Verksamhetsberättelse

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Verksamhetsberättelse VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 – 2016 INNEHÅLL 1 Inledning ................................................................................................................3 2 Partistyrelsen och verkställande utskottet ......................6 2.1 Partistyrelsens sammansättning ........................................................................6 2.2 Verkställande utskottets sammansättning m.m. ...........................................6 2.3 Ansvariga i partistyrelsen ......................................................................................6 2.4 Internationella samordningsgruppen (ISG) ....................................................7 2.5 Organisations- och stadgegruppen (OSG) .....................................................7 2.6 Kvinnonätverket ........................................................................................................8 2.7 Utsedda arbetsgrupper ..........................................................................................8 2.8 Utsedda styrelser .....................................................................................................9 2.9 Utsedda representanter för Vänsterpartiet i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ...................................................9 2.10 Talespersoner ...................................................................................................... 10 2.11 Antagna dokument ...........................................................................10 2.12 Urval av rapporter och utredningar ...............................................................11 2.13 Urval av övriga beslut och diskussioner 11 3 Partikansliet....................................................................................................12 3.1 Central verksamhet .............................................................................................. 13 4 Medlemsutveckling .................................................................................18 5 Andra valda partiorgan ........................................................................18 5.2 Riksdagsgruppen .................................................................................................. 18 5.3 SKL-gruppen........................................................................................................... 26 5.4 Europaparlamentsgruppen ................................................................................ 27 forts. nästa sida 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2016 6 Övriga verksamheter .............................................................................29 6.1 Vänsterns internationella forum (VIF)............................................................ 29 6.2 Syninge kursgård .................................................................................................. 30 6.3 Stiftelsen Vänsterpartiet ..................................................................................... 30 Bilaga 1 Talarstatistik från partistyrelsens möten under kongressperioden ............. 31 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2016 1 INLEDNING För fem år sedan, 2011, publicerades en skrift som skulle få stor betydelse för Vän- sterpartiet. Det var Framtidskommissionens slutrapport. Framtidskommissionen hade uppdraget att föreslå en ”genomgripande strategi för partiets roll och utveck- ling” som sträckte sig över en tid längre än en kongressperiod med syfte att lyfta partiets ”opinionsstöd, attrahera fler människor och bli en relevant politisk kraft för framtiden”. Det var ett omfattande arbete: kommissionen reste runt, arrangerade regionala konferenser med mer än 500 deltagare och mottog hundratals förslag och lade fram förslag till kongressen. Därför var förslagen inte bara ovanligt väl förank- rade – de var också realistiska. När vi nu fem år senare blickar tillbaka, går det att se att mycket är genomfört, men att de stora utmaningarna kräver betydligt mer av oss än vi först trodde. Bland de mål som uppnåtts vill kan särskilt fyra saker framhållas: 1. Det är ett stort framsteg att Vänsterpartiet medlemsmässigt vuxit snabbare än under de senaste femtio åren. Att engagera fler är helt centralt för ett parti som har ambitioner att bli ett starkt folkrörelseparti. Vi är idag på många ställen ett med- lemsmässigt dubbelt så stort parti som vi var när Framtidskommissionen startade sitt arbete. 