Protokoll Extrakongress

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Protokoll Extrakongress Protokoll extrakongress 17 –18 mars 2007 Stockholm Innehållsförteckning Lördagens förhandlingar den 17 mars Sidan Dagordningens punkt 1 2 Kongressens öppnande 2 Hälsningsanförande – Göran Persson 4 Dagordningens punkt 2-6 7 Formalia 7 Anförande – Göran Persson 28 Dagordningens punkt 7 42 Val av partiorgan 42 Dagordningspunkt 7.1 42 Val av partiordförande 42 Dagordningens punkt 8 50 Allmänpolitisk debatt 50 Dagordningens punkt 8.1: Med sikte på framtiden 50 Avtackning – Göran Persson 78 Söndagens förhandlingar den 18 mars Dagordningens punkt 7 113 Val av partiorgan 113 Dagordningens punkt 7.2 113 Fyllnadsval till verkställande utskottet 113 Dagordningens punkt 7.3 114 Fyllnadsval till partistyrelsen 114 Dagordningens punkt 7.4 115 Val av ordförande i programkommissionen 115 Anförande, linjetal – Mona Sahlin 117 Dagordningens punkt 8: Allmänpolitisk debatt 135 Dagordningens punkt 8.1: Med sikte på framtiden, fortsättning 135 Dagordningens punkt 9 183 Kongressens avslutning 183 1 Lördagen den 17 mars – förmiddagens förhandlingar Ordförande: Göran Persson Dagordningens punkt 1 Kongressens öppnande Sveriges Socialdemokratiska Arbetarepartis extra partikongress inleddes lördagen den 17 mars klockan 10.15 i Folkets Hus i Stockholm. Öppningsprogram Kongressen inleddes med sång och musik av gruppen Navid Modiri & Gudarna som framförde tre sånger. Skådespelaren Helena Bergström reciterade ett avsnitt ur ett tal, hållet av Olof Palme i Stockholms Folkets hus 1969: ”Varje stor folkrörelse står alltid inför risken att stelna, kapslas in i sina riter, isoleras från det pulserande samhällslivet. Vad hjälper det att bygga katedraler i skönhet om de står som monument – långt bort från livet, män- niskorna och framtiden? Vi måste ständigt förnya vårt sätt att arbeta, i syfte att nå kontakt, väcka debatt, stimulera tankar och känslor. Socialdemokratin har kunnat vara radikal där i ljuset. Socialdemokratin har kunnat vara radikal därför att den representerar stabilitet. Däri ligger ingen motsättning, men stabilitet betyder inte stillastående. Att i dagens samhälle stå stilla betyder att med stormsteg gå bakåt. Så hänger frågorna samman. Det finns de som försöker ge sken av att jämlikheten gäller en begränsad grupp, en minoritet som i bästa fall kan bli objekt för välvilliga politiska åtgärder från den välbeställda majoritetens sida. Däri ligger fröet till att markera distans. Däri ligger risken för moraliserande förfall från dem som lever i ljuset, som det heter i Tolvskillingsoperan. Då öppnas möjligheter för dem som vill utstå splittring. Det har alltid varit ett reaktionens kampmedel. Det är med den argumentationen man ställt de fattiga vita i Amerikas sydstater i harnesk mot de svarta. De fattiga vitas rastänkande bottnar ju ytterst i en fruktan att dras ner till samma nivå som de svarta och i en bristande möjlighet att se sin egen situation i ett större socialt sammanhang. Vare sig man använder rasen, eller på andra håll religionen, som argu- ment är det alltid ekonomin i bakgrunden. 2 På samma sätt har man försökt att splittra olika arbetsgrupper eller dragit skarpa gränser mellan arbetare och tjänsteman för att skymma det centrala faktum att det stora löntagarkollektivet i de avgörande frågorna har samma gemensamma intressen. Jämlikheten gäller alla. I det moderna samhället kan de flesta medborgare hamna i en riskzon – i de flesta fall utan egen förskyllan. Den som drabbas upptäcker vad den solidaritet är värd som man måhända har lockats att avsvärja sig. Vi kan till exempel inte nu, med någon bestämdhet, förutse vilka orter, vilka branscher, vilka yrken och vilka företag som kommer att drabbas av arbetslöshet. Det beror på den tekniska utveckling som ständigt frambringar nya produkter och slår ut de gamla. Det beror på utrikeshandeln, som vi har små möjligheter att påverka. Vi kan aldrig säga: ”Ni som sitter där kommer att leva i trygghet i jobbet för all framtid, medan ni som sitter där borta – ni är hotade.” Sjukdomar drabbar blint. Människors perspektiv är olika. De svårigheter de möter är olika beroende på ålder, yrke, bostadsort. Ett samhälle för att leva och överleva måste präglas av en övergripande solidaritet. En förmåga till inlevelse i andra människors villkor. En känsla av medansvar och med- delaktighet. Annars bryts det