DOCSLIB.ORG

Bete, Störning Och Biologisk Mångfald I Odlingslandskapet

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bete, Störning Och Biologisk Mångfald I Odlingslandskapet Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet - Hotade skalbaggar i öländska torrmarker Håkan Ljungberg Meddelande 2002:20 Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet - Hotade skalbaggar i öländska torrmarker Meddelande 2002:20 ISSN 0348-8748 ISRN LSTY-H-M—2002/20—SE Utgiven av: Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig enhet: Miljöenheten Författare: Håkan Ljungberg Omslagsbild: Håkan Ljungberg Foto: Bengt Andersson (Calosoma reticulatum, Geotrupes vernalis och Lytta vesicatoria) Håkan Ljungberg (alla övriga bilder) Karta: Markus Forslund Karttillstånd: Bakgrundsdata - © Lantmäteriverket Ur Geografiska Sverigedata Dnr. 507-99-1144 Redigering: Therese Säfström Tryckt hos: Länsstyrelsens tryckeri, december 2002 Upplaga: 150 ex. Omslagsbilden: Alvarlarvmördaren Calosoma reticulatum — live! På bilden framgår tydligt hur karg och vegetationsfattig artens miljö är. Vickleby, Karlevi södra alvar 4/6 2000. 2 Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet - Hotade skalbaggar i öländska torrmarker ”Ölands strand hade wi knapt rördt, förr wi märkte, at detta Land war helt annorledes än de andre Sweriges Provincier; satte oss derföre i sinnet, desto nogare up- teckna alt hwad på denna Ö föreföll.” Carl Linnaeus, 1 juni 1741 3 Förord Stora naturvärden är knutna till det småskaliga öländska odlingslandskapet. Alvarmarker med tunna jordar är unika miljöer, med en växt- och djurvärld som präglats av och anpassats till näringsfattig- domen och de extrema störningarna. Ölands Stora alvar är världens största hävdade alvarmark, och den långa beteskontinuiteten på de magra jordarna vidmakthåller livsbetingelser för många arter som på Sveriges fastland har fått allt svårare att överleva. När södra Ölands odlingslandskap i november 2000 utsågs till världsarvsområde var detta en bekräftelse av alvarens stora betydelse också i ett internationellt perspektiv. Att faunan av skalbaggar och andra insekter på de öländska alvaren är mycket särpräglad har länge varit känt, men hur olika arter fördelar sig på olika typer av alvarmark och andra typer av torra marker är i hög grad outforskat. Denna inventering avser att öka kännedomen om skalbaggsfaunan på de öländska sandstäppslok- alerna, ett antal naturvårdsområden på Stora alvaret och några av småalvaren på mellersta Öland. Förutom de rena alvarmarkerna, torrängarna och sandfälten berör inventeringen också andra torra, störningspräglade miljöer i det öländska landskapet. Rapporten visar att Öland fortfarande hyser mycket höga entomologiska värden, knutna till torr- marker. De mest hotade miljöerna är dels ogödslade torrängar i mittlandsskogen och i alvarens utkanter, dels de få kvarvarande öppna sandmarkerna. Många hotade arter är dessutom knutna till ruderatpräglade miljöer i det ålderdomliga odlingslandskapet, och tycks gå en mycket dyster fram- tid till mötes. Länsstyrelsen i Kalmar har därför ett stort ansvar, vilket beaktas i de regionala miljömål som är under utarbetande. Åtgärder måste vidtas för att inte omistliga värden skall gå förlorade — och det är dessutom bråttom! Författaren är ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Thomas Johansson Länsstyrelsen i Kalmar 4 Innehåll Förord ........................................................................................................................................................................................ 4 Inledning .................................................................................................................................................................................... 6 Solens och vindarnas ö ........................................................................................................................................................... 7 Om inventeringsarbetet ........................................................................................................................................................... 7 De inventerade naturtyperna och deras fauna ...................................................................................................................... 8 Hällmarksalvar ..................................................................................................................................................................... 8 Grusalvar .............................................................................................................................................................................. 9 Alvartorrängar och andra torrängar .................................................................................................................................... 10 Sandstäpp och andra sandmarker ..................................................................................................................................... 11 Grustag, vägslänter, gravhögar, trädesåkrar och andra kulturskapade torrmarker ........................................................... 