Underlag Till Riksintressen För Kulturmiljövården, Borgholms

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Underlag Till Riksintressen För Kulturmiljövården, Borgholms Länsstyrelsen 1 (58) Kalmar län Underlag till riksintressen för kulturmiljövården Borgholms kommun Antagen av Riksantikvarieämbetet 2018-05-31 Länsstyrelsen 2 (58) Kalmar län Länsstyrelsen 3 (58) Kalmar län H19 ÖSTRA ÖLANDS KUST- OCH ODLINGSBYGDER Områdesnamn: RIK H19 Östra Ölands kust- och odlingsbygder Områdeskod: 88512019 Kommun: Borgholm Motivering: Odlings- och kustlandskap med en sedan medeltiden bibehållen markindelning där fornlämningsmiljöer från järnålderns bondesamhällen, bymiljöer formade som radbyar, odlade inägojordar, betade sjömarker, samt sjöbodar och säsongsmässiga fiskelägen tillsammans väl uttrycker utvecklingen av kulturlandskapet. Uttryck för riksintresset: Fornlämningsmiljöer från främst äldre järnåldern med tydliga samband till sentida gärden och byar. Odlingslandskapets tydliga indelning med inägor och utmarker av medeltida karaktär med öppna och betade sjömarker. Gärdesmurar, skiftesmurar och utmarksmurar som tillsammans berättar om odlingslandskapets utveckling från medeltid till 1900-tal. Radbyar på medeltida lägen med bebyggelse från 1700- till 1900-tal och med nära koppling till kringliggande odlingsmarker. Småskalig malmbebyggelse ifrån 1700-tal till 1900-tal karakteristiskt placerade i byarnas utkanter. De medeltida kyrkorna med tillhörande sockencentrum samt deras visuella samband med kringliggande kulturlandskap. Hamnar, fyrplats samt säsongsmässiga fiskelägen med låga sjöbodar från 1800- och 1900-tal, ofta rödmålade träbyggnader, och deras samband med byar och kringliggande landskap. Kvarnarna och hur de utifrån sin placering på höjdlägen framträder i landskapet. Kapelluddens fyr och kapellruin och deras karakteristiska siluett i landskapet. Visuella samband mellan byarna, det kringliggande landskapet och Östersjön. Länsstyrelsen 4 (58) Kalmar län Beskrivning av kulturmiljön Inledning Det kustnära landskapet på Ölands östra sida, och öster om den sammanhängande skogsbygden i Mittlandet, präglas av ett till största delar öppet odlingslandskap. Området binds samman av den genomgående landsvägen som följer en gammal strandvall. Landsvägen har troligen följt samma sträckning sedan byarna flyttades hit vid början av medeltiden. I stort sett följer den i alla fall samma sträckning som på 1690 års länskarta. Det öppna landskapet tillsammans med vägens relativa höjdläge gör att man från vägen har en god överblick över detta och väl kan uppleva närheten till Östersjön. Detta kulturlandskap med sina radbyar, sjöbodar, odlade marker, fornlämningar samt det påtagliga sambandet med Östersjön, visar här därför särskilt tydligt på hur det öländska odlingslandskapet utvecklats. Fornlämningar Inom området finns flera stora ansamlingar med lämningar efter den äldre järnålderns bonde- samhällen. De är främst koncentrerade till sjömarkerna och återfinns bland annat nära byarna Gärdslösa, Folkeslunda, Loppestad och Egby och kan ses som föregångare till dessa. Läm- ningarna utgörs av omfattande system med stensträngar, men där finns även husgrunder och gravar. Många av fornlämningarna har hållits synliga genom att en långvarig och kontinuerlig beteshävd förekommit i dessa