Krutbrännaren Nr 2 • 2001 • Årg. 10
ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren 2 (10) 2001 Krutbrännaren Årgång 10, 2001 nr. 2. ISSN 1103-2839
Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år varav ett är matrikel. Medlemsavgiften för 2001 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives: Thomas Gunnarsson, adress se nedan
Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Kenneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tel. 0480 / 198 46 Tommy Knutsson (v.ordf.) Elna Hultqvist Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0485 / 106 24 E-post: E-post: [email protected] [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Thomas Johansson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Jutnabbevägen 19, 392 36 Kalmar Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 695 79 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Björn Folkesson (kassör) Håkan Lundkvist Jämjö, 387 93 Borgholm. Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 56 01 47 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Helena Lager St. Brunneby 3024, 380 62 Mörbylånga. "Ölands svampflora" Tel. 0485/440 69 Ett pågående projekt där vi försöker kart- E-post: [email protected] lägga svampfloran på Öland. Avsikten är Projekt Ölands hotade växter att få fram så kompletta sockenfloror som Hjälp oss inventera sällsynta och hotade möjligt för att därigenom få en bild över växter på Öland. Vill du ha en aktuell röd- arternas utbredning och frekvens. Är du lista, eller äldre fynduppgifter som be- intresserad så skriv eller ring till Tommy höver kontrolleras skriv eller ring till Knutsson. Thomas Gunnarsson.
Omslagsbild: Kalkkrassing Sisymbrium supinum. Illustration ur Mossberg & Stenberg "Den 34Nordiska Floran" Omslagets baksida: Guckusko Cypripedium calceolus. Illustration ur Mossberg & Rydberg "Alla Sveriges fridlysta växter". Krutbrännaren 2 (10) 2001 Natura 2000 på Öland av Helena Lager
Inom EU har man under en längre tid arbetat med att etablera ett s.k. Natura 2000-nätverk som omfattar de mest värdefulla naturområdena i hela unionen. Syftet är att peka ut unika och värdefulla miljöer för särskilt känsliga växter och djur, och bevara dessa för framtiden. Under 2001 fö- reslås flera nya områden på Öland att ingå i nätverket.
Natura 2000 grundar sig på EU:s habitat- flera länder, men också på att många fågel- och fågeldirektiv. Dessa direktiv är en form arter jagas och dessutom flyttar. Fågel- av EU-lagar som medlemsländerna måste flyttningen gör att det inte räcker med att följa. Nätverket ska vara färdigutbyggt år enskilda länder tar ansvar, utan ansvaret 2004 och då kommer flera tusen värdefulla måste vara internationellt för att fåglarnas naturområden inom EU att ingå. I områdena antal inte ska minska. ska skyddsvärda arter och naturtyper beva- Fågeldirektivet omfattar samtliga fågel- ras för framtiden. Sverige ska, liksom öv- arter som förekommer i medlemsländerna. riga medlemsländer, garantera att de natur- Enligt direktivet ska varje medlemsland: värden som finns i de utpekade områdena kommer att finnas kvar även i framtiden. · Vidta åtgärder för att bibehålla fågelarter Vad som krävs för att behålla dessa värden i livskraftiga populationer (t. ex. regle- skall tas fram genom diskussion mellan bru- ring av fågeljakten). karen/markägaren och länsstyrelsen. I de · Vidta särskilda åtgärder för vissa fågel- flesta områdena är fortsatt bete och miljö- arter, listade i direktivets bilaga 1. Av de stöd det viktigaste. I vissa områden kom- 185 häckfågelarter som