NATO: Sveriges Framtida Försvarsförsäkring?
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Institutionen för statsvetenskap NATO: Sveriges framtida försvarsförsäkring? En textanalys av två riksdagspartier i frågan om svenskt Natomedlemskap utifrån teorierna liberalism, realism och marxism. C-uppsats i statsvetenskap VT 2015 Kurskod: 2SK300 Författare: Sebastian Okko-Olausson Handledare: Patric Lindgren Examinator: Daniel Silander 1 Abstract NATO is a political and military organization whose main purpose consists in protecting the freedom and security of its member countries. Sweden is facing a new geopolitical situation and the increasing threat in the surrounding areas close to the boarder has triggered and actualized a debate on Sweden’s defense policy. While Sweden has good cooperation with NATO, it is an ongoing debate whether to seek full membership to the organization or not between parliamentary parties. This paper used three well-known theories of international relations; Liberalism, Realism and Marxism. This essay aims to analyze the motions submitted to the Swedish Parliament from the Moderate party and the Left party, whether they are arguing for or against a Swedish NATO membership from a liberalized, realistic or a marxist point of view. The methodology for conducting this analysis is a qualitative content analysis. The result of the study shows that the realistic theory occurred in a greater extent than the liberal theory. Marxism on the other hand was not found at all. Key words: Liberalism, Realism, Marxism, Sweden, NATO, the Moderate party, the Left party, power, interdependens, international cooperation. 2 Innehåll 1 Introduktion ............................................................................................................................. 4 1.1 Inledning och Problemdiskussion ..................................................................................... 4 1.2 Syfte .................................................................................................................................. 6 1.3 Frågeställning ................................................................................................................... 6 2 Teori och tidigare forskning .................................................................................................... 7 2.1. Liberalism ........................................................................................................................ 7 2.2. Realism ............................................................................................................................ 8 2.3. Marxism ......................................................................................................................... 10 2.4. Tidigare forskning ......................................................................................................... 12 3 Metod och material ................................................................................................................ 15 3.1 Metod .............................................................................................................................. 15 3.2 Material 17 4 Nato i motioner: två riksdagspartier ...................................................................................... 19 4.1 Moderata Samlingspartiet ............................................................................................... 19 4.2 Vänsterpartiet .................................................................................................................. 23 4.3 Analys ............................................................................................................................. 29 5 Slutsatser ............................................................................................................................... 32 Sammanfattning ....................................................................................................................... 35 Tabeller Tabell 1. Analysschema 16 Tabell 2. Utvecklat analysschema 30 3 1 Introduktion 1.1 Inledning och Problemdiskussion North Atlantic Treaty Organisations (Nato) är en politisk och militär organisation vars huvudsyfte är att skydda friheten och säkerheten för medlemsländerna med politiska och militära medel. Organisationens historia kan delas in i fyra faser. Den första fasen börjar i och med etableringen av Nato 1949 med de tolv staterna Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien, USA och Kanada. Bildandet av Nato kom som ett svar på ett betydande hot mot säkerheten från Sovjetunionen. Inom Nato var man försedd med stora militära resurser och med hjälp av detta kunde man framgångsrikt avskräcka en möjlig attack mot Västeuropa från Sovjetunionen och Warszawapakten. När Sovjetunionen sedermera