av planerade till och från Borgholm och Kalmar. Pendlings- förändringar i Långlöts socken avståndet till Kalmar är cirka 4 mil och till ● Kommunen har inte för avsikt att ändra på Borgholm cirka 2 mil. den nuvarande mark- och vattenanvänd- ningen. Bebyggelseutveckling I Långlöts socken finns ingen detaljplan. Delar ● Hela Långlöts socken är en jordbruksbygd av Långlöt, Himmelsberga och Folkeslunda som bedömts bevarandevärd ur flera olika utgör samlad bebyggelse. Ny bebyggelse bör aspekter. Detta betyder inte att all framtida så långt som möjligt anpassas till den befintliga utveckling förhindras utan att hänsyn ska miljön på platsen vad det gäller placering, tas så att socknens attraktionskraft inte går utformning och färgsättning. I befintlig be- förlorad. byggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande.

De välskötta, högklassiga sjömarkerna vid Folkeslunda avslutas med en sjöbodplan närmast Östersjön vars bodar också vittnar om omsorgsfull vård. FOTO: LEO. ERIKSSON

143 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

144 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Runstens socken

Kort historik Runstens socken gränsar i norr till Långlöt och sammanbyggda ekonomilängorna i skiftes- är i övrigt omgiven av Glömminge och Norra verk och kalksten. Lopperstad är belägen all- Möckleby, båda i Mörbylånga kommun. Sock- deles öster om gamla landsvägen som nu flytt- nen är känd som en stolt, välbyggd jordbruks- tats något västerut. I den norra delen av byn bygd med mäktiga sjömarker i öster och åker- finns exempel på en kringbyggd gård med bruk i mittområdet. Alla socknens elva byar – ålderdomliga skiftesverkslängor och portskjul Bärby, Dyestad, Lerkaka, Lopperstad, Norra och ut mot vägen. Mangårdsbyggnaden utgörs av Södra Runsten, Spjutterum, Norra och Södra en längre salsbyggnad under brutet tak. Även Bäck samt Åkerby – är medeltida radbyar. i övrigt är bebyggelse av intresse och med sammanbyggda ekonomibyggnader längs byga- Lerkaka är den nordligaste byn i Runstens tan. Åkerby är en långsträckt radby med den socken som omfattar nio gårdar upprättade äldre bebyggelsen längs landsvägens östra som en dubbel radby med bebyggelse på båda sida. Idag är Åkerby Runstens sockens största sidor av landsvägen. Bebyggelsen är nästan by om elva gårdar. Mangårdsbyggnaderna ut- genomgående välbevarad och gäller både man- görs företrädesvis av salsbyggnader och har i gårdsbyggnaderna och ekonomihusen. Här finns allmänhet renoverats under modern tid. Eko- kringbyggda gårdar med i allmänhet salsbygg- nomilängorna på den östra sidan av vägen nader och ålderdomliga och sammanbyggda inger ett ålderdomligt intryck och är företrä- ladugårdar, påfallande många i kalksten vid desvis uppförda i skiftesverk som rödfärgats sidan av skiftesverksbyggnader. men här finns även ekonomibyggnader av kalksten. Under 1900-talet har flera ladugårdar Lerkaka kvarnrad har anlagts på ett förhistoriskt uppförts på den västra sidan av vägen varige- gravfält där det idag endast återstår fem gravar. nom byns struktur förändrats något. Till stor Tidigare grustäkter har också påverkat fornläm- del har detta att göra med en omfattande brand ningarna i byn. Att döma av två undersökta gra- 1954 då stora delar av byns ekonomibyggna- var i den sydligaste delen av byn syns båda dessa der förstördes. Vid byns södra gräns som också individer begravts i sen vikingatid. Till vikinga- utgör kommungräns finns en stor stenvalvbro, tidens slutskede hör också den 2 meter höga run- den s.k. Pelnabro, uppförd i kalksten med två stenen på motsatta sidan av kvarnraden. valv. Till platsen har knutits många historier med övernaturliga inslag. Norra Bäck består Bjärby omfattar idag nio gårdar, de flesta idag av sju gårdar vilka ligger i en radby. De belägna på den västra sidan av landsvägen. flesta av gårdarna har den götiska gårdsformen Ekonomibyggnaderna består av delvis sam- med ekonomibyggnaderna mot bygatan. Här manbyggda ladugårdslängor i skiftesverk längs finns flera gårdar som är välbevarade i sin hel- med vägen. Mangårdsbyggnaderna varierar het och med enskilda byggnader av intresse. I mer i utseende och ålder. Inne i byn står en run- Norra Bäck ligger också ”Jöns-Lasses” gård sten liksom ett par resta stenar, som troligen som är synnerligen välbevarad. utgör resten av ett större sammanhängande gravfält. I byn har tidigare legat ett kapell, hel- Södra Bäck ligger ca två kilometer väster om gat åt S:ta Margareta. Runsten är kyrkbyn och östra landborgen och landsvägen. Byn har fem även namnet på ett av Ölands tidigare härader. gårdar grupperade på ömse sidor om bygatan. Namnet anses inte syfta på substantivet run- Ekonomibyggnaderna är till största delen sten utan troligen till ordet ”runi” eller ”roni” moderna och det är endast en gård som fortfa- som syftar på ”lopp, rinnande vatten”. För- rande är kringbyggd med bebyggelse från modligen är det bäcken strax söder om kyrkan 1800-talet. Landskapet är öppet och svagt som avses. Runsten, och särskilt Södra Run- kuperat. Mellan Norra Bäck och Vanserum i sten, är sedan 1800-talet känt för sina stora norr, ligger en koncentrerad malmbebyggelse, bondgårdar med präktiga mangårdsbyggnader som framför allt tillhör Vanserum. Bebyggelsen under brutna tak. Flera av dessa manbygg- består av stugor och småskaliga ekonomi- ningar finns kvar tillsammans med de delvis byggnader vilka uppförts kring sekelskiftet.

