DOCSLIB.ORG

Krutbrännaren 2009-1

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Krutbrännaren 2009-1 EN Krutbrännaren Nr 1 ∙ 2009 ∙ Årg 18 NT CR VU ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 18, 2009 nr. 1 ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2009 är 100:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 130:-). För medlemmar yngre än 25 år är avgiften 50:-. Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrän- naren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Kenneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 198 46. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tommy Knutsson (v.ordf.) Håkan Lundkvist Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Helena Lager Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Triberga 131, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485/450 55 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Tel. 0485 / 106 24 E-post: [email protected] “Ölands svampflora” Projekt Ölands hotade växter Ett pågående projekt där vi försöker Hjälp oss inventera sällsynta och hotade kartlägga svampfloran på Öland. Av- växter på Öland. Vill du ha en aktuell sikten är att få fram så kompletta sock- rödlista, eller äldre fynduppgifter som enfloror som möjligt för att därigenom behöver kontrolleras skriv eller ring till få en bild över arternas utbredning och Thomas Gunnarsson. frekvens. Är du intresserad så skriv eller ring till Tommy Knutsson. Omslagsbild: En kvartett rödlistade växter: Sandbrodd Milium vernale CR. Dvärglåsbräken Botrychium simplex EN. Hartmansstarr Carex hartmanii VU. Gotlandssolvända Fumana pro- cumbens NT. Samtliga foton i detta nummer: Thomas Gunnarsson Krutbrännaren 1 (18) 2009 Floraväktarrapport för 2008 2004 45 1992 sparsam Sandbrodd, Milium vernale CR 2002 62 Sandbrodd har en lokal med några dellokaler vid Åkerhagen Hö-Bor-1844 Horns kungsgård längs gångstigen till Kloster- 2008 6 holmen. Där växer arten på en betad torräng med Räpplinge socken diverse buskar. Det blev funnen redan 1974 men Borga hage Hö-Bor-1444 2008 7 2002 9 initialt ej bestämd. Den återfanns på lokalen 2005. 2006 4 2000 7 Sandbrodd blommar i slutet av maj och vissnar 2005 13 1999 7 snabbt bort. Inget hot föreligger mot lokalen. 2004 9 1992 12 Högby socken Borga hage Hö-Bor-1443 Horns kungsgård Hö-Bor-1711 6341505 1568145 2008 24 2000 20 2008 295 2007 110 2006 22 1999 2 Horns kungsgård Hö-Bor-1713 6341355 1567965 2005 42 1997 0 2004 41 1996 1 2008 130 2007 200 2002 36 1992 10 Horns kungsgård Hö-Bor-1849 6341530 1568230 Bergdala Hö-Bor-1338 2008 1200 2008 95 2002 125 Röllikesnyltrot, Orobanche purpurea CR 2007 95 2000 40 2006 24 1999 26 Röllikesnyltrot har en aktuell lokal på tomtmark, 2005 42 1996 65 funnen av tomtägaren 2002. Lokalen har en ordinär 2004 95 torrängsflora som är ogödslad. Ängen slås sent på Bergdala Hö-Bor-1326 säsongen. Värdväxten röllika verkar ha minskat 2008 8 2002 7 de senaste åren. Inget hot föreligger mot lokalen. 2007 2 2000 5 2006 0 1999 2 Tomtägaren är medveten om växten och dess säll- 2005 0 1992 1 synthet och gör allt för att den ska trivas. 