Kulturmiljöutredning För Området Djupvik-Lofta
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Kulturmiljöutredning för området Djupvik-Lofta Kulturmiljöutredning 2011 Djupvik-Lofta, Föra socken, Borgholms kommun, Öland Lotta Lamke Magnus Reuterdahl Ulrika Söderström KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk rapport 2011:15 Gärdslösa kyrka • Kalmar läns museum Kulturmiljöutredning för området Djupvik-Lofta Kulturmiljöutredning 2011 Djupvik-Lofta, Föra socken, Borgholms kommun, Öland Författare Lotta Lamke, Magnus Reuterdahl, Ulrika Söderström Copyright Kalmar läns museum Redaktion Liselotte Jumme, Per Lekberg, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Abstract Keywords: cultural historic analysis, historical maps, Föra parish, prehistory, newer time, history, agriculture, quarries, ancient remains, ancient monuments, Öland. In May 2011, Kalmar County Museum or II are recommended before any exploitation performed a cultural historic analysis of the is planned. Areas holding ancient monuments area around Djupvik-Lofta. The analysis was and remains, wetlands and areas with quarries based upon a field survey made by the building are pointed out as of special interest. Non conservator and antiquarian Lotta Lamke and protected cultural historic remains should be on studies made in databases, historical maps, examined to ensure their status. antiquarian reports and articles, and local The following areas are pointed out as of historical literature. particularly importance for the Djupvik-Lofta The area in question has a history of high cultural historic environment: Stenkusten, historical value that stretches from prehistoric Lofta stenbearbetningsområde, Norra Djup- time up until today. Regarding most parts of vik, Lundebytorps gårdar and Södra alvar- the area archaeological investigations stage I markerna. Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Innehåll Sammanfattning .................................................................................................7 Inledning ..............................................................................................................8 Kulturlandskapets historiska dimension ................................................................................. 8 Föra socken - natur och näringsförutsättningar ..................................................................8 Historik..............................................................................................................11 Sammanfattande historik ..........................................................................................................11 Utredningsområdet innan cirka 1820 ...................................................................................11 Utredningsområdet cirka 1820-1920 ....................................................................................14 Utredningsområdet cirka 1920 - idag ..................................................................................18 Fornlämningar ..................................................................................................26 Det historiska kartmaterialet ..................................................................................................26 Tidigare antikvarisk verksamhet .............................................................................................27 Fornminnesregistret (FMIS) .....................................................................................................30 Konsekvensbedömning fornlämningar ..................................................................................30 Konsekvensanalys och rekommendationer ...................................................33 1. Stenkusten ...............................................................................................................................34 2. Lofta kustmarker ...................................................................................................................36 3. Lofta och Lundebytorps jordbruksmarker.......................................................................38 4. Lofta mosse .............................................................................................................................42 5. Alvarmarkerna .......................................................................................................................43 6. Centrala Djupvik ...................................................................................................................46 7. Södra Djupvik med Grönvik ...............................................................................................49 Referenser .........................................................................................................53 Tekniska och administrativa uppgifter ...........................................................55 Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Skala 1:1 000 000 Karta över Kalmar län med undersökningsområdet markerat. 