DOCSLIB.ORG

Krutbrännaren 2005-1

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Krutbrännaren Nr 1 • 2005 • Årg. 14 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 14, 2005 nr. 1. ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2005 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Keneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tel. 0480 / 198 46. E-post: kenneth- Tommy Knutsson (v.ordf.) [email protected] Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Tel. 0485 / 420 14 Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn E-post: [email protected] Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Thomas Johansson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Jutnabbevägen 19, 392 36 Kalmar Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 695 79 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Helena Lager St. Bunneby 3024, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485/440 69 "Ölands svampflora" E-post: [email protected] Ett pågående projekt där vi försöker kart- lägga svampfloran på Öland. Avsikten är Projekt Ölands hotade växter att få fram så kompletta sockenfloror som Hjälp oss inventera sällsynta och hotade möjligt för att därigenom få en bild över växter på Öland. Vill du ha en aktuell röd- arternas utbredning och frekvens. Är du lista, eller äldre fynduppgifter som behö- intresserad så skriv eller ring till Tommy ver kontrolleras skriv eller ring till Tho- Knutsson. mas Gunnarsson. Omslagsbild: Sumpnycklar Orchis traunsteineri Foto: Thomas Gunnarsson Omslagets baksida: Skogsfru Epipogium aphyllum C.A.M. Lindman Bilder ur Nordens flora Krutbrännaren 1(14) 2005 Växer mossnycklar på Öland? av Per Bjurulf Bakgrund och syfte bladspetsarna är inte så stukade; dessutom I Svensk Botanisk Tidskrift (Ericsson 1982) blommar de för fullt, medan ängsnycklarna, rapporterades från Knisa mosse på Öland D. incarnata vid det här laget gott och väl ett bestånd av nyckelblomster, som art- blommat över. Titta också på läppteck- bestämdes till mossnycklar. Författaren ningen, den visar på de flesta av exempla- uppger att de vid förflyttningen ut till be- ren småstick istället för strimmor. Nyck- ståndet den 6/7 passerar ett agbälte, som larna växer i vitmossa; här finns skvattram, upplevdes ”som minst sagt livsfarligt”. Ledum palustre, rundsileshår, Drosera Därefter kom de emellertid ut på ”ett un- rotundifolia, kråkklöver, Comarum derlag, till huvudsak bestående av vitmossa palustre, bl.a.; allt utvisande att vi befin- och slyartad björkskog, som föreföll något ner oss i ett s k fattigkärr”. Nycklarna be- stabilare men som fortfarande gungade be- stämdes enligt artikeln till mossnycklar, tänkligt”. Nyckelblomstren, som påträffa- Dactylorhiza sphagnicola. des här, uppgavs påminna ”mycket om Syfte sumpnycklar, med det undantaget att de har något mindre blommor med ej fullt så grov Avsikten med den här aktuella undersök- sporre, och ofläckade, djupt kölade blad. ningen är att granska om Blomläppens kanter är inte nedåtböjda och 1. det finns exemplar från formgruppen sump-mossnycklar på Knisa mosse och 2. om det i så fall är moss- eller sump- nycklar. Aktuell inventering Den 4 juli 2004 passerade vi ut över den gungande mjukmattan, bestående av Cladiumrötter, ut på det lite fastare partiet med slyartad björkskog. Där fanns ängs- nycklar, somliga fortfarande i blom. De stod glest inom ett cirka hektar stort område. De flesta var typiska ängsnycklar, relativt grova, med tjock (4-6 mm) hoptryckbar stjälk. Stjälkbladen var relativt korta, av- långa, vertikalt riktade, bredast vid basen och utan fläckar. Axen var mångblommiga, Figur 1. Ängsnyckel från Knisa mosse med somliga med ljusröda (Figur 1-2) andra med rent grön stjälk, stjälkblad utan fläckar. Glest, blomfattigt ax med ljusröda blommor. 3 Krutbrännaren 1 (14) 2005 sträckte sig delvis in i detta men även ut mot det öppna vattnet. Beståndet uppskat- tades till drygt 100 talet inom cirka 600 kvm. Inom kärnområdet stod också skogs- nycklar. Nycklarna stod i vitmossa, fram- förallt på tuvorna, i stort sett i full solexposition. Följearter Inom handnycklarbeståndet fanns kärr- knipprot (Epipactis palustre) i tidig blom, Figur 2. Blomma från samma individ som i skogsnycklar (Dactylorhizha maculata ssp. figur 1. Ljusröd läpp med gles teckning med fuchsii), majviva (Primula farinosa) i frö- öglor, linjer och prickar. Konformad till ställning, tätört (Pinguicula vulgaris) och spetsig, lätt böjd sporre. Sidolober gotlandsag, (Cladium mariscus). Övriga tillbakavikta. följearter som noterades: glasbjörk (Betula mörkare röda, små (läpp ca 7x7 mm) blom- pubescens), bladvass (Phragmites mor, ofta med distinkt läppteckning med australis), kråkklöver (Comarum palustre), linjer, öglor och punkter och med för ängs- täta bestånd av kärrbräken (Thelypteris nycklar typisk braktétandning (Figur 3, palustris), ängsull (Eriophorum jämför nedan). Inströdda bland dessa ty- angustifolium), hirsstarr (Carex panicea), piska individer fanns avvikande former. De trådstarr (C. lasiocarpa), hundstarr (C. var mindre, gracilare och med inte så hop- nigra), dystarr (C. limosa), bunkestarr (C. tryckbar stjälk och med fläckiga blad. Dess- elata), en (Juniperus communis), tall (Pinus utom fanns ett område med tätare bestånd sylvestris), bind- och gråvide (Salix aurita, av små och betydligt mer varierande for- S. cinerea), ett bestånd av skvattram (Rho- mer, som bedömdes tillhöra formgruppen dodendron tomentosum), ängsvädd sump-mossnycklar. Denna population hade (Succisa pratensis), sumpmåra (Galium ett kärnområde strax intill agbältet och uliginosum), rund- och storsileshår Figur 3. Braktétandning hos ängsnycklar (samma individ som i fig. 1 och 2). De små kantcellerna delar helt sida med angränsande celler, vilket ger en i stort sett plan eller svagt småbuktig ytterkontur. 4 Krutbrännaren 1(14) 2005 (Drosera rotundifolia, D. anglica), blod- med 7-15 blommor (de grova, storvuxna rot (Potentilla erecta), kärrviol (Viola undantagna, de hade täta, långa, mång- palustris) och darrgräs (Briza media). blommiga ax). Blommorna var små till medelstora (läppen 6- 9 x 6-9 mm), oftast Morfologiska karaktärer mörkt röda med enstaka ljusröda exemplar. Individerna inom kärnområdet uppvisade Läppteckningen var ibland mycket distinkt stor formvariation med enstaka grova, med linjer, öglor och punkter, ibland mera storvuxna (upp mot 50 cm höga) individ prickig med endast tendens till formering med tämligen breda blad med och utan av linjer. Sidoloberna var oftast starkt fläckar (Tabell I). Höjden på de flesta va- tillbakavikna och med ibland grovsågad rierade mellan 25-35 cm med enstaka låg- nedre kant. Största läppbredden var nedom vuxna exemplar (12 cm). De flesta var mer mitten. Mittloben ibland bågformigt utskju- eller mindre intensivt brunpigmenterade på tande (märkbar i sidoprojektion) ibland stjälkavsnittet nära axet och med violett svagt avsatt. De pariga sepalerna var ofta kant på högbladet (Figur 4). Stjälken var korta (6-7 mm, ibland upp till 9 mm), mar- tunn (2- 4 mm) och ej eftergivlig. Tre till kerat skärformiga, oftast utåt- uppåtriktade fyra stjälkblad, som var mellan 6-7 cm och med teckning av linjer och punkter. långa, knappt cm breda med och utan Sporre ofta markerat kort (4-6 mm men fläckar. Bladen var oftast jämnt fördelade ibland upp till 9 mm), rak och med kraftig efter stjälken, bladformen långdraget tri- konform (figur 5, tabell 2). Braktéer, ej ut- angulär, bredast mot basen. Riktningen var skjutande ur axet, (15 – 30 mm långa och 2 företrädesvis vertikal, något utåt. Översta – 12 mm breda) med huvudsakligen brun- stjälkbladspetsen nådde ej axbasen (-2 till röd färg. –7 cm). Glesa, rundat till cylindriska ax Tabell 1. Morfologiska karaktärer hos handnycklar på Knisa mosse, Öland Variabel 12345678910111213 1 28 +++ ++ 5 1,1 + 15 5 2,5 6 5 mör 2 2 35 +? + 6 1,2 + 13 5 2 7 7 mör 2 3 32 + ++ 6 1,1 + 7 4 2 7 7 mör 2 Individ 4 35 + ++ 7 1,4 ++ 15 6 2,5 6 8 mör 2 5 12 0 + 6 0,7 0 9 2,5 2 8 6 ljr 2 6 47 0 ++ 8 0,7 + 43 16 4 9 11 ljr 2 7 13 0 + 6 0,6 0 7 2 2,5 7 8 röd 2 8 13 ++ + 6 0,9 + 11 4 2,5 7 7 mör 2 1. höjd i cm, 2. axnära pigmentering +, ++, +++, 3. violett kant på högbladet. +, ++, +++, 4. längd på stjälkbladet i cm, 5. bredd på stjälkbladet i cm. 6. bladfläckighet +, ++, +++, 7. antal blommor, 8. blomaxets längd i cm, 9. blomaxets bredd i cm, 10. läppens längd i mm, 11. läppens bredd i mm, 12. läppfärg, mör= mörkröd, röd, ljr= ljusröd, 13. läppteckning, 1. prickar, 2 linjer, öglor och prickar ofta i enkel eller dubbel hästskoformation. 5 Krutbrännaren 1 (14) 2005 Kantcellerna är mindre och ligger med hela sidorna mot intilliggande cell, vilket ger en i stort sett plan ytterkontur (figur 10). Mossnycklar har i typiska fall jämnt sfäri- ska, medelstora kantceller, som ger braktékanten en symmetrisk, regelbundet kullig ytterkontur (figur 11, typexemplar från övergångsfattigkärr på Dumme mosse en mil väster om Jönköping). Sporren hos mossnycklar är i typfallet trattformad med tjockare proximal del som snabbt smalnar till en utdragen, krökt spets (figur 12). Några individer med dessa karaktärer på- träffades ej på Knisa mosse. Som ovan nämnts fanns inom kärnom- rådet enstaka högvuxna individer med långt, tätt ax (Figur 13). Cellerna i brakté- kanten hos dessa visade en blandning av kantceller av incarnata- och traunsteineri- typ.
Recommended publications
  • Trollskogen to Discover in Trollskogen

