Göteborgs Orkesters Repertoar
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
BILAGA 1 GÖTEBORGS ORKESTERS REPERTOAR Inledning Repertoarlistan är en sammanställning av det material som har kunnat identifie ras som Göteborgs orkesters egen verksamhet. Den musik som finns upptagen i denna bilaga framfördes vid de konserter som redovisas i bilaga 2. Listan omfattar 249 poster. Med en post avses en avgränsad del som bildar en enhet i konsertpro grammet. Detta kan vid ett tillfälle innebära en enstaka solosång, och det kan vid ett annat tillfälle innebära flera sånger om dessa ingår i till exempel en svit. Primärmaterialet för repertoarlistan utgörs av programblad, tidningsannonser och konsertrecensioner. I bilaga 2 förtecknas de konserter som har kunnat iden tifieras utifrån tillgängligt källmaterial. Uppgifterna i dessa konserter ligger till grund för den sammanställning av repertoaren för Göteborgs orkester som pre senteras nedan. I GUB:s affischsamling finns ytterligare ett fåtal programblad som ej har gått att säkert fastställa som tillhöriga Göteborgs orkesters verksamhet, trots att de bär stora likheter ifråga om utformning och handanteckningar med övriga programblad i detta arkiv. Om dessa oidentifierade programblad hör till Göteborgs orkesters verksamhet, gäller de i så fall för utomhuskonserterna. Jag har valt att inte ta med dessa oidentifierade programblad i följande sam manställning eftersom innehållet i dem inte skiljer sig ifrån innehållet i de pro gramblad som har kunnat identifieras. De tillför alltså ingen information utan skapar möjligen en osäkerhet kring repertoarlistans tillförlitlighet. Eftersom denna repertoarlista gäller orkester, består den till största delen av instrumentalverk. Men listan upptar också de vokalverk som gästande sångsolis ter och körer framförde. Bestämmande för om ett verk har tagits med eller ej i repertoarlistan är om Göteborgs orkester har stått som arrangör för konserten. Om en solist eller ensemble som deltog i en konsert också framförde ett eller flera verk utan orkesterns medverkan, så har även dessa verk medtagits. Om däremot en konsert samarrangerades av flera ensembler, har i repertoarlistan endast de verk medtagits som Göteborgs orkester framförde själv eller tillsammans med andra. Se vidare konserterna 18 och 23 i bilaga 2. Den referenslitteratur som har använts för att identifiera tonsättare och verk är olika musiklexikon, främst Sohlmans musiklexikon 2 uppl., The New Grove Dic tionary of Music and Musicians, Die Musik in Geschichte und Gegenwart, Mendel 1870-83, Bernsdorff 1856-61, Höijer 1864 och 1867, Suppan 1973, Stieger 1975-82 samt Pazdfrek 1904-10. Dessutom har kortkatalog och musikalier i 443 Bilaga 1 - Göteborgs orkesters repertoar Musikaliska Akademiens bibliotek använts, samt i vissa fall speciallitteratur om olika tonsättare. När det gäller den lättare repertoaren där musikverken är svåra att spåra, är Pazdfreks Universal-Handbuch der Musik literatur (vol I-XII), med sin sammanställning av musikutgåvor fram till ungefär år 1900, den i särklass bästa källan. Identifieringen har syftat till att i tillgänglig litteratur belägga tonsättare och verk och om möjligt också tillkomstår och proveniens. Detta har naturligtvis varit svårast när det gäller den lättare repertoaren, och i en del fall har det också varit omöjligt. Verkens tillkomstår anges inte i repertoarlistan, utan har endast legat till grund för repertoaranalysen.1 Vad beträffar verktitlarna gäller principen att utgå från verktitlarna i primär materialet och normalisera dessa för repertoarlistan samt att försöka identifiera verken i tillgänglig referenslitteratur. Uppgifter inom klämmer [ ] är förtydligan- den av pregnanta titlar. (Med pregnanta titlar avses verktitlar med egennamn såsom Figaros bröllop, En midsommarnattsdröm och liknande, till skillnad från Sonat nr 1 för ..., Symfoni nr ... och liknande) Det innebär också att verket har gått att identifiera i tillgängliga verkförteckningar. Uppgifter som står efter punkt är utdrag ur det som står före punkten, till exempel "Symfoni. Sats 1" innebär att ur Symfoni spelades sats 1. Uppgifter inom parentes () är tillägg som återfinns i primärmaterialet, och där jag inte har lyckats identifiera verket i referenslitteraturen. I de fall ingen besättning anges, var verket komponerat eller arrangerat för orkester och även framfört på detta sätt. De uppgifter om besättning som anges är till största delen hämtade från primärmaterialet; mycket få förtydliganden har varit nödvändiga. Däremot är det ofta svårt att ange vilken typ av ackompanjemang som utför des till sånger, arior och liknande, det vill säga piano- eller orkesterackompanje mang. Förtydliganden har gjorts så långt det har varit möjligt. Man skulle visser ligen kunna anta att vokala inslag ackompanjerades i enlighet