2004 1 Böda socken Bergdala Hö-Bor-1318 Byxelkrok Hö-Bor-1473 2008 327 2002 170 2008 7 2004 25 2007 316 2000 85 2007 6 2003 75 2006 65 1999 85 2006 19 2002 11 2005 136 1992 200 2004 117 2005 41 Silverviol, Viola alba CR Klätt, Agrostemma githago EN Klätt har endast en årsviss lokal på Öland vid Ka- Denna tidigblommande viol har ett 10-tal lokaler i rum där den odlas i allmogeåkrar. Under året hitta- Borgholmstrakten. Arten växer på mer öppen mark i des den på två andra lokaler. Vid Köping socken har kanten av skogsbryn som snabbt värms upp tidigt på arten inkommit med utsäde från Småland. I Högby våren. Under året fick vi rapport om en lokal i Kö- socken har den troligen odlats i någon trädgård och ping socken på tomtmark, första fyndet i socknen. utkommit därifrån. Arten är inte medvetet införd där. Hoten mot arten Högby socken är hybridisering med andra arter främst buskviol V. Ålkistan 500 Hö-Bor-2036 6343450 1568650 hirta och luktviol V. odorata. Dessutom förekom- m norr mer uppgrävning och bortrensning av arten speciellt 2008 finns när den växer på tomtmark. Köping socken Köping socken Ramdala Hö-Bor-1893 6301860 1555860 Furuhäll Hö-Bor-1842 2008 100 2008 34 Klipplök, Allium lineare EN Borgholm Klipplök växer i Sverige endast på Stora alvaret i Kungsträdgården Hö-Bor-1454 0 (lokalen karst eller spricksträngsalvar. Den missgynnas av 2008 1992 17 förstörd) bete, speciellt med får, och har en minskande trend. 2002 8 Under 2008 upptäcktes en ny lokal i Hulterstad Skeppssättningen Hö-Bor-1464 socken. Sammanlagt finns 52 lokaler för klipplök. 2008 100 2000 30 2007 403 1999 20 2005 52 1997 sparsam 3 Krutbrännaren 1 (18) 2009 Vickleby socken 2003 2 1996 2 Storkarsten Hö-Mör-0807 2002 5 1995 5 2008 41 2000 135 Storkarsten 300 m O Hö-Mör-0818 2007 72 1999 55 2008 22 2001 14 2006 95 1998 115 2007 28 2000 61 2005 57 1997 114 2006 27 1999 14 2004 64 1996 129 2005 14 1998 67 2003 42 1995 128 2004 30 1997 42 2002 72 1994 173 2003 40 1996 71 2001 54 1993 110 2002 32 1995 70 Alvarvägen 500 m S Hö-Mör-0808 SO Trindkärr Hö-Mör-0829 2008 9 2001 14 2008 7 2001 18 2007 51 2000 140 2007 107 2000 170 2006 26 1999 2 2006 51 1999 2 2005 0 1998 80 2005 0 1998 122 2004 2 1997 129 2004 18 1997 82 2003 31 1996 496 2003 35 1996 350 2002 20 1995 326 2002 44 1995 627 Kullen 200 m V Hö-Mör-0809 Ö granen 300 m S Hö-Mör-0839 2008 3 2001 12 2008 0 2002 0 2007 17 2000 34 2007 1 2001 2 2006 15 1999 0 2006 0 2000 7 2005 0 1998 69 2005 0 1999 0 2004 7 1997 82 2004 3 1998 2 2003 20 1996 137 2003 0 2002 28 1995 151 200 m S alvarvägen Hö-Mör-0840 Ö granen Storkarsten O Hö-Mör-0810 2008 4 2001 8 2008 2 2001 3 2007 101 2000 124 2007 3 2000 42 2006 21 1999 1 2006 2 1999 5 2005 0 1998 92 2005 3 1998 30 2004 2 1997 11 2004 8 1997 62 2003 6 1996 17 2003 7 1996 72 2002 41 1995 11 2002 11 1995 18 Ö granen 500 m S Hö-Mör-0841 N och S Sörgranarna Hö-Mör-0811 2008 1 2002 2 2008 2 2001 23 2007 0 2001 4 2007 28 2000 357 2006 1 2000 1 2006 16 1999 19 2005 1 1999 0 2005 1 1998 220 2004 0 1998 4 2004 15 1997 221 2003 0 2003 14 1996 392 Trindkärr 750 m SO Hö-Mör-0842 2002 20 1995 236 2008 1 2002 3 Storkarsten O stenkanten Hö-Mör-0812 2007 4 2001 0 2008 2 2001 10 2006 0 2000 3 2007 6 2000 99 2005 1 1999 0 2006 4 1999 10 2004 0 1998 1 2005 1 1998 64 2003 1 2004 6 1997 67 Stenkanten 200 m NV Hö-Mör-0843 2003 15 1996 51 2008 1 2002 3 2002 6 1995 32 2007 2 2001 5 Resmokorridoren O Hö-Mör-0813 2006 0 2000 56 2008 8 2000 39 2005 0 1999 11 2007 18 1999 12 2004 1 1998 30 2006 2 1998 63 2003 1 2005 0 1997 61 Storkarsten 200 m SSO Hö-Mör-0844 2004 43 1996 40 2008 18 2002 33 2003 44 1995 34 2007 29 2001 15 2002 18 1994 57 2006 29 2000 52 2001 7 2005 21 1999 7 Storkarsten 400 m O Hö-Mör-0814 2004 29 1998 56 2008 1 2001 3 2003 48 2007 1 2000 4 Alvarvägen S Hö-Mör-0846 