marker. Fornlämningar finns även uppe på landborgen vid landsvägen, vilka främst utgörs av gravfält med resta stenar eller stensättningar. Det finns även ett par runstenar med tydligt samband med landsvägen. Jämfört med förhållandet i sjömarkerna är det relativt få fornlämningar utmed landborgen. Troligen har det funnits fler fornlämningar här men de kan ha försvunnit när dessa relativt bördiga bygder odlats upp. De fornlämningar med husgrunder, gravar och hägnader som härstammar från tidig järnålder utgör tillsammans Skandinaviens bäst bevarade järnåldersmiljöer. De finns spridda över hela ön men är särskilt tydliga i marker som brukas som betesmarker. Under medeltiden flyttades dessa järnåldersbyar enligt gällande lagar upp till de långsträckta strandvallarna varvid många av öns karakteristiska radbyar uppstod. Trots att motsvarande skiftesreformer som på fastlandet genomförts även på Öland, har byarna ändå kommit att ligga kvar på dessa medeltida lägen. Öland uppvisar därför ett av landets mest pedagogiska landskap där man tydligt kan följa en kontinuitet av bosättningar från förhistorisk tid fram till nutid. Sambandet mellan senare tillkomna byar och de rika lämningarna efter förhistoriska byar visa på ett särskilt tydligt sätt den flertusenåriga och kontinuerliga närvaron av människor på Öland. Utmärkande för hela det öländska odlingslandskapet är att alla där ingående kulturvärden, med fornlämningar, bebyggelse och brukade marker, tillsammans på ett särskilt tydligt sätt återspeglar den kulturhistoriska utvecklingen. Länsstyrelsen 5 (58) Kalmar län Odlingslandskapet Odlingslandskapet kring de många byarna i området är strukturerat i mer eller mindre långsmala skiften som sträcker sig från gårdarna på landborgen och i vinkel från denna, dels västerut mot Mittlandet och dels mot öster ner mot sjön. Många av dessa långsträckta skiften markeras av långa raka stenmurar. De bördigaste jordarna är på höjderna kring byarna och det är också här som de gamla inägomarkerna finns med odlad mark. Längre bort från byarna finns betesmarkerna, främst nere på sjömarkerna i öster men till viss del även i väster mot Mittlandet. Denna indelning med inägor och utmarker har sitt ursprung i det äldre odlingslandskapet. Den var vanligt i en stor del av landet men har i allmänhet försvunnit i samband med de stora skiftesreformer som genomfördes under främst 1800-talet och som innebar att många gårdar flyttade ut från byarna för att kunna samlade alla sina ägor kring sig. Eftersom de säregna naturförutsättningarna på Öland gjorde det svårt att hitta alternativa platser för gårdarna, som både gav närhet till bördiga jordar och tillgång till vatten, kom de i allmänhet att stanna kvar på sina från början medeltida tomter. Det innebär att samma marker som idag odlas eller betas även har gjort så under många generationer i över tusen år. Det stora antalet långsträckta radbyar med dessa äldre odlingsstrukturer är unikt för Öland och kan upplevas särskilt väl just här på östra sidan. Den traditionella indelning mellan inägojord och utmarker, som är av medeltida ursprung, är så pass tydlig på Öland att det lär sakna motsvarighet på andra håll i Europa. Ett fortsatt modernt brukande av de gamla odlingsmarkerna trots begränsade strukturförändringar samt en på många håll långvarig och kontinuerlig hävd