DOCSLIB.ORG

Sven Wimnell 11 Maj 2015: Hur Sverige Styrs. Socialdemokraternas Politik

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sven Wimnell 11 Maj 2015: Hur Sverige Styrs. Socialdemokraternas Politik Sven Wimnell 11 maj 2015: Hur Sverige styrs. Socialdemokraternas politik. Politiska problem. Regeringens bostadspolitik. Boverket och SCB m m. Sven Wimnell om boende och byggande. Sven Wimnell 11 maj 2015: 17 Kapitel 2. Socialdemokraternas politik och Hur Sverige styrs. Socialdemokraternas politik. Politiska problem. ansvaret för den. Regeringens bostadspolitik. Boverket och SCB m m. Sven Wimnell om boende och byggande. 18 Socialdemokraterna har inte skött informationen om sin http://wimnell.com/omrzzza.pdf politik 20 Nyvald partistyrelse 32 Nya verkställande utskottet 22 Socialdemokratiska ministrar. Innehåll: 29 Gruppledare Sida 34 Regeringen styr Sverige. 7 Kapitel 1. Regeringen och politiska partier styr 36 Regeringens ministrar från miljöpartiet Sverige. 37 Miljöpartiet ger upp kampen om Fi-väljarna 39 Oklart om fokus på två frågor fungerar 8 Sveriges regeringar under 100 år 40 Makthavare i världen efter andra världskriget. 10 22 politikområden. 11 Politiska problem i de 22 politikområdena 42 DN/Ipsos: Dyster högtidsdag för S 13 Gammalmoderaterna måste hålla fingrarna i styr 45 Ett uttryck för väljarnas grusade förhoppningar 15 Ett omöjligt samarbete 47 Stefan Löfven. Tal på första maj i Sundsvall. 54 Första maj-tal 2015 av LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson 67 På marsch mot okänt mål 68 S säger nej till LO:s nya krav 70 Vilka är Stefan Löfvens största utmaningar? 71 Oppositionen hoppas på färre höjda skatter 72 Sjöstedt pressar S om jobben 73 Löfvens seger leder mot permanent försvagning. 75 Låt DÖ dö 77 DÖ-snack ska inte få styra 78 En tredje väg i svensk invandringspolitik 80 Innovationspolitiken måste samlas i egen proposition 82 Ankare i ett hav av kaos 84 Kapitel 3: Politiska problem betald av staten, samtidigt som jobbskatteavdragen minskas med 100 kr per månad utom för de lägsta inkomsterna. Det kan 85 Innehållet i: Sven Wimnell 20 april 2015: Arbetslöshet och ske genom en enkel ändring av en brytpunkt i skalan för jobb- välfärd. Samhällsplaneringens problem. Utbildning, skatter och skatteavdragen. Inflationsuppräkningen av jobbskatteavdragen bidrag. Vårbudgeten. http://wimnell.com/omr36-39zzz.pdf bör tas bort och avdragen frysas till de avdrag som gäller för 89 inkomståret 2015. Viktigast: arbete eller välfärd. 92 Personlig situation och välfärd. Skatter och utbildning. 124 Systemet för pensionärernas bostadstillägg. För alla bostadsbi- 93 Hushållsverksamheter. Hemkunskap. drag bör tas bort hänsynen till kapital. Hänsyn till kapitalin- 94 Arbetsförmedling och träningsjobb. komster bör tas på samma sätt som för alla andra inkomster. 95 Människornas levnadsförhållanden och utvecklingens krafter. 124 Bostadsbidrag införs för barnlösa icke-pensionärer. 98 Klassifikationssystem för verksamheter. Bostadsbidragen som gäller för åldrarna 18-28 år utvecklas till 100 De 22 politikområdena och klassifikationssystemets verksam- att gälla även för åldrarna 29-64 år och där med avtrappning heter. 20% vid stigande inkomst. 104 Förhistorien. Historisk tid. Demokrati. Globalisering. Forsk- 124 Bostadsbidrag för barnfamiljer. För alla bostadsbidrag bör tas ningsarbetets början. Skattereformer. Socialdemokraterna. bort hänsynen till kapital. Hänsyn till kapitalinkomster bör tas 107 Politikerna - folkets valda representanter. på samma sätt som för alla andra inkomster. 111 Om utbildning i skolan 124 Tillägg: Ny myndighet måste få ansvar för jämställdheten 112 Religion och levnadskunskap. 113 Tillägg om skatter. 116 Problem med lån. Gör lägre avdrag för höga räntor. 127 Kapitel 4. Regeringens bostadspolitik. 118 Årskostnader år 2014, förvärvsarbetande icke-pensionärer. 118 Årskostnader år 2014, pensionärer. 128 Från vårpropositionen 2015. 119 2006. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 133 Staten måste ta ekonomiskt ansvar för bostadsbyggandet 119 2014 Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 135 Boende och byggande 120 Underskott och överskott i hushållsbudgetarna 136 Mål för boende och byggande 121 Förslag till riksdagsbeslut. 137 Boende och byggande i statens budget 122 Kompletteringar/revideringar till förslagen om riksdagsbeslut 138 Urban utveckling - stadsdelar med utbrett utanförskap 138 Stimulans för ökat byggande 122 TV-avgiften avskaffas för privathushåll. 139 En investeringsstimulans för anordnande av nya hyresbostäder TV-avgiften bör ersättas med en kollektivavgift för hushållen, 141 Mehmet Kaplan: Modulbostäder är inte svaret 144 Kapitel 5. Boverket och Socialstyrelsen om boende 194 Särskilda boendeformer för äldre och bostadspolitik. 196 Seniorbostäder 198 Särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning 199 Bostäder för nyanlända 145 Bostadsförsörjning och riksintressen 200 Födda utanför Sverige bor annorlunda 149 Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv 201 Bostadsbeståndet i Sverige 152 Boverket: Mål- och resultatindikatorer för samhällsplanering, 202 Upplåtelseformer och boendeformer i Sverige bostadsförsörjning och byggande 203 Bostadsmarknadsenkäten 154 Boverkets indikatorer november 2014 155 Boverket. Årsredovisning 2014 157 Ungdomars boende– lägesrapport 2013 205 Kapitel 6: SCB om boende och bostäder, och något 166 Socialstyrelsen. Den sekundära bostadsmarknaden. från andra om bostäder. 167 Socialstyrelsen. Hemlöshetens omfattning i Sverige 168 Boverket:Nyanländas boendesituation – delrapport 206 Bostadsbeståndet 2014-12-31 208 Statistikdatabasen 168 I det följande från boverket 3 maj 2015: 209 Boende, byggande och bebyggelse 169 Bostadsmarknaden 211 Statistiksidor som handlar om Boende 170 Läget på bostadsmarknaden 212 Statistiksidor som handlar om Lägenheter 171 Läget på bostadsmarknaden i riket 213 Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 173 Underskott på bostäder i de flesta storstadskommunerna 215 SCBs sätt att ange utrymmesstandard är besvärligt 176 Stor efterfrågan på centralt belägna lägenheter i 216 Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok högskolekommunerna 217 Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2008 178 Efterfrågan varierar mellan och inom kommunerna 217 Utrymmesstandard i SCBs statistik 181 Bostadsbyggandet fortsätter att öka 182 Bostadsbyggandet 2013 218 Bra beskrivningar från SCB: 184 Prognos för bostadsbyggandet under 2014 och 2015 219 Nya bostads- och hushållsstatistiken 186 Marknadsrapporter 219 Villa vanligaste boendeformen 187 Bostadsmarknaden för olika grupper 223 Var tredje äldre bor ensam 187 Fortsatt svårt för ungdomar på bostadsmarknaden 225 Två personer i snitthushållet 189 Studentbostäder 2014 228 Ökade skillnader i barnfamiljers inkomststandard 191 Andelen äldre ökar 231 Ovanligt bo i bostadsrätt i glesbygd 192 Satsningar på trygghetsbostäder 232 Hushållens skulder på en hög nivå 236 Annat: 261 Kapitel 7: Sven Wimnell om bostäder och 236 Brist på bostäder ger snabba försäljningar bostadsbyggande. 237 Tukta byggsyndarna 238 Bostadspolitik och skattepolitik. 239 Vad kostar ett flerbostadshus? Innehållet i Sven Wimnell 3 april 2015: Svenska folket och 240 Så vill Göran Persson få fart på byggandet dess boende, nya lägenhetstyper, hushålls- och bostadsstatistik. 242 Nybyggarkommissionens slutrapport Hushållskostnader, samhällsplaneringens problem och rege- 243 Nybyggarkommisionens 63 förslag ringens verksamheter och ansvar. http://wimnell.com/omr36-39zzy.pdf 252 SCB: Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, hustyp och kvartal. 