2006 0 1999 3 2008 2 2003 6 2005 1 1998 9 2007 7 2002 6 2004 3 1997 3 2006 2 2001 2 4 Krutbrännaren 1 (18) 2009 2005 0 2000 20 2001 2 1993 23 2004 2 Hasselkarsten 500 m SO Hö-Mör-0855 Resmogränsen 300 m N Hö-Mör-0847 2008 3 2006 15 2008 1 2003 1 2007 17 2007 2 2002 0 Stenåsa socken 2006 0 2001 2 Bårbykällan 350 m OSO Hö-Mör-0835 2005 0 2000 9 2008 12 2002 10 2004 10 2007 34 2001 1 Storkarsten 700 m O Hö-Mör-0849 2006 52 2000 33 2008 5 2004 19 2005 9 1999 0 2007 11 2003 12 2004 8 1998 3 2006 15 2002 2 2003 11 1997 5 2005 12 Tresockengränsen 300 m S Hö-Mör-0845 Rosenkarsten Hö-Mör-0852 2008 1 2003 0 2008 13 2000 21 2007 0 2002 1 2007 65 1999 4 2006 2 2001 2 2006 4 1998 49 2005 2 2000 8 2005 3 1997 31 2004 2 2004 12 1996 30 Fårfällan O Möckelmossen Hö-Mör-3108 2003 5 1995 62 2008 0 2007 16 2002 19 1994 90 Lilla Brunneby alvar Hö-Mör-3124 2001 14 1993 51 2008 0 2007 finns Sandby socken Resmo socken Tornrör 400 m N Hö-Mör-0820 Björken o Kojan 500 m VNV Hö-Mör-0836 2008 0 2000 0 2008 23 2002 65 2007 1 1999 0 2007 56 2001 31 2006 1 1998 0 2006 46 2000 92 2005 0 1997 0 2005 17 1999 12 2004 3 1996 0 2004 47 1998 35 2003 0 1995 2 2003 43 2002 0 1994 0 2001 0 1993 3 Björken o Kojan 300 m VNV Hö-Mör-0837 2008 20 2002 2 Ekelunda 1 km S Hö-Mör-0823 2007 16 2001 7 2008 0 2001 0 2006 1 2000 41 2007 0 2000 1 2005 2 1999 3 2006 0 1999 0 2004 5 1998 29 2005 0 1998 0 2003 4 2004 0 1997 0 2003 0 1996 0 Björken o Kojan 300 m SV Hö-Mör-0838 2008 1 2002 3 2002 0 1995 1 2007 3 2001 2 Forsfall 1,3 km V Hö-Mör-0833 2006 1 2000 6 2008 0 2001 0 2005 1 1999 1 2007 0 2000 0 2004 3 1998 16 2006 0 1999 0 2003 6 2005 0 1998 0 2004 0 1997 0 Storkarsten 700 m SSV Hö-Mör-0850 2008 14 2000 30 2003 0 1996 0 2007 30 1999 9 2002 0 1995 21 2006 17 1998 32 Tornrör 350 m S Hö-Mör-0853 2005 12 1997 27 2008 1 2000 4 2004 32 1996 30 2007 14 1999 0 2003 45 1995 45 2006 11 1998 1 2002 48 1994 109 2005 8 1997 0 2001 36 1993 23 2004 22 1996 4 Mörbylånga socken 2003 2 1995 11 2002 1 1994 6 Tresockengränsen 500 m NV Hö-Mör-0826
Load more

Recommended publications
  • Trollskogen to Discover in Trollskogen
    Many ancient remains NATURE RESERVE IN THE COUNTY OF KALMAR nature reserve For those interested in cultural history, there is also much Trollskogen to discover in Trollskogen. Around 15 burial cairns and Byxelkrok stone-settings provide the oldest traces of human settle- Grankullavik ment. Trollskogen In the 15th century, Örboviken (now Grankullaviken) was 136 a major naval base commanding a large part of the Central Bödabukten Baltic. Traces of the two entrenchments (eastern and Kalmarsund western redoubts) which defended the base are still visible. Böda There is also a stone wall dating back to the 16th century, which probably enclosed a hunting park. On the shore is BALTIC SEA the wreck of the schooner Swiks, which ran ashore here during a storm in December 1926. 0 4 km Löttorp Högby How to get to Trollskogen Nature Reserve: The reserve is located on the northern tip of Öland (approx. 