har inneburit att dessa värden kunna leva kvar. Denna gamla struktur återfinns på många håll i det levande odlingslandskap som finns på Öland och utgör också det huvudsakliga motivet för att södra Öland pekats ut som världsarv. Precis som inom världsarvet är aktiva lantbruk en förutsättning för att detta odlingslandskap ska kunna fortleva. Gärdesmurarna – Under tidig medeltid flyttades många gårdar och lades på rad i långsträckta byar på landborgarna. Bönderna i dessa radbyar samsades då om en gemensam inäga med åker och ängar. I gränsen mot utmarken där betesdjuren gick hägnas denna inäga av med stenmurar. Då dessa gärdesmurar kan vara från tidig medeltid är dessa de äldsta stenmurar som förekommer i det öländska landskapet och som fortfarande har en hägnadsfunktion. Skifteslandskapet – Från slutet av 1700-talet och under en stor del av 1800-talet genomfördes ett flertal olika skiftesreformer på Öland med syfte att samla böndernas ägolotter i så få skiften som möjligt. De tidigare gemensamt brukade inägorna kom i och med det i allt högre grad att övergå till att bli enskilt ägda. I samband med det kom också krav på att bönderna skulle bygga murar utmed sina nya ägogränser. De många, ofta långsträckta och raka stenmurarna på de gamla inägorna är därför idag ett utmärkande drag för det öländska skifteslandskapet. Länsstyrelsen 6 (58) Kalmar län Utmarker och sjömarker – Från 1569 till 1801 utgjorde hela Öland en kunglig jaktmark. Denna så kallade djurgårdsinrättning innebar att all utmark var kunglig egendom där bönderna inte fick jaga eller fälla träd. När djurgårdsinrättningen upphörde 1801 bestämdes att dessa utmarker skulle fördelas mellan de olika byarna. Som en följd av denna utmarksdelning byggdes under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal de ofta mycket långa utmarksmurarna. Särskilt påtaglig är den över 30 km långa Mittmuren på Stora alvaret på södra Öland. Motsvarande murar finns även här på östra sidan vid övergången mellan de odlade markerna och de betade markerna på sjömarkerna. Materialet till stenmurarna har många gånger brutits direkt ur kalkflisan i närliggande stenbrott, vilka därför också bör ses som en del av detta odlingslandskap. Sjömarkerna är de mot kusten svagt sluttande gräsmarker mellan den odlade jorden och stranden, vilka främst förekommer utmed östra sidan samt till viss del även på den sydvästra. På denna del av Öland har sjömarkerna därför utgjort de främsta betesmarkerna. Det var i dessa sjömarker som många av de äldsta byarna på ön låg. När byarna under medeltiden flyttades upp till strandvallarna för att med tiden utvecklas till radbyar där, låg lämningarna efter dessa tidigare bosättningar kvar. Eftersom stora delar av sjömarkerna därefter främst nyttjats för bete och till viss del för slåtter och aldrig blivit uppodlade, har dessa lämningar kunnat bevaras särskilt väl här och har genom den kontinuerliga hävden förblivit särskilt tydliga. Denna långvariga betes- och slåtterhävden har hållit landskapet öppet vilket också i hög grad kommit att prägla växt- och djurlivet här. Radbyar – Radbyn är en medeltida bebyggelseform som finns kvar på Öland
Recommended publications
  • Riksintressen För Kulturmiljövården – Kalmar Län (H)
