Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2017-06-13 Fördjupning av översiktsplanen för -Köpingsvik

INKOMNA YTTRANDEN FRÅN REMISSINSTANSER DATUM Statliga myndigheter och verk 1. Länsstyrelsen län 140930 2. Post- och telestyrelsen 140711 3. Polismyndigheten i Kalmar län (ingen erinran) 140722 4. Försvarsmakten Högkvarteret (ingen erinran) 140901 5. Skogsstyrelsen 140912 6. Kalmar läns museum 140930 Kommunala/regionala instanser 7. Socialnämndens arbetsutskott (ingen erinran) 140813 8. Ölands kommunalförbund – funktionen för säkerhetssamordning samt 140822 räddningstjänsten 9. Kommunstyrelsen Borgholms kommun 140909 10. Oskarshamns kommun (ingen erinran) 140911 11. Regionförbundet Kalmar län 140915 12. Centerpartiet Borgholms kommun 140930 Ledningsägare 13. E.ON 140910 Övriga sammanslutningar/företag 14. Solsidans intresseförening 140806 15. Gröndals camping 140905 16. Blå Rörs camping 140910 17. Ölands ornitologiska förening 140912 18. Klinta camping 140914 19. Köpingsviks företagarförening 140914 20. Ölands naturskyddsförening 140914 21. Hjältevadshus 140929 22. Borgehage Byalag 141031 Yttranden från privatpersoner 23. 140808 24. 140903 25. 140908 26. 140908 27. 140908

1 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

28. 140908 29. 140908 30. 140911 31. 140911 32. 140911 33. 140912 34. 140912 35. 140912 36. 140914 37. 140914 38. 140914 39. 140914 40. 140915 41. 140918 42. 140923 43. 140930 44. 141028 45. 141029

2 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Beskrivning av arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Borgholm-Köpingsvik Arbetet med fördjupningen har pågått under en längre tid. År 2002 pekades området ut i den kommuntäckande Översiktsplanen att fördjupade studier skulle göras i området. I maj 2006 beslutade kommunstyrelsen att arbetet med planen omgående skulle startas upp. En arbetsgrupp för planarbetet bildades. Efter omprioriteringar beslutades det att uppstarten skulle senareläggas. År 2009 startades arbetet med den fördjupade översiktsplanen upp. Under hösten 2009 och våren 2010 hölls diskussionsmöten med allmänheten. Mötena föregicks av annons i Ölandsbladet och genom inbjudningar till representanter för olika intresseföreningar och elevråd. Totalt under första året har möten med drygt 100 medverkande hållits. Under dessa möten presenterades ramarna för arbetet och diskussioner fördes om Borgholm-Köpingsviks utveckling. Deltagarna fick i mindre grupper rita in sina önskemål om vilka områden de ansåg vara lämpliga att exploatera eller viktiga att bevara på kartor. Konkret ledde mötena till framställandet av 17 kartor. Möten med olika föreningar, sammanslutningar och intressenter har hållits löpande under 2009-2014, till exempel hölls ett möte i Klintagården 2011-10-26, där synpunkter och information samlades in. 2011- 06-21 hölls tidigt samråd med länsstyrelsen.

Förslagets inriktning och huvuddrag presenterades för partigrupperna under hösten 2013 då ca 60 personer deltog. Möten har hållits löpande med företagarföreningen i Köpingsvik, med representanter från ett tiotal av planområdets samfällighetsföreningar och enskilda möten med privatpersoner ca 40 stycken har hållits under 2013-2014.

Sammanfattning av samrådet Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2014-06-24 § 179 att fördjupningen av översiktsplanen för Borgholm-Köpingsvik med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, godkänns för samråd.

Planförslaget har varit utställt på stadshuset, Borgholms bibliotek och på kommunens hemsida under samrådstiden 5 juli till 14 september 2014. Den 9 september 2014 beslutade Kommunstyrelsen § 129 att förlänga samrådstiden till 2014-09-30.

Annons i samtliga ortstidningar infördes den 5 juli. Information om samråd skickades även ut som epost den 3 juli till intressenter. Sedvanliga remissinstanser och föreningar har tillsänts planförslaget för synpunkter postat den 3 juli 2014. Totalt gjordes 139 informationsutskick varav 104 via epost och 35 stycken pappersutskick med inbjudan till samråd. Samtliga inbjudningar till samråd skickades den 3 juli dock med två olika versioner av sändlista. I den första sändlistan hade tre kommuner som tillsänts förslaget fallit bort, den kompletta sändlistan finns i slutet av denna samrådsredogörelse.

3 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Totalt har 45 yttranden inkommit. Av de inkomna yttrandena kommer sex yttranden från kommunala och regionala instanser, ett från ledningsägare samt sex från statliga myndigheter och verk. Nio yttranden från övriga sammanslutningar och företag och 23 yttranden från privatpersoner.

Fem efterfrågade och fick förlängd samrådstid efter beviljat anstånd till den 30 september. Kommunstyrelsen beslutade den 9 september att förlänga samrådstiden till samma datum. Under den förlängda samrådstiden efterfrågade flera privatpersoner förlängd yttrandetid och beviljades detta. Sista samrådsyttrandet inkom 2014-10-30. Samtliga inkomna yttranden har bedömts inkommit i tid. Arbetsgruppen för fördjupningen har även träffat representanter för kommunens olika förvaltningar. Dialog har också skett genom mindre möten med både enskilda intressenter och representanter för vägföreningar och företagarförening gällande olika delar i planområdet. Arbetsgruppen har även haft en bred kontakt via epost och telefon med intresserade. Under dessa möten och kontakter har olika frågeställningar lyfts och mycket information och synpunkter har kunnat vägas in i de bedömningar som har gjorts i arbetet. Ett stort antal invånare med en god spridning i ålder och sysselsättning har varit involverade och engagerade. Även sammansättningen mellan kvinnor och män har i stort speglat befolkningssammansättningen.

Under arbetets gång har många förslag inkommit där olika gruppers intressesfärer har kunnat identifieras. Generellt har invånare under 20 år huvudsakligen haft idéer och förslag på utformning av allmänna platser. Företagare har synpunkter på infrastruktur, strandskydd och byggrätter. Fastighetsägare vill ofta själva kunna få utökade byggrätter men önskar sitt närområde bevarat.

Samrådsmöten Samråd hölls 5 juli till 14 september 2014. Möten under samrådstiden har hållits med Länsstyrelsen 26 augusti ca 15 personer, SBN 27 augusti ca 15 personer, Företagarfrukost 28 augusti ca 40 personer och Soluddens vägförening lördag 30 augusti ca 20 personer. Kommunstyrelsen beslutade 2014-09-09 att förlänga samrådstiden till 2014-09-30. De som efterfrågat förlängd samrådstid har fått detta och samtliga inkomna yttranden har vägts in i arbetet. Utöver dessa möten har 12 möten med fastighetsägare/intressenter hållits under samrådstiden.

4 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Förändringar i planförslaget efter samråd

Tillagda/utvidgade utredningsområden Under bearbetningen av planförslaget har plansamordningsgruppen (KSau och SBNau) framfört politisk vilja att utöka antalet utredningsområden, även privatpersoner och företag har önskat utökade möjligheter till byggnation. Samtliga ytor har utretts igen och totalt har 10 områden utvidgats och 11 nya områden har lagts till.

1 har utvidgats i väster efter inkomna yttranden 2A har lagts till efter inkomna yttranden 2C har lagts till efter inkomna yttranden 3A har utvidgats efter inkomna yttranden 6 har utvidgats efter inkomna yttranden 7 har utvidgats efter inkomna yttranden 9A har utvidgats efter inkomna yttranden

5 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

9B har lagts till efter inkomna yttranden 10 har utvidgats efter inkomna yttranden 14 har lagts till efter inkomna yttranden 16 har utvidgats efter inkomna yttranden 17 har utvidgats efter inkomna yttranden 18 har utvidgats efter inkomna yttranden 19B har lagts till efter inkomna yttranden 20 har lagts till efter inkomna yttranden 21 har lagts till efter inkomna yttranden 22 har lagts till efter inkomna yttranden 23B har utvidgats efter inkomna yttranden 23C har lagts till efter inkomna yttranden 24 har lagts till efter inkomna yttranden 25A har utvidgats efter inkomna yttranden 25B har lagts till efter inkomna yttranden

Borttagna/minskade områden efter samråd 11. Stationsområdet, området har minskats i väster för att stärka grönstråket mellan Beckmanska parken och Kapelludden.

Stuganområdet och Sjöstugeudden (i samrådsförslaget nr 14) utgår i sin helhet med anledning av dels översvämningsrisk på stor del av området dels att behovet av ny detaljplan minskade genom de bygglovsbefriade åtgärder som tillåts i PBL(2010:900) så kallade Attefallshus. Under de nya omständigheter som Attefall ger möjlighet till är området inte längre lämpligt att föreskriva ytterligare utökning av byggrätterna.

Förkastade alternativ Under framtagandet av planförslaget har ett flertal alternativ utretts. I bearbetningen av planen till granskning/utställning har dessa alternativ åter studerats, några områden har lagts in som nya utredningsområden för bebyggelse och några förslag har valts bort, se nedan.

Förbifart Borgholm Flyttning av väg 925s anslutning till väg 136/förlängning av flygfältet/omledning av väg 136. Förslaget att flytta korsningen söderut initierades i ett sammanhang med att skapa en flygby, förlänga flygfältet samt att en omledning av väg 136 utreddes. Intresset av att förlänga landningsbanan har minskat efter att projektet med en flygby lades ner. Förslaget om att flytta korsningen har bedömts inaktuell att genomföra som en enskild åtgärd. Omledning av väg 136 har lags ner av åtgärdens stora konsekvenser för kulturmiljö, naturmiljö, och jordbruksmark i kombination med viktning mellan kostnad och nytta och det starka motståndet från allmänheten. Med anledning av översiktsplanens övergripande mål att skydda vårt dricksvatten är inte ökad trafik på flygfältet lämpligt utan stora åtgärder för skydd av täkten. Av dessa skäl har förslagen utgått.

6 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Nytt bebyggelseområde i Nedra Vannborga Ur ÖP 2002 (s.113) ”I Nedra Vannborga kan ges möjligheter att utveckla nytt bebyggelseområde om det kan anses angeläget.” Området har viktats mot övriga delar av planområdet och dess värden som jordbrukslandskap, perifera belägenhet och kulturvärden i radbyn har bedömt vara av större intresse att bevara än bebygga.

Åkerhagsvägen Åkermarken nedanför Borgholms slott fram till Drottning Victorias vilohem har föreslagits för byggnation. Minskande åkermark, kulturmiljö, Natura 2000, naturreservat, skuggbildning, blöt mark nedanför branten samt rekreationsvärden har medfört att området bedömts vara av högt bevarandevärde.

Område bakom Slottsskollans sporthall Området har varit ett alternativ för tillkommande bostadsbebyggelse. Omfattas av naturvårdsplan, är utpekat som riksintresse för friluftsliv och riksintresse för naturvården, gränsar till Natura 2000-område samt naturreservat Borga Hage. Idag finns hundrastgård och flera stigar i skogspartiet. Både förskola och högstadium ligger i anslutning och använder delar av skogen. Vacker och uppskattad naturmiljö som binder samman naturstigar runt Åkerhagen. Området har utgått då områdets kvalitéer bedömts bevarandevärda.

Parken runt gamla lasarettet Park med gamla ekar som ligger väster om de äldsta delarna av lasarettet. Skogsområde med ek, lönn och skogsalm med ursprunglig sträckning av Rosenforsbäcken öster och söder om lasarettet. Området har varit ett alternativ för tillkommande bostadsbebyggelse. Både särskilt boende, serviceboende och högstadium ligger i anslutning. Parken ingår i det grönstråk som går runt stadskärnan och binder samman naturstigar runt Åkerhagen. Ädellövskog med höga naturvärden och höga rekreationsvärden. Området har utgått då områdets kvalitéer bedömts bevarandevärda samt dess betydelse för dagvattenhantering.

Sammanställning av inkomna yttranden och åtgärder Nedan följer utdrag från inkomna yttranden samt kommunens svar. Alla inkomna yttranden finns i sin helhet bifogade till samrådsredogörelsen. Allmänna intressen beaktas av kommunen och bevakas av länsstyrelsen.

1. Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen är positiv till att kommunen har valt att ta fram en fördjupad översiktsplan för Borgholm och Köpingsvik. Sammanfattningsvis bedömer Länsstyrelsen att planförslaget i stort håller hög kvalitet och präglas av balanserade avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen. Genom att planförslaget tydligt prioriterar en förtätning av ytor som redan har tagits i anspråk kan en hållbar utveckling främjas. Planförslaget har särskilt stora kvaliteter vad gäller exempelvis naturvård, kulturmiljövård och klimatanpassning. Därmed finns goda förutsättningar för att den fördjupade översiktsplanens inriktning och ställningstaganden kan efterföljas av långsiktigt hållbara beslut i framtida detaljplanläggning och bygglovsgivning. Inför planens granskning behöver kommunen företrädesvis arbeta vidare med miljöaspekter (se hälsa och säkerhet), miljökonsekvensbeskrivning, tydligare kartor och mer konkreta ställningstaganden i

7 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 respektive utvecklingsområde. Vad gäller planens miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver den renodlas som miljöbedömning för att på ett mer distinkt sätt skiljas från planbeskrivningen. Kontroll enligt 3 kap l O § PBL Riksintressen Kommunen har på ett bra sätt beskrivit och beaktat förekommande riksintressen. På sida 88 kan kommunen med fördel förtydliga att riksintressena ska skyddas från påtaglig skada. Vad gäller den riksintressanta länsvägen 136, behöver kommunen förtydliga att det är sträckan söder om Borgholm som är av riksintresse för kommunikationer i kommunen. Planförslaget bedöms vara förenligt med förekommande riksintressen. Se även naturvård nedan. Miljökvalitetsnormer A v en översiktsplan ska det enligt 3 kap 5 § i PBL framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer (MKN). Kommunen kan med fördel förtydliga detta formaliakrav enligt PBL. Sammanfattningsvis bedömer Länsstyrelsen att kommunen har gjort ett bra arbete med att visa hur en utveckling i planområdet kan ske samtidigt som MKN för vatten följs. Länsstyrelsen ser med fördel att kormnm1en kopplar planområdet till kustvattnet i högre grad, exempelvis på sida 11. Inte minst behöver kommunen motivera varför Kalmarsund utgör en naturlig gräns för plan området. Ä ven om denna översiktsplan har ett tydligt fokus på markanvändning bör planområdet utökas för att inrymma alla förekommande intressen som kan definieras i det närliggande havsområdet. För att därefter klargöra om det finns intressekonflikter, exempelvis mellan reningsverk och badvattenkvalitet Farleden in till Borgholms hamn, som är en förutsättning för hamnens utveckling, bör även den inkluderas. En god kvalitet på kustremsan, kustvattnet och badvattnet är betydelsefulla faktorer för att Borgholm och Köpingsvik ska kunna utvecklas i enlighet med planförslaget I takt med att båtlivet ökar i planområdet bör kommunen redan nu ta höjd för åtgärder som kan förbättra kustvattnet, exempelvis båtlatriner, båtbottentvättar etc. På sidan 20 behöver kommunen förtydliga att all ny och befintlig bebyggelse i detta område ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Det behöver även förtydligas vilket avloppsreningsverk som ska belastas (beskrivet i planens MKB på sida 23) och hur den ökade belastningen på reningsverket klarar detta (inklusive dagvattenhanteringen). Vidare bör tydliggöras att bedömningen i VISS gällande grundvattenförekomsterna (god kvantitativ samt kemisk status) är osäker eftersom underlaget för bedömningen har brister. Det är felskrivet på sida 22, det ska stå LOV A och inte LON A. Det har gjorts en utredning kring samhällsnära våtmarker och var låglänta punkter samt blötare partier finns i planområdet Dessa ytor skulle kunna omvandlas till fördröjningsmagasin och/eller för rening av dagvatten. Länsstyrelsen vill betona att det behöver göras en kvalitativ utredning av dessa ytor innan det kan avgöras om de är lämpliga för rening av dagvatten. Det har nämligen inte gjorts i denna utredning. Det kan dessutom finnas höga naturvärden kopplade till dessa låglänta delar, se bild på sida 23 i MKB:n, som kan ta skada av dagvattnet. Vidare bör grönstruktur kunna kombineras med vattenstråk, vilket ytterligare ökar den biologiska mångfalden med avseende på till exempel groddjur och fågel. Ökad hårdgjord yta från exempelvis vägar, tak, gårdsytor och parkeringar med asfalt ökar behovet av dagvattenhantering. Hårdgjorda ytor kan emellertid ersättas med gröna ytor, gröna tak, andra typer av genomsläppliga material eller genom avledning tillämpliga låglänta fördröjningsmagasin. Genom detta minskas även effekterna av eventuella översvämningar (s 27) samtidigt som det skapas en resurs vid torrperioder genom tillförsel av vatten till grundvattenförekomst Detta bör utvecklas i planförslaget. Generellt behövs tydligare ställningstaganden i respektive utredningsområdena vad avser krav på dagvattenhantering, detta eftersom ny bebyggelse ska anläggas och att andelen hårdgjord yta ökar. I område 10-13 behöver de låglänta partierna tas