13 De undersökta lokalerna och deras fauna ........................................................................................................................... 14 1) Alvarmark på sydvästra Öland ....................................................................................................................................... 16 2) Kastlösa, Parteby alvar .................................................................................................................................................. 16 3) Längs landborgen mellan Kastlösa och Resmo ............................................................................................................ 16 4) Sandmarker längs södra Ölands västsida ..................................................................................................................... 17 5) Resmo, Resmo (Gynge) alvar ....................................................................................................................................... 17 6) Stenåsa, Stora Brunneby, Norra Kvinneby och Frösslunda alvar ................................................................................. 17 7) Vickleby, Stora och Lilla Vickleby alvar .......................................................................................................................... 17 8) Vickleby, Karlevi alvar .................................................................................................................................................... 18 9) Sandby, Skarpa Alby och Dröstorps alvar ..................................................................................................................... 18 10) Sandmarker i Sandby socken ...................................................................................................................................... 18 11) Gårdby, Gårdby sandtag .............................................................................................................................................. 18 12) Gårdby, Gårdby sandstäpp .......................................................................................................................................... 19 13) Torslunda, Kåtorp och Tävelsrum ................................................................................................................................ 20 14) Algutsrum, Gråborg, Hönstorp, Törnbotten och Jordtorpsåsen .................................................................................. 20 15) Algutsrum, Övetorpsåsen ............................................................................................................................................ 20 16) Algutsrum, Lilla Hult ..................................................................................................................................................... 21 17) Sandmarker i Algutsrum och Glömminge socknar (Strandskogsfältet ) ..................................................................... 21 18) Glömminge, Gillsätra ................................................................................................................................................... 22 19) Sandmarker i Glömminge och Högsrums socknar (Rällafältet) .................................................................................. 23 20) Högsrum, Karums alvar och Noaks ark ....................................................................................................................... 23 21) Högsrum, Halltorp ........................................................................................................................................................ 24 22) Räpplinge, Greby alvar och Getstadås ........................................................................................................................ 24 23) Räpplinge, Borgholms alvar......................................................................................................................................... 25 24) Gärdslösa, Lindby Tall.................................................................................................................................................. 25 25) Bredsätra, Skedemosse .............................................................................................................................................. 25 26) Föra, Greda äng ........................................................................................................................................................... 25 27) Markerna kring Hornsjön ............................................................................................................................................
Load more

Recommended publications
  • Riksintressen För Kulturmiljövården – Kalmar Län (H)