2. Att bli det första partiet i Sverige som uppnått hälften eller fler kvinnor på alla beslutande nivåer i partiet är en historisk seger som är viktig för ett starkt femi- nistiskt parti som vårt. 3. Att sätta frågan om vinster i välfärden på den politiska dagordningen har varit ovanligt framgångsrikt ur ett politiskt perspektiv: högern och riskkapitalisterna har tvingats retirera, socialdemokraterna har ändrat sin inställning och Vänster- partiet har äntligen blivit förknippat med en fråga. 4. Det är en stor och positiv förändring att vi, kanske för första gången i vår his- toria, målmedvetet talar om vilka konkreta framsteg som vi uppnår. Sedan 2014 har vi förhandlat fram fler anställda i äldreomsorgen, 2 miljarder kronor årligen, vi har tagit bort stupstocken i sjukförsäkringen och Fas 3, höjt tak och golv i a-kassan, sänkt skatten för folk med låga pensioner, drivit igenom gratis medicin och glasögon för barn. Förslagen har bidragit till att minska inkomstskillnaderna inte minst mellan könen. Flera av målen är också påbörjade, såsom att bygga starkare strategier för utompar- lamentarisk opinionsbildning, nå mer samordning i det parlamentariska arbetet, att stärka styrelser lokalt, bättre backa upp våra förtroendevalda, förändra interninfor- mationen i ett samlat IT-projekt och stärka studierna. Många av dem återkommer i den stora studiesatsning som startar våren 2017 under namnet partiföreningsskolan. 3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2016 Om vi har lyckats med mycket och påbörjat resten är det ändå ett mål som vi tydligt inte lyckats med: att få partiet att växa i väljarkåren. Det kräver mycket mer än vi trodde att göra vårt parti välkänt, omtyckt och väljbart. Det är ett väldigt stort glapp mellan de stora skaror som kan tänka sig att rösta på Vänsterpartiet och de som i slutändan gör det. Därför bör mycket mer tid och resurser satsas på det. Det bör vara det viktigaste målet för nästa partistyrelse. Kongressperioden 2014–2016 har präglats av två stora valrörelser och en inställd. Först ut var valet till EU-parlamentet 25 maj 2014, därefter val till riksdag, landsting och kommuner 14 september 2014. Och sist det extra val som affischerades till våren 2015, men som istället löstes av den s.k. Decemberöverenskommelsen. När valen var över hade vi avsatt en borgerlig statsminister, fått in Vänsterpartiets fråga som en av valets viktigaste och vunnit rekordmånga nya medlemmar. Valet 2015 innebar starkare resultat i landstingen och kommunerna än tidigare. I landstingen gick Vänsterpartiet fram till 7,08 procent vilket är en bit från toppnote- ringen 8,3 procent 2002 men bättre än resultatet från 2006 på 6,1 procent. I kommun- valet ökade Vänsterpartiet från 5,57 procent 2010 till 6,44 procent. Ändå slutade valet med besvikelse: Vänsterpartiet, ett av de partier som hade störst förväntningar på att lyckas, ökade bara 0,1 procentenhet jämfört med riksdagsvalet 2010. Partistyrelsen genomförde ett ambitiöst utvärderingsarbete kring båda valrörelserna, två enkäter till partiföreningar och distrikt, en grupp sammansatt av externa sakkun- niga och en egen sammanfattning av alla utvärderingar. Vänsterpartiet gick till val med parollen ”Inte till salu” och fokuserade mycket av vår energi på de privata vinsterna i välfärden. De var en framgång på så sätt att det bröt decennier av privatiseringsoffensiv och att den enligt Moderaternas egna valutvärde- ring bidrog till valförlusten. Vinstfrågan var en av de tre tyngsta sakfrågorna i val- debatten den sista månaden – det är ett ovanligt stort genomslag för Vänsterpartiets profilfråga – och gav oss en tydligare, om än fortfarande alltför otydlig profil (fortfa- rande placerade vi oss som det sjunde tydligaste partiet när väljarna tillfrågades om de kände till vad partierna gått till val på). När valet var slut och förhandlingar med S-MP-regeringen började var det en stor tillgång att så tydligt ha drivit vinstfrågan: utan fokuseringen hade vi inte uppnått samma resultat. Vi lyckades inte växa väljarmässigt på riksnivå, dels för att Socialdemokraterna anpassade sig till våra krav kring vinsterna i välfärden, dels för att andra frågor var högre på de potentiella väljarnas agenda. Vår egen valrörelse var framgångsrik tills dynamiken togs över av andra aktörer. Sverigedemokraternas framgångar skapade ett fokus på invandring och flyktingpolitik som ändrade spelplanen. I spåren av denna debatt lyckades Fi att framgångsrikt skapa intresse inför valet till EU-parlamentet och även att övertyga en del av väljarkåren att stödrösta i riksdagsvalet. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014-2016 Valet pekar också på några andra intressanta faktorer. Efter Socialdemokraterna och Moderaterna är det inget annat parti som har förtroende på så många olika områden som Vänsterpartiet. Valrörelsen var också välplanerad och med högre aktivitetsnivå än tidigare på många håll, framför allt i större städer och i andra starka fästen. Den stora tillströmningen av nya medlemmar sedan förra valet märktes tydligt av i form av fler aktiva valarbetare. Resultatet visar på en ytterligare utmaning för Vänsterpartiet: de regionala skill- naderna. Vi backar i riksdagsvalet i många län, mestadels glesbygdslän, och ökar i storstadslän eller angränsande
Recommended publications
  • Stärkt Skydd Mot Tvångsäktenskap Och Barnäktenskap Samt Tillträde Till Europarådets Konvention Om Våld Mot Kvinnor
    2013/14 mnr: Ju25 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. pnr: V64 Motion till riksdagen 2013/14:Ju25 av Marianne Berg m.fl. (V) med anledning av prop. 2013/14:208 Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen antar 1 kap. 8 a § regeringens förslag till lag om ändring i lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap med den ändringen att paragrafen får den lydelse som framgår av bilaga 1. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ska utvärdera konsekvenserna av de föreslagna lagändringarna. Inledning Vänsterpartiet välkomnar regeringens proposition om ett stärkt skydd mot barnäktenskap och tvångsäktenskap och ställer sig bakom majoriteten av förslagen. Vi är bl.a. positiva till att barn inte längre kan få dispens för att gifta sig och att det införs ett nytt brott, äktenskapstvång, som kriminaliserar den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att gifta sig eller ingå en äktenskapsliknande förbindelse. Till skillnad från regeringen anser dock Vänsterpartiet att tvångsäktenskap, utländska barnäktenskap och fullmaktsäktenskap inte ska kunna erkännas i Sverige. Undantagsregeln för erkännande av sådana äktenskap ska tas bort. 1 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.:Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Erkännande av tvångsäktenskap, utländska barnäktenskap och fullmaktsäktenskap Vänsterpartiet anser som ovan anförts att undantagsregeln för erkännande av tvångsäktenskap, utländska barnäktenskap och fullmaktsäktenskap i 1 kap. 8 a § andra stycket. lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap (IÄL) ska tas bort. Vår lagstiftning ska fungera dels som ett skydd för människor som riskerar att få sina mänskliga rättigheter kränkta, dels som ett normerande verktyg för att få till attitydförändringar i samhället.
    [Show full text]
  • Omställningsstöd För Riksdagsledamöter
    2012/13 mnr: K7 pnr: V51 Motion till riksdagen 2012/13:K7 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av framst. 2012/13:RS7 Omställningsstöd för riksdagsledamöter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen beslutar om ändring i lagen om ekonomiska villkor för riks- dagens ledamöter 13a kap. 1 § sista meningen enligt vad som anförs i motionen. 2. Riksdagen beslutar om ändring i lagen om ekonomiska villkor för riks- dagens ledamöter 13 kap. 1 § sista meningen enligt vad som anförs i mot- ionen. 3. Riksdagen beslutar att 13a kap. 12 § i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter tillförs en ny punkt enligt vad som anförs i motion- en. Reglerna ska gälla alla som väljs in 2014 Förslagen i propositionen grundar sig på Villkorskommitténs utredning 2012/13:URF1 Omställningsstöd för riksdagsledamöter. I direktiven till denna utredning angavs att de nya bestämmelserna inte ska gälla för de leda- möter som invaldes till riksdagen före 2014. Vänsterpartiet anser att det enda rimliga är att samma regler och villkor gäller för alla som inväljs och vi avslår förslaget att de ledamöter som redan suttit en eller flera mandatperioder ska få förmånligare regler än de som kommer som nyvalda. Vi föreslår att riksdagen beslutar att det nya kapitlet 13a 1 § sista mening- en i lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter ges följande ly- delse: ”Bestämmelserna i detta kapitel gäller för ledamöter som väljs in i riksdagen genom valet 2014 eller som inträder senare i riksdagen.” Detta bör riksdagen besluta. 1 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på Ledamöter som tidigare lämnat riksdagen dokumentegenskap.