nämns ses åt- mer naturreservat att bildas. minstone 66 regelbundet i Sverige. Bl.a. Natura 2000 är en av EU:s viktigaste åt- ska särskilda skyddsområden (Special gärder för att bevara biologisk mångfald. Protection Areas, SPA) för arterna pekas Nätverket ska förverkliga intentionerna i ut. Dessa områden ingår i Natura 2000. bl.a. Bernkonventionen och konventionen Varje SPA som utpekas av ett medlems- om biologisk mångfald. land införs direkt i Natura 2000 efter re- geringsbeslut. Skyddsåtgärderna kan också handla om att återställa livsmiljöer Fågeldirektivet för fåglarna. År 1979 beslöt EU-länderna att införa sär- · Vidta åtgärder för bevarande och skydd skilda regler för skydd av fåglar i det s.k. fågeldirektivet (Rådets direktiv 79/409/ av särskilt viktiga rastlokaler, t. ex. EEG). Att fåglarna fick särskild uppmärk- Ramsarområden, d.v.s. områden som ska samhet berodde på ett stort fågelintresse i skyddas enligt den internationella
35 Krutbrännaren 2 (10) 2001 våtmarkskonventionen. Dessa områden får det skydd och den skötsel de behö- bör också pekas ut som särskilda skydds- ver. Dessutom ska arternas och natur- områden. typernas tillstånd kontrolleras så att de Direktivet innehåller dessutom flera regler bevaras även i fortsättningen. som styr ländernas möjligheter att jaga och Av de totalt över 170 naturtyper som handla med fåglar. nämns i bilaga 1 till habitatdirektivet före- Exempel på öländska fågelarter (bilaga 1 i kommer 91 i Sverige. Fågeldirektivet) för vilka särskilda skydd- Nedan listas några av de naturtyper i sområden (SPA) skall avsättas: Bivråk, habitatdirektivet som förekommer på brushane, fisktärna, halsbandsflugsnappare, Öland. havsörn, höksångare, kentsk tärna, korn- – Sublittorala sandbankar är grunda bott- knarr, ljungpipare, nattskärra, silvertärna, nar som är permanent täckta av havsvatten. skräntärna, skärfläcka, småtärna, svarttärna, Viktiga födoplatser för fåglar och lekplat- trana, törnskata, vitkindad gås, ängshök. ser för fiskar. – Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten är särskilt viktiga födosökslokaler Habitatdirektivet för vadare. EU:s habitatdirektiv (Rådets direktiv 92/43/ – Havsstrandängar av Östersjötyp är väl EEG) tillkom 1992 och kompletterar fågel- representerade i Ölands sjömarker. De är direktivet eftersom det behandlar även an- betade eller slåttrade miljöer som är mycket dra artgrupper och naturtyper av olika slag. artrika. Naturtypen är prioriterad av EU, De artgrupper som omfattas av direktivet vilket innebär att det är extra angeläget att är däggdjur, groddjur, mollusker (snäckor dessa miljöer bevaras och skyddas. och sniglar), vissa insektsgrupper, kärl- växter och mossor. Lavar, svampar och – Kalkrika oligo–mesotrofa vatten med alger ingår inte i direktivet. bentiska kransalger. I detta kryptiska namn ingår kalkrika, grunda vattensamlingar med Enligt direktivet ska varje medlemsland, i kransalger. Hit hör bl. a. alvarsjöarna som syfte att bygga upp Natura 2000: även är viktiga fågelmiljöer. · Föreslå s.k. områden av gemenskaps- – Enbuskmarker på kalkgräsmarker är väl intresse (Sites of Community Importance, representerade både på alvaren och i sjö- SCI) där det finns dels berörda naturtyper, markerna. Naturtypen ska vara betad och dels arter som nämns i direktivets bilaga enbuskarna får täcka högst 25 %. 