    Riksintressen för kulturmiljövården – Kalmar län (H) Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som finns på webbplatsen: www.raa.se H län beslut RAÄ 1997-08-18. Beslut (H58) 2015-03-23. Gamlehult-Klobo (H61) hävt 2015-03-30. Beslut (H68), (H72), (H75), (H76) 2015-03-31. Beslut (H56), (H54), (H57) 2015-04-08. Hadetorp-Rosenvik (H69), Kantebo (H71), Kronobäck- Råsnäs hävt 2015-04-13. Beslut (H51), (H52), (H53), (H99) 2015-04-21. Beslut (H42), (H43), (H44), (H45) 2015-05-04. Ringhult (H98), Sundsholm (H88), Dalsebo-Krokarp (H77) hävt 2015-06-01. Beslut (H87), (H89), (H90), H92), (H93), (H94), (H96). (H97) 2015-06-23. Beslut (H59), (H60), (H70), (H73), (H74) slås samman till Emådalen (H70) 2015-08-18. Beslut(H95) delas upp i två delar 2015-11-17 . Ösjöfors (H81) hävt 2015-11-23, Hästmahult (H41) hävt 2015-11-23. Beslut (H48), (H49), (H50), (H100) 2016-03-11. Beslut (H36), (H63), (H64), (H65), (H66),(H67), (H78), (H79), (H80), (H82), (H83), (H84), (H85), (H86) 2016-06-17. Beslut (H47),(H46),(H40), (H39),(H101) 2016-11-07. Revidering Emådalen H70 tillägg Em, revidering Smålands Stenkust H62 tid. Em-Vånevik. Dokument uppdaterat 2017-03-08 Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Kalmar län (H) enligt 3 kap 6 § miljöbalken BORGHOLMS KOMMUN ________________________________________________________ 5 Vanserums malm - Norra Bäck [H18] (Runstens sn) ___________________________________________ 5 Gärdslösa - Runsten [H19] (Gärdslösa, Långlöt och Runsten snr) _________________________________ 5 Rönnerums fornby [H20] (Högsrum
    [Show full text]
  • Dung Beetle Assemblages Attracted to Cow and Horse Dung: the Importance of Mouthpart Traits, Body Size, and Nesting Behavior in the Community Assembly Process
    life Article Dung Beetle Assemblages Attracted to Cow and Horse Dung: The Importance of Mouthpart Traits, Body Size, and Nesting Behavior in the Community Assembly Process Mattia Tonelli 1,2,* , Victoria C. Giménez Gómez 3, José R. Verdú 2, Fernando Casanoves 4 and Mario Zunino 5 1 Department of Pure and Applied Science (DiSPeA), University of Urbino “Carlo Bo”, 61029 Urbino, Italy 2 I.U.I CIBIO (Centro Iberoamericano de la Biodiversidad), Universidad de Alicante, San Vicente del Raspeig, 03690 Alicante, Spain; [email protected] 3 Instituto de Biología Subtropical, Universidad Nacional de Misiones–CONICET, 3370 Puerto Iguazú, Argentina; [email protected] 4 CATIE, Centro Agronómico Tropical de Investigación y Enseñanza, 30501 Turrialba, Costa Rica; [email protected] 5 Asti Academic Centre for Advanced Studies, School of Biodiversity, 14100 Asti, Italy; [email protected] * Correspondence: [email protected] Abstract: Dung beetles use excrement for feeding and reproductive purposes. Although they use a range of dung types, there have been several reports of dung beetles showing a preference for certain feces. However, exactly what determines dung preference in dung beetles remains controversial. In the present study, we investigated differences in dung beetle communities attracted to horse or cow dung from a functional diversity standpoint. Specifically, by examining 18 functional traits, Citation: Tonelli, M.; Giménez we sought to understand if the dung beetle assembly process is mediated by particular traits in Gómez, V.C.; Verdú, J.R.; Casanoves, different dung types. Species specific dung preferences were recorded for eight species, two of which F.; Zunino, M. Dung Beetle Assemblages Attracted to Cow and prefer horse dung and six of which prefer cow dung.
    [Show full text]
  • Världsarvsveckan 15-21 Juli 2019 Sodraoland.Com
    Världsarvet Södra Öland VÄRLDSARVSVECKAN 15-21 JULI 2019 SODRAOLAND.COM Missa inget som händer på södra Öland! Visste du att Mörbylånga kommun precis har lanserat en app? Där hittar du bland annat kötider på Ölandsbron, evenemang, badplatstemperaturer, kartvyer med offentliga toaletter, laddstolpar, vandringsleder och mycket mer! Appen finns till både Android och iPhone. Du laddar enkelt ner den kostnadsfritt från App Store eller Google Play. VÄLKOMMEN TILL VÄRLDSARVSVECKAN Den 15-21 juli går flera arrangörer samman och genomför en vecka med extra många världsarvsaktiviteter, som du hittar i det här programmet. Passa på att uppleva och njuta av världsarvet på södra Öland! Samtidigt som världsarvsveckan pågår Mat i Världsarvet. Den 18-19 juli kan du besöka en välfylld matmässa, äta god mat, delta i kvällsaktiviteter och gå på seminarier och provningar. Allt detta kan du uppleva i Mörbylånga hamnområde. Programmet hittar du i den här foldern. SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Södra Öland är med på Unescos lista över världsarv. Landskapet här är unikt och värdefullt. I världsarvet Södra Ölands odlingslandskap ingår byarna, åkrarna, Stora alvaret och sjömarkerna. I dag fortsätter lantbrukarna att odla jorden och låta sina djur beta. Tack vare lantbrukarna kan odlingslandskapet upplevas av nya generationer. Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. Det finns i dag drygt 1000 världsarv på FN-organisationen Unescos världsarvslista varav 15 finns i Sverige. VANDRA I VICTORIAS FOTSPÅR Visste du att H.K.H Kronprinsessan Victoria vandrade genom världsarvet under en landskapsvandring den 9 maj 2018? Sällskapet vandrade 15 km av Mörbylångaleden från Seby läge till Ås kyrka.
