ARGUMENTHÄFTE Inför medlemsomröstningen september 08

Nätverket Nej till utträdeskravet

OM KAMPANJEN

NEJ-kampanjen drivs av Nätverket Nej till utträdeskravetutträdeskravet ——— tuffare grön politik i EUEU.

Nätverket består av kända och okända miljöpartister från hela landet. Vi välkomnar alla som sympatiserar med vår åsikt att Sverige skall stanna kvar i EU att delta i opinionsarbe- tet inför medlemsomröstningen! Här följer några exempel på vad du kan göra och på nyt- tiga kontakter inom nätverket.

Kampanjsamordnare för Nej-nätverket är Lennart Olsen, [email protected] tel 070-2632680.

Medverka på bloggen. Har du sett vår kampanjblogg www.nejtilluttradeskravet.se ? Under rubriken ”100 gröna säger nej” presenterar vi varje dag en miljöpartist, känd eller okänd, som motiverar sitt ställningstagande varför Sverige bör stanna i EU. Du kan också skriva debattinlägg på bloggen. Ansvarig för bloggen är Fredrik Ostrozanszky, fred- [email protected] .

Facebookgruppen Nej till utträdeskravet.utträdeskravet Hit kan du ansluta dig och träffa likasinnade som stöder vårt nätverk. Administratör är Anders Wallner , [email protected] .

Konferens på Gittan NEJ till utträdeskravet. En underkonferens till ”Medlemsomröstning utträdeskravet”. Konferensen är öppen för våra sympatisörer. För tillgång, anmäl dig till Lennart Olsen, [email protected] .

Argumenthäfte. Som du just nu läser. Sammanfattar de viktigaste argumenten för att Sve- rige bör vara kvar som medlem i EU. Häftet kommer vid behov att uppdateras.

Bli lokal kontaktperson och hjälp till med högt valdeltagande och lokal opinionsbildning. Anmäl dig till Christian Valtersson, [email protected]

Delta i / ta initiativ till debatter. De båda kampanjerna och vissa regional- och lokalavdel- ningar ordnar debatter mellan de båda sidorna, se ovan. Delta i debatterna och säg din mening. Du kan också själv ta initiativ till att det ordnas debatter i din region/ lokalavdelning. För debattörer, kontakta Lennart Olsen [email protected]

Tveka inte att kontakta någon av oss om du har frågor eller vill medverka i kampanjen

2

FÖRORD

I september hålls Miljöpartiets medlemsomröstning om EU-utträdesfrågan. Det du nu håller i din hand är ett argumenthäfte från det nätverk inom partiet som anser att det är dags att slopa Miljöpartiets krav på att Sverige skall lämna EU. Vi vill alltså rösta NEJ till medlems−omröstningens fråga ”Ska Miljöpartiet förorda att Sverige skall lämna EU?”

Även om vi är kritiska till mycket med och inom EU, anser vi att Sverige och Miljöpartiet kan göra större nytta för de gröna värdena när vi arbetar inom den Europeiska unionen än om vi ställer oss vid sidan av. Syftet med argumenthäftet är att lyfta fram våra viktigaste skäl för denna ståndpunkt. Samtidigt vill vi bemöta några av de skäl som våra vänner i JA- kampanjen ofta för fram för att Sverige bör lämna EU.

Vårt nätverk, NEJ-kampanjen, är inte strömlinjeformat och konformt på det sättet att vi alla tycker exakt lika i alla EU-frågor och går till val på ett enhetligt frammejslat program. De flesta av våra sympatisörer röstade sannolikt nej till Sveriges medlemskap i folkom- röstningen 1994 och är fortfarande kritiska till mycket inom EU. Men anser ändå idag att det är mer konstruktivt att fortsätta arbetet för en grönare politik inom unionen än att stå utanför. Det här argumentationshäftet ska därför inte ses som något ”officiellt” dokument för kampanjen. Det är utarbetat av ett mindre antal personer i första hand för att vara en vägledning för er som i medlemsomröstningen vill argumentera för vår ståndpunkt att Sverige bör stanna kvar som medlem i EU. Jag står som kampanjsamordnare själv för in- nehållet men vill tacka dem inom nätverket som bidragit med värdefulla synpunkter.

En viktig ambition med häftet har varit att försöka strukturera upp frågeställningarna kring EU på ett logiskt och begripligt sätt och att samtidigt lämna vissa grundläggande fakta om hur EU fungerar och vilken politik som bedrivs. Jag tror att debatten tjänar på en sådan tydlighet och att det kan bidra till att höja kunskaperna om EU-frågor inom partiet. En annan ambition har varit att undvika alltför tvärsäkra påståenden och omdömen, som jag tycker ofta har hörts i EU-debatten inom Miljöpartiet. Allt är inte svart eller vitt, EU- frågorna är ofta mycket komplexa, och det är viktigt att inte dra förhastade och alltför en- sidiga slutsatser grundade på ofullständig kunskap.

På sida 26 kan du läsa våra viktigaste skäl att rösta Nej, i sammandrag. Därefter är häftet uppställt så att kapitlen 1-3 Varför behövs EU?, Hur fungerar EU idag? och Vilket EU vill vi bygga? kan ses som litet mer beskrivande och resonerande fördjupningar. Kapitel 4 sam- lar vanliga argument från utträdessidan och förslag till svar på dem. Kapitel 5 ger positiva exempel på EU:s betydelse, ofta baserat på personliga erfarenheter, från sympatisörer som medverkat i ”100 gröna säger nej” på kampanjens blogg. Kapitel 6 ger korta fakta om EU.

Jag hoppas på en aktiv insats i medlemsomröstningen från alla våra sympatisörer och på en lärorik och juste debatt så att Miljöpartiet, oavsett hur det går i omröstningen, kan komma stärkt till det viktiga EU-parlamentsvalet 2009.

Lennart Olsen Kampanjsamordnare Nätverket NEJ till utträdeskravet 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Varför behövs EU? ...... 5 1.1 Politiken blir alltmer internationell...... 5 1.2 Som politisk nivå för gränsöverskridande frågor ...... 5 1.3 Realistiska alternativ saknas ...... 6 1.3.1 Mellanstatligt samarbete ...... 6 1.3.2 Förenta nationerna ...... 6 1.3.3 EFTA och EES — Norgelösningen ...... 7 1.3.4 Andra europeiska samarbetsorgan ...... 7 1.3.5 Nordiskt samarbete ...... 7 1.3.6 Mer läsning ...... 7 1.4 Beslut på lägsta nivå ...... 7 2 Hur fungerar EU idag? ...... 8 2.1 En ny typ av organisation ...... 8 2.2 Problem som följer med storleken ...... 8 2.3 Mångfald och solidaritet ...... 8 2.4 Två vägar till inflytande — medlemsländerna, folket ...... 9 2.5 Demokratin i EU ...... 9 3 Vilket EU vill vi bygga? ...... 10 3.1 Uppgifter och beslutsregler...... 10 3.2 Institutioner och styrning ...... 10 4 Vanliga argument från JA-sidan med svar ...... 11 4.1 Behovet av EU och alternativ ...... 11 4.2 EU som institution ...... 11 4.2.1 Demokratiska brister ...... 11 4.2.2 EU-fördraget politiskt ...... 12 4.3 EUs befogenheter och beslutsregler ...... 13 4.4 Den faktiska politiken i EU ...... 14 4.5 Miljöpartiets utträdeskrav ...... 15 5 Positiva erfarenheter av EU ...... 17 5.1 Miljö ...... 17 5.2 Demokrati, MR och djurrätt ...... 18 5.3 Fred och samarbete ...... 19 5.4 Övrigt ...... 21 6 Fakta om EU ...... 23 6.1 EU:s befogenheter ...... 23 6.2 EU:s institutioner ...... 23 6.3 Beslutsförfaranden i EU ...... 24 6.3.1 Beslutsformer ...... 24 6.3.2 Över- och mellanstatlighet ...... 24 6.3.3 Lagstiftningsförfarande ...... 24 6.3.4 Röstregler ...... 24 6.4 Lissabonfördraget ...... 25 7. Varför ska vi vara kvar i EU…………………………………………………………………………….…..26 8. Om medlemsomröstningen………………………………………………………………………………..27

4

1. VARFÖR BEHÖVS EU?

I kapitlet diskuteras varför EU behövs och om det finns några alternativ till EU.

Politiken blir alltmer internationell Som politisk nivå för gränsöverskridande frågor Realistiska alternativ saknas Beslut på lägsta nivå

1.1 POLITIKEN BLIR ALLT MER INTERNATIONELL Vi lever i en alltmer internationaliserad värld. Till stor del är det en följd av den tekniska utvecklingen. Ge- nom modern informationsteknik kan vi på några sekunder ta del av vad som händer på anda sidan jordklo- tet. Människor, kulturella impulser, information, varor, tjänster och kapital rör sig allt mer över de traditio- nella nationsgränserna. I allmänhet är det positivt, men leder också till nya problem Även miljöföroreningar, droger, skatteflyktingar, terrorism, trafficking och annan brottslighet hindras allt mindre av några nations- gränser. Inte heller oönskad information som påträngande reklam riktad till barn, barnporr och mycket an- nat.

På den tiden när huvuddelen av människors aktiviteter rörde sig inom våra nationsgränser kunde också po- litiken begränsas dit. Sveriges kunde ta beslut, som hade en hygglig chans att bli verkningsfulla och påverka vardagen för många svenskar. Så är det fortfarande i många frågor, samtidigt som det blir allt svå- rare att i riksdagen fatta verkningsfulla beslut i andra, mer gränsöverskridande frågor. Exempelvis kan allt- för hårda miljökrav mot företag i Sverige leda till att produktionen flyttas till länder med lägre miljökrav. Förbud mot reklam riktad till barn i Sverige kan lätt kringgås i satellitkanaler från andra länder, osv.

Detta, den ökade internationaliseringen, är huvudskälet till att också politiken måste bli mer internationell. I grunden är det samma processer, fast i en större skala, som drev på när människor för tusen år sedan fann att byarna var för små som politisk nivå och landskapstingen bildades. Eller för femhundra år sedan när landskapen blev otillräckliga och nationalstaten Sverige fick fastare form.

1.2 SOM POLITISK NIVÅ FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE FRÅGOR Den Europeiska Unionen är i världsdelen Europa svaret på de krav på politisk handlingskraft på en nivå ovanför nationalstaterna som den tilltagande internationaliseringen ställer. Föregångaren till dagens EU bildades 1957 genom Romfördraget och omfattade då sex länder. Till stor del var det ett fredsprojekt, för att förhindra upprepningar av de månghundraåriga konflikterna och krigen mellan Europas folk och stater. Så småningom utvecklades samarbetet via områden som tullunion och inre marknad, till allt fler områden. Länge fanns också konkurrerande organisationer som EFTA, som dock inte visade sig lika livskraftiga. Idag har allt fler europeiska länder anslutit sig till EU, som idag omfattar 27 länder.

Parallellt med utvidgningen har EU tagit sig an alltfler frågor t.ex. miljöfrågor, ekonomisk politik, rättsfrå- gor, jordbrukspolitik och utrikespolitik. En del av detta är en följd av de krav som ställs av den ökade inter- nationaliseringen. Andra, menar kritiker, av att EU liksom många andra organisationer tenderar att se sig själv som ett självändamål och ta på sig fler uppgifter än vad de grundläggande skälen att bilda organisatio- nen motiverar. Det är viktigt att ständigt ha detta i åtanke, att EU:s verksamhet skall begränsas till de genu- int gränsöverskridande frågorna medan frågor av nationell, regional och lokal karaktär skall beslutas på dessa nivåer. EU:s tendenser till överdriven överstatlighet skall motverkas.

Det speciella med EU, säkert också huvudorsaken till att organisationen varit så livskraftig, är att den erbju- der institutionella ramar i form av ett beslutsmaskineri, administrativa organ för beredning och verkställig- het och en domstol för att i slutänden garantera att fattade beslut efterlevs. Dessa är alla nyckelfrågor för att en politisk nivå ovanför nationalstaterna på ett effektivt sätt skall kunna hantera de gränsöverskridande frågor som kontinentens invånare kräver lösningar på.

EU-kritiker har många gånger ställt frågan om det verkligen behövs en organisation som EU för att komma till rätta med de gränsöverskridande problem som, trots allt, de flesta erkänner måste hanteras.

