DOCSLIB.ORG

Politiska Argument För Och Emot Konkurrensutsättning Av Välfärdstjänster

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Politiska Argument För Och Emot Konkurrensutsättning Av Välfärdstjänster Politiska argument för och emot konkurrensutsättning av välfärdstjänster Bakgrundsrapport till SNS forskningsprogram ”Från Välfärdsstat till Välfärdssamhälle” 2012-10-24 1 Kontakt Cecilia Bruzelius email: [email protected] 2 INLEDNING ..................................................................................................................................................... 5 RAPPORTENS SYFTE OCH STRUKTUR .............................................................................................................. 5 METOD ............................................................................................................................................................ 5 Material och urval ...................................................................................................................................... 5 Argument – kategorier, citat och genomläsning ........................................................................................ 5 DOKUMENT ..................................................................................................................................................... 6 Regeringsförklaringar ................................................................................................................................ 6 Valmanifest ................................................................................................................................................ 6 Partiprogram .............................................................................................................................................. 6 Propositioner .............................................................................................................................................. 7 Motioner ..................................................................................................................................................... 8 Statens Offentliga Utredningar .................................................................................................................. 8 TABELLFÖRETECKNING ÖVER DOKUMENT .................................................................................... 10 REGERINGSFÖRKLARINGAR ................................................................................................................. 15 VALMANIFEST ............................................................................................................................................. 25 CENTERPARTIET ........................................................................................................................................... 25 FOLKPARTIET ............................................................................................................................................... 29 KRISTDEMOKRATERNA ................................................................................................................................ 34 MILJÖPARTIET .............................................................................................................................................. 36 MODERATERNA ............................................................................................................................................ 37 NY DEMOKRATI ............................................................................................................................................ 43 SOCIALDEMOKRATERNA .............................................................................................................................. 44 SVERIGEDEMOKRATERNA ............................................................................................................................ 47 VÄNSTERPARTIET ......................................................................................................................................... 47 PARTIPROGRAM ......................................................................................................................................... 52 CENTERPARTIET ........................................................................................................................................... 52 FOLKPARTIET ............................................................................................................................................... 54 KRISTDEMOKRATERNA ................................................................................................................................ 55 MILJÖPARTIET .............................................................................................................................................. 57 MODERATERNA ............................................................................................................................................ 59 NY DEMOKRATI ............................................................................................................................................ 62 SOCIALDEMOKRATERNA .............................................................................................................................. 63 SVERIGEDEMOKRATERNA ............................................................................................................................ 65 VÄNSTERPARTIET ......................................................................................................................................... 65 PROPOSITIONER ......................................................................................................................................... 67 ÖVERGRIPANDE FÖRSLAG ............................................................................................................................ 67 · Proposition 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet ................................................. 67 · Proposition 1999/2000:140 Konkurrenspolitik för förnyelse och mångfald ..................................... 70 · Proposition 2008/09:29 Lag om valfrihetssystem ............................................................................. 73 SKOLA ........................................................................................................................................................... 78 · Proposition 1991/92:95 Om valfrihet och fristående skolor .............................................................. 78 · Proposition 1992/93:230 Om valfrihet i skolan ................................................................................. 80 · Proposition 1994/95:157 Ändring av bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt m.m. ............................................................................................................................... 83 · Proposition 1995/96:200 Fristående skolor m.m. .............................................................................. 84 · Proposition 2001/02:35 Fristående skolor ......................................................................................... 86 · Proposition 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor ................................................................ 89 · Proposition 2009/10:157 Bidragsvillkor för fristående verksamheter ............................................... 91 · Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet ......................... 92 BARNOMSORG .............................................................................................................................................. 95 · Proposition 1991/92:65 Om valfrihet i barnomsorgen ...................................................................... 95 · Proposition 2008/09:115 Barnomsorgspengar och allmän förskola även för treåringar ................... 96 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ............................................................................................................................... 98 · Proposition 1992/93:160 Om husläkare mm. .................................................................................... 98 3 · Proposition 1993/94:75 Arvoden till privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster samt vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m .................................................................................. 101 · Proposition 1994/95:109 Vissa privatpraktiserande läkares och sjukgymnasters etablering m.m. 101 · Proposition 1994/95:195 Primärvård, privata vårdgivare m.m. ...................................................... 104 · Proposition 1996/97:123 Privata vårdgivare ................................................................................... 106 · Proposition 1999/00:149 Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården .......... 107 · Proposition 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte ............................................................................. 109 · Proposition 2002/03:9, förlängd giltighet av lagen (2000:1440) om inskränkning i landstingens rätt att överlämna driften av akutsjukhus till annan ............................................................................... 112 · Proposition 2004/05:145 Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus ..................................... 113 · Proposition 2006/07:52 Driftsformer för sjukhus ............................................................................ 118 · Proposition 2008/09:74 Vårdval i primärvården ............................................................................. 121 MOTIONER .................................................................................................................................................