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • Politiska Argument För Och Emot Konkurrensutsättning Av Välfärdstjänster
    Politiska argument för och emot konkurrensutsättning av välfärdstjänster Bakgrundsrapport till SNS forskningsprogram ”Från Välfärdsstat till Välfärdssamhälle” 2012-10-24 1 Kontakt Cecilia Bruzelius email: [email protected] 2 INLEDNING ..................................................................................................................................................... 5 RAPPORTENS SYFTE OCH STRUKTUR .............................................................................................................. 5 METOD ............................................................................................................................................................ 5 Material och urval ...................................................................................................................................... 5 Argument – kategorier, citat och genomläsning ........................................................................................ 5 DOKUMENT ..................................................................................................................................................... 6 Regeringsförklaringar ................................................................................................................................ 6 Valmanifest ................................................................................................................................................ 6 Partiprogram .............................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Narkotikapolitik
    2009/10 mnr: So312 pnr: v302 Motion till riksdagen 2009/10:So312 av Elina Linna m.fl. (v) Narkotikapolitik 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning ............................................................................. 1 3 Inledning .............................................................................................. 3 4 Välfärd mot droger ............................................................................... 3 5 Kvinnor och män med missbruksproblem ............................................ 4 6 Samhället och narkotikan ..................................................................... 5 7 Socialpolitik eller kriminalisering ........................................................ 6 8 Stigmatiseringen av människor med missbruksproblem ...................... 6 9 Kriminaliseringen av eget bruk ............................................................ 7 10 Vård till alla med missbruksproblem.................................................... 8 11 Helhetssyn och mångfald ..................................................................... 9 12 Våld mot missbrukande kvinnor ........................................................ 10 13 Kriminalvården................................................................................... 11 14 Friare behandlingsformer ................................................................... 12 15 Bättre vård på anstalt .......................................................................... 13 16 Tullen och polisen .............................................................................
    [Show full text]
  • Analys Av DIGG:S Policy För Utveckling Av Programvara
    Utfärdare: Björn Lundell Analys av DIGG:s policy för utveckling av programvara Analys av DIGG:s policy för utveckling av programvara Professor Björn Lundell, P !D. "oft#are "ystems $esearch Group %ögskolan i "kövde &jorn.lundell'his!se Förord Denna rapport presenterar en analys av DIGG:s policy för utveckling av programvara1 (Dnr. 2019-136). Den analys som redovisas i rapporten har genomförts av Dr. Björn Lundell, professor i datavetenskap vid %ögskolan i "kövde, inom ramen för ett oberoende uppdrag. Av dessa skäl ska rapportens inne 2ll, med alla eventuella felaktigheter och brister, inte uppfattas som något st1llningstagande från DIGG. Rapporten har utvecklats inom ramen för en analys som genomförts på uppdrag av DIGG utifrån ett av DIGG identifierat behov av att sakkunniggranska den policy för utveckling av programvara som publicerades den 5 maj 2019. Rapportens inne 2ll 1r t1nkt att kunna utgöra ett stöd för &2de DIGG och andra myndigheter som i sin myndighetsutövning, på ett eller annat s1tt, har behov av att förhålla sig till programvara, vilket inkluderar s2väl användning, anskaffning och utveckling (samt vidareutveckling) av programvara. De värderingar, st1llningstaganden oc rekommendationer som redovisas i rapporten tillskrivs författaren och ska inte uppfattas som något beslut av någon myndighet. I sammanhanget ska betonas att författaren har en l2ng bakgrund och erfarenhet av socio-teknisk forskning inom området datavetenskap, med betydande fokus på öppen programvara, öppna standarder och andra former av öppenhet från de senaste decenniernas forskning. 4ven om författaren bedrivit forskning i samverkan med juridisk expertis och från denna publicerat resultat som redovisar en rad juridiska utmaningar som relaterar öppen programvara i vetenskapliga fora, ska denna rapport inte uppfattas som en juridisk vägledning.