2. Dessa områden bildar, tillsammans – Gräsmarker på kalkhällar finns främst med dem som skyddas genom fågel- på alvarens hällmarker. Vegetationen är direktivet, nätverket Natura 2000. mycket torktålig och består ofta av · I områdena se till att nödvändiga åtgär- mosskuddar bevuxna med lavar, fetknoppar der vidtas för att bevara arternas livs- och ettåriga växter. miljöer så att arterna kan leva kvar i livs- – Sandstäpp finns på torra, sandiga och kraftiga bestånd. kalkrika marker. Gräset tofsäxing är en karaktärsart och områden med sandstäpp är · Se till att områden som ingår i nätverket 36 Krutbrännaren 2 (10) 2001 bl. a. Gårdby, Åby och Skedemosse. mineras av starr-arter. Här växer flera – Kalkgräsmarker har en stor utbredning orkidéarter t. ex. flugblomster, kärrknipprot på Öland. Hos oss är de också viktiga och brudsporre. orkidélokaler, vilket innebär att alla – Uppspruckna kalkstenshällmarker kan öländska kalkgräsmarker är prioriterade av också kallas för karst. De finns bara på några EU. I denna naturtyp växer alvarmalörten, få ställen på Stora alvaret, bl. a. vid Torn- en art som är listad i direktivet och som bara rör (Dröstorp) och Vickleby storkarst. Det finns på Öland. är hällmarker med öppna, mer eller mindre – Nordiskt alvar omfattar flera olika djupa sprickor. Karaktärsarter är t. ex. växtsamhällen på alvaret. Här ingår bl. a. ormbunkar och de sällsynta växterna klipp- solvändelavhed (där ölandssolvändan do- lök och gulkronill. I sprickorna trivs också minerar) och vätar. Naturtypen består all- flera arter av snäckor. tid av tunna, ofta froststörda jordar som bil- Dessutom finns flera olika skogstyper lis- dats genom vittring av kalkstenen. Miljön tade, t. ex. boreonemorala, äldre naturliga är mycket speciell och hårt utsatt för väder ädellövskogar, ek–avenbokskog av busk- och vind. Många sällsynta växter och in- stjärnblommatyp, och lövsumpskogar av sekter förekommer och det är här man kan fennoskandisk typ. hitta ljungpiparens välkamouflerade ägg. I bilaga 2 till habitatdirektivet listas totalt Även nordiskt alvar är en prioriterad natur- 690 skyddsvärda arter, varav 105 förekom- typ. mer i Sverige. Öländska exempel är: – Fuktängar med blåtåtel eller starr lig- Kärlväxter: alvarmalört, alvarstånds, kalk- ger ofta i anslutning till alvarsjöar, vätar krassing, guckusko, gulyxne eller stränder. Är de välbetade och buskfria Mossor: trubbklockmossa blir de viktiga häckplatser för vadare och änder. Här ingår kalkfuktängen som är Insekter: ärenprisnätfjäril, ekoxe, smal mycket artrik. skuggbagge, stor ekbock – Lövängar av fennoskandisk typ är troli- Mollusker: kalkkärrsgrynsnäcka, smal- gen den naturtyp som minskat mest under grynsnäcka de senaste 100 åren. I lövängarna bedrivs Däggdjur: barbastell (fladdermus), gråsäl, traditionell slåtter och ofta är träden knubbsäl hamlade. Miljön är viktig för t. ex. hals- Groddjur: större vattensalamander bandsflugsnappare, och växt-, svamp- och insektslivet är mycket artrikt. Några av de bäst bevarade, traditionellt skötta ängarna Genomförande av på Öland finns i Södra Greda, Lilla Horn och Borg. Natura 2000 – Kalkkärr med gotlandsag finns bl. a. i Varje SPA (fågeldirektivet) införs alltså Amunds mosse, Petgärde och Djurstad direkt i Natura 2000 efter att landets reger- träsk, Knisa mosse, Gillsby mosse och Frö- ing godkänt det. Arbetet med habitat- näs mosse. direktivet i Nätverket Natura 2000 skiljer – Rikkärr är kalkrika kärr som oftast do- sig från fågeldirektivet genom att det byggs upp i tre etapper. 