    Riksintressen för kulturmiljövården – Kalmar län (H) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se H län beslut RAÄ 1997-08-18. Beslut (H58) 2015-03-23. Gamlehult-Klobo (H61) hävt 2015-03-30. Beslut (H68), (H72), (H75), (H76) 2015-03-31. Beslut (H56), (H54), (H57) 2015-04-08. Hadetorp-Rosenvik (H69), Kantebo (H71), Kronobäck- Råsnäs hävt 2015-04-13. Beslut (H51), (H52), (H53), (H99) 2015-04-21. Beslut (H42), (H43), (H44), (H45) 2015-05-04. Ringhult (H98), Sundsholm (H88), Dalsebo-Krokarp (H77) hävt 2015-06-01. Beslut (H87), (H89), (H90), H92), (H93), (H94), (H96). (H97) 2015-06-23. Beslut (H59), (H60), (H70), (H73), (H74) slås samman till Emådalen (H70) 2015-08-18. Beslut(H95) delas upp i två delar 2015-11-17 . Ösjöfors (H81) hävt 2015-11-23, Hästmahult (H41) hävt 2015-11-23. Beslut (H48), (H49), (H50), (H100) 2016-03-11. Beslut (H36), (H63), (H64), (H65), (H66),(H67), (H78), (H79), (H80), (H82), (H83), (H84), (H85), (H86) 2016-06-17. Beslut (H47),(H46),(H40), (H39),(H101) 2016-11-07. Revidering Emådalen H70 tillägg Em, revidering Smålands Stenkust H62 tid. Em-Vånevik. Dokument uppdaterat 2017-03-08 Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Kalmar län (H) enligt 3 kap 6 § miljöbalken BORGHOLMS KOMMUN ________________________________________________________ 5 Vanserums malm - Norra Bäck [H18] (Runstens sn) ___________________________________________ 5 Gärdslösa - Runsten [H19] (Gärdslösa, Långlöt och Runsten snr) _________________________________ 5 Rönnerums fornby [H20] (Högsrum
    [Show full text]
  • Mat & Dryck För Alla Smaker
    Mat & dryck för alla smaker Långe Erik Grankullavik Byxelkrok 1 2 Böda 3 Byerum Blå Jungfrun 4 5 Löttorp Källa 6 Sandvik Persnäs Södvik 7 8 Föra Restaurang Trädgårdsgatan 26 Djupvik Äleklinta 9 Kårehamn 1 BÖDA SAND, BÖDA 10 WANNBORGA BRÄNNERI & 18 KRUTANS RUMSUTHYRNING, Alböke Camping, stugor, restaurang, golf & VINGÅRD, WANNBORGA BORGHOLM underhållning! Vingård, whiskydestilleri, visningar & Vandrarhem, B&B, frukost, café och 10 Löt 0485-222 00 provsmakning! rumsuthyrning! www.bodasand.se 0485-829 13, 0708-28 08 31 0485-124 75, 070-49 18 013 11 GPS: Lat 57.274635 Long 17.053185 www.wannborga.nu www.krutans.se Köpingsvik Egby GPS: Lat 56.92220 Long 16.75665 GPS: Lat 56.8795150 Long 16.6600799 13 12 2 BÖDA RIVIERA - KYRKETORPS Borgholm CAMPING, BÖDA 11 LUNDEGÅRD CAMPING & STUGBY, 19 EBBAS, BORGHOLM 14-24 25 Restaurang/pizzeria. Strandservering. KÖPINGSVIK STF vandrarhem, restaurang, Bredsättra 26 Gratis familjeaktiviteter! Nytt poolområde, äventyrsgolf, bikepark, café, rum, musik. 0485-222 23 leklandet Skrattkammarön. 0485-103 73, 0709-90 04 06, 0704-61 63 96 27 28 www.bodariviera.se 0485-827 00 www.ebbas.se GPS: Lat 57.256023 Long 17.054214 www.lundegard.se GPS: Lat 56.879437 Long 16.6539242 Gärdslösa 32 GPS: Lat 56.909002 Long 16.726684 Halltorp 29 30 31 3 KAFFESTUGAN I BÖDA, NORRA 20 NISSES FISK, BORGHOLM ÖLAND 12 KÖPINGSVIKS KONDITORI, Välkommen till Rökeri & Fiskbutiken Rälla Långlöt Café, kafferosteri, bageri, logi, KÖPINGSVIK i Borgholm. 33 Himmelsberga heminredning. Konditori, bageri & trädgårdsservering! 0485-106 86, 070-317 69 99 0485 - 221 27 Barnanpassat & handikappsvänligt! GPS: Lat 56.8792 Long 16.6675 www.kaffestuganiboda.se 0485-724 00 Glömminge Runsten GPS: Lat 57.24789 Long 17.05659 www.kopingsvikskonditori.se 21 NYA CONDITORIET, BORGHOLM GPS: Lat 56.879984 Long 16.721020 Café & bageri.