Load more

Recommended publications
  • Managed Intraparty Democracy: Precursory
    MANAGED INTRA­PARTY DEMOCRACY: PRECURSORY DELEGATION AND PARTY LEADER SELECTION Nicholas Aylott (Södertörn University), presenting author ​ Niklas Bolin (Mid Sweden University) ​ Paper presented at the first PUPOL International Conference, April 7th­8th 2016, Radboud University, Nijmegen, the Netherlands. Abstract The question of how party leaders are selected has recently, and belatedly, come under systematic comparative scrutiny. If it is the location of intra­party power that interests us, however, it might be that some of the more observable indicators in such processes, such as the identity of the selectorate, are not actually the most revealing ones. Using a delegation perspective, we thus present a framework for analysing prior steps in leader selection, and relate it to various ideal­typical constellations of intra­party power. The framework encompasses, first, what we call precursory delegation, with focus especially on an agent that, formally or informally, manages the selection process before its reaches the selectorate. Second, the framework takes account of the degree to which the process is managed rather than left open to free competition between leader candidates. We illustrate the framework primarily with instances of leader selection in two Swedish parties. Key words: intra­party democracy – leaders – delegation – management – Sweden. This paper is currently under peer review at a journal, so please don't quote without the authors' permission. updated NA 2016­03­24 INTRODUCTION Party politics is about leadership. Yet it is only fairly recently that the selection of leaders by political parties has begun to receive the attention, in the form of systematic comparative study, that it deserves. Scholarly interest has centred on the "selectorate", the organ within a party that, according to its statutes, decides who will be the leader.
    [Show full text]
  • Verksamhetsberättelse
    VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 – 2016 INNEHÅLL 1 Inledning ................................................................................................................3 2 Partistyrelsen och verkställande utskottet ......................6 2.1 Partistyrelsens sammansättning ........................................................................6 2.2 Verkställande utskottets sammansättning m.m. ...........................................6 2.3 Ansvariga i partistyrelsen ......................................................................................6 2.4 Internationella samordningsgruppen (ISG) ....................................................7 2.5 Organisations- och stadgegruppen (OSG) .....................................................7 2.6 Kvinnonätverket ........................................................................................................8 2.7 Utsedda arbetsgrupper ..........................................................................................8 2.8 Utsedda styrelser .....................................................................................................9 2.9 Utsedda representanter för Vänsterpartiet i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ...................................................9 2.10 Talespersoner ...................................................................................................... 10 2.11 Antagna dokument ...........................................................................10 2.12 Urval av rapporter och utredningar ...............................................................11