145 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur och kulturmiljöer Runstens kyrka är uppförd 1835–36, samtidigt Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär som man rev den medeltida kyrkobyggnaden genom att de har använts som betesmarker som låg bredvid. Den gamla kyrkan uppfördes under mycket lång tid. Floran inom dessa troligen under 1100-talet. Dagens kyrka har områden är mycket artrik och mängder med imponerande mått vilket förstärks av den stora flyttfåglar använder markerna som rastlokal åttkantiga lanterninen som dessutom är Ölands under vår och höst. Här finns också ett flertal enda kyrka med tornur. Omedelbart norr om häckande vadarfåglar. Mittlandskogen, som kyrkan, som ligger vid vägkorset mellan anses vara Nordeuropas störst sammanhäng- nämnda häradsväg och landsvägen finns präst- ande ädellövskog, breder ut sig i den västra gården. Denna är uppförd 1828 efter 1700-tals- delen av socknen. Även Mittlandskogen har ett modell under brutet tak och den rödmålade mycket högt naturvärde. I stora delar av Mitt- byggnadens exteriör är mycket välbevarad. landskogen, som berör Runsten, sträcker sig Som flygelbyggnader finns en vitputsad och ett par stora våtmarksområden ut sig med ålderdomlig länga i kalksten liksom en rödmå- öppna fuktiga gräsmarker och starrkärr som lad länga i liggande timmer. Till kyrkomiljön omges av lövskogar. hör även folkskolan från 1872 som numera fungerar som församlingshem.