    [Show full text]
  • Experience Southern Öland – Hiking Trails
    HIKING TRAILSHIKING 140 KM Experience southern Öland Hiking trails through the World Heritage MAP SYMBOLS current trail other trails visitors attraction nature reserve CONTENT birdwatching area wildlife area World Heritage 2 bathing place Signature trail Öland: Mörbylångaleden 4 Mörbylångaleden stage 1 6 barbecue area Mörbylångaleden stage 2 8 car park Mörbylångaleden stage 3 10 resting area Mörbylångaleden stage 4 12 Mörbylångaleden stage 5 14 seating Stora alvarleden 16 toilets Nunnedalen 18 wind shelter Ekelundaleden 20 Örnkulleleden 22 Bårby källa 24 Gösslundaleden 26 Gösslunda – Tingstad flisor 28 Penåsa – Tingstad flisor 30 Millersten 32 Penåsa ödeby 34 Eketorpsleden 36 Other trails 38 Allemansrätten 40 iking is like a balm for both body and emerges for all the senses. Presented within this soul. To leave everyday stress behind brochure, are the hiking trails that are looked after for a moment of hiking, whether it is by Mörbylånga municipality with additional tips long or short, whether it is in areas about trails looked after by the County Adminis- Hyou are familiar with or in new terrain, provides trative Board and non-profit associations. an immediate energy boost and peace of mind while your muscles work. When hiking, it is important to keep in mind that you are a guest in nature or on someone’s land. When you also add the landscape of southern A prerequisite for keeping our land open is that Öland to the equation, an unbeatable combination it is respected and used with care. 1 WORLD HERITAGE Stile The agricultural landscape of southern Öland Stiles are placed along the trails. A stile is a type of ladder, over a fence or wall, made so that people can get Southern Öland offers a unique and exceptionally and stone walls to testify to the long history of the over but not livestock.
    [Show full text]
  • Krutbrännaren 2006-1
    Krutbrännaren Nr 1 • 2006 • Årg. 15 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 15, 2006 nr. 1. ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2006 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Keneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tel. 0480 / 198 46. Tommy Knutsson (v.ordf.) E-post: [email protected] Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Tel. 0485 / 420 14 Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn E-post: [email protected] Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Crister Albinsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Övra Västerstad 107, 380 62 Mörbylånga Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485 / 665 810 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Helena Lager St.
