Översiktsplan 2002 Borgholms Kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2002

BORGHOLMS KOMMUN

Översiktsplan 2002 – Borgholms kommun Ur Allmänt kartmaterial©Lantmäteriet, Gävle Medgivande: M2002/3738, 4458, 6663. Kartorna godkända för spridning ur sekretessynpunkt, juli 2003. Omslagsfoto: Ann Moreau, Leo. Eriksson Tryck: ADT digitaltryck. Borgholm 2003 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 5 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURS- HUSHÅLLNING 58 Översiktsplanens syfte och innehåll 5 Bakgrund och tidigare planer 6 Riksintressen 58 Läsanvisningar 7 Sektorsvisa riksintressen 58 Riksintressen i Borgholms kommun 58 2. ALLMÄNNA INTRESSEN 8 Riksintresse för yrkesfisket 58 Riksintresse för fyndigheter av ämnen Värdefulla naturresurser 8 och material 58 Borgholm och omvärlden 9 Riksintresse för sjöfart 58 Ölands kommunalförbund 9 Riksintresse för kulturmiljövården 59 Övrigt samarbete 9 Riksintresse för naturvården 60 Baltic Seven Islands, B7 10 Riksintresse för friluftslivet 63 Vänorter 10 Natura 2000 63 Befolkning 11 Resurshushållning 65 Näringsliv 12 Särskilda bestämmelser för mark Tillverkningsindustri 13 och vatten 65 Småföretagande 13 Distansarbete 13 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR 69 Tjänste- och servicearbete 15 Konstnärlig verksamhet 15 Böda socken 69 Handel 15 Högby socken 75 Turism 15 Källa socken 81 Natur- och kulturturism 17 Persnäs socken 86 Jordbruk 18 Föra socken 91 Skogsbruk 20 Alböke socken 96 Fiske 22 Löts socken 100 Stenindustri 22 Köpings socken 105 Tätort och landsbygd 23 Egby socken 110 Offentlig service 25 Bredsättra socken 114 Utbildning och barnomsorg 25 Räpplinge socken 118 Vård och omsorg 27 Gärdslösa socken 124 Kultur och fritid 28 Högsrums socken 129 Vattenförsörjning 31 Långlöts socken 135 Jordbruksbevattning 33 Runstens socken 140 Avlopp 33 Borgolms stad 145 Dagvatten 34 Avfall 34 5. LAGAR m. m. 150 Energi 35 Kommunikationer 40 REFERENSER 156 Flyg 40 Litteratur 156 Sjöfart 41 Adresser 158 Biltrafik 42 Gång- och cykeltrafik 43 Kollektivtrafik 43 Tele och datakommunikation 43 Natur och kulturmiljöer 45 Bebyggelseutveckling 48 Översiktsplan 48 I SÄRSKILD BILAGA Detaljplan 48 · Länsstyrelsens granskningsyttrande Generella bestämmelser 50 · Miljö- och Byggnadsnämndens utlåtande Miljö och riskfaktorer 52 · Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Lagstiftning 52 · Kommunstyrelsens beslut Beredskapshänsyn 52 Miljöaspekter 53 · Kommunfullmäktiges beslut om antagande samt Räddningstjänst lagakraftsbevis och beredskapshänsyn 55 · Samrådsredogörelse Kommunens strategi och organisation 56 · Förordnande till skydd för Ölands landskapsbild Totalförsvar 57

5 BORGHOLMS KOMMUN 1. INLEDNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

1. INLEDNING

Översiktsplanens syfte och innehåll Översiktsplanen är ett dokument som kommu- miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid nen upprättar i samråd med statliga och andra beslut om användningen av mark- och vatten- myndigheter och med kommuninvånarna. Pla- områden”. nen har flera funktioner. Den ska bl. a. vara ett gemensamt handlingsprogram som visar hur Vid redovisningen av de allmänna intressena kommunen ser på användning av mark och vat- skall riksintressen enligt miljöbalken anges ten och på hur olika verksamheter ska bedrivas. särskilt. Vidare ska det av planen framgå Planen ska också ge vägledning inför beslut i grunddragen i fråga om den avsedda använd- plan- och byggfrågor. Dessutom utgör den en ningen av mark- och vattenområden, kommu- överenskommelse mellan kommunen och läns- nens syn på hur den byggda miljön skall utveck- styrelsen om hur riksintressena inom kommu- las och bevaras samt hur kommunen avser att nen ska tillgodoses. Översiktsplanen kan ses tillgodose de redovisade riksintressena och som en katalog över vad som ska gälla för iaktta gällande miljökvalitetsnormer. mark- och vattenanvändning och för miljöfrågor i hela kommunen. Den ska också vara en bak- I planbeskrivningen skall redovisas planerings- grund till diskussioner om kommunens framtida förutsättningarna, skälen till planens utform- utveckling, men den är inte juridiskt bindande ning och de åtgärder som kommunen avser att som en detaljplan. vidta för att fullfölja planen. Vidare skall det redogöras för de konsekvenser planen medför. I 2000-talets samhällsplanering har natur- och Översiktsplanens innebörd och konsekvenser miljöfrågorna fått en allt mer framträdande roll. skall utan svårighet kunna utläsas. Samhällsutvecklingen sker i en snabbare takt och betydelsen av att värna vår miljö blir viktig. En mer detaljerad reglering av markens an- Lagstiftningen har ändrats och förnyats, mycket vändning och av bebyggelsen inom kommunen för att stärka skyddet av vår livsmiljö. En stor kan ske genom fördjupad översiktsplan, områ- del av lagstiftningen har sin grund i internatio- desbestämmelser eller detaljplaner. Fastighets- nella överenskommelser. planer får antas för att underlätta genomföran- det av detaljplaner. Plan- och Bygglagen (PBL) säger att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som Lagen säger också att kommunfullmäktige omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska minst en gång under mandatperioden ska ta ge vägledning för beslut om användningen av ställning till översiktsplanens aktualitet. mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön förväntas utvecklas och bevaras. Miljöbalken (MB) trädde i kraft 1999 och Översiktsplanen är inte bindande för myndighe- ersatte då 15 lagar. MB: s mål är att främja en ter och enskilda men ska fungera som ett be- hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra nu slutsunderlag och vara vägledande för framtida levande och kommande generationer en god beslut. livsmiljö. Kommunen skall redovisa hur den avser att tillgodose eventuella riksintressen och I 4 kap PBL finns de paragrafer som reglerar iaktta gällande miljökvalitetsnormer. vad som skall framgå av översiktsplanen, vilka som ingår i samrådskretsen, länsstyrelsens roll, Riksdagen antog 1999 15 nationella miljökva- utställningsskedet, planens innehåll, etc. Över- litetsmål . För att uppnå dessa miljökvalitetsmål siktsplanens innehåll är i lagen inte reglerat i finns i MB miljökvalitetsnormer. detalj utom att ”i översiktsplanen skall redovisas de allmänna intressena enligt 2 kap och de

5 BORGHOLMS KOMMUN 1. INLEDNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Öland har enligt riksdagen sådana natur- och utvecklingen skulle kunna drivas i en önskad kulturvärden att hela Öland klassats som riksin- riktning. Därefter påbörjades arbetet med inne- tresse för det rörliga friluftslivet. Utöver detta håll och utformning av ”Visionsdokumentet”. har särskilda delområden utsetts som riksintres- Den 23 oktober 2000 antog kommunfullmäkti- se för sina natur- och kulturvärden eller för ge i Borgholm ”En Vision av Öland 2015”. Vill friluftslivet. Även beslut om naturreservat, na- Ni ta del av denna, kontakta Borgholms kom- turminnen, biotopskyddsområden, djur- och mun, Kanslifunktionen, telefon 0485-880 00. växtskyddsområden, vattenskyddsområden samt ”En Vision av Öland 2015” går också att läsa på habitat och fågeldirektiv (Natura 2000) har ta- kommunens hemsida. gits för särskilda delområden. Som den upp- märksamme läsaren uppfattar så är stora delar Översiktsplan 2002 - Borgholms kommun, av Öland skyddat i någon form och detta ställer översiktsplan del 2 särskilda krav på den fysiska planeringen. Arbetet med ÖVERSIKTSPLAN 2002 påbörja- Många gånger krävs tillstånd från någon statlig des år 2000 av en arbetsgrupp bestående av poli- myndighet för att ändra i den befintliga mark- tiker och tjänstemän inom kommunen. Man har användningen. Trenden i dagens planering är regelbundet träffats för att bl.a. diskutera och ta att kunna erbjuda strandnära bostadsbebyggelse ställning till den inventering som gruppen gjort för att stimulera inflyttning. Borgholm är en av kommunens socknar. Arbetet har varit läro- långsmal ökommun med vatten på tre sidor. Det rikt för alla som deltagit. Även andra gruppe- är aldrig mer än 5 km till havet! Detta gör att ringar inom kommunen har dragit nytta av det- kommunen kan bevara kustzonerna obebyggda, ta. Gruppdeltagarna är överens om att jämte så att alla kan njuta av havet, men ändå locka resultatet har processen varit en viktig del av med havsnära boende. arbetet. Gruppen har under arbetets gång träffat olika intressegrupper för att få mer faktaunder- Mer i samband med kommunens ställningsta- lag till ställningstaganden rörande hela kom- ganden om den framtida mark- och vattenan- munen. Samrådet genomfördes under våren vändningen utifrån ovanstående förutsättningar 2002 och sågs av kommunen som en ”dialog kan läsas under respektive sockenbeskrivning. utåt” för att synpunkter från myndigheter, orga- Se även kapitel 3 ”Riksintressen och Resurs- nisationer, föreningar och allmänheten skulle hushål lning”. vägas in i det slutliga ställningstagandet. Det hölls två offentliga samrådsmöten, ett i Löttorp Bakgrund och tidigare planer och ett i Borgholm. Deltagarantalet var lågt och Borgholms kommun har idag ingen gällande för liknande arrangemang i framtiden behövs en översiktsplan. Kommunfullmäktiges beslut diskussion om hur man ska arbeta för att nå ut 1994-03-28 § 27 vann aldrig laga kraft på grund till kommuninvånarna. Av de yttranden som av överklagande. kom in var 8 från privatpersoner medan 19 yttranden kom från olika verk, kommuner, organi- En Vision av Öland 2015, översiktsplan del 1 sationer etc. Samrådsredogörelsen är bilagd Borgholms kommun har tillsammans med Mör- ”Översiktsplan 2002”. bylånga kommun genom Ölands kommunalför- bund utarbetat ”En Vision av Öland 2015”, ”Översiktsplan 2002” har varit utställd under översiktsplan del 1. tiden 2002-07-15 - - 09-18.

”En Vision av Öland 2015” innehåller kommu- Denna översiktsplan har arbetats fram på ett för nens mål och strategi för de allmänna intresse- kommunen ”nytt” sätt. Allt arbete har utförts av na. Dessa mål och strategier har legat som den egna personalen istället för som tidigare av grund för överväganden och beslut i den över- konsulter. Detta innebär bland annat att arbets- siktsplan som ni nu har framför er. material och kunskap finns samlat inom kommunen vilket kommer att underlätta den före- Arbetet med ”Visionen” påbörjades 1996 med skrivna framtida omarbetningen. ett stort antal lokala möten med invånarna på land. Vid dessa möten fick invånarna ge sin syn på de viktigaste framtidsfrågorna och på hur

6 BORGHOLMS KOMMUN 1. INLEDNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

2015” finns en genomarbetad målkonfliktanalys Läsanvisningar som täcker in de ställningstaganden som gjorts i För att binda samman ”En Vision för Öland denna översiktsplan. Den konsekvensanalys 2015” och ”ÖVERSIKTSPLAN 2002” har båda som beskrivits i ”Visionen” gäller även för dokumenten fått i huvudsak samma rubriksätt- denna översiktsplanedel. På vissa ställen i tex- ning. Det är angeläget att de båda dokumenten ten finns, i de fall ovannämnda analys inte följs åt för att tillsammans utgöra Borgholms räcker till, konsekvenser allmänt belysta. I detta kommuns ÖVERSIKTSPLAN. De övergripan- sammanhang får man inte glömma Miljöbalkens de målen som redovisas i Visionen redovisas och Plan- och Bygglagens krav på miljökonse- även i denna del av översiktsplanen för att för- kvensbeskrivningar i olika typer av tillstånds- tydliga kommunens vilja för den framtida ärenden och i detaljplaneringen där förslaget mark- och vattenanvändningen. anses ha en betydande påverkan på miljön.

I särskild ”Bilaga till Översiktsplanen” redovi- Statistiska siffror som redovisas är hämtade från sas; Länsstyrelsens granskningsyttrande, Miljö- Statistiska Centralbyrån (SCB), om inget annat och Byggnadsnämndens utlåtande, Kommunsty- anges. relsens arbetsutskotts beslut, Kommunstyrel- sens beslut, Kommunfullmäktiges beslut om antagande samt lagakraftsbevis, Samrådsredo- görelse och Förordnande till skydd för Ölands landskapsbild.

Kapitel 2 i planen kan ses som en redovisning av de allmänna intressen som PBL anger i 2 kap men även de ”allmänintressen” som finns inom det kommunala ansvarsområdet.

Som exempel kan nämnas natur- och kulturvär- den, en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder, goda mil- jöförhållanden, långsiktigt god hushållning med mark och vatten samt hushållning med energi och råvaror. De allmänna intressena ska beaktas vid all planering, inte bara i översiktsplanen. I det 3: dje kapitlet tas riksintressena upp och hur kommunen avser att tillgodose dessa, samt re- surshushållningen. Sockenbeskrivningarna med historik, redovisning av den kommunala servicen samt kommunens ställningstaganden röran- de framtida mark- och vattenanvändning och den byggda miljöns utveckling och bevarande redovisas från norr till söder i kapitel 4.

Tanken är att varje sockenbeskrivning ska kunna lyftas ut och användas var för sig för att t.ex. att de som flyttar till en socken ska få denna beskrivning som en välkomstinformation.

I PBL finns också ett krav på att översiktspla- nens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet. I ”En Vision av Öland

7 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

2. ALLMÄNNA INTRESSEN

ÖVERGRIPANDE MÅL · Naturresurserna ska användas på ett sätt som dels främjar en långsiktig hushållning och dels möjliggör långsiktig utkomst för Ölands befolkning.

· Vid konflikt mellan olika intressen ska mark- och vattenområden användas för det eller de än- damål som de är bäst lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov - sett ur såväl ett lokalt, regionalt, nationellt som internationellt perspektiv.

Värdefulla naturresurser Bruket av naturresurser medför ett ansvar för Havet är en annan av Borgholms stora resurser att detta sker på ett så effektivt och långsiktigt som bl. a. ger förutsättningar för yrkesfiske och hållbart sätt som möjligt. I Borgholms kommun turism i form av bad och strandnära aktiviteter är det berget, jorden, skogen, luften och vattnet som fritidsfiske, allehanda båtsporter, jakt, na- men också solen, vinden och ljuset som är våra turstudier och konstnärlig utövning. stora naturresurser. Dessa naturresurser utgör var sin länk i en kedja som måste vara hel för att Det milda öländska klimatet med många sol- fungera. timmar är en förutsättning för turistnäringen men är samtidigt till förfång genom avdunstning Berggrunden består huvudsakligen av kalksten av sötvattenresurserna som är begränsade och detta ger i sig upphov till unika naturmiljö- sommartid. Vinden är ofta hård över det flacka er. Kalkstenen är dessutom en eftertraktad råva- öppna landskapet vilket ger en hög potential för ra för cement- och kalkframställning men också vindkraft. Läs mer om energi och alternativa som golv-, vägg- och trädgårdsmaterial. Bryt- energikällor under rubriken ”Energi”. ningen av kalksten har pågått sedan förhistorisk tid och idag bedrivs fortfarande täktverksamhet. Naturen på Öland är mycket speciell och upp- märksammad både nationellt och internationellt. Jord- och skogsbruk är viktiga näringar i kom- För att slå vakt om denna resurs har stora områ- munen och det värdefulla odlingslandskapet är den status av riksintresse för det rörliga frilufts- ett resultat av många generationers odlarmöda livet. Läs mer om naturmiljöer och riksintres- och djurhållning. Jordbruket är den till ytan sen under rubrikerna ”Natur- och kulturmiljö- allra största näringen och här finns cirka 550 er” och ”Riksintressen”. jordbruksföretag. Skogsområden av betydelse finner vi i kommunens norra och södra delar. I Naturresurserna och dess betydelse behandlas norr finns Böda Kronopark bestående av främst även under rubrikerna ”Näringsliv”, ”Kom- tallskog och i söder Mittlandsskogen som räk- munal service” samt ”Natur- och kulturmiljö- nas som ett av norra Europas största samman- er”. hängande lövskogsområden. Mittlandsskogen sträcker sig in i Mörbylånga kommun och utgör riksintresseområde för både natur- och kultur- miljö.

8 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Borgholm och omvärlden

ÖVERGRIPANDE MÅL · Olika former av regional samverkan ska etableras, bl. a. samarbete med Östersjöns öar. EU: s möjligheter till utvecklingsstöd ska beaktas.

· Miljön i Östersjön ska förbättras.

Öland är Sveriges minsta landskap och till ytan olycks- och skadeförebyggande verksamhet Östersjöns fjärde största ö. Landskapet består som åvilar förbundsmedlemmarna. Vidare ska av två kommuner, Borgholm i norr och Mörby- kommunalförbundet fullgöra de uppgifter inom långa i söder. I Kalmarsund gränsar Borgholms civilförsvaret som åvilar medlemskommunerna. kommun mot Oskarshamn, Mönsterås , Mörby- långa och Kalmar kommuner. Mellan Gotlands Övrigt samarbete kommun i nordost och Borgholms kommun Utanför Ölands kommunalförbund förekommer finns internationellt vatten. samarbete mellan de öländska kommunerna och då främst i frågor som inte kräver ett gemensamt Ölands kommunalförbund politiskt beslut. Borgholms och Mörbylånga kommuner samarbetar bland annat genom Ölands kommunalför- Samarbetet med grannkommunerna på fastlan- bund vars beslutande organ består av politiker det sker ofta i projektform. Det kan exempelvis från de båda kommunerna. röra frågor som kommunikationer (väg- och färjeförbindelser), näringsliv, gymnasieutbild- Förbundet har som ändamål att samverka i frå- ning och kommunalteknik. gor om översiktlig planering inom den region som omfattas av medlemskommunerna. Genom Två viktiga frågor för Ölandskommunerna är utredningar, samarbetsprojekt och på annat sätt Ölandsbrons kapacitet och trafikföringen ge- kan förbundet verka för ett samarbete beträf- nom Glömminge. Läs mer om detta under ru- fande kommunala angelägenheter av gemen- brikerna ”Kommunikationer” och ”Miljö- och samt intresse för medlemskommunerna. Exem- riskfaktorer”. pel på sådana samarbetsområden är konsument- vägledning, EU-bevakning och internationella Regionförbundet i Kalmar län är ett av fyra frågor genom B7-samarbetet. försök med regionalt självstyre i Sverige. Fram till slutet av 2002 är dess uppdrag att pröva nya Förbundet svarar för samordning av turistfrågor vägar inom områden som tillväxt och syssel- och är hälftenägare i Ölands Turist AB. sättning, regional profilering, Östersjösamarbe- te, kultur och infrastruktur i Kalmar län. Med Kommunalförbundet svarar för den räddnings- Regionförbundet i Kalmar län sker samarbete i tjänst som enligt lag och annan författning åv i- frågor som bl.a. rör EU-finansiering, kommuni- lar var och en av förbundsmedlemmarna. kationer och regionalt utvecklingsarbete (RU- Kommunalförbundet ska också ansvara för att PEN). åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs samt främja annan

9 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Baltic Seven Islands, B7 Vänorter Baltic Seven Islands (B7) är ett samarbete mel- Borgholms kommun har tre vänorter som ingår i lan de sju Östersjö-öarna Bornholm, Dagö, det internationella omvärldsarbetet. Vänorterna Gotland, Rügen, Åland, Öland och Ösel. Sam- är Korsnäs i Finland, Zelenogradsk i den Ryska arbetet har pågått sedan 1989 och har sin grund i enklaven Kaliningrad samt Léba i Polen. Under miljöarbete – ”Östersjön är vårt gemensamma 2002 tog kommunen beslut om ytterligare en innanhav”. Genom åren har samarbetet utveck- vänort, Rockford, Ill i USA. lats till att Ölands kommunalförbund 2001 beslutade om en ”Östersjö-/Omvärldsstrategi”. De snabba förändringar som sker i dagens sam- hälle innebär att Borgholms kommun även i Målen i strategin är att: framtiden kommer att arbeta lokalt, regional · kunna utbyta erfarenheter och lära av andra och internationellt för att möta förändrade för- länders verksamheter inom den privata och utsättningar och tillvarata nya möjligheter. offentliga sektorn · stimulera barn och ungdomar i kontakter med andra länder samt · att utveckla och stärka den egna organisationen.

Baltic Seven Islands, B7, verkar för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan de sju största öarna i Östersjön.

10 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Befolkning

ÖVERGRIPANDE MÅL · Närdemokratin ska stärkas.

· Ett ökat och öppet samarbete kommunerna emellan i gemensamma frågor ska stimuleras.

Borgholms kommun har cirka 11 300 invånare, Den ökade folkmängden under sommarmån a- varav 5 600 är män och 5 700 är kvinnor. Trots derna ställer höga krav både på den offentliga en nettoinflyttning under de senaste åren har och privata servicen. befolkningen minskat. Många yngre flyttar för att t.ex. bedriva högre studier, och kommen har Vi ser att seniorboendet är stort i kommunen. ett stort födelseunderskott. En stor del av inflyttningen utgörs av männi- skor som haft fritidshus på Öland under sin På sikt är målsättningen att öka befolkningsanta- arbetsföra ålder och flyttar hit vid pensionering- let. Exempel på långsiktiga åtgärder för att nå en. Kommunen kan bl.a. genom omarbetning av detta mål är den nya gymnasieskolan i Borg- äldre detaljplaner göra det möjligt att bygga ut holm samt det näringslivsarbete som görs för fritidshusen så att de uppfyller dagens krav för att locka till mer företagande och boende i permanentboende. I de flesta områden finns kommunen. Enligt SCB:s statistik från 1999 redan permanentbosättning varför ytterligare skedde en nettopendling på -779 personer i ål- sådana endast marginellt påverkar kommunens dern 16 år och däröver. 457 personer pendlar in kostnader för kommunal service. till kommunen medan 1236 personer pendlar ut. Det är positivt för den kommunala ekonomin Läs mer under rubrikerna ”Näringsliv” och att fler pendlar ut än in. ”Service”.

Befolkningspyramiden ovan visar att kommunen har högre antal invånare i åldrarna mellan 50 och 90 år än riksgenomsnittet medan befolkningstalet i åldrarna 18 till 40 år är mycket under riksgenomsnittet. Källa: SCB

11 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Näringsliv

ÖVERGRIPANDE MÅL

· Ölands näringsliv ska utvecklas positivt, d v s befintliga branscher stärkas och nya etableras

och utvecklas.

· Fler arbetstillfällen är den största och viktigaste frågan för alla på Öland.

Näringslivet består av ett stort antal småföretag Kommunen medverkar genom sin näringslivs- och ett fåtal större företag. De större arbetsgi- avdelning till företagssamverkan och bransch- varna är Borgholms kommun, Kalmar läns utveckling för att stärka konkurrenskraften. En Landsting och Arla Ost. Kommunens basnär- viktig uppgift är också att ta vara på enskilda ingar är lantbruk, turism, handel och stenhan- människors affärsidéer och initiativ. Kommu- tering. nen har ambitionen att erbjuda företagen lokalisering i attraktiva lägen. För närvarande finns Arbetsmarknaden inom kommunen är speciell industrimark tillgänglig i bl.a. Halltorp, Borg- och kännetecknas av stora variationer mellan holm och Löttorp. sommar och vinter. Under turistsäsongen skapas ett stort antal arbetstillfällen jämfört med Läs mera i den sockenvisa redovisningen. den övriga delen av året. Industrisysselsättning- en är i förhållande till de flesta andra kommuner låg.

Den viktigaste för kommunen är att skapa goda förutsättningar för företagande allt från goda kommunikationer till bra barnomsorg och skola.

Näringsgren % sysselsatta i kommunen % sysselsatta i riket Tillverkning, utvinning 9 19 Handel och kommunikation 12 18,5 Vård och omsorg 21 18,5 Finansiell verksamhet, företagstjänster 7 13 Utbildning och forskning 7 8 Personliga och kulturella tjänster 13 6,5 Byggindustrin 6 5,5 Offentlig förvaltning m.m. 3,5 5,5 Ej specificerad verksamhet 6,5 2,5 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 13,5 2 Energi vatten avfall 1,5 1 Summa 100 100 Arbetstillfällen i Borgholms kommun 1999 Källa: SCB

12 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Kommunen arbetar med många olika projekt för Detta förhållande i kombination med bl.a. nuti- att stödja företagandet. Bland annat ger Borg- dens utvecklade transportsystem ger förutsätt- holms och Mörbylånga kommuner ut ett gemen- ningar för ett stärkt öländskt företagande. samt månatligt nyhetsblad, ”Företagaren på Öland”. Småföretagande Småföretagandet är förhållandevis omfattande i Det praktiska arbete sker främst inom två pro- kommunen och passar även bra in i en kommun jekt; av Borgholms storlek med en blandning av · ”Affärsutveckling Öland” vilket är anpassat många jordbruksföretag och säsongsbetonade för det befintliga näringslivets behov och verksamheter. Delar av de verksamhetsområden · ”Immigrationskontoret” som marknadsför som beskrivs under rubriken ”Näringsliv” om- kommunen för att få till stånd en ökad in- fattar även småföretagande. flyttning och nyetableringar av företag. Det bör vara möjligt att i framtiden utveckla Tillverkningsindustri småföretagande, exempelvis olika hantverksyr- Industrin i kommunen domineras av livsme- ken som komplement till boendet. I de detalj- dels- och stenförädling vilka båda vuxit fram ur planearbeten som pågår arbetar kommunen med en hantverksmässig hantering. En lång industri- att i planbestämmelserna inarbeta möjligheten ell tradition i gängse mening saknas medan de att kombinera boende och verksamhetsutöv- samlade kunskaperna inom småföretagandet och ning. Verksamhetsutövningen i dessa områden servicenäringarna, inte minst inom turismen, är får ej generera störningar, exempelvis trafik och avsevärda. buller, I den framtida detaljplaneringen kommer det att planeras för industrihotell och verk- Kommunen anser att lättare tillverkningsindu- samhetsområden med låg störningsgrad i några stri, s.k. ”rena” verksamheter passar väl in i av kommunens socknar. Redan idag finns indu- framtidsbilden. Vidare vill kommunen satsa på strihotell och företagshus, som passar mindre att företag lokaliserar forskning och utveck- företag. Förhoppningsvis kommer hemmaverk- lingsarbeten i kommunen. En fortsatt expansion samheten att utvecklas till ett större företag. I med vidareförädling av livsmedel, nödvändigt- dessa fall måste verksamhetsutövaren ha en vis inte enbart utifrån lokalt producerade råv a- lyhördhet mot omgivningen och omlokalisera ror, är möjlig och önskvärd. Kommunen anser innan störningar uppstår. vidare att, med tanke på den värdefulla kultur- och naturmiljön, tyngre industrietableringar Läs mer om detta i sockenbeskrivningarna. inte är eftersträvansvärda. Med tyngre industrietableringar menas industrier som kan kräva en Distansarbete egen omfattande trafikförsörjning och där det Distansarbete innebär att arbete utförs på annan kan förekomma störningar i större omfattning i plats än den reguljära arbetsplatsen. Dagens IT- form av utsläpp, lukt och buller. I Boverkets hjälpmedel har praktiskt möjliggjort denna för allmänna råd 1995:5, Bättre plats för arbete många efterlängtade arbetsform. Detta har re- finns råd och riktlinjer om bl.a. riktvärden för sulterat i att allt fler människor väljer att kom- skyddsavstånd. Tyngre industri kan även för- binera sitt arbete med vistelsen i fritidshuset. ändra sammansättningen av det spillvatten som För Borgholms kommuns vidkommande har ska omhändertas i reningsverken. Flera typer av detta stor betydelse då andelen fritidshus är industrianläggningar, exempelvis cementfabri- större än andelen permanenthus. Förhoppningar ker och vissa anläggningar för behandling av finns att fler fritidsboende, gärna högutbildade, farligt avfall, får inte nyetableras på Öland en- väljer att bo i kommunen året runt. En heltäck- ligt Miljöbalken. ande bredbandsutbyggnad är därför av högsta vikt. De olika EU-stöd som finns tillgängliga ger inte sällan Öland och Borgholms kommun konkur- rensfördelar jämfört med andra kommuner.

13 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

År 1996 påbörjades projektet Nätverk för Di- Detta kontor utvecklas till en allt viktigare stansarbete (NfD) som var ett samarbete med resurs i den norra kommundelen. Flera av kom- grannkommunerna. Syftet med projektet var att munens tjänstemän distansarbetar här och skaffa fler arbetstillfällen till regionen genom kommer på detta sätt närmare såväl sin bostad att hitta lösningar för möjliggöra arbete på di- som sina kunder på norra Öland. Företagshuset i stans. I utvärderingen av projektet som avsluta- Löttorp driver också turistinformation och des år 2000 kan bl.a. utläsas att det finns intres- konstgalleri. se för distansarbete men att få har tagit steget fullt. Orsakerna kan vara flera vilket framkom- Vision Skäftekärr är en ekonomisk förening mit i ett forskningsarbete som gjorts vid Linkö- som finns i Böda, kommunens nordligaste pings universitet. Deltagare i projektet har an- socken. Verksamheten bedrivs i nära samarbete sett det viktigt med ett nätverk där medlemmar- med myndigheter och näringsliv. Föreningen na kan få främst tekniskt stöd och social kon- har tre verksamhetsgrenar - besöksmål, utbild- takt. ning och landsbygdsutveckling. Besöksmålet är dels en järnåldersby med uppbyggd rekonstruk- I kommunen finns idag Företagshuset i Löttorp tion av ett järnåldershus, och en park med ett där distansarbetare kan, på kortare eller längre arboretum. På besöksmålet finns också ett muse- tid, hyra in sig. År 2001 fanns cirka 10 företag um, ett kafé samt en turistbyrå som bedrivs på permanent inhyrda. Kontoret nyttjas särskilt entreprenad åt den regionala turistorganisatio- mycket under sommarmånaderna av externa nen Ölands Turist AB. Skäftekärr bedriver såväl privata som företagskunder. Samtidigt dessutom turistinformationsverksamhet på ytter- som ett företag kan hyra en kontorsarbetsplats ligare fyra platser på norra Öland. med tillhörande dator finns också möjligheten att vid behov köpa administrativa tjänster.

Under världskrigen blev Öland ett alternativ till Frankrike för många svenska konstnärer. I Himmels- berga konsthall håller en förnämlig samling Ölandskonst på att byggas upp. Foto: Leo. Eriksson

14 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Utbildningsenheten har gymnasie- och bl.a. för att göra Kronomagasinet i Borgholm högskoleutbildningar samt kursverksamhet och till ett icke kommersiellt galleri. rena uppdragsutbildningar. Landsbygdsutvecklingsverksamheten drivs i Handel olika projekt, för att stimulera och ge Borgholm och Löttorp är kommunens två han- förutsättningar för en konkurrenskraftig delscentra. Cityföreningen i Borgholm och landsbygd. Projekten är lokala, men också Löttorps företagareförening arbetar med att regionala, nationella och över gränserna i utveckla handeln genom att bl.a. finna nya sä- östersjöområdet. Föreningen fick 1998 stora songer. Kommunen kommer inte att tillåta några Landsbygdspriset. större köpcentra eller stormarknader utöver vad Tjänste- och servicearbete som redan finns utan kommunens vilja är att Inom tjänste- och servicearbete återfinns bl.a. värna om den ”småskalighet” som idag finns i samfärdsel, post, tele, bank, försäkring, kultu- kommunen. rella tjänster, konsulter och fria yrkesutövare. Även statliga myndigheter som t.ex. arbetsför- Handeln i kommunen består av matbutiker, medling, skattemyndighet och försäkringskassa större och mindre, fördelade över hela kommu- är tjänste- och serviceföretag. År 1999 var, en- nen samt fackbutiker som är mest koncentrera- ligt SCB: s definition, cirka 500 personer sys- de till Borgholms och Löttorps tätorter. Möjlig- selsatta inom denna sektor. Kommunen ser heterna för de olika branscherna att klara en positivt på utvecklingen inom detta område och åretruntservice till den fasta befolkningen ser arbetar aktivt för att ytterligare förbättra förut- olika ut i de olika kommundelarna. Se vidare i sättningarna. Det är särskilt viktigt att staten den sockenvisa redovisningen. känner ansvaret för glesbygden och låter befintliga verksamheter finnas kvar. Vid lokalisering För de som är bosatta utanför tätorterna har av ny verksamhet borde landsbygdens möjlig- närhet till livsmedelsbutiker, transportmöjlighe- heter och behov beaktas i högre grad. ter, hemsändningsmöjligheter och öppethållan- de stor betydelse. Kommunens långsträckta Konstnärlig verksamhet form och den stora andelen landsbygd medför Intresset för Öland som konstlandskap är att vi måste godta att serviceutbudet koncentre- mycket stort, inte bara bland bildkonstnärer ras till ett begränsat antal orter. utan även bland skulptörer, fotografer, filmska- pare och författare. I kommunen finns tre Antalet livsmedelsbutiker minskar successivt konstnärsföreningar: Konstmajrundan, Åkerbo- beroende på den ökande konkurrensen från stor- konstnärerna och Norra Ölands konstnärsgille. marknader. Det är viktigt för kommunen att Det finns även verksamma konstnärer som inte hjälpa till att bevara livsmedelshandeln som är anslutna till någon förening eller organisa- fungerar både som servicecenter och social tion. Efter en enkät från 2001 har en förteckning samlingspunkt för omlandet. Många handlare gjorts över konstnärer verksamma inom Borg- fungerar idag också som ombud för bl.a. apotek, holms kommun. Förteckningen finns på kultur- post och systembolag. En del affärer står även och fritidsförvaltningen. till tjänst med att köra hem varor. Kommunen har ansvar för att bevara och utveckla den Flera högkvalitativa konsthallar finns i kom- kommunala servicen på landsbygden. munen. Himmelsberga konsthall visar Ölands- anknuten bildkonst och VIDA vid Halltorp Se vidare i kapitel 4, den sockenvisa redovis- främst glaskonst. På Borgholms Slott anordnas ningen. varje sommar konst- eller glasutställningar av internationell klass. I Sollidenpaviljongen visas Turism en ny utställning varje säsong och i slottsparken Turismen har sedan 1800-talets slut varit en av modern skulptur. Det finns även ett flertal pri- Ölands viktigaste näringar. Efter Ölandsbrons vata konstgallerier, av god kvalitet och med färdigställande 1972 har en kraftig ökning av öppet året om, såväl i tätorterna som på lands- turistströmmen skett. bygden. En konstnärssammanslutning arbetar

15 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Borgholms kommun erbjuder idag Sveriges Enligt Sveriges Campingvärdars Riksförbund bredaste utbud av rekreation med en säregen ligger Borgholms kommun främst på listan över natur och kultur, milsvida badstränder, ett stort de största campingkommunerna säsongen 2000. antal soltimmar, välordnade campingplatser, Statistiken för sommaren 2001 var enligt hotell, restauranger, många kulturaktiviteter etc. Ölands Turist AB ännu något bättre. En stor del Turistnäringen är idag kommunens mest expan- av de pengar som turisterna spenderar läggs på siva, även om det är omöjligt att med säkerhet mat, shopping och bensin. Turistnäringen är, säga exakt hur många som är verksamma inom som det nämnts tidigare, en av de mest expan- sektorn. Näringen är arbetsintensiv och ger siva näringarna i kommunen. Stora delar av många säsongsarbeten till bl.a. ungdomar. En kommunens verksamhet inom de olika förvalt- förlängning av turistsäsongen skulle ytterligare ningarna är involverade i turistnäringen genom öka möjligheterna för investeringar i befintliga planering, service och underhåll. eller nya anläggningar. Många av företagarna i denna bransch har sin hemhörighet i andra För att få den bästa och senaste informationen kommuner, vilket är ett dilemma för kommunen om sevärdheter, aktiviteter och evenemang ur skattesynpunkt. Mycket av den enskilda ut- samt mat och övernattning hänvisas besökare hyrningen av övernattningsställen samt mindre till någon av de lokala turistbyråerna. handelsverksamheter sköts av kommuninvånare. För kommunen är det positivt om fler fast boende satsar på turistnäringen.

Stora utvecklingsmöjligheter finns inom denna näring som av många bedömare sägs vara värl- dens snabbast växande. En av utmaningarna inom turistsektorn är att finna verksamheter och evenemang som kan skapa nya säsonger. Enligt tidigare gjorda studier har Öland nått sin ”nivå för bärkraftighet”. Några sätt för att bibehålla den erövrade nivån är att satsa på en hål lbar utveckling med en förbättrad kvalité på utbudet och utökning av vår - och höstturismen.

Ölands Turist AB, som kommunen genom Ölands kommunalförbund är hälftenägare i, arbetar med att utveckla och marknadsföra den öländska turismen. Sommaren 2001 genomför- des en besöksundersökning om öländska turis- ters attityder och åsikter om Öland som turist- mål. Utvärderingen av undersökningen visade att det är sol och bad som lockar mest men att även naturen har en stor dragningskraft.

Önskemål som framkom var: · Ännu mer variation på aktivitetsutbudet. · Servicen, både personlig och teknisk kan bli ännu bättre. · Trafiksäkerheten för cyklister måste förbätt- ras ytterligare, främst längs väg 136. Se vidare under rubriken ”Kommunikationer, gång- och cykelvägar”.

16 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturturism Medvetenheten om att Öland är ”ett annorledes resurs i det arbetet. Det finns också en stor po- landskap” (Carl von Linné) är stor hos allmän- tential inom ekoturismen. Det som saknas och heten och det har resulterat i att Borgholms även efterfrågas är en plan för turismens utveck- kommun tillsammans med Mörbylånga har ar- ling i kommunen. Kommunen arbetar med tu- betat fram en strategi för utveckling av natur- rismen bl.a. genom Ölands Turist AB. En ut- och kulturturismen. Denna strategi vill stimule- redning om den framtida utvecklingen av tu- ra lokalbefolkningens engagemang i sin egen rismen och turistnäringen bör ske i samarbete historia, förmedla kunskap om kulturarvet och mellan Ölands Turist AB, näringslivet och utveckla vandrings-, cykel- och ridleder över Ölandskommunerna. Kommunens förhoppning hela ön. Ett sätt att uppleva landsbygden är att är att utvecklingen går mot en ökad vandrings- ”Bo på lantgård” eller som det kommer att heta och cykelturism vilket passar väl in i det öländ- ”Upplev landet”. Turismen är ett område man ska landskapet. från kommunernas sida vill utveckla och det är natur- och kulturvärdena som man i första hand ser som

Ekerums golfanläggning har en av Sveriges längsta spelsäsong tack vare det fördelaktiga klimatet och det skyddade läget. Den tidigare mönstergården Ekerum innehåller förutom golf en förnämlig bad- och campinganläggning. Foto: Leo. Eriksson

17 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Jordbruk Jordbruket är den dominerande näringen inom gäller endast fem år i taget vilket är en kort Borgholms kommun som också har fler jord- planeringstid för ett lantbruksföretag. bruksföretag än Mörbylånga kommun. Det finns enligt SCB ungefär 550 jordbruksföretag, varav På Öland finns rikligt med stenmurar. Av dem cirka 450 har djurhållning. Den odlade åkerarea- som ligger i åkermark är flertalet ett resultat av len är ca 21 000 ha och betesmarken uppgår till skiftena på 1800-talet då stenmurar lades i de ca 13 000 ha. Jordbruket sysselsätter ca 900 nya ägogränserna. Genom att åkern var uppde- personer i kommunen. Det finns olika typer av lad på många brukare kom stenmurarna att ligga lantbruksföretag med varierande inriktning och tätt och gör så fortfarande på många platser. produktion. Från Gärdslösa och Runstens när- Sedan 1994 omfattas alla stenmurar av biotop- mast fullåkersbygder är skillnaden stor till de skydd. I dagens effektiva och konkurrensutsatta mer småskaliga jordbruken längre norrut. Ani- åkerbruk utgör stenmurarna ofta odlingshinder, malieproduktionen domineras av nötkreatur som gör att arbetet går lån gsammare och därmed men även svinproduktion förekommer. I kom- blir dyrare. Att dagens redskap är stora gör munen finns också en stor äggproducent. Anta- också att små stenomgärdade åkrar är svåra att let mjölkkor uppgick år 1999 till ca 9 500 förde- bruka. Samhällets önskemål att bevara stenmu- lade på 200 företag, antalet nötkreatur till ca 29 rar för deras biologiska och kulturhistoriska 000. Antalet mjölkkor har ökat de senaste åren värde står ofta i konflikt med lantbrukarnas och det finns idag snart fler mjölkkor än invån a- behov av rationalisering av jordbruksföretagen. re i kommunen. Inom kommunen har fårhål l- ningen minskat och uppgår för närvarande till Jordbruket och djurhållningen är förutsättning- ca 8000 får. Under senare år har djurantalet på en för ett variationsrikt och öppet landskap. Det Öland ökat, framförallt nötkreatur. En av an- är därför viktigt att det även framdeles finns ledningarna till detta är kravet på ett ökat betes- möjligheter för jordbruket att utvecklas i takt tryck för hävden av den biologiska mångfalden. med tiden. Samtidigt måste en sådan utveckling Kommunen ser positivt på denna utveckling. gå hand i hand med ett bevarande av de unika natur- och kulturvärden som finns inom kom- Åkerbruket skiljer sig geografiskt åt inom kommunen. För att det öppna odlingslandskapet i munen beroende på skiftande naturförutsätt- Borgholms kommun ska bevaras och fortleva, ningar. Gemensamt är emellertid att huvudde- krävs att det finns lantbrukare och en bärkraftig len av arealen är anpassad till mjölkproduktion. djurhållning. Öland är framför allt en mjölkpro- I huvudsak odlas foder för den egna gårdens ducerande region och mycket beroende av lön- bruk. På en mindre del av åkermarken bedrivs samheten inom denna produktion. Vid en kraf- en intensiv odling av specialgrödor som lök, tig lönsamhetsförsämring skulle hela det unika potatis, jordgubbar, sockerbetor och bruna bö- odlingslandskapet hotas. nor. Även spannmålsproduktionen för avsalu är betydelsefull. Den arealersättning som idag De öländska radbyarna har funnits i närmare utbetalas har stor betydelse för lönsamheten. tusen år och har överlevt ett flertal omvälvande Upphör arealersättningarna hotas i första hand förändringar. Förhoppningen är att dess inne- spannmålsodlingen. boende kvaliteter och anpassningsbarhet är tillräckliga när det rationaliserade jordbruket I grunden är lönsamheten inom djurproduktio- ställer krav på än större enheter och byggnader. nen av avgörande betydelse för att markerna Det är därför oerhört betydelsefullt att de äldre ska betas. Utmarkerna d.v.s. främst alvarmar- byggnaderna ges ny användning för att de ska kerna och sjömarkerna är i dagsläget helt bero- kunna bibehållas. I viss utsträckning har lador ende av att skötselstöd utgår. För att djuren och ladugårdar återanvänts för främst fritidsbo- skall finnas kvar i dessa marker krävs någon ende. Olika kulturmiljöprojekt pågår som ser form av långsiktigt stöd. De nuvarande stöden närmare på lämpliga sätt att återanvända lant-

18 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52 brukets överloppsbyggnader samt hur de nya, ”Bo på Lantgård”, veckouthyrning av upprusta- storskaliga ekonomibyggnaderna skall kunna de överloppsbyggnader, gårdshandel kräftod- anpassas till det flacka öländska landskapet. lingar i bevattningsdammar m.m. Maskinringen är ett exempel på både samarbete och nyttjande Ekologisk odling m.m. av ny teknik, ett s.k. maskinsamarbete för att Det ekologiska jordbruket kommer i framtiden bl.a. öka effektiviteten. sannolikt att få en allt större betydelse då krav på uthålliga lösningar för att lösa kretsloppsfrågor- Inom jordbrukssektorn finns även möjligheter na är att vänta. Öland har förhållandevis bra att producera och förädla livsmedel lokalt vilket förutsättningar för ekologisk odling. Ett antal kommunen ser som positivt. KRAV-bönder går i spetsen för denna utveckling. Som komplement till jordbruket har flera Läs mera i de sockenvisa beskrivningarna om jordbrukare utvecklat sin verksamhet med till jordbruket och hur kommunen vill ge förutsätt- exempel ningar för en levande landsbygd även i framtiden.

För att minska utsläppen av näringsämnen till Östersjön kommer kvävefällor i form av dämmen be- höva byggas främst i sjömarkerna utefter kusten. Foto: Leo. Eriksson

19 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Skogsbruk Större delen av Öland lär ha varit skogklätt en i Böda kronopark. I de privata skogarna har i gång. De första trädslagen som invandrade efter stort sett bara husbehovsvirke tagits ut. Först på inlandsisens avsmältande var en, björk, asp, 1960-talet då träindustrin i södra Sverige efter- rönn, hägg och tall. I samband med värmetidens frågade massaved ökade avverkningen för avsa- inträde för cirka 9000 år sedan kom alm, ek och lu i bondeskogen. Ölandsbron på 1970-talet hassel. Senare invandrade al, lind och ask. För bidrog också till bättre lönsamhet, genom mins- bara 1000 år sedan kom granen. Under värme- kade transportkostnader. När efterfrågan och periodens slut för cirka 3000 år sedan var troli- priset på lövträ ökade under 1980-talet, med gen skogarna på Öland urskogslika. De enda kulmen i början på 1990-talet ledde detta till en avverkningar som förekom då var röjningar för ökad avverkning i Mittlandsskogen. Flisning av boplatser, bränsle m.m. bl.a. hassel efter avverkning ökade också kraftigt vid denna tid. Idag är avverkning på hassel Det största barrskogsområdet, Böda kronopark, minimal p.g.a. låga priser och dålig efterfrågan finns i kommunens allra nordligaste del. Vidare på bränsleflis. Vid avverkning av hassel förelig- finns ett mindre område finns sydost om Borg- ger ofta stora konflikter med unika naturvärden. holm; Köpings-, Sörby- och Lindby Tallar. Ett större sammanhängande område utgör Rälla Borgholm Energi AB är en av kommunens stör- Tall nedanför landborgen i kommunens syd- re utnyttjare av bränsleflis. västra del. De två stora lövskogsområdena är Strandskogen och Mittlandsskogen. Skogsbru- Inom kommunen finns två fröplantager, en i ket i kommunen sysselsätter ca 40 personer Övra Sandby och en i Lilla Istad. direkt medan det indirekt arbetar ca 80 personer till i näringen. Böda Kronopark Ölands nordligaste del avviker markant från öns Skogens utnyttjande på Öland har sedan 1500- övriga delar. Böda har företrädesvis magra talet varit kringgärdat av förbud och restriktio- jordar där olika typer av flygsandsblandade ner. Under den s.k. djurgårdsinrättningen (1569- jordarter har stor utbredning. Den kalkinfluens 1801) rådde förbud att fälla träd utom på den och höga bördighet som ändå finns på vissa skogrika delen längst i norr. Allmogen var där- marker med tunnare jordlager, där kalkhällen för hänvisad att hämta ved och byggnadsvirke får stor påverkan, bidrar till att höja markens från fastlandet. Viss avverkning förekom dock bördighet och pH. Även ett högt silande grund- t.ex. för nybyggnation efter 1710 års pest, salpe- vatten har en väsentlig betydelse för växtlighe- tersjudning, kalkbränning, skogstölder, avverk- ten. I Grankullavik fanns en stor sågverksan- ning på kronans allmänningar och för byggande läggning under 1900-talets första del. Idag finns av väderkvarnar. När djurgårdsinrättningen endast smärre sågverk och snickerifabriker som upphörde 1801 började en kraftig avverkning använder Bödas skogsråvara. av grova träd som pågick fram till början av 1900-talet. Detta medförde att bristen på skog Strandskogen blev stor och Hushållningssällskapet drog igång Mellan västra landborgen och Kalmarsund på en omfattande kampanj för skogsplantering runt mellersta Öland utbreder sig frodiga lövskogar sekelskiftet 1900. Genom denna kampanj plan- från Borgholm i norr till Ekerum i söder. Detta terades stora arealer med gran och tall. 1900- område brukar benämnas ”Strandskogen”. Sko- talet har karaktäriserats av igenväxning av de gen har lång kontinuitet som trädbärande mark öppna betesmarkerna liksom de gamla ängarna och inom denna region har vi även den lilla rest som blev till lövskogar såvida de inte uppodla- av en tidigare mera utbredd naturtyp där gam- des till åker. melträd stod glest i betade hagmarker och löv- ängar. De mest kända områdena är Halltorps Något skogsbruk att tala om har inte funnits hage och Borgahage som består av artrika ek- annat än i de barrdominerade delarna, främst då skogar.

20 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

I området finns några av de viktigaste ädellövs- Skogsvårdsstyrelsen har genomfört en inventer- organismerna i Nordeuropa, mest känd i sam- ing av de olika skogstyperna. Arbetet med att manhanget är kanske den stora ekbocken i Hall- kartlägga Mittlandsskogen påbörjades redan torps hage. En betydande del av Strandskogen 1993 och resultat presenterades i slutet av har gjorts till naturreservat. 2000. Inventeringen har berört drygt 8 500 ha varav nästan hälften klassats som olika typer av Mittlandsskogen ädellövskog, 2.650 ha som övrig lövskog, 450 Mittlandsskogen begränsas av Stora Alvaret i ha som hässlen samt drygt 1.300 ha barrskog. söder och västra och östra landsvägarna till i Andelen ädellövskog utgör nära hälften (48 %) höjd med Borgholm i norr. Den totala arealen av skogsarealen. Den ökande aktiviteten i Mitt- är cirka 14 000 ha, varav cirka 10 000 ha är landsskogen sågs som ett hot mot de höga na- produktiv skogsmark. Den anses vara Nordeu- turvärdena under 1980-90-talen. Detta ledde till ropas största lövskogsområde nedanför fjällked- krav på att snabbt skydda skog med höga natur- jan. Historiskt har skogen uppkommit spontant värden. För närvarande pågår ett omfattande efter upphörd hävd i ängar och på tidigare be- arbete med att säkerställa värdefulla skogsbio- tesmarker. Det kulturella arvet är mångfacette- toper i form av naturreservat, biotopskydd, rat med lämningar alltifrån stenåldern fram till naturvårdsavtal m. m. Idag är det inte tillåtet att idag. Ädellövskogen har i regel sitt ursprung föryngra med barr efter avverkning av ädellöv- från de gamla ängarna som tillsammans med skog. Syftet med denna s.k. Mittlandsinventer- åkrarna låg på de bördigaste och djupaste jordar- ing var att ta fram både skogliga data och upp- na. Det var främst ask, alm och lind, de lämpli- gifter om naturvärden beståndsvis, som under- gaste hamlingsträden, som växte här tillsam- lag för var skogsbruk kan bedrivas, landskaps- mans med en del ek, vilken tidigare var fredad. ekologisk planering och rådgivning.

