2. Allmänna Intressen Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52

BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

2. ALLMÄNNA INTRESSEN

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Naturresurserna ska användas på ett sätt som dels främjar en långsiktig hushållning, dels möjliggör långsiktig utkomst för Ölands befolkning.

● Vid konflikt mellan olika intressen ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål som de är bäst lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov – sett ur såväl ett lokalt, regionalt, nationellt som internationellt perspektiv.

Värdefulla naturresurser Bruket av naturresurser medför ett ansvar för som fritidsfiske, allehanda båtsporter, jakt, att detta sker på ett så effektivt och långsiktigt naturstudier och konstnärlig utövning. hållbart sätt som möjligt. I Borgholms kommun är det berget, jorden, skogen, luften och Det milda öländska klimatet med många sol- vattnet men också solen, vinden och ljuset som timmar är en förutsättning för turistnäringen är våra stora naturresurser. Dessa naturresurser men är samtidigt till förfång genom avdunst- utgör var sin länk i en kedja som måste vara hel ning av sötvattenresurserna som är begränsade för att fungera. sommartid. Vinden är ofta hård över det flacka öppna landskapet vilket ger en hög potential Berggrunden består huvudsakligen av kalk- för vindkraft. Läs mer om energi och alterna- sten och detta ger i sig upphov till unika natur- tiva energikällor under rubriken ”Energi”. miljöer. Kalkstenen är dessutom en eftertrak- tad råvara för cement- och kalkframställning Naturen på Öland är mycket speciell och upp- men också som golv-, vägg- och trädgårdsma- märksammad både nationellt och internatio- terial. Brytningen av kalksten har pågått sedan nellt. För att slå vakt om denna resurs har stora förhistorisk tid och idag bedrivs fortfarande områden status av riksintresse för det rörliga täktverksamhet. friluftslivet. Läs mer om naturmiljöer och riksintressen under rubrikerna ”Natur- och kultur- Jord- och skogsbruk är viktiga näringar i miljöer” och ”Riksintressen”. kommunen och det värdefulla odlingslandskapet är ett resultat av många generationers Naturresurserna och dess betydelse behandlas odlarmöda och djurhållning. Jordbruket är den även under rubrikerna ”Näringsliv”, ”Kommu- till ytan allra största näringen och här finns nal service” samt ”Natur- och kulturmiljöer”. cirka 550 jordbruksföretag. Skogsområden av betydelse finner vi i kommunens norra och södra delar. I norr finns Böda Kronopark bestå- ende av främst tallskog och i söder Mittlands- skogen som räknas som ett av norra Europas största sammanhängande lövskogsområden. Mittlandsskogen sträcker sig in i Mörbylånga kommun och utgör riksintresseområde för både natur- och kulturmiljö.

Havet är en annan av Borgholms stora resurser som bl. a. ger förutsättningar för yrkesfiske och turism i form av bad och strandnära aktiviteter

9 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Borgholm och omvärlden

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Olika former av regional samverkan ska etableras, bl. a. samarbete med Östersjöns öar. EU:s möjligheter till utvecklingsstöd ska beaktas.

● Miljön i Östersjön ska förbättras.

Öland är Sveriges minsta landskap och till som åvilar förbundsmedlemmarna. Vidare ska ytan Östersjöns fjärde största ö. Landskapet kommunalförbundet fullgöra de uppgifter består av två kommuner, Borgholm i norr och inom civilförsvaret som åvilar medlems- Mörbylånga i söder. I Kalmarsund gränsar kommunerna. Borgholms kommun mot Oskarshamn, Mön- sterås, Mörbylånga och Kalmar kommuner. Övrigt samarbete Mellan Gotlands kommun i nordost och Borg- Utanför Ölands kommunalförbund förekom- holms kommun finns internationellt vatten. mer samarbete mellan de öländska kommunerna och då främst i frågor som inte kräver Ölands kommunalförbund ett gemensamt politiskt beslut. Borgholms och Mörbylånga kommuner samarbetar bland annat genom Ölands kommunal- Samarbetet med grannkommunerna på fast- förbund vars beslutande organ består av politi- landet sker ofta i projektform. Det kan exem- ker från de båda kommunerna. pelvis röra frågor som kommunikationer (väg- och färjeförbindelser), näringsliv, gymnasie- Förbundet har som ändamål att samverka i frå- utbildning och kommunalteknik. gor om översiktlig planering inom den region som omfattas av medlemskommunerna. Två viktiga frågor för Ölandskommunerna är Genom utredningar, samarbetsprojekt och på Ölandsbrons kapacitet och trafikföringen annat sätt kan förbundet verka för ett samar- genom Glömminge. Läs mer om detta under bete beträffande kommunala angelägenheter rubrikerna ”Kommunikationer” och ”Miljö- av gemensamt intresse för medlemskommu- och riskfaktorer”. nerna. Exempel på sådana samarbetsområden är konsumentvägledning, EU-bevakning och Regionförbundet i Kalmar län är ett av fyra internationella frågor genom B7-samarbetet. försök med regionalt självstyre i Sverige. Fram till slutet av 2002 är dess uppdrag att pröva nya Förbundet svarar för samordning av turistfrå- vägar inom områden som tillväxt och syssel- gor och är hälftenägare i Ölands Turist AB. sättning, regional profilering, Östersjösam- arbete, kultur och infrastruktur i Kalmar län. Kommunalförbundet svarar för den räddnings- Med Regionförbundet i Kalmar län sker sam- tjänst som enligt lag och annan författning arbete i frågor som bl.a. rör EU-finansiering, åvilar var och en av förbundsmedlemmarna. kommunikationer och regionalt utvecklings- Kommunalförbundet ska också ansvara för att arbete (RUPEN). åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs samt främja annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet

10 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Baltic Seven Islands, B7 Vänorter Baltic Seven Islands (B7) är ett samarbete Borgholms kommun har tre vänorter som ingår mellan de sju Östersjööarna Bornholm, Dagö, i det internationella omvärldsarbetet. Vänorter- Gotland, Rügen, Åland, Öland och Ösel. Sam- na är Korsnäs i Finland, Zelenogradsk i den arbetet har pågått sedan 1989 och har sin grund Ryska enklaven Kaliningrad samt Léba i i miljöarbete – ”Östersjön är vårt gemen- Polen. Under 2002 tog kommunen beslut om samma innanhav”. Genom åren har samarbetet ytterligare en vänort, Rockford, Ill. i USA. utvecklats till att Ölands kommunalförbund 2001 beslutade om en ”Östersjö-/Omvärlds- De snabba förändringar som sker i dagens sam- strategi”. hälle innebär att Borgholms kommun även i framtiden kommer att arbeta lokalt, regional Målen i strategin är att: och internationellt för att möta förändrade ● kunna utbyta erfarenheter och lära av andra förutsättningar och tillvarata nya möjligheter. länders verksamheter inom den privata och offentliga sektorn ● stimulera barn och ungdomar i kontakter med andra länder samt ● utveckla och stärka den egna organisationen.

Baltic Seven Islands, B7, verkar för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan de sju största öarna i Östersjön.

11 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Närdemokratin ska stärkas.

● Ett ökat och öppet samarbete kommunerna emellan i gemensamma frågor ska stimuleras.

Borgholms kommun har cirka 11 300 invånare, Den ökade folkmängden under sommarmåna- varav 5 600 är män och 5 700 är kvinnor. Trots derna ställer höga krav både på den offentliga en nettoinflyttning under de senaste åren har och privata servicen. befolkningen minskat. Många yngre flyttar för att t.ex. bedriva högre studier, och kommunen Vi ser att seniorboendet är stort i kommunen. har ett stort födelseunderskott. En stor del av inflyttningen utgörs av männ- iskor som haft fritidshus på Öland under sin På sikt är målsättningen att öka befolknings- arbetsföra ålder och flyttar hit vid pensione- antalet. Exempel på långsiktiga åtgärder för att ringen. Kommunen kan bl.a. genom omarbet- nå detta mål är den nya gymnasieskolan i Borg- ning av äldre detaljplaner göra det möjligt att holm samt det näringslivsarbete som görs för bygga ut fritidshusen så att de uppfyller dagens att locka till mer företagande och boende i krav för permanentboende. I de flesta områden kommunen. Enligt SCB:s statistik från 1999 finns redan permanentbosättning varför ytter- skedde en nettopendling på –779 personer i ligare sådana endast marginellt påverkar åldern 16 år och däröver. 457 personer pendlar kommunens kostnader för kommunal service. in till kommunen medan 1 236 personer pendlar ut. Det är positivt för den kommunala eko- Läs mer under rubrikerna ”Näringsliv” och nomin att fler pendlar ut än in. ”Service”.

Folkmängd 31 december 2000

Befolkningspyramiden ovan visar att kommunen har högre antal invånare i åldrarna mellan 50 och 90 år än riksgenomsnittet medan befolkningstalet i åldrarna 18 till 40 år är mycket under riksgenomsnittet. KÄLLA: SCB

12 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Näringsliv

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Ölands näringsliv ska utvecklas positivt, d v s befintliga branscher stärkas och nya etableras och utvecklas.

● Fler arbetstillfällen är den största och viktigaste frågan för alla på Öland.

Näringslivet består av ett stort antal småföre- Det viktigaste för kommunen är att skapa tag och ett fåtal större företag. De större arbets- goda förutsättningar för företagande, allt från givarna är Borgholms kommun, Kalmar läns goda kommunikationer till bra barnomsorg och Landsting och Arla Ost. Kommunens basnä- skola. ringar är lantbruk, turism, handel och stenhan- tering. Kommunen medverkar genom sin näringslivs- avdelning till företagssamverkan och bran- Arbetsmarknaden inom kommunen är speciell schutveckling för att stärka konkurrenskraften. och kännetecknas av stora variationer mellan En viktig uppgift är också att ta vara på sommar och vinter. Under turistsäsongen ska- enskilda människors affärsidéer och initiativ. pas ett stort antal arbetstillfällen jämfört med Kommunen har ambitionen att erbjuda företa- den övriga delen av året. Industrisysselsätt- gen lokalisering i attraktiva lägen. För närva- ningen är i förhållande till de flesta andra rande finns industrimark tillgänglig i bl.a. kommuner låg. Halltorp, Borgholm och Löttorp.

Läs mera i den sockenvisa redovisningen.

Näringsgren % sysselsatta i kommunen % sysselsatta i riket

Tillverkning, utvinning 9 19 Handel och kommunikation 12 18,5 Vård och omsorg 21 18,5 Finansiell verksamhet, företagstjänster 7 13 Utbildning och forskning 7 8 Personliga och kulturella tjänster 13 6,5 Byggindustrin 6 5,5 Offentlig förvaltning m.m. 3,5 5,5 Ej specificerad verksamhet 6,5 2,5 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 13,5 2 Energi vatten avfall 1,5 1 Summa 100 100

Arbetstillfällen i Borgholms kommun 1999. KÄLLA: SCB

13 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommunen arbetar med många olika projekt De olika EU-stöd som finns tillgängliga ger inte för att stödja företagandet. Bland annat ger sällan Öland och Borgholms kommun konkur- Borgholms och Mörbylånga kommuner ut ett rensfördelar jämfört med andra kommuner. gemensamt månatligt nyhetsblad, ”Företaga- Detta förhållande i kombination med bl.a. nu- ren på Öland”. tidens utvecklade transportsystem ger förut- sättningar för ett stärkt öländskt företagande. Det praktiska arbetet sker främst inom två projekt: Småföretagande ● ”Affärsutveckling Öland” vilket är anpassat Småföretagandet är förhållandevis omfattande för det befintliga näringslivets behov och i kommunen och passar även bra in i en kom- ● ”Immigrationskontoret” som marknadsför mun av Borgholms storlek med en blandning kommunen för att få till stånd en ökad in- av många jordbruksföretag och säsongsbeto- flyttning och nyetableringar av företag. nade verksamheter. Delar av de verksamhets- områden som beskrivs under rubriken Tillverkningsindustri ”Näringsliv” omfattar även småföretagande. Industrin i kommunen domineras av livsme- dels- och stenförädling vilka båda vuxit fram Det bör vara möjligt att i framtiden utveckla ur en hantverksmässig hantering. En lång småföretagande, exempelvis olika hantverks- industriell tradition i gängse mening saknas yrken som komplement till boendet. I de medan de samlade kunskaperna inom småföre- detaljplanearbeten som pågår arbetar kommu- tagandet och servicenäringarna, inte minst nen med att i planbestämmelserna inarbeta inom turismen, är avsevärda. möjligheten att kombinera boende och verk- samhetsutövning. Verksamhetsutövningen i Kommunen anser att lättare tillverkningsindu- dessa områden får ej generera störningar, stri, s.k. ”rena” verksamheter passar väl in i exempelvis trafik och buller, I den framtida framtidsbilden. Vidare vill kommunen satsa på detaljplaneringen kommer det att planeras för att företag lokaliserar forskning och utveck- industrihotell och verksamhetsområden med lingsarbeten i kommunen. En fortsatt expan- låg störningsgrad i några av kommunens sock- sion med vidareförädling av livsmedel, nöd- nar. Redan idag finns industrihotell och före- vändigtvis inte enbart utifrån lokalt produce- tagshus, som passar mindre företag. Förhopp- rade råvaror, är möjlig och önskvärd. Kommu- ningsvis kommer hemmaverksamheten att nen anser vidare att, med tanke på den värde- utvecklas till ett större företag. I dessa fall fulla kultur- och naturmiljön, tyngre industri- måste verksamhetsutövaren ha en lyhördhet etableringar inte är eftersträvansvärda. Med mot omgivningen och omlokalisera innan stör- tyngre industrietableringar menas industrier ningar uppstår. som kan kräva en egen omfattande trafikför- sörjning och där det kan förekomma störningar Läs mer om detta i sockenbeskrivningarna. i större omfattning i form av utsläpp, lukt och buller. I Boverkets allmänna råd 1995:5, Bättre plats för arbete finns råd och riktlinjer om bl.a. riktvärden för skyddsavstånd. Tyngre industri kan även förändra sammansättningen av det spillvatten som ska omhändertas i reningsver- ken. Flera typer av industrianläggningar, exempelvis cementfabriker och vissa anlägg- ningar för behandling av farligt avfall, får inte nyetableras på Öland enligt Miljöbalken.

14 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Distansarbete Distansarbete innebär att arbete utförs på Vision Skäftekärr är en ekonomisk förening annan plats än den reguljära arbetsplatsen. som finns i Böda, kommunens nordligaste Dagens IT-hjälpmedel har praktiskt möjlig- socken. Verksamheten bedrivs i nära samar- gjort denna för många efterlängtade arbets- bete med myndigheter och näringsliv. För- form. Detta har resulterat i att allt fler männ- eningen har tre verksamhetsgrenar – besöks- iskor väljer att kombinera sitt arbete med mål, utbildning och landsbygdsutveckling. vistelsen i fritidshuset. För Borgholms kom- Besöksmålet är dels en järnåldersby med upp- muns vidkommande har detta stor betydelse då byggd rekonstruktion av ett järnåldershus, och andelen fritidshus är större än andelen perman- en park med ett arboretum. På besöksmålet enthus. Förhoppningar finns att fler fritids- finns också ett museum, ett kafé samt en turist- boende, gärna högutbildade, väljer att bo i byrå som bedrivs på entreprenad åt den regio- kom-munen året runt. En heltäckande bred- nala turistorganisationen Ölands Turist AB. bandsutbyggnad är därför av högsta vikt. Skäftekärr bedriver dessutom turistinforma- tionsverksamhet på ytterligare fyra platser på År 1996 påbörjades projektet Nätverk för norra Öland. Distansarbete (NfD) som var ett samarbete med grannkommunerna. Syftet med projektet Utbildningsenheten har gymnasie- och hög- var att skaffa fler arbetstillfällen till regionen skoleutbildningar samt kursverksamhet och genom att hitta lösningar för möjliggöra arbete rena uppdragsutbildningar. Landsbygdsut- på distans. I utvärderingen av projektet som vecklingsverksamheten drivs i olika projekt, avslutades år 2000 kan bl.a. utläsas att det finns för att stimulera och ge förutsättningar för en intresse för distansarbete men att få har tagit konkurrenskraftig landsbygd. Projekten är steget fullt. Orsakerna kan vara flera vilket lokala, men också regionala, nationella och framkommit i ett forskningsarbete som gjorts över gränserna i östersjöområdet. Föreningen vid Linköpings universitet. Deltagare i projek- fick 1998 stora Landsbygdspriset. tet har ansett det viktigt med ett nätverk där medlemmarna kan få främst tekniskt stöd och Tjänste- och servicearbete social kontakt. Inom tjänste- och servicearbete återfinns bl.a. samfärdsel, post, tele, bank, försäkring, kultu- I kommunen finns idag Företagshuset i Löttorp rella tjänster, konsulter och fria yrkesutövare. där distansarbetare kan, på kortare eller längre Även statliga myndigheter som t.ex. arbetsför- tid, hyra in sig. År 2001 fanns cirka 10 företag medling, skattemyndighet och försäkrings- permanent inhyrda. Kontoret nyttjas särskilt kassa är tjänste- och serviceföretag. År 1999 mycket under sommarmånaderna av externa var, enligt SCB: s definition, cirka 500 personer såväl privata som företagskunder. Samtidigt sysselsatta inom denna sektor. Kommunen ser som ett företag kan hyra en kontorsarbetsplats positivt på utvecklingen inom detta område och med tillhörande dator finns också möjligheten arbetar aktivt för att ytterligare förbättra förut- att vid behov köpa administrativa tjänster. sättningarna. Det är särskilt viktigt att staten Detta kontor utvecklas till en allt viktigare känner ansvaret för glesbygden och låter befint- resurs i den norra kommundelen. Flera av liga verksamheter finnas kvar. Vid lokalisering kommunens tjänstemän distansarbetar här och av ny verksamhet borde landsbygdens möjlig- kommer på detta sätt närmare såväl sin bostad heter och behov beaktas i högre grad. som sina kunder på norra Öland. Företagshuset i Löttorp driver också turistinformation och konstgalleri.