    [Show full text]
  • Eu Argumentation.Pub
    ARGUMENTHÄFTE Inför medlemsomröstningen september 08 Nätverket Nej till utträdeskravet OM KAMPANJEN NEJ-kampanjen drivs av Nätverket Nej till utträdeskravetutträdeskravet ——— tuffare grön politik i EUEU. Nätverket består av kända och okända miljöpartister från hela landet. Vi välkomnar alla som sympatiserar med vår åsikt att Sverige skall stanna kvar i EU att delta i opinionsarbe- tet inför medlemsomröstningen! Här följer några exempel på vad du kan göra och på nyt- tiga kontakter inom nätverket. Kampanjsamordnare för Nej-nätverket är Lennart Olsen, [email protected] tel 070-2632680. Medverka på bloggen. Har du sett vår kampanjblogg www.nejtilluttradeskravet.se ? Under rubriken ”100 gröna säger nej” presenterar vi varje dag en miljöpartist, känd eller okänd, som motiverar sitt ställningstagande varför Sverige bör stanna i EU. Du kan också skriva debattinlägg på bloggen. Ansvarig för bloggen är Fredrik Ostrozanszky, fred- [email protected] . Facebookgruppen Nej till utträdeskravetutträdeskravet. Hit kan du ansluta dig och träffa likasinnade som stöder vårt nätverk. Administratör är Anders Wallner , [email protected] . Konferens på Gittan NEJ till utträdeskravet. En underkonferens till ”Medlemsomröstning utträdeskravet”. Konferensen är öppen för våra sympatisörer. För tillgång, anmäl dig till Lennart Olsen, [email protected] . Argumenthäfte. Som du just nu läser. Sammanfattar de viktigaste argumenten för att Sve- rige bör vara kvar som medlem i EU. Häftet kommer vid behov att uppdateras. Bli lokal kontaktperson och hjälp till med högt valdeltagande och lokal opinionsbildning. Anmäl dig till Christian Valtersson, [email protected] Delta i / ta initiativ till debatter. De båda kampanjerna och vissa regional- och lokalavdel- ningar ordnar debatter mellan de båda sidorna, se ovan.
    [Show full text]
  • Ruotsin Hallitusjärjestelmä-Esitteessä Selostetaan Hallituksen Kans- Lian Työtä Laajemmasta Näkökulmasta
    Hallituksen kanslia Ruotsin hallitusjärjestelmä Ruotsin hallitusjärjestelmä-esitteessä selostetaan hallituksen kans- lian työtä laajemmasta näkökulmasta. Siinä kerrotaan muun muassa kanslian eri yksiköiden asemasta Ruotsin hallinnossa, suhteis- ta valtio päiviin ja hallituksen asemasta EU-yhteistyössä. Esitteestä voi myös lukea lainsäädäntöprosessista, budjettiprosessista ja valtion viran omaisten hallinnosta. Sisällysluettelo Ruotsin hallituksen pääministeri ja ministerit Hallituksen kanslia ja ministeriöt Ruotsin demokraattinen hallitusjärjestelmä Hallituksen ja hallituksen kanslian työ Budjettiprosessi Lainsäädäntöprosessi Viranomaistoiminnan julkisuus? Ihmisoikeudet Ruotsissa Työryhmät ja komiteat Viranomaiset Ruotsi ja EU Yhteystiedot ja käyntiosoitteet Ruotsin hallituksen pääministeri ja ministerit Nyamko Sabuni Ruotsin kansa valitsee joka neljäs vuosi edustajansa Integraatio- ja tasa-arvoministeri valtiopäiville. Valtiopäivät valitsevat pääministerin, Sten Tolgfors joka muodostaa hallituksen. Vuoden 2006 vaaleista Puolustusministeri alkaen Ruotsia on johtanut porvarillinen enemmis- töhallitus, jossa on edustajia neljästä puolueesta: Mal- Åsa Torstensson tillinen kokoomuspuolue, Keskustapuolue, Kristillis- Infrastruktuuriministeri demokraatit ja Kansanpuolue liberaalit. Hallituksen pääministeri ja ministerit ovat: Hallituksen kanslia ja ministeriöt Fredrik Reinfeldt Hallituksen kanslia koostuu valtioneuvoston val- Pääministeri mistelukansliasta, 12 ministeriöstä sekä hallinto- Lena Adelsohn Liljeroth osastosta. Kulttuuriministeri
    [Show full text]