65 km from Borgholm). Trollskogen’s coordinates (RT90): X: 63 58 21, Y: 15 79 10. Wreck of the schooner Swiks. Visit the nature reserve and the naturum Trollskogen! Please note ... Trollskogen is one of the most popular nature areas on ... that within the nature reserve it is forbidden to: northern Öland. Three walking trails start from the parking • drive motor vehicles, other than on existing roads, • ride, other than on existing roads, area, offering easy access to the countryside and history of • cycle, other than on the “main road”, the reserve. By the parking • camp, area you also find naturum • light fires, Trollskogen – a visitors’ • bring unleashed dogs or other loose pets, centre with exciting and • put up boards, signs, placards, posters or similar or make inscriptions, • destroy, remove or damage fixed natural objects or surfaces, educational information for • collect loose stones or remove pieces of bedrock, all ages about the geology, • damage or remove growing or dead trees, stumps, bark, branches or flora, fauna and cultural shrubs, history of Öland.
    [Show full text]
  • Krutbrännaren 2005-1
    Krutbrännaren Nr 1 • 2005 • Årg. 14 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 14, 2005 nr. 1. ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2005 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Keneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tel. 0480 / 198 46. E-post: kenneth- Tommy Knutsson (v.ordf.) [email protected] Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Tel. 0485 / 420 14 Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn E-post: [email protected] Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Thomas Johansson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Jutnabbevägen 19, 392 36 Kalmar Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 695 79 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Helena Lager St.
    [Show full text]
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52
    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
    [Show full text]
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52
    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
    [Show full text]
  • 1. the Archipelago Sea the Archipelago Sea Is a Part of The
    1. The Archipelago Sea The Archipelago Sea is a part of the Baltic Sea between the Gulf of Bothnia, the Gulf of Finland and the Sea of Åland, within Finnish territorial waters. By some definitions it contains the largest archipelago (island group) in the world by the number of islands, although many of the islands are very small and tightly clustered. The larger islands are inhabited and connected by ferries and bridges. The Åland Islands, including the largest islands of the region, form an autonomous region within Finland. The rest of the islands are part of Finland Proper. The Archipelago Sea is a significant tourist destination. Nature and Conservation The islands provide a unique and diverse environment for wildlife. The bigger islands resemble the coastal regions of continental Finland whereas skerries have a radically different environment. Smaller islands are devoid of trees, but still harbour a rich plantlife. The environment is sunny, has a relatively long growing season and is fertilised by guano. On the other hand, nearly constant wind and thin or non-existent soil limit plant growth. The very low salinity of the Baltic Sea makes splashes of seawater more benign for plant life. While most of the islands are rocky, some are actually extensions of the Salpausselkä ridge system, and thus composed of terminal morraine. Such islands include Örö and Jurmo. The flora and fauna in these islands is more diverse than in their rocky neighbours. The conditions can vary radically even within one small island, due to the features of the rock on which the islands are based.