8 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 upp för en kvalitativ bedömning, vilka som kan användas till exempelvis dagvattenhantering (se s 6, 15 och 23 i MKB:n). Gör ett ställningstagande per område i planförslaget även gällande vattenkvalitetsfrågor som exempelvis till båtlivets påverkan, badvattenkvalitet, dagvattenhantering, reningsverkets kapacitet, V A-frågor. Hälsa och säkerhet Djurhållning: Djur har en positiv inverkan på människors välbefinnande och möjlighet till hästhållning kan dessutom innebära förbättrad ekonomisk bärkraft för människor. Med djurhållning följer emellertid ofta olägenheter som lukt, flugor och spridning av hästallergen. Spridning av hästallergen bedöms inte längre vara lika omfattande som tidigare befarats. Den stora utmaningen med hästhållning är att den i allt högre grad inte längre sker endast på landsbygden utan ofta i närhet av tätorter. Det är en utveckling som ställer stora krav på bedömningar inför detaljplanering och bygglovgivning. Se Boverkets rapport 2011:6: Vägledning för planering för och invid djurhållning. Dricksvattenförsörjning Dricksvatten är människans viktigaste livsmedel. Öland upplever redan idag stundtals en bristsituation på dricksvatten, en situation som förväntas bli än väne med pågående klimatförändringar. Länsstyrelsen är därför mycket positiv till att kommunen i denna översiktsplan tydligt tar ställning för att kommunal dricksvattenförsörjning ska prioriteras före alla andra intressen. Som ett led i detta ställningstagande har kommunen uppmärksammat problematiken med att farligt gods idag är tillåtet på väg 973 (Ramsättravägen). Väg 973 löper genom ett primärt och sekundärt vattenskyddsområde (Solbergatäkten). Därför kommer kommunen att i en skrivelse föreslå att Trafikverket ska förbjuda farligt gods på väg 973 och istället omdirigera denna till väg 925 (Räpplingevägen). Länsstyrelsen är generellt positiv till kommunens arbete med att minska riskerna i sina vattenskyddsområden. Samtidigt vill Länsstyrelsen betona att kommunen måste utreda lämpligheten med denna omdirigering vad gäller trafiksäkerhet, framkomlighet etc. på väg 925. Geotekniska säkerhetsfrågor I planförslaget redovisas de geologiska förhållandena i planområdet endast på en mycket översiktlig nivå. I miljökonsekvensbeskrivningen har kommunen arbetat in översvämningsrisker och erosionsrisk i det fortsatta planarbetet Som förslag till åtgärder mot översvämningar nämns vallar för skydd av de västra delarna av Borgholms tätort, men geotekniska konsekvenser av dessa förslag berörs inte. Länsstyrelsen gör med stöd av Statens geotekniska institut bedömningen att geotekniska förutsättningar behöver redovisas med avseende på geotekniska riskfaktorer, till exempel risker för ras/ skred i berg/jord, erosion och översvämning. Detta eftersom geotekniska riskfaktorer kan vara avgörande för om en föreslagen mark- och vattenanvändning ska kunna anses lämplig eller ej. Därför bör dessa faktorer hanteras tidigt i planprocessen. Kommunen behöver därför komplettera avsnittet om översvämning och erosion med risker för ras och skred, detta tillsammans med översiktliga bedömningar av eventuellt förekommande områden med komplicerade geotekniska förhållanden. Vidare vore det en styrka om kommunen utvecklar och redovisar en strategi för hur geoteknisk lämplighet bör hanteras vid framtida detaljplanering och bygglov. I planbeskrivningen omnämns en risk och sårbarhetsanalys för Borgholm och Köpingsvik, denna har inte bifogats handlingarna. Miljöfarliga verksamheter I planens miljökonsekvensbeskrivning beskrivs att planförslaget innebär obetydliga till små konsekvenser på människor och miljön avseende störningar från miljöfarliga verksamheter. Länsstyrelsen anser inte att det material som presenterats utgör ett tillräckligt underlag för att kunna göra en sådan bedömning av konsekvenserna. Kommunen föreslår i flera utvecklingsområden att en blandning av verksamheter, handel och

9 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 bostäder ska tillåtas för att uppnå en flexibilitet i framtida markanvändning. Länsstyrelsen ser generellt positivt på en ökad flexibilitet i kommande detaljplaner, men önskar en utvecklad problematisering av detta förslag. Dels finns en risk för att befintliga verksamheter (handel, lantbruk, lättare industrier) inom eller intill föreslagna utvecklingsområdena kan ge upphov till störningar i planerade bostäder och dels kan det innebära begränsade utvecklingsmöjligheter för företagen. De verksamheter som nämns i planen är reningsverket, fjärrvärmeverket samt lantbruket. Länsstyrelsen saknar en redovisning över samtliga verksamheter, som på något sätt kan ge upphov till störningar och risker till närliggande befintliga och föreslagna bostäder. Störningar som kan uppstå vid etablering av närliggande bostäder i närhet till handel och industriverksamhet är till exempelluftföroreningar och buller, både från själva verksamheten och genom transporter till och från denna. Kommunen anger att riktlinjen "skyddsavstånd mellan fjärrvärmeverk och bostäder" och "skyddsavstånd till reningsverk" ska vägas in vid fortsatt detaljplaneläggning. Länsstyrelsen menar att kommunen redan nu behöver utreda vilka skyddsavstånd som kan krävas och motiveras, detta för att undvika olika typer av störningar och risker till planerad bebyggelse. Det gäller inte bara reningsverket och fjärrvärmeverket, utan för samtliga verksamheter inom eller i närhet till föreslagna områden. Uppstår framtida störningar faller det på verksamheten att undanröja dem, vilket innebär kostnader och begränsningar, både för den befintliga verksamheten samt vid en eventuell utveckling av den. Kommunen behöver visa att en blandning av verksamheter och bostäder i samma område kan ske utan att störningar uppstår till bostäder samt att hänsyn tas till befintliga företags behov och utveckling. Se även Boverkets Bättre plats för arbete- Planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet (Allmänna råd 1995:5). Buller I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs att väg 136 utgör den största bullerkällan i planområdet, att flera intilliggande fastigheter kan vara bullerstörda och att enklare bullerutredningar kan visa vilka fastigheter som är utsatta för störande ljud. I planförslaget framgår inte vilka utredningsområden som kan komma att beröras av trafikbuller eller annat buller. Kommunen behöver i planförslaget redan nu, helst även i kartform, översiktligt redovisa vilka utredningsområden som kan komma att beröras av buller som kommer att överstiga eller i närheten av gällande bullerriktvärden. I kommunens kommande detaljplanering bör också hänsyn tas till vilka när- och rekreationsområden i anslutning till den nya bebyggelsen som kan komma att påverkas av buller. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas aktuella riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas för ny bebyggelse. Det redogörs också för att hänsyn ska tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen om att det är riktvärdena som alltid ska vara utgångspunkten vid bedömning av buller när ny bebyggelse planeras. Ä ven buller under aktuella riktvärden har en negativ inverkan på människors hälsa och välbefinnande. För att nå en god boendemiljö bör kommunen alltid planera för att ny bebyggelse hamnar under riktvärdena med god marginal. Kommande detaljplaner behöver föregås av mer detaljerade bullerutredningar så att gällande riktvärden inte överskrids för ny bebyggelse. Förorenade områden I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas en sammanställning över de platser och områden som har identifierats som förorenade eller potentiellt förorenade. I planförslaget redogörs för vissa utredningsområden att förorenad mark förekommer. Länsstyrelsen menar att samtliga kända förorenade områden samt potentiellt förorenade områden på ett tydligt sätt måste kopplas ihop med respektive utredningsområde och att det ska göras i planförslaget eftersom den ligger till grund för kommande detaljplanering. För överskådlighetens skull är det även bra om alla förorenade eller potentiellt förorenade områdena redovisas i kmtform. I planförslaget ska det på

10 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 ett tydligt sätt redovisas vilka åtgärder eller undersökningar som krävs för att nå den föroreningsnivå som är tillämplig för kommande markanvändning. Farligt gods I planförslaget beskrivs att länsväg 136 är rekommenderad transportled för farligt gods. Varken i planförslaget eller i miljökonsekvensbeskrivningen för kommunen ett resonemang kring vilka skyddsavstånd som krävs till ny bebyggelse. Det behöver göras redan i planförslaget eftersom det kan komma att påverka vissa av de föreslagna utredningsområdena. Kommande detaljplaner i närhet av länsväg 136 behöver föregås av en riskanalys som detaljerat behandlar farligt gods och vilka skyddsavstånd och skyddsåtgärder som krävs. Miljökonsekvensbeskrivning Även om en MKB ska kunna utläsas som ett självständigt dokument, önskar Länsstyrelsen att MKB:n renodlas som planförslagets miljöbedömning. I dagsläget framkommer ny information i MKB:n och stundtals är planförslaget tydligare i MKB:n. Formaliakravet på en översiktsplans MKB är att hantera de frågor där kommunen bedömer att det finns en risk för betydande miljöpåverkan. Sammanfattningsvis bör plandokumentet och MKB:n på ett mer distinkt sätt särskiljas åt. Synpunkterna nedan bör beaktas: • Sida 24. Är ålgräs listad i Riodeklarationen 1992? • Sida 39. Strandstorp behöver ändras till Strandtorp • Sida 43. "FÖP:ens förslag berör inga biotopskyddade områden ... " Troligen avses här inga särskilt beslutade biotopskyddsområden, vilka kan fastställas av Skogstyrelsen, Länsstyrelsen eller kommunen. I området finns däremot generellt skyddade biotopskyddsområden enligt bilaga l till Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. • I MKBn har kommunen tagit upp grundvattenförekomsterna men inte ytvatten som M n Kalmarsunds utsjövatten (kustvatten) SE565400-163600 samt även en del mindre ytvattenförekomster (inga namn endast sifferbeteckningar) som eventuellt kan påverkas av dessa exploateringar. Ytvatten och kustvattnet behöver därför beskrivas mer utförligt. För vägledning vad gäller miljöbedömning av detaljplaner, se Boverkets rapport Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen -en vägledning (20835-3907/2004) Rådgivande Naturvård Kommunen har gjort ett mycket bra arbete med att implementera naturvårdens intressen i planområdet Genom bra och tydliga ställningstaganden säkerställs naturvårdens intressen. Det är särskilt positivt att betydelsen av grönområden i och invid tätorterna samt den ekologiska (eller gröna) infrastrukturen i landskapet lyfts fram i hög grad. Detta förhållande innebär samtidigt att kommunen också på ett mycket bra sätt behandlat den långsiktiga utvecklingen för de riksintressen i form av Natura 2000-områden som finns inom planområdet Planen har även en tydlig koppling till miljökvalitetsmålen och planens betydelse för att nå dessa mål. Samma sak gäller för de övergripande målen för dagvattenhanteringen som medverkar till att förbättra kustvatten statusen. Sid 88. "Naturreservat… om kan inrättas mot markägares vilja om så är nödvändigt." Detta är visserligen möjligt, men är relativt ovanligt. De bildas efter förhandlingar med markägaren om intrångsersättning eller inlösen. Kulturmiljövård Fornlämningar Kommunen har gjort ett bra arbete med att skydda fornlämningar i planområdet Länsstyrelsen ser emellertid med fördel att dessa ställningstaganden motiveras. Varför ser kommunen det som betydelsefullt att skydda

11 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 fornlämningar? I Köpingsvik i synnerhet är fornlämningar en begränsande faktor vid exploatering. På planberedningen den 3 september framkom att kommunen har ett bra tänk om att göra så lite skada som möjligt på fornlämningar, det finns dessvärre inte beskrivet i planen. Dessa resonemang behöver redovisas i översiktsplanen, detta för att kommunens höga ambitioner vad gäller fornlämningar ska få genomslag i framtida detaljplaner och bygglov. Det är positivt att kommunen i planen tar upp information kring kulturmiljöer kopplat till friluftsliv, rekreation och turism. Sådana värden ökar värdet för de boende i förhållande till sitt närområde, och kan ha en positiv inverkan på inflyttning och turism. Planeringsunderlag, s. 87 Kulturminneslagen har bytt namn och heter idag Kulturmiljölagen (KLM). Riksintressen Det är betydelsefullt att kommunen även i denna fördjupade översiktsplan uttrycker sin roll i hänsynstagandet till riksintressen, då man är första instans i detta arbete. A v planen framgår att riksintressanta kulturmiljöer ses som en tillgång och förstärker områdets attraktivitet. Detta kan med fördel tydliggöras i än högre grad. Bebyggelsen Översiktsplanen beskriver på ett mycket tydligt sätt de olika byggnaderna samt bebyggelseområdenas specifika karaktärer och värden. Det är viktigt att detta fina underlag sprids och används i det dagliga arbetet. Att skapa ett torg i anslutning till kyrkan i Köpingsvik kräver att detta görs på ett varsamt sätt med hänsyn till4 kap KML. S:t Elavi och dess kyrkogård är en plats för begravningar och sorg bearbetning men också för livet glada högtider som dop och giftermål En plats att gå till för meditation och eftertanke, en plats för stillhet. Dagens utformning ger en utblick och en rymd mot havet och en obruten siktlinje från staden mot något som kan tolkas som ändligheten, mot det eviga. Platsen är ett offentligt rum som brukas av allmänheten. Med ny bebyggelse precis i anslutning till begravningsplatsen med risk för insyn kommer en stor del av de värden som idag är knutna till platsen att gå förlorade. Jord- och skogsbruk Kommunen har gjort ett bra arbete med att redovisa jordbrukets intressen i denna fördjupade översiktsplan. I huvudsak säkerställs jordbrukets intressen i planförslaget Brukningsvärd jordbruksmark är skyddad enligt miljöbalkens 3 kap 4§, vilket innebär att marken endast får tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och där rimliga alternativ saknas. Det räcker därför inte att säga att bebyggelsebehovet väger tyngre än jordbruksmarken (sida 27). Kommunen behöver därför inför nästa planskede motivera varför jordbruksmarken får tas i anspråk i förekommande fall. Det gäller särskilt i Borgehage (utredningsområde 20). Klimatanpassning Länsstyrelsen anser att planen är väl genomarbetad när det gäller vilka klimatanpassningsåtgärder som krävs för att möta ett förändrat klimat. Länsstyrelsen efterfrågar däremot en tydligare koppling mellan föreslagen bebyggelseutveckling och redogjorda höjda havsnivåer. Utredningsområde 11 (sida 44) föreslås som ett prioriterat förtätnings- och rekreationsområde. Samtidigt pekas området ut som olämpligt för byggnation i framtagen risk- och såbarhetsanalys. Kommunen behöver därför tydliggöra varför området föreslås för byggnation och hur området ska stå robust mot stigande havsnivåer. Det är positivt att kommunen i planen tar upp belastningsproblematiken med dagvattnet i samband med kraftiga regn. Det är även bra att man förutom att nämna fördelarna med öppna diken och grönytor även konstaterar vikten av att utforma bebyggelsestrukturer så att en del ytor kan översvämmas utan större konsekvenser. I planen tydliggörs att vid ett 100 års regn finns det en risk för att över hälften av Borgholm - Köpingsviksområdets samhällsviktiga byggnader blir översvämmade. Här krävs en fördjupad analys av hur man klimatanpassar alternativt flyttar verksamheten i dessa byggnader.

12 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Under riktlinjer på sidan 27 står det att man ska "styra avrinningen vid extrema regn till ytor som kan tillåtas översvämmas, samt underlätta en kontrollerad transpott ut mot havet." Översvämningsvatten är ofta kraftigt förorenat alternativt kvävebelastat om det runnit över åkermark. Det är viktigt att man beskriver vilka reningsåtgärder man kan göra innan översvämningsvattnet når Östersjön. Bostadsförsörjning Av planförslaget (sida 36) framgår att kommunen på sikt ska ta fram ett bostadsförsörjningsprogram. Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen om att de har en skyldighet att göra så enligt bostadsförsörjningslagen. I bostadsförsörjningsprogrammet behöver kommunen analysera den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, behov från särskilda grupper (ungdomar, flyktingar, äldre, handikappade etc.) och marknadens förutsättningar i kommunen med omnejd. Här finns flera nationella och regionala mål som ska beaktas. Kommunen bör i detta sammanhang uppmärksamma att även om befolkningsmängden inte förändras, så gör behovet av bostäder det. Det beror på att demografin i kommunen förändras och därmed invånarnas behov av olika boendeformer. Eftersom kommunen inte har tagit fram ett bostadsförsörjningsprogram, så går det i dagsläget heller inte att säga vilka boendeformer som behöver tillkomma i planområdet, vilket är en brist. Länsstyrelsen vill därför uppmuntra kommunen om att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram inför den kommunövergripande översiktsplanen som kommunen uppger ska påbörjas inom några år. Sociala frågor Kommunen bör utveckla sin redovisning av i vilken grad planförslaget har tagits fram i en medborgardialog. Ofta krävs att kommunen tar en aktiv roll för att nå ett brett spektrum av kommunens kvinnor, män, pojkar och flickor i olika åldrar. En översiktsplan är inte juridiskt bindande, men eftersom den är en långsiktig avsiktsförklaring och tas fram i en demokratisk process ges den stor tyngd vid framtida prövningar. Det är därför viktigt att en bred och kontinuerlig dialog sker med invånarna och inte bara en traditionell förankring av planen. Kommunen bör fokusera mer på den sociala hållbarheten och Länsstyrelsen efterfrågar exempelvis information om hur planförslaget ska öka integration och mångfald. Likaså bör en konsekvensanalys tas fram i förhållande till regeringens jämställdhetsmål För att nå social hållbarhet krävs att kommunen också arbetar aktivt med tillgänglighet. Det handlar inte bara om att åtgärda hinder i den fysiska miljön, utan lika mycket om informationssatsningar, exempelvis att information finns på flera språk och även riktar sig mot barn. Trafik och kommunikationer Infrastrukturinvesteringar Kommunen behöver uppmärksamma att alla infrastrukturinvesteringar förväntas utgå ifrån den så kallade fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen är ett centralt förhållningssätt och en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets negativa påverkan. Länsstyrelsen delar Trafikverkets bedömning att kommunen bör initiera en åtgärdsvalsstudie för sträckan genom Köpingsvik som har tydliga bekymmer vad gäller framkomlighet och säkerhet. Med en åtgärdsvalsstudie undersöks en sträcka förutsättningslöst för att därefter föreslå åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Se även Trafikverkets yttrande. Länstransportplan Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att den regionala länstransportplanen är länets gemensamma beslutade verktyg för att genomföra infrastrukturåtgärder. I juni i år fattade Regionförbundets styrelse beslut om en ny länstransportplan som gäller för perioden 2014- 2021, vilket bör framgå av planförslaget Byggnadsförbud vid allmänna vägar Länsstyrelsen fattade på Trafikverkets begäran den 10 februari 2014 (diarienummer, 258- 7336- 2013) ett nytt beslut om byggnadsförbud vid allmänna vägar. Utan Länsstyrelsens tillstånd är det