med tonsättarens intentioner, med andra ord att sånger av Grieg, Kjerulf, Söderman med flera ack ompanjerades på piano, och att operaarior ackompanjerades av orkestern. Detta antagande är emellertid inte hållbart, vilket visas av Rossini, verknr 501:3, en Semiramis-aria som vid konserten ackompanjerades på piano. En stor del av repertoaren var utdrag ur samtida operor. När det gäller klassi ficeringen av musikdramatiska verk, har olika lexikon olika principer. Jämför uppgifterna i Sohlex/2 och NG i följande verk: Trollflöjten av Mozart: "tysk 1. Att årtalen inte publiceras beror bland annat på att det är svårt att vara konsekvent vid valet av tillkomstår eller år för publicering/uruppförande. Olika lexikon följer olika principer härvidlag; allmänna musiklexikon såsom Sohlex/2, NG och liknande följer den förstnämnda, medan ope ralexikon såsom Stieger följer den sistnämnda principen. Men även allämnna musiklexikonen kan ibland divergera i årtalsuppgifterna. Jämför till exempel Sohlex/2 medNG beträffande årta let för Mendelssohns En Midsommarnattsdröm samt Schumanns Genoveva. 444 Bilaga 1 - Göteborgs orkesters repertoar opera" respektive "Singspiel", Don Juan av Mozart: "dramma giocoso" respektive "opera buffa", Teaterdirektören av Mozart: "komedi med musik" respektive "Singspiel", Lohengrin av Wagner: "opera" respektive "romantische Oper". Van ligt är att den genrebeteckning anges som angavs på titelbladet i första tryckta utgåvan eller på librettot vid uruppförandet, se till exempel Stieger och enskilda artiklar i NG, till exempel artikeln "Verdi". I repertoarlistan nedan anges den musikdramatiska genren så som den i första hand återfinns i Sohlex/2, i andra hand i NG och i tredje hand i Stieger. I den lättare repertoaren gjordes ofta sammanblandningar av verk- och genre beteckningar. Speciellt gäller detta dansmusikformer som blandades friskt utan hänsyn till vad namnen (polka, galopp, fran9aise, mazurka med flera) stod för.2 Dessa namnblandningar beror naturligtvis på att musiken hade tappat sin dans musikfunktion och i stället blivit en ren underhållningsmusik. Ett viktigt undan-, tag är valsen som under 1800-talet hade sin högkonjunktur på kontinenten. Men det finns också några mönster i sammanblandningarna av danstyper. Kadrilj och franchise utgör ett par där de båda namnen användes synonymt. Detsamma gällde polka och galopp. Se vidare kommentarerna för de enskilda verken. Att det inte var så noga med dansbeteckningarna är också logiskt med hela genren, där i praktiken vilka namn som helst godtogs och man kan finna de mest krystade verktitlar. Se Pazdfrek flerstädes, till exempel J.V. Hamm: Habakuk-Polka. Repertoarlistan återges i denna bilaga i två versioner, dels i sin helhet sorterad på tonsättare, dels uppdelad och sorterad i första hand på konserttyp och därefter på tonsättare. I de fall kommentarer finns till de olika verken i form av fotnoter, återges dessa i den första versionen. Använda tecken och förkortningar i repertoarlistan Varje post i repertoarförteckningen är försett med ett verknummer som endast gäller detta verk. Verknumret består av två siffergrupper åtskilda av ett kolon- tecken, till exempel 10:5. Den första siffergruppen, i detta fall 10, är numret på den konsert varvid verket framfördes. En förteckning över alla konserter finns i bilaga 2. Den andra siffergruppen, i detta fall 5, är turordningen då verket fram fördes under konserten. 2. För tonsättarnas egna beteckningar av sina verk; se till exempel Josef Strauss op. 237 Gallopin med undertiteln Polka schnell. Se också G Heinsdorffs produktion. Flera verk av Heinsdorff - till exempel op. 87, 89, 90 och 93 - är komponerade tillsammans med J Gungl (op. 210, 206, 215 respektive 208). Intressant är att här studera de båda tonsättarnas olika namn på ett och samma stycke. Rosa-Polka hos Heinsdorff heter Un bouquet, polka-mazurka hos Gungl (anmärk ningsvärt eftersom polka är i 2/4-takt och polka-mazurka är i 3/4-takt). Die schöne Helena, tyro- lienne (franska för ländier, det vill säga 3-takt) hos Heinsdorff heter Das Eichhörnchen, polka il- takt) hos Gungl. Man lebt nur einmal, galopp (2-takt) hos Heinsdorff är Josephinen-polka hos Gungl. Gertrud-polka-mazurka av Heinsdorff slutligen blir Gamerra-marsch hos Gungl (3- respektive 4-takt). 445 Bilaga 1 - Göteborgs orkesters repertoar Göteborgs orkesters repertoar sorterad efter tonsättare Björneborgarnes marsch3; 23:8 Die Lebensgeister (Vals); 19:3 Adam, Adolphe (1803-56, Fr) Dresdner Haute-volée [Polka]; 23:3,27:4, Giraida [Opéra comique]. Uvertyr; 16:2 28:4 Konung för en dag [Opera]. Uvertyr; 24:2 Marsch-Potpourri; 23:7 Alard, Delphin (1815-88, Fr) Marsch-Potpourri, nr 2; 19:11, 24:11 Duo concertante4; 4 vi, (ork.?); solister: Marsch-Potpourri, nr 3; 15:11, 18:8, Franz Deutsch, Karl Bayer, Adalbert 21:11,26:11 Hrimaly,