Väg 962 mellan Runsten och Glömminge är viktig för bl.a. de allt fler pendlarna till fastlandet. Den låga väg- standarden är viktig att åtgärda för att göra Runstensområdet än mer attraktivt. FOTO: LEO. ERIKSSON

146 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Följande områden inom Runstens socken är leden, cykel- och vandringsleden från norr till Natura 2000-område: Vanserum-Bäck-Öve- söder på Öland, har sin sträckning från Jord- torp, Åkerby-Runstens sjömarker och Dyestad. torp i den södra kommungränsen och från Gunnarstorp i Södra Möckleby, norrut genom Hela östra delen av Runstens socken är en kul- Södra Bäck, Vanserum och Dyestad. Ölands turhistorisk värdefull miljö. Här finns flera Turist AB kan ge mer information om sock- välbevarade bebyggelsemiljöer med radbyar, nens sevärdheter. malmbebyggelse och en av Ölands längsta kvarnrader. Husgrundsområden i sjömarkerna Tätort och landsbygd samt gravar och runstenar på östra landborgen Närmaste större centralorter är Borgholm och är intressanta fornlämningarna som finns i Kalmar. Runstens relativa närhet till Kalmar, socknen. Stora delar av socknen väster om väg 3 mil, har under de senaste åren medfört att 925 omfattas av Mittlandets järnåldersmiljöer. många unga familjer har flyttat hit. Det lokala Det är ett unikt område med helhetsmiljöer engagemanget för bygden är starkt och för- från den äldre järnålderns bondemiljöer. Här eningslivet är aktivt. finns rester av husgrunder, löst grupperade byar, hägnadssystem, fägator och forntida Service gravar. I Runsten finns barnomsorg i form av förskola och skolbarnomsorg samt förskoleklass och Befolkning årskurs 1–6. Det föräldrakooperativa daghem- Runsten har haft en positiv befolkningsutveck- met Näktergalen har nyligen byggts ut för att ling de senaste åren, 2000 fanns här 480 invå- tillgodose den ökande tillströmningen av barn. nare. I socknen finns ett mindre antal fritids- Högstadium finns i Borgholm, gymnasieskolor boende framför allt i återanvända mangårdar. i Borgholm och Kalmar. Läsåret 2001–2002 finns det 50 elever i Runstens skola. Enligt Näringsliv prognoserna för elevutvecklingen kommer den Jordbruket är den dominerande näringen i siffran att gälla även 2007. socknen med cirka 40 lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 49 km2 utgör 2 000 ha Ett av kommunens fyra folkbibliotek finns i åker, 900 ha betesmark och 550 ha skogsmark. Cirka 35 stycken av lantbruksföretagen har Runsten. Biblioteket fungerar även som skol- djurhållning med cirka 2 400 nöt, 1 200 får och bibliotek. I anslutning till skolan finns en gym- 900 svin. nastiksal som kan hyras genom Kultur- och Fritidsförvaltningen. I socknen finns ett av Ölands större hönserier.

Runsten fungerar som ett centrum för de om- kringliggande socknarna med bl.a. bensinstation, frisör, restaurang och kommunal service.

För den besökande turisten kan socknen bjuda på såväl natur- som kulturupplevelser. Ölands-

147 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Runsten tillhör det mellersta hemtjänstområ- med vägen mot Lopperstad. Även Dyestad, det. Närmaste vårdcentral finns i Borgholm. Södra Bäck och Lopperstad har utvecklings- möjligheter. Utbyggnad i större omfattning Det allmänna renvattennätet som finns i delar kräver detaljplan. Ny bebyggelse bör så långt av kommunen är dimensionerat så att ytterli- som möjligt anpassas till den befintliga miljön gare anslutningar kan ske. Renvattnet hämtas på platsen vad det gäller placering, utformning från vattentäkten i Köpingsvik. Allmänt spill- och färgsättning. I befintlig bebyggelse ska det vattennät finns i området kring kyrkan och är även vara möjligt att komplettera med mindre kopplat till lokal biologik damm. Övriga av- verksamheter som inte är miljöstörande. Eta- loppslösningar är enskilda anläggningar. blering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella Återvinningsstation finns i Spjutterum. platsen.