15 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Konstnärlig verksamhet Intresset för Öland som konstlandskap är på lands bygden. En konstnärssammanslut- mycket stort, inte bara bland bildkonstnärer ning arbetar bl.a. för att göra Kronomagasinet i utan även bland skulptörer, fotografer, film- Borgholm till ett icke kommersiellt galleri. skapare och författare. I kommunen finns tre konstnärsföreningar: Konstmajrundan, Åker- Handel bokonstnärerna och Norra Ölands konstnärs- Borgholm och Löttorp är kommunens två gille. Det finns även verksamma konstnärer handelscentra. Cityföreningen i Borgholm och som inte är anslutna till någon förening eller Löttorps företagareförening arbetar med att organisation. Efter en enkät från 2001 har en utveckla handeln genom att bl.a. finna nya förteckning gjorts över konstnärer verksamma säsonger. Kommunen kommer inte att tillåta inom Borgholms kommun. Förteckningen några större köpcentra eller stormarknader finns på kultur- och fritidsförvaltningen. utöver vad som redan finns utan kommunens vilja är att värna om den ”småskalighet” som Flera högkvalitativa konsthallar finns i kom- idag finns i kommunen. munen. Himmelsberga konsthall visar Ölands- anknuten bildkonst och VIDA vid Halltorp Handeln i kommunen består av matbutiker, främst glaskonst. På Borgholms Slott anordnas större och mindre, fördelade över hela kom- varje sommar konst- eller glasutställningar av munen samt fackbutiker som är mest koncen- internationell klass. I Sollidenpaviljongen visas trerade till Borgholms och Löttorps tätorter. en ny utställning varje säsong och i slotts- Möjligheterna för de olika branscherna att parken modern skulptur. Det finns även ett klara en åretruntservice till den fasta befolk- flertal privata konstgallerier, av god kvalitet ningen ser olika ut i de olika kommundelarna. och med öppet året om, såväl i tätorterna som Se vidare i den sockenvisa redovisningen.

Under världskrigen blev Öland ett alternativ till Frankrike för många svenska konstnärer. I Himmelsberga konsthall håller en förnämlig samling Ölandskonst på att byggas upp. FOTO: LEO. ERIKSSON

16 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

För de som är bosatta utanför tätorterna har Stora utvecklingsmöjligheter finns inom närhet till livsmedelsbutiker, transportmöjlig- denna näring som av många bedömare sägs heter, hemsändningsmöjligheter och öppet- vara världens snabbast växande. En av utma- hållande stor betydelse. Kommunens lång- ningarna inom turistsektorn är att finna verk- sträckta form och den stora andelen landsbygd samheter och evenemang som kan skapa nya medför att vi måste godta att serviceutbudet säsonger. Enligt tidigare gjorda studier har koncentreras till ett begränsat antal orter. Öland nått sin ”nivå för bärkraftighet”. Några sätt för att bibehålla den erövrade nivån är att Antalet livsmedelsbutiker minskar successivt satsa på en hållbar utveckling med en förbätt- beroende på den ökande konkurrensen från rad kvalité på utbudet och utökning av vår- stormarknader. Det är viktigt för kommunen och höstturismen. att hjälpa till att bevara livsmedelshandeln som fungerar både som servicecenter och social Ölands Turist AB, som kommunen genom samlingspunkt för omlandet. Många handlare Ölands kommunalförbund är hälftenägare i, fungerar idag också som ombud för bl.a. apo- arbetar med att utveckla och marknadsföra den tek, post och systembolag. En del affärer står öländska turismen. Sommaren 2001 genom- även till tjänst med att köra hem varor. Kom- fördes en besöksundersökning om öländska munen har ansvar för att bevara och utveckla turisters attityder och åsikter om Öland som den kommunala servicen på landsbygden. turistmål. Utvärderingen av undersökningen visade att det är sol och bad som lockar mest Se vidare i kapitel 4, den sockenvisa redovis- men att även naturen har en stor dragnings- ningen. kraft.

Turism Önskemål som framkom var: Turismen har sedan 1800-talets slut varit en av ● Ännu mer variation på aktivitetsutbudet. Ölands viktigaste näringar. Efter Ölandsbrons ● Servicen, både personlig och teknisk kan färdigställande 1972 har en kraftig ökning av bli ännu bättre. turistströmmen skett. Borgholms kommun ● Trafiksäkerheten för cyklister måste för- erbjuder idag Sveriges bredaste utbud av bättras ytterligare, främst längs väg 136. rekreation med en säregen natur och kultur, Se vidare under rubriken ”Kommunikatio- milsvida badstränder, ett stort antal soltimmar, ner, gång- och cykelvägar”. välordnade campingplatser, hotell, restau- ranger, många kulturaktiviteter etc. Turistnä- Enligt Sveriges Campingvärdars Riksförbund ringen är idag kommunens mest expansiva, ligger Borgholms kommun främst på listan även om det är omöjligt att med säkerhet säga över de största campingkommunerna säsongen exakt hur många som är verksamma inom sek- 2000. Statistiken för sommaren 2001 var enligt torn. Näringen är arbetsintensiv och ger många Ölands Turist AB ännu något bättre. En stor del säsongsarbeten till bl.a. ungdomar. En förläng- av de pengar som turisterna spenderar läggs på ning av turistsäsongen skulle ytterligare öka mat, shopping och bensin. Turistnäringen är, möjligheterna för investeringar i befintliga som det nämnts tidigare, en av de mest expan- eller nya anläggningar. Många av företagarna i siva näringarna i kommunen. Stora delar av denna bransch har sin hemhörighet i andra kommunens verksamhet inom de olika förvalt- kommuner, vilket är ett dilemma för kommu- ningarna är involverade i turistnäringen genom nen ur skattesynpunkt. Mycket av den enskilda planering, service och underhåll. uthyrningen av övernattningsställen samt mindre handelsverksamheter sköts av kom- För att få den bästa och senaste informationen muninvånare. För kommunen är det positivt om sevärdheter, aktiviteter och evenemang om fler fast boende satsar på turistnäringen. samt mat och övernattning hänvisas besökare till någon av de lokala turistbyråerna.

17 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturturism Medvetenheten om att Öland är ”ett annorle- som man i första hand ser som resurs i det des landskap” (Carl von Linné) är stor hos all- arbetet. Det finns också en stor potential inom mänheten och det har resulterat i att Borgholms ekoturismen. Det som saknas och även efter- kommun tillsammans med Mörbylånga har frågas är en plan för turismens utveckling i arbetat fram en strategi för utveckling av kommunen. Kommunen arbetar med turismen natur- och kulturturismen. Denna strategi vill bl.a. genom Ölands Turist AB. En utredning stimulera lokalbefolkningens engagemang i om den framtida utvecklingen av turismen och sin egen historia, förmedla kunskap om kultur- turistnäringen bör ske i samarbete mellan arvet och utveckla vandrings-, cykel- och rid- Ölands Turist AB, näringslivet och Ölands- leder över hela ön. Ett sätt att uppleva landskommunerna. Kommunens förhoppning är att bygden är att ”Bo på lantgård” eller som det utvecklingen går mot en ökad vandrings- och kommer att heta ”Upplev landet”. Turismen är cykelturism vilket passar väl in i det öländska ett område man från kommunernas sida vill landskapet. utveckla och det är natur- och kulturvärdena

Ekerums golfanläggning har en av Sveriges längsta spelsäsong tack vare det fördelaktiga klimatet och det skyddade läget. Den tidigare mönstergården Ekerum innehåller förutom golf en förnämlig bad- och camping- anläggning. FOTO: LEO. ERIKSSON

18 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Jordbruk Jordbruket är den dominerande näringen inom På Öland finns rikligt med stenmurar. Av dem Borgholms kommun som också har fler jord- som ligger i åkermark är flertalet ett resultat av bruksföretag än Mörbylånga kommun. Det skiftena på 1800-talet då stenmurar lades i de finns enligt SCB ungefär 550 jordbruksföre- nya ägogränserna. Genom att åkern var upp- tag, varav cirka 450 har djurhållning. Den delad på många brukare kom stenmurarna att odlade åkerarealen är ca 21 000 ha och betes- ligga tätt och gör så fortfarande på många marken uppgår till ca 13 000 ha. Jordbruket platser. Sedan 1994 omfattas alla stenmurar av sysselsätter ca 900 personer i kommunen. Det biotopskydd. I dagens effektiva och konkur- finns olika typer av lantbruksföretag med vari- rensutsatta åkerbruk utgör stenmurarna ofta erande inriktning och produktion. Från Gärds- odlingshinder, som gör att arbetet går lång- lösa och Runstens närmast fullåkersbygder sammare och därmed blir dyrare. Att dagens är skillnaden stor till de mer småskaliga jord- redskap är stora gör också att små stenomgär- bruken längre norrut. Animalieproduktionen dade åkrar är svåra att bruka. Samhällets domineras av nötkreatur men även svinpro- önskemål att bevara stenmurar för deras bio- duktion förekommer. I kommunen finns också logiska och kulturhistoriska värde står ofta i en stor äggproducent. Antalet mjölkkor upp- konflikt med lantbrukarnas behov av rationali- gick år 1999 till ca 9 500 fördelade på 200 sering av jordbruksföretagen. företag, antalet nötkreatur till ca 29 000. An- talet mjölkkor har ökat de senaste åren och Jordbruket och djurhållningen är förutsätt- det finns idag snart fler mjölkkor än invånare i ningen för ett variationsrikt och öppet land- kommunen. Inom kommunen har fårhåll- skap. Det är därför viktigt att det även fram- ningen minskat och uppgår för närvarande till deles finns möjligheter för jordbruket att ca 8 000 får. Under senare år har djurantalet på utvecklas i takt med tiden. Samtidigt måste en Öland ökat, framförallt nötkreatur. En av sådan utveckling gå hand i hand med ett beva- anledningarna till detta är kravet på ett ökat rande av de unika natur- och kulturvärden betestryck för hävden av den biologiska mång- som finns inom kommunen. För att det öppna falden. Kommunen ser positivt på denna odlingslandskapet i Borgholms kommun ska utveckling. bevaras och fortleva, krävs att det finns lant- brukare och en bärkraftig djurhållning. Öland Åkerbruket skiljer sig geografiskt åt inom kom- är framför allt en mjölkproducerande region munen beroende på skiftande naturförutsätt- och mycket beroende av lönsamheten inom ningar. Gemensamt är emellertid att huvud- denna produktion. Vid en kraftig lönsamhets- delen av arealen är anpassad till mjölkproduk- försämring skulle hela det unika odlingsland- tion. I huvudsak odlas foder för den egna går- skapet hotas. dens bruk. På en mindre del av åkermarken bedrivs en intensiv odling av specialgrödor De öländska radbyarna har funnits i närmare som lök, potatis, jordgubbar, sockerbetor och tusen år och har överlevt ett flertal omvälvande bruna bönor. Även spannmålsproduktionen för förändringar. Förhoppningen är att dess inne- avsalu är betydelsefull. Den arealersättning boende kvaliteter och anpassningsbarhet är som idag utbetalas har stor betydelse för lön- tillräckliga när det rationaliserade jordbruket samheten. Upphör arealersättningarna hotas i ställer krav på än större enheter och byggnader. första hand spannmålsodlingen. Det är därför oerhört betydelsefullt att de äldre byggnaderna ges ny användning för att de ska I grunden är lönsamheten inom djurproduktio- kunna bibehållas. I viss utsträckning har lador nen av avgörande betydelse för att markerna och ladugårdar återanvänts för främst fritids- ska betas. Utmarkerna d.v.s. främst alvarmar- boende. Olika kulturmiljöprojekt pågår som kerna och sjömarkerna är i dagsläget helt bero- ser närmare på lämpliga sätt att återanvända ende av att skötselstöd utgår. För att djuren lantbrukets överloppsbyggnader samt hur de skall finnas kvar i dessa marker krävs någon nya, storskaliga ekonomibyggnaderna skall form av långsiktigt stöd. De nuvarande stöden kunna anpassas till det flacka öländska land- gäller endast fem år i taget vilket är en kort skapet. planeringstid för ett lantbruksföretag.

19 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Ekologisk odling m.m. Det ekologiska jordbruket kommer i framtiden samarbete och nyttjande av ny teknik, ett s.k. sannolikt att få en allt större betydelse då krav maskinsamarbete för att bl.a. öka effektivite- på uthålliga lösningar för att lösa kretslopps- ten. frågorna är att vänta. Öland har förhållandevis bra förutsättningar för ekologisk odling. Ett Inom jordbrukssektorn finns även möjligheter antal KRAV-bönder går i spetsen för denna att producera och förädla livsmedel lokalt utveckling. Som komplement till jordbruket vilket kommunen ser som positivt. har flera jordbrukare utvecklat sin verksamhet med till exempel ”Bo på Lantgård”, veckout- Läs mera i de sockenvisa beskrivningarna hyrning av upprustade överloppsbyggnader, om jordbruket och hur kommunen vill ge för- gårdshandel kräftodlingar i bevattningsdam- utsättningar för en levande landsbygd även i mar m.m. Maskinringen är ett exempel på både framtiden.

För att minska utsläppen av näringsämnen till Östersjön kommer kvävefällor i form av dämmen behöva byggas främst i sjömarkerna utefter kusten. FOTO: LEO. ERIKSSON

20 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Skogsbruk Större delen av Öland lär ha varit skogklätt en avsalu i bondeskogen. Ölandsbron på 1970- gång. De första trädslagen som invandrade talet bidrog också till bättre lönsamhet, genom efter inlandsisens avsmältande var en, björk, minskade transportkostnader. När efterfrågan asp, rönn, hägg och tall. I samband med vär- och priset på lövträ ökade under 1980-talet, metidens inträde för cirka 9000 år sedan kom med kulmen i början på 1990-talet ledde detta alm, ek och hassel. Senare invandrade al, lind till en ökad avverkning i Mittlandsskogen. och ask. För bara 1000 år sedan kom granen. Flisning av bl.a. hassel efter avverkning ökade Under värmeperiodens slut för cirka 3 000 år också kraftigt vid denna tid. Idag är avverkning sedan var troligen skogarna på Öland urskogs- på hassel minimal p.g.a. låga priser och dålig lika. De enda avverkningar som förekom då efterfrågan på bränsleflis. Vid avverkning av var röjningar för boplatser, bränsle m.m. hassel föreligger ofta stora konflikter med unika naturvärden. Det största barrskogsområdet, Böda kronopark, finns i kommunens allra nordligaste del. Borgholm Energi AB är en av kommunens Vidare finns ett mindre område finns sydost större utnyttjare av bränsleflis. om Borgholm; Köpings-, Sörby- och Lindby Tallar. Ett större sammanhängande område Inom kommunen finns två fröplantager, en i utgör Rälla Tall nedanför landborgen i kom- Övra Sandby och en i Lilla Istad. munens sydvästra del. De två stora lövskogs- områdena är Strandskogen och Mittlandssko- Böda Kronopark gen. Skogsbruket i kommunen sysselsätter ca Ölands nordligaste del avviker markant från 40 personer direkt medan det indirekt arbetar öns övriga delar. Böda har företrädesvis magra ca 80 personer till i näringen. jordar där olika typer av flygsandsblandade jordarter har stor utbredning. Den kalkinfluens Skogens utnyttjande på Öland har sedan 1500- och höga bördighet som ändå finns på vissa talet varit kringgärdat av förbud och restriktio- marker med tunnare jordlager, där kalkhällen ner. Under den s.k. djurgårdsinrättningen får stor påverkan, bidrar till att höja markens (1569–1801) rådde förbud att fälla träd utom bördighet och pH. Även ett högt silande grund- på den skogrika delen längst i norr. Allmogen vatten har en väsentlig betydelse för växtlig- var därför hänvisad att hämta ved och bygg- heten. I Grankullavik fanns en stor sågverks- nadsvirke från fastlandet. Viss avverkning anläggning under 1900-talets första del. Idag förekom dock t.ex. för nybyggnation efter finns endast smärre sågverk och snickerifabri- 1710 års pest, salpetersjudning, kalkbränning, ker som använder Bödas skogsråvara. skogsstölder, avverkning på kronans allmän- ningar och för byggande av väderkvarnar. När Strandskogen djurgårdsinrättningen upphörde 1801 började Mellan västra landborgen och Kalmarsund på en kraftig avverkning av grova träd som pågick mellersta Öland utbreder sig frodiga lövskogar fram till början av 1900-talet. Detta medförde från Borgholm i norr till Ekerum i söder. Detta att bristen på skog blev stor och Hushållnings- område brukar benämnas ”Strandskogen”. sällskapet drog igång en omfattande kampanj Skogen har lång kontinuitet som trädbärande för skogsplantering runt sekelskiftet 1900. mark och inom denna region har vi även den Genom denna kampanj planterades stora area- lilla rest av en tidigare mera utbredd naturtyp ler med gran och tall. 1900-talet har karaktäri- där gammelträd stod glest i betade hagmarker serats av igenväxning av de öppna betesmar- och lövängar. De mest kända områdena är kerna liksom de gamla ängarna som blev till Halltorps hage och Borgahage som består av lövskogar såvida de inte uppodlades till åker. artrika ekskogar. I området finns några av de viktigaste ädellövsorganismerna i Nordeuropa, Något skogsbruk att tala om har inte funnits mest känd i sammanhanget är kanske den stora annat än i de barrdominerade delarna, främst ekbocken i Halltorps hage. En betydande del då i Böda kronopark. I de privata skogarna har av Strandskogen har gjorts till naturreservat. i stort sett bara husbehovsvirke tagits ut. Först på 1960-talet då träindustrin i södra Sverige efterfrågade massaved ökade avverkningen för

21 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Mittlandsskogen Mittlandsskogen begränsas av Stora Alvaret i 1993 och resultat presenterades i slutet av söder och västra och östra landsvägarna till i 2000. Inventeringen har berört drygt 8 500 ha höjd med Borgholm i norr. Den totala arealen varav nästan hälften klassats som olika typer är cirka 14 000 ha, varav cirka 10 000 ha är av ädellövskog, 2 650 ha som övrig lövskog, produktiv skogsmark. Den anses vara Nord- 450 ha som hässlen samt drygt 1 300 ha barr- europas största lövskogsområde nedanför skog. Andelen ädellövskog utgör nära hälften fjällkedjan. Historiskt har skogen uppkommit (48 %) av skogsarealen. Den ökande aktivite- spontant efter upphörd hävd i ängar och på tidi- ten i Mittlandsskogen sågs som ett hot mot de gare betesmarker. Det kulturella arvet är mång- höga naturvärdena under 1980-90-talen. Detta facetterat med lämningar alltifrån stenåldern ledde till krav på att snabbt skydda skog med fram till idag. Ädellövskogen har i regel sitt höga naturvärden. För närvarande pågår ett ursprung från de gamla ängarna som tillsam- omfattande arbete med att säkerställa värde- mans med åkrarna låg på de bördigaste och fulla skogsbiotoper i form av naturreservat, djupaste jordarna. Det var främst ask, alm och biotopskydd, naturvårdsavtal m. m. Idag är det lind, de lämpligaste hamlingsträden, som växte inte tillåtet att föryngra med barr efter avverk- här tillsammans med en del ek, vilken tidigare ning av ädellövskog. Syftet med denna s.k. var fredad. Mittlandsinventering var att ta fram både skogliga data och uppgifter om naturvärden Skogsvårdsstyrelsen har genomfört en invente- beståndsvis, som underlag för var skogsbruk ring av de olika skogstyperna. Arbetet med att kan bedrivas, landskapsekologisk planering kartlägga Mittlandsskogen påbörjades redan och rådgivning.