    [Show full text]
  • The Work of the LIFE Project on the Agricultural Landscape in the Southern Part of the Island of Öland, Sweden(1)
    The work of the LIFE Project on the agricultural landscape in the southern part of the island of Öland, Sweden(1) ■ Basic profile ①Climate: Despite the high latitude, the North Atlantic current gives southern Sweden a temperate climate. Annual rainfall is 500-700mm with seasonal changes small on average. Annual Average Temperature: 6.7℃ Annual Rainfall: 540.2mm ②Area：450,000km² ③Population：（2008） 9.16 Million (2) ④Land-use （ 2005 ） Agricultural Land 27,100 km² Öland (6.6%)〔Farmland 22,000 km²(5.3%), Pasture 5,100 km² （1.3%）〕, Forest 275,000 km²（67.1%）, Others 118,000km² (26.3%) Fig.1 Öland Island in Sweden ■Southern Öland: Regional Profile Since the EU‟s CAP reforms to agricultural management in 1992, Agro-Environmental and other regulations have attached importance to extensively managed agricultural land with high biodiversity and semi-natural vegetation. Sweden joined the EU in 1995. A unique limestone barren plain known as the Stora Alvaret lies on the island, having been used for grazing livestock for several thousand years. Visiting in 1741, Carl Linnaeus wrote that, "It is noteworthy how some plants are able to thrive on the driest and most barren places of the alvar"（3）. However, decreasing use over the last 30 years has led to the grasslands becoming overgrown, with many flowering plants (phanerogams) disappearing, leading to further deterioration. From 1996 onwards the South Öland agricultural landscape was re-recognized by the EU through the work of the LIFE Project, and registered as a UNESCO World Heritage site in 2000. 1 Photo 1 Stora Alvaret – even the shrubby cinquefoil is grazed by cattle.
    [Show full text]
  • Översiktsplan 2002 Borgholms Kommun
    ÖVERSIKTSPLAN 2002 BORGHOLMS KOMMUN 1 Översiktsplan 2002 – Borgholms kommun Ur Allmänt kartmaterial©Lantmäteriet, Gävle Medgivande: M2002/3738, 4458, 6663. Kartorna godkända för spridning ur sekretessynpunkt, juli 2003. Omslagsfoto: Ann Moreau, Leo. Eriksson Tryck: ADT digitaltryck. Borgholm 2003 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 5 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURS- HUSHÅLLNING 58 Översiktsplanens syfte och innehåll 5 Bakgrund och tidigare planer 6 Riksintressen 58 Läsanvisningar 7 Sektorsvisa riksintressen 58 Riksintressen i Borgholms kommun 58 2. ALLMÄNNA INTRESSEN 8 Riksintresse för yrkesfisket 58 Riksintresse för fyndigheter av ämnen Värdefulla naturresurser 8 och material 58 Borgholm och omvärlden 9 Riksintresse för sjöfart 58 Ölands kommunalförbund 9 Riksintresse för kulturmiljövården 59 Övrigt samarbete 9 Riksintresse för naturvården 60 Baltic Seven Islands, B7 10 Riksintresse för friluftslivet 63 Vänorter 10 Natura 2000 63 Befolkning 11 Resurshushållning 65 Näringsliv 12 Särskilda bestämmelser för mark Tillverkningsindustri 13 och vatten 65 Småföretagande 13 Distansarbete 13 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR 69 Tjänste- och servicearbete 15 Konstnärlig verksamhet 15 Böda socken 69 Handel 15 Högby socken 75 Turism 15 Källa socken 81 Natur- och kulturturism 17 Persnäs socken 86 Jordbruk 18 Föra socken 91 Skogsbruk 20 Alböke socken 96 Fiske 22 Löts socken 100 Stenindustri 22 Köpings socken 105 Tätort och landsbygd 23 Egby socken 110 Offentlig service 25 Bredsättra socken 114 Utbildning och barnomsorg 25 Räpplinge socken 118 Vård och omsorg
    [Show full text]
  • Scarabaeidae) in Finland (Coleoptera)