5

1.3 REALISTISKA ALTERNATIV SAKNAS EU-kritiker har många gånger ställt frågan om det verkligen behövs en organisation som EU för att komma till rätta med de gränsöverskridande problem som, trots allt, de flesta erkänner måste hanteras. Innebär inte EU att ta till ”större våld än nöden kräver” och att få på halsen en stor, tungrodd, maktfullkomlig, ode- mokratisk organisation när mycket enklare lösningar vore tillräckliga? Olika förslag till alternativ till EU har under åren diskuterats och förs ofta fram av EU-kritiker.

1.3.1 MELLANSTATLIGT SAMARBETE Brukar definieras som samarbete mellan länder som sluter frivilliga överenskommelser. Varje land har ve- torätt och kan på så sätt stoppa ett förslag man är emot. Mellanstatligt samarbete har funnits och finns så- väl innanför som utanför EU. Utanför EU i form av ett stort antal separata avtal av olika slag mellan länder för att lösa skilda typer av problem. Varje avtal för sig bildar då en egen rättslig enhet med sina, i avtalet bestämda, regler för uppföljning mm. Inom EU brukar med mellanstatligt samarbete förstås de samarbets- områden som kräver enhälliga beslut av medlemsländerna, till exempel inom utrikes- och säkerhetspoliti- ken eller rättspolitiken.

Mellanstatligt samarbete kan förvisso fungera och göra nytta på många områden. Metoden som sådan har dock flera grundläggande svagheter. Ett stort antal samarbeten som sker i form av separata avtal i varje enskild fråga kan helt enkelt i längden bli väldigt oöverskådligt och opraktiskt att hantera. Till exempel där- för att de kan omfatta (ibland bara marginellt) olika samarbetsparter, olika regelsystem, skilda organ för verkställighet, osv. Sammantaget kan det bli en mycket större byråkrati än EU:s . Kravet på enhällighet kan också leda till att de beslut man till sist kan komma överens om blir väldigt urvattnade och inte löser de problem som faktiskt finns. Ofta saknas också effektiva sanktionssystem för att garantera att det man kom- mer överens om också verkligen genomförs.

1.3.2 FÖRENTA NATIONERNA Förenta nationerna (FN) förs ofta fram som alternativ till EU. Ett motiv är att ”världen är större än EU” och att även Europa många gånger kan vara för litet för att riktigt effektivt kunna lösa alla gränsöverskridande problem. Klimatförändringarna kan framhållas som exempel. Observationen är i princip riktig. Man skulle många gånger kunna önska sig en effektivare hantering av gränsöverskridande problem på global nivå, till exempel inom ramen för Förenta nationerna. Den bistra sanningen är dock att dit är det fortfarande långt kvar. Förenta nationerna är ingen särskilt effektiv organisation att hantera gränsöverskridande problem. Om det är problem att få 27 stater i Europa att enas om en politik är det mångdubbelt större för 200 stater på världsnivå. FN är än mindre än EU en demokratisk organisation med fem länder som har permanent veto- rätt i säkerhetsrådet, och dess byråkrati och ineffektivitet är i många fall ännu större. Ett stort antal av med- lemsländerna är diktaturer.

Man kan möjligen se regionala organisationer som EU, Afrikanska Unionen (AU) och motsvarande organisa- tioner på andra kontinenter som steg på vägen mot ett effektivare och mer beslutskraftigt FN. Men FN är knappast en organisation som än på många år kan ersätta det tätare och mer effektiva beslutsfattande och samarbete man kan ha på kontinental nivå inom till exempel EU.

1.3.3 EFTA OCH EES–NORGELÖSNINGEN Frihandelsorganisationen EFTA består numera bara av fyra mindre länder (Norge, Island, Schweiz och Li- echtenstein). Tre av dem har via Europeiska ekonomiska samarbetsavtalet EES ett avtal som ger dem till- gång till EU:s inre marknad men inte ger något inflytande över reglerna för den marknaden. Kritiker som vill att Sverige skall lämna EU hänvisar ofta till EFTA och EES som en möjlig lösning för Sverige, på samma sätt som Norge. Fördelen med detta skulle vara att Sverige fortfarande skulle få tillgång till EU:s inre marknad, vilket har en avgörande betydelse får vårt välstånd, då Sverige är ett mycket exportberoende land och en betydande del av exporten går till länder inom EU. En ytterligare fördel, enligt kritikerna, skulle vara att Sve- rige härigenom skulle få en friare ställning och inte bli lika beroende av EU:s lagstiftning till exempel när det gäller arbetsrätt och möjligheten att gå före i miljöfrågor..Detta är emellertid till stor del en missupp- fattning. EES-länder är bundna av mer än 80 procent av EU:s inremarknads-lagstiftning (2001 var det över 1500 förordningar, direktiv och beslut).

Europarådet, OSSE och UNECE. Europarådet, som bildades 1949, har som främsta uppgift att säkra rättig- 6

Norge är till exempel också bundet av kemikalieförordningen Reach och av EU:s så kallade utstationerings- direktiv. I realiteten betyder det att man får acceptera det mesta som EU beslutar som rör den inre markna- den utan att kunna påverka reglerna. Man kan inte heller ”gå före” och ställa strängare krav än vad som till exempel föreskrivs i Reach. Norge är inte heller friare när det gäller villkoren för utländsk arbetskraft i lan- det, det som uppmärksammats i det så kallade Vaxholmsmålet.

Att vara bunden av lagstiftning utan att få vara med och besluta den kan knappast vara något demokratiskt eftersträvansvärt alternativ.

1.3.4 ANDRA EUROPEISKA SAMARBETSORGAN Det finns också andra samarbetsorgan än EU som omfattar de flesta länder i Europa. Några exempel är Europarådet, OSSE och UNECE. Europarådet, som bildades 1949, har som främsta uppgift att säkra rättig- heterna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. För medlemskap krävs att man ratifice- rar Europakonventionen och accepterar att följa utslagen av Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa hette tidigare ESK, Europeiska sä- kerhetskonferensen. Den bildades under det kalla kriget som ett forum för dialog mellan öst och väst. FN:s regionala miljöorganisation UNECE sluter framför allt konventioner på olika miljöområden, men har ingen reell makt att genomdriva dem.

Många av dessa organisationer gör nytta inom sina områden men kan knappast ersätta EU som verkar inom ett betydligt bredare område och med betydligt mer kraftfulla verktyg än vad dessa specialorganisationer gör. Från EU-kritiker framställs det ibland som att dessa organisationer skulle kunna breddas och ”utvecklas” för att på så sätt ersätta EU. Det resonemanget har dock två grundläggande svagheter.

För det första skulle en sådan breddning i sig leda till att dessa organisationer också skulle behöva utveckla de effektivare besluts- och samarbetsformer som EU har funnit nödvändiga för att verkligen kunna lösa de problem som skall lösas. Med all säkerhet skulle då även dessa organisationer drabbas av samma kritik för byråkrati, maktfullkomlighet och bristande demokrati som man riktar mot EU idag. Det är snarare så att byråkratin då skulle kunna bli ännu större med en mängd separata avtal och organisationer att hålla reda på och administrera.

För det andra behövs det alltid två för att dansa tango. Det blir verkningslöst om Sverige skulle lämna EU för att i stället satsa på ett utvidgat samarbete i andra organisationer om inte de länder vi vill samarbeta med vill göra detsamma utan håller fast vid att samarbetet skall ske i EU. Då står vi där utan samarbetspartner i dagens viktiga gränsöverskridande frågor.

1.3.5 NORDISKT SAMARBETE Det nordiska samarbetet bedrivs inom bland annat Nordiska rådet och också mer informellt i olika sam- manhang med ministermöten med mera. Ibland framförs ett utvecklat nordiskt samarbete som alternativ till EU. Men inte heller det är särskilt realistiskt. Norden är fortfarande ett alldeles för litet geografiskt om- råde för en effektiv lösning av de gränsöverskridande problemen. Nordiskt samarbete kan komplettera men inte ersätta europeiskt samarbete inom EU.

1.3.6 MER LÄSNING Läs gärna också Per Gahrtons inlägg på europabloggen, www.europabloggen.se http:// www.europabloggen.se/index.php?bloggID=178&userID=7 den 23 juli där han utvecklar sin argumentation för varför alternativen till EU idag inte är seriösa. ”EU är inte bra, men numera den dominerande samar- betsorganisationen i Europa. Bättre då att förbättra inifrån.” skriver den fortfarande högst kritiske miljöpar- tisten.

1.4 BESLUT PÅ LÄGSTA NIVÅ Att inte mellanstatligt samarbete, FN, andra organ i Europa eller nordiskt samarbete kan ersätta EU som en nivå för effektivt politiskt beslutsfattande över nationsgränserna, betyder dock inte att allt är fritt fram för att obegränsat föra över mer beslutsfattande till den Europeiska Unionen, såsom vissa större EU-stater som Tyskland och Frankrike ofta vill. EU:s politiska mandat skall strikt begränsas till frågor som är av gräns- överskridande karaktär och som inte på ett ändamålsenligt sätt kan lösas bara med nationella beslut. De flesta politiska beslut som rör människors vardag kan fortfarande fattas på nationell, regional eller kommu- nal nivå. Detta kallas ofta subsidaritetsprincipen, att beslut skall fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Detta berörs ytterligare i kommande avsnitt.4.3. 7

2. HUR FUNGERAR EU IDAG?

I kapitlet diskuteras olika aspekter på hur EU fungerar idag. Rena faktauppgifter om EU:s behörigheter, in- stitutioner och beslutsförfaranden finns i kapitel 6.

En ny typ av organisation Problem som följer med storleken Mångfald och solidaritet Två vägar till inflytande — medlemsländerna, folket Demokratin i EU

2.1 EN NY TYP AV ORGANISATION Den Europeiska Unionen jämförs ibland med andra typer av samarbeten och statsbildningar alltifrån olika mellanstatliga samarbeten till historiska förbund mellan stater eller fullfjädrade statsbildningar som Ame- rikas Förenta stater eller de romerska och brittiska imperierna. Vad är egentligen EU — en stat, ett statsför- bund, en samarbetsorganisation mellan självständiga stater? Sanningen är att ingen av dessa jämförelser träffar helt rätt. EU är helt enkelt unikt, ett samarbete av denna typ har aldrig tidigare förekommit i histori- en. En unik faktor som skiljer EU från till exempel USA är att det består av en stor mängd länder och folk- slag med skilda språk, kulturer och historia. Skiljelinjen mot till exempel Romarriket och det brittiska impe- riet, som bestod av många folk, är å andra sidan att de senare skapades genom att ett folk med våld lade under sig och under lång tid dominerade en lång rad andra folk. EU har i stället skapats genom frivillig an- slutning efter demokratiska processer i ett stort antal länder, där alla länder är likvärdiga medlemmar av unionen. Skiljelinjen mot FN och andra mellanstatliga organisationer, som också bygger på frivillig anslut- ning, är att EU går betydligt längre i överstatlighet genom att medlemsländerna överlåter en del av sin na- tionella suveränitet till unionen.

2.2 PROBLEM SOM FÖLJER MED STORLEKEN EU:s unika karaktär är också bakgrunden till en del av de problem som EU ofta kritiseras för. När EU får kritik för att vara tungrott, byråkratiskt och odemokratiskt måste det ses mot bakgrund just av Unionens väldiga omfattning. Att samla 27 länder med nära 500 miljoner invånare, med skilda språk, kulturer och hi- storia till ett gemensamt beslutsfattande och genomförande för att lösa gemensamma problem är en gigan- tisk uppgift. Det är självklart att det på många sätt är svårare än när beslut skall fattas vid familjerådet över köksbordet, i bostadsrättsföreningen, i kommun- och landstingsfullmäktige eller i ett nationellt parlament. Det är så gott som oundvikligt att beslutsvägarna blir längre och människors direkta delaktighet i besluten blir svårare att uppnå när 500 miljoner människor skall samsas jämfört med om det bara är 4, 100, 50 tusen eller 10 miljoner.

Men slutsatsen av det här, egentligen ganska självklara, konstaterandet kan inte, som många EU-kritiker alltför lätt gör, vara att EU är så byråkratiskt eller odemokratiskt att den inte borde få finnas eller i varje fall att Sverige inte borde vara med. Då glömmer man det självklara, att EU har bildats just för att ta hand om de gränsöverskridande problem som på ett effektivt sätt inte kan lösas över köksbordet, i kommunfullmäktige eller de nationella parlamenten. Om man erkänner denna grundläggande utgångspunkt för EU-debatten, måste i stället den avgörande frågan bli hur vi på ett konstruktivt sätt skall utforma en politisk institution ovanför nationalstaterna som både kan lösa problemen på ett effektivt sätt och göra det på ett sätt som är demokratiskt och med så litet byråkrati som möjligt.