Till den allmänna servicen hör också rädd- I dagens lantbruk uppstår både positiva och ningstjänsten som har lokaler i Spjutterum. negativa effekter för omgivningen. Den som Brandkår ingår i verksamheten här. söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara Läs mer om Räddningstjänsten under rubriken medveten om dessa effekter och se dem som ”Allmänna intressen, Miljö och riskfaktorer”. givna förutsättningar.

Energi Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- I Runsten finns områden som är intressanta männa intressen”. för vindkraftsetablering. Dessa områden har emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid Sammanfattning av planerade en eventuell ansökan om vindkraftsetablering förändringar i Runstens socken kommer kommunen att pröva den efter de ● Kommunen har inte för avsikt att ändra på lagar och kriterier som finns beskrivna under den nuvarande mark- och vattenanvänd- rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- ningen. kraft”. ● Hela Runstens socken är en jordbruksbygd Kommunikationer som bedömts bevarandevärd ur flera olika Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig rikt- aspekter. Detta betyder inte att all framtida ning genom socknen. Från Runsten och Lop- utveckling förhindras utan att hänsyn ska perstad går väg nr 962 i västlig riktning mot tas så att socknens attraktionskraft inte går Glömminge. Standarden på denna väg är förlorad. oacceptabel och kommunen bör med kraft påverka Regionförbundet och Vägverket för ● En snar standardhöjning av väg 962 krävs. att få en snar förbättring tillstånd. Pendlingsavståndet till Kalmar och Borgholm är lika, cirka 3 mil. På vardagarna trafikerar Länstrafikens bussar väg 925 till och från Borgholm och Kalmar. Bebyggelseutveckling I Runsten finns en detaljplan som innefattar de centrala delarna av Spjutterum. Delar av Lerkaka, Bjärby, Runsten, Spjutterum, Vanse- rum malm, Lopperstad och Åkerby utgör samlad bebyggelse. Ny bebyggelseutveckling bör kunna ske i södra delen av Spjutterum längs

148 Till Pelnabro i Åkerby har knutits många ’’historier med övernaturliga inslag. BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

150 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Borgholms stad

Kort historik Borgholm omnämns för första gången år 1285. Marken där Societetsparken ligger var ur- Det var fästningen, föregångaren till Borg- sprungligen delvis avsedd som kvartersmark. holms Slott, som då avsågs. I den skyddade Här fanns Societetshus och bevarad musikpa- viken under borgen låg dess hamn, Borgehamn. viljong. Intill parken låg Badrestaurangen som De köpingsrättigheter som kom 1610 förmådde på 1980-talet ersatts med en byggnad med dess ej blåsa mycket liv i det lilla fiskeläget. Inte anda. Vid Tullgatan sträcker sig en idag margi- heller de stadsrättigheter som Borgholm erhöll naliserad park som under badhusepoken hade 1816 gav till en början den blomstrande köpen- stor betydelse. skap som avsikten naturligtvis var. En exklusiv villabebyggelse för fritidsbruk Borgholms första stadsplan och dess tidiga växte fram främst i Borgholms hamn. Villaga- bebyggelse kom till under den stilepok som tans byggnader karaktäriseras av oregel- kallas empire i Napoleons Europa eller som bundna planlösningar, stora verandor, panel- den kom att heta hos oss, Karl-Johanstil. Efter- beklädnad i varierande riktningar och tunna som få svenska städer anlades under 1800- utskjutande tak. Färgsättningen var ursprungli- talets början är stadsbilden med sina rät- gen i bjärta sinsemellan avvikande färger. Idag vinkliga och breda gator och rymliga torg är nästan samtliga badortsvillor helt vitmålade ovanlig i Sverige. I Finland och Baltikum är varför epoken oriktigt tros ha varit färglös. Vid stadstypen däremot oftare förekommande. torget ligger stadshuset och f.d. posten från 1860-talets Borgholm bedömdes av arkitektur- 1940-talet som båda är av hög arkitektonisk historikerna som ”det fullödigaste exempel på klass. stadsbyggnadskonst i Karl-Johanstil som vårt land haft att uppvisa”. Därtill hade Borgholms Sin främsta namnkunnighet har Borgholm i sin bebyggelse en ”sällsynt enhetlig och smakfull egenskap av turist- och sommarstad. Den sär- prägel”. Av denna tidiga bebyggelse återstår präglade naturen och närheten till öns två mest flera köpmansgårdar samt ett antal väl under- lysande sevärdheter, Borgholms Slott och Sol- hållna gathus, flera med sin karaktäristiska liden, har skapat betingelserna för detta. Borg- fritrappa i behåll. Borgholm idag har en mer holms badort grundades redan på 1860-talet, oenhetlig, spretande charm. utvecklades starkt under 80- och 90 talen och kulminerade när H. M. Kronprinsessan Victo- Av 1800-talets hamnanläggningar återstår Ved- ria anlade sitt sommarslott Solliden vid 1900- kajen och det inre av hamnen. Kronomagasinet talets början. Av badortsepokens tid återstår och Tullhuset är bevarade byggnader med idag societetspark med musikpaviljong, kall- hamnanknytning. Kronomagasinets syfte var badhus och strandpromenader samt ett antal att fungera som ett beredskapslager för spann- stora badortsvillor som är i privat ägo. Det mål vid nödår. nyrenoverade byggnadsminnet Borgholms Bio från 1919 hade som ursprunglig affärsidé Borgholm blev huvudstationen för järnvägs- att roa badgästerna. trafiken på norra Öland. Den i Västra Kyrko- gatans förlängning belägna stationsbyggnaden i tegel används idag som ”Resecentrum”. I delar av lokstallarna, beklädda med kalksten, ligger idag postkontoret.

