BORGHOLMS KOMMUN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

KAPITEL 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

- 53 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

54- BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

3 Förutsättningar

Översiktsplan 2002

Gällande översiktsplan för Borgholms kommun antogs 2002. Följande specifi ka ställningstaganden tas avseende Böda socken: • Kommunen har inte för avsikt att ändra den nuvarande mark- och vattenanvändningen. • I planeringen för framtiden är det viktigt att en utbyggnad av fl ygplatsen inte blockeras. • Mark för etablering av lättare industri fi nns vid f.d. Bödasågen i Norrböda. • Bostadstomter inom detaljplan fi nns både i Böda och Byxelkrok. • Färjeförbindelser med fastlandet och Gotland ses av kommunen som högt prioriterade utvecklingsmål.

Generella ställningstaganden avseende Allmänna intressen • Naturresurserna ska användas på ett sätt som dels främjar en långsiktig hushållning, dels möjliggör långsiktig utkomst för Ölands befolkning. • • Vid konfl ikt mellan olika intressen ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål som de är bäst lämpade för med hänsyn till beskaff enhet, läge och föreliggande behov – sett ur såväl ett lokalt, regionalt, nationellt som internationellt perspektiv.

Öland och omvärlden • Olika former av regional samverkan ska etableras, bl. a. samarbete med Östersjöns öar. • EU:s möjligheter till utvecklingsstöd ska beaktas. • Miljön i Östersjön ska förbättras.

Befolkning • Närdemokratin ska stärkas. • Ett ökat och öppet samarbete kommunerna emellan i gemensamma frågor ska stimuleras.

Näringsliv • Ölands näringsliv ska utvecklas positivt, d v s befi ntliga branscher stärkas och nya etableras och utvecklas. • Fler arbetstillfällen är den största och viktigaste frågan för alla på Öland.

Tätort och landsbygd • Ett väl fungerande samspel mellan tätort och landsbygd eftersom det är grundläggande för Ölands utveckling. • Hushållning med Ölands naturresurser – jordbruksmark, lövskog, stenbrott m.m. • Kretsloppsanpassade lösningar.

3 Förutsättningar - 55 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

• Kretsloppsanpassade natur- och kulturvårdsinsatser. • Den biologiska mångfalden får inte minska – den ska helst öka.

Offentlig service • Servicen ska vara av god kvalitet för att möjliggöra utveckling på ön. • Detta förutsätter en löpande diskussion om vad god kvalitet innebär. • Vi ska ha ett brett serviceutbud för att främja infl yttning och hindra utfl yttning. • Vägar, sjöfart och telekommunikationer ska utvecklas så att invånarnas och näringslivets behov av goda kommunikationer tillgodoses.

Kommunikationer • Transporterna ska vara väl samordnade. • Fordonen ska vara anpassade för funktionshindrade och energieff ektiva samt drivas med de bränslen som är minst miljö- och hälsoskadliga. • Vi ska i framtiden stimulera möjligheterna att cykla, samåka och åka kollektivt. • Vi ska utveckla och främja distansarbete och handel med lokalt tillverkade varor.

Natur- och kulturmiljöer • De natur- och kulturvärden som gjort Öland till ett av Sveriges skönaste landskap ska värnas. Vid nyetableringar och utveckling av jordbruksföretag måste hänsyn tas till dessa värden. • Ölands stora natur- och kulturvärden ska långsiktigt bevaras och utvecklas så långt detta kan ske med rimlig hänsyn till utvecklingen av andra näringar som jordbruk, turism och energiproduktion. • Ölands unika natur- och kulturarv ska levandegöras och göras tillgängligt för alla. • Ingrepp som hotar natur- och kulturvärden bör noga övervägas. • Ölands öppna odlingslandskap ska bevaras, den traditionella markanvändningen bibehållas och den biologiska mångfalden säkras.

Bebyggelseutveckling • När det byggs ska det så långt som möjligt göras på ett ekologiskt hållbart sätt. • Byggnaderna ska vara konstruerade för ett miljövänligt boende och ett eff ektivt resursutnyttjande. • Byggnadsmaterialen bör kunna återanvändas eller återvinnas vid rivning. • Förutsättningar ska skapas så att människor ska vilja och kunna bo kvar. • Traditionell öländsk byggnadstradition ska vägas in vid all ny-, till- och ombyggnad.

Miljö- och riskfaktorer • Nyttjandet av mark- och vattenområden ska ske så att miljön och människors hälsa och säkerhet inte äventyras.

56- 3 Förutsättningar BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

En vision av Öland år 2015

Handlingen utgör del 1 av Mörbylånga kommuns och Borgholms kommuns översiktsplaner. De båda Ölandskommunerna har tillsammans tagit fram en vision av hur Öland ska utvecklas till år 2015. Resultat har sammanställts i en rapport ”En vision av Öland 2015”, upprättad 1999, och utgör ett politiskt dokument som redogör för de gemensamma målen avseende en rad frågor som t.ex. demokrati, näringsliv, kommunikationer, service och bebyggelseutveckling. De uppsatta målen utgör en övergripande bild av den önskade utvecklingen. Handlingen fi nns i sin helhet på kommunens hemsida; www.borgholm.se.

Vision Borgholm 2014

Borgholms kommun har sammanställt ett antal mål vilka man strävar efter att uppnå till år 2014. Nedan följer en sammanställning av de mål som direkt påverkar denna fördjupade översiktsplan över Byxelkrok. Inför nästa planskede kommer avsnittet arbetas om och anpassas till kommunens vision antagen av Kommun fullmäktige 2012-12-17 §206. Visionen är en omarbetning av vision Borgholm 2014 och berör samma punkter, dock är formuleringarna tydligare.

Företagsamma Borgholm • Varje år skall minst 80 nya företag starta inom Borgholms kommun. • Andelen kvinnliga företagare skall öka till 20 %.

Miljöoffensiva Borgholm • 70 % av de kustnära bostadsavloppen är anslutna till kommunalt avlopp. • Samtliga enskilda avlopp är inventerade och håller en godtagbar standard senast år 2015. • Allt boende och byggande i Borgholms kommun präglas av energieff ektivitet och miljömedvetenhet. Passivhus och andra lågenergihus välkomnas vid nybyggnation.

Kreativa Borgholm • Det kommunala planeringsarbetet skall möjliggöra att privata investeringar motsvarande 2,5 miljarder kronor kan ske runt om i kommunen mellan åren 2009 och 2014. • 30 lägenheter och 400 bostäder byggs för hel- eller delårsboende runt om på landsbygden utanför Borgholm och Köpingsvik. • Initiativförmåga och samarbetsmöjligheter inom kulturområdet eftersträvas. • Jordbrukets utvecklingsbehov och möjligheter beaktas i kommunalt fördjupat översiktsplanearbete och detaljplaneläggning. • Detaljplaner som underlättar näringslivets utvecklingsbehov prioriteras.

3 Förutsättningar - 57 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Livskraftiga Borgholm • Det ideella föreningslivet skall ses som en viktig resurs och värdefull samarbetspartner. • Barns och ungdomars möjlighet till infl yttande i de kommunala besluten skall ökas. • Kvalitén och attraktionskraften för boende och besökare förstärks genom fl er upplevelsemöjligheter inom natur, kultur och sportaktiviteter. • Kommunen, i samarbete med föreningsliv och företag, eftersträvar att möjliggöra en aktiv och meningsfull fritid för både invånare och besökare med en mångfald av utbud av aktiviteter. • Kollektivtrafi ken förbättras för att underlätta arbetspendling och möjliggöra för fl er boende i kommunen att ta del av kvällsaktiviteter i tätorterna Borgholm och Löttorp. • Kulturen är en självklar del av näringslivet i kommunen och en motor i arbetet med att få fl er att bo på och besöka Öland året runt.

Bild: Skraff erade områden omfattas av detaljplaner.

58- 3 Förutsättningar BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Detaljplaner

Stora delar av planområdet är detaljplanelagt, se karta på nästa sida. Planerna är i huvudsak från tiden före 1980 och redovisar främst Bostadsändamål med möjlighet att bygga fristående hus i en våning, samt Hamn, Handel, Camping, Fritidsområde, Centrum, Friluftsbad, Natur, Park och Plantering.

Detaljplanerna är till stora delar inaktuella i förhållande till dagens situation och behöver på sikt göras om för att möjliggöra en vidare utveckling.

Denna fördjupade översiktsplan är ett första steg mot en utveckling och underlättar arbetet med framtida detaljplaner genom att förmedla möjligheter och begränsningar i ett tidigt skede.

Lagskydd

Fornlämningar

Enligt kulturminneslagen är alla fasta fornlämningar skyddade. Till en fast fornlämning hör dessutom ett fornlämningsområde, som är så stort som det behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Genom kulturminneslagen är det inte tillåtet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning.

All verksamhet som förmodas beröra en fast fornlämning eller ett fornlämningsområde måste därför anmälas till Länsstyrelsen för samråd. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att skydda och vårda en fast fornlämning. Den som vill rubba, ändra eller ta bort en fast fornlämning skall ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen.

Strandskydd

Hela Ölands kust omfattas idag av 300 meters strandskydd, något som fi nns reglerat i miljöbalken. Strandskyddet på Öland håller på att ses över vilket kommer att resultera i en variation och anpassning till platsens förutsättningar. Länsstyrelsen har gjort en översyn av strandskyddet på Öland som resulterade i att Byxelkrok till största delen även i fortsättningen kommer att omfattas av 300 meter strandskydd.

Naturreservat

Naturreservat är den dominerande skyddsformen för att bevara naturområden. Hur de bildas regleras i Miljöbalken. Naturreservat innebär ett långsiktigt skydd av ett värdefullt naturområde, som kan inrättas mot markägares vilja om så är nödvändigt. Ett mark- eller vattenområde kan förklaras som naturreservat av Länsstyrelsen eller kommunen i syfte att t ex: • bevara biologisk mångfald • vårda och bevara värdefulla naturmiljöer

Lagskydd - 59 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

• skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer

De kan utformas enligt de skyddsbehov som fi nns i respektive område både vad det gäller skyddets geografi ska utbredning och föreskrifternas innehåll.

Övriga skyddsföreskrifter

Riksintressemiljöer Inför arbetet med den fysiska riksplaneringen på 1970-talet gjordes en genomgång och ett urval av de ur bevarandesynpunkt mest värdefulla natur- och kulturmiljöerna i landet. Idag regleras dessa nationellt intressanta miljöer av miljöbalken. Att ett område är av riksintresse betyder att miljön är skyddsvärd ur ett nationellt perspektiv, men inte att miljön automatiskt är skyddad. Ett riksintresse är en signal om att det fi nns så höga värden att kultur- eller naturmiljön har företräde vid en avvägning med motstående intressen, förutsatt att de motstående intressena inte också är av riksintresse. Det är också en signal om att i dessa områden kan länsstyrelsen gå in och upphäva kommunala beslut, om man fi nner att riksintressets värden inte är tillräckligt uppmärksammade. Läs vidare om riksintressen på sidan 4.

Natura 2000 Utifrån art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet i Natura 2000 skall ett sammanhängande ekologiskt nätverk av Natura 2000-områden upprättas genom EU-medlemsstaternas gemensamma försorg. Syftet med Natura 2000 är att bevara den biologiska mångfalden och därigenom bidra till att en långsiktig hållbar utveckling uppnås. Natura 2000 skapas genom att staterna pekar ut områden i respektive land. Att ett område är klassifi cerat som Natura 2000-område medför i sig inget områdesskydd. I Natura 2000-områden gäller krav på tillstånd för vissa verksamheter eller åtgärder och att de utgör riksintressen enligt Miljöbalken. Enligt denna ska områden som ingår i Natura 2000 prioriteras för bevarandeåtgärder. Många Natura 2000-områden fi nns inom befi ntliga naturreservat, vilket innebär att just dessa områden redan har ett områdesskydd. I andra fall bör reservatsbildning aktualiseras.Se vidare sidan 68.

60- Lagskydd BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Historia Öland, som länge låg under vattenytan reste sig successivt ur havet och under den yngre stenåldern, ca 3 000 år före vår tideräkning hade området Byxelkrok höjt sig över vattenlinjen.

Inledningsvis bör de första människorna i området ha levt som herdar, som följde sina djur genom naturlandskapet, men allt eftersom tiden gick odlades marken upp och människan blev bofast. Eftersom havslinjen då sträckte sig längre upp än idag, anlades byarna (i förhållande till dagens strandllinje) en bit upp på land, och den första byn i området kom att ligga öster om dagens Byxelkrok, där det idag fi nns ett stort antal registrerade fornlämningar. Denna by kom troligtvis att senare ersättas av Torp, på vars man har påträff at bland annat skafthålsyxor från bronsåldern och en silverskatt från mitten av 1000-talet. Vid Tokenäs udde, strax söder om centrala Byxelkrok, ska det också ha funnits en runsten och minst ett större gravröse från vikingatiden. De är tyvärr båda försvunna.

Byn Torp fi nns omnämnd i skrift redan på 1 530-talet, då Gustav Vasa tillåter skeppsresor till Danmark för avsalu av bräder, läkt, sten och tjära. Förutom att det bekräftar att Torp funnits under en lång tid, berättar det också om hur människorna på Ölands nordligaste del tidigt kom att försörja sig genom fl era olika näringsfång. Jordbruket kombinerades med stenbrytning, kalkbränning, tjärbränning, jakt, fi ske ooch olika allmogehantverk. Detta sätt att försörja sig på, genom fl era olika bisysslor, har varit karaktäristiskt för levnadsförhållandena i området ända fram till vår egen tid.

Liksom de fl esta byar i Sverige kom utägorna och inägorna till Torps by att skiftas. Det första skiftet, storskiftet, genomfördes på 1 750-talet, medan enskiftet, när den gamla bykärnan sprängdes, genomfördes på 1 750-tlet. Då fl yttades 10 av de 22 gårdarna ut från bykärnan, ut till andra platser på byns ägor. Några gårdar förlades norr om dagens Byxelkrok, medan några gårdar hamnade inom det område som idag är centrala Byxelkrok.

Under andra halvan av 1800-talet kom industrialiseringen att nå till Torp. Det skedde bland annat genom att vind- och vattendrivna sågverk anlades i området. Ett av dem, en vinddriven skurkvarn uppfördes 1883 vid vattnet, mitt i den del av Byxelkrok som idag är hamnen. Det låg kvar på platsen fram till 1914, då det revs.

Parallellt med att industrialiseringen av området, kom embryot till turismnäringen att slå rot. En milstolpe i den processen skedde 1875, då den första passagerarfärjan anlöpte Byxelkrok, det vill säga till Torps bys fi skeläge. Ett par år in på 1900-talet hde passagerartrafi ken mellan Oskarhamn och Byxelkrok ökat till två resor per vecka. Fiskeläget kom därmed att successivt förändras till en modern knutpunkt för in- och uttransporter av varor och sommargäster.

Med passagerartrafi ken uppstod behovet av övernattningsmöjligheter och därmed startades även pensionat i Byxelkrok. Det första årens turister fi ck hysa in sig hos de fast boende i området, men 1923 startade Olanders

Historia - 61 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Pensionat (numera Solö Wärdshus) och 1933 startades ytterligare ett pensionat, den här gången i hamnen.

I slutet av 1800-talet uppfördes en ny brygga mitt inne i Kroken. Den nya bryggan sköt längre ut i havet och större båtar kunde angöra här. På 1930-talett moderniserades hamnen i Byxelkrok, som ett AK-arbete och den första bryggan i Kroken ersattes av en ny och större. Efter andra världskriget kom stenindustrin, lådfabrik, båtbyggeri, Gurlis kiosk, elektriciteten (1947). Förskjutningen av områdets kommersiella och sociala centrum, från Torp till Byxelkrok, kan illustreras av hur aff ären har fl yttat från Torps by till centrala Byxelkrok.

På 1950-talet upprättades en stadsplan för Byxelkrok och ett tecken på att exploateringstrycket på Byxelkrok fortsatte att öka, är att kommunen på 1960-talet upprättade stadsplaner för delar av Byxelkrok.

Först så sent som på 1970-talet uppfördes Sankt Olofs kapell, som ingår i Svenska kyrkan.

Geologi Landskapet i Byxelkroksområdet är präglat av områdets geologiska historia. Kalkstenen (berggrunden) ligger ganska ytlig över hela planområdet med ett marktäcke på 0-2 meter och längs med kusten fi nns kalt berg och klappersten. Jordarten inom området består mestadels av sand eller grus men det fi nns även mindre partier med alvarmark (tunt jordlager på berg) och morän. Den mest utmärkande landformen på Öland är västra landborgen. Den löper längs hela västra sidan på ön men inom området är kusten inte lika brant som längre söderut utan de fl acka kalkstens-hällarna och klapperstenen längs kusten är det karaktäristiska särdraget. Neptuni åkrar, som ligger strax norr om planområdet är ett känt klapperstensfält som uppmärksammades redan av Linné på 1700-talet.

Berggrunden byggdes upp under perioderna kambrium och ordovicium, för ungefär 570-440 miljoner sedan. Öland är uppbyggt på en urbergsplatå där sandsten, lerskiff er och kalksten har lagrats. Kalkstenslagren brukar sammanfattas under namnet Ortocerkalksten. Av skiff rarna märks framförallt alunskiff er som är det översta skiff erlagret. Fossilinlagringar i kalkstenen vittnar om att berglagren har bildats på stort djup i ett tropiskt hav. För 500 miljoner år sedan befann sig Öland tektoniskt långt söderut, ungefär vid ekvatorn.

Efter istiden låg Öland helt under vattnet och steg sedan långsamt upp över vattenytan efterhand genom landhöjning. Byxelkroksområdet steg upp ur havet kring 2000-4000 år sedan. Havet svallade in från öster som var en betydligt fl ackare strand än den branta västra stranden. Strandvallarna med grus och klappersten byggdes upp. Svallgruset längs kustvägen är spår från när Byxelkrok höll på att stiga upp ur havet.

62- Geologi BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Bild: Jordartskartan visar de geologiska förutsättningarna.

Geologi - 63 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Riksintressen

Riksintressen är ett område, en plats eller ett enstaka objekt som är skyddat därför att det anses viktigt ur en nationell synvinkel. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte skadas påtagligt av exempelvis nya byggprojekt. De skyddas enligt hushållningsbestämelserna i 3 och 4 kap i miljöbalken.

Riksintresse för Naturvård

För att ett område ska utses som riksintresse för naturvården ska den representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Ett område bedöms vara särskilt värdefullt från naturvårdssynpunkt om det innefattar fl era olika högt värderade naturtyper, eller om det uppvisar en kombination av företeelser som beskriver ett historiskt utvecklingsförlopp eller en bildningsprocess (exempelvis landhöjningen). Förekomst av skyddsvärda arter kan bidra till att ett område betraktas som riksintressant, men områdets innehåll av biotoper (livsmiljöer) väger betydligt tyngre än enskilda arter vid det slutliga urvalet.

Vattenområdet utanför planområdet omfattas av riksintresse för naturvård, N52 Vattenområde utanför Ölands norra udde. Motivet till riksintresset är att området är av geovetenskapligt och marinekologiskt intresse med variationsrika bottenområden och intressant artsammansättning i växt- och djursamhällen. Det utgör lek- och uppväxtområde för viktiga fi skarter samt har betydelse som fi skeribiologiskt referensområde. Internationellt viktiga rast- och övervintringsplatser för fl era fågelarter.

Riksintresse för Kulturmiljö

Två områden inom planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö; K37 Neptuni åkrar (i planområdets norra del) är ett vikingatida gravfält på översta strandvallen. Här fi nns klapperstensfält och ”Höga fl isan”, en rest sten av ovanlig form. Riksintresset K35 Torp omfattar endast en liten del av planområdets östra del. Torp är en fornlämningsmiljö med spår av järnålderns bondesamhälle. Lämningarna består av husgrunder, stensträngssystem, gravfält och ensamliggande gravar.

Riksintresse för Friluftsliv

Områden av riksintresse för friluftslivet har stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. De är eller kan bli attraktiva för besökare från stora delar av landet, men kanske även från utlandet. Enligt miljöbalken skall områden av riksintresse för friluftsliv skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Riksintresset F6 Norra Ölands kuster omfattar en smal remsa av kusten. Området utgör en attraktiv kuststräcka med mycket höga skönhetsvärden. Kuststräckan är även av intresse för fritidsfi sket.

64- Riksintressen BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Bild: Kartan visar vilka områden som omfattas av strandskydd och riksintressen.

Riksintressen - 65 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Riksintresse för Rörligt friluftsliv

Hela Öland utgör ett riksintresse för rörligt friluftsliv på grund av sina samlade natur- och kulturvärden, och innefattas av bestämmelser i MB 4 kap 2 §. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om områdenas natur- och kulturvärden inte påtagligt skadas. Turismen och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas med betoning på det rörliga friluftslivet.

Riksintresse för Obruten kust

Planområdet omfattas av bestämmelserna i 4 kap 1,2 och 3 MB. Dessa bestämmelser omfattar hela Öland p.g.a. sina samlade natur- och kulturvärden. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ eller om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Riksintresse för Yrkesfi sket

Byxelkroks hamn och ett trålområde runt Ölands norra udde är riksintresseområden för yrkesfi sket.

Strandskydd

Länsstyrelsen har genomfört en översyn av strandskyddet på Öland till följd av den nya strandskyddslagstiftningen som trädde i kraft den 1 juli 2009.

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen, men kan utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Strandskyddet längs Ölandskusten har haft en generell omfattning av 300 meter sedan mitten av 60-talet.

Den nuvarande bedömningen fi nns presenterad i kartan nedan. Byxelkrok med omnejd har delats in i två delområden (B 01 och B 02).

B 01: Nästan hela området faller under högsta naturvårdsklassningen och är dessutom av riksintresse för naturvård såväl som friluftsliv. Naturreservatet Neptuni åkrar med unik natur är välbesökt med höga geologiska och botaniska värden. Sammantaget motiverar de höga natur och friluftslivsvärdena i området ett bibehållet strandskydd på 300 meter både på land som i vatten. Ett undantag är ett område i sydöstra delen som är ianspråktaget, här är strandskyddet satt vid tomtgränsen på 120 meter.

B 02: Ett viktigt område för friluftslivet med badplats och camping. Säregen klintkust med höga natur och friluftsvärden. Flera hotade arter framförallt knutna till hävdade strandängar. Områdets höga natur och friluftslivsvärden

66- Riksintressen BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

motiverar ett bibehållet strandskydd på 300 meter både på land som i vatten, undantag utgör området vid campingplatsen som är exploaterad likväl som marken söder därom.

Bild: Röd skraff ering markerar område som omfattas av strandskydd. Områden markerade med grått omfattas av detaljplaner och där gäller inte strandskyddet.

Riksintressen - 67 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Naturmiljöer

Natura 2000

Lindreservatet ligger cirka 1 km öster om planområdet och är ett variationsrikt landskap med lövskogar, tallskog, öppna betesmarker, alvar, kärr och trädbärande slåtterängar. Syftet med Lindreservatet är att bevara ett varierat landskap med värdefulla lövängar, betesmarker, och våtmarksområden vid sidan av naturskogsartade lövskogar. Söder om Lindreservatet, cirka 2,5 km sydost om Byxelkrok, ligger Skeppersäng. Syftet med Skeppersäng är att bevara och utveckla ett område med naturskogsartade skogar med den fl ora och fauna som hör till dessa naturtyper. Söder om planområdet, vid kusten, ligger strandområdet Bödakustens västra. Syfte med området är att vid sidan av ädellövskog, naturbetesmark och ett marinekologiskt intressant grund- och kustområde bevara ett stort sanddynområde med dess olika successionsfaser från helt öppna dyner till skogsbeklädda fl ygsandfält. Miljön i Natura 2000-området får inte påverkas negativt av verksamheter utanför eller inom området (MB 7 kap, Särskilt skyddade områden).

Naturreservat

Norr om Byxelkrok, vid kusten ligger Neptuni åkrar, som är ett klapperstensfält med strandvallar. Lindreservatet, Skeppersvik och Bödakustens västra är även naturreservat och skyddas enligt 7 kap 4-8 §§ miljöbalken. I reservatsföreskrifterna regleras bl.a. naturvårdsförvaltningen, allmänhetens fri- och skyldigheter samt markägarens/nyttjanderättshavarens förfoganderätt över området och vad denne behöver tåla för intrång.

Fågelskyddsområde

Närmaste fågelskyddsområde är Lilla grundet norr om Grankullaviken.

Biotopskydd Generellt biotopskydd Biotopskyddet fi nns till för att för att skydda de hotade småbiotoperna i Öppna diken odlingslandskapet. Dessa biotoper är viktiga livsmiljöer för många växter, Alléer (enkel/dubbel om minst 5 djur och svampar, i vissa fall helt avgörande för arternas överlevnad. lövträd) Odlingsrösen Det generella biotopskyddet omfattar alla småbiotoper i jordbrukslandskapet Stenmurar av en viss typ. Det särskilda biotopskyddet gäller speciellt skyddsvärda Åkerholmar områden i jord- eller skogsbrukslandskapet som utsetts och avgränsats Källor med omgivande våtmark i av länsstyrelsen respektive skogsvårdsstyrelsen. Bestämmelserna fi nns att jordbruksmark läsa i Miljöbalken (7 kap. 11 §) och förordningen (SFS 1998:1252) om Våtmarker och småvatten områdesskydd enligt miljöbalken mm. Pilevallar Det generella biotopskyddet gäller ett antal väl defi nierade småbiotoper i jordbrukslandskapet som anses värda att bevara (se faktaruta till vänster).

68- Naturmiljöer BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

I Byxelkroksområdet fi nns det småbiotoper skyddade enligt det generella biotopskyddet (Miljöbalken 7 kap. 11 §), t.ex. fi nns det rikligt med stenmu- rar i planområdet. I samband med detaljplanering behöver biotopskyddade områden inventeras då det krävs dispens för att få ta bort dem. Särskilt biotopskydd Särskilt biotopskydd Länsstyrelsen kan efter särskilt beslut förklara skyddsvärda mark- Länsstyrelsen kan efter särskilt beslut förklara skyddsvärda mark- eller eller vattenområden i jordbruksmark vattenområden i jordbruksmark som biotopskyddsområden. Ett sådant som biotopskyddsområden. område kan utgöras av:

• Rik- och kalkkärr • Naturliga ängar • Naturbetesmarker • Naturliga bäckfåror • Ras- eller bergbranter

Skogsstyrelsen kan på motsvarande sätt skydda bland annat brandfält, äldre naturskogsartade skogar, mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark, ravinskogar och äldre skogsbeten. Inom planområdet saknas särskilda biotopskyddsområden.

Nyckelbiotoper

Nyckelbiotoper i skogsmiljö är områden där skogens historik, sammansättning, arter och miljö betyder mycket för faunan och fl oran. Nyckelbiotoper utgör livsmiljöer för många växt- och djurarter av vilka fl era är hotade eller särskilt skyddsvärda. Nyckelbiotoper har formellt sett inget lagligt skydd. Markägare är dock enligt miljöbalken skyldiga att samråda med Skogsstyrelsen om åtgärder som förändrar naturmiljön i en nyckelbiotop.

Inom planområdet fi nns några nyckelbiotoper i form av en löväng och två lövängsrester söder om Byxelkrok samt en lövängsrest vid Enerum.

Rödlistade arter

De rödlistade arter som fi nns i Byxelkroksområdet är knutna till många olika biotoper som stränder, klappervallar, olika typer av ängsmarker, enbuskmarker, alvarmarker, hedmarker och skog, men de fi nns även bland annat i betesmarker, vägkanter, gräsmarker, och gamla grustag.

Rödlistade växter Det fi nns en hel del rödlistade växter som har rapporterats i området. Följande växter fi nns inom eller i närheten av planområdet: Almlav, ask, backklöver, bredarun, fl ockarun, fågelarv, grenigt kungsljus, grå stjälkröksvamp, hylsnejlika, kalkkrassing, karelsk maskros, klådris, liten jordstjärna, ljungsnärja, luddvicker, martorn, månlåsbräken, röllikesnyltrot, salepsrot, sandtimotej, stenfrö, strandviol, sumpmaskros, taggkörvel, toppjungfrulin, trubbstarr, vanlig skogsalm, vittåtel, åkerkulla, äkta ljungsnärja, ölands-måra och östersjömålla.

Naturmiljöer - 69 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Rödlistade fåglar Ett fl ertal rödlistade fågelarter har rapporterats, men de som häckar inom området och som det fi nns information om inom 1 km från centrala Byxelkrok är rosenfi nk, sånglärka, turkduva och hämpling (skyddade arter visas ej i Artportalen).

Rödlistade insekter Rödlistade insekter som fi nns inom eller i närheten av området är ängsnätfj äril, skärrande gräshoppa, klubbsprötad bastardsvärmare, svartfl äckig blåvinge, bredbrämad bastardsvärmare och rakhorndyvel.

Åtgärdsprogram för hotade arter

De åtgärdsprogram som berörs är bland annat skärrande gräshoppa, dynglevande skalbaggar, svartfl äckig blåvinge, martorn, klådris och hotade åkerogräs. Dessutom fi nns kalkkrassing, upptagen på EU:s art- och habitatdirektiv, i området.

Artportalen 2012 och material från Länsstyrelsen i Kalmar Län 2012.

70- Naturmiljöer BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

         

LEGEND

Hav

Klintkust

Alvar

Alvar igenväxande

Gräsmark

Gräsmark rikligt trädbärande

Lövskog

Blandskog

Barrskog

Åker

Tätbebyggelse/stugtomter

Golfbana

Naturstig/fägata



skalaskala 1:121:12 000000

0 1 000

meter

 ! " ! "

Naturmiljöer - 71 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Naturvärdesbedömning En naturvärdesinventering har genomförts i Byxelkroksområdet. Inventeringen gjordes för att kartlägga samt avgränsa värdefull natur. 68 naturvärdesklassade områden avgränsades, se karta intill. Rapporten fi nns i sin helhet se kapitel 4, bilaga B.

Områdena klassades efter en fyrgradig skala:

Klass 1 Regionalt/nationellt värdefulla/skyddade områden, t ex Natura 2000 områden, riksintressen mm. Områden ingående i regionala naturvårdsplaner. Förekomst av rödlistade/ hotade arter.

Klass 2 Mycket högt kommunalt/lokalt och regionalt naturvårdsvärde. Områden klassade högt i kommunala naturvårdsplaner. Förekomst av rödlistade arter eller i övrigt sällsynta/ovanliga arter i ett lokalt perspektiv. Områden som är klassade som värdefulla i naturtypsinventeringar såsom, sumpskogsinventering, nyckelbiotopinventering, ängs- och hagmarksinventeringen eller våtmarksinventeringen. Områden som bedöms utgöra viktiga buff ertzoner mot klass 1 objekt, områden som tjänar som spridnings korridorer mellan värdefulla naturområden eller utgör värdefulla öar i landskapet viktiga för att vidmakthålla livskraftiga populationer av ovanliga eller värdefulla arter.

Klass 3 Områden med kommunalt/lokalt naturvärde. Del i en värdefull mosaik av naturtyper ingående i ett kulturlandskap. Viktiga korridorer eller buff ertområden i anslutning till högre klassade objekt. Områden med en eftersatt hävd men med god potential att kunna utveckla högre naturvärden vid återupptagande av hävden. Observera att inom denna klass kan ingå områden som i sig inte uppvisar några högre naturvärden men kan utgöra en mycket viktig funktion för naturvården som korridor/ skyddszon mellan/mot andra naturområden.

Klass 4 Övrig natur. Områden där exploatering inom mindre områden kan ske.

Åkermark utan någon synbar naturalisering i form av etablering av vildväxande gräs och örter har inte klassats. Många åkrar i området som ligger i träda har emellertid naturaliserats i mer eller mindre stor omfattning och har då värderats från naturvårdssynpunkt. Vissa åkrar som inte har klassats har ett värde att bevaras som åkermark eller öppen mark från kulturhistorisk synpunkt. Detta gäller t ex åkrarna i anslutning till Torps by.

72- Naturvärdesbedömning BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Preliminär naturvärdesbedömning - Planområde Byxelkrok

Naturvärden klassning

klass 1 - Högsta naturvärde (20)

klass 2 - Mycket högt naturvärde (49)

klass 3 - Högt naturvärde (46)

klass 4 - Övrig natur - måttliga naturvärden (19)

Naturvärdesbedömning - 73 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Kulturmiljö En kulturmiljöutredning har genomförts för Byxelkroksområdet (Kulturmiljöutredning för området Byxelkrok, Böda socken, Borgholms kommun, Landskapslaget AB & Wenanders, juli 2012). Rapporten visar att plaområdet, liksom hela Öland, är rikt på kulturhistoriska lämningar. Kulturmiljöerna som har ett större värde är skyddade som riksintressen. Det fi nns inga byggnader eller anläggningar inom området som är klassade som byggnadsminnen, däremot har Robert Johanssons stenhuggeri lyfts fram som en av de värdefulla industrimiljöerna på norra Öland i en inventering som Kalmar läns museum gjorde 1996. Rapporten fi nns i sin helhet se kapitel 4, bilaga C.

Fornlämningar Inom utredningsområdet fi nns ett relativt stort antal registrerade fornlämningar enligt andra kapitlet i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. De består av såväl fasta fornläämningar, som så kallade övriga kulturhistoriska lämningar. De härrör från stenåldern och fram till vår egen tid, och består av bland annat gravfält, kalkugnar, hägnader och husgrunder. Inom byn Torp fi nns rester av två järnåldersbyar. Den 1,7 meter höga kalkstenen, Höga fl isan, längs kustvägen norr om Byxelkrok är mycket synlig för förbipasserande.

Inom utredningsområdet fi nns 35 fasta fornlämningar, 34 övriga kulturhistoriska lämningar och 4 bevakningsobjekt registrerade. Läs vidare i bilaga C ”Kulturmiljöutredning för området Byxelkrok”.

Bebyggelsekaraktär

Bebyggelsen inom området härstammar från olika tidsepoker. I de äldre delarna fi nns äldre gårdar med tillhörande uthus och ekonomibyggnader, i de centrala delarna fi nns byggnader anpassade för olika typer av verksamheter och övrig bebyggelse kännetecknas i huvudsak av bostäder i en och två plan, både fritidsbostäder och permanentbostäder. Statistik från 2010 visar att antalet registrerade fritidshus var 435 och 199 utgjorde andra typer av byggnader. Läs vidare under områdesbeskrivningen på sidan...

Det fi nns enligt Kulturmiljöutredningen inga byggnader som är klassade som byggnadsminnen inom planområdet. Det centrala området kännetecknas av en högre exploateringsgrad, liksom bostadsområden byggda på 60-80-talen. Den äldre bebyggelsen ligger mer spridd på större arelaer.

Befolkning och boende Borgholms kommun har länge arbetat mot en ihållande utfl yttningstrend. Invånarantalet har under en längre tid minskat och genomsnittsåldern har ökat. Ett av kommunens mål på lång sikt är att invånarantalet ska öka igen. På kort sikt är målet en bibehållen folkmängd.

74- Kulturmiljö BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

NeptuniNepeptunini åkrarsåkåkraråkråk arsrsrs Känslighet vid förändring naturn urr TECKENFÖRKLARING

Gräns för utredningsområde (2011-12-16) Västeralver

Vattendrag

Vägar

Åkermark

Barrskog rna

Lövskog

Vatten

Öppen mark

Karaktärsområden o

Känslighet vid förändring Kategori 1: Särskilt olämpligt för ny Baggestensstenssttenteensns uududde bebyggelse eller annan förändring

Kategori 2: Mycket stor varsamhet och hänsyn till kulturmiljön och befintlig bebyggelse

Kategori 3: (Ingen markering). Ytterligare e bebyggelse och/eller förändring kan utredas BYXELKROKYXYXEYXEXELELKLKKROKKKROKRROOK e t

Badplatsplatplatsplalatlats Toknäsäsä udde udddddddeddee Stenn

TOKNÄSÄSÄS Kalmarsund ookeskes ggr gravrara

Jättegravenenn

Golfbana ENERUM Skråphägnen Bygdegård

Marieholmririehiieholieholmehoolmm

Bärkullen

Bild: Kartan visar bedömning av kulturmiljö i området, Landskapslaget 2012.

Kulturmiljö - 75 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

I Böda socken såg Sommartid ökar invånarantalet på Öland markant tack vare turismen. befolkningsstatistiken ut på följande Byxelkroks invånares, liksom kommunens önskemål är att andelen sätt år 2010: permanentboende ska öka inom området. Detta krävs för att kunna bibehålla och på sikt utveckla servicen på norra Öland. Ålder Antal tatistik 0 - 6 27 Föreningar 7 - 19 80 Föreningslivet är relativt stort på norra Öland, i Böda socken fi nns ca 25 20 - 29 30 föreningar utöver vägföreningar och bysamfällighetsföreningar. 30 - 39 41 40 - 49 67 50 - 59 116 60 - 4 90 Kultur och friluftsliv Planområdet erbjuder många möjligheter till ett rikt friluftsliv. Dessa är till 65 - 79 78 stor del kopplade till naturmiljöerna och eftersom området har ett rikt utbud 80 - 89 på vacker och varierad natur så är det också mycket attraktivt för friluftsliv. Totalt 709 Ordnade miljöer för rekreation råder det däremot brist på, t.ex. lekplatser. Det fi nns en idrottsplats med fotbollsplan, men denna är mycket misskött. Enligt uppgifter gjorde Byxelkroks AIK senaste säsong 2002. Sedan dess har planen inte underhållits. Brist på separerade gc-vägar försvårar för delar av fl iluftslivet, många bilvägar är dessutom för smala att gå och cykla på.

Målpunkter med betydelse för friluftslivet

Neptuni åkrar Namnet ”Neptuni åkrar” har Carl von Linné som upphovsman, han passerade här under sin öländska resa 1741. Det är ett 200 meter brett strandvallsystem, en formation från den senaste inlandsisen och ett gravfält från vikingatiden.

Här fi nns även Forgalla-skeppet som är en stor skeppsformig stensättning formad av låga kalkstenshällar och som är Böda sockens största fornlämning med 56 gravar. Marken är karg och vindpinad, bara torktåliga växter överlever. Trots detta är det ändå just växtligheten som är en av orsakerna till att Neptuni åkrar är ett av Ölands mest välbesökta områden, då blommande blåeld förvanlar stenhällarna till ett färgsprakande hav.

Lindreservatet I reservatet ligger järnåldersbyn Åker som på 400-talet var en av Ölands största järnåldersbyar. De gamla ängs- och åkermarkerna har vuxit igen och blivit en vacker linddominerad lövskog med många sällsynta arter. Inom området fi nns många stigar. Området erbjuder en mångfald av växter och djur. Inom reservatet fi nns omfattande komplex av husgrunder, gravfält, fägator och stensträngssystem.

76- Kultur och friluftsliv BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Karta med målpunkter -strandängarna med stigar -badplatser -campingplatser -gc-vägar -fotbollsplaner -lekplatser

Bild: Kartan visar befi ntlig service och målpunkter inom planområdet.

Kultur och friluftsliv - 77 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Kommunikation Ett väl fungerande kommunikationsnät är en grundförutsättning för näringslivutveckling, sysselsättning och befolkningsutveckling. Modern datakommunikation möjliggör distansarbete och pendling. Väl utbygda transportmöjligheter är en bas för utveckling av företag. Både pendlare och turister är beroende av brea och tillgängliga kommunikationer. Till Byxelkrok fi nns det fem möjligheter: Bensinstationen vid Byxelkroks hamn. • Bil från dörr till dörr • Tåg till Kalmar och därefter buss, taxi eller hyrbil • Snabbuss från Stockholm • Färja från Oskarshamn • Flyg

Vägar

Väg 136 är en statligt ägd länsväg med en genomsnittlig trafi kmängd på ca 600/dygn varav 64 är tung trafi k. Vägen sträcker sig hela vägen mellan Färjan till Oskarshamn i julio 2012. Ölands syd- och nordspets. Inom Byxelkrok råder en hastighet på 50-70 km/h. Vägen håller god standard förutom bredden som inte tillåter separerad gång- och cykeltrafi k. Vägrenen är smal och framkomligheten för gående och cyklande är låg.

I centrala Byxelkrok, runt korsningen där väg 136 och 994 möts, uppstår stora trafi kproblem under sommarsäsongen. För få parkeringsplatser och mycket trafi k leder till en kaotisk trafi ksituation.

Vägen mellan Byxelkrok och Hagskog är en del av vägen som löper utmed norra kusten. Vägen har mycket höga rekreationsvärden och används fl itigt Ölanda fl ygplats (bild hämtad från av bl.a. cyklister sommarsäsongen. pilotmagazinet) Vägarna inom samhället Byxelkrok har skiftande karaktär till följd av dess tidsålder. Vägen genom gamla byn Torp är en tidigare landsväg med typiskt svängd karaktär som löper genom landskapet och mellan gårdarna. Vägarna inom bostadsområden byggda på 60-70-talen har en mer stadsmässig och kvarterslik dragning. Den största delen av lokalgatorna består av asfalt, ett fåtal av grus. Se karta. Generellt är lokalgatorna smala och gång-, cykel- och biltrafi k samsas på samma yta.

Bilden till visar väg136. Parkering Parkeringar fi nns på ett fl ertal ställen inom samhället, se karta. Dessa är dock inte tillräckliga för att tillgodose det behov som fi nns vissa tider under högsäsongen. Önskemål har framkommit om fl er parkeringsplatser i anslutning till centrum samt tillfälliga parkeringsytor som kan fylla behovet som uppstår vid säskilda tillfällen som t.ex. vid marknader och uppträdanden.

Bilden visar lokalgata inom bostadsområde.

78- Kommunikation BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Bild: Kartan visar huvudvägarna inom planområdet samt lokalgatorna och deras underlagsmaterial.

Kommunikation - 79 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Kollektivtrafi k

Bussar trafi kerar sträckan Nabbelund-Byxelkrok-Böda-Löttorp-Köpingsvik- Borgholm-Kalmar i båda riktningarna. Restiden till Löttorp är ca 25 min, till Borgholm ca 1 tim och 25 min, till Kalmar ca 2 tim och 20 min med vänttiden i Borgholm. Alla avgångar till Kalmar innebär väntetid i Borgholm. Önskemål om tätare turer fi nns bland de boende.

Båttrafi k

Färjan (Solsund) mellan Oskarshamn och Byxelkrok trafi kerar i dagsläget sträckan från midsommar och en bit in i augusti med två avgångar per dag i varje riktning. Överfaren tar ca 2 timmar och 20 minuter. Tidigare fanns planer på att Gotlandsfärjan skulle angöra i Byxelkrok, dessa planer är dock vilande då man gjort insatser i färjelägret i Grankullavik.

Båttrafi k går även till ön Blå Jungfrun under sommarsäsongen.

Flygtafi k

Nordost om Byxelkrok samhälle ligger Ölanda fl ygplats. Området kring fl ygplatsen är i huvudsak obebott och fl ygplatsen ligger på ett mindre alvarsområde omgärdat av skog. Flygplatsen arrenderar marken från tre markägare. Intill fl ygplatsen fi nns parkering för ca 50 bilar.

Kommunen drev Ölanda fl ygplats från 1970-talet fram till 1992 då Ölanda Flyg- och Motorsällskap bildades. Flygplatsen byggdes för ungefär 60 år sedan. Landningsbanan har för närvarande måtten 600 x 23 Ölanda fl ygplats meter och är belagd på asfalt. På fl yfältet anordnas (bild hämtad från pilotmagazinet) regelbundet uppvisningar och tävlingar för sportbilar

och motorcyklar och i anslutning till fl ygplatsen fi nns en GoKartbana.

Flygfältet medför inga kända olägenheter för boende, eftersom start och landning sker över relativt obebyggda områden. Årligen trafi keras fl ygplatsen av knappt 100 fl ygplan. Tidigare har rundfl ygsverksamhet bedrivits, även taxifl ygtrafi k har förekommit under vissa tider.

Studier och enkätundersökningar har genomförts med boende och sommargäster för att undersöka inställningen till fl ygresor till och från Byxelkrok. Flygtrafi k skulle möjliggöra arbetspendling då det tar ca 60 min. att fl yga till Stockholm, 70 min. till Göteborg ocj 25 min. till Gotland. Landningsbanan skulle behöva en upprustning och förlängning vilket innebär en stor ekonomisk investering.

80- Kommunikation BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Borgholms kommun är angelägen om att i sin planering inte förhindra en framtida utveckling av de lokala fl ygplatserna som fi nns.

Gång- och cykelvägar

Gång- och cykelvägarna inom Byxelkrok är generellt bristfälliga eftersom huvudlederna saknar bra framkomlighet för gående och cyklister. Väg 136, som utgör huvudleden genom samhället, har endast separerad gc-väg en kortare bit genom centrum, i övrigt är den smal och har varken separat gc-väg eller vägren som är tillräckligt bred. Längs väg 994, söderut från centrum, fi nns en separerad gc-väg. På lokalgatorna inom samhället samsas olika trafi ktyper, vilket under vissa perioder med mycket trafi k, skapa en otrygg situation. En översyn av hela cykelnätet inom Byxelkrok behöver genomföras. Möjligheterna till separerad gc-väg längs väg 160 inom Byxelkroks samhälle, behöver också undersökas.

Service och näringsliv Målsättningen är att ha en så god kommunal service som möjligt. Denna har en ökande betydelse i konkurrensen mellan kommunerna för att bibehålla och öka befolkningstalet. Servicen är också en viktig pusselbit för att fl er företag ska etableras liksom för att behålla en levande landsbygd. Inom Böda socken fanns det år 2010 ca 70 registrerade företag, ungefär 50% av dessa är endast verksamma under sommarsäsongen. I Löttorp fi nns allmän service i form av skola, hälsocentral, folktanvård etc. I Byxelkrok fi nns året-runt-service i form av en matbutik. Sommartid fi nns ett brett utbud av kommersiell service.

Turism

För över 100 år sedan anlände de första turisterna till Byxelkrok. Under första halvan av 1900-talet gick det färjetrafi k från Skeppsbron i Stockholm till Byxelkrok. Från början bestod Byxelkrok bara av en liten fi skehamn och några sjöbodar. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades turismen i Byxelkrok och fl era pensionat och campingplatser öppnade. Idag är turismen den största näringen i Byxelkrok och tillsammans med jordbruket det största på Öland. För turismens utveckling fi nns en turismstrategi som kommer att arbetas in i förslaget före färdigställande.

Camping och hotell

I samhället fi nns gott om olika former av övernattningsmöjligheter. Det fi nns inom planområdet två stycken campingplatser, värdshus och lägenhetsuthyrning samt uppställningsplatser för husbilar i hamnen.

Service och näringsliv - 81 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Hamnen

Hamnens funktion var från början att transportera sten från stenindustrin i anslutning till hamnen. Idag används den främst som fi skehamn på vintern och på sommaren som fritids- och färjehamn.

Hamnen är skyddad som riksintresse 4 kap MB och som riksintresse för yrkesfi sket. Vattenområdet i och utanför hamnen ligger i ett område med högsta naturvärde.

Hamnen skyddas av en lång vågbrytare. Den har två betongpirar. Största djupgåendet är vid södra piren som har ett djup av 4,5-5 meter. Botten är i behov av muddring. Byxelkrok är ursprungligen en fi skeby, men hamnen fungerar idag som färjeläge och gästhamn med 70 platser samt parkeringsplats för personbil klass 2 /nattparkering för husbilar. Gästhamnen är en av de mest välbesökta på Öland.

Övrig service I hamnen fi nns fl ertalet sjöbodar med försäljning. Inom några hundra meter fi nns service i form av mataff är, fi skförsäljning, restauranger, cykeluthyrning (i hamnen), post, ombud för apotek och systembolag, bussförbindelse med mera. Från Byxelkroks hamn går färjeturer till Oskarshamn och Blå Jungfrun.

Servicepunkten Byxelkrok ingick tidigare i Tillväxtverkets serviceprojekt ”Hela Sverige Ska Levas”. Nu vill man använda erfarenheterna till att fortsätta utveckla den lokala servicen. Syftet med projektet är att skapa och utveckla en långsiktig servicepunkt i Byxelkrok för företagare och medborgare och därigenom kunna bli ett gott exempel för andra i regionen och i landet.

Servicepunkten i Byxelkrok ses som en strategisk förutsättning för den långsiktiga plan och de ambitioner som kommunen har för hela norra Öland. En fungerande kommersiell och off entlig service är en grundförutsättning för att nå upp till den tillväxtambition som kommunen och de berörda företagen har.

Målet var att under den tvååriga utvecklingsfasen skapa och utveckla en servicepunkt i Ica Närabutiken där nya, otraditionella och smarta servicelösningar ska prövas. Grundtanken var att butiken skulle bli centrum för olika slags service, både kommersiell och off entlig. Där ska boende kunna få ta del av off entlig service såväl från kommunala som statliga myndigheter. Här ska också kommunen och andra myndigheter ha möjlighet att komma till servicekontoret för att träff a allmänheten. På kort sikt, d.v.s. inom projekttiden var avsikten att skapa förutsättningar att bygga en konkret servicepunkt. På lång sikt ska projektet leda till att skapa en attraktiv och hållbar service som lockar till infl yttning och nyföretagande. Projektet genomförs oktober 2011 - september 2013. Servicepunkten i Ica Närabutiken har genomförts och invigts.

82- Service och näringsliv BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Distansarbete Ett sätt att locka fl er boende till norra Öland är att underlätta för distansarbete. I Löttorp fi nns Företagshuset där man kan hyra in sig och få tillgång till kontorsmaterial som t.ex. skrivare och fax. Det är viktigt med bra kommunikationer, både vad det avser transporter och telekommunikation. Kommunen är positiv till åtgärder som underlättar för distansarbete.

Jordbruk En stor del av marken inom planområdet består av jordbruksmark. Jordbruket har inte bara en viktig funktion som inkomstkälla för jordbrukaren, utan är även ett kulturhistoriskt inslag och en inramning av omkringliggande bebyggelse. Till jordbruken hör också betesdrift. Förutsättningarna för jord- och skogsbruken behöver utredas ytterligare inför fördigställandet av planen

Teknisk försörjning

Återvinning och Sopsortering

Den närmsta återvinningsstationerna fi nns vid kiosken i hamnen i Byxelkrok och i Enerum där man kan återvinna glas- och pappersförpackningar, plast- och metallförpackningar, wellpapp, tidningar och små batterier. Farligt avfall ska lämnas vid Böda eller Kalleguta återvinningscentraler. Sophämtningen sköts av Borgholms Energi.

Dricksvatten och avlopp

Det fi nns ett allmänt dricksvattennät i området med vatten från vattentäkten i Köpingsvik. I Byxelkroks vattenverk behandlas råvattnet i ett membran som fi ltrerar eller silar bort ämnen som ger vattnet oönskad lukt, smak och färg. Med denna behandling blir vattnet också mjukare. Behandlingen av vattnet avslutas med desinfektion i en UV-anläggning. Vattnet provtas regelbundet och klarar Livsmedelsverkets krav. I Böda Torp-Mellby fi nns ett skyddsområde (fastställt 1976-12-14) för grundvattnet till Byxelkroks samhälle med omgivningar. Området har en inre och en yttre skyddszon. Ett förslag till nytt vattenskyddsområde har nyligen tagits fram, se nedan under Miljö- och riskfaktorer.

Avloppsvattnet från hus som är anslutna till kommunalt avlopp transporteras via en eller fl era pumpstationer till kommunens avloppsreningsanläggning i Byxelkrok. Där renas det enligt de krav myndigheterna ställer. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Kalmarsund. I en del områden tas avloppsvattnet omhand i enskilda avloppsanläggningar.

På grund av risken för näringsläckage till Östersjön, måste ny bebyggelse i nya detaljplaner eller på obebyggda tomter ges gemensamma och lämpliga avloppslösningar. Enligt avloppsvattendirektivet, som handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, är Kalmar läns kustvatten känsligt för fosfor- och kväveutsläpp.

Teknisk försörjning - 83 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Latrin

Latrinhämtning sker varannan vecka. Under vecka 16-40 sker latrinhämtning i jämna veckor för både fritidsfastigheter och permanentboende enligt schema. Ingen hämtning sker i udda veckor. För permanentboende sker latrinhämtning under övriga delar av året samma dag som sophämtning sker.

Dagvatten, översvämningsrisk

Allmänt dagvattennät saknas i området. Enligt översiktsplanen behöver avvattning inom detaljplanelagda områden och mindre tätorter utredas ytterligare och enligt räddningstjänsten fi nns brister i omhändertagande av dagvatten på hela Öland och problemen med översvämningar har ökat under senare år, även i Byxelkrok.

El, tele och data

Elnätet i Byxelkrok ägs av Eon. Eons utvecklingsplaner för elnätet framgår av kartan nedan. Utbyggnaden av elnätet svarar Eon själva för men det utgör en viktig förutsättning för utvecklingen av Byxelkrok. Elnätet i Byxelkrok samhälle är ett jordkabelnät med transformatorstationer för den lokala elförsörjningen. Ombyggnadsprojekten som pågår är matningarna fram till Byxelkrok, som idag delvis består av ett luftledningsnät. Detta innebär att elförsörjningen kommer att vara mer vädertålig för både Byxelkrok och landsbygden från Eons transformatorstation vid Sjöstorp och fram till Byxelkrok. Ombyggnationen kommer att ske under 2013/2014.

Förslag

F27 F6

BÖDA

F17 F23

F12 F25 F16 F16 F24 F6 F10 F12

F11 F13 F19 F17 F6 F12 F14 F12 F18 F15 F16 F16

F32 F20 F22 F21

F35 F28 F26 F1 F6 F5 F18 F34 F2 F30 F7 F8 F33 F6 F29 F9

F4 F1

F3

F31 F1 F1

Projekt: E.ON Elnät Sverige AB Kablifiering Mickelsmad-Enerum www.eon.se IBnr: Skala: 1:30000 306312, 310833, 2012-09-26

Skala 1:30000 0 400 800 1 200 1 600 2 000 m

Bilden visar Eons förslag till förändringar i elnätet på norra Öland

84- Teknisk försörjning BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Förhållningssätt Täckningskartan för mobil telefoni visar att det fi nns täckning för 3G och gsm och hastigheten för mobilt bredband är 4G. Under 2012 har turbo 3G Vatten och avlopp byggts ut inom området och den praktiska maxhastigheten är nu 32 Mbit/s. Vattentäkten i Byxelkrok kommer även i framtiden att försörja området med dricksvatten och ledningsnätet klarar Vindkraft en utökad bebyggelse. På grund av risken för näringsläcka till Kommunens ställningstagande i översiktsplanen från 2002 beträff ande Östersjön kommer ny bebyggelse att vindkraft är att inga vindkraftsetableringar får ske längs med kommunens anslutas till det allmänna VA-nätet. västra kuststräcka, varken till havs eller på land. Dagvatten I kompletterande studie ’Ölandsvind - planeringsunderlag för lokalisering I dagsläget fi nns problem med av vindkraft på Öland’ från 2009-10 har 100 potentiella områden pekats ut översvämningar inom området på som intressanta för vindkraft, varav 19 platser blev utpekade som mycket grund av brister i omhändertagande lämpliga. Inga av dessa 100 områden återfi nns inom eller i närheten av av dagvatten. Innan eller i samband aktuellt planområde. Det närmsta området som ansågs mycket intressant är med framtagning av nya detaljplaner för bostäder bör det utredas hur Böda kronopark väster om Böda, ca 7 km söder om Byxelkrok. omhändertagning av dagvatten ska ske inom området. Dagvatten bör omhändertas lokalt inom varje Miljö- och riskfaktorer område, till exempel i anslutning till varje nytt bostadsområde.