    [Show full text]
  • Underlag Till Riksintressen För Kulturmiljövården, Borgholms
    Länsstyrelsen 1 (58) Kalmar län Underlag till riksintressen för kulturmiljövården Borgholms kommun Antagen av Riksantikvarieämbetet 2018-05-31 Länsstyrelsen 2 (58) Kalmar län Länsstyrelsen 3 (58) Kalmar län H19 ÖSTRA ÖLANDS KUST- OCH ODLINGSBYGDER Områdesnamn: RIK H19 Östra Ölands kust- och odlingsbygder Områdeskod: 88512019 Kommun: Borgholm Motivering: Odlings- och kustlandskap med en sedan medeltiden bibehållen markindelning där fornlämningsmiljöer från järnålderns bondesamhällen, bymiljöer formade som radbyar, odlade inägojordar, betade sjömarker, samt sjöbodar och säsongsmässiga fiskelägen tillsammans väl uttrycker utvecklingen av kulturlandskapet. Uttryck för riksintresset: Fornlämningsmiljöer från främst äldre järnåldern med tydliga samband till sentida gärden och byar. Odlingslandskapets tydliga indelning med inägor och utmarker av medeltida karaktär med öppna och betade sjömarker. Gärdesmurar, skiftesmurar och utmarksmurar som tillsammans berättar om odlingslandskapets utveckling från medeltid till 1900-tal. Radbyar på medeltida lägen med bebyggelse från 1700- till 1900-tal och med nära koppling till kringliggande odlingsmarker. Småskalig malmbebyggelse ifrån 1700-tal till 1900-tal karakteristiskt placerade i byarnas utkanter. De medeltida kyrkorna med tillhörande sockencentrum samt deras visuella samband med kringliggande kulturlandskap. Hamnar, fyrplats samt säsongsmässiga fiskelägen med låga sjöbodar från 1800- och 1900-tal, ofta rödmålade träbyggnader, och deras samband med byar och kringliggande landskap. Kvarnarna och hur de utifrån sin placering på höjdlägen framträder i landskapet. Kapelluddens fyr och kapellruin och deras karakteristiska siluett i landskapet. Visuella samband mellan byarna, det kringliggande landskapet och Östersjön. Länsstyrelsen 4 (58) Kalmar län Beskrivning av kulturmiljön Inledning Det kustnära landskapet på Ölands östra sida, och öster om den sammanhängande skogsbygden i Mittlandet, präglas av ett till största delar öppet odlingslandskap. Området binds samman av den genomgående landsvägen som följer en gammal strandvall.