151 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Näringsliv Borgholm är en till ytan ca 3,5 km2 stor, ganska Handeln är den dominerande näringen till- glest bebyggd tätort där de flesta större beva- sammans med verksamheter som har anknyt- randevärda naturmiljöer enligt Miljöbalkens ning till turistnäringen. En rad välsorterade klassificeringar redan är tagna i anspråk. butiker, livsmedelshallar och bensinmackar utgör ryggraden i Borgholms vardagsliv. I sta- Däremot finns det gröna områden i tätorten den finns också ”tjänste- och serviceföretag” som det är viktiga att bevara som exempelvis som banker, bokföringsbyråer och konsult- Societetsparken, Beckmanska parken, Kapell- företag. udden och Sjöbergs udde (Sjöstugeudden). Dessa områden är populära strövområden både Verksamheter med anknytning till turismen för de boende i Borgholm och för turisterna. har stor betydelse för Borgholms näringsliv. Samtidigt är det viktigt för djur och växter att Sysselsättningsgraden ökar markant inom de har en möjlighet att förflytta/sprida sig denna näring under sommarsäsongen. Handel, mellan de gröna områdena för sin överlevnad. nöjesställen, restauranger, camping, hotell, vandrarhem och rumsuthyrning är några av de Ur kulturell synpunkt har Borgholm flera vär- verksamheter som ”blomstrar” under sommar- den att bevara för framtida generationer. I säsongen. öster, i gränsen mot Köpingsvik, finns Blå Rör, Ölands största bronsåldersröse. Att från Inom industrin dominerar livsmedelsföräd- den första stadsplanen kunna följa bebygg- lingen. ARLA Ost är det företag som syssel- elsens utveckling, badortsperioden och de sätter flest antal personer i kommunen. I början olika arkitektoniska uttrycken genom 1900- av 2002 kom besked om att ARLA Ost kom- talet fram till våra dagar är betydelsefullt. mer att lägga ner sin verksamhet i Borgholm. Mycket karaktäristiskt från den första stads- Mindre företag har svampkonserver, pannka- planen är gatorna som ligger som ett rutnät och kor och kroppkakor på sina program. Inom en del av dessa gator som slutar med en fri sikt Borgholms tätort finns också flera småföretag över havet. Det som främst ger karaktär åt med skiftande inriktning. Borgholm är dess empirestadsplan med rym- ligt torg och breda gator i rutnät. De återstå- Flera konstnärer är verksamma i staden och ende utblickarna från gatumynningarna över det finns flera privata konstgallerier. Krono- sundet är viktiga att slå vakt om. magasinet är ett exempel på utställningsverk- samhet i föreningsregi. Befolkning Borgholms tätort har en positiv befolknings- Tätort och landsbygd utveckling. Här bodde 3 200 personer år 2000, Borgholm har genom åren vuxit ur sin rutnäts- en ökning med 18 personer från år 1999. plan och har vid olika tillfällen byggts ut varvid områden tillhöriga Köping och Räpplinge socknar lagts till Borgholms stad.