2014 264 En rapport om trångboddheten i Sverige. Målsättningar 252 Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan 29 april och definitioner kring trångboddhet 2015 265 Boverkets rapport om rum för barnen 253 Antal och andel hushåll och personer efter hushållstyp, 2012 266 De föreslagna nya lägenhetstyperna. Ritningarna tar för mycket datorutrymme, är ej med här. 255 I SCBs tabell över trångbodda ska man kanske mest tro på Klicka på http://wimnell.com/omr36-39zzzb.pdf deras beräkningar om antalet personer trångbodda så kommer de 256 Folkmängden och dess förändringar 258 Användningen av befintliga lägenheter. Ritning. Bostad 2 rum och kök och 3 rum och kök imindre skala 260 Förslag till stöd per år, bostadsministerns 15 000 lägenheter: Ritning. Bostad 4 rum och kök i mindre skala 260 Flerbostadshus med 8 trappuppgångar och i 5-10 våningar. Ritning. Bostad 2 rum och kök i större skala Ritning. Bostad 3 rum och kök i större skala Ritning. Två studentbostäder med gemensamma utrymmen Ritning. Bostad 2 rum och kök med större sovrum 268 Bostad 2 r o k 269 Bostad 3 r o k 270 Bostad 4 r o k 271 Två studentbostäder med gemensamma utrymmen för entré, badrum, kök och balkong. 272 Bostad 2 r o k med större sovrum 273 Svenska folkets boende. Sena artiklar om byggande och bostadsbehov 273 Rumsenheter per boende efter hushållstyp 298 Här stryps tillväxten av lågt byggande 274 Utrymmesstandard 301 Kommunen som bryter mot mönstret 276 Genomsnittlig yta per lägenhet 302 Bostäder på väg att bli politik på nytt 278 Antal lägenheter efter region, hustyp, bostadsarea och år 303 Björn af Kleen: Föraktet för svaghet är grundmurat bland de 278 Riket. Småhus och flerbostadshus välmående 279 Riket. Övriga hus. SCBs kommentarer: 304 Rättigheter som börda 280 Förslag till lägenhetstyper i ny bostadsbebyggelse. 305 Marknadshyror skulle kosta hushållen 17 miljarder 282 Trångboddhet och behov för studenter o d. Nybyggnad och 308 Rapport 2014 - Svensk elförsörjning i framtiden (PDF) stöd 283 Flerbostadshus med 8 trappuppgångar och med 5-10 våningar 309 - Kapitel 8: Riksdagens utskott 284 Hushålls- och bostadsstatistik 342 286 Registerbaserad hushållsstatistik 288 Artiklar om hushåll och ekonomi 289 Artiklar om Fastigheter 290 Artiklar om Regionalt
Load more

Recommended publications
  • Programtidning 6-8 Juli
    Almedals-Almedals- ProgramtidningProgramtidning 6-8 1 juli juli Folkpartiet SÖNDAG � i Almedalen Sön 1 JULI torsdag 5 juli 8 juli � � Jan Björklund talar 11.00 � � kl. 19.00 i Alme- kl 19.00 Välkommen! Idépolitiskt seminarium 5/7 dalen 15.00-17.00, Wisby Hotel Stefan Löfven Ekonomiskt seminarium 6/7 Almedalen lördag 7/7 kl. 15 12.00-13.30, Gotlands museum www.kristdemokraterna.se 112 ALMEDALSVECKAN 2012 TORSDAG FREDAG ALMEDALSVECKAN 2012 113 Kontakt: Karin Glaumann, 0768254217, jordbrukspolitik för Kom, mingla och lyssna på ett panelsam- 070 - 345 68 59, Kontakt: Cecilia Eriksson, 08-519 264 06, Kontakt: Ellen Pettersson, 0702 440733, Fredag Annie Lööf: 5/7 14.00-14.45, Lena Ek: 4/7 kristdemokratisk profil vis kan allas kompetens, engagemang, [email protected] 2010-talet ut? tal med representanter från olika re- [email protected] [email protected] [email protected], www.digidel.se 10.15-11.15, Eskil Erlandsson: 6/7 10.15- Arrangör: Kristdemokraterna kreativitet och energi tillvaratagas. www.swedishwaterhouse.se Arrangör: EU-kommissionens och ligiösa samfund som diskuterar relati- www.almega.se www.kulturradet.se 11.15, Anna-Karin Hatt: 4/7 15.00-16.00 , Rösta på dig själv via Aktiv Demokrati. onen mellan sex och religion, både Hur ska miljöpolitiken se Kontakt: Annica Roos, 072-716 38 67, Medverkande: Robert Wensman, Aktiv Europa-parlamentets Sverigekontor Moderaternas nickedockor? Seminarium Religionskritik som Seminarium internationellt och i Sverige. Världen idag ut i framtiden? 6 juli [email protected] Tid: 15:00 - 16:30 Demokrati. Övriga allianspartier om främlingsfientlighet - Tid: 17:00 - 18:15 Kontakt: Pernilla Springfeldt, Arrangör: Sveriges Radio Arrangör: Miljöaktuellt Centerpartiets dag www.centerpartiet.se Plats: Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6 Kontakt: Robert Wensman Islamofobi och antisemi- Plats: Clematis, Strandgatan 20 08-6421097 / 0739947957, biståndspolitiken.