  • Miljöpartiet November 2018 Sammanfattning
    Miljöpartiet November 2018 Sammanfattning Gustav Fridolin har meddelat att han kommer avgå som språkrör för Miljöpartiet. Inizio har frågat svenska folket om hur de tycker att framtiden ska se ut för Miljöpartiet: • De flesta MP-väljare (31%) tycker att Per Bolund ska efterträda Gustav Fridolin som MP-språkrör. Stödet för honom är dubbelt så stort som för tvåan Carl Schlyter. Många uppger dock att de är tveksamma. • Två tredjedelar av MP-väljarna tycker att Isabella Lövin ska stanna som MP-språkrör. Dryga hälften (48%) av allmänheten och var femte MP-väljare tycker att hon ska avgå. • Om Isabella Lövin skulle avgå som MP-språkrör tycker de flesta i så fall att i första hand Alice Bah Kuhnke och i andra hand Maria Wetterstrand ska efterträda henne. • Idag kan drygt var femte person tänka sig att rösta på Miljöpartiet, medan tre av fyra inte kan tänka sig det. De flesta MP-väljare tycker att Per Bolund ska efterträda Vem ska efterträda Gustav Gustav Fridolin som MP-språkrör. Stödet för honom är dubbelt så stort som för tvåan Carl Schlyter. Många Fridolin som MP-språkrör? uppger dock att de är tveksamma. 61% Allmänheten MP-väljare 31% 31% 17% 15% 9% 7% 8% 5% 6% 2% 2% 3% 1% 0% 1% 0% 0% Per Bolund Carl Schlyter Peter Eriksson Daniel Helldén Jakob Dalunde Lorentz Tovatt Per Olsson Fridh Någon annan Tveksam, vet ej Fråga: Gustav Fridolin har meddelat att han avgår som språkrör för Miljöpartiet. Vem tycker du ska efterträda honom som språkrör? Allmänheten: 1747 intervjuer genomfördes under perioden 26 oktober – 1 november 2018.
    [Show full text]
  • Module 2 Sweden Election 2002
    MODULE 2 SWEDEN ELECTION 2002 --------------------------------------------------------------------------- The Swedish data set for CSES module 2 --------------------------------------------------------------------------- The election was held on September 15, 2002. Local and regional elections were held at the same time. The Swedish election study is separated into two samples, one pre election sample and one post election sample. The CSES module 2 is included in the post election part of the study. The CSES Module 2 data set include 1 060 respondents. Due to Swedish data laws the respondents in the Swedish election study 2002 were asked if they agreed to that their answers would be a part of international data set accessible on the Internet. Among the respondents there were 6 percent (70 respondents) which disagreed to this. The table below show the proportion of respondents that agreed and did not agreed in different social and political groups. For example the results shows that women, elderly, persons living outside large towns or cities and low educated people were somewhat more negative to that their answers would be accessible on the Internet. agree data on disagree data Internet on Internet sum percent n gender male 95 5 100 574 female 92 8 100 556 age 18-22 97 3 100 238 23-60 94 6 100 660 61-85 90 10 100 232 rural/urban rural area 91 9 100 189 small village 92 8 100 238 suburb to large town or city 93 7 100 235 large town or city 96 4 100 467 education low 89 11 100 205 middle 95 5 100 560 high 97 3 100 358 political interest
    [Show full text]
  • DN/Ipsos Väljarbarometer