    [Show full text]
  • Trollskogen to Discover in Trollskogen
    Many ancient remains NATURE RESERVE IN THE COUNTY OF KALMAR nature reserve For those interested in cultural history, there is also much Trollskogen to discover in Trollskogen. Around 15 burial cairns and Byxelkrok stone-settings provide the oldest traces of human settle- Grankullavik ment. Trollskogen In the 15th century, Örboviken (now Grankullaviken) was 136 a major naval base commanding a large part of the Central Bödabukten Baltic. Traces of the two entrenchments (eastern and Kalmarsund western redoubts) which defended the base are still visible. Böda There is also a stone wall dating back to the 16th century, which probably enclosed a hunting park. On the shore is BALTIC SEA the wreck of the schooner Swiks, which ran ashore here during a storm in December 1926. 0 4 km Löttorp Högby How to get to Trollskogen Nature Reserve: The reserve is located on the northern tip of Öland (approx. 65 km from Borgholm). Trollskogen’s coordinates (RT90): X: 63 58 21, Y: 15 79 10. Wreck of the schooner Swiks. Visit the nature reserve and the naturum Trollskogen! Please note ... Trollskogen is one of the most popular nature areas on ... that within the nature reserve it is forbidden to: northern Öland. Three walking trails start from the parking • drive motor vehicles, other than on existing roads, • ride, other than on existing roads, area, offering easy access to the countryside and history of • cycle, other than on the “main road”, the reserve. By the parking • camp, area you also find naturum • light fires, Trollskogen – a visitors’ • bring unleashed dogs or other loose pets, centre with exciting and • put up boards, signs, placards, posters or similar or make inscriptions, • destroy, remove or damage fixed natural objects or surfaces, educational information for • collect loose stones or remove pieces of bedrock, all ages about the geology, • damage or remove growing or dead trees, stumps, bark, branches or flora, fauna and cultural shrubs, history of Öland.
    [Show full text]
  • Nära 200 Reseguider Att Ladda Ner!
    5 x telefonnummer PubliceradPublicerad november juli 20202014 Riktnummer Sjukvård Riktnumret till Öland är 0485. Sjukvårdsupplysningen i Borgholm har nummer 0485- Priskoll Turistbyrå 151 20. Öppet måndag–fredag Så mycket kostar: Turistbyrån vid brofästet klockan 8–17. Kvällar och helger Öl, 33 cl: 45 kr. (Hant- i Färjestaden når du på hänvisas till akutmottagningen i verksöl 79 kr). telefonnummer 0485-56 06 00. Kalmar på telefonnummer 0480- Kopp kaffe: 25 kr. 810 00. Lunch: Från 75 kr. Polisen Bensin 95 oktan: 14 kr. Polisen når du på nummer Turistinformation Potatis på gårds- 114 14 vid vanliga ärenden, Öland Turist, Träffpunkt Öland i butiken: 5 kr/kilot. 112 vid akuta ärenden. Färjestaden har telefonnummer w Stensbergsgatan 4, Borgholm. 0485-888 00. 5 x bra sajter Lokala turistbyrån Från campingplatser till hotell Öländska turistbyrån har en utmärkt sajt med Här hittar du de flesta av öns campingplatser och ÖLAND det mesta du kan tänkas vilja veta inför besöket. stugbyar. Här kan man också boka boende. Extra! 13 sköna smultron ställen Sevärdheter, utflykter, boende, restauranger, S camping-oland.com kaféer, aktiviteter finns samlade och fint presenterade. Tidningen på ön S oland.se Ölands största dagstidning finns såklart också på nätet, med info om vad som är på gång på den Allt från aktiviteter till hyrcyklar långsmala ön. En fullmatad samlingssida där man hittar all S olandsbladet.se tänkbar information om boende, aktiviteter, sevärdheter och utflykter runtom på ön. Här kan Koll på skördefesten man också boka stugor, hyra cyklar få hjälp med Skördefesten är en av öns höjdpunkter under färjebiljetter till Gotland och fastlandet etc.
    [Show full text]
  • Krutbrännaren 2005-1
    Krutbrännaren Nr 1 • 2005 • Årg. 14 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 14, 2005 nr. 1. ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2005 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Keneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tel. 0480 / 198 46. E-post: kenneth- Tommy Knutsson (v.ordf.) [email protected] Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Tel. 0485 / 420 14 Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn E-post: [email protected] Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Thomas Johansson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Jutnabbevägen 19, 392 36 Kalmar Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 695 79 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Helena Lager St.