6 Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Sammanfattning Utredningsområdet har studerats ge- I området finns även lämningar från nom historiska kartanalyser (Lantmäte- den s.k. Föralinjen, som byggdes under riets historiska kartor, GEORG), arkiv- beredskapsåren som ett stridsvagnshin- studier (Fornsök, Kringla, SHM,SOFI, der i form av en kanal tvärs över Öland. Kalmar läns museums topografiska ar- I de flesta delar rekommenderas sär- kiv), antikvariska rapporter och artiklar skild arkeologisk utredning etapp I eller samt hembygdslitteratur. II inför vidare detaljplaneläggning eller Området har höga kulturhistoriska markingrepp. Områden med övriga kul- värden, från såväl nyare tid som histo- turhistoriska lämningar bör utredas för risk och förhistorisk tid. Följande före- att säkerställa dess status. teelser anses vara av särskild betydelse I rapporten har utredningsområdet för områdets kulturmiljö: indelats i sju stycken karaktärsområden. För varje sådant område ges särskilda • Fornlämningsområden rekommendationer avseende vidare ut- • Våtmarker (arkeologi) byggnad och förtätning av bebyggelsen, • Stenbrott, lämningar av stenhante- utifrån respektive områdes kulturvär- ring den och karaktär. • Äldre smågårdar och lägenhetsbe- byggelse (boningshus, ekonomi- byggnader, uthus) • Sjöbodar med tillhörande anlägg- ningar samt övriga spår av fiske • Sommarstugor äldre än ca 1950 med bevarad karaktär • Murar av gråsten och kalksten, även modernare sådana 7 Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Inledning Inför framtagandet av en fördjupad översikts- Äleklinta–Grönslunda och längst i norr K31 plan för området Djupvik-Lofta, Föra socken, Sandvik - Horn. har Borgholms kommun bedömt att en kultur- miljöutredning skall genomföras för området. Syftet med utredningen är att ge kommunen en Kulturlandskapets historiska dimension övergripande bild av hur en hållbar utveckling Kulturlandskapet kan sägas vara uppbyggt av kan ske utan att områdets karaktär och viktiga en mängd olika skikt, där spår efter äldre ti- kulturmiljö går förlorad. ders seder och bruk tillsammans med naturliga Enligt förfrågan från Borgholms kommun förutsättningar och dagens bebyggelse och an- skall kulturmiljöutredningen innefatta: vändande av landskapet bygger upp en helhet (fig.1). Den historiska dimensionen av kultur- • Fornlämningar landskapet kan utgöras av synliga och osynliga • Kulturhistoriskt intressanta byggnader fysiska spår efter äldre tiders seder och bruk, och miljöer fram till idag men också av äldre historier och traditioner • Kulturmiljöhistoria fram till nutid. Bak- kring platser och företeelser i landskapet. grundshistorien till byarna och hur mar- Ortnamn, smånamn och traditioner är andra kerna brukats fram till idag markörer som berättar om nyttjandet av land- • Landskapsbild ur ett kulturmiljöhistoriskt skapet och hur det utvecklats över tid. Delar av perspektiv. En områdeskarta med tillhö- kulturlandskapet är dolt för oss, såsom fysiska rande beskrivning av de olika karaktärer lämningar efter äldre tiders verksamheter un- som finns i form av olika element/objekt der mark. Om kunskap om sådana lämningar t ex platser, byggnadsområden, speciella kan tas fram, exempelvis genom arkeologiska byggnader, vägar osv. undersökningar, kan kulturlandskapet tillfö- ras nya dimensioner och således berikas. Planområdet mäter 350 ha. Området upptas idag till största delen av jordbruksmark men inom området finns även våtmarksområden Föra socken - natur och näringsförut- där Lofta mosse är bland de större. Bebyggel- sättningar sen är till stor del koncentrerad kring Djupvik Föra socken sträcker sig från kust till kust tvärs som är den större orten i området. över Öland, i ett avsnitt där ön bara är cirka Området berörs av två riksintresseområ- en halvmil bred. Marken ligger några få meter den för kulturmiljövården, längst i söder K29 över Östersjöns yta, med de högsta partierna 8 Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Fig. 1. Utsnitt ur generalstabskartan från år 1874. Byarna Lofta, Hjälmstad och Gel hörde vid tiden till Pernäs socken, men överfördes år 1891 till Föra socken. på cirka 10 meter över havet vid landborgen och relativt små. i väster. Närmast Kalmarsundskustens branta Fisket har, liksom i de flesta kustområden, kalkstensstrand, där utredningsområdet är be- historiskt sett utgjort en viktig del av hushål- läget, ligger ett smalt bälte av högre belägna lens ekonomi. Husbehovsfisket