    [Show full text]
  • Utgiftsområde 12 Ekonomisk Trygghet För Familjer Och Barn
    2007/08 mnr: Sf267 pnr: v453 Motion till riksdagen 2007/08:Sf267 av Lars Ohly m.fl. (v) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1 Sammanfattning Vänsterpartiet föreslår att en individualisering av föräldraförsäkringen skall genomföras 2008. Vi avvisar regeringens förslag om jämställdhetsbonus. Vi föreslår en höjning av underhållsstödet med 200 kr och att det samtidigt vär- desäkras. De försämringar av sjukförsäkringen om sänkt tak och förändrad beräkningsgrund för SGI som regeringen genomfört innebär neddragningar även inom föräldraförsäkringen. Därmed anvisas medel även inom detta ut- giftsområde för att återställa dessa försämringar. Vi avvisar regeringens för- slag om ändrat mål för politikområdet Ekonomisk familjepolitik eftersom det helt motverkar syftet att politiken skall leda till minskade klyftor. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att godkänna mål som regeringen föreslår för politikområdet Ekonomisk familjepolitik samt att godkänna att det tidigare målet för politikområdet upphör att gälla (av- snitt 2.4 i budgetpropositionen). 2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt uppställning: Anslag Regeringens förslag Förändring (tkr) (tkr) 21:2 Föräldraförsäkring 29 387 000 2 031 000 21:3 Underhållsstöd 2 090 000 470 000 21:8 Bostadsbidrag 3 199 000 –3 199 000 Summa: – 698 000 1 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 3 Ändrat mål Ekonomisk familjepolitik Målen inom den ekonomiska familjepolitiken har till övergripande syfte att inom ramen för den generella välfärden minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn. För den ekonomiska familjepoli- tiken innebär det konkret att omfördela resurser till barnfamiljer med låg ekonomisk bärkraft för att dessa ska ha råd att hålla sig med goda och tillräck- ligt rymliga bostäder.
    [Show full text]
  • Den Odemokratiska Lobbyingen?
    Lunds universitet STVK02 Statsvetenskapliga institutionen VT16 Handledare: Maria Hedlund Den odemokratiska lobbyingen? - En utvärderande idealtypsanalys om regleringen av lobbying och karantäntid Lovisa Röjd Abstract Sweden has no legislated regulation for lobbying, but there is a huge on going discussion about the benefits and disadvantages with lobbying related to democratic values. This essay is studying parliamentary bills from 2000-2015, which has been raised in the question and the essay is embracing a democratic view where Robert Dahl’s theory about democracy is used as a foundation to the ideal types openness and political equality. The parliamentary bills are suggesting regulations as a registration of lobbyists, a code of conduct, an education and a quarantine-time. The aim with the essay is to investigate what a regulation of lobbying and the insertion of quarantine have for impact on openness and political equality. The result is that the parliamentary bills are taking openness in consideration a lot more than the political equality. Most suggestions are based on that lobbying have to be more open but the problem with inequality is not handled in the same extent. A several suggestions are even decreasing the political equality. Since the parliamentary bills do not handle the democratic ideal types to the extent that is necessary, it can lead to a democratic deficit in the debate of regulation. Nyckelord: Lobbying, reglering, öppenhet, politisk jämlikhet, karantäntid, Robert Dahl, idealtyper. Antal ord: 9 954 ABSTRACT 1 INLEDNING