Tyvärr har utträdeskravet gjort att vi sällan inom Miljöpartiet fört någon sådan tydlig och konstruktiv diskus- sion, debatten har för det mesta snabbt urartat till en diskussion för och emot EU och svenskt medlemskap.

2.3 MÅNGFALD OCH SOLIDARITET Den stora variationen i språk, kultur, historisk bakgrund och ekonomisk utvecklingsnivå bland EU:s med- lemsländer skapar både spänningar och möjligheter. En del länder har varit stabila demokratier i åtminsto- ne hundra år, andra har just lämnat ett förtryck från en kommunistisk stormakt.

8

Lagstiftning, skydd för mänskliga rättigheter, miljöskydd och mycket annat befinner sig ofta på mycket olika utvecklingsnivå i olika länder. Det finns en del grundläggande skillnader i attityder och värderingar till svåra frågor som till exempel abort eller inställningen till droger.

De här skillnaderna gör att EU måste byggas med varlig hand med respekt för respektive lands särart, sam- tidigt som vissa grundläggande värden upprätthålls. De här värdena, som demokrati och respekt för alla människors grundläggande rättigheter finns inskrivna i EU:s fördrag. För Sveriges del, som ofta men inte alltid kommit längre på vissa områden ställer det här särskilda krav. Vi kan inte bara ensidigt se till vad som är bäst för Sverige utan måste också ha en grundläggande solidaritet till människor i andra EU-länder. Ett uttryck för det är att Sverige betalar mer än vi får tillbaka från EU:s budget inom till exempel EU:s regionala politik. På samma sätt kan ibland en EU-lag som sätter upp gemensamma regler i EU för till exempel en viss miljöaspekt i Sverige upplevas som att det inte är någon förbättring — eller till och med försämring i vissa fall. Men om det samtidigt höjer miljöskyddsnivån för flera hundra miljoner européer i andra med- lemsländer kan det ändå innebära viktiga framsteg för unionen som helhet.

2.4 TVÅ VÄGAR TILL INFLYTANDE — MEDLEMSLÄNDERNA, FOLKET Ett kännetecknande drag för EU är krav på demokratiskt inflytande via två olika vägar. Å ena sidan vill man att varje medborgare skall få ett inflytande via den grundläggande demokratiska principen ”en medborgare — en röst”. Å andra sidan finns krav på att varje medlemsstat skall ha ett eget inflytande som stat . Att båda dessa krav finns hänger bland annat samman med att EU inte är någon fullfjädrad statsbildning utan ett mellanting mellan en stat och ett renodlat förbund av självständiga stater. Detta skapar en dualism, där medborgarna visserligen har anspråk på att få ett demokratiskt inflytande som i en fullständig statsbildning. Men där de å andra sidan inte vill släppa tanken att de fortfarande främst är medborgare i sin egen nation och att denna nation som sådan skall ha ett eget inflytande över besluten.

Det är självklart att denna dubbelhet kan skapa ett dilemma i form av oklara ansvarsförhållanden och tung- roddhet. Men de som kritiserar EU mest för bristande demokrati har sällan några tydliga egna svar att ge. I Miljöpartiets EU-plattformar har man ofta kunnat läsa såväl krav på att det direktvalda EU-parlamentet skall ha mer inflytande som att vi inte vill ha någon fullständig EU-parlamentarism. Samtidigt som man ofta kritiserar ministerrådet, som representerar staterna, för att inte vara tillräckligt demokratiskt så framförs krav på utökad vetorätt för medlemsstaterna och att dessa, i varje fall Sverige, oftare skall begagna sig av sin vetorätt. Ökat folkligt inflytande och ökad vetorätt för staterna, det är svårt att få dessa ståndpunkter att gå ihop.

Lika kluven är ibland inställningen till EU:s verkställande organ, kommissionen. Kommissionen skall vara, och är också oftast, den part som skall hävda hela unionens intresse. Den försöker överbrygga nationella motsättningar och hitta kompromisser under förlikningsförhandlingar mellan EU-parlamentet och minis- terrådet. Många gånger är kommissionens förslag mycket mer progressiva och radikala än vad som blir slutresultatet när ministerrådet och parlamentet sagt sitt.

2.5 DEMOKRATIN I EU En huvudkritik mot EU-medlemskapet har gällt bristande demokrati i EU. Inte minst Miljöpartiet har många gånger framfört att EU har ett stort, ibland enormt, demokratiskt underskott. Långa beslutsvägar, byråkrati, bristande folklig förankring och stor makt för lobbyorganisationer har också kritiserats.

Som redan diskuterats i avsnitt 2.2 finns det nästan oundvikligen i så stora organisationer problem med långa beslutsvägar, byråkrati och folklig förankring. Svaret på denna kritik måste främst vara att se till att EU:s behörighet verkligen avgränsas till strikt gränsöverskridande frågor, där de gör störst nytta, samt att öka öppenheten. Utöver detta finns givetvis mycket annat att göra. Exempelvis har en striktare reglering av lobbyisternas verksamhet drivits av de gröna i Europaparlamentet. Men en fungerande demokrati kräver också en levande debatt om europafrågor, något som i stor utsträckning saknas idag. Här krävs nytänkande och tydliga visioner.

Tyvärr har många års fokusering på debatten om utträdeskravet blockerat mycket av konstruktivt tänkande inom partiet på hur EU egentligen borde fungera för att bli mer demokratiskt. Det har inte fungerat att ha ”två bollar i luften”.

9

3. VILKET EU VILL VI BYGGA?

Det är, som många inom nätverket Nej till utträdeskravet ser det, framför allt inom några huvudområden där det idag finns stora luckor i Miljöpartiets analys och förslag till hur vi vill att EU skall fungera. Det gäller vilka uppgifter EU egentligen skall ägna sig åt, när olika beslutsregler skall tillämpas och hur relationen skall vara mellan EU:s olika institutioner. Detta diskuteras kortfattat i detta kapitel. Nätverket har dock inte sett som sin uppgift att komma med några konkreta förslag. Det bör i stället vara en viktig uppgift för partiet i sin helhet att ta tag i sedan medlemsomröstningen avslutats, bland annat vid behandlingen av valplattfor- men och förberedelserna för valmanifestet inför 2009 års val till EU-parlamentet.

Uppgifter och beslutsregler Institutioner och styrning

3.1 UPPGIFTER OCH BESLUTSREGLER Som beskrivs mer utförligt i avsnitt 6.1 har EU tilldelats befogenheter i tre olika kategorier: exklusiva befo- genheter, delade befogenheter med medlemsstaterna samt stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder till stöd för medlemsstaterna. Exakt vilka befogenheter som ingår i respektive kategori framgår tydligt av EU-fördraget.

Från EU-kritiker framhålls ofta att EU fått befogenheter att verka över ett alltför brett område och i frågor som bättre kan lösas på nationell nivå. Ett ”smalare men vassare” EU efterlyses i stället för nuvarande EU som uppfattas som ”fett och brett”. Det ligger en hel del i denna kritik och det är viktigt att hela tiden ha en levande debatt om tillämpningen av den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut skall fat- tas på lägsta lämpliga nivå. Det gäller inte bara i förhållandet EU-nationalstater utan också inom staterna mellan riksdag och kommuner.

En stor brist i kritiken hittills, och det gäller även Miljöpartiet, är att den är väldigt oprecis. Mestadels har den stannat vid exempel på onödiga frågor som EU lägger sig i, typ gurkors kurvatur. För att Miljöpartiet skall kunna föra en tydligare EU-politik är det viktigt att vi själva blir mer precisa om i vilka frågor vi anser att EU bör ha behörighet. Om vi är överens om att EU bör ha behörighet i en viss fråga, är det också viktigt att precisera om den behörigheten skall vara av mellanstatligt slag, det vill säga kräva ett enhälligt besluts- fattande, eller överstatligt där beslut kan ske med kvalificerad majoritet.

I flera tidigare dokument från Miljöpartiet framförs ofta en mycket restriktiv linje när det gäller EU:s behö- righet och överstatligt beslutsfattande i unionen med majoritetsbeslut. Det senare begränsas ofta till att endast gälla gränsöverskridande miljöproblem och utrotningshotade arter. Samtidigt framförs på ett stort antal områden ganska preciserade krav på krafttag från EU, som torde kräva överstatligt beslutsfattande på betydligt fler områden. Sådana områden är till exempel regler för djurtransporter och djurhållning, matens frihet från tillsatser, åtgärder mot diskriminering, regler för jämställdhet och fri rörlighet inom EU. Även flera andra områden bör kunna diskuteras för överstatligt beslutsfattande, exempelvis åtgärder mot viss internationell brottslighet och skatteundandragande, social trygghet för migrerande arbetstagare, ömsesi- digt godkännande av examensbevis, produktsäkerhetskrav och skydd av immateriella rättigheter, för att bara ta några exempel.

3.2 INSTITUTIONER OCH STYRNING Miljöpartiets inställning till hur EU skall styras och vilka inbördes befogenheter de olika institutionerna skall ha är ofta kluven och oklar. Å ena sidan kan hävdas att vi inte skall ha någon parlamentarism på EU-nivå, å andra sidan till att parlamentets makt skall ökas på ministerrådets och kommissionens bekostnad. Å ena sidan hävdas ibland att kommissionen saknar demokratisk legitimitet, å andra sidan kan förslag om att kommissionens ordförande skall väljas av EU-parlamentet avvisas. Å ena sidan kan hävdas att ministerrå- det inte är ett tillräckligt demokratiskt organ, å anda sidan att medlemsstaterna skall ha veto i nästan alla frågor i ministerrådet.

Mot den här bakgrunden finns det anledning att Miljöpartiet mer förutsättningslöst diskuterar igenom och blir mer konkret på hur partiet vill se styrningen inom EU för att förbättra demokratin där.

10

4. VANLIGA ARGUMENT FRÅN JA-SIDAN

I kapitlet listas ett antal vanliga argument från dem som vill behålla utträdeskravet och ges korta förslag till svar samt hänvisningar i kursiv stil till fördjupningstext i avsnitten 1-3 och 6 Argumenten har delats in i olika grupper.

Behovet av EU och alternativ EU som institution EU:s befogenheter och beslutsregler Den faktiska politiken i EU Miljöpartiets utträdeskrav

4.1 BEHOVET AV EU OCH ALTERNATIV

--- Många beslut fattas på en alltför hög nivå. Vi villvill att beslut ska fattas så nära de människor som de berör som möjligt. En helt riktig princip. Men det finns fortfarande ett stort (och ökande) antal frågor av gränsöverskridande karaktär som inte nationalstaterna kan lösa på egen hand. Därför behövs en politisk nivå ovanför national- staterna. Miljöpartiet måste bli mer konkret på vilka frågor som bör/inte bör ligga inom EU:s beslutssfär. 1.1 1.4 2.2 3.1

--- Samarbete i gränsöverskridande frågor kan ske bättrbättree på annat sätt. Till exempel mellanstatligt samarbsamarbe-e- te, FN, andra europeiska organ, nordiskt samarbete. Det finns inget alternativ till EU som på ett tillräckligt kraftfullt sätt kan klara av ett omfattande gränsöver- skridande samarbete och beslutsfattande i Europa. En allt större del av Europas stater satsar nu på EU som det centrala samverkansorganet i Europa. Då kan inte Sverige helt ensamt insistera på att bedriva samarbe- tet på andra håll. 1.3 1.3.1 1.3.2 1.3.4 1.3.5 1.3.6

--- Sverige kan vid ett utträde eftersträva samma lösning som Norge, dvs. medlemskap i EFTA och EES. Med medlemskap i EFTA och EES får vi visserligen tillgång till den inre marknadens fördelar, men måste acceptera de flesta av dess lagar och regler utan att få vara med och fatta beslut om dem. Vi skulle i många avseenden inte bli mer ”fria” än vid fortsatt EU-medlemskap. 1.3.3

--- Sverige kan stå utanför även EES och ha ett lösare frihandelsavtal med EU, som till exempel Schweiz Det finns inte skäl att tro att EU i en handelsförhandling skulle vilja ge Sverige fler fördelar än vad vi är villi- ga att ge tillbaka. Frihandel idag är mycket mer än tullar. Det omfattar också tekniska handelshinder av oli- ka slag. Om Sverige skall få tillgång till EU:s inre marknad måste vi också acceptera de regler EU ställt upp. Att ställa högre miljökrav än vad som godkänts i EU blir då mycket svårt.