    OKTOBER 2017 DN/IPSOS JANUARI DECEMBER PARTILEDARFÖRTROENDE Oktober 2017 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler 1 DN/IPSOS PARTILEDARFÖRTROENDE OKTOBER 2017 Partiledarförtroende oktober 2017 DN/Ipsos första mätning av förtroendet för partiledarna och språkrören efter partiledarbytet i För övriga partiledare är förändringarna jämfört med juni små. (Juni) Moderaterna visar att Ulf Kristersson har ett större förtroende i väljarkåren jämfört med företrädaren Anna Kinberg Batra. DN/Ipsos senaste förtroendemätning i juni visade att 21 procent av väljarna hade förtroende för Anna Kinberg Batra. Samtidigt hade 72 procent litet eller inget förtroende. Kinberg Batra var därmed en av de partiledare som väckte mest antipatier i väljarkåren. Stödet bland M-väljarna var svagt. 57 procent hade förtroende, 41 procent bland de egna hade inte förtroende för Kinberg Batra. (26%) Oktobermätningen visar att 27 procent av väljarna har förtroende för Ulf Kristersson. Andelen (27%) som har litet eller inget förtroende för Kristersson är 43 procent, jämfört med 72 procent som (41%) hade litet eller inget förtroende för Kinberg Batra. Kristersson är fortfarande relativt okänd, 30 procent av samtliga väljare har ingen uppfattning om honom (7 procent hade ingen uppfattning om Kinberg Batra i juni). (21%) Kristersson har redan en starkare ställning bland M-väljarna än vad Kinberg Batra hade. 65 (16%) procent av M-väljarna har förtroende för Kristersson och 17 procent har litet eller inget förtroende (Kinberg Batra 57 % förtroende respektive 41 % litet/inget förtroende). Det kan också vara intressant att jämföra med hur stort förtroende tidigare partiledare haft i sin första förtroendemätning. 25 procent hade förtroende för Fredrik Reinfeldt i hans första (39%) (17%) (14%) mätning hösten 2003.
    [Show full text]
  • Ladda Ner Innehåll Som
    Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 1 Moderata pionjärer Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 2 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 3 Moderata pionjärer Kvinnor i politiskt arbete 1900–2000 redaktörer Ann-Cathrine Haglund Ann-Marie Petersson Inger Ström-Billing Sällskapet för Moderata Kvinnors Historia Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 4 Utgivningen av denna bok har möjliggjorts genom generösa bidrag från Arvid Lindmans Fond Ebon Anderssons Fond Kungliga Patriotiska Sällskapets Understödsfond Stiftelsen Första Junifonden Sällskapet för Moderata Kvinnors Historia Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm Tel 08 - 786 48 01 omslagsbilden visar Alexandra Skoglund. Kvinnohistoriska samlingarna, gub @ Sällskapet för Moderata Kvinnors Historia och författarna redaktörer Ann-Cathrine Haglund, Ann-Marie Petersson, Inger Ström-Billing omslag och grafisk form Majbritt Hagdahl tryckt hos Fingraf AB, Södertälje 2004 isbn 91-631-5862-0 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 5 Innehåll Förord 9 Från utanförskap till medborgarskap 11 Inledning 11 Lydia Wahlström, 1869–1954 ann-marie petersson 14 Moderatkvinnor organiserar sig ann-marie petersson 20 Pionjären Alexandra Skoglund, 1862–1938 inger ström-billing 31 Kvinnliga Medborgarskolan 1930–2002 margareta edner, lillemor lindberg, ann-marie petersson, inger ström-billing 41 Åtta moderata pionjärer ann-marie petersson 45 Ebba von Eckerman, 1866–1960 45 Lizinka Dyrssen, 1866–1952 47 Louise Stenbock, 1879–1978 49 Cecilia Milow, 1856–1946 51 Valfrid Palmgren, 1877–1967 55 Stina Quint, 1850–1924 57 Lilly Hellström, 1866–1930 57 Jeanna Nilsson, 1867–1945 60 Pionjärkvinnor i riksdagen 64 Inledning 64 Bertha Wellin, 1870–1951. Högerns första kvinnliga riksdags- ledamot stina nicklasson, ann-marie petersson 65 5 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 6 innehåll Ebon Andersson – flickan från Masthugget som blev akademiker, riksdagsman och högerkvinnoledare ingegerd troedsson 73 Märta Boman, 1902–1986.