13 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 förbjudet att uppföra byggnader, göra tillbyggnader, utföra andra anläggningar eller åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. För Öland är detta förbud 30 meter och gäller för länsväg 136 - genom planområdet Tillstånd för byggnation där byggnadsförbud gäller kan bara ges förutsatt att det inte är fråga om en sådan negativ inverkan som återges i beslutet. Om man bygger intill en väg innebär det dessutom att man utsätts för miljö- och säkerhetsrisker. Vidare behöver det framgå att för objekt som ligger utanför detaljplan och inte kräver bygglov är det enligt väglagen en tillståndspliktig zon på minst 12 meter från en allmän väg. VMS-styrning Länsstyrelsen är positiv till kommunens ambition att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet utmed länsväg 136. Kommunen har därför föreslagit digital trafikstyrning (VMS-styrning). Det innebär att en del av genomfartstrafiken på länsväg 136 styrs över till alternativa vägar på östra Öland under de tider och dagar då köbildning uppstår. Länsstyrelsen vill med stöd av Trafikverket betona att förutsättningar och konsekvenser av föreslagen trafikstyrning måste utredas grundligt. Först därefter är det möjligt att ta ställning till om förslaget är lämpligt eller inte. Näringsliv Enligt ett av kommunens övergripande mål är arbetstillfällen den största och viktigaste frågan för alla på Öland. I denna översiktsplan saknas helt en beskrivning av näringslivet i planområdet Länsstyrelsen efterfrågar därför en beskrivning över det lokala näringslivet, till exempel vilka typer av verksamheter som finns idag, storleken på dem, vilka är dess behov och framtida utveckling, samt hur möjligheterna till framtida etablering av verksamheter tillgodoses. Ett eget kapitel om näringslivet i planområdet bör därför införas. Det är betydelsefullt inte minst för att kommunen föreslår att industrimark ska omvandlas till mark för bostäder och handel i fler områden. Har kommunen säkerställt att lämplig mark finns till förfogande för det lokala näringslivet, inklusive lättare industrier, som finns idag och dess framtida utveckling? Övrigt Läsbarheten bör förbättras eftersom det inte finns kartor för varje enskilt utredningsområde. Sidorna och särskilt kartsidorna ligger inte i någon läsvänlig ordning. Kommunen bör tydliggöra att Länsstyrelsens granskningsyttrande utgör en del av den antagna planen, varför yttrandet ska bifogas till den antagna planen. För tydlighetens skull vore det önskvärt att kommunen klargör skillnaden mellan samråd och granskning på sida 14. Vid båda tillfällena har allmänheten förvisso möjlighet att läm11a synpunkter, men efter granskningsskedet görs vanligen bara mindre ändringar av planförslaget inför antagande. Lagstiftaren har en tydlig förväntan att kommuner ska tillämpa så kallad rullande översiktsplanering. Det innebär att en översiktsplan förväntas uppdateras och omformas allteftersom kunskapsläge och lagstiftning ändras. Länsstyrelsen saknar information om hur rullande översiktsplanering ska tillämpas. Rubriken till utvecklingsområde sex har fallit bort på sida 36. Kommunens svar: Fördjupningen av översiktsplanen för Borgholm Köpingsvik har justerats i huvudsak enligt yttrandet.

2. Post- och telestyrelsen PTS har av Borgholms kommun ombetts att inkomma med synpunkter på ”fÖP Borgholm-Köpingsvik, Borgholms kommun”. PTS är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar – sektorsansvar – inom områdena post och elektronisk kommunikation. Inom ramen för detta arbete skall PTS bland annat: främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

14 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

verka för robusta elektroniska kommunikationer och minska risken för störningar, inbegripet att upphandla förstärkningsåtgärder, samt verka för ökad krishanteringsförmåga verka för att tillgodose totalförsvarets behov av post- och elektronisk kommunikation under höjd beredskap, och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar i näten för elektronisk kommunikation i fred Regeringen presenterade i oktober 2011 sin digitala agenda för Sverige. Det övergripande målet i agendan är att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Regeringen har även år 2009 presenterat en Bredbandsstrategi. Målet i bredbandsstrategin är att 90 procent av befolkningen bör ha tillgång till 100 Mbit/s. Detta mål är även fastslaget i den digitala agendan. En robust och välutbyggd it-infrastruktur är viktig för att trygga välfärden. It är en central infrastruktur som ligger till grund för många andra områden. En väl fungerande och utbyggd it-infrastruktur ger goda förutsättningar för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning anser vi även att it-infrastrukturen måste in i samhällsplaneringsprocessen på regionnivå samt i alla kommuner. Om inte itinfrastruktur beaktas i samhällsplaneringen finns risken att de tjänster som är beroende av infrastrukturen inte når ut till användarna. Lagändringen i Plan- och bygglagen (PBL) från maj 2011, stärker även detta. PTS har inte tillgång till detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen. I detta fall torde det vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET 1 samt Teracom. Även kommunen bör ha en förteckning över vilka ledningsägare som blir berörda. Sedan december 2010 finns ett system för begäran om ledningsanvisning, ”ledningskollen.se”. För att identifiera vilka som är berörda ledningsägare kan en förfrågan skickas via https://www.ledningskollen.se/ PTS har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga 2012-01-23 dnr: 03-16005) till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintressen i enlighet 3 kap 8 § miljöbalken och 2 § p. 9 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Om planen innebär uppförande av vindkraftverk, kan dessa i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt, speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkrafts-etableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför ett sådant samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. PTS har inga ytterligare synpunkter. Kommunens svar: Berörda ledningsägare ska ingå i samrådskretsen. Utställningsförslaget kommer att skickas ut till de ledningsägare som inte tillsänts samrådsförslaget. Inga vindkraftverk föreslås inom planområdet.

3. Polismyndigheten i Kalmar län Ingen erinran

4. Försvarsmakten Högkvarteret Ingen erinran

5. Skogsstyrelsen Planområdet berör områden i och nära Borgholm och Köpingsvik. I huvudsak berör planområdet urbana och agrara miljöer och till en mindre del skogsmiljöer. En sådan skoglig miljö med särskilda värden är området söder

15 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 om Borgholm, med naturreservatet Borgehage som värdebas. Här finns stora naturvärden knutna till framförallt ek. I övrigt finns ett mindre antal av Skogsstyrelsen registrerade naturvärden och nyckelbiotoper. Vid Lundegård finns en större nyckelbiotop (lövskogslund, ca 14 ha) med mycket höga värden. Under förutsättning att Borgholms kommun i planarbetet lyfter fram betydelsen av dessa lövskogsmiljöer ser Skogsstyrelsen positivt på det framtagna planförslaget. Kommunens svar: Borgholms kommun känner till dessa värdefulla miljöer och avser att skydda dessa genom lagt planförslag.

6. Kalmar läns museum Kalmar läns museums bebyggelseenhet (Klm) har granskat förslaget till fördjupad översiktsplan (ÖP) för Borgholm Köpingsvik, upprättad 2014-06-18. Vi konstaterar med tillfredsställelse att den fördjupade ÖP tillerkänner kulturmiljön en stor betydelse och uttrycker kommunens uppskattning av densamma, liksom intentionen att värna kulturmiljön och tillvarata dess potential. Det som beskrivs och som värderas berör olika tidsepoker och det är särskilt positivt att även bebyggelse från andra halvan av 1900-talet uppmärksammas. Idén om en torgbildning i det centrala Köpingsvik är intressant och inte på något sätt ogenomförbar, men kräver stor lyhördhet till platsen. I ”områdesspecifika varsamhetskrav” beskrivs kortfattat områdets aktuella kulturvärden samt de eventuella hot eller risker som kan tänkas uppkomma i en framtid. Här är det även beskrivet hur man kan tydliggöra de kulturhistoriska värdena, men även vad som helt enkelt inte skall tillåtas. Klm ser det som positivt att kommunen valt att ställa upp områdesspecifika varsamhetskrav Klm anser att den fördjupade ÖP som helhet redogör för kulturmiljöaspekterna på ett bra sätt. Det bör dock nämnas att Kulturminneslagen sedan den första januari 2014 benämns Kulturmiljölagen. Kommunens svar: Fördjupningen av översiktsplanen för Borgholm Köpingsvik har justerats enligt yttrandet.

7. Socialnämndens arbetsutskott Avstår från yttrande

8. Ölands kommunalförbund – funktionen för säkerhetssamordning samt Räddningstjänsten Samrådshandlingen sammanfattar på ett bra sätt önskvärda utvecklingsmöjligheter inom rubr. område. Från Räddningstjänstens sida vill vi framhålla följande synpunkter. l. I de fall där man föreslår blandad bebyggelse i form av "verksamhet/handel/bostäder" bör man beakta de risker det innebär vid hantering av gaser och brandfarlig vara. Vid brand kan det ex. när gasflaskor är inblandade krävas skyddsavstånd på mellan 300 och 500 meter, med åtföljande krav på utrymning under 24- 36 timmar. Från Räddningstjänstens sida anser vi att verksamhet av denna typ skall hållas avskild från handel/bostäder. 2. När det gäller behovet av brandvatten inom olika områden som skall bebyggas har Räddningstjänsten haft samråd med BEAB och därvid konstaterat att ekonomiska och praktiska fördelar föreligger om brandvattenförsörjning kan utföras enl det s.k. "Alternativsystemet", vilket innebär att brandpostsystemet är utglesat och att tillgång till brandpost med god kapacitet finns inom ett avstånd av 900 meter. Detta system rar användas inom följande områdestyper: A. Flerfamiljshus lägre än 4 våningar, villor, radhus, kedjehus. B. Industri etc., låg brandbelastning (brandsäker byggnad utan upplag med brännbart material).

16 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

OBS! En blandad bebyggelse av annan karaktär medför krav på konventionell tillgång till brandvattenförsörjning, vilket kan ställa krav på kommunens vattenledningssystem eller den som avser att uppföra en byggnad eller verksamhet. Kommunens svar: Komplettering görs i dessa områdesbeskrivningar med att verksamheter i närheten av bostäder avses vara av typen där skyddsavstånd inte krävs, ”icke-störande verksamheter”. Tillägg om brandvatten enligt yttrandet har gjorts.

9. Kommunstyrelsen Borgholms kommun. Beslut Kommunstyrelsen beslutar a t t avge yttrande avseende fördjupade översiktsplanen för Borgholm- Köpingsvik enligt bilagt förslag (BILAGA 2). a t t samrådstiden förlängs till 2014-09-30. Reservation Maria Lindmark (MP) reserverar sig mot beslutet i den del som gäller yttrandet. Kommunens svar: Ändringar har skett i planen huvudsakligen enligt yttrande, övriga ändringar har skett i enlighet med plansamordningsgruppens synpunkter, där KSau ingår. Med anledning av yttrandets upplägg med spalter och texthänvisningar är texten inte kopierad men finna att läsa i sin helhet i slutet av samrådsredogörelsen.

10. Oskarshamns kommun Ingen erinran

11. Regionförbundet Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län lämnar synpunkter på i huvudsak kommuntäckande översiktsplaner eller fördjupningar av översiktsplaner som bedöms ha regional betydelse. Vad gäller den fördjupade översiktsplanen för Borgholm-Köpingsvik ser vi att huvuddelen av planen är av betydelse för kommunens egen utveckling och framtida beslut. Vad gäller trafiksituationen längs väg 136 finns dock ett större regionalt intresse. De förändringsbehov och riktlinjer för förändringar som kommunen anger har vi inget att invända emot. Kommunens slutsats är bland annat att man inte kan dimensionera trafiklösningar efter extrema situationer, som t.ex. de sommarveckor när turisterna besöker platsen, eftersom investeringen inte skulle motsvara förbättringen. Kommunens mål är därför att göra trafiksituationen säkrare under toppbelastning inom befintligt vägområde, där utformningen görs med hänsyn till gående, cyklande och motortrafikanter. Regionförbundet finner kommunens slutsatser, att åtgärder görs med minsta möjliga påverkan både på omgivningen och ekonomin, som både rimliga och insiktsfulla.

12. Centerpartiet Borgholms kommun Centerpartiet i Borgholms kommun har tagit del av förslaget till fördjupad översiktsplan Borgholm-Köpingsvik. Vi anser att det är viktigt och angeläget att Borgholm-Köpingsvik kan växa för att möjliggöra service, tjänster och arbetstillfällen till nytta för hela kommunen. För att uppnå målen i Turismstrategin och möjliggöra bättre förutsättningar för tillväxt anser vi att det bör vara möjligt att uppföra exempelvis mindre servicepaviljonger utmed badstranden i Köpingsvik.

17 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Vi anser också att det finns områden som kan bebyggas i norra delen av Köpingsvik utan att störa siktlinjen ut över vattnet från Klintabacken. Exempelvis den sluttande marken norr om infarten till Klinta Camping och förtätning av området runt Klinta stugby ligger. Vi ser gärna att de campingplatser som försvinner när Solbergatäkten bebyggs med stugor ersätts. Förslagsvis på kommunens mark intill parkeringsplatsen bakom smedjan, möjlighet bör även finnas för fortsatt användning av den mark där Tältvaruhusen står. På sträckan Klinta-Lundegård ser vi gärna att nya tomter möjliggörs på den mark som finns tillgänglig mellan strandskyddslinjen och befintliga tomter. Det är viktigt att fortsätta driva på hos Trafikverket för bättre och trafiksäkrare väg av befintlig väg genom Köpingsvik, dels för att klara sommartrafiken till och från norra Öland bättre, dels för att öka säkerheten för gående och cyklister. I Centerpartiet anser vi att Kapelluddens planerade investering i byggnader på udden också skall finnas med i den fördjupade översiktsplanen. Staden Borgholm har de senaste åren haft en spännande utveckling utmed norra infarten, det som förr var en baksida men som framöver blir en stadsgata ner mot nya bostadsområden i yttre hamnen. Det är ett väl genomarbetet material som nu äntligen är ute på samråd, här lyfts såväl klimatfrågor som infrastruktur och natur- och kulturmiljö. Med ovanstående tillägg ser vi i Centerpartiet fram emot den fortsatta processen och den utveckling som förslaget till fördjupad översiktsplan möjliggör. Kommunens svar: Justeringar har gjorts i planen för att möjliggöra byggnader som gynnar det rörliga friluftslivet i Köpingsviken. Området norr om Köpingsvik längs sträckan Klinta-Lundgård är utpekat som utredningsområde för fler och utökade byggrätter. För att möjliggöra föreslagen markanvändning på kommunens mark samt tältvaruhusens mark behövs en detaljplan tas fram då gällande detaljplan inte medger camping här. Fördjupningen av översiktsplanen utgör inte ett hinder för en ny detaljplan utan pekar ut området för säsongscamping. För väg 136 genom Köpingsvik föreslås flera förändringar av gaturummet. För Kapelludden utgår planförslaget från platsen i sitt sammanhang och lyfter fram stora möjligheter i området. För att kunna möjliggöra byggnation inom campingområdet har förslaget justerats till att tillåta viss byggnation som gynnar det rörliga friluftslivet.

13. E.ON Inom planområdet finns ett befintligtelnät bestående av 1O kV och 0,4 k V ledningar och tranformatorstationer, dels kring Köping 50/10 k V station och dels vid Borgehage. Bifogad karta visar detta översiktligt, det skuggade området visar E.ON Elnäts koncessionsområde. Röd heldragen linje visar E.ON's regionnät med fördelningsstationer. I övrigt är det Borgholm Energis koncessionsområde, detta genomkorsas även av våra 50 k V regionledningar. Då regionnätsledningarna samt fördelningsstationen har stor betydelse för regionen yrkar E. ON Elnät på att dessa ska redovisas såväl i planens verbala del som i dess kartdel Förslaget innebär att utbyggnadsområde planeras vid regionnätsanläggningar och vi vill informera om magnetfältet. Hittills har inga svenska centrala statliga myndigheter identifierat sådana risker som kan motivera införandet av gränsvärden för begränsning av allmänhetens exponering för kraftfrekventa elektromagnetiska fält, härrörande från produktion, överföring, distribution och användning av el. Eftersom hälsoeffekter kopplade till långvarig exponering för kraftfrekventa magnetfält inte helt kan uteslutas, rekommenderar emellertid svenska centrala statliga myndigheter, vid samhällsplanering och byggande, tillämpning av "Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fälten vägledning för beslutsfattare". I utbyggnadsområden där E.ON Elnät har områdeskoncession ber vi att få återkomma i samband med detaljplanering av område, angående hur en elnätsutbyggnad kan utföras. I det fall detaljplan inte upprättas för ett område där våra anläggningar berörs

18 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 förutsätter E.ON Elnät att vi i samband med prövning av bygglov samt fastighetsbildning får möjlighet att yttra oss. Vi förutsätter att vi får behålla våra befintliga anläggningar oförändrat läge. Vid behov av ledningsflyttningar förutsätter vi att samordning och överenskommelser träffas med den som begär detta. Eventuella kostnader förenade med flyttning, ombyggnad eller andra åtgärder bekostas av den som så begär. I övrigt har vi inget att erinra. Kommunens svar: Fördjupningen av översiktsplanen för Borgholm Köpingsvik har justerats enligt yttrandet.

