ÖVERSIKTSPLAN 2002 BORGHOLMS KOMMUN 1 Översiktsplan 2002 – Borgholms kommun Ur Allmänt kartmaterial©Lantmäteriet, Gävle Medgivande: M2002/3738, 4458, 6663. Kartorna godkända för spridning ur sekretessynpunkt, juli 2003. Omslagsfoto: Ann Moreau, Leo. Eriksson Tryck: ADT digitaltryck. Borgholm 2003 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 5 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURS- HUSHÅLLNING 58 Översiktsplanens syfte och innehåll 5 Bakgrund och tidigare planer 6 Riksintressen 58 Läsanvisningar 7 Sektorsvisa riksintressen 58 Riksintressen i Borgholms kommun 58 2. ALLMÄNNA INTRESSEN 8 Riksintresse för yrkesfisket 58 Riksintresse för fyndigheter av ämnen Värdefulla naturresurser 8 och material 58 Borgholm och omvärlden 9 Riksintresse för sjöfart 58 Ölands kommunalförbund 9 Riksintresse för kulturmiljövården 59 Övrigt samarbete 9 Riksintresse för naturvården 60 Baltic Seven Islands, B7 10 Riksintresse för friluftslivet 63 Vänorter 10 Natura 2000 63 Befolkning 11 Resurshushållning 65 Näringsliv 12 Särskilda bestämmelser för mark Tillverkningsindustri 13 och vatten 65 Småföretagande 13 Distansarbete 13 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR 69 Tjänste- och servicearbete 15 Konstnärlig verksamhet 15 Böda socken 69 Handel 15 Högby socken 75 Turism 15 Källa socken 81 Natur- och kulturturism 17 Persnäs socken 86 Jordbruk 18 Föra socken 91 Skogsbruk 20 Alböke socken 96 Fiske 22 Löts socken 100 Stenindustri 22 Köpings socken 105 Tätort och landsbygd 23 Egby socken 110 Offentlig service 25 Bredsättra socken 114 Utbildning och barnomsorg 25 Räpplinge socken 118 Vård och omsorg 27 Gärdslösa socken 124 Kultur och fritid 28 Högsrums socken 129 Vattenförsörjning 31 Långlöts socken 135 Jordbruksbevattning 33 Runstens socken 140 Avlopp 33 Borgolms stad 145 Dagvatten 34 Avfall 34 5. LAGAR m. m. 150 Energi 35 Kommunikationer 40 REFERENSER 156 Flyg 40 Litteratur 156 Sjöfart 41 Adresser 158 Biltrafik 42 Gång- och cykeltrafik 43 Kollektivtrafik 43 Tele och datakommunikation 43 Natur och kulturmiljöer 45 Bebyggelseutveckling 48 Översiktsplan 48 I SÄRSKILD BILAGA Detaljplan 48 · Länsstyrelsens granskningsyttrande Generella bestämmelser 50 · Miljö- och Byggnadsnämndens utlåtande Miljö och riskfaktorer 52 · Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Lagstiftning 52 · Kommunstyrelsens beslut Beredskapshänsyn 52 Miljöaspekter 53 · Kommunfullmäktiges beslut om antagande samt Räddningstjänst lagakraftsbevis och beredskapshänsyn 55 · Samrådsredogörelse Kommunens strategi och organisation 56 · Förordnande till skydd för Ölands landskapsbild Totalförsvar 57 4 5 BORGHOLMS KOMMUN 1. INLEDNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 Antagen 2002-10-21, § 52 1. INLEDNING Översiktsplanens syfte och innehåll Översiktsplanen är ett dokument som kommu- miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid nen upprättar i samråd med statliga och andra beslut om användningen av mark- och vatten- myndigheter och med kommuninvånarna. Pla- områden”. nen har flera funktioner. Den ska bl. a. vara ett gemensamt handlingsprogram som visar hur Vid redovisningen av de allmänna intressena kommunen ser på användning av mark och vat- skall riksintressen enligt miljöbalken anges ten och på hur olika verksamheter ska bedrivas. särskilt. Vidare ska det av planen framgå Planen ska också ge vägledning inför beslut i grunddragen i fråga om den avsedda använd- plan- och byggfrågor. Dessutom utgör den en ningen av mark- och vattenområden, kommu- överenskommelse mellan kommunen och läns- nens syn på hur den byggda miljön skall utveck- styrelsen om hur riksintressena inom kommu- las och bevaras samt hur kommunen avser att nen ska tillgodoses. Översiktsplanen kan ses tillgodose de redovisade riksintressena och som en katalog över vad som ska gälla för iaktta gällande miljökvalitetsnormer. mark- och vattenanvändning och för miljöfrågor i hela kommunen. Den ska också vara en bak- I planbeskrivningen skall redovisas planerings- grund till diskussioner om kommunens framtida förutsättningarna, skälen till planens utform- utveckling, men den är inte juridiskt bindande ning och de åtgärder som kommunen avser att som en detaljplan. vidta för att fullfölja planen. Vidare skall det redogöras för de konsekvenser planen medför. I 2000-talets samhällsplanering har natur- och Översiktsplanens innebörd och konsekvenser miljöfrågorna fått en allt mer framträdande roll. skall utan svårighet kunna utläsas. Samhällsutvecklingen sker i en snabbare takt och betydelsen av att värna vår miljö blir viktig. En mer detaljerad reglering av markens an- Lagstiftningen har ändrats och förnyats, mycket vändning och av bebyggelsen inom kommunen för att stärka skyddet av vår livsmiljö. En stor kan ske genom fördjupad översiktsplan, områ- del av lagstiftningen har sin grund i internatio- desbestämmelser eller detaljplaner. Fastighets- nella