Strandskogens och Mittlandets igenväxta betesmarker och ängar har på senare år rönt uppmärksam- het från naturvården. Foto: Stina Dahlblom

21 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Fiske Stenindustri Yrkesfiskare är en viktig yrkesgrupp. I Borgholm En väl utvecklad stenförädlingsindustri har fun- fanns i augusti 1995, 78 licensierade samt 12 nits på Öland i cirka etthundra år. Stenhantering i icke- licensierade fiskare. 25 personer var syssel- hantverksmässig skala har förekommit så länge satta inom beredningsindustrin eller annan fiske- människor funnits på ön. Export av bearbetad baserad verksamhet. Fisket är nästan uteslutande kalksten förekom redan på medeltiden. Bearbet- inriktat på torsk och lax, men det bedrivs även ett ningen av stenen har präglat landskapet på många visst fiske efter ål, strömming och skrubbskädda, olika sätt. Längs med kuststräckorna går att finna samt piggvar, vars bestånd ökat kraftigt de senaste äldre stenbrott och i Jordhamn finns ett skurverk åren. På grund av nationella och internationella som vittnar om äldre tiders stenbearbetning. De restriktioner avseende torsk- och laxfisket har tre större stenindustrier som arbetar med brytning fiskarnas utkomstmöjligheter radikalt förändrats. och bearbetning av kalksten idag är; Ölandssten AB i Sandvik, Sjöströms Stenförsäljning samt I ”Vision 2015” anges några strategier för att nå Sunessons Stenförsäljnings AB båda i Räpplinge. uppsatt mål. En av strategierna är ”att arbeta för Många mindre företag arbetar med brytning, att fisken förädlas lokalt” vilket fiskförädlingsfa- krossning, bearbetning och försäljning av den briken i Kårehamn som invigdes 2001 är ett ex- öländska kalkstenen. Stenen används främst som empel på. Kommunen som genom åren bl.a. har bygg- och golvmaterial men även konsthantver- ställt ett antal fiskehamnar till förfogande har kare använder kalksten i sin konstutövning. även i framtiden för avsikt att stödja den öländs- ka fiskerinäringen. Marinbiologiska institutionen Läs mer om materialförsörjning och täktverk- vid Kalmar högskola har med kommunens hjälp samhet under rubriken ”Riksintressen och resurs- inrättat en forskningsstation i Kårehamn varifrån hushål lning”. vattenprovtagningar och andra undersökningar av Östersjön utgår.

Byxelkroks hamn och ett trålområde runt Ölands norra udde är riksintresseområden för yrkesfisket. Läs mer under rubriken ”Riksintressen och re- surshushållning”.

För att uppnå ett långsiktigt hållbart fiske krävs restriktioner för det storskaliga industrifisket i Östersjön. Här har staten ett ansvar. Det kustnära fisket med krok och garn som ofta bedrivs i kombination med jordbruk måste ses som det långsik- tigt hållbara. Stenindustrin är idag koncentrerad till ett fåtal företag. De största har en hög förädlingsgrad och sina marknader idag liksom under medeltiden, även utanför vårt lands gränser. Foto: Leo. Eriksson

22 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd

ÖVERGRIPANDE MÅL · Ett väl fungerande samspel mellan tätort och landsbygd eftersom det är grundläggande för Ölands utveckling.

· Hushållning med Ölands naturresurser - jordbruksmark, lövskog, stenbrott m.m.

· Kretsloppsanpassade lösningar.

· Kretsloppsanpassade natur- och kulturvårdsinsatser.

· Den biologiska mångfalden får inte minska - den ska helst öka.

Tätort likställs med ”samlad bebyggelse” enligt För att stärka samarbetet och behålla balansen Statistiska Centralbyrån (SCB). Begreppet tätort mellan tätort -landsbygd, ”stad- land”, har kom- är en statistisk definition för alla bebyggelsesam- munen bl.a. till uppgift att stödja de krafter som lingar med minst 200 invånare där avstånden mel- arbetar med att utveckla byarna. I detta arbete är lan husen normalt inte överstiger 200 meter. Allt det viktigt att tillvarata den enskildes engage- annat skulle då vara ren landsbygd. Det är emel- mang. I många av byarna finns de gamla traditio- lertid inte alltid så lätt att dra en sådan bestämd nerna kvar med byalag, byordningsman och by- gräns, speciellt inte på Öland med sina unika stämmor. Även läsmöten eller husförhör före- byar. Dessa byar växlar i storlek men inte ens den kommer fortfarande i flera socknar där prästen största, Störlinge, fyller kriterierna för tätort. Inte byavis, personligen kontrollerar folkbokförings- heller de orter vi bestämt hävdar vara tätorter längdens riktighet och de närvarandes bibelkun- som Byxelkrok, Löttorp, Köpingsvik, Borgholm skaper. De många ”vägföreningarna”, studiecirk- och Rälla har alla vintertid 200 invånare. Som- larna och hembygdsföreningarna spelar också martid har vi däremot en mängd orter med ett viktiga roller. Dessa många möjligheter att träffas invånarantal som överstiger 200 personer. I hand- och dryfta olika frågor har stor betydelse för ut- lingen ”En vision av Öland 2015”, som kommun- vecklingen av byarna och inte minst i arbetet med fullmäktige antog i oktober 2000, nämns Byxelk- att aktivera inflyttningen till kommunen. Som rok, Löttorp, Köpingsvik, Borgholm och Rälla nämnts i inledningen till kapitlet är kommunens som de orter där det planeras en fördjupning av roll begränsad till att vara stödjande och initie- Översiktsplanen. Borgholms tätort har här en rande i denna process. För att underlätta utveck- särskild roll som huvudort i kommunen och som lingen i byarna på landsbygden har kommunen en den främsta mötesplatsen. Här önskas ett utbud positiv syn på exempelvis ändrat användningssätt av hög kommersiell och offentlig service, kvalifi- av byggnader och lokaler. Kommunen är också cerade verksamheter och utbildningsmöjligheter. positiv till kompletterande bebyggelse även i byar Med hänsyn till det stora avståndet mellan kom- med höga kulturvärden förutsatt att den tillkom- munens norra och södra delar har Löttorp en vik- mande bebyggelsen är anpassad till den befintliga tig roll som centrum för norra Öland. i fråga om placering, storlek och utformning.

23 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Även när det gäller infrastrukturuppbyggnaden som optofiberkablar, radiolänkar, vägar och VA- nät vill kommunen hjälpa till så långt det är möj- ligt just för att få en god utveckling i byarna och uppnå en god balans mellan stad och land. En annan viktig fråga i detta sammanhang är kommunikationerna.

Många boende på landsbygden efterfrågar mindre bussar och tätare turer som ger möjlighet att ut- rätta ärenden i tätorten.

Läs mer i kapitlet Bebyggelseutveckling om begreppet ”samlad bebyggelse” som i Plan- och Bygglagen (PBL) har en annan definition och betydelse.

Södvik, ”Årets Ölandsby 2001”, var från början enbart en lantbruksby. Runt järnvägsstationen kom olika företag att etablera sig. Här finns idag bl. a. låg - och mellanstadieskola, gästgiveri, bageri, möbelaffär, mekanisk verkstad och bussbolag. Foto: Leo. Eriksson

24 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Offentlig service

ÖVERGRIPANDE MÅL

· Servicen ska vara av god kvalitet för att möjliggöra utveckling på ön.

Detta förutsätter en löpande diskussion om vad god kvalitet innebär.

· Vi ska ha ett brett serviceutbud för att främja inflyttning och hindra utflyttning.

Målsättningen är att ha en så god kommunal Utbildning och barnomsorg service som möjligt. Denna har en ökande be- Inom kommunen är det Utbildningsförvaltning- tydelse i konkurrensen mellan kommunerna för en med Utbildningsnämnden som har ansvaret att bibehålla och öka befolkningstalet. Servicen för utbildning och barnomsorg. Förvaltningen är också en viktig pusselbit för att fler företag består av 11 självständiga enheter som har eget ska etableras liksom för att behålla en levande budgetansvar. Det är skollagen och läroplaner- landsbygd. na som styr skolan och som skall lägga grunden till en likvärdig undervisning i hela landet. I Borgholms kommunala förvaltning utförs Lokalt är det Utbildningsnämnden, som formu- cirka 750 årsarbeten fördelade på cirka 1300 lerar ambitionerna för skolan i en skolplan. Den personer och 6 förvaltningar som styrs av poli- enskilda skolenheten anger därpå i sin arbets- tiskt valda nämnder. Kommunens uppgift är att plan hur den ska uppnå de mål som staten och skapa förutsättningar för en föryngring i sam- den lokale huvudmannen angivit i sina doku- hället. Detta är bl.a. viktigt inom många yrkes- ment. kategorier där man ser att medelåldern stiger för varje år.

Kommunen planerar för Ölands Gymnasium i det nya kvarteret Fåken nära Borgholms Badhus. Bilden visar den föreslagna byggnaden sedd från sydost. Bild: Margit Westerlund

25 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Utbildningsnämnden har i sin reviderade förs- Borgholm som är en Montessoriförskola och kole- och skolplan antagen av Kommunfull- Näktergalen i Runsten som är ett föräldrakoo- mäktige 2001, uttalat att barnomsorgen och perativt daghem. Läs mer om vilka verksamhe- skolan ska ses som en pedagogisk helhet. Ut- ter som finns i sockenbeskrivningarna. bildningsnämndens verksamhet omfattar för- skola, öppen förskola, familjedaghem, försko- Ölands Gymnasium startade höstterminen 2001 leklass, skolbarnsomsorg, kulturskola inom den med tre alternativa program; Hotell- och Re- obligatoriska skolan inklusive särskolan i staurangprogrammet, Samhällsvetenskapspro- Borgholms kommun. En tydlig profil i planen grammet och Individuella programmet. Hotell- är att kopplingen mellan mål på olika nivåer och Restaurangprogrammet samarbetar med kommer till uttryck i den lokala arbetsplanen Krögarföreningen på Öland vilket visat sig och i den årliga kvalitetsredovisningen som lyckosamt. Ölands Gymnasium kommer att varje förskola och skola gör. Under år 2001 byggas ut successivt och redan 2003-2004 pla- fanns det cirka neras starten för Livsmedelsprogrammet och 2004-2005 för Naturvetenskapsprogrammet. 1.950 barn och ungdomar i åldrarna 1-16 år varav cirka 1850 hade plats inom förskolans En utredning om hur lokalfrågan ska lösas pågår. och skolans verksamhetsområde. Införandet av Gymnasiet kommer få en profilering med inslag maxtaxan innebär att det införs ett avgiftstak från öländsk kultur och näringsliv. Östersjölän- för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. dernas historia och miljö kommer att få en Ersättningssystemet för maxtaxan införs suc- självklar plats i den nya skolan. Ölands Gym- cessivt fr.o.m. 2001 under en 2-årsperiod. Den 1 nasieskola är en del i Kalmarsunds Gymnasie- januari 2003 träder reformen med en delvis förbund. avgiftsfri allmän förskola för 4-5 åringar i kraft. Kommunen har svårt att beräkna dess ekono- Inom kommunen erbjuds även KOMVUX- miska konsekvenser eftersom det inte går att studier. Dessa genomförs dels i vanlig skolform bedöma hur stort intresset kommer att bli. i Borgholms tätort, dels som lärarstödd distans- utbildning. Verksamheter för barnomsorg och skola finns spridda över hela kommunen och anses täcka- dagens behov. Som alternativ finns Solstrålen i

Elevutvecklingen i Borgholms kommun från läsåret 1996-97 till läsåret 2007-08 Årsk. Försk 1 2 3 4 5 6 7 8 9 S:a Läsår 96-97 143 157 165 165 162 157 147 155 133 153 1537 97-98 148 151 157 162 164 155 158 143 154 132 1524 98-99 122 150 152 150 165 159 150 152 143 152 1495 99-00 121 125 154 159 155 166 158 148 153 139 1478 00-01 112 125 128 155 163 157 168 163 149 150 1470 01-02 123 116 125 127 155 159 160 166 164 149 1444 02-03 94 123 116 125 127 155 159 160 166 164 1389 03-04 108 94 123 116 125 127 155 159 160 166 1333 04-05 85 108 94 123 116 125 127 155 159 160 1252 05-06 91 85 108 94 123 116 125 127 155 159 1183 06-07 90 91 85 108 94 123 116 125 127 155 1114 07-08 110 90 91 85 108 94 123 116 125 127 1069

26 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Vård och omsorg Socialförvaltningen har som sin uppgift att literingen är viktigt för den enskildes livskvalité sköta vård och omsorg i kommunen. Detta inne- och täcker behov av både psykisk och fysisk art. fattar individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg, omsorg om de psykiskt ut- Demensverksamheten är en dagverksamhet för vecklingsstörda och verksamhet för de psykiskt de dementa och bedrivs i Klockaregården i Löt. handikappade. Åkerbohemmet, Strömgården, Soldalen och Ekbacken har sammanlagt 44 platser i särskilt De lagar som direkt berör äldre- och handi- boende för de dementa. En prognos fram till kappomsorgen och som reglerar de övergripan- 2005 över antalet dementa i Borgholm visar en de skyldigheter kommunen har gentemot de ökning från 218 år 1998 till 244 år 2005. Detta äldre och funktionshindrade är Socialtjänstla- innebär att behovet av särskilda boendeformer gen, Hälso- och Sjukvårdslagen, Lagen om färd- ökar. Kommunens vilja är att nya bostäder för tjänst, Lagen om riksfärdtjänst samt Lagen om dementa ska planeras så att den enskilde ges stöd och service till vissa funktionshindrade. möjlighet att vistas och verka i en för honom Gemensamt för dessa lagar är att de föreskriver eller henne välkänd miljö. självbestämmande, integritet, normalisering, valfrihet och trygghet. Socialnämnden gjorde Lagen om Stöd och Service till vissa funktions- under 1998-1999 en genomgång och en analys hindrade (Omsorgs- eller LSS-verksamheten) av sina verksamhetsområden vilket ledde till Insatser enligt LSS kan sökas hos kommunen beslut om mål och inriktning. Verksamhetens av personer med följande handikapp: förhållningssätt eller grundsyn ska bl.a. präglas · Psykiskt utvecklingsstörda personer och av öppenhet, tillgänglighet och serviceanda. personer med autism Nämnden har också satt upp såväl kvalitetsmål · Personer som efter sjukdom eller skada fått som konkreta mål för varje enhet. Ansvaret för en allvarlig hjärnskada genomförande och utvärdering vilar på enhets- · Personer med andra stora och varaktiga fy- ledarna för respektive verksamhetsområde. siska eller psykiska funktionshinder · Även anhöriga till en person som omfattas Socialförvaltningen ansvarar för följande fyra av LSS har rätt att begära råd och stöd för att verksamheter: underlätta det dagliga livet med den funktionshindrade. Hemtjänsten innefattar all den omsorg, vård och service som ges till den enskilde i hans eller Förutom insatser hemma hos den enskilde finns hennes egen bostad. Kommunen är indelad i tre dagligverksamhet och gruppbostäder. Läs mera hemtjänstområden; norr, väster och öster. Läs i den sockenvisa redovisningen. mera i respektive sockenredovisning. Den kommunala öppenpsykiatrin har som mål- Särskilt boende för äldre och funktionshindrade sättning att utveckla människan till att få ett är till för dem som är i behov av en anpassad socialt självständigt liv och att få en högre livs- boendeform. Det finns fem enheter för särskilt kvalité, social samvaro och en meningsfull boende; Strömgården, Soldalen, Åkerbohemmet, sysselsättning. Verksamheten överensstämmer i Borgholms sjukhem samt Ekbacken. Läs mera i stort med målen. respektive sockenredovisning. Den enskilde kan få hjälp med: Dagverksamheten innefattar rehabiliterings- · en meningsfull sysselsättning på sin arbets- verksamhet med tillgång till arbetsterapeut- och plats sjukgymnastkompetens. Dag- och rehabiliter- · boendestöd i form av enskilt stöd och upp- ingsverksamhet finns på sjukhemmet i Borg- sökande verksamhet holm, på Åkerbohemmet i Löttorp samt i form · social samvaro i en lokal i Borgholm där av stödinsatser i det särskilda boendet. Rehabi- medlemmar och personal driver verksamheten gemensamt.

27 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Socialförvaltningen arbetar även med person- Kultur och fritid transporter i form av färdtjänst och riksfärd- Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kultur- tjänst samt matdistribution till de äldre i ordi- verksamheten, biblioteksverksamheten, fritids- närt boende. Kommunstyrelsen ansvarar för verksamheten, fritidsgårdsverksamheten samt servicelinjen som ursprungligen syftade till att verksamheten på Borgholms Slott. upprätthålla kommunikationerna inom kommunen efter det att KLT drog in en del bussturer. I De av Kommunfullmäktige och Kultur- och dagsläget körs två linjer, en linje i norra delen Fritidsnämnden antagna kultur- och som kör en gång i veckan samt en linje i södra fritidspolitiska målen innebär att: delen som körs två gånger i veckan. Borgholms kommuns grundsyn utgår från alla Individ- och familjeomsorgen arbetar med stöd, människors lika rättigheter och lika värde. Un- hjälp och rådgivning i både ekonomiska och der hela året skall så många kommuninvånare sociala frågor till enskilda och familjer. och besökare som möjligt beredas tillfälle att uppleva och aktivt delta i kultur- och fritids- Bostadsanpassning, som regleras av Bostadsan- verksamhet präglad av mångfald och kvalité. passningslagen, är till för att personer med olika funktionshinder ska kunna ha ett eget boen- Den föreningsdrivna och kommunala kultur- de. Beslut om och utförande av bostadsanpass- och fritidsverksamheten skall ses som viktiga ningsåtgärder hanteras av Tekniska nämnden angelägenheter inom kommunens alla områden. och Tekniska förvaltningen i kommunen. Det kulturhistoriska arvet skall vårdas, bevaras Landstinget ansvar för: och levandegöras. I all samhällsplanering skall Landstinget i Kalmar län omfattar hela länet hänsyn tas till kultur- och naturmiljövärden. och ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård, samt viss utbildning. I Kalmar ligger ett av Borgholms kommun skall arbeta för att utveck- länets tre akutsjukhus. la och bredda samarbetet inom kultur- och fri- tidsområdet såväl i regionen som i Östersjöom- Inom kommunen har Landstinget två distrikts- rådet. läkarmottagningar, en i Löttorp och en i Borg- holm. Det ideella föreningslivet skall ses som en viktig resurs och en värdefull samarbetspartner. Förutom ordinarie läkare finns även diabetes- sköterska, hjärtsviktssköterska och astmaskö- Kulturverksamheten terska. Här erbjuds också laboratorium för prov- Kultur- och Fritidsnämnden arbetar för att bidra tagning och ljusbehandling för psoriasispatien- till en rik och kreativ samhällsmiljö som tillva- ter. ratar kultur- och naturhistoriska traditioner och värden. För att främja kulturutvecklingen, både Distriktssköterskorna arbetar inom geografiska inom föreningslivet och hos dem som arbetar områden och är bland annat samordnare av med olika former av kultur, eftersträvar nämn- hemsjukvård och arbete som sker med andra den nytänkande, nyskapande och utbyte av vårdgivare. Mottagningar finns i Löttorp, Kö- erfarenheter. Över hela kommunen ska det er- pingsvik, Borgholm, Rälla och Långlöt. bjudas möjligheter att möta kultur i skilda former. Kultur- och Fritidsnämnden försöker bl.a. Landstinget har också ambulansverksamhet genom ekonomiska bidrag stödja och stimulera stationerad vid vårdcentralen i Borgholm samt den verksamhet som bedrivs av kulturförening- vid brandstationen i Löttorp. ar och studieförbund.

28 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

För att skapa ett grundläggande intresse för kultur erbjuder kultur- och fritidsförvaltningen Fritidsverksamheten kommunens barn och ungdomar möjlighet att Det ska finnas möjligheter till ett aktivt fritids- uppleva och delta i olika former av kulturarran- liv i hela kommunen. Fritidsverksamheten ska gemang. prioritera barn- och ungdomsverksamheten samt verksamhet för grupper med särskilda Förvaltningen arrangerar, ofta tillsammans med behov. Det är Kultur- och Fritidsförvaltningen någon förening eller annan organisation, kultur- som ansvarar för bokningar av kommunens program av olika slag t.ex. författarbesök, sporthallar, gymnastiksalar och bygdegårdar. stadsvandringar, utställningar och föreläsning- Inom kommunen finns tre sporthallar, sju gym- ar. På kommunens hemsida finns mer informa- nastiksalar och två kommunägda bygdegårdar; tion om kommunens kulturföreningar och stu- Löt och Bredsättra. Övriga bygdegårdar är före- dieförbund. ningsägda. Åkerbobadet i Löttorp med både inomhus- och utomhusbassäng finns också inom I kommunen finns ett flertal yrkesverksamma förvaltningens ansvarsområde. konstnärer/konsthantverkare som presenteras på hemsidan under rubriken kultur och fritid. Kul- På kommunens hemsida finns information om tur- och fritidsförvaltningen ansvarar för kom- de flesta föreningar med respektive kontaktper- munens konstsamling samt inköp av konst. soner. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för bidragen till föreningarna och står även till Biblioteksverksamheten tjänst med viss föreningsservice. Biblioteksverksamhet ska bedrivas i enlighet med Bibliotekslagen samt kommunens egna Fritidsgårdsverksamheten mål. Kultur- och Fritidsförvaltningen ansvarar I kommunen finns tre fritidsgårdar, 11an i Löt- för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Bib- torp, Krongården i Borgholm samt Blå gården i lioteken ska vara tillgängliga för alla kommun- Rälla. Målet är att fritidsgårdarna ska fungera medborgare och erbjuda information och kun- som mötesplatser där verksamheten ska vara av skap, kultur och förströelse. Folkbiblioteken är god kvalité i nära samverkan med organisatio- viktiga för kommuninvånarna ur en demokrati- ner och föreningar ute i samhället. Verksamhe- aspekt. ten är en viktig del i det förebyggande arbetet mot våld, rasism och droger och ska uppmuntra Folkbibliotek som även fungerar som skolbibli- ungdomarnas förmåga till kreativitet och nytän- otek finns i Borgholm, Löttorp, Rälla och Run- kande. sten. Skolbibliotek finns på Viktoriaskolan i Borgholm, på Köpings skola, Bredsättra skola Borgholms Slott och Gärdslösa skola. Statens Fastighetsverk har genom avtal upplåtit nyttjanderätten av Borgholms Slott till Borg- Nämnden har satt som mål att biblioteken ska holms kommun. Detta gör att verksamheten fått fungera som ”samhällets vardagsrum” och vär- en speciell roll i den kommunala organisationen na om de demokratiska värdena och medbor- då den inte finansieras med skatteintäkter. garna ska ges möjlighet att ta del av och få till- Verksamheten bär helt sina egna kostnader gång till media av olika slag. Detta innebär att vilka täcks genom entréer, upplåtelseavgifter biblioteken ska ges möjligheter att ligga långt och försäljningsintäkter och utgör en särskild fram i medieutvecklingen. Mediabeståndet, resultatenhet som lyder under kultur- och fri- böcker, dagstidningar, tidskrifter, CD-skivor, tidsnämnden. talböcker etc., finns i en katalog på kommunens hemsida under Kultur och Fritid. Biblioteken Slottet med omgivande mark är ett statligt kan också erbjuda hjälp med fjärrlån, databaser, byggnadsminne och kommunen svarar för att studieplatser och ”boken kommer” som är en det hålls tillgängligt för allmänheten. uppsökande biblioteksverksamhet.

Inom en snar framtid, i takt med gymnasieskolans utbyggnad, behöver en översyn av biblioteksverksamheten inom Borgholms tätort göras.

29 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Målen för verksamheten och evenemangen är Slottets historia började som försvarsborg un- bl.a. att hålla en hög konstnärlig och kulturell der medeltiden, renässansslott på 1500-talet, kvalitet med inriktning mot många målgrupper. barockpalats på 1600-talet och sedan branden i början på 1800-talet en ruin. Borgholms Slott är Försäljningen och entréfunktionen samt några idag ett av regionens främsta besöksmål. Läs evenemang drivs och arrangeras i egen regi mer om slottet, dess historia, besökstider, eve- medan utställningar, konserter och något ensta- nemang etc. på kommunens hemsida. Informa- ka evenemang arrangeras tillsammans med tion kan även fås genom turistbyrån. organisation/förening. Konstutställningar och rockkonserter arrangeras, i hög grad i privat regi.

Byggnadsminnet Kronomagasinet uppfördes i samband med stadens tillblivelse i början av 1800- talet. Idag används en del av byggnaden som kommunal fritidsgård och utställningslokal. De två ej ianspråktagna övre våningarna är en stor resurs för framtida kulturverksamhet. Foto: Leo. Eriksson

30 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Vattenförsörjningen Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av En stor täkt i Köpingsvik som förstärks genom Miljöbalken (7 kap 21-22 §§) förklara ett markinfiltration tillgodoser 75 % av vattenbehovet i eller vattenområde som utnyttjas eller kan antas kommunen. I Löttorp, vars vattentäkt förstärks komma att utnyttjas som vattentäkt som vatten- genom infiltration från Hornsjön, hämtas 20 % skyddsområde. Vattenskyddsområdet kan vara och resterande 5 % hämtas ur Byxelkroks vat- avsevärt mycket större än själva vattentäkten på tentäkt. Under vinterhalvåret produceras cirka 3 grund av att råvattnet efter ett normalt renings- 4000 m vatten per dygn mot sommarens 10 3 förfarande ska kunna användas för sitt ändamål. 000 m vatten per dygn. För ett vattenskyddsområde ska det finnas sär- skilda skyddsföreskrifter för att vattentillgån gen Arbete pågår med att undersöka möjligheten att inte ska förstöras. Skyddsföreskrifterna medför utöka vattentäkten i Köpingsvik med Lindby- inskränkningar i rätten att förfoga över fastig- området, söder därom. Kommunen tittar även på heter inom området och kan exempelvis reglera Skedemosse för att se om detta område kan hanteringen av petroleumprodukter och andra användas som ”vattenmagasin” till vattentäkten kemiska produkter, industriell verksamhet, i Köpingsvik. jord- och skogsbruk, väghållning och täktverk- samhet. De äldre vattentäkterna i Böda och Rälla Tall fungerar som reservvattentäkter och används Vattnet i våra kranar kommer antingen från yt- under sommarhalvåret då efterfrågan på vatten vatten eller grundvatten, som båda kan ge ökar kraftigt. mycket bra dricksvatten. Dricksvattnet är ett av våra viktigaste livsmedel som utgör en begrän- I kommunen finns också ett antal privata vatten- sad mängd av det totala vattnet. Livsmedels- täkter, s.k. förordnandeanläggningar, med vat- verket är den myndighet som utfärdar regler för tenverk som försörjer en större krets människor. dricksvattenförsörjningen och sätter gränsvär- Dessa anläggningar regleras också av Livsme- den för olika ämnen i vattnet. Nya dricksvatten- delsverkets dricksvattenföreskrifter och vatten- föreskrifter har trätt i kraft men ska tillämpas kvalitén kontrolleras enligt fastställda kontroll- från och med den 25 december 2003, då nuva- program. rande föreskrifter om dricksvatten upphör att gälla. Både allmänna och privata yt- och grund- Ca 40 % av hushållen har eget vatten (enskild vattentäkter måste skyddas så att de inte förore- brunn), d.v.s. de är i dagsläget inte anslutna till nas av skadliga ämnen t.ex. bensin, gödsel eller det allmänna renvattennätet. Av dessa är knappt bekämpningsmedel. Se vidare under rubriken hälften visstidsboende. Ägaren ansvarar själv ”Miljö- och riskfaktorer, föroreningar i mark för kontroll av vattenkvalitén i den egna brun- och vatten”. nen. Ca 30% av dem som analyserat sitt vatten, har problem med vattenkvalitén som t.ex. för- Den mikrobiologiska och kemiska kvalitén på höjda halter av bakterier, järn, mangan, kalk, dricksvattnet kontrolleras regelbundet i alla svavelväte eller salt. kommunala vattenverk. Kommunens dricksvatten visar förhållandevis bra värden i dessa kon- Kommunens ambition är att den allmänna vat- troller. Klorering som i många kommuner sker tenanläggningen skall kunna tillgodose abon- regelmässigt, används i Borgholms kommun nenternas krav på tillförlitlighet under de varie- endast någon enstaka gång per år. rande förhållanden som kan uppstå i en turist- kommun som Borgholm. Borgholms kommun är huvudman för det all- männa vattenledningsnätet och för att klara vattenförsörjningen så har Borgholm tre vatten- täkter i bruk.

31 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

När det gäller Hornsjöns ytvattenskyddsområde tittat på framtida expansionsmöjligheter. I den- så har kommunens Miljö- och Byggnadsnämnd na utredning från 1996 finns förslag på åtgärder tagit beslut om ”Policy - avloppsanläggningar vilka delvis är påbörjade eller genomförda. inom Hornsjöns vattenskyddsområde”, (se vidare under rubriken ”Avlopp”). Ett led för att nå uppsatta mål är att se över skyddsområdena med tillhörande föreskrifter Under arbetet med Översiktsplanen har det samt att på sikt arbeta med alternativa lösningar diskuterats möjligheter att återskapa Vedbyträsk genom exempelvis samfällda anläggningar. En och Vedbormsträsk så att de kan fungera som översyn av skyddsområdet för Lindby-Sörby ”vattenmagasin” till Hornsjön. Är detta möjligt, pågår genom undersökningar och provpumpning kommer grundvattennivån att höjas i området för att skaffa underlag till ansökan om vatten- vilket kan komma att påverka en del av de be- dom. fintliga avloppsanläggningarna i området. Det är också en komplicerad process att dämma och Därefter skall skyddsområdet för vattentäkten i åstadkomma vattenspeglar i de områden som Byxelkrok ses över. I den framtida planeringen torrlagts men resultatet skulle troligen bli är det också viktigt att inte tillåta verksamheter mycket positivt för framtiden och för hela norra eller åtgärder som kan skada våra vattentäkter Öland som är beroende av vattentäkten. med tillhörande skyddsområden eller tänkbara utvecklingsområden. Borgholms och Mörbylånga kommuner samarbetar och har tillsammans gjort en utredning/sammanställning av Ölands samlade vattenproduktion i kommunala anläggningar samt

Hornsjön utgör en viktig del i norra Ölands färskvattenförsörjning. Bilden visar den fördämningsan- ordning vid utloppet i Kalmarsund som reglerar sjöns vattennivå. Foto: Leo. Eriksson

32 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Jordbruksbevattning Miljöbalkens kapitel 11 innehåller bestämmelser I dagsläget finns ingen konkurrens mellan jord- om vattenverksamhet och vattenanläggningar. bruket och den allmänna vattenförsörjningen Lagen definierar och reglerar mycket väl vilken men problem kan uppstå vid en eventuell utök- typ av verksamhet eller anläggning som ska an- ning av vattenskyddsområdet i Köpingsvik. Se mälas till och tillståndsprövas av Länsstyrelsen. vidare i sockenredovisningen, Köpings och Utöver detta har Länsstyrelsen i Kalmar län en Gärdslösa socknar. fastställd policy som slår fast att ,uttag som på- verkar grundvattenuttag alltid ska ses som till- Avlopp ståndspliktig vattenverksamhet. Lag om allmänna vatten- och avloppsanlägg- Den som ska bedriva en verksamhet eller utföra ningar samt Miljöbalken är de lagar som reglerar en åtgärd som väsentligt kan komma att ändra avloppsanläggningar, ledningar, anslutningar naturmiljön ska göra en anmälan om samråd hos m.m. Länsstyrelsen eller Skogsvårdsstyrelsen. Det kan t.ex gälla rensning av diken, anläggning av Kommunens ambition är att den allmänna av- dammar eller viltvatten. loppsanläggningen skall kunna tillgodose abon- nenternas krav på tillförlitlighet under de varie- Många jordbrukare är beroende av att både kunna rande förhållanden som kan uppstå i en turist- samla upp och dika ut vatten för att nyttja åker- kommun som Borgholms. Läs även under rubri- arealen till fullo vilket också är ett måste med den ken ”Service” i den sockenvisa redovisningen. konkurrens som finns. Har ett dike upphört att fungera p.g.a. att det inte underhållits under en Allmänt avlopp längre tid anses det att ett nytt naturtillstånd har Inom kommunen finns fyra avloppsreningsverk, inträtt och alla former av rensningar efter denna som behandlar ca 90 % av spillvattnet. Resten, tidpunkt är att betrakta som förbjuden markav- ca 10 % behandlas i 8 st. mindre biologiska vattning. Våtmarkerna har en stor vattenbehål- dammar och infiltrationsanläggningar. I sydväst- lande funktion i landskapet vilket är viktigt både ra delen av kommunen tas spillvattnet om hand för jordbruket och för ekologin. Att bevara och av reningsverket i Färjestaden, Mörbylånga återskapa våtmarkerna längs med kusterna mins- kommun. Borgholms reningsverk har försetts kar utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön. med rötkammare som alstrar gas för att driva en Det finns ett behov av just denna typ av våtmar- gasmotor som i sin tur producerar el och värme ker längs med den östra kuststräckan. Det kan till anläggningen. även vara positivt för fiskens föryngring med fler våtmarksområden Det renade avloppsvattnet i Böda reningsverk används för bevattning av åkermark (vall) efter Ett av de nationella miljömålen ”Myllrande våt- det att avloppsvattnet passerat sex dammar. För marker” handlar bland annat om att återställa kommunen har det inneburit en kvävereduktion eller anlägga våtmarker och småvatten i odlings- på cirka 50-60 %, räknat som årsmedelvärde och landskapet. Mer om miljömålen i Bilaga 1. för lantbrukarna har det inneburit säkra vall- skördar även vid torrår. I Böda används avloppsvattnet från det biologiska reningsverket till jordbruksbevattning. Som- Rester från avloppsreningsverken - slammet, som martid är belastningen på avloppet ca sju gånger är en resurs, håller hög kvalitet och innehållet av större än vintertid, vilket gör att systemet med tungmetaller m.m. ligger under de gränsvärden bevattning under sommarhalvåret passar utmärkt och rekommendationer som finns uppställda. och har fungerat bra hittills. Slammet transporteras till avfallsanläggningar samt i begränsad omfattning till golfbanor och skogsavverkningsplatser för spridning.

33 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Slammet är en resurs vars användning i det na- Slutna tankar turliga kretsloppet måste studeras ytterligare. På Miljö- och Byggnadsnämnden beslutade grund av de stora variationerna i produktionen 1997-06-26, § 144 att: mellan sommar och vinter har kommunen valt ”sluten tank fortsättningsvis endast kommer olika lösningar för att på bästa sätt kunna säker- att beviljas för fastigheter där andra lösningar ställa driften. befunnits olämpliga.” Regeln tillämpas mycket strikt. Anledningen till detta är att det Enskilt avlopp medför stora problem att köra spillvattnet till Cirka 4400 av kommunens cirka 9 500 fastighe- reningsverket för behandling. ter är anslutna till det allmänna spillvattennätet. Många av de som inte är anslutna till det allmän- Dagvatten na spillvattennätet har löst avloppsfrågan lokalt Dagvatten är bl.a. det vatten som rinner av från med bl.a. biologiska toaletter, septiktankar eller tak och vägar. Inom Borgholms kommun finns trekammarbrunn med infiltration. Ett problem allmänt omhändertagande inom Borgholms tät- när det gäller enskilda avloppsanläggningar är de ort och i delar av Löttorps tätort. Tekniska för- dåliga förutsättningarna för markinfiltration i valtningen har ansvaret för dagvattenledningarna stora delar av kommunen. Kontakta alltid kom- inom Borgholms och Löttorps tätorter. En ut- munens Miljö- och Byggnadsförvaltning innan byggnad planeras inom Borgholms tätort där avloppsanordning eller torrtoalett installeras för skötsel och underhåll inom vissa områden kom- att få de tillstånd som krävs. mer att lösas genom bildande av gemensamhets- anläggningar. I övriga kommunen sker omhän- Hornsjöns vattenskyddsområde dertagandet av dagvattnet med lokala lösningar. Våra vattenskyddsområden är mycket känsliga Avvattning inom detaljplanelagda områden och och därför är det viktigt att spillvattnet i område- mindre tätorter behöver utredas ytterligare. na omhändertas på bästa sätt. Hornsjöns vatten- Lämplig , som reglerar denna fråga där allmänna skyddsområde är särskilt känsligt och därför har anläggningar inte kan tillkomma, saknas. Miljö- och Byggnadsnämnden tagit ett policybeslut avseende avloppsanläggningar inom Horn- Avfall sjöns vattenskyddsområde samt ett beslut i Mil- Miljöbalken 15 kap (Avfall och producentan- jö- och Byggnadsnämnden angående slutna tan- svar) och Avfallsförordningen reglerar detta. kar. Enligt avfallsförordningen får deponien av utsor-

terat brännbart avfall inte ske efter 2002-01-01 Policy - avloppsanläggningar inom Hornsjöns och av organiskt avfall ej ske efter 2005-01-01. vattenskyddsområde Syftet med de gjorda ändringarna i Renhål lnings- Ur alla aspekter skulle omhändertagandet av förordningen är bl.a. att förebygga och minska spillvattnet i området med ett allmänt spillvat- de effekter deponering av avfall kan orsaka på tennät vara bäst. Reningsverket i Böda har redan människors hälsa och på miljön. Negativa effek- idag nått upp till sin kapacitet och detta visar på ter på miljön kan vara föroreningar av ytvatten, att det inte är helt problemfritt när det gäller grundvatten, mark och luft, och påverkan på den avloppsfrågan inom Hornsjöns vattenskyddsom- globala miljön under en deponis hela livscykel. råde.

Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer Kommunen har som övergripande mål att största det troligen att bli nödvändigt att bygga ut det möjliga sorteringsgrad ska eftersträvas och att allmänna avloppsnätet i området och då krävs avfallets innehåll av resurser för återbruk eller av även en utbyggnad av reningsverket i Böda. återvinningsbara material eller energi ska tillva-

ratas. Kraven för att anlägga enskilt avlopp inom Hornsjöns vattenskyddsområde är högre än inom övriga kommunen.

34 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Borgholms kommun deltar i en utredning till- Kommunen har också som mål att öka andelen sammans med närliggande kommuner om att lokalt producerad energi och att minska beroen- eventuellt bygga en förbränningsanläggning för det av fossila bränslen, bland annat genom an- energiutvinning ur avfall. Till nästa revidering vändning av lokalt producerat biobränsle, ole- av översiktsplanen kommer tänkbara åtgärder att nergi och vindkraft. Förnybar energi är energi- vara mer konkreta. slag som har korta omloppstider och som ej ger tillskott till växthuseffekten. Till de förnybara Återvinningsstationer finns i Byxelkrok, Böda, energislagen räknas biobränsle, d.v.s. ved och Löttorp, Källa, Södvik, Föra, Löt, Kalleguta, halm samt vattenkraft, solenergi, vindkraft, bio- Köpingsvik, Borgholm, Bredsättra, Rälla och gas och energigrödor. Icke förnybara energikäl- Runsten. Vid dessa återvinningsstationer kan lor är olja, kol, naturgas, uran och torv. En lämnas glasförpackningar (ofärgat och färgat), minskad energianvändning med energikällor mjuka plastförpackningar, hårda plastförpack- som ingår i naturens kretslopp ger oss en friskare ningar, metallförpackningar, wellpapp, pappers- miljö. Olika energiprojekt pågår och ett exempel förpackningar, tidningar och på de flesta ställena är samarbetet med Energikontor Sydost, som även batterier. utmynnat i förstudien ”Gör Öland självförsör- jande på förnyelsebar energi”. Återvinningscentral där man kan lämna alla sor- ters grovsopor finns vid Kalleguta i Köpingsvik. Vindenergi Vid reningsverket i Böda finns en s.k. utvidgad Vindkraften är en energikälla som är ren och återvinningscentral där bl.a. vitvaror, elektronik flödande men som kräver utrymme vid lokalise- och skrot kan lämnas. ring av större anläggningar. Vindkraften är samtidigt påtaglig och förändrar ett landskap, även på Förorenade markmassor och riskavfall omhän- stora avstånd. Utbyggnaden av vindkraft behöver dertas av miljötransportör som fraktar massorna därför styrning precis som all annan infrastruk- till Moskogen i Kalmar där de mellanlagras. tur. Detta är en förutsättning för att vi även i fortsättningsvis ska kunna trivas med vår miljö Mer information om avfallshanteringen i kom- och njuta av vårt landskap. munen kan fås på kommunens hemsida eller genom kontakt med Tekniska förvaltningen. Vindkraften går generellt väl ihop med flera av de uppsatta nationella miljökvalitetsmålen i sin Agenda 21-almanackan som skickats ut till alla egenskap av förnybar energikälla. Lokalisering- hushåll i kommunen innehåller bra information. en och utformningen måste dock ske med stor omsorg eftersom vissa miljökvalitetsmål kan Energi påverkas i en negativ riktning. Detta beroende på Med energi menas här både elenergi och annan hur verken lokaliseras och utformas med avse- energi för uppvärmning. Borgholms kommun ende på fysiskt intrång , visuell- och audiell på- erbjuder kostnadsfri energirådgivning till hushåll, verkan. De positiva effekterna måste betraktas i lokala företag, föreningar och organisationer. ett större perspektiv med en minskad användning Verksamheten är statligt understödd vilket gör av fossila energikällor till förmån för de förnyba- att man inte vet hur länge denna service finns i ra som resultat. Här ska vindkraften ses som en kommunen, beslut tas årsvis. Sverige som land av många samverkande åtgärder för att uppnå de arbetar för att skapa ett ekologiskt och ekono- nationella och globala miljömålen. miskt hållbart energisystem. Den kommunala energirådgivningen är en del i denna satsning En av restriktionerna som begränsar vindkrafts- och syftar till att förbättra hushållningen med utbyggnaden är de särskilda hushållningsbe- energi och att öka användningen av förnyelseba- stämmelser enligt Miljöbalken som idag ej tillå- ra energikällor. ter vindkraftanläggningar större än 10 MW till lands. Hela Öland omfattas av bestämmelsen.

35 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Borgholms kommun är till ytan ca 3675 km² stor kan vara intressant ur flera aspekter som strider varav ca 675 km² är land. Kommungränsen mot varandra. En sammanställning av de olika sträcker sig ca 2,5 km ut i vattnet på den östra riksintresseområdena och hur kommunen avser sidan och ungefär ut i halva Kalmarsund på den att tillgodose dessa finns under rubriken ”Riks- västra sidan. Om man gör en enbart ytmässig intressen”. Vad det gäller bevarandeintressen är betraktelse finns stora förutsättningar liksom vad det relativt lätt att undvika påverkan på de veten- det gäller vindens energiinnehåll. I Energimyn- skapliga värdena. Däremot påverkas upplevelse- dighetens rapport rörande ”Vind-kraften i Sveri- värdet i regel stort. ge” utgör därför Öland- och Kalmarområdet en icke oväsentlig del när Sverige ska nå Klimat- Här är det viktigt att kommunen själv tänker kommitténs föreslagna elproduktion från vind- igenom vilka värden som ska prioriteras högt. Är kraft. I rapporten föreslås att elproduktionen ökas det en ostörd, rogivande upplevelse vi vill ge med 3-5 TWh till år 2010 utöver det löpande våra innevånare och besökare? Detta är en tro- energipolitiska programmet. värdighetsfråga i hur kommunen lanserar sig som boendemiljö och besöksmål. Kommunen väljer att inte peka ut lämpliga om- råden för vindkraft utan redovisar istället de krav Vilka förutsättningar finns i landskapet att integ- man ställer för etablering av vindkraftsverk. Är rera vindkraftverk? de grundläggande kraven uppfyllda prövas varje Landskapsbilden måste analyseras för att belysa ärende var för sig av Miljö- och Byggnadsnämn- lämpliga exploateringsplatser. Som grund ligger den vid en bygglovansökan. Även tillståndspröv- landskapets originalitet och karaktär. Land- ning enligt Miljöbalken måste ske innan en eta- skapsbildsanalysen utmynnar i en bedömning av blering får göras. platsens visuella tålighet mot tillkommande ob- jekt. Förståelsen för landskapet är av stor bety- Kommunen anser att enstaka större anläggning- delse för en lyckad lokalisering av vindkraftan- ar, då främst havsbaserade, kan vara rimliga om läggningar sett ur både teknisk och estetisk syn- de lokaliseras med stort avstånd från varandra. punkt.

Vilka områden kan inte samexistera med vind- Ett grundläggande krav är att hålla samman kraftanläggningar? grupper av större vindkraftverk till fattbara enhe- Den markyta som ett vindkraftverk tar i anspråk ter samt att ha erforderligt avstånd som bör vara är helt beroende av de säkerhetsavstånd respekti- minst 5 km, helst betydligt mer, till nästa grupp. ve den ”bullerzon” som måste tillämpas på aktu- Däremellan bör landskapet vara fritt från enstaka ell plats. Säkerhetsavståndet till större vägar och vindkraftverk. I vissa fall är det motiverat att t.ex. industribebyggelse rekommenderas vara ställa krav på en exploatör att uppföra vindkraft- navhöjden + tre gånger rotordiametern, d.v.s. verken något tätare än vad som rekommenderas 200-300 m. I ett område med en radie på 300-500 för optimalt vindutnyttjande. Detta för att erhålla m kring ett verk kan med nuvarande teknik oftast ett estetiskt fungerande mönster eller en markant inte gällande riktvärden uppnås. Kvar blir ett linje i en grupp av verk. begränsat antal områden där vindkraft kan etableras förutsatt att vindenergin bedöms tillräck- Vindkraftetableringar bör uppföras i landskapet lig. enligt principen en höjd – en vindkraftgrupp, även om markhöjderna ibland varierar för att Hur hanterar man riksintressena vid etablering principen ska kunna gälla i alla lägen. av vindkraft? Inom en grupp av vindkraftverk bör ingående Stora delar av kommunen är utpekade som riks- verk vara av samma fabrikat, mått och färg. Tur- intresseområden mot bakgrund av flera olika binerna bör ligga på ungefär samma nivå över sektorsintressen. Områden av riksintresse enligt havet. tredje och fjärde kapitlet i Miljöbalken är inte formellt skyddade. Samma geografiska område

36 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

På Öland är det viktigt att vindkraftverken grup- Landbaserade vindkraftverk peras i uppställningar som blir regelbundna och Borgholms kommun har en positiv syn till land- ordnade i linjer som är väl studerade utifrån det baserad vindenergiproduktion. De många kon- omgivande landskapets riktningar. kurrerande intressena gör det dock svårt att finna nya, acceptabelt konfliktfria, etableringslokaler. Utmed kommunens västra kuststräcka, både till Innan nya etableringar tillåts ska dels redan till- havs och på land, skall inga vindkraftetableringar ståndsgivna anläggningar först uppföras dels ska ske. befintliga anläggningar utökas där detta är möj- ligt. På detta sätt får man en möjlighet att först Havet utanför den östra kuststräckan i Borg- bedöma de ytterst svårförutsedda effekterna av holms kommun kan rymma endast ett fåtal större tidigare beslut. Först med utgångspunkt från des- vindkraftetableringar för att inte påtagligt skada sa erfarenheter kan en ny anläggning prövas. orördheten inom området för de särskilda hus- hållningsbestämmelserna. Verkens storlek, antal och placering ska i varje enskild prövning relateras till det omgivande Stora havsbaserade verk i regelbundna mönster landskapets egenskaper och dess bebyggelse. är eftersträvansvärt även om bottenförhållandena Det är inte självklart att verken med tiden kom- inte kan medge fullständig regelbundenhet. mer att öka i storlek vid placering på land. En övre gräns för landbaserade verk uttryckt i nav- Tidigare ställningstagande höjd bör vara 80 meter. Även här ska erfarenhe- De mål för energiproduktion som anges i ”En ter inhämtas från tidigare etableringar varför 80 vision för Öland 2015” är: meter kan visa sig vara för högt och ej tas för ”andelen lokalt producerad energi ska öka givet. och beroendet av fossila bränslen ska minska.” Idag finns vindkraftsverk enskilt eller i grupp uppförda på fyra platser i kommunen, fem verk i Bland strategierna för att uppnå dessa mål skrivs Böda, ett verk i Jämjö, ett verk i Greby och ett i i ovan nämnda dokument att: norra delen av Långlöts socken. Läs mer under ”Vi ska stimulera till energilösningar där lo- sockenredovisningarna. kala ickeändliga resurser tas till vara.” Platser som redan är ianspråktagna av höga eller I ”En vision för Öland 2015” omnämns vindkraft skrymmande anläggningar bör kunna prövas i positiva ordalag, speciellt till havs. Jordbruks- även för vindenergiproduktion. Följande land- mark ska kunna användas, och lokaliseringen områden anser kommunen i första hand vara bör främst ske i grupper. Naturresurslagens be- möjliga att pröva för vindenergiproduktion: gränsning av gruppstorleken till 10 MW på Öland omnämns som föråldrad och i behov av · Området kring den befintliga gruppen i Böda förändring. kan prövas för ytterligare en eller två grupper. · Området mellan Persnäs och söderut mot I ”Avstamp för Agenda 21” som antogs av Vannborga-Valsnäs kan rymma upp till tre kommunfullmäktige 2000 anges som framtids- grupper, där redan lovgivna verk i Vannborga bild: utgör början av en grupp. ”Det mesta av energin som används i kommunen · I den södra kommundelen kan det befintliga är producerat i närområdet. Vi använder inhems- verket på Greby alvar prövas för en utökning ka energikällor som flis, ved, pellets, energigrö- till en smärre grupp. dor, biogas, vindkraft, solenergi och luft-, berg-, · Ytterligare en grupp kan prövas i den syd- vatten- eller jordvärme.” västra kommundelen.