14. Med anledning av den presenterade fördjupade översiktsplanen så vill medlemmarna i Solsidans Intresseförening som består av stugägare på Mörtstigen, Gäddstigen och del av Sikgatan framföra sina synpunkter på framtida planer för vårt närområde. Området av intresse är det som ligger mellan våra stugor och hamnen inom Solbergamarken. Dessa områden är idag klassificerade som park- och grönområde vilket vi tycker är utmärkt med tanke på det rika djur- och fågelliv samt växtlighet som finns i dessa områden. Dessa tätortsnära natur- och strandängar är de enda kvarvarande av detta slag mellan Borgholm och Köpingsvik. Genom att behålla det unika öppna landskapet med sin karakteristiska våtmarksnatur i kombination med vattenförsörjning i framtiden, ges möjlighet till ströv- och rekreationsområde i anslutning till den nya gångvägen längs kusten mellan Borgholm och Köpingsvik. F ör att behålla områdets karaktär så kan man tänka sig att låta får beta marken. Detta har uppmärksammats i "Nollaltemativet" som måttliga till stora negativa konsekvenser för friluftsliv och rekreation om dessa områden ej tas tillvara utan bebyggs. I februari 2010 inlämnades ett förslag om anläggningsförrättning för att inrätta en gemensamhetsanläggning för grönområdet norr om Solbergaområdets Samfällighetsförening med ärendenummer H091149 (2010-02-18) . Ärendet har förklarats som vilande tills pågående planarbete fullföljts. Vi förutsätter att ärendet tas upp igen inom pågående planarbetet. Vi vet att det finns personer med privata intressen, som äger del av våtmarken norr om vårt stugområde, som vill få möjlighet att bebygga området. Vad som bör bevakas innan eventuell exploatering sker är hur många tomter som är obebyggda inom idag detaljplanerade områden (Dovreviken, Björkviken, Badgatan, etc.) samt bedöma lämpligheten att bygga på denna strandäng/våtmark. Som påpekas i översiktsplanen så gäller inom fördjupningsområdet till största delen bibehållet strandskydd på 300 meter på mark som inte omfattas av detalj- eller byggnadsplan. Om det finns några tankar att bebygga inom angivet (gulmarkerat) område, se karta nedan, så tror vi att området kommer att ändra karaktär eftersom dessa tomter/hus måste anläggas högt med tanke på de krav som ställs på nytillkomna bostadsbebyggelse (min 3 m.ö.h). Våtmarken fungerar idag som en reservoar för det flöde av vatten som på våren kommer från klinten. I översiktsplanen har man inte markerat den gång-/cykelstig som går från Laxgatan över området mot Köpingsvik. Denna gång-/cykelstig är en viktig förbindelse för personer som via Björkviken vill komma direkt till badstranden vid Köpingsvik. Om detta våtmarksområde kommer att bebyggas så kommer det att innebära att havsutsikten från våra fastigheter försvinner liksom tillgången till strövområden samt att värdet på fastigheterna kommer att sjunka. Enligt en klausul, skulle vi om bebyggelse kommer på tal, kunna begära summan av värdeminskningen av dem som kommer att bygga de nya sommarstugorna vilket måste läggas till i kalkylen för den nya bebyggelsen. Vi hänvisar också till tidigare inskickat brev daterat 20 12-08-06 Kommunens svar: I planen föreslås större delen av området, från cykelvägen till vattnet fortsatt vara naturmark. I en översiktsplan kan inga byggrätter ges men en viljeinriktning från kommunen är att

19 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 använda befintlig infrastruktur på ett mer effektivt sätt och att därför bygga nära befintlig bebyggelse där ledningar, vägar och övrig struktur redan finns. I skrivande stund tas en detaljplan fram för området. I det arbetet utreds platsens lämplighet för byggnation. I en detaljplan kan delar av strandsskyddet upphävas om särskilda skäl uppfylls. Under år 2015 har utredningar av nämnda område genomförts och nya kunskaper om platsen har visat att delar av området är olämpligt för byggnation. Översiktsplanen kompletteras med den informationen. Gång-/cykelstigen ritas in i kartan inom avsnittet med gång-och cykelvägar.

15. Turismen är framtiden och otroligt viktig för Köpingsvik och Borgholms utveckling. Under en kort begränsad period kommer turister hit. Detta medför ökade intäkter för oss näringsidkare som gör att servicen i området kan upprätthållas på en hög nivå året om. Konkurrensen är dock hård om vart turisterna ska tillbringa sin semester. Därför är det viktigt att Borgholm/Köpingsvik fortsätter utvecklas för att hänga med och kunna möta framtidens krav. För att fortsätta vara ett av de populäraste resmålen är det viktigt att ständigt utvecklas och vara nytänkande. Mot denna bakgrund önskar vi utveckla och sköta Tings Ene 1:14 i Köpingsvik. Vi kan tänka oss att köpa eller att arrendera området. Vi arrenderar sedan några år ti11baka redan en del av område på Tings Ene 1:14 som ligger granne med vår fastighet Klinta 21:26. Här har vi idag byggt upp och skapat en fotbollsplan, volleybollplan samt lekplats. Vilket är mycket uppskattat. Med tittgång titt Tings Ene 1:14 önskar vi fortsätta utveckla den nedre delen mot havet som är prickad mark, till ett aktivitetsområde som ska vara öppet för alla. Vår vision är här att kunna bygga ett unikt vattenlekland. För att få ekonomi att bedriva aktiviteter och sköta området önskar vi på den övre delen av Tings Ene 1:14 bredriva camping- och ställplatsverksamhet. Gröndals camping grundades år 1962, på dessa 52 år har det hänt mycket. Svensk campingstandard har ändrats då större campingtomter har kommit att efterfrågas när husvagnar och husbilar blivit allt större. l takt med detta har räddningstjänsten ökat sina krav på större tomtstorlekar. Med tillgång till Tings Ene 1:14 skulle detta kunna uppfyllas. Vi är en verksamhet med visioner som ständigt arbetar för att området ska vara ett attraktivt resmål för turister. Vi hoppas att Borgholms Kommun ser positivt på detta för vår och Köpingsviks framtid. Kommunens svar: Kommunen ställer sig positiv till en utveckling av området för att göra det till ett än mer attraktivt besöksmål. Översiktsplanen medger en utveckling av området. Detaljutformning samt markfrågor som arrende eller köp ingår inte i översiktsplanen.

16. Det är inte lätt att, som lekman, helt förstå förestående översiktsplan, bl a avseende färgläggning (oerhört lika färger och förklaring till dessa återfinns i annat dokument än själva kartan) Som ägare till Borgholm 13:3 och Blå Rörs Camping (har drivits i familjen sedan 1948) är vi besvikna att kommunen avser att leda gång-o cykelväg rakt igenom campingen. Idag finns redan gång- o cykelväg (gamla järnvägen) samt två alternativ varav ett via Sommarlovsvägen och ett förbi Blå Rörs bronsåldersröse (ett av Ölands förnämsta fornminnen). Denna ev "omväg" (fysiskt o visuellt hinder) kan i så fall jämföras med område strax öster om hamnen i Solberga, där man tydligen inte har för avsikt att tillfredsställa fotgängare o cyklister fysiskt o visuellt. Vi vill också påpeka att vi på intet sätt försvårar för allmänheten att promenera eller gå genom området. Det enda hindret utgörs av urgamla stenmurar. Hittills har vi haft lugn och ro på campingen. En ev. genomfart kan komma att kännas otrygg o

20 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 störande för våra gäster, framför allt nattetid. Men även dagtid för lekande barn. Vi har flera barnfamiljer som valt vår camping m h t lugn o trygghet. Campingen är liten till ytan, men trots det bidrar vi, med våra trogna kunder, till turistnäringen. Efter många års bevistande har en del också valt att bosätta sig permanent eller på deltid. Ytan har också genom åren hållits öppen och ej vuxit igen. Om kommunen avser att förlägga en gång/cykelväg genom campingen kommer detta att ge konsekvenser för oss på den redan idag ytterst lilla campingen (som flera väljer istället för de stora). Vi kommer säkerligen förlora ett flertal av våra återkommande gäster och därmed ej längre kunna bidra till turism och småföretagande. De som valt att gästa oss har ej för avsikt att välja annan camping på Öland. Det är vår förhoppning att planerna för en gång/cykelväg genom Borgholm 13:3 skrinläggs, och att istället den existerande vägen via Blå Rörs-röset skyltas upp tydligare. Kommunens svar: Strandskydd i detaljplan gäller för platsen, ett av skyddets syften är att stranden ska vara tillgängligt för allmänheten genom fri passage. Föreslagen gång- och cykelväg innebär ingen förändring eftersom att gällande detaljplan redan medger passage.

17. Ölands Ornitologiska Förening (ÖOF) har tagit del av Borgholms kommuns fördjupning av översiktsplan för Borgholm-Köpingsvik med tillhörande MKB. ÖOF:s yttrande grundar sig på eventuell påverkan på fågellivet inom berörda område. En stor del av området är sedan länge bebyggt med den påverkan detta har haft på fågellivet. Dock finns det fortfarande en hel del s.k. gröna områden, som har undantagits bebyggelse och därmed har behållit refuger för såväl häckande som rastande fåglar. Vi vill särskilt lyfta fram de Natura 2000- områden som är belägna i den södra delen av området, Strandtorp, slottsalvaret och Borga Hage, som utgör viktiga biotoper för framförallt en rad tättingar, men även för födasökande rovfåglar. Dessa förutsätter vi inte kommer att beröras av ev. exploatering av ex. bebyggelse. Om detta trots allt skulle rymmas inom ramen för planförslaget, anser vi att en grundlig inventering av fågellivet måste utföras innan planering av bebyggelse sker. Vidare är den strandnära skog som sträcker sig från söder till norr genom i stort sett hela området av yttersta vikt att bevara ur ett ornitologiskt perspektiv. Detta för att ett stort antal fågelarter under nord- resp. sydsträck furagerar i nämnda område, samt att det utgör skyddande miljöer för häckande fåglar samtidigt som näringstätheten är hög. Även de områden som är belägna sydost om Borghalm/syd Köpingsvik (odlings-, betes- och naturmark) anses som värdefulla ur fågelsynpunkt och bör ej exploateras i nämnvärd omfattning. Om detta trots allt skulle rymmas inom ramen för planförslaget anser vi att en grundlig inventering av fågellivet måste utföras innan planering av ev. exploatering sker. l stora drag tycker vi att planförslaget tar hänsyn till konsekvenser för fågellivet och lyfter fram värdet av refuger för en ökad biologisk mångfald, vilket är en mycket viktig del i ÖOFs verksamhet på Öland. Vi anser vidare att allmänhetens tillgänglighet i nämnda områden bör upprätthållas, vilket betyder att acceptansen för reservat och skyddade områden ökas hos allmänheten. Vi instämmer helt i planförslagets målsättning med ett rikt växt- och djurliv: "Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden." Kommunens svar: I dessa områden föreslås inte nya bebyggelseområden med undantag för område 25. Ingen ny bebyggelse föreslås inom Natura 2000-områden. Trots det kan byggnation utanför naturområdet

21 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 ge påverkan inom området. Områdestexten för område 25 Borgehage har kompletterats med att: Naturvärdesutredning ska göras.

18. Vi, fastighetsägare och arrendatorer av Klinta Camping i Köpingsvik ställer oss positiva till planens Vision och mål. Vi sympatiserar med målen, attraktiv ort för alla åldrar att bo, leva och trivas i! Förlängd turistsäsong innebär möjlighet att kombinera camping och stugboende varför det är viktigt att planen medger byggnation av bostäder för fritidsändamål. Campingen har idag verksamhet ner till stranden och det området, kallat Rivieran, förutsätter vi kvarstår som campingområde, inte öppet som markerats i förslaget! Vidare förutsätter vi att möjligheter till byggnation skapas inom ramen för Visionen och målet att skapa tryga arbetstillfällen större del av året ön bara sommartid. Bifogar exempel på tänkt byggnation. Kommunens svar: Texten för nämnda område justeras för att tydliggöra att öppet område även innefattar camping då kommunens önskan är att campingverksamheterna ska få ökade möjligheter att utvecklas. Befintlig detaljplan medger byggnation av stugor inom vissa delar av campingen, förslagen i fördjupningen av översiktsplanen utgör inget hinder för detta.

19. Köpingsviks företagarförening startade 1997 och har sedan dess aktivt arbetat med att utveckla Köpingsvik. Vi ser det som mycket positivt att man nu har ett förslag till ny FÖP över Borgholm – Köpingsvik. Men i nuvarande förslag av FÖP begränsas möjligheterna att utveckla området genom att endast gagna en markägare. Vi anser att samtliga markägare inom området mellan 136 och Köpingsviks strand, ska få likvärdiga förutsättningar att utveckla sina verksamheter. Detta är helt i linje att utveckla besöksnäringen genom förtätning av befintliga områden enligt förslag från SBN, utan att exploatera några nya områden. Det är viktigt att möjliggöra utvecklingen av verksamheter på området mellan väg 136 och stranden för att; möta nuvarande och framtida konkurrens om turism, skapa förutsättning att förlänga för- och eftersäsongen och därmed även skapa fler arbetstillfällen. Vi avser att arbeta för att uppnå de fastslagna mål av kommunen i ”Turismstrategi för Öland 2012-2020”. För att uppnå nämnda mål, måste utvecklingsmöjligheten finnas kvar på området. Kommunen har tydligt visat att det är möjligt att utveckla verksamheter i berört område, i och med sitt godkännande av bygglov till Solbergatäkten 1:1 m fl för både hotell och stugor. Övriga fastighetsägare inom samma område har egna planer för utveckling, se bilaga. Kommunens svar: För att ge områdets verksamheter ökade möjligheter till utveckling har förslaget justerats till följande: Små, enkla byggnader som gynnar områdets användning för det rörliga friluftslivet kan tillåtas.

20. Naturskyddsföreningen på Öland har tagit del av planförslag och med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Vi noterar jordbrukets betydelse som en basnäring betonas och att planen lägger stor vikt vid hur jordbruk och bostadsbebyggelse ska kunna samsas inom planområdet. Men vi saknar en beskrivning av hur de negativa miljökonsekvenserna av jordbruket ska hanteras inom planområdet. För att motverka övergödning av våra vattendrag och kustvatten behöver avrinningsförhållanden och näringstransporter i diken och vattendrag uppskattas och mark reserveras för lämpliga vattenvårdsåtgärder. Hit hör också frågor om spridning av bekämpningsmedel och växtskyddsmedel inom planområdet. Föreningen har tidigare till kommunen anmält och

22 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 påtalat det olämpliga i att användningen av preparat som Roundup är tillåtna intill tätbebyggt område. Specifika synpunkter: Sidan 73 Gång- och cykelvägar. Föreningen anser att visioner för cykelvägar behöver utvecklas. På vägarna mot Räpplinge respektive Ramsättra framförs fordon med hög hastighet och det är periodvis mycket trafik. Här finns också många boende som skulle ha glädje av fungerande cykelvägar separerade från biltrafiken. I planen behövs tydligare visioner för hur boende utanför tätorterna i större utsträckning ska kunna cykla in till Köpingsvik och Borgholm istället för att ta bilen. Vissa sträckor är delvis gulmarkerade, dvs förslag till förbättring, men vad innebär det? Överlag behöver kartan med visioner med GC-vägar förtydligas. Till exempel är det inte, som kartan verkar mena, någon GC-väg från Borgholm upp till Kolstad och därifrån vidare till Köpingsvik. Anmärkningsvärt är också att det enda förslaget till nyanläggning av en längre sammanhängande cykelväg (från Räpplingevägen upp mot Kolstad) är så tydligt riktad mot cykelturister. Inget fel med det, men om ambitionen är att minska biltrafiken så måste fastboende kunna cykla in till de båda tätorterna. Sidan 80 Återvinning och sopsortering. Saknar visioner för avfallshanteringen. Att "det behöver utredas vidare" känns ganska magert. Ett exempel skulle kunna vara att "alla invånare i tättbebyggt område inom planområdet ska ha som mest X meter till närmaste återvinningsstation." Kommunens svar: Dagvattenhanteringen som beskrivs i planförslaget har kompletterats i enlighet med yttrandet. Text och kartor om gång- och cykelvägar tydliggörs och kompletteras enligt yttrandet. Nämnda cykelväg är en del i förslaget om att arbeta fram ett sammanhängande cykelnät. Två perspektiv har använts, dels pendlingscykelvägar och dels rekreationscykelvägar. Nytt förslag om bostadsnära återvinning har inkommit. Med bostadsnära återvinning kan även säsongsvariationen i belastningen underlättas, ex genom att camping- och sommarbostadsområden kan få egna återvinningsstationer. En övergång till ny form av återvinningshantering kan inte styras i översiktsplanen.

21. Bakgrund Undertecknad har sedan 2006 fört diskussioner med Borgholms kommun avseende exploatering av fastigheterna 39:32, öster om väg 136. Ärendet ledde fram till ett planprogram (dnr 2007-0005). Under samrådet 2009 yttrade sig bl a KSAU så här: ”Kommunstyrelsens arbetsutskott anser att planprogrammet ligger i linje med kommunens planering för området som pågått sedan slutet av 1990-talet. Planprogrammet utgår från de första idéskisserna som bland annat innefattade byggnation av norra infarten och rondell. Det upprättade förslaget till planprogram för Kolstad 39:32 tillstyrks” I syfte att underlätta fortsatt planering, bekostade vi, på inrådan av kommunen, en kostsam arkeologisk förundersökning. Planärendet avstannade därefter i avvaktan på att kommunen skulle genomföra den fördjupade ÖP:n. När nu kommunen skickar ut samrådshandling för fördjupad översiktsplan finns förvånande nog INGA spår av planärendet. Området är istället utmärkt som ”prioriterat för odlings-, betes- och naturmark”. Synpunkter Undertecknad har med kommunens stöd i planprogrammet lagt ned mycket möda och pengar i processen och har fortsatt stort intresse av att exploatera det berörda området. Kommunen har bevisligen ändrat uppfattning om markens lämplighet för bebyggelse, märkligt nog utan någon diskussion med oss. Vi ställer oss därför frågan vad som fått kommunen att ändra sig? Enligt vår mening ter sig området synnerligen lämpligt för bostadsbebyggelse.