152 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Service Borgholm är ett av kommunens två ”service- Det allmänna vatten- och avloppsnätet som har centrum”. Borgholm för den södra delen och en acceptabel standard täcker hela tätorten. Löttorp för den norra delen. Inom det norra hamnområdet finns ett av kommunens reningsverk. Inom tätorten finns barnomsorg i form av för- skola, skolbarnomsorg, förskoleklass samt en Återvinningsstation finns i Borgholm. Montessoriförskola. I anslutning till skolorna finns gymnastiksal och sporthall. Viktoriasko- Energi lan inrymmer förskola och årskurs 1–6 och Borgholm Energi har en fliseldad fjärrvärme- Slottskolan inrymmer årskurs 7–9. Hösten anläggning inom Borgholms tätort. Detta ger 2001 startade Ölands gymnasium i Borgholm. fler privata fastighetsägare möjligheten att Utbyggnaden kommer att ske successivt och ansluta sig till nätet. till höstterminens början 2003 finns förhopp- ningar om att en ny skolbyggnad kan invigas. Kommunikationer Skolbyggnaden skall då inrymma och sam- Västra landsvägen, väg 136 mot norra Öland, ordna gymnasieskolans och Komvux verk- passerar Borgholms östra delar. Vägen har de samheter. senaste åren gjorts säkrare med separat gång- och cykelväg samt med en gångtunnel. En Biblioteksverksamheten bedrivs med huvud- ökad efterfrågan av tätortsnära bebyggelsebar bibliotek i Borgholm samt ett skolbibliotek i mark och en nyexploatering vid ”Karlshöjd” anslutning till Viktoriaskolan. Inom Kultur- på östra sidan om väg 136 aktualiserar trafik- och fritidsförvaltningen ansvarar man även för säkerhetsfrågorna. På sikt kan det även krävas fritidsgårdsverksamheten på Krongården. en separerad gång- och cykelvägskorsning med väg 136 i den norra delen av tätorten. Borgholm tillhör tillsammans med Räpplinge och Högsrum det södra hemtjänstområdet. I Inom tätorten finns ett gång- och cykelnät som Borgholm finns särskilt boende för äldre och delvis är separerat från den allmänna trafiken. funktionshindrade på Strömgården, Borgholms sjukhem och på Ekbacken.

Inom tätorten finns också andra verksamheter som har sitt stöd i Socialtjänstlagen. För mer information, kontakta Socialförvaltningen inom Borgholms kommun.

Landstinget som ansvarar för allmänsjuk- vården har läkarmottagning och distriktsköter- ska i Borgholm. Läkarmottagningen fungerar även som jourcentral för Öland på kvällar och helger. Landstinget har också ambulansverk- samhet stationerad vid vårdcentralen.