    [Show full text]
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52
    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
    [Show full text]
  • 4.4 Clay Mineralogy 23
    R-02-47 Holocene sediment accumulation in the Äspö area A study of a sediment core Jan Risberg, Stockholm University December 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 ISSN 1402-3091 SKB Rapport R-02-47 Holocene sediment accumulation in the Äspö area A study of a sediment core Jan Risberg, Stockholm University December 2002 Keywords: siliceous microfossils, diatoms, mineral magnetic parameters, clay mineralogy, Yoldia Sea, Äspö, Simpevarp, biosphere, deposits This report concerns a study which was conducted in part for SKB. The conclusions and viewpoints presented in the report are those of the author(s) and do not necessarily coincide with those of the client. A pdf version of this document can be downloaded from www.skb.se Abstract A sediment core was collected in 1993 in the archipelago above the tunnel between the Äspö Island and Simpevarp nuclear power plant. The sediment sequence consists of four types of accumulations: brownish clay, bluish clay, sand mixed with gravel and gyttja. The sequence was studied according to its content of siliceous microfossils (mainly diatoms), mineral magnetic characteristics, clay mineralogy and it was dated by the AMS technique on bulk sediment samples. According to the diatom content, both types of clay were probably deposited during the brackish water Yoldia Sea stage. The clay is relatively uniform, except an abrupt increase in the mineral magnetic parameters HIRM and S-ratio at around 810 cm depth, which probably is the result from a change in the material source.
    [Show full text]
  • Sportbootkarten Satz 11
    C M Y CM MY CY CMY K D ELIUS K LASING-S PORTBOOTKARTEN REVIERFÜHRER • FARVANDSGUIDE Revierinformationen • Symbole • Abkürzungen • Wegpunkte • Hafenpläne Informationer • symboler • forkortelser • waypoints • havneplaner S ATZ / S ÆT 11 2015/16 D E L I U S K L A S I N G C M Y CM MY CY CMY K DELIUS KLASING SPORTBOOTKARTEN SATZ 11 Projektion: Mercator Projektion: Mercator Positionen: World Geodetic System 1984 (WGS84) Positioner : World Geodetic System 1984 (WGS84) Tiefenangaben: In Metern unter mittlerem Wasserstand Dybder : I meter til middelvandstand Höhenangaben: In Metern über mittlerem Wasserstand Højder: I meter til middelvandstand Betonnungssystem: IALA System A „Rot an Backbord“ Afmærkning : IALA system A „rødt om bagbord“ Kartengenauigkeit: Aufgrund älterer Vermessungs- Kortenes nøjagtighed: På grund af visse kildemateria- grundlagen kann die Positionsgenauigkeit von Satellitenna- lers alder, kvalitet og oprindelse kan den positionsnøjagtig- vigationssystemen größer sein als die der Karte. Dies ist bei hed, der kan opnås med satellitnavigationssystemer stedvis der Navigation zu berücksichtigen. være bedre end kortenes. Inhaltsübersicht Indholdsfortegnelse „Yacht Navigator“-App und Kartengutschein „Yacht Navigator“-App og kupon for kort Delius Klasing Sportbootkarten S. III Delius Klasing Yachtsøkort S. III Abkürzungen und Begriffe S. IV Forkortelser og begreber S. IV Symbole und Bezeichnungen S. V Symboler og begreber S. V Revierhinweise S. VI Særlige anmærkninger S. VI Wegpunkte S. X Waypoints S. X Kartenverzeichnis der Häfen S. XII Kortfortegnelse af havne S. XII Hafenpläne S. 1 Havneplaner S. 1 Alphabetisches Verzeichnis der Häfen S. 36 Alfabetisk havnefortegnelse S. 36 Übersichtskarte Rücks. Oversigtskort bags. Diese Karten wurden von Delius, Klasing & Co. KG, Bielefeld, Disse kort er udarbejdet af Delius, Klasing & Co.