Strandskogens och Mittlandets igenväxta betesmarker och ängar har på senare år rönt uppmärksamhet från naturvården. FOTO: STINA DAHLBLOM

22 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Fiske Stenindustri Yrkesfiskare är en viktig yrkesgrupp. I Borg- En väl utvecklad stenförädlingsindustri har holm fanns i augusti 1995, 78 licensierade funnits på Öland i cirka etthundra år. Sten- samt 12 icke-licensierade fiskare. 25 personer hantering i hantverksmässig skala har före- var sysselsatta inom beredningsindustrin eller kommit så länge människor funnits på ön. annan fiskebaserad verksamhet. Fisket är Export av bearbetad kalksten förekom redan nästan uteslutande inriktat på torsk och lax, på medeltiden. Bearbetningen av stenen har men det bedrivs även ett visst fiske efter ål, präglat landskapet på många olika sätt. Längs strömming och skrubbskädda, samt piggvar, med kuststräckorna går att finna äldre sten- vars bestånd ökat kraftigt de senaste åren. På brott och i Jordhamn finns ett skurverk som grund av nationella och internationella restrik- vittnar om äldre tiders stenbearbetning. De tre tioner avseende torsk- och laxfisket har fiskar- större stenindustrier som arbetar med brytning nas utkomstmöjligheter radikalt förändrats. och bearbetning av kalksten idag är; Ölands- sten AB i Sandvik, Sjöströms Stenförsäljning I ”Vision 2015” anges några strategier för att samt Sunessons Stenförsäljnings AB, båda i nå uppsatt mål. En av strategierna är ”att arbeta Räpplinge. Många mindre företag arbetar med för att fisken förädlas lokalt” vilket fiskföräd- brytning, krossning, bearbetning och försälj- lingsfabriken i Kårehamn som invigdes 2001 ning av den öländska kalkstenen. Stenen an- är ett exempel på. Kommunen som genom åren vänds främst som bygg- och golvmaterial men bl.a. har ställt ett antal fiskehamnar till för- även konsthantverkare använder kalksten i sin fogande har även i framtiden för avsikt att konstutövning. stödja den öländska fiskerinäringen. Marin- biologiska institutionen vid Kalmar högskola Läs mer om materialförsörjning och täktverk- har med kommunens hjälp inrättat en forsk- samhet under rubriken ”Riksintressen och ningsstation i Kårehamn varifrån vattenprov- resurshushållning”. tagningar och andra undersökningar av Öster- sjön utgår.

Byxelkroks hamn och ett trålområde runt Ölands norra udde är riksintresseområden för yrkesfisket. Läs mer under rubriken ”Riksin- tressen och resurshushållning”.

För att uppnå ett långsiktigt hållbart fiske krävs restriktioner för det storskaliga industrifisket i Östersjön. Här har staten ett ansvar. Det kust- nära fisket med krok och garn som ofta bedrivs i kombination med jordbruk måste ses som det långsiktigt hållbara. Stenindustrin är idag koncentrerad till ett fåtal före- tag. De största har en hög förädlingsgrad och sina marknader idag liksom under medeltiden, även utan- för vårt lands gränser. FOTO: LEO. ERIKSSON

23 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Ett väl fungerande samspel mellan tätort och landsbygd eftersom det är grundläggande för Ölands utveckling.

● Hushållning med Ölands naturresurser – jordbruksmark, lövskog, stenbrott m.m.

● Kretsloppsanpassade lösningar.

● Kretsloppsanpassade natur- och kulturvårdsinsatser.

● Den biologiska mångfalden får inte minska – den ska helst öka.

Södvik, ”Årets Ölandsby 2001”, var från början enbart en lantbruksby. Runt järnvägsstationen kom olika företag att etablera sig. Här finns idag bl.a. låg- och mellanstadieskola, gästgiveri, bageri, möbelaffär, mekanisk verk- stad och bussbolag. FOTO: LEO. ERIKSSON

24 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort likställs med ”samlad bebyggelse” flera socknar där prästen byavis, personligen enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Be- kontrollerar folkbokföringslängdens riktighet greppet tätort är en statistisk definition för alla och de närvarandes bibelkunskaper. De många bebyggelsesamlingar med minst 200 invånare ”vägföreningarna”, studiecirklarna och hem- där avstånden mellan husen normalt inte över- bygdsföreningarna spelar också viktiga roller. stiger 200 meter. Allt annat skulle då vara ren Dessa många möjligheter att träffas och dryfta landsbygd. Det är emellertid inte alltid så lätt olika frågor har stor betydelse för utvecklingen att dra en sådan bestämd gräns, speciellt inte på av byarna och inte minst i arbetet med att akti- Öland med sina unika byar. Dessa byar växlar vera inflyttningen till kommunen. Som nämnts i storlek men inte ens den största, Störlinge, i inledningen till kapitlet är kommunens roll fyller kriterierna för tätort. Inte heller de orter begränsad till att vara stödjande och initie- vi bestämt hävdar vara tätorter som Byxelkrok, rande i denna process. För att underlätta ut- Löttorp, Köpingsvik, Borgholm och Rälla har vecklingen i byarna på landsbygden har kom- alla vintertid 200 invånare. Sommartid har vi munen en positiv syn på exempelvis ändrat däremot en mängd orter med ett invånarantal användningssätt av byggnader och lokaler. som överstiger 200 personer. I handlingen ”En Kommunen är också positiv till komplette- vision av Öland 2015”, som kommunfullmäk- rande bebyggelse även i byar med höga kultur- tige antog i oktober 2000, nämns Byxelkrok, värden förutsatt att den tillkommande bebyg- Löttorp, Köpingsvik, Borgholm och Rälla som gelsen är anpassad till den befintliga i fråga om de orter där det planeras en fördjupning av placering, storlek och utformning. Översiktsplanen. Borgholms tätort har här en särskild roll som huvudort i kommunen och Även när det gäller infrastrukturuppbyggna- som den främsta mötesplatsen. Här önskas ett den som optofiberkablar, radiolänkar, vägar utbud av hög kommersiell och offentlig ser- och VA-nät vill kommunen hjälpa till så långt vice, kvalificerade verksamheter och utbild- det är möjligt just för att få en god utveckling i ningsmöjligheter. Med hänsyn till det stora byarna och uppnå en god balans mellan stad avståndet mellan kommunens norra och södra och land. En annan viktig fråga i detta sam- delar har Löttorp en viktig roll som centrum för manhang är kommunikationerna. norra Öland. Många boende på landsbygden efterfrågar För att stärka samarbetet och behålla balansen mindre bussar och tätare turer som ger möjlig- mellan tätort och landsbygd, ”stad och land”, het att uträtta ärenden i tätorten. har kommunen bl.a. till uppgift att stödja de krafter som arbetar med att utveckla byarna. I Läs mer i kapitlet Bebyggelseutveckling om detta arbete är det viktigt att tillvarata den begreppet ”samlad bebyggelse” som i Plan- enskildes engagemang. I många av byarna och Bygglagen (PBL) har en annan definition finns de gamla traditionerna kvar med byalag, och betydelse. byordningsman och bystämmor. Även läsmö- ten eller husförhör förekommer fortfarande i

25 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Offentlig service

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Servicen ska vara av god kvalitet för att möjliggöra utveckling på ön. Detta förutsätter en löpande diskussion om vad god kvalitet innebär.

● Vi ska ha ett brett serviceutbud för att främja inflyttning och hindra utflyttning.

Målsättningen är att ha en så god kommunal Utbildning och barnomsorg service som möjligt. Denna har en ökande betydelse i konkurrensen mellan kommunerna Inom kommunen är det Utbildningsförvalt- för att bibehålla och öka befolkningstalet. Ser- ningen med Utbildningsnämnden som har an- vicen är också en viktig pusselbit för att fler svaret för utbildning och barnomsorg. Förvalt- företag ska etableras liksom för att behålla en ningen består av 11 självständiga enheter som levande landsbygd. har eget budgetansvar. Det är skollagen och läroplanerna som styr skolan och som skall I Borgholms kommunala förvaltning utförs lägga grunden till en likvärdig undervisning i cirka 750 årsarbeten fördelade på cirka 1 300 hela landet. Lokalt är det Utbildningsnämn- personer och 6 förvaltningar som styrs av poli- den, som formulerar ambitionerna för skolan i tiskt valda nämnder. Kommunens uppgift är att en skolplan. Den enskilda skolenheten anger skapa förutsättningar för en föryngring i sam- därpå i sin arbetsplan hur den ska uppnå de hället. Detta är bl.a. viktigt inom många mål som staten och den lokale huvudmannen yrkeskategorier där man ser att medelåldern angivit i sina dokument. stiger för varje år.

Kommunen planerar för Ölands Gymnasium i det nya kvarteret Fåken nära Borgholms Badhus. Bilden visar den föreslagna byggnaden sedd från sydost. BILD: MARGIT WESTERLUND

26 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Utbildningsnämnden har i sin reviderade för- i Borgholm som är en Montessoriförskola och skole- och skolplan antagen av Kommunfull- Näktergalen i Runsten som är ett föräldra- mäktige 2001, uttalat att barnomsorgen och kooperativt daghem. Läs mer om vilka verk- skolan ska ses som en pedagogisk helhet. Ut- samheter som finns i sockenbeskrivningarna. bildningsnämndens verksamhet omfattar för- skola, öppen förskola, familjedaghem, förskole- Ölands Gymnasium startade höstterminen klass, skolbarnsomsorg, kulturskola inom den 2001 med tre alternativa program; Hotell- och obligatoriska skolan inklusive särskolan i Restaurangprogrammet, Samhällsvetenskaps- Borgholms kommun. En tydlig profil i planen programmet och Individuella programmet. är att kopplingen mellan mål på olika nivåer Hotell- och Restaurangprogrammet samarbetar kommer till uttryck i den lokala arbetsplanen med Krögarföreningen på Öland vilket visat och i den årliga kvalitetsredovisningen som sig lyckosamt. Ölands Gymnasium kommer varje förskola och skola gör. Under år 2001 att byggas ut successivt och redan 2003–2004 fanns det cirka 1 950 barn och ungdomar i planeras starten för Livsmedelsprogrammet åldrarna 1–16 år varav cirka 1 850 hade plats och 2004–2005 för Naturvetenskapsprogrammet. inom förskolans och skolans verksamhetsom- råde. Införandet av maxtaxan innebär att det En utredning om hur lokalfrågan ska lösas införs ett avgiftstak för förskoleverksamhet pågår. Gymnasiet kommer få en profilering och skolbarnomsorg. Ersättningssystemet för med inslag från öländsk kultur och näringsliv. maxtaxan införs successivt fr.o.m. 2001 under Östersjöländernas historia och miljö kommer en 2-årsperiod. Den 1 januari 2003 träder att få en självklar plats i den nya skolan. Ölands reformen med en delvis avgiftsfri allmän för- Gymnasieskola är en del i Kalmarsunds Gym- skola för 4–5 åringar i kraft. Kommunen har nasieförbund. svårt att beräkna dess ekonomiska konsekvenser eftersom det inte går att bedöma hur stort Inom kommunen erbjuds även komvuxstudier. intresset kommer att bli. Dessa genomförs dels i vanlig skolform i Borg- holms tätort, dels som lärarstödd distansutbild- Verksamheter för barnomsorg och skola finns ning. spridda över hela kommunen och anses täcka dagens behov. Som alternativ finns Solstrålen

27 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Vård och omsorg Socialförvaltningen har som sin uppgift att livskvalité och täcker behov av både psykisk sköta vård och omsorg i kommunen. Detta och fysisk art. innefattar individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg, omsorg om de psykiskt Demensverksamheten är en dagverksamhet utvecklingsstörda och verksamhet för de psy- för de dementa och bedrivs i Klockaregården kiskt handikappade. i Löt. Åkerbohemmet, Strömgården, Soldalen och Ekbacken har sammanlagt 44 platser i De lagar som direkt berör äldre- och handi- särskilt boende för de dementa. En prognos kappomsorgen och som reglerar de övergri- fram till 2005 över antalet dementa i Borgholm pande skyldigheter kommunen har gentemot visar en ökning från 218 år 1998 till 244 år de äldre och funktionshindrade är Socialtjänst- 2005. Detta innebär att behovet av särskilda lagen, Hälso- och Sjukvårdslagen, Lagen om boendeformer ökar. Kommunens vilja är att färdtjänst, Lagen om riksfärdtjänst samt Lagen nya bostäder för dementa ska planeras så att om stöd och service till vissa funktionshin- den enskilde ges möjlighet att vistas och verka drade. Gemensamt för dessa lagar är att de i en för honom eller henne välkänd miljö. föreskriver självbestämmande, integritet, nor- malisering, valfrihet och trygghet. Social- Lagen om Stöd och Service till vissa funk- nämnden gjorde under 1998–1999 en genom- tionshindrade (Omsorgs- eller LSS-verksam- gång och en analys av sina verksamhetsom- heten) råden vilket ledde till beslut om mål och in- Insatser enligt LSS kan sökas hos kommunen riktning. Verksamhetens förhållningssätt eller av personer med följande handikapp: grundsyn ska bl.a. präglas av öppenhet, till- ● Psykiskt utvecklingsstörda personer och gänglighet och serviceanda. Nämnden har personer med autism också satt upp såväl kvalitetsmål som konkreta ● Personer som efter sjukdom eller skada fått mål för varje enhet. Ansvaret för genomfö- en allvarlig hjärnskada rande och utvärdering vilar på enhetsledarna ● Personer med andra stora och varaktiga för respektive verksamhetsområde. fysiska eller psykiska funktionshinder ● Även anhöriga till en person som omfattas Socialförvaltningen ansvarar för följande fyra av LSS har rätt att begära råd och stöd för verksamheter: att underlätta det dagliga livet med den funktionshindrade. Hemtjänsten innefattar all den omsorg, vård och service som ges till den enskilde i hans eller Förutom insatser hemma hos den enskilde hennes egen bostad. Kommunen är indelad i tre finns dagligverksamhet och gruppbostäder. hemtjänstområden; norr, väster och öster. Läs Läs mera i den sockenvisa redovisningen. mera i respektive sockenredovisning. Den kommunala öppenpsykiatrin har som mål- Särskilt boende för äldre och funktionshind- sättning att utveckla människan till att få ett rade är till för dem som är i behov av en anpas- socialt självständigt liv och att få en högre sad boendeform. Det finns fem enheter för sär- livskvalité, social samvaro och en meningsfull skilt boende; Strömgården, Soldalen, Åkerbo- sysselsättning. Verksamheten överensstämmer hemmet, Borgholms sjukhem samt Ekbacken. i stort med målen. Läs mera i respektive sockenredovisning. Den enskilde kan få hjälp med: ● en meningsfull sysselsättning på sin Dagverksamheten innefattar rehabiliterings- arbetsplats verksamhet med tillgång till arbetsterapeut- ● boendestöd i form av enskilt stöd och och sjukgymnastkompetens. Dag- och rehabi- uppsökande verksamhet literingsverksamhet finns på sjukhemmet i ● social samvaro i en lokal i Borgholm där Borgholm, på Åkerbohemmet i Löttorp samt i medlemmar och personal driver verksam- form av stödinsatser i det särskilda boendet. heten gemensamt. Rehabiliteringen är viktigt för den enskildes

28 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kultur och fritid Socialförvaltningen arbetar även med person- Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kul- transporter i form av färdtjänst och riksfärd- turverksamheten, biblioteksverksamheten, fri- tjänst samt matdistribution till de äldre i ordi- tidsverksamheten, fritidsgårdsverksamheten närt boende. Kommunstyrelsen ansvarar för samt verksamheten på Borgholms Slott. servicelinjen som ursprungligen syftade till att upprätthålla kommunikationerna inom kom- De av Kommunfullmäktige och Kultur- och munen efter det att KLT drog in en del buss- Fritidsnämnden antagna kultur- och fritidspo- turer. I dagsläget körs två linjer, en linje i norra litiska målen innebär att: delen som kör en gång i veckan samt en linje i södra delen som körs två gånger i veckan. Borgholms kommuns grundsyn utgår från alla människors lika rättigheter och lika värde. Individ- och familjeomsorgen arbetar med Under hela året skall så många kommuninvå- stöd, hjälp och rådgivning i både ekonomiska nare och besökare som möjligt beredas tillfälle och sociala frågor till enskilda och familjer. att uppleva och aktivt delta i kultur- och fri- tidsverksamhet präglad av mångfald och kva- Bostadsanpassning, som regleras av Bostads- lité. anpassningslagen, är till för att personer med olika funktionshinder ska kunna ha ett eget Den föreningsdrivna och kommunala kultur- boende. Beslut om och utförande av bostads- och fritidsverksamheten skall ses som viktiga anpassningsåtgärder hanteras av Tekniska angelägenheter inom kommunens alla områ- nämnden och Tekniska förvaltningen i kom- den. munen. Det kulturhistoriska arvet skall vårdas, bevaras Landstinget ansvarar för: och levandegöras. I all samhällsplanering skall Landstinget i Kalmar län omfattar hela länet hänsyn tas till kultur- och naturmiljövärden. och ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård, samt viss utbildning. I Kalmar ligger ett av Borgholms kommun skall arbeta för att länets tre akutsjukhus. utveckla och bredda samarbetet inom kultur- och fritidsområdet såväl i regionen som i Inom kommunen har Landstinget två distrikts- Östersjöområdet. läkarmottagningar, en i Löttorp och en i Borg- holm. Det ideella föreningslivet skall ses som en viktig resurs och en värdefull samarbetspartner. Förutom ordinarie läkare finns även diabetes- sköterska, hjärtsviktssköterska och astmaskö- Kulturverksamheten terska. Här erbjuds också laboratorium för Kultur- och Fritidsnämnden arbetar för att provtagning och ljusbehandling för psoriasis- bidra till en rik och kreativ samhällsmiljö som patienter. tillvaratar kultur- och naturhistoriska traditio- ner och värden. För att främja kulturutveck- Distriktssköterskorna arbetar inom geogra- lingen, både inom föreningslivet och hos dem fiska områden och är bland annat samordnare som arbetar med olika former av kultur, efter- av hemsjukvård och arbete som sker med andra strävar nämnden nytänkande, nyskapande och vårdgivare. Mottagningar finns i Löttorp, utbyte av erfarenheter. Över hela kommunen Köpingsvik, Borgholm, Rälla och Långlöt. ska det erbjudas möjligheter att möta kultur i skilda former. Kultur- och Fritidsnämnden för- Landstinget har också ambulansverksamhet söker bl.a. genom ekonomiska bidrag stödja stationerad vid vårdcentralen i Borgholm samt och stimulera den verksamhet som bedrivs av vid brandstationen i Löttorp. kulturföreningar och studieförbund.