    © Entomologica Fennica. 27 .VIII.1991 Abundance and distribution of coprophilous Histerini (Histeridae) and Onthophagus and Aphodius (Scarabaeidae) in Finland (Coleoptera) Olof Bistrom, Hans Silfverberg & Ilpo Rutanen Bistrom, 0., Silfverberg, H. & Rutanen, I. 1991: Abundance and distribution of coprophilous Histerini (Histeridae) and Onthophagus and Aphodius (Scarabaeidae) in Finland (Coleoptera).- Entomol. Fennica 2:53-66. The distribution and occmTence, with the time-factor taken into consideration, were monitored in Finland for the mainly dung-living histerid genera Margarinotus, Hister, and Atholus (all predators), and for the Scarabaeidae genera Onthophagus and Aphodius, in which almost all species are dung-feeders. All available records from Finland of the 54 species studied were gathered and distribution maps based on the UTM grid are provided for each species with brief comments on the occmTence of the species today. Within the Histeridae the following species showed a decline in their occurrence: Margarinotus pwpurascens, M. neglectus, Hister funestus, H. bissexstriatus and Atholus bimaculatus, and within the Scarabaeidae: Onthophagus nuchicornis, 0. gibbulus, O.fracticornis, 0 . similis , Aphodius subterraneus, A. sphacelatus and A. merdarius. The four Onthophagus species and A. sphacelatus disappeared in the 1950s and 1960s and are at present probably extinct in Finland. Changes in the agricultural ecosystems, caused by different kinds of changes in the traditional husbandry, are suggested as a reason for the decline in the occuJTence of certain vulnerable species. Olof Bistrom & Hans Si!fverberg, Finnish Museum of Natural Hist01y, Zoo­ logical Museum, Entomology Division, N. Jarnviigsg. 13 , SF-00100 Helsingfors, Finland llpo Rutanen, Water and Environment Research Institute, P.O. Box 250, SF- 00101 Helsinki, Finland 1.
    [Show full text]
  • Schütt, Kärnten) Von Sandra Aurenhammer, Christian Komposch, Erwin Holzer, Carolus Holzschuh & Werner E
    Carinthia II n 205./125. Jahrgang n Seiten 439–502 n Klagenfurt 2015 439 Xylobionte Käfergemeinschaften (Insecta: Coleoptera) im Bergsturzgebiet des Dobratsch (Schütt, Kärnten) Von Sandra AURENHAMMER, Christian KOMPOscH, Erwin HOLZER, Carolus HOLZscHUH & Werner E. HOLZINGER Zusammenfassung Schlüsselwörter Die Schütt an der Südflanke des Dobratsch (Villacher Alpe, Gailtaler Alpen, Villacher Alpe, Kärnten, Österreich) stellt mit einer Ausdehnung von 24 km² eines der größten dealpi­ Totholzkäfer, nen Bergsturzgebiete der Ostalpen dar und ist österreichweit ein Zentrum der Biodi­ Arteninventar, versität. Auf Basis umfassender aktueller Freilanderhebungen und unter Einbeziehung Biodiversität, diverser historischer Datenquellen wurde ein Arteninventar xylobionter Käfer erstellt. Collection Herrmann, Die aktuellen Kartierungen erfolgten schwerpunktmäßig in der Vegetations­ Buprestis splendens, periode 2012 in den Natura­2000­gebieten AT2112000 „Villacher Alpe (Dobratsch)“ Gnathotrichus und AT2120000 „Schütt­graschelitzen“ mit 15 Kroneneklektoren (Kreuzfensterfallen), materiarius, Besammeln durch Handfang, Klopfschirm, Kescher und Bodensieb sowie durch das Acanthocinus Eintragen von Totholz. henschi, In Summe wurden in der Schütt 536 Käferspezies – darunter 320 xylobionte – Kiefernblockwald, aus 65 Familien nachgewiesen. Das entspricht knapp einem Fünftel des heimischen Urwaldreliktarten, Artenspektrums an Totholzkäfern. Im Zuge der aktuellen Freilanderhebungen wurden submediterrane 216 xylobionte Arten erfasst. Durch Berechnung einer Artenakkumulationskurve
    [Show full text]
  • Här Kan Du Hämta Broschyren Som