    [Show full text]
  • Buch Neues Layout 03.10.12 09:33 Seite 259
    www.ssoar.info The ritual landscape of the seaboard in historical times: island chapels, burial sites and stone mazes - a Scandinavian exampled. Part I: Chapels and burial sites Westerdahl, Christer Veröffentlichungsversion / Published Version Zeitschriftenartikel / journal article Empfohlene Zitierung / Suggested Citation: Westerdahl, C. (2011). The ritual landscape of the seaboard in historical times: island chapels, burial sites and stone mazes - a Scandinavian exampled. Part I: Chapels and burial sites. Deutsches Schiffahrtsarchiv, 34, 259-370. https:// nbn-resolving.org/urn:nbn:de:0168-ssoar-65989-1 Nutzungsbedingungen: Terms of use: Dieser Text wird unter einer Deposit-Lizenz (Keine This document is made available under Deposit Licence (No Weiterverbreitung - keine Bearbeitung) zur Verfügung gestellt. Redistribution - no modifications). We grant a non-exclusive, non- Gewährt wird ein nicht exklusives, nicht übertragbares, transferable, individual and limited right to using this document. persönliches und beschränktes Recht auf Nutzung dieses This document is solely intended for your personal, non- Dokuments. Dieses Dokument ist ausschließlich für commercial use. All of the copies of this documents must retain den persönlichen, nicht-kommerziellen Gebrauch bestimmt. all copyright information and other information regarding legal Auf sämtlichen Kopien dieses Dokuments müssen alle protection. You are not allowed to alter this document in any Urheberrechtshinweise und sonstigen Hinweise auf gesetzlichen way, to copy it for public or commercial purposes, to exhibit the Schutz beibehalten werden. Sie dürfen dieses Dokument document in public, to perform, distribute or otherwise use the nicht in irgendeiner Weise abändern, noch dürfen Sie document in public. dieses Dokument für öffentliche oder kommerzielle Zwecke By using this particular document, you accept the above-stated vervielfältigen, öffentlich ausstellen, aufführen, vertreiben oder conditions of use.
    [Show full text]
  • Mall Till Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2009:08 Lokala trafikföreskrifter i Borgholms kommun Utkom från trycket den 20 mars 2009 beslutade den 18 mars 2009 (dnr. 258-10076-08) Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 1, 2, 4, 9, 10, 11, 12 14, 15 och 16 samt 3 § första stycket 2 a och b trafikförordningen (1998:1276) följande: Hastigheter Väg nr Väg Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort -del tillåtna hastighet km/tim 136 1 200 m söder väg 965 – 1320 m söder väg 966 under tiden 70 Rälla 15 juni – 15 augusti 136 2 1320 m söder väg 966 - 170 m söder väg 966 under tiden 15 50 Rälla juni – 15 augusti 136 3 300 m söder väg 966 – 170 m söder väg 966 för norrgående 70 Rälla trafik (ej 15 juni – 15 augusti enligt ovan) 136 4 170 m söder väg 966 - 110 m norr väg 966 50 Rälla 136 5 110 m norr väg 966 - 450 m norr väg 966 70 Rälla 136 6 230 m söder ensk väg till Ekerums camping – 330 m norr 70 Ekerum samma väg 136 7 350 m söder enskild väg 18567 till Karås/V. Sörby – 200 m 70 Halltorp norr samma väg 136 8 250 m söder väg till Borgholms Slott - Borgholms södra 70 Borgholm tätortsgräns 136 Borg- 9 Borgholms norra tätortsgräns – 1000 m väster väg 979 70 holm/Köp- ingsvik Högskolans tryckeri, Kalmar 2(14) Väg nr Väg Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort -del tillåtna hastighet km/tim 136 Köp- 10 1000 m väster väg 979 – Köpingsviks västra tätortsgräns 50 ingsvik 136 Köp- 11 Köpingsviks norra tätortsgräns - 520 m norr väg 979 70 ingsvik 136 12 250 m söder ensk väg 19189 till Djupvik - 250 m norr 70 Djupvik samma väg under
