DOCSLIB.ORG

UPPSALA UNIVERSITET Akademiska Konsistoriets Protokoll

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
UPPSALA UNIVERSITET Akademiska Konsistoriets Protokoll UPPSALA UNIVERSITET Akademiska konsistoriets protokoll På universitetets uppdrag utgivna av HANS SALLANDER III 164X-1649 __ ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION OCH HISTORIA 18:3 SKRIFTER UTGIVNA TILL UPPSALA UNIVERSITETS 5 OO-ÅRSJUBILEUM I. Texter 1. KonsistorieprotokoU UPPSALA UNIVERSITET Akademiska konsistoriets protokoll På universitetets uppdrag utgivna av HANS SALLANDER III 1641-1649 UPPSALA 1969 Almqvist & Wiksells BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG u p b s A l a 1969' ! 0*yg< * , / P r &*.*.<t S^* /^*1* yfrrtnjl^ ^ /{^ . J&» '^ZrHfC.* t fit* / /Q/KV fttH-tC* t . $ h P . ‘if***-^ ^ U - - a ~ ^T- $-» feyy^f? fe~~ . »V $ '*&[$* e4**.X^A /&*$ *£-$+vfe+~> **■&.&* fey fel>yÄ»_J A****** e~* ^%S++-Cß+~ f >■*■>'>^"^1 / ^^2Lat* . l . ' 7 ^ 4*yJf •4/*tr>±/ / C f r . * 1 ^ Zm ^A+y <£»*, *f*~r A-rSrrfLy » « ^ - * - - yV~J *»’ , V /2 A 1/ **ft£ ^ Ä»*fV j fe S r -t , *A^/ • J 2 .^ .if £+ #£*- , *Äv- */ Jjr^ *~p*m, /^**~^>&, ( ^ 7 ^ i f j * / <^6^ z£^SUr L / L+ZJtf* rr* 1- ^* ~ - a ^ wi.^«.^»^r ^ •* < y-<*> , V/iArW SLf~*~y ”A ^»r-MÖrtv.^A./ ( + JßfrL „ r|^»>- ^ ‘•'^1 +*~<r*2/' v**v 4^*y£^ ^ J L y % I A > / ^ * 4 / -x* /«£! f f e ^ f «^T^» V / ^ f e " * . i «^r»> t «y^' »*v^^)- f ~ * J , ^ ‘&P***** • 'ÖCjßrt* . wu— yCUU f y f ' »H^t y^w^TM. *£a* '- a ^*v X it -4 i . JU«w> tf?. ^ C^rz. *2^ ~> ^ H ^ X » Ä * ^*~*f fetor- %*-+£, • y ' n ^ /r^ A v <►—, AA*.' j ' * ' f r Protokoll 29 augusti 1644 fört av professor Daniel Bchm. Se sid. 138. \ j & c irmecf [ICO G M N V io J C \ « (C J Z sS .y kl ^■■rvvwM ’citjftflatic '*A4-.*~~rF++-ß. c\Cj XtS C^ ty- - -T -1 -*3n ^ /%"'** f c r i - ^ ***/ (2^v~' t^*'*^> j* v*w ^ ^-» •|«W" (tucAs^KAt*/ o ^ 1 ^*^"/T *^W'#^*/ b «^ßp» ^ VN**«-*- *.*-1 'V*~. *w+i/ vV- K ovJjUJ t -VH tlf aÄfetiuK.., lt iU s £*■ <wm« ^ v*« (fe*f 'i^ <£:r— ’^ {rfjfttt^ h & i . ^ '►v».'«-» | «*^ Ä hi <»wi * h*S j \rfr4 ‘'P^ ^w»**.* 4 ~&++*, ' ~zy n __-t +~f£ ^ « K $ l+ * J ,21 l^ » m i* /<*Ä C * ^ d * W ul& v~ *Cvv»t* ^Wv-< m| a I h * | ( 4 ‘WA iH k »<*< j« ^4w C&*! ^>Ml«tj#»" * ^ '$< !/*fit‘’*+- J I ^ 41’ ü& .r~ ^ri T~ur'‘ 0 • p r Ol/*- c^K'*^jrtj y *i ** a+b ifyn s 4'"* É*74*1 tr$+~ (*$ Pi$*~ s^för* fof r ^ r f a j d M i S £ * * * uÜ*m 9^ f$ * ^ * y'$f- Protokoll 17 juni 1646, inskrivet av okänd hand. Se sid. 187. FÖRORD Konsistorieprotokollen för tiden 25 januari-17 november 1641 upptaga större delen av band 3 i serien A I i universitetets arkiv. A 1:6 omfattar tiden 28 november 1641-4 november 1646, och protokollen från 18 november 1646 till 19 december 1649 upptaga något mer än hälften av band A l:7. Även i den nu föreliggande sviten förekomma smärre luckor i protokollen, såsom för tiden mellan den 8 oktober och den 2 december 1643, då