upplöstes 1991 hade Nato åstadkommit sitt ursprungliga syfte för vilket den bildades för.1 Den andra fasen inleddes med en betydande reducering av amerikansk militär närvaro i Europa, fastän att stora delar förblev kvar. Det primära var nu inte det militära, utan huvudsakligen handlade denna fas om det politiska. Grundläggande mål för denna tid kom att handla om att integrera Warszawapaktens forna medlemmar i den västerländska demokratin. Målet var att främja stabilitet och en demokratisk samhällsstyrning för dessa stater. Nato fungerade nu som ett slags ”institutionell nyckelaktör” för att understödja en demokratisk framväxt i central- och östeeuropa. En betydande del av Warszawapaktens tidigare medlemmar var angelägna om att bli en del av Nato då detta innebar en säkerhet.2 Tredje fasen för Nato omfattar de utökade intressena att inkludera sydöstra Europa. När Sovjetunionen upplöstes 1991 och efter kalla kriget ställdes Nato inför nya former av hot vilket gjorde att man fick ta på sig nya uppgifter. Dessa uppgifter kom bl.a. att handla om fredsbevarande - och fredsskapande operationer, bl.a. i f d Jugoslavien och Afghanistan. I och med denna fas utvecklade Nato nya partnerskapsprogram. Ett exempel på detta är Partnerskap för fred (PFF).3 Den sista och fjärde fasen börjar efter terroristattackerna 11 september 2001 mot USA. Med International Security Assistance Force, som var en multinationell styrka i Afghanistan vilket 1 Weinrod, W. Bruce. (2012). The Future of NATO. s.2 2 a.a 3 Weinrod (2012) s.3 4 bland annat Sverige deltog i, hade Nato en viktig roll vid sidan av USA i Afghanistankriget. Denna tid kom också att inkludera Irakkriget, där Nato bland annat var involverade med inrättandet av att utbilda den irakiska militären.4 Under kalla kriget hade Sverige ett officiellt ställningstagande som neutrala och man hade en ensidig förklaring från den svenska regeringen där man försäkrade utländska makter att man skulle förbli så i händelse av krig. Trots detta valde regeringen att ha täta samarbeten med väst under denna period med hemliga militära förberedelser och militära underrättelsetjänster.5 Motivet till detta agerande ansågs vara de små militära resurserna Sverige erhöll samt att man är glest befolkat men har ett geografiskt stort land. Bland svenska forskare som studerat kalla kriget har det debatterats huruvida neutralitetspolitiken och samarbetet med västmakterna gick till den gräns där man kunde gett skäl för att tala om Sverige som en dold eller hemlig del av Nato.6 Sverige står idag inför ett nytt säkerhetspolitisk läge och den alltmer upptrappade hotbilden i närområden har utlöst och aktualiserat en debatt om svensk försvarspolitik. Sverige har sedan efterkrigstiden haft betydande samarbeten med Nato samt enskilda Nato-stater. Svenska officerare finns därtill också utplacerade vid flertalet av Natos viktiga militära högkvarter, till exempel vid den internationella staben i Bryssel. Man bidrar även med personal från det svenska utrikesdepartementet och försvarsdepartementet vid Sveriges delegation vid Nato placerad i Bryssel. Från svensk sida samverkar man med Nato i fredsfrämjande insatser i syfte att försvara universella normer och värden, t. ex demokrati och mänskliga rättigheter. Men de fredsfrämjande insatserna har också ett syfte för Sverige att stärka den nationella säkerheten och svenska intressen i den internationella politiken.7 I hänseende till detta blir Natofrågan idag högaktuell och debatten mellan partierna visar på splittringar mellan blocken. Man kan ställa sig frågan hur debatten förs angående ett svenskt Natomedlemskap i riksdagen. Den svenska opinionen mot ett Natomedlemskap är idag osäker och det var länge sedan Sverige kunde kalla sig neutralt. Många politiker anser att det är dags att öppet utreda och debattera frågan om ett svenskt Natomedlemskap. 4 Weinrod (2012) s.3 5 Nilsson, Mikael. (2013-12-16). Amber Nine: NATO’s Secret Use of a Flight Path over Sweden and the Incorporation of Sweden in NATO’s Infrastructure. s.1 6 Nilsson. (2013). s.1-2 7 Försvarsdepartementet. (2008-10-13). Fredsfrämjande insatser. 5 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur argumentationerna förs kring ett svenskt Natomedlemskap utifrån teorierna liberalism, realism och marxism. Teorierna kommer att appliceras på argument hämtade ur motioner från Moderaterna och Vänsterpartiet som berör ett eventuellt Natomedlemskap. Det intressanta är att studera hur mycket partiernas motioner skiljer sig från varandra gällande dessa teorier och vilken teori som präglar motionerna i störst utsträckning. Undersökningen kommer alltså svara på hur debatten om ett svenskt Natomedlemskap argumenteras och om partierna ställer sig för eller emot medlemskapet med hjälp av ovanstående teorier. Likaså kan studien leda till underlättande