överenskommelser. planer får antas för att underlätta genomföran- det av detaljplaner. Plan- och Bygglagen (PBL) säger att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som Lagen säger också att kommunfullmäktige omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska minst en gång under mandatperioden ska ta ge vägledning för beslut om användningen av ställning till översiktsplanens aktualitet. mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön förväntas utvecklas och bevaras. Miljöbalken (MB) trädde i kraft 1999 och Översiktsplanen är inte bindande för myndighe- ersatte då 15 lagar. MB: s mål är att främja en ter och enskilda men ska fungera som ett be- hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra nu slutsunderlag och vara vägledande för framtida levande och kommande generationer en god beslut. livsmiljö. Kommunen skall redovisa hur den avser att tillgodose eventuella riksintressen och I 4 kap PBL finns de paragrafer som reglerar iaktta gällande miljökvalitetsnormer. vad som skall framgå av översiktsplanen, vilka som ingår i samrådskretsen, länsstyrelsens roll, Riksdagen antog 1999 15 nationella miljökva- utställningsskedet, planens innehåll, etc. Över- litetsmål . För att uppnå dessa miljökvalitetsmål siktsplanens innehåll är i lagen inte reglerat i finns i MB miljökvalitetsnormer. detalj utom att ”i översiktsplanen skall redovi- sas de allmänna intressena enligt 2 kap och de 5 BORGHOLMS KOMMUN 1. INLEDNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 Antagen 2002-10-21, § 52 Öland har enligt riksdagen sådana natur- och utvecklingen skulle kunna drivas i en önskad kulturvärden att hela Öland klassats som riksin- riktning. Därefter påbörjades arbetet med inne- tresse för det rörliga friluftslivet. Utöver detta håll och utformning av ”Visionsdokumentet”. har särskilda delområden utsetts som riksintres- Den 23 oktober 2000 antog kommunfullmäkti- se för sina natur- och kulturvärden eller för ge i Borgholm ”En Vision av Öland 2015”. Vill friluftslivet. Även beslut om naturreservat, na- Ni ta del av denna, kontakta Borgholms kom- turminnen, biotopskyddsområden, djur- och mun, Kanslifunktionen, telefon 0485-880 00. växtskyddsområden, vattenskyddsområden samt ”En Vision av Öland 2015” går också att läsa på habitat och fågeldirektiv (Natura 2000) har ta- kommunens hemsida. gits för särskilda delområden. Som den upp- märksamme läsaren uppfattar så är stora delar Översiktsplan 2002 - Borgholms kommun, av Öland skyddat i någon form och detta ställer översiktsplan del 2 särskilda krav på den fysiska planeringen. Arbetet med ÖVERSIKTSPLAN 2002 påbörja- Många gånger krävs tillstånd från någon statlig des år 2000 av en arbetsgrupp bestående av poli- myndighet för att ändra i den befintliga mark- tiker och tjänstemän inom kommunen. Man har användningen. Trenden i dagens planering är regelbundet träffats för att bl.a. diskutera och ta att kunna erbjuda strandnära bostadsbebyggelse ställning till den inventering som gruppen gjort för att stimulera inflyttning. Borgholm är en av kommunens socknar. Arbetet har varit läro- långsmal ökommun med vatten på tre sidor. Det rikt för alla som deltagit. Även andra gruppe- är aldrig mer än 5 km till havet! Detta gör att ringar inom kommunen har dragit nytta av det- kommunen kan bevara kustzonerna obebyggda, ta. Gruppdeltagarna är överens om att jämte så att alla kan njuta av havet, men ändå locka resultatet har processen varit en viktig del av med havsnära boende. arbetet. Gruppen har under arbetets gång träffat olika intressegrupper för att få mer faktaunder- Mer i samband med kommunens ställningsta- lag till ställningstaganden rörande hela kom- ganden om den framtida mark- och vattenan- munen. Samrådet genomfördes under våren vändningen utifrån ovanstående förutsättningar 2002 och sågs av kommunen som en ”dialog kan läsas under respektive sockenbeskrivning. utåt” för att synpunkter från myndigheter, orga- Se även kapitel 3 ”Riksintressen och Resurs- nisationer, föreningar och allmänheten skulle hushål lning”. vägas in i det slutliga ställningstagandet. Det hölls två offentliga samrådsmöten, ett i Löttorp Bakgrund och tidigare planer och ett i Borgholm. Deltagarantalet var lågt och Borgholms kommun har idag ingen gällande för liknande arrangemang i framtiden behövs en översiktsplan. Kommunfullmäktiges beslut diskussion om hur man ska arbeta för att nå ut 1994-03-28 § 27 vann aldrig laga kraft på grund till kommuninvånarna. Av de yttranden som av överklagande. kom in var 8 från privatpersoner medan 19 ytt- randen kom från olika verk, kommuner, organi- En Vision av Öland 2015, översiktsplan del 1 sationer etc. Samrådsredogörelsen är bilagd Borgholms kommun har tillsammans med Mör- ”Översiktsplan 2002”. bylånga kommun genom Ölands kommunalför- bund utarbetat ”En Vision av Öland 2015”, ”Översiktsplan 2002” har varit utställd under översiktsplan del 1. tiden