notarien Noraeus på konsis­ toriets uppdrag vistades i Stockholm för att där bevaka universitetets intressen i den segslitna processen om förutvarande räntmästaren Balingstadii skulder till akade­ mien. Protokollen ha förts av akademinotarierna Andreas Tolfstadius och Ericus Noraeus, av den förre fram till den 26 september 1641 och därefter av Noraeus, som redan 14 mars- 4 maj 1638 tjänstgjort som protokollförare men nu började sin mångåriga tjänstgöring som ordinarie sekreterare. Jag begagnar här tillfället att rätta en felaktig uppgift i förordet till volym II, nämligen att Andreas Tolfstadius kvarstod som notarie ända till 1632. I själva verket gäller detta Noraeus. Protokollet för den 29 augusti 1644 har i Noraei frånvaro förts av professor Daniel Behm. En ny handstil dyker upp mitt i protokollet för den 28 februari 1646, vilken fortgår till början av protokollet för den 21 oktober s.å., då det fortsättes av Noraeus. Denne till namnet okände protokollist, sannolikt något skrivbiträde åt Noraeus, karaktäriseras av en stundom något egendomlig ortografi och syntax. — Avbildningar av protokoll förda av Tolfstadius och Noraeus finnas i volym II, och i föreliggande volym återges prov på professor Behms och den anonyme skrivarens handstilar. F.d. förste arkivassistenten Torsten Palmér har på beprövat skickligt sätt utfört avskriften av originaltexten även för nu föreliggande volym. Uppsala i november 1969. Hans Sallander 25 Januarij An. 1641, som war Conversionis Pauli, wore in Consistorio M. Laur. Fomelius p.t. Rector, M. Joh. Stalen«;, M. Israel Bringius, M. Boéthi«; Q., M. Emporagrius, och 1. öffwerladhe huru Eskil i Alby i Hagha sochn skule komma till att betala Acad. dhen giäldh han skylligh war n[emligen] 86 dr. kopparm. och några tungor span- mål. Och mädan Qvaestor hadhe låtit hijt skicka getter och booskap som han åtte, wärderades the samptligh, som the och dagen tilföme bleffwe aff goda man öffwer- sedde och wärderade. Och sädan togos the för be:te giäldh han skylligh war. Doch goffwo Professores honom een qwijga tilbaka, och een tunwa sädh, sampt tree fiär- dingar, mädan han badh och föl til föga. 2. Examinerade be:te Eskils beswär moot g. Qvaestorem M. Honterum, hwilken han sadhe haffwa aff sigh tagit när han först hade kommit till Acad. hemman 16 las höö, och låtit det komma til Sigtuna, thet honom doch för inthet ähr räcknat wordit. Till hwilket M. Homer«; nekadhe. Funno therföre Professores för godt wara, att be: te Eskil skaffar sigh witnen, them han och sigh beropade på, the ther betyga sant wara, att be: te höö ähr således honom ifrå kommit, så skall han sin betalningh aff M. Hontero bekomma. 3. Februari] wore in Consistorio M. Laur. Forneli»; p.t. Rector, M. Stalen«;, M. Stigzeli«;, D:r Sideni«;, D:r Loccenius, M. Sve#o, M. Gestrini«;, M. Nycopensis, M. Bringi«;, M. Boéthius Qvaestor, Dn. Daniel Bhem, M. Olaus Unonis, Dn. Ausius, och om föliandhe ärender såledhes handlade: 1. Framkallar Rector Dn. Henricum Ausium, att affläggia iuramentum Assessoris, det han och giordhe. 