29 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

För att skapa ett grundläggande intresse för lans utbyggnad, behöver en översyn av biblio- kultur erbjuder kultur- och fritidsförvaltningen teksverksamheten inom Borgholms tätort kommunens barn och ungdomar möjlighet göras. att uppleva och delta i olika former av kultur- arrangemang. Fritidsverksamheten Det ska finnas möjligheter till ett aktivt fritids- Förvaltningen arrangerar, ofta tillsammans liv i hela kommunen. Fritidsverksamheten ska med någon förening eller annan organisation, prioritera barn- och ungdomsverksamheten kulturprogram av olika slag t.ex. författarbe- samt verksamhet för grupper med särskilda sök, stadsvandringar, utställningar och föreläs- behov. Det är Kultur- och Fritidsförvaltningen ningar. På kommunens hemsida finns mer som ansvarar för bokningar av kommunens information om kommunens kulturföreningar sporthallar, gymnastiksalar och bygdegårdar. och studieförbund. Inom kommunen finns tre sporthallar, sju gymnastiksalar och två kommunägda bygdegårdar; I kommunen finns ett flertal yrkesverksamma Löt och Bredsättra. Övriga bygdegårdar är för- konstnärer/konsthantverkare som presenteras eningsägda. Åkerbobadet i Löttorp med både på hemsidan under rubriken kultur och fritid. inomhus- och utomhusbassäng finns också Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för inom förvaltningens ansvarsområde. kommunens konstsamling samt inköp av konst. På kommunens hemsida finns information om Biblioteksverksamheten de flesta föreningar med respektive kontakt- Biblioteksverksamhet ska bedrivas i enlighet personer. Kultur- och fritidsförvaltningen med Bibliotekslagen samt kommunens egna ansvarar för bidragen till föreningarna och står mål. Kultur- och Fritidsförvaltningen ansvarar även till tjänst med viss föreningsservice. för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Biblioteken ska vara tillgängliga för alla Fritidsgårdsverksamheten kommunmedborgare och erbjuda information I kommunen finns tre fritidsgårdar, 11:an i Löt- och kunskap, kultur och förströelse. Folkbiblio- torp, Krongården i Borgholm samt Blå gården teken är viktiga för kommuninvånarna ur en i Rälla. Målet är att fritidsgårdarna ska fungera demokratiaspekt. som mötesplatser där verksamheten ska vara av god kvalité i nära samverkan med organisa- Folkbibliotek, som även fungerar som skolbi- tioner och föreningar ute i samhället. Verksam- bliotek, finns i Borgholm, Löttorp, Rälla och heten är en viktig del i det förebyggande Runsten. Skolbibliotek finns på Viktoriaskolan arbetet mot våld, rasism och droger och ska i Borgholm, på Köpings skola, Bredsättra uppmuntra ungdomarnas förmåga till kreati- skola och Gärdslösa skola. vitet och nytänkande.

Nämnden har satt som mål att biblioteken ska Borgholms Slott fungera som ”samhällets vardagsrum” och Statens Fastighetsverk har genom avtal upp- värna om de demokratiska värdena och med- låtit nyttjanderätten av Borgholms Slott till borgarna ska ges möjlighet att ta del av och få Borgholms kommun. Detta gör att verksam- tillgång till media av olika slag. Detta innebär heten fått en speciell roll i den kommunala att biblioteken ska ges möjligheter att ligga organisationen då den inte finansieras med långt fram i medieutvecklingen. Mediabestån- skatteintäkter. Verksamheten bär helt sina egna det, böcker, dagstidningar, tidskrifter, cd-ski- kostnader vilka täcks genom entréer, upplåtel- vor, talböcker etc., finns i en katalog på komm- seavgifter och försäljningsintäkter och utgör munens hemsida under Kultur och Fritid. Bib- en särskild resultatenhet som lyder under kul- lioteken kan också erbjuda hjälp med fjärrlån, tur- och fritidsnämnden. databaser, studieplatser och ”boken kommer” som är en uppsökande biblioteksverksamhet. Slottet med omgivande mark är ett statligt byggnadsminne och kommunen svarar för att Inom en snar framtid, i takt med gymnasiesko- det hålls tillgängligt för allmänheten.

30 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Målen för verksamheten och evenemangen är Slottets historia började som försvarsborg bl.a. att hålla en hög konstnärlig och kulturell under medeltiden, renässansslott på 1500- kvalitet med inriktning mot många målgrupper. talet, barockpalats på 1600-talet och sedan branden i början på 1800-talet en ruin. Borg- Försäljningen och entréfunktionen samt några holms Slott är idag ett av regionens främsta evenemang drivs och arrangeras i egen regi besöksmål. Läs mer om slottet, dess historia, medan utställningar, konserter och något besökstider, evenemang etc. på kommunens enstaka evenemang arrangeras tillsammans hemsida. Information kan även fås genom med organisation/förening. Konstutställningar turistbyrån. och rockkonserter arrangeras, i hög grad i privat regi.

Byggnadsminnet Kronomagasinet uppfördes i samband med stadens tillblivelse i början av 1800-talet. Idag används en del av byggnaden som kommunal fritidsgård och utställningslokal. De två ej ianspråktagna övre våningarna är en stor resurs för framtida kulturverksamhet. FOTO: LEO. ERIKSSON

31 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Vattenförsörjningen Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd En stor täkt i Köpingsvik som förstärks genom av Miljöbalken (7 kap 21–22 §§) förklara ett infiltration tillgodoser 75 % av vattenbehovet mark- eller vattenområde som utnyttjas eller i kommunen. I Löttorp, vars vattentäkt för- kan antas komma att utnyttjas som vattentäkt stärks genom infiltration från Hornsjön, häm- som vattenskyddsområde. Vattenskyddsområ- tas 20 % och resterande 5 % hämtas ur Byxel- det kan vara avsevärt mycket större än själva kroks vattentäkt. Under vinterhalvåret produ- vattentäkten på grund av att råvattnet efter ett ceras cirka 4 000 m3 vatten per dygn mot normalt reningsförfarande ska kunna användas sommarens 10 000 m3 vatten per dygn. för sitt ändamål. För ett vattenskyddsområde ska det finnas särskilda skyddsföreskrifter för Arbete pågår med att undersöka möjligheten att vattentillgången inte ska förstöras. Skydds- att utöka vattentäkten i Köpingsvik med Lind- föreskrifterna medför inskränkningar i rätten byområdet, söder därom. Kommunen tittar att förfoga över fastigheter inom området och även på Skedemosse för att se om detta område kan exempelvis reglera hanteringen av petro- kan användas som ”vattenmagasin” till vatten- leumprodukter och andra kemiska produkter, täkten i Köpingsvik. industriell verksamhet, jord- och skogsbruk, väghållning och täktverksamhet. De äldre vattentäkterna i Böda och Rälla Tall fungerar som reservvattentäkter och används Vattnet i våra kranar kommer antingen från under sommarhalvåret då efterfrågan på vatten ytvatten eller grundvatten, som båda kan ge ökar kraftigt. mycket bra dricksvatten. Dricksvattnet är ett av våra viktigaste livsmedel som utgör en I kommunen finns också ett antal privata vat- begränsad mängd av det totala vattnet. Livs- tentäkter, s.k. förordnandeanläggningar, med medelsverket är den myndighet som utfärdar vattenverk som försörjer en större krets männ- regler för dricksvattenförsörjningen och sätter iskor. Dessa anläggningar regleras också av gränsvärden för olika ämnen i vattnet. Nya Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter och dricksvattenföreskrifter har trätt i kraft men vattenkvalitén kontrolleras enligt fastställda ska tillämpas från och med den 25 december kontrollprogram. 2003, då nuvarande föreskrifter om dricksvatten upphör att gälla. Både allmänna och privata Ca 40 % av hushållen har eget vatten (enskild yt- och grundvattentäkter måste skyddas så att brunn), d.v.s. de är i dagsläget inte anslutna till de inte förorenas av skadliga ämnen t.ex. ben- det allmänna renvattennätet. Av dessa är knappt sin, gödsel eller bekämpningsmedel. Se vidare hälften visstidsboende. Ägaren ansvarar själv under rubriken ”Miljö- och riskfaktorer, för- för kontroll av vattenkvalitén i den egna brun- oreningar i mark och vatten”. nen. Ca 30 % av dem som analyserat sitt vatten, har problem med vattenkvalitén som t.ex. för- Den mikrobiologiska och kemiska kvalitén på höjda halter av bakterier, järn, mangan, kalk, dricksvattnet kontrolleras regelbundet i alla svavelväte eller salt. kommunala vattenverk. Kommunens dricksvatten visar förhållandevis bra värden i dessa Kommunens ambition är att den allmänna kontroller. Klorering som i många kommuner vattenanläggningen skall kunna tillgodose sker regelmässigt, används i Borgholms kom- abonnenternas krav på tillförlitlighet under de mun endast någon enstaka gång per år. varierande förhållanden som kan uppstå i en turistkommun som Borgholm. Borgholms kommun är huvudman för det all- männa vattenledningsnätet och för att klara vattenförsörjningen så har Borgholm tre vat- tentäkter i bruk.

32 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

När det gäller Hornsjöns ytvattenskyddsom- ning/sammanställning av Ölands samlade vat- råde så har kommunens Miljö- och Byggnads- tenproduktion i kommunala anläggningar samt nämnd tagit beslut om ”Policy – avlopps- tittat på framtida expansionsmöjligheter. I anläggningar inom Hornsjöns vattenskydds- denna utredning från 1996 finns förslag på område”, (se vidare under rubriken ”Avlopp”). åtgärder vilka delvis är påbörjade eller genom- förda. Under arbetet med Översiktsplanen har det diskuterats möjligheter att återskapa Vedby- Ett led för att nå uppsatta mål är att se över träsk och Vedbormsträsk så att de kan fungera skyddsområdena med tillhörande föreskrifter som ”vattenmagasin” till Hornsjön. Är detta samt att på sikt arbeta med alternativa lös- möjligt, kommer grundvattennivån att höjas i ningar genom exempelvis samfällda anlägg- området vilket kan komma att påverka en del ningar. En översyn av skyddsområdet för av de befintliga avloppsanläggningarna i om- Lindby-Sörby pågår genom undersökningar rådet. Det är också en komplicerad process att och provpumpning för att skaffa underlag till dämma och åstadkomma vattenspeglar i de ansökan om vattendom. områden som torrlagts men resultatet skulle troligen bli mycket positivt för framtiden och Därefter skall skyddsområdet för vattentäkten för hela norra Öland som är beroende av vat- i Byxelkrok ses över. I den framtida plane- tentäkten. ringen är det också viktigt att inte tillåta verksamheter eller åtgärder som kan skada våra Borgholms och Mörbylånga kommuner sam- vattentäkter med tillhörande skyddsområden arbetar och har tillsammans gjort en utred- eller tänkbara utvecklingsområden.

Hornsjön utgör en viktig del i norra Ölands färskvattenförsörjning. Bilden visar den fördämningsanordning vid utloppet i Kalmarsund som reglerar sjöns vattennivå. FOTO: LEO. ERIKSSON

33 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Jordbruksbevattning Avlopp Miljöbalkens kap 11 innehåller bestämmelser Lag om allmänna vatten- och avloppsanlägg- om vattenverksamhet och vattenanläggningar. ningar samt Miljöbalken är de lagar som reg- Lagen definierar och reglerar mycket väl vilken lerar avloppsanläggningar, ledningar, anslut- typ av verksamhet eller anläggning som ska ningar m.m. anmälas till och tillståndsprövas av Länsstyrel- sen. Utöver detta har Länsstyrelsen i Kalmar Kommunens ambition är att den allmänna län en fastställd policy som slår fast att uttag avloppsanläggningen skall kunna tillgodose som påverkar grundvattenuttag alltid ska ses abonnenternas krav på tillförlitlighet under de som tillståndspliktig vattenverksamhet. Den varierande förhållanden som kan uppstå i en som ska bedriva en verksamhet eller utföra en turistkommun som Borgholms. Läs även under åtgärd som väsentligt kan komma att ändra rubriken ”Service” i den sockenvisa redovis- naturmiljön ska göra en anmälan om samråd ningen. hos Länsstyrelsen eller Skogsvårdsstyrelsen. Det kan t.ex. gälla rensning av diken, anlägg- Allmänt avlopp ning av dammar eller viltvatten. Inom kommunen finns fyra avloppsreningsverk, som behandlar ca 90 % av spillvattnet. Många jordbrukare är beroende av att både Resten, ca 10 % behandlas i 8 st. mindre biolo- kunna samla upp och dika ut vatten för att giska dammar och infiltrationsanläggningar. I nyttja åkerarealen till fullo vilket också är ett sydvästra delen av kommunen tas spillvattnet måste med den konkurrens som finns. Har ett om hand av reningsverket i Färjestaden, Mör- dike upphört att fungera p.g.a. att det inte bylånga kommun. Borgholms reningsverk har underhållits under en längre tid anses det att ett försetts med rötkammare som alstrar gas för att nytt naturtillstånd har inträtt och alla former av driva en gasmotor som i sin tur producerar el rensningar efter denna tidpunkt är att betrakta och värme till anläggningen. som förbjuden markavvattning. Våtmarkerna har en stor vattenbehållande funktion i land- Det renade avloppsvattnet i Böda reningsverk skapet vilket är viktigt både för jordbruket och används för bevattning av åkermark (vall) efter för ekologin. Att bevara och återskapa våtmar- det att avloppsvattnet passerat sex dammar. kerna längs med kusterna minskar utsläppen För kommunen har det inneburit en kvävere- av kväve och fosfor till Östersjön. Det finns ett duktion på cirka 50–60 %, räknat som årsme- behov av just denna typ av våtmarker längs delvärde och för lantbrukarna har det inneburit med den östra kuststräckan. Det kan även vara säkra vallskördar även vid torrår. positivt för fiskens föryngring med fler våt- marksområden. Rester från avloppsreningsverken – slammet, som är en resurs – håller hög kvalitet och inne- Ett av de nationella miljömålen ”Myllrande hållet av tungmetaller m.m. ligger under de våtmarker” handlar bland annat om att åter- gränsvärden och rekommendationer som finns ställa eller anlägga våtmarker och småvatten i uppställda. Slammet transporteras till avfalls- odlingslandskapet. anläggningar samt i begränsad omfattning till golfbanor och skogsavverkningsplatser för I Böda används avloppsvattnet från det biolo- spridning. giska reningsverket till jordbruksbevattning. Sommartid är belastningen på avloppet ca sju Slammet är en resurs vars användning i det gånger större än vintertid, vilket gör att syste- naturliga kretsloppet måste studeras ytterli- met med bevattning under sommarhalvåret gare. På grund av de stora variationerna i pro- passar utmärkt och har fungerat bra hittills. duktionen mellan sommar och vinter har kommunen valt olika lösningar för att på bästa I dagsläget finns ingen konkurrens mellan jord- sätt kunna säkerställa driften. bruket och den allmänna vattenförsörjningen men problem kan uppstå vid en eventuell utökning av vattenskyddsområdet i Köpings- vik. Se vidare i sockenredovisningen, Köpings och Gärdslösa socknar.