    [Show full text]
  • Birgitta Sellén Vill Att Staten Ska Kunna Avlyssna Alla Dina Telefonsamtal, Läsa All Din Epost Och Se Alla Webbsidor Du Kollar På
    Birgitta Sellén vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 2 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Liselott Hagberg vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 3 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Mauricio Rojas vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 4 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen genom kvittning. Peder Wachtmeister vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 6 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Yvonne Andersson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 11 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Jeppe Johnsson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 12 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Annicka Engblom vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 14 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Alf Svensson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på.
    [Show full text]
  • En Nedre Promillegräns För Sjöfylleri (CU14) Från Och Med Den 1 Juni 2010 Skärps Reglerna För Sjöfylleri
    En nedre promillegräns för sjöfylleri (CU14) Från och med den 1 juni 2010 skärps reglerna för sjöfylleri. Det blir en nedre gräns på 0,2 promille. Gränsen gäller de som för fram båtar och segelbåtar som är minst tio meter och som kan gå 15 knop eller snabbare. Gränsen gäller även personer som har uppgifter på båten som är av stor betydelse för säkerheten till sjöss. De nya reglerna innebär också att polisen och kustbevakningen får rätt göra rutinmässiga alkoholtester för att kontrollera nykterheten och sjösäkerheten i svenska vatten. • Proposition/skrivelse 2009/10:76 • Utskottsbetänkande 2009/10:CU14 • Protokoll 2009/10:111 (debatt och beslut 2010-04-28) Betänkande 2009/10:CU14 En nedre promillegräns för sjöfylleri MER INFORMATION Behandling av 2009/10:CU14 200910CU14 (280 kbyte) Civilutskottets betänkande 2009/10:CU14 En nedre promillegräns för sjöfylleri Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:76 En nedre promillegräns för sjöfylleri samt två motioner som väckts med anledning av propositionen och två motioner från den allmänna motionstiden 2009. I propositionen föreslås att straffansvaret för sjöfylleri utvidgas genom att det införs en fast, nedre promillegräns på 0,2 promille alkohol i blodet motsvarande 0,10 milligram per liter i utandningsluften. Straffansvaret föreslås gälla den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss förutsatt att fartyget antingen med motordrift kan framföras med en hastighet om minst 15 knop eller har ett skrov med en största längd av minst tio meter. Regeln föreslås gälla både yrkessjöfart och fritidssjöfart. Även straffansvaret för grovt sjöfylleri föreslås bli utvidgat så att ansvar kan följa direkt vid en alkoholkoncentration om minst 1,0 promille i blodet motsvarande 0,50 milligram per liter i utandningsluften.