4.2 EU SOM INSTITUTION

4.2.1 DEMOKRATISKA BRISTER

---EU-EU har stora demokratiska brister. Det stämmer delvis, men det är en fråga med många dimensioner. Det är viktigt att precisera kritiken och de alternativ vi föreslår, se följande argument.

11

--- EU är tungt, byråkratiskt och har långa och svårövesvåröverskådligarskådliga beslutsvägar Det stämmer delvis. Det är svårt att undvika tungrodda system när beslut skall jämkas samman som rör nära 500 miljoner invånare i 27 länder med olika språk, kulturer och historia. Ambitionen är att alla intres- sen skall få möjlighet påverka processen och då blir det ganska komplicerat. Det finns alltså delvis en mål- konflikt mellan demokrati och effektivitet. Men givetvis skall man försöka förenkla och det görs också såda- na ansträngningar. 2.2

--- Parlamentets makt bör öka på ministerrådets bekostnbekostnad.ad. Kan vi instämma i. Frågan är dock hur långt vi vill gå i parlamentarism? EU-kritiker brukar inte vilja att EU skall bli en statsbildning utan tvärtom hävda att det skall fattas så få överstatliga beslut som möjligt och att alla länder i övriga frågor skall ha vetorätt i ministerrådet. Budskapen går inte helt ihop. Vi är mer öppna för fler majoritetsbeslut i rådet och större makt till EU-parlamentet. 2.4, 6.2, 6.3.2

--- De små staterna missgynnas i EU. Det är knappast sant. Små stater har fler parlamentsledamöter, kommissionärer och röster i ministerrådet per invånare än stora. 6.3.4

--- Lissabonfördraget missgynnar de små staterna. T ex får de inte alltid en egen kommissionär och sämre röstregler i ministerrådet Förslaget om kommissionärer gäller alla stater. Kommissionärerna skall fördelas efter en strikt rotations- princip Förslaget till nya röstregler i ministerrådet innebär inga stora förskjutningar i makt mellan stora och små stater. 6.4

--- Öppenheten i EU är för dålig Sant. I Lissabonfördraget föreslås dock förbättringar. En offentlighetsprincip införs och rådets sammanträ- den skall bli offentliga vid diskussion och antagande av lagförslag. 6.4

--- Kommissionen har för mycket makt och dålig demokratdemokratiskisk förankring Kommissionen bereder och verkställer de flesta frågor i EU och fattar även egna beslut i vissa frågor. Det ger oundvikligen makt, exakt hur mycket kan diskuteras. Det finns demokratisk förankring. Kommissionens ordförande måste idag godkännas av parlamentet (utses av parlamentet i Lissabonfördraget). Kommissio- nen kan avsättas av parlamentet genom misstroendevotum. 6.2 6.4

--- Lobbyisterna har för stor makt i EU Förvisso bedrivs inom EU ett omfattande lobbyarbete och lobbyister har i många fall fått alltför stort infly- tande. Detta är dock inte unikt för EU. På alla ställen där politiska beslut fattas finns det också lobbyister som vill påverka besluten till sina uppdragsgivares fördel. Det finns lika mycket i exempelvis Sveriges riks- dag och regering. Almedalsveckan i Visby är numera ett gigantiskt exempel på organiserad lobbying från ett stort antal olika slags intressen.

Att det bedrivs lobbyarbete är inget argument för att lämna EU. Då skulle vi få lämna alla organisationer som fattar politiska beslut. Mer konstruktivt är i stället att utforma någon form av ramar och etiska regler för hur lobbyarbete bedrivs. Lika viktigt är också att ha en levande, kunnig och konstruktiv diskussion inom de politiska partierna i olika frågor så att man inte alltför lätt blir offer för oseriösa argument från lobbyis- ter.

4.2.2 EU-FÖRDRAGET POLITISKT

--- EUEUEU-EU ---fördragetfördraget är alltför politiskt. Innehåller inte barbaraa spelreglerna utan också vilken politik som skall föras. Sant i viss mån, men en noggrannare genomläsning av fördraget visar att det ändå är ganska sparsamt. Det rör sig främst om unionens mål inom olika områden. Man kan diskutera om dessa skall stå i fördraget eller inte, det är inte helt orimligt att de gör det för att klargöra vart unionens arbete syftar. Det mesta är ganska okontroversiellt, typ värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, bekämpa brottslighet, tillförsäkra konsumenter- na tillgång till varor till skäliga priser, etc. Det finns dock några mer kontroversiella, se kommande frågor.

12

--- Det står i Lissabonfördraget (art 42)att medlemsstamedlemsstaternaterna ”förbinder sig att gradvis förbättra sin milimilitäratära kapacitet” Sant. Klart dåligt. Det borde inte ha stått där.

--- EUEUEU-EU ---fördragetfördraget prioriterar ekonomisk tillväxt före miljömiljö Knappast sant. Fördraget (art 3 Lissabonfördraget) talar om målen hållbar utveckling och ”välavvägd till- växt”, hög miljöskyddsnivå och bättre miljö. Miljöpartiet har många gånger självt accepterat liknande skriv- ningar, t.ex finansplaner under rödgröna samarbetet. Det är kanske fel att det överhuvudtaget står något om det i fördraget (se ovan) men det som står är knappast kontroversiellt ens från gröna utgångspunkter. 6.4

4.3 EU:S BEFOGENHETER OCH BESLUTSREGLER

--- EU har alldeles för stora befogenheter. Vi vill ha ett EU som är smalare och vassare, hellre än bredarbredaree och fetare. I princip måste subsidiaritetsprincipen gälla, dvs att EU bara skall ha befogenhet över verkligt gränsöver- skridande frågor som inte bättre löses på nationell eller regional nivå. Men det finns en brist att Miljöpartiet aldrig konkret har diskuterat igenom och försökt fastställa en lista på inom vilka områden EU bör vara verk- sam. Det går att hitta goda motiv för att EU skall ha befogenhet på många områden där de i dag har det. 1.4 3.1 6.1

Lissabonfördraget innebär att EU får befogenhet på ännu fler områden Ja, drygt 30 nya områden helt eller delvis. Alla dessa behöver dock inte vara dåliga utan många är sannolikt önskvärda. T.ex. Skydd för enskilda om personuppgifter, Förfaranden för medborgarinitiativ, Integration av tredjelandsmedborgare, Förebyggande brottslighet, Skydd för immateriella rättigheter, Säkerhetsstandar- der för läkemedel, Bekämpning av gränsöverskridande folksjukdomar, Åtgärder för att uppnå mål på ener- giområdet. Man kan inte generellt fördöma att EU får befogenhet på fler områden, varje område måste granskas för sig. 6.4

Överstatlighet och majoritetsbeslut tillämpas på alldeles för många områden. Bör bara vara gränsöverskri- dande miljöproblem och hotade arter. I övrigt bör enhällighet med vetorätt tillämpas. Detta är en alldeles för snäv avgränsning. Det finns många områden som Miljöpartiet värnar varmt för där besluten nog skulle bli väldigt urvattnade om varje land har vetorätt. Det gäller bland annat ett flertal områ- den som finns med i förslaget till Miljöpartiets valplattform till EU-parlamentsvalet, t.ex. regler för Djurhåll- ning och djurtransporter, Diskriminering av funktionshinder och HBT, åtgärder mot människohandel, etc. 6.3

EUs jordbrukspolitik kostar för mycket och skadar producenter i tredje världen. EU bör avskaffa sin jord- brukspolitik Den första meningen är sann. EU:s jordbrukssubventioner bör minskas kraftigt och begränsas till areal-, miljö- och landsbygdsstöd. Men jordbrukspolitiken kan inte helt avskaffas. Till exempel är regler för djur- hållning, GMO, mm, som Miljöpartiet vill ha, delar av jordbrukspolitiken.

EU skall inte bedriva någon gemensam utrikesutrikes---- och säkerhetspolitik Utrikes- och säkerhetspolitiken är under namnet GUSP (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik) den andra pelaren i EU-samarbetet. Detta innebär att utrikes- och säkerhetspolitik inom EU är av rent mellan- statlig karaktär, alltså är medlemsländerna i de fall EU faktiskt bedriver gemensam utrikespolitik helt över- ens om vad som sägs. Detta eftersom att varje land enskilt sitter inne med vetorätt. Vi kan inte se några starka skäl att inte ta tillfället att prata med en enad röst i de fall enighet råder mellan medlemsländerna. Internationella konflikter som i exempelvis Burma visar på hur ländernas enskilda ställningstaganden gemensamt blir starkare när de utöver respektive nationell linje parallellt även uttalar sig med en enad röst. I det fall enighet inte kan uppnås tvingas alltså medlemsländerna inte heller att ställa sig bakom några be- slut de inte kan acceptera.

13

--- Sverige och andra länder som vill måste få ”gå föreföre”,”, t.ex. genom högre miljökrav på produkter Vi håller med om det. Men det löser man inte genom att gå ur EU och — som Norge — i stället vara med i den inre marknaden via EES-avtalet. Då är man fortfarande bunden vid EU:s inremarknads-lagar, Reach, mm. Om man ställer sig utanför den inre marknaden blir det i stället allvarliga nackdelar för Sveriges näringsliv och välstånd. Om enskilda länder skall ha rätt att gå före, måste det förhandlas in i lagstiftningen för den inre marknaden och det är omöjligt om man inte är med i EU 1.3.3

4.4 DEN FAKTISKA POLITIKEN I EU

--- EU styrs av högerkrafter som ser mer till tillväxt och konkurrens än till miljö och demokrati Det är sant att EU främst (men inte bara) styrs av högerkrafter och att de i många fall för en, från gröna ut- gångspunkter, dålig politik. Detta är dock inget unikt för EU, utan gäller också för närvarande till exempel Sveriges riksdag och många landsting och kommuner. Det är dock inget skäl till att vi skall lämna dessa församlingar utan en sporre att arbeta för ett större grönt inflytande i dem.

--- Det fattas så många dåliga beslut i EU Se ovan

--- Utvecklingen i EU är i huvudsak på väg åt fel håll Tveksamt påstående. I vissa avseenden försämras miljön fortfarande trots insatser som görs, till exempel på grund av att effekter av mer trafik äter upp effekter av effektivare miljöteknik. Det är inget unikt för EU, sker lika ofta i Sverige, och beror på att politiken inte varit tillräckligt effektiv med att motverka marknads- krafter som leder till ökad miljöförstöring. Det är bara ett argument för att jobba hårdare för grön politik på alla nivåer.

--- EU:s klimatpoltik, med till exempel handel med utslutsläppsrätter,äppsrätter, är inte tillräckligt effektiv Det finns säkert brister och systemet kunde fungera bättre. Men det är en klar förbättring mot förut då ing- enting gjordes. EU är världsledande i kampen mot klimatförsämringen. Utan EU riskerar arbetet att avstan- na helt. Sverige kan driva på i EU.

--- EU för en dålig fiskepolitik och hindrade Sverige ffrånrån att införa ett ensidigt svenskt torskfiskestopptorskfiskestopp Det är sant. EU tillåter för stora torskfiskekvoter, har gett för stora stöd till överdimensionerade fiskeflottor, etc. Men alternativet är inte rent nationell fiskepolitik, det kan inte fungera då fisket till sin natur är en gränsöverskridande fråga. Enda sättet att åstadkomma varaktiga förbättringar är att förbättra EU:s fiskepo- litik. Medvetenheten om detta är hög hos kommissionen, men vissa medlemsstater med stark fiskarlobby bromsar. Fiskepolitiken blir inte bättre om Sverige lämnar EU.

--- EU har satt stopp för sänkt moms på ekologiska livslivsmedelmedel Delvis sant. Det stupade dock också på andra nationella invändningar, som svåra definitions- och avgräns- ningsproblem, dyrbar administration mm.

--- EU har förhindrat förbud mot minkar i Sverige Fel. Det var inte EU som hindrade utan den borgerliga regeringen och riksdagen som inte ville ha något för- bud efter maktövertagandet 2006. Men skall vi går ur Sveriges riksdag därför att de fattar en mängd dåliga beslut?