förr eller senare sönder i en småskuren egoism. Det finns aldrig dem och vi. Det finns bara vi. Solidariteten är och måste förbli odelbar. Jag har flera gånger sagt att jämlikheten inte är ett tillstånd utan en färdriktning för politiken. Men färdriktningen är viktig. Den ska vi hålla fast vid. Den engelska socialisten Tawney sade en gång att det som betyder något för ett samhälles friskhet är det mål som dess ansikte är vänt mot. Den svenska socialdemokratins ansikte ska vara vänt mot en framtid präglad av jämlikhet och fri gemenskap mellan människor.” Kongressen sjöng Alla tillsammans unisont. Därefter visades ett bildspel från Rättviseturnén. Välkomsthälsning – Bosse Ringholm Bosse Ringholm, Stockholm: Välkomna till Stockholm och Stockholms Folkets Hus. Socialdemokraterna i Stockholms stad och län är väldigt glada över att få vara värdar för denna extra partikongress. Vi vet att Folkets Hus för alla oss i arbetarrörelsen känns som en hemvist. Därför är vi glada för att de här två dagarnas extra kongress kan hållas här. Stockholmsregionen är en region med stark framtidstro, en starkt väx- ande region. Här finns många företag, många arbetsplatser, och många nya jobb skapas. Men det finns också människor som står utanför arbetsmarkna- den och som har svårt att komma in i de jobb som vi vill att alla ska ha. I Stockholmsregionen finns många människor med mycket goda in- komster – verkligen välbärgade människor. Men det finns också fattiga 3 män niskor. I Stockholmsregionen kanske vi hittar de bostäder i landet som är allra mest påkostade. Men det finns också många, inte minst bland våra ungdomar, som inte har någon bostad alls och som står i bostadskö och kämpar för att få en bostad. Kort sagt – Stockholmsregionen visar stora skillnader mellan människor. Det kanske finns få delar av vårt land där man kan säga att klasskillnaderna är så påtagliga som just i Stockholmsregionen. Vi socialdemokrater i Stockholms stad och län är naturligtvis oerhört angelägna om att se till att Stockholmsregionen i framtiden, senast i 2010 års val, kan bli lika röd som den fond ni ser bakom mig. Tyvärr är det inte så efter det senaste valet, men vi är fast beslutna att se till att ändra på det i 2010 års val. Jag hoppas att vi kan få stöd från er alla ute i landet också, för att se till att Stockholm kan gå i täten för den förändring som ska ske av hela vårt politiska system senast 2010, och där socialdemokratin ska gå fram både i Stockholmsregionen och i övriga landet! Vi vet att de nyliberala tendenserna finns i Stockholmsregionen och understöds av våra politiska motståndare. Därför är det viktigt för oss att ändra den bilden och se till att den verklighetsuppfattning och de värde- ringar som vi socialdemokrater har får genomslag – inte bara nu utan för många år framåt. Vi vill ha en Stockholmsregion som präglas av solidaritet och rättvisa, en Stockholmsregion som präglas av jämlikhet och frihet för alla – inte bara för några få. Än en gång – välkomna till Stockholm och Stockholms Folkets Hus! Jag ska nu lämna över ordet till partiordförande Göran Persson som, vilket ni alla vet, är en mästare på att hålla tal. Jag hoppas att han känner Stockholms Folkets Hus som sin hemmaplan. Första gången han uppträdde här var det dock inte från talarstolen utan det var från podiet, som kongressordförande. Hälsningsanförande – Göran Persson Göran Persson, partiordförande: Just det, Bosse – det var en SSU-kongress. När jag kom till Stockholm så fick jag ta en taxi från Centralen, för jag hittade inte till Stockholms Folkets Hus. Så var det – det kan vara bra att påminna sig om! Tack för välkomsthälsningen. Vi är glada för att få vara här i Stockholms Folkets Hus. På något sätt tycker jag att våra kongresser hör hemma här. Jag ska inte klaga på andra kongresslokaler runt om i landet, men den här vackra kongresshallen har svensk arbetarrörelse byggt för att vi ska hålla våra stora kongresser här. Jag hoppas att vi kan ses här oftare i fortsättningen – även om jag vet att det är kontroversiellt i partiet – för den enda gången vi har haft votering i partistyrelsen under mina elva år handlade det om val av kongressort. Med röstsiffrorna 13–12 bestämde vi oss för Malmö. Det var bra det också, men tack för att vi får vara här nu! 4 De två dagar vi har framför oss har på något sätt redan gått till historien. Det känns på trängseln, på fotografernas aktivitet, på mumlet