37 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Med grupp avses i 3-5 verk sammankopplade till Bioenergi en gruppstation. Utöver detta kan enstaka mind- Bioenergi används för både uppvärmning och re verk av går dskaraktär prövas, dock under be- elproduktion och utvecklingsförutsättningarna är aktande av vikten av att behålla stora samman- mycket stora. I dagsläget tas inte det lokalt pro- hängande områden fria från vindkraftverk. ducerade biobränslet tillvara i den utsträckning som borde vara möjligt. Havsbaserade vindkraftverk Kommunen ser också positivt på havsbaserad Borgholm Energi har en fjärrvärmeanläggning vindenergiproduktion. De ökade möjligheterna inom Borgholms tätort som är under utbyggnad. att etablera stora anläggningar till havs har gjort Borgholm Energi avser att satsa på en utbyggnad att kommunens syn på nya landetableringar blivit av fjärrvärme i Löttorp och Köpingsvik. Det mer restriktiv än tidigare. Den snabba utveck- finns inget hinder för privata aktörer när det lingen på vindenergiområdet har också manat till gäller en fjärrvärmeutbyggnad som även kan ske eftertanke. Det bör dock betonas att lokalisering i en mindre skala. Användning av pellets i mind- till havs ingalunda är konfliktfri. Forskning, re anläggningar och villor ser kommunen också framför allt kring påverkan på växt- och djurliv positivt på. Miljövinster som kan göras med an- måste intensifieras, såväl innan nya anläggningar vändande av lokalt producerat bränsle och mins- kommer till stånd som när de är i drift. Denna kade bränsletransporter är en samhällsvinst som forskning kan med fördel bedrivas från Öland. inte bara nuvarande generation kommer att få Marinbioligiska institutionen vid Kalmar Hög- nytta av. skola har förutseende nog redan anlagt en forskningsstation i Kårehamn. Förutsättningarna att i Biobränsle = pellets, flis, ved och halm bl.a. anslutning till denna kunna forska inom andra områden är goda. Vid lokalisering till havs kan Biogas också finnas behov av samråd med angränsande Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt ma- kommuner. Det havsområde kommunen i första terial, utan närvaro av syre. Huvudbeståndsde- hand anser vara möjligt att pröva för vindkraft- larna i biogas är metan och koldioxid. Gasen produktion är ett område nordost om Kårehamn. utvinns främst vid avfallsanläggningar, d.v.s. soptippar och från rötslammet vid avloppsre- Kommunen anser att Kalmarsund ska vara fritt ningsanläggningar. Vid förbränning av gasen från vindkraftverk. utvinns energi som sedan blir värme eller el, men gasen kan även användas som fordons- Det finns intresse från olika exploatörer för ny- bränsle. etableringar av vindkraftverk på land och till havs. En större vindkraftutbyggnad är inte möj- En biogasanläggning finns vid Borgholms av- lig med anledning av det befintliga elnätets be- loppsreningsverk för det slam som erhålls vid gränsade kapacitet. Enligt Sydkraft som innehar reningsverket. nät- och linjekoncessioner inom stora delar av kommunen, kommer inte någon utbyggnad av det Det finns stora förutsättningar att öka produktio- befintliga 50 kv-nätet att ske inom den närmaste nen av biogas på gårdar med stora kreatursbesätt- framtiden. Skulle ett större projekt bli aktuellt ningar. Teknikutveckling pågår som kan skapa måste anslutningen ske direkt till fastlandet el- förutsättningar för en betydligt större volym än nät. idag där gasen produceras lokalt på gården. Ga- sen hämtas för central rening och komprimering för att sedan användas, som fordonsbränsle all- mänt, men den kan även återföras till gården. Alternativt kan den renade och komprimerade gasen användas i en gasturbin för el och värme- produktion.

38 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Solenergi Solenergi kommer från de kärnreaktioner som många som har solceller. Öland har goda förut- ständigt pågår inne i solen och som också är en sättningar för solenergianläggningar för värme- förutsättning för allt liv på jorden. En solcell och vattenproduktion tack vare många soltimmar omvandlar direkt energin i solens strålar till under sommarperioden. Solvärme är ett mycket elektricitet. I en solfångaranläggning däremot bra energialternativ för turistanläggningar och värms vatten av energin i solens strålar. Denna sommarstugor. typ av anläggning kan t.ex. användas för upp- värmning av tappvarmvatten men också för upp- Solen anses, i ett längre perspektiv, vara ett bra värmning av vatten som i sin tur värmer byggna- komplement i det europeiska elnätet. En storska- der. lig försöksanläggning med solfångare inom kommunen är ett av flera idéprojekt som Borg- Enskilda solfångaranläggningar finns men kom- holm Energi arbetar med. Ett sådant projekt skul- munen har inga närmare uppgifter om i vilken le kunna föra vetenskapen och teknikutveckling- omfattning det förekommer. Inte heller har en framåt samt ge positiva signaler både inom kommunen några närmare uppgifter om hur och utom kommunen. Kommunen ser mycket positivt på att dessa möjligheter tas tillvara.

Energin i vinden och vattnet har tidigt tagits till vara av våra sjöfarare. Skurverket i Jordhamn placera- des i ett ypperligt vindläge nära utskeppningshamnen och stenråvaran. Verkets konstruktion och ringa storlek gör det fattbart för ögat. Foto: Leo. Eriksson

39 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Kommunikationer

ÖVERGRIPANDE MÅL · Vägar, sjöfart och telekommunikationer ska utvecklas så att invånarnas och näringslivets behov av goda kommunikationer tillgodoses.

· Transporterna ska vara väl samordnade. Fordonen ska vara anpassade för funktionshindrade och energieffektiva samt drivas med de bränslen som är minst miljö- och hälsoskadliga. Vi ska i framtiden stimulera möjligheterna att cykla, samåka och åka kollektivt. Vi ska utveckla och främja distansarbete och handel med lokalt tillverkade varor.

En väl fungerande kommun är beroende av bosättningsort och etablering av företag och goda kommunikationer. Det finns ett regionalt verksamheter. Från Borglanda till Kalmar flyg- samarbete för att tillgodose de krav som bl.a. plats tar det 15-20 minuter att jämföra med ökad välfärd, sysselsättning och konkurrens- timslånga köbildningar i sommartrafiken på kraft ställer. För att aktivt kunna ta till vara Öland. Fortfarande gäller BCL, Bestämmelser natur- och kulturvärden är transportsystemet för Civil Luftfart, men en övergång till de euro- viktigt. Användandet av miljövänliga alternativ peiska gemensamma bestämmelserna JAR, bör underlättas i så stor utsträckning som möj- Joint Aviation Requirements håller på att ske. ligt. BCL och senare JAR innehåller bl.a. administrativa bestämmelser, certifikatbestämmelser, Inom kommunen fanns det årsskiftet 1998/99 driftbestämmelser, flygplatser, materialbe- 488 personbilar i trafik per 1000 invånare att stämmelser, meteorologisk tjänst samt trafik- jämföras med 428 för riket. Detta visar att regler för luftfart. kommunens invånare är mer beroende av bil än den genomsnittlige svensken. Kommunens Kalmar flygplats är den närmast belägna flyg- utsträckta form, läget på en ö och den begränsa- platsens med reguljär- och chartertrafik. Här- de kollektivtrafiken kan vara några orsaker till ifrån finns direktförbindelser till Stockholm och siffrorna. Kommunens geografiska egenskaper Köpenhamn. Under våren 2002 kommer även kan vi inte göra något åt men vi kan arbeta för flygförbindelser med Gdansk i Polen att starta. att minska beroendet av bil. Detta kan göras på Borgholms kommun stödjer regionens strävan flera sätt och ett sätt kan vara att förbättra kol- att utveckla Kalmar flygplats. Som ett komple- lektivtrafiken. Tankningsmöjligheter saknas ment finns lokala flygfält för privatflyg sydost inom Borgholms kommun för den som vill köra om Borgholm, vid Sandvik och öster om Byx- med bilar anpassade till miljövänliga bränslen elkrok. Se vidare i respektive sockenbeskriv- som exempelvis etanol och biogas. ning. Borgholms kommun är angelägen om att i sin planering inte förhindra en framtida utveck- Flyg ling av de lokala flygplatserna som finns. Flyg- Behovet av persontransporter med mindre flygplatsen Borglanda sydost om Borgholm samt plan väntas öka i framtiden. Små flygplan kan Ölanda vid Byxelkrok behöver utöka sina land- utgöra ett alternativ till vägtransporter för me- ningsfält. Se Räpplinge och Böda socknar angå- dellånga resor. Närheten till mindre flygplats ende markreservationer. kan vara ett avgörande argument vid val av

40 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Sjöfart I Borgholms kommun finns ett flertal hamnar Flera hamnar har och kan fungera som färje- av betydelse. Främst nyttjas nuvarande hamnar hamn, dessa är Stora Rör, Borgholm och Byx- av fiske- och fritidsbåtar och Borgholms hamn elkrok. Färjetrafik mellan Borgholm och Möns- fungerar även som handelshamn och färjehamn. terås fanns sommaren 2001 och kommer att Kårehamn är den hamn som är mest livaktig finnas även under sommarsäsongen 2002. som fiskehamn. Hamnen i Byxelkrok är av riksintresse som landningshamn för fisk.

NR HAMN GÄSTPLATSER NYTTJANDE

1 Stora Rör 10-15 Gästhamn Fritidshamn Fiskehamn Möjlig för färjetrafik 2 Ekerum cirka 25 Gästhamn Fritidshamn 3 Borgholm 300 Fritidshamn Fiskehamn Färjetrafik Handelshamn Gästhamn (privat) 4 Sandvik 40 Gästhamn Fritidshamn Fiskehamn 5 Byxelkrok 70 Gästhamn Fritidshamn Fiskehamn Möjlig för färjetrafik 6 Nabbelund 25 Gästhamn (Grankullavik) Fiskehamn Möjlig för färjetrafik 7 Böda 30 Gästhamn Fritidshamn Fiskehamn Möjlig för färjetrafik Sjöräddningsstation 8 Kårehamn cirka 3 Gästhamn Fritidshamn Fiskehamn I tabellen redovisas de hamnar kommunen ansvarar för eller där kommunen arrenderar ut densamma.

41 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

I Kårehamn, som oftast är isfri, finns en utveck- om sikt i gathörn finns i Plan- och Bygglagen lingspotential. Detta passar väl in på de båda (PBL), 3 kap, 15 och 17 §§. Ölandskommunernas gemensamma Vision Öland 2015. Förberedelser av vattendom för utbyggnad Utomhusreklam och vägvisning regleras enligt pågår. Vägmärkesförordningen (VMF), VL, PBL samt i Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhål l- Färjetrafiken är också en angelägen fråga för ning och skyltning (SFS 1998: 814). Länsstyrel- kommunen men den är beroende av flera aktörer sen prövar frågan om tillstånd till reklamskyltar och kapital. Ett återupptagande av färjetrafiken m.m. utanför område med detaljplan och Miljö- med Oskarshamn och Gotland kommande somrar och Byggnadsnämnden prövar frågan om bygglov är ett mål som kommunen satt i Vision Öland inom område med detaljplan. Vägverket ansvarar 2015. För att i framtiden kunna nå uppsatta mål är för och lämnar upplysningar om vägvisning m.m. det viktigt att kommunens hamnar hålls i gott utmed de allmänna vägarna. skick. En konsekvens för en ökad färjetrafik är en ökad bil och GC-trafik på det öländska trafiknätet. Ansvaret för att söka de tillstånd som behövs vilar Trafiksäkerhetsfrågorna är en viktig del i plane- på den enskilde. Därför är det nödvändigt att kän- ringen och kommer att finnas med när diskussio- na till vilka tillstån d som krävs. nerna om en ev. framtida färjetrafik blir mer konkreta. Det finns en efterfrågan på att anlägga en Tekniska förvaltningen kan lämna information typ av marinor där avlägset boende kan förvara om vägnätet i kommunen. Ett flertal lokala trafik- sina båtar under vinterhalvåret och att få dem om- föreskrifter finns, dessa frågor hanteras av Tra- skötta. En utredning bör ske där förbättringarna fiknämnden som är Tekniska nämndens arbetsut- för sådan eller sådana anläggningar, främst befint- skott. liga småbåtshamnar.

Ur beredskapssynpunkt är det viktigt att ha minst LITEN ORDLISTA en fungerande färjehamn. Utredningsarbete om Till väg räknas körbana samt det område intill vilken eller vilka hamnar som kan komma ifråga som stadigvarande behövs för vägens bestånd och pågår och resultatet bör finnas med i nästa man- underhåll samt de anordningar som därtill hör. datperiods aktualitetsförklaring. Allmän väg Biltrafik Större väg som är av allmänt intresse. Väghållare är staten genom Vägverket. Enligt 47 § Väglagen (VL) gäller ett generellt förbud mot att utan tillstånd från Länsstyrelsen Enskild väg uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller utfö- Väg som är till nytta för en eller flera fastigheter. ra andra anläggningar samt vidta andra sådana Annan än staten eller kommunen är väghållare. åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäker- heten inom ett avstånd av 12 m från ett vägområ- Gator de. Länsstyrelsen har vidare föreskrivit med stöd Gator och vägar inom detaljplanelagt område med av samma paragraf i VL att utöka området från 12 kommunen som huvudman. m till 30 m avseende väg 136 om inte frågan är Även inom äldre stadsplaner är kommunen väg- hållare. reglerad i detaljplan. När enskild väg skall anslu- tas till allmän väg, eller när befintlig anslutning Väghållare skall ändras, krävs tillstånd av väghål lningsmyn- Den som ansvarar för vägens skötsel och under- digheten (Vägverket). håll. Väghållare kan vara staten (Vägverket), kommunen eller någon annan gemensamhetsan- Skymd sikt särskilt vid kvartershörn är ofta en läggning, vägförening, (vägsamfällighet). medverkande faktor till trafikolyckor. Reglerna

42 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Ett av kommunens mål är att förbättra befintligt andelen sommarbostäder som i IT- företagens vägnät så att det blir så trafiksäkert som möjligt. utbyggnadssatsningar prioriteras lågt jämfört med Kommunen ska även arbeta för att minska antalet satsningar i storstadsregionerna. utfarter, främst i södra delen av väg 136. Förde- larna med detta är att antalet konfliktpunkter Kommunen har utarbetat ett förslag till program minskar vilket i sin tur ger möjlighet att bibehålla gällande ”översiktlig infrastruktur” som är tänkt eller öka den tillåtna hastigheten vilket ger förde- att tjäna som vägledning för olika aktörer som lar för dem som ska till och från norra Öland. För önskar anlägga infrastruktur inom kommunen. att nå målen om säkra och bättre kommunikations- Programmet har använts i ansökan om statliga leder har kommunen till uppgift att påverka regi- medel genom Regionförbundet som också till- onförbund, privata entreprenörer och väghållare sammans med kommunerna i länet sköter den för enskilda och allmänna vägar. Ställningstagan- regionala upphandlingar inom området. den rörande vägnätet, se kapitel 4, den sockenvisa redovisningen. Det övergripande målet för kommunen är att ge kommunens företag, organisationer och hushåll Gång- och cykeltrafik tillgång till ett öppet nät för bredbandskommuni- Vid ny detaljplaneläggning ska enligt Plan- och kation. Nätet ska vara så beskaffat att dess till- Bygglagen kap 2, § 2 en ändamålsenlig struktur gänglighet, kapacitet samt prisnivå hävdar sig väl av bl.a. kommunikationsleder främjas. Inom tät- i förhållande till utbudet i övriga Sverige. Infor- orterna är gång- och cykelvägarna till stora delar mationstekniken utvecklas snabbt inom detta planerade och utbyggda. Beskrivning av nuläget område och UMTS (tredje generationens mobil- och ställningstaganden, se respektive socken. nät) är det nät som är under uppbyggnad i Sverige idag. Post- och Telestyrelsen (PTS) har meddelat Vägverket ansvarar för trafiksäkerheten längs fyra företag tillstånd att driva UMTS-nät men med de allmänna vägarna. Kommunen har där- genom olika samarbetskonstellationer så har anta- emot ansvaret att i sin planering framföra önske- let företag för utbyggnaden minskat. mål till regionala organ, privata entreprenörer, enskilda och allmänna vägar samt att se till att Utbyggnaden av master i Borgholms kommun hänsyn till trafiksäkerheten tas i den detaljplane- kommer inte att bli av den omfattning som befa- ring som sker. Ölands Turist AB genomförde en rats i ett tidigare skede. Samlokalisering av sän- enkätundersökning sommaren 2001. Då framkom dare bör eftersträvas, helst till befintliga master, att cykelturisterna efterfrågade en trafiksäker och för att ta tillräcklig hänsyn till det öppna landska- ”snabb” gång- och cykelväg mellan brofästet och pet. Kommunen har ett krav på att bola- Borgholm. Kommunen ser positivt på en utveck- gen/operatörerna samarbetar med varandra. Sän- ling mot en ökad cykelturism. darna som inte är bygglovpliktiga, kan placeras på befintliga byggnader, torn eller master. Miljö- Tele- och datakommunikation och Byggnadsnämnden som bl.a. ansvarar för bygglovprövningar har antagit en policy för hur Det finns i dagsläget bara ett nät för fast tele- och bedömning av master och torn skall ske vid bygg- datakommunikation i kommunen. Det ortsam- lovprövningar i framtiden. Oron eller problemati- manbindande optonätet finns från Rälla i söder ken kring radiofrekventa fält behandlas närmre till Löttorp i norr. Kommunens östra och nordliga under rubriken ”Hälsa och säkerhet”. Innan bygg- delar saknar optonät. Samtliga mobiltelefonope- lov för hög byggnad (mast, skorsten eller motsva- ratörer har godtagbar täckning i kommunen. En rande) beviljas ska hos Försvarsmakten en flyg- god IT-struktur möjliggör kommunens önskan att hinder- och telekonfliktprövning genomföras. människor kommer att bosätta sig permanent Underlag för prövning insänds av ägaren och inom kommunen samtidigt som det ger möjlighet beslutet bifogas bygglovsansökan till kommunen. till att arbeta på distans. Det är inte bara företag utan även organisationer och hushåll som tjänar på en god infrastruktur. En nackdel är den höga

43 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Bussarna har ersatt tågen vid Borgholms f.d. järnvägsstation som blivit ”Resecentrum”. Till vänster skymtar det forna järnvägshotellet. Foto: Leo. Eriksson

44 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer

ÖVERGRIPANDE MÅL · De natur- och kulturvärden som gjort Öland till ett av Sveriges skönaste landskap ska värnas. Vid nyetableringar och utveckling av jordbruksföretag måste hänsyn tas till dessa värden.

· Ölands stora natur- och kulturvärden ska långsiktigt bevaras och utvecklas så långt detta kan ske med rimlig hänsyn till utvecklingen av andra näringar som jordbruk, turism och energiproduktion.

· Ölands unika natur- och kulturarv ska levandegöras och göras tillgängligt för alla.

· Ingrepp som hotar natur- och kulturvärden bör noga övervägas.

· Ölands öppna odlingslandskap ska bevaras, den traditionella markanvändningen bibehållas och den biologiska mångfalden säkras.

Natur- och kulturmiljöerna i kommunen har ett Naturreservat inom Borgholms kommun stort värde såväl lokalt, regionalt som globalt. Till Borga hage naturvärden räknas allt från botanik och zoologi Byrum till det rörliga friluftslivet och landskapsbilden. Bödakustens västra Det som gör Öland så rikt på naturvärden är dess Bödakustens östra speciella geologi med kalkstensberggrund och Djurstad träsk kalkrika jordar. Till kulturvärdena hör t.ex. forn- Dyestad lämningar, odlingslandskapet och radbyarna. Getterum Värdefulla natur- och kulturmiljöer är till stor del Hagelstad skyddade genom lagstiftning. Halltorps hage Hjälmstad sjömarker Ett gemensamt natur- och kulturmiljöprogram för Horns kungsgård Öland har upprättats av länsstyrelsen och givits ut Högenäs orde i bokform. Förutom en redovisning av natur- och Idegransreservatet kulturvärden kommer en åtgärdsplan för bevaran- Knisa mosse de att ingå. Arbete med åtgärdsplaner pågår. Lilla Horns löväng Marsjö sjömarker Naturreservat har till syfte att bevara biologisk Neptuni åkrar mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljö- Petgärdeträsk er och tillgodose behov av områden för friluftsli- Rönnerum vet. I Borgholms kommun har 25 naturreservat Sjöstorp avsatts. Skeppersäng Mer information om naturreservaten går att få hos Södra Greda löväng Länsstyrelsen i Kalmar län eller genom deras Trollskogen hemsida (www-adress se bilaga 4). Västra Äng Östra Vässby sjömarker

45 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

I början på 1960-talet bedömde länsmyndigheter- I ett utpekat område får ingen verksamhet som na att det fanns behov av reglering av ny bebyg- skadar naturmiljön bedrivas. gelse och andra arbetsföretag inom de ur miljö- synpunkt känsligaste områdena på Öland. Efter en Våtmarkskonventionen (Convention of Wetlands) omfattande utredning beslöts 1966 om förord- eller Ramsarkonventionen är en internationell nande till skydd för landskapsbilden. Exempel på överenskommelse med ursprunglig målsättning att arbetsföretag som är tillståndspliktiga är upp- säkra biotoper för våtmarksfåglar som varit speci- förande av byggnad, torrläggning, anläggning av ellt utsatta för förföljelse genom jakt och biotop- väg och inrättande av upplag. Undantagna från exploatering. Sverige, som undertecknade kon- tillståndsplikt är ekonomibyggnader för jord- och ventionen 1974, har avsatt 30 områden. Två av skogsbruk samt yrkesmässigt fiske. dessa områden ligger på Öland och utgörs av stora delar av östra sidans stränder mellan Ottenby och Om det behövs särskilt skydd för en djurart inom Egby samt Södviken. ett visst område avsätts djurskyddsområden. Sju stycken djurskyddsområden finns inom Borg- Ett fridlyst djur får inte skadas, fångas eller dödas holms kommun. och för fridlysta växter gäller att de inte får skadas eller tas bort och inga delar från växten får Mindre mark- eller vattenområden som är särskilt samlas in. Länsstyrelsen beslutar om vilka arter viktiga för hotade arter eller skyddsvärda i övrigt som ska fridlysas. Exempel på fridlysta arter i kan avsättas som biotopskyddsområde. Många av Kalmar län är våradonis, gulkronill och samtliga dessa småbiotoper har generellt ansetts ha sådana orkidéarter. värden att alla sådana biotoper ska omfattas av biotopskyddet, andra biotoper kan skyddas ge- EU: s LIFE- fond är en fond som har till syfte att nom särskilda beslut av länsstyrelsen eller skogs- samfinansiera miljö- och naturvårdsprojekt som vårdsstyrelsen. medlemsländerna vill genomföra. Framförallt är medlen tänkta att gå till praktisk och resultatinrik- Följande typer av mark- och vattenområden om- tad miljö- och naturvård. fattas av generellt biotopskydd: · alléer Värdefulla byggnader, byggnader som ingår i ett · källor med omgivande våtmark i jordbruks- värdefullt bebyggelseområde, trädgårdar, parker mark eller andra anläggningar kan bevaras som bygg- · odlingsrösen i jordbruksmark nadsminne och därmed skyddas från olämpliga · våtmarker förändringar föranledda till exempel av kortsikti- · pilevallar ga behov. Byggnadsminnen regleras i Kulturmin- · småvatten och våtmarker i jordbruksmark neslagens tredje kapitel och omfattar skyddet för · stenmurar i jordbruksmark den del av vårt kulturarv som utgörs av särskilt värdefulla byggnader, som inte ägs av staten. Det · åkerholmar är länsstyrelsen som utfärdar byggnadsminnen.

Byggnader som ägs av staten skyddas genom en I enskilda fall har länsstyrelsen möjlighet att för- särskild förordning och kallas statliga byggnads- klara rik- och kalkkärr i jordbruksmark, ängar minnen. eller naturbetesmarker samt naturliga bäckfåror och ras- eller bergbranter som biotopskyddsområ- Byggnadsminnena i Borgholms kommun den 1 Fyren Långe Erik, Mellby 1:4 Skogsvårdsstyrelsen kan förklara en lång rad olika 2 Högby stenkvarn, Högby 7:1 biotoper som biotopskyddsområde, t.ex. brandfält, 3 Högby fyrvaktarbostad, Hagaby 1:8 örtrika allundar, äldre skogsbeten, alkärr och 4 Högby fyr, Hagaby 1:55 gamla hassellundar. 5 Kvarnstad 2:3, traditionell sluten Ölandsgård

46 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

6 Sandviks kvarn, Stenninge 2:8 område ska vara i trä, ha en viss färg eller att ta- 7 Persnäs gamla fattighus, Lundeby 2:5 ken ska vara belagda med traditionella material. 8 Bruddestad sjöbodar, Bruddestad 1:1 K-märkning är ett allmänt uttryck för en bevaran- 9 Per Ekströms ateljé, Villakvarteret 4 devärd eller redan skyddad byggnad eller miljö. 10 Lilla Nyborg, f.d. handelsbod, Blåklinten 12 Uttrycket i sig saknar stöd i lagen men har med 11 Kronomagasinet, Engelen 1 tiden blivit ett vedertaget begrepp. Skydd mot 12 Badortsvilla, Villakvarteret1 förvanskning av byggnader finns även i PBL som 13 Borgholms stadsmuseum, Norge 5-6 bl.a. säger ”Ändringar av en byggnad skall utfö- 14 Wollinska villan, Stranden 3-4 ras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beak- 15 Rektorsboställe, Amfion 7 tas och dess byggnadstekniska, historiska, kultur- 16 Del av Lilla Nyborg, Blåklinten 9 historiska, miljömässiga och konstnärliga värden 17 Sjöbergska gården, Våren 6 tas till vara”. 18 Vasahuset, Borgholm 8:63 19 Borgholms Bio, Kamelen 1 Länsstyrelsens fornvårdsprogram har till syfte att 20 Borgholms Slott, Borgholm 8:16 vårda ett antal fornlämningar så att de blir till- 21 Kapelluddens fyr, Kläppinge 1:6 gängliga, begripliga och intressanta för allmänhe- ten. I Borgholms kommun ingår ett flertal lokaler Kommunen kan också skydda värdefull bebyggel- i programmet, bl.a. fornborgar, gravfält och hus- se genom bevarandebestämmelser i detaljplaner grunder. Ansvaret har Länsstyrelsen medan sköt- eller områdesbestämmelser. Vid nybyggnad kan seln utförs av entreprenörer. också detaljplanen reglera att vissa fasader i ett

Fisket var ett komplement till jordbruket. Bruddestads sjöbodplan visar hur detta uråldriga bruk kunde gestalta sig. Garnhagarna skulle skydda fångst och redskap från betande kreatur. Pålkranen till vänster i bilden är ett gistnande minne av bottengarnsfisket som under 1900-talet var vanligt längs kusterna. Foto: Leo. Eriksson

47 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Bebyggelseutveckling

ÖVERGRIPANDE MÅL · När det byggs ska det så långt som möjligt göras på ett ekologiskt hållbart sätt. Byggnaderna ska vara konstruerade för ett miljövänligt boende och ett effektivt resursutnyttjande. Byggnadsmate- rialen bör kunna återanvändas eller återvinnas vid rivning.

· Förutsättningar ska skapas så att människor ska vilja och kunna bo kvar.

· Traditionell öländsk byggnadstradition ska vägas in vid all ny-, till- och ombyggnad.

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar markan- skall få användas för bebyggelse skall den vara vändningen och utformningen av byggnader från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. och anläggningar. Lämplighetsbedömningen sker vid planlägg- ning eller i ärenden om bygglov eller Kommunen ska se till att behovet av ny bebyg- förhandsbesked”. gelse och möjligheterna till förändringar och utvecklingen av den befintliga bebyggelsen kan I PBL kap. 4 § 1 föreskrivs att, ”i översiktspla- tillgodoses inom ramarna för vår gällande lag- nen skall redovisas de allmänna intressen enligt stiftning. 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- Inom Borgholms kommun är efterfrågan på och vattenområden. Vid redovisningen av de tomtmark störst i tätorterna. En utredning av allmänna intressena skall riksintressen enligt 3 Borgholms utvecklingsområden har gjorts under eller 4 kap miljöbalken anges särskilt”. år 2000, se översiktlig kartbild. Av planen skall framgå: I dagsläget pågår detaljplanering för tätortsnära · Grunddragen i fråga om den avsedda an- bostadsbebyggelse i Borgholm och Sandvik. vändningen av mark- och vattenområden, Det finns inget hinder för nybyggnationer inom · Kommunens syn på hur den byggda miljön övriga delar av kommunen. Idag finns på flera skall utvecklas och bevaras, ställen detaljplaner som inte är helt utbyggda. · Hur kommunen avser att tillgodose de redo- Mer information finns i den sockenvisa redovisade riksintressena och iaktta gällande visningen, kapitel 4. miljökvalitetsnormer.

Översiktsplan Detaljplan I PBL kap 1, § 3, föreskrivs att, ”varje kommun Detaljplan krävs enligt PBL för att lämplig- skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hetsbedöma vissa bygglovpliktiga åtgärder som hela kommunen”. Översiktsplanen skall ge ny sammanhållen bebyggelse, industrier eller vägledning för beslut om användning av mark- andra byggnader och anläggningar som får stor och vattenområden samt om hur den byggda påverkan på omgivningen och ligger inom områ- miljön skall utvecklas och bevaras. Översikts- den med uttalade motstående intressen. Bygg- planen är inte bindande för myndigheter och lovplikten inom detaljplan är generell med få enskilda. I kap 1, § 6 föreskrivs att, för att mark undantag.

48 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

För att bygglov ska kunna beviljas ska åtgärden, Vid bygglovprövningen ska bedömningen även för vilken bygglov söks, överensstämma med omfatta markens lämplighet (ändamål) samt planens syfte och bestämmelser. Genom att det anpassning och utformning av åtgärden. Om finns detaljplan är åtgärden lämplighetsbedömd åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd skall vad gäller markens användning (ändamål) och bl.a. berörda grannar underrättas och ges möj- byggnadens utformning i huvudsak. Mindre lighet till yttrande innan ärendet avgörs. avvikelser från planens bestämmelser kan god- tas om de överensstämmer med planens syfte Utanför samlad bebyggelse (mål och ändamål). Vid prövning av mindre Inom en och tvåbostadsfastigheter utanför sam- avvikelse ska bl.a. berörda grannar underrättas lad bebyggelse är, utöver de åtgärder som är och ges möjlighet till yttrande innan ärendet befriade från bygglovplikt inom detaljplan och i avgörs. områden med samlad bebyggelse, t.ex. ”frigge- bod”, uppförande av komplementbyggnader En detaljplan ska grundas på ett program som som placeras i omedelbar närhet av bostadshu- anger utgångspunkter och mål för planen, om set samt mindre tillbyggnader undantagna det inte är onödigt. En miljökonsekvensbe- bygglovplikten. Komplementbyggnader är skrivning (MKB) ska alltid upprättas om planen byggnader som utgör komplement till boendet innebär en betydande påverkan på miljön, häl- (garage, förråd, mindre gäststuga m.m.). En san eller hushållningen med mark och vatten mindre tillbyggnad är enligt kommunens tolk- och andra resurser. En MKB ska möjliggöra en ning mindre än hälften av befintlig byggnad. samlad bedömning av en planerad anläggnings, För både tillbyggnader och komplementbygg- verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, nader gäller att de inte får dominera över befint- hälsan och hushållningen med mark och vatten lig bebyggelse och att de inte får placeras när- och andra resurser. mare fastighetsgränsen än 4,5 m om inte berörd granne ger sitt medgivande. Inom Borgholms kommun finns över 200 äldre detaljplaner som genom sin ålder och med tidi- För bygglovpliktiga åtgärder utanför samlad gare bebyggelse gjorda avsteg från planbe- bebyggelse, i princip samtliga ärenden, ska bl.a. stämmelserna, har förlorat sin aktualitet. Vid berörda grannar underrättas och ges möjlighet bygglovprövning inom dessa planer måste, av till yttrande innan ärendet avgörs. praktiska skäl, en avvikelse som är ”större” än vad som kan tillåtas i en ny aktuell detaljplan Oavsett var en nybyggnad eller tillbyggnad (tillkommen enligt PBL: s bestämmelser), kun- uppförs, och om den är bygglovpliktig eller na tolereras om berörda grannar godkänner inte, gäller generella bestämmelser i PBL vad detta. Vid en ansökan om bygglov där avvikel- avser krav på utförande. Miljö- och Byggnads- sen är så stor att begreppet mindre avvikelse nämnden kan ingripa i efterhand om en åtgärd inte är tillämpligt kan Miljö- och Byggnads- kan anses strida mot dessa bestämmelser. nämnden besluta om anstånd i högst 2 år för att pröva frågan om att ändra eller upphäva gällan- Samlad bebyggelse de detaljplan. Begreppet samlad bebyggelse är otydligt defi- nierat i PBL men har av bostadsutskottet i sam- Inom Borgholms kommun finns idag ca 300 band med tillkomsten av lagen definierats som obebyggda tomter inom detaljplan. bebyggelsegrupper om 10-20 hus om de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åt- Inom samlad bebyggelse skiljs endast av väg, parkmark o.d. Med hus Inom samlad bebyggelse gäller i princip samma avses inte bara bostadshus utan även andra lovplikt som inom detaljplan förutom vid mar- byggnader som inte utgör komplementbyggna- klov, rivningslov, samt bygglov för skyltar, der till bostadshus, t.ex. butiker och industribyggnader för jord- och skogsbrukets behov byggnader. samt utvändiga ändringar av byggnader.

49 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Generella bestämmelser Med ledning av ovanstående kan följande tolk- Vid all bygglovprövning och även för de åtgär- ning vara vägledande vid bedömningen om ett der som får utföras utan bygglov gäller att område utgör samlad bebyggelse eller inte. byggnader och anläggningar ska utformas och anpassas på lämpligt sätt till omgivningen och Bebyggelsegrupp med färre hus än 10 är aldrig att tekniska krav, som lagstiftningen ställer, samlad bebyggelse. uppfylls. Det är byggherren (oftast ägaren) som är ansvarig för att gällande bestämmelser följs. Bebyggelsegrupp med fler än 20 hus är alltid samlad bebyggelse. Utöver krav på bygglov gäller numer att den som bygger (byggherren) ska göra en byggan- Bebyggelsegrupp med 10-20 hus kan vara sam- mälan. Detta gäller i de flesta typer av ärenden. lad bebyggelse om bebyggelsegruppen ligger Beslutet om kontrollplan, kvalitetsansvarig inom område med högt bebyggelsetryck nära en samt byggsamråd som följer av bygganmälan tätort eller om det finns stora kulturmiljöintres- reglerar den tekniska delen av åtgärden. Bygg- sen för bebyggelsegruppen. anmälan behöver inte göras för de åtgärder som är undantagna bygglovplikt om dessa inte om- Lokalisering av ny bebyggelse fattar installation eller väsentlig ändring av Vid lokalisering av ny bebyggelse där lämplig- hiss, eldstad och skorsten eller VA- och ventila- heten tidigare inte är prövad genom detaljplan tionsarbeten. eller förhandsbesked gäller att åtgärden måste uppfylla bestämmelserna i PBL 2 kap. Den får Permanent boende kontra fritidsboende. inte heller strida mot Miljöbalkens kap 3 och 4. Kommunen saknar möjlighet att styra boende- formen. Permanenthus omvandlas fortlöpande Vi ny sammanhållen bebyggelse eller enstaka till fritidshus och vice versa. På grund av att byggnad inom eller i nära anslutning till de denna process fortgått under många år är bland- mest attraktiva områdena inom kommunen där ningen av fritidsboende och permanentboende det råder stor efterfrågan på tomtmark och där redan påtaglig, såväl inom tätorter som utanför motstående intressen är uttalade bör lämplig- samlad bebyggelse. I kommunen finns det ca hetsbedömning ske genom detaljplan, som 5000 bebyggda fritidstomter. Kommunen är eventuellt föregås av fördjupad översiktsplan. positiv till att fritidshus omvandlas till perma- Utanför dessa områden kan frågan om bygglov nenthus i de flesta områden. Den kommunala eller förhandsbesked oftast avgöras utan detalj- servicen påverkas endast i begränsad omfattning plan. då permanentboendet redan är utspritt över kommunen. Kommunen har under lång tid haft För att undvika olämplig spridning av ytterliga- som mål ”att hela kommunen skall leva”, varför re bebyggelse ska nya tomtplatser ha anslutning såväl vattenledningsnät, vägnät och elnät är väl till befintlig bebyggelse eller lokaliseras på utbyggda i hela kommunen. Ett ökat perma- sådant sätt att den ansluter till den lokala tradi- nentboende är en av kommunens viktigaste tionen t.ex. malmbebyggelse. målsättningar.

Sammanhållna obebyggda områden ska så långt Människan har satt sin prägel på det öländska det är möjligt bevaras obebyggda såvida annat landskapet under flera tusen år. Samspelet mel- inte redovisas i översiktsplanen. Denna målsätt- lan ölänningen, hennes boskap och naturen har ning överensstämmer med riktlinjerna i miljö- gett det landskap vi idag uppskattar i så hög balken och i redovisade riksintressen för natur- grad. Ända sedan medeltiden har ölänningen vård, kulturminnesvård och rörligt friluftsliv. levt i de täta radbyarna med sin närhet mellan Vid lokalisering av nya tomtplatser skall VA- boendet och djurhållningen. I dagens lantbruk frågan ges stor vikt och vara väl utredd om uppstår både positiva och negativa effekter på byggnaden ska förses med vattentoalett.

50 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52 omgivningen. Den som söker sig till denna Ett nytt hus med alla traditionella attribut är levande miljö för att bosätta sig permanent eller inget givet framgångsrecept där det ligger ut- på sin fritid måste vara medveten om dessa ef- slängt i landskapet. I ett sådant läge kan en om- fekter och se dem som givna förutsättningar. sorgsfullt utformad byggnad i ett modernt formspråk ha större förutsättningar att samverka Traditionell utformning kontra modern med den omgivande naturen. Ett par exempel Den öländska byggnadstraditionen är inte helt av högsta arkitektonisk klass där traditionellt lätt att karaktärisera. Varje hus för sig är oftast och modernt ingått en fruktbar förening finns på inte så märkvärdigt. Det är sättet byggnaderna norra Öland; Fiskarens Hus i Mellböda ritat av är grupperade på som är det mest karaktäristis- Jan Gezelius och den Holmbergska sommarvil- ka. Husens mått är viktiga, liksom byggnadstek- lan på Vialvret med Klas Anshelm som arkitekt. niken och materialvalet. Kalksten i väggar och som markbeläggning, grova liggande plankor sammanfogade i skiftesverksteknik., vass- eller halmtak.

Villa Holmberg vid Vi alvar är ett bra exempel på hur en byggnad kan anpassas till det öländska landskapet. Arkitektoniskt är fritidshuset ett av de bästa, från 1900-talets mitt, i vårt land. Foto: Leo. Eriksson

51 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Miljö och riskfaktorer

ÖVERGRIPANDE MÅL

· Nyttjandet av mark- och vattenområden ska ske så att miljön och människors hälsa och säkerhet inte äventyras.

Lagstiftning Hälsa och säkerhet är centrala begrepp både i För att nå lagens syften med att bedöma ev. Plan- och Bygglagen (PBL) samt Miljöbalken miljöpåverkan och få en helhetssyn ska en mil- (MB). Miljö- och riskfaktorer kan påverka jökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en an- människors hälsa och säkerhet liksom miljön, sökan om tillstånd eller tillåtlighetsprövning direkt eller indirekt, direkt genom en olycka enligt MB 6 kap. Även vid andra ärenden enligt eller indirekt genom miljöskador på längre sikt. MB kan det krävas en MKB. Även i PBL finns Detta påverkar också människors livskvalité. krav på MKB vid detaljplanering där syftet med planläggningen kan ha en betydande påverkan Enligt PBL ska översiktsplanen redovisa de på miljön, hälsan och säkerheten. miljö- och riskfaktorer som bör beaktas i beslut om användning av mark- och vattenområden Kommunens övergripande mål är att nyttjandet d.v.s. faktorer som negativt motverkar: av mark- och vattenområden sak ske så att mil- jön och människors hälsa och säkerhet inte · Goda miljöförhållanden och en långsiktig äventyras. Mer om de specifika målen och stra- god hushållning med mark- och vattenområ- tegin för att nå målen finns att läsa i ”En vision den, energi och råvaror ska främjas. av Öland 2015”. · En från social synpunkt god livsmiljö ska främjas. Miljökvalitetsnormer är styrmedel som regleras i Miljöbalkens 5 kapitel. Normer meddelas MB inleder i det första kapitlet 1 § andra styck- normalt av regeringen för att miljömål ska upp- et med hur balken ska tillämpas: nås, för att åtgärda miljöproblem i Sverige eller · Människors hälsa och miljö ska skyddas mot för att vissa EU-direktiv ska kunna genomföras. skador och olägenheter oavsett om dessa or- Idag finns miljökvalitetsnormer antagna för sakas av föroreningar eller annan påverkan. kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partiklar i utomhusluft. Se mer i Bilaga 1 ”Lagar m.m.” · Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas. Beredskapshänsyn · Den biologiska mångfalden ska bevaras. · Mark, vatten och fysisk miljö används så att Beredskapshänsyn i samhällsutveckling och en från ekologisk, social, kulturell och sam- planering (BIS) är ett begrepp som syftar till att hällsekonomisk synpunkt långsiktig god uppnå ett robustare och mindre sårbart samhälle. hushållning ska tryggas. Kommunernas sårbarhet uppmärksammas allt- · Återanvändning och återvinning liksom an- mer. Stora olyckor och katastroftillbud har visat nan hushållning med material, råvaror och på brister i kommunernas handlingsberedskap. energi ska främjas så att ett kretslopp uppnås.

52 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Utgångspunkten är att ha en god beredskap för Det ökande antalet turister sommartid innebär extraordinära händelser såsom kriser, olyckor, att antalet evenemang med höga ljudnivåer kan brister i den tekniska försörjningen etc. En öka, främst inom Borgholms tätort. Miljö- och koppling mellan kommunens samhällsplanering Byggnadsnämnden har med stöd av Socialsty- och beredskapsplanläggningen är viktigt efter- relsens riktlinjer (Allmänna råd 1996:7), tagit som förmågan att möta störningar i fredstid är ett policybeslut 1998-05-26 om vilka gränsvär- grundläggande för möjligheten att verka under den för bullernivåer som ska gälla inom kom- höjd beredskap. Att planera för minskad sårbar- munen. het kan bl. a innebära alternativa lösningar för olika typer av försörjning, leder för farligt gods I februari 2001 beslutade nämnden om en och lokalisering av nya bostäder - detta innebär ”handlingsplan för buller i Borgholms tätort”. I att ta ”riskhänsyn” i den fysiska planeringen. beslutet uppmanades bl.a. konsertarrangörer att dela ut hörselproppar vid samtliga konserter där Räddningstjänsten på Öland ansvarar för att det angivna riktvärden för buller överskreds. Buller finns en Räddningstjänstplan som visar Rädd- visar sig vara ett allt större problem i dagens ningstjänstens organisation i fred och vid höjd samhälle och nämnda handlingsplan kommer beredskap. Kommunallagen ändrades i slutet av att följas upp kommande år bl.a. för omtanken 90-talet så att Kommunalförbundet som förbund om konsertpublikens hörsel. kvarstår i ofred eller vid katastrof. Detta innebär att Räddningstjänsten fortsätter att lyda under Bullerproblematiken är främst aktuell i diskus- kommunalförbundet. Ledningscentral finns i sionerna vid etablering av vindkraftverk. Läs Mörbylånga med en undercentral i Borgholm mer under rubrikerna ”Energi”, ”Vindkraft” vilken även kan fungera självständigt om kon- och rapport 6241, Ljud från vindkraftverk, utgi- takten bryts söderut. Vid höjd beredskap är det ven av Naturvårdsverket 2001. kommunstyrelsen som är högsta civila totalför- svarsmyndighet på lokal nivå. Regler angående byggförbud i en zon kring allmänna vägar. Läs mer under rubriken Länsstyrelserna är högsta civila totalförsvars- ”Kommunikationer”, ”Biltrafik”. ”Bättre plats myndighet inom länet och leder och samordnar för arbete”, Boverkets allmänna råd 1995:5, är det civila försvaret vid höjd beredskap. vägledande vid planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet där buller Miljöaspekter är en del i miljöhoten mot vår hälsa. Buller Med buller och vibrationer menas olika former Markradon av oönskade ljud. Buller kan störa människor I Borgholms kommun är förekomsten av radon direkt i boendemiljön eller indirekt genom ne- i marken inte så stor och de områden som finns gativa störningar i natur- och friluftsområden. är kartlagda. Risk för förhöjda radonhalter i Biltrafiken är en av de större bullerkällorna marken finns utmed västra landborgskanten men även industriverksamhet och jordbruk kan beroende på den alunskiffer som finns där. vara störande. För boende intill de mer trafike- Även ett fåtal områden med förhöjda markra- rade vägarna kan även avgaser och vibrationer donhalter har konstaterats på östra Öland. Vid upplevas som en olägenhet. Bullerstörningar nybebyggelse inom områden med förhöjd ra- kan undvikas genom lämplig placering av vä- donförekomst erfordras kompletterande mät- gar, bebyggelse och verksamheter. Störningar ningar samt att man vid nybyggnation vidtar från befintliga bullerkällor kan minskas genom erforderliga åtgärder. Gränsvärden och riktvär- åtgärder som exempelvis bullerplank, vallar, den för radon vid arbeten, för bostäder, för fönsterbyten eller reglering av trafik och verk- byggmaterial samt gränsvärden för dricksvatt- samhetsutövning. net finns och har tagits fram av Statens strål- skyddsinstitut tillsammans med andra verk och myndigheter. Läs mer om radon och gällande gränsvärden på Statens strålningsinstituts hemsida.

53 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Föroreningar i mark och vatten Vid olyckor i och kring havet har Räddnings- Kommunen är relativt förskonad från förorena- tjänsten ansvar och beredskap närmast kusten de mark- och vattenområd en. Markområden som medan staten har ansvaret i havet utanför. kan tänkas vara skadade är bl.a. äldre deponier som idag inte är i bruk, befintliga och nedlagda Miljö- och Byggnadsnämnden har antagit en bensinstationer, industriområden med verksam- policy - Hantering och förvaring av kemiska heter som hanterat miljöfarliga produkter i sin produkter (Cisterner) MBN § 34, 2001-02-14 verksamhet etc. Vissa områden finns inventera- för att underlätta behandlingen av den typen av de och kartlagda. Ett förorenat område skadar ärenden inom förvaltningen. inte bara flora och fauna i det aktuella området utan det kan även bli läckage till grundvattnet Luftföroreningar vid riklig nederbörd. Jordtäcket är på många Luftföroreningar är ett globalt problem, men ställen tunt och har därför stor genomsläpplig- också ett lokalt problem. Den globala miljöpro- het. Detta innebär även en stor risk för grund- blematiken handlar mycket om ständigt ökande vattenföroreningar vid olyckshändelser. Ett av utsläpp av föroreningar i luften. Utsläppen är de övergripande målen i Vision Öland 2015 var nästan uteslutande orsakade av mänsklig aktivi- att ”nyttjandet av mark- och vattenområden ska tet och visar sig i försurning, skogsdöd, försäm- ske så att miljön och människors hälsa och sä- rad hälsa, klimatförändringar m.m. Den största kerhet inte äventyras”. Läs mer under rubriker- orsaken till utsläppen av kväveoxider i länet är na ”Vattenförsörjning”, ”Avlopp” och ”Avfall”. arbetsmaskiner och vägtrafik. Vägtrafiken är också en stor källa till koldioxidutsläpp och av Kväve och fosfor till kustvattnen i Kalmar län flyktiga organiska ämnen. Lokalt kan exempel- kommer från jordbruk, skogsbruk, industrier, vis eldning i äldre villapannor orsaka betydande vägtrafik, reningsverk, enskilda avlopp m. m. luftföroreningar. Kommunen har möjlighet att Ungefär tre fjärdedelar av det kväve och fosfor reglera sådan verksamhet genom kommunala som når Östersjön, kommer genom markläckage hälsoföreskrifter. Inom kommunen sker även från jordbruket. Därefter kommer nedfall från utsläpp av ammoniak till luft och jordbruket är luften, vilket ju i sin tur härstammar från trafik, den största källan till detta. industrier och andra källor. Trots att många typer av luftföroreningar före- Genom att optimera gödselhanteringen genom kommer i mycket låga koncentrationer påverkar hela kedjan kan mycket göras för att minska de oss och vår miljö. Så trots att det inom Borg- läckaget. Vi kan också minska utsläppen genom holms kommun inte finns stora industrier med att återskapa våtmarker som kväve- och fosfor- utsläpp av föroreningar till luften är det viktigt fällor för dräneringsvatten från såväl jordbruk att vara uppmärksam. Regeringen har antagit som andra marker. Kommunen ser det som miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svavel- mycket angeläget att med högsta prioritet ta sig dioxid, bly och partiklar i utomhusluft. an problemet med näringsläckage till Östersjön. Läs mer om lagar i Bilaga 1. Frisk luft finns Länsstyrelsen i Kalmar län arbetar med ett pro- även med i Regeringens 15 miljömål som också jekt som berör naturvård i våt - och sjömarker. finns beskrivet i Bilaga 1. Dessa kommer att röjas och förses med betes- djur. Vidare kommer öppet vatten att återskapas Elektromagnetiska fält och radiofrekvent strål- i en del av våtmarkerna. ning. Riskerna med att bo eller vistas i närheten av Olyckor till havs, med både person och miljö- större kraftledningar, ställverk, transformator- skador som följd är en realitet för en kustkom- stationer, mobiltelefon-, radio- och TV-master mun som Borgholms. Det övergripande målet är eller andra källor som alstrar elektromagnetiska alltid att förebygga så att inga olyckor sker. fält eller radiofrekvent strålning diskuteras mycket för närvarande.