34 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Dagvatten Enskilt avlopp Dagvatten är bl.a. det vatten som rinner av från Cirka 4 400 av kommunens cirka 9 500 fastig- tak och vägar. Inom Borgholms kommun finns heter är anslutna till det allmänna spillvatten- allmänt omhändertagande inom Borgholms nätet. Många av de som inte är anslutna till det tätort och i delar av Löttorps tätort. Tekniska allmänna spillvattennätet har löst avloppsfrå- förvaltningen har ansvaret för dagvattenled- gan lokalt med bl.a. biologiska toaletter, sep- ningarna inom Borgholms och Löttorps tätor- tiktankar eller trekammarbrunn med infiltra- ter. En utbyggnad planeras inom Borgholms tion. Ett problem när det gäller enskilda tätort där skötsel och underhåll inom vissa avlopps-anläggningar är de dåliga förutsätt- områden kommer att lösas genom bildande ningarna för markinfiltration i stora delar av av gemensamhetsanläggningar. I övriga kom- kommunen. Kontakta alltid kommunens munen sker omhändertagandet av dagvattnet Miljö- och Byggnadsförvaltning innan avlopp- med lokala lösningar. Avvattning inom detalj- sanordning eller torrtoalett installeras för att få planelagda områden och mindre tätorter behö- de tillstånd som krävs. ver utredas ytterligare. Lämplig, som reglerar denna fråga där allmänna anläggningar inte Hornsjöns vattenskyddsområde kan tillkomma, saknas. Våra vattenskyddsområden är mycket känsliga och därför är det viktigt att spillvattnet i områ- Avfall dena omhändertas på bästa sätt. Hornsjöns Miljöbalken 15 kap (Avfall och producentan- vattenskyddsområde är särskilt känsligt och svar) och Avfallsförordningen reglerar detta. därför har Miljö- och Byggnadsnämnden tagit Enligt avfallsförordningen får deponien av ett policybeslut avseende avloppsanläggningar utsorterat brännbart avfall inte ske efter 2002- inom Hornsjöns vattenskyddsområde samt ett 01-01 och av organiskt avfall ej ske efter 2005- beslut i Miljö- och Byggnadsnämnden angå- 01-01. Syftet med de gjorda ändringarna i Ren- ende slutna tankar. hållningsförordningen är bl.a. att förebygga och minska de effekter deponering av avfall Policy – avloppsanläggningar inom Hornsjöns kan orsaka på människors hälsa och på miljön. vattenskyddsområde Negativa effekter på miljön kan vara förore- Ur alla aspekter skulle omhändertagandet av ningar av ytvatten, grundvatten, mark och luft, spillvattnet i området med ett allmänt spillvat- och påverkan på den globala miljön under en tennät vara bäst. Reningsverket i Böda har deponis hela livscykel. redan idag nått upp till sin kapacitet och detta visar på att det inte är helt problemfritt när det Kommunen har som övergripande mål att stör- gäller avloppsfrågan inom Hornsjöns vatten- sta möjliga sorteringsgrad ska eftersträvas och skyddsområde. Inom en inte allt för avlägsen att avfallets innehåll av resurser för återbruk framtid kommer det troligen att bli nödvändigt eller av återvinningsbara material eller energi att bygga ut det allmänna avloppsnätet i områ- ska tillvaratas. det och då krävs även en utbyggnad av reningsverket i Böda. Borgholms kommun deltar i en utredning tillsammans med närliggande kommuner om att Kraven för att anlägga enskilt avlopp inom eventuellt bygga en förbränningsanläggning Hornsjöns vattenskyddsområde är högre än för energiutvinning ur avfall. Till nästa revide- inom övriga kommunen. ring av översiktsplanen kommer tänkbara åtgärder att vara mer konkreta. Slutna tankar Miljö- och Byggnadsnämnden beslutade 1997-06-26, § 144 att: ”sluten tank fortsättningsvis endast kommer att beviljas för fastigheter där andra lös- ningar befunnits olämpliga.” Regeln tilläm- pas mycket strikt. Anledningen till detta är att det medför stora problem att köra spillvattnet till reningsverket för behandling.

35 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Återvinningsstationer finns i Byxelkrok, Böda, som ej ger tillskott till växthuseffekten. Till de Löttorp, Källa, Södvik, Föra, Löt, Kalleguta, förnybara energislagen räknas biobränsle, Köpingsvik, Borgholm, Bredsättra, Rälla och d.v.s. ved och halm samt vattenkraft, solenergi, Runsten. Vid dessa återvinningsstationer kan vindkraft, biogas och energigrödor. Icke förny- lämnas glasförpackningar (ofärgat och färgat), bara energikällor är olja, kol, naturgas, uran mjuka plastförpackningar, hårda plastförpack- och torv. En minskad energianvändning med ningar, metallförpackningar, wellpapp, pap- energikällor som ingår i naturens kretslopp persförpackningar, tidningar och på de flesta ger oss en friskare miljö. Olika energiprojekt ställena även batterier. pågår och ett exempel är samarbetet med Ener- gikontor Sydost, som utmynnat i förstudien Återvinningscentral där man kan lämna alla ”Gör Öland självförsörjande på förnyelsebar sorters grovsopor finns vid Kalleguta i Köp- energi”. ingsvik. Vid reningsverket i Böda finns en s.k. utvidgad återvinningscentral där bl.a. vitvaror, Vindenergi elektronik och skrot kan lämnas. Vindkraften är en energikälla som är ren och flödande men som kräver utrymme vid lokali- Förorenade markmassor och riskavfall omhän- sering av större anläggningar. Vindkraften är dertas av miljötransportör som fraktar mas- samtidigt påtaglig och förändrar ett landskap, sorna till Moskogen i Kalmar där de mellan- även på stora avstånd. Utbyggnaden av vind- lagras. kraft behöver därför styrning precis som all annan infrastruktur. Detta är en förutsättning Mer information om avfallshanteringen i för att vi även i fortsättningsvis ska kunna tri- kommunen kan fås på kommunens hemsida vas med vår miljö och njuta av vårt landskap. eller genom kontakt med Tekniska förvalt- ningen. Vindkraften går generellt väl ihop med flera av de uppsatta nationella miljökvalitetsmålen i Agenda 21-almanackan som skickats ut till sin egenskap av förnybar energikälla. Lokali- alla hushåll i kommunen innehåller bra infor- seringen och utformningen måste dock ske mation. med stor omsorg eftersom vissa miljökvalitets- mål kan påverkas i en negativ riktning. Detta beroende på hur verken lokaliseras och utfor- Energi mas med avseende på fysiskt intrång, visuell Med energi menas här både elenergi och annan och audiell påverkan. De positiva effekterna energi för uppvärmning. Borgholms kommun måste betraktas i ett större perspektiv med en erbjuder kostnadsfri energirådgivning till hus- minskad användning av fossila energikällor till håll, lokala företag, föreningar och organisa- förmån för de förnybara som resultat. Här ska tioner. Verksamheten är statligt understödd vindkraften ses som en av många samverkande vilket gör att man inte vet hur länge denna åtgärder för att uppnå de nationella och globala service finns i kommunen, beslut tas årsvis. miljömålen. Sverige som land arbetar för att skapa ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart energisystem. En av restriktionerna som begränsar vind- Den kommunala energirådgivningen är en del kraftsutbyggnaden är de särskilda hushåll- i denna satsning och syftar till att förbättra ningsbestämmelser enligt Miljöbalken som hushållningen med energi och att öka använd- idag ej tillåter vindkraftanläggningar större än ningen av förnyelsebara energikällor. 10 MW till lands. Hela Öland omfattas av bestämmelsen. Kommunen har också som mål att öka andelen lokalt producerad energi och att minska beroendet av fossila bränslen, bland annat genom användning av lokalt producerat biobränsle, solenergi och vindkraft. Förnybar energi är energislag som har korta omloppstider och

36 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Borgholms kommun är till ytan ca 3 675 km2 område kan vara intressant ur flera aspekter stor varav ca 675 km2 är land. Kommungräns- som strider mot varandra. En sammanställning en sträcker sig ca 2,5 km ut i vattnet på den av de olika riksintresseområdena och hur kom- östra sidan och ungefär ut i halva Kalmarsund munen avser att tillgodose dessa finns under på den västra sidan. Om man gör en enbart rubriken ”Riksintressen”. Vad det gäller beva- ytmässig betraktelse finns stora förutsättningar randeintressen är det relativt lätt att undvika liksom vad det gäller vindens energiinnehåll. I påverkan på de vetenskapliga värdena. Där- Energimyndighetens rapport rörande ”Vind- emot påverkas upplevelsevärdet i regel stort. kraften i Sverige” utgör därför Öland- och Kal- marområdet en icke oväsentlig del när Sverige Här är det viktigt att kommunen själv tänker ska nå Klimatkommitténs föreslagna elproduk- igenom vilka värden som ska prioriteras högt. tion från vindkraft. I rapporten föreslås att el- Är det en ostörd, rogivande upplevelse vi vill produktionen ökas med 3–5 TWh till år 2010 ge våra innevånare och besökare? Detta är en utöver det löpande energipolitiska program- trovärdighetsfråga i hur kommunen lanserar met. sig som boendemiljö och besöksmål.

Kommunen väljer att inte peka ut lämpliga Vilka förutsättningar finns i landskapet att områden för vindkraft utan redovisar istället de integrera vindkraftverk? krav man ställer för etablering av vindkraft- Landskapsbilden måste analyseras för att be- verk. Är de grundläggande kraven uppfyllda lysa lämpliga exploateringsplatser. Som grund prövas varje ärende var för sig av Miljö- och ligger landskapets originalitet och karaktär. Byggnadsnämnden vid en bygglovansökan. Landskapsbildsanalysen utmynnar i en bedöm- Även tillståndsprövning enligt Miljöbalken ning av platsens visuella tålighet mot tillkom- måste ske innan en etablering får göras. mande objekt. Förståelsen för landskapet är av stor betydelse för en lyckad lokalisering av Kommunen anser att enstaka större anlägg- vindkraftanläggningar sett ur både teknisk och ningar, då främst havsbaserade, kan vara rim- estetisk synpunkt. liga om de lokaliseras med stort avstånd från varandra. Ett grundläggande krav är att hålla samman grupper av större vindkraftverk till fattbara Vilka områden kan inte samexistera med vind- enheter samt att ha erforderligt avstånd som kraftanläggningar? bör vara minst 5 km, helst betydligt mer, till Den markyta som ett vindkraftverk tar i anspråk nästa grupp. Däremellan bör landskapet vara är helt beroende av de säkerhetsavstånd respek- fritt från enstaka vindkraftverk. I vissa fall är tive den ”bullerzon” som måste tillämpas på det motiverat att ställa krav på en exploatör att aktuell plats. Säkerhetsavståndet till större uppföra vindkraftverken något tätare än vad vägar och t.ex. industribebyggelse rekommen- som rekommenderas för optimalt vindutnytt- deras vara navhöjden + tre gånger rotordiame- jande. Detta för att erhålla ett estetiskt funge- tern, d.v.s. 200–300 m. I ett område med en rande mönster eller en markant linje i en grupp radie på 300–500 m kring ett verk kan med av verk. nuvarande teknik oftast inte gällande riktvär- den uppnås. Kvar blir ett begränsat antal om- Vindkraftetableringar bör uppföras i landska- råden där vindkraft kan etableras förutsatt att pet enligt principen en höjd – en vindkraft- vindenergin bedöms tillräcklig. grupp, även om markhöjderna ibland varierar för att principen ska kunna gälla i alla lägen. Hur hanterar man riksintressena vid etablering Inom en grupp av vindkraftverk bör ingående av vindkraft? verk vara av samma fabrikat, mått och färg. Stora delar av kommunen är utpekade som Turbinerna bör ligga på ungefär samma nivå riksintresseområden mot bakgrund av flera över havet. olika sektorsintressen. Områden av riksintresse enligt tredje och fjärde kapitlet i Miljöbalken är inte formellt skyddade. Samma geografiska

37 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

På Öland är det viktigt att vindkraftverken Stora havsbaserade verk i regelbundna mön- grupperas i uppställningar som blir regelbund- ster är eftersträvansvärt även om bottenförhål- na och ordnade i linjer som är väl studerade landena inte kan medge fullständig regelbun- utifrån det omgivande landskapets riktningar. denhet.

Utmed kommunens västra kuststräcka, både Tidigare ställningstagande till havs och på land, skall inga vindkrafteta- De mål för energiproduktion som anges i ”En bleringar ske. vision för Öland 2015” är: ”andelen lokalt producerad energi ska Havet utanför den östra kuststräckan i Borg- öka och beroendet av fossila bränslen holms kommun kan rymma endast ett fåtal ska minska.” större vindkraftetableringar för att inte påtag- ligt skada orördheten inom området för de särskilda hushållningsbestämmelserna.

Energin i vinden och vattnet har tidigt tagits till vara av våra sjöfarare. Skurverket i Jordhamn placerades i ett ypperligt vindläge nära utskeppningshamnen och stenråvaran. Verkets konstruktion och ringa storlek gör det fattbart för ögat. FOTO: LEO. ERIKSSON

38 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bland strategierna för att uppnå dessa mål ett i norra delen av Långlöts socken. Läs mer skrivs i ovan nämnda dokument att: under sockenredovisningarna. ”Vi ska stimulera till energilösningar där lokala ickeändliga resurser tas till vara.” Platser som redan är ianspråktagna av höga eller skrymmande anläggningar bör kunna prö- I ”En vision för Öland 2015” omnämns vind- vas även för vindenergiproduktion. Följande kraft i positiva ordalag, speciellt till havs. Jord- landområden anser kommunen i första hand bruksmark ska kunna användas, och lokalise- vara möjliga att pröva för vindenergiproduk- ringen bör främst ske i grupper. Naturresurs- tion: lagens begränsning av gruppstorleken till 10 ● Området kring den befintliga gruppen i MW på Öland omnämns som föråldrad och i Böda kan prövas för ytterligare en eller två behov av förändring. grupper. ● Området mellan Persnäs och söderut mot I ”Avstamp för Agenda 21” som antogs av Vannborga-Valsnäs kan rymma upp till tre kommunfullmäktige 2000 anges som framtids- grupper, där redan lovgivna verk i Vann- bild: borga utgör början av en grupp. ”Det mesta av energin som används i ● I den södra kommundelen kan det befint- kommunen är producerat i närområdet. liga verket på Greby alvar prövas för en Vi använder inhemska energikällor som flis, utökning till en smärre grupp. ved, pellets, energigrödor, biogas, vindkraft, ● Ytterligare en grupp kan prövas i den syd- solenergi och luft-, berg-, vatten- eller jord- västra kommundelen. värme.” Med grupp avses i 3–5 verk sammankopplade Landbaserade vindkraftverk till en gruppstation. Utöver detta kan enstaka Borgholms kommun har en positiv syn till mindre verk av gårdskaraktär prövas, dock landbaserad vindenergiproduktion. De många under beaktande av vikten av att behålla stora konkurrerande intressena gör det dock svårt att sammanhängande områden fria från vindkraft- finna nya, acceptabelt konfliktfria, etablerings- verk. lokaler. Innan nya etableringar tillåts ska dels redan tillståndsgivna anläggningar först upp- Havsbaserade vindkraftverk föras dels ska befintliga anläggningar utökas Kommunen ser också positivt på havsbaserad där detta är möjligt. På detta sätt får man en vindenergiproduktion. De ökade möjligheter- möjlighet att först bedöma de ytterst svårförut- na att etablera stora anläggningar till havs har sedda effekterna av tidigare beslut. Först med gjort att kommunens syn på nya landetable- utgångspunkt från dessa erfarenheter kan en ny ringar blivit mer restriktiv än tidigare. Den anläggning prövas. snabba utvecklingen på vindenergiområdet har också manat till eftertanke. Det bör dock beto- Verkens storlek, antal och placering ska i varje nas att lokalisering till havs ingalunda är kon- enskild prövning relateras till det omgivande fliktfri. Forskning, framför allt kring påverkan landskapets egenskaper och dess bebyggelse. på växt- och djurliv måste intensifieras, såväl Det är inte självklart att verken med tiden innan nya anläggningar kommer till stånd som kommer att öka i storlek vid placering på land. när de är i drift. Denna forskning kan med för- En övre gräns för landbaserade verk uttryckt i del bedrivas från Öland. Marinbiologiska insti- navhöjd bör vara 80 meter. Även här ska erfa- tutionen vid Kalmar Högskola har förutseende renheter inhämtas från tidigare etableringar nog redan anlagt en forskningsstation i Kåre- varför 80 meter kan visa sig vara för högt och hamn. Förutsättningarna att i anslutning till ej tas för givet. denna kunna forska inom andra områden är goda. Vid lokalisering till havs kan också fin- Idag finns vindkraftsverk enskilt eller i grupp nas behov av samråd med angränsande kom- uppförda på fyra platser i kommunen, fem verk muner. Det havsområde kommunen i första i Böda, ett verk i Jämjö, ett verk i Greby och

39 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

hand anser vara möjligt att pröva för vindkraft- En biogasanläggning finns vid Borgholms produktion är ett område nordost om Kåre- avloppsreningsverk för det slam som erhålls hamn. vid reningsverket.

Kommunen anser att Kalmarsund ska vara fritt Det finns stora förutsättningar att öka produk- från vindkraftverk. tionen av biogas på gårdar med stora kreaturs- besättningar. Teknikutveckling pågår som kan Det finns intresse från olika exploatörer för skapa förutsättningar för en betydligt större nyetableringar av vindkraftverk på land och till volym än idag där gasen produceras lokalt på havs. En större vindkraftutbyggnad är inte gården. Gasen hämtas för central rening och möjlig med anledning av det befintliga elnätets komprimering för att sedan användas, som for- begränsade kapacitet. Enligt Sydkraft som donsbränsle allmänt, men den kan även åter- innehar nät- och linjekoncessioner inom stora föras till gården. Alternativt kan den renade delar av kommunen, kommer inte någon ut- och komprimerade gasen användas i en gastur- byggnad av det befintliga 50 kv.-nätet att ske bin för el och värmeproduktion. inom den närmaste framtiden. Skulle ett större projekt bli aktuellt måste anslutningen ske Solenergi direkt till fastlandets elnät. Solenergi kommer från de kärnreaktioner som ständigt pågår inne i solen och som också är en Bioenergi förutsättning för allt liv på jorden. En solcell Bioenergi används för både uppvärmning och omvandlar direkt energin i solens strålar till elproduktion och utvecklingsförutsättningarna elektricitet. I en solfångaranläggning däremot är mycket stora. I dagsläget tas inte det lokalt värms vatten av energin i solens strålar. Denna producerade biobränslet tillvara i den utsträck- typ av anläggning kan t.ex. användas för upp- ning som borde vara möjligt. värmning av tappvarmvatten men också för uppvärmning av vatten som i sin tur värmer Borgholm Energi har en fjärrvärmeanläggning byggnader. inom Borgholms tätort som är under utbyggnad. Borgholm Energi avser att satsa på en Enskilda solfångaranläggningar finns men utbyggnad av fjärrvärme i Löttorp och Köp- kommunen har inga närmare uppgifter om i ingsvik. Det finns inget hinder för privata vilken omfattning det förekommer. Inte heller aktörer när det gäller en fjärrvärmeutbyggnad har kommunen några närmare uppgifter om som även kan ske i en mindre skala. Använd- hur många som har solceller. Öland har goda ning av pellets i mindre anläggningar och vil- förutsättningar för solenergianläggningar för lor ser kommunen också positivt på. Miljövin- värme- och vattenproduktion tack vare många ster som kan göras med användande av lokalt soltimmar under sommarperioden. Solvärme producerat bränsle och minskade bränsletrans- är ett mycket bra energialternativ för turistan- porter är en samhällsvinst som inte bara nuva- läggningar och sommarstugor. rande generation kommer att få nytta av. Solen anses, i ett längre perspektiv, vara ett bra Biobränsle = pellets, flis, ved och halm bl.a. komplement i det europeiska elnätet. En stor- skalig försöksanläggning med solfångare Biogas inom kommunen är ett av flera idéprojekt som Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt Borgholm Energi arbetar med. Ett sådant pro- material, utan närvaro av syre. Huvudbestånds- jekt skulle kunna föra vetenskapen och teknik- delarna i biogas är metan och koldioxid. Gasen utvecklingen framåt samt ge positiva signaler utvinns främst vid avfallsanläggningar, d.v.s. både inom och utom kommunen. Kommunen soptippar och från rötslammet vid avlopps- ser mycket positivt på att dessa möjligheter tas reningsanläggningar. Vid förbränning av gasen tillvara. utvinns energi som sedan blir värme eller el, men gasen kan även användas som fordons- bränsle.