    [Show full text]
  • Öland : Landskapets Kyrkor
    Öland landskapets kyrkor Ölands norra udde Ölands församlingskyrkor 1950 Vid medeltidens slut fanns 34 sockenkyrkor samt sju kapell på Öland. Av de nuvarande Böda kronopark 34 församlingskyrkorna, äldre än 1950, är Oskarshamn dock endast några få helt medeltida. De övriga är samtliga nybyggda eller ombygg- 9 # da under 1700- och 1800-talen. En av de medeltida kyrkorna har bevarats som öde- kyrka. Av kapellen återstår endast i några fall synliga ruiner. 9 # Bakgrunden till det omfattande nybyg- gandet var den allmänt stora folkökningen 9 # 9 under främst 1800-talet och tidens krav på # större och mera ändamålsenliga prediko- lokaler. De medeltida kyrkorna på Öland 9 avvek genom sina påbyggda vindsvåningar # Mönsterås för profana ändamål och ofta torn både i öster och väster från den nya idealkyrkan 9 # och var dessutom svåra att underhålla. I många fall behölls dock det medeltida väst- tornet liksom användbara murdelar när 9 kyrkan i övrigt förnyades. # 9 En liknande, men något förenklad kart- # SMÅLAND bild på rapportens baksida visar försam- Borgholm lingskyrkorna i hela riket. 9 9 # # # 9 # 9 # 9 # 9 # 9 # 9 # 9 # Mittlandsskogen Kalmar 9 # Färjestaden 9 # 9 # 9 # 9 9 # # Möre 9 # 9 9 # # Mörbylånga 9 # 9 # Perioder 9 # Medeltiden Öland 1550–1760 Stora Alvaret 9 # 9 Församlingskyrkor och # 1760–1860 församlingsgränser 1950 1860–1950 9 # Osäker 9 # Fylld prick anger period för uppförande. © Lantmäteriverket Gävle 2002 Ring anger period för eftermedeltida ombyggnad av långhus/kor. BLEKINGE 9 #) 0 10km Ölands södra udde Ölands norra udde Ölands församlingskyrkor 1950 Vid medeltidens slut fanns 34 sockenkyrkor samt sju kapell på Öland. Av de nuvarande Böda kronopark 34 församlingskyrkorna, äldre än 1950, är Oskarshamn dock endast några få helt medeltida.
    [Show full text]
  • Ölands Första Kyrkor -Stormännens Gårdskyrkor? Av Maria Brynielsson
    Uppsatsen är publicerad på internet av projektet Öländska resor _____________________________________________ Arkeologi 80 p _____________________________________________ Ölands första kyrkor -stormännens gårdskyrkor? av Maria Brynielsson Uppsats inom kursen Arkeologi 10p Handledare: Dag Widholm Högskolan i Kalmar Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Vårterminen 2000 1 Brynielsson, M. 2000. Ölands första kyrkor –stormännens gårdskyrkor? D-uppsats. Kalmar Högskola. ABSTRACT The aim of this essay is to investigate if there are any original farm churches on Öland and if they are located at pre historically or Middle Ages centres. I have worked with literature studies to illustrate my questions. I can establish the fact that several of the churches have signs that indicates that they can be original farm churches. Many of the churches on Öland are located at pre historically communication roads and on high levels. Some churches are also located near by centralplaces, for instance Köping which lies next to the old market place. Keywords: Öland, early Middle Ages, churches. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING…………………………………………………………………. 6 2. PROBLEMSTÄLLNING……………………………………………………. 6 3. AKTUELL FORSKNING AV BETYDELSE FÖR MIN PROBLEMSTÄLLNING………………………………………………... 7 3.1. Religionsskiftet mellan hednisk och kristen tro……………………….. 7 3.2. Processen mot kristnandet avspeglad i föremål och fornlämningar………………………………………………. 8 3.2.1. Runstenar…………………………………………………… 8 3.2.2. Eskilstunakistor…………………………………………….. 9 3.2.3. Några olika tolkningar om runstenarna…………………….. 10 3.2.4. Frösö kyrka och hedniska offer…………………………….. 11 3.3. Svearna…………………………………………………………………… 12 3.3.1. Ortnamn som tyder på svearikets påverkan………………… 12 3.3.2. Vårdkasar……………………………………………………. 13 3.4. Mynt och silverskatter…………………………………………………… 14 4. METOD OCH KÄLLMATERIAL…………………………………………. 15 5. BAKGRUND…………………………………………………………………. 15 5.1. Beskrivningar och teckningar över kyrkorna på Öland……………… 15 5.1.1.
    [Show full text]