    Trollskogen to Discover in Trollskogen

    Many ancient remains NATURE RESERVE IN THE COUNTY OF KALMAR nature reserve For those interested in cultural history, there is also much Trollskogen to discover in Trollskogen. Around 15 burial cairns and Byxelkrok stone-settings provide the oldest traces of human settle- Grankullavik ment. Trollskogen In the 15th century, Örboviken (now Grankullaviken) was 136 a major naval base commanding a large part of the Central Bödabukten Baltic. Traces of the two entrenchments (eastern and Kalmarsund western redoubts) which defended the base are still visible. Böda There is also a stone wall dating back to the 16th century, which probably enclosed a hunting park. On the shore is BALTIC SEA the wreck of the schooner Swiks, which ran ashore here during a storm in December 1926. 0 4 km Löttorp Högby How to get to Trollskogen Nature Reserve: The reserve is located on the northern tip of Öland (approx. 65 km from Borgholm). Trollskogen’s coordinates (RT90): X: 63 58 21, Y: 15 79 10. Wreck of the schooner Swiks. Visit the nature reserve and the naturum Trollskogen! Please note ... Trollskogen is one of the most popular nature areas on ... that within the nature reserve it is forbidden to: northern Öland. Three walking trails start from the parking • drive motor vehicles, other than on existing roads, • ride, other than on existing roads, area, offering easy access to the countryside and history of • cycle, other than on the “main road”, the reserve. By the parking • camp, area you also find naturum • light fires, Trollskogen – a visitors’ • bring unleashed dogs or other loose pets, centre with exciting and • put up boards, signs, placards, posters or similar or make inscriptions, • destroy, remove or damage fixed natural objects or surfaces, educational information for • collect loose stones or remove pieces of bedrock, all ages about the geology, • damage or remove growing or dead trees, stumps, bark, branches or flora, fauna and cultural shrubs, history of Öland.
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52

    4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52

    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52

    4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52

    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
  • 1. the Archipelago Sea the Archipelago Sea Is a Part of The