54 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Den största oron rör den påbörjade utbyggnaden En sammanfattning av riskanalysen visar att: av den tredje generationens mobiltelefonnät. · Industriområdena är i huvudsak bra lokalise- Sambandet mellan hälsorisker och exponering rade. De olyckstyper som inventeringen an- är ännu inte klarlagd och forskning pågår. tagit kan inträffa bedöms bli begränsade inom industriområdenas gränser. Kommuninvånarnas välbefinnande är en kommunal angelägenhet, därför ska försiktighets- · Utanför industriområdena förekommer risker principen gälla så länge forskningen inom om- som brandfarliga varor, tryckkärl, giftiga rådet inte är enig. ämnen. vilka kan förorsaka allvarliga olyck- or. Förekomsten är dock begränsad till en Kommunen förutsätter att operatörerna inom omfattning som får anses rimlig i ett modernt mobiltelebranschen samarbetar med varandra, samhälle. kommunen, privata markägare och närboende om lämpliga mastplaceringar och i största möj- · Transporter av farligt gods genom en del liga mån utnyttjar befintliga master och bygg- tätorters centrala delar ökar riskbilden. En nader. olycka med farligt gods i tätbebyggt område kan få svåra konsekvenser. Olyckor av sådant Räddningstjänst slag är svåra att förebygga samtidigt som de- och beredskapshänsyn taljerade insatsplaner inte kan tas fram. Räddningstjänsten på Öland Vägvalsstyrning kan vara en metod för att Räddningstjänsten på Öland lyder under Ölands minska riskerna. Inom Borgholms kommun Kommunalförbund som är ett samarbete mellan sker de flesta transporter med farligt gods på Borgholms och Mörbylånga kommuner. När väg 136. den enskildes resurser och möjligheter är otill- räckliga tar samhället ansvar för att Räddnings- · Riskerna för kommunens vattentäkter vid tjänsten ska kunna förebygga och begränsa transportolyckor bedöms som måttliga. Någ- skador. Detta ansvar regleras i Räddningstjänst- ra av vattentäkterna är dock särskilt känsliga lagen och Räddningstjänstförordningen. För för föroreningar. Öland finns en ”Räddningstjänstplan i fred och vid höjd beredskap för Ölands kommunalför- · Svåra konsekvenser för civilbefolkningen bund”, antagen 1997. Planen ingår också i det kan påräknas om Öland utsätts för ett lån gva- arbetsunderlag som ligger till grund för denna rigt elavbrott. översiktsplan. Räddningstjänstplanen har till syfte att redovisa Räddningstjänstens organisa- Riskanalysen kommer att ses över under år tion i fred och vid höjd beredskap. 2003 och kommer att finnas med som under nästa mandatperiod när kommunen ska ta ställ- En riskanalys från 1996 finns också upprättad. ning till planens aktualitet. Denna har som mål att ge kommunalförbundets, kommunernas förtroendevalda och tjänstemän- Räddningstjänsten ingår i Länsstyrelsens bered- nen ett bra beslutsunderlag i frågor som rör skapsorganisation för en kärnkraftsolycka vid räddningstjänst, fysisk planering, beredskaps- OKG i Oskarshamn. Norra Öland utgör den planering, miljöärenden, vägvalsstyrning av yttre beredskapszonen för kärnkraftverket. I farligt gods och skydd för befolkningen i fred räddningstjänstplanen redovisas även de större och under höjd beredskap. En bra planering ska hamnområden där Räddningstjänsten bl.a. an- minska riskerna för olyckor och olyckstillbud. svarar för miljöräddningstjänsten. De största riskområdena anses vara transporter av farligt gods samt lokaliseringen av verksam- I Räddningstjänstplanen redovisas också insats- heter som hanterar kemiska produkter. tider och avstånd som är godtagbara för att nå fram till olika byggnads- och bebyggelsetyper samt mobiliseringstider vid höjd beredskap.

55 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Brandstationer finns i Runsten, Borgholm och Andra exempel är stora olyckshändelser där Löttorp. En sommarinsatsstyrka finns i Böda. många personer drabbas eller hotar att drabbas genom exempelvis utsläpp av farliga ämnen. Bebyggelsens karaktär utgör en väsentlig grund Räddningsinsatserna innefattas i sådana fall i för valet av ambitionsnivån på insatstider. Be- Räddningstjänstlagen. Räddningstjänsten har byggelsebeståndet kan indelas i tre grupper. I huvudansvaret för de operativa räddningsinsat- bebyggelse hänförbar till grupp I bör man efter- serna samtidigt som hela eller delar av den sträva insatstider under 10 minuter, i grupp II kommunala förvaltningen kan komma att kallas 20 minuter och i grupp III 30 minuter. in. De kommunala förvaltningarnas ansvar är att ge stöd till de människor som drabbats, för Övning är en viktig del i Räddningstjänstens att klara den uppkomna situationen. organisation och förslag på lämplig mark för övningsområde i Borgholms kommun beskrivs i När en händelse når en sådan omfattning att texten för Högsrum och Räpplinge socknar. extraordinära insatser måste sättas in, kallas hela eller delar av den kommunala lednings- Inom Räddningstjänsten finns också en olje- gruppen samman för att leda och samordna skyddsplan för hela Öland. Planen behandlar kommunens insatser. Ledningsplanen är då ett hur Räddningstjänsten hanterar olyckor med redskap för den kommunala ledningsgruppen i olja som driver in från havet. Kuststräckorna arbetet med att leda verksamheten. finns klassade efter känslighet, ett arbete som gjorts i samarbete med länsstyrelsen. Länssty- Utgångsläge och förutsättning för ledningspla- relsen har gjort en sammanställning av alla nen är, att det man gör och handhar i normala kustkommuners oljeskyddsplaner. fall ska man ansvara för även vid kriser och krig (ansvarsprincipen). Detta förutsätter att Ölandsbron finns med som riskobjekt i Rädd- förvaltningar och bolag i den kommunala be- ningstjänstens riskanalys. Vid den bedömning- redskapen har en planläggning och är förbered- en rör det sig om trafikolycksbilden. Länssty- da inom sitt ansvarsområde så att ledningsgrup- relsen har initierat en utredning rörande bered- pen kan leda och fördela arbetet vid katastrofer, skapen för ett större och långvarigare brott på kriser och störningar. bron, då trafiken från och till Öland helt bryts. Beredskapen gäller då tillgången till båtar/färjor Ledningsplanen omfattar och redogör mer de- samt hamnar för dessa. Utredningsarbetet pågår taljerat för: och kommunens förhoppning är att resultatet av · Ledningsgruppens organisation denna ska finnas med i nästa mandatperiods · Kommunstyrelsens delegation aktualitetsförklaring och eventuella omarbet- · Åtgärdskalender för ledningsgruppen ning av översiktsplanen. Resultat bör också · Åtgärdskalender och detaljplan för finnas med i den planerade översynen av Rädd- informationsverksamhet ningstjänstens riskanalys, under 2003. · Åtgärdskalender vid långvariga elavbrott · Åtgärdskalender vid svårare större Kommunens strategi och organisation snöoväder Ledningsplan · Åtgärdskalender vid flyktingmottagning I kommunens ledningsplan, som antogs av · Åtgärdskalender vid kärnenergiolycka Kommunstyrelsen 2000, behandlas hur den kommunala beredskapen och delar av totalför- 1999 gjordes en riskanalys för kommunaltek- svaret är tänkt att fungera vid förhöjd bered- nisk försörjning vid kriser med långvarigt elav- skap samt vid allvarliga påfrestningar och stör- brott inom Borgholms kommun. Analysen om- ningar i samhället. Exempel på sådana händelser fattade verksamheter och byggnader med hög är större snöoväder, långvarigt el-, dricksvatten- prioritet som borde förberedas så att elektrisk och värmeavbrott. kraft kan levereras genom reservanordningar vid elavbrott.

56 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

De verksamheter och byggnader analysen om- Länsstyrelsen ansvarar för: fattade var: · Information till allmänheten i frågor som · Värmestugeverksamhet för allmänheten gäller hela länet · Servicehus med äldreomsorg · Komplettering och anpassning av central · Kök/kosthåll myndighetsinformation · Skol- och barnomsorgslokaler · Samordning av information inom länet · Vatten- och avloppsanläggningar · Räddningstjänsten Informationsplanen innehåller även en informa- tionskalender för informationsfunktionen. Om Resultatet av riskanalysen blev att Borgholms hur kontakten med massmedia sköts, vilka upp- kommun har anskaffat reservkraftverk för ca lysningscentralens uppgifter är, hur den interna 1,5 milj. kr vilket gör att kommunen är självför- informationen sköts, hur allmänna riktlinjer vid sörjande på el när det gäller nyckelfunktionerna informationsplanering ser ut samt en förteck- i samhället, vid en krissituation. 50 % av sum- ning över vilka som är informationsansvariga. man erhöll kommunen i stadsbidrag från Över- styrelsen för Civil Beredskap. Totalförsvar Inom Borgholms kommun finns områden av Informationsplan riksintressen för totalförsvaret vilka av sekre- Informationsplanen gäller vid kriser och kata- tesskäl ej kan redovisas i översiktsplanen. strofer i fredstid samt vid höjd beredskap, Försvarsmaktens intressen är i sådana områden krigsfara och krig. Planen togs i kommunstyrel- inriktade på att följa olika förändringar i mark- sen samtidigt som Ledningsplanen år 2000. användningen. I de fall försvarsmaktens intressen berörs i plan och lovärenden sker en sär- Alla människor i Sverige har rätt att få korrekt skild prövning. I vissa fall kan försvarsmaktens och allsidig information om sådant som gäller intressen leda till att lovplikt måste införas med deras liv, miljö och den egendom de värdesät- särskilda områdesbestämmelser. ter. Detta gäller även de som inte förstår svenska, är hörselskadade eller av annan anledning Kännedom om berörda områdens belägenhet har svårt att tillgodogöra sig information. och utsträckning finns hos kommunen och hos Länsstyrelsen. En grundförutsättning för att information ska vara trovärdig, uppfattas och förstås av så många som möjligt är: · att den utgår från människors behov · att den är öppen och sann · att den lämnas snabbt och upprepas ofta · att den är enkel och lättillgänglig · att den är entydig, vilket underlättas av att den samordnas mellan olika myndigheter och andra samverkande organ

Ansvarsfördelningen i informationsarbetet mellan kommunen och Länsstyrelsen är fördelad enligt följande

Kommunen ansvarar för: · Information till allmänheten inom kommunen · Komplettering av central och regional information för att orientera om förhållanden och åtgärder inom den egna kommunen.

57 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING

Riksintressen Miljöbalken (MB) innehåller bestämmelser om Riksintressena kan ofta tillgodoses ”sida vid hushållning med våra resurser; mark- och vatten- sida”, men är intressena helt oförenliga och be- områden. Syftet med att avgränsa ett riksintresse döms att påtagligt skada varandra, måste en av- är att säkerställa en användning eller bevara något vägning ske. I dessa fall ska företräde ges det för framtiden. I tredje kapitlet behandlas områden intresse ”som på lämpligaste sätt främjar en lån g- som är av riksintresse ur olika sektorsperspektiv, siktig hushållning med mark, vatten och den fy- medan det fjärde handlar om helhetsvärden i siska miljön i övrigt” (3 kap 10 § MB). miljön. Stora delar av Borgholms kommun är utpekade som riksintresseområden mot bakgrund Områden av riksintresse enligt tredje och fjärde av flera olika sektorsintressen. Utbredningen av kapitlet MB är inte formellt skyddade. Kommu- riksintressanta områden finns redovisade på sam- nen har möjlighet att ta ställning till vilken an- manställningskartan. Dessutom finns riksintres- vändning av marken som på lämpligaste sätt främ- seområden för naturmiljö, kulturmiljö och det jar en långsiktig resurshushållning, d.v.s. vilket rörliga friluftslivet redovisade i de sockenvisa riksintressant värde som ska få stå tillbaka för ett beskrivningarna. annat. Bedömningen av ett exploateringsföretags påverkan på riksintressanta värden sker även vid Länsstyrelsen bevakar att kommunen i sin plane- själva tillståndsgivningen. Man har då att bedöma ring tillgodoser riksintressena. Någon detalj- om exploateringen påtagligt skadar värdena eller granskning av riksintresseområdenas avgränsning påtagligt försvårar nyttjandet av resurserna. har inte skett. Kommunens grundattityd är att se de många riksintressena som uttryck för de höga Riksintressen i Borgholms kommun kvaliteter vårt landskap äger. För de utvecklings- områden som redovisas i denna översiktsplan Riksintresse för yrkesfisket anser kommunen att de inte står i konflikt med Fiskeriverket har angivit att ett trålområde runt riksintressenas syfte. Vid handläggning av ären- Ölands norra udde (Y2) är av riksintresse för den som berör utpekade riksintresseområden yrkesfisket. Byxelkrok är Ölands enda landnings- kommer syftet med riksintresset att beaktas innan hamn av riksintresse. beslut tas. Riksintresse för fyndigheter av ämnen Sektorsvisa riksintressen och material Med stöd av MB tredje kapitel kan betydelsefulla Sveriges Geologiska Undersökning har i beslut mark- och vattenområden ges status av riksintres- 1996-12-13 , angivit kalkstensbrottet i Gillberga se – d.v.s. de är intressanta ur ett Sverigeperspek- (H6) som riksintresse för fyndigheter av ämnen tiv. Här blandas riksintressen med två olika än- och material. damål; dels i syfte att skydda bevarandet av mil- jövärden, dels i syfte att säkerställa möjligheten Riksintresse för sjöfart att exploatera naturresurser. Områden av riksin- Sjöfartsverket redovisar farledsförträngningen i tresse utarbetas av ett antal centrala förvalt- Kalmarsund som riksintresse för sjöfart. Sjöfar- ningsmyndigheter, var och en med ansvar för sin ten omfattar handels-, fiske- och fritidsbåtssjöfart. sektor.

Det är helt i lagens mening att flera riksintresse- aspekter samtidigt täcker samma geografiska område.

58 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Riksintresse för kulturmiljövården K24 Kapelludden Riksantikvarieämbetet beslutade 1987-11-05 att Hamnmiljö med kontinuitet från medeltiden. Ka- följande områden inom kommunen är av riksin- pellruin från 1200-talet med kyrkogård och hus- tresse för kulturmiljövården: grunder efter den medeltida hamnplatsen Sika- varp. Fyren uppförd 1871, är en av de första järn- K18 Vanserums malm – Norra Bäck fyrtornen i landet. Vanserums malm är en av Ölands bäst bevarade malmmiljöer. Norra Bäcks välbevarade radby K25 Hörninge med intressant mangårdsbebyggelse. Äldre väg- Radby på höjdsträckning med flera välbevarade sträckning genom malmen. gårdsanläggningar och bygata. Bygatan är en del av den medeltida vägsträckningen Sikavarp- K19 Gärdslösa-Runsten Köpingsvik. Ladulängorna i skiftesverk delvis Öppet odlingslandskap med välbevarade radbyar sammanbyggda mot bygatan. Fornlämningsområ- och fornlämningsmiljöer. Ismanstorps fornborg. de med gravar och en husgrund av kämpagravs- Ölands bäst bevarade medeltidskyrkor och präst- typ. gård från 1700-talet i Gärdslösa socken. Skalden E.J. Stagnelius födelseplats. Långlöt är en av K26 Hjärpestad-Långöre landskapets längsta radbyar medan Störlinge by Öppet, småskaligt odlingslandskap med välbeva- har en av Ölands bäst bevarade kvarnrader. rade bybebyggelser och fornlämningsmiljöer. Radbyarna Mellösa, Långöre och Hjärpestad. K20 Rönnerums fornby Bebyggelsen i byarna Egby, Sandby och Ytterby. Fornlämningsmiljö med spår av järnålderns bon- Ett större, fortfarande hävdat ängsområde väster desamhälle. Husgrunder med anslutande sten- om Egby. Fornlämningsområden med gravar, strängssystem i form av hägnader och fägator. husgrunder och stensträngar. Vägnät.

K21 Karums alvar K27 Löt Fornlämningsmiljö. Gravfält från äldre järnålder Öppet odlingslandskap med välbevarade bybe- med ett 70-tal synliga lämningar, bl. a. en 26 m byggelser och fornlämningsmiljöer. Stenmursin- lång skeppssättning. hägnade åkrar och vägar, fornborgen Trindbor- gen, samt ett av landets största och bäst bevarade K23 Borgholm-Räpplinge områden med husgrunder från järnåldern. Socken- Borgholms slottsruin och kungsladugården samt centrum med sockenskola uppförd i kalksten, två 1800-talsstaden Borgholm med brunns- och bo- äldre handelsbodar samt stugbebyggelse av stadsbebyggelse från sekelskiftet. Radbyar och malmtyp. Valsnäs by har klungbyform, en för bebyggelsemiljöer. Borgholms slott och Solliden Öland ovanlig bystruktur, Arbelunda välbevarad med drottning Victorias villa och omgivande radby med kvarnbacke. Området omfattar också park. Sjöfarts-, handels- och sommarstaden byarnas sjömarker mot Östersjön och fiskelägena Borgholm med välbevarad stadsplan från 1817, Boudden och Nynäs. centralstråk med torg och offentliga byggnader, låg tidstypisk träbebyggelse i centrum, stora träd- K28 Södra Greda-Djurstad gårdar och sommarvillor. Räpplinge socken med Två väl sammanhållna bymiljöer med enskilda kyrkby, fornlämningar och stentäkter samt radby- gårdsanläggningar. Radbyn Södra Greda. Hävda- ar med gärden runt Räpplinge alvar. Stenmurar, de slåttermarker. I området ingår också husgrunder diken och trädridåer gör att man lätt avläser resul- och stensträngar från järnåldern. tatet av 1800-talets skiften och utmarksdelning. Tydlig gräns mellan gärden och alvar.

59 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

K29 Äleklinta-Grönslunda K35 Torp Nordöländskt odlingslandskap präglat av fiske Fornlämningsmiljö med spår av järnålderns bon- och jordbruk. Gullehamn har bevarad äldre desamhälle. Husgrunder, stensträngssystem, hamnanläggning och sjöbodbebyggelse. Mycket gravfält och ensamliggande gravar från järnåldern. välbevarad sjöbodbebyggelse i Bruddesta fiske- Husgrunderna är samlade i komplex om i regel en läge. Här finns också spår av kalkstenshantering- till två grunder där de olika grupperna alltid är en. Fornlämningsmiljöer med stenmursomgärda- sammankopplade med varandra genom sten- de åkerlotter och betesmarker. strängar.

K30 Föra kyrkby K37 Neptuni åkrar Dubbel radby med sammanhållen och sluten by- Åskådligt vikingatida gravfält på översta strand- gata. Bebyggelsen kring kyrkan från 1828 med en vallen med vid utsikt över Kalmarsund. Klapper- småskola från 1880. Kyrka med medeltida för- stenfält och "Höga flisan", en rest sten av ovanlig svarstorn och intill kyrkan ett minneskors rest form. 1431. K38 Ölands norra udde K31 Sandvik-Horn Fyrplats med en av Ölands äldsta fyranläggning- Sandvik centrum för den gamla stenindustrin. ar. Fyrtornet uppfördes i sten under åren 1844-45. Odlingslandskap präglat av jordbruk och fiske. År 1906 ombyggdes den övre delen. Radbyarna Hjälmstad, Gillberga, Hagelstad och Nyby. Bevarade industribyggnader och bostads- Riksintressen för naturvård bebyggelse från stenindustriperioden i Sandvik. Naturvårdsverket tog beslut om riksintressen för Inom området finns också gravfält samt hus- naturvård 2000-02-07. Nedanstående områden grundsområden och omfattande system av hägna- berör Borgholms kommun: der och stensträngar från järnåldern. N52 Vattenområdet utanför Ölands norra udde K32 Källa-Högenäs Värdeomdöme: Kust- och vattenområde av geove- Källa gamla kyrka. Högenäs by med gårdar i ål- tenskapligt och marinekologiskt intresse. Varia- derdomliga lägen. Källa gamla kyrka är en mäk- tionsrika bottenområden med blockbottnar och tig, exteriört välbevarad försvars-kyrka från tidig pallkomplex. Intressant artsammansättning i växt- medeltid, omgiven av en ålderdomlig kyrkogård. och djursamhällen. Det utgör lek- och uppväxt- Högenäs by har löst grupperade gårdar i sannolikt område för viktiga fiskarter samt har betydelse mycket ålderdomliga lägen. Potatis- och spann- som fiskeribiologiskt referensområde. Internatio- målsodling i gärdena. Betade sjömarker. Sjöbo- nellt viktiga rast- och övervintringsplatser för darna ute på orden används av den fiskande orts- flera fågelarter. befolkningen. Allmänt fiskeläge. N53 Ölands norra udde – Bödabukten K33 Rosendal Värdeomdöme: Mycket variationsrikt område Fornlämningsmiljö med spår av järnålderns bon- med ett flertal sällsynta och artrika naturtyper. desamhälle. Husgrunder med anslutande sten- Området är geovetenskapligt intressant med klap- strängssystem i form av hägnader och fägator. perstenskust och väl utvecklade dynområden och flygsandfält. Barrskogarna är ofta ängsartade och K34 Bogate här finns en i landet mycket ovanlig skogstyp, Fornlämningsmiljö med spår av järnålderns bon- kalktallskog med förekomst av bla flera sällsynta desamhälle. Husgrundsområde från järnåldern med lundgräsarter. Områden med naturskogskaraktär stensträngar, hägnader och fägator. förekommer. På de fossila dynerna och flygsand- fälten växer glesa sandtallskogar ofta med hög ålder. Inom området finns artrika slåtterängar, våtmarker, lövskogar, alvar och naturbetesmarker.

60 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Området runt Grankullaviken utgörs av strand- ängar, fuktängar och kalkkärr och är ställvis näs- N58 Jordhamn tan marskartat. Utmed östra kusten har en stor Avbrott i västra sidans klintkust. I den grytfor- strandlagun bildats. Området tillhör de ornitolo- made erosionsbildningen finns tydligt markerade giskt sett värdefullaste områdena på Öland. Hela koncentriska strandvallar och klapperfält. Vid området är rikt på insekter, kärlväxter och krypto- klinten finns antydan till raukbildningar. Norr om gamer med ett stort antal rödlistade arter. Lån g- Jordhamn ligger Gillberga raukar, landets enda bensgroda förekommer på flera lokaler och har fossila raukområde i ordovicisk kalksten. Området här sin nordligaste utbredning i landet. har mycket höga skönhetsvärden.

N55 Hornsjöområdet och kuststräckan Byrum – N59 Lilla Horns löväng Byxelkrok En av Ölands fåtaliga lövängar i kontinuerlig Området är mycket variationsrikt med flera natur- hävd. Ek- och hassel-dominerad, men även stort typer som är representativ för norra Öland. Invid inslag av ask med spår av tidigare hamling. Artrik Hornsjön, Ölands enda egentliga sjö, finns rikligt fältflora med stort örtinslag. Förekomst av en med ekskogar och hagmarker samt en hävdad slåttergynnad och sällsynt variant av ögontröst. löväng. Fågellivet är art- och individrikt med bl.a. Häckning av halsbandsflug-snappare. rik förekomst av halsbandsflugsnappare. Goda lokaler för långbensgroda. Vid Hornsvikens nord- N61 Knisa mosse västra strand finns värdefull limnogen strand- Mycket omväxlande våtmarkskomplex med bl.a. sumpskog och vegetationsrikt vatten. Utmed stora agfält, gungfly och starrkärr. Området är kuststräckan är abrasionsklinten och raukar och helt opåverkad av dikningar. Höga ornitologiska dynfälten vid Byrum av stort geologiskt värde. och botaniska värden. och ängshök. Stor varia- Höga entomologiska värden finns knutna till den tionsrikedom Omväxlande flora med en bland- äldre sandtallskogen öster om Byrum. Norr om ning av oligotrofa och eurotrofa arter. Byrum upptas stora arealer av tallskogar av ljung- kräkbärsris-typ, en vegetationstyp som annars är N64 Petgärde och Djurstad träsk mycket ovanlig på Öland. Mensalvaret med om- Djurstads och Petgärde träsk är representativa för givningar är ett mycket varierande och artrikt Ölands våtmarker och har höga botaniska och område med flera olika skogstyper, alvar, fukt- framförallt ornitologiskt värden. Båda träsken har ängar och våtmarker. I anslutning till alvaret restaurerats under senare år vilket gjort att många växer kalktallskogar, en för Sverige mycket ovan- fågelarter har börjat komma tillbaka. Mångfor- lig skogstyp. Hela området är rikt på insekter, migheten vad gäller naturtyper är stor. Djurstad kärlväxter och kryptogamer med ett stort antal träsk är en av de större sammanhängande agmy- rödlistade arter. Enerums alvar har en rik alvar- rarna på Öland. flora. N65 Alböke alvar – Äleklinta Hög klintkust omgivet av ett representativt och N57 Västra alvaret – Hagelstad välbevarade odlingslandskap med alvar, öppna Representativt och artrikt odlingslandskap med utmarker och havsstrandängar. Skarp abrasions- hagmarker och stora strandnära betesmarker med klint med en av de få blottningar av berggrund torrängar, fuktängar, vätar och alvarmarker. Om- från mellankambrium. Ovanför klinten finns en fattande strandvallsbildningar som i storlek och serie av strandvallar. Alvaret är välbetat och do- utformning saknar motsvarighet på Öland. De mineras av en gräsrik ängs- och alvarvegetation. högre ryggarna är i huvudsak parallella med Vätarna och alvarmarken är närings- och häck- stranden men det finns även ett stort antal tvär- plats för vadare som rödspov, storspov och sydlig gående ryggar. Alvarliknande torrängsflora på kärrsnäppa. Det öppna beteslandskapet har strandvallarna kontrasterar mot fuktängar och mycket höga skönhetsvärden. vätar i sänkorna. Området har stora skönhetsvär- N66 Östra Ölands strandängar den. En 12 mil lång kuststräcka med representativa, breda, betespräglade och välbevarade strandängar

61 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

(sjömarker). Vid bl. a. Stora Ören och Södviken ra med ett flertal sällsynta arter. Art- och individ- finns våtmarker av internationellt värde. Den rikt småfågelliv. God förekomst av långbensgroda. flacka kusten, de öppna betesmarkerna och de sedan sekler bildade radbyarna sätter sin prägel N70 Alvarmarker söder om Borgholm på hela landskapet. Innanför strandängarna ligger Värdeomdöme: Representativt odlingslandskap öppna eller buskbevuxna utmarker. Markanta med betade alvarmarker med lång kontinuitet. terrängformationer saknas nästan helt. Flera av Slottsalvaret utgörs av framförallt av örtrika torr- områdets växtsamhällen har en mycket begränsad ängar. Inslag av karstsvegetation förekommer. utbredning i övriga landet, t.ex. kalkfuktängar, Sydost om alvaret finns en tydligt avsatt dalgång i stäppartade torrängar och alvar. På de låga strand- kalkberget, en s.k. torrdal. I botten på dalgången vallarna växer stäppartade torrängar med rikligt finns ett rikt källkärr. Kärret hyser ett artrikt få- örtinslag. Strandängarna och våtmarkerna hyser gelliv. Greby-Räpplinge alvar är ett av de största ett mycket rikt fågelliv och är av stor betydelse alvaren utanför Stora Alvaret. Det innehåller en både för häckande och rastande fågel. Utmed kus- väl differentierad vegetationsmosaik av tuvmar- ten finns stora arealer med grunda ler- och sand- ker, gräshedar, torrängar och hällmarker. Gestad- bottnar som är viktiga lek- och uppväxtområden såsen är en dominant höjdsträckning i det flacka för fisk. Åby bäcken och Frösslundabäcken hyser landskapet melann alvaren. Gestadsåsen är troli- mycket värdefulla öringbestånd. På ett par ställen gen en berggrundsskålla som överlagrats av svall- finns blottningar av berggrunden med en värde- grus. full fossilfauna. N72 Ancylusvallen N67 Hörninge mosse Värdefulla del av ancylusvallen. Vid Bredsättra Större agmyr med betydande inslag av vide- är den fortfarande till större delen intakt. Den är buskage och mindre torvgravar. Variationsrik till viss del planterad med tall, men öppna avsnitt vegetation med bl.a. ett av öns största agbestånd. med sandstäppsvegetetation förekommer. Vid Artrik flora med stor orkidérikedom. Gårdby är ancylusvallen inte lika framträdande. Häckningsplats för våtmarksbundna fåglar, bl.a. Här ligger Ölands största sandstäpp med mycket ängshök. Förekomst av långbensgroda. begränsad utbredning i Europa. Sandstäppen har mycket höga botanisk och entomologiskt värden. N68 Köpings klint Fossil klint med ovanför liggande hällmarker och N 73 Mittlandsområdet torrängar. Skarp abrasionsklint i kalkstenslager Värdeomdöme: Norra Europas största samman- från underordovicium som är föremål för forsk- hängande lövskogsområde. Mosaikartat och ning. På klinten finns ett alvar med hällmarks- mångformigt med hasselrika björkskogar, ekhas- och stäppartadflora och förekomst av sällsynta selskogar, hässlen, ek-alm-askskogar, avenboks- skalbaggar i vattensamlingar ovanpå klinten. kog, rikkärr, alvar och odlingslandskap med lun- dar, hagmarker, lövängar och stäppartade torr- N 69 Kustädellövskog ängar. Flera av naturtyperna har en begränsad Värdeomdöme: Lövskogsområde mellan landbor- utbredning i landet. Stora arealer med ädellöv- gen och kusten. Största kvarvarande området av skog med naturskogskvaliteer. Större delen av ännu på 1800-talet långt mer utbredda löväng- landets hässlen finns i området. Flera representa- ar/ädellövskogar nedanför västra landborgen. tiva odlingslandskap och våtmarker ingår. Mycket Mycket välutvecklad ädellövskog med stor värdefull flora och fauna med ett mycket stort ekologisk variation. Delvis åldrig skog med antal rödlistade arter. Svampfloran är unik med mycket rikt träd- och buskskikt, dominerat av ek flera globalt sett hotade arter. och hassel. Almskog rik på hassel och avenbok förekommer på mindre arealer. Halltorp är en internationellt värdefull lokal för skalbaggar, lavar och svampar. Mycket värdefull kärlväxtflo-

62 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

N122 Områdesnamn: Vedbormeträsk F9 Halltorps skog Värdeomdöme: Igenväxande våtmark med värde- Med sin intressanta växt- och djurvärld, det om- fulla lövsumpskogar och videkärr. Botaniska och växlande skogsområdet med olika typer av ädel- ornitologiska värden. lövskog samt kärr, strandängar och stränder utgör hela Halltorps skog ett område med särskilt goda N123 Områdesnamn: Unnestad och Gillsby mos- förutsättningar för postiva naturupplevelser och se naturstudier. Det har i hög besöksfrekvens fram- Värdeomdöme: Representativa och välbevarade för allt inom den del som hyser stora ekbocken. naturbetesmarker med stora arealer öppen och Genom området går flera stigar, särskilt känsliga buskrik utmark. Växtsamhällena är artrika med delar är spångade. Sandstränderna vid Ekerums- ett flertal hävdgynnade arter. Gillsby mosse är badet är mycket lämpliga för bad och windsur- representativ för Ölands våtmarker med flera av fing. Goda parkeringsmöjligheter i anslutning till de vanligaste vegetationstyperna välutbildade. badplatsen. Kärret har höga ornitologiska värden och tillhör Ölands mest värdefulla våtmarker. Natura 2000 Sedan 2001-07-01 är samtliga Natura 2000- Riksintresse för friluftslivet områden klassade som riksintressen. Natura 2000 Naturvårdsverket beslutade 1988-10-03 att föl- är EU: s nätverk av värdefulla naturområden som jande tre områden är av riksintresse för friluftsli- är av särskilt intresse ur naturvårdssynpunkt och vet: har tillkommit med stöd av EU:s habitat och få- geldirektiv. Habitat och fågeldirektiven är EU- F6 Norra Ölands kuster ländernas gemensamma lagstiftning inom natur- Attraktiv kuststräcka med många olika kusttyper. vårdsområdet. Direktiven skapar en gemensam Västra sidans klintkust har mycket höga skön- ram för skydd av djur, växter och naturtyper och hetsvärden och lämpar sig för naturstudier. Kust- föreskriver att det inrättas ett nätverk av skydda- sträckan är även av intresse för fritidsfisket. Bö- de områden, kallat Natura 2000. Områdena ska dabuktens sandstränder är mycket lämpliga för bevaras med syfte att ”upprätthålla eller restaure- bad och besöks årligen av en stor mängd turister. ra en gynnsam bevarandestatus hos naturtyper Östra kusten är flikig med utskjutande uddar och vilda växt- och djurarter av gemenskaps- oftast bevuxna med låg enbuskvegetation. På flera intresse”. Sveriges regering kan förklara ett om- ställen finns synnerligen goda och välbesökta råde som särskilt skyddsområde enligt fågeldirek- sandstränder. Strandängarna är lämpliga för tivet (28 – 29 § §). På samma sätt har särskilda strövande. Hornsjöområdet innehåller lättillgäng- bevarandeområden pekats ut enligt habi- liga och mycket omväxlande strövområden med tatdirektivet. EU-kommissionen fastställer vilka iordningställda stigar, fågeltorn m. m. Goda förut- dessa områden ska vara utifrån en lista med kan- sättningar för fiske. didater som Sveriges regering upprättar.

F8 Borgehage-Slottsalvaret Sedan 2001-07-01 krävs tillstånd av länsstyrelsen Ädellövskogsområde och alvarmarker i anslut- för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder ning till Borgholms slottsruin. I skogen finns ett som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett flrtal strövstigar som erbjuder besökaren positiva Natura 2000-område. Tillstånd behövs inte för natur- och kulturupplevelser. Slottsalvaret är verksamheter som påbörjats före detta datum eller fortfarande relativt välbetat och av intresse för för åtgärder som behövs för skötsel och förvalt- naturstudier och lämpligt för strövande. Goda ningen av området i fråga. Alla berörda myndighe- parkeringsmöjligheter. ter är ansvariga för att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i ett Natura 2000-område.

63 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Bestämmelser som berör Natura 2000 återfinns i Nedan följer en redovisning av vilka Natura 7 kap 27-29 b §§ miljöbalken samt i förordning 2000-områden som finns enligt de båda direktiven om områdesskydd enligt miljöbalken. inom Borgholms kommun. Se även den sockenvisa redovisningen, kapitel 4.

Natura 2000-områden enligt habitatdirektivet Socken Område Id Socken Område Id Böda Böda backar SE0330120 Föra Södra Greda löväng SE0330117 Bödakustens västra SE0330119 Husvalla sjömarker SE0330146 Bödakustens östra SE0330121 Alböke Gillsby mosse SE0330198 Böda prästgård SE0330101 Löt Petgärdeträsk SE0330059 Idegransreservatet SE0330165 Köping Skedemosse SE0330104 Lindreservatet SE0330152 Björnsbodar SE0330195 Nabbelund SE0330154 Egby Egby sjömarker SE0330266 Skeppersäng SE0330151 Bredsättra Kapelludden SE0330265 Stora Mossen biotop- SE0330204 Räpplinge Slottsalvaret SE0330203 kyddsområde Svartvikskärret SE0330197 Strandskogen SE0330205 Sjöstorp SE0330153 Borga hage SE3300116 Trollskogen SE0330122 Strandtorp SE0330206 Högby Horns Kungsgård SE0330063 Gärdslösa Störlinge sjömarker SE0330143 Högby hamn SE0330196 Tjusby sjömarker SE0330144 Högby kyrkoreservat SE0330200 Västra äng SE0330114 Källa Högenäs orde SE0330166 Högsrum Karås SE0330115 Jordhamn - Gillberga SE0330201 Halltorp SE0330024 Hagelstad SE0330199 Karum SE0330023 Persnäs Lilla Horns löväng SE0330118 Rönnerum Abbantorp SE0330022 Sandvik SE0330202 Långlöt Ismantorp SE0330194 Knisa mosse SE0330062 Åkerby-Runsten sjö- SE0330264 marker Persnäs/ Södviken SE0330084 Dyestad SE0330142 Föra

Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet Socken Område Id Socken Område Id Högby Horns Kungsgård SE0330063 Alböke Djurstadträsk SE0330060 Högby Högby hamn SE0330196 Löt Petgärdeträsk SE0330059 Persnäs Knisa mosse SE0330062 Egby Egby sjömarker SE0330266 Persnäs/Föra Södviken SE0330084 Bredsättra Kapelludden SE0330265 Föra Husvalla sjömarker SE0330146 Runsten Åkerby-Runsten sjö- SE0330264 marker

64 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Resurshushållning

Särskilda bestämmelser för hushållning Husbehovstäkter med mark och vatten Täkt av berg, sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter för markägarens husbehov kräver I det fjärde kapitlet i MB behandlas helhetsvär- normalt inte tillstånd för täkt enligt 12 kapitlet, 6 den. Här pekas större geografiska områden i Sve- §. Inom område som omfattas av landskapsbilds- rige ut redan i lagtexten. Bestämmelserna kom till skydd gäller i allmänhet krav på tillstånd även för i arbetet med den fysiska riksplaneringen under husbehovstäkter. 1960- och 70-talen. Man såg hot mot vissa känsli- ga områden i Sverige framför allt i form av eta- Jord- och skogsbruk bleringar av tung industri samt i trycket från fri- Jordbruket är inte av riksintresse men anges i MB tidsbebyggelse. vara av nationell betydelse. Brukningsvärd jord-

bruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller Enligt Miljöbalken 4 kapitlet, 1-3 §§ är Öland anläggningar endast om det behövs för att tillgo- med hänsyn till de natur- och kulturvärden som dose väsentliga samhällsintressen och detta be- finns i sin helhet av riksintresse. Turismens och hov inte kan tillgodoses på ett från allmän syn- friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, in- punkt tillfredsställande sätt genom att annan tressen skall särskilt beaktas vid bedömning av mark tas i anspråk. Detta är särskilt viktigt i tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra Borgholms kommun eftersom jordbruksnäringen ingrepp i miljön. Det är dessutom förbud mot att är en av kommunens viktigaste näringsgrenar. etablera stora miljöstörande anläggningar.

Jordbruksmarken inom kommunen har ett beva- Sand- och grustäkter randevärde ur flera synpunkter. Den är främst Under 1900-talet var täktverksamheten betydelse- underlag för livsmedelsproduktion men har även full i kommunen. Stora sand- och grusvolymer sitt värde i att bevara ett öppet odlingslandskap har utvunnits i exempelvis Böda kronopark, och den biologiska mångfalden som är knuten Lindbyområdet, Rällaområdet och i öns strandval- härtill. Ett varierat och öppet odlingslandskap har lar. Naturgrus är en ändlig resurs som håller på att också stor betydelse för kommunen som turistmål. ta slut. Gruset bildades under istiden och det De hot som finns mot jordbruksmarken är ned- kommer inte att bildas nytt grus förrän vid nästa läggning och exploatering. Det öländska jordbru- istid. Grustillgångarna i kommunen är förhållan- ket är många gånger en förutsättning för att värde- devis goda men ligger i stor utsträckning inom na i flera av riksintressena ska bevaras. områden med stora naturvärden. Med tanke på vad som beskrivits ovan så bör ersättningsmaterial för Även skogsbruket är av nationell betydelse och grus användas i stor utsträckning. skogsmark som har betydelse för skogsnäringen

skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som Vid efterbehandlingsarbetet av bergtäkter för påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk. prydnadssten är det rekommenderas att restmate- rial krossas och används som uppfyllnad. Kom- Skogsmarken är också en värdefull resurs sett ur munen ser positivt på återställande av täkter och allmänhetens synvinkel. Den har stor betydelse utnyttjande av s.k. ”skrotsten”. för människors rekreation och välbefinnande och

bör av detta skäl bevaras.

65 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Stenbrottet i Gillberga i Persnäs socken, är ett riksintresse för att säkra tillgån gen på byggnads- och monumentsten. Foto: Leo. Eriksson

Byxelkrok har en av tre hamnar i Kalmar län som är landningshamn av riksintresse. Färjelinjen till fastlandet har lagts ned medan sommartrafiken till Blå Jungfrun består. Foto: Leo. Eriksson

66 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

67 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

68 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR

Böda socken

Kort historik skola och affärsbyggnad ligger omedelbart Böda är Ölands nordligaste och till ytan största norr om kyrkan. socken. I söder gränsar den till Högby socken.

Socknen upptas till största delen av Böda kro- Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Un- nopark. Skogsbruket är därför större än jord- der 1800-talet är hamnen mest känd som an- bruket, en unik situation för Öland. Böda låg halt för postjakten till Gotland, medan den tidigare långt från allfarvägar hade därför mera under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- Hamnen är fortfarande levande med fiskför- holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. säljning och rökeri i anslutning till moderna

kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- Av de 18 byar som finns här är bara två radby- elkrok vuxit fram runt den hamn som används ar, Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under har bebyggelsen en oregelbunden form. Skäf- sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad tekärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara och blir en hektisk bad- och turistort. och Bocketorp har en förhållandevis spridd bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en På Ölands nordspets står fyren Långe Erik, ett västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. 32 meter högt vitputsat kalkstenstorn som upp- Den stora byn Torp har trots att den inte är en fördes 1844-45. På den södra sidan av holmen radby delar av gårdarna samlade nära utmed finns ett mindre fiskeläge med en modern pir bygatan. I Sjöstorp finns en ovanligt välbeva- och ett par träbryggor. Fyren är rest på en liten rad gård. Socknens övriga byar, Grankulla, holme, Stora grundet, i inloppet till Grankulla- Getterum, Mellby, Enerum, Hunderum, Fage- viken. Ölands norra udde har alltid utgjort en rum, Kyrketorp, Norrböda, Mellböda, Strand- viktig angöringspunkt för handelsflottan i nor- torp, Byrum, Bränsle och Binnerbäck har en ra Kalmar sund och en mycket stor del av den spridd bebyggelse av olika åldrar. Skäftekärr, äldre sjöfarten mot Gotland har passerat här. en gammal jägmästarbostad från 1860-talet, har Under modern tid har Grankullaviken varit av en park med 150 olika träd och buskar. ”Fiska- stor betydelse för utskeppning av virke och har rens hus” i Mellböda är ett privat hus som även haft en ångsåg. Arbetarbostäderna och en arkitekten Jan Gezelius ritade i början av skogsjärnväg finns ännu kvar. Den nordöstra 1960-talet och som nationellt räknas till de udden med den välkända Trollskogen, utgör ett bästa som byggts under denna period. av öns mer välbesökta turistmål. På uddens

norra del låg en örlogsbas på 1400-talet. Vägen mellan Byxelkrok och Hagskog slingrar sig fram i ett mycket omväxlande odlingsland- Neptuni åkrar norr om Byxelkrok är ett vid- skap med betade alvarmarker och lövskog. I sträckt klapperstensfält med äldre strandvallar den södra delen löper vägen längs den höga och ett vikingatida gravfält. Namnet Neptuni klippbranten där man har en imponerande ut- åkrar har platsen fått av Carl von Linné under sikt över Kalmarsund och Blå Jungfrun. hans Ölandsresa 1741. I Böda socken finns

lämningar efter flera järnåldersbyar. Exempel Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka är Ebberskog, Åker, Bogate, Rosendals och som byggdes i etapper under 1100-talet och Skäftekärr. I Skäftekärr pågår ett forskningspro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801- jekt där en del av verksamheten går ut på att 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste rekonstruera det undersökta långhuset och åter- byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skapa det landskap som funnits här.

69 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Ett museum med temat ”Järnåldern i Skäfte- och gravar från järnåldern finns på flera ställen i kärr”, vill ge en bild av hur byn kan ha sett ut Böda socken. för 1500 år sedan. Böda hamn med anor från medeltiden har, ös- ter om hamnområdet på en låg sandrygg Ölands Natur- och kulturmiljöer största koncentration av kalkugnar. Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har ett högt naturvärde. De är vidsträckta och öpp- Mellan Byxelkrok och Hagskog finns en kust- na marker med mycket lång kontinuitet som väg, likt den mellan Äleklinta och Byerum, betes eller slåttermark. Böda gamla hamn är en med kontinuitet från förhistorisk tid. del av kuststräckan med en artrik flora och ett rikt fågelliv. Längs med kusten här finns en Befolkning referenslokal för en av de få blottningarna av I Böda socken fanns 773 invånare år 2000. Den berggrund från mellanordovicium med rik fos- flesta permanenthusen ligger i Böda och Byx- silfauna. Östra Bödakusten är ett stort grus- elkrok. Fritidsbebyggelsen är koncentrerad till och sandområde och här finns också Ölands Byerums Sandvik och Byxelkrok och är i öv- längsta sandstrand. Området har en mycket rigt relativt jämt fördelad över socknen. intressant geologi med sanddyner och flyg- sandfält. På den nordöstra udden finns Troll- Näringsliv skogen som är en gammal, betespräglad barr- Turismen är den viktigaste näringen i Böda skog. Vattenområdet utanför norra udden är av socken med flera hotell, pensionat, sex stycken stort biologiskt intresse och är en viktig rast- campingplatser, vandrarhem, stug- och rums- och övervintringsplats för fågel samt lek- och uthyrning samt restauranger och caféer. Här uppväxtområde för flera fiskarter. Kuststräckan erbjuds också kringaktiviteter som square- mellan Norra udden och Byxelkrok präglas av dance, museijärnväg, båtturer till Blå Jungfrun, karga och mycket steniga förhållanden. Mot gäddfiske, cykeluthyrning m.m. Under högsä- Grankullaviken finns flacka gräsmarker och song kan den största campingplatsen ha 5 000 Vargeslätt som innehåller stora arealer av kalk- gäster samtidigt. tallskog. Västeralvaret, är ett av småalvaren som finns i Böda. Området är öppet och domi- Ölandsleden, cykel- och vandringsleden från neras av torra och örtrika gräsmarker. Västra söder till norr på Öland kommer från Vedborm Bödakusten är en omväxlande kuststräcka med till Skäftekärr där anslutning sker till väg 990. rik variation av naturtyper, klintkust med Därifrån går leden runt norra udden och för att strandvallar, flygsandfält, lövskogar och artri- knytas samman i Skäftekärr. Från Byerum går ka betesmarker. Längst söderut på denna kust- leden ett stycke från Kalmarsund genom Böda sträcka i Böda finns Byerums raukar, Ölands Kronopark för att åter ansluta till kustvägen enda riktiga raukfält med drygt ett hundratal mellan Hagskog och Byxelkrok. Utmärkta raukar. Stora delar av naturen i den norra delen badmöjligheter finns både längs de östra och av Böda har höga värden och är av riksintresse västra kusterna, bl. a. vid Bödabukten och för bland annat naturvården och det rörliga Byrum. Ölands Turist AB kan ge mer informa- friluftslivet. Följande områden inom Böda tion om socknens sevärdheter liksom den fol- socken är Natura 2000-område; Böda backar, der Ölands norra intresseförening givit ut. Bödakustens västra, Nabbelund, Böda präst- gård, Bödakustens östra, Idegransreservatet, I Böda finns ett 40-tal lantbruksföretag. Av Sjöstorp, Trollskogen, Lindreservatet, Skep- socknens totala yta om 52 km² utgör 1 180 ha persäng, Stora Mossen biotopskyddsområde åker, 600 ha betesmark och 300 ha skogsmark. och Svartvikskärret. Cirka 35 stycken av lantbruksföretagen har djurhållning med cirka 1 600 nötkreatur, 850 Den norra uddens fyrplats och hamnområde svin och 800 får. har haft stor betydelse för handel, sjöfart och örlog sedan medeltiden. Fynden av en grupp monumentala järnåldersgravar visar att udden var attraktiv redan under förhistorisk tid. Vi- kingatida gravar samt lämningar av husgrunder

70 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Det finns tre livsmedelsaffärer med öppethål- ägs och sköts av samfälligheter. Spillvattnet lande året runt. En finns i Byxelkrok och två i används efter reningen till bevattning. Många Böda. Under sommarsäsongen finns också flera av de avloppslösningar som finns är enskilda servicebutiker och bagerier i anslutning till anläggningar. turistanläggningarna liksom ett skiftande antal sommarbutiker. Återvinningsstationer finns i Enerum, Byxelk- rok och Böda. Verksamheter av olika slag som byggnadsfir- mor, snickerifabrik, betonggjuteri, mekanisk Energi verkstad och VVS-butik finns främst i och runt I Böda finns områden som är intressanta för Byxelkrok och Böda. Småskalig livsmedels- vindkraftsetablering. Dessa områden har emel- produktion som charkuteri, osttillverkning och lertid höga natur- och kulturvärden. Söder om fiskrökerier finns också representerade. En Böda hamn finns fem stycken vindkraftverk grupp företagare utvecklar förädlade träpro- uppförda. Märkeffekten på dessa är 600 kW dukter, t.ex. grillkol av hög kvalitet. per styck och de har en totalhöjd på cirka 67 meter. I anslutning till den befintliga gruppen i Flera konstnärer är verksamma inom socknen. Böda kan kommunen tänka sig att pröva en ytterligare utbyggnad av anläggningen. Tätort och landsbygd Närmaste större centralorter är Löttorp och Vid en eventuell ansökan om ytterligare vind- Borgholm. kraftsetablering kommer kommunen att pröva den efter de lagar och kriterier som finns be- Det lokala engagemanget för bygden är starkt skrivna under rubriken ”Allmänna intressen, och föreningslivet är aktivt. Energi, Vindenergi”. I Kalmarsund, utanför västra kustremsan, avser kommunen att inte Service tillåta vindkraftsetableringar. I Böda skola finns förskoleklass samt årskurs 1-6. Årskurs 7-9 finns på Åkerboskolan i Löt- Kommunikationer torp. Närmaste gymnasieskolor finns i Borg- Väg 136 sträcker sig genom hela Böda socken holm och Kalmar. I anslutning till Böda skola upp till Nabbelund där väg 993 tar vid. Via en finns också en gymnastiksal. Elevutvecklingen slingrande båge öster ut ansluter den till väg för Böda skola har varit vikande. Läsåret 1996- 136 söder om Byxelkrok. Väg 990 går från 1997 fanns här 64 elever för att läsåret 2001- Vedby över till Byerum på västra sidan och 2002 vara nere i 49. upp till Böda. Pendlingsavståndet till Löttorp är cirka 1,5 mil och till Borgholm är det cirka Böda tillhör det norra hemtjänstområdet. Di- 6 mil. Länstrafikens bussar trafikerar väg 136 striktssköterska och vårdcentral finns i Löttorp. mellan Nabbelund - Borgholm - Kalmar dagligen. Till den allmänna servicen hör också den brandstation som finns i Löttorp samt en som- I Böda socken finns tre hamnar. På östra sidan marstyrka i Böda vilka båda lyder under Rädd- Böda hamn som är en fiske- och gästhamn ningstjänsten på Öland. En ambulans är statio- samt sjöräddningsstation, i norr Grankullavik nerad i Löttorp. (Nabbelund) som periodvis haft färjeverksam- het mellan Öland och Gotland samt fungerar I Byxelkrok finns ett allmänt spill- och renvat- som fiske-, fritids- och gästhamn. I väster tennät med vattenverk och reningsverk. Den Byxelkroks hamn som också är en fiske-, fri- södra delen av socknen får sitt renvatten från tids- och gästhamn. Hamnen i Byxelkrok har vattenverket i Löttorp. Reningsverket söder om periodvis fungerat som färjehamn för trafik Böda hamn omhändertar spillvattnet från från och till Oskarshamn. Sommartid finns en Böda-Sand i norr till Löttorp i söder. daglig båtförbindelse med Blå Jungfrun. Reningsverket är nära sitt kapacitetstak vilket bl. a. hindrar bebyggelseutveckling. I en del av Färjeförbindelser med norra Öland är en nyck- Byerum finns ett spill- och renvattennät som el till positiv vidareutveckling för hela Öland

71 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52 och kommunen arbetar därför aktivt för en · I planeringen för framtiden är det viktigt färjeförbindelse mellan Byxelkrok och Os- att en utbyggnad av flygplatsen inte block- karshamn. En förbindelse med Gotland under eras. hela eller delar av året ses också av kommunen som ett prioriterat utvecklingsmål. · Mark för etablering av lättare industri finns vid f.d. Bödasågen i Norrböda. I socknens norra del finns en privat mindre flygplats ”Ölanda”. I dagsläget är en utbygg- · Bostadstomter inom detaljplan finns både i nad inte aktuell. I den framtida planeringen är Böda och i Byxelkrok. det viktigt att en eventuell utbyggnad inte blockeras. · Färjeförbindelser med fastlandet och Got- land ses av kommunen som högt prioritera- Bebyggelseutveckling de utvecklingsmål. Inom Böda socken finns detaljplanerade områ- den i Böda, Byxelkrok och Grankulla samt En mer detaljerad redovisning av den framtida ytterligare ett par mindre detaljplaner utanför mark- och vattenanvändningen för Byxelkroks dessa orter. Det finns obebyggda tomter inom samhälle kommer att redovisas i den fortsatta flera av detaljplanerna. Delar av Enerum, Byx- översiktsplaneringen genom en fördjupad elkrok, Grankulla, Nabbelund och Holmebodar översiktsplan. utgör ”samlad bebyggelse”.