40 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommunikationer

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Vägar, sjöfart och telekommunikationer ska utvecklas så att invånarnas och näringslivets behov av goda kommunikationer tillgodoses.

● Transporterna ska vara väl samordnade. Fordonen ska vara anpassade för funktionshindrade och energieffektiva samt drivas med de bränslen som är minst miljö- och hälsoskadliga. Vi ska i framtiden stimulera möjligheterna att cykla, samåka och åka kollektivt. Vi ska utveckla och främja distansarbete och handel med lokalt tillverkade varor.

En väl fungerande kommun är beroende av Öland. Fortfarande gäller BCL, Bestämmelser goda kommunikationer. Det finns ett regionalt för Civil Luftfart, men en övergång till de euro- samarbete för att tillgodose de krav som bl.a. peiska gemensamma bestämmelserna JAR, ökad välfärd, sysselsättning och konkurrens- Joint Aviation Requirements, håller på att ske. kraft ställer. För att aktivt kunna ta till vara BCL och senare JAR innehåller bl.a. admi- natur- och kulturvärden är transportsystemet nistrativa bestämmelser, certifikatbestämmel- viktigt. Användandet av miljövänliga alterna- ser, driftbestämmelser, flygplatser, material- tiv bör underlättas i så stor utsträckning som bestämmelser, meteorologisk tjänst samt trafik- möjligt. regler för luftfart.

Inom kommunen fanns det årsskiftet 1998/99 Kalmar flygplats är den närmast belägna flyg- 488 personbilar i trafik per 1000 invånare att platsens med reguljär- och chartertrafik. Här- jämföras med 428 för riket. Detta visar att ifrån finns direktförbindelser till Stockholm kommunens invånare är mer beroende av bil än och Köpenhamn. Under våren 2002 kommer den genomsnittlige svensken. Kommunens ut- även flygförbindelser med Gdansk i Polen att sträckta form, läget på en ö och den begränsade starta. Borgholms kommun stödjer regionens kollektivtrafiken kan vara några orsaker till strävan att utveckla Kalmar flygplats. Som ett siffrorna. Kommunens geografiska egenskaper komplement finns lokala flygfält för privatflyg kan vi inte göra något åt men vi kan arbeta för sydost om Borgholm, vid Sandvik och öster att minska beroendet av bil. Detta kan göras på om Byxelkrok. Se vidare i respektive socken- flera sätt och ett sätt kan vara att förbättra koll- beskrivning. Borgholms kommun är angelä- lektivtrafiken. Tankningsmöjligheter saknas gen om att i sin planering inte förhindra en inom Borgholms kommun för den som vill köra framtida utveckling av de lokala flygplatserna med bilar anpassade till miljövänliga bränslen som finns. Flygplatsen Borglanda sydost om som exempelvis etanol och biogas. Borgholm samt Ölanda vid Byxelkrok behöver utöka sina landningsfält. Se Räpplinge och Flyg Böda socknar angående markreservationer. Behovet av persontransporter med mindre flygplan väntas öka i framtiden. Små flygplan kan utgöra ett alternativ till vägtransporter för medellånga resor. Närheten till mindre flygplats kan vara ett avgörande argument vid val av bosättningsort och etablering av företag och verksamheter. Från Borglanda till Kalmar flygplats tar det 15–20 minuter att jämföra med timslånga köbildningar i sommartrafiken på

41 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sjöfart I Borgholms kommun finns ett flertal hamnar Flera hamnar har och kan fungera som färje- av betydelse. Främst nyttjas nuvarande hamnar hamn, dessa är Stora Rör, Borgholm och Byx- av fiske- och fritidsbåtar och Borgholms hamn elkrok. Färjetrafik mellan Borgholm och Mön- fungerar även som handelshamn och färje- sterås fanns sommaren 2001 och kommer att hamn. Kårehamn är den hamn som är mest liv- finnas även under sommarsäsongen 2002. aktig som fiskehamn. Hamnen i Byxelkrok är av riksintresse som landningshamn för fisk.

I tabellen redovisas de hamnar kommunen ansvarar för eller där kommunen arrenderar ut densamma.

42 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

I Kårehamn, som oftast är isfri, finns en utveck- Utomhusreklam och vägvisning regleras enligt lingspotential. Detta passar väl in på de båda Vägmärkesförordningen (VMF), VL, PBL Ölandskommunernas gemensamma Vision samt i Lag med särskilda bestämmelser om Öland 2015. Förberedelser av vattendom för gaturenhållning och skyltning (SFS 1998: utbyggnad pågår. 814). Länsstyrelsen prövar frågan om tillstånd till reklamskyltar m.m. utanför område med Färjetrafiken är också en angelägen fråga för detaljplan och Miljö- och Byggnadsnämnden kommunen men den är beroende av flera aktö- prövar frågan om bygglov inom område med rer och kapital. Ett återupptagande av färje- detaljplan. Vägverket ansvarar för och lämnar trafiken med Oskarshamn och Gotland kom- upplysningar om vägvisning m.m. utmed de mande somrar är ett mål som kommunen satt i allmänna vägarna. Vision Öland 2015. För att i framtiden kunna nå uppsatta mål är det viktigt att kommunens Ansvaret för att söka de tillstånd som behövs hamnar hålls i gott skick. En konsekvens för en vilar på den enskilde. Därför är det nödvändigt ökad färjetrafik är en ökad bil och GC-trafik på att känna till vilka tillstånd som krävs. det öländska trafiknätet. Trafiksäkerhetsfrå- gorna är en viktig del i planeringen och kom- Tekniska förvaltningen kan lämna information mer att finnas med när diskussionerna om en om vägnätet i kommunen. Ett flertal lokala tra- ev. framtida färjetrafik blir mer konkreta. Det fikföreskrifter finns, dessa frågor hanteras av finns en efterfrågan på att anlägga en typ av Trafiknämnden som är Tekniska nämndens marinor där avlägset boende kan förvara sina arbetsutskott. båtar under vinterhalvåret och att få dem om- skötta. En utredning bör ske där förbättring- arna för sådan eller sådana anläggningar, främst befintliga småbåtshamnar.

Ur beredskapssynpunkt är det viktigt att ha minst en fungerande färjehamn. Utrednings- arbete om vilken eller vilka hamnar som kan LITEN ORDLISTA komma ifråga pågår och resultatet bör finnas Till väg räknas körbana samt det område intill med i nästa mandatperiods aktualitetsförkla- som stadigvarande behövs för vägens bestånd ring. och underhåll samt de anordningar som därtill hör. Biltrafik Enligt 47 § Väglagen (VL) gäller ett generellt Allmän väg förbud mot att utan tillstånd från Länsstyrelsen Större väg som är av allmänt intresse. uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller Väghållare är staten genom Vägverket. utföra andra anläggningar samt vidta andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på Enskild väg trafiksäkerheten inom ett avstånd av 12 m från Väg som är till nytta för en eller flera fastigheter. ett vägområde. Länsstyrelsen har vidare före- Annan än staten eller kommunen är väghållare. skrivit med stöd av samma paragraf i VL att utöka området från 12 m till 30 m avseende väg Gator 136 om inte frågan är reglerad i detaljplan. När Gator och vägar inom detaljplanelagt område enskild väg skall anslutas till allmän väg, eller med kommunen som huvudman. Även inom äldre stadsplaner är kommunen när befintlig anslutning skall ändras, krävs till- väghållare. stånd av väghållningsmyndigheten (Vägverket). Väghållare Skymd sikt särskilt vid kvartershörn är ofta en Den som ansvarar för vägens skötsel och under- medverkande faktor till trafikolyckor. Reglerna håll. Väghållare kan vara staten (Vägverket), om sikt i gathörn finns i Plan- och Bygglagen kommunen eller någon annan gemensamhets- (PBL), 3 kap, 15 och 17 §§. anläggning, vägförening, (vägsamfällighet).

43 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Ett av kommunens mål är att förbättra befint- delar planerade och utbyggda. Beskrivning av ligt vägnät så att det blir så trafiksäkert som nuläget och ställningstaganden, se respektive möjligt. Kommunen ska även arbeta för att socken. minska antalet utfarter, främst i södra delen av väg 136. Fördelarna med detta är att antalet Vägverket ansvarar för trafiksäkerheten längs konfliktpunkter minskar vilket i sin tur ger med de allmänna vägarna. Kommunen har möjlighet att bibehålla eller öka den tillåtna däremot ansvaret att i sin planering framföra hastigheten vilket ger fördelar för dem som ska önskemål till regionala organ, privata entrepre- till och från norra Öland. För att nå målen om nörer, enskilda och allmänna vägar samt att se säkra och bättre kommunikationsleder har till att hänsyn till trafiksäkerheten tas i den kommunen till uppgift att påverka regionför- detaljplanering som sker. Ölands Turist AB bund, privata entreprenörer och väghållare för genomförde en enkätundersökning sommaren enskilda och allmänna vägar. Ställningstagan- 2001. Då framkom att cykelturisterna efter- den rörande vägnätet, se kapitel 4, den socken- frågade en trafiksäker och ”snabb” gång- och visa redovisningen. cykelväg mellan brofästet och Borgholm. Kommunen ser positivt på en utveckling mot Gång- och cykeltrafik en ökad cykelturism. Vid ny detaljplaneläggning ska enligt Plan- och Bygglagen kap 2, § 2 en ändamålsenlig struktur av bl.a. kommunikationsleder främjas. Inom tätorterna är gång- och cykelvägarna till stora

Bussarna har ersatt tågen vid Borgholms f.d. järnvägsstation som blivit ”Resecentrum”. Till vänster skymtar det forna järnvägshotellet. FOTO: LEO. ERIKSSON

44 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tele- och datakommunikation Det finns i dagsläget bara ett nät för fast tele- Utbyggnaden av master i Borgholms kommun och datakommunikation i kommunen. Det ort- kommer inte att bli av den omfattning som sammanbindande optonätet finns från Rälla i befarats i ett tidigare skede. Samlokalisering söder till Löttorp i norr. Kommunens östra och av sändare bör eftersträvas, helst till befintliga nordliga delar saknar optonät. Samtliga mobil- master, för att ta tillräcklig hänsyn till det telefonoperatörer har godtagbar täckning i öppna landskapet. Kommunen har ett krav på kommunen. En god IT-struktur möjliggör att bolagen/operatörerna samarbetar med kommunens önskan att människor kommer att varandra. Sändarna som inte är bygglovplik- bosätta sig permanent inom kommunen samti- tiga, kan placeras på befintliga byggnader, torn digt som det ger möjlighet till att arbeta på eller master. Miljö- och Byggnadsnämnden distans. Det är inte bara företag utan även orga- som bl.a. ansvarar för bygglovprövningar har nisationer och hushåll som tjänar på en god antagit en policy för hur bedömning av master infrastruktur. En nackdel är den höga andelen och torn skall ske vid bygglovprövningar i sommarbostäder som i IT- företagens utbygg- framtiden. Oron eller problematiken kring nadssatsningar prioriteras lågt jämfört med radiofrekventa fält behandlas närmre under satsningar i storstadsregionerna. rubriken ”Hälsa och säkerhet”. Innan bygglov för hög byggnad (mast, skorsten eller motsva- Kommunen har utarbetat ett förslag till pro- rande) beviljas ska hos Försvarsmakten en gram gällande ”översiktlig infrastruktur” som flyghinder- och telekonfliktprövning genom- är tänkt att tjäna som vägledning för olika aktö- föras. Underlag för prövning insänds av ägaren rer som önskar anlägga infrastruktur inom och beslutet bifogas bygglovsansökan till kommunen. Programmet har använts i ansökan kommunen. om statliga medel genom Regionförbundet som också tillsammans med kommunerna i länet sköter den regionala upphandlingar inom området.

Det övergripande målet för kommunen är att ge kommunens företag, organisationer och hus- håll tillgång till ett öppet nät för bredbands- kommunikation. Nätet ska vara så beskaffat att dess tillgänglighet, kapacitet samt prisnivå hävdar sig väl i förhållande till utbudet i övri- ga Sverige. Informationstekniken utvecklas snabbt inom detta område och UMTS (tredje generationens mobilnät) är det nät som är under uppbyggnad i Sverige idag. Post- och Telestyrelsen (PTS) har meddelat fyra företag tillstånd att driva UMTS-nät men genom olika samarbetskonstellationer så har antalet företag för utbyggnaden minskat.

45 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer

ÖVERGRIPANDE MÅL ● De natur- och kulturvärden som gjort Öland till ett av Sveriges skönaste landskap ska värnas. Vid nyetableringar och utveckling av jordbruksföretag måste hänsyn tas till dessa värden.

● Ölands stora natur- och kulturvärden ska långsiktigt bevaras och utvecklas så långt detta kan ske med rimlig hänsyn till utvecklingen av andra näringar som jordbruk, turism och energiproduktion.

● Ölands unika natur- och kulturarv ska levandegöras och göras tillgängligt för alla.

● Ingrepp som hotar natur- och kulturvärden bör noga övervägas.

● Ölands öppna odlingslandskap ska bevaras, den traditionella markanvändningen bibehållas och den biologiska mångfalden säkras.

Natur- och kulturmiljöerna i kommunen har ett Naturreservat inom Borgholms kommun stort värde såväl lokalt, regionalt som globalt. Borga hage Till naturvärden räknas allt från botanik och Byrum zoologi till det rörliga friluftslivet och land- Bödakustens västra skapsbilden. Det som gör Öland så rikt på Bödakustens östra naturvärden är dess speciella geologi med kalk- Djurstad träsk stensberggrund och kalkrika jordar. Till kultur- Dyestad värdena hör t.ex. fornlämningar, odlingsland- Getterum skapet och radbyarna. Värdefulla natur- och Hagelstad kulturmiljöer är till stor del skyddade genom Halltorps hage lagstiftning. Hjälmstad sjömarker Horns kungsgård Ett gemensamt natur- och kulturmiljöprogram Högenäs orde för Öland har upprättats av länsstyrelsen och Idegransreservatet givits ut i bokform. Förutom en redovisning Knisa mosse av natur- och kulturvärden kommer en åtgärds- Lilla Horns löväng plan för bevarande att ingå. Arbete med åt- Marsjö sjömarker gärdsplaner pågår. Neptuni åkrar Petgärdeträsk Naturreservat har till syfte att bevara biologisk Rönnerum mångfald, vårda och bevara värdefulla natur- Sjöstorp miljöer och tillgodose behov av områden för Skeppersäng friluftslivet. I Borgholms kommun har 25 natur- Södra Greda löväng reservat avsatts. Trollskogen Västra Äng Mer information om naturreservaten går att få Östra Vässby sjömarker hos Länsstyrelsen i Kalmar .

46 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

I början på 1960-talet bedömde länsmyndighe- skilt viktiga för hotade arter eller skyddsvärda terna att det fanns behov av reglering av ny i övrigt kan avsättas som biotopskyddsområde. bebyggelse och andra arbetsföretag inom de ur Många av dessa småbiotoper har generellt miljösynpunkt känsligaste områdena på Öland. ansetts ha sådana värden att alla sådana bioto- Efter en omfattande utredning beslöts 1966 per ska omfattas av biotopskyddet, andra bio- om förordnande till skydd för landskapsbilden. toper kan skyddas genom särskilda beslut av Exempel på arbetsföretag som är tillstånds- länsstyrelsen eller skogsvårdsstyrelsen. pliktiga är uppförande av byggnad, torrlägg- ning, anläggning av väg och inrättande av Följande typer av mark- och vattenområden upplag. Undantagna från tillståndsplikt är eko- omfattas av generellt biotopskydd: nomibyggnader för jord- och skogsbruk samt ● alléer yrkesmässigt fiske. ● källor med omgivande våtmark i jordbruksmark Om det behövs särskilt skydd för en djurart ● odlingsrösen i jordbruksmark inom ett visst område avsätts djurskydds- ● våtmarker områden. Sju stycken djurskyddsområden ● pilevallar finns inom Borgholms kommun. ● småvatten och våtmarker i jordbruksmark ● stenmurar i jordbruksmark Mindre mark- eller vattenområden som är sär- ● åkerholmar

Fisket var ett komplement till jordbruket. Bruddestads sjöbodplan visar hur detta uråldriga bruk kunde gestalta sig. Garnhagarna skulle skydda fångst och redskap från betande kreatur. Pålkranen till vänster i bilden är ett gistnande minne av bottengarnsfisket som under 1900-talet var vanligt längs kusterna. FOTO: LEO. ERIKSSON