    [Show full text]
  • Riksdagens Protokoll 2015/16:23 Fredagen Den 6 November
    Riksdagens protokoll 2015/16:23 Fredagen den 6 november Kl. 09.00–10.18 § 1 Justering av protokoll Protokollet för den 21 oktober justerades. § 2 Anmälan om kompletteringsval Talmannen meddelade att Socialdemokraternas riksdagsgrupp anmält Anna Vikström som suppleant i socialförsäkringsutskottet under Mathias Tegnérs ledighet och Anders Lönnberg som suppleant i näringsutskottet under Åsa Westlunds ledighet. Talmannen förklarade valda under tiden den 6 november 2015– 30 april 2016 till suppleant i socialförsäkringsutskottet Anna Vikström (S) suppleant i näringsutskottet Anders Lönnberg (S) § 3 Anmälan om fördröjt svar på interpellation Följande skrivelse hade kommit in: Interpellation 2015/16:140 Till riksdagen Interpellation 2015/16:140 Högre kvalitet i hemtjänsten av Lars-Arne Staxäng (M) Interpellationen kommer att besvaras den 24 november 2015. 1 Prot. 2015/16:23 Skälet till dröjsmålet är redan inbokade engagemang. 6 november Stockholm den 5 november 2015 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Socialdepartementet Åsa Regnér (S) Enligt uppdrag Marianne Jenryd Expeditionschef § 4 Anmälan om faktapromemoria Talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen hade kommit in och överlämnats till utskott: 2015/16:FPM10 Handlingplan kapitalmarknadsunion KOM(2015) 468 till finansutskottet § 5 Ärenden för hänvisning till utskott Följande dokument hänvisades till utskott: Propositioner 2015/16:40 och 41 till utrikesutskottet 2015/16:43 till socialutskottet 2015/16:44 till utbildningsutskottet Svar på § 6 Svar på interpellation 2015/16:55 om riksdagens inflytande på interpellationer filmpolitiken Anf. 1 Kultur- och demokratiminister ALICE BAH KUHNKE (MP): Herr talman! Jörgen Warborn har frågat mig om jag kommer att åter- komma till riksdagen med en proposition om framtidens filmpolitik. Den nuvarande filmavtalsmodellen har inneburit en bristande politisk förankring av filmpolitiken i riksdagen.
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Västra Götalands
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Västra Götalands län 2014-09-15 — 09-19 Dnr: 201-32222-2014 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Västra Götalands läns södra Plats: Nova Arena, Innovatumområdet, Nohabgatan, Trollhättan Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Agnetha Ericsson Justerat: Elin Hagström Bilaga 1 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 27 795 22,26 5 292 19,04 Centerpartiet 9 423 7,54 2 231 23,68 Folkpartiet liberalerna 6 145 4,92 1 352 22,00 Kristdemokraterna 6 376 5,11 1 375 21,57 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 38 791 31,06 7 520 19,39 Vänsterpartiet 6 520 5,22 1 794 27,52 Miljöpartiet de gröna 7 534 6,03 1 455 19,31 Sverigedemokraterna 18 773 15,03 5 246 27,94 Feministiskt initiativ 2 484 1,99 1 057 42,55 Övriga partier 1 051 0,84 338 32,16 Summa giltiga röster 124 892 27 660 22,15 Ogiltiga röster 1 346 1,07 (varav blanka 1 314 1,04) Summa avgivna röster 126 238 Röstberättigade 147 255 Valdeltagande 85,73 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • Politikers Yrken 7 1998 Industriförbundet Stockholm
    PolitikersYrken 2010/11 - en undersökning av riksdagsledamöternas yrkesbakgrund efter riksdagsvalet 2010 Utdrag av rapporten för Sveriges riksdag Pol. Mag. Eskil Engnér PolitikersYrken 2010/11 © Eskil Engnér Förord Riksdagen fattar dagligen beslut som påverkar näringslivets verksamhet och resultat. Samtidigt utgör framgångsrika småföretag och ett konkurrenskraftigt näringsliv grunden för vår välfärd. Det är därför angeläget att beslutsfattare har god kunskap om att driva egna företag eller erfarenhet som anställda i olika befattningar i näringslivet. En intressant fråga är därför i vilken utsträckning som lagstiftarna genom sin tidigare yrkesverksamhet har kunnat skaffa sig sådan kunskap och erfarenhet. Pol. Mag. Eskil Engnér har sedan 1988 i anslutning till riksdagsvalen låtit undersöka yrkesbakgrund hos riksdagskandidater och riksdagsledamöter. Riksdagskandidatundersökningarna har genomförts före valet. De har sedan efter valet följts upp med ledamotsundersökningar av de ledamöter som valdes in i riksdagen. Dessa undersökningar – liksom motsvarande undersökningar som gjorts i vissa landstings- och kommunalval – har visat att personer med yrkesbakgrund från den privata sektorn (privatanställda och egna företagare) är underrepresenterade i politiska beslutsfattande församlingar – inte minst i Sveriges riksdag. PolitikersYrken 2010/11 belyser och analyserar yrkesbakgrunden hos riksdagsledamöterna efter valet 2010. Underlaget för undersökningen utgörs av riksdagsledamöter samt statsrådsersättare riksdagsåret 2010/11 presenterade på www.riksdagen.se
    [Show full text]
  • Marknadsföringsstrategier I Personvalskampanjer
    Marknadsföringsstrategier i en personvalskampanj Sammanfattning Marknadsföringsstrategier i personvalskampanjer Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 hp 2008-06-02 Författare: Linda Andersson - 830721 Lars Püss - 660215 Handledare: Navid Ghannad Examinator: Navid Ghannad i Förord Vi tycker att detta uppsatsarbete har varit lärorikt genom att vi inte bara undersökt ett rent marknadsföringsrelaterat ämne utan att det även inkluderat statsvetenskapen. Vi vill speciellt tacka de personer som har ställt upp som underlag i vår empiri, Rolf Gunnars- son, Birgitta Ohlsson, Gustav Fridolin, Mattias Goldmann, Henrik von Sydow, Thomas Idergaard och Carl Fredrik Graf. Detta arbete hade inte varit möjligt att genomföra utan den hjälp vi har fått från våra familjer att kontrolläsa vår text och ifrågasätta våra resonemang, så vi vill rikta ett stort tack till dem! Slutligen vill vi rikta ett stort tack till vår handledare, Navid Ghannad, utan vars hjälp och stora engagemang hade gjort vårt arbete med denna uppsats betydligt svårare. Halmstad 2 juni, 2008 Linda Andersson Lars Püss Omslag: Riksdagshuset i Stockholm. Foto: Holger Staffansson. i Sammanfattning Uppsatsens titel: Marknadsföringsstrategier i personvalskampanjer Seminariedatum: 2008-06-02 Ämne/kurs: FÖ6015 – Självständigt uppsatsarbete, 15 hp Författare: Linda Andersson och Lars Püss Handledare: Navid Ghannad Nyckelord: Politik, marknadsföring, personvalskampanjer, personligt va- rumärke och marknadsföringsstrategi Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur man skulle kunna utforma en marknadsföringsstrategi för personvalskandidater i Sverige. Vidare vill vi även studera hur man kan applicera de traditionella marknadsföringsstrategierna som normalt används till att marknadsföra produkter och tjänster även till att positio- nera idéer och människor. Frågeställning: Beskriva hur man kan använda sig av marknadsföringsstrategi- er i personvalskampanjer.
    [Show full text]
  • Politik Efter Valet 2006
    Sven Wimnell 061023+061031+070110: Politik efter valet 2006. (http://wimnell.com/omr36-39p.pdf) 117 Statsbudgetens avsnitt om jobbavdraget. Innehåll 121 Kommentarer. 3 Alliansens sänkta inkomstskatter. 122 Några artiklar om skatter mm. 122 Nya a-kassan slår mot lågavlönade. 4 Regeringsförklaringen 6 oktober 2006. 124 Fler blev arbetslösa med nytt sätt att mäta. 19 Ministrarna i den nya regeringen. 125 Minskad fastighetsskatt påverkar redan inflationen. 25 Regeringsförklaringen - punkt för punkt. SVT Nyheter. 27 Gamla socialdemokratiska regeringen. 126 Förslag till statsbudget för 2007. 42 Sveriges statsministrar. 127 Statsbudget för 2007. Innehållsförteckning. 43 Den nya regeringen med Alliansen. Antagande. 131 Innehållet i några utredningar som finns på Internet. 44 Den nya riksdagens ledamöter. 131 Sven Wimnell 050522+050605: De borgerliga partiernas 55 Socialdemokraternas skuggregering. skatteförslag. Och annat om skatter, bidrag och moral. Bostadsbidrag. TV-licens. 57 LOs ordf. Wanja Lundby-Wedin om regeringsförklaringen (http://wimnell.com/omr36-39h.pdf) 58 LO om ny lönerapport. 58 Lönerapport år 2006. Från LO.se 061010. 132 Sven Wimnell 050920: Välfärd, skatter, arbete, tillväxt. 75 DNs ledarskribenter. http://wimnell.com/omr36-39i.pdf) 77 Partiledardebatt i riksdagen 061011. 133 Sven Wimnell 051106+051109: Tillstånd och förändringar utomlands och i Sverige oroar. Vad göra ? Samhällsplaneringens 96 Statsråd och public service. problem. Hur ska man kunna förbättra världen? (http://wimnell.com/omr40z.pdf) 105 Globaliseringen. 135 Sven Wimnell 051120: Det viktigaste problemet är: välfärden 108 Strukturomvandlingar, arbetslöshet och ny politik. och välfärdsfördelningen, inte arbetslösheten. (http://wimnell.com/omr40za.pdf) 110 Inkomst efter skatt 2006 . 111 De borgerliga gynnar i valet 2006 mest de höga inkoms- 137 Sven Wimnell 060111+tillägg 060130: Om LO-rapporten Vad terna.