    [Show full text]
  • Comparative Study of Electoral Systems Module 3
    COMPARATIVE STUDY OF ELECTORAL SYSTEMS - MODULE 3 (2006-2011) CODEBOOK: APPENDICES Original CSES file name: cses2_codebook_part3_appendices.txt (Version: Full Release - December 15, 2015) GESIS Data Archive for the Social Sciences Publication (pdf-version, December 2015) ============================================================================================= COMPARATIVE STUDY OF ELECTORAL SYSTEMS (CSES) - MODULE 3 (2006-2011) CODEBOOK: APPENDICES APPENDIX I: PARTIES AND LEADERS APPENDIX II: PRIMARY ELECTORAL DISTRICTS FULL RELEASE - DECEMBER 15, 2015 VERSION CSES Secretariat www.cses.org =========================================================================== HOW TO CITE THE STUDY: The Comparative Study of Electoral Systems (www.cses.org). CSES MODULE 3 FULL RELEASE [dataset]. December 15, 2015 version. doi:10.7804/cses.module3.2015-12-15 These materials are based on work supported by the American National Science Foundation (www.nsf.gov) under grant numbers SES-0451598 , SES-0817701, and SES-1154687, the GESIS - Leibniz Institute for the Social Sciences, the University of Michigan, in-kind support of participating election studies, the many organizations that sponsor planning meetings and conferences, and the many organizations that fund election studies by CSES collaborators. Any opinions, findings and conclusions, or recommendations expressed in these materials are those of the author(s) and do not necessarily reflect the views of the funding organizations. =========================================================================== IMPORTANT NOTE REGARDING FULL RELEASES: This dataset and all accompanying documentation is the "Full Release" of CSES Module 3 (2006-2011). Users of the Final Release may wish to monitor the errata for CSES Module 3 on the CSES website, to check for known errors which may impact their analyses. To view errata for CSES Module 3, go to the Data Center on the CSES website, navigate to the CSES Module 3 download page, and click on the Errata link in the gray box to the right of the page.
    [Show full text]
  • Slutlig Rösträkning
    1/1 PROTOKOLL 2018-09-10 — 09-15 Dnr: 201-10617-2018 Slutlig rösträkning Val till riksdagen 2018-09-09 Valkrets: Östergötlands län Plats: Länsstyrelsen Östergötland, Östgötagatan 3, Linköping Rösträkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Sten Olsson Justerat: Rebecka Djerfsten Valmyndigheten 618 utg 1 1/1 Bilaga 1 Val till riksdagen 2018-09-09 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 61 354 20,40 9 101 14,83 Centerpartiet 25 162 8,37 5 335 21,20 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 16 082 5,35 2 857 17,77 Kristdemokraterna 20 065 6,67 6 129 30,55 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 87 450 29,07 14 540 16,63 Vänsterpartiet 20 352 6,77 4 050 19,90 Miljöpartiet de gröna 12 595 4,19 2 424 19,25 Sverigedemokraterna 53 017 17,63 16 065 30,30 Feministiskt initiativ 1 210 0,40 338 27,93 Övriga anmälda partier 3 491 1,16 1 107 31,71 Summa giltiga röster 300 778 61 946 20,60 Ogiltiga röster 2 829 0,93 (varav inte anmälda partier 86 0,03) (varav blanka 2 602 0,86) Summa avgivna röster 303 607 Röstberättigade 344 396 Valdeltagande 88,16 % Valmyndigheten 618 utg 1 1/6 Bilaga 2 Val till riksdagen 2018-09-09 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • SFS Verksamhetsberättelse 0910
    Dnr: O47-1/1011 SFS Verksamhetsberättelse 2009/2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ........................................................................................................................... 2 INLEDNING ......................................................................................................................................................... 4 SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRERS STYRELSE 2009/2010 ......................................................... 5 Arbetsgrupper ................................................................................................................................................ 5 FORTSATT STARKT STUDENTINFLYTANDE ............................................................................................ 6 HELTID ÄR HELTID ........................................................................................................................................ 12 Arbetet för en bättre grundutbildning .......................................................................................................... 12 Ett kvalitetsbaserat resurstilldelningssystem ............................................................................................... 16 ÖVRIGA STÖRRE FRÅGOR ........................................................................................................................... 19 Studievgifter för högre utbildning ............................................................................................................... 19 Autonomipropositionen ..............................................................................................................................
    [Show full text]