    [Show full text]
  • Olovlig Tobaksförsäljning
    2009/10 mnr: So17 pnr: v50 Motion till riksdagen 2009/10:So17 av Elina Linna m.fl. (v) med anledning av prop. 2009/10:207 Olovlig tobaksförsäljning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som an- förs i motionen om att tobaksförsäljning bör vara licenspliktig. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som an- förs i motionen om att s.k. dold försäljning av tobak bör införas. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som an- förs i motionen om att bildinformation om tobakens hälsorisker bör införas på förpackningarna. Inledning Det övergripande målet för den svenska tobakspolitiken är att minska tobaks- bruket. De nationella etappmålen för tobaksområdet togs fram 2003 och är följande: en tobaksfri livsstart från år 2014 en halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa en halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest att ingen ofrivilligt ska utsättas för rök i sin omgivning. Tobaksvanor grundläggs ofta i unga år. Att förhindra att barn och ungdomar hamnar i tobaksberoende är ett av tobakslagens viktigaste syften. Försäljning av tobaksvaror får inte ske till den som är under 18 år. Undersökningar visar dock att ålderskontrollen inte alltid fungerar. Ett stort antal ungdomar under 18 år lyckas, trots att det är förbjudet, fortfarande köpa tobaksvaror. Det finns därför ett behov av att se över hur man bättre kan upprätthålla åldersgränsen vid försäljning av tobak. Tobakshandel är sedan 1960-talet en fri näring, vilket innebär att i princip alla näringsidkare kan sälja tobak.
    [Show full text]
  • Och Löneomräkning Inom Kultursektorn
    2009/10 mnr: Kr278 pnr: v356 Motion till riksdagen 2009/10:Kr278 av Siv Holma m.fl. (v) Pris- och löneomräkning inom kultursektorn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur pris- och löneomräkningen kan utformas på ett mer rättvist sätt än i dag för att mot- verka urholkningen av anslagen inom kultursektorn. Motivering Uppräkning av anslagen för ökade kostnader för hyror, priser och löner är otillräcklig. En del verksamheter, exempelvis den fria scenkonsten, amatör- kulturens centralorganisationer, arrangörer, litteratur- och tidskriftsstödet liksom hemslöjden, får ingen uppräkning alls. Ekonomin har under många år gröpts ur, och de får allt svårare att överleva. I en del fall höjs dessa anslag, men då kallas det för reform och urgröp- ningen ökar på grund av att även reformen ska finansieras med de otillräck- liga uppräkningarna. På utgiftsområdet 17 ”Kultur, medier, trossamfund och fritid” omfattar 2010 drygt 11 362 miljoner kronor. Av denna summa har 8 854 miljoner kronor blivit uppräknade med pris- och löneuppräkning. Uppräkningssumman ligger på 280 miljoner kronor och motsvarar ca 3,16 procent. Av dessa har 46,4 miljoner kronor omprioriterats med en generell neddragning på 1,5 procent. Detta ger felaktiga förväntningar. Uppräkningen är beräknad på föregå- ende års pris- och löneförändringar och ska täcka de omkostnader som redan inträffat. De verksamheter där man gör en generell neddragning drabbas dub- belt, bland annat för föregående års kostnadsökningar och de kostnadsökning- ar som inträffar i år. 1 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.I: Fel!årets budgetproposition avser regeringen att göra enbart en översyn av Okänt namn på försvarsprisindex (FPI) vilket är en speciell pris- och löneomräkningsmetod dokumentegenskap.som tillämpas på försvarets anslag.