I Böda liksom i de nordöländska socknarna är radbyar inte lika vanligt förekommande som på södra Öland. Istället förekommer klungbyar av hävd. Dessa ofta glesa byar har ett lika stort berättigande som radbyarna och ska visas samma stora omsorg i planeringssammanhang.

Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad gäller placering, utformning och färgsättning. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen.

I dagens lantbruk uppstår både positiva och negativa effekter för omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosät- ta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”Allmänna intressen”.

Sammanfattning av planerade föränd- ringar i Böda socken · Kommunen har inte för avsikt att ändra den nuvarande mark- och vattenanvänd- ningen.

72 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Böda Squaredance Centrum är ett bra exempel på hur turistsäsongen på ett fantasifullt sätt kan för- längas och hur utbudet lockar långväga gäster. Foto: Lennart Bolin

73 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

74 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Högby socken

Kort historik Högby socken gränsar i norr till Böda och i Ölands enda bevarade kyrkstallar. Stallarna söder till Källa. Högby är av tradition en stor som började byggas på 1850-talet användes av folkrik socken med ett skiftande näringsliv. de församlingsbor som kom från socknens Förutom jordbruk har också stenhantering varit ytterområden. Vid sidan om stallarna ligger viktig. Idag är turismen den kanske viktigaste den gamla fattigstugan. Till miljön hör också verksamheten med bad- campinganläggningar det gamla ålderdomshemmet i rött tegel från och en omfattande fritidsbebyggelse. Tätorten 1911. Prästgården är en större gulmålad sals- Löttorp är navet i norra Ölands service. Löt- byggnad under brutet tak. Till denna hör två torp var tidigare administrativt centrum i f. d. ålderdomligare vitputsade flygelbyggnader. Åkerbo kommun. Mittemot prästgården, på södra sidan av vägen står en ca 30 m lång trösklada. En stentavla Högby socken har som övriga socknar på norra över porten berättar att byggnaden är uppförd Öland få radbyar och istället ligger bybebyg- 1850. I nära anslutning men något söderut och gelsen spridd. Under medeltiden fanns här på motsatta sidan av nuvarande landsvägen står hundra gårdar. Socknens byar är: Alvedsjö, den s.k. Kopparslagarkvarnen som troligen är Bläsinge, Bocketorp, Dödevi, Flakeböle, Gaxa, uppförd på 1840-talet. Väderkvarnen av hol- Gudesjö, Horn, Högby, Löttorp, Munkegård, ländsk typ är uppförd i kalksten och är 14 m Munketorp, Ranstad, Sandby, Skriketorp, hög med imponerande murtjocklek som i den Vedborm och Vedby. nedre våningen uppgår till 1,7 m. Någon mal- ning har inte förekommit sedan 1920-talet. Horns kungsgård är idag naturreservat där man försöker behålla det äldre odlingslandskapet Utmed hela västra kustvägen finns stenbrott i Rastplatser och strövstigar har gjort området strandlinjen med stora mängder skrotsten. lättillgängligt för besökare. Horn var under Stenindustrin har medeltida anor och dess medeltiden en by där Roma kloster på Gotland centrum var vid Horn. Vid Horns udde anlades tidvis ägde flera gårdar. Kungsgården bildas omkring 1560 ”Dälie stenhuggarby” vårt lands 1551 då Gustav Vasa avhyste byns sex bönder första stenskola och stenhuggarverkstad med och lade ihop gårdarna till en kungsgård. Hu- statligt beskydd. Många av lärarna som städs- vudbyggnaden består av en stor salsbyggnad lades på stenhuggarverkstaden kom från Tysk- under brutet tak. Genom en brand 1941 för- land, Belgien och Frankrike. Denna verksam- stördes de flesta av ekonomibyggnaderna men het pågick till slutet av 1600-talet. Anledningar många byggdes upp på samma plats. till att stenhuggeriet förlades hit, var tillgången på sten av god kvalitet och det markant ökade I Alvedsjöbodar bedrevs länge marknader och behovet av konstfärdigt huggen sten till Borg- ångbåtar i kustfart hade här sin tilläggsplats. holms och Kalmar slott. Strax norr om de gam- Utmed vägen finns också välbevarade sjöbo- la stenbrotten på Horns udde fanns en utskepp- dar, de flesta uppbyggda efter en brand 1992. ningshamn för stenen. En berömd gravhäll på Här finns också en mindre hamnanläggning. kyrkogården är utförd av en av ortens 1600- talsmästare. Idag är det svårt att uppfatta något medeltida i den gulavfärgade kyrkans exteriör men stora Till den stora hantverks- och industriutställ- delar av västtornet är bevarat och uppfört ca ningen i Stockholm 1897 uppfördes en 23 1200. Under 1700- och 1800-talet genomför- meter hög fyr i stålkonstruktion, s.k. ”Heiden- des en mängd renoveringar och ombyggnader. stam-fackverk”, med öppet fyrhus nedtill. Ef- 1825 byggdes det medeltida tornets övre del ter utställningen plockades fyren ned och fors- om. Norr om kyrkan går vägen som leder ned lades till Öland där den sattes upp i Högby till Högby hamn. Längs med vägen finns 1898. Intill ligger fyrvaktarbostaden som stod klar samma år som fyrtornet. Bostaden består

75 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

av en tvåvånings tegelbyggnad under skiffer- Kustvägen som går från Äleklinta genom Hög- täckt, valmat tak. Det nedre planet är täckt med by och norrut mot Byerum är en unik och ål- huggen granit från Blå Jungfrun, i övrigt är derdomlig vägmiljö med förhistoriska hus- huset täckt av huggen kalksten. Fyren är bygg- grunder och gravar samt hamnar, sjöbodplaner nadsminne sedan 1978 och fyrvaktarbostaden och lämningar efter stenbrytning. Horns sedan 1980. Kungsgård som åter är i statlig ägo efter en period 1937-71 i privata händer, är en storgård Vedby fornborg är Ölands nordligaste och med medeltida anor. Det var Gustav Vasa som tillhör en av de större. Den ligger på näset mel- inrättade storgården till kungsladugård. Högby lan två mossar, Vedby- och Vedborme träsk, fyr på den östra kustremsan är en byggnads- som är två utdikade sjöar. Till borgen är legen- minnesförklarad fyrmiljö med fyrtorn, fyrvak- den om Zechiel knuten. Längs den västra kust- tarbostad och hamnbassäng. Fyrtornet i fack- vägen finns talrika fornlämningar i form av verkskonstruktion är ett exempel på modern, husgrundsområden och gravar. Många av forn- innovativ svensk ingenjörskonst vid sekelskif- lämningsmiljöerna förekommer ofta i anslut- tet 1900, medan fyrvaktarbostaden uppvisar en ning till de platser som i historisk tid utgjort de för Öland ovanlig stenarkitektur från samma viktigaste hamn- och fiskelägena. Vid Horn- tid. Högby sockencentrum har ett högt kultu- sjöns västra kant ligger Klosterholmen. Här rellt värde och finns beskrivet i den korta his- har det legat ett s.k. fast hus, d.v.s. en medelti- toriken. da storgård med försvarsfunktion, en privat borg. Vid Horns udde finns en vår dkaseplats, Befolkning knuten till ett stenrör som fortfarande är beva- I Högby socken fanns 1 135 invånare år 2000. rat. Stenröret har även fungerat som sjömärke Under sommaren ökar antalet boende i sock- och är markerat på ett sjökort från 1792. nen främst beroende på det stora antalet turister som har fritidshus eller campar här. Natur- och kulturmiljöer Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har Näringsliv ett högt naturvärde. Sjömarkerna vid Högby Löttorp är den norra kommundelens service- hamn är öppna och välbetade med en artrik centrum med platsbank (arbetsförmedlingens flora och mycket rikt fågelliv. Här finns en serviceautomat), bank, post, systembolag m.m. liten strandlagun och breda havsstrandängar. Förutom den offentliga servicen finns här flera Sjömarkerna vid Dödevi-Munketorp domine- näringsidkare; livsmedelsaffär, detaljhandel, ras av sandiga marker där området är öppet och restaurang, bageri, bilverkstäder, livsmedel- välhävdat. Stora delar av området utgörs av och betongindustrier m.fl. Samhall har här en sandgräshed med inslag av sandstäppsväxter, stor anläggning. I Företagshuset finns cirka 10 många rödlistade. I den nordligaste delen av företag inhyrda. Här kan man hyra en kontors- socknen, öster om Hornsjön finns Vedborme- arbetsplats med tillhörande dator och vid be- träsk. Denna våtmark är den största på norra hov även köpa administrativa tjänster. Före- Öland. Här finns en rik flora med många arter tagshuset har också turistinformation och av orkidéer. Vedbormeträsk och Vedbyträsk konstgalleri. finns med i diskussionerna runt vattenför- Den omfattande byggnationen av främst fri- sörjningen på norra Öland. På den västra kust- tidshus har medfört att det finns ett bra utbud sträckan finns Horns kungsgård som är av riks- av hantverkare och en välsorterad byggvaru- intresse för både naturvård, kulturvård och fri- handel. luftsliv. Kungsgården är också till stora delar skyddat som naturreservat. Området är varia- Stenbrytning har en lång tradition i Högby. tionsrikt och flertalet av de öländska naturty- Idag förekommer bara verksamhet vid det stora perna finns representerade här. Följande områ- stenbrottet vid Horn. Även krossning av skrot- den inom Högby socken är Natura 2000- sten förekommer. område; Horns Kungsgård, Högby hamn och Högby kyrkoreservat.

76 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

I Högby finns ett 60-tal lantbruksföretag. Av Åkerbohemmets service- och sjukhem har ny- socknens totala yta om 65 km² utgör 2 000 ha ligen renoverats och byggts till. åker, 1 000 ha betesmark och 240 ha skogsmark. Cirka 40 stycken av lantbruksföretagen Till den allmänna servicen hör också rädd- har djurhållning med cirka 2 900 nötkreatur ningstjänsten som har verksamhet i Löttorp och 500 får. med brandkår och ambulans.

Det finns flera konstnärer verksamma inom Det allmänna vattensystemet är dimensionerat socknen. så att det klarar en smärre utbyggnad. Avlopp är däremot svåra att lösa i flera delar av sock- Högby kan erbjuda turisterna bland annat nen. De avloppslösningar som finns idag är camping med tillhörande aktiviteter, rums- och enskilda. En komplikation med de befintliga stuguthyrning, pensionat samt restauranger. avloppslösningarna är att Hornsjön fungerar som en ytvattentäkt och dessutom ingår stora Socknen kan även erbjuda den besökande tu- delar av Löttorp och dess omgivningar i risten på såväl kultur- som naturupplevelser. skyddsområdet. En utbyggnad av avloppsled- Ölandsleden, cykel- och vandringsleden i ningsnätet skulle möjliggöra en utveckling av nord-sydlig riktning på Öland, har sin sträck- områdena runt Byerumsvägen och i Vedborm. ning på mindre vägar parallellt med väg 136 Detta medför att reningsverket i Böda måste fram till Munketorp då den följer väg 991 förbi byggas ut eftersom det är nära sitt kapacitets- Vedborm upp till Skäftekärr i Böda socken. tak. Allt spillvatten från Löttorp leds till re- Kustvägen mellan Äleklinta och norrut mot ningsverket i Böda. Läs mer om Hornsjöns Byerum tillhör de stora sevärdheterna i Högby. vattenskyddsområde under ”Allmänna intres- Badmöjligheter finns främst på den östra kust- sen”. sträckan. Ölands Turist AB kan ge mer information om socknens sevärdheter. Återvinningsstation finns i Löttorp.

Tätort och landsbygd I Högby finns en bygdegård som ägs och sköts Närmaste större centralort är Borgholm. av en lokal förening.

Det lokala engagemanget för bygden är starkt Energi och föreningslivet är aktivt. Socknens Idrotts- I Högby finns områden som är intressanta för förening, Högby IF, har en omfattande verk- vindkraftsetablering. Dessa områden har emel- samhet, inte minst för ungdomar, på en välut- lertid höga natur- och kulturvärden. Vid en rustad idrottsplats. I Löttorp finns även ung- eventuell ansökan om vindkraftsetablering domsgården 11:an, en mötesplats för de unga i kommer kommunen att pröva den efter de den norra kommundelen. lagar och kriterier som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- Service energi”. I Kalmarsund, utanför västra kustrem- I Åkerboskolan i Löttorp finns barnomsorg, san, avser kommunen att inte tillåta vindkrafts- förskoleklass samt årskurs 1-9. Närmaste gym- etableringar. Detta gäller även för nya vind- nasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. I kraftverk till lands. anslutning till skolan finns bibliotek, sporthall, badhus och utomhuspool. I Löttorp finns även Borgholms energi har planer på en fjärrvärme- en idrottsanläggning där det i angränsande anläggning inom Löttorps tätort. Tidsplanen område finns utvecklingsmöjligheter för andra för projektet är inte fastställd. idrottsverksamheter.

Högby tillhör det norra hemtjänstområdet. Distriktssköterska och vårdcentral finns i Löt- torp.

77 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Kommunikationer Väg 136 sträcker sig genom hela Högby sock- I dagens lantbruk uppstår både positiva och en. Väg 989 går genom Löttorp och Alvedsjö negativa effekter för omgivningen. Den som mot kustvägen. söker sig till denna levande miljö för att bosät- ta sig permanent eller på sin fritid måste vara I Löttorp går väg 990 norrut mot Byerum och medveten om dessa effekter och se dem som Böda. Länstrafikens bussar trafikerar väg 136 givna förutsättningar. Läs mer om bebyggelse- och Löttorps centrum dagligen. Pendlingsav- utveckling under ”Allmänna intressen”. ståndet till Borgholm är cirka 4,5 mil. Sammanfattning av planerade föränd- Hamnen i Alvedsjöbodar var en gång ångbåt s- ringar i Högby socken hamn med regelbundna förbindelser till · Bebyggelseutvecklingen bör i första hand Oskarshamn. Idag används hamnen av fritids- ske inom de områden som idag är detaljpla- båtar och några fiskebåtar. nerade innan nya markområden tas i an- språk. Inom de detaljplanerade områdena i Det finns behov av en gång- och cykelväg ut- Löttorp finns ett tiotal obebyggda tomter med väg 136 från Gaxa och norrut mot idrotts- varav några kommunägda. I övriga detalj- platsen samt vid infarten till Löttorp och ge- planerade områden i Högby socken finns ett nom Löttorps samhälle. Vägverket gjorde en mindre antal obebyggda tomter. förstudie år 1999 och ombyggnadsplanerna finns med i deras projektplan. Det är dock · I Löttorp finns industriområde i de norra ovisst när arbetena kommer till stånd. Kommu- delarna av samhället. Det är möjligt att ut- nens ansvar är att påverka beslutande instanser veckla detta område vidare med lättare, ej som Regionförbundet i Kalmar Län för att miljöstörande industrier. Området ligger projektet ska komma igång. inom Hornsjöns vattenskyddsområde.

Bebyggelseutveckling · Pröva möjligheten att reglera Hornsjöns Den omfattande fritidsbebyggelsen är spridd vattennivå ytterligare. över socknen med förtätningar närmast de båda kusterna. Turistattraktioner som lekland, bad- · Den framtida planeringen får inte omöjlig- och campingplatser finns längs väg 136 och göra ett eventuellt återskapande av Vedby- den östra sidan av socknen. Löttorp är till stora och Vedbormesträsk så att det kan bli möj- delar detaljplanerat. Utöver detta finns det ligt dämma och reglera deras vattennivåer. detaljplanelagda områden i Södra Munketorp, Högby- Sandby och i Hagaby. Några mindre · Kommunen ska arbeta för att påverka regi- detaljplaner finns dessutom i den sydvästra onala organ för att få till stånd en ny gång- delen av socknen. Delar av Binnerbäck, Ved- och cykelväg enligt Vägverkets projketp- borm, Dödevi och området runt kyrkan utgör lan. ”samlad bebyggelse”. · I den fortsatta översiktliga planeringen är Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpas- det Löttorp jämte Borgholm som i första sas till den befintliga miljön på platsen vad hand kräver fördjupade översiktsplaner. En gäller placering, utformning och färgsättning. I mer detaljerad redovisning av den framtida befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt mark- och vattenanvändningen kommer. att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen.

78 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Löttorp är norra Ölands handels- och servicecentrum. Här finns förutom bank, livsmedelsaffär, restaurang och café bl. a. också en småskalig livsmedelsindustri med försäljningsställe. I den fördjupade översiktsplanen ska bl. a. möjligheten att anlägga ett torg utredas. Foto: Lennart Bolin

79 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

80 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Källa socken

Kort historik Utsikten från höjden över Östersjön och det om- Källa socken är belägen mellan Högby och Per- givande landskapet är storslagen. Följande om- snäs socknar. Socknen är liten och homogen där råden inom Källa socken är Natura 2000-område; lantbruket dominerar. Källa gamla kyrka är det Högenäs orde, Jordhamn – Gillberga och Hagel- främsta exemplet på ålderdomliga inslag av hög stad. klass som finns i socknen. Socknens byar är

Hagelstad, Honungstorp, Högenäs, Kvarnstad, Källa socken anses ha fått sitt namn efter en Långerum, Möcklehorva, Nyby och Vi. hednisk offerkälla som senare kom att tillägnas

S:t Olof. I kyrkogårdens nordvästra hörn påträf- I Kvarnstad finns en gård som är byggnadsminne fades 1960 resterna av en brunn vilken kan ha sedan 1991. Vid enskifte i Kvarnstad 1813 blev varit den källa som var avgörande för kyrkans hemmanet nr 2 skyldig att flytta sin gård från lokalisering. Att Källa gamla kyrka har haft en bytomten. Den nya gården som kom att ligga föregångare i trä vet man eftersom rester efter en öster om byn, byggdes som en götisk gård, d.v.s. nedbrunnen träkyrka påträffats under stengolvet. med mangård och fägård avskilda från varandra. Träkyrkan byggdes troligen någon gång under Manbyggningen är uppförd 1888. Särskilt karak- 1000-talet. Omkring 1170 påbörjades anläggan- teristisk är ladugården från 1890, uppförd i kalk- det av stenbyggnaden som sedan byggdes på sten, vinklad och med dösade hörn. Ladugårds- etappvis fram till mitten av 1200-talet. Att bygg- planen nås via ett portskjul i ladugårdslängan. naden tillfördes en profan våning med sådan stor- Såväl lada som stall är uppförda i skiftesverk lek kan troligen förklaras av närheten till Källa efter typisk öländsk tradition. Brygghuset tillika hamn. Trafiken av människor och varor kan ha gårdsmuseet är förmodligen gårdens äldsta bygg- påkallat behov av både härbärge och varumagasin nad. som kyrkan nu kunde erbjuda. S:t Olofs källa

kan även ha dragit skaror av pilgrimer hit. Efter Honungstorp och Högenäs ligger söder om Källa år av nödtorftiga reparationer beslöts att en ny gamla kyrka. Gårdarna i dessa byar är inte regle- kyrka skulle uppföras vid byn Vi. 1888 hölls den rade under medeltiden till radbyar utan bebyg- sista gudstjänsten i den gamla kyrkan. Under gelsen ligger löst grupperad, ofta i anslutning till senare år har kyrkan åter tagits i bruk, främst höjdpartier, i det relativt kuperade landskapet. under sommaren. I sakristian finns en utställning Gårdslägena framstår som mycket ålderdomliga som med modeller visar hur kyrkan sett ut under och det är tänkbart att vissa lägen kan vara från olika perioder. Det är inte bara byggnaden som järnåldern. Bebyggelsen är blandad, mangårds- är unik för Öland utan även kyrkogården med ett byggnaderna är ofta tillbyggda och renoverade stort antal gravhällar som ligger koncentrerade i under 1900-talet medan ekonomibyggnaderna i kyrkogårdens sydöstra hörn. Merparten av dessa flera fall har en mer ålderdomlig karaktär. Flera stenar är huggna under 1600- och 1700-talen, stubbkvarnar finns bevarade. Odlingslandskapet men endast ett fåtal finns kvar från medeltiden. är omväxlande med äldre bevarat vägnät. Land- skapet är öppet med flacka åkrar på bägge sidor Några hundra meter öster om kyrkan ligger Källa av vägen. Här finns ett mycket välbevarat skif- hamn och fiskeläge. Man når hamnen via en smal teslandskap med vällagda murar som delar åk- stenmurskantad väg. På ömse sidor om denna rarna i smala skiften. Stenmurarna når ned till finns en småskalig trähusbebyggelse som i första och genom sjömarkerna i öster. På Högenäs hand är uppförd kring sekelskiftet, då bebodd av orde, en 10 m hög strandvall, som reser sig brant framför allt fiskare och hantverkare. invid nuvarande stranden, finns en av Ölands få bevarade fyrbåkar.

81 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Nere vid hamnen finns två koncentrationer av Till bevarandevärda kulturmiljöer i socknens fiskebodar, en äldre och en nyare. De förra är östra del räknas Kvarnstad, Källa gamla kyrka uppförda i trä och kalksten och tillhör Vi. och hamn samt Honungstorp och Högenäs. Källa Källa hamn var räknad som en av de viktigare på gamla kyrka har en för öländska förhållanden Öland och är framför allt känd som utskepp- ovanligt komplett medeltida kyrkomiljö. Källa ningshamn för kalksten. Hamnen miste inte sin hamn som var Ölands viktigaste hamn för han- betydelse utan framstod som öns främsta under delssjöfarten från 1600-talet till sekelskiftet 1900 1800-talets sista hälft, fram till omkring 1900, då ingår i denna miljö. Hamnens standard har för- Sandviks moderna hamn byggdes på den västra sämrats under senare år vilket inte är bra. Ho- sidan av ön. nungstorp och Högenäs är representativa exempel på den nordöländska löst grupperade bond- Alldeles väster om landsvägen och söder om byn kanske med kontinuitet från järnåldern. Källa bygdestuga ligger Vi alvar. Namnet återgår Kustvägen som går från Äleklinta genom Källa till byn Vi (1360 i Wj) och brukar namnmässigt och norrut mot Byerum är en unik och ålderdom- tolkas som ”helig plats”, offerplats” och är för- lig vägmiljö med förhistoriska husgrunder och historiskt. Gravfältet är 495 x 400 m stort och gravar samt hamnar, sjöbodplaner och lämningar innehåller ett stort antal gravar. Vi alvar var ock- efter stenbrytning. I socknens mellersta del lig- så platsen för Åkerbo härads avrättningsplats. ger Vi alvar som är ett av norra Ölands största Den sista avrättningen skedde 1768 då Karin gravfält från järnåldern med bland annat ett stort Nilsdotter, hemmahörande i Gudesjö, halshöggs antal domarringar. och brändes för barnamord. Till gravfältet på Vi alvar finns en legend knuten. Legenden berättar Befolkning om jättinnan Zechiel som byggt borgen i Högby, I Källa socken fanns 243 invånare år 2000. Fri- där hon även bodde. Zechiel hade en syster på tidsbebyggelsen är spridd över hela socknen. Småland och de beslöt att tillsammans bygga en bro över Kalmarsund. Men projektet misslycka- Näringsliv des då en illasinnad person sköt en pil i jättinnan, Jordbruket är den dominerande näringen med ett som då blev både trött och ledsen. Hon satte sig 30-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta att vila på en stor sten och där hon hade suttit om 27 km² utgör 900 ha åker, 870 ha betesmark blev det märken i stenen, som sedan kallades för och 50 ha skogsmark. Cirka 25 stycken av lant- Zechiels sten. Efter en stund fortsatte jättinnan bruksföretagen har djurhållning med cirka 1 700 med förklädet fullt av stenar. Plötsligt började nötkreatur och 660 svin. Thor åka över himlen och jättinnan blev för- skräckt – kastade alla stenarna omkring sig och En livsmedelsaffär finns söder om Källa nya föll död ned. kyrka. I övrigt finns i socknen många mindre verksamheter som fiskrökeri, sommarrestaurang, Natur- och kulturmiljöer kroppkaksbod, motorverkstad och souvenirtill- Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har ett verkning. högt naturvärde. Vid Honungstorp och Högenäs orde finns intressanta geologiska former, s.k. Flera konstnärer är verksamma inom socknen. ryggar. Ryggarna löper i nordvästlig-sydostlig riktning vilket gett kusten dess flikiga karaktär För den besökande turisten kan socknen bjuda på med uddar och vikar. Sjömarkerna karaktäriseras såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- också av mosaikartade naturbetesmarker som är leden, cykel- och vandringsleden från söder till mycket artrika. Västra alvaret breder ut sig runt norr på Öland, har sin sträckning längs med Hagelstad och utmed den västra kuststräckan. mindre vägar som löper parallellt med väg 136, Alvarsområdet är ett av de större alvaren på norra genom hela socknen. Att cykla på kustvägen Öland med ett mycket välutbildat strandvalls- mellan Äleklinta och norrut mot Byerum tillhör komplex som sätter sin prägel på hela området. de stora sevärdheterna i Källa.

82 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Källa hamn är idag privatägd. Källa kan även locka med en golfbana och en crosscart-bana. Ölands Turist AB kan ge mer Bebyggelseutveckling information om socknens sevärdheter. Nordost om Källa kyrka finns ett mindre område detaljplanerat. Hagelstad utgör ”samlad Tätort och landsbygd bebyggelse”. Närmaste större centralort är Borgholm. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas Det lokala engagemanget för bygden är starkt till den befintliga miljön på platsen vad gäller och föreningslivet är aktivt. placering, utformning och färgsättning. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att Service komplettera med mindre verksamheter som inte I Åkerboskolan i Löttorp finns barnomsorg, för- är miljöstörande. Etablering av annan verksam- skoleklass samt årskurs 1-9. Närmaste gymnasie- het får prövas efter de förutsättningar som finns skolor finns i Borgholm och Kalmar. på den aktuella platsen.

Källa tillhör det norra hemtjänstområdet. Di- I dagens lantbruk uppstår både positiva och nega- striktssköterska och vårdcentral finns i Löttorp. tiva effekter för omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig per- Det allmänna renvattennätet som finns i en del manent eller på sin fritid måste vara medveten av socknen är dimensionerat så att ytterligare om dessa effekter och se dem som givna förut- anslutningar kan ske. Renvattnet kommer från sättningar. Läs mer om bebyggelseutveckling vattentäkten i Löttorp. De flesta avloppen är under ”Allmänna intressen”. lösta med enskilda anläggningar.

Återvinningsstation finns i Källa. Sammanfattning av planerade föränd- ringar i Källa socken I Källa finns en bygdegård, Källagården, som ägs · Kommunen har inte för avsikt att ändra den och sköts av en lokal förening. nuvarande mark- och vattenanvändningen.

Energi · Hela Källa socken har bedömts bevarande- Det öppna landskapet med de goda vindförhål- värd ur flera olika aspekter. Detta betyder landena kan vara intressanta för vindkraftseta- inte att all framtida utveckling förhindras blering. Dessa områden har emellertid höga na- utan att hänsyn ska tas så att socknens attrak- tur- och kulturvärden. Vid en eventuell ansökan tionskraft inte går förlorad. om vindkraftsetablering kommer kommunen att pröva den efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vindenergi”. I Kalmarsund, utanför väst- ra kustremsan, avser kommunen att inte tillåta vindkraftsetableringar. Detta gäller även nya vindkraftverk till lands.

Kommunikationer Väg 136 sträcker sig genom hela Källa socken och väg 988 går från Vi till Källa hamn. Länstrafiken trafikerar landsvägen dagligen. Pendlingsavståndet till Borgholm är cirka 3,5 mil och till Löttorp är det cirka ½ mil.

83 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Kroppkaksboden i Källa som är öppen året runt är ett bra exempel på den företagsamhet som utmärker norra Öland. Foto: Leo. Eriksson

84 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

85 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Persnäs socken

Kort historik Det till storleken imponerande byggnadsverket Persnäs socken gränsar i norr till Källa och i uppfördes 1868 och kallas av lokalbefolkning- söder till Föra. Socknen har sedan mer än ett en för ”Hallnäskärringen”. århundrade tillbaka en stenhantering i industriell skala och långt innan dess ett omfattande Av den medeltida klövsadelkyrkan återstår bl.a. stenhantverk. Även jordbruk och fiske före- det mäktiga västtornet. Vid mitten av 1200- kommer liksom viss turistverksamhet. I Per- talet byggdes långhuset på med korsarmar, upp- snäs socken finns sexton byar. Dessa är: Frö- förda av Håkan Tanna, ”Gärdslösamästaren”. näs, Gel, Gillberga, Gunnarstorp, Hallnäs, 1857 revs stora delar av denna del och en ny Hjälmstad, Horn, Hörlösa, Knisa, Legenäs, korsformig kyrka uppfördes men västtornet Lofta, Lundeby, Persnäs, Stenninge, Södvik sparades. Utanför kyrkoportalen på den södra och Trosnäs. sidan finns den s.k. ”Digerflisan”, en stor sten

som enligt sägnen kunde rymma hela Persnäs Persnäs sju gårdar ligger längs bygatan på den befolkning efter digerdöden på 1350-talet. markerade åsrygg som börjar vid kyrkan i väs- ter och avslutas med gravfältet Rörbacken i Vid Jordhamn finns öns enda bevarade vind- öster. Flera av gårdarna och enskilda byggna- drivna skurkverk. Invid den restaurerade skur- der har ålderdomlig prägel bl.a. gården längst i kvarnen finns lämningar av gamla stenbrott öster som har helt sammanbyggda ekonomi- och äldre kreatursdrivna skurvandringar. Här längor i kalksten. Nämnas kan också två ålder- finns även stenbrott som fortfarande är i bruk domliga flygelbyggnader i putsad kalksten i två genom Ölandssten AB. Idag sker stenbrytning- våningar. Bland mangårdsbyggningarna finns en i huvudsak på den västra sidan om kustvä- en större rödmålad på hög stenfot. gen. Hamnen miste sin betydelse helt när

Sandviks stora hamnanläggning anlades på Gillberga är idag uppdelad i två bydelar, Norr- 1870-talet. byn och Sörbyn. Den senare utgörs av en radby, men i modern tid har det också tillkommit Gravfältet som är beläget på Rörbacken i Per- hus vid sidan av den äldre bebyggelsen. Längs snäs mäter 325 x 100 m. Åsen ligger betydligt bygatan, på båda sidor, ligger ekonomilängorna högre än den omgivande flacka omgivningen. som i alla delar är uppförda i kalksten och ger Gravfältet rymmer närmare hundra gravar. I ett ålderdomligt intryck åt byn. Bland stenla- omgivningarna finns husgrunder som visar på dorna finns de med vasstäckta tak och dösade bebyggelse kring Persnäs under järnålder. Ös- hörn, i flera fall också vinkelbyggda. Här finns ter om Knisa mosse ligger ett ca 1 x 0,5 km äldre manbyggningar, uppförda vid 1800-talets stort fornlämningsområde som består av sten- början liksom en av Ölands fyra loftbodar. strängar och tolv husgrunder. Till järnålders- Söder och norr om byn finns malmstugor och miljön hör också flera gravfält, framför allt ute på alvaret står ett par stubbkvarnar. belägna på grusåsen i öster. Det största gravfäl-

tet är närmare 400 m långt med cirka 150 gra- På sydspetsen av Hallnäs udde finns fem sjö- var. Man kan förmoda att järnåldersbyn liksom bodar varav tre har resta stenflisor till väggar den historiska bebyggelsen i området har haft och två av dessa har torvtak. I anslutning till de en hushållning där fiske- och sjöjakt varit be- befintliga bodarna finns fler äldre sjöbodtom- tydande tillsammans med boskapsskötseln. ter, idag omgivna av stenbundna jordvallar. Strax norr om, i de betade sjömarkerna, står ett sjömärke av kalksten, 7 meter högt med smala- re rundad överdel.

86 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

yta om 52 km² utgör 1 450 ha åker, 1 280 ha Natur- och kulturmiljöer betesmark och 63 ha skogsmark. Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har ett högt naturvärde. Det nordligaste området, Cirka 35 stycken av lantbruksföretagen har sjömarkerna vid Trosnäs, är välhävdade sjö- djurhållning med cirka 1 800 nötkreatur, 1 500 marker med breda zoner av havsstrandängar svin och 400 får. som övergår i torra gräsmarker. Här finns också ett rikt fågelliv. Mot gränsen till Föra socken Mindre verksamheter av skiftande slag finns i ligger Södviken och även här är sjömarkerna flera av byarna. Flera stenbrott har varit verk- breda och välhävdade havsstrandängar. Områ- samma inom socknen och idag finns en stenin- det skiljer sig från övriga kuststräckor genom dustri kvar norr om Sandviks by. Stenindu- en mycket stor variation vad gäller vegetatio- strins huvudsakliga täktverksamhet sker i Gill- nen samt ett rikt fågellivet. bergabrottet.

I Persnäs nordöstra del ligger Frönäs mosse Livsmedelsaffär finns i Sandvik och Södvik. I och Frönäs mar vilka båda är större våtmarker. Södvik finns gästgiveri, bageri med pizzeria, Alvarmark breder ut sig längs med hela den bussbolag och möbelaffär. Sommartid är två västra kuststräckan och den norra samt den restauranger öppna i Sandvik liksom en sydliga delen anses ha högsta naturvärden. I skeppshandel. norr ligger ”Västra alvaret” som ligger i Per- snäs del sträcker sig in i Källa socken. Jord- Flera konstnärer är verksamma inom socknen. hamnsalvaret är ett öppet alvarområde med flera sällsynta växter och svampar. I södra Persnäs kan förutom de fyra matställena erbju- delen av den västra kuststräckan ligger Knisa da turisterna camping, bo på lantgård, stug- och mosse som är en Ölands få odikade våtmarker. rumsuthyrning samt ekologiskt semesterboen- Till områdena med höga naturvärden hör även de som är under uppbyggnad. Lilla Horns lövängar och slåtterängarna i Lun- Vid hamnen finns fiskaffär och fiskerestaurang deby och Persnäs. Följande områden inom samt ett hamnkafé. Persnäs socken är Natura 2000-område; Lilla Horns löväng, Sandvik, Knisa mosse och Söd- För den besökande turisten kan socknen bjuda viken. på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- leden, cykel- och vandringsleden från söder till Kulturhistoriska miljöer av särskilt värde i norr på Öland, har sin sträckning längs med socknens östra del är Hallnäs udde, ett hamn- mindre vägar som löper parallellt med väg läge med lång kontinuitet, Rynings kors, ett 136, norrut genom Södvik, Lilla Horn och medeltida minneskors i kalksten samt Persnäs Hörlösa upp till Källa. Att cykla kustvägen sockencentrum som är en representativ kyrkby mellan Äleklinta och norrut mot Byerum till- från medeltiden. På den västra sidan ligger hör de stora sevärdheterna i Persnäs. Det finns Knisa fornlämningsmiljö, kustvägen som går även en slinga från Lundeby runt Trosnäs och från Äleklinta genom Persnäs till Byerum samt Frönäs som kommer ut vid Hörlösa. Badmöj- Gillberga som är en välbevarad nordöländsk ligheter finns både på östra och västra kusten. by. Ölands Turist AB kan ge mer information om socknens sevärdheter. Befolkning I Persnäs socken fanns 606 invånare år 2000. Fritidsbebyggelsen är spridd över hela socknen.

Näringsliv Jordbruket är den dominerande näringen med ett 40-tal lantbruksföretag. Av socknens totala

87 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Vid en eventuell ansökan om ytterligare vind- Tätort och landsbygd kraftsetablering kommer kommunen att pröva Närmaste större centralort är Borgholm. den efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna intressen, Det lokala engagemanget för bygden är starkt Energi, Vindenergi”. I Kalmarsund, utanför och föreningslivet är aktivt. Socknens idrotts- västra kustremsan, avser kommunen att inte förening har en omfattande verksamhet inte tillåta vindkraftsetableringar. minst för ungdomar. Kommunikationer Service Väg 136 sträcker sig genom hela Persnäs I Södviksskolan finns förskoleklass och årskurs socken. Väg 985 går från Södvik till Persnäs 1-6. I Södviksskolan finns en gymnastiksal. kyrka samt väg 984 och 986 från väg 136 till Högstadium finns i Löttorp och närmaste Sandvik. Länstrafiken trafikerar landsvägen gymnasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. dagligen. Pendlingsavståndet till Borgholm är 3 mil och till Löttorp är det 1,5 mil. Persnäs tillhör det norra hemtjänstområdet. Distriktssköterska och vårdcentral finns i Löt- Sandvik har en av båtturisterna uppskattad torp. gästhamn och ett mindre flygfält för privatflyg.

Det allmänna renvattennätet som finns i en del Bebyggelseutveckling av socknen är dimensionerat så att ytterligare Inom Persnäs socken finns flera detaljplanera- anslutningar kan ske. Problem finns med rende områden; två områden väster om Hörlösa, ett vattennätet i Sandvik vilket bör ses över. Det område i Södvik, ett område i Frönäs för cam- s.k. renvattnet kommer från vattentäkten i Löt- pingändamål samt hela Sandvik. Delar av torp. Reningsverk finns i Sandvik. Verksam- Jordhamn, Södvik och Gillberga utgör ”samlad hetsområdet för det allmänna spillvattennätet bebyggelse”. Södvik och Sandviks byar lämpar omfattar i huvudsak tätorterna Sandvik och sig för en utveckling av bebyggelsen medan Södvik. Avloppsen för övriga områden är lösta det i övriga byar kan ske vissa förtätningar. med enskilda anläggningar. För att klara den höga belastningen i Djup- Flera detaljplaneläggningar pågår i Sandvik. På vik/Lundebytorpsområdet under sommartid bruksområdet norr om Sandviks hamn kommer och av driftssäkerhetsskäl krävs en utbyggnad ett tjugotal stora, tomter inom kort att vara av ledningsnätet och det kan också finnas be- byggbara. I den södra delen av Sandvik kom- hov av en tryckstegringsstation. mer ett 10-tal attraktiva tomter till stånd på en del av den kommunalt ägda marken. Inom båda Återvinningsstation finns i Södvik. områdena är byggnadsrätterna generösa så att permanentbebyggelse möjliggörs. I Lilla Horn finns en bygdegård, Persnäsgården, som ägs och sköts av en lokal förening. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till miljön på platsen vad gäller placering, Energi utformning och färgsättning. I befintlig bebyg- I Persnäs finns områden som är intressanta för gelse ska det även vara möjligt att komplettera vindkraftsetablering. Dessa områden har emel- med mindre verksamheter som inte är miljö- lertid höga natur- och kulturvärden. Vid Hall- störande. Etablering av annan verksamhet får näs i sydöstra delen av Persnäs har bygglov prövas efter de förutsättningar som finns på lämnats för fem vindkraftsverk med en märk- den aktuella platsen. effekt om max 2 000 kW vardera och en störs- ta navhöjd på 80 m. En miljöprövning pågår för I dagens lantbruk uppstår både positiva och närvarande på Länsstyrelsen. negativa effekter för omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosät- ta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som

88 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52 givna förutsättningar. Läs mer om bebyggelse- generösa byggrätter för att möjliggöra per- utveckling under ”Allmänna intressen”. manentbebyggelse.

Sammanfattning av planerade föränd- · Persnäs sockencentrum är en representativ ringar i Persnäs socken kyrkby. Det är viktigt att bevara denna · Inom de två detaljplanerade områdena väs- miljö och därför bör återhållsamhet råda vid ter om Hörlösa finns obebyggda tomter. I eventuell komplementbebyggelse. det södra detaljplanerade området finns inga bebyggda tomter. Även i de övriga planlagda områdena finns obebyggda tomter.

· I Sandvik håller nya detaljplaner på att färdigställas. Här föreslås stora tomter med

Sandvik växte fram på 1900-talet som ett centrum för kalkstensförädlingen. Idag är Sandvik främst en attraktiv sommarort dit permanentboende är mer än välkomna att bebygga någon av de många nya tomterna. Foto: Leo. Eriksson

89 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

90 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Föra socken

Kort historik Till kyrkomiljön hör också det 2 m höga sten- Föra socken sträcker sig från kust till kust. I kors som rests strax söder om kyrkan vid den norr gränsar Persnäs socken och i söder Albö- s.k. ”Korshorvan”. Enligt den latinska inskrif- ke. Av socknens sjutton byar är Föra, Östra ten är korset rest som minne åt prästen Martin Vässby, Södra Greda och Djurstad radbyar. De som år 1431 blev dräpt på platsen. Enligt tradi- övriga byarna, Torp, Folberga, Uggletorp, tionen blev prästen dräpt av kungens fogde Ingelstad, Hjälmstad, Lofta, Östra Greda, Hus- som krävde in skatt. Strax intill kyrkan finns valla, Västra Vässby och Marsjö har en ore- den f.d. småskolan från 1880-talet liksom en gelbunden bystruktur. Gel, Grönlunda och folkskola från 1900-talets början samt en från Emmetorp har från början varit ensamgårdar. 1920-talet. Idag används byggnaderna som

bostäder och församlingshem. Föra ligger i ett öppet landskap som närmast kan karakteriseras som fullåkersbygd. Byn är I Djurstads sjömarker finns ett område med ett exempel på en dubbel radby där gårdarna husgrunder, gravar i form av stensättningar ligger på ömse sidor om bygatan. De nuvaran- och resta stenar (kullfallna) och omfattande de bytomterna har troligen legat här sedan stensträngar, där man bl.a. kan urskilja fägator, 1300-talet. Byns bebyggelse är väl bevarad och åkrar och ängar. I Föras, Torps och Södra Gre- här finns bland annat sammanbyggda ladu- das sjömarker finns ett omfattande husgrunds- gårdslängor med dösade hörn, uppförda i både område från järnåldern. Strax norr om Lillholm skiftesverk och kalksten. Grönslunda och Em- finns ett område med 13 husgrunder och tillhö- metorp ligger intill varandra på en höjdsträck- rande stensträngssystem. Enstaka gravar finns ning. Båda gårdarna har från början varit en- inom området som anknyter till en strandvall samgårdar vilket är ovanligt för Öland där byar som ligger 5 meter över havet. Under andra är det vanligaste. Grönslunda består av två går- världskriget anlades den s.k. Föralinjen, en dar sedan åtminstone 1700-talet. De båda går- försvarsanläggning som skulle skära av norra darna har mycket välbevarade byggnader. La- Öland genom att sätta markerna under vatten. dugårdslängorna som ligger mot bygatan är uppförda i kalksten och har dösade hörn. Här Natur- och kulturmiljöer finns också ålderdomliga sidobyggnader i putsad kalksten. Emmetorp är en mycket välbeva- Sjömarkerna längs med den östra kusten har rad gård av götisk typ. Mangårdsbyggnaden är ett högt naturvärde. De nordligaste områdena, uppförd i ”Borgholmsstil” på hög stenfot och Södviken och Vässby fjärd, har mycket breda ekonomibyggnaderna i kalksten. Strax väster och välhävdade havsstrandängar. Östra Vässby om gården finns en gårdssmedja i kalksten. sjömarker är naturreservat. Detta området skil- Kring gårdarna finns stora vårdträd. Djurstad är jer sig mycket från övriga kuststräckor genom en radby om fyra gårdar. Byn ger ett ålderdom- en stor variation vad gäller vegetationen. Södra ligt intryck med stenmurskantade och sling- Greda, sjömarkerna i den sydliga delen av rande, smala bygator. Sammantaget utgör socknen, är ett område med varierande vegeta- Djurstad en väl sammanhållen bymiljö, med tion samt har ett rikt fågelliv som sträcker sig ovanligt få moderna inslag. söderut mot Kårehamn. Vid Greda vik och Sillgrund finns fågelskyddsområden. Vid den Föra kyrka byggdes i början av 1100-talet och västra kuststräckan finns stora naturbetesängar kom så småningom att utvecklas till en karakte- vid Uggletorp samt Långkärrsalvaret som ristisk öländsk befästningskyrka av klövsadels- sträcker ut sig från Alböke in i Föra socken. typ. Idag står endast det mäktiga västtornet Lofta mosse, som även den ligger på den västra kvar efter att övriga delar av den medeltida kuststräckan, är en agmyr med inslag av sump- kyrkan rivits 1826. skog och fuktäng.

91 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Gelträsket i norra delen av Föra, är en liten sjö För den besökande turisten kan socknen bjuda som omges av torra och fuktiga betesmarker. på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- Den har inget synligt inlopp och dräneras via leden, cykel- och vandringsleden från söder till en diffus bäck söderut. I Föras sydöstra kant, norr på Öland, har sin sträckning längs med på gränsen till Alböke, ligger naturreservatet väg 974 norrut genom Föra och Västra Vässby Djurstadsträsk med intressant flora och ett rikt där den korsar väg 136 och vidare norrut ge- fågelliv. Följande områden inom Föra socken är nom Hjälmstad. Kustvägen mellan Äleklinta Natura 2000-område; Södviken, Södra Greda och norrut mot Byerum tillhör de stora sevärd- löväng och Husvalla sjömarker. heterna i Föra. Badmöjligheter finns både på östra och västra kusten. Ölands Turist AB kan Kustvägen som går från Äleklinta genom Föra ge mer information om socknens sevärdheter. och norrut mot Byerum är en unik och ålder- domlig vägmiljö med förhistoriska husgrunder Tätort och landsbygd och gravar samt hamnar, sjöbodplaner och Närmaste större centralorter är Borgholm och lämningar efter stenbrytning. Knisa fornläm- Kalmar. ningsmiljö är ett exempel, här finns en väl sammanhållen järnåldersmiljö i kustläge med Det lokala engagemanget för bygden är starkt husgrunder, stensträngar och gravar. Ett annat och föreningslivet är aktivt. exempel är Föra - Torp - Södra Greda järnål- dersmiljöer i sydöstra delen av socknen. Inom Service detta område finns talrika lämningar i form av I Södviks skola i Persnäs socken finns försko- husgrunder och stensträngar efter en omfattan- leklass och årskurs 1-6. Högstadium finns i de järnåldersbebyggelse i de tre byarnas sjö- Löttorp och närmaste gymnasieskolor finns i marker. Borgholm och Kalmar.

Befolkning Föra tillhör det mellersta hemtjänstområdet. I Föra socken fanns år 2000 327 invånare. Föra Distriktssköterska och vårdcentral finns i Löt- är den socken i Borgholms kommun som har torp. flest fritidshus. Det allmänna renvattennätet är dimensionerat Näringsliv för att klara ytterligare anslutningar. För att Jordbruket är den dominerande näringen med klara den höga belastningen i Djup- ett 35-tal lantbruksföretag. Av socknens totala vik/Lundebytorpsområdet sommartid och av yta om 45 km² utgör 1 500 ha åker, 1 200 ha driftssäkerhetsskäl krävs utbyggnad av led- betesmark och 40 ha skogsmark. Cirka 30 ningsnätet och det kan finnas behov av en stycken av lantbruksföretagen har djurhållning tryckstegringsstation. Det s.k. renvattnet kom- med cirka 2 100 nötkreatur och 320 får. mer från vattentäkten i Köpingsvik. Allmänna anläggningar för spillvatten finns endast i två Mindre verksamheter av skiftande slag finns i mindre områden. Vid Lundebytorp finns rening flera av byarna. Stenbrytningen har en lång i biologiska dammar, ett andra område vid tradition men idag finns bara ett stenhuggeri Västra Vässby med eget ledningsnät och re- kvar norr om Djupvik vid kusten. Även krossning i lokal infiltrationsanläggning. Avlopps- ning av skrotsten förekommer i Lofta. frågorna för övriga områden är lösta med enskilda anläggningar. Livsmedelsaffärer finns i Södvik och Sandvik, Närmaste återvinningsstationer finns i Föra och Persnäs socken. Under sommarmånaderna i Löt. finns en livsmedelsbutik och servering i Djup- vik. I Lofta finns ett värdshus. I Föra finns en bygdegård, Föragården, som ägs och drivs av en lokal förening.

92 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Energi I Föra finns områden som är intressanta för I dagens lantbruk uppstår både positiva och vindkraftsetablering. Dessa områden har emel- negativa effekter för omgivningen. Den som lertid höga natur- och kulturvärden. I Kalmar- söker sig till denna levande miljö för att bosät- sund, utanför västra kustremsan, avser kom- ta sig permanent eller på sin fritid måste vara munen att inte tillåta vindkraftsetableringar. medveten om dessa effekter och se dem som Däremot diskuteras en stor vindkraftsetable- givna förutsättningar. ring på Östersjösidan som kommer att beröra Föra. Vid en eventuell ansökan om vindkrafts- Läs mer om bebyggelseutveckling under etablering kommer kommunen att pröva den ”Allmänna intressen”. efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vindenergi”. Sammanfattning av planerade föränd- ringar i Föra socken Kommunikationer · Kommunen har inte för avsikt att ändra Östra landsvägen, väg 974, sträcker sig i nord- den nuvarande mark- och vattenanvänd- sydlig riktning genom socknen och ansluter till ningen. östra vägen, väg 136, vid Västra Vässby. Läns- trafikens bussar trafikerar västra landsvägen · I Emmetorp och Djurstadtorp som är de- dagligen och östra landsvägen på vardagarna. taljplanelagda finns fortfarande obebyggda Pendlingsavståndet till Kalmar är 6,5 mil, till tomter. I Djupvik håller en ny detaljplan på Borgholm är det 2,5 mil och till Löttorp är det att färdigställas. Här föreslås stora tomter 2 mil. med generösa byggrätter för att möjliggöra permanentboende. I Föra by finns mark Bebyggelseutveckling lämpad för ytterligare bebyggelse. De flesta fritidshusen är lokaliserade till den västra kuststräckan runt Djupvik. Stora delar · I Djupviksområdet är markens infiltrations- av Djupvik, Emmetorp, Djurstadtorp och Väst- förmåga ianspråktagen varför enskilda lös- ra Vässby är detaljplanerade. I Emmetorp och ningar av avlopp är uteslutna. Tillkom- Djurstadtorp som är detaljplanelagda finns mande bebyggelse i nya detaljplaner eller fortfarande obebyggda tomter. I Djupvik håller på obebyggda tomter måste därför ges ge- en ny detaljplan på att färdigställas. Här före- mensamma, välstuderade avloppslösning- slås stora tomter med generösa byggrätter för ar. I kommunens avvägning för tillkom- att möjliggöra permanentboende. Föra socken- mande bebyggelse finns krav på anlägg- centrum samt ett område i Östra Greda utgör ningar som löser delar av de befintliga ”samlad bebyggelse”. I Föra by finns mark problemen. lämpad för ytterligare bebyggelse. Föra är en jordbruksbygd som bedömts beva- Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpas- randevärd ur flera olika aspekter. Detta bety- sas till den befintliga miljön på platsen vad der inte att all framtida utveckling förhindras gäller placering, utformning och färgsättning. I utan att hänsyn ska tas så att socknens attrak- befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt tionskraft inte går förlorad. att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen.