2. Uplästes itt breeff som Rector och Professores Dorpatenses skriffwit haffwa hijt til Consist. förmälandes een kiöpman i Dorpt haffwa mistanka till sin gatbodhdrängh, att M. Sveno Hagelsteen, som nu här i Ubsale wistas, medh be:te gatbodh dren[g] dhe ther i Dorpt skule haffwa brukat något undersleff och maschopie, medh begiä- ran det be: te M. Sveno skule sigh mz iuramento purgera, och det sädan öffwersända hädan ifrå till Dorpt igen. Men all den stundh be: te M. Sveno begiärte dilation att betänkia den«a saken, som han så beskyltes före, them han doch sadhe sigh wara aldeles oskylligh och frij före, kundhe och Professores honom sin begiäran inthet förwägra, differerades therföre detta ärendet til een annan Consistorii dagh. 3. Inkommer Johan Olsson widh Galret, och beswärar sigh öffwer een student, n[emligen] Nicolaum Sanderi Carlostadium, i det att Salomon Petri Carlostadi«; haffwer bliffwit skylligh hoos Johan Olsson, bådhe för kost och annat, som be:te Johan Olsson haffwer för honom hoos Gaas Eden borgat, och sädan skriffwit ifrå Finlandh, ther be:te Salomon nu ähr, att offwanbe:te Nicolaus skule skaffa honom betalningh, det och Nicolaus sielff haffwer tilsagdt sigh wilia giöra på sins lansmans wegne. Doch een tijdh ther effter haffwer han nekat sigh wilia någon betalningh ho­ nom skaffa. Begiärte therföre Johan Olsson att Nicola«; antingen skaffar honom 8 1641•' 3 februari betalningen, eller och breffwet, som han sielff haffwer leffrerat Nicolao Sanderi, skriffwit ifrå Salomone Carlostadio, och innelycht uthi sitt breeff medh det samma sigh tilskriffwit. Till hwilket Nicola»/ swarar, 1. att breffwit ähr förkommit, 2. Sigh haffwa loffwat förskaffa betalningh på sins lansmans wegne, så frampt han kunde bekomma aff them som wore Salomoni skylliga. Men all den stundh han inthet aff them bekommer, förmeenar han sigh inthet wara förplichtat Johan Olsson samma penningar skaffa. Doch bekiändhe Nicola»/ sigh wara skylligh Salomoni 3 */2 rijkzdr, item 8 dr kopparm. them han tilsade sigh wilia affläggia medh det första. Consistorium fan bäst wara, att bådhe Johan Olsson och Nicola»/ skriffwa til Salomonem, och ehrfahra huru saken ähn widare hänger tilsaman. 4. Bleff itt breeff reciterat, som h. Pär Baner haff:r skriffwit M. Boethio Qvaesto- ri till, ther uthi förmäles om the 1000 rijkzdr han till Acad. donerat haffwer, och huru såsom H. Herredöme skickade nu i winter till Qvaestorem 11 t:r spanmåål och 35 dr kopparm. och 12 öre, och ther på begiärte qvittens, doch förmälte samma breeff inthet, antingen det skule wara intresse, eller och att det skule komma till capitalet. 5. Fördrogh Rector h. Erichs g. spijsmästarens begiäran, att bekomma aff M. Erico Hontero g. Qvasstore wedhergelningh therföre han på Communitetet hadhe most tagha spanmåål för 5 dr tunnan, och spijsa medh, det han doch sädan inthet mehra gaff för tunnan ähn 4 1/ 2 dr kopp. när M. Boethius war Qvaestor bleffwen. Respondebatur. Man kan inthet förandra räkningarna som ähre inleffreradhe bådhe i kammaren i Stockholm, och elies här widh Academien, ther hwar tunna ähr infördh för 3 dr. Ey heller kan h. Erich medh skiäl detta högt urgera, all den stundh han uthtogh fast mehra sädh ähn han till Communitetet behöffde, den han försålde för fast högre prijs ähn 5 dr tunnan. Elies remitterades itt annat be: te h. Erichs beswär på 60 rijkzdr, emoot M. Honterum, privatim att examineras och skiär- skodas. 6. Berättar Rector huru såsom Greff Nils greffwinna, begiärar förbyta godz medh Academien och giffwa igen aff sina egna arffwe godz, hwilket om hon bekommer, loffwar hon sigh wilia giffwa thes för uthan hijt till Academien. Magn»/ Bruntonis Ostro-Gothus inkallas, hwilken samma greffwinnas postulat andrager, som och nempner hwilka the godz hon begiärar och hwilka hon will giffwa igen, sampt och huru hon haff:r i sinnet ähn förähra till Acad.
Load more

Recommended publications
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Armorial of Swedish Commoners (A-C)
    1 Armorial of Swedish Commoners (A-C) INTRODUCTION: From 1600 - and 1700s encountered very often commoner weapons in the seal which belonged to the clergy, military officers, government officials, civil servants, citizens and the like. Most often, the so-called Commoners gentry, but weapons also exist among farmers. The amount of weapons is exuberant and for the most part unexplored. Only random (two or three journal articles) have the immense cultural treasure of the elderly Gentile family crest been featured in the literature, so here below are the archives of the findings in this manner are brought together to facilitate research and increase knowledge of these weapons existence. Unless otherwise indicated, the evidence made by me in connection with various heraldic and genealogical investigations. Most often, the source of a wax seal impressions, because the seals often were engraved with the family crest. With little genealogy is a great probability that in a specific family can seek out the seal in such letters, accounts, documents received, estate inventories ... Many of the following families are extinct, but in the event that a family survive as the weapon can always come back into favor. As a rule, tinctures (colors) unknown, why they need to be reconstructed. Read more about the so-called heraldisering. Weapons withdrawn into service transferred from this list to the list. Some Sigill owners belong to foreign-derived noble families or patriciersläkter whose possible noble status is unclear. For the sake of clarification are part of such weapons in this list, ie those weapons that are not readily available in the literature.
    [Show full text]
  • 0 Kr
    SOCKENBESKRIVNINGAR FRÅN GÄSTRIKLAND 1790-1791 Landshövding Fredric Adolph Ulric Cronstedt. Foto: Länsstyrelsen, Gävle. ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAV! ADOLPHI LXXXV Sockenbeskrivningar från Gästrikland 1790-1791 TILLKOMNA PÅ ANMODAN AV LANDSHÖVDINGEN F. A. U. CRONSTEDT UTGIVNA AV NILS-ARVID BRINGEUS UPPSALA 2004 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur © Författaren och Kungl. Gustav Adolfs Akademien 2004 ISSN 0065-0897 ISBN 91-85352-54-3 Printed in Sweden 2004 Textgruppen i Uppsala AB 0 INNEHALL Förord....................................................... 7 Frågelista . 9 Valbo . 13 Hille . 19 Hamrånge . 25 Ockelbo . 42 Ovansjö A . 57 Ovansjö B . 75 Torsåker . 78 Årsunda . 82 Fämebo A . 87 Fämebo B.................................................... 97 Fämebo C . 104 Hedesunda . 105 FÖRORD I maj 1959 påträffade jag i Lantbruksakademiens arkiv - då beläget vid Hornsga­ tan i Stockholm - den här avtryckta frågelistan från 1790 av landshövdingen F.A.U. Cronstedt i Gävle jämte de inkomna svaren från Hälsingland. Hösten 1960 publicerade jag dessa "sockenbeskrivningar" utförda av präster och läns• män i Kungl. Gustav Adolfs Akademiens Acta-serie. I en efterskrift redogör jag ingående för frågelistans bakgrund och tillkomst. Medan materialet från Hälsingland förblev outnyttjat av Cronstedt hade den kände köpmannen och topografen Abraham Hi.ilphers fått använda svaren från Gästrikland för den landskapsbeskrivning som han var i färd med att utarbeta och som utkom 1793 (jfr Karl Hedlund, Hi.ilphers beskrivning över Gästrikland 1793. Källorna och utformningen, i: Från Gästrikland 1960). Svaren från Gästrikland ingår bland Hi.ilphers papper i f.d. Stifts- och landsbiblioteket i Västerås. Hi.ilphers har visserligen utnyttjat delar av svaren i sin tryckta beskrivning, men inte uttömt dem. En utgåva motsvarande den jag gjorde för Hälsinglands del var motiverad såväl ur källkritisk synpunkt som för att göra uppgifterna jämförbara med svaren från Hälsingland.
    [Show full text]
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 82 / 2007
    Svenskt Gudstjänstliv årgång 82 / 2007 Hjärtats tillit förord 1 omslagsbild Luther skapade ett eget emblem eller vapenmärke, den s.k. Lutherrosen, som han såg som en enkel symbol för hela sin tankevärld. I ett brev den 8 juli 1530 ger han följande förklaring till sitt emblem: Först är det ett kors, svart i ett hjärta med naturlig färg, för att jag skall påminnas om att tron på den Korsfäste gör oss saliga. Ty om man tror av hjärtat, blir man rättfärdiggjord… Ett sådant hjärta skall sitta mitt i en vit ros som symbol för att tron ger glädje, tröst och frid – den sätter kort sagt den troende i glädjens vita ros. Tron ger inte den frid och glädje som värl- den ger. Därför skall rosen inte vara röd utan vit, ty den vita färgen är alla saliga andars och änglars färg. Rosen skall stå i ett himmelsblått fält som symboliserar att glädjen i anden och tron är en början på den kommande himmelska glädjen. Den är redan nu en del av tron, som i hoppet griper om det man ännu inte ser. Och runt detta fält finns en gyllene ring som ett tecken på att saligheten i himmelen är evig och utan slut, och därtill mer värd än all jordisk glädje, precis som guldet är den allra ädlaste och dyrbaraste av metaller. 2 svenskt gudstjänstliv 2007 Svenskt Gudstjänstliv årgång 82 / 2007 Hjärtats tillit Trosförmedling i luthersk tradition redaktör Sven-Åke Selander Lars-Olle Armgard Anders Dillmar Lars Eckerdal Ragnar Holte Jørgen Kjærgaard Inger Selander Birgit Stolt Bernice Sundkvist förord 3 Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv abonnemang på årsboken svenskt gudstjänstliv Det finns två typer av abonnemang 1 Medlemmar i Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS) erhåller årsboken som medlemsförmån samt meddelanden om sällskapets övriga verksamhet.
    [Show full text]
  • Wittenberg Influences on the Reformation in Scandinavia by Simo Heininen, Otfried Czaika
    Wittenberg Influences on the Reformation in Scandinavia by Simo Heininen, Otfried Czaika Wittenberg was the most important source of inspiration for the Reformation in both of the Scandinavian kingdoms, the Danish kingdom and the Swedish kingdom. In both kingdoms, the authorities played a defining role in the Reformation, though it proceeded very differently in these two Early Modern states. The Reformation became securely established most quickly – both politically and in terms of church law – in the Danish core territory. Sweden, on the other hand, was de facto already a Lutheran country before 1550, though it did not become Lutheran de jure also until the last decade of the 16th century. Particularly in the peripheral parts of Scandinavia (especially Norway and Iceland), the Reformation went hand in hand with closer political integration in Scandinavia and it was therefore adopted rather reluctantly by the population. TABLE OF CONTENTS 1. Political Background 2. Denmark 3. Norway and Iceland 4. Sweden 5. Finland 6. Conclusion 7. Appendix 1. Sources 2. Bibliography 3. Notes Indices Citation Political Background From 1397, the kingdoms of Denmark, Norway and Sweden were united in a personal union (the so-called Kalmar Union) under Danish control (ᇄ Media Link #ab). In the early-16th century, the union was approaching its end. There were increasing tensions between Denmark and Sweden, the latter being governed by regents from the House of Sture. In November 1520, Christian II of Denmark (1481–1559) (ᇄ Media Link #ac), the last union king, was crowned for a second time in Stockholm. After the coronation festivities had been concluded, a heresy trial was staged with the help of the Archbishop of Uppsala and the accused were the supporters of the Sture party.
    [Show full text]
  • The 'Long Reformation' in Nordic Historical Research
    1 The ‘long reformation’ in Nordic historical research Report to be discussed at the 28th Congress of Nordic Historians, Joensuu 14-17 August 2014 2 Preface This report is written by members of a working group called Nordic Reformation History Working Group, that was established as a result of a round table session on the reformation at the Congress of Nordic Historians in Tromsø in Norway in August 2011. The purpose of the report is to form the basis of discussions at a session on “The ‘long reformation’ in Nordic historical research” at the Congress of Nordic Historians in Joensuu in Finland in August 2014. Because of its preliminary character the report must not be circulated or cited. After the congress in Joensuu the authors intend to rework and expand the report into an anthology, so that it can be published by an international press as a contribution from the Nordic Reformation History Working Group to the preparations for the celebration in 2017 of the 500 years jubilee of the beginning of the reformation. Per Ingesman Head of the Nordic Reformation History Working Group 3 Table of contents Per Ingesman: The ’long reformation’ in Nordic historical research – Introduction – p. 4 Otfried Czaika: Research on Reformation and Confessionalization – Outlines of the International Discourse on Early Modern History during the last decades – p. 45 Rasmus Dreyer and Carsten Selch Jensen: Report on Denmark – p. 62 Paavo Alaja and Raisa Maria Toivo: Report on Finland – p. 102 Hjalti Hugason: Report on Iceland – (1) Church History – p. 138 Árni Daníel Júlíuson: Report on Iceland – (2) History – p.
    [Show full text]
  • “Our Swedish Moses and Saviour”: the Use of Biblical Leaders As Power Legitimization in Reformation Sweden
    Martin Berntson Chapter 8 “Our Swedish Moses and Saviour”: The Use of Biblical Leaders as Power Legitimization in Reformation Sweden The Vasa-regime that seized royal power in the kingdom of Sweden during the early sixteenth century was in urgent need of a power legitimization that could both corre- spond to well-known traditional symbols and narratives but also at the same time le- gitimize the new regime and its adherence to the Lutheran Reformation. The use of Old Testament kings and leaders such as David, Jehoshaphat, Joseph, and Moses could thereby function as typologies relating to the Jerusalem Code. However, through relating these Old Testament kings with their responsibility for the peoples’ spiritual needs and with their distinctive biblical foundation, the Jerusalem Code was trans- formed and adjusted to early modern Lutheran political culture, emphasizing the king’s responsibility for the Church and for the people’s spiritual well-being and the lack of biblical foundation for the Catholic sacramental culture (for example, mass in Latin, pilgrimage, and the use of sacramentals). It could also be argued that the fre- quent use of figures such as Moses and Joseph was a significant part of the Jerusalem Code in Sweden, signifying both the importance of humility and God’s providence in the secular government. Introduction In the kingdom of Sweden the introduction of the Reformation coincided with a na- tional political revolution. The process towards establishing a national Protestant church was to a large extent governed by the political and economic needs of King Gustav Vasa (r. 1523–60) whose regime marked Sweden’s leave-taking from the Note: This article has been presented as a paper at the Sixteenth Century Society Conference in Bruges in August 2016 and it has also been discussed at a workshop at the Norwegian School of Theology in Oslo in September 2017.