37 Krutbrännaren 2 (10) 2001 · Etapp 1: Medlemsländerna föreslår EU- EU-anslutningen 1995. Sverige är liksom kommissionen ett antal naturområden där övriga medlemsländer i slutet av ”förslags- berörda arter eller naturtyper förekommer fasen”, dvs. etapp 1. Denna etapp skulle ha (proposed Sites of Community varit klar betydligt tidigare, men flera län- Importance, pSCI). Tillsammans ska om- der är kraftigt försenade. Under åren rådena rymma en så stor del av arternas/ 1995 – 2001 har Naturvårdsverket och läns- naturtypernas totala utbredning att ett styrelserna gemensamt arbetat med att ta gynnsamt tillstånd för dem kan bibehål- fram förslag till Natura 2000-områden. las (alternativt återställas) när områdena Genom regeringsbeslut har Sverige hittills skyddas. (t.o.m. juli 2000) följande bidrag till Na- tura 2000: · Etapp 2: Kommissionen antar en lista över – Ca 395 områden med en sammanlagd områden av gemenskapsintresse, efter yta på ca 2 460 000 hektar (24 600 km2) samråd med respektive medlemsland. har utpekats som SPA-områden enligt fågel- · Etapp 3: Varje land ska, direkt efter etapp direktivet. Dessa ingår redan i Natura 2000. 2, vidta de åtgärder som behövs (om detta – Ca 2450 områden med en sammanlagd inte redan är gjort) för att bevara de natur- yta på ca 5 080 000 hektar (50 800 km2) typer och arter som förekommer i områ- har föreslagits som SCI-områden (pSCI) dena. Åtgärderna ska svara mot enligt habitatdirektivet. Utöver detta har ca naturtypernas och arternas ekologiska be- 12 000 km vattendrag, som inte är areal- hov. Dessa åtgärder kan utföras med stöd beräknade, föreslagits. Alla pSCI-områden av lagstiftning, genom avtal eller genom ska övervägas av kommissionen innan de lämpliga skötselplaner. Sverige ska, lik- fastställs (etapp 2). som övriga medlemsländer, senast år Vissa områden är både föreslagna som SCI 2004 ha utsett områdena till särskilda och utpekade som SPA. Totalt är ca 2 550 bevarandeområden (Special Areas of områden med en yta på ca 5 170 000 hektar Conservation, SAC). När etapp 3 är av- (drygt 10% av Sveriges areal) föreslagna slutad är nätverket Natura 2000, i eller fastställda Natura 2000-områden. Un- habitatdirektivets mening, färdigt! der 2001 kommer dessutom ytterligare Om kommissionen inte är nöjd med hur områden att läggas till. medlemsländerna genomför de två direkti- Life-Nature, EU:s ”naturvårdsfond”, är ett ven får länderna påpekanden om detta. Om stöd för genomförandet av fågel- och inte förbättringar sker kan kommissionen habitatdirektiven. Ur denna fond kan medel dra ett land inför EG-domstolen. Flera län- sökas för skydd av de naturtyper och arter der har blivit fällda i domstol, däribland som omfattas direktiven. Just nu har Läns- Sverige, för att inte ha verkställt direktiven styrelsen i Kalmar fått igenom en ansökan på det sätt som kommissionen anser önsk- vars budget ligger på 28 miljoner kronor. värt. Projektet handlar om att restaurera våt- Natura 2000 i Sverige marker och sjömarker på Öland. Arbetet med att bygga upp Natura 2000 påbörjades för svensk del i samband med 38 Krutbrännaren 2 (10) 2001 Följande områden på Öland är särskilda skyddsområden (SPA) enligt EU:s fågeldirektiv. Alla dessa områden är även föreslagna enligt habitatdirektivet (pSCI).
Namn Storlek, ha Kommentar Beijershamn & Svansholmarna 655 Beslutat 1996, förslag till utvidgning 2001 Djurstad träsk 88 Beslutat 1996 Eckelsudde 425 Beslutat 1998 och 2000 Egby sjömarker 928 Nytt förslag 2001 Horns kungsgård 948 Förslag 2000 Husvalla sjömarker 1 305 Mera vatten ingår i nya förslaget 2001. Ramsar-område. Högby hamn 86,5 Nytt förslag 2001 Kapelludden 500 Nytt förslag 2001 Knisa mosse 139 Beslutat 1996 Ottenby 1 027 Beslutat 1996. Ramsar-område Petgärde träsk 111 Beslutat 1996 Stora alvaret 26 154 Beslutat 2000. Stora Ören 132 Beslutat 1996 Sydöstra Ölands sjömarker 8 799 Beslutat 2000. Ramsar-område Södviken 2 022 Ihopslagning av Hjälmstad, Masjö, Gel, Hallnäs, Södvik, Östra Vässbys sjö marker.Nytt förslag 2001. Ramsar-om råde. Åkerby–Runstens sjömarker 1 120 Nytt förslag 2001