23 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Angränsande områden har exploaterats de senaste åren och infrastrukturen är god. I de plandiskussioner som tidigare fördes, framkom synpunkter på hur ev arkeologiska fynd skulle hanteras. Av detta syns inget i översiktsplanen, ej heller att det skulle utgjort skäl för kommunens ändrade ståndpunkt, men däremot den tydliga rubriceringen för ”prioriterad” användning enl ovan. Vi är väl medvetna om de synpunkter från berörda grannar som framfördes i samband med samrådet. Begäran För att kunna hantera våra intressen inför fortsättning, har vi följande frågor och begäran som vi önskar besvarade; - På vilka grunder har det tidigare så intressanta området tagits bort som utvecklingsområde? - Har kommunen avsikt att avbryta planarbetet som enligt tidigare yttrande ”ligger i linje med kommunens planering” utan att informera eller diskutera det med oss? - Har det under tiden förts diskussioner med, alternativt framförts synpunkter från, berörda grannar som föranlett kommunens nya utgångspunkt? Kommunens svar: Delar av fastigheten Kolstad 39:32 är utpekat som utredningsområde för bebyggelse. En del av förutsättningarna för områdets exploatering har förändrats eftersom förslaget om en förbifart Borgholm har utgått. Kommunen ser fortfarande positivt på byggnation på fastigheten Kolstad 39:32 och den schematiska gränsen i planen har justerats till granskningsförslaget för att bättre stämma överrens med tidigare planprogram.

22. Enligt översiktsplanen för Borgehage by föreslås nybyggnation från Borgehagevägen i söder till Nedre Gärdesvägen i väster och Övre Gärdesvägen fram till nummer 17. Borgehage bys historia med dess kultur och natur är unik inte bara för Ölands utan även för Sverige. Om det byggs här kommer hela byns struktur och karaktär att ändras. Borgehage by ligger omringat av naturskyddsområdena Borga Hage skog, Borgholms Alvar och Strand torp. Ä ven i själva byn finns många sällsynta växter som Gul kronill, Arontorpsrosen, Knölvial, Knippnejlika, Viola Alba och en rad orkidéer. Även ekoxen har observerats i byn samt i ekskogen. Dessa unika naturvärden hotas med en så stor nybyggnation. Borgehage by bildades 1816 vid den så kallade Utmarksdelningen. Redan långt tidigare fanns det en jaktstuga som tillhörde Kungsgården. Denna finns ännu kvar. Det finns också stora delar av en mur bevarad som utgjort Borgholms Kungsgårds södra gräns. Den är från 1500- talet eller ännu äldre och går längs fastigheten Borgehage 1:24. 1818 anlades de två bygatorna, där Nedre Bygatan består av en dubbel radby, medan det på den Övre Bygatan fis hus på den ena sidan. På den andra sidan fanns tidigare ladugårdsbyggnaderna, men dessa är nu antingen nedbrunna eller rivna. 1905 var det ett laga skifte i byn i samband med att dåvarande Kronprinsessan Viktoria skulle bygga Solliden. Då fanns 18 bönder i byn och deras skiftesgränser ·finns ännu kvar i form av gamla stenmurar. Det är på en del av dessa skiften, som det nu föreslås framtida byggnation. Om förslaget går igenom kommer åkrar och betesmarker, som nu brukas, att gå förlorade. På landborgen längs Övre Gärdesvägen byggdes i början av 1900- talet några av Ölands första sommarhus bland andra Hagaberg och kolonin Blåsippan. Alla dessa unika värden, både vad gäller kultur och natur, utgör en tillgång inte bara för oss Borgehagebor. Hit söker sig även många Borgholmsbor och turister, som vandrar hit över Borgholms Alvar från Solliden och Borgholms slott. Ölands skidförbund anordnar också, då det finns snö, Ölandsmästerskapet i skidor på de åkrar, som nu hotas av byggnation. Borgehage Byalags förhoppning är, att Borgholms kommun lyfter bort område 20 i den fördjupade översiktsplanen över Borgholm-Köpingsvik.

24 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Kommunens svar: I beskrivningen för området finns följande text: "Byns unika läge och agrara historia ska vägas in i utformning och färgsättning av tillkommande bebyggelse. Byggnader, staket och andra tillbehör ska ges en dov färgsättning. Hänsyn ska tas till siktlinjer och utblickar från Övre Alvarsvägen." Borgehages befintliga bebyggelse finns beskriven med riktlinjer för att dessa värden ska få ett ökat skydd. Kommunen har som mål att både bevara och att utveckla området. I områdesbeskrivningen för utredningsområdet Borgehage finns det tydliga riktlinjer som syftar till att ny bebyggelse ska placeras och utformas på ett sätt som tar hänsyn till byn, siktlinjer och utblickar. Texten kommer att bearbetas för att tydliggöra detta. Texten kompletteras med att hänsyn ska tas till omgivningens natur- och kulturmiljöer.

23. Begränsning Detta yttrande begränsas till avsnitt 2.2.4 Särskilt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer och därunder endast till delområde nr 39 med ytterligare begränsning till området för Furuhälls Turisthem. Det innebär de av mig ägda fastigheterna Borgholm 12:25 och Kolstad 3 7: l. Bakgrund Större delen av området i huvudsak motsvarande fastigheten Kolstad 3 7: l är beläget bakom en hög och brant slänt. Den delen är som privategendom inte tillgänglig för allmänheten, samt är genom skymmande byggnader och vegetation, i allt väsentligt undandragen allmänhetens insyn. De bevarandeintressen jag som ägare vill värna om har jag låtit nedteckna i ett koncept till områdesbestämmelser jämte handling för upphävande av tidigare gällande byggnadsplan. Handlingarna har under våren 2014 översänts till kommunen. Som respons har jag mottagit en redogörelse för kommunens rutiner i detaljplaneärenden, vilket för mig är av litet intresse. En ansökan om fastighetsbildning är under våren detta år ingiven till lantmäteriet. Yrkande Jag yrkar att passusen "området ska ej styckas vidare" utgår. Motivering Sökt fastighetsbildning lämplighetsprövas enligt fastighetsbildningslagen. I det fall fastighetsbildning enligt ansökningen skulle orsaka men för det allmänna kan den vägras. Således kan kommunen vid samråd avstyrka tillstånd men därvid gäller dock att fastighetsägaren har rätt att föra sin talan och att få kommunens utlåtande överprövat. Proportionalitet förutsätts. A v görandet ifråga kan således inte med rätta ske i kommunöversikten. Det är därför min mening att passusen ifråga är grovt vilseledande och bör utgå. Den kan nämligen ge intrycket att frågan redan är avgjord med iakttagande av förfarande enligt ovan och att således grund föreligger för negativt beslut ifråga om varje skiftningsåtgärd. Det noteras att de allmänna bevarandeintressen som uppges rör före detta tingshuset som en gång flyttats från Lundegård, den under en tid som vandrarhem nyttjade byggnaden på min fastighet Borgholm 12:25 och eventuellt en väderkvarn under 1940-talet flyttad från Pinnekulla. Mitt motstående intresse är att ha rådighet över min egendom och att på ett rimligt sätt kunna genomföra generationsskifte varigenom mina tre bröstarvingar tilldelas så långt ske kan lika värde i mark i fjärde generationens ägande av släktegendomen. Kommunens svar: Översiktsplanen uttrycker endast kommunens vilja med området och är inte styrande. När områden avses att exploateras kommer detta att föregås av detaljplaneplanläggning varvid frågor om befintliga verksamheter kommer att beaktas. Översiktsplanen, som inte är juridiskt bindande, tydliggör endast ett kommunalt önskemål, och den innebär i sig inga skyldigheter eller rättigheter att bebygga området varken för kommun eller för fastighetsägare. Föreslagen åtgärd angående avstyckning och användning strider mot gällande detaljplan och detta kan inte ändras genom översiktsplanen.

25 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

24. Köpte vårt fritidshus på Mörtstigen 14, Borgholm, våren 2010. Detta på grund av läget med den otroligt vackra utsikten mot havet. Mellan fastigheten och havet finns denna sankmark som mäklaren inte trodde skulle komma att bebyggas. Vi ringde också Borgholms kommun som hänvisade till att det inte fanns någon översiktsplan om någon byggnation mellan oss och havet. Köpte då fritidshuset för mycket pengar. Kommer det byggas hus på sankängsmarken kommer vårt hus väsentligt att sjunka i marknadsvärde. Rekommendationer, om vi förstått lagen rätt, är att det inte ska byggas närmare än 300meter från havet. Då blir det inte någon större plats att bygga på. Tänker man på att havet kommer med åren att höjas, kan det bli stora problem. Påpekas att det finns många planerade tomter som inte i nuläget är bebyggda i områdena Borgholm och Köpingsvik, bl a i Dovreviken och Björkviken. Är behovet då av byggnation på denna ängsmark verkligen så stort och efterfrågat av privatpersoner? Tycker, att det skulle vara trevligt för alla som går eller cyklar på cykelvägen närmast havet, att det skulle vara trevligt med ett öppet landskap en bit på denna väg mellan metropolerna. Fågellivet är enormt här med många olika arter. Ä ven djuren verkar trivas. Prickiga grodor hoppar omkring. Kommunens svar: I planen föreslås större delen av området, från cykelvägen till vattnet fortsatt vara naturmark. I en översiktsplan kan inga byggrätter ges men en viljeinriktning från kommunen är att använda befintlig infrastruktur på ett mer effektivt sätt och att därför bygga nära befintlig bebyggelse där ledningar, vägar och övrig struktur redan finns. I skrivande stund pågår arbetet med en detaljplan för området. I det arbetet utreds platsens lämplighet för byggnation och även siktlinjer, cykelväg mm tas upp.

25. Med anledning av Borgholms kommuns presenterade förslag till fördjupning av översiktsplanen för Borgholm- Köpingsvik med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt inbjudan till samråd vill jag som fastighetsägare på Mörtstigen 10 framföra mina synpunkter på de framtida planer som kommunen har för vårt närområde. Det område som är av intresse för mig är det som ligger mellan min fastighet och hamnen inom Solbergamarken. Dessa områden är i dag klassificerade som park- och grönområden, vilket är ett ansvarsfullt ställningstagande med tanke på det rika djur- och fågellivet och den unika växtligheten med bl.a. riklig förekomst av vilda orchideer, som finns inom området. Detta är värdefullt för såväl åretruntboende som turister. Dessa tätortsnära natur- och strandängar är de enda kvarvarande i sitt slag mellan Borgholm och Köpingsvik! Genom att behålla det unika öppna landskapet med sin karaktäristiska våtmarksnatur ges möjlighet till ett rekreations- och strövområde i anslutning till den nya gång- och cykelvägen längs kusten mellan Borgholm och Köpingsvik och vidare norrut. Det är "en lunga" för oss alla som vill uppleva den Öländska naturens rikedomar och inte se dem i onödan förstöras av storstadsliknande villaområden på marker där sådana inte hör hemma. Många Ölänningar och turister flyr sådana områden för att uppleva naturens prakt på Öland. "En lunga" mellan Borgholm och Köpingsvik- den enda återstående- är önskvärd och nödvändig! Detta uppmärksammas i det s.k. "Nollalternativet" där bebyggelseförslaget beskrivs få måttliga till stora negativa konsekvenser för fritidsliv och rekreation vid jämförelse med nuvarande park- och strövområde, som då är att föredra. För att behålla områdets naturliga parkkaraktär kan man t.ex. upplåta området till fårägare, som mot en avgift kan låta sina får beta där- ett naturligt inslag i Borgholm-Köpingsvik- bilden i närhet av befintlig bebyggelse, cykelväg och rekreationsområden. Till glädje för turister och boende! l februari 2010 inlämnades ett

26 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 förslag om anläggningsförrättning för att inrätta en gemensamhetsanläggning för grönområdet norr om Solbergaområdets Samfällighetsförening med ärendenummer H091149 (2010-02-18}. Ärendet har förklarats som vilande tills pågående planarbete fullföljts. Jag utgår ifrån att detta ärende nu tas upp inom det pågående planarbetet, diskuteras, analyseras och redovisas. Det finns en betydande utvecklingspotential i det förslaget! Jag vet att det finns personer med privatekonomiska intressen, som äger del av våtmarken norr om min fastighet, som "uppvaktar'' kommunen och som är mycket angelägna om att få möjlighet att bebygga området. Men det finns redan många tomter som är obebyggda inom i dag detaljplanerade områden (t.ex. Dovreviken, Björkviken, Badgatan etc.). Det borde ligga i kommunens ansvar och intresse att beakta dessa och ovan nämnda fakta i övervägandet om en eventuell exploatering av nämnda strandäng/våtmark eller bevarandet av ett unikt Parkområde till nytta och glädje för allas vårt välbefinnande. Ytterligare ett faktum som talar mot en exploatering är strandskyddet. l översiktsplanen påpekas att bibehållet strandskydd till största delen gäller, d.v.s. 300 meter på mark som inte omfattas av detalj- eller byggnadsplan. Om kommunen väljer att kringgå detta kommer området att drastiskt ändra karaktär, eftersom ev. tomter/hus måste anläggas högre än nuvarande marknivå med tanke på de krav som ställs på nytillkommen bostadsbebyggelse, nämligen minst 3 meter över havet. Våtmarken fungerar i dag som reservoar för det flöde av vatten som på våren kommer från klinten. Om detta våtmarksområde kommer att bebyggas, innebär det, att den karaktäristiska havsutsikten från min fastighet försvinner liksom tillgången till ett värdefullt strövområde. Detta innebär i sin tur inte bara att för mig avgörande fördelar, som var en förutsättning när jag köpte fastigheten, försvinner utan även att det ekonomiska värdet på min fastighet kommer att sjunka avsevärt. Enligt en klausul kan jag om bebyggelse trots allt kommer på tal, begära ersättning för värdeminskningen av dem som bebygger området, vilket i så fall måste beaktas i kalkylen för den nya bebyggelsen. Kommunens svar: I planen föreslås större delen av området, från cykelvägen till vattnet fortsatt vara naturmark. I en översiktsplan kan inga byggrätter ges men en viljeinriktning från kommunen är att använda befintlig infrastruktur på ett mer effektivt sätt och att därför bygga nära befintlig bebyggelse där ledningar, vägar och övrig struktur redan finns. I skrivande stund pågår arbetet med en detaljplan för området. I det arbetet utreds platsens lämplighet för byggnation och även siktlinjer, cykelväg mm tas upp.

26. Härmed vill jag föra vår talan ang. den presenterade fördjupade översiktsplanenen över Borgholm- Köpingsvikområdet. Den 23 Juni 2009 läste man i Ölandsbladet (se bif. kopia) om framtidsplaner för Borgholm - Köpingsvikområdet, där kommunen uppmanade boende inom området komma med synpunkter. Jag vet att många med mig från vår förening (Solberga samfällighetsförening) skickade in förslag om att det inte skulle bebyggas inom dåvarande parkområde, utan att vi skulle få ha kvar det enda grönområde som var kvar inom området. Tydligen var detta bara ett spel för galleriet, för någon som helst hänsyn verkar inte ha tagits i den fördjupade översiktsplanen. När vi köpte vår sommarstuga 1995 var det av stor betydelse att det var en härlig utsikt över Kalmarsund samt ett vackert grönområde som enligt detaljplanen var klassat som parkområde. Om kommunen nu skulle tillåta byggnation skulle dessa förutsättningar som vi då hade när vi köpte vår fastighet vara helt borta. Det föreskrivs också i planen att eventuell byggnation måste ligga 3 m över havsytan, detta skulle medföra väldigt höga hus då marken nästan ligger lika lågt som havsytan. Våra fastigheter kommer också att sjunka mycket i värde vid en event. bebyggelse framför våra hus då både havsutsikt och det öppna landskapet skulle försvinna, detta kommer vi också att kräva av säljarna vid en eventuell bebyggelse. Jag förstår inte kommunens tänkande när man låter några privata vinstintressen gå före oss 17 fastigheter som nu bor i detta område och som är motståndare till att området skall bebyggas. Jag vet heller inte om kommunen kan ha något som helst vinstintresse med att bevilja byggnation i ett vackert grönområde bara för att tillgodose dessa privata markägare. Nog borde väl kommunen ha egen mark som skulle passa bättre för byggnation i stället för att offra ett parkområde som är en /grön lunga/ för oss alla. Vår förening har hos kommunen en skrivelse från

27 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

2010 ang. att vi är beredda att ta över marken som en gemensamhetsanläggning, och därmed sköta skötsel av området framöver. Detta blev vi rekommenderade av Länsstyrelsen i Kalmar att göra, då markägarna misskötte marken som var helt igenväxt innan vår förening fick tillåtelse att röja. Vi skall få besked om detta av kommunen när översiktsplanen var klar. Detta erbjudande står fortfarande kvar. Vi hoppas att kommunen tänker till och avslår tanken på bebyggelse i översiktsplanen på detta område och istället ser till att vi som redan bor här skall fortsätta att trivas på Öland och njuta av det fria landskapet och vår fina havsutsikt. Kommunens svar: I planen föreslås större delen av området, från cykelvägen till vattnet fortsatt vara naturmark. I en översiktsplan kan inga byggrätter ges men en viljeinriktning från kommunen är att använda befintlig infrastruktur på ett mer effektivt sätt och att därför bygga nära befintlig bebyggelse där ledningar, vägar och övrig struktur redan finns. I skrivande stund pågår arbetet med en detaljplan för området. I det arbetet utreds platsens lämplighet för byggnation och även siktlinjer, cykelväg mm tas upp.

27. Beträffande planerad bebyggelse på Solbergamarken. Efter att ha tagit del av planerna för ovanstående bebyggelse meddelar jag följande: 1. År 1977 köpte vi tomt och byggde hus med vid utsikt mot Kalmarsund, en utsikt som förutsattes bestå. 2. När nu frågan om bebyggelse kommer upp, opponerar jag mig eftersom den havsutsikt vi utlovades och fortfarande har, helt kommer att försvinna. 3. Som en konsekvens av en ev. byggnation fordras flera vägar med ökad trafik och inte minst en negativ förändring av det nu existerande djurlivet. Marken som är av våtmarksnatur är dessutom helt olämplig då marken är vattensjuk. 4. Jag utgår ifrån, att de inom kommunen som ansvarar för detta ärende ytterligare nogsamt sätter sig in i de negativa följderna som jag påpekat. Kommunens svar: I planen föreslås större delen av området, från cykelvägen till vattnet fortsatt vara naturmark. I en översiktsplan kan inga byggrätter ges men en viljeinriktning från kommunen är att använda befintlig infrastruktur på ett mer effektivt sätt och att därför bygga nära befintlig bebyggelse där ledningar, vägar och övrig struktur redan finns. I skrivande stund pågår arbetet med en detaljplan för området. I det arbetet utreds platsens lämplighet för byggnation och även siktlinjer, cykelväg mm tas upp.

28. Vi har tagit del av översiktsplanen för Borgholm Köpingsvik. Det som berör oss mest är Kolstad området eftersom vi äger fastigheter utefter Södra Kallskogsgatan i Kolstad. Det är med glädje vi läser att målsättningen är att bevara och skydda jordbruksmark och kulturområdet i Kolstad by med dess närområde. Dessa områden är en fin kontrast till de mera tätbebyggda områdena nere i Borgholm. Det ger också de boende en möjlighet att välja vilken typ av boende som passar var och en bäst. Lugnet på landet eller aktiviteter i staden och dess omedelbara närhet. Vi har därför synpunkter på skrivningen under punkt 9. Furuhäll-östra Kolstad på sidan 39 i planen. Med tanke på att jordbruks- och kulturmark ska bevaras tycker vi att det är fel att bygga nya vägar i Kolstad. Biltrafiken bör inte stimuleras genom att mera åkermark tas i anspråk för vägar. Det kan kanske finnas behov av någon cykelled för att knyta ihop Smedgatan med Kyrkogatan. Om så är fallet borde det kunna uppnås med enkla medel på de ställen där det redan har skapats nya cykel/vandringsleder mellan de nya områdena längre norrut. Det är ju dessutom angivet i planen att i dessa områden kan viss förtätning av bebyggelsen ske. Kommunens svar: Sedan yttrandet inkom har en ny detaljplan antagits för Kolstad 4:67. Fördjupningen av översiktsplanen har justerats efter de slutsatser som gjorts i det arbetet.

29. Fråga till kommunstyrelsen:

28 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Skall inget göras åt trafiksituationen på Sandgatan innan den nya stadsplanen blir verklighet? Det är ett bra förslag, förutsatt att farthinder ingår, men det lår dröj a innan den förverkligas. I år har fortkörningarna fortsatt dagligen, Sommartid har cyklisterna dessutom tappat all sans och cyklar (i brist på cykelväg?) på trottoarerna och i alla riktningar, olyckor har varit mycket nära att inträffa. Undertecknads MEDBORGARFÖRSLAG från 2011, angående farthinder och cykelväg blev ju faktiskt antaget. När skall något göras? Kommunens svar: I planförslaget ingår flera förslag för Sandgatan. Planen är långsiktig och rådgivande. Yttrandet påvisar behovet av omedelbara åtgärder och lämnas därför vidare till kommunens trafikhandläggare.

30. Vi vidhåller vår tidigare ansökan från 2008-02-26 och ansökan om tillstånd för exploatering av områdena Kolstad 39:3/1 och 39:3/2 enligt den nya framtida översiktsplanen. Kommunens svar: Yttrandet är tillgodosett genom befintligt förslag.

31. En viktig anledning till att vi köpte denna fastighet år 1995 var att området ner till havet norr om vår fastighet var obebyggt och planerat som parkområde. Skogsområdet öster och norr om vår fastighet gav och ger också en avskildhet mot bebyggelsen i riktning mot Köpingsvik. Det är ett rikt djurliv i området och vårblomningen inklusive olika orkideer är hänförande. Det vore ett slöseri med naturvärden att bebygga detta område ytterligare. Däremot skulle området kunna göras mer tillgängligt för besökare genom förbättringar av cykel och gångvägar. Detta område är väl egentligen det enda återstående grönområdet mellan Borgholm och Köpingsvik ner mot kuststräckan. Med hänsyn till de byggnationer som är på gång i Björkviken och den planerade nybyggnationen nere vid stranden i Köpingsvik så "behövs" detta grönområde för att inte helhetsintrycket av kuststräckan mellan Borgholm och Köpingsvik skall försämras dramatiskt. I övrigt ställer vi oss bakom de synpunkter som framförts av Solsidans Intresseförening. Kommunens svar: I planen föreslås större delen av området, från cykelvägen till vattnet fortsatt vara naturmark. I en översiktsplan kan inga byggrätter ges men en viljeinriktning från kommunen är att använda befintlig infrastruktur på ett mer effektivt sätt och att därför bygga nära befintlig bebyggelse där ledningar, vägar och övrig struktur redan finns. I skrivande stund pågår arbetet med en detaljplan för området. I det arbetet utreds platsens lämplighet för byggnation och även siktlinjer, cykelväg mm tas upp.

32. Vi har endast ett klagomål beträffande förslaget till översiktsplan. På sidan 55 står det: ”6. Klinta bodars närområde. Sjöbodplanen har en lång historia på Öland. Här hade varje gård i sin sjöbod för husbehovsfiske och kustjakt på säl och sjöfågel. Sjöbodarna låg ofta långt från respektive by den tillhörde. En sjöbodplan behöver därför särskilt långt respektavstånd till omkringliggande bebyggelse för dess funktion ska kunna förstås i framtiden. Byggnation inom området ska därför inte tillåtas.” 7. Klinta bodar, en ålderdomlig sjöbodplan som på 70‐talet mångdubblats genom byggnadsplan. I Klinta bodars fall ska den gamla sjöbodplanen hållas i minnet och ytterligare tillskott ska inte tillåtas. Ändrad användning till ex bostäder ska ej tillåtas och hamnen bör inte göras för vidlyftig.”. Vi uppfattar denna skrivning som ej korrekt och helt vilseledande. Vi äger tomten omedelbart bakom sjöbodarna (Klinta 1:16) och området har varit i familjens ägo sedan 1930‐talet. Att det skulle finnas en ”ålderdomlig” sjöbodsbebyggelse där uppfattar vi inte som ett korrekt påstående. Min morfar

29 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 brukade åka båt ut till Klinta från Borgholm och hade bryggan där hamnen ligger idag. Om det fanns någon bod då så måste det ha varit mycket diskret, det var i alla fall ingenting som vi lade märke till trots att vi dagligen brukade gå ner till vattnet. På 1970‐talet lade vi märke till att det fanns ett fåtal sjöbodar där. Såvitt vi kunde se var det enbart Stockholmsfamiljer i bodarna och ingen av dem ägnade sig åt fiske. Husbehovsfiske för varje gård eller att det skulle ha funnits kustjakt på säl och sjöfågel vid Klinta bodar uppfattar vi som vilseledande påståenden. Från 1987 och framåt uppfördes ett stort antal nybyggda sjöbodar i dubbla rader. Dessa ligger så tätt att allmänheten i praktiken inte kan gå igenom sjöbodsraderna för att få tillgång till vattnet. Att de nybyggda sjöbodarna skulle ha ålderdomlig karaktär stämmer inte heller. De allra flesta är uppförda på betongplintar samt har tak av korrugerad plåt eller modernt tegel. Endast ett fåtal har enkupigt tegel och är byggda på kalkstensgrund (Den som har det är den allra senast byggda boden). I samband med byggandet av hamnen 1992 schaktades de äldre bryggorna bort. Vi blev inte tillfrågade, men kompenserades med en hamnplats i hamnen. Mellan sjöbodarna och kustvägen (som har vår tomt på andra sidan) har det vuxit upp ett ogenomträngligt buskage av i synnerhet enbuskar. Om man går på kustvägen är sjöbodarna således inte synliga. Det framstår inte som rimligt att runt en nybyggd bebyggelse ange ett respektavstånd som sträcker sig långt bortom den punkt där sjöbodarna alls syns. När sjöbodarna uppförts och allmänhetens tillgång till vattnet därmed begränsats gjorde Miljödomstolen 2001 en bedömning av om det var tillåtet för grannfastigheten till oss att uppföra en byggnad cirka 100 meter från vattnet, bakom bodarna. Vi vet med säkerhet att Miljödomstolen gjort inspektion på plats och inför beslutet om undantag från strandskyddet väl undersökt områdets användning, sjöbodarnas karaktär och allmänhetens tillgång till stranden. Det är anmärkningsvärt att Översiktsplanen gör en helt annan bedömning än Miljödomstolen, särskilt som vi uppfattar det som att bedömningen vilar på felaktig information. På den nu gällande kartan är det inritat att strandskyddet bakom bodarna endast går 100 meter upp från vattnet. Nu gällande karta bifogas inklistrad sist i dokumentet. Den blå linjen som går nästan längst ned på Klinta 1:16 är markeringen för hur högt upp strandskyddet sträcker sig. Vi uppfattar det som väsentligt att en bedömning av olika skyddsvärden gör en allsidig bedömning av områdets bakgrund och kulturhistoria. Huset på vår fastighet Klinta 1:16 är en undantagsstuga uppförd i mitten av 1800‐talet, som undantag till min morfars farfar. Såvitt vi vet är det en av de äldsta byggnaderna i hela området. Den är uppförd i skiftesverk med yxhuggna brädor samt har enkupigt tegel och vilar på kalkstensgrund. Planlösningen är den urgamla Öländska med endast 2 rum – ett kök och en storstuga för all annan aktivitet. På 1930‐talet hade Köpingsvik karaktär en av Borgholms badort. Man kunde gå, cykla eller åka järnväg eller båt ut till Köpingsvik för att bada. Klinta 1:16 är ett bevaransvärt exempel på hur Borgholmsborna brukade åka båt till Köpingsvik för att bada, ofta under stora delar av året. På 1960‐talet började den stora utbyggnaden av Camping i Köpingsvik. Idag har man nästan svårt att föreställa sig hur stökigt detta kunde vara. Fylla, våld och skadegörelse var vardagsmat. Omedelbart norr om Campingområdet fanns Klinta 1:16 med oss som en året‐runt‐bofast familj som där bedrev fårskötsel till husbehov. Med fårstängsel, baggar samt schäfer så gick det att freda sig så pass att det alls gick att bo kvar. Hade inte Klinta 1:16 funnits hade det varit helt omöjligt att alls bebygga det idag blomstrande sommarstugeområdet Klinta/Törneby. Den avskärande effekt som Klinta 1:16 har haft har således haft stor betydelse för områdets utveckling och är bevaransvärd. Beträffande värdet av möjlighet till byggnation på Klinta 1:16 vill vi ge 2 exempel. I samband med att vi startade fårskötseln lät vi uppföra ett fårhus (numera rivet). Vi var i muntlig kontakt med byggnadsnämnden, som bedömde att uppförande av ekonomihus för näringsfång av typ fårskötsel på icke planlagd mark var tillåtet. Efter införandet av Friggebod‐reformen lät vi uppföra en friggebod (sjöbod) längst västerut på Klinta 1:16. Friggeboden fanns sedan utritad på kommunens kartor redan nästa år. Vi bedrev i många år fiske till husbehov och med

30 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 friggeboden blev det mycket kortare väg att rulla ned nät och motor med skottkärra till stranden. Om man ska jämföra vilka bofasta ölänningar som idkat fiske för husbehov vid Klinta bodar så har vi på Klinta 1:16 varit bland de mest aktiva, vilket ytterligare ökar bevarandevärdet för Klinta 1:16. Vi har alltid förundrat oss över hur man kunnat tillåta så mycket med modern nybyggnation av bodar i anslutning till en så bevaransvärd öländsk fastighet som Klinta 1:16. Att man nu föreslår att man istället skulle göra tvärtom – dra en zon av respektavstånd från de nybyggda bodarna som går långt upp på Klinta 1:16 är vi mycket förvånade över. slutligen vill vi påpeka att Översiktsplanen påpekar att Borgholms kommun haft en ofördelaktig befolkningsutveckling och påpekar att det är ett viktigt intresse för kommunen att främja en god befolkningsutveckling. En ofördelaktig befolkningsutveckling trots befolkningstillväxt tyder på att det är dåliga förutsättningar för ölänningar att stanna kvar. Klinta 1:16 är mitt föräldrahem där jag vuxit upp. Vår familj och Klinta 1:16 är ett tydligt exempel på de hinder som finns. Efter att min åretruntbofasta mor avled 2002 har vi barn inte kunnat skifta fastigheten på grund av att det inte gått att bygga nytt. Det är fortfarande oskiftat 12 år senare, trots det stora antalet med barnbarn och barnbarnsbarn. Att möjliggöra för ölandsfamiljer att kunna vara kvar är ett övergripande intresse som borde väga tungt. Sammanfattningsvis yrkar vi på att respektavståndet från Klinta bodar inte utsträcks över Klinta 1:16. Kommunens svar: Platsen har besökts igen och hänsynsavståndet till Klinta bodar har minskats efter inkomna yttranden. Utredningsområdet är utökat för att följa den bebyggelsestruktur som återkommer norrut längs kusten från Klinta till Lundegård. Yttrandena bedöms vara delvis tillgodosedda.

33. Undertecknade har tagit del av rubricerad plan och lämnar nedan synpunkter på det område som i planen kallas stationsområdet. Klimatanpassningar l avsnittet om framtida klimatförändringar sägs bl a att många områden riskerar stora skador redan de närmsta hundra åren. Innan dessa områden har utretts och konstaterats möjliga att finansiera skyddsåtgärder till, ska dessa områden inte få tillskott i form av nya tomter. Försiktighetsprincipen ska råda och därför föreskriver kommunen minsta markhöjd för bostäder, verksamheter och funktioner. Riktlinjerna i planen säger bl a att ny bostadsbebyggelse ska placeras på minimum 3 meters markhöjd. Således rekommenderas inte att nya områden exploateras inom de områden som ligger mellan dagens kustlinje och gränsen för högsta högvatten om 100 år. Stationsområdet Nya kvarter och gator planeras i området från Tullgatans förlängning i öster till Kapellvägen/Kyrkogården i väster. Vårt förslag är att planerat kvarter i väster mellan Slottsgatans förlängning och Kapellvägen behålls som grönområde. Grunden för detta förslag är att området - ligger inom området som ligger mellan dagens kustlinje och gränsen för högsta högvatten om 100 år. - gränsar direkt mot kyrkogården. Området bör istället fungera som buffert mellan kyrkogården och övrig planerad bebyggelse inom stationsområdet. - förblir en grön lunga som förbinder Bäckmans Park med Kapelludden. Kommunens svar: Föreslagen ändring i planen får flera positiva konsekvenser och binder samman Bäckmanska parken med Kapelludden samt skapar en buffert mellan utredningsområdet Stationsområdet och kyrkogården. Synpunkten har tillgodosetts genom att efterfrågat område har ändrats till grönområde och därmed har utredningsområdet minskat i väster.

34.

31 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Samhällsbyggnadsförvaltningen i Borgholm har utfört ett mycket imponerande arbete med fördjupningsplanen Borgholm - Köpingsvik. Undertecknad fastighetsägare till Solberga 3:28 och 3:30 samt delägare i Solberga 3:1. Som bekant pågår ett utredningsarbete för dagvattenhantering i kombination med park. Detta omfattar såväl kommunens område som Solberga 3:1. Aktivt samarbete sker med Borgholm Energi. l anslutning härtill har fråga väckts om tillskapande av ytterligare tomter i södra delen av området. Skiss bilägges, upprättad arkitekten Peter Bergholm, Kalmar. Avsikten är under senare del av hösten träffa avtal med kommunen och Borgholm Energi och ansöka om detaljplan för området. Jag vill än gång betona värdet av den fina utredning som har verkställts. Kommunens svar: Detaljplanearbete har inletts för området. Yttrandet är tillgodosett genom befintligt förslag.

35. Beträffande fördjupad översiktsplan avseende Solberga 3:1 Som delägare i rubricerade fastighet vill jag meddela följande. Under de senaste åren har jag mottagit ett flertal förfrågningar rörande exploateringen av den s. k. Solbergamarken samt möjlighet att förvärva tomter. Samtliga intressenter har uttryckt att fastighetens läge mellan Borgholms centrum och Köpingsvik är mycket passande för såväl barnfamiljer som övriga boenden. Särskilt har framhållits närheten till handel och service samt tillgång till cykel och promenadstigar. Avslutningsvis vill jag föreslå att kommunen överväger en "förtätning" på redan exploaterade områden inom fastigheter för att möta det stora intresset för tomter med individuell utformning av byggnaderna. Förslag bilägges. Kommunens svar: Detaljplanearbete har inletts för området. Yttrandet är tillgodosett genom befintligt förslag.

36. Med anledning av den fördjupade översiktsplanen för Borgholm-Köpingsvik vill boende på Mörtstigen 12, 387 37 Borgholm (fastighet Solberga 379) framföra sina synpunkter på framtida planer för närområdet Solbergamarken (området mellan stugorna på Mörtstigen, Gäddstigen och del av Sikgatan). Området är idag klassificerat som park- och grönområde, vilket vi anser utmärkt med tanke på det rika djur- och fågelliv samt växlighet som finns i området. Det är också det enda kvarvarande området med tätortsnära natur- och strandängar mellan Borgholm och Köpingsvik och används flitigt för promenader, joggingturer och för gående och cyklande att ta sig mellan de båda orterna. Boende på Mörtstigen 12 anser att området ska förbli obebyggt och att ett parkområde etableras, vilket kan utnyttjas av många på flera sätt. Se Solsidans Intresseförenings förslag och idéer. Då området Björkviken fortfarande, efter många år, har ett stort antal tomter till salu eller tomter som inte blivit bebyggda anser boende på Mörtstigen 12 att det inte finns skäl att påbörja ett nytt område så nära intill. Området runt Mörtstigen, Gäddstigen och del av Siktgatan är också ett område med mycket sankmark och som ofta står i vatten. Ska området bebyggas antas riktlinjerna i kapitlet 2.1.4 Anpassningar till framtida klimatförändringar i dokumentet ”Borgholm Köpingsvik, fördjupning av översiktsplanen” anammas enligt några punkter nedan:  Ny bostadsbebyggelse ska placeras på minimum 3 meters markhöjd. Således rekommenderas inte att nya områden exploateras inom de områden som ligger mellan dagens kustlinje och gränsen för högsta högvatten om 100 år.