    [Show full text]
  • Nej, Inte Nåt Hårresande I Allafall” Ronny Olander, Skåne Läns Södra: – Nej, Det Har Jag Inte Gjort Mig Veterligen
    18 e EXPRESSEN GRANSKAR MÅNDAG 5 NOVEMBER 2007 ”Nej, inte nåt hårresande i allafall” Ronny Olander, Skåne läns södra: – Nej, det har jag inte gjort mig veterligen. Fredrik Olovsson, Södermanlands län: – Nej, det har jag inte gjort. Hans Olsson, Västra Götalands län: – Nej, faktiskt inte. Kanske för 25 år sedan, men inte under tiden jag kan överblicka. Jasenko Oma- novic, Västernorr- land: – Nej, det har jag inte gjort. Christina Oskarsson, Västra götalands län: – Nej, aldrig någonsin. Leif Pagrotsky, Göteborgs kommun: Gick inte att nå. Veronica Palm, Stockholms kommun: Regeringen i plenisalen. Foto: BERTIL ERICSON – Nej. Nikos Papado- sedan, var ensamstående Anneli Särnblad, Kristina Zak- Dinamarca, Ros- jag inte känt till varit svart. poulos, Stock- mamma och i väntan på en Dalarnas län: risson, Norrbot- sana, Västra Men jag brukar vara väldigt holms kommun: dagsiplats blev tipsad av – Nej. tens län: Götalands läns noga med att kräva kvitto. – Nej, nej, aldrig i kommunen om en dag- – Inte så vitt jag norra: – Nej. Eva Olofsson, livet. mamma som tog extrabarn, Tommy Ternemar, vet. Mats Einarsson, Göteborgs Göran S Persson, har jag aldrig köpt några Värmlands län: Christina Zedell, Stockholms kommun: Skåne läns norra tjänster svart. – Nej, aldrig. Stockholms län: kommun: Gick inte att nå. och östra: Gunnar Sandberg, Gick inte att nå. Gick inte att nå. – Nej, det kan jag Jämtlands län: Olle Thorell, Väst- inte påminna mig. – Nej, men när jag manlands län: Karin Åström, Margareta jobbade som – Nej. Norrbottens län: Vilken fråga, hur Persson, Jönkö- byggnadsarbetare hände – Nej, inte vad jag pings län: det att man hjälpte någon Tone Tingsgård, kan komma på.
    [Show full text]
  • Analys Av DIGG:S Policy För Utveckling Av Programvara
    Professor Björn Lundell (Ph.D.) Analys av DIGG:s policy för utveckling av programvara Skövde, 20 maj 2020 Skövde University Studies in Informatics 2020:1 Lundell, B. (2020) Analys av DIGG:s policy för utveckling av programvara, version 1.0, 20 maj, Skövde University Studies in Informatics 2020:1, ISSN 1653-2325, ISBN: 978-91-983667-6-1, University of Skövde, Skövde, Sweden. Skövde University Studies in Informatics 2020:1 ISSN 1653-2325 ISBN 978-91-983667-6-1 www.his.se Utfärdare: Björn Lundell Analys av DIGG:s policy för utveckling av programvara Analys av DIGG:s policy för utveckling av programvara Professor Björn Lundell, Ph.D. Software Systems Research Group Högskolan i Skövde [email protected] Förord Denna rapport presenterar en analys av DIGG:s policy för utveckling av programvara1 (Dnr. 2019-136). Den analys som redovisas i rapporten har genomförts av Dr. Björn Lundell, professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, inom ramen för ett oberoende uppdrag. Av dessa skäl ska rapportens innehåll, med alla eventuella felaktigheter och brister, inte uppfattas som något ställningstagande från DIGG. Rapporten har utvecklats inom ramen för en analys som genomförts på uppdrag av DIGG utifrån ett av DIGG identifierat behov av att sakkunniggranska den policy för utveckling av programvara som publicerades den 5 maj 2019. Rapportens innehåll är tänkt att kunna utgöra ett stöd för både DIGG och andra myndigheter som i sin myndighetsutövning, på ett eller annat sätt, har behov av att förhålla sig till programvara, vilket inkluderar såväl användning, anskaffning och utveckling (samt vidareutveckling) av programvara. De värderingar, ställningstaganden och rekommendationer som redovisas i rapporten tillskrivs författaren och ska inte uppfattas som något beslut av någon myndighet.
    [Show full text]