93 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Djupvik har en av kommunens största koncentrationer av fritidshusbebyggelse. Den en gång lilla fiskeplatsen sjuder sommartid av liv och väntar vintertid på fler permanentboende. Foto: Leo. Eriksson

94 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

95 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Alböke socken

Kort historik Några sjöbodar i kalksten med garnhagar finns Alböke är den sydligaste socknen i Borgholms kvar men i övrigt består Gullehamn idag av kommun som har kust mot såväl Kalmarsund fritidshus. som Östersjön. Socknen gränsar i söder till

Köping och Löt och i norr till Föra. Alböke är Alböke medeltida kyrka revs 1861. Den bygg- en utpräglad jordbrukssocken med en begrän- des under 1100-talet som en absidkyrka med sad fritidsbebyggelse vid Kalmarsund i anslut- västtorn. På kyrkogården fann man 1932 en ning till Äleklinta. Socknen har fjorton byar: runsten som hade huggits om till gravsten un- Alböke, Askelunda, Ebbegärde, Gillsby, Hag- der 1100-talet. I kyrkbyn ligger förutom lant- lunda, Lilla och Stora Istad, Knäppinge, Korn- bruksbebyggelsen med flera mangårdsbygg- torp, Ormöga, Stacketorp, Staretorp, Unnestad ningar på hög stenfot ett antal nyare villor. och Äleklinta. Utmed västra landborgens krön ligger en serie

gravfält ganska glest på rad. Stråket är fem Det unika strandnära läget alldeles uppe på kilometer långt och består av sju gravfält med landborgskrönet har givit Äleklinta speciella enstaka gravar däremellan. förutsättningar som attraktiv bostads- och re- kreationsmiljö. Vid Stacketorp möts fyra vägar Natur- och kulturmiljöer och här fanns tidigare två lanthandlar varav den ena lever kvar som bensinstation och ki- Alböke alvar utgörs av öppet beteshävdat alvar osk. I Ormöga ligger ett sedan länge nedlagt med artrik flora. Vid Äleklinta finns en utbil- gästgiveri där de resande på väg mellan Borg- dad klintkust där de olika berggrundslagren holm och Gaxa bytte hästar. Carl von Linné syns tydligt. Kusten vid Äleklinta öppnar sig i övernattade här under sin öländska resa 1741. ett större alvarsområde med hög och brant Korntorp är idag en liten by om två gårdar som klintkust. Långkärr är en långsträckt alvarsjö under medeltiden kallades Koratorp. Utmar- som däms av en låg moränrygg. Vid Ebbegärde ken består av ett öppet och väl betat alvar. och väg 136 finns torra och öppna betesmarker Byns marker går ner till Kalmar sund. Alböke i vars södra del det ligger flera kärr och fuktiga alvar sträcker sig från Unnestad i söder till gräsmarker. Vidare öster om väg 136 ligger Ormöga i norr och består som de övriga Unnerstad och Gillsby mosse, två samman- öländska alvarmarkerna av ett vidsträckt områ- hängande våtmarker. I östra delen av socknen de på kalkberggrund. Jordarna är tunna och möts Petgärde- och Djurstad träsk. I våtmarks- flisan går i dagen på flera ställen. Utmed kusten områdena är fågellivet rikt. I Alböke socken är löper den västra landborgen och här är jord- Gillsby mosse Natura 2000-område. täcket så pass tjockt att man tagit upp horvor. Flera stora våtmarker finns här liksom träd- Alböke alvar är ett öppet och välbetat ut- dungar med planterad tall. Alböke alvar var marksområde med förhistoriska gravfält, väl- gemensam utmark för byarna Ormöga, Alböke, bevarade stenmurar i gränserna efter utmarks- Knäppinge, Haglunda, Unnestad och de båda delningen och samfällda sjöbodplaner, utsta- Vannborgabyarna. Ett flertal stenmurar ligger i kade i samband med 1800-talets skiften, intill by- och fastighetsgränser. Vid de skiften som Kalmarsund. Kustvägen mellan Äleklinta och följde på utmarksdelningen avsattes samfällda norrut mot Byerum har en ålderdomlig vägmil- sjöbodplaner vid kusten till byarna. Samfällig- jö med förhistoriska husgrunder och gravar heter avsattes även för stentäkter. På byn Al- samt hamnar, sjöbodplaner och lämningar efter bökes alvarmark finns ett stort stenbrott där stenbrytning. I nordvästra delen av socknen man fortfarande bryter kalksten. Inom området ligger Korntorp, en liten välbevarad by med ligger fiskeläget Gullehamn. bebyggelse från 1800-talet med tydlig indel- ning av gärde och alvarmarker.

96 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Befolkning I Alböke socken fanns 257 invånare år 2000. I Det allmänna renvattennätet är dimensionerat socknen finns det förhållandevis få fritidshus. för att klara ytterligare anslutningar. Renvatt- net kommer från vattentäkten i Köpingsvik. Näringsliv Endast ett mindre område i södra delen av Jordbruket är den dominerande näringen med kyrkbyn har allmänt spillvattennät som är an- ett 30-tal lantbruksföretag. Av socknens totala slutet till en infiltrationsanläggning inom om- yta om 40 km² utgör 1 400 ha åker, 1 300 ha rådet. Övriga avloppslösningar är enskilda betesmark och 7 ha skogsmark. Cirka 25 anläggningar. stycken av lantbruksföretagen har djurhållning med cirka 2 600 nötkreatur och 280 får. Närmaste återvinningsstationer finns i Löt och

Föra. Närmaste livsmedelsaffärer finns i Köping och i Löt. I Ormöga finns en bensinmack som I Alböke finns en bygdegård, Albökegården, sommartid även har en kiosk. Mindre verk- som ägs och sköts av en lokal förening. samheter av skiftande slag finns i flera av byarna bland annat ett par kalkstensbrott. Inom Energi socknen finns också konstnärer och konsthantverkare verksamma. I Alböke finns områden som är intressanta för vindkraftsetablering. Dessa områden har emel- För den besökande turisten kan socknen bjuda lertid höga natur- och kulturvärden. på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- leden, cykel- och vandringsleden från söder till I Stora Istad har Miljö- och Byggnadsnämnden norr på Öland, har sin sträckning längs med lämnat bygglov till fem stycken vindkraftverk väg 974 norrut till Föra. Kustvägen mellan med en märkeffekt på max 2000 kW och en Äleklinta och norrut mot Byerum tillhör de navhöjd av 80 m. Miljöprövningen, som hand- stora sevärdheterna i Alböke. Kustvägen pas- läggs av Länsstyrelsen, pågår. I Kalmarsund, serar det ålderdomliga fiskeläget Bruddestad utanför västra kustremsan, avser kommunen att med byggnadsminnesförklarade sjöbodar och inte tillåta vindkraftsetableringar. en kalkugn. Ölands Turist AB kan ge mer information om socknens sevärdheter. Vid en eventuell ansökan om ytterligare vindkraftsetablering kommer kommunen att pröva Tätort och landsbygd den efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna intressen, Närmaste större centralorter är Borgholm och Energi, Vindkraft”. Kalmar. Det lokala engagemanget för bygden är starkt och föreningslivet är aktivt. Kommunikationer Service Både västra (väg 136) och östra landsvägen (väg 974) sträcker sig i nordsydlig riktning I Köpingsvik finns barnomsorg i form av för- genom socknen. Väg 982, över Gillsby, binder skola, skolbarnomsorg samt förskoleklass och samman de båda vägarna. Länstrafikens bussar årskurs 1-6. Högstadium finns i Borgholm och trafikerar västra landsvägen dagligen och via närmaste gymnasieskolor finns i Borgholm och östra landsvägen vardagar. Pendlingsavståndet Kalmar. till Kalmar är 6 mil, till Borgholm är det 1,5

mil och till Löttorp är det 3 mil. Alböke tillhör det mellersta hemtjänstområdet.

Distriktssköterska finns i Köpingsvik samt i Borgholm där det även finns vårdcentral.

97 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Bebyggelseutveckling Södra delen av Äleklinta är detaljplanerad. Ett Läs mer om bebyggelseutveckling under mindre område i södra delen av kyrkbyn ägs av ”Allmänna intressen”. kommunen och har allmänt VA-nät. Stora delar av Äleklinta utgör ”samlad bebyggelse”. Alböke by lämpar sig för utveckling av bebyg- Sammanfattning av planerade föränd- gelse, övriga byar främst för förtätningar i den ringar i Alböke socken befintliga bebyggelsen. · Kommunen har inte för avsikt att ändra den nuvarande mark- och vattenanvänd- Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpas- ningen. sas till den befintliga miljön på platsen vad · Hela Alböke socken är en jordbruksbygd gäller placering, utformning och färgsättning. I som bedömts bevarandevärd ur flera olika befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt aspekter. Detta betyder inte att all framtida att komplettera med mindre verksamheter som utveckling förhindras utan att hänsyn ska inte är miljöstörande. Etablering av annan tas så att socknens attraktionskraft inte går verksamhet får prövas efter de förutsättningar förlorad. som finns på den aktuella platsen. · Bebyggelseutveckling lämpar sig främst i Alböke by, där ett mindre antal kommunal- I dagens lantbruk uppstår både positiva och ägda tomtplatser finns. negativa effekter för omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosät- ta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Alböke är en utpräglad jordbrukssocken. Här betar ungdjuren fortfarande på alvaret. Foto: Lennart Bolin

98 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

99 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Löts socken

Kort historik gårdsbebyggelsen återstår idag en sidobyggnad Löt ligger på östra Öland och gränsar i norr till från 1700-talet. Alböke, i väster till Köping och i söder till

Egby socken. Socknen domineras av jordbruk Kyrkan är huvudsakligen uppförd 1842, där men inslaget av fiske är det största i kommu- den tidigaste byggnadsdelen från 1100-talet nen. Kyrkan ligger i centrum med de fem by- kvarstår i form av den västra gaveln som ingår i arna runt omkring på två till tre kilometers av- tornets östra mur. På kyrkogården har männi- stånd. Arbelunda och Hjärpestad är radbyar skorna blivit begravda i riktning mot den by och Valsnäs, Norrby och Mörby-Lundby är varifrån de kommer. Bebyggelsen kring kyr- klungbyar. Norrut i socknen ligger gårdarna kan, som kallas Palmelund efter socknens för- Torparehorva, Torparegärde och Petgärde. Vid sta folkskollärare, är byggd under senare hälf- kusten ligger den gamla hamn- och lotsplatsen ten av 1800-talet. Palmelund har kommit att bli Kårehamn som omedelbart väster om sig har socknens centrum med bl.a. skola från 1850 en omfattande fritidsbebyggelse. och småskola från 1921. Här finns också ett par

äldre handelsbodar. Prästgården, som ligger Arbelunda låg förmodligen nere vid sjön under något avskild från övrig bebyggelse, är uppförd vikingatid - tidig medeltid. Byn flyttades troli- 1868 och har ladulängor i kalksten från början gen till sin nuvarande plats under 1300-talet. av 1800-talet. Flera av gårdarna är välbevarade med götiska gårdsplaner. Ladulängorna som är uppförda i Kårehamn är idag en modern och livaktiga trä och kalksten är delvis sammanbyggda mot fiskehamn. Det centrala läget i Östersjön, det bygatan. Invid bygatan som leder ned till Kåre- skyddade läget med ön Kåreholm strax utanför hamn finns flera små stenmursinhägnader som och den muddrade rännan gör att förutsätt- tidigare varit gödselstäder. Valsnäs är en radby ningarna för en utveckling av hamnen är goda. men genom att några av gårdarna har flyttats I Kårehamn har det funnits både kustpostering ger den intryck av att vara en klungby. Här och lots. På ön Kåreholm, strax utanför Kår e- finns enskilda gårdar och byggnader av intres- hamn, finns ett par befästningsanläggningar. se, bl.a. en med ladulängor under halmtak. Enligt en sägen ägdes ön innan digerdöden av Följer man vägen som leder genom byn mot en Fru Elsa Kåre, som gett namn åt ön och tilli- havet, öppnar sig landskapet helt. På ömse ka varit en betydande jordinnehavare samt haft sidor av den stenmurskantade vägen finns ett del i kyrkogårdens anläggande. välbevarat odlingslandskap med äldre bruk- ningsvägar och en mängd stenmurar som om- Vid slutet av vägen nere i sjömarkerna, med gärdar de olika ägorna. I Hjärpestad finns väl- vid utsikt längs stränderna norr och söderut, bevarade mangårdar och en obruten ladlänga, finns ett 1,5 km långt husgrunds- och sten- mot bygatan ligger stenmursomgärdade kalv- strängsområde. De ca 15 husgrunderna som hagar. I byn finns en loftbod från 1600-talet. troligen bildat 5-6 gårdar är förbundna med Norrby ligger en kilometer väster om kyrkan varandra med hägnader och fägator. Strax vid vägen mot Alböke. Södra delen av byn söder om området finns ett gravfält med 20- kallades tidigare Tjurlösa. I byn finns fortfa- talet anläggningar, däribland den s.k. ”Beo- rande ett par välbevarade mangårdsbyggnader wulfs grav”. Trindborgen eller Löts fornborg från 1800-talet. Sedan gammalt har byn Mörby ligger på Valsnäs marker, endast 500 m från och gården Lundby hört ihop. I Mörby finns ett Löts kyrka. Borgen är relativt stor med en inre par gårdar i så kallad Borgholmsstil från 1800- diameter på 139-155 m. Det är sannolikt att talet. Petgärde som har varit både länsmans- borgen nyttjats av människorna i Valsnäs men och riksdagsmannagård är en av de största i även av de övriga byarna i trakten. socknen. Av den en gång stolta man-

100 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär Här har också Högskolan i Kalmar anlagt en genom att de har använts som betesmarker forskningsstation för marinbiologi. Hamnen, under mycket lång tid. Floran inom detta områ- som ofta är isfri, har en utvecklingspotential. de är artrik och hävdgynnad. Sjömarkerna vid Valsnäs visar stora arealer med öppen sjömark I Löt finns en livsmedelsaffär. Mindre verk- med en representativ flora med rikligt av väx- samheter av skiftande slag finns i flera av byter som visar på en långvarig hävd. Kuststräck- arna. Inom socknen finns också konstnärer och an har ett mycket rikt fågelliv. Petgärdeträsk konsthantverkare verksamma. och Djurstad träsk omges av artrika betesmarker som har ett rikt fågelliv. Även vid Hjärpe- För den besökande turisten kan socknen bjuda stad och Lundby och i ett område mellan Istad på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- och Torparehorvan finns öppna naturbetes- leden, cykel- och vandringsleden från söder till marker med artrik och värdefull flora. I Löts norr på Öland, har sin sträckning på slingrande socken är Petgärdeträsk Natura 2000-område. vägar från Laxeby i Egby till Löt, sedan längs med väg 974 norrut till Föra. I Löt delar sig Kårehamn har kontinuitet sedan medeltiden. Ölandsleden även mot väster till Stora Hag- Här finns rester av befästningsanläggningar lunda där man sedan kan ta sig vidare mot väg från kriget med Danmark 1677. Arbelunda är 136. En allmän badplats finns söder om ham- en mycket välbevarad radby och i Valsnäs nen i Kårehamn. Ölands Turist AB kan ge mer finns husgrunder och stensträngsområden av information om socknens sevärdheter. enastående slag från äldre järnåldern. Till båda byarna finns storslagna sjömarker och sjöängar Tätort och landsbygd med milsvida utblickar. Trindborgen eller Löts Närmaste större centralorter är Borgholm och fornborg ligger på Valsnäs marker. Löts sock- Kalmar. encentrum, Palmelund, har kyrka, prästgård, skolor och handelsbod. Kyrkan har delvis me- Många av byarna i Löt har bevarat traditionen deltida murverk och den övriga bebyggelsen är med byordning och byordningsman. Det lokala företrädesvis från 1800-talet. I Löts socken är engagemanget för bygden är starkt och före- kyrkan inte placerad i anslutning till någon by ningslivet är aktivt. utan istället nära socknens geografiska centrum. Service I Köpingsvik finns barnomsorg i form av för- Befolkning skola, skolbarnomsorg samt förskoleklass och I Löts socken fanns år 2000 271 invånare. Ett årskurs 1-6. Högstadium finns i Borgholm och stort antal fritidsboende finns i socknen. närmaste gymnasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. Näringsliv Jordbruket är den dominerande näringen med Löt tillhör det mellersta hemtjänstområdet. ett 35-tal lantbruksföretag. Av socknens totala Distriktssköterska finns i Köpingsvik samt i yta om 33 km² utgör 1 500 ha åker, 1 100 ha Borgholm där det även finns vårdcentral. betesmark och 15 ha skogsmark. Cirka 30 stycken av lantbruksföretagen har djurhållning Det allmänna renvattennätet som finns i en med cirka 2 000 nötkreatur, 1 200 svin och 250 stor del av socknen är dimensionerat så att får. ytterligare anslutningar kan ske. Renvatten kommer från vattentäkten i Köpingsvik. En för öländska förhållanden stor satsning på livsmedelsindustri i form av fiskförädling och –försäljning har nyligen gjorts i Kårehamn.

101 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Allmänt spillvattennät finns i Palmelund som Området väster om kyrkan ägs delvis av kom- är anslutet till en biologisk damm samt för en munen och har allmänt VA-nät. Arbelunda mindre del av Kårehamn med anslutning till en utgör ”samlad bebyggelse”. mindre lokal infiltrationsanläggning. För övri- ga områden är avloppsfrågorna lösta med en- Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpas- skilda anläggningar. sas till den befintliga miljön på platsen vad gäller placering, utformning och färgsättning. Återvinningsstation finns i Palmelund. I befintlig bebyggelse ska det även vara möj- I Palmelund finns en bygdegård, Lötgården, ligt att komplettera med mindre verksamheter som ägs av kommunen. som inte är miljöstörande.

Energi Etablering av annan verksamhet får prövas I Löt finns områden som är intressanta för efter de förutsättningar som finns på den aktu- vindkraftsetablering. Dessa områden har emel- ella platsen. lertid höga natur- och kulturvärden. I dagens lantbruk uppstår både positiva och I Östersjön nordost om Kårehamn planeras en negativa effekter för omgivningen. Den som större havsbaserad vindkraftspark som kom- söker sig till denna levande miljö för att bosät- munen anser vara möjlig att pröva. Det bör ta sig permanent eller på sin fritid måste vara betonas att havsbaserad vindkraft ingalunda är medveten om dessa effekter och se dem som konfliktfri. I sjömarken sydost om Arbelunda givna förutsättningar. by har ansökan om bygglov inkommit för fem stycken vindkraftsverk med en märkeffekt på Läs mer om bebyggelseutveckling under max 1 500 kW och en största navhöjd om 68 ”Allmänna intressen”. m.

Vid en eventuell ansökan om ytterligare vind- Sammanfattning av planerade föränd- kraftsetablering kommer kommunen att pröva ringar i Löts socken den efter de lagar och kriterier som finns be- · Kommunen har inte för avsikt att ändra skrivna under rubriken ”Allmänna intressen, den nuvarande mark- och vattenanvänd- Energi, Vindkraft”. ningen.

Kommunikationer · Möjligheten till havsbaserad vindkraft bör Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig utredas vidare. riktning genom socknen. Väg 981 viker väs- terut från Löts kyrkby till Alböke. På vardagar- · Detaljplanelagda bostadstomter på kom- na trafikerar Länstrafiken östra landsvägen. munal mark finns i Palmelund. Turen går på morgonen över Kalleguta mot Köpingsvik och Borgholm. På eftermiddagen · Kårehamns hamn är ofta isfri och har en är turen den omvända. Pendlingsavståndet till utvecklingspotential. Kalmar är cirka 5 mil och till Borgholm är det cirka 1 mil.

Bebyggelseutveckling Området väster om kyrkan i Löt, stora delar av Kårehamnsområdet samt ett område vid Torpa- regärde, väster om väg 974, är detaljplanelagda. De detaljplanerade områdena är inte helt utbyggda.

102 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Kårehamn med forskningsstation och livsmedelsindustri. Hamnen har successivt byggts ut för att möta tidens behov och ytterligare en expansion förbereds nu för att kunna möta kraven från en eventuell vindkraftsbyggnad till havs. Foto: Leo. Eriksson

103 ÖVERSIKTSPLAN 2002 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR BORGHOLMS KOMMUN

Utställningshandling

104 ÖVERSIKTSPLAN 2002 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR BORGHOLMS KOMMUN

Utställningshandling

Köpings socken

Kort historik meter. Kyrkan låg i omedelbar anslutning till Köpings socken gränsar i norr till Alböke, i öster handelsplatsen. Troligen har den första kyrkan till Egby och Bredsättra och i söder till Gärdslö- uppförts på platsen på initiativ av en lokal stor- sa, Räpplinge och Borgholm. Socknen har efter man som varit involverad i handelsplatsens or- hand alltmer kommit under turismens inflytande. ganisering. Inom kyrkoområdet har påträffats ett Bad- och campingplatser, hotell, sommarbutiker 70-tal av s.k. ”Eskilstunakistor”, d.v.s. runristade och en omfattande fritidsbebyggelse har vuxit och målade kisthällar. Man brukar sätta dessa i upp. Sveabolagets badplats ”Sinus” var från samband med den yppersta politisk - ekonomis- 1930-talet en högklassig anläggning tillika god ka eliten i en begynnande svensk stat under mit- arkitektur. I Köpings socken finns byarna Dalby, ten av 1000-talet. Vid Kyrkgatan mot Kolstad Hässleby, Hörninge, Kalleguta, Klinta, Kolstad, finns flera, ursprungligen fritidshus, av hög Källingemöre, Lundegård, Pinnekulla, Ramsätt- klass. ra, Salomonstorp, Solberga, Törneby, Övra och

Nedra Vannborga, Äsa och Öj. Gravfältet vid Stora Dalby är ett av Ölands störs-

ta gravfält och ligger i ett område som är rikt på Övra Vannborga är en långsträckt och tätt sam- fornminnen av olika slag. En kilometer väster manbyggd radby på den västra sidan av den lite om gravfältet ligger en av Ölands minsta forn- krokiga bygatan, som är en äldre sträckning av borgar, Hässleby borg, som var bebodd vid tiden västra landsvägen. I byn finns välbevarade för Kristi födelse. Blå Rör är Ölands mest kända byggnader, både vad gäller manbyggningar som bronsåldersröse och samtidigt det största med en ekonomibyggnader. Här finns gott om skiftes- diameter på 40 meter och höjd på 3 meter. Gra- verksbyggnader men också inslag av kalkstens- ven finns nedanför vägen mellan Borgholm och lador. Hörninge har kvar något av sin måttliga Köpingsvik och anlades helt nära stranden i ett skala medan Kolstad förlorat en del av sin charm flackt och låglänt område. genom en alltför omfattande och närgången exploatering. På Skedemosse påbörjas år 1825 den ”Köping” betyder helt enkelt handelsplats. För- efter öländska förhållanden stort anlagda bygg- utom den skyddade viken och den goda hamnen nationen med bl. a. ladugård, stall, lador, svin-, låg Köpingsvik i skärningspunkten där vägarna får - och hönshus, kvarn, bränneri och mälteri. från söder, norr och öster löper samman. Det är Som kronan på verket stod den präktiga man- sannolikt att handelsplatsens betydelse minskat gårdsbyggnaden klar 1845. Det är en panelklädd, och så småningom helt upphört i och med att den timrad herrgårdsbyggnad under brutet tak. Den grunda viken inte kunnat ta emot nya och mer nyligen renoverade Södra flygeln är byggd i djupgående handelsskepp. Köpingsvik är unikt kalkputsad natursten och har en vacker portal- för Öland och det finns ingen liknande plats omfattning. Här finns i det forna magasinet ett längs den småländska kusten. Under högmedeltid litet museum som sätter in utgrävningarna 1959- och efter kungligt direktiv, omdirigerades han- 64 och de unika fynden från offermossen i sitt deln till nuvarande Borgholm men framför allt historiska sammanhang. Från gården går en ca 2 till Kalmar. Dessförinnan var handeln sannolikt km lång, markerad vandringsled förbi offermos- organiserad av lokala stormän som bodde i om- sen. rådet. Handelsplatsens närmaste by är Klinta

vars 12 gårdar ägdes av kungen. Gårdsinnehavet Av den tidiga 1100-talskyrkan återstår inte antyder att det tidigt fanns intressen i området mycket då kyrkan revs 1805. Den medeltida kyr- från centralmaktens sida, kanske redan i början kan, var den största på Öland och större än den av medeltiden. första domkyrkan i Lund, med sina 42

105 ÖVERSIKTSPLAN 2002 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR BORGHOLMS KOMMUN

Utställningshandling

Befolkning Skedemosse var förr en liten insjö som under århundradena efter Kristi födelse var en av Sve- I Köpings socken fanns 1 349 invånare år 2000. riges förnämsta offermossar. I Skedemosse har Under sommaren ökar antalet boende i socknen offerriterna börjat redan under 200-talet e. Kr. markant, främst beroende på det stora antalet Offerfynden består bl. a. av dyrbara gåvor som turister som har fritidshus eller campar här. guldringar men här har man även offrat hästar och människor. Skedemosseguldet är landets Näringsliv största skatt av bearbetat guld. De sju stora hals- I Köpingsvik finns bland annat livsmedelsaffär, eller armringarna väger tillsammans 1,3 kilo. bageri och bilverkstad med kiosk och bensinmack. Sommartid ökar handeln avsevärt beroen- Natur- och kulturmiljöer de på den turisttillströmning som då sker. Kö- pingsvik är en av de stora turistorterna på Öland, Ovanför Köpings klint ligger öppna och torra mycket tack vare de barnvänliga baden i Kö- naturbetesmarker med inslag av alvarvegetation pingsbukten. Turisterna erbjuds förutom bad, med förekomst av sällsynta mossor och svampar. flera högklassiga campinganläggningar med Området syns tydligt vid östra sidan om väg 136 tillhörande aktiviteter, vandrarhem, rums- och vid infarten till Köpingsvik. Söder om Kö- stuguthyrning, pensionat samt restauranger. När- pingsvik finns värdefulla tätortsnära naturområ- ingslivet i socknen består av en del mindre verk- den. Exempelvis Solbergafältet som består av samheter av skiftande slag. isälvsmaterial med mäktiga grusavlagringar. Tillsammans med Lindbyfältet i Gärdslösa sock- Socknen kan även erbjuda den besökande turis- en utgör Solbergafältet det största sandfältet i ten på såväl kultur- som naturupplevelser. sitt slag på Öland. Området är också ett av kom- Ölandsleden, cykel- och vandringsleden från munens tre vattentäktsområden som är i bruk. Se, söder till norr på Öland, har sin sträckning i alla vidare under rubriken ”Service”. Öster om Kö- fyra väderstrecken från Köpingsvik. Norrut mot pingsvik, vid gränsen till Bredsättra, ligger Lundegård där den viker av mot Unnestad, öster- Hörninge mosse. Denna mosse är stor och varia- ut mot Öj där leden delar sig, söderut mot Ske- tionsrik där det bland annat finns djupa torvlager demosse där den sedan svänger österut samt mot med intressant lagerföljd. I den nordvästra delen Borgholm i västlig riktning. Ölands Turist AB av socknen, strax norr om Vannborga, finns kan ge mer information om socknens sevärdhe- Alböke alvar. Området som är ett öppet betes- ter. hävdat alvar med artrik flora har sin största utbredning i Alböke socken. I Köpings socken är Jordbruket är jämte turismen den dominerande Skedemosse och Björnsbodar Natura 2000- näringen med ett 45-tal lantbruksföretag. Av områden. socknens totala yta om ca 49 km2 utgör 2 000 ha åker, 750 ha betesmark och 340 ha skogsmark. Köpingsvik var en vikingatida hantverks- och Cirka 40 stycken av lantbruksföretagen har djur- handelsplats. De fynd som gjorts är av unik ka- hållning med cirka 3 600 svin och 2 200 nötkrea- raktär och visar på långsträckta handelskontakter. tur. Småskalig livsmedelsbruksproduktion lik- Ett flertal gravplatser finns i området men myck- som Bo på lantgård med gårdsmuseum finns re- et av de äldre kulturlagren finns under dagens presenterade i socknen. bebyggelse. Skedemosse i socknens sydostliga hörn utgör en forntida sjö. Här har Sveriges Tätort och landsbygd största kända offerfynd påträffats. Ett av Ölands Närmaste större centralort är Borgholm. största järnåldersgravfält samt en av de minsta fornborgarna går att finna i området mellan Stora Det lokala engagemanget för bygden är starkt Dalby och Hässelby i socknens norra del. och föreningslivet är aktivt.

106 ÖVERSIKTSPLAN 2002 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR BORGHOLMS KOMMUN

Utställningshandling

Service Kommunikationer I Köpings skola finns barnomsorg, förskoleklass Väg 136 sträcker sig genom hela Köpings sock- samt årskurs 1-6. Årskurs 7-9 finns i Borgholm. en. Från Köpingsvik går väg 978 till Egby och Närmaste gymnasieskolor finns i Borgholm och väg 973 till Störlinge. Vägsträckningen genom Kalmar. I anslutning till skolan finns ett biblio- Köpingsvik är hårt belastad under sommarmåna- tek och en gymnastiksal. Enligt prognosen för derna. En utredning pågår där bl. a. en rondell elevutvecklingen på Köpings skola förväntas diskuteras i korsningen väg 136 – 978/973. elevantalet minska de kommande åren. Mellan Borgholm och Köpingsvik finns det en Köping tillhör det mellersta hemtjänstområdet. separat gång- och cykelväg. En kustnära prome- Distriktssköterska finns i Köpingsvik och vår d- nadväg planeras mellan Lundegård och Borg- central finns i Borgholm. I Köpingsvik ligger holm. också Soldalen, ett servicehem för äldre. Bebyggelseutveckling Det allmänna VA-nätet är väl utbyggt för den Köpingsviks och Borgholms tätorter har i det centrala delen av Köpingsvik. Renvattennätet når närmaste vuxit samman. Blandningen av perma- de flesta delarna i socknen och är dimensionerat nent- och fritidshus är påtaglig där en villa kan så att det kan klara ytterligare anslutningar. Det vara fritidshus och sommarstugan kan bebos s.k. renvattnet kommer från vattentäkten som permanent. Fritidsbebyggelsen finns i mindre finns i socknen. Spillvattennätet sträcker sig från omfattning spridd över hela socknen med förtät- Lundegård och Hörninge till gränsen mot Borg- ningar närmast kusten och i markerna tillhöriga holm. Spillvattnet omhändertas i Borgholms Kolstad by. Köpingsvik är till stora delar detalj- reningsverk. planerat liksom hela kuststräckan, väster om väg 136, från Borgholm till Lundegård. I Törneby Återvinningsstationer finns i Köpingsvik och pågår arbete med att ändra planbestämmelserna i Kalleguta. den befintliga detaljplanen. Syftet är att anpassa bestämmelserna så att de speglar den utveckling I Köping socken finns en bygdegård, Köpinggår- som skett de senaste åren. Fler planer i det aktu- den, som ägs och sköts av en lokal förening. ella området står på tur för en liknande förändring i planbestämmelserna. Delar av Övra Vannborga Energi och Kolstad utgör ”samlad bebyggelse”. I Köping finns områden som är intressanta för vindkraftsetablering. Dessa områden har emeller- Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas tid höga natur- och kulturvärden. I Vannborga till den befintliga miljön på platsen vad gäller har kommunen lämnat bygglov till två vind- placering, utformning och färgsättning. I befint- kraftsverk. Länsstyrelsens beslut i miljöpröv- lig bebyggelse ska det även vara möjligt att ningen har överklagats. I Kalmarsund, utanför komplettera med mindre verksamheter som inte västra kustremsan, avser kommunen att inte är miljöstörande. Etablering av annan verksam- tillåta vindkraftsetableringar. het får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Innan nyexploatering Vid eventuella ytterligare ansökningar om vind- sker bör det undersökas hur många tomter som är kraftsetablering kommer kommunen att pröva obebyggda inom detaljplanerade områden. Vid den efter de lagar och kriterier som finns be- Nedre Vannborga kan det vara möjligt med en skrivna under rubriken ”Allmänna intressen, bebyggelseutveckling. Om frågan aktualiseras Energi, Vindenergi”. krävs utredning av den aktuella platsens förut- sättningar samt en detaljplan.

107 ÖVERSIKTSPLAN 2002 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR BORGHOLMS KOMMUN

Utställningshandling

I dagens lantbruk uppstår både positiva och nega- · Inom de detaljplanerade områdena i Köpings tiva effekter för omgivningen. Den som söker sig socken finns många obebyggda tomter varav till denna levande miljö för att bosätta sig per- flera ägs av kommunen. manent eller på sin fritid måste vara medveten · Bebyggelseutvecklingen bör i första hand ske om dessa effekter och se dem som givna förut- inom de områden som idag är detaljplanerade sättningar. Läs mer om bebyggelseutveckling innan nya markområden tas i anspråk. under ”Allmänna intressen”. · I Nedra Vannborga kan ges möjligheter att utveckla nytt bebyggelseområde om det kan Sammanfattning av planerade föränd- anses angeläget. ringar i Köping socken · En mer detaljerad redovisning av den framti- · Kommunen har inte för avsikt att ändra den da mark- och vattenanvändningen för Kö- nuvarande mark- och vattenanvändningen. pingsviks samhälle kommer att redovisas i den fortsatta översiktsplaneringen genom en fördjupad översiktsplan.

Köpingsvik har urgamla anor som handels- och mötesplats. Den låglänta sjöslätten som sommartid fylls av campare är vintertid ett rogivande öppet fält som inte ska bebyggas. Foto: Leo. Eriksson

108 ÖVERSIKTSPLAN 2002 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR BORGHOLMS KOMMUN

Utställningshandling

109 ÖVERSIKTSPLAN 2002 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR BORGHOLMS KOMMUN

Utställningshandling

Egby socken

Kort historik Husgrundsområdena är ett av de många exempel Egby som är Ölands minsta socken ligger på på järnåldersgårdar som legat öster och väster om östra Öland och gränsar i norr till Löt, i väster landborgen och där det senare skett en omflytt till Köping och i söder till Bredsättra. Socknens ning mot ett gemensamt byläge i anslutning till fyra byar; Egby, Sandby, Ytterby och Laxeby är landborgen. alla radbyar. Byarna är belägna längs östra landsvägen utom Ytterby som ligger något öster Natur- och kulturmiljöer ut. Egby är en renodlad jordbruksbygd med ytterst få turistiska inslag. Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär genom att de har använts som betesmarker under Under 1900-talet har de båda byarna Egby och mycket lång tid. Floran och faunan är värdefull Sandby vuxit samman och har en sammanhäng- inom detta område. Örtrika, fuktiga gräsmarker, ande bebyggelse. Egby ligger tätt intill landsvä- dominerar vegetationen och ett artrikt fågelliv gen och har flera välbevarade mangårdsbyggna- med flera arter av häckande vadare är utmärkan- der i ”Borgholmsstil”. I Sandby finns välbevara- de för området. Egby ängar i sydvästra delen av de salsbyggnader liksom sammanbyggda eko- socknen är lövrika slåtterängar med en artrik och nomilängor. Mellan Egby och Sandby ligger den slåttergynnad flora. De lövrika ängarna är några gemensamma malmen, med delvis välbevarad av de finaste på Öland. I Egby socken är Egby bebyggelse och välskötta stenmurar. I Ytterby sjömarker Natura 2000-område. finns ett par bevarade mangårdsbyggnader från 1700-talet samt en av Ölands fyra loftbodar. Egby och Sanby är två radbyar med välbevarade Laxeby brann i början av 1900-talet och har inte mangårds- och ekonomibyggnader. Odlingsland- samma ålderdomliga karaktär som de övriga skapet är öppet och har ett mycket tydligt och byarna i socknen. Alla byar har egna sjögator välbevarat skifteslandskap där de långsmala ner till sjöbodplanerna. Odlingslandskapet är ägorna delas in av stenmurar. öppet och har ett mycket tydligt och välbevarat skifteslandskap där de långsmala ägorna delas in Befolkning av stenmurar. I Egby, kommunens minsta socken, fanns 121 invånare år 2000. I socknen finns det förhållande- Egby kyrka är liten och låg, Ölands minsta, men vis få fritidshus. upplevs ändå som robust på grund av sin generö- sa bredd och den halvrunda absiden. Den medel- Näringsliv tida kyrkan uppfördes som en liten tornlös ab- Jordbruket är den dominerande näringen med ett sidkyrka under 1100-talets förra hälft. Tornet 15-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta kom till 1818 i samband med en ombyggnad om 12 km² utgör cirka 600 ha åker, 300 ha be- men kyrkan blev aldrig lika radikalt förstorad tesmark och 35 ha skogsmark. Omkring 10 som de övriga kyrkorna på Öland. Intill kyrkan stycken av lantbruksföretagen har djurhållning ligger prästgård och folkskola. med sammanlagt 900 nötkreatur.

I Egby ängar, längs den gamla vägsträckningen mellan Egby och Köping, finns rester av ett sammanhängande område med husgrunder och stensträngar. Även i sjömarkerna finns många lämningar av järnåldersbebyggelse.

110 ÖVERSIKTSPLAN 2002 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR BORGHOLMS KOMMUN

Utställningshandling

För den besökande turisten kan socknen bjuda på Köpingsvik till Borgholm. På eftermiddagen är såväl kultur- som naturupplevelser. Ölandsleden, turen den omvända. Pendlingsavståndet till Kal- cykel- och vandringsleden från söder till norr på mar är cirka 5 mil och till Borgholm är det cirka Öland, har sin sträckning på väg 974 genom 1 mil. Egby. Ölands Turist AB kan ge mer information om socknens sevärdheter. Bebyggelseutveckling I Egby socken finns inga detaljplaner. Delar av Tätort och landsbygd Egby och Sandby utgör samlad bebyggelse. Ny Närmaste större centralorter är Borgholm och bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till Kalmar. Många av byarna i Egby har bevarat den befintliga miljön på platsen vad gäller pla- traditionen med byordning och byordningsman. cering, utformning och färgsättning. I befintlig Det lokala engagemanget för bygden är starkt bebyggelse ska det även vara möjligt att och föreningslivet är aktivt. komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksam- Service het för prövas efter de förutsättningar som finns I Köpingsvik finns närmaste barnomsorg i form på den aktuella platsen. av förskola, skolbarnomsorg samt förskoleklass och årskurs 1-6. Högstadium finns i Borgholm I dagens lantbruk uppstår båd e positiva och nega- och närmaste gymnasieskolor finns i Borgholm tiva effekter för omgivningen. Den som söker sig och Kalmar. till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten Egby tillhör det mellersta hemtjänstområdet. om dessa effekter och se dem som givna förut- Distriktssköterska finns i Soldalen, Köpingsvik sättningar. samt i Borgholm där det även finns vårdcentral. Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- Det allmänna renvattennätet som finns i en del männa intressen”. av socknen är dimensionerat så att ytterligare anslutningar kan ske. Det s.k. renvattnet kommer Sammanfattning av planerade föränd- från vattentäkten i Köpingsvik. Allmänt spillvat- ringar i Egby socken tennät finns inte i socknen utan alla avloppslös- · Kommunen har inte för avsikt att ändra den ningar är enskilda anläggningar. nuvarande mark- och vattenanvändningen.

Närmaste återvinningsstation finns i Bredsättra.

Energi I Egby finns områden som är intressanta för vindkraftsetablering. Dessa områden har emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid en eventuell ansökan om vindkraftsetablering kommer kommunen att pröva den efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubriken ”All- männa intressen, Energi, Vindkraft”.

Kommunikationer Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig riktning genom socknen. Väg 978 går i västlig riktning från Egby till Köpingsvik. På vardagarna trafikerar Länstrafiken östra landsvägen. Turen går på morgonen mot Bredsättra över Kalleguta,

111 ÖVERSIKTSPLAN 2002 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR BORGHOLMS KOMMUN

Utställningshandling

Den östra landsvägen löper så nära de präktiga mangårdsbyggnaderna i Egby att ett stadsmässigt gaturum uppstår. Byggnadernas höga stenfot anses inspirerad av Rosenfors huvudbyggnad. Detta byggnadsskick kallas ”Borgholmsstilen”. Foto: Leo. Eriksson

112 ÖVERSIKTSPLAN 2002 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR BORGHOLMS KOMMUN

Utställningshandling

113 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Bredsättra socken

Kort historik Bredsättra socken har varit betydande under Bredsättra ligger på östra Öland och gränsar i medeltiden. Kapelludden har varit ekonomiskt norr till Egby, i väster till Köping och i söder intressant med hamn, marknadsplats och hel- till Gärdslösa socknar. Bebyggelsemönstret gonkultplats. skiljer sig från andra socknar som är belägna utmed östra landsvägen genom att huvuddelen Mellan kapellet och stranden finns ett sten- av byarna inte ligger utefter denna utan halv- kors, drygt 3 m högt och 1,9 m brett med klö- vägs ner till kusten. Bredsättra är en jordbruks- verformade korsändar och en mjuk vulst längs socken där fisket tidigare haft betydelse. Av kanten. Ett hål finns i korsmittens ena sida där socknens nio byar; Mellösa, Långöre, Ormöga, det omtalas att en krok med en offerbössa Bredsättra, Kläppinge, Skedstad, Gåtebo, Övra hängt. Troligen är korset rest under 1200-talet. och Nedra Sandby, är alla radbyar. Bo gård är från förhistorisk tid medan gården Haglerum Om hamnen vid Sikavarp verkligen varit en tillkom på 1700-talet. plats med stor kommersiell betydelse är höljt i

dunkel. Att en gammal hamn funnits här är Bredsättra by har under 1900-talet varit utsatt vederlagt och här finns lämningar efter hus- för brand ett par gånger varvid ekonomibygg- grunder och skansanläggningar. Kanske är det naderna har blivit lågornas rov. Däremot har så att platsen från början utgjort ett viktigt fis- mangårdsbyggnaderna klarat sig och här finns keläge. Med tiden har platsen kanske övergått i exempel på en mangård från 1700-talet. I byar- biskopsstolen och utvecklats till biskopens na Långöre, Ormöga, Skedstad och Nedra egen privata hamn, strategiskt belägen med Sandby finns flera välbevarade gårdar. Övra sina stora jordinnehav väster om Kapelludden. Sandby och Melösa har bevarat sina laduläng- or mot bygatorna. Gåtebo och Kläppinge har Nordöst om kapellet står Kapelluddens fyr, idag en spridd och delvis modern bebyggelse. uppförd 1871 efter ritningar av konstnären, Bo gård utgjorde biskopens huvudgård under poeten och arkitekten A T Gellerstedt. Fyren den katolska tiden. som är byggd i järn och fackverksteknik till-

verkades i Helsingborg och fraktades i delar En dryg kilometer öster om byn Bredsättra till platsen. ligger kyrkan. Kyrkan med medeltida försvars- torn i väster är till sitt nuvarande utseende en Natur- och kulturmiljöer salskyrka i putsad kalksten uppförd 1848. I kyrkans närhet finns förutom skola, lanthandel Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär och pensionat nyare villabebyggelse. genom att de har använts som betesmarker under mycket lång tid. Floran inom detta områ- På Kapelludden, 4 km öster om Bredsättra de är artrik och hävdgynnad. Området är även kyrka, ligger ruinerna efter Sankta Britas ka- en viktigt sträck- och rastfågellokal för stora pell. Av kapellet finns idag grundmurarna kvar mängder änder, gäss och vadare under både vår och den östra gaveln, den västra gaveln rasade och höst. Här finns också värdefulla våtmarker. vid en storm 1914. Kapellet har tillhört en av Betesmarkerna vid Ormöga och Kläppinge har de större medeltida kyrkliga byggnaderna på en artrik flora där friska och fuktiga gräsmar- Öland. Stora utrymmen fanns ovan de slagna ker dominerar. I den västra delen av socknen valven som har kunnat utnyttjas som magasin mot Köping till finns en välutbildad och mäk- men även som pilgrimshärbärge. Byggnads- tig strandvall, Ancylusvallen. Vallen är nästan teknik och planlösning daterar byggnaden till helt intakt och på den ligger torra betesmarker första hälften av 1200-talet. Sannolikt är det med inslag av sandstäpp. I Bredsättra socken Linköpingsbiskopen som stått för byggandet av är Kapelludden Natura 2000-område. kapellet. Det kyrkliga intresset för Kapelludden med ruiner efter S:ta Britas kapell och ett drygt 3 meter högt stenkors från första hälften av 1200-talet är en kulturellt

114 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52 värdefull miljö. Kapellet har tillhört en av de Bredsättra tillhör det mellersta hemtjänstområ- större medeltida kyrkliga byggnaderna på det. Distriktssköterska finns i Köpingsvik samt Öland. Kapelludden har varit ekonomiskt in- i Borgholm där det även finns vård-central. tressant med hamn, marknadsplats och helgon- kultplats. Det allmänna renvattennätet som finns i delar av socknen är dimensionerat så att ytterligare Befolkning anslutningar kan ske. Det s.k. renvattnet kom- Bredsättra hade 2000 fanns 251 invånare. mer från vattentäkten i Köpingsvik. Allmänt Sommarbostäder finns främst i trakten runt spillvattennät finns i området vid Bredsättra Ormöga och Långöre. kyrka och är anslutet lokalt till biologiska dammar. I övrigt är avloppsfrågorna lösta med Näringsliv enskilda anläggningar.

Jordbruket är den dominerande näringsgrenen i Återvinningsstation finns i Bredsättra. socknen med ett 40-tal jordbruksföretag. Av socknens totala yta om 29 km² utgör cirka 1 Söder om kyrkan finns en bygdegård, Allmo- 400 ha åker, 750 ha betesmark och 540 ha gegården, som ägs av kommunen. skogsmark. Omkring 35 stycken av lantbruks- företagen har djurhållning med cirka 2 000 nöt, Energi 280 svin och 80 hästar. I Bredsättra finns områden som är intressanta I kyrkbyn finns en livsmedelsaffär och ett för vindkraftsetablering. Dessa områden har värdshus. Långöre har ett privat ridhus. emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid en eventuell ansökan om vindkraftsetablering För den besökande turisten kan socknen bjuda kommer kommunen att pröva den efter de på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- lagar och kriterier som finns beskrivna under leden, cykel- och vandringsleden från söder till rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- norr på Öland, har sin sträckning på slingrande kraft”. vägar från Sörby Tall i Gärdslösa till Bo, sedan längs med väg 974 till Egby. I Bredsättra Kommunikationer sträcker sig Ölandsleden även mot väster till Östra vägen, väg 974 sträcker sig i nordsydlig Öj där man sedan kan ta sig vidare till Kö- riktning genom socknen. Väg 977 viker väs- pingsvik eller Äleklinta. Vid Melösa finns en terut från Bredsättra till Öj och vidare mot badplats. I Gåtebo är en mindre golfbana under Alböke. Från Öj kan man även ta sig till Kö- uppbyggnad. Ölands Turist AB kan ge mer pingsvik på väg nr 978. På vardagarna trafike- information om socknens sevärdheter. rar Länstrafiken östra landsvägen. Pendlings- avståndet till Kalmar är cirka 4,5 mil och till Tätort och landsbygd Borgholm är det cirka 1 mil. Närmaste större centralorter är Borgholm och Kalmar. Många av byarna i Bredsättra har be- Bebyggelseutveckling varat traditionen med byordning och byord- I Bredsättra socken finns inga detaljplaner ningsman. Det lokala engagemanget för byg- upprättade. Delar av Melösa, Långöre och den är starkt och föreningslivet är aktivt. Bredsättra utgör samlad bebyggelse. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till Service den befintliga miljön på platsen vad gäller pla- I Bredsättra finns barnomsorg i form av för- cering, utformning och färgsättning. skola, skolbarnomsorg samt förskoleklass och årskurs 1-6. I befintlig bebyggelse ska det även vara möj- ligt att komplettera med mindre verksamheter Högstadium finns i Borgholm och närmaste som inte är miljöstörande. Etablering av annan gymnasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Utveck- lingsområde för bebyggelse föreslås i första hand norr om kyrkan, öster om väg 974.

115 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

I dagens lantbruk uppstår både positiva och Läs mer om bebyggelseutveckling under negativa effekter för omgivningen. Den som ”Allmänna intressen”. söker sig till denna levande miljö för att bosät- ta sig permanent eller på sin fritid måste vara Sammanfattning av planerade föränd- medveten om dessa effekter och se dem som ringar i Bredsättra socken givna förutsättningar. · Kommunen har inte för avsikt att ändra den nuvarande mark- och vattenanvänd- ningen.

· Utvecklingsområden för bebyggelse förslås i första hand norr om kyrkan, öster om väg 974.