i foajén. Det är ett särskilt ljud. Det är ett särskilt darr i luften. För en gångs skull behöver jag inte undra om tisslandet och tasslandet har med mig att göra. Det har med mig att göra. Jag ska sätta punkt och jag ska lämna över klubban. Det är en viktig händelse i vårt parti när vi byter ordförande. Det händer inte så ofta, men när det händer blir det historiskt. Inga kongressprotokoll är så väl tummade som de från 1969, 1987 och 1996. Nu gör vi det igen. Men det är tack och lov inte det enda vi ska göra på kongressen. Vi ska självklart också diskutera vår politik. Vi ska starta en bred diskussion om våra viktigaste politiska utmaningar: jobben, miljön, klimatet. Vi hinner inte tala färdigt om detta på två dagar, men vi hinner starta debatten. Och för en gångs skull – för att vi är i opposition – kan vi verkligen ge oss själva tid för diskussion om den egna politiken. Jag ser fram emot två spännande dagar. Välkomna allihop till Stockholm och till den extra partikongressen 2007. Välkomna alla kongressrävar, våra seniora gäster. Ni är bärare av delar av vår långa, stolta och viktiga historia. Vi är så glada över att kunna säga välkom- men till Ingvar och Ingrid Carlsson.
Recommended publications
  • Naturolyckor Och Katastroffond
    Försvarsutskottets betänkande 2009/10:FöU2 Naturolyckor och katastroffond Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet 28 motionsyrkanden som rör frågor om nationell strategi mot naturolyckor, myndighetsansvar för klimatanpass- ning och förebyggande av naturolyckor, vattennivåer i Vänern och Mäla- ren, ekonomisk kompensation vid naturolyckor, förhandlingsman, dammsä- kerhet samt vattenförsörjning och avloppshantering, vilka väcktes under allmänna motionstiden under 2008/09 års riksmöte och 2009/10 års riksmöte. 1 2009/10:FöU2 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 5 Utskottets överväganden ................................................................................. 6 Nationell strategi mot naturolyckor ............................................................. 6 Myndighetsansvar för klimatanpassning ..................................................... 8 Vattennivåer i Vänern och Mälaren ........................................................... 10 Ekonomisk kompensation vid naturolyckor .............................................. 13 Förhandlingsman ......................................................................................
    [Show full text]
  • Socialdemokraternas Sverigeturné V. 43
    2005-10-21 16:37 CEST Socialdemokraternas Sverigeturné v. 43 Manuel Ferrer Presschef 08-700 26 36 070-666 02 59 Håkan Olander Pressekreterare 08-700 26 33 070-590 40 38 Pressjouren (kvällar och helger) 08-24 76 25 [email protected] Att lyssna är att lära därför besöker ledande socialdemokratiska företrädare Sveriges alla 290 kommuner under den kommande månaden, mellan den 20 september och 29 oktober, för samtal på gator och torg, på arbetsplatser, skolor och äldreboenden. De samlade erfarenheterna - ögonblicken, knäckfrågorna och de goda exemplen - tar vi med oss till vår kongress, där vi tillsammans drar upp riktlinjerna för framtidens politik. Alla ska med. Så enkelt är det. Sverigeturnén v. 43 Emmaboda 24-okt Laila Bjurling Oskarshamn 24-okt Lena Hallengren Alvesta 24-okt Agneta Karlsson (statssekreterare) Markaryd 24-okt Christina Axelsson Kalix 24-okt Ibrahim Baylan Kiruna 24-okt Laila Freivalds Luleå 24-okt Ibrahim Baylan Osby 24-okt Anders Bengtsson Tomelilla 24-okt Göran Persson Lund 24-okt Mona Sahlin Skurup 24-okt Catherine Persson Staffanstorp 24-okt Ronny Olander Eslöv 24-okt Kent Härstedt Helsingborg 24-okt Morgan Johansson Hörby 24-okt Kent Härstedt Höör 24-okt Heléne Fritzon Strängnäs 24-okt Leni Björklund Säffle 24-okt Marina Pettersson Torsby 24-okt Ann-Kristine Johansson Årjäng 24-okt Tommy Ternemar Storuman 24-okt Joe Frans Vindeln 24-okt Carin Lundberg Åsele 24-okt Agneta Lundberg Hallstahammar 24-okt Margareta Israelsson Köping 24-okt Pia Nilsson Strömstad 24-okt Kenneth G Forslund Finspång 24-okt Johan Löfstrand Vadstena
    [Show full text]
  • Bet. 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad Och 14 Arbetsliv
    Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens budgetproposition för år 2006 med förslag till anslag på utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv. I betänkandet behandlas också regeringens förslag under utgifts- område 24 om sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjäns- ter inom Arbetsmarknadsverket. I ärendet behandlas även ca 240 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden hösten 2005. Utgiftsområde 13 omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. Ansla- gen inom utgiftsområdet hänför sig främst till kontantstödet vid arbetslös- het och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Utgiftsområde 14 omfattar politikområdena Arbetsliv och Jämställdhetspolitik. Ramen för utgiftsom- råde 13 uppgår till 70,2 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14 till 1,2 miljarder kronor. I betänkandets inledande avsnitt redovisar utskottet sin syn på inrikt- ningen av arbetsmarknadspolitiken. En redogörelse lämnas för regeringens sysselsättningspaket som bl.a. innehåller plusjobb, utbildningsvikariat, insat- ser för akademiker och lärlingsplatser för ungdomar. Sysselsättningspaketet beräknas ge 55 000 personer möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. De arbetsmarknadspolitiska programmen ökar under 2006 till över 161 000 platser. Utskottet ställer sig bakom ett förslag att lönesubventio- nen till arbetsgivaren och ersättningen för utbildningskostnaden i samband med utbildningsvikariat ska lämnas i
    [Show full text]
  • Riksdagspartierna Och Miljöpolitiken
    Riksdagspartierna och miljöpolitiken Bilaga 2: granskning av 20 miljöfrågor i riksdagen 2006- 2010 Redaktör: Svenne Junker, Naturskyddsföreningen 2/227 Innehåll Naturvård (1-3) 1. Biologisk mångfald ....................................................................................................... 9 1.1 Bakgrund .............................................................................................................. 9 1.2 Initiativ under mandatperioden ......................................................................... 10 1.3 Regeringens budget vs. oppositionspartiernas skuggbudgetar ......................... 15 1.4 Motioner ............................................................................................................ 16 1.4.1 Regeringspartierna ..................................................................................... 16 1.4.2 Oppositionspartierna ................................................................................. 18 1.5 Utskottsbetänkande ........................................................................................... 21 1.6 Rikdagens behandling ........................................................................................ 22 1.7 Miljöomdöme för biologisk mångfald ................................................................ 24 2. Strandskyddet ............................................................................................................ 25 2.1 Bakgrund ...........................................................................................................
    [Show full text]
  • Megafoner Och Cocktailpartyn
    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
    [Show full text]
  • Bet. 2006/07:Sou1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, Sjukvård Och Social
    Socialutskottets betänkande 2006/07:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens förslag beträffande anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 volym 6) samt 76 motionsyrkanden från den all- männa motionstiden 2006. Finansutskottet har den 23 november 2006 föreslagit att riksdagen fast- ställer utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret 2007 till 46 905 439 000 kr (bet. 2006/07:FiU1). I ett antal motioner har framställts yrkanden om ändringar, huvudsakli- gen ökningar, av enskilda anslag. Det har även framställts ett yrkande om att anvisa medel till ett nytt anslag för tillgänglighetssatsning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisningar samt begärda bemyndiganden. Samtliga motioner avstyrks. Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna deltar inte i beslutet såvitt avser anslagen. I stället redovisar de sina alternativa budgetförslag i särskilda yttranden. I betänkandet finns 16 reservationer och 3 särskilda yttranden. 1 2006/07:SoU1 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 4 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 8 Utskottets överväganden ................................................................................