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Hallands
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Hallands län 2014-09-15 — 09-19 Dnr: 201-6909-14-1 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Hallands län Plats: Landstatshuset, Halmstad Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Sigrid Josefson Justerat: Julia Westerling Bilaga 1 Länsstyrelsen i Hallands län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 57 261 27,72 11 728 20,48 Centerpartiet 17 367 8,41 4 193 24,14 Folkpartiet liberalerna 11 807 5,72 2 363 20,01 Kristdemokraterna 8 988 4,35 2 120 23,59 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 58 562 28,35 14 174 24,20 Vänsterpartiet 7 785 3,77 1 470 18,88 Miljöpartiet de gröna 12 184 5,90 2 361 19,38 Sverigedemokraterna 26 555 12,86 7 914 29,80 Feministiskt initiativ 3 766 1,82 1 623 43,10 Övriga partier 2 284 1,11 594 26,01 Summa giltiga röster 206 559 48 540 23,50 Ogiltiga röster 2 099 1,01 (varav blanka 2 039 0,98) Summa avgivna röster 208 658 Röstberättigade 238 402 Valdeltagande 87,52 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Hallands län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Örebro
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Örebro län 2014-09-15 — 09-18 Dnr: 201-5294-2014 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Örebro län Plats: Länshuset, Stortorget Örebro Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Rickard Linde Justerat: Anna Mia Johansson Bilaga 1 Länsstyrelsen i Örebro län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 35 070 18,58 6 056 17,27 Centerpartiet 10 546 5,59 2 505 23,75 Folkpartiet liberalerna 8 053 4,27 1 880 23,35 Kristdemokraterna 9 771 5,18 3 326 34,04 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 69 604 36,89 13 580 19,51 Vänsterpartiet 10 183 5,40 2 088 20,50 Miljöpartiet de gröna 12 013 6,37 2 485 20,69 Sverigedemokraterna 27 126 14,37 8 024 29,58 Feministiskt initiativ 4 567 2,42 1 949 42,68 Övriga partier 1 771 0,94 605 34,16 Summa giltiga röster 188 704 42 498 22,52 Ogiltiga röster 1 941 1,02 (varav blanka 1 858 0,97) Summa avgivna röster 190 645 Röstberättigade 219 922 Valdeltagande 86,69 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Örebro län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • Bet. 2017/18:TU22 Uppskov Med Behandlingen Av Vissa Ärenden
    Trafikutskottets betänkande 2017/18:TU22 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden Sammanfattning I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen medger att behandlingen av vissa ärenden får skjutas upp till nästa riksmöte. 1 2017/18:TU22 Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Utskottets överväganden ................................................................................. 4 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden .............................................. 4 Särskilt yttrande .............................................................................................. 5 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden (M, C, L, KD) ...................... 5 Bilaga Motionsyrkanden som föreslås bli uppskjutna till nästa riksmöte .................. 6 2 2017/18:TU22 Utskottets förslag till riksdagsbeslut Uppskov med behandlingen av vissa ärenden Riksdagen medger att behandlingen av a) de motionsyrkanden som finns upptagna i bilagan, b) de övriga ärenden som kan komma att hänvisas till utskottet under återstoden av innevarande riksmöte får skjutas upp till nästa riksmöte. Stockholm den 14 juni 2018 På trafikutskottets vägnar Karin Svensson Smith Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Svensson Smith (MP), Jessica Rosencrantz (M), Pia Nilsson (S), Suzanne Svensson (S), Edward Riedl (M), Lars Mejern Larsson (S), Sten Bergheden (M), Leif Pettersson (S), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M), Per Klarberg (SD), Nina Lundström (L), Robert Halef
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]