Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 1 Moderata pionjärer Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 2 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 3 Moderata pionjärer Kvinnor i politiskt arbete 1900–2000 redaktörer Ann-Cathrine Haglund Ann-Marie Petersson Inger Ström-Billing Sällskapet för Moderata Kvinnors Historia Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 4 Utgivningen av denna bok har möjliggjorts genom generösa bidrag från Arvid Lindmans Fond Ebon Anderssons Fond Kungliga Patriotiska Sällskapets Understödsfond Stiftelsen Första Junifonden Sällskapet för Moderata Kvinnors Historia Moderatkvinnorna Box 2080 103 12 Stockholm Tel 08 - 786 48 01 omslagsbilden visar Alexandra Skoglund. Kvinnohistoriska samlingarna, gub @ Sällskapet för Moderata Kvinnors Historia och författarna redaktörer Ann-Cathrine Haglund, Ann-Marie Petersson, Inger Ström-Billing omslag och grafisk form Majbritt Hagdahl tryckt hos Fingraf AB, Södertälje 2004 isbn 91-631-5862-0 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 5 Innehåll Förord 9 Från utanförskap till medborgarskap 11 Inledning 11 Lydia Wahlström, 1869–1954 ann-marie petersson 14 Moderatkvinnor organiserar sig ann-marie petersson 20 Pionjären Alexandra Skoglund, 1862–1938 inger ström-billing 31 Kvinnliga Medborgarskolan 1930–2002 margareta edner, lillemor lindberg, ann-marie petersson, inger ström-billing 41 Åtta moderata pionjärer ann-marie petersson 45 Ebba von Eckerman, 1866–1960 45 Lizinka Dyrssen, 1866–1952 47 Louise Stenbock, 1879–1978 49 Cecilia Milow, 1856–1946 51 Valfrid Palmgren, 1877–1967 55 Stina Quint, 1850–1924 57 Lilly Hellström, 1866–1930 57 Jeanna Nilsson, 1867–1945 60 Pionjärkvinnor i riksdagen 64 Inledning 64 Bertha Wellin, 1870–1951. Högerns första kvinnliga riksdags- ledamot stina nicklasson, ann-marie petersson 65 5 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 6 innehåll Ebon Andersson – flickan från Masthugget som blev akademiker, riksdagsman och högerkvinnoledare ingegerd troedsson 73 Märta Boman, 1902–1986. – Norrbottenhögerns första kvinnliga riksdagsledamot kerstin sundqvist 145 Elsa Ewerlöf, 1887–1979 margareta edner, lillemor lindberg 154 Blenda Ljungberg, 1907–1994 ann-marie petersson 158 Astrid Kristensson – några minnen sven johansson 171 Ingrid Diesen/Europeiska Kvinnounionen inger ström-billing 176 Var och en på sin ort – moderatkvinnor från Malmö till Kiruna 190 Inledning 190 Bilder på MKF-kvinnor i arbete 191 Göteborgs moderata högerkvinnor agneta granberg, sonja rembo, lisbeth sundén andersson 201 Blenda Littmarck birgitta rydle 222 Margit Bauer, 1893–1970 else ekblom 229 Irma Pettersson lars hjertén 234 Ella Tengbom-Velander – om sig själv 244 Min tid som politiker elsie renée 255 Norrländskan som blev moderat kommunalråd i röda Landskrona – om Gerd Broberg Bernström 267 Britt Åström eva sallnäs 272 Ewa Lilliegren, den första kvinnan i politiskt arbete i Sävsjö sara granklint 277 Annika Wester – ensam moderatkvinna i röda Kiruna annika wester 280 6 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 7 innehåll I regeringen 290 Inledning 290 Britt Mogård – utbildningsminister och Moderata kvinnoförbundets ordförande inger ström-billing 291 Ingegerd Troedsson – fem decennier i medborgarnas tjänst lena adelsohn liljeroth 303 Vad hände sedan? ingegerd troedsson 315 Elisabet Holm 1917–1997 ann-cathrine haglund 324 Samtal med Margaretha af Ugglas lillemor lindberg 344 Margaretha af Ugglas mart laar 347 Kvinnoförbundet i nya verksamhetsformer 350 Inledning 350 Intervju med Ann-Cathrine Haglund elisabeth precht 351 Gullan Lindblad gunnel hansson 361 Personregister 385 7 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 8 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 9 Förord Sällskapet för Moderata Kvinnors Historia bildades år 2001. Syftet är att sprida kunskap genom att stimulera och stödja forskning om mode- rata kvinnors insatser, bidra till att sprida skrifter och på annat sätt hålla kunskapen om dessa kvinnor levande. Vi vill med en organisation i ryg- gen kunna skapa större resurser och stöd för att vår historia skrivs och våra pionjärer skildras. Det omfattande forskningsarbete om Högerns kvinnor som Stina Niklasson utfört måste få en fortsättning. Berättar ingen vet man inte att det har hänt. Den ingen talar om glöms bort. Moderata kvinnors historia blir inte berättad om vi inte bidrar och ser till att den blir nedskriven. Och att det finns många och mycket att skriva om och komma ihåg, det har vi erfarit som redak- tionskommitté för denna Sällskapets första bok. För forskare torde här finnas många uppslag. Med sin första bok vill Sällskapet för Moderata Kvinnors Historia ge moderata kvinnors gärning dess rättmätiga plats under Moderata Sam- lingspartiets jubileumsår 2004. I denna bok presenteras ett antal kvinnor som gjort en insats för den