--- EU:s utstationeringsdirektiv bäddar för lönedumpninlönedumpningg av utländsk arbetskraft i Sverige EG-domstolens dom i det s.k Vaxholmsfallet har lett till osäkerhet och tolkningsdiskussioner om kollektiv- avtal med svensk lön går att upprätthålla i Sverige. Här finns en osäkerhet och det är givetvis angeläget att den svenska kollektivavtalsmodellen kan värnas. Ett svenskt utträde ur EU med en liknande anslutnings- form som Norge skulle dock inte påverka detta, då utstationeringsdirektivet gäller även i Norge. Eventuella erforderliga ändringar eller förtydliganden i direktivet kan vi bara förhandla fram om Sverige är medlem i EU.

14

--- EU bedriver en katastrofal asylasyl---- och flyktingpolitik Delvis sant, men frågan är komplex. De flesta, men inte alla, medlemsländer har en mer restriktiv flykting- politik än Sverige. De försök till ytterligare harmonisering av flyktingpolitiken som pågår kan leda till för- sämringar i många fall, men också till förbättringar i några länder. Det måste vara en viktig grön uppgift att se till så att EU som helhet för en så generös flyktingpolitik som möjligt, det kan vi bara göra som EU- medlemmar. Asyl- och flyktingpolitiken är till sin natur gränsöverskridande, det kan inte fungera med bara nationell politik på området. EU:s regelverk hindrar inte Sverige att ta emot fler flyktingar än vi gör idag. Problemet ligger i stället på hemmaplan, att det inte finns en politisk majoritet i Sveriges riksdag som vill ta emot fler flyktingar.

--- EU blir allt mer militariserat Det finns en del tendenser mot ökad militarisering som vi skarpt skall ta avstånd från, t.ex. skrivningar i Lis- sabonfördraget (se p 4.2.2). Man måste dock värdera vad dessa betyder i praktiken och inte svartmåla i onö- dan. I verkligheten är Västeuropa den region i hela världen där militärutgifterna ökat minst 1998-2007 (+6% i fasta priser, världsgenomsnitt +45%, källa SIPRI). Med stigande BNP, betyder det också att den andel av budgeten som avsatts till militära ändamål minskat kraftigt i de flesta medlemsstaterna, så även i Sverige. EU:s betydelse som fredsprojekt är trots allt långt viktigare. Vi motverkar tendenser till militarisering bäst genom en aktiv opinionsbildning inom EU. Att lämna unionen betyder att krafter som vill militarisera får ökat spelrum.

4.5 MILJÖPARTIETS UTTRÄDESKRAV

--- Inget har förändrats sedan kongressen tog beslutet om utträdeskravet 1995. EU är fortfarande lika dålidåligt.gt. Mycket har ändrats sedan 1995, t.ex. - Den lilla möjlighet som eventuellt fanns 1995 att det skulle kunna skapas något alternativ till EU finns inte längre. EU är inte längre en rikemansklubb som det delvis var då utan omfattar nu en stor del av Europas stater och fler står på kö att komma med. - Klimatfrågan har sedan dess fått kraftigt ökad tyngd och blivit alltmer akut. EU är den enda internationella aktör med tyngd som har visat vilja och också verkligen driver frågan. - Miljöpartiet trodde i början att vi kunde vinna röster på fortsatt EU-motstånd. Det visade sig fel, väljarna prioriterade frågan mycket lågt. - En kraftig majoritet av Miljöpartiets väljare vill idag att Sverige skall vara medlem i EU enligt SCB:s under- sökning maj 2008. På frågan ”Är du i huvudsak för eller emot det svenska medlemskapet i EU eller har du ingen bestämd åsikt?” svarade 48,8 procent För, 24,7 procent Mot och 26,5 procent Vet ej. Det var mycket nära genomsnittet för hela befolkningen (50,8 23,1 26,1). Andelen miljöpartister som är för det svenska medlemskapet har stadigt ökat år från år från ca 10 procent 1996 till nära 50 procent 2008. Varför skall vi utmana vår egen väljarkår? Det måste också återigen betonas att svenska folket i en folkomröstning 1994 sade JA till svenskt medlem- skap. Miljöpartiet hade liksom andra partier förbundit sig att respektera folkomröstningens resultat. Hur kan vi begära någon respekt av andra för folkomröstningars resultat om vi inte själva har det? Vi vill ju dess- utom ha fler omröstningar.

--- Vi kan ha kvar kravet i partiprogrammet ”för säkerhsäkerhetsets skull” även om vi inte driver det just nu. Det är ett sätt att markera vårt missnöje med EU Det är ett dåligt sätt som inte är konstruktivt. ”Två bollar i luften” har inte fungerat. Utträdeskravet har i nära femton år blockerat en stor del av den interna EU-debatten i partiet. En debatt som skulle behöva fokuseras på vad vi verkligen vill med EU, hur vi tycker att det borde fungera, vilka frågor EU skall ha behörighet i, vilken politik vi vill driva i EU. Resultatet är till exempel mycket ogenomtänkta och självmotsägande skrivningar i valprogram och valmanifest. Utträdeskravet har också blockerat våra möjligheter att med trovärdighet föra fram konstruktiva förslag om vilka förändringar vi vill se i EU i den politiska debatten. Ingen tar dessa förslag på allvar, när vi ju ändå vill lämna organisationen. Det är mer konstruktivt att visa vårt missnöje med EU med förslag som människor tar på allvar och kanske kan påverka.

--- De som vill slopa utträdeskravet är inga riktiga EUEU ---kritiker,-kritiker, alternativt ”EU”EU----kramare”kramare” Man behöver inte älska eller tycka att allt är bra i en organisation bara därför att man tycker att man skall vara med i den. Kritiken mot organisationen får större gehör om man själv är en av spelarna i den än om man sitter på åskådarläktaren.

15

--- De som vill slopa utträdeskravet säger att de vill driva en tuffare grön politik i EU ——— men den kommer i själva verket att bli mesigare Den är inte tuffast som skriker högst. Utan som kommer med väl genomtänkta och logiskt sammanhängan- de förslag som har möjlighet att få andra med sig och faktiskt påverka. Även om — eller kanske snarast just på grund av att — de framförs i ett lugnare tonläge. Alltför länge har Miljöpartiets krav andats en uppgiven attityd och handlat om att Sverige skall beviljas olika undantag från EU-regler. Exempelvis möjlighet införa ensidiga fiskestopp, lägre införselkvoter för alkohol, att nationella regler för barnreklam ska ha företräde framför EU:s, nationellt veto i nästan alla frågor. Det vittnar om dåligt självförtroende. En tuffare attityd är att, tillsammans med likasinnade krafter, försöka på- verka de grundläggande EU-reglerna, t.ex. en bättre gemensam fiskepolitik, höjda minimiskatter för alko- hol, skärpta EU-regler om barnreklam, osv. Det blir lättare om fler beslut tas med majoritet i stället för en- hällighet.

--- Det går inte att förändra EU och göra dess politik bättre En mycket uppgiven attityd. Det finns inget som säger att det är svårare att förändra EU än politiken i Sveri- ge eller en viss kommun. Det handlar om att vara med och bygga allianser med likasinnade inom och utom den gröna rörelsen. Att vilja ”lämna det sjunkande skeppet” är verkligen ingen tuff attityd och dessutom djupt osolidarisk mot dem som kan hjälpas av vår solidaritet inom EU.

16

5. POSITIVA ERFARENHETER AV EU

En ofta använd debatteknik från JA-sidan är att räkna upp en massa exempel på dåliga beslut som tagits inom EU, ibland med den retoriska efterslängen ”kan ni säga något bra som EU har gjort”. Slutsatsen blir att det är lika bra att lämna en organisation som fattar så många dåliga beslut.

Visst är det sant att det fattats många från grön synpunkt dåliga beslut i EU. Det är dock inte EU som orga- nisation som fattar de dåliga besluten utan de människor av kött och blod som verkar där. Men om det är fler eller färre dåliga beslut än i Sveriges Riksdag eller en normal svensk kommun, är nog väldigt svårt att säga. Det beror delvis på olika majoritetsförhållanden som kan skifta över tiden. Ett annat problem med JA- sidans uppräkningar av dåliga beslut, ofta framförda i kulspruteform, är att de är väldigt svåra att bemöta på kort tid. Varje fråga i sig är ofta ganska komplex och tål många gånger att vridas och vändas på, vilket kan ge en mycket mer nyanserad syn än vid en sådan hastig uppräkning.

Som motvikt mot denna debatteknik kan det vara bra och viktigt att kunna peka på ett antal positiva EU- exempel i stället. Inte för att säga att allt är bra med EU, för det är det inte. Men för att säga att det också görs mycket bra inom organisationen. Vi gör det i denna skrift genom att plocka ut mer eller mindre själv- upplevda delar ur de intervjuer vi fortlöpande gör med sympatisörer till NEJ-sidan och som publiceras på vår blogg www.nejtilluttradeskravet.se under rubriken ”100 gröna säger nej”. (nedan anförs citat både från sådana som redan publicerats och från personer som står i kö för att bli publicerade).

Exemplen grupperas i fyra grupper: miljö, mänskliga rättigheter och djurrätt, samarbete och övrigt.

5.1 MILJÖ

Luftkvalitetsnormer Åsa RomsonRomson, 36 år, Stockholm, forskar om internationall miljöjuridik. En av de viktigaste frågorna jag driver i miljönämnden i Stockholm är minskade utsläpp från biltrafiken, säger Åsa. I och med att EU faktiskt satt en norm för luftkvalitet får medborgarna mycket starkare möjlighet att sätta press på politiken att göra nå- got. I Tyskland var det dessa EU-regler som gjorde att man lyckades få miljözoner för personbilar och jag tror vi kommer att lyckas här ganska snart, tack vare EU faktiskt

Tjeckien Per BolundBolund, 36 år, Stockholm, är biolog och nu riksdagsledamot där han sitter i Näringsutskottet. Jag träf- fade i våras en delegation från Tjeckien på besök i riksdagen, berättar Per. De beklagade sig högt och länge över att EU tvingade dem att minska sin användning av fossila bränslen och bygga ut förnybara energikällor. Det visade tydligt för mig att EU har stor effekt i att driva motsträviga länder framåt i klimatarbetet.

Solfångare Joakim Byström, 39 år, Härnösand, är vd för ett solfångarföretag. Som exportchef har Joakim också sett i praktiken hur den inre marknaden fungerat. Länder som stod utanför EES-avtalet krävde flera krångliga blanketter och stämplar för att skicka varor till, och där fanns ofta konstiga regler och märkningar som för- svårade försäljningen. När vi var med i EFTA hade vi bara att rätta oss efter de regler som EU antog för den inre marknaden, vi kunde inte själva påverka.

Livsmedelstillsatser Gunvor G EricsonEricson, 47 år, Katrineholm, är sjuksköterska och riksdagsledamot där hon sitter i socialförsäk- ringsutskottet. Folkhälsa är en av hennes hjärtefrågor. EU beslutar om livsmedelstillsatser som påverkar vår matkvalitet, säger hon. Även om vi skulle gå ur EU så skulle handelsregler gälla och EU styra livsme- delstillverkarnas produktionsval. Är vi med så kan vår regering ställa krav, även om den är dålig idag på att göra det.

17

Spanien Bodil Ceballos, 50 år, Gävle, är jurist och sitter riksdagen, där hon är ledamot i utrikesutskottet. Det är bra att EU-medlemskapet tvingar länder i Europa, bl.a. de värsta miljöbovarna Spanien och Grekland som bru- kar slåss om jumboplatsen, att stifta miljölagar. EUs miljölagstiftning är ofta det enda medborgarna och miljörörelserna i Europa har för att kräva att till exempel miljökonsekvensbedömningar genomförs. Med hjälp av EG-direktiv har jag tillsammans med de spanska Gröna varit med och stoppat/ändrat ett antal galna projekt i Spanien.