    20 21 Följ oss i sociala medier sodraoland.com SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP Södra Öland är med på Unescos Företagare, föreningar och lista över världsarv. Landskapet andra aktörer som på ett eller här är unikt och värdefullt. annat sätt lyfter Södra Ölands I världsarvet Södra Ölands odlingslandskap har haft möjlighet odlingslandskap ingår byarna, att skicka in texter till den åkrarna, Stora alvaret och här broschyren och på så sätt sjömarkerna. presentera sina verksamheter. I dag fortsätter lantbrukarna att Mer information om världsarvet odla jorden och låta sina djur finns på sodraoland.com. beta. Tack vare lantbrukarna kan Följ @varldsarvetsodraoland odlingslandskapet upplevas av nya på Instagram. Tagga dina bästa generationer. bilder från världsarvet med #världsarvetsödraöland Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. Det finns i dag drygt 1100 världsarv på FN-organisationen Unescos världsarvslista varav 15 finns i Sverige. UPPTÄCK Lär dig mer om världsarvet - infopunkter och utställningar Utställning: Naturpunkten, Utställning: Eketorps borg Länsstyrelsen i Kalmar län I anslutning till entrébyggnaden Vid turistbyrån i Färjestaden ligger vid Eketorps borg öppnar en länsstyrelsens utställning, Naturpunkten, världsarvsutställning under 2021. som handlar om Ölands natur. Här Adress: Eketorps fornborg, berättas om stranden, sjömarken, 386 64 Degerhamn alvaret, lövskogen, våtmarken och Webbplats: eketorpsborg.se lövängen som är det unika öländska landskapet tillsammans med den Utställning: Hägna ut – Hägna in odlade marken. Vid världsarvsmontern finns också möjlighet att lära sig lite Världsarvsutställningen ”Hägna ut – Hägna mer om hur bondens år ser ut och in” ger en inblick i världsarvet Södra här kan besökarna passa på att spela Ölands odlingslandskap.
    [Show full text]
  • Pdf Vol. Completo
    Oo TÍTULO: Escarabajos, diversidad y conservación biológica. Ensayos en homenaje a Gonzalo Halffter EDITORES CIENTÍFICOS: Mario Zunino & Antonio Melic ISBN: 978-84-935872-1-5 DEPÓSITO LEGAL: Z-4011-2007 m3m : Monografías Tercer Milenio Vol. 7, S.E.A., Zaragoza Primera Edición: 30 noviembre de 2007 EDITA: S.E.A. - Sociedad Entomológica Aragonesa Avda. Radio Juventud, 37; 50012 Zaragoza (España) www.sea-entomologia.org EDICIÓN TÉCNICA: Antonio Melic IMPRIME: Gorfi, S. A. Menéndez Pelayo, 4; Zaragoza (España) FORMA SUGERIDA DE CITACIÓN DE LA OBRA: Zunino, M. & A. Melic (eds.) 2007. Escarabajos, diversidad y conservación biológica. Ensayos en homenaje a Gonzalo Halffter. m3m – Monografías Tercer Milenio, vol. 7. S.E.A., Zaragoza. SOLICITUDES: S.E.A. www.sea-entomologia.org Volumen dedicado con respeto y admiración a Gonzalo Halffter en su 75 aniversario ooo 7 Escarabajos, diversidad y conservación biológica Ensayos en homenaje a Gonzalo Halffter Mario Zunino & Antonio Melic (eds.) Í n d i c e CAPÍTULO 1: 9−13 Mis primeros años de aprendizaje con Gonzalo Halffter Pedro Reyes-Castillo CAPÍTULO 2: 15−18 Fundación y génesis del Instituto de Ecología, A. C. de México Sonia Gallina Tessaro CAPÍTULO 3: 19−22 Scarabeosofía: la dialéctica de un científico entre insectos y conceptos Mario Zunino CAPÍTULO 4: 23−34 Halffter y la S.E.A. Antonio Melic CAPÍTULO 5: 35−49 Publicaciones de Gonzalo Halffter 1952-2007 Mario Zunino & Antonio Melic CAPÍTULO 6: 51−61 Halffterinetis, nuevo género mexicano de Cetoniidae (Coleoptera: Scarabaeoidea) Miguel Angel Morón CAPÍTULO 7: 63−68 Fauna de Passalidae (Coleoptera: Scarabaeoidea) en el bosque mesófilo de montaña del sureste de Chiapas, México Eduardo R.
    [Show full text]
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52
    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
    [Show full text]