32 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

 Avskärande diken vid Borgholms tätorts utkant bör prioriteras för att hindra avrinning från högre belägna naturområden runtomkring att komma in i bebyggelsen  Ny bebyggelse ska anpassas för att översvämning ska undvikas. Utrymme för åtgärder för att minimera skador vid översvämningar ska lämnas obebyggda framförallt i lågpunkter och grönstråk. Ny bebyggelse på minimum 3 meters markhöjd kommer också minska eller helt ta bort den havsutsikt boende i området har idag samt påverka fastigheternas värde, vilket vi förstås tycker är mycket tråkigt. Vi förutsätter att ärende H091149, ett förslag om anläggningsförrättning för grönområde norr om Solbergsområdets Samfällighetsförening från februari 2010 (2010-02-18) tas upp igen inom pågående planarbete. Kommunens svar: I planen föreslås större delen av området, från cykelvägen till vattnet fortsatt vara naturmark. I en översiktsplan kan inga byggrätter ges men en viljeinriktning från kommunen är att använda befintlig infrastruktur på ett mer effektivt sätt och att därför bygga nära befintlig bebyggelse där ledningar, vägar och övrig struktur redan finns. I skrivande stund pågår arbetet med en detaljplan för området. I det arbetet utreds platsens lämplighet för byggnation och även siktlinjer, cykelväg mm tas upp.

37. Synpunkter på fördjupningen av översiktsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen. Frågan gäller s 55 ”särskilt långt respektavstånd” 1) från Klinta Bodar, Köpingsvik. Detta har angivits till mer än 250 m från de tre äldre sjöbodarna på Klinta Bodars norra del och påverkar därmed större delen av vår tomt Klinta 1:45 belägen öster om Klinta bodar. Vi finner att detta respektavstånd som tagits från Klinta Bodar 1:1 är omotiverat stort med hänsyn till: 1. platsens historia (Klinta Bodar 1:1 har inte tillhört Klinta by utan använts för allmänt behov och som hamn av domänverket för frakter till och från fastlandet) 2. de stora förändringar som skett inom området 1987 till 2002 (tre äldre sjöbodar finns kvar i norra delen av Klinta Bodar och övriga 22 är nybyggda. Småbryggor har ersatts av nybyggd småbåtshamn för 78 fritidsbåtar. Området är i dag ett allmänt fritidsområde) 3. platsens omgivning med buskage och skogsdunge (omges av täta siktsbarriärer ) 4. kommunens riktlinjer ang. respektavstånd (Finns en siktsbarriär ex i form av en skogsdunge kan 50 meters avstånd vara tillräckligt som respektavstånd till upplevelsevärden) 5. tidigare ställningstagande av Borgholms kommun, länsstyrelsen och miljödomstolen (inget som strider ifrån att området kan bebyggas då tomten är väl avskild från strandområdet) 6. avvägning enligt miljöbalken /miljökonsekvenser/ rekreation – kultur, hälsa och säkerhet samt befintlig bebyggelse (inget allemansmässigt intresse ur ett helhetsperspektiv ) Med ovanstående i beaktande anser vi att respektavståndet borde utgöra 50 m och Klinta Bodars väg är en naturlig gräns för detta respektavstånd. Varje sjöbodsområden på Öland har sina förutsättningar. Angivet respektavstånd, se kartmaterial nedan, skulle påverka större delen av Klinta 1:45 och därmed direkt användningen av vår redan ianspråktagna tomt och vår målsättning att genom ny detaljplan kunna stycka av Klinta 1:45, ca 7500 m2 , till fem tomter avsedda för oss och våra fyra barn. Att bebygga hela Klinta 1:45 innebär: - positiva konsekvenser då vi här kan ”hitta luckor i samhället” för mindre komplettering av bebyggelse och därmed möjliggöra effektivare användning och förtätning av redan ianspråktagen mark i närheten av goda kommunikationer och samhällsservice med tillgång till redan utbyggd VA utan negativa konsekvenser för områdets jordbruksmark och som ger Borgholms kommun direkta intäkter för avstyckning, el och VA utan större

33 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 investeringar. Hela området är ett besöksintensivt område med en mängd campingplatser i kombination med friliggande sommarbostäder. - neutrala konsekvenser för allmänhetens friluftsliv och rekreation då inget av dessa tidigare funnits inom fastigheten Klinta 1:45. Hela Klinta 1:45 redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften och visuellt avskärmat från befintligt sjöbodsområde. Borgholms kommun, Fördjupad Översiktsplan Borgholm- Köpingsvik 2014, 2 Framtidens Borgholm Köpingsvik sid 55: ”Klinta bodars närområde. Sjöbodsplanen har en lång historia på Öland. Här hade varje gård i sin sjöbod för husbehovsfiske och kustjakt på säl och sjöfågel. Sjöbodarna låg ofta långt från respektive by den tillhörde. En sjöbodplan behöver därför särskilt långt respektavstånd till omkringliggande bebyggelse för dess funktion ska kunna förstås i framtiden. Byggnation inom området ska därför inte tillåtas.” 2) Information framtagen av Bengt Bohman och Yngve Engström, Köpingsvik juli 2002: Klinta Bodar 1:1 har aldrig ägts eller tillhört Klinta by utan området har tillhört Domänverket fram till 1980 talet då Borgholms kommun övertog området. Klinta Bodar 1:1 har använts för allmänt behov och som hamn främst för domänverkets frakter till och från fastlandet. 1928 utreder John Falk, Länsstyrelsen i Kalmar, ”huruvida område eller del av område fortfarande borde stå avsatt för visst redan bestämt ändamål eller för annat allmänt behov” 1931gjorde lantmäteriet en karta 1:2000 över Klinta Bodar 1:1. Domänintendenten Neergaard i Kalmar och f.d.riksdagsman Olsson i Borgholm fastslog ang. Klinta Boda att området utgjorde ” Allmänt behov såsom hamn och lastplats” samt att ”Fisket utanför Klinta Bodar strand tillhör kronan”. Ur ett allmänt perspektiv slogs det fast att ”Vem som helst som vill komma till havet för att fånga upp ett par tunnor fisk kan göra det”. 1983: Borgholms kommun, som arrenderar Klinta Bodar 1: 1 av domänverket, utnyttjar denna möjlighet och vill köpa området av Domänverket för att göra om området till fritidsområde. Frågorna kring anhållande om markupplåtelse för uppförande av fiskebodar har Domänverket avd Koncernstab fastigheter ansvarat för under större delen av 1900 talet. 3) Fritidsnämnden i Borgholms kommun beslutar att fördela 11 st nya sjöbodstomter genom lottning. Området utökades, från 8 sjöbodar 1987 till 27 sjöstugor 2002 .Endast tre av de äldre sjöbodarna, belägna i områdets norra del, finns kvar och övriga har tagits bort, flyttats eller byggts om. 1993- 2007 togs de ursprungliga små bryggorna för 7-8 småbåtar längs kustremsan bort och en fin småbåtshamn för ca 70 fritidsbåtar har anlagts. 4 ) Det öppna landskapet från 1900 talets början har omvandlats till täta siktsbarriärer i form av buskage/ skogsdunge som i dag omger Klinta Bodar 1:1 mot öster och det naturliga strandområdet, mot väster, till välklippta gräsmattor med syrenhäckar p.g.a. solnedgången. 5) Borgholms kommun:Förslag till Fördjupand Översiktsplan Borgholm- Köpingsvik 2014, Framtidens Borgholm /kap 2:4 riktlinjer för framtiden sid 71: Ett respektavstånd till upplevelse- värden krävs för att dessa inte skall gå förlorade. Nytillkommande bebyggelse bör inte placeras visuellt nära upplevelsevärden. Finns en siktsbarriär ex i form av en skogsdunge kan 50 meters avstånd vara tillräckligt. Är landskapet öppet bör minst 100 meter lämnas obebyggt, vid särskilt känsliga miljöer kan längre avstånd krävas. 6) Tidigare ställningstagande : Fram till 1975 var hela Klinta 1:45 tomtmark. 1975 undantog Länsstyrelsen del av fastigheten Klinta 1:45 ( ca 50%) från fastställelse för att säkerställa att det i kommande plan kunde bli allmän platsmark. Västra halvan av Klinta 1:45 saknar därmed detaljplan medan östra halvan omfattas av detaljplan ( fastställd 1975) 1996.03.27 beslöt Borgholms kommun / Miljö- och byggnadsnämnden betr. Klinta 1:45 att medge planläggning på egen bekostnad av fastigheten och förordnade planläggning samordnad med Klinta 1:16. 2001 beslöt Borgholms kommun - Miljö- och byggnadsnämnden, 20010822 §174-219 att bevilja bygglov för en förrådsbod i sydvästra hörnet på Klinta 1:45. I samband med tillstånd att uppföra en förrådsbyggnad i sydvästra hörnet på Klinta 1:45, ca 15m in på

34 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Klinta 1:45, konstaterade: - Miljödomstolen ( Växjö Tingsrätt Miljödomstolen DOM 2002-06-05 Mål nr M 77-02 ) att området är så väl avskilt från strandremsan att det saknar betydelse för bad och friluftsliv även sett i ett längre perspektiv. ” Av de iakttagelser som miljödomstolen gjort kan den slutsatsen dras att platsen i fråga inte har någon större betydelse för allmänhetens och boende i området. Bebyggelse på den sökta platsen hindrar eller avskärmar sålunda inte framkomligheten till strandområdet. Grusvägen utgör dessutom en klar markering mellan den inhägnade fastigheten och själva kustremsan. Området är därför så väl avskilt att det saknar i stort sett betydelse för bad och friluftsliv även ur ett längre perspektiv”. Miljödomstolen konstaterar också ” att allmänintresset sålunda inte har sådan styrka att det hindrar att en dispens lämnas”. - Länsstyrelsens skäl för beslut med stöd av bestämmelserna i 7 kap 18§ miljöbalken att ge tillstånd ( 2002-08- 22 Nr 521-9415-02 ): ”Särskilt skäl för undantag från förbud enligt 7 kap 16§ miljöbalken föreligger då byggnadsplatsen är avskild från strandmiljön genom redan befintlig väg. Allmänhetens möjlighet att utnyttja strandskyddsområdet för friluftsliv kommer inte ytterligare att påverkas. Förutsättningarna att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurliv påverkas inte. Företaget strider inte mot de särskilda hushållningsbestämmelserna enligt 4 kap 1 och 2§§ miljöbalken. - Borgholms kommun, Miljö- och byggnadsnämnden 20010822 §174-219, beslut att bevilja bygglov för en förrådsbod enligt ansökan och fick laga kraft genom Länsstyrelsens och Miljödomstolens beslut ovan. 2002 ingår planområdet inom föreslagen fördjupad översiktsplan Borgholm- Köpingsvik i översiktsplanen. I tidigare ställningstagande har kommunen förordat en förtätning och permanentning av fritidsbebyggelsen i området. 2011: För västra delen av planområdet råder i dag strandskydd på 100 m d.v.s. ca 15 m in på Klinta 1:45 ( ca 500 m2 av tomtens ca 7500 m2). Länsstyrelsen skriver den 31 januari 2013: ”Efter revideringar av strandskyddsbestämmelserna i Borgholms kommun omfattas fastigheten Klinta 1:45 endast av strandskyddsbestämmelserna i den västra delen, ca 15 m, se bilaga karta. För byggnation utanför strandskyddsområdet ( d.v.s. övriga delen av fastigheten Klinta 1:45 ) krävs ingen dispens från strandskyddsbestämmelserna”. 7) Avvägning enligt miljöbalken Förutom de nu bebyggda delarna finns en för området typisk vegetation med enbuskar, slånbärsbuskar och enstaka träd d.v.s. ingen unik eller säregen växtlighet. Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Mot campingen söder om planområdet finns ett högt stålstängsel och avgränsning med buskar och träd. Även i norr och väster är planområdet väl avgränsat genom stenmur och stålstängsel samt tät vegetation. Planområdet är således väl avgränsat från strandområdet och sjöbodsområdet Klinta Bodar 1:1 och det rörliga friluftslivet påverkas inte av bebyggelse på fastigheten Klinta 1:45. Genom förrådsbyggnaden på fastighetens västra del har hela fastigheten Klinta 1: 45 tagits i anspråk som tomtmark. En kommande bebyggelse blir väl avskild från Klinta Bodar 1:1 och kan anpassas till material och färgval på ett förtroendefullt sätt för att passa in i miljön. Den västra delen från Klinta bodars väg påverkas ej och kan fortsättningsvis fungera som allmän platsmark. Området Köpingsvik – Borgholm är ett av de absoluta kärnområdena för Ölandsturister med det största besökstrycket på Öland. Exploateringsgrad: Hög Miljökonsekvenser Marken inom Klinta 1:45 har redan tagits i anspråk på ett sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Att ytterligare hus får bebyggas torde därför inte innebära någon större inverkan på naturmiljön. En viss inverkan kommer den nya bebyggelsen att få på landskapsbilden men med hänsyn till den omfattande bebyggelsen och campingen i närområdet blir den inte stor eller störande. Byggnationers utformning, materialval samt färgval kan utforma landskapsbilden på ett positivt sätt. Ny bebyggelse utgör en naturlig komplettering av fritidsbebyggelsen inom Köpingsvik. Bebyggelsen ansluts till det kommunala VA nätet och dagvatten tas om hand

35 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 lokalt genom infiltration på tomten varigenom påverkan på grundvatten undviks. Rekreation – kultur, hälsa och säkerhet Genom att planområdet är väl avskilt från parkområdet utmed stranden av hägnad, vägen, tät enbuskvegetation och skogsdunge väster om vägen kommer bebyggelse inte att medföra någon negativ inverkan på strandområdet eller ett visuellt respektavstånd från Klinta Bodar 1:1. En bebyggelse på Klinta 1:45 kommer inte heller i övrigt att påverka människors hälsa och säkerhet på något negativt sätt. Befintlig bebyggelse och skyddsavstånd till camping. Klinta 1: 45 ligger ca 800 m om Köpingsviks centrala del med kyrka, skola och affär. Syd/ Sydost om planområdet finns campingens permanenta bostäder, uthyrningsstugor, servicebyggnader, samlingslokaler, kyrka samt husvagnscamping. Ett skyddsavstånd på ca 15 m finns angivet på campingens område. Inom planområdet, Klinta 1:45, finns fritidshus med el och kommunalt va. I norr finns en omfattande bebyggelse inom Klinta och Törneby som gränsar till Lundegård i norr. I väster finns en nybyggd fritidsanläggning i form av 25 bodar inom Klinta Bodar 1:1och småbåtshamn för ca 70 småbåtar samt ytterligare två nybyggda sjöbodar norr om Klinta Bodar 1:1 Komplettering av skrivelse 20140914 ang. samrådsyttrande på fördjupningen av översiktsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen vad gäller Klinta 1:45 - konsekvensen av om översiktsplanen fullföljs med en detaljplan med parkmark på vår fastighet Klinta 1:45. Som nämnts i vår tidigare samrådsskrivelse, 20140914, ligger vår tomt Klinta 1:45 avskild från strandområdet, området vid sjöbodarna och småbåtshamnen och den saknar intresse för allmänhetens bad och friluftsliv. Den är väl lämpad för bostäder och kan tillföra attraktiva bostadstomter. Det saknas anledning för kommunen att lägga pengar på att lösa in västra delen av vår tomt. Där finns även vår förrådsbyggnad.

Kommunens svar: Platsen har besökts igen och hänsynsavståndet till Klinta bodar har minskats efter inkomna yttranden. Utredningsområdet är utökat för att följa den bebyggelsestruktur som återkommer norrut längs kusten från Klinta till Lundegård. Yttrandena bedöms vara delvis tillgodosedda.

