Riksdagens Protokoll 2017/18:77 Torsdagen Den 1 Mars
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Riksdagens protokoll 2017/18:77 Torsdagen den 1 mars Kl. 12.00–20.23 § 1 Justering av protokoll Protokollet för den 8 februari justerades. § 2 Anmälan om subsidiaritetsprövning Andre vice talmannen anmälde att utdrag ur prot. 2017/18:19 för tis- dagen den 27 februari i ärende om subsidiaritetsprövning av EU-förslag hade kommit in från miljö- och jordbruksutskottet. § 3 Anmälan om fördröjda svar på interpellationer Följande skrivelser hade kommit in: Interpellation 2017/18:391 Till riksdagen Interpellation 2017/18:391 Ostlänken förbi Skavsta flygplats av Erik Bengtzboe (M) Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 13 mars 2018. Statsrådet har inte möjlighet att besvara interpellationen inom anvisad tid på grund av redan inbokade engagemang. Stockholm den 28 februari 2018 Miljö- och energidepartementet Karolina Skog (MP) Enligt uppdrag Lena Ingvarsson Expeditions- och rättschef 1 Prot. 2017/18:77 Interpellation 2017/18:400 1 mars ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Till riksdagen Interpellation 2017/18:400 Institutionell korruption inom läkemedels- branschen av Margareta Larsson (-) Interpellationen 2017/18:400 Institutionell korruption inom läkeme- delsbranschen av Margareta Larsson (-) besvaras fredagen den 23 mars 2018. Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang. Stockholm den 28 februari 2018 Socialdepartementet Annika Strandhäll (S) Enligt uppdrag Marianne Jenryd Expeditionschef § 4 Ärenden för hänvisning till utskott Följande dokument hänvisades till utskott: Propositioner 2017/18:107 till finansutskottet 2017/18:117 och 132 till civilutskottet Motioner 2017/18:3991 och 3992 till arbetsmarknadsutskottet Kommunala frågor § 5 Kommunala frågor Finansutskottets betänkande 2017/18:FiU26 Kommunala frågor föredrogs. Anf. 1 NIKLAS KARLSSON (S): Herr talman! Låt mig inledningsvis säga att jag kanske kommer att ut- nyttja någon minut mer än den angivna talartiden. Herr talman! Välfärd är något som frigör människor. Den frigör oss från ekonomisk underordning. Den gör att vi inte är beroende av egna eko- nomiska tillgångar för att få del av välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. Dessutom slipper vi många gånger ge upp stora delar av vårt eget liv för att ta hand om närstående som behöver sådana tjänster som man inte kan köpa på marknaden. När vi talar om välfärd måste vi ofrånkomligen också nämna ett par ord om Sveriges kommuner och landsting, som står för en stor del av väl- färden i vårt land. De står också ofta för de nära välfärdstjänsterna. Därför är det viktigt att ge kommunerna förutsättningar att klara sina uppgifter. I dag väljer vi att organisera välfärden utifrån en allmännyttig princip. Det innebär, mycket enkelt uttryckt, att var och en bidrar efter förmåga 2 och att var och en får efter behov. Det innebär att de resurser vi gemensamt Prot. 2017/18:77 bidrar med till gemensamma angelägenheter också ska användas till det. 1 mars Det är en enkel princip, och det är en tidlös princip. Man skulle kunna ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ uttrycka det annorlunda: Vård, skola och omsorg är viktiga för människors Kommunala frågor möjligheter i livet. Livschanserna blir nämligen mycket mindre när detta inte finns. Jämlikhet i välfärdstjänster ger frihet åt flertalet. I dag ser vårt land annorlunda ut. Sverige har de mest liberala reglerna i världen när det gäller exempelvis möjligheter att bedriva skolverksamhet i vinstsyfte. När man hör talas om de summor som vissa av välfärdsbola- gen har tagit ut i vinst är det inte utan att man baxnar. Det hade varit möj- ligt att åstadkomma rätt mycket välfärd för de pengarna. Det vi har sett de senaste åren är en ökad svårighet för kommuner och landsting att planera välfärdsverksamheterna. Det som brukar kallas val- frihet har oftare handlat om valfrihet för företag och inte för oss som be- höver välfärden. I vårt land råder i det närmaste fri etableringsrätt för vissa typer av välfärdsföretag samtidigt som vi har sett att vissa välfärdsföretag helt plötsligt läggs ned. Eleverna lämnas mer eller mindre i sticket, och kommunen har det slutgiltiga ansvaret för att garantera att de ändå får sin utbildning. Det senare är bra, och det är viktigt. Men ett sådant ansvar krä- ver naturligtvis också att man har rätt verktyg. Herr talman! Det är inte rimligt att välfärdsföretag kan välja var de vill etablera sig utan att ta hänsyn till vad de som bor där tycker eller vilka förutsättningarna är i övrigt. Det har lett till en överetablering på många platser och en kortsiktighet i planeringen. Det går ut över dem som använ- der välfärden, och när vinsterna inte längre är tillräckligt höga finns risken att företaget bara lämnar platsen. Herr talman! På ett sätt är det här inte särskilt konstigt, för om man väljer att tillämpa