    1. the Archipelago Sea the Archipelago Sea Is a Part of The

    1. The Archipelago Sea The Archipelago Sea is a part of the Baltic Sea between the Gulf of Bothnia, the Gulf of Finland and the Sea of Åland, within Finnish territorial waters. By some definitions it contains the largest archipelago (island group) in the world by the number of islands, although many of the islands are very small and tightly clustered. The larger islands are inhabited and connected by ferries and bridges. The Åland Islands, including the largest islands of the region, form an autonomous region within Finland. The rest of the islands are part of Finland Proper. The Archipelago Sea is a significant tourist destination. Nature and Conservation The islands provide a unique and diverse environment for wildlife. The bigger islands resemble the coastal regions of continental Finland whereas skerries have a radically different environment. Smaller islands are devoid of trees, but still harbour a rich plantlife. The environment is sunny, has a relatively long growing season and is fertilised by guano. On the other hand, nearly constant wind and thin or non-existent soil limit plant growth. The very low salinity of the Baltic Sea makes splashes of seawater more benign for plant life. While most of the islands are rocky, some are actually extensions of the Salpausselkä ridge system, and thus composed of terminal morraine. Such islands include Örö and Jurmo. The flora and fauna in these islands is more diverse than in their rocky neighbours. The conditions can vary radically even within one small island, due to the features of the rock on which the islands are based.
  • Underlag Till Riksintressen För Kulturmiljövården, Borgholms

    Underlag Till Riksintressen För Kulturmiljövården, Borgholms

    Länsstyrelsen 1 (58) Kalmar län Underlag till riksintressen för kulturmiljövården Borgholms kommun Antagen av Riksantikvarieämbetet 2018-05-31 Länsstyrelsen 2 (58) Kalmar län Länsstyrelsen 3 (58) Kalmar län H19 ÖSTRA ÖLANDS KUST- OCH ODLINGSBYGDER Områdesnamn: RIK H19 Östra Ölands kust- och odlingsbygder Områdeskod: 88512019 Kommun: Borgholm Motivering: Odlings- och kustlandskap med en sedan medeltiden bibehållen markindelning där fornlämningsmiljöer från järnålderns bondesamhällen, bymiljöer formade som radbyar, odlade inägojordar, betade sjömarker, samt sjöbodar och säsongsmässiga fiskelägen tillsammans väl uttrycker utvecklingen av kulturlandskapet. Uttryck för riksintresset: Fornlämningsmiljöer från främst äldre järnåldern med tydliga samband till sentida gärden och byar. Odlingslandskapets tydliga indelning med inägor och utmarker av medeltida karaktär med öppna och betade sjömarker. Gärdesmurar, skiftesmurar och utmarksmurar som tillsammans berättar om odlingslandskapets utveckling från medeltid till 1900-tal. Radbyar på medeltida lägen med bebyggelse från 1700- till 1900-tal och med nära koppling till kringliggande odlingsmarker. Småskalig malmbebyggelse ifrån 1700-tal till 1900-tal karakteristiskt placerade i byarnas utkanter. De medeltida kyrkorna med tillhörande sockencentrum samt deras visuella samband med kringliggande kulturlandskap. Hamnar, fyrplats samt säsongsmässiga fiskelägen med låga sjöbodar från 1800- och 1900-tal, ofta rödmålade träbyggnader, och deras samband med byar och kringliggande landskap. Kvarnarna och hur de utifrån sin placering på höjdlägen framträder i landskapet. Kapelluddens fyr och kapellruin och deras karakteristiska siluett i landskapet. Visuella samband mellan byarna, det kringliggande landskapet och Östersjön. Länsstyrelsen 4 (58) Kalmar län Beskrivning av kulturmiljön Inledning Det kustnära landskapet på Ölands östra sida, och öster om den sammanhängande skogsbygden i Mittlandet, präglas av ett till största delar öppet odlingslandskap. Området binds samman av den genomgående landsvägen som följer en gammal strandvall.
  • Krutbrännaren 2009-1

    Krutbrännaren 2009-1

    EN Krutbrännaren Nr 1 ∙ 2009 ∙ Årg 18 NT CR VU ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 18, 2009 nr. 1 ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2009 är 100:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 130:-). För medlemmar yngre än 25 år är avgiften 50:-. Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrän- naren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Kenneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 198 46. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tommy Knutsson (v.ordf.) Håkan Lundkvist Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Helena Lager Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Triberga 131, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485/450 55 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Tel. 0485 / 106 24 E-post: [email protected] “Ölands svampflora” Projekt Ölands hotade växter Ett pågående projekt där vi försöker Hjälp oss inventera sällsynta och hotade kartlägga svampfloran på Öland.
  • Öland : Landskapets Kyrkor

