Krutbrännaren 2001-2
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Krutbrännaren Nr 2 • 2001 • Årg. 10 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren 2 (10) 2001 Krutbrännaren Årgång 10, 2001 nr. 2. ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år varav ett är matrikel. Medlemsavgiften för 2001 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives: Thomas Gunnarsson, adress se nedan Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Kenneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tel. 0480 / 198 46 Tommy Knutsson (v.ordf.) Elna Hultqvist Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0485 / 106 24 E-post: E-post: [email protected] [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Thomas Johansson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Jutnabbevägen 19, 392 36 Kalmar Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 695 79 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Björn Folkesson (kassör) Håkan Lundkvist Jämjö, 387 93 Borgholm. Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 56 01 47 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Helena Lager St. Brunneby 3024, 380 62 Mörbylånga. "Ölands svampflora" Tel. 0485/440 69 Ett pågående projekt där vi försöker kart- E-post: [email protected] lägga svampfloran på Öland. Avsikten är Projekt Ölands hotade växter att få fram så kompletta sockenfloror som Hjälp oss inventera sällsynta och hotade möjligt för att därigenom få en bild över växter på Öland. Vill du ha en aktuell röd- arternas utbredning och frekvens. Är du lista, eller äldre fynduppgifter som be- intresserad så skriv eller ring till Tommy höver kontrolleras skriv eller ring till Knutsson. Thomas Gunnarsson. Omslagsbild: Kalkkrassing Sisymbrium supinum. Illustration ur Mossberg & Stenberg "Den 34Nordiska Floran" Omslagets baksida: Guckusko Cypripedium calceolus. Illustration ur Mossberg & Rydberg "Alla Sveriges fridlysta växter". Krutbrännaren 2 (10) 2001 Natura 2000 på Öland av Helena Lager Inom EU har man under en längre tid arbetat med att etablera ett s.k. Natura 2000-nätverk som omfattar de mest värdefulla naturområdena i hela unionen. Syftet är att peka ut unika och värdefulla miljöer för särskilt känsliga växter och djur, och bevara dessa för framtiden. Under 2001 fö- reslås flera nya områden på Öland att ingå i nätverket. Natura 2000 grundar sig på EU:s habitat- flera länder, men också på att många fågel- och fågeldirektiv. Dessa direktiv är en form arter jagas och dessutom flyttar. Fågel- av EU-lagar som medlemsländerna måste flyttningen gör att det inte räcker med att följa. Nätverket ska vara färdigutbyggt år enskilda länder tar ansvar, utan ansvaret 2004 och då kommer flera tusen värdefulla måste vara internationellt för att fåglarnas naturområden inom EU att ingå. I områdena antal inte ska minska. ska skyddsvärda arter och naturtyper beva- Fågeldirektivet omfattar samtliga fågel- ras för framtiden. Sverige ska, liksom öv- arter som förekommer i medlemsländerna. riga medlemsländer, garantera att de natur- Enligt direktivet ska varje medlemsland: värden som finns i de utpekade områdena kommer att finnas kvar även i framtiden. · Vidta åtgärder för att bibehålla fågelarter Vad som krävs för att behålla dessa värden i livskraftiga populationer (t. ex. regle- skall tas fram genom diskussion mellan bru- ring av fågeljakten). karen/markägaren och länsstyrelsen. I de · Vidta särskilda åtgärder för vissa fågel- flesta områdena är fortsatt bete och miljö- arter, listade i direktivets bilaga 1. Av de stöd det viktigaste. I vissa områden kom- 185 häckfågelarter som nämns ses åt- mer naturreservat att bildas. minstone 66 regelbundet i Sverige. Bl.a. Natura 2000 är en av EU:s viktigaste åt- ska särskilda skyddsområden (Special gärder för att bevara biologisk mångfald. Protection Areas, SPA) för arterna pekas Nätverket ska förverkliga intentionerna i ut. Dessa områden ingår i Natura 2000. bl.a. Bernkonventionen och konventionen Varje SPA som utpekas av ett medlems- om biologisk mångfald. land införs direkt i Natura 2000 efter re- geringsbeslut. Skyddsåtgärderna kan också handla om att återställa livsmiljöer Fågeldirektivet för fåglarna. År 1979 beslöt EU-länderna att införa sär- · Vidta åtgärder för bevarande och skydd skilda regler för skydd av fåglar i det s.k. fågeldirektivet (Rådets direktiv 79/409/ av särskilt viktiga rastlokaler, t. ex. EEG). Att fåglarna fick särskild uppmärk- Ramsarområden, d.v.s. områden som ska samhet berodde