38. Jag vill härmed lämna nedanstående synpunkter på förslaget till fördjupad översiktsplan för Borgholm- Köpingsvik med tillhörande MKB. I detta ärende företräder jag också min mor, Ann-Marie Johansson, nuvarande ägare till gården Solberga 1:1 (i planen omfattande område 16). Våra synpunkter rör i första hand område 15 och 16 i planens kapitel 2.2.4 ”Särskilt värdefulla byggnader eller bebyggelsemiljöer” samt område 6 i kapitel 2.2.3 ”Utredningsområden – riktlinjer”. Idag omfattar gården Solberga 1:1 knappt 10 hektar, till största delen öppen betesmark. I förslaget till översiktsplan betonas den värdefulla kulturmiljön och den centrala roll gården med omgivningar spelar för att förstå Köpings historia. Vi delar helt den värderingen men vår syn på hur detta bäst kan ske är inte i överensstämmelse med en del av förslagen till fördjupad översiktsplan och MKB, vilka här kommenteras. Bebyggelsen i äldre tid följde höjdryggarna i landskapet och för Köpings del sträcker sig en sådan höjdrygg från läget för den forna Solberga by, från nuvarande Stora Solberga norrut över betesmarken på nuvarande Solberga 1:1, förbi en grupp gamla naturminnesmärkta ekar och vidare mot Klinta by och Köpingsviken. Längs denna rygg finns här och var rester av vad som torde vara en förhistorisk väg, bland annat i gränsen mellan betesmarken på nuvarande Solberga 1:1 och Lilla Solbergas åkermark, markerad som forn/kulturlämning på kartor. Rakt över denna höjdrygg ligger planförslagets utredningsområde 6. Här har också mycket riktigt påträffats stora stenålderbosättningar, vilket även omnämns i föreliggande MKB. För förståelsen av Köpings ursprung anser vi att ambitionerna borde vara särskilt höga att bevara detta område som öppen jordbruksmark. Istället är det nu alltså föreslaget som ett utredningsområde för bebyggelse. Som

36 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 kompensation för eventuell bebyggelse i utredningsområde 6 (totalt ca 8 ha) föreslår föreliggande MKB att upphäva en äldre detaljplan inom utredningsområde 16. Motiveringen är ”att bevara omgivande kulturmark runt Lilla Solberga, Solberga gård och Prästgården”. Den äldre detaljplan som avses i MKB:n omfattar dock endast en smal remsa odlad mark (totalt ca 1 ha) i en täckdikad åker utmed Ramsättravägen. Sammantaget föreslås alltså möjlig bebyggelse av ett 8 hektar forntida högre beläget odlingslandskap och som kompensation upphävande av detaljplan för en hektar stor åker i en svacka utmed vägen. Vi ifrågasätter balansen i denna avvägning. Vidare anser vi att viss bebyggelse inom den lilla åkern utmed Ramsättravägen som omfattas av detaljplan är möjlig, bl a genom anpassning till befintliga hus av torpkaraktär i söder. Det vore ett sätt att långsiktigt förvalta gårdens återstående ägor med hänsyn till relevanta historiska hänsyn (särskilt utmed höjdryggen Klinta – Hörningevägen) och samtidigt ge vissa utvecklingsmöjligheter. Den smala åkerremsan riskerar annars att bli en isolerad markbit utan förbindelse med annan brukad åkermark och det blir svårt att få en brukare intresserad av att bruka 1 hektar åker omgivet av bebyggelse. Vi motsätter oss därför planförslagets generella skrivning att avstyckning inte ska tillåtas inom någon del av utredningsområde 16. I förslagets område 15 (Bostäder söder om järnvägen) anbefaller planförslaget respekt till angränsande värden i nord och ost samt sydväst. Det är en bra målsättning men vi anser den förenlig med såväl naturvårds- och friluftsanpassad skogsskötsel som viss förtätning, förutsatt att sådan sker med hänsyn till befintlig bebyggelse. Även i denna del motsätter vi oss därför planförslagets generella skrivning, som utesluter varje tillskott utöver nuvarande detaljplan. Våra yrkanden i sammanfattning: Bevara det öppna landskapet utmed hela den åsrygg som löper från Solberga till Klinta. Detta är det historiskt mest intressanta området som återstår idag! Lämpligheten i förslaget rörande område 6 som utredningsområde för bebyggelse bör därför noga övervägas, med hänsyn till områdets centrala läge på denna åsrygg och dess betydelse för förståelsen av Köpings historia. Formuleringen om upphävande av detaljplan i område 16 tas bort och/eller modifieras. Den generella formuleringen om att tillskott utöver detaljplanen i område 15 inte är lämpligt tas bort/modifieras. Kommunens svar: Kommunen tackar för informationen och texten över kulturmiljöområde 13 samt utredningsområde 6 justeras. I fortsatt arbete ska hänsyn tas till de värden som lyfts fram i yttrandet och kulturinventering och naturinventering behövs för att avgränsa området. De obebyggda delarna av området har bedömts som lokalt mycket viktiga att bevara. Översiktsplanen är rådgivande och om ny information kan presenteras som ändrar bedömningen kan avsteg från planen medges.

39. Vi har tagit del av fördjupad av översiktsplan Borgholm-Köpingsvik 2014 och då särskilt granskat planen avseende området Klinta. Området Klinta-Lundegård skall enligt dokumentet vara" Utredningsområde för fler och utökade byggrätter". Det är också angivet att" Alternativt att ett mindre antal tomter kan tillkomma eller befintliga tomter kan ges möjlighet att utvidgas. Det är viktigt att vidare byggnation i området sker med hänsyn till områdets kvalitéer." Vi anser att det är mycket viktigt att utökning av antal tomter sker med försiktighet. Detta gäller även att eventuellt ge befintliga tomter, som p.g.a. så kallad prickad mark idag inte får bebyggas, ges möjlighet att bygga på. Området runt Janmarkagatan, Kåsastigen och ned mot stranden präglas av öppenhet både avseende natur och bebyggelse. Det är viktigt att bebyggelsen inte förtätas. Vi anser att antalet tomter som får bebyggas inte ökas, alternativt att ökningen sker med endast ett fåtal tomter. Däremot ser vi positivt på en möjlighet att utöka byggrätterna så att något större fastigheter tillåts. l Klinta bodars närområde

37 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

(markerat med 6 på sidan 52 i översiktsplanen) anser vi att det är av yttersta vikt att ingen bebyggelse sker. Det är också Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag i översiktsplanen men vi vill ändå genom detta understryka vikten av detta. Kommunens svar: Angående byggnation i Klinta bodars närhet finns det motstående intressen och vissa justeringar i planen innebär att utredningsområdet för fler och utökade byggrätter omfattar delar av nämnda område. Mer detaljerade studier om ev. byggnations påverkan på miljön ska göras i detaljplanearbete.

40. Jag har för avsikt att stycka av mer tomter på Köpings tall 2:4 Fridhem Kommunens svar: Fastigheten ligger i sekundär samt en mindre del inom primär skyddszon för vattentäkten. Vattentäkten prioriteras inom området och tillskott av tomter föreslås därför inte.

41. Efter att ha vistats i Köpingsvik med egen fastighet mitt i samhället sedan 50-talet ser jag som den nu absolut viktigaste hänsynen för framtiden att; I en ny översiktsplan skall "hänsyn och markfrågan vara förberedd" för en "FÖRBIFART KÖPINGSVIK" vara planerad. Allt med tanke på; Alla vi som redan bor i Köpingsvik. Alla kommande nya bosättningar. Strandremsans utbyggnad med hotell. Genomfart för ALL TRAFIK till norra Öland. P.S. Att som cyklist passera Köpingsvik - med denna smala cykelremsa "kan den enligt svensk lagstiftning över huvud tagit vara tillåten" samtidigt som 2 st Lastbilar med släp och gående i det röda fältet skall mötas - man tror inte det är sant. Ändock står det 50 km på skyltarna. Helt åt hel...... ! Till slut vill jag önska er LYCKA TILL ! Kommunens svar: Väg 136 genom Köpingsvik är en komplicerad trafikmiljö och konflikterna mellan de olika trafikslagen har uppmärksammats och utretts. Planförslaget justeras med att kommunen initierar en åtgärdsvalsstudie till nästkommande transportplan och tydliggör de åtgärder som föreslås i ett kortare tidsperspektiv för att underlätta trafiksituationen.

42. Förslaget till fördjupningsplan för Borgholm-Köpingsvik känns väl bearbetat och med en bra helhetsbild över området. Fördjupningsplanen inkluderar vår fastighet Kolstad 4:67 och vi ser i stort positivt på de förslag som läggs. Under flera år har vi haft en pågående dialog med Plankontoret på Borgholms Kommun om möjligheten att utöka områdets byggrätter. Det är av intresse, att det i fördjupningsplanen förs ett resonemang om fördelarna med att förtäta vissa av de områden som ingår i fördjupningsplanen. Vår fastighet Kolstad 4:67 ligger mellan två intressanta "enheter". Det är Kolstad radby och fritidshusområdet Vi delar utredningens uppfattning att Kolstad Radby har kulturella värden som ska prioriteras s 60. Ändå tror vi att det grönområde som idag finns mellan Kolstad Radby och fritidshusområdet som ligger nord, nordost om vår fastighet kan reduceras mer än vad som utredningen beskriver, se s 29. Vi menar att det går att utveckla området, som ett led i förtätningen, utan att det gör avkall på prioriteten för Kolstad Radby. På s 39 beskrivs området Furuhäll och Östra Kolstad som en prioriterad del för fler och utökade byggrätter. Vi delar den uppfattningen. Över Kolstad 4:67 går en fin stenmur i syd-/nordlig riktning. Den vill vi inkludera i boendemiljön. Det innebär att vi önskar få byggrätter både öster o väster om stenmuren. Det skulle skapa en speciell känsla för boendet med ett typiskt öländskt inslag i miljön. Utöver byggrätter för boende skulle vi se fördelar med, att det väster om stenmuren finns möjlighet

38 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 till serviceenheter för de boende som garage, förråd mm. En spännande ide, som vi vill ta med är att en del av vår mark, den sydvästliga delen av Kolstad 4:67 skulle kunna vara odlingslotter för privat bruk. Vi avser inte odlingsmark i traditionell mening, utan odlingslotter. Dessa skulle kunna knytas till den utökade bebyggelsen på vår mark och i ett andra skede för andra intresserade. Detta skulle skapa en mjuk övergång från Kolstad Radby till bebyggt område på vår mark. I samtal med Borgholms Kommun har vi lyft tanken med bostadsrätter. Det skulle göra det möjligt för fler att bo permanent i Kolstad och ge liv åt området. Vi vill inte att boendeformen låses fast i nuläget, men vill att tanken finns med i den fortsatta processen. På s 39 nämns förbindelsen mellan Kolstad Smedgata och Kolstad Kyrka gata. För att värna om kulturvärdena i Kolstad Radby är det positivt om Borgholms Kommun genomför den förbindelsen. Kommunens svar: Sedan yttrandet inkom har en ny detaljplan antagits för Kolstad 4:67. Fördjupningen av översiktsplanen har justerats efter de slutsatser som gjorts i det arbetet.

43. Undertecknad med flera delägare uppmanar samhällsbyggnadsnämnden att göra en planändring enligt nedan för Kolstad 6:49, så respektive tomtägare kan tillföras den mark som ligger mellan respektive tomt och Hästharvagatan och däm1ed fä egen utfart till nämnda väg. (Se bilaga 1). Detta är en produkt av dåvarande K-konsult och en av många otidsenliga planer som finns på Öland. En rättelse skulle enkelt och ekonomiskt fördelaktigt kunna bäddas för i samband med fördjupningen av översiktsplanen, samtidigt som samhällsnyttan inte blir ringa. Bakgrund Kolstad 6:49 köptes ursprungligen av Gunhild Munck, Gösta Eberstein och Tor Åstrand gemensamt eftersom området gränsade till de egna fastigheterna. Markområdet delades genom att det planlades och delades i tre lika delar, vilka sedan lagfors. Stamfastigheten Kolstad 6:49 blev kvar och samägs idag av arvingar, i 3 :e generation, till de tre ursprungliga köparna, en skaran som stadigt utökas. Vid kontakt med lantmäteriet i Kalmar, lantmätare Per Östling, har vi kunnat konstatera att den enda möjligheten är, att Kommunen som har planmonopol, tar bort grönområdesstämpeln på all mark som ligger utmed Hästharvagatan och söder där om. Således mellan vägen och de avstyckade tomterna och omvandlar den till så kallad prickad mark. Då kan lantmäteriet tillföra berörd mark till respektive bakomliggande fastighet och tomterna får då det utförande som planen ursprungligen föreslog bortsett från husens placering och antal. ( se bilaga 2 ) Skulle detta ej gå att genomföra är vi hänvisade att bilda en samfällighet av området och sedan försöka förmå tomtinnehavarna att övertaga denna. En uppgift som ter sig omöjlig och inget ändrar i sak. Jag hoppas denna vår framställan skall få en positiv behandling då det avsevärt skulle förbättra miljön och den allmänna trivseln i området. Kommunens svar: Ingår i utredningsområde 9. En ny detaljplan har antagits för Kolstad 4:67. Yttrandet är tillgodosett genom befintligt förslag.

44. Jag är fastighetsägare i Borgehage och har lite funderingar och frågor kring de planer som finns för byn framåt. Jag har förstått att byn är ett sk utredningsområde och att det ska läggas fast en detaljplan för området och jag undrar vad det egentligen betyder och hur tidsplanen ser ut? Jag kan tycka att det är viktigt att värna jordbruksmarken och de viktiga grönområden som finns runt Borgholm. Ett sådant populärt område är omgivningarna runt Övre Gärdesvägen i Borgehage. Här finns en härligt utsikt över åkrarna och vidare ut över havet och vägen är populär bland promenerande sommarölänningar och Borgholmsbor. Dessutom är detta

39 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001 område ett uppskattat vinterparadis för skidåkande ölänningar och här på åkrarna avgörs Ölandsmästerskapen på skidor. I arbetet med att ta fram en detaljplan över området tycker jag absolut att man bör ta hänsyn till byns ursprungliga karaktär och se till att kommande byggnationer endast sker på icke bebyggda tomter och inte genom att använda mark som används i jordbruket som jag har förstått är tanken. Jag undrar också hur man ska hantera trafiksituationen om planen är att bygga ytterligare fastigheter. Varje fastighet innebär åtminstone ett fordon och redan idag är korset vid brevlådorna vid infarten till Borgehage hårt belastat sommartid och en kritisk trafikpunkt med kollisionsrisk. Jag ser fram emot att höra ifrån er och tar gärna emot ytterligare information i ärendet. Kommunens svar: Redan i Översiktsplan 2002 beskrivs förslaget om att ta fram en detaljplan för permanentbostäder i Borgehage. En översiktsplan är vägledande för framtida beslut och inte styrande, det innebär att inga bostäder får byggas enbart utifrån vad som presenteras i översiktsplanen. En detaljplan innebär att marken utreds och byggrätter pekas ut, i det arbetet sker samråd med berörda. Det som nu i fördjupningen av översiktsplanen har lagts till i beskrivningen för Borgehage är att områdets förutsättningar beskrivs och riktlinjer för ev. kommande detaljplanering presenteras. Angående tidsplan finns i skrivande stund inget pågående detaljplanearbete för området så en tidplan är inte framtagen. Avvägningen mellan behovet av bostäder och bevarandet av jordbruksmark har lagts till se s. 32-33 Jordbruksmark. Hur området ska nås med bil behöver utredas vidare i kommande detaljplanearbete. Områdesbeskrivningen för Borgehage har kompletterats med rekreationsvärden. I beskrivningen för området finns följande beskrivet: "Byns unika läge och agrara historia ska vägas in i utformning och färgsättning av tillkommande bebyggelse. Byggnader, staket och andra tillbehör ska ges en dov färgsättning. Hänsyn ska tas till siktlinjer och utblickar från Övre Alvarsvägen." Borgehages befintliga bebyggelse finns beskriven med riktlinjer för att dessa värden ska få ett ökat skydd. Kommunen har som mål att både bevara och att utveckla området. I områdesbeskrivningen för utredningsområdet Borgehage finns det tydliga riktlinjer som syftar till att ny bebyggelse ska placeras och utformas på ett sätt som tar hänsyn till byn, siktlinjer och utblickar. Texten har bearbetats för att tydliggöra detta. Motstående intressen finns i området och den politiska viljan att skapa fler möjligheter till bostäder har gjort att ytterligare ett utredningsområde har pekats ut i Borgehage.

45. Som boende på Övre Gärdesvägen i Borgehage vill vi lämna våra synpunkter på förslaget till översiktsplan. 1. Vi är förvånade över att Borgehage inte nämns som bland de viktiga grönområden som bör bevaras runt Borgholm. Utsikten över åkrarna vidare ut över havet är en tillgång för såväl promenerande Borgholmare och Borgehagebor som för sommarölänningar. Dessutom är detta område ett uppskattat vinterparadis för skidåkande ölänningar och av tradition avgörs här också Ölandsmästerskapen på skidor. Det finns alltså skäl att värna om detta område för rekreation och det borde nämnas i planen. 2. Korset vid brevlådorna tål inte en för stor belastning. I översiktsplanen borde det därför framgå att dimensioneringen av antalet tomter på de anvisade områdena i planen måste begränsas eftersom en större ökning av trafiken i Borgehagebacken alternativt i den snåla kurvan på Övre Gärdesvägen skulle förvärra trafiksituationen ytterligare. Båda dessa korsningar är redan idag kritiska trafikpunkter med kollisionsrisker. Övre Gärdesvägen fungerar dessutom som Sollidens huvudinfart och trafikeras av såväl kungafamiljen som Säpo samt Sollidens personal och de perioder som kungafamiljen vistas på ön är det redan tät trafik här.

40 Samrådsredogörelse DNR P 2009-000001

Kommunens svar: Redan i Översiktsplan 2002 beskrivs förslaget om att ta fram en detaljplan för permanentbostäder i Borgehage. En översiktsplan är vägledande för framtida beslut och inte styrande, det innebär att inga bostäder får byggas enbart utifrån vad som presenteras i översiktsplanen. En detaljplan innebär att marken utreds och byggrätter pekas ut, i det arbetet sker samråd med berörda. Det som nu i fördjupningen av översiktsplanen har lagts till i beskrivningen för Borgehage är att områdets förutsättningar beskrivs och riktlinjer för ev. kommande detaljplanering presenteras. Angående tidsplan finns i skrivande stund inget pågående detaljplanearbete för området så en tidplan är inte framtagen. Avvägningen mellan behovet av bostäder och bevarandet av jordbruksmark har lagts till se s. 32-33 Jordbruksmark. Hur området ska nås med bil behöver utredas vidare i kommande detaljplanearbete. Områdesbeskrivningen för Borgehage har kompletterats med rekreationsvärden. I beskrivningen för området finns följande beskrivet: "Byns unika läge och agrara historia ska vägas in i utformning och färgsättning av tillkommande bebyggelse. Byggnader, staket och andra tillbehör ska ges en dov färgsättning. Hänsyn ska tas till siktlinjer och utblickar från Övre Alvarsvägen." Borgehages befintliga bebyggelse finns beskriven med riktlinjer för att dessa värden ska få ett ökat skydd. Kommunen har som mål att både bevara och att utveckla området. I områdesbeskrivningen för utredningsområdet Borgehage finns det tydliga riktlinjer som syftar till att ny bebyggelse ska placeras och utformas på ett sätt som tar hänsyn till byn, siktlinjer och utblickar. Texten har bearbetats för att tydliggöra detta. Motstående intressen finns i området och den politiska viljan att skapa fler möjligheter till bostäder har gjort att ytterligare ett utredningsområde har pekats ut i Borgehage.

Bilaga 1: Inkomna yttranden Bilaga 2: Sändlista från samrådet

41