    Öland : Landskapets Kyrkor

    Öland landskapets kyrkor Ölands norra udde Ölands församlingskyrkor 1950 Vid medeltidens slut fanns 34 sockenkyrkor samt sju kapell på Öland. Av de nuvarande Böda kronopark 34 församlingskyrkorna, äldre än 1950, är Oskarshamn dock endast några få helt medeltida. De övriga är samtliga nybyggda eller ombygg- 9 # da under 1700- och 1800-talen. En av de medeltida kyrkorna har bevarats som öde- kyrka. Av kapellen återstår endast i några fall synliga ruiner. 9 # Bakgrunden till det omfattande nybyg- gandet var den allmänt stora folkökningen 9 # 9 under främst 1800-talet och tidens krav på # större och mera ändamålsenliga prediko- lokaler. De medeltida kyrkorna på Öland 9 avvek genom sina påbyggda vindsvåningar # Mönsterås för profana ändamål och ofta torn både i öster och väster från den nya idealkyrkan 9 # och var dessutom svåra att underhålla. I många fall behölls dock det medeltida väst- tornet liksom användbara murdelar när 9 kyrkan i övrigt förnyades. # 9 En liknande, men något förenklad kart- # SMÅLAND bild på rapportens baksida visar försam- Borgholm lingskyrkorna i hela riket. 9 9 # # # 9 # 9 # 9 # 9 # 9 # 9 # 9 # Mittlandsskogen Kalmar 9 # Färjestaden 9 # 9 # 9 # 9 9 # # Möre 9 # 9 9 # # Mörbylånga 9 # 9 # Perioder 9 # Medeltiden Öland 1550–1760 Stora Alvaret 9 # 9 Församlingskyrkor och # 1760–1860 församlingsgränser 1950 1860–1950 9 # Osäker 9 # Fylld prick anger period för uppförande. © Lantmäteriverket Gävle 2002 Ring anger period för eftermedeltida ombyggnad av långhus/kor. BLEKINGE 9 #) 0 10km Ölands södra udde Ölands norra udde Ölands församlingskyrkor 1950 Vid medeltidens slut fanns 34 sockenkyrkor samt sju kapell på Öland. Av de nuvarande Böda kronopark 34 församlingskyrkorna, äldre än 1950, är Oskarshamn dock endast några få helt medeltida.
  • Ölands Första Kyrkor -Stormännens Gårdskyrkor? Av Maria Brynielsson

    Ölands Första Kyrkor -Stormännens Gårdskyrkor? Av Maria Brynielsson

    Uppsatsen är publicerad på internet av projektet Öländska resor _____________________________________________ Arkeologi 80 p _____________________________________________ Ölands första kyrkor -stormännens gårdskyrkor? av Maria Brynielsson Uppsats inom kursen Arkeologi 10p Handledare: Dag Widholm Högskolan i Kalmar Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Vårterminen 2000 1 Brynielsson, M. 2000. Ölands första kyrkor –stormännens gårdskyrkor? D-uppsats. Kalmar Högskola. ABSTRACT The aim of this essay is to investigate if there are any original farm churches on Öland and if they are located at pre historically or Middle Ages centres. I have worked with literature studies to illustrate my questions. I can establish the fact that several of the churches have signs that indicates that they can be original farm churches. Many of the churches on Öland are located at pre historically communication roads and on high levels. Some churches are also located near by centralplaces, for instance Köping which lies next to the old market place. Keywords: Öland, early Middle Ages, churches. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING…………………………………………………………………. 6 2. PROBLEMSTÄLLNING……………………………………………………. 6 3. AKTUELL FORSKNING AV BETYDELSE FÖR MIN PROBLEMSTÄLLNING………………………………………………... 7 3.1. Religionsskiftet mellan hednisk och kristen tro……………………….. 7 3.2. Processen mot kristnandet avspeglad i föremål och fornlämningar………………………………………………. 8 3.2.1. Runstenar…………………………………………………… 8 3.2.2. Eskilstunakistor…………………………………………….. 9 3.2.3. Några olika tolkningar om runstenarna…………………….. 10 3.2.4. Frösö kyrka och hedniska offer…………………………….. 11 3.3. Svearna…………………………………………………………………… 12 3.3.1. Ortnamn som tyder på svearikets påverkan………………… 12 3.3.2. Vårdkasar……………………………………………………. 13 3.4. Mynt och silverskatter…………………………………………………… 14 4. METOD OCH KÄLLMATERIAL…………………………………………. 15 5. BAKGRUND…………………………………………………………………. 15 5.1. Beskrivningar och teckningar över kyrkorna på Öland……………… 15 5.1.1.