    [Show full text]
  • Unity, Ecumenicity, and Difference in the Augustana Synod
    Unity, Ecumenicity, and Diff erence in the Augustana Synod by Derek R. Nelson uried beneath the headlines about human sexuality at the BEvangelical Lutheran Church in America’s most recent churchwide assembly in August 2009 was a little-heralded full communion agreement between the ELCA and the United Methodist Church. This was the sixth such bi-lateral agreement between the ELCA and an ecumenical partner (the others are the Presbyterian Church USA, the Episcopal Church, the United Church of Christ, the Moravian Church, and the Reformed Church in America), and the fi rst such agreement for the United Methodist Church. This is a signifi cant moment in the life of the Lutheran and Methodist communions, since no other country has seen such an agreement between a Lutheran and a Methodist church body, even though both are certainly regarded as international Christian churches.1 Further, while this is arguable, the full communion agreement with the United Methodist Church marks the greatest reach, doctrinally speaking, for the ELCA to date. Co-operation in signifi cant ways has long been a feature of Lutheran-Reformed and Lutheran-Episcopal life in the United States. But such mutual ministry as we may now see between the United Methodist Church and the ELCA would have been unthinkable to most in the days of the Augustana Synod. For example, even the otherwise ecumenically minded pioneer pastor Lars Paul Esbjörn refused assistance from the Methodist church in America after his immigration.2 He rebuked them for “the stain on its Christian name”
    [Show full text]
  • Mission September 2015 | Vol
    Journal of Lutheran Mission September 2015 | Vol. 2 | No. 4 Table of Contents Sermon: A Song of Joy by Michael Kumm ..................................................................................................... 2 Luther’s Truths: Then and Now by Robert Kolb ...................................................................................... 5 Reformation in New Lands and Tongues by Lawrence R. Rast, Jr. .................................................... 16 The Message of the Reformation by Matthew C. Harrison. .............................................................. 23 Reformation Jubilees: Is There Cause for Celebration in 2017? by Werner KlÄn ................................................................................................................................................. 26 Decline in American Lutheranism: A Study by James Arne Nestigen ............................................. 44 The Lutheran Reformation’s Continuing Importance for the Church Today: Celebrating the Reformation Rightly — Repentance — An African Perspective by Joseph Ochola Omolo................................................................................................................................. 52 The Reformation and Asia: Another Battleground of Confession and Liturgy by Naomichi Masaki ................................................................................................................. 62 Europe: Deflection from the Confessional Base and New Signs of Its Vitality by Darius Petkunas ..................................................................................................................
    [Show full text]
  • Mia Korpiola Virtue Rewarded, Disobedience and Vice Punished
    Mia Korpiola Virtue Rewarded, Disobedience and Vice Punished: Attitudes towards Inheritance Rights in Swedish Early Modern Law and Practice1 Introduction Medieval Swedish law was very rigid concerning the transfer of “inherited land” (arvejord). Basically, it was to remain within the kin-group and be divided between the closest heirs according to the rules of statutory inheritance. As a rule, alienating inherited land required the consent of the next-of-kin.2 This restricted the possibilities of individual strategies of heirship and of distributing property postmortem as far as their inherited land was concerned. It also limited the range of arguments likely to succeed in inheritance disputes in order to exclude the legitimate descendants of the deceased from inheriting. In this article, I am arguing that the Reformation period saw an increasing use of arguments more or directly related to deserving the right to inherit. Also offending behaviour or neglecting one’s family duties were perceived as meriting a smaller inheritance lot or complete disinheritance. I am further suggesting that the use of the argument of undutiful behaviour or dishonouring conduct of heirs, especially female, demonstrated by sixteenth- and seventeenth-century sources is not only linked to the better survival rate of various sources or the sheer growth of written records. Thus, I am claiming that the increase of such arguments is not only apparent and relating to the growth of existing source materials, but that they were actually used more frequently and actively in property distribution and court cases. I will investigate the relationship between parents and children as well as between siblings in elite families through various sources of the time.
    [Show full text]
  • A Comparison Between Henry VIII and Gustav Vasa
    THE BREAK FROM ROME: A COMPARISON BETWEEN HENRY VIII AND GUSTAV VASA by Laura A. Oland Thesis submitted in partial fulfillment of the requirements for the Degree of Bachelor of Arts with Honours in History Acadia University April, 2017 © Copyright by Laura A. Oland, 2017 ii This thesis by Laura A. Oland is accepted in its present form by the Department of History and Classics as satisfying the thesis requirements for the degree of Bachelor of Arts with Honours Approved by the Thesis Supervisor __________________________ ____________________ Dr. MacDonald Date Approved by the Head of the Department __________________________ ____________________ Dr. Gillian Poulter Date Approved by the Honours Committee __________________________ ____________________ Dr. Jun Yang Date iii iv I, Laura A. Oland, grant permission to the University Librarian at Acadia University to reproduce, loan or distribute copies of my thesis in microform, paper or electronic formats on a non-profit basis. I, however, retain the copyright in my thesis. _________________________________ Signature of Author _________________________________ Date v vi Acknowledgements First of all, I would like to thank my family for supporting me in all my historical endeavours, for all the museum visits I requested, movies I chose, and historical events I wanted to babbel on about. To my amazing parents, Michael Oland and Jane Waycott- Oland, thank you for buying me all the Anne of Green Gables, Little House on the Prairie, and the Magic Tree House books that sparked my love of history as a small child, a love that has never left. Furthermore, thank you for sending me to summer camp at Kingslanding, the place where I first met Henry VIII.
    [Show full text]
  • The Temple of Jerusalem
    Tracing the Jerusalem Code 2 Tracing the Jerusalem Code Volume 2: The Chosen People Christian Cultures in Early Modern Scandinavia (1536–ca. 1750) Edited by Eivor Andersen Oftestad and Joar Haga The research presented in this publication was funded by the Research Council of Norway (RCN), project no. 240448/F10 ISBN 978-3-11-063487-7 e-ISBN (PDF) 978-3-11-063945-2 e-ISBN (EPUB) 978-3-11-063654-3 DOI https://doi.org/10.1515/9783110639452 This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License. For details go to http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/. Library of Congress Control Number: 2020951833 Bibliographic information published by the Deutsche Nationalbibliothek The Deutsche Nationalbibliothek lists this publication in the Deutsche Nationalbibliografie; detailed bibliographic data is available on the Internet at http://dnb.dnb.de. © 2021 Eivor Andersen Oftestad, Joar Haga (eds), published by Walter de Gruyter GmbH, Berlin/Boston The book is published open access at www.degruyter.com. Cover image: New Jerusalem. Detail of epitaph, ca. 1695, Ringkøbing Church, Denmark. Photo: National Museum of Denmark (Nationalmuseet), Copenhagen, Arnold Mikkelsen. Typesetting: Integra Software Services Pvt. Ltd. Printing and binding: CPI Books GmbH, Leck www.degruyter.com In memory of Erling Sverdrup Sandmo (1963–2020) Contents List of Maps and Illustrations XI List of Abbreviations XVII Editorial comments for all three volumes XIX Kristin B. Aavitsland, Eivor Andersen Oftestad, and
    [Show full text]