Summa 44 440
Ytterligare några av de föreslagna särskilda skyddsområdena enligt habitatdirektivet (pSCI) på Öland
Namn Storlek, ha Kommentar Albrunna lund 37 Nytt 2001 Björnsbodar 12 Nytt 2001 Borga hage 107 Böda backar 156 Böda prästgård 21 Bödakusten västra 722 39 Krutbrännaren 2 (10) 2001
Bödakusten östra 1021 Dalby lund 26 Nytt 2001 Dyestad 6,2 Gillsby mosse 91 Nytt 2001 Gillsättra 100 Gårdby sandstäpp 39 Hagelstad 6,6 Nytt 2001 Halltorp 202 Holmetorp 28 Högby kyrkoreservat 14,5 Nytt 2001 Högenäs orde 120 Hönstorp 60 Nytt 2001 Idegransreservatet 20 Isgärde 10 Ismanstorp 88 Jordhamn–Gillberga 325 Nytt 2001 Jordtorpsåsen 12 Kalkstad 25 Ädellövskog Karum 319 Karås 55 Lilla Horns löväng 7 Lilla Vickleby lund 17 Nytt 2001 Lindreservatet 76 Nabbelund 110 Ryd 58 Ädellövskog Rönnerum–Abbantorp 538 Rösselkäret 19 Sandvik 12 Nytt 2001 Sjöstorp 52 Skede mosse 28 Sandstäpp Skogsbylund 2,5 Nytt 2001 Slottsalvaret 197 Nytt 2001 Stora mossen biotopskyddsområde 4,2 Nytt 2001 Strandskogen 164 Nytt 2001 Strandtorp 140 Nytt 2001 Störlinge sjömarker 213 Svartvikskärret 3,9 Nytt 2001 40 Krutbrännaren 2 (10) 2001
Södra Greda löväng 3 Tjusby sjömarker 60 Trollskogen 266 Vanserum–Bäck–Övetorp 427 Vickleby ädellövskog 47 Nytt 2001 Västerstads almlund 12 Nytt 2001 Västra äng 15 Åby sandbackar 12 Sandstäpp
Summa 51 568
Helena Lager St. Brunneby 380 62 Mörbylånga
Floraväkteri för kärlväxter på Öland Vi har gjort en genomgång av kända loka- antalet individer eller på annat sätt upp- ler för kärlväxter i hotkategorierna CR, EN skatta populationen kommer också att pre- och VU på Öland. Det blir drygt 300 loka- senteras då, det skiljer sig från art till art. ler som ska besökas med 1-4 års interval- Detta är ett försök att få ett mer likartat ler. För vissa växter har vi tagit med samt- floraväkteri över hela Sverige där man ska liga lokaler (ex. gulkronill, knippnejlika) kunna dra mer säkra slutsatser om huru- och för andra har vi valt ut ett handfull lo- vida en art ökar eller minskar i landet. kaler att floraväkta (ex. honungsblomster, Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram hylsnejlika). Vi kommer att presentera för- ett förslag som nu är ute på remissrunda slaget mer ingående på upptaktsmötet till bland floraväktare i Sverige. våren. Har du speciella arter eller lokaler som du vill floraväkta framöver kan du re- Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson dan nu höra av dig till oss. I annat fall kom- mer vi att försöka fördela ut lokalerna lite efter geografi. Alla lokaler ska vara väl be- skrivna och koordinatsatta med GPS så att de ska kunna återfinnas. Hur man ska räkna
41 Krutbrännaren 2 (10) 2001 Unik genetisk studie av den öländska vresalmen av Rachel Whiteley, Inst. för Skogsgenetik, SLU, Uppsala
Ett av de mest sällsynta trädslagen i Sverige, vresalmen Ulmus laevis Pall., är föremål för ett doktorandprojekt vid Institutionen för Skogs- genetik, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Syftet är att denna genetiska studie skall kunna ligga till grund för hur man skall ut- forma en lämplig strategi för bevarande av vresalmen. Arten är klassifi- cerad såsom ”sårbar” på den svenska rödlistan. I Sverige finns de enda naturliga lokalerna i och runt Mittlandsskogen på Öland. I Europa har vresalmen en kontinental utbredning.