47 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

I enskilda fall har länsstyrelsen möjlighet att Byggnadsminnena i Borgholms kommun förklara rik- och kalkkärr i jordbruksmark, 1) Fyren Långe Erik, Mellby 1:4 ängar eller naturbetesmarker samt naturliga 2) Högby stenkvarn, Högby 7:1 bäckfåror och ras- eller bergbranter som bio- 3) Högby fyrvaktarbostad, Hagaby 1:8 topskyddsområden. Skogsvårdsstyrelsen kan 4) Högby fyr, Hagaby 1:55 förklara en lång rad olika biotoper som biotop- 5) Kvarnstad 2:3, traditionell sluten skyddsområde, t.ex. brandfält, örtrika allundar, Ölandsgård äldre skogsbeten, alkärr och gamla hassel- 6) Sandviks kvarn, Stenninge 2:8 lundar. 7) Persnäs gamla fattighus, Lundeby 2:5 8) Bruddestad sjöbodar, Bruddestad 1:1 I ett utpekat område får ingen verksamhet som 9) Per Ekströms ateljé, Villakvarteret 4 skadar naturmiljön bedrivas. 10) Lilla Nyborg, f.d. handelsbod, Blåklinten 12 Våtmarkskonventionen (Convention of Wet- 11) Kronomagasinet, Engelen 1 lands) eller Ramsarkonventionen är en interna- 12) Badortsvilla, Villakvarteret1 tionell överenskommelse med ursprunglig mål- 13) Borgholms stadsmuseum, Norge 5-6 sättning att säkra biotoper för våtmarksfåglar 14) Wollinska villan, Stranden 3-4 som varit speciellt utsatta för förföljelse genom 15) Rektorsboställe, Amfion 7 jakt och biotopexploatering. Sverige, som 16) Del av Lilla Nyborg, Blåklinten 9 undertecknade konventionen 1974, har avsatt 17) Sjöbergska gården, Våren 6 30 områden. Två av dessa ligger på Öland och 18) Vasahuset, Borgholm 8:63 utgörs av stora delar av östra sidans stränder 19) Borgholms Bio, Kamelen 1 mellan Ottenby och Egby samt Södviken. 20) Borgholms Slott, Borgholm 8:16 21) Kapelluddens fyr, Kläppinge 1:6 Ett fridlyst djur får inte skadas, fångas eller dödas och för fridlysta växter gäller att de inte Kommunen kan också skydda värdefull be- får skadas eller tas bort och inga delar från väx- byggelse genom bevarandebestämmelser i ten får samlas in. Länsstyrelsen beslutar om detaljplaner eller områdesbestämmelser. Vid vilka arter som ska fridlysas. Exempel på frid- nybyggnad kan också detaljplanen reglera att lysta arter i Kalmar län är våradonis, gulkronill vissa fasader i ett område ska vara i trä, ha en och samtliga orkidéarter. viss färg eller att taken ska vara belagda med traditionella material. EU: s LIFE-fond är en fond som har till syfte att samfinansiera miljö- och naturvårdsprojekt K-märkning är ett allmänt uttryck för en beva- som medlemsländerna vill genomföra. Fram- randevärd eller redan skyddad byggnad eller förallt är medlen tänkta att gå till praktisk och miljö. Uttrycket i sig saknar stöd i lagen men resultatinriktad miljö- och naturvård. har med tiden blivit ett vedertaget begrepp. Skydd mot förvanskning av byggnader finns Värdefulla byggnader, byggnader som ingår i även i PBL som bl.a. säger ”Ändringar av en ett värdefullt bebyggelseområde, trädgårdar, byggnad skall utföras varsamt så att byggna- parker eller andra anläggningar kan bevaras dens karaktärsdrag beaktas och dess byggnads- som byggnadsminne och därmed skyddas från tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljö- olämpliga förändringar föranledda till exempel mässiga och konstnärliga värden tas till vara”. av kortsiktiga behov. Byggnadsminnen regleras i Kulturminneslagens tredje kapitel och Länsstyrelsens fornvårdsprogram har till syfte omfattar skyddet för den del av vårt kulturarv att vårda ett antal fornlämningar så att de som utgörs av särskilt värdefulla byggnader, blir tillgängliga, begripliga och intressanta för som inte ägs av staten. Det är länsstyrelsen som allmänheten. I Borgholms kommun ingår ett utfärdar byggnadsminnen. Byggnader som ägs flertal lokaler i programmet, bl.a. fornborgar, av staten skyddas genom en särskild förordning gravfält och husgrunder. Ansvaret har Läns- och kallas statliga byggnadsminnen. styrelsen medan skötseln utförs av entrepre- nörer.

48 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bebyggelseutveckling

ÖVERGRIPANDE MÅL ● När det byggs ska det så långt som möjligt göras på ett ekologiskt hållbart sätt. Byggnaderna ska vara konstruerade för ett miljövänligt boende och ett effektivt resurs- utnyttjande. Byggnadsmaterialen bör kunna återanvändas eller återvinnas vid rivning.

● Förutsättningar ska skapas så att människor ska vilja och kunna bo kvar.

● Traditionell öländsk byggnadstradition ska vägas in vid all ny-, till- och ombyggnad.

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar mark- I PBL kap 4 § 1 föreskrivs att, ”i översiktspla- användningen och utformningen av byggnader nen skall redovisas de allmänna intressen och anläggningar. enligt 2 kap och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av Kommunen ska se till att behovet av ny mark- och vattenområden. Vid redovisningen bebyggelse och möjligheterna till förändringar av de allmänna intressena skall riksintressen och utvecklingen av den befintliga bebyggel- enligt 3 eller 4 kap miljöbalken anges särskilt”. sen kan tillgodoses inom ramarna för vår gäl- lande lagstiftning. Av planen skall framgå: ● Grunddragen i fråga om den avsedda Inom Borgholms kommun är efterfrågan på användningen av mark- och vatten- tomtmark störst i tätorterna. En utredning av områden, Borgholms utvecklingsområden har gjorts ● Kommunens syn på hur den byggda under år 2000, se översiktlig kartbild. miljön skall utvecklas och bevaras, ● Hur kommunen avser att tillgodose de I dagsläget pågår detaljplanering för tätorts- redovisade riksintressena och iaktta nära bostadsbebyggelse i Borgholm och Sand- gällande miljökvalitetsnormer. vik. Det finns inget hinder för nybyggnationer inom övriga delar av kommunen. Idag finns på Detaljplan flera ställen detaljplaner som inte är helt Detaljplan krävs enligt PBL för att lämplig- utbyggda. Mer information finns i den socken- hetsbedöma vissa bygglovpliktiga åtgärder visa redovisningen, kapitel 4. som ny sammanhållen bebyggelse, industrier eller andra byggnader och anläggningar som Översiktsplan får stor påverkan på omgivningen och ligger I PBL kap 1, § 3, föreskrivs att, ”varje kom- inom områden med uttalade motstående in- mun skall ha en aktuell översiktsplan, som tressen. Bygglovplikten inom detaljplan är omfattar hela kommunen”. Översiktsplanen generell med få undantag. skall ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. I kap 1, § 6 föreskrivs att, för att mark skall få användas för bebyggelse skall den vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked”.

49 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

För att bygglov ska kunna beviljas ska åtgär- skrivning (MKB) ska alltid upprättas om pla- den, för vilken bygglov söks, överensstämma nen innebär en betydande påverkan på miljön, med planens syfte och bestämmelser. Genom hälsan eller hushållningen med mark och vat- att det finns detaljplan är åtgärden lämplighets- ten och andra resurser. En MKB ska möjlig- bedömd vad gäller markens användning (ända- göra en samlad bedömning av en planerad mål) och byggnadens utformning i huvudsak. anläggnings, verksamhets eller åtgärds inver- Mindre avvikelser från planens bestämmelser kan på miljön, hälsan och hushållningen med kan godtas om de överensstämmer med pla- mark och vatten och andra resurser. nens syfte (mål och ändamål). Vid prövning av mindre avvikelse ska bl.a. berörda grannar Inom Borgholms kommun finns över 200 äldre underrättas och ges möjlighet till yttrande detaljplaner som genom sin ålder och med tidi- innan ärendet avgörs. gare bebyggelse gjorda avsteg från planbe- stämmelserna, har förlorat sin aktualitet. Vid En detaljplan ska grundas på ett program som bygglovprövning inom dessa planer måste, av anger utgångspunkter och mål för planen, om praktiska skäl, en avvikelse som är ”större” än det inte är onödigt. En miljökonsekvensbe- vad som kan tillåtas i en ny aktuell detaljplan

Villa Holmberg vid Vi alvar är ett bra exempel på hur en byggnad kan anpassas till det öländska landskapet. Arkitektoniskt är fritidshuset ett av de bästa, från 1900-talets mitt, i vårt land. FOTO: LEO. ERIKSSON

50 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

(tillkommen enligt PBL:s bestämmelser), kunna inte, gäller generella bestämmelser i PBL vad tolereras om berörda grannar godkänner detta. avser krav på utförande. Miljö- och Byggnads- Vid en ansökan om bygglov där avvikelsen är nämnden kan ingripa i efterhand om en åtgärd så stor att begreppet mindre avvikelse inte är kan anses strida mot dessa bestämmelser. tillämpligt kan Miljö- och Byggnadsnämnden besluta om anstånd i högst 2 år för att pröva Samlad bebyggelse frågan om att ändra eller upphäva gällande Begreppet samlad bebyggelse är otydligt defi- detaljplan. nierat i PBL men har av bostadsutskottet i samband med tillkomsten av lagen definierats Inom Borgholms kommun finns idag ca 300 som bebyggelsegrupper om 10–20 hus om de obebyggda tomter inom detaljplan. be-byggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark o.d. Med hus Inom samlad bebyggelse avses inte bara bostadshus utan även andra Inom samlad bebyggelse gäller i princip sam- byggnader som inte utgör komplementbygg- ma lovplikt som inom detaljplan förutom vid nader till bostadshus, t.ex. butiker och industri- marklov, rivningslov, samt bygglov för skyltar, byggnader. byggnader för jord- och skogsbrukets behov samt utvändiga ändringar av byggnader. Med ledning av ovanstående kan följande tolkning vara vägledande vid bedömningen Vid bygglovprövningen ska bedömningen om ett område utgör samlad bebyggelse eller även omfatta markens lämplighet (ändamål) inte. samt anpassning och utformning av åtgärden. Om åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd Bebyggelsegrupp med färre hus än 10 är aldrig skall bl.a. berörda grannar underrättas och ges samlad bebyggelse. möjlighet till yttrande innan ärendet avgörs. Bebyggelsegrupp med fler än 20 hus är alltid Utanför samlad bebyggelse samlad bebyggelse. Inom en och tvåbostadsfastigheter utanför samlad bebyggelse är, utöver de åtgärder som Bebyggelsegrupp med 10–20 hus kan vara är befriade från bygglovplikt inom detaljplan samlad bebyggelse om bebyggelsegruppen och i områden med samlad bebyggelse, t.ex. ligger inom område med högt bebyggelsetryck ”friggebod”, uppförande av komplementbygg- nära en tätort eller om det finns stora kultur- nader som placeras i omedelbar närhet av miljöintressen för bebyggelsegruppen. bostadshuset samt mindre tillbyggnader undantagna bygglovplikten. Komplementbyggnader Lokalisering av ny bebyggelse är byggnader som utgör komplement till boen- Vid lokalisering av ny bebyggelse där lämplig- det (garage, förråd, mindre gäststuga m.m.). heten tidigare inte är prövad genom detaljplan En mindre tillbyggnad är enligt kommunens eller förhandsbesked gäller att åtgärden måste tolkning mindre än hälften av befintlig bygg- uppfylla bestämmelserna i PBL 2 kap. Den får nad. För både tillbyggnader och komplement- inte heller strida mot Miljöbalkens kap 3 och 4. byggnader gäller att de inte får dominera över befintlig bebyggelse och att de inte får placeras Vi ny sammanhållen bebyggelse eller enstaka närmare fastighetsgränsen än 4,5 m om inte byggnad inom eller i nära anslutning till de berörd granne ger sitt medgivande. mest attraktiva områdena inom kommunen där det råder stor efterfrågan på tomtmark och där För bygglovpliktiga åtgärder utanför samlad motstående intressen är uttalade bör lämplig- bebyggelse, i princip samtliga ärenden, ska hetsbedömning ske genom detaljplan, som bl.a. berörda grannar underrättas och ges eventuellt föregås av fördjupad översiktsplan. möjlighet till yttrande innan ärendet avgörs. Utanför dessa områden kan frågan om bygglov eller förhandsbesked oftast avgöras utan Oavsett var en nybyggnad eller tillbyggnad detaljplan. uppförs, och om den är bygglovpliktig eller

51 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

För att undvika olämplig spridning av ytter- spritt över kommunen. Kommunen har under ligare bebyggelse ska nya tomtplatser ha lång tid haft som mål ”att hela kommunen skall anslutning till befintlig bebyggelse eller loka- leva”, varför såväl vattenledningsnät, vägnät liseras på sådant sätt att den ansluter till den och elnät är väl utbyggda i hela kommunen. Ett lokala traditionen t.ex. malmbebyggelse. ökat permanentboende är en av kommunens viktigaste målsättningar. Sammanhållna obebyggda områden ska så långt det är möjligt bevaras obebyggda såvida Människan har satt sin prägel på det öländska annat inte redovisas i översiktsplanen. Denna landskapet under flera tusen år. Samspelet målsättning överensstämmer med riktlinjerna i mellan ölänningen, hennes boskap och naturen miljöbalken och i redovisade riksintressen för har gett det landskap vi idag uppskattar i så hög naturvård, kulturminnesvård och rörligt fri- grad. Ända sedan medeltiden har ölänningen luftsliv. Vid lokalisering av nya tomtplatser levt i de täta radbyarna med sin närhet mellan skall VA-frågan ges stor vikt och vara väl boendet och djurhållningen. I dagens lantbruk utredd om byggnaden ska förses med vatten- uppstår både positiva och negativa effekter på toalett. omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent Generella bestämmelser eller på sin fritid måste vara medveten om Vid all bygglovprövning och även för de åtgär- dessa effekter och se dem som givna förutsätt- der som får utföras utan bygglov gäller att ningar. byggnader och anläggningar ska utformas och anpassas på lämpligt sätt till omgivningen och Traditionell utformning kontra modern att tekniska krav, som lagstiftningen ställer, Den öländska byggnadstraditionen är inte helt uppfylls. Det är byggherren (oftast ägaren) lätt att karaktärisera. Varje hus för sig är oftast som är ansvarig för att gällande bestämmelser inte så märkvärdigt. Det är sättet byggnaderna följs. är grupperade på som är det mest karaktä- ristiska. Husens mått är viktiga, liksom bygg- Utöver krav på bygglov gäller numer att den nadstekniken och materialvalet. Kalksten i som bygger (byggherren) ska göra en bygg- väggar och som markbeläggning, grova lig- anmälan. Detta gäller i de flesta typer av ären- gande plankor sammanfogade i skiftesverks- den. Beslutet om kontrollplan, kvalitetsansva- teknik, vass- eller halmtak. rig samt byggsamråd som följer av bygganmä- Ett nytt hus med alla traditionella attribut är lan reglerar den tekniska delen av åtgärden. inget givet framgångsrecept där det ligger Bygganmälan behöver inte göras för de åtgär- utslängt i landskapet. I ett sådant läge kan en der som är undantagna bygglovplikt om dessa omsorgsfullt utformad byggnad i ett modernt inte omfattar installation eller väsentlig formspråk ha större förutsättningar att sam- ändring av hiss, eldstad och skorsten eller VA- verka med den omgivande naturen. Ett par och ventilationsarbeten. exempel av högsta arkitektonisk klass där tra- ditionellt och modernt ingått en fruktbar för- Permanent boende kontra fritidsboende. ening finns på norra Öland; Fiskarens Hus i Kommunen saknar möjlighet att styra boende- Mellböda ritat av Jan Gezelius och den Holm- formen. Permanenthus omvandlas fortlöpande bergska sommarvillan på Vialvret med Klas till fritidshus och vice versa. På grund av att Anshelm som arkitekt. denna process fortgått under många år är blandningen av fritidsboende och permanentboende redan påtaglig, såväl inom tätorter som utanför samlad bebyggelse. I kommunen finns det ca 5 000 bebyggda fritidstomter. Kommu- nen är positiv till att fritidshus omvandlas till permanenthus i de flesta områden. Den kommunala servicen påverkas endast i begränsad omfattning då permanentboendet redan är ut-

52 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Miljö- och riskfaktorer

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Nyttjandet av mark- och vattenområden ska ske så att miljön och människors hälsa och säkerhet inte äventyras.

Lagstiftning Hälsa och säkerhet är centrala begrepp både i ansökan om tillstånd eller tillåtlighetsprövning Plan- och Bygglagen (PBL) samt Miljöbalken enligt MB 6 kap. Även vid andra ärenden en- (MB). Miljö- och riskfaktorer kan påverka ligt MB kan det krävas en MKB. Även i PBL människors hälsa och säkerhet liksom miljön, finns krav på MKB vid detaljplanering där syf- direkt eller indirekt, direkt genom en olycka tet med planläggningen kan ha en betydande eller indirekt genom miljöskador på längre påverkan på miljön, hälsan och säkerheten. sikt. Detta påverkar också människors livs- kvalité. Kommunens övergripande mål är att nyttjandet av mark- och vattenområden sak ske så att Enligt PBL ska översiktsplanen redovisa de miljön och människors hälsa och säkerhet inte miljö- och riskfaktorer som bör beaktas i beslut äventyras. Mer om de specifika målen och om användning av mark- och vattenområden strategin för att nå målen finns att läsa i ”En d.v.s. faktorer som negativt motverkar: vision av Öland 2015”.

● Goda miljöförhållanden och en långsiktig Miljökvalitetsnormer är styrmedel som regle- god hushållning med mark- och vatten- ras i Miljöbalkens 5 kapitel. Normer meddelas områden, energi och råvaror ska främjas. normalt av regeringen för att miljömål ska upp- ● En från social synpunkt god livsmiljö nås, för att åtgärda miljöproblem i Sverige eller ska främjas. för att vissa EU-direktiv ska kunna genomfö- ras. Idag finns miljökvalitetsnormer antagna MB inleder i det första kapitlet 1 § andra för kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partik- stycket med hur balken ska tillämpas: lar i utomhusluft. ● Människors hälsa och miljö ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om Beredskapshänsyn dessa orsakas av föroreningar eller annan Beredskapshänsyn i samhällsutveckling och påverkan. planering (BIS) är ett begrepp som syftar till att ● Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska uppnå ett robustare och mindre sårbart sam- skyddas och vårdas. hälle. Kommunernas sårbarhet uppmärksam- ● Den biologiska mångfalden ska bevaras. mas alltmer. Stora olyckor och katastroftillbud ● Mark, vatten och fysisk miljö används så har visat på brister i kommunernas handlings- att en från ekologisk, social, kulturell och beredskap. samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning ska tryggas. ● Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi ska främjas så att ett kretslopp uppnås.