Kärnkraftsargument Annika Eriksson, 49 år, Luleå, är civilingenjör. Jag trodde aldrig att den dagen skulle komma då jag skulle luta mig mot ett EU-beslut i en miljödebatt. Men det har jag faktiskt gjort nu. När diskussionen om att ytter- ligare bygga ut kärnkraften i vårt grannland Finland och försörja den med uran från Sverige debatterades i våras, kunde jag tryggt luta mig mot EU:s beslut om att energianvändningen ska effektiviseras med 20 % och att andelen förnyelsebar energi ska öka till 20 % inom de närmaste tolv åren. Argumenten att då bygga nya kärnkraftverk som bygger på prognoser om en totalt sett ökad energianvändning, är förutom fullstän- digt miljövidrigt också att gå emot EU:s intentioner. Känns rätt bra.

Kemikaliepolitiken Inger SchörlingSchörling, 62 år, Gävle, har tidigare varit både riksdagsledamot och EU-parlamentariker för Miljöparti- et. Under förhandlingarna om den Globala Kemikaliestrategin (SAICM) som jag deltog i blev det tydligt hur det globala maktspelet fungerar inom kemikaliepolitiken. USA med Australien, Japan, delvis Canada och Indien på ena sidan var mot internationella regler. EU, Norge, Schweiz och flertalet utvecklingsländer i Afri- ka och Asien på andra sidan var för internationella regler, riskhantering och riskminimering. Samma erfa- renhet tror jag de som varit med om klimatförhandlingarna har. EU driver på globalt för en bättre miljö!

VattenVatten---- och naturvård Markus Holmquist, 29 år, Mark, studerar och är snart färdig biolog. En gästföreläsare från länsstyrelsen menade att EU:s vattendirektiv på det stora hela var bra att arbeta efter och att art- och habitatdirektivet och Natura 2000-nätverket på många sätt ger starkare skydd än svensk lagstiftning. Indoktrinerad ända sedan folkomröstningen i att EU på alla sätt skulle vara en katastrof för miljön, så var det svårt att ta till sig att en tjänsteman skulle säga att EU-regler gjorde deras arbete lättare.

5.2 DEMOKRATI, MR OCH DJURRÄTT

HBT Alex LindskogLindskog, 18 år, studerar sista året på gymnasiet i Lund. EU har kraften att stå upp för enskilda indivi- ders grundläggande rättigheter, oavsett hur långt personens land har kommit med lagar kring jämställdhet och lika rätt. Idag gör EU skillnad i Östeuropa, och jag är övertygad om att EU kan göra skillnad även i fram- tidens Turkiet vid en utvidgning. Där kan vi göra skillnad i människors vardag - för kvinnor, hbt-personer och andra som dagligen helt lagligt förtrycks på de mest brutala sätt.

Funktionshinder Jamie BollingBolling, 53 år, Härnösand, är socialantropolog som för närvarande doktorerar om funktionshinder- frågor. Jamies vänner i de baltiska länderna och även i Bulgarien har kunnat använda sig av EU för att på- verka funktionshinderfrågor. Fokus sätts på förfärliga situationer på institutioner och på livsvillkor för män- niskor med funktionsnedsättningar. Fria men med möjlighet till utveckling är hennes dröm för systrar och bröder med funktionsnedsättningar i de baltiska staterna och i Bulgarien. Det är viktigt att Sverige finns som aktör i EU för detta arbete. Att vara med i EU gör att vi stöttar och delar med oss av vår rikedom. Ett EU där otillgänglighet betraktas som diskriminering!

EUEUEU-EU ---domstolendomstolen Stefan Arrelid, 50 år, Norrköping, är kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden. Genom medlem- skap i EU har den enskilda medborgaren möjlighet att få rättsliga fall överprövade genom EU-domstolen, då de anser sig blivit illa behandlade av den egna staten och dess myndigheter, säger Stefan. Det är positivt att EU påverkar till förändring av länders demokratiska brister och krav på mänskliga rättigheter när de vill bli nya medlemmar.

18

Djurtransporter Johanna RustadRustad, 22, Malmö, studerar till landskapsarkitekt. När jag var ca tolv år, bodde på en liten gård i Värmland och var relativt omedveten om världens problem såg jag på Aktuellt . Hemska bilder av slaktdjur som misshandlades och svalt på dygnslånga resor genom Europa visades. Bilderna kom från en film, som Sveriges dåvarande jordbruksminister, Margareta Winberg, hade sett och reagerat kraftigt inför. Hon sände en kopia av filmen till var och en av sina europeiska ministerkollegier, vilka undersökte förhållanden inom det egna landet. Problematiken har senare diskuterats fram och tillbaka, reglerna har skärpts något, men är fortfarande otillräckliga. Om Sverige stått utanför och Margareta Winberg saknat en roll inom EU, hade vi stått maktlösa och sett på.

Funktionshindrades järnvägsresor Niklas HenrikssonHenriksson, 46år, Falun, är samhällsplanerare på Banverket. Som arbetande på Banverket med till- gänglighet för personer med funktionsnedsättning ser jag en stor fördel med EU-samarbetet för denna grupp. De funktionshindrade har fått ökade möjligheter att resa både nationellt och inom unionen sedan gemensamma EU-regler för tillgänglighet, service och information antogs och började gälla 1 juli 2008 efter flera års hårt arbete.

Polen Jon LarssonLarsson, 26 år, Stockholm, är språkrör för Gröna Studenter och halvpolack. — Jag hade följt det fria Po- len under dess första decennium. Jag hade sett ett land som nyss har vunnit sin frihet, och som ännu är befolkat av diktaturens barn, försöka leva upp till förväntningarna om att på kort tid förvandlas till en mo- dern europeisk demokrati. Den fulla innebörden av detta kan vara svårgreppbar för ett folk som, liksom det svenska, har sett sin demokrati växa fram under sekler av relativ fred och stabilitet. För mig blev det dock uppenbart, att lika mycket som Polen behövde EU för att vägledas mot demokrati, lika mycket behövde EU Polen för att på allvar förstå att det som är Västeuropas sanning inte nödvändigtvis är sant någon annan- stans i världen — nej, kanske inte ens i våra grannländer.

5.3 FRED OCH SAMARBETE

Fredsprojekt Martin Kaan, 51 år, Upplands Väsby, arbetar med nyanlända flyktingar, främst från Irak, på Arbetsförmed- lingen. Han är född i Wales av nederländska föräldrar, uppväxt i Genève och har även bott i Västberlin. Den internationella uppväxten har präglat Martins syn på Europa och europeiskt samarbete. Tre av min fars far- och morföräldrar svalt ihjäl under andra världskriget. Även min morfar dog, i ett japanskt koncentrationslä- ger. Kol- och stålunionen och EG började som ett fredsprojekt. Fredstanken ska vi bygga vidare på, säger Martin.

Regionsamarbete Agneta Granström, 53 år, Boden, är folkhälsolandstingsråd i den styrande majoriteten i Norrbotten. Som sådant har hon möjlighet att delta i många olika samarbeten i och utanför länet och landet. Ett internatio- nellt uppdrag är AER, Assembly of European Regions med 250 medlemsregioner från hela Europa, även utanför EU. Syftet är att regionerna ska påverka EU. Hon är ordförande för ett e-hälsanätverk med idag 125 medlemmar från 50 regioner. Mitt samarbete med EU kommissionen har utvecklats under tiden och är mycket bra. Som EU-medlem kan jag bättre argumentera för svaga regioner med utvecklingsbehov och för Sverige och mitt län på ett trovärdigt sätt.

Internationell solidaritet Livija GintersGinters, 20 år, Karlstad/Stockholm, är student och egen företagare samt språkrör i Grön Ungdom Värmland. Livija har sitt ursprung och en stor del av släkt och vänner på andra sidan Östersjön, i Lettland. Det är faktiskt ett grannland, och ju närmare vi låter dem komma oss, desto lättare förstår vi att vi även har mycket gemensamt med folk ännu längre bort... Nästa steg är Turkiet och klarar vi av det kan vi lära oss samarbeta med andra länder med annan bakgrund än den traditionellt västerländska. Kanske kan EU fak- tiskt bli ett solidaritetsprojekt. Men det behövs gröna för att försöka överbrygga gränserna!

Beredskapsminnen Erik FrostegrenFrostegren, 72 år, Strängnäs, är pensionerad rektor. Erik ser EU som ett viktigt praktiskt fredsprojekt i en osäker värld. Många - speciellt yngre personer - tar fred och frihet för självklart numera, men jag har själv upplevt ofredstider. Under andra världskriget gällde mörkläggning nattetid, samt ransonering av det mesta, vilket jag minns väl från mitt barndomshem i Blekinge. Min far, född 1896, kunde berätta om sin värnplikt under första världskriget och inkallelse under19 det andra. Under min egen värnplikt ingick jag i jul- och nyårs- beredskapen på KA1 i Vaxholm efter Ungernkrisen och Suez-kriget 1956.

Självgod bubbla Rickard Nygren, 37 år, Stockholm, är arkitekt. 27 länder, 27 gamla och nya ”ekonomier” med mängder av nationer — inom och utom ländernas gränser — tvingar oss ut ur vår ibland självgoda bubbla om att allt är bäst i Sverige, menar Rickard. EU tvingar oss att förhålla oss till människor i andra länder, vad de tycker och föreslår. Det gäller särskilt länder som vi annars lätt hade förbisett, som t ex Slovenien, Rumänien eller Ir- land.

Lära av varandra Viktor Morawski, 32 år, Stockholm, är jurist. Ett argument mot EU-medlemskapet är att EU skulle göra län- derna och dess medborgare alltför lika varandra. I mitt arbete samarbetar jag ibland med kollegor i andra EU-länder, säger Viktor. Trots att vi arbetar efter samma EG-direktiv och därmed rimligtvis borde komma till ungefär samma slutsatser i olika sakfrågor är min erfarenhet att de nationella skillnaderna nästan blir än tydligare inom EU. Det som däremot är uppenbart är hur mycket vi kan lära av varandra och vilken po- tential som finns när varje land bidrar med just sin kompetens.

Kooperation Eva TernegrenTernegren, 56 år, Göteborg, är konsult som hjälper människor att starta kooperativa företag. Jag tillhör- de dem som röstade nej till EU-inträdet men har alltså ändrat mig. En bidragande orsak är att jag genom mitt arbete deltagit i flera projekt finansierade med EU medel. För flera av projektet har krävts att projektet har partners i andra länder. Det har varit mycket lärorikt att ta del av hur till exempel välfärdslösningar ut- formas hos våra europiska grannar, säger Eva. Jag har till exempel lärt känna den italienska kooperationen som är mycket aktiv när det gäller att integrera människor med olika sociala problem eller kriminalitet i samhällslivet genom att starta kooperativa företag. Offentlig upphandling är också ett intressant tema där vi kan lära oss av andra länders sätt att upphandla med sociala hänsyn. Många människor från föreningslivet i Sverige har kommit ut i Europa för att få idéer men också för att delge andra de positiva lösningar vi har utformat i vårt land. Det har jag upplevt som mycket berikande.

Kosovo Gun Barrljung, 57 år, Skara, är socialsekreterare. Min personliga uppfattning i EU-frågan stärktes när jag var inbjuden till mina arbetskamraters fest för att fira Kosovos självständighet, berättar Gun. Glädjen var enorm och det var en rolig fest, men man kan alltid känna hatet mot de forna ”kamraterna” från gamla Ju- goslavien. Samtidigt finns en stark önskan om medlemskap i EU hos alla. Jag tror på att man kan förhindra osund nationalism genom EU. Min önskan är att även Turkiet blir medlem så småningom

Finne i Amsterdam Jutta SwärdhSwärdh, 41 år, Luleå, är Fil. kand. i statsvetenskap, med bakgrund inom scenkonsten. Som ung finne i Amsterdam i slutet på 80- och början av 90-talen stod jag tillsammans med hela värdens medborgare mitt i natten och köade på gatan utanför ”utlänningspolisens” kontor för att förlänga mitt ”verblijfsvergunning” (permit to stay) ännu ett år. När Finland sedan blev ett EES land fick jag av en leende polis, utan att ansöka om det, ett femårigt tillstånd att bo och arbeta i Nederländerna, utan att jag kunde bevisa en säker försörjning i landet. När de tidigare årens kämpande för att få stanna från år till år kändes oerhört förnedrande var situationen då helt absurd i jämförelse. Samtidigt kände jag att jag äntligen blivit myndigförklarad för att själv få bestämma min bostadsort. Före de fem åren hade brukats flyttade Jutta till Sverige. Idag är hon dubbelmedborgare i två nodiska länder och får rösta i EU-valen antingen som finne el- ler svensk. Luleå är hennes val av bostadsort i Europa.