    [Show full text]
  • Öland 15–20 September 2018 Med Ola Bondesson
    Öland 15–20 september 2018 med Ola Bondesson Vid Sebybadet springer ofta vadarna alldeles framför dina fötter. Foto: Ola Bondesson Varmt välkommen på AviFaunas resa till Öland! Öland i september är en bortglömd pärla. Det sydgående höststräcket kulminerar sett till antalet arter och man möter såväl de tidiga som de sena flyttfåglarna i en unik kombination. Man behöver inte trängas på kända fågellokaler, men ändå upptäcks de rariteter som döljer sig på ett eller annat vis. September bjuder ofta på behagligt varma dagar då man kan njuta av fåglarna utan att frysa efter de uppfriskande morgontimmarna. Vi bor på gemytliga Gammalsbygården med utsökt mat. Du möter gäss, rovfåglar och vadare i stora mängder och ofta på nära håll. Att studera en kärrsnäppa i 60 ggr på 15 meters håll då varje fjäder detaljstuderas är något man aldrig glömmer. Sträcket av fjällvråk har kommit igång på allvar. Foto: Ola Bondesson AviFauna Naturresor Tel 0485-444 40 Stenhusa Gård Bg. 5019–0453 Lilla Brunneby 106 [email protected] 386 62 Mörbylånga Resan i korthet Dagar Orter/resplan Dag 1 Resan startar på eftermiddagen i Kalmar. Transport till Gammalsbygården (1 h). Middag kl. 19.00. Natt på Gammalsbygården. Dag 2–5 Frivillig morgonskådning 06.00 – 08.00. Frukost 08.00 – 09.00. Heldagsskådning 09.30 – 17.30 med fältlunch. Middag 19.00. Natt på Gammalsbygården. Dag 6 Frivillig morgonskådning 06.00 – 08.00. Frukost 08.00 – 09.00. Packning och avfärd från Gammalsbygården 10.00. Skådning fram till lunchtid. Resan avslutas i Kalmar tidig eftermiddag. 1. Sebybadet 2. Sibyllas 3. Schäferiängarna 4. Ölands S udde 5.
    [Show full text]
  • SAMRÅDSHANDLING BYXELKROK 20130718.Indb
    BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 3 FÖRUTSÄTTNINGAR - 53 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013 54- BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013 3 Förutsättningar Översiktsplan 2002 Gällande översiktsplan för Borgholms kommun antogs 2002. Följande specifi ka ställningstaganden tas avseende Böda socken: • Kommunen har inte för avsikt att ändra den nuvarande mark- och vattenanvändningen. • I planeringen för framtiden är det viktigt att en utbyggnad av fl ygplatsen inte blockeras. • Mark för etablering av lättare industri fi nns vid f.d. Bödasågen i Norrböda. • Bostadstomter inom detaljplan fi nns både i Böda och Byxelkrok. • Färjeförbindelser med fastlandet och Gotland ses av kommunen som högt prioriterade utvecklingsmål. Generella ställningstaganden avseende Allmänna intressen • Naturresurserna ska användas på ett sätt som dels främjar en långsiktig hushållning, dels möjliggör långsiktig utkomst för Ölands befolkning. • • Vid konfl ikt mellan olika intressen ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål som de är bäst lämpade för med hänsyn till beskaff enhet, läge och föreliggande behov – sett ur såväl ett lokalt, regionalt, nationellt som internationellt perspektiv. Öland och omvärlden • Olika former av regional samverkan ska etableras, bl. a. samarbete med Östersjöns öar. • EU:s möjligheter till utvecklingsstöd ska beaktas. • Miljön i Östersjön ska förbättras. Befolkning • Närdemokratin ska stärkas. • Ett ökat och öppet samarbete kommunerna emellan i gemensamma frågor ska stimuleras. Näringsliv • Ölands näringsliv ska utvecklas positivt, d v s befi ntliga branscher stärkas och nya etableras och utvecklas. • Fler arbetstillfällen är den största och viktigaste frågan för alla på Öland. Tätort och landsbygd • Ett väl fungerande samspel mellan tätort och landsbygd eftersom det är grundläggande för Ölands utveckling.
    [Show full text]