marknadens logik får man också marknadens resultat. Högre betyg blir försäljningsargument och betygsinflation ett faktum. När lönsamheten får styra föredrar vården ”kunder” som är friskare. Vi får ett resultat som inte är önskvärt. När beslutet om att tillåta privata företag i välfärden fattades på 1990-talet var tanken att valfriheten skulle öka. Genom att öppna upp för företag, föreningar, kooperativ och andra former av aktörer var tanken att erbjuda olika pedagogiska metoder och inriktningar inom välfärden. Med fler alternativ skulle medborgarna få valfrihet genom tillgång till en mång- fald av olika verksamhetsinriktningar. Antalet icke vinstdrivande aktörer i svensk välfärd är i dag i stort sett detsamma som det var när reformen genomfördes i början på 1990-talet. Det är framför allt antalet vinstdrivande aktiebolag som har ökat kraftigt på bekostnad av andra. Småföretag, föräldra- och personalkooperativ och andra mindre aktörer köps upp i ökande omfattning och tas över av kon- cernbolag som kan vara större än många stora kommuner. De slås dess- utom ut i upphandlingar eftersom de inte kan konkurrera på lika villkor. Det leder därmed till en likriktning där företag med ett visst vård- eller skolkoncept tar över allt större andelar av välfärden. Vad de nya aktörerna erbjuder är ofta samma tjänster som kommunen. Valfriheten har därför kommit att bestå av ett val mellan olika varumärken snarare än ett val av innehållet i tjänsten. 3 Prot. 2017/18:77 Låga inträdeskrav för att etablera sig och begränsade kapitalbehov i 1 mars samverkan med de relativt säkra intäkterna i en skattefinansierad verksam- ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ het med en stabil och förutsägbar efterfrågan har inneburit starka ekono- Kommunala frågor miska drivkrafter för etablering och köp av verksamhet inom välfärdssek- torn. Med låg risk och goda kassaflöden i en ny expansiv bransch med hög förändringstakt och täta ägarbyten drivs utvecklingen mot koncerner som kontrolleras av riskkapitalbolag. Mångfalden försvinner, och valfriheten begränsas. Herr talman! Även den tidigare, borgerliga, regeringen påpekade i sina direktiv till den så kallade Ägarprövningsutredningen att en utveckling mot ett fåtal större bolag som dominerar marknaden är problematisk om den innebär att mångfalden och därigenom valfriheten begränsas. Fredrik Reinfeldts regering insåg att en fortsatt utveckling mot allt större vinstsyf- tande aktörer riskerar att leda till en allt större likriktning med minskad mångfald och minskad valfrihet för brukarna. I dag ser vi ytterst lite kvar av Reinfeldts arv i de nya moderaterna. Herr talman! Låt mig nämna några ord om Sverigedemokraternas från- varo i dagens debatt. För vilken gång i ordningen det är vet jag inte, men det är tämligen uppenbart att de inte vågar se sina väljare i ögonen efter bjudkalasen i näringslivets festlokaler. Sverigedemokraterna bytte nämli- gen uppfattning i sin syn på vinster i välfärden efter ett antal uppmärksam- made lobbymiddagar med näringslivet. I valet 2014 ansåg Sverigedemokraterna att skattepengar skulle gå till skolan och sjukvården, och inte tas ut i vinst. I dag tycker de precis tvärt- om. ”Det är oacceptabelt att skattepengar avsedda för skolundervisning slussas över till aktieutdelningar.” Så stod det i Sverigedemokraternas skolpolitiska inriktningsprogram 2013. Ja, vi vill begränsa vinster i välfär- den, sa partiledaren Jimmie Åkesson till Sveriges Radio den 28 augusti 2014 i en utfrågning inför valet. Tre år senare meddelar samme Jimmie Åkesson att Sverigedemokra- terna är emot vinstbegränsningar. Sverigedemokraterna har efter intensiv uppvaktning valt riskkapitalisternas vinster före välfärden. Alliansen har fått ett stödhjul, och ett tydligt högerparti har etablerat sig i svensk politik. Herr talman! Det är min övertygelse att för den som tror på verklig mångfald och reell valfrihet är slutsatsen enkel: Utvecklingen med stora växande koncerner som lägger under sig mindre, ofta ideella aktörer, måste brytas. En ordning där idéburna och mindre aktörer som inte primärt driver sin verksamhet i syfte att göra vinst måste lyftas fram och ges en större roll. Vinstsyftet som drivkraft styr helt enkelt verksamheten fel. Det är inte rimligt att vi har tydligare regler för att driva en korvkiosk än för privata utförare inom den sociala barn- och ungdomsvården. Därför är det viktigt med en reglering av hur de offentliga medlen får användas, dels för att kunna ge bättre förutsättningar för framväxten av valfrihet för medborgarna där de kan påverka verksamhetens innehåll, dels för att ge förutsättningar för olika alternativa verksamheter att ta del av. Herr talman! Så får vi verklig mångfald samtidigt som vi kan garantera kvalitet och utveckla verksamheterna genom att våra gemensamma resur- ser används till gemensamma angelägenheter. (Applåder) 4 Anf. 2 HÅKAN SVENNELING (V): Prot. 2017/18:77