Skåningar Stefan HolmbergHolmberg, 53 år, Lomma är miljökonsult. Vi skåningar har nu tillhört Sverige i 350 år och börjar re- dan så smått vänja oss vid detta. På samma sätt har vi nu börjat vänja oss vid EU, som trots allt fört oss kul- turellt och ekonomiskt närmare våra grannar i Danmark, Tyskland och Polen.

Kultursamarbete Karin ThomassonThomasson, 46 år, Östersund, är musiklärare och cellist. Som musiker och kulturpolitiker ser hon också hur många fantastiska möjligheter det finns för kulturarbetare att resa, träffa andra konstnärer/ musiker, utveckla och sprida sin konst. Hur vi som kulturkonsumenter får tillgång till nya upplevelser. Jag känner mig nog mer som europé än som svensk, avslutar Karin. Jag har bott i Belgien i många år, mina barns pappa är belgare, alltså också en del av min familj. Det känns främmande att vi skulle ställa oss vid sidan ett samarbete med våra ”grannar”.

20

Europeiska språk Linda Nieuwenhuizen, 35 år, Lidköping, är gymnasielärare i samhällskunskap och svenska. När jag och min familj är ute i världen och reser identifierar jag mig mer och mer som europé faktiskt. Det har skett en glid- ning ur den aspekten för min del. Som språklärare i svenska så tycker jag mig uppfatta i vårt vardagsspråk, en mer nyanserad europeisk touche, där vi inte bara svänger oss med engelska och amerikanska fraser utan även tyska, franska och spanska! Identiteten som enbart svensk och - i värsta fall — amerikanskinflue- rad, verkar bli mer och mer svensk med europeiska influenser, i alla fall sett från mitt hörn av världen.

5.4 ÖVRIGT

Ungdomspolitik Per Olsson, 27 år, Stockholm, arbetar för Sveriges Ungdomsorganisationer med EU-frågor. I Sverige har ungdomsorganisationerna samlats kring gemensamma frågor i 60 år. Det gemensamma ramverket för ungdomspolitik i EU har satt press på nya medlemsstater att involvera unga, och ungdomsorganisationerna har blivit erkända som resurser i samhället i större utsträck- ning, berättar Per. För 10 år sedan var Sverige kanske bäst i klassen vad gäller europeisk ungdomspolitik, men så är det inte längre. Sverige har högre arbetslöshet bland unga och fler än genomsnittet hoppar av skolan för tidigt. Så nu är det också oss som EU sätter press på. Det är viktigt!

Östersjösamarbete Siv BildtsénBildtsén, 67 år, Simrishamn, har tidigare varit lärare och är nu pensionär. Tvärs över Östersjön har vi de baltiska länderna och Polen. De är våra grannar och de är jätteglada över att ha kommit med i EU, för det betyder att de får det bättre. Skulle vi då säga att vi inte vill vara med? Det känns helt fel. Ett samarbete med de baltiska länderna och Polen vinner både de och vi på, och detta samarbete underlättas av att vi alla är med i samma organisation.

Burma Karin StrandåsStrandås, 33 år, Stockholm, är ordförande i Svenska Burmakommittén. Många andra medlemsländer har till exempel en betydligt starkare politik till stöd för den burmesiska demokratirörelsen, och inom ra- men för den gemensamma utrikespolitiken tvingas Sverige till en tydligare och skarpare politik för mänskli- ga rättigheter och demokrati i Burma. Och även om Sverige skulle formulera en tuffare politik mot juntan, så är vi så små att det endast får marginell effekt. En samordnad europeisk politik har en helt annan tyngd.

Arbeta inom systemet Mats Pertoft , 54 år, Södertälje, i det civila lärare men nu heltidssysselsatt som riksdagsledamot . Mats be- rättar vidare, att innan han gick med i Miljöpartiet arbetade han utomparlamentariskt i Sverige och Tyskland i ca 20 år. När de gröna skulle grundas i Tyskland skrattade han ut dem med orden: makt korrumperar. Fle- ra år senare frågade en vän i Sverige om han ville sitta i en lokal nämnd för Miljöpartiet. Han provade och upptäckte till sin stora förvåning att parlamentarism fungerar och att man kan förändra samhället genom att arbeta inom systemet. Nu ställer han samma fråga som han gjorde då angående EU:

Nostalgi Karl Palmås , 31 år, Göteborg, är en alldeles nybliven medlem i Miljöpartiet. Han gick med efter, som han själv kallar det, ”FRA-debaclet”. Som deltidsboende i London har jag märkt att såväl britter som svenskar ofta lever kvar i en nostalgisk nidbild av sina hemländer, säger Karl. Britter är emot EU för att de drömmer tillbaka till imperiet; svenskar för att de drömmer tillbaka till efterkrigstidens rekordår. Dessa nidbilder le- der till felslut — det är endast som aktiva medlemmar i EU som européer kan skapa ett bärkraftigt välfärds- samhälle, och ha en röst i världen.

Englandskurs Gustaf Wiberg, 32 år, Sundbyberg, är lärare. EU kan verka främmande, odemokratiskt och överbyråkratisk men vi lever ju mitt i det, organisationen finns ju här. För mig som lärare så har jag precis upptäckt vilka möjligheter som finns att utnyttja samarbetet för att resa och fortbilda mig. Nu i sommar skulle jag, efter att ha fyllt i 18 sidor ansökningshandlingar för att få bidrag, ha åkt till Liverpool för att studera staden ur olika perspektiv. Och en kompis ska snart åka på två veckors språkkurs i norra England.

21

Avbyråkratisering Erik Söderlund, 58 år, Kalix, är folkhögskollärare i bland annat historia. Vi kan lära oss mycket via samver- kan med våra vänner ute i Europa. Som historieintresserad ser Erik EU fortfarande som ett fredsprojekt mellan tidigare fiender. Som ekonomhistoriker kan han också se den stora rationalisering och - faktiskt! - avbyråkratisering som den fria rörligheten för varor, kapital, tjänster och arbetskraft innebär.

Bolognaprocessen Johan Lundquist, 29 år, Uppsala är apotekare och doktorand i farmaceutisk biokemi. För oss som rör oss inom den akademiska världen är det viktigt med fri rörlighet för att skapa utbyte och utveckling av kunskap och forskningsresultat. Bolognaprocessen kommer att ge helt andra möjligheter när det gäller studier på högre nivå för kommande studenter när det gäller att studera utomlands än vad som fanns för bara ett antal år sedan.

Förhållande i kris Lena Holst, 51 år, Ekerö är skrivcoach och parrådgivare. Arbetet i EU är fyllt av möten mellan människor. Och då kan man likna vårt deltagande i EU vid ett förhållande i kris, säger Lena. Vi är inte nöjda men för att komma vidare måste vi välja att stanna i relationen, först därefter kan dialogen, förhandlingarna och utveck- lingsarbetet fortsätta. Det är bara att gå till sig själv: hur förändringsbenägen blir du om någon vill ändra på dig men samtidigt är på väg bort?

Förebild för andra regioner Fredrik FrangeurFrangeur, 24 år, Malmö, är fil kand i mänskliga rättigheter. EU har fungerat som inspirationskälla för andra regioner som nu tar fler steg mot regionalisering. Exempelvis i Afrika där Afrikanska unionen in- rättat en domstol för mänskliga rättigheter, även om det finns mycket övrigt att önska av AU gällande bla Zimbabwe. Och de sydamerikanska länderna har nyligen enats om att bilda en union med EU som förebild, bland annat för att minska USAs inflytande i regionen. Detta är något som ökar dessa regioners självstän- dighet i förhållande till rikare länder och transnationella företag.

22

6. FAKTA OM EU

I kapitlet ges faktauppgifter om EU som det fungerar idag och de viktigaste förslagen till förändringar i Lis- sabonfördraget.

EU:s befogenheter EU:s institutioner Beslutsförfaranden i EU Lissabonfördraget

6.1 EU:S BEFOGENHETER EUs uppgifter bygger på principen om tilldelade befogenheter. Unionen får bara agera inom ramen för de befogenheter som medlemsstaterna har gett den. Varje befogenhet som inte har tilldelats unionen ska till- höra medlemsstaterna. Det finns tre slags befogenheter: exklusiva för unionen, delade med medlemssta- terna samt stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder till stöd för medlemsstaterna.

Exklusiva befogenheter betyder att EU helt har tagit över befogenheten att lagstifta inom området från med- lemsstaterna. Det gäller ett fåtal områden som tullunionen, konkurrensregler för den inre marknaden, han- delspolitiken och bevarande av havets biologiska resurser inom ramen för fiskeripolitiken.

Delade befogenheter betyder att både EU och medlemsstaterna har befogenhet att lagstifta. Det gäller ett flertal områden som till exempel den inre marknaden, jordbruk och fiskeri, miljö, konsumentskydd, trans- port, energi och rättsskydd.

Stödjande, samordnande eller kompletterande åtgärder betyder att EU kan stödja, samordna och komplet- tera medlemsstaternas åtgärder utan att ta över dessas befogenheter. Det gäller till exempel skydd för människors hälsa, industri, kultur, turism, utbildning och civilskydd.

Det är viktigt att komma ihåg att EU inte bara kan ”roffa åt sig” nya befogenheter och makt utan att detta uttryckligen godkänts av medlemsstaterna. Den grundläggande listan över tilldelade befogenheter fastställs i fördragen som skall ratificeras av samtliga medlemsstaters parlament. Därutöver finns det vissa möjlighe- ter för ministerrådet att med enhällighet tillämpa en s.k. flexibilitetsklausul för att uppnå unionens målsätt- ningar på områden där en strikt rättslig grund saknas. Denna klausul är försedd med en stark parlamenta- risk kontroll och omfattar exempelvis inte utrikes- och säkerhetspolitiken.

Kritiker menar ofta att EU har gjort sig ”bredare” än nödvändigt och lagt sig i frågor som bättre kan lösas på lägre nivå. Det ligger säkert mycket i den kritiken, även om man måste komma ihåg att det ytterst alltid är medlemsstaterna som bestämmer vad EU skall syssla med. Men det finns naturligtvis alltid en ”tolkningszon” om en fråga bäst bör beslutas på EU- eller nationell nivå. Det är i grunden samma diskus- sion som den som ofta förs i Sverige om den kommunala kompetensen i förhållande till riksdagen. Det finns även här en tolkningszon där kommunala företrädare hävdar att staten inte skall lägga sig i kommunernas inre angelägenheter. Medan riksdagspolitiker hävdar att riksdagen måste ta ett ansvar för att nationella politiska mål kan upprätthållas i hela landet.

Generellt kan man säga att det alltid finns en mycket mänsklig tendens för politiker att tycka att den nivå man själv befinner sig på är extra viktig och bör ha företräde i tvister om befogenhetsfördelningen. Det finns i grunden ingen patentmedicin mot sådana tolkningsosäkerheter. Utan de måste lösas i en evig dialog och politisk debatt såväl mellan EU och nationella parlament som mellan dessa och den kommunala nivån.

6.2 EU:S INSTITUTIONER Europaparlamentet är EU:s enda direkt folkvalda församling. Det består för närvarande av 732 ledamöter fördelade efter medlemsländernas befolkningsmängd. EU-parlamentet har en kontrollerande och granskande funktion, men dess lagstiftningsmakt har ökat successivt. I flera frågar, bland annat budget- och miljöfrågor, har man en delad lagstiftningsmakt med rådet. Det innebär att parlamentet måste godkän- na ett lagförslag innan det kan träda i kraft.

23

Europeiska rådet består av EU:s stats- och regeringschefer och utrikesministrar samt presidenten och vice presidenten för EU-kommissionen. Diskuterar och beslutar om EU:s utveckling genom att anta nya fördrag och viktiga bestämmelser. Varje land i EU är ordförande för rådet under sex månader.

Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ. Det består av varje lands minister eller statsråd för det om- råde man beslutar om för tillfället. Miljöministrarna träffas och beslutar om miljöpolitiken, justitieministrar- na om rättsliga frågor och så vidare.

Kommissionen består av en representant per medlemsland. Men kommissionärerna ska inte representera sitt land, utan unionens intressen. Kommissionen har ensamrätt på att lägga lagförslag och fungerar också som "fördragens väktare" genom att se till att medlemsländerna följer EU:s regelverk.