För att nå lagens syften med att bedöma ev. miljöpåverkan och få en helhetssyn ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en

53 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Utgångspunkten är att ha en god beredskap för Det ökande antalet turister sommartid innebär extraordinära händelser såsom kriser, olyckor, att antalet evenemang med höga ljudnivåer brister i den tekniska försörjningen etc. En kan öka, främst inom Borgholms tätort. Miljö- koppling mellan kommunens samhällsplane- och Byggnadsnämnden har med stöd av Social- ring och beredskapsplanläggningen är viktigt styrelsens riktlinjer (Allmänna råd 1996:7), eftersom förmågan att möta störningar i tagit ett policybeslut 1998-05-26 om vilka fredstid är grundläggande för möjligheten att gränsvärden för bullernivåer som ska gälla verka under höjd beredskap. Att planera för inom kommunen. minskad sårbarhet kan bl. a innebära alternativa lösningar för olika typer av försörjning, I februari 2001 beslutade nämnden om en leder för farligt gods och lokalisering av nya ”handlingsplan för buller i Borgholms tätort”. bostäder - detta innebär att ta ”riskhänsyn” i I beslutet uppmanades bl.a. konsertarrangörer den fysiska planeringen. att dela ut hörselproppar vid samtliga konserter där angivna riktvärden för buller överskreds. Räddningstjänsten på Öland ansvarar för att Buller visar sig vara ett allt större problem i det finns en Räddningstjänstplan som visar dagens samhälle och nämnda handlingsplan Räddningstjänstens organisation i fred och vid kommer att följas upp kommande år bl.a. för höjd beredskap. Kommunallagen ändrades i omtanken om konsertpublikens hörsel. slutet av 90-talet så att Kommunalförbundet som förbund kvarstår i ofred eller vid katastrof. Bullerproblematiken är främst aktuell i Detta innebär att Räddningstjänsten fortsätter diskussionerna vid etablering av vindkraft- att lyda under kommunalförbundet. Lednings- verk. Läs mer under rubrikerna ”Energi”, central finns i Mörbylånga med en undercen- ”Vindkraft” och rapport 6241, Ljud från vind- tral i Borgholm vilken även kan fungera själv- kraftverk, utgiven av Naturvårdsverket 2001. ständigt om kontakten bryts söderut. Vid höjd beredskap är det kommunstyrelsen som är Regler angående byggförbud i en zon kring all- högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal männa vägar. Läs mer under rubriken ”Kom- nivå. munikationer”, ”Biltrafik”. ”Bättre plats för arbete”, Boverkets allmänna råd 1995:5, är Länsstyrelserna är högsta civila totalförsvars- vägledande vid planering av arbetsområden myndighet inom länet och leder och samordnar med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet där det civila försvaret vid höjd beredskap. buller är en del i miljöhoten mot vår hälsa.

Miljöaspekter Markradon Buller I Borgholms kommun är förekomsten av radon Med buller och vibrationer menas olika former i marken inte så stor och de områden som finns av oönskade ljud. Buller kan störa människor är kartlagda. Risk för förhöjda radonhalter i direkt i boendemiljön eller indirekt genom marken finns utmed västra landborgskanten negativa störningar i natur- och friluftsområ- beroende på den alunskiffer som finns där. den. Biltrafiken är en av de större bullerkällor- Även ett fåtal områden med förhöjda markra- na men även industriverksamhet och jordbruk donhalter har konstaterats på östra Öland. Vid kan vara störande. För boende intill de mer tra- nybebyggelse inom områden med förhöjd fikerade vägarna kan även avgaser och vibra- radonförekomst erfordras kompletterande mät- tioner upplevas som en olägenhet. Bullerstör- ningar samt att man vid nybyggnation vidtar ningar kan undvikas genom lämplig placering erforderliga åtgärder. Gränsvärden och rikt- av vägar, bebyggelse och verksamheter. Stör- värden för radon vid arbeten, för bostäder, för ningar från befintliga bullerkällor kan minskas byggmaterial samt gränsvärden för dricksvatt- genom åtgärder som exempelvis bullerplank, net finns och har tagits fram av Statens strål- vallar, fönsterbyten eller reglering av trafik och skyddsinstitut tillsammans med andra verk och verksamhetsutövning. myndigheter. Läs mer om radon och gällande gränsvärden på Statens strålningsinstituts hemsida.

54 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Föroreningar i mark och vatten tjänsten ansvar och beredskap närmast kusten Kommunen är relativt förskonad från förore- medan staten har ansvaret i havet utanför. nade mark- och vattenområden. Markområden som kan tänkas vara skadade är bl.a. äldre Miljö- och Byggnadsnämnden har antagit en deponier som idag inte är i bruk, befintliga och policy – Hantering och förvaring av kemiska nedlagda bensinstationer, industriområden produkter (Cisterner) MBN § 34, 2001-02-14 med verksamheter som hanterat miljöfarliga – för att underlätta behandlingen av den typen produkter i sin verksamhet etc. Vissa områden av ärenden inom förvaltningen. finns inventerade och kartlagda. Ett förorenat område skadar inte bara flora och fauna i det Luftföroreningar aktuella området utan det kan även bli läckage Luftföroreningar är ett globalt problem, men till grundvattnet vid riklig nederbörd. Jord- också ett lokalt problem. Den globala miljö- täcket är på många ställen tunt och har därför problematiken handlar mycket om ständigt stor genomsläpplighet. Detta innebär även en ökande utsläpp av föroreningar i luften. Ut- stor risk för grundvattenföroreningar vid släppen är nästan uteslutande orsakade av olyckshändelser. Ett av de övergripande målen mänsklig aktivitet och visar sig i försurning, i Vision Öland 2015 var att ”nyttjandet av skogsdöd, försämrad hälsa, klimatföränd- mark- och vattenområden ska ske så att miljön ringar m.m. Den största orsaken till utsläppen och människors hälsa och säkerhet inte äventy- av kväveoxider i länet är arbetsmaskiner och ras”. Läs mer under rubrikerna ”Vattenförsörj- vägtrafik. Vägtrafiken är också en stor källa till ning”, ”Avlopp” och ”Avfall”. koldioxidutsläpp och av flyktiga organiska ämnen. Lokalt kan exempelvis eldning i äldre Kväve och fosfor till kustvattnen i Kalmar län villapannor orsaka betydande luftföroreningar. kommer från jordbruk, skogsbruk, industrier, Kommunen har möjlighet att reglera sådan vägtrafik, reningsverk, enskilda avlopp m. m. verksamhet genom kommunala hälsoföre- Ungefär tre fjärdedelar av det kväve och fosfor skrifter. Inom kommunen sker även utsläpp av som når Östersjön, kommer genom markläck- ammoniak till luft och jordbruket är den största age från jordbruket. Därefter kommer nedfall källan till detta. från luften, vilket ju i sin tur härstammar från trafik, industrier och andra källor. Trots att många typer av luftföroreningar före- kommer i mycket låga koncentrationer påver- Genom att optimera gödselhanteringen genom kar de oss och vår miljö. Så trots att det inom hela kedjan kan mycket göras för att minska Borgholms kommun inte finns stora industrier läckaget. Vi kan också minska utsläppen med utsläpp av föroreningar till luften är det genom att återskapa våtmarker som kväve- och viktigt att vara uppmärksam. Regeringen har fosfor fällor för dräneringsvatten från såväl antagit miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, jordbruk som andra marker. Kommunen ser svaveldioxid, bly och partiklar i utomhusluft. det som mycket angeläget att med högsta prioritet ta sig an problemet med näringsläckage Elektromagnetiska fält och radiofrekvent strål- till Östersjön. ning. Riskerna med att bo eller vistas i närheten av Länsstyrelsen i Kalmar län arbetar med ett pro- större kraftledningar, ställverk, transformator- jekt som berör naturvård i våt- och sjömarker. stationer, mobiltelefon-, radio- och TV-master Dessa kommer att röjas och förses med betes- eller andra källor som alstrar elektromagne- djur. Vidare kommer öppet vatten att återska- tiska fält eller radiofrekvent strålning diskute- pas i en del av våtmarkerna. ras mycket för närvarande.

Olyckor till havs, med både person och miljö- Den största oron rör den påbörjade utbygg- skador som följd är en realitet för en kustkom- naden av den tredje generationens mobiltele- mun som Borgholms. Det övergripande målet fonnät. Sambandet mellan hälsorisker och är alltid att förebygga så att inga olyckor sker. exponering är ännu inte klarlagd och forskning Vid olyckor i och kring havet har Räddnings- pågår.

55 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommuninvånarnas välbefinnande är en kom- ● Utanför industriområdena förekommer munal angelägenhet, därför ska försiktighets- risker som brandfarliga varor, tryckkärl, principen gälla så länge forskningen inom giftiga ämnen. vilka kan förorsaka allvar- området inte är enig. liga olyckor. Förekomsten är dock begrän- sad till en omfattning som får anses rimlig Kommunen förutsätter att operatörerna inom i ett modernt samhälle. mobiltelebranschen samarbetar med varandra, ● Transporter av farligt gods genom en del kommunen, privata markägare och närboende tätorters centrala delar ökar riskbilden. En om lämpliga mastplaceringar och i största möj- olycka med farligt gods i tätbebyggt liga mån utnyttjar befintliga master och bygg- område kan få svåra konsekvenser. nader. Olyckor av sådant slag är svåra att före- bygga samtidigt som detaljerade insats- Räddningstjänst planer inte kan tas fram. Vägvalsstyrning och beredskapshänsyn kan vara en metod för att minska riskerna. Räddningstjänsten på Öland Inom Borgholms kommun sker de flesta Räddningstjänsten på Öland lyder under transporter med farligt gods på väg 136. Ölands Kommunalförbund som är ett samarbete mellan Borgholms och Mörbylånga kom- ● Riskerna för kommunens vattentäkter vid muner. När den enskildes resurser och möjlig- transportolyckor bedöms som måttliga. heter är otillräckliga tar samhället ansvar för att Några av vattentäkterna är dock särskilt Räddningstjänsten ska kunna förebygga och känsliga för föroreningar. begränsa skador. Detta ansvar regleras i Rädd- ningstjänstlagen och Räddningstjänstförord- ● Svåra konsekvenser för civilbefolkningen ningen. För Öland finns en ”Räddningstjänst- kan påräknas om Öland utsätts för ett plan i fred och vid höjd beredskap för Ölands långvarigt elavbrott. kommunalförbund”, antagen 1997. Planen ingår också i det arbetsunderlag som ligger till Riskanalysen kommer att ses över under år grund för denna översiktsplan. Räddnings- 2003 och kommer att finnas med som under tjänstplanen har till syfte att redovisa Rädd- nästa mandatperiod när kommunen ska ta ningstjänstens organisation i fred och vid höjd ställning till planens aktualitet. beredskap. Räddningstjänsten ingår i Länsstyrelsens bered- En riskanalys från 1996 finns också upprättad. skapsorganisation för en kärnkraftsolycka vid Denna har som mål att ge kommunalförbun- OKG i Oskarshamn. Norra Öland utgör den dets, kommunernas förtroendevalda och tjän- yttre beredskapszonen för kärnkraftverket. I stemännen ett bra beslutsunderlag i frågor som räddningstjänstplanen redovisas även de större rör räddningstjänst, fysisk planering, bered- hamnområden där Räddningstjänsten bl.a. skapsplanering, miljöärenden, vägvalsstyrning ansvarar för miljöräddningstjänsten. av farligt gods och skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. En bra plane- I Räddningstjänstplanen redovisas också insats- ring ska minska riskerna för olyckor och tider och avstånd som är godtagbara för att nå olyckstillbud. De största riskområdena anses fram till olika byggnads- och bebyggelsetyper vara transporter av farligt gods samt lokalise- samt mobiliseringstider vid höjd beredskap. ringen av verksamheter som hanterar kemiska Brandstationer finns i Runsten, Borgholm och produkter. Löttorp. En sommarinsatsstyrka finns i Böda.

En sammanfattning av riskanalysen visar att: Bebyggelsens karaktär utgör en väsentlig ● Industriområdena är i huvudsak bra lokali- grund för valet av ambitionsnivån på insats- serade. De olyckstyper som inventeringen tider. Bebyggelsebeståndet kan indelas i tre antagit kan inträffa bedöms bli begränsade grupper. I bebyggelse hänförbar till grupp I bör inom industriområdenas gränser. man eftersträva insatstider under 10 minuter, i grupp II 20 minuter och i grupp III 30 minuter.

56 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Övning är en viktig del i Räddningstjänstens delar av den kommunala ledningsgruppen organisation och förslag på lämplig mark för samman för att leda och samordna kommunens övningsområde i Borgholms kommun beskrivs insatser. Ledningsplanen är då ett redskap för i texten för Högsrum och Räpplinge socknar. den kommunala ledningsgruppen i arbetet med att leda verksamheten. Inom Räddningstjänsten finns också en olje- skyddsplan för hela Öland. Planen behandlar Utgångsläge och förutsättning för ledningspla- hur Räddningstjänsten hanterar olyckor med nen är, att det man gör och handhar i normala olja som driver in från havet. Kuststräckorna fall ska man ansvara för även vid kriser och finns klassade efter känslighet, ett arbete som krig (ansvarsprincipen). Detta förutsätter att gjorts i samarbete med länsstyrelsen. Länssty- förvaltningar och bolag i den kommunala relsen har gjort en sammanställning av alla beredskapen har en planläggning och är förbe- kustkommuners oljeskyddsplaner. redda inom sitt ansvarsområde så att ledningsgruppen kan leda och fördela arbetet vid kata- Ölandsbron finns med som riskobjekt i Rädd- strofer, kriser och störningar. ningstjänstens riskanalys. Vid den bedöm- ningen rör det sig om trafikolycksbilden. Läns- Ledningsplanen omfattar och redogör mer de- styrelsen har initierat en utredning rörande taljerat för: beredskapen för ett större och långvarigare brott ● Ledningsgruppens organisation på bron, då trafiken från och till Öland helt bryts. ● Kommunstyrelsens delegation Beredskapen gäller då tillgången till båtar/färjor ● Åtgärdskalender för ledningsgruppen samt hamnar för dessa. Utredningsarbetet pågår ● Åtgärdskalender och detaljplan för och kommunens förhoppning är att resultatet av informationsverksamhet denna ska finnas med i nästa mandatperiods ● Åtgärdskalender vid långvariga elavbrott aktualitetsförklaring och eventuella omarbet- ● Åtgärdskalender vid svårare större ning av översiktsplanen. Resultat bör också snöoväder finnas med i den planerade översynen av Rädd- ● Åtgärdskalender vid flyktingmottagning ningstjänstens riskanalys, under 2003. ● Åtgärdskalender vid kärnenergiolycka

Kommunens strategi och organisation 1999 gjordes en riskanalys för kommunal- Ledningsplan teknisk försörjning vid kriser med långvarigt I kommunens ledningsplan, som antogs av elavbrott inom Borgholms kommun. Analysen Kommunstyrelsen 2000, behandlas hur den omfattade verksamheter och byggnader med kommunala beredskapen och delar av totalför- hög prioritet som borde förberedas så att elek- svaret är tänkt att fungera vid förhöjd bered- trisk kraft kan levereras genom reservanord- skap samt vid allvarliga påfrestningar och ningar vid elavbrott. störningar i samhället. Exempel på sådana händelser är större snöoväder, långvarigt el-, De verksamheter och byggnader analysen om- dricksvatten- och värmeavbrott. fattade var: ● Värmestugsverksamhet för allmänheten Andra exempel är stora olyckshändelser där ● Servicehus med äldreomsorg många personer drabbas eller hotar att drabbas ● Kök/kosthåll genom exempelvis utsläpp av farliga ämnen. ● Skol- och barnomsorgslokaler Räddningsinsatserna innefattas i sådana fall i ● Vatten- och avloppsanläggningar Räddningstjänstlagen. Räddningstjänsten har ● Räddningstjänsten huvudansvaret för de operativa räddningsin- satserna samtidigt som hela eller delar av den Resultatet av riskanalysen blev att Borgholms kommunala förvaltningen kan komma att kal- kommun har anskaffat reservkraftverk för ca las in. De kommunala förvaltningarnas ansvar 1,5 milj. kr vilket gör att kommunen är själv- är att ge stöd till de människor som drabbats, försörjande på el när det gäller nyckelfunktio- för att klara den uppkomna situationen. När en nerna i samhället, vid en krissituation. 50 % av händelse når en sådan omfattning att extraordi- summan erhöll kommunen i stadsbidrag från nära insatser måste sättas in, kallas hela eller Överstyrelsen för Civil Beredskap.

57 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Informationsplan Länsstyrelsen ansvarar för: Informationsplanen gäller vid kriser och kata- ● Information till allmänheten i frågor som strofer i fredstid samt vid höjd beredskap, gäller hela länet krigsfara och krig. Planen togs i kommunsty- ● Komplettering och anpassning av central relsen samtidigt som Ledningsplanen år 2000. myndighetsinformation ● Samordning av information inom länet Alla människor i Sverige har rätt att få korrekt Informationsplanen innehåller även en infor- och allsidig information om sådant som gäller mationskalender för informationsfunktionen. deras liv, miljö och den egendom de värde- Om hur kontakten med massmedia sköts, vilka sätter. Detta gäller även de som inte förstår upplysningscentralens uppgifter är, hur den svenska, är hörselskadade eller av annan an- interna informationen sköts, hur allmänna rikt- ledning har svårt att tillgodogöra sig informa- linjer vid informationsplanering ser ut samt en tion. förteckning över vilka som är informations- ansvariga. En grundförutsättning för att information ska vara trovärdig, uppfattas och förstås av så Totalförsvar många som möjligt är: Inom Borgholms kommun finns områden av ● att den utgår från människors behov riksintressen för totalförsvaret vilka av sekre- ● att den är öppen och sann tesskäl ej kan redovisas i översiktsplanen. ● att den lämnas snabbt och upprepas ofta ● att den är enkel och lättillgänglig Försvarsmaktens intressen är i sådana områ- ● att den är entydig, vilket underlättas av att den inriktade på att följa olika förändringar i den samordnas mellan olika myndigheter markanvändningen. I de fall försvarsmaktens och andra samverkande organ intressen berörs i plan och lovärenden sker en särskild prövning. I vissa fall kan försvars- Ansvarsfördelningen i informationsarbetet maktens intressen leda till att lovplikt måste mellan kommunen och Länsstyrelsen är för- införas med särskilda områdesbestämmelser. delad enligt följande: Kännedom om berörda områdens belägenhet Kommunen ansvarar för: och utsträckning finns hos kommunen och hos ● Information till allmänheten inom Länsstyrelsen. kommunen ● Komplettering av central och regional information för att orientera om förhållan- den och åtgärder inom den egna kommunen