på ett stort fågelintresse i skyddas enligt den internationella 35 Krutbrännaren 2 (10) 2001 våtmarkskonventionen. Dessa områden får det skydd och den skötsel de behö- bör också pekas ut som särskilda skydds- ver. Dessutom ska arternas och natur- områden. typernas tillstånd kontrolleras så att de Direktivet innehåller dessutom flera regler bevaras även i fortsättningen. som styr ländernas möjligheter att jaga och Av de totalt över 170 naturtyper som handla med fåglar. nämns i bilaga 1 till habitatdirektivet före- Exempel på öländska fågelarter (bilaga 1 i kommer 91 i Sverige. Fågeldirektivet) för vilka särskilda skydd- Nedan listas några av de naturtyper i sområden (SPA) skall avsättas: Bivråk, habitatdirektivet som förekommer på brushane, fisktärna, halsbandsflugsnappare, Öland. havsörn, höksångare, kentsk tärna, korn- – Sublittorala sandbankar är grunda bott- knarr, ljungpipare, nattskärra, silvertärna, nar som är permanent täckta av havsvatten. skräntärna, skärfläcka, småtärna, svarttärna, Viktiga födoplatser för fåglar och lekplat- trana, törnskata, vitkindad gås, ängshök. ser för fiskar. – Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten är särskilt viktiga födosökslokaler Habitatdirektivet för vadare. EU:s habitatdirektiv (Rådets direktiv 92/43/ – Havsstrandängar av Östersjötyp är väl EEG) tillkom 1992 och kompletterar fågel- representerade i Ölands sjömarker. De är direktivet eftersom det behandlar även an- betade eller slåttrade miljöer som är mycket dra artgrupper och naturtyper av olika slag. artrika. Naturtypen är prioriterad av EU, De artgrupper som omfattas av direktivet vilket innebär att det är extra angeläget att är däggdjur, groddjur, mollusker (snäckor dessa miljöer bevaras och skyddas. och sniglar), vissa insektsgrupper, kärl- växter och mossor. Lavar, svampar och – Kalkrika oligo–mesotrofa vatten med alger ingår inte i direktivet. bentiska kransalger. I detta kryptiska namn ingår kalkrika, grunda vattensamlingar med Enligt direktivet ska varje medlemsland, i kransalger. Hit hör bl. a. alvarsjöarna som syfte att bygga upp Natura 2000: även är viktiga fågelmiljöer. · Föreslå s.k. områden av gemenskaps- – Enbuskmarker på kalkgräsmarker är väl intresse (Sites of Community Importance, representerade både på alvaren och i sjö- SCI) där det finns dels berörda naturtyper, markerna. Naturtypen ska vara betad och dels arter som nämns i direktivets bilaga enbuskarna får täcka högst 25 %. 2. Dessa områden bildar, tillsammans – Gräsmarker på kalkhällar finns främst med dem som skyddas genom fågel- på alvarens hällmarker. Vegetationen är direktivet, nätverket Natura 2000. mycket torktålig och består ofta av · I områdena se till att nödvändiga åtgär- mosskuddar bevuxna med lavar, fetknoppar der vidtas för att bevara arternas livs- och ettåriga växter. miljöer så att arterna kan leva kvar i livs- – Sandstäpp finns på torra, sandiga och kraftiga bestånd. kalkrika marker. Gräset tofsäxing är en karaktärsart och områden med sandstäpp är · Se till att områden som ingår i nätverket 36 Krutbrännaren 2 (10) 2001 bl. a. Gårdby, Åby och Skedemosse. mineras av starr-arter. Här växer flera – Kalkgräsmarker har en stor utbredning orkidéarter t. ex. flugblomster, kärrknipprot på Öland. Hos oss är de också viktiga och brudsporre. orkidélokaler, vilket innebär att alla – Uppspruckna kalkstenshällmarker kan öländska kalkgräsmarker är prioriterade av också kallas för karst. De finns bara på några EU. I denna naturtyp växer alvarmalörten, få ställen på Stora alvaret, bl. a. vid Torn- en art som är listad i direktivet och som bara rör (Dröstorp) och Vickleby storkarst. Det finns på Öland. är hällmarker med öppna, mer eller mindre – Nordiskt alvar omfattar flera olika djupa sprickor. Karaktärsarter är t. ex. växtsamhällen på alvaret. Här ingår bl. a. ormbunkar och de sällsynta växterna klipp- solvändelavhed (där ölandssolvändan do- lök och gulkronill. I sprickorna trivs också minerar) och vätar. Naturtypen består all- flera arter av snäckor. tid av tunna, ofta froststörda jordar som bil- Dessutom finns flera olika skogstyper lis- dats genom vittring av kalkstenen. Miljön tade, t. ex. boreonemorala, äldre naturliga är mycket speciell och hårt utsatt för väder ädellövskogar, ek–avenbokskog av busk- och vind. Många sällsynta växter och in- stjärnblommatyp, och lövsumpskogar av sekter förekommer och det är här man kan fennoskandisk typ. hitta ljungpiparens välkamouflerade ägg. I bilaga 2 till habitatdirektivet listas totalt