    [Show full text]
  • Verksamhetsberättelse 2012 Innehållsförteckning
    VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Innehållsförteckning Verksamhetsåret 2012 ........................................................................ 4 Partiets verksamhet i siffror ................................................................ 6 Stöd till partiledningen ..................................................................... 11 Partiets kommunikationsverksamhet ................................................ 15 Partiets organisatoriska verksamhet ................................................. 17 Partiets arbete för analys och opinion .............................................. 22 Partiets internationella verksamhet .................................................. 25 Riksdagsgruppens verksamhet ......................................................... 33 Partiets allmänna stöd till riksdagsledamöterna ................................ 65 Sidoorganisationerna ........................................................................ 66 Partiets företagsengagemang och fonder......................................... 74 Partiledning ...................................................................................... 77 Partistyrelsens arbetsgrupper ........................................................... 81 Partistyrelsens kansli – uppdrag och organisation ............................. 86 Personalarbetet vid partistyrelsens kansli ......................................... 89 Verksamhet i socialdemokratiska grupper ........................................ 94 Bilaga 1 – Nationell representation 2012 .......................................
    [Show full text]
  • Politiska Argument För Och Emot Konkurrensutsättning Av Välfärdstjänster
    Politiska argument för och emot konkurrensutsättning av välfärdstjänster Bakgrundsrapport till SNS forskningsprogram ”Från Välfärdsstat till Välfärdssamhälle” 2012-10-24 1 Kontakt Cecilia Bruzelius email: [email protected] 2 INLEDNING ..................................................................................................................................................... 5 RAPPORTENS SYFTE OCH STRUKTUR .............................................................................................................. 5 METOD ............................................................................................................................................................ 5 Material och urval ...................................................................................................................................... 5 Argument – kategorier, citat och genomläsning ........................................................................................ 5 DOKUMENT ..................................................................................................................................................... 6 Regeringsförklaringar ................................................................................................................................ 6 Valmanifest ................................................................................................................................................ 6 Partiprogram .............................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Sven Wimnell 10 Februari 2012 + 24 Feb: Alliansregeringens Verksamheter I Februari 2012 Och En Socialdemokratisk Skuggregering
    Sven Wimnell 10 februari 2012 + 24 feb: Alliansregeringens verksamheter i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering. http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf Sven Wimnell 10 februari 2012 + 24 feb: 39 område Samhällsplaneringens problem. Alliansregeringens verksamheter Hur ska man kunna förbättra världen? i februari 2012 och en socialdemokratisk skuggregering. Det är människornas verksamheter som avgör världens http://wimnell.com/omr36-39zp.pdf framtid. För framtidsplaneringen har arbetats fram en planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som ska ge bättre underlag för Innehåll: kunskaper om verksamheterna och deras samband - för Sid bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld. 7 En inledning 43 Klassifikationssystem för verksamheter. 8 Det socialdemokratiska partiet. 45 Människorna har olika behov av information i olika roller. 9 Kort beskrivning av ett klassifiationssystem. 46 Den fundamentala påverkanskedjan. 10 Förslag till socialdemokratisk skuggregering. 47 Politiska planeringar. 19 Årskostnader år 2011, förvärvsarbetande icke-pensionärer 48 Schema över påverkans- och förändringsproblem. 19 Pensionärer 2011. 49 Individens inre verklighet, politiska styrningar och 20 2006. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. 2010. ekonomiska och kulturella handlingar. 21 2011. Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn. I det följande har lagts in alliansregeringens verksamheter 21 Överskotten för ensam har ökat 2011 jämfört med 2010 och i område 351 en socialdemokratisk skuggregering. 21 Grundlön per månad för arbetare år 2009 22 Några ord till slut. Om politiska problem. 50 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 22 Förenta Nationerna, FN, är ett försök att leda världen. 51 10 Övergripande samhällskunskap. Övergripande värderingar. 22 Moderaternas ideologi är borgerlighetens ideologi. 52 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 22 Arbetslöshet och välfärdens grunder. 53 102 Biblioteksverksamheter.