I anslutning till Bredsättra kyrkby kan villabebyggelsen utvecklas i främst nordlig riktning. Bynslanthandel är en av de få kvarvarande på denna del av Öland. Foto: Leo. Eriksson

116 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

117 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Räpplinge socken

Kort historik den vikingatida handelsplatsen låg. Idag är det Räpplinge socken sträcker sig idag från slotts- bara rester kvar av vägen i Svarteberga och ruinen en knapp mil söderut och från Kal- Tryggestad men i de övriga tre byarna har marsund cirka fem kilometer österut. Socknen vägen kvar sin gamla sträckning. Troligt är att består av fyra naturgeografiskt tydligt urskilj- en ny väg anlades mellan Borgholms slott och bara delar. Utmed Kalmarsund, nedanför landbor- Räpplinge kyrka och att vägen som gick mot gen, ligger strandskogen. Ett stort alvarområde den gamla handelsplatsen inte var intressant upptar socknens mittdel. Vid alvarkanten lig- längre. Från Greby går den gamla häradsvägen i ger de flesta byarna med sin odlingsbara jord. I kanten av alvaret till kyrkan mot Äpplerum öster ligger den stora Långbro mosse. Längs och sedan vidare mot Gärdslösa. En numera Getstadås löper en förkastning med tio meters försvunnen runsten, som stått vid Äpplerum sänkning på östra sidan, i dalstråket ligger där Långbro mosse har sitt utlopp, visar att Borgholms vattenreservoarer vid Dammen. detta var en viktig forntida vägled som kopp-

lade samman västra och östra Öland. Det finns sex stycken medeltida radbyar i

Räpplinge socken; Greby, Räpplinge, Svarte- En näring som är starkt förknippad med berga, Tryggestad, Åketorp och Äpplerum. Räpplinge socken är stenbrytning. Genom åren, Strandtorp och Borgehage är radbyar från troligen från medeltid, har bergsbruket omfattat 1700- respektive 1800- talen. Tomteby och väsentliga arealer, från Greby i söder till Karås har oregelbundna byformer, och den kungsgården i norr. En stor anledning till den avhysta byn Getungstad vet vi inget om. omfattande stenbrytningen var byggandet av Getungstad låg mellan kungsgården och Tryg- Borgholms slott. Eftersom borgen låg i sock- gestad men avhystes av Gustav Vasa 1549 nen och brytbara stenen fanns att tillgå här, eftersom kungen ville lägga byns jord till ålades bönderna att utföra dagsverken genom kungsgården. Räpplinge socken har ett varierat att bryta sten och forsla fram den till borgbyg- och i många stycken ålderdomligt odlingsland- get. Idag förekommer stenbrytning på Greby skap. Byarna Tryggestad, Svarteberga, och Åketorps alvar. Strandtorp och Borgehage har ett mycket tydligt och välbevarat enskiftes- och lagaskiftes- Räpplinge kyrka är byggd invid en gammal landskap där de långsmala ägorna delas in av fyrvägskorsning under 1100-talets förra hälft. stenmurar. De äldsta landskapsavsnitten finns i Kyrkan är till största delen uppförd 1802 men byarna Greby, Åketorp och Äpplerum. Här kan har en medeltida föregångare. Under 1100- man finna strukturer som går tillbaka till tiden talets sista del byggdes kyrkan om till en för- före 1800-talets skiften. Räpplinge och varings- och försvarsfästning av klövsadelstyp Tomteby har ett modernare odlingslandskap med två torn. Intill kyrkan finns den välbevara- där murar och andra så kallade odlingshinder de prästgården från 1825. Här finns också en tagits bort för att ge stora och rationella ägor. tiondelada i kalksten. Utanför kyrkogården Efter utmarksdelningen 1816, där byarna bland finns små- och folkskolebyggnaderna från tidigt annat tilldelades utmarkerna, kom alla de 1900-tal samt tre lärarbostäder från 1900-talets stenmurar till som genomkorsar alvaret. andra del alla i behåll. På ömse sidor om kyr-

kan har två handelsbodar legat vars byggnader Vägnätet i socknen har i stor utsträckning kvar är intakta. sina gamla sträckningar. Till de äldsta vägarna hör vägen utmed landborgskrönet, det som Gustav Vasa anlade fem kungsgårdar på Öland idag är väg 136, och vägen från Karås i söder varav Borgholm är en. Syftet med kungsgår- norrut genom byarna Åketorp, Tomteby, darna var att de dels skulle tjäna som mönster- Räpplinge, Svarteberga och Tryggestad. Denna gårdar för traktens bönder, dels drivas som väg fortsatte mot Kolstad och Köping där avelsgårdar för hovets räkning. Den f.d. man-

118 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

gården, som är uppförd i empirestil 1847-1849, Slottsalvaret, Strandskogen, Borga hage och utnyttjas i dag som gästhem; Drottning Victo- Strandtorp. rias Vilohem. Kungsgårdens lantbruksbyggna- der ägs av kommunen och arrenderas ut. Vasa- Räpplinge ligger centralt på Öland där bland huset är ett stenhus uppfört i putsad kalksten. annat Borgholms slott och kungsladugården Mycket lite är känt om byggnadens historia vittnar om starka intressen från riksmakten. och verkliga ålder. Kyrkomiljön vid en gammal fyrvägskorsning innehåller kyrka, med delvis bevarat medeltida Borgholms Slott som har ett dominerande läge murverk, uppförd på förhistoriskt gravfält, på landborgskanten utgjordes under medeltiden prästgård från 1825, tiondelada, skolor, lärar- av en kastal. Under Johan III: s (reg.1568- och kyrkvaktmästarbostad. Flera byar ligger i 1592) och Karl X Gustavs tid (reg. 1651-1660) laga läge med välbevarad äldre bebyggelse och byggdes det nuvarande slottet, som dock aldrig odlingslandskapet är varierat med talrika forn- kom att färdigställas helt. Genom en häftig lämningar. eldsvåda ödelades slottet 1806. Sedan 1975 finns en permanent utställning som bl. a. visar Befolkning slottets utseende före branden. Utanför slottet Invånarantalet i socknen har minskat något finns resterna av Borgs sockenkyrka och andra under de senaste åren och år 2000 bodde här medeltida lämningar. 480 personer.

Till Borgholms slottsmiljö hör också nu- Näringsliv varande kungafamiljens sommarresidens Sol- Jordbruket är den dominerande näringen med liden. Kronprinsessan Victoria, gift med den cirka 45 lantbruksföretag. Av socknens totala blivande kung Gustav V, köpte i början av yta om 44 km² utgör 1 300 ha åker, 1 200 ha 1900-talet en bit mark av kungsgårdens ägor. betesmark och 330 ha skogsmark. Cirka 40 Till villan som var inflyttningsklar 1906 hör en stycken av lantbruksföretagen har djurhållning park- och trädgårdsanläggning med bland annat med cirka 1 800 nöt, 580 får och 2 200 svin. italiensk park, engelsk park och holländsk trädgård med rosor. Förutom jordbruk är stenindustrin betydande i

socknen och här finns två av kommunens tre Räpplinge har drygt 1 000 registrerade forn- stenindustrier. Brytning av röd Ölandskalksten lämningar och tillhör därmed en av de forn- sker i Åketorp och Greby. Kalkstenen används lämningstätare socknarna på Öland. De gravar till murar, fasader, stolpar, gångar, trappor, man ser är framför allt knutna till landborgs- altaner, golv etc. kanten längs väg 136. Detta stråk av gravar är närmare sex kilometer långt med en utlöpare Under en följd av år har kommunen undersökt som löper längs Getstadås mot Köping. Gra- möjligheterna att fylla Kungsgården med ett varna är främst från järnåldern men här finns nytt innehåll. En rondell omedelbart väster om även gravar från bronsåldern. Halvannan kilo- infarten till Slottet skulle bilda ”Porten till meter öster om Svarteberga finns resterna efter Borgholm”. På detta sätt skulle bl. a. den pla- en fornborg som låg vid stranden av den nu nerade företagsbyn vid Vasahuset få en bra utdikade Långbro mosse. I idag syns den en- anslutning till väg 136. Även ett utvidgat flyg- dast som en svag platå i en åker. fält skulle nås från denna rondell.

Natur- och kulturmiljöer Stiftelsen Drottning Victorias Vilohem på Socknen upptas av ett stort alvarområde med Öland har sedan 1920-talet sin verksamhet i öppna och välbetade naturbetesmarker. Floran kungsgårdens gamla huvudbyggnad med omgi- är artrik med många betesgynnade växter. vande park. Getstadås är en markant höjdrygg som utgörs av en berggrundsskålla. Följande områden inom Räpplinge socken är Natura 2000-område;

119 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

I Räpplinge finns två av kommunens mest be- Västra landsvägen, väg 136, mot Borgholm sökta turistmål; Borgholms Slott och Solliden. och norra Öland är under sommarsäsongen hårt Båda dessa anläggningar gör omfattande inve- trafikerad vilket ställer till problem vid samtli- steringar för att tillgodose besökarnas behov. I ga utfarter. Kommunen planerar att minimera socknen finns ett privat företag som arrangerar antalet utfarter mot väg 136 i hela kommunen konserter i världsklass på Borgholm Slott och och då främst söder om Borgholm för att få en här finns även konsultföretag i olika branscher. trafiksäkrare miljö. I vägavsnittet genom Räpplinge är det önskvärt att ha fyra trafiksäk- För den besökande turisten kan socknen bjuda ra korsningar. Detta innebär bl.a. att korsning- på såväl natur- som kulturupplevelser. Ölands- en vid flygplatsen flyttas söderut till Borgeha- leden, cykel- och vandringsleden från norr till ges infart. Med denna trafiklösning försvinner söder på Öland, har sin sträckning från Karum i även den olycksdrabbade delen av vägen över Högsrums socken via Åketorp, Tomteby, Getstadås. Räpplinge, Svarteberga mot Borgholm. Ölands Turist AB kan ge mer information om sock- En separat gång- och cykelväg (GC-väg) längs nens sevärdheter. med väg 136 finns från Borgholm till infarten till Borgehage. Inom socknen passerar också Tätort och landsbygd Ölandsleden genom Åketorp, Tomteby, Räpp- Vid olika tillfällen har områden i socknens linge och Svarteberga mot Borgholm. Kom- norra del lagts till Borgholms stad. munen planerar att på den forna järnvägsban- ken över Kungsgården anlägga en GC-väg som Service ger Ölandsleden en vacker och trafiksäker sträckning. Räpplinge gränsar till Borgholm som är dess

”servicecentrum”. Länstrafikens bussar på väg 136 har en accep-

tabel turtäthet. Det finns även kollektivtrafik Räpplinge tillhör tillsammans med Borgholm mellan Borgholm-Räpplinge-Runsten och vi- och Högsrum det södra hemtjänstområdet. dare mot Kalmar. Turtätheten på denna sträcka

är gles och passar därför inte personer som har Det allmänna renvatten- och spillvattennätet oregelbundna arbetstider. som har en acceptabel standard täcker i stort sett hela Räpplinge. Det s.k. renvattnet kom- Kusten utmed Kalmarsund är inte lämplig för mer från vattentäkten i Köpingsvik. Strandtorp större hamnanläggningar. och Strandtorpshage har endast tillgång till det allmänna renvattennätet. För kommunens utveckling är det viktigt att de

mindre flygfälten finns som en del i den kom- Närmaste återvinningsstation finns i Borgholm. munala infrastrukturen. Borglanda flygplats Energi används mest sommartid. Flygplatsens utrust- ning tillåter endast trafik dagtid. De vanligaste På Greby alvar, öster om väg 136, finns ett flygplanen är mindre plan med plats för fyra vindkraftsverk. Kommunen ställer sig positiv personer. Även tvåmotoriga flygplan med plats till att pröva en begränsad utökning av antalet för sex personer förekommer. I den tidigare verk i område. I Kalmarsund, utanför västra översiktsplanen fanns en markreservation för kustremsan, avser kommunen att inte tillåta en framtida flygplats i den södra sockendelen. vindkraftsetableringar. En prövning enligt I kommunens nuvarande planering angående en uppställda kriterier under rubriken ”Allmänna säker trafikmiljö finns istället ett förslag på en intressen, Energi, Vindkraft” är tänkbar i den utvidgning av Borglanda. Väg 925 mellan södra delen av socknen. Räpplinge kyrka och väg 136, planeras få en ny sträckning som innebär att den mynnar vid en Kommunikationer rondell vid infarten till Borgehage. På detta sätt Avståndet från kyrkan till Borgholm är ½ mil kan flygplatsens landningsbana förlängas. och till Kalmar är det 3,5 mil.

120 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

område i anslutning till ovanstående industri- Enligt Räddningstjänstens riskanalys sker 75 område anses som möjligt för detta. Detaljplan % av alla haverier på landningsbana eller inom krävs. 900 m från denna. För en framtida utveckling av Borglanda krävs en miljökonsekvensbe- Läs mer om bebyggelseutveckling under skrivning enligt Miljöbalken. ”Allmänna intressen”.

Bebyggelseutveckling I Räpplinge socken finns en detaljplan för Sammanfattning av planerade föränd- bostadsbebyggelse söder om kyrkan samt två ringar i Räpplinge socken äldre detaljplaner för fritidsbebyggelse. I · Under en följd av år har kommunen under- Tryggestad, Svarteberga, Strandtorp, Borgeha- sökt möjligheterna att fylla Kungsgården ge och Räpplinge finns ”samlad bebyggelse”. med ett nytt innehåll. En rondell omedelbart Kommunen föreslår inga nya bebyggelseområ- väster om infarten till Slottet skulle bilda den i socknen med undantag för Borgehage där ”Porten till Borgholm”. På detta sätt skulle en ny detaljplan kommer att ge möjlighet till bl. a. den planerade företagsbyn vid Vasa- permanentbostäder. Detta tillskott av nya tom- huset få en bra anslutning till väg 136. ter anses täcka den efterfrågan som finns i denna del av kommunen. · Kommunen planerar att minimera antalet utfarter mot väg 136 i hela kommunen och Socknens fritidsbebyggelse är främst lokalise- då främst söder om Borgholm för att få en rad till landborgskrönet och i slänten ner mot trafiksäkrare miljö. havet. Kommunen föreslår att inga ”stugbyar” etableras mellan Borgholm och Halltorp i · Borglanda flygplats, utvidgad landningsba- Högsrums socken. Enstaka nya bostadstomter na söderut. I kommunens nuvarande plane- kan komma till under förutsättning att till- ring angående en säker trafikmiljö finns ett kommande och befintliga utfarter till väg 136 förslag på en utvidgning av Borglanda. samordnas. Det stora antalet utfarter från enstaka tomter är en trafikfara och dess antal · Kommunen planerar att på den forna järn- måste minskas radikalt. vägsbanken över Kungsgården anlägga en GC-väg som ger Ölandsleden en trafiksäker Utbyggnad i större omfattning kräver detalj- sträckning. plan. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen · Ett industriområde för tyngre verksamheter vad det gäller placering, utformning och färg- planeras i Högsrums socken men kan också sättning. I befintlig bebyggelse ska det även komma att beröra den södra delen av Räpp- vara möjligt att komplettera med mindre verk- linge socknen. samheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förut- · Hela Räpplinge socken har bedömts som sättningar som finns på den aktuella platsen. bevarandevärd ur flera olika aspekter. Detta betyder inte att all framtida utveckling för- I dagens lantbruk uppstår både positiva och hindras utan att hänsyn ska tas så att sock- negativa effekter för omgivningen. Den som nens attraktionskraft inte går förlorad. söker sig till denna levande miljö för att bosät- ta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Ett industriområde för tyngre verksamheter planeras i den södra delen av socknen. Rädd- ningstjänsten har framfört önskemål om att ett markområde avsätts för övningsändamål. Ett

121 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Strandtorps gärde ligger liksom Mörbylångadalen nedanför landborgen. I den bördiga moränleran odlas fortfarande specialgrödor som lök och morötter. I kustavsnittet mellan Borgholm och Stor Rör är detta det enda återstående större jordbruksområdet som inte tagits i anspråk för turiständamål. Foto: Lennart Bolin

122 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

123 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Gärdslösa socken

Kort historik Öland. Strax väster om kyrkan finns ruinen Gärdslösa socken är belägen på öns östra sida efter ett medeltida gilleshus. Prästgården i Söd- omgivet av Bredsättra och Köping i norr, Räpp- ra Gärdslösa utgörs av en större salsbyggnad i linge och Högsrum i väster och Långlöt i söder. två våningar under sadeltak och uppförd under Runt ett påfallande bördigt område i socknens 1700-talet men är sedan dess tillbyggd och mitt ligger byarna utplacerade. I väster och renoverad. Här föddes 1793 skalden Erik Johan nordväst finns barrskogar och i öster breder Stagnelius, kanske en av Ölands mest berömda sjömarkerna ut sig. Förutom kyrkan är Störlin- kulturpersonligheter. ge kvarnrad socknens signum. Av socknens femton byar är Övra och Nedra Bägby, Södra Till socknens mer kända fornlämningar hör Gärdslösa, Hagby, Jordsläta, Jämjö, Lindby, ”Tjus hög” inom Störlinge by. Den utgörs av en Runsberga, Störlinge, Sättra, Sörby och Tjusby storhög, 50 m i diameter och 5 m hög. Parallel- radbyar. Högtomta har en oregelbunden by- ler till denna är bl.a. Mysinge och Gynge hög på struktur medan vi inte känner till Galltorps och Ölands västra sida. Dessa monumentalgravar Norra Gärdslösas ursprungliga bystrukturer. brukar dateras till bronsålder.

Cirka en halv kilometer rakt västerut från Stör- Tjusby är en dubbel radby med tämligen gles linge, på gränsen mellan Störlinge och Sörby och heterogen bebyggelse. Bygatan kantas av finns ett undersökt gravfält. På 1890-talet fann stenmurar och lövträd. Störlinge är en stor by man bl.a. romerska importföremål i en grav. och i början av 1800-talet fanns det 30 gårdar Längs landborgen finns relativt få synliga forn- här. Byn var den största på Öland efter Kastlö- lämningar men genom äldre uppteckningar vet sa. Gårdarna är relativt små och placerade på vi att Ancylusvallen varit krönt av en mängd ömse sidor av landsvägen. Mangårdsbyggna- gravar. I socknens sjömarker finns husgrunder derna är av varierande ålder och utseende. Eko- och omfattande system av stensträngar. I Övra nomibyggnaderna är företrädesvis uppförda i Bägby, i anslutning till en moderniserad sten- skiftesverk men även inslag av kalksten finns. valvbro från 1700-talet, står två runstenar. Från Norra Gärdslösa har tidigare varit en kungsgård. Bägby finns flera fynd av den s.k. ”Ölandskru- Bebyggelsen är avseende ålder och ursprunglig- kan” med rötter i folkvandringstid. ”Ölandskru- het blandad med enskilda gårdar och byggnader kan” nyproduceras och är idag en vanlig souve- av intresse. I Södra Gärdslösa finns flera kring- nir. byggda större gårdar med delvis sammanbyggda skiftesverkslängor längs vägen. I Nedra Bägby Stationen vid Sättra fick namnet Gärdslösa finns en vacker bygata. Övra Bägby är ganska station. Här anlades mejeri, och dessutom till- löst grupperad och här finns enskild bebyggelse kom bl.a. post- och telegrafstation, två affärer, av intresse, bl.a. sammanbyggda ladulängor i motorkvarn och mekanisk verkstad, skolhus skiftesverk. Både Övra och Nedra Bägby har och lärarbostad och frikyrkolokal samt ett tju- omfattande sjömarker medan den mesta åker- gofemtal villor och mindre lägenheter. Av de jorden är förlagd till den västra sidan av land- många byggnaderna har de flesta bevarats och borgen. Runsberga har en ålderdomlig karaktär funnit nya användningar. Sålunda inrymmer med delvis sammanbyggda ekonomibyggnader numera mejeriet en bilverkstad, på den gats- mot bygatan. tensbelagda stationsplanen finns en buss- och

taxirörelse, handelsboden är keramikverkstad Kyrkan är belägen något norr om Norra och skolhuset auktionskammare. En villa i na- Gärdslösa och är en av Ölands få kyrkor som tionalromantisk stil är de bästa hållna exemplet undgått större ombyggnader under 1800-talet på hur det en gång stolta stationssamhället har och därigenom bevarat sin medeltidskaraktär. sett ut. Kyrkoherden här räknades som prost över hela

124 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Stationen i Lindby består av förutom själva grupperade byar, hägnadssystem, fägator och stationshuset även av järnvägens vattenstation forntida gravar. och en liten magasinsbyggnad. Stationsbyggna- den är en för järnvägen vanlig hustyp med drag Befolkning av sekelskiftesvilla. I och med järnvägsstatio- Gärdslösa har haft en positiv befolkningsut- nens tillkomst byggdes här även mejeri, nu veckling de senaste åren, 2000 fanns här 676 Lindbytvätten, och lanthandel. Vattenstationen invånare. Sommarbostäder finns främst i trakten används idag som pumphus för byarna Hagbys runt Sörby, längs med väg 925/974 samt en och Jämjös vattenförsörjning. renodlad fritidsby öster om Gärdslösa.

Natur och kulturmiljöer Näringsliv Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär Jordbruket är den dominerande näringen i genom att de har används som betesmarker socknen med ett 40-tal lantbruksföretag. Av under mycket lång tid. Floran inom dessa områ- socknens totala yta om 54 km² utgör 2 000 ha den är mycket artrik och mängder med flyttfåg- åker, 840 ha betesmark och 540 ha skogsmark. lar använder markerna som rastlokal under vår Det finns cirka 2 600 nöt, 2 600 svin och 1 300 och höst. Här finns också ett flertal häckande får. vadarfåglar. Mittlandskogen, som anses vara Nordeuropas störst sammanhängande ädellöv- I Lindby finns sedan länge ett tvätteri som ex- skog, breder ut sig i den västra delen av sock- panderar. Mindre verksamheter av skiftande nen. Även Mittlandskogen har ett mycket högt slag finns i flera av byarna. Inom socknen finns naturvärde. Naturreservatet Västra äng, cirka 2 också ett par konstnärer och konsthantverkare km väster om Jämjö, är ett mosaikartat löv- verksamma. Närmaste livsmedelsbutiker finns i skogsområde med förekomst av flera sällsynta Bredsättra och Köpingsvik. Bygglov för livs- lavar och svampar. Lindbyfältet är ett stort medelsbutik i Runsten har lämnats under våren sandfält med mäktiga gruslager. 2002.

Bägby mosse i Gärdslösas södra del, väster om För den besökande turisten kan socknen bjuda väg 925 ingår i den våtmarksinventering som på såväl natur- som kulturupplevelser. Kvarnra- länsstyrelsen har gjort. Mossen ingår delvis i den i Störlinge, den medeltida kyrkan och riksintresseområde för kulturmiljö. Det förs prästgården som är skalden Stagnelius födelse- flera diskussioner om hur övergödningen av hem är socknens främsta attraktioner. Ölands- Östersjön ska minskas. Bägby mosse är tänkbar leden, cykel- och vandringsleden från norr till som en ”kvävefälla”, vilket innebär att omgi- söder på Öland, har sin sträckning från Åstad i vande avrinningsvatten leds genom mossen Långlöts socken, upp genom Sättra och Sörby innan det når havet. Frågan måste utredas vidare. mot Skedemosse. Ölands Turist AB kan ge mer Följande områden inom Gärdslösa socken är information om socknens sevärdheter. Natura 2000-område; Störlinge sjömarker, Tjusby sjömarker och Västra äng. Tätort och landsbygd

Närmaste större centralorter är Borgholm och Hela östra delen av Gärdslösa socken är en Kalmar. kulturhistorisk värdefull miljö. Området är en gammal centralbygd på östra Öland med varie- Många av byarna i Gärdslösa har bevarat tradi- rande bebyggelse, bördig odlingsjord och delvis tionen med byordning och byordningsman. Det välbevarade sjömarker. En av Ölands längsta lokala engagemanget för bygden är starkt och kvarnrader finns vid Störlinge samt flera intres- föreningslivet är aktivt. santa fornlämningar. Stora delar av Gärdslösa väster om väg 925/974 omfattas av Mittlandets järnåldersmiljöer. Det är ett unikt område med helhetsmiljöer från den äldre järnålderns bon- demiljöer. Här finns rester av husgrunder, löst

125 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Service I Gärdslösa finns barnomsorg i form av försko- I Störlinge finns en mindre hamn som främst la och skolbarnomsorg samt förskoleklass och används av lokalbefolkningen. årskurs 1-6. Högstadium finns i Borgholm, gymnasieskolor i Borgholm och Kalmar. Bebyggelseutveckling Delar av Tjusby, Störlinge, Gärdslösa och Övra Gärdslösa tillhör det mellersta hemtjänstområ- Bägby är samlad bebyggelse. Ny bebyggelse det. Närmaste vårdcentral finns i Borgholm. bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad det gäller placering, Det allmänna renvattennätet försörjer stora utformning och färgsättning. I befintlig bebyg- delar av socknen och är dimensionerat så att gelse ska det även vara möjligt att komplettera ytterligare anslutningar kan ske. Renvattnet med mindre verksamheter som inte är miljö- hämtas från vattentäkten i Köpingsvik. Den störande. Etablering av annan verksamhet får gamla vattentäkten och reservoaren vid Lindby prövas efter de förutsättningar som finns på den station används för vattenförsörjning till byarna aktuella platsen. Hagby och Jämjö. Allmänt spillvattennät finns endast för ett mindre område söder om Gärdslö- I dagens lantbruk uppstår både positiva och ne- sa kyrka samt för området i nordvästra delen av gativa effekter för omgivningen. Den som söker socknen. Det lokala spillvattennätet är anslutet sig till denna levande miljö för att bosätta sig till en lokal infiltrationsanläggning. permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna Vattenskyddsområdet för täkten i Köpingsvik förutsättningar. kommer troligen att utvidgas och omfatta Lind- byområdet. Undersökningar och provpump- Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- ningar pågår för att erhålla underlag till ansökan männa intressen”. om vattendom och skyddsområde. Sammanfattning av planerade föränd- Den närmaste återvinningsstationen finns i ringar i Gärdslösa socken. Bredsättra. · Kommunen har inte för avsikt att påtagligt ändra på den nuvarande markanvändningen. Energi Vad gäller grundvattenanvändningen plane- I Gärdslösa finns områden som är intressanta ras en eventuell utvidgning av täkten i Kö- för vindkraftsetablering. Dessa områden har ping som berör Gärdslösa socken. emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid en eventuell ansökan om vindkraftsetablering · Hela Gärdslösas socken är en jordbruks- kommer kommunen att pröva den efter de lagar bygd som bedömts bevarandevärd ur flera och kriterier som finns beskrivna under rubri- olika aspekter. Detta betyder inte att all ken ”Allmänna intressen, Energi, Vindkraft”. framtida utveckling förhindras utan att hän- syn ska tas så att socknens attraktionskraft Kommunikationer inte går förlorad. Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig riktning genom hela socknen. Från Störlinge viker · Sättra och Lindby har bra förutsättningar vägen av västerut mot Sörby och vidare mot för etablering av lättare industriverksamhet. Borgholm eller Köpingsvik. På vardagarna trafikerar Länstrafiken väg 925 till och från Borg- · Ett mindre antal bostadstomter bör kunna holm och Kalmar. Pendlingsavståndet till Kal- komma till på kommunägd mark, söder om mar är cirka 3,7 mil och till Borgholm är cirka Gärdslösa kyrka. 1,3 mil.

126 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Gärdslösa medeltidskyrka är en av Ölands minst förvanskade. Detta tillsammans med kungliga bröl- lop och konfirmationer har gjort kyrkan till ett betydande kulturturistmål. Foto: Leo. Eriksson

127 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

128 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Högsrums socken

Kort historik Från 1700-talets senare del minskas andelen Högsrum socken gränsar i norr till Räpplinge, i skog tack vare de betydande nyodlingar som öster till Gärdslösa och i söder till Glömminge företogs i bl. a. de gamla ängsområdena nedan- i Mörbylånga kommun. Både ytan, 38 km², och för landborgen vid Halltorp, Ekerum och Räl- folkmängden, cirka 950 invånare, motsvarar la. På utmarkerna etablerades en rad nyhem- medeltalet för Ölands socknar. Högsrum har man som Mossberga, Nyttorp, Pettersholm och blivit kommunens golfdistrikt med två stora Rörsberg. De skogrika socknarna på Ölands anläggningar. Även bad- och campingturismen västsida från Högsrum till Torslunda drog un- är väl tillgodosedd. Rälla och Stora Rör tätor- der 1700- och 1800-talen till sig inhysefolk i ter på pendlingsavstånd till Kalmar. I socknen långt större utsträckning än de kala bygderna på finns tio byar; Abbantorp, Ekerum, Halltorp, östsidan. Efter öländska förhållanden företer Högsrum, Karum, Rälla, Rönnerum, Sörby, 1800-talets Högsrum en ovanligt starkt diffe- Vedby och Vipetorp. rentierad social struktur. I väster fanns inte

mindre än fyra av Ölands fåtaliga herrgårdar, Det vanliga på västra Öland är att terrängen Mossberga, Halltorp, Ekerum och Rälla. In- från landborgskrönet långsamt sänker sig mot nanför dessa finns en relativt liten bondebygd öster. I Högsrum däremot befinner sig de högs- med ett drygt fyrtiotal gårdar, vidare en mängd ta punkterna ett gott stycke inåt mittlandet. Från små jordlägenheter och ett än större antal inhy- det högt belägna gravfältet vid Odens flisor sesstugor. Intill gränsen mot Glömminge sock- och Noaks ark har man en fri sikt över det en ligger Stora Rör, en gammal hamn- och karga enbevuxna alvarmarkerna. Landskapet färjeplats. I början av 1800-talet fördes posten sänker sig åt norr och öster och övergår sedan i via denna färjeled och under 1800-talet trafike- mittlandets snåriga lövskog, kärrstråk och rade Kalmarsundsbolagets ångbåtar Stora Rör. spridda odlingsområden kring Karum, Vedby Vid sidan av gästgivaregården och den stora och Abbantorp. Mossberga torvmosse omgär- holländska väderkvarnen, byggdes vid det nya das av Karums och Högsrums alvaråsar. Kring seklets början två för sin tid ansenliga affärs- kyrkan och söderut mot Rönnerum är landska- hus vid hamnen. I de östra delarna av Karum pet mjukare och mer uppodlat. Kyrkbyn mar- planeras ett naturreservat med syfte att återska- kerar tydligt socknens gamla huvudbygd. Od- pa 1800-talets odlingslandskap. lingsbygden fortsätter nordväst ut från Högs- rumsbyn mot Ekerum. Längst i norr ligger Liksom den förhistoriska bygden kom också Halltorp på landborgskanten med utsikt över den tidigt medeltida odlingen att få sin tyngd- kustbältets åkrar och ek- och avenbokslundar punkt i mittlandet. Invid den största byn bygg- ner mot Kalmarsund. Ett par kilometer innan- des 1100-talets stenkyrka som medelpunkt i för Halltorp ligger Västra Sörby i en småbru- den kyrksocken som efter byn fick namnet ten, stenbunden mittlandsterräng. Från Rälla Högsrum. gård till sockengränsen vid Stora Rör i söder utbreder sig ett barrskogsområde. Dess västra Högsrums socken har cirka 340 registrerade del har sedan gammalt tillhört Rälla gård me- fornlämningar. Den största koncentrationen av dan Rälla Tall, öster om landsvägen, fram till forngravar finns på alvaråsarna mellan Högs- 1800-talets början var kronoallmänning. I sin rum och Karum, kring vilka en rik järnålders- södra del är Rälla Tall fortfarande ren skogs- bygd varit samlad. En av öns stora fornborgar, mark. Högsrum är en av de få skogrika sock- Vipetorps borg, ligger också inom socknen narna på Öland, och än skogigare tedde sig liksom de ansenliga komplexen av husgrunder trakten i äldre tider, innan nyodlingarna allt- och stensträngar (rester av murar) från äldre ifrån 1700-talets senare del trängde in i skogs- järnåldern öster om Rönnerums by. markerna.

129 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Mittlandskogen, som anses vara Nordeuropas Inom socknen finns många privata företag av största sammanhängande ädellövskog, breder olika storlekar. Öster om väg 136, vid Hall- ut sig i den västra delen av socknen. Vid Rön- torps gästgiveri, finns ett industriområde som nerum finns bl. a. ett stort lövskogsområde med är detaljplanelagt. Här pågår för närvarande ädla lövträd som avenbok, ek, ask och alm. byggandet av en modern företagsby. Se även Här förekommer även sällsynta lavar och mos- det i Räpplinge socken föreslagna utveck- sor. Mittlandskogen har ett mycket högt natur- lingsområdet strax norr om ovanstående områ- värde. Sydost om Mossberga ligger en våtmark de. Ett annat område väster om väg 136, vid som är geologiskt intressant. Följande områden Rönnerumsvägen, föreslås som industriområde inom Högsrums socken är Natura 2000- för lättare verksamheter. område; Karås, Halltorp, Karum och Rönne- rum-Abbantorp. I Rälla finns en livsmedelsbutik och en lågpris- butik. Västra Sörby och Stora Rör har båda Stora delar av socknen öster om väg 136 om- ”bykrogar” som är öppna mer än enbart under fattas av Mittlandets järnåldersmiljöer. Det är turistsäsong. ett unikt område med helhetsmiljöer från den äldre järnålderns bondemiljöer. Här finns rester Det finns flera turistmål som lockar många av husgrunder, löst grupperade byar, hägnads- besökare. Till dessa hör bl.a. Halltorps hage, system, fägator och forntida gravar. Ett av de Rönnerums fornby, skeppssättningen Noaks bästa exemplen på övergivna järnåldersbyar i ark och Mossberga fornborg. Turistanlägg- mittlandsområdet finns i Rönnerum. I Karum ningarna finner vi väster om väg 136. Här utgör bebyggelselägena och odlingslandska- finns småbåtshamnen i Stora Rör, Ekerums pets struktur en relikt miljö med få motsvarig- golfanläggning, Ekerums bad- och campingan- heter på Öland. Karums alvar ett av de få alva- läggning, Halltorps golfbana, Halltorps gästgi- ren på mellersta Öland. Husgrunder, sten- veri, VIDA konsthall och ett fjärilshus. Några strängar och gravar från äldre järnålderns bon- ytterligare turistanläggningar längs kusten desamhälle visar på en lång kontinuitet i planeras inte med tanke på de stora natur- och markutnyttjandet. Vid Mossberga finns en kulturvärden som finns. Kommunen ser där- fornborg med den närbelägna hamnen i Eke- emot positivt på att existerande anläggningar rum. Odens flisor är två mäktiga resta kalk- kan utvecklas. stensflisor med en tradition om asaguden Oden. Vid Ekerum och Halltorp finns två större konsthallar och i Rälla och i Västra Sörby Befolkning konstgallerier. Inom socknen finns också flera konstnärer och konsthantverkare verksamma. Folkmängden på cirka 950 personer har varit relativ stabil under de senaste åren. Pendling- Tätort och landsbygd avståndet är relativt kort till Kalmar och Borg- holm vilket är positivt för en framtida befolk- Mycket av den service som finns i Högsrum är ningsutveckling. koncentrerad till Rälla. Närmast större tätorter är Borgholm och Kalmar. Näringsliv Service I Högsrum finns cirka 20 jordbruksföretag. Av socknens totala yta om 38 km² utgör 900 ha Rälla skola inrymmer barnomsorg, förskole- åker, 500 ha betesmark och 450 ha skogsmark. klass, årskurs 1-6 och en sporthall. Årskurs 7-9 Ett 10-tal av lantbruksföretagen har djurhål l- pendlar till Borgholm medan de flesta gymna- ning med cirka 950 nötkreatur, 570 får. sieeleverna pendlar till Kalmar. I Rälla finns ett av kommunens fyra folkbibliotek som även fungerar som skolbibliotek.

130 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Högsrum tillhör det södra hemtjänstområdet minska antalet utfarter till väg 136 och göra de tillsammans med Borgholm och Räpplinge större anslutningarna mer trafiksäkra. För fot- socknar. I Rälla finns en gruppbostad för psy- gängare och cyklister finns en kort gång- och kiskt utvecklingsstörda. cykelväg (GC-väg) mellan livsmedelsaffären I Högsrum finns Rälla vattentäkt som används och busshållsplatsen samt utmed väg 966 från under sommarhalvåret när efterfrågan på livsmedelsaffären till skolan. dricksvatten är som störst. Under vinterhalvåret fungerar den som reservvattentäkt. Trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanter- na måste förbättras längs väg 136. Vägverket Det allmänna renvatten- och spillvattennätet är ansvarar för trafiksäkerheten längs med de väl utbyggt i Högsrums sockens västra del. allmänna vägarna. Kommunen har däremot Renvattnet hämtas från täkten i Köpingsvik. ansvaret att i planeringen framföra önskemål Spillvattnet omhändertas av reningsverket i till regionala organ samt att se till att hänsyn Färjestaden, Möbylånga kommun. För byarna tas i den detaljplanering som sker. belägna längre från kusten föreligger stora svårigheter att åstadkomma bra avloppsanlägg- Ölands Turist AB har framfört önskemål om en ningar. separat GC-väg mellan Färjestaden och Borg- holm. Återvinningsstation finns vid Gullvivevägen i Rälla. Mindre enskilda och allmänna vägar fungerar utmärkt som gång- och cykelstråk även idag Energi och lämpar sig utmärkt som förbindelselänkar i Ölands elförsörjning från fastlandet överförs det planerade GC-nätet. För en utbyggnad via ledningar mellan Revsudden och Stora längs med väg 136 krävs ett omfattande utred- Rör. Havsbaserad vindkraft längs Högsrums ningsarbete. kust anses inte lämpligt med tanke på den trånga farleden där dessutom många flyttfåglar Den kortaste sträckan mellan Öland och fast- passerar. Längs kuststräckan på land finns höga landet är vid Stora Rör. Dess hamn var innan naturvärden som skulle skadas vid en etable- brons tillkomst 1972 färjeläge. Historiskt har ring av vindkraft. I Kalmarsund, utanför västra hamnen utgjort en viktig knutpunkt för trans- kustremsan, avser kommunen att inte tillåta porterna till och från fastlandet. Idag används vindkraftsetableringar. hamnen till största delen av fritidsbåtar och En prövning enligt uppställda kriterier under som gästhamn. Även för framtiden är det vä- rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- sentligt att hamnen sköts och underhålls då kraft” är tänkbar i den södra sockendelen. hamnen har ett strategiskt läge. En utökning av serviceutbudet i anslutning till hamnen skulle Kommunikationer ytterligare öka dess betydelse. Vid Ekerums camping finns en gästhamn med cirka 25 båt- Pendlingsavståndet till Kalmar är cirka 2,4 mil platser. och till Borgholm 1,5 mil. Länstrafikens bussar passerar Högsrum kontinuerligt under da- Bebyggelseutveckling gen vilket möjliggör och underlättar pendling till de närliggande centralorterna. Med tanke på socknens goda förutsättningar, inte minst vad det gäller det gäller korta pend- Länsväg 136 går genom Högsrum från söder till lingsavstånd, måste befolkningen i Högsrum norr. Till väg 136 ansluter väg 965 till Stora förväntas öka. I Högsrums socken finns tomter Rör och väg 966 till Gärdslösa. inom detaljplanelagda områden som ännu inte är bebyggda. En beredskap för att ytterligare Enligt Vägverkets mätningar ökar trafiken tomter kan komma att efterfrågas fordras. Ett sommartid med cirka 8000 fordon per dygn. nytt område med åtta exklusiva tomter finns Det är viktigt för tillgängligheten till norra söder om Pettersholm intill Halltorps gästgive- Öland att trafiken flyter smidigt genom den ri. södra delen av kommunen. Vid alla plane- ringsfrågor är det därför av största vikt att

131 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

I Rälla bör bebyggelseutvecklingen ske mellan Sammanfattning av planerade föränd- väg 966 (Rällavägen) och Rönnerumsvägen på ringar i Högsrum socken östra sidan av väg 136. De konfliktpunkter · Ett område väster om väg 136, vid Rönne- som finns här är närheten till väg 136 och den rumsvägen, föreslås som industriområde för 50 KV-ledning som går parallellt med vägen lättare verksamheter. cirka 200 m öster om denna. Vid en framtida exploatering krävs en konsekvensanalys. · Ett industriområde för tyngre verksamheter

planeras i norra delen av Högsrums socken Västra Sörby är den by som utvecklats mest de men det kan också komma att beröra den senaste åren och här har vuxit fram mindre södra delen av Räpplinge socknen. verksamheter. Önskan från ytterligare privatpersoner att få möjlighet att bosätta sig här har · I Rälla bör bebyggelseutvecklingen ske framförts. Kommunen har tvingats att säga nej mellan väg 966 (Rällavägen) och Rönne- på grund av de dåliga förutsättningarna för rumsvägen på östra sidan av väg 136. enskilda avlopp. Kommunen är positiv till en bebyggelseutveckling i Västra Sörby. Det all- · männa Va-nätet är numera utbyggt till Halltorp Kommunen är positiv till en bebyggelseut- och det finns kapacitet att ansluta Västra Sör- veckling i Västra Sörby. by. · Trafiksäkerhet och trafikflöde måste för- I Stora Rör och i Ekerums fritidsby finns de bättras längs väg 136. flesta fritidshusen samlade. Den övriga fritidsbebyggelsen är spridd. Ett nytt områd e för ut- · Bostadstomter inom detaljplan som är hyrda fritidshus planeras norr om vägen till kommunägda finns. Ekerums bad- och campinganläggning. Detalj- planer anpassade till fritidsbebyggelse finns · En mer detaljerad redovisning av den fram- och har ännu inte utnyttjats fullt ut. tida mark- och vattenanvändningen för Räl- la tätort kommer att redovisas i den fortsat- Många av de övriga byarna i Högsrums socken ta översiktsplaneringen genom en fördjupad har stora kultur och naturvärden. Även här översiktsplan. finns problem med att lösa avloppsfrågorna. Den bebyggelseutveckling som ska tillåtas i övriga byar ska vara väl anpassad till den äldre befintliga bebyggelsen vad det gäller placering, utformning och färgsättning.

Utbyggnad i större omfattning kräver detaljplan. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsätt- ningar som finns på den aktuella platsen.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”Allmänna intressen”.

132 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Väg 136 är den viktiga pulsådern för trafiken mot norra Öland. Vid bl. a. Rälla finns en mängd farliga utfarter som dessutom stör trafikrytmen. Foto: Leo. Eriksson

133 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

134 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Långlöts socken

Kort historik Vägen genom byn mot Himmelsberga har en Långlöts socken gränsar i norr till Gärdslösa, i ålderdomlig sträckning. På byns ägor söderut väster till Högsrum och i söder till Runsten. finns Långlöts f.d. järnvägsstation liksom ett Socknens östra del består av två praktfulla rad- f.d. lanthandel. Kvistorp är ett exempel på en byar med bördig odlingsjord och vidsträckta ensamgård som under 1700-talet kluvits i två sjömarker. Väster om Ancylusvallen är land- delar. Den södra gården har större en man- skapet småbrutet och byarna är små. Byarna byggning uppförd 1816 i ”Borgholmsstil”. Åstad, Kvistorp, Ismanstorp, Himmelsberga Flera av gårdarna i östra Himmelsberga ägs av och Björkerum ligger väster om Ancylusval- Ölands hembygdsförbund och är ett frilufts- len. Här är landskapet varierat med stora inslag museum där konstmuseet är ett av Ölands mest av skog och mossar. Byarna är relativt små och kända turistmål. I ett par byggnader har man exempel på ensamgårdar finns. Andelen fritids- historiska interiörer från 1800-talet. Byn är en hus är låg. Långlöts socken förknippas främst av Ölands bäst bevarade dubbla radbyar med med Himmelsberga friluftsmuseum och Is- långa sammanbyggda ladugårdslängor på båda manstorps fornborg. sidor av bygatan. Vissa av byggnaderna har

flyttats hit, andra delar av bebyggelsen är ny- Långlöt är Ölands största radby. Byn, som uppförd. Björkerum är en radby men på grund verkligen är lång, har tidigare sträckt ut sig av hemmansklyvningar ligger gårdarna något längs landsvägens östra sida. I början av 1900- skilda från varandra. Bebyggelsen är delvis talet anges att landsvägens östra sida kantades välbevarad med enskilda gårdar och byggnader av en 900 m lång sammanhängande länga av av intresse, bl.a. ett par mangårdsbyggnader av skiftesverksbyggnader. I byns norra ände, salstyp från 1880-talet. utanför radbytomten ligger Norrgården, en storgård av herrgårdskaraktär. Manbyggningen Långlöts kyrka har varit en klövsadelskyrka där utgörs av större gulmålad byggnad i empirstil västtornet och södra långhusväggen finns kvar och avgränsas mot bygatan av en imposant idag. Tornet har kolonnettförsedda gavelrös- kalkstenmur. I övrigt finns bland gårdarna in- ten, ljusgluggar, som är uppförda av ”Gärdslö- slag av äldre välbevarade mangårdar och skif- samästaren” Håkan Tanna ca 1240. I kyrkan tesverkslängor. Långlöts malm låg söder om har påträffats fragment av en Eskilstunakista, byn vid Långlöts mosse. Här har det också fun- vilket är en typ av grav som anses ha tillhört nits handelsbod, mejeri och missionshus. Fol- personer av hög rang som var den första gene- keslunda är en av mycket få byar vid östra ration i samhället som kristnats. Mittemot kyr- landborgen som är orienterad i öst – västlig kan finns en skola från 1880-talet. Prästgården riktning, d.v.s. tvärt emot landborgens sträck- ligger omedelbart söder om kyrkan. Den är en ning. Folkeslunda som helhet är en mycket stor och bred, rödmålad salsbyggnad under välbevarad by. I den östra delen är gårdarna brutet tak som började byggas 1839. Flygel- kringbyggda med äldre skiftesverkslador, vissa byggnaden, uppförd 1844, är också under bru- med portskjul in till fägården. En av längorna tet tak och byggd på hög stenfot. Båda byggna- har vasstak. Mot bygatan finns små stenmurs- derna är mycket välbevarade. På tomten finns omgärdade lahagar. Flera mangårdsbyggnader stora vårdträd. Prästgården drogs i samband är breda byggnader varav en på hög stenfot. En med reformationen in till kronan samtidigt som stenmurskantad smal grusväg leder ned till kyrkan blev annex till Runsten. sjöbodplanen med ett 10-tal bodar varav en

äldre i skiftesverk. I Långlöts och Folkeslundas sjömarkerna finns

stora sammanhängande områden med sten- Åstad är en ganska löst grupperad klungby i två strängar. delar. Bebyggelsen är blandad med enskilda byggnader av intresse.

135 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

I en torrlagd mosse på Norrgårdens ägor gjor- Befolkning des 1891 ett fynd av två bronslurar från ca 1 Långlöt har haft sjunkande befolkningsantal de 500 f. Kr. Längs landborgskanten och mellan sista åren, 2000 fanns här 197 invånare. I sock- byn och nya landsvägen finns det kända grav- nen finns ett mindre antal fritidsboende fram- fältet med den sägenomspunna ”Wälters sten” för allt i återanvända mangårdar. eller ”Kroppkakestenen”. I sjömarken, ca en kilometer öster om byn ligger ”Vålerör”, ett Näringsliv röse som är 25 m i diameter och 2 meter högt. Jordbruket är den dominerande näringen i Ismanstorps fornborg ligger mitt på Öland och socknen med cirka 25 lantbruksföretag. Av är omgiven av våtmarker och lövskog. Borgen socknens totala yta om 28 km² utgör 1000 ha mäter 125 m. Inom borgen finns 88 husgrun- åker, 550 ha betesmark och 320 ha skogsmark. der. Cirka 20 stycken av lantbruksföretagen har djurhållning med cirka 1 500 nöt, 600 får och Natur- och kulturmiljöer 150 svin. Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär genom att de har används som betesmarker I Långlöts by finns en bilverkstad, ett galleri under mycket lång tid. Sjömarkerna vid Folkes- med kiosk och sommartid en restaurang. lunda utmärker sig med ett mycket öppet be- teslandskap. Floran inom dessa områden är För den besökande turisten kan socknen bjuda mycket artrik och mängder med flyttfåglar på såväl natur- som kulturupplevelser. Him- använder markerna som rastlokal under vår och melsberga konst- och friluftsmuseum som är höst. Här finns också ett flertal häckande va- en stor turistattraktion med många besökare darfåglar. Mittlandskogen, som anses vara ägs och drivs av Ölands hembygdsförbund. Nordeuropas störst sammanhängande ädellöv- Även Ismantorps fornborg är ett stort besöks- skog, breder ut sig i den västra delen av sock- mål. Ölandsleden, cykel- och vandringsleden nen. Även Mittlandskogen har ett mycket högt från norr till söder på Öland, har sin sträckning naturvärde. I stora delar av Mittlandskogen från Dyestad i Runstens socken till Åstad. I som berör Långlöt, sträcker ett par stora våt- Åstad delar cykelleden sig, vägen mot väster marksområden ut sig med öppna fuktiga gräs- går till Vedby och Karum och vidare mot marker och starrkärr som omges av lövskogar. Borgholm medan den andra vägen sträcker sig Amunds mosse, Kritmossen och Grossmossen norrut mot Högtomta. Ölands Turist AB kan hänger samman hydrologiskt och är opåverka- ge mer information om socknens sevärdheter. de av dikning. I de tre mossarna finns en artrik och skyddsvärd svampflora. Vid Amunds mos- Tätort och landsbygd se finns ett fågelskyddsområde. I Långlöts Det närmaste samhället med offentlig och socken är Ismanstorp Natura 2000-område. kommunal service finns i grannsocknen Run-

sten. Närmaste större centralorter är Borgholm Hela Långlöts socken är en kulturhistorisk och Kalmar. värdefull miljö. I socknen finns två stycken praktfulla radbyar, Långlöt och Folkeslunda Service med bördig odlingsjord och vidsträckta sjö- marker. Himmelsberga är Ölands bäst bevara- I grannsocknen Runsten finns barnomsorg i de dubbla radby. I Långlöt socken finns också form av förskola och skolbarnomsorg samt ett flertal fornlämningar. Stora delar av sock- förskoleklass och årskurs 1-6. I Runsten finns nen väster om väg 925 omfattas av Mittlandets även ett föräldrakooperativt daghem, Näkter- järnåldersmiljöer. Det är ett unikt område med galen. Högstadium finns i Borgholm, gymna- helhetsmiljöer från den äldre järnålderns bon- sieskolor i Borgholm och Kalmar. demiljöer. Här finns rester av husgrunder, löst grupperade byar, hägnadssystem, fägator och forntida gravar.

136 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Långlöt tillhör det mellersta hemtjänstområdet. I dagens lantbruk uppstår både positiva och Distriktssköterska finns i Långlöts f d skola negativa effekter för omgivningen. Den som medan vårdcentral finns i Borgholm. söker sig till denna levande miljö för att bosät- ta sig permanent eller på sin fritid måste vara Det allmänna renvattennätet som finns i delar medveten om dessa effekter och se dem som av socknen är dimensionerat så att ytterligare givna förutsättningar. anslutningar kan ske. Renvattnet kommer från vattentäkten i Köpingsvik. Ingen del av sock- Läs mer om bebyggelseutveckling under nen har tillgång till allmänt spillvattennät, utan ”Allmänna intressen”. alla avloppslösningar är enskilda anläggningar. Sammanfattning av planerade föränd- Närmaste återvinningsstation finns i Runsten. ringar i Lån glöts socken · Kommunen har inte för avsikt att ändra på Energi den nuvarande mark- och vattenanvänd- I Långlöt finns ett vindkraftverk med en märk- ningen. effekt på 850 kW. Detta vindkraftverk har upp- förts under vintern 2001/2002 och är placerat · Hela Långlöts socken är en jordbruksbygd väster om väg 925 i norra delen av socknen. som bedömts bevarandevärd ur flera olika Vid eventuellt ytterligare ansökningar av vind- aspekter. Detta betyder inte att all framtida kraftsetableringar kommer kommunen att prö- utveckling förhindras utan att hänsyn ska va den efter de lagar och kriterier som finns tas så att socknens attraktionskraft inte går beskrivet under rubriken ”Allmänna intressen, förlorad. Energi, Vindkraft”.

Kommunikationer Östra vägen, väg 925, sträcker sig i nordsydlig riktning genom socknen. Från Långlöt går väg 967 i västlig riktning mot Högsrum. På vardagarna trafikerar Länstrafikens bussar väg 925 till och från Borgholm och Kalmar. Pendlings- avståndet till Kalmar är cirka 4 mil och till Borgholm cirka 2 mil.

Bebyggelseutveckling I Långlöts socken finns ingen detaljplan. Delar av Långlöt, Himmelsberga och Folkeslunda utgör samlad bebyggelse. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad det gäller placering, utformning och färgsättning. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljö- störande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen.

137 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

De välskötta, högklassiga sjömarkerna vid Folkeslunda avslutas med en sjöbodplan närmast Östesjön vars bodar också vittnar om omsorgsfull vård. Foto: Leo Eriksson

138 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

139 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Runstens socken

Kort historik på substantivet runsten utan troligen till ordet Runstens socken gränsar i norr till Långlöt och är ”runi” eller ”roni” som syftar på ”lopp, rinnande i övrigt omgiven av Glömminge och Norra vatten”. Förmodligen är det bäcken strax söder Möckleby, båda i Mörbylånga kommun. Socknen om kyrkan som avses. Runsten, och särskilt Söd- är känd som en stolt, välbyggd jordbruksbygd ra Runsten, är sedan 1800-talet känt för sina med mäktiga sjömarker i öster och åkerbruk i stora bondgårdar med präktiga mangårdsbyggna- mittområdet. Alla socknens elva byar; Bärby, der under brutna tak. Flera av dessa manbygg- Dyestad, lerkaka, Lopperstad, Norra och Södra ningar finns kvar tillsammans med de delvis Runsten, Spjuterum, Norra och Södra Bäck samt sammanbyggda ekonomilängorna i skiftesverk Åkerby är medeltida radbyar. och kalksten. Lopperstad är belägen alldeles öster om gamla landsvägen som nu flyttats något Lerkaka är den nordligaste byn i Runstens sock- västerut. I den norra delen av byn finns exempel en som omfattar nio gårdar upprättade som en på en kringbyggd gård med ålderdomliga skiftes- dubbel radby med bebyggelse på båda sidor av verkslängor och portskjul ut mot vägen. Man- landsvägen. Bebyggelsen är nästan genomgåe nde gårdsbyggnaden utgörs av en längre salsbyggnad välbevarad och gäller både mangårdsbyggnader- under brutet tak. Även i övrigt är bebyggelse av na och ekonomihusen. Här finns kringbyggda intresse och med sammanbyggda ekonomibygg- gårdar med i allmänhet salsbyggnader och ålder- nader längs bygatan. Åkerby är en långsträckt domliga och sammanbyggda ladugårdar, påfal- radby med den äldre bebyggelsen längs landsvä- lande många i kalksten vid sidan av skiftesverks- gens östra sida. Idag är Åkerby Runstens sockens byggnader. största by om elva gårdar. Mangårdsbyggnaderna utgörs företrädesvis av salsbyggnader och har i Lerkaka kvarnrad har anlagts på ett förhistoriskt allmänhet renoverats under modern tid. Ekono- gravfält där det idag endast återstår fem gravar. milängorna på den östra sidan av vägen inger ett Tidigare grustäkter har också påverkat fornläm- ålderdomligt intryck och är företrädesvis uppför- ningarna i byn. Att döma av två undersökta gra- da i skiftesverk som rödfärgats men här finns var i den sydligaste delen av byn syns båda dessa även ekonomibyggnader av kalksten. Under individer begravts i sen vikingatid. Till vikinga- 1900-talet har flera ladugårdar uppförts på den tidens slutskede hör också den 2 meter höga run- västra sidan av vägen varigenom byns struktur stenen på motsatta sidan av kvarnraden. förändrats något. Till stor del har detta att göra med en omfattande brand 1954 då stora delar av Bjärby omfattar idag nio gårdar, de flesta beläg- byns ekonomibyggnader förstördes. Vid byns na på den västra sidan av landsvägen. Ekonomi- södra gräns som också utgör kommungräns finns byggnaderna består av delvis sammanbyggda en stor stenvalvbro, den s.k. Pelnabro, uppförd i ladugårdslängor i skiftesverk längs med vägen. kalksten med två valv. Till platsen har knutits Mangårdsbyggnaderna varierar mer i utseende många historier med övernaturliga inslag. Norra och ålder. Inne i byn står en runsten liksom ett Bäck består idag av sju gårdar vilka ligger i en par resta stenar, som troligen utgör resten av ett radby. De flesta av gårdarna har den götiska större sammanhängande gravfält. I byn har tidi- gårdsformen med ekonomibyggnaderna mot gare legat ett kapell, helgat åt S: ta Margareta. bygatan. Runsten är kyrkbyn och även namnet på ett av Ölands tidigare härader. Namnet anses inte syfta

140 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Här finns flera gårdar som är välbevarade i sin ut sig med öppna fuktiga gräsmarker och starr- helhet och med enskilda byggnader av intresse. I kärr som omges av lövskogar. Följande områden Norra Bäck ligger också ”Jöns-Lasses” gård som inom Runstens socken är Natura 2000-område; är synnerligen välbevarad. Vanserum-Bäck-Övetorp, Åkerby-Runstens sjö- marker och Dyestad. Södra Bäck ligger ca två kilometer väster om östra landborgen och landsvägen. Byn har fem Hela östra delen av Runstens socken är en kul- gårdar grupperade på ömse sidor om bygatan. turhistorisk värdefull miljö. Här finns flera väl- Ekonomibyggnaderna är till största delen mo- bevarade bebyggelsemiljöer med radbyar, derna och det är endast en gård som fortfarande malmbebyggelse och en av Ölands längsta är kringbyggd med bebyggelse från 1800-talet. kvarnrader. Husgrundsområden i sjömarkerna Landskapet är öppet och svagt kuperat. Mellan samt gravar och runstenar på östra landborgen är Norra Bäck och Vanserum i norr, ligger en kon- intressanta fornlämningarna som finns i sock- centrerad malmbebyggelse, som framför allt nen. Stora delar av socknen väster om väg 925 tillhör Vanserum. Bebyggelsen består av stugor omfattas av Mittlandets järnåldersmiljöer. Det är och småskaliga ekonomibyggnader vilka upp- ett unikt område med helhetsmiljöer från den förts kring sekelskiftet. äldre järnålderns bondemiljöer. Här finns rester av husgrunder, löst grupperade byar, hägnadssy- Runstens kyrka är uppförd 1835 -36, samtidigt stem, fägator och forntida gravar. som man rev den medeltida kyrkobyggnaden som låg bredvid. Den gamla kyrkan uppfördes Befolkning troligen under 1100-talet. Dagens kyrka har im- Runsten har haft en positiv befolkningsutveck- ponerande mått vilket förstärks av den stora åt t- ling de senaste åren, 2000 fanns här 480 invån a- kantiga lanterninen som dessutom är Ölands re. I socknen finns ett mindre antal fritidsboende enda kyrka med tornur. Omedelbart norr om framför allt i återanvända mangårdar. kyrkan, som ligger vid vägkorset mellan nämnda häradsväg och landsvägen finns prästgården. Näringsliv Denna är uppförd 1828 efter 1700-talsmodell Jordbruket är den dominerande näringen i sock- under brutet tak och den rödmålade byggnadens nen med cirka 40 lantbruksföretag. Av socknens exteriör är mycket välbevarad. Som flygelbygg- totala yta om 49 km² utgör 2000 ha åker, 900 ha nader finns en vitputsad och ålderdomlig länga i betesmark och 550 ha skogsmark. Cirka 35 kalksten liksom en rödmålad länga i liggande stycken av lantbruksföretagen har djurhållning timmer. Till kyrkomiljön hör även folkskolan med cirka 2 400 nöt, 1 200 får och 900 svin. från 1872 som numera fungerar som försam- I socknen finns ett av Ölands större hönserier. lingshem.

Runsten fungerar som ett centrum för de om- Natur och kulturmiljöer kringliggande socknarna med bl. a. bensinsta- Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär ge- tion, frisör, restaurang och kommunal service. nom att de har används som betesmarker under mycket lång tid. Floran inom dessa områden är För den besökande turisten kan socknen bjuda på mycket artrik och mängder med flyttfåglar an- såväl natur- som kulturupplevelser. Ölandsleden, vänder markerna som rastlokal under vår och cykel- och vandringsleden från norr till söder på höst. Här finns också ett flertal häckande vadar- Öland, har sin sträckning från Jordtorp i den fåglar. Mittlandskogen, som anses vara Nordeu- södra kommungränsen och från Gunnarstorp i ropas störst sammanhängande ädellövskog, bre- Södra Möckleby, norrut genom Södra Bäck, der ut sig i den västra delen av socknen. Även Vanserum och Dyestad. Ölands Turist AB kan Mittlandskogen har ett mycket högt naturvärde. I ge mer information om socknens sevärdheter. stora delar av Mittlandskogen, som berör Run- sten, sträcker sig ett par stora våtmarksområden

141 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd tid höga natur- och kulturvärden. Vid en eventu- Närmaste större centralorter är Borgholm och ell ansökan om vindkraftsetablering kommer Kalmar. Runstens relativa närhet till Kalmar, 3 kommunen att pröva den efter de lagar och krite- mil, har under de senaste åren medfört att många rier som finns beskrivna under rubriken ”All- unga familjer har flyttat hit. Det lokala engage- männa intressen, Energi, Vindkraft”. manget för bygden är starkt och föreningslivet är aktivt. Kommunikationer Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig rikt- Service ning genom socknen. Från Runsten och Loppers- I Runsten finns barnomsorg i form av förskola tad går väg nr 962 i västlig riktning mot Glöm- och skolbarnomsorg samt förskoleklass och minge. Standarden på denna väg är oacceptabel årskurs 1-6. Det föräldrakooperativa daghemmet och kommunen bör med kraft påverka Region- Näktergalen har nyligen byggts ut för att tillgo- förbundet och Vägverket för att få en snar för- dose den ökande tillströmningen av barn. Hög- bättring tillstånd. stadium finns i Borgholm, gymnasieskolor i Borgholm och Kalmar. Läsåret 2001-2002 finns Pendlingsavståndet till Kalmar och Borgholm är det 50 elever i Runstens skola. Enligt progno- lika, cirka 3 mil. På vardagarna trafikerar Läns- serna för elevutvecklingen kommer den siffran trafikens bussar väg 925 till och från Borgholm att gälla även 2007. och Kalmar.

Ett av kommunens fyra folkbibliotek finns i Bebyggelseutveckling Runsten. Biblioteket fungerar även som skolbib- I Runsten finns en detaljplan som innefattar de liotek. I anslutning till skolan finns en gymnas- centrala delarna av Spjutterum. Delar av Lerka- tiksal som kan hyras genom Kultur- och Fritids- ka, Bjärby, Runsten, Spjutterum, Vanserum förvaltningen. malm, Lopperstad och Åkerby utgör samlad bebyggelse. Ny bebyggelseutveckling bör kunna Runsten tillhör det mellersta hemtjänstområdet. ske i södra delen av Spjutterum längs med vägen Närmaste vårdcentral finns i Borgholm. mot Lopperstad. Även Dyestad, Södra Bäck och Lopperstad har utvecklingsmöjligheter. Utbygg- Det allmänna renvattennätet som finns i delar av nad i större omfattning kräver detaljplan. Ny kommunen är dimensionerat så att ytterligare bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till anslutningar kan ske. Renvattnet hämtas från den befintliga miljön på platsen vad det gäller vattentäkten i Köpingsvik. Allmänt spillvatten- placering, utformning och färgsättning. I befint- nät finns i området kring kyrkan och är kopplat lig bebyggelse ska det även vara möjligt att till lokal biologik damm. Övriga avloppslös- komplettera med mindre verksamheter som inte ningar är enskilda anläggningar. är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns Återvinningsstation finns i Spjutterum. på den aktuella platsen.

Till den allmänna servicen hör också räddnings- I dagens lantbruk uppstår både positiva och nega- tjänsten som har lokaler i Spjutterum. Brandkår tiva effekter för omgivningen. Den som söker ingår i verksamheten här. sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten Läs mer om Räddningstjänsten under rubriken om dessa effekter och se dem som givna förut- ”Allmänna intressen, Miljö och riskfaktorer”. sättningar.

Energi Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- I Runsten finns områden som är intressanta för männa intressen”. vindkraftsetablering. Dessa områden har emeller-

142 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade föränd- ringar i Runstens socken · Hela Runstens socken är en jordbruksbygd · Kommunen har inte för avsikt att ändra på som bedömts bevarandevärd ur flera olika den nuvarande mark- och vattenanvändning- aspekter. Detta betyder inte att all framtida en. utveckling förhindras utan att hänsyn ska tas så att socknens attraktionskraft inte går förlo- rad.

· En snar standardhöjning av väg 962 krävs.

Väg 962 mellan Runsten och Glömminge är viktig för bl.a. de allt fler pendlarna till fastlandet. Den låga vägstandarden är viktig att åtgärda för att göra Runstensområdet än mer attraktivt. Foto: Leo. Eriksson

143 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

144 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Borgholms stad

Kort historik Marken där Societetsparken ligger var ur- Borgholm omnämns för första gången år 1285. sprungligen delvis avsedd som kvartersmark. Det var fästningen, föregångaren till Borg- Här fanns Societetshus och bevarad musikpa- holms Slott, som då avsågs. I den skyddade viljong. Intill parken låg Badrestaurangen som viken under borgen låg dess hamn, Borgehamn. på 1980-talet ersatts med en byggnad med dess De köpingsrättigheter som kom 1610 förmådde anda. Vid Tullgatan sträcker sig en idag mar- ej blåsa mycket liv i det lilla fiskeläget. Inte ginaliserad park som under badhusepoken heller de stadsrättigheter som Borgholm erhöll hade stor betydelse. 1816 gav till en början den blomstrande kö- penskap som avsikten naturligtvis var. En exklusiv villabebyggelse för fritidsbruk

växte fram främst i Borgholms hamn. Villaga- Borgholms första stadsplan och dess tidiga tans byggnader karaktäriseras av oregelbundna bebyggelse kom till under den stilepok som planlösningar, stora verandor, panelbeklädnad kallas empire i Napoleons Europa eller som i varierande riktningar och tunna utskjutande den kom att heta hos oss, Karl-Johanstil. Efter- tak. Färgsättningen var ursprungligen i bjärta som få svenska städer anlades under 1800- sinsemellan avvikande färger. Idag är nästan talets början är stadsbilden med sina rätvinkli- samtliga badortsvillor helt vitmålade varför ga och breda gator och rymliga torg ovanlig i epoken oriktigt tros ha varit färglös. Vid torget Sverige. I Finland och Baltikum är stadstypen ligger stadshuset och f.d. posten från 1940-talet däremot oftare förekommande. 1860-talets som båda är av hög arkitektonisk klass. Borgholm bedömdes av arkitekturhistorikerna som ”det fullödigaste exempel på stadsbygg- Sin främsta namnkunnighet har Borgholm i sin nadskonst i Karl-Johanstil som vårt land haft egenskap av turist- och sommarstad. Den sär- att uppvisa”. Därtill hade Borgholms bebyg- präglade naturen och närheten till öns två mest gelse en ”sällsynt enhetlig och smakfull prä- lysande sevärdheter, Borgholms Slott och Sol- gel”. Av denna tidiga bebyggelse återstår flera liden, har skapat betingelserna för detta. Borg- köpmansgårdar samt ett antal väl underhållna holms badort grundades redan på 1860-talet, gathus, flera med sin karaktäristiska fritrappa i utvecklades starkt under 80- och 90 talen och behåll. Borgholm idag har en mer oenhetlig, kulminerade när H. M. Kronprinsessan Victo- spretande charm. ria anlade sitt sommarslott Solliden vid 1900-

talets början. Av badortsepokens tid återstår Av 1800-talets hamnanläggningar återstår Ved- idag societetspark med musikpaviljong, kall- kajen och det inre av hamnen. Kronomagasinet badhus och strandpromenader samt ett antal och Tullhuset är bevarade byggnader med stora badortsvillor som är i privat ägo. Det hamnanknytning. Kronomagasinets syfte var nyrenoverade byggnadsminnet Borgholms Bio att fungera som ett beredskapslager för från 1919 hade som ursprunglig affärsidé att spannmål vid nödår. roa badgästerna.

Borgholm blev huvudstationen för järnvägstra- Natur- och kulturmiljöer fiken på norra Öland. Den i Västra Kyrkoga- tans förlängning belägna stationsbyggnaden i Borgholm är en till ytan ca 3,5 km² stor, gans- tegel används idag som ”Resecentrum”. I delar ka glest bebyggd tätort där de flesta större av lokstallarna, beklädda med kalksten, ligger bevarandevärda naturmiljöer enligt Miljöbal- idag postkontoret. kens klassificeringar redan är tagna i anspråk.

145 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Däremot finns det gröna områden i tätorten Inom industrin dominerar livsmedelsförädling- som det är viktiga att bevara som exempelvis en. ARLA Ost är det företag som sysselsätter Societetsparken, Beckmanska parken, Ka- flest antal personer i kommunen. I början av pelludden och Sjöbergs udde (Sjöstugeudden). 2002 kom besked om att ARLA Ost kommer Dessa områden är populära strövområden både att lägga ner sin verksamhet i Borgholm. för de boende i Borgholm och för turisterna. Mindre företag har svampkonserver, pannka- Samtidigt är det viktigt för djur och växter att kor och kroppkakor på sina program. Inom de har en möjlighet att förflytta/sprida sig mel- Borgholms tätort finns också flera småföretag lan den gröna områden för sin överlevnad. med skiftande inriktning.

Ur kulturell synpunkt har Borgholm flera vär- Flera konstnärer är verksamma i staden och det den att bevara för framtida generationer. I ös- finns flera privata konstgallerier. Kronomaga- ter, i gränsen mot Köpingsvik, finns Blå Rör, sinet är ett exempel på utställningsverksamhet i Ölands största bronsåldersröse. Att från den föreningsregi. första stadsplanen kunna följa bebyggelsens utveckling, badortsperioden och de olika arki- Tätort och landsbygd tektoniska uttrycken genom 1900-talet fram till Borgholm har genom åren vuxit ur sin rutnäts- våra dagar är betydelsefullt. Mycket karaktäris- plan och har vid olika tillfällen byggts ut var- tiskt från den första stadsplanen är gatorna som vid områden tillhöriga Köping och Räpplinge ligger som ett rutnät och en del av dessa gator socken lagts till Borgholms stad. som slutar med en fri sikt över havet. Det som främst ger karaktär åt Borgholm är dess empi- Service restadsplan med rymligt torg och breda gator i Borgholm är ett av kommunens två ”service- rutnät. De återstående utblickarna från gatu- centrum”. Borgholm för den södra delen och mynningarna över sundet är viktiga att slå vakt Löttorp för den norra delen. om.

Befolkning Inom tätorten finns barnomsorg i form av för- skola, skolbarnomsorg, förskoleklass samt en Borgholms tätort har en positiv befolkningsut- Montessoriförskola. I anslutning till skolorna veckling. Här bodde 3 200 personer år 2000, en finns gymnastiksal och sporthall. Viktoriasko- ökning med 18 personer från år 1999. lan inrymmer förskola och årskurs 1-6 och Slottskolan inrymmer årskurs 7-9. Hösten 2001 Näringsliv startade Ölands gymnasium i Borgholm. Ut- Handeln är den dominerande näringen till- byggnaden kommer att ske successivt och till sammans med verksamheter som har anknyt- höstterminens början 2003 finns förhoppningar ning till turistnäringen. En rad välsorterade om att en ny skolbyggnad kan invigas. Skol- butiker, livsmedelshallar och bensinmackar byggnaden skall då inrymma och samordna utgör ryggraden i Borgholms vardagsliv. I gymnasieskolans och KOMVUX verksamhe- staden finns också ”tjänste- och serviceföretag” ter. som banker, bokföringsbyråer och konsultföre- tag. Biblioteksverksamheten bedrivs med huvud- bibliotek i Borgholm samt ett skolbibliotek i Verksamheter med anknytning till turismen anslutning till Viktoriaskolan. Inom Kultur- har stor betydelse för Borgholms näringsliv. och fritidsförvaltningen ansvarar man även för Sysselsättningsgraden ökar markant inom den- fritidsgårdsverksamheten på Krongården. na näring under sommarsäsongen. Handel, nöjesställen, restauranger, camping, hotell, Borgholm tillhör tillsammans med Räpplinge vandrarhem och rumsuthyrning är några av de och Högsrum det södra hemtjänstområdet. I verksamheter som ”blomstrar” under sommar- Borgholm finns särskilt boende för äldre och säsongen. funktionshindrade på Strömgården, Borgholms sjukhem och på Ekbacken.

146 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Inom tätorten finns också andra verksamheter Inom hamnområdet finns också en fritidshamn som har sitt stöd i Socialtjänstlagen. För mer som den lokala båtklubben ansvarar för. Ett information, kontakta Socialförvaltningen mindre antal fiskebåtar lägger till i hamnen. inom Borgholms kommun. Färjetrafiken mellan Borgholm och Mönster- ås/Timmernabben saknar kontinuitet och har Landstinget som ansvarar för allmänsjukvården fungerat från och till de senaste åren. Funktio- har läkarmottagning och distriktsköterska i nen som handelshamn finns inte längre men ur Borgholm. Läkarmottagningen fungerar även beredskapssynpunkt bör den bevaras. som jourcentral för Öland på kvällar och hel- ger. Landstinget har också ambulansverksam- I samband med fjärrvärmeutbyggnaden sker het stationerad vid vårdcentralen. också en utbyggnad av bredbandsnätet inom tätorten. Förhoppningen är att de boende inom Det allmänna vatten- och avloppsnätet som har tätorten skall ha möjlighet till en snabbare en acceptabel standard täcker hela tätorten. datakommunikation inom en snar framtid. Inom det norra hamnområdet finns ett av kommunens reningsverk. Bebyggelseutveckling I stort sett hela Borgholms tätort är detaljpla- Återvinningsstation finns i Borgholm. nerad. I en tätort som ständigt utvecklas är det också viktigt att detaljplaneläggningen följer Energi utvecklingen. I Borgholm pågår detaljplanear- Borgholm Energi har en fliseldad fjärrvärme- bete i flera lägen för att möjliggöra ny bostads- anläggning inom Borgholms tätort. Detta ger och fritidsbebyggelse i tätortsnära lägen. Vid fler privata fastighetsägare möjligheten att Kapelludden pågår detaljplanering för den nya ansluta sig till nätet. gymnasieskolan. Det finns flera områden med äldre detaljplaner som är i behov av en över- Kommunikationer syn. Främst gäller detta det yttre hamnområdet Västra landsvägen, väg 136 mot norra Öland, där en särskilt tillsatt grupp utreder frågan. passerar Borgholms östra delar. Vägen har de senaste åren gjorts säkrare med separat gång- Inom tätorten finns fritidsbebyggelse som och cykelväg samt med en gångtunnel. En ökad främst är lokaliserad till nordöstra delen, om- efterfrågan av tätortsnära bebyggelsebar mark rådena närmast Köpingsvik. Blå Rör, ett områ- och en nyexploatering vid ”Karlshöjd” på östra de med uthyrningsstugor från 1950-talet i sidan om väg 136 aktualiserar trafiksäkerhets- nordost, ingår i kommunens planerade utveck- frågorna. På sikt kan det även krävas en separe- lingsområden för bostadsbebyggelse. Uthyr- rad gång- och cykelvägskorsning med väg 136 i ningsverksamheten är under avveckling. Sjö- den norra delen av tätorten. stugeområdet är ett mindre kommunägt skogs- område väster om Blå Rör. Mark inom området Inom tätorten finns ett gång- och cykelnät som har upplåtits till ett 20-tal stugor genom delvis är separerat från den allmänna trafiken. bostadsarrende. Kommunens intentioner med området är att befintliga fritidshus på sikt skall Länstrafikens bussar passerar genom Borg- avlägsnas så att området blir tillgängligt för holm där det finns ett flertal hållplatser. Trafi- turismen och det rörliga friluftslivet. Ka- ken har en acceptabel turtäthet. pelludden väster därom används som cam- pingområde. Inom campingen finns uthyr- Hamnen i Borgholm nyttjas eller har nyttjats ningsstugor och badhus och ytterligare verk- som gästhamn, fiskehamn, färjehamn och han- samhetsutveckling pågår. Området är föremål delshamn. Den är en viktig tillgång för Borg- för detaljplaneläggning. Kungsgårdsområdet holm som inte utnyttjas till sin fulla kapacitet. som till större delen ligger i Räpplinge socken Gästhamnen som ligger strax intill Strand Ho- är föremål för detaljplaneläggning och i första tell har ökat sin beläggning de senaste åren hand är det området vid Vasahuset som avses och hade ca 6.500 gästbåtar år 2000. bli företagsby.

147 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Kommunen anser att det är av högsta vikt att Läs mer om bebyggelseutveckling under bevara de kustnära områdena tillgängliga för ”Allmänna intressen”. det rörliga friluftslivet. Utvecklingsområden för bebyggelse är Blå Rörs-området samt i syd- Sammanfattning av planerade föränd- östra delen vid Nydala/Kolstad. ringar i Borgholm · På sikt kan det även krävas en separerad En mer detaljerad redovisning av den framtida gång- och cykelvägskorsning på väg 136 i mark- och vattenanvändningen för Borgholms den norra delen av tätorten. tätort kommer att redovisas i den fortsatta · Det finns flera områden med äldre detalj- översiktsplaneringen genom en fördjupad planer som är i behov av en översyn. översiktsplan. Främst gäller detta det yttre hamnområdet, som är en inte rätt utnyttjad resurs. Ny exploatering inom tätorten fordrar detaljplan. Tillkommande bebyggelse bör så långt · Utvecklingsområden för bebyggelse är Blå som möjligt anpassas till den befintliga miljön Rörs-området samt i sydöstra delen vid Ny- på platsen vad det gäller placering, utformning dala/Kolstad. och färgsättning. I befintlig bebyggelse ska det

även vara möjligt att komplettera med mindre · En mer detaljerad redovisning av den fram- verksamheter som inte är miljöstörande. An- tida mark- och vattenanvändningen för nan verksamhetsutövning prövas i de enskilda Borgholms tätort kommer att redovisas i fallen och lokaliseras till lämpligt område inom den fortsatta översiktsplaneringen genom eller utom tätorten. en fördjupad översiktsplan.

Infarten till det ”Nya Blå Rör” håller på att byggas. Här får Borgholm ett väsentligt tillskott av stora, strandnära villatomter på gångavstånd från centrum. Foto: Leo. Eriksson

148 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

149 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

5. LAGAR m. m.

Nedan följer en sammanställning av de lagar som berör mark- och vattenanvändningen i Borgholms kommun.

PBL Plan- och Bygglagen 4 kap Översiktsplan (ÖP). ÖP är ej formellt styrande utan fungerar som en vägledning, ett underlag för beslut.

5 kap Detaljplan (DP). I DP är det formellt bestämt vad man får göra. Kommunen beslutar. 5 kap Områdesbestämmelser. Processen är densamma som i DP och grundar sig på vad som sägs i ÖP. Områdesbestämmelser används för att säkerställa att syftet med ÖP uppnås. Man kan höja bygglovplikten, reservera ett område för ett visst ändamål, exempelvis förbjuda fritidshus i ett vindkraftsområde.

MB Miljöbalken 3 kap 4 § Jord- och skogsbruk är inte av riksintresse men anges vara av nationell betydelse. 3 kap 5 § Särskilt angivna delområden är av riksintresse för yrkesfisket. 3 kap 6 § Särskilt angivna delområden är av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård respektive friluftsliv. 3 kap 7 § Särskilt angivna delområden är av riksintresse för fyndigheter av ämnen och material. 4 kap 1-2 §§ Hela Öland är riksintresse med hänsyn till natur- och kulturvär- den. 4 kap 3 § Förbud mot stora miljöstörande anläggningar. 5 kap Miljökvalitetsnormer 7 kap 4 § Naturreservat 7 kap 9 § Kulturreservat

7 kap Landskapsbildsskydd (tillkomst före 1975). Tillståndsplikt för ny bebyggelse m.m. (Gröna områden på besluts- karta.) Gäller ej jordbrukets ekonomibyggnader. 7 kap 11 § Biotopskydd

7 kap 12 § Djur- och växtskyddsområde 7 kap 14 § Strandskydd gäller 300 meter. Gäller hela Öland. Undantag: om- råde detaljplanelagt före 1975 och fastigheter under 3000 m² bebyggda med bostadshus. 7 kap 21 § Vattenskyddsområde 7 kap 28 § Särskilt skydds- eller bevarandeområde/Natura 2000

150 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

8 kap 1-3 §§ Fridlysningsbestämmelser för växter och djur 11 9 § Tillståndsplikt för vattenverksamhet, däribland markavvattning kap vilket kräver tillstånd enligt särskild §, MB 11:13. 11 14 § Markavvattningsförbud gäller i hela Kalmar län. kap 12 1 § Tillståndsplikt för täkter. Undantag husbehovstäkt, som dock skall kap samrådas enl. MB 12:6. 12 6 § Allmän samrådsskyldighet (MB 12:6). Verksamheter och åtgärder kap som kan skada naturen skall samrådas. Länsstyrelsen kan säga nej men även ge råd. Ersättning kan krävas.

KML Kulturminneslagen 1 kap 1 § 2 kap 1 § Fasta fornminnen 2 § Område till fasta fornminnen 3 kap 1 § Byggnadsminnen 4 kap Kyrkor m.m.

LGS Lagen med särskilda bestämmelser om gatu- renhållning och skyltar 6 § Skyltförbud. Tillstånd krävs från Vägverket (50 m från väg) eller länsstyrelsen i övriga fall.

TKL Terrängkörningslagen Körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jord- och skogsbruk är med vissa undantag förbjudet. SVL Skogsvårdslagen Anläggning, avverkning av skog, ädellövskog, skogsskydd samt natur- och kullturmiljövård.

151 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Plan- och Bygglagen (PBL) Översiktsplan Områdesbestämmelser Plan- och Bygglagen (PBL) styr översiktsplanens För begränsade områden som inte omfattas av handläggning och innehåll. I de inledande be- detaljplan kan områdesbestämmelser antas för att stämmelserna (1 kap 3 §) står ”att varje kommun säkerställa att syftet med ÖPL uppnås eller att ett skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar riksintresse om hushållning med naturresurser hela kommunen” samt att ”översiktsplanen skall m.m. tillgodoses. ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda mil- Samråd jön skall utvecklas och bevaras”. Översiktsplanen Genom samråd med kommunen i samband med är inte bindande för myndigheter och enskilda. I utarbetande av översiktsplanen och granskning av 4 kap. finns de paragrafer som reglerar vad som planen har länsstyrelsen ansvar för att bevaka att skall framgå av översiktsplanen, vilka som ingår i planen tillgodoser bl. a. riksintressen enligt mil- samrådskretsen, länsstyrelsens roll, utställnings- jöbalken (MB). På samma sätt bevakar länsstyrel- skedet, planens innehåll, etc. Översiktsplanens sen vid utarbetande av detaljplaner genom i plan innehåll är i lagen inte reglerat i detalj utom att ”i och bygglagen (PBL) föreskrivet samråd översiktsplanen skall redovisas de allmänna in- bl. a. att natur- och kulturintressen beaktas. tressen enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen Miljöbalken (MB) av mark- och vattenområden”. Vid redovisningen Miljöbalken trädde i kraft 1999-01-01 och ersät- av de allmänna intressena skall riksintressen en- ter 15 lagar, bl. a. naturvårdslagen, miljöskydds- ligt miljöbalken anges särskilt. Vidare ska av lagen och vattenlagen. Miljöbalkens mål är att planen framgå grunddragen i fråga om den avsed- främja en hållbar utveckling och på så sätt tillför- da användningen av mark- och vattenområden, säkra nu levande och kommande generationer en kommunens syn på hur den byggda miljön skall god livsmiljö. Av målet framgår att naturen inte utvecklas och bevaras samt hur kommunen avser bara är en livsmiljö för människor, utan dessutom att tillgodose de redovisade riksintressena och har ett eget skyddsvärde. iaktta gällande miljökvalitetsnormer. De fem grundstenarna i balken är: I planbeskrivningen ska redovisas planeringsför- · människans hälsa och miljö skyddas mot ska- utsättningarna, skälen till planens utformning och dor och olägenheter oavsett om dessa orsakas de åtgärder som kommunen avser att vidta för att av föroreningar eller annan påverkan, fullfölja planen. Vidare skall redogöras för pla- · värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas nens konsekvenser. Översiktsplanens innebörd och vårdas, och konsekvenser skall kunna utläsas utan svårig- · den biologiska mångfalden bevaras, het. · mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och Detaljplan samhällsekonomisk synpunkt lån gsiktigt god Genom detaljplan (DP) regleras närmare bl.a. ny hushållning tryggas, och sammanhållen bebyggelse och nya enstaka bygg- · återanvändning och återvinning liksom annan nader som kan få betydande inverkan på omgiv- hushållning med material, råvaror och energi ningen. Bebyggelse som skall förändras eller främjas så att ett kretslopp uppnås. bevaras kan om så erfordras också regleras i detaljplan, t.ex. för kulturhistoriska miljöer. Kapitel 3 och 4. Bestämmelser för hushållning med mark och vatten Hela Öland har sådana natur- och kulturvärden att riksdagen har beslutat att det är av riksintresse och ska skyddas mot påtaglig skada enligt lag (4:e kapitlet).

152 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Utöver detta är särskilda delområden på Öland utsedda som riksintresse för natur- och kulturvär- Ett särpräglat naturföremål kan förklaras som den eller för friluftslivet (3:e kapitlet, 6 §). Dessa naturminne om det behöver särskilt skydd eller delområden ska så långt möjligt skyddas mot åt- vård (10 §). Även för naturminnen gäller vissa gärder som kan påtagligt skada natur- eller kul- inskränkningar. turmiljön. Mindre mark- eller vattenområden som är särskilt Kapitel 5. Miljökvalitetsnormer viktiga för hotade arter eller skyddsvärda i övrigt Miljökvalitetsnormer är ett styrmedel som regle- kan avsättas som biotopskyddsområde (11 §). I ett ras i Miljöbalkens 5 kapitel. Normer meddelas sådant område får ingen verksamhet som skadar normalt av regeringen för att miljömål ska uppnås, naturmiljön bedrivas. Vissa biotoper i jord- för att åtgärda miljöproblem i Sverige eller för att bruksmark som t. ex. alléer, åkerholmar, stenmu- vissa EG-direktiv ska kunna genomföras. Idag rar och småvatten (inklusive öppna diken), är finns miljökvalitetsnormer antagna för kvävedi- sedan 1994 generellt skyddade i hela landet. oxid, svaveldioxid, bly och partiklar i utomhusluft. Det finns även regler rörande hur kommu- Om det behövs särskilt skydd för en djur- eller nerna ska kontrollera att normerna uppfylls. I växtart inom ett visst område kan länsstyrelse Miljöbalken finns också andra bestämmelser som eller kommun avsätta djur- eller växtskyddsområ- rör miljökvalitetsnormer. Exempelvis innehåller den (12 §). I dessa områden meddelas föreskrifter de s.k. hänsynsreglerna i 2 kap. en typ av stopp- som inskränker rätten till jakt, fiske eller allmän- regel kopplad till miljökvalitetsnormer. I 16 och hetens eller markägarens rätt att uppehålla sig i 24 kap. miljöbalken finns ytterligare regler av området. betydelse. Till dessa kommer bestämmelser i Plan- och Bygglagen. Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag. På Öland omfattar strandskyddet land- Mer om miljökvalitetsnormer kan läsas på Natur- och vattenområden intill 300 meter från strandlin- vårdsverkets hemsida. jen vid normalt medelvattenstånd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för Kapitel 7. Skydd av områden allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livs- Naturreservat avsätts av länsstyrelsen eller kom- villkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. munen och har till syfte att bevara biologisk Inom ett strandskyddsområde får inga nya bygg- mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljö- nader uppföras eller ändras till annat ändamål, er eller tillgodose behov av områden för friluftsli- grävningsarbeten får ej ske, anordningar eller vet (4 §). Ett område som behövs för att skydda, åtgärder som försämrar livsvillkoren för växter återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer och djur får ej utföras. eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat. I ett beslut om att Ett mark- eller vattenområde kan förklaras som bilda naturreservat finns vissa inskränkningar i vattenskyddsområde för att skydda en grund- eller rätten att använda området. Sådana inskränkningar ytvattentillgång (21 – 22 §§). kan t ex vara förbud mot bebyggelse, plantering, jakt och användning av bekämpningsmedel. Habitat och fågeldirektiven är EU-ländernas gemensamma lagstiftning inom naturvårdsområdet. Ett mark- eller vattenområde får förklaras som Direktiven skapar en gemensam ram för skyddet kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kultur- av djur, växter och naturtyper och föreskriver att präglade landskap. Att det inom ett område finns det inrättas ett nätverk av skyddade områden, en byggnad eller anläggning som är skyddad som kallat Natura 2000. Områdena ska bevaras med byggnadsminne, kyrkligt kulturminne eller fast syfte att ”upprätthålla eller restaurera en gynnsam fornlämning enligt lagen om kulturminnen m.m. bevarandestatus hos naturtyper och vilda växt- hindrar inte att området förklaras som kulturre- och djurarter av gemenskapsintresse”. Sveriges servat.

153 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52 regering kan förklara ett område som särskilt områden som ”Särskilt skyddsområde” enligt 7 skyddsområde enligt fågeldirektivet (28 – 29 §§). kap, § 28, och de har särskilt markerats på kartan.

På samma sätt kan särskilda bevarandeområden Ytterligare områden har av regeringen godkänts pekas ut enligt habitatdirektivet. EU- att ingå i Natura 2000 enligt habitatdirektivet. kommissionen fastställer vilka dessa områden ska Beslut enligt detta direktiv kräver också godkän- vara utifrån en lista med kandidater som Sveriges nande av EU-kommissionen, där ärendet nu lig- regering upprättar. ger för avgörande.

Kapitel 8. Särskilda bestämmelser om skydd för Kulturminneslagen (KML) djur- och växtarter Lagen om kulturminnen m. m. (SFS 1988: 950) Ett antal djur- och växtarter är fridlysta (1 – 3 är kulturmiljövårdens speciallag. I lagens inled- §§). Dessa djur får inte skadas, fångas eller dödas ning slås fast att det är en nationell angelägenhet och för växterna gäller att de inte får skadas eller att skydda och vårda vår kulturmiljö och att ansva- tas bort och inga delar från växten får samlas in. ret för detta delas av alla. Kulturminneslagen Exempel på fridlysta djur som finns på Öland är anger grundläggande bestämmelser till skydd för hasselsnok, långbensgroda och större ekbock. viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bl. Fridlysta växter är t. ex. våradonis, gulkronill och a. bestämmelser om skydd av värdefulla byggna- samtliga orkidéarter. der liksom för fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål. Vidare Kapitel 11. Vattenverksamhet anges att länsstyrelsen har tillsyn över kulturmin- Exempel på vattenverksamhet är markavvattning, nesvården i länet och att Riksantikvarieämbetet uppförande eller ändringar av fördämningar och har överinseende över kulturminnesvården i lan- att leda bort grundvatten och utföra anordningar det. för detta. För all vattenverksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken (9 §). Inget arbete får påbörjas För fornlämningar gäller lagens skydd inte endast innan tillstånd har meddelats. Inom hela Kalmar själva fornlämningen utan även ett så stort område län råder markavvattningsförbud för att våtmar- som behövs för att bevara fornlämningen och ge kerna ska kunna bevaras (14 §). den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Kapitel 12. Täkter, jordbruk och annan verksamhet. Byggnadsminne är ett skydd som länsstyrelsen För att få bedriva täkt av berg, sten, grus, sand kan använda för att skydda en byggnad som är eller andra jordarter krävs tillstånd från Länssty- synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska relsen (1 §). Med tillståndsansökan måste man värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt märk- bifoga en miljökonsekvensbeskrivning. Tillstånd ligt bebyggelseområde. ges inte om livsbetingelserna för någon hotad växt- eller djurart försämras vid täktverksamhet. Agenda 21 1992 antog FN handlingsprogrammet för det 21:a Om en verksamhet som inte är tillståndspliktig århundradet - Agenda 21. Det innehåller riktlinjer kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska för hur miljö- och utvecklingsproblemen i värl- den anmälas för samråd (6 §). Samrådet sker med den ska lösas och kan ses som ett redskap för att länsstyrelsen eller skogsvårdsstyrelsen. Exempel börja styra mot ett hållbart samhälle. på samrådspliktiga verksamheter är större schakt- ningar och dräneringar, anläggning av dammar I Sverige har regeringen rekommenderat kommu- och skyddsdikning. nerna att vara samordnare och drivkraft för arbe- Regeringen har med hänvisning till fågeldirekti- tet med Agenda 21. vet beslutat utpeka 36 områden att ingå i nätverket Natura 2000. Enligt miljöbalken betecknas dessa Kommunfullmäktige fastställde 2000-01-27 ”Av- stamp för Agenda 21”. Syftet med dokumentet är:

154 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Med utgångspunkt från det nationella miljömål s- · att vara bas för det fortsatta arbetet med arbetet har riksdagen godkänt 15 miljökvalitets- Agenda 21 i kommunen mål som tillsammans skall täcka in hela vår miljö · att väcka tankar kring riktningen för utveck- och samtidigt vara ledstjärna för myndigheter, lingen av kommunen företag, markägare och medborgare när de fattar · att erbjuda kunskapsunderlag och ge en beslut, använder eller vistas i vår gemensamma helhetssyn miljö.

Allemansrätten De 15 miljökvalitetsmålen är: Allemansrätten är inte en lag utan en hävdvunnen · Frisk luft rätt som innebär att envar har rätt att fritt färdas · Grundvatten av god kvalitet över annans mark och vatten. Var och en som · Levande sjöar och vattendrag utnyttjar allemansrätten skall visa hänsyn och · Myllrande våtmarker varsamhet i sitt umgänge med naturen. · Hav i balans, levande kust och skärgård · Ingen övergödning Miljökvalitetsmål · Bara naturlig försurning I april 1999 antog riksdagen femton nationella · Levande skogar miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper · Ett rikt odlingslandskap som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att · Storslagen fjällmiljö samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. · God bebyggd miljö I november 2001 antog riksdagen också delmål – · Giftfri miljö som förtydligar miljökvalitetsmålen – samt rikt- · Säker strålmiljö linjer för hur dessa delmål ska nås. · Skyddande ozonskikt Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett · Begränsad klimatpåverkan samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De 15 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. De har blivit riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs.

155 BORGHOLMS KOMMUN REFERENSER ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

REFERENSER

Litteratur

Adolfsson, G. Nilsson, Hj. & Lantz, S. 1987. Bättre plats för arbete. Allmänna råd 1995:5, Ölands järnvägar. Helsingborg Boverket. Karlskrona Ahlqvist, A. 1822–27. Ölands historia och besk- Carlsson, L. (red). 1995. Öländska fåglar. rifning I–II. Kalmar Ölands ornitologiska förening. Calidris, Alexandersson, H. et al. 1991. Temperaturen suppl. 14 och nederbörden i Sverige 1961–90. Refe- Carlsson, L. (red). 1997. Fågellokaler på Öland. rensnormaler. SMHI Ölands ornitologiska förening. Calidris, Almqvist, C. & Lindegård, P. 1999. Vägen som suppl. 17 kulturarv. Värdefulla vägar och vägmiljöer i Eriksson, L., Folenius, B, Reis, von, R. 1985. Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar län/ Återanvändning av jordbrukets ekonomi- Vägverket byggnader. Sveriges lantbruksuniversitet. Areen, E. 1924. Borgholm. Stadens och bador- Uppsala tens historia. Acta Oelandica II. Stockholm Eriksson, E., Moreau, A. 2002. Öländska radby- Areen, E. 1924. Den kungliga djurgårdsinrätt- ar. Tradition i trä. Byggförlaget. Stockholm ningen på Öland. Acta Oelandica I. Stock- Fallgren, J-H. 1997. Hus och gård på Öland. Ur: holm Bebyggelsehistorisk tidskrift. Nr 33. Stock- Avstamp för Agenda 21, fastställd av kommun- holm/Uppsala fullmäktige 2000-01-27. Borgholm Föra hembygdsförening. 1987. Föra från kust Axelsson, R. Janzon, K. & Rahmqvist, S. 1996. till kust. Borgholm Öland. Det medeltida Sverige 4:3. Stockholm Grusinventering i Kalmar län. Ur: Öland. Barchaeus, A. G. 1959. Resa i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar (1775). Ur: Kalmar län 1959. Kalmar Gärdslösa hembygdsförening. 1989. Gärdlösa, Bertilsson, G. 1985. Öländsk mejerihantering en sockenbeskrivning. Kalmar 100 år 1885–1985. Borgholm Hagberg, U. E. 1980. Öland. Ur: Med arkeolo- Bevarandeprogram för odlingslandskapet, gen Sverige runt. Stockholm Borgholms kommun. 1995. Länsstyrelsen i Kalmar Hallberg, G. 1985. Ortnamn på Öland. Stock- Boken om detaljplan och områdesbestämmelser. holm Allmänna råd 1996:1 ändrad genom 2002:1, Hammarskiöld, B-M. 1985. Ett läns utveckling. Boverket. Karlskrona Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Boken om översiktsplan del 11. Boverket Länsstyrelsen i Kalmar. Meddelande Bruch, H., J-Å. Ledel. 1996. Ölands vattenför- 1985:18. Kalmar sörjning. En översiktlig sammanställning av Hofrén, M. Henriksson, G. & Johansson, A. Ölands samlade vattenproduktion i kommu- 1995. Husen på Öland. Kalmar nala anläggningar samt beräkning av fram- Högby hembygdsförening. 1996. Högby socken tida möjlig grundvattenproduktion vid utnytt- på Öland. Borgholm jande av konstgjord infiltration och magasi- Högsrums hembygdsförening. 1979. Högsrum – nering. Mark & Vatten Ingenjörerna AB. en sockenbeskrivning I–II. Karlshamn Växjö Johansson, O. 1990. Mittlandsskogens vegetation. Calidris 1990: 59–68

156 BORGHOLMS KOMMUN REFERENSER ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Katalog H 2000. Regionalt planeringsunderlag i Saltzman, K. 1999. Det var en gång en sjö; Hi- Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar. Medde- storien om Vedbormeträsk. Öländsk Bygd lande 2000:10 50: 14–27 Källa hembygdsförening. 1988. Källa, en sock- Saltzman, K. 2001. Inget landskap är en ö. Lund enbeskrivning. Löttorp Statistik från SCB Köping–Egby hembygdsförening, 1986. Boken Sterner, R. 1926. Ölands växtvärld. Kalmar. om Köping och Egby. Köpingsvik/Borgholm Thoms, C. & Joelsson, A. 1982. Nitrat i grundvattentäkter i Sverige. Naturvårdsverket Leonardsson, L. 1994. Våtmarker som kvävefäl- Vindkraftplanering i en kustkommun. Exemplet lor. Naturvårdsverket. Stockholm Tanum. Nationellt pilotprojekt för kunskaps- Linnaeus, C. 1745. Carl Linnaei Öländska och uppbyggnad och metodutveckling. Energi- Gothländska resa. Stockholm och Uppsala myndigheten m.fl. 2001 Lundh, K. (red). 1992. Borgholms kungsgård. von Konow, J. 1996. Öland. Ur: Nationalencyk- Om naturen och människor på en öländsk lopedin 20:441. Bra Böcker AB, Höganäs kungsgård. Ölands kulturminnesförening von Reis, J. 1979. Kulturhistoriskt värdefulla Lundkvist, E. 1951. Alböke socken. Bygdebe- bebyggelsemiljöer på landsbygden inom skrivning. Kalmar Borgholms kommun på Öland. Riksantikva- Långlöts hembygdsförening. 1970. Långlöt, ur rieämbetet, Kalmar en ölandssockens kulturhistoria. Långlöt Vägen som kulturarv. Värdefulla vägar och Länsstyrelsen i Kalmar. 1981. 100 fornminnes- vägmiljöer i Kalmar län. 1999. Länsstyrelsen miljöer på Öland. Kalmar i Kalmar Löts hembygdsförening. 1991. Löt, en ölands- Åhstrand, P. 1768. Beskrifning öfwer Öland. socken och dess människor. Borgholm Brombergs faksimilserie 1979. Uppsala Mikaelsson, J. & Persson, O. 1986. Öland från Åkerbo hembygdskrets. 1950–1999. Öländsk grunden. Liber, Stockholm bygd. Åkerbo hembygdskrets årsbok. Åkerbo härad. Borgholm Myrdal, J. 1999. Jordbruket under feodalismen

1000 – 1700. Det svenska jordbrukets historia. Borås Natur och kultur på Öland. 2001. Natur- och kulturmiljöprogram för Öland. Länsstyrelsen i Kalmar Nelson, H. 1909. Öland, Emigrationsutredning- ens bygdeundersökningar. Stockholm Nilsson, R. 1995. Badortstidens Borgholm Palm, B. (red). 1948–1950. Öland I–III. Lund Persnäs hembygdsförening.1997. Persnäs socken i stenriket. Persnäs hembygdsförening. Lundeby Riksantikvarieämbetet. 1990. Köpingsvik. Me- deltidsstaden 77. Stockholm Runstens hembygdsförening. 1988. Runsten, en öländsk sockenbok. Borgholm Räpplinge hembygdsförening. 1990. En bok om Räpplinge. Borgholm

157 BORGHOLMS KOMMUN REFERENSER ÖVERSIKTSPLAN 2002

Antagen 2002-10-21, § 52

Adresser Borgholms kommun Riksantikvarieämbetet Box 52 Box 5405 387 21 BORGHOLM 114 84 STOCKHOLM Tel. 0485-880 00 Tel. 08-51 91 80 00 Hemsida: www.borgholm.se Hemsida: www.raa.se E-post: [email protected]

Boverket Statens strålningsinstitut Box 534 171 16 Stockholm. 371 25 KARLSKRONA Tel. 08-729 71 00. Tel. 0455-530 00 Hemsida: www.ssi.se Hemsida: www.boverket.se

Statens Energimyndighet Träffpunkt Öland Malgomajvägen 12 Box 74 120 60 ÅRSTA 386 21 FÄRJESTADEN Tel. 08-447 63 48 Tel. 0485-56 06 00 Hemsida: www.energimyndigheten.se Hemsida: www.olandsturist.se

Lantmäterimyndigheten Turist- & Resecentrum. Mittpunkten Östra Kyrkogatan 29 Stationshuset 387 32 BORGHOLM Box 115 Tel. 0485-152 40 387 22 BORGHOLM Hemsida: www.lm.se Tel. 0485-890 00 Hemsida: www.olandsturist.se

Länsstyrelsen i Kalmar Vägverket i Kalmar 391 86 KALMAR Malmbrogatan 7 Tel. 0480-820 00 392 35 KALMAR Hemsida: www.h.lst.se Tel. 0480-44 70 00 Hemsida: www.vagverket.se Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Tel. 08-698 10 00 Hemsida: www.environ.se

158