Ortsanalys för området ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 1 Ortsanalys för området ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT 28 oktober 2005 stad, stadsbyggnadskontoret Stadshuset, 251 89 Telefon: 042-10 50 00, Fax: 042-10 78 80

2 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 FÖRORD INNEHÅLL

Hur tar vi vara på en orts särprägel? Hur kan man bygga nytt och förnya samti- FÖRORD 3 digt som man bevarar befi ntliga kvaliteter? Det är många frågor som kan ställas inför förändringar i ett samhälle. Sociala, kulturella och fysiska förutsättningar GEOGRAFI 4 har större betydelse än någonsin. Därför har vi sedan hösten 2003 provat en ny arbetsmetod som ett utvecklingsarbete vid stadsbyggnadskontoret i Helsingborg HISTORIA 6 – som innebär systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR 10 Ortsanalysen som nu föreligger beskriver ortens form som ett resultat av en historisk process där såväl övergripande samhällsutveckling som lokala initiativ HUVUDSTRUKTURER 12 och drivkrafter har medverkat till ortens utveckling. Resultatet av detta samman- fattas i ortens starka och svaga sidor samt i exempel på hur ortens kvaliteter kan TRAFIKMÖNSTER 16 förbättras och utvecklas. Analysen kan vara en plattform för att diskutera ortens situation och framtidsmöjligheter utifrån. FUNKTIONER OCH FOLKLIV 18

I arbetet med ortsanalysen för Allerum - Hjälmshult - Tornhult har Margaretha DJURHÅLLNING 20 Aspeholm, Fredrik Bengtsson, Caroline Dahl, Gertrud Egnell, Karin Gustafsson, Nils Lindgren och Birgit Müller deltagit. STARKA SIDOR 22 Ett tack till ortsbefolkningen och övriga medverkande som på olika sätt har bi- dragit till framtagandet av ortsanalysen för Allerum - Hjälmshult - Tornhult. SVAGA SIDOR 23

SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER 24 Stadsbyggnadskontoret Helsingborg 28 oktober 2005 REFERENSER 26

Kerstin Nilermark Caroline Dahl Planchef Bitr. planchef

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 3 GEOGRAFI

Området som ortsanalysen omfattar ligger i kom- och av de som arbetar i området är 25 % sysselsatta nen som helhet. Merparten av de boende pendlar munens norra del, strax nordost om centralorten med i jordbruket vilket är betydligt fl er än genomsnittet till arbete i Helsingborg. Bilinnehavet är större än sex kilometer till stadskärnan och Stortorget. Trots i Helsingborg på 1 %. kommunsnittet. Föreningslivet är rikt med bland områdets närhet till Helsingborgs centralort upplevs annat idrottsföreningar, ryttarföreningar, scoutkår, det som mycket lantligt, kvaliteter som uppskattas av Området ligger i direkt anslutning till väg 111, som golfklubb och byalag. allt fl er vilket visar ett ökat antal förfrågningar om ger en god tillgänglighet till det övergripande vägnä- avstyckningar för enfamiljshus, ofta med ett mindre tet. Från Allerum är det två kilometer till Mariastaden Slutsatser: stall. Området ligger relativt högt med på sina ställen och tre och en halv kilometer till Maria station. Till • Stadsnära landsbygd med många kvaliteter. vidsträckta utblickar mot Kullaberg och Skäldervi- Ödåkra och den pågatågsstation som fi nns där är det • Två byar och fl era mindre, utspridda hussamlingar. ken. Den historiska landsvägen till just Kullahalvön knappt tre kilometer. Allerum och Hjälmshult har i • Nära till övergripande vägnät. passerar igenom området i nord-sydlig riktning. det närmaste vuxit ihop, men ett fåtal luckor i bebyg- • Två stationer på rimligt avstånd. gelsen längs vägen gör att man ännu kan uppfatta • Socialt stabil befolkning. Inom området återfi nns två byar som statistiskt idag byarna som skilda från varandra. räknas som en tätort, Allerum och det strax norr om • Förändringar i jordbrukspolitiken får stor bety- belägna Hjälmshult. Utöver dessa samhällen fi nns ett Trots områdets relativa närhet till Helsingborg är delse. antal samlingar med hus eller mindre bybildningar utbudet och förutsättningarna sämre än i andra om- • Mariastaden blir en viktig framtida målpunkt. spridda i landskapet. Landskapet är till stora delar råden av jämförbar närhet till centralorten. Exempel • Den tekniska infrastrukturen är idag en begräns- uppodlat med spannmål, ärt- och baljväxter, sock- på detta är kollektivtrafi k, teknisk infrastruktur och ning för utvecklingen i området. erbetor m m. Storleken på åkrarna är mindre än i kommersiell service. fullåkersbygd, och avgränsas av trädrader, dungar och mindre skogsområden. Detta ger landskapet Inom ”statistikområdet Allerum” bor idag 1300 en mycket varierad karaktär. Två golfbanor fi nns i personer varav ca 500-600 personer i de båda sam- områdets norra del. hällena. Trots ett ökat intresse för nybebyggelse under de senaste åren, har befolkningen minskat Bebyggelsen domineras av agrar bebyggelse, bostä- något. Medelåldern i området är dock något lägre derna är nästan uteslutande enfamiljshus. En mindre än i andra jämförbara tätorter på landsbygden. En del av byggnadsbeståndet är från 1800-talet, enstaka tredjedel av befolkningen är under 24 år. Andelen inslag av ännu äldre datum kan fi nnas. Emellertid utrikes födda är 5 % jämfört med staden som helhet är det hus från 1900-talet som dominerar bebyggel- som har 16 %. Största gruppen kommer från Europa sen. Både traditionella skånska längor i korsvirke och övriga nordiska länder. I Allerum fi nns service i och/eller tegel fi nns, samt villor och egnahem. På form av kyrka och skola, i Hjälmshult deltidsbrand- många gårdar nyttjas äldre ekonomibyggnader för kår. Ungefär hälften av befolkningen är i arbetsför andra ändamål, samtidigt som moderna maskinhal- ålder (24-65 år). Andelen förvärvsarbetande är 87 %, lar uppförts för att uppfylla de krav som ett modernt jämfört med staden som helhet som har 71 %. Den lantbruk ställer. Jordbruket är en väsentlig näring genomsnittliga inkomsten är högre än för kommu-

4 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 Allerum - Hjälmshult i siffror

Medelålder ~ 35 år.

2,6 % arbetslö- personer. sa i ålder mel- 576 lan 18-64 år.

87 % förvärvsarbetande i ålder mellan 20-65 år. Ohälsotal för kvinnor ~ 41 dagar /år. 5 % utrikes födda. Ohälsotal för män ~28 dagar/år.

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 5 HISTORIK

Det förhistoriska landskapet karta upprättad 1718 uppgavs hagen vara bevuxen Förekomsten av fornlämningar inom området är i med ”gammal ek, björk och aleskog”. Ortnamn som huvudsak knutna till den nutida bebyggelsen. Det Ry och Skoghus och Tornhult pekar på ursprung i en fi nns inte några gravhögar, megalitgravar eller and- tid med rikligt med skog. ra monumentala lämningar från förhistorisk tid, där-emot ett antal stenåldersboplatser och lösfynd Landskapet var i allmänhet mycket rikt på ytvatten. av föremål från förhistoriska perioder. Området Detta gynnade höskörden, och vintertid gick det att har varit nyttjat av människor under många tusen färdas med kälkar och slädar över stora arealer när år. Inom området har påträffats fynd av myrmalm översvämmade områden frös. Transporter gjordes i bearbetad form, och järnhantering kan antas ha med fördel vintertid. förekommit både under förhistorisk tid och under medeltiden. Till sockennamnet Allerum är knutet en Allerum sägen om Alle som påstås ha varit en sjörövare. För Kyrkobyggnaden i Allerum är från 1100-talet eller att sona sina onda gärningar lät han bygga kyrkan senast tidigt 1200-tal, och kompletterades på 1400- Prästgården i Allerum. talet med valv och torn. Invid kyrkan fanns bebyggelse som benämndes Allerums kyrkby. Socknen och kyr- Det medeltida landskapet kobyggnaden har på olika sätt präglats av närheten till Allerums by låg före skiftet ett stycke öster om Under medeltiden fanns en bybildning vid Allerum, Kulla Gunnarstorp. Herren till godset hade periodvis kyrkobyggnaden, på den höjdsträckning där vägen en kungsgård i Hjälmshult samt ett antal ensamgår- patronatsrätt, dvs rätt att utse präst i socknen. Intill mot Ödåkra går idag. Norr om bebyggelsen fanns ett dar. Marken nyttjades i huvudsak extensivt. Inägorna kyrkan fanns i äldre tid den senare helt uppodlade vidsträckt samfällt område betesmark – Kulla fälad. låg närmast bebyggelsen och nyttjades för odling och Kyrkmossen. Även där har påträffats järnslagg. Söder om byn fanns inägor, dvs äng och åker. Söder ängsbruk. Ängen omfattade lövskog. Bete bedrevs om Allerums kyrkby fi nns ännu Allerums mosse. De huvudsakligen på den samfällda fäladsmarken, vil- omkringliggande byarna – Bröda, Gummarp, Laröd ken utgjorde merparten av markarealen. Bebyggelsen och Kungshult hade andelar i mossen. kan förmodas ha haft ungefär samma utbredning, läge och karaktär som den kan iakttas på Skånska Tornhult rekognosceringskartan från tidigt 1800-tal. Gårdarna Namnet Tornhult nämns första gången i skrift på låg mellan inägor och fäladsmark. 1570-talet. Namnet syftar på växtbeteckningen torn som är benämningen på taggiga buskar – växtlighet Mycket tyder på att området till stora delar var som var vanlig på fäladsmarken. Efterleden hult är bevuxet med skog under medeltiden. I 1663 års jor- benämningen på en skogsdunge. Mårten Sjöbeck debok uppges Allerums socken vara en viktig leve- menar att bebyggelsen i Tornhult uppstått på vad rantör av ved och träkol. Utöver järnslagg har också som tidigare varit fäladsmark, kring de bördiga kolbottnar (rester av kolmilor) påträffats framförallt markstycken som fanns intill den då och då över- vid Hjälmshult, i kungsgårdens gamla kohage. På en Allerums kyrka 1927 svämmande bäcken.

6 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 Ljungen och Ljunghusen Namnen berättar om markens beskaffenhet – att den till stora delar av bevuxen med ljung.

Hjälmshult Hjälmshult är känt sedan medeltiden. Då etablerades en kungsgård som var centrum i det s k Hjälmshults län, som hade knytning till Helsingborgs slott. På Hjälmshult bedrevs hästuppfödning, år 1684 be- skrivs en omfattande hästhage på fäladen ett stycke norr om Hjälmshult. Hästhagen fi nns med på Buhr- mans karta. Fynd av myrmalm och spår av kolning har påträffats kring Hjälmshult.

Vägar Genom området går några vägar av hög ålder. Det gamla vägnätet som fanns innan skiftena, löper som ett kors genom Allerums socken med Allerums kyrkby som mittpunkt. Dessa vägsträckningar är i stort sett desamma som på 1700-talet, och kan troli- gen härledas till medeltiden. Vägarnas svagt svängda dragning följer på fl era platser gränserna mellan inägor och utägor. I övrigt löper vägarna på det som var ängsmark och i möjligaste mån på fäladsmark.

Stenbocksstugan vid Hjälmshults kungsgård

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 7 HISTORIK

1700-talet och 1800-talet Hjälmshult vad vi idag betraktar som ”traditionella” jordbruks- Under 1700-talet bedrevs jordbruk på ungefär samma beskrevs av lantmätaren Gillberg, som 1765 upprät- produkter som spannmål och animaliska produkter sätt som under tidigare århundraden. Först i och med tade en beskrivning av alla socknar i Malmöhus län. inte dominerade näringsfånget, eller att det ialla fall enskiftet vid 1800-talets början ändrades förutsätt- Under den svenska tiden började kungsgården an- inte producerades sådana mängder att det räckte till ningarna och därmed människans nyttjande av land- vändas som boställe för någon hög militär. Gillberg avsalu. Arrhén beskriver vidare byggnadsskicket i skapet. Början av 1700-talet präