Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001
SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2017-06-13 Fördjupning av översiktsplanen för Borgholm-Köpingsvik
INKOMNA YTTRANDEN FRÅN REMISSINSTANSER DATUM Statliga myndigheter och verk 1. Länsstyrelsen Kalmar län 140930 2. Post- och telestyrelsen 140711 3. Polismyndigheten i Kalmar län (ingen erinran) 140722 4. Försvarsmakten Högkvarteret (ingen erinran) 140901 5. Skogsstyrelsen 140912 6. Kalmar läns museum 140930 Kommunala/regionala instanser 7. Socialnämndens arbetsutskott (ingen erinran) 140813 8. Ölands kommunalförbund – funktionen för säkerhetssamordning samt 140822 räddningstjänsten 9. Kommunstyrelsen Borgholms kommun 140909 10. Oskarshamns kommun (ingen erinran) 140911 11. Regionförbundet Kalmar län 140915 12. Centerpartiet Borgholms kommun 140930 Ledningsägare 13. E.ON 140910 Övriga sammanslutningar/företag 14. Solsidans intresseförening 140806 15. Gröndals camping 140905 16. Blå Rörs camping 140910 17. Ölands ornitologiska förening 140912 18. Klinta camping 140914 19. Köpingsviks företagarförening 140914 20. Ölands naturskyddsförening 140914 21. Hjältevadshus 140929 22. Borgehage Byalag 141031 Yttranden från privatpersoner 23. 140808 24. 140903 25. 140908 26. 140908 27. 140908
1 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001
28. 140908 29. 140908 30. 140911 31. 140911 32. 140911 33. 140912 34. 140912 35. 140912 36. 140914 37. 140914 38. 140914 39. 140914 40. 140915 41. 140918 42. 140923 43. 140930 44. 141028 45. 141029
2 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001
Beskrivning av arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Borgholm-Köpingsvik Arbetet med fördjupningen har pågått under en längre tid. År 2002 pekades området ut i den kommuntäckande Översiktsplanen att fördjupade studier skulle göras i området. I maj 2006 beslutade kommunstyrelsen att arbetet med planen omgående skulle startas upp. En arbetsgrupp för planarbetet bildades. Efter omprioriteringar beslutades det att uppstarten skulle senareläggas. År 2009 startades arbetet med den fördjupade översiktsplanen upp. Under hösten 2009 och våren 2010 hölls diskussionsmöten med allmänheten. Mötena föregicks av annons i Ölandsbladet och genom inbjudningar till representanter för olika intresseföreningar och elevråd. Totalt under första året har möten med drygt 100 medverkande hållits. Under dessa möten presenterades ramarna för arbetet och diskussioner fördes om Borgholm-Köpingsviks utveckling. Deltagarna fick i mindre grupper rita in sina önskemål om vilka områden de ansåg vara lämpliga att exploatera eller viktiga att bevara på kartor. Konkret ledde mötena till framställandet av 17 kartor. Möten med olika föreningar, sammanslutningar och intressenter har hållits löpande under 2009-2014, till exempel hölls ett möte i Klintagården 2011-10-26, där synpunkter och information samlades in. 2011- 06-21 hölls tidigt samråd med länsstyrelsen.
Förslagets inriktning och huvuddrag presenterades för partigrupperna under hösten 2013 då ca 60 personer deltog. Möten har hållits löpande med företagarföreningen i Köpingsvik, med representanter från ett tiotal av planområdets samfällighetsföreningar och enskilda möten med privatpersoner ca 40 stycken har hållits under 2013-2014.
Sammanfattning av samrådet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2014-06-24 § 179 att fördjupningen av översiktsplanen för Borgholm-Köpingsvik med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, godkänns för samråd.
Planförslaget har varit utställt på stadshuset, Borgholms bibliotek och på kommunens hemsida under samrådstiden 5 juli till 14 september 2014. Den 9 september 2014 beslutade Kommunstyrelsen § 129 att förlänga samrådstiden till 2014-09-30.
Annons i samtliga ortstidningar infördes den 5 juli. Information om samråd skickades även ut som epost den 3 juli till intressenter. Sedvanliga remissinstanser och föreningar har tillsänts planförslaget för synpunkter postat den 3 juli 2014. Totalt gjordes 139 informationsutskick varav 104 via epost och 35 stycken pappersutskick med inbjudan till samråd. Samtliga inbjudningar till samråd skickades den 3 juli dock med två olika versioner av sändlista. I den första sändlistan hade tre kommuner som tillsänts förslaget fallit bort, den kompletta sändlistan finns i slutet av denna samrådsredogörelse.
3 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001
Totalt har 45 yttranden inkommit. Av de inkomna yttrandena kommer sex yttranden från kommunala och regionala instanser, ett från ledningsägare samt sex från statliga myndigheter och verk. Nio yttranden från övriga sammanslutningar och företag och 23 yttranden från privatpersoner.
Fem efterfrågade och fick förlängd samrådstid efter beviljat anstånd till den 30 september. Kommunstyrelsen beslutade den 9 september att förlänga samrådstiden till samma datum. Under den förlängda samrådstiden efterfrågade flera privatpersoner förlängd yttrandetid och beviljades detta. Sista samrådsyttrandet inkom 2014-10-30. Samtliga inkomna yttranden har bedömts inkommit i tid. Arbetsgruppen för fördjupningen har även träffat representanter för kommunens olika förvaltningar. Dialog har också skett genom mindre möten med både enskilda intressenter och representanter för vägföreningar och företagarförening gällande olika delar i planområdet. Arbetsgruppen har även haft en bred kontakt via epost och telefon med intresserade. Under dessa möten och kontakter har olika frågeställningar lyfts och mycket information och synpunkter har kunnat vägas in i de bedömningar som har gjorts i arbetet. Ett stort antal invånare med en god spridning i ålder och sysselsättning har varit involverade och engagerade. Även sammansättningen mellan kvinnor och män har i stort speglat befolkningssammansättningen.
Under arbetets gång har många förslag inkommit där olika gruppers intressesfärer har kunnat identifieras. Generellt har invånare under 20 år huvudsakligen haft idéer och förslag på utformning av allmänna platser. Företagare har synpunkter på infrastruktur, strandskydd och byggrätter. Fastighetsägare vill ofta själva kunna få utökade byggrätter men önskar sitt närområde bevarat.
Samrådsmöten Samråd hölls 5 juli till 14 september 2014. Möten under samrådstiden har hållits med Länsstyrelsen 26 augusti ca 15 personer, SBN 27 augusti ca 15 personer, Företagarfrukost 28 augusti ca 40 personer och Soluddens vägförening lördag 30 augusti ca 20 personer. Kommunstyrelsen beslutade 2014-09-09 att förlänga samrådstiden till 2014-09-30. De som efterfrågat förlängd samrådstid har fått detta och samtliga inkomna yttranden har vägts in i arbetet. Utöver dessa möten har 12 möten med fastighetsägare/intressenter hållits under samrådstiden.
4 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001
Förändringar i planförslaget efter samråd
Tillagda/utvidgade utredningsområden Under bearbetningen av planförslaget har plansamordningsgruppen (KSau och SBNau) framfört politisk vilja att utöka antalet utredningsområden, även privatpersoner och företag har önskat utökade möjligheter till byggnation. Samtliga ytor har utretts igen och totalt har 10 områden utvidgats och 11 nya områden har lagts till.
1 har utvidgats i väster efter inkomna yttranden 2A har lagts till efter inkomna yttranden 2C har lagts till efter inkomna yttranden 3A har utvidgats efter inkomna yttranden 6 har utvidgats efter inkomna yttranden 7 har utvidgats efter inkomna yttranden 9A har utvidgats efter inkomna yttranden
5 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001
9B har lagts till efter inkomna yttranden 10 har utvidgats efter inkomna yttranden 14 har lagts till efter inkomna yttranden 16 har utvidgats efter inkomna yttranden 17 har utvidgats efter inkomna yttranden 18 har utvidgats efter inkomna yttranden 19B har lagts till efter inkomna yttranden 20 har lagts till efter inkomna yttranden 21 har lagts till efter inkomna yttranden 22 har lagts till efter inkomna yttranden 23B har utvidgats efter inkomna yttranden 23C har lagts till efter inkomna yttranden 24 har lagts till efter inkomna yttranden 25A har utvidgats efter inkomna yttranden 25B har lagts till efter inkomna yttranden
Borttagna/minskade områden efter samråd 11. Stationsområdet, området har minskats i väster för att stärka grönstråket mellan Beckmanska parken och Kapelludden.
Stuganområdet och Sjöstugeudden (i samrådsförslaget nr 14) utgår i sin helhet med anledning av dels översvämningsrisk på stor del av området dels att behovet av ny detaljplan minskade genom de bygglovsbefriade åtgärder som tillåts i PBL(2010:900) så kallade Attefallshus. Under de nya omständigheter som Attefall ger möjlighet till är området inte längre lämpligt att föreskriva ytterligare utökning av byggrätterna.
Förkastade alternativ Under framtagandet av planförslaget har ett flertal alternativ utretts. I bearbetningen av planen till granskning/utställning har dessa alternativ åter studerats, några områden har lagts in som nya utredningsområden för bebyggelse och några förslag har valts bort, se nedan.
Förbifart Borgholm Flyttning av väg 925s anslutning till väg 136/förlängning av flygfältet/omledning av väg 136. Förslaget att flytta korsningen söderut initierades i ett sammanhang med att skapa en flygby, förlänga flygfältet samt att en omledning av väg 136 utreddes. Intresset av att förlänga landningsbanan har minskat efter att projektet med en flygby lades ner. Förslaget om att flytta korsningen har bedömts inaktuell att genomföra som en enskild åtgärd. Omledning av väg 136 har lags ner av åtgärdens stora konsekvenser för kulturmiljö, naturmiljö, och jordbruksmark i kombination med viktning mellan kostnad och nytta och det starka motståndet från allmänheten. Med anledning av översiktsplanens övergripande mål att skydda vårt dricksvatten är inte ökad trafik på flygfältet lämpligt utan stora åtgärder för skydd av täkten. Av dessa skäl har förslagen utgått.
6 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001
Nytt bebyggelseområde i Nedra Vannborga Ur ÖP 2002 (s.113) ”I Nedra Vannborga kan ges möjligheter att utveckla nytt bebyggelseområde om det kan anses angeläget.” Området har viktats mot övriga delar av planområdet och dess värden som jordbrukslandskap, perifera belägenhet och kulturvärden i radbyn har bedömt vara av större intresse att bevara än bebygga.
Åkerhagsvägen Åkermarken nedanför Borgholms slott fram till Drottning Victorias vilohem har föreslagits för byggnation. Minskande åkermark, kulturmiljö, Natura 2000, naturreservat, skuggbildning, blöt mark nedanför branten samt rekreationsvärden har medfört att området bedömts vara av högt bevarandevärde.
Område bakom Slottsskollans sporthall Området har varit ett alternativ för tillkommande bostadsbebyggelse. Omfattas av naturvårdsplan, är utpekat som riksintresse för friluftsliv och riksintresse för naturvården, gränsar till Natura 2000-område samt naturreservat Borga Hage. Idag finns hundrastgård och flera stigar i skogspartiet. Både förskola och högstadium ligger i anslutning och använder delar av skogen. Vacker och uppskattad naturmiljö som binder samman naturstigar runt Åkerhagen. Området har utgått då områdets kvalitéer bedömts bevarandevärda.
Parken runt gamla lasarettet Park med gamla ekar som ligger väster om de äldsta delarna av lasarettet. Skogsområde med ek, lönn och skogsalm med ursprunglig sträckning av Rosenforsbäcken öster och söder om lasarettet. Området har varit ett alternativ för tillkommande bostadsbebyggelse. Både särskilt boende, serviceboende och högstadium ligger i anslutning. Parken ingår i det grönstråk som går runt stadskärnan och binder samman naturstigar runt Åkerhagen. Ädellövskog med höga naturvärden och höga rekreationsvärden. Området har utgått då områdets kvalitéer bedömts bevarandevärda samt dess betydelse för dagvattenhantering.
Sammanställning av inkomna yttranden och åtgärder Nedan följer utdrag från inkomna yttranden samt kommunens svar. Alla inkomna yttranden finns i sin helhet bifogade till samrådsredogörelsen. Allmänna intressen beaktas av kommunen och bevakas av länsstyrelsen.
1. Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen är positiv till att kommunen har valt att ta fram en fördjupad översiktsplan för Borgholm och Köpingsvik. Sammanfattningsvis bedömer Länsstyrelsen att planförslaget i stort håller hög kvalitet och präglas av balanserade avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen. Genom att planförslaget tydligt prioriterar en förtätning av ytor som redan har tagits i anspråk kan en hållbar utveckling främjas. Planförslaget har särskilt stora kvaliteter vad gäller exempelvis naturvård, kulturmiljövård och klimatanpassning. Därmed finns goda förutsättningar för att den fördjupade översiktsplanens inriktning och ställningstaganden kan efterföljas av långsiktigt hållbara beslut i framtida detaljplanläggning och bygglovsgivning. Inför planens granskning behöver kommunen företrädesvis arbeta vidare med miljöaspekter (se hälsa och säkerhet), miljökonsekvensbeskrivning, tydligare kartor och mer konkreta ställningstaganden i
7 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 respektive utvecklingsområde. Vad gäller planens miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver den renodlas som miljöbedömning för att på ett mer distinkt sätt skiljas från planbeskrivningen. Kontroll enligt 3 kap l O § PBL Riksintressen Kommunen har på ett bra sätt beskrivit och beaktat förekommande riksintressen. På sida 88 kan kommunen med fördel förtydliga att riksintressena ska skyddas från påtaglig skada. Vad gäller den riksintressanta länsvägen 136, behöver kommunen förtydliga att det är sträckan söder om Borgholm som är av riksintresse för kommunikationer i kommunen. Planförslaget bedöms vara förenligt med förekommande riksintressen. Se även naturvård nedan. Miljökvalitetsnormer A v en översiktsplan ska det enligt 3 kap 5 § i PBL framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Kommunen kan med fördel förtydliga detta formaliakrav enligt PBL. Sammanfattningsvis bedömer Länsstyrelsen att kommunen har gjort ett bra arbete med att visa hur en utveckling i planområdet kan ske samtidigt som MKN för vatten följs. Länsstyrelsen ser med fördel att kormnm1en kopplar planområdet till kustvattnet i högre grad, exempelvis på sida 11. Inte minst behöver kommunen motivera varför Kalmarsund utgör en naturlig gräns för plan området. Ä ven om denna översiktsplan har ett tydligt fokus på markanvändning bör planområdet utökas för att inrymma alla förekommande intressen som kan definieras i det närliggande havsområdet. För att därefter klargöra om det finns intressekonflikter, exempelvis mellan reningsverk och badvattenkvalitet Farleden in till Borgholms hamn, som är en förutsättning för hamnens utveckling, bör även den inkluderas. En god kvalitet på kustremsan, kustvattnet och badvattnet är betydelsefulla faktorer för att Borgholm och Köpingsvik ska kunna utvecklas i enlighet med planförslaget I takt med att båtlivet ökar i planområdet bör kommunen redan nu ta höjd för åtgärder som kan förbättra kustvattnet, exempelvis båtlatriner, båtbottentvättar etc. På sidan 20 behöver kommunen förtydliga att all ny och befintlig bebyggelse i detta område ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Det behöver även förtydligas vilket avloppsreningsverk som ska belastas (beskrivet i planens MKB på sida 23) och hur den ökade belastningen på reningsverket klarar detta (inklusive dagvattenhanteringen). Vidare bör tydliggöras att bedömningen i VISS gällande grundvattenförekomsterna (god kvantitativ samt kemisk status) är osäker eftersom underlaget för bedömningen har brister. Det är felskrivet på sida 22, det ska stå LOV A och inte LON A. Det har gjorts en utredning kring samhällsnära våtmarker och var låglänta punkter samt blötare partier finns i planområdet Dessa ytor skulle kunna omvandlas till fördröjningsmagasin och/eller för rening av dagvatten. Länsstyrelsen vill betona att det behöver göras en kvalitativ utredning av dessa ytor innan det kan avgöras om de är lämpliga för rening av dagvatten. Det har nämligen inte gjorts i denna utredning. Det kan dessutom finnas höga naturvärden kopplade till dessa låglänta delar, se bild på sida 23 i MKB:n, som kan ta skada av dagvattnet. Vidare bör grönstruktur kunna kombineras med vattenstråk, vilket ytterligare ökar den biologiska mångfalden med avseende på till exempel groddjur och fågel. Ökad hårdgjord yta från exempelvis vägar, tak, gårdsytor och parkeringar med asfalt ökar behovet av dagvattenhantering. Hårdgjorda ytor kan emellertid ersättas med gröna ytor, gröna tak, andra typer av genomsläppliga material eller genom avledning tillämpliga låglänta fördröjningsmagasin. Genom detta minskas även effekterna av eventuella översvämningar (s 27) samtidigt som det skapas en resurs vid torrperioder genom tillförsel av vatten till grundvattenförekomst Detta bör utvecklas i planförslaget. Generellt behövs tydligare ställningstaganden i respektive utredningsområdena vad avser krav på dagvattenhantering, detta eftersom ny bebyggelse ska anläggas och att andelen hårdgjord yta ökar. I område 10-13 behöver de låglänta partierna tas
8 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 upp för en kvalitativ bedömning, vilka som kan användas till exempelvis dagvattenhantering (se s 6, 15 och 23 i MKB:n). Gör ett ställningstagande per område i planförslaget även gällande vattenkvalitetsfrågor som exempelvis till båtlivets påverkan, badvattenkvalitet, dagvattenhantering, reningsverkets kapacitet, V A-frågor. Hälsa och säkerhet Djurhållning: Djur har en positiv inverkan på människors välbefinnande och möjlighet till hästhållning kan dessutom innebära förbättrad ekonomisk bärkraft för människor. Med djurhållning följer emellertid ofta olägenheter som lukt, flugor och spridning av hästallergen. Spridning av hästallergen bedöms inte längre vara lika omfattande som tidigare befarats. Den stora utmaningen med hästhållning är att den i allt högre grad inte längre sker endast på landsbygden utan ofta i närhet av tätorter. Det är en utveckling som ställer stora krav på bedömningar inför detaljplanering och bygglovgivning. Se Boverkets rapport 2011:6: Vägledning för planering för och invid djurhållning. Dricksvattenförsörjning Dricksvatten är människans viktigaste livsmedel. Öland upplever redan idag stundtals en bristsituation på dricksvatten, en situation som förväntas bli än väne med pågående klimatförändringar. Länsstyrelsen är därför mycket positiv till att kommunen i denna översiktsplan tydligt tar ställning för att kommunal dricksvattenförsörjning ska prioriteras före alla andra intressen. Som ett led i detta ställningstagande har kommunen uppmärksammat problematiken med att farligt gods idag är tillåtet på väg 973 (Ramsättravägen). Väg 973 löper genom ett primärt och sekundärt vattenskyddsområde (Solbergatäkten). Därför kommer kommunen att i en skrivelse föreslå att Trafikverket ska förbjuda farligt gods på väg 973 och istället omdirigera denna till väg 925 (Räpplingevägen). Länsstyrelsen är generellt positiv till kommunens arbete med att minska riskerna i sina vattenskyddsområden. Samtidigt vill Länsstyrelsen betona att kommunen måste utreda lämpligheten med denna omdirigering vad gäller trafiksäkerhet, framkomlighet etc. på väg 925. Geotekniska säkerhetsfrågor I planförslaget redovisas de geologiska förhållandena i planområdet endast på en mycket översiktlig nivå. I miljökonsekvensbeskrivningen har kommunen arbetat in översvämningsrisker och erosionsrisk i det fortsatta planarbetet Som förslag till åtgärder mot översvämningar nämns vallar för skydd av de västra delarna av Borgholms tätort, men geotekniska konsekvenser av dessa förslag berörs inte. Länsstyrelsen gör med stöd av Statens geotekniska institut bedömningen att geotekniska förutsättningar behöver redovisas med avseende på geotekniska riskfaktorer, till exempel risker för ras/ skred i berg/jord, erosion och översvämning. Detta eftersom geotekniska riskfaktorer kan vara avgörande för om en föreslagen mark- och vattenanvändning ska kunna anses lämplig eller ej. Därför bör dessa faktorer hanteras tidigt i planprocessen. Kommunen behöver därför komplettera avsnittet om översvämning och erosion med risker för ras och skred, detta tillsammans med översiktliga bedömningar av eventuellt förekommande områden med komplicerade geotekniska förhållanden. Vidare vore det en styrka om kommunen utvecklar och redovisar en strategi för hur geoteknisk lämplighet bör hanteras vid framtida detaljplanering och bygglov. I planbeskrivningen omnämns en risk och sårbarhetsanalys för Borgholm och Köpingsvik, denna har inte bifogats handlingarna. Miljöfarliga verksamheter I planens miljökonsekvensbeskrivning beskrivs att planförslaget innebär obetydliga till små konsekvenser på människor och miljön avseende störningar från miljöfarliga verksamheter. Länsstyrelsen anser inte att det material som presenterats utgör ett tillräckligt underlag för att kunna göra en sådan bedömning av konsekvenserna. Kommunen föreslår i flera utvecklingsområden att en blandning av verksamheter, handel och
9 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 bostäder ska tillåtas för att uppnå en flexibilitet i framtida markanvändning. Länsstyrelsen ser generellt positivt på en ökad flexibilitet i kommande detaljplaner, men önskar en utvecklad problematisering av detta förslag. Dels finns en risk för att befintliga verksamheter (handel, lantbruk, lättare industrier) inom eller intill föreslagna utvecklingsområdena kan ge upphov till störningar i planerade bostäder och dels kan det innebära begränsade utvecklingsmöjligheter för företagen. De verksamheter som nämns i planen är reningsverket, fjärrvärmeverket samt lantbruket. Länsstyrelsen saknar en redovisning över samtliga verksamheter, som på något sätt kan ge upphov till störningar och risker till närliggande befintliga och föreslagna bostäder. Störningar som kan uppstå vid etablering av närliggande bostäder i närhet till handel och industriverksamhet är till exempelluftföroreningar och buller, både från själva verksamheten och genom transporter till och från denna. Kommunen anger att riktlinjen "skyddsavstånd mellan fjärrvärmeverk och bostäder" och "skyddsavstånd till reningsverk" ska vägas in vid fortsatt detaljplaneläggning. Länsstyrelsen menar att kommunen redan nu behöver utreda vilka skyddsavstånd som kan krävas och motiveras, detta för att undvika olika typer av störningar och risker till planerad bebyggelse. Det gäller inte bara reningsverket och fjärrvärmeverket, utan för samtliga verksamheter inom eller i närhet till föreslagna områden. Uppstår framtida störningar faller det på verksamheten att undanröja dem, vilket innebär kostnader och begränsningar, både för den befintliga verksamheten samt vid en eventuell utveckling av den. Kommunen behöver visa att en blandning av verksamheter och bostäder i samma område kan ske utan att störningar uppstår till bostäder samt att hänsyn tas till befintliga företags behov och utveckling. Se även Boverkets Bättre plats för arbete- Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet (Allmänna råd 1995:5). Buller I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs att väg 136 utgör den största bullerkällan i planområdet, att flera intilliggande fastigheter kan vara bullerstörda och att enklare bullerutredningar kan visa vilka fastigheter som är utsatta för störande ljud. I planförslaget framgår inte vilka utredningsområden som kan komma att beröras av trafikbuller eller annat buller. Kommunen behöver i planförslaget redan nu, helst även i kartform, översiktligt redovisa vilka utredningsområden som kan komma att beröras av buller som kommer att överstiga eller i närheten av gällande bullerriktvärden. I kommunens kommande detaljplanering bör också hänsyn tas till vilka när- och rekreationsområden i anslutning till den nya bebyggelsen som kan komma att påverkas av buller. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas aktuella riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas för ny bebyggelse. Det redogörs också för att hänsyn ska tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen om att det är riktvärdena som alltid ska vara utgångspunkten vid bedömning av buller när ny bebyggelse planeras. Ä ven buller under aktuella riktvärden har en negativ inverkan på människors hälsa och välbefinnande. För att nå en god boendemiljö bör kommunen alltid planera för att ny bebyggelse hamnar under riktvärdena med god marginal. Kommande detaljplaner behöver föregås av mer detaljerade bullerutredningar så att gällande riktvärden inte överskrids för ny bebyggelse. Förorenade områden I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas en sammanställning över de platser och områden som har identifierats som förorenade eller potentiellt förorenade. I planförslaget redogörs för vissa utredningsområden att förorenad mark förekommer. Länsstyrelsen menar att samtliga kända förorenade områden samt potentiellt förorenade områden på ett tydligt sätt måste kopplas ihop med respektive utredningsområde och att det ska göras i planförslaget eftersom den ligger till grund för kommande detaljplanering. För överskådlighetens skull är det även bra om alla förorenade eller potentiellt förorenade områdena redovisas i kmtform. I planförslaget ska det på
10 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 ett tydligt sätt redovisas vilka åtgärder eller undersökningar som krävs för att nå den föroreningsnivå som är tillämplig för kommande markanvändning. Farligt gods I planförslaget beskrivs att länsväg 136 är rekommenderad transportled för farligt gods. Varken i planförslaget eller i miljökonsekvensbeskrivningen för kommunen ett resonemang kring vilka skyddsavstånd som krävs till ny bebyggelse. Det behöver göras redan i planförslaget eftersom det kan komma att påverka vissa av de föreslagna utredningsområdena. Kommande detaljplaner i närhet av länsväg 136 behöver föregås av en riskanalys som detaljerat behandlar farligt gods och vilka skyddsavstånd och skyddsåtgärder som krävs. Miljökonsekvensbeskrivning Även om en MKB ska kunna utläsas som ett självständigt dokument, önskar Länsstyrelsen att MKB:n renodlas som planförslagets miljöbedömning. I dagsläget framkommer ny information i MKB:n och stundtals är planförslaget tydligare i MKB:n. Formaliakravet på en översiktsplans MKB är att hantera de frågor där kommunen bedömer att det finns en risk för betydande miljöpåverkan. Sammanfattningsvis bör plandokumentet och MKB:n på ett mer distinkt sätt särskiljas åt. Synpunkterna nedan bör beaktas: • Sida 24. Är ålgräs listad i Riodeklarationen 1992? • Sida 39. Strandstorp behöver ändras till Strandtorp • Sida 43. "FÖP:ens förslag berör inga biotopskyddade områden ... " Troligen avses här inga särskilt beslutade biotopskyddsområden, vilka kan fastställas av Skogstyrelsen, Länsstyrelsen eller kommunen. I området finns däremot generellt skyddade biotopskyddsområden enligt bilaga l till Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. • I MKBn har kommunen tagit upp grundvattenförekomsterna men inte ytvatten som M n Kalmarsunds utsjövatten (kustvatten) SE565400-163600 samt även en del mindre ytvattenförekomster (inga namn endast sifferbeteckningar) som eventuellt kan påverkas av dessa exploateringar. Ytvatten och kustvattnet behöver därför beskrivas mer utförligt. För vägledning vad gäller miljöbedömning av detaljplaner, se Boverkets rapport Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen -en vägledning (20835-3907/2004) Rådgivande Naturvård Kommunen har gjort ett mycket bra arbete med att implementera naturvårdens intressen i planområdet Genom bra och tydliga ställningstaganden säkerställs naturvårdens intressen. Det är särskilt positivt att betydelsen av grönområden i och invid tätorterna samt den ekologiska (eller gröna) infrastrukturen i landskapet lyfts fram i hög grad. Detta förhållande innebär samtidigt att kommunen också på ett mycket bra sätt behandlat den långsiktiga utvecklingen för de riksintressen i form av Natura 2000-områden som finns inom planområdet Planen har även en tydlig koppling till miljökvalitetsmålen och planens betydelse för att nå dessa mål. Samma sak gäller för de övergripande målen för dagvattenhanteringen som medverkar till att förbättra kustvatten statusen. Sid 88. "Naturreservat… om kan inrättas mot markägares vilja om så är nödvändigt." Detta är visserligen möjligt, men är relativt ovanligt. De bildas efter förhandlingar med markägaren om intrångsersättning eller inlösen. Kulturmiljövård Fornlämningar Kommunen har gjort ett bra arbete med att skydda fornlämningar i planområdet Länsstyrelsen ser emellertid med fördel att dessa ställningstaganden motiveras. Varför ser kommunen det som betydelsefullt att skydda
11 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 fornlämningar? I Köpingsvik i synnerhet är fornlämningar en begränsande faktor vid exploatering. På planberedningen den 3 september framkom att kommunen har ett bra tänk om att göra så lite skada som möjligt på fornlämningar, det finns dessvärre inte beskrivet i planen. Dessa resonemang behöver redovisas i översiktsplanen, detta för att kommunens höga ambitioner vad gäller fornlämningar ska få genomslag i framtida detaljplaner och bygglov. Det är positivt att kommunen i planen tar upp information kring kulturmiljöer kopplat till friluftsliv, rekreation och turism. Sådana värden ökar värdet för de boende i förhållande till sitt närområde, och kan ha en positiv inverkan på inflyttning och turism. Planeringsunderlag, s. 87 Kulturminneslagen har bytt namn och heter idag Kulturmiljölagen (KLM). Riksintressen Det är betydelsefullt att kommunen även i denna fördjupade översiktsplan uttrycker sin roll i hänsynstagandet till riksintressen, då man är första instans i detta arbete. A v planen framgår att riksintressanta kulturmiljöer ses som en tillgång och förstärker områdets attraktivitet. Detta kan med fördel tydliggöras i än högre grad. Bebyggelsen Översiktsplanen beskriver på ett mycket tydligt sätt de olika byggnaderna samt bebyggelseområdenas specifika karaktärer och värden. Det är viktigt att detta fina underlag sprids och används i det dagliga arbetet. Att skapa ett torg i anslutning till kyrkan i Köpingsvik kräver att detta görs på ett varsamt sätt med hänsyn till4 kap KML. S:t Elavi och dess kyrkogård är en plats för begravningar och sorg bearbetning men också för livet glada högtider som dop och giftermål En plats att gå till för meditation och eftertanke, en plats för stillhet. Dagens utformning ger en utblick och en rymd mot havet och en obruten siktlinje från staden mot något som kan tolkas som ändligheten, mot det eviga. Platsen är ett offentligt rum som brukas av allmänheten. Med ny bebyggelse precis i anslutning till begravningsplatsen med risk för insyn kommer en stor del av de värden som idag är knutna till platsen att gå förlorade. Jord- och skogsbruk Kommunen har gjort ett bra arbete med att redovisa jordbrukets intressen i denna fördjupade översiktsplan. I huvudsak säkerställs jordbrukets intressen i planförslaget Brukningsvärd jordbruksmark är skyddad enligt miljöbalkens 3 kap 4§, vilket innebär att marken endast får tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och där rimliga alternativ saknas. Det räcker därför inte att säga att bebyggelsebehovet väger tyngre än jordbruksmarken (sida 27). Kommunen behöver därför inför nästa planskede motivera varför jordbruksmarken får tas i anspråk i förekommande fall. Det gäller särskilt i Borgehage (utredningsområde 20). Klimatanpassning Länsstyrelsen anser att planen är väl genomarbetad när det gäller vilka klimatanpassningsåtgärder som krävs för att möta ett förändrat klimat. Länsstyrelsen efterfrågar däremot en tydligare koppling mellan föreslagen bebyggelseutveckling och redogjorda höjda havsnivåer. Utredningsområde 11 (sida 44) föreslås som ett prioriterat förtätnings- och rekreationsområde. Samtidigt pekas området ut som olämpligt för byggnation i framtagen risk- och såbarhetsanalys. Kommunen behöver därför tydliggöra varför området föreslås för byggnation och hur området ska stå robust mot stigande havsnivåer. Det är positivt att kommunen i planen tar upp belastningsproblematiken med dagvattnet i samband med kraftiga regn. Det är även bra att man förutom att nämna fördelarna med öppna diken och grönytor även konstaterar vikten av att utforma bebyggelsestrukturer så att en del ytor kan översvämmas utan större konsekvenser. I planen tydliggörs att vid ett 100 års regn finns det en risk för att över hälften av Borgholm - Köpingsviksområdets samhällsviktiga byggnader blir översvämmade. Här krävs en fördjupad analys av hur man klimatanpassar alternativt flyttar verksamheten i dessa byggnader.
12 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001
Under riktlinjer på sidan 27 står det att man ska "styra avrinningen vid extrema regn till ytor som kan tillåtas översvämmas, samt underlätta en kontrollerad transpott ut mot havet." Översvämningsvatten är ofta kraftigt förorenat alternativt kvävebelastat om det runnit över åkermark. Det är viktigt att man beskriver vilka reningsåtgärder man kan göra innan översvämningsvattnet når Östersjön. Bostadsförsörjning Av planförslaget (sida 36) framgår att kommunen på sikt ska ta fram ett bostadsförsörjningsprogram. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen om att de har en skyldighet att göra så enligt bostadsförsörjningslagen. I bostadsförsörjningsprogrammet behöver kommunen analysera den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, behov från särskilda grupper (ungdomar, flyktingar, äldre, handikappade etc.) och marknadens förutsättningar i kommunen med omnejd. Här finns flera nationella och regionala mål som ska beaktas. Kommunen bör i detta sammanhang uppmärksamma att även om befolkningsmängden inte förändras, så gör behovet av bostäder det. Det beror på att demografin i kommunen förändras och därmed invånarnas behov av olika boendeformer. Eftersom kommunen inte har tagit fram ett bostadsförsörjningsprogram, så går det i dagsläget heller inte att säga vilka boendeformer som behöver tillkomma i planområdet, vilket är en brist. Länsstyrelsen vill därför uppmuntra kommunen om att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram inför den kommunövergripande översiktsplanen som kommunen uppger ska påbörjas inom några år. Sociala frågor Kommunen bör utveckla sin redovisning av i vilken grad planförslaget har tagits fram i en medborgardialog. Ofta krävs att kommunen tar en aktiv roll för att nå ett brett spektrum av kommunens kvinnor, män, pojkar och flickor i olika åldrar. En översiktsplan är inte juridiskt bindande, men eftersom den är en långsiktig avsiktsförklaring och tas fram i en demokratisk process ges den stor tyngd vid framtida prövningar. Det är därför viktigt att en bred och kontinuerlig dialog sker med invånarna och inte bara en traditionell förankring av planen. Kommunen bör fokusera mer på den sociala hållbarheten och Länsstyrelsen efterfrågar exempelvis information om hur planförslaget ska öka integration och mångfald. Likaså bör en konsekvensanalys tas fram i förhållande till regeringens jämställdhetsmål För att nå social hållbarhet krävs att kommunen också arbetar aktivt med tillgänglighet. Det handlar inte bara om att åtgärda hinder i den fysiska miljön, utan lika mycket om informationssatsningar, exempelvis att information finns på flera språk och även riktar sig mot barn. Trafik och kommunikationer Infrastrukturinvesteringar Kommunen behöver uppmärksamma att alla infrastrukturinvesteringar förväntas utgå ifrån den så kallade fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är ett centralt förhållningssätt och en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets negativa påverkan. Länsstyrelsen delar Trafikverkets bedömning att kommunen bör initiera en åtgärdsvalsstudie för sträckan genom Köpingsvik som har tydliga bekymmer vad gäller framkomlighet och säkerhet. Med en åtgärdsvalsstudie undersöks en sträcka förutsättningslöst för att därefter föreslå åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Se även Trafikverkets yttrande. Länstransportplan Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att den regionala länstransportplanen är länets gemensamma beslutade verktyg för att genomföra infrastrukturåtgärder. I juni i år fattade Regionförbundets styrelse beslut om en ny länstransportplan som gäller för perioden 2014- 2021, vilket bör framgå av planförslaget Byggnadsförbud vid allmänna vägar Länsstyrelsen fattade på Trafikverkets begäran den 10 februari 2014 (diarienummer, 258- 7336- 2013) ett nytt beslut om byggnadsförbud vid allmänna vägar. Utan Länsstyrelsens tillstånd är det
13 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 förbjudet att uppföra byggnader, göra tillbyggnader, utföra andra anläggningar eller åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. För Öland är detta förbud 30 meter och gäller för länsväg 136 Ottenby- Byxelkrok genom planområdet Tillstånd för byggnation där byggnadsförbud gäller kan bara ges förutsatt att det inte är fråga om en sådan negativ inverkan som återges i beslutet. Om man bygger intill en väg innebär det dessutom att man utsätts för miljö- och säkerhetsrisker. Vidare behöver det framgå att för objekt som ligger utanför detaljplan och inte kräver bygglov är det enligt väglagen en tillståndspliktig zon på minst 12 meter från en allmän väg. VMS-styrning Länsstyrelsen är positiv till kommunens ambition att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet utmed länsväg 136. Kommunen har därför föreslagit digital trafikstyrning (VMS-styrning). Det innebär att en del av genomfartstrafiken på länsväg 136 styrs över till alternativa vägar på östra Öland under de tider och dagar då köbildning uppstår. Länsstyrelsen vill med stöd av Trafikverket betona att förutsättningar och konsekvenser av föreslagen trafikstyrning måste utredas grundligt. Först därefter är det möjligt att ta ställning till om förslaget är lämpligt eller inte. Näringsliv Enligt ett av kommunens övergripande mål är arbetstillfällen den största och viktigaste frågan för alla på Öland. I denna översiktsplan saknas helt en beskrivning av näringslivet i planområdet Länsstyrelsen efterfrågar därför en beskrivning över det lokala näringslivet, till exempel vilka typer av verksamheter som finns idag, storleken på dem, vilka är dess behov och framtida utveckling, samt hur möjligheterna till framtida etablering av verksamheter tillgodoses. Ett eget kapitel om näringslivet i planområdet bör därför införas. Det är betydelsefullt inte minst för att kommunen föreslår att industrimark ska omvandlas till mark för bostäder och handel i fler områden. Har kommunen säkerställt att lämplig mark finns till förfogande för det lokala näringslivet, inklusive lättare industrier, som finns idag och dess framtida utveckling? Övrigt Läsbarheten bör förbättras eftersom det inte finns kartor för varje enskilt utredningsområde. Sidorna och särskilt kartsidorna ligger inte i någon läsvänlig ordning. Kommunen bör tydliggöra att Länsstyrelsens granskningsyttrande utgör en del av den antagna planen, varför yttrandet ska bifogas till den antagna planen. För tydlighetens skull vore det önskvärt att kommunen klargör skillnaden mellan samråd och granskning på sida 14. Vid båda tillfällena har allmänheten förvisso möjlighet att läm11a synpunkter, men efter granskningsskedet görs vanligen bara mindre ändringar av planförslaget inför antagande. Lagstiftaren har en tydlig förväntan att kommuner ska tillämpa så kallad rullande översiktsplanering. Det innebär att en översiktsplan förväntas uppdateras och omformas allteftersom kunskapsläge och lagstiftning ändras. Länsstyrelsen saknar information om hur rullande översiktsplanering ska tillämpas. Rubriken till utvecklingsområde sex har fallit bort på sida 36. Kommunens svar: Fördjupningen av översiktsplanen för Borgholm Köpingsvik har justerats i huvudsak enligt yttrandet.
2. Post- och telestyrelsen PTS har av Borgholms kommun ombetts att inkomma med synpunkter på ”fÖP Borgholm-Köpingsvik, Borgholms kommun”. PTS är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar – sektorsansvar – inom områdena post och elektronisk kommunikation. Inom ramen för detta arbete skall PTS bland annat: främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
14 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001