Miljökvalitetsnorm - vatten Renhållning/Sopsortering Sophämtningen kommer att skötas EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken och i enlighet med detta har av Borgholm Energi AB och den Vattenmyndigheten beslutat om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner närmsta återvinningsstationen fi nns samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser, såväl yt- som vid kiosken i hamnen i Byxelkrok och i grundvatten. Ett område som omfattas av miljökvalitetsnormer kallas Enerum. vattenförekomst. El Miljökvalitetsnormerna formuleras som den status som kan uppnås och Elnätet ägs av Eon och de förväntas vidmakthållas i vattenresursen. För ytvattendrag är målet att god ekologisk kunna försörja nya bostäder med el och kemisk status ska nås 2015 eller i undantagsfall något senare, för och vid behov bygga ut nätet. grundvatten är målet att kemiskt och kvantitativt god status ska nås vid motsvarande tid. Tele/data Telia förväntas kunna bygga ut nätet Öland tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt och grundvattnet klassas som så att nya bostäder får tillgång till fast telefoni. Telia saknar planer för en grundvattenförekomst med kemisk och kvantitativ god status men som ytterligare utbyggnad av det mobila är i riskzonen att inte uppnå en god kemisk och kvantitativ status 2015. nätet inom det närmaste halvåret Ölands kustvatten har måttlig ekologisk status och god kemisk status men (enligt deras hemsida 2012-11-12). riskerar att inte klara god ekologisk och kemisk status 2015. Kustvattnet har eller riskerar att ha problem med övergödning och miljögifter (exklusive Fjärrvärme kvicksilver). Fjärrvärme planera inte i området. En utbyggnad är inte trolig inom Badplatsen i Byxelkrok är klassad som ett EU-bad vilket innebär i överskådlig framtid. genomsnitt 200 badande/dag under badsäsongen. Provtagning av badvattnet sker minst 3-4 gånger per badsäsong.

Miljö- och riskfaktorer - 85 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Vattenskyddsområde

Byxelkrok med omnejd tar sitt vatten från en grundvattentäkt som ligger ca 1 km söder om Torp. Grundvattentäkten och vattenverket ligger på fastigheten Böda Torp 5:33 och tar vatten från två brunnar som är placerade i sandavlagringar. Sedan 1997 fi nns ett skyddsområde för vattentäkten. Vattnet lagras i en lågreservoar och pumpas sedan ut till abonnenterna. För att klara ett ökande vattenbehov och för att ge vattentäkten ett bättre skydd har ett förslag till nytt skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för grundvattentäkten nyligen tagits fram. Syftet med vatten-skyddsområde är att ge vattentäkten ett tillräckligt skydd för att säkra råvattentillgången i ett långsiktigt perspektiv. Skyddsområdet med föreskrifter har därmed anpassats till gällande krav enligt miljöbalken.

Östersjöns vattenstånd

Enligt länsstyrelsens planeringsunderlag fi nns uppgifter om beräknat scenario för extrem-vattentillstånd vid Ölands norra udde. Om 100 år (år 2110) beräknas det högsta vattenståndet vara ca 2,4 meter över havet och det lägsta ca 1,4 meter över havet. Om 30 år (år 2040) beräknas extremvattenståndet vara ca 1,4 meter över havet.

Planområdet ligger inom ett utpekat område längs Kalmar läns kust som bedömts särskilt sårbart för havsnivåhöjning. Området omfattar norra Öland ner till strax söder om Löttorp. Uppgiften ska endast användas som en varningssignal eftersom den bygger på grova ingångsdata. Noggrannare analys av området behövs vid planering.

Föroreningar i mark och vatten

Delar av området bedöms som högriskområde för kväve och fosforläckage enligt en regional analys. Hela kuststräckan styrs av EU:s nitratdirektiv som innebär att miljöhänsyn måste tas i jordbruket vad gäller växtnäring (bestämmelser om detta fi nns i miljöbalken).

Delar av området är påverkad av dikning och avvattnas västerut genom en bäck som rinner ut söder om Toknäs udde.

Erosion

I Byxelkrok och söder om samhället, Iängs med kusten, fi nns områden med klappersten och grus med risk för erosion. Länsstyrelsens planeringsunderlag fi nns ett antal vägar i närheten av kusten som ligger inom 200 meter från erosionsriskområde. Detta ska ses som ”varningssignal” och noga analyseras vid detaljplaneläggning.

86- Miljö- och riskfaktorer BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

1000 m Bilden visar gällande VattenSkyddsområde, arbete pågår med nya föreskrifter och nya gränser för primär- och sekundärzon.

Miljö- och riskfaktorer - 87 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Buller från trafi k och verksamheter

Sommartid fi nns risk att buller från vägtrafi k orsakar ljudnivåer över riktvärdena för bostäder utmed väg 136 då antalet fordon kan uppgå till ca 3 000 per dygn. För bostäder utmed de mindre vägarna och utmed väg 136 övrig tid på året överskrids troligtvis inte riktvärdena för vägtrafi kbuller. Buller kan även förekomma från lantbrukens verksamhet.

Det ökande antalet turister sommartid innebär att antalet evenemang med höga ljudnivåer kan öka. Miljö och Byggnadsnämnden har med stöd av Socialstyrelsens riktlinjer (Allmänna råd 1996:7), tagit ett policybeslut 1998- 05-26 om vilka värden för bullernivåer som ska gälla inom kommunen.

Radon och magnetfält

Radon kan fi nnas i mark, vatten och i luften i bostäder. För radon i bostäder, skolor och förskolor har Socialstyrelsen satt ett riktvärde på 200 Bq/m3. Det är samma värde som fi nns i de miljömål som riksdagen har beslutat om. Borgholms kommun erbjöd år 2008 alla bostäder i kommunen att mäta radonhalten i inomhusluft. Generellt visar undersökningen att radon i bostäder utgör ett mindre problem. Det är dock känt att högre halter av markradon förekommer på vissa platser i kommunen. I planområdet kan markradon förekomma där kalkstenen brutits sönder, vilket gör det möjligt för radon i underlagrande alunskiff er att tränga upp. Spridda högre värden från mätningar tyder på att så kan vara fallet. Av sex uppmätta värden i planområdet är det ett som ligger över gränsvärdet.

Det saknas regionalt ledningsnät inom området men lokalt nät på 6-10 kV-mark- och luftledningar fi nns och i samband med detaljplaneläggning kommer uppgifter om magnetfält på olika avstånd från ledningarna i området att tas fram och lämpliga avstånd till nya bostäder klarläggas med hänsyn till hälsorisker.

Lantbruk och djurhållning

Lantbruksföretagen i omgivningen har nötboskap. Det är både mjölkkor, köttdjur och ungdjur. Sammanlagt fi nns drygt 1 000 djur på gårdarna runt omkring och betesmark fi nns i och runt området. Lukt kan förekomma när odlingsmark gödslas med fl ytgödsel.

I Böda socken fi nns ett 40-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 52 km2 utgör 1 180 ha åker, 600 ha betesmark och 300 ha skogsmark. Cirka 35 stycken av lantbruksföretagen har djurhållning med cirka 1 600 nötkreatur, 850 svin och 800 får.

I Boverkets skrift ”Bättre plats för arbete”, 1995:5 fi nns ett generellt skyddsavstånd mellan jordbruk och bostäder vid nyplanering på ca 500 meter. I varje enskilt fall bör dock en anpassning göras där hänsyn bland annat tas till djurslag och verksamhetens storlek. För nötkreatur och får kan ca 200 meter vara en lämplig utgångspunkt för avstånd mellan nya

88- Miljö- och riskfaktorer BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

bostäder och befi ntligt jordbruk (vilket är de riktlinjer som Mörbylånga har i sin översiktsplan från 2007). Vid detaljplaneläggning bör de lokala förhållandena studeras i detalj och lämpliga anpassningar göras.

Räddningstjänst

Finns några riskobjekt i området (verksamhet med särskilt brandfarliga/ explosiva varor eller lokaler som tex är svåra att utrymma/samlar mycket folk).

Kusten/hamnen med bad och båtaktiviter utgör en viss risk. Sjöstugan, Ica Nära och Valles varuhus är en samlingslokaler. Hotell/tillfälliga boenden fi nns: Annas ställe, Marinan samt Byxelkroks gästhem.

Närmsta brandkår fi nns i Löttorp och insatstiden är ca 20-25 minuter. Sommartid fi nns en räddningskår på Böda camping, varför insatstiden då är kortare.

Trafi k

Vägtrafi kolyckor Inom eller strax utanför området fi nns sammanlagt nio rapporterade olyckor med personskador under åren 2003-2010. Två av olyckorna var svåra (ingen dödsolycka) och sju var lindriga. I de svåra olyckorna var fotgängare inblandade tillsammans med motorfordon och cykel/moped.

Farligt gods och risk för explosion Farligt godstransporter är hänvisade till väg 136. Bränsle transporteras till bensinstationen och i övrigt förekommer transporter med gasol och eldningsolja inom området.

Under 2012/2013 har nya föreskrifter för vattenskyddsområdet varit föremål för samråd. Borgholms kommun har då ytrrat sig angående väg 136 som bedöms vara en stor risk för vattentäkten. Föreslagen åtgärd har varit att hänvisa genomfartstrafi k med farligt gods till Enerumsvägen.

Olycksstatistik utdrag från STRADA

Miljö- och riskfaktorer - 89 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Lagstiftning

Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen, PBL, är en lag som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande. Enligt PBL ska bland annat alla kommuner upprätta en kommunövergripande översiktsplan. PBL innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov, byggtillsyn och byggnadsnämndernas verksamhet. Lagen trädde i kraft 1 juli 1987 och ersatte då bland annat byggnadslagen från 1947 och byggnadsstadgan från 1959, vilka upphävdes samtidigt som PBL började gälla. En skillnad med plan- och bygglagen är att enskildas intressen också ska beaktas. Den 21 juni 2010 beslutade riksdagen om att anta en ny Plan- och bygglag (2010:900) efter framlagd proposition 2009/10: 170 ”En enklare plan- och bygglag”. Plan- och bygglag (2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011. Reglerna kring översiktlig planering regleras i lagens 4 kap: 1 § I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen ska riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken anges särskilt. Av planen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, och 4. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken. Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. 1 a § Det som sägs i 1 § gäller också när översiktsplanen ändras för en viss del av kommunen eller genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt intresse. En ändring av planen för en viss del av kommunen får redovisas med en annan detaljeringsgrad för det aktuella området än för översiktsplanen i övrigt. 2 § Till översiktsplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som avses i 8 § och länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 §. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det anmärkas i planen. 3 § När förslag till översiktsplan eller till ändring av planen upprättas, skall kommunen samråda med länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av förslaget. De myndigheter samt de sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle till samråd. 4 § Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet bör motiven till

90- Lagstiftning BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

förslaget, planeringsunderlag av betydelse samt förslagets innebörd och konsekvenser redovisas. Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse. 5 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt ta till vara och samordna statens intressen, tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden, verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken, och verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller fl era kommuner samordnas på ett lämpligt sätt. 6 § Innan översiktsplanen eller en ändring av den antas, skall kommunen ställa ut planförslaget under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden. 7 § En kungörelse om utställningen av planförslaget skall före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Av kungörelsen skall det framgå var utställningen äger rum samt inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas. Om förslaget avser en ändring av översiktsplanen, skall det framgå av kungörelsen.