    [Show full text]
  • Barn Och Kvinnor I Skyddat Boende
    2012/13 mnr: Ub474 pnr: S32127 Motion till riksdagen 2012/13:Ub474 av Yilmaz Kerimo m.fl. (S) Barn och kvinnor i skyddat boende Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör främja mellankommunala samarbeten som syftar till att ge barn i skyddat boende tillgång till förskole- eller skol- plats. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lagstiftningen bör ses över i syfte att öppna för möjlig- heten att barn som lever i skyddat boende ska kunna få tillgång till för- skole- eller skolplats utan att den våldsutövande föräldern lämnar sitt medgivande eller får möjlighet att genom förskolan eller skolan hitta bar- net.1 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör främja mellankommunala samarbeten som syftar till att ge kvinnor och barn som brutit upp från våld i nära relation- er ett eget boende.2 1 Yrkande 2 hänvisat till CU. 2 Yrkande 3 hänvisat till SoU. 1 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på Motivering dokumentegenskap. För att skydda och stödja kvinnor och barn som utsätts för våld av sin make/sambo/pappa måste många problem lösas. Ett effektivt och smidigt mellankommunalt samarbete är en förutsättning för att kvinnan och barnet ska kunna få det stöd som behövs. Det är angeläget att barn i skyddat boende får tillgång till förskole- eller skolplats. Dessa barn lever i en lika utsatt situation som sina mammor. De flyttas bort från kamrater, förskola och skola, och kan inte leka och röra sig naturligt utanför boendet.
    [Show full text]
  • Bet. 2008/09:MJU13 Strandskyddet Och Utvecklingen Av
    Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2008/09:MJU13 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:119 Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden, två följdmotioner med 12 yrkanden och 30 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2008. I propositionen föreslås ändringar i miljöbalken och plan- och byggla- gen (1987:10) samt vissa följdändringar i andra lagar. Förslagen har inrikt- ningen att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, särskilt i många landsbygder, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras. Förslagen innebär en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygg- lagen. Med utgångspunkt från ett fortsatt generellt strandskydd i hela landet föreslås att kommunerna får ansvaret för att i översiktsplanen redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, inom vilka vissa lätt- nader i strandskyddet avses att gälla. Redovisningen ska vara vägledande vid prövningar av upphävande- och dispensfrågor. Det föreslås flera förtyd- liganden i miljöbalken i syfte att uppnå en mer enhetlig rättstillämpning. Förslagen syftar till att öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Kommunerna föreslås få huvudansvaret för att pröva frågor om upphävande av och dispens från strandskyddet. Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen vid kommunal planläggning och över- pröva kommunala beslut om upphävanden och dispenser. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009, utom vissa av bestäm- melserna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som föreslås träda i kraft den 1 februari 2010. Utskottet ställer sig bakom de bedömningar som regeringen gjort i pro- positionen och föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag samt avslår motionsyrkandena.
    [Show full text]
  • *!3I8B0B-Aaefad! Som DN Gjort
    FREDAG 19 APRIL 2019 ○ SVERIGES STÖRSTA MORGONTIDNING ○ GRUNDAD 1864 ○ PRIS 45 KRONOR Snart slutblossat på uteserveringar Funck Fredrik Foto: Ekonomi 19 Den 1 juli blir det förbjudet att röka på flera allmänna platser. Filippa Kronholm och Emma Meltzer tycker inte om den nya lagen. Robert Redfords sista roll. ”Den siste gentlemannen” är en charmerande gammaldags skälmhistoria | Kultur 44 Ödesmättat om droghandel. Maktspelets dödliga effekter i colombianska ”Birds of passage”. | Kultur 42–43 films Eric Zachanowich/Fox Foto: Carl Johan von Seth: Tio exempel på Det riktigt svåra möjligt brott Miljonregnet över dilemmat gäller av Trump i rapport inte skillnaden mel- Världen. I Rysslandsrapporten före detta politiker lan fattig och rik, som överlämnades till USA:s kon- utan gapet mellan gress på torsdagen tar den sär- skilde åklagaren Robert Mueller Stockholm och upp tio exempel på vad som skulle kunna vara övergrepp i rättssak. Inkomstgaranti. Så mycket har ledamöterna resten av landet. Därför kan han inte frikänna Do- nald Trump från att ha begått en kriminell handling, skriver han i fått efter att de lämnat riksdagen Ekonomi 20 rapporten. Sidorna 10–11 Nyheter. Över 100 före detta po- De förmånliga fallskärmarna litiker som lämnat riksdagen får har åter blivit aktuella efter att före SAS-piloter fortfarande helt eller delvis sin för- detta liberalen Emma Carlsson Löf- sörjning av riksdagen. Det visar en dahl meddelat att hon tänker sitta hotar strejka genomgång*!3I8B0B-aaefad! som DN gjort. kvar i riksdagen som politisk vilde efter påsk Systemet med inkomstgaranti tills hon fyller 50 år nästa höst. Då för riksdagsledamöter har mötts av Emma Carlsson Pär Axel får hon rätt till full inkomstgaranti Löfdahl Sahlberg hård kritik och 2013 ändrades sys- ända fram till pensions dagen.
    [Show full text]