EG-domstolen är EU:s dömande makt. Består bl.a. av en domare per medlemsland. EG-domstolen tolkar EG-rätten och lämnar förhandsavgörande om reglernas innebörd på begäran av nationella domstolar. Den dömer i mål mellan medlemsländerna, mellan EU:s institutioner, mellan EU och medlemsländerna och mellan EU och medborgarna. Domstolens utslag är bindande. Utöver dessa viktiga institutioner finns också andra, till exempel revisionsrätten och Coreper, de ständiga representanternas kommitté, som består av medlemsländernas EU-ambassadörer.

6.3 BESLUTSFÖRFARANDEN I EU

6.3.1 BESLUTSFORMER EU förfogar över fem former av så kallade rättsakter med vilka unionen kan utöva sina befogenheter. För- ordningar och beslut är direkt bindande för varje medlemsland. De tillämpas framför allt inom områden där EU har exklusiv beslutanderätt, till exempel den inre marknaden och konkurrensrätten. Direktiv är ramla- gar som måste införlivas i medlemsländernas nationella lagstiftning för att bli gällande. De tillämpas fram- för allt inom områden med delad behörighet. Rekommendationer och yttranden är inte bindande utan anger målsättningar som varje land måste nå upp till.

6.3.2 ÖVER- OCH MELLANSTATLIGHET EU uppvisar en blandning av överstatligt och mellanstatligt beslutsförfarande. I det mellanstatliga besluts- förfarandet gäller enhällighet. Det tillämpas främst i EU:s andra och tredje pelare som avser den gemen- samma utrikes- och säkerhetspolitiken respektive polis- och straffrättsliga frågor. I övriga frågor, som ryms inom den första pelaren, tillämpas i många fall så kallade överstatliga beslut, det vill säga majoritetsbeslut. Dock inte i alla frågor.

6.3.3 LAGSTIFTNINGSFÖRFARANDE Det finns flera olika former för lagstiftningsförfarandet. Det är alltid kommissionen som lägger lagförslag, antingen på eget initiativ eller efter begäran från rådet eller parlamentet. Ofta börjar förfarandet med att kommissionen lägger en så kallad grönbok, där de första idéerna presenteras. I slutet av processen läggs en så kallad vitbok som närmast är att likna vid en svensk regeringsproposition. Därefter vidtar ofta ett så kallat medbeslutandeförfarande där EU-parlamentet i flera omgångar kan be synpunkter och lägga änd- ringsförslag till rådet. Rådet tar sedan beslut om parlamentets ändringsförslag. Om dessa inte helt accep- teras utarbetas ett kompromissförslag av en förlikningskommitté. Ofta resulterar det i enighet men inte alltid. Då kan parlamentet säga nej och kommissionen måste utarbeta ett nytt förslag.

6.3.4 RÖSTREGLER I både ministerrådet och parlamentet tillämpas system med ett degressivt antal röster respektive platser för varje land i förhållande till invånarantal. I ministerrådet har Sverige, i frågor som beslutas med kvalifice- rad majoritet, 10 röster mot 29 för de befolkningsrikaste länderna, till exempel Tyskland. I parlamentet har Sverige 19 platser mot Tysklands 99. Om man bara skulle ha gått på invånarantal skulle Tyskland ha haft cirka 90 röster i ministerrådet och cirka 180 parlamentsplatser. Man kan alltså säga att de mindre länderna har ett större inflytande i förhållande till sin befolkning än de mindre länderna.

24

6.4 LISSABONFÖRDRAGET Avsnitten 6.1 till 6.3 beskriver EU som det fungerar för närvarande, enligt Nicefördraget som antogs 2001. För närvarande pågår en process med ratificering av ett nytt fördrag, Lissabonfördraget som på flera punk- ter innebär väsentliga förändringar och anpassningar, bland annat för att möjliggöra en union med fler än 27 medlemsstater. Processen har stoppats upp i och med Irlands nej i folkomröstning i juni 2008. Det är för närvarande osäkert vad som kommer att hända med Lissabonfördraget.

De grundläggande fördragen består idag av EU-fördraget och EG-fördraget. Det senare föreslås byta namn till EUF-fördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Unionen ersätter Europeiska gemen- skapen (EG) som juridisk person. Den nuvarande pelarindelningen upphör. Unionen förblir i grunden ett samarbete mellan suveräna stater som bygger på principen om tilldelade befogenheter.

Europaparlamentets inflytande stärks genom att det som regel ska vara medbeslutande i lagstiftningsfrågor och parlamentet får ökade befogenheter på bland annat budgetområdet. Antalet svenska parlamentariker utökas från 19 till 20.

En ordförande för Europeiska rådet väljs för en tid för två och ett halvt år och ersätter det nuvarande ro- terande ordförandeskapet. I ministerrådet fortsätter ordförandeskapet att rotera utom i rådet för utrikes frågor. Där utses en permanent ordförande i form av en hög representant för utrikes frågor och säkerhets- politik. Denna skall även vara vice ordförande i kommissionen.

Beslutsförfarandet med kvalificerad majoritet i rådet utökas och görs till huvudregel utom för utrikes- och säkerhetspolitiken samt vissa ytterligare frågor, där fortsatt enhällighet skall gälla. Från 2014 ersätts de nuvarande röstviktningsreglerna i ministerrådet med en ny definition av kvalificerad majoritet. Varje med- lemsstat får en röst. För beslut krävs stöd av minst 55% av medlemsstaterna (dvs minst 15 av 27) som dess- utom har minst 65% av unionens invånare.

Antalet kommissionärer skall från och med 2014 reduceras till två tredjedelar av antalet medlemsstater. Kommissionsplatserna skall fördelas på medlemsstaterna efter ett strikt rotationssystem, där alla länder, stora som små, får lika lång tid med en egen kommissionär. Kommissionens ordförande väljs av EU- parlamentet på förslag av Europeiska rådet. Parlamentet kan också genom misstroende avsätta hela kom- missionen.

EU-domstolen får en vidgad behörighet över såväl EU- som EUF-fördragens tillämpningsområden, med undantag för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och några andra områden.

De nationella parlamenten ges ökade möjligheter att direkt påverka unionens politik genom en politisk me- kanism för subsidiaritetsprincipens efterlevnad. Möjlighet införs för så kallade medborgarinitiativ genom underskrifter av en miljon medborgare i ett betydande antal länder. En utträdesparagraf införs.

Öppenheten i unionen ökar. Offentlighetsprincipen ska gälla för handlingar hos alla unionens institutioner, organ och byråer med vissa undantag för EU-domstolen. Rådets sammanträden ska vara offentliga när för- slag till lagstiftning diskuteras och antas.

25

VARFÖR SKA VI VARA KVAR I EU?

Sju BRA skäl att rösta NEJ till utträdeskravet

1. Det behövs en politisk arena för gränsöverskridande frågor Den ökande internationaliseringen medför både möjligheter och problem. På samma sätt som för kommu- nala och nationella frågor behövs också arenor för att hantera politiska frågor som går över nationsgränser- na.

2. EU finns ——— trovärdiga alternativ saknas Mellanstatligt samarbete och andra samarbetsorganisationer i Europa kan inte tillräckligt kraftfullt hantera de gränsöverskridande frågorna. EU är det instrument för samarbetet som alltfler av Europas länder nu satsar på. Vi måste vara där våra samarbetspartner finns.

3. Kritiken skall framföras inom EU ——— där den har verkan Vi kan, och ska, vara fortsatt kritiska till mycket av den politik som bedrivs i EU. På samma sätt som vi ofta kritiserar beslut som tas i Sveriges riksdag, landsting och kommuner. Men bästa sättet att kritisera är inte att gå ur någon av församlingarna. Det förstärker snarast de krafter vi inte gillar. Det behövs tvärtom mer grön politik både i EU och i Sverige.

4. Utträde betyder anpassning utan att få delta i besluten Ett Sverige utanför EU måste ändå, liksom Norge, anpassa sig till en stor del av den inre marknadens regel- verk om vi vill åtnjuta dess fördelar, vilket är viktigt för vår ekonomi. Men vi får inte var med och besluta om hur reglerna ska se ut. Det är inget demokratiskt önskeläge.

5. Mycket har förändrats sedan vi blev medlemmar EU har växt från 15 till 27 medlemmar och fler är på väg. EU är idag den dominerande euro−peiska samar- betsorganisationen. Den lilla möjlighet till alternativ till EU som möjligen fanns 1994 finns inte längre. EU har blivit den ledande globala aktören för åtgärder mot klimathotet.

6. Vi står inför stora utmaningar De närmaste åren avgörs det om världen skall kunna samlas till kraftåtgärder mot klimatutmaningen. EU har en nyckelroll i det arbetet och på flera andra områden. Vi har inte råd att vänta på att det skall växa fram någon ny perfekt organisation som ingen idag kan förklara hur den ska komma till. I stället skall vi fortsätta förändra EU med fler medlemmar, mer öppenhet och demokrati.

7. Våra väljare vill stanna i EU Andelen av Miljöpartiets väljare som vill att Sverige skall stanna i EU har växt från 10 procent 1994 till nära 50 procent idag. Mindre än en fjärdedel av våra väljare vill idag lämna EU. Väljarna vill att vi skall vara kritis- ka men konstruktiva, inte ett missnöjesparti.

Vi vill att Miljöpartiet skall vara ett kritiskt men konstruktivt parti, som driver tuffa men realistiska förslag till politiska förändringar, både i Sverige och i samarbetet med andra länder. Få lyssnar till kritik från den som vill lämna den organisation man kritiserar. Med slopat utträdeskrav kan Miljöpartiet med trovärdighet driva en tuffare linje — för att för- bättra politiken i hela EU och som inte främst går ut på att begära svenska undantag. På så sätt blir det mer solidaritet och politik på riktigt.

26

OM MEDLEMSOMRÖSTNINGEN

Medlemsomröstningen äger rum i september 2008. Frågan som skall besvaras lyder

Ska Miljöpartiet förorda att Sverige skall lämna EU?

Genom frågans formulering skall alltså den som vill att Sverige skall lämna EU rösta JA, den som vill att Sverige skall stanna kvar i EU rösta NEJ.

Röstsedlar och fullständig information om omröstningen distribueras tillsammans med ett specialnummer av medlemstidningen Grönt i början av september. Tidningen innehåller information, argument och debatt från de två kampanjer som bildats för att bedriva opinions−arbete inför omröstningen. Partistyrelsen har till kampanjsamordnare för JA-kampanjen utsett Merete Kapstad och till kampanjsamordnare för NEJ- kampanjen Lennart Olsen.

Förutom tidningen Grönt kan du också som medlem få information och delta i debatten på flera andra sätt

I konferensen ” Medlemsomröstning utträdeskravet” på Gittan kan du följa debatten och också själv debat- tera inför omröstningen. I mappen finns också två slutna undermappar, där respektive sida i omröstningen för intern diskussion om kampanjuppläggning mm. Det finns också ett kalendarium där du kan se vad som händer varje dag i kampanjerna.

Under Medlem på hemsidan www.mp.se/medlem finns också mer information om omröstningen och kam- panjerna. Klicka på ”Eu-utträde Ja eller Nej” i vänsterspalten.

Du är också välkommen till de debatter runtom i landet som ordnas av kampanjerna centralt eller av regio- nal- och lokalavdelningar. Uppdaterad och detaljerad information om dessa debatter finns i konferensen på Gittan, på medlemssidan och genom regional och lokal information. Nedan listas de debatter som är kända vid pressläggningen av detta argumenthäfte. Reservation för ändringar.

Datum Tid Stad JA-debattör Nej-debattör

Aug

21 18-20 GU Stockholm Tomas Melin Anders Wallner

26 18-20 Örebro Ulf Holm

30 15.30-17 Umeå Carl Schlyter

Sept

2 18-20 GU Göteborg Tomas Melin Christian Valtersson

6 14-17 prel Malmö Yvonne Ruwaida Karin Svensson Smith

6 11-16 Göteborg Ulf Holm Peter Eriksson

11 17.30 Halmstad Ulf Holm Maria Wetterstrand

13 12.30-15.30 Sundsvall Ulf Holm Inger Schörling

13 13-15.30 Linköping Max Andersson Peter Eriksson

15 18-20 Uppsala Ulf Holm Maria Wetterstrand

17 18-20 Borås Max Andersson Mats Pertoft

20 13-15 Stockholm Ulf Holm Maria Wetterstrand

20 12.30-15.30 Växjö Max Andersson Lennart Olsen

27

28