Miljöbalken

Miljöbalken, MB, är en miljölagstiftning för en hållbar utveckling, som trädde i kraft 1 januari 1999. Miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras,mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Miljöbalken ersatte femton tidigare lagar, bland andra naturresurslagen. Miljöbalken består av sju delar: (kapitel 1-6) innehåller tillämpningsområde, övergripande regler och bestämmelser som gäller för alla områden där miljöbalken är tillämpbar. Här fi nns bl.a. de allmänna hänsynsreglerna och regler för miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar med. (kapitel 7 och 8) innehåller regler för naturvård, till exempel regler för strandskydd och olika former av reservat. (kapitel 9-15) innehåller regler för olika former av verksamheter, till exempel regler för täkter, genteknik och kemiska produkter. (kapitel 16-25) behandlar förfarandet vid prövning av olika ärenden och tillstånd. (kapitel 26-28) innehåller regler för tillsyn, om avgifter och tillträde.

Lagstiftning - 91 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

(kapitel 29 och 30) innehåller brottsbeskrivningar, straff satser och sanktionsavgifter. (kapitel 31-33) regler om ersättningar, skadestånd och försäkringar. Hushållsbestämmelser I Miljöbalkens tredje kapitel fi nns de grundläggande bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden. 1 § Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaff enhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. 2 § Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. 3 § Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. 4 § Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. 5 § Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfi sket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfi sket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 7 § Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 8 § Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. 9 § Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen.

92- Lagstiftning BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. 10 § Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse för fl era oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av detta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde. Hänsynsregler I Miljöbalkens 2 kap fi nns de allmänna hänsynsreglerna som utgörs av en grundläggande regel samt fl era andra regler som kompletterar denna. De gäller alla verksamheter eller åtgärder som ligger inom miljöbalkens tillämpningsområden. 1 § Bevisbörderegeln - Baseras på försiktighetsprincipen. Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska använda försiktighet för att förebygga och hindra förorsakan av negativ miljöpåverkan. De kompletterande hänsynsreglerna är: 2 § Krav på kunskap - Utövaren ska skaff a sig relevant kunskap om sin verksamhet och huruvida den påverkar människans hälsa eller miljön. 3 § Krav på försiktighetsmått- Skyddsåtgärder ska vidtagas för att förhindra att den påverkar människans hälsa eller miljön. 4 § Produktvalsregeln - Varor som är farliga för miljön skall, om möjligt, ersättas med bättre alternativ. 5 § Hushållning och kretslopp - Hushålla med råvaror och energi samt återvinna och återanvända. Förnyelsebara energikällor ska användas i första hand. 6 § Platsvalsregeln - Val av plats med hänsyn till ändamålet med minsta påverkan på människans hälsa eller miljön. 7 § Rimlighetsavvägning - Om det inte är rimligt att följa § 2-5 samt § 6 ska skyddsåtgärder särskilt granskas i förhållande till kostnader. 8 § Ansvaret för skadad miljö – Förorenaren ansvarar för att skadad miljö och ska ersätta eventuell skada. 9 § Stoppregeln - Om verksamheten föranleder stor skada på människors hälsa eller miljön, men följer tidigare paragrafer, får den inte bedrivas. 10 § Dispens från stoppregeln - Regeringen kan tillåta verksamheten även om denna är förbjuden enligt 9 §. Riksintressen Riksintressen är mark- eller vattenområden som långsiktigt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada det värde som konstituerat riksintresset. Riksintressen skyddas enligt hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap i miljöbalken. Riksintressen kan vara bland annat orörda naturtillgångar, kulturhistoriska miljöer, energiförsörjning och kommunikationer. I 4 kap fi nns även ett antal geografi ska områden utpekade som riksintressen, till exempel hela Gotland och Öland. Riksintressen och innebörden av dessa preciseras i dialog mellan stat och kommun och redovisas i översiktsplanen. Boverket har det övergripande ansvaret och länsstyrelsen har i uppdrag att bevaka riksintressena.

Lagstiftning - 93 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

Vattendirektivet Vattendirektivet eller ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) fastslår en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Direktivet trädde i kraft 22 december 2000. Direktivet syftar till att etablera en ram för enhetliga regler på EU-nivå för skydd av europeiska vatten. Bland annat försöker man minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning, förbättra tillståndet för existerande akvatiska ekosystem samt reducera eff ekterna av översvämningar och torka. Direktivet fastslår att länderna ska arbeta på ett sätt i sin vattenförvaltning som utgår från avrinningsområden (naturens egna vattengränser) och inte från av människan införda administrativa gränser, för att åtgärda brister i vattenmiljö och vattenkvalitet. En annan gemensam princip, är det systematiska planeringsarbete som ska ske under 6-åriga förvaltningscykler, efterföljt av åtgärdsarbete. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna regleras i miljöbalkens 5 kapitel. Dessa omfattar föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Normerna sätter gränser för vad man anser att människa och miljö kan utsättas för utan att betydande olägenheter uppstår. Normerna talar om vilka nivåer på buller och föroreningar som inte får överskridas. Strandskydd Strandskydd regleras i miljöbalkens 7 kapitel. 13 § Lagen syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. 14 § Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. På hela Öland gäller idag 300 meter, detta håller på att ses över och 2014 ska ett diff erentierat strandskydd på Öland presenteras. 15 § Inom ett strandskyddsområde får inte nya byggnader uppföras, byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. 16 § Förbuden i 15 § gäller inte byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs för jordbruket, fi sket, skogsbruket eller renskötseln och de för sin funktion måste fi nnas eller vidtas inom strandskyddsområdet, verksamheter eller åtgärder som har tillåtits av regeringen enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 § eller som omfattas av ett tillstånd enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken,

94- Lagstiftning BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

byggande av allmän väg enligt en fastställd arbetsplan enligt väglagen (1971:948), eller byggande av järnväg enligt en fastställd järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. 17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att förbuden i 15 § inte ska gälla kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad som vidtas inom 15 meter från huvudbyggnaden men inte närmare strandlinjen än 25 meter, och inom en tomtplats som har angetts i ett beslut om dispens. 18 § Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att upphäva strandskyddet i ett område, om det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, eller området enligt plan- och bygglagen avses att omfattas av en detaljplan och behövs för byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. Ett upphävande enligt första stycket 2 får göras endast om det fi nns särskilda skäl och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Bestämmelser om kommunens möjligheter att upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i en detaljplan fi nns i 4 kap. 17 § plan- och bygglagen. Lag (2010:902). 18 a § Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15 §, om det fi nns särskilda skäl och dispensen avser byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller ett område som skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. 18 b § Kommunen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15 §, om det fi nns särskilda skäl och dispensen avser något annat än det som anges i 18 a § 1 och 2. 18 c § Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. I 18 d § fi nns bestämmelser om vad man får beakta som särskilda skäl utöver det som anges i första stycket, om prövningen gäller ett sådant område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 18 e §. 18 d § Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får man också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka

Lagstiftning - 95 BORGHOLMS KOMMUN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling BYXELKROKSOMRÅDET 2013

en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befi ntligt bostadshus. . 18 e § Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt, endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften i eller i närheten av tätorter, inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Veda vid Storfj ärden till Skataudden vid Näskefj ärden. 18 f § Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Detta gäller inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. I ett dispensbeslut ska det anges i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet. 18 g § I fråga om strandskydd som har upphävts för ett område genom en bestämmelse i en detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) eller för ett område som har avsetts att omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt samma lag gäller strandskyddet åter, om området upphör att omfattas av detaljplanen eller områdesbestämmelserna, eller detaljplanen eller områdesbestämmelserna ersätts med en ny detaljplan. 18 h § En dispens från strandskyddet upphör att gälla om den åtgärd som dispensen avser inte har påbörjats inom två år eller inte har avslutats inom fem år från den dag då dispensbeslutet vann laga kraft. Artsskyddsförordningen, Art- och habitatdirektivet Artskyddsförordningen regleras genom 8 kap miljöbalken. Förordningen avser bland annat fågeldirektivet om bevarandet av vilda fåglar, art- och habitatdirektivet om bevarande och skydd av livsmiljöer samt skydd för vilda djur och växter. Alla fridlysningar ingår i artskyddsförordningen. Syftet är att säkra den biologiska mångfalden genom bevarandet av naturligt förekommande livsmiljöer, samt den vilda fl oran och faunan inom medlemsländerna i EU.

Kulturminneslagen Kulturminneslagen är den centrala lagen för kulturmiljövården i Sverige. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat fasta fornlämningar, fornfynd, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen, vissa kulturföremål samt ortnamn. Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret och Länsstyrelserna ansvarar för tillsynen på länsnivå.

96- Lagstiftning