153 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Länstrafikens bussar passerar genom Borg- Inom tätorten finns fritidsbebyggelse som holm där det finns ett flertal hållplatser. Trafi- främst är lokaliserad till nordöstra delen, om- ken har en acceptabel turtäthet. rådena närmast Köpingsvik. Blå Rör, ett område med uthyrningsstugor från 1950-talet i Hamnen i Borgholm nyttjas eller har nyttjats nordost, ingår i kommunens planerade utveck- som gästhamn, fiskehamn, färjehamn och han- lingsområden för bostadsbebyggelse. Uthyr- delshamn. Den är en viktig tillgång för Borg- ningsverksamheten är under avveckling. Sjö- holm som inte utnyttjas till sin fulla kapacitet. stugeområdet är ett mindre, kommunägt Gästhamnen som ligger strax intill Strand skogsområde väster om Blå Rör. Mark inom Hotell har ökat sin beläggning de senaste åren området har upplåtits till ett 20-tal stugor och hade ca 6 500 gästbåtar år 2000. Inom genom bostadsarrende. Kommunens intentio- hamnområdet finns också en fritidshamn som ner med området är att befintliga fritidshus på den lokala båtklubben ansvarar för. Ett mindre sikt skall avlägsnas så att området blir tillgäng- antal fiskebåtar lägger till i hamnen. Färjetrafi- ligt för turismen och det rörliga friluftslivet. ken mellan Borgholm och Mönsterås/Timmer- Kapelludden väster därom används som cam- nabben saknar kontinuitet och har fungerat pingområde. Inom campingen finns uthyr- från och till de senaste åren. Funktionen som ningsstugor och badhus och ytterligare verk- handelshamn finns inte längre men ur bered- samhetsutveckling pågår. Området är föremål skapssynpunkt bör den bevaras. för detaljplaneläggning. Kungsgårdsområdet som till större delen ligger i Räpplinge socken I samband med fjärrvärmeutbyggnaden sker är föremål för detaljplaneläggning och i första också en utbyggnad av bredbandsnätet inom hand är det området vid Vasahuset som avses tätorten. Förhoppningen är att de boende inom bli företagsby. Kommunen anser att det är av tätorten skall ha möjlighet till en snabbare högsta vikt att bevara de kustnära områdena datakommunikation inom en snar framtid. tillgängliga för det rörliga friluftslivet. Utveck- lingsområden för bebyggelse är Blå Rörs- Bebyggelseutveckling området samt i sydöstra delen vid Nydala/ I stort sett hela Borgholms tätort är detaljpla- Kolstad. nerad. I en tätort som ständigt utvecklas är det också viktigt att detaljplaneläggningen följer En mer detaljerad redovisning av den framtida utvecklingen. I Borgholm pågår detaljplane- mark- och vattenanvändningen för Borgholms arbete i flera lägen för att möjliggöra ny tätort kommer att redovisas i den fortsatta bostads- och fritidsbebyggelse i tätortsnära översiktsplaneringen genom en fördjupad lägen. översiktsplan.

Vid Kapelludden pågår detaljplanering för den nya gymnasieskolan. Det finns flera områden med äldre detaljplaner som är i behov av en översyn. Främst gäller detta det yttre hamn- området där en särskilt tillsatt grupp utreder frågan.

154 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade Ny exploatering inom tätorten fordrar detalj- förändringar i Borgholm plan. Tillkommande bebyggelse bör så långt ● På sikt kan det även krävas en separerad som möjligt anpassas till den befintliga miljön gång- och cykelvägskorsning på väg 136 på platsen vad det gäller placering, utformning i den norra delen av tätorten. och färgsättning. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre ● Det finns flera områden med äldre detalj- verksamheter som inte är miljöstörande. planer som är i behov av en översyn. Annan verksamhetsutövning prövas i de en- Främst gäller detta det yttre hamnområdet, skilda fallen och lokaliseras till lämpligt som är en inte rätt utnyttjad resurs. område inom eller utom tätorten. ● Utvecklingsområden för bebyggelse är Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- Blå Rörs-området samt i sydöstra delen männa intressen”. vid Nydala/Kolstad.

● En mer detaljerad redovisning av den framtida mark- och vattenanvändningen för Borgholms tätort kommer att redovisas i den fortsatta översiktsplaneringen genom en fördjupad översiktsplan.

Infarten till det ”Nya Blå Rör” håller på att byggas. Här får Borgholm ett väsentligt tillskott av stora, strandnära villatomter på gångavstånd från centrum. FOTO: LEO. ERIKSSON

155