moderata politiken på olika områden och i hela vårt land. De beskrivs, intervjuas eller skriver om sig själva – en bukett kunniga, självständiga, starka och initiativrika kvinnor från de all- ra första pionjärerna fram till våra dagar. De olika kapitlen varierar i form, längd och innehåll. Det är särskilt intressant att läsa om de strategier kvinnor använt sig av under olika tider från de första pionjärerna som kämpade för att kunna organisera sig och få en plattform i samhället. Men alltför många får naturligtvis inte sin historia skriven här. Därför måste arbetet med att skildra moderata kvinnors insatser fortsätta! Vi hoppas att denna bok inspirerar till fortsatt forskning och många böcker! Redaktionen vill framföra ett varmt tack till bidragsgivarna i denna skrift. Ann-Cathrine Haglund, Ann-Marie Petersson, Inger Ström-Billing 9 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 10 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 11 Från utanförskap till medborgarskap Inledning ann-marie petersson Kvinnorna var som grupp länge utestängda från politiken. Men många kvinnor arbetade ihärdigt såväl inåt mot de partier de ville få insteg i, som utåtriktat genom opinionsbildning främst genom organisationer som Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt, LKPR. De hade klara strategier för att nå sina mål, men när den kvinnliga rösträtten blev ett faktum ifrågasattes det från många håll om det var kvinnornas insat- ser som hade lett utvecklingen dithän. I stället beskrevs ofta denna epokgörande händelse som något som männen hade åstadkommit obe- roende av kvinnornas insatser. I synnerhet har de konservativa kvinnor- nas strävanden behandlats ytterst styvmoderligt av historieskrivningen, trots att de hade en framskjuten ställning redan inom den tidiga svenska rörelsen för kvinnlig politisk rösträtt. Det finns all anledning att upp- märksamma de pionjärer som med sina insatser möjliggjorde föränd- ringen i representationen. Rösträtten var det första steget för kvinnors politiska inflytande. For- mellt erhöll kvinnorna i och med rösträttsreformerna fram till 1921 samma rätt som män att bli förtroendevalda i kommuner och riksdag, men länge utgjorde kvinnorna bara någon enstaka procent av represen- tationen. I riksdagen fanns det under 1920-talet fem kvinnliga ledamö- ter totalt, i början av 1930-talet hade de blivit sex. Det krävdes ett uthål- ligt och tålmodigt arbete för att ändra de traditionella mönstren. När Stina Nicklasson skrev sina banbrytande arbeten om Högerns kvinnor var det med blick för kvinnors strategier att påverka politik och representation. Hon har visat hur de moderata kvinnorna var de första att organisera sig i föreningar och förbund. Vi kan se från andra partier att kvinnoföreningar diskuterades länge, men det tog många år innan 11 Pionjärer_inlaga_OK 04-09-06 11.15 Sida 12 från utanförskap till medborgarskap diskussionen blev till konkret verklighet. Partierna förnekade i allmän- het behovet av kvinnliga särorganisationer. Utan Stina Nicklassons forskningsinsatser skulle vi inte veta mycket om dessa pionjärkvinnor. Den första behandlar framför allt moderata kvinnors organisering och heter Högerns kvinnor. Problem och resurs för Allmänna Valmansförbundet 1900–1936/37. Nästa bok, Sophiasystern som blev politiker, är en biografi över Bertha Wellin, den första och mestadels den enda riksdagskvinnan inom Högerpartiet 1921–1936. Kvinnors väg till fullvärdigt medborgarskap. Pionjärer för moderat politik har givit en levande bild av åtta kompetenta, resoluta moderatkvinnor som i början på 1900-talet gjort en betydande historisk insats. Dessa åtta, Ebba von Eckermann, Cecilia Milow, Lizinka Dyrssen, Louise Stenbock, Valfrid Palmgren, Stina Quint, Lilly Hellström och Jeanna Nilsson kommer att få en kortfattad presentation i det följande. Vi som i dag finner det vara en självklar rättighet att delta i det politiska livet, behöver påminnas om de kvinnor som ofta under stort motstånd bröt väg för senare genera- tioner. Vi kan vara stolta över de moderata kvinnor som gick i täten för kvinnors medborgarrätt. Kvinnorna kallade sig moderata därför att de inte bara ville bevara samhället sådant det var, utan också var förändringsbenägna. Framför allt krävde de rösträtt och valbarhet. I 1907 års rösträttsproposition, framlagd av regeringen Lindman, utvidgades den nationella rösträtten för män. Rösträtten blev med smärre undantag allmän och lika för män till andra kammaren, men inte förrän 1921 tillerkändes kvinnorna mot- svarande rättighet. Däremot innehöll regeringen Lindmans proposi- tion rätt för kvinnor att väljas till kommunala församlingar. Det kom att bli ett betydelsefullt steg på vägen mot den nationella rösträtten. En av de strategier som kvinnorna tidigt använde var att förbereda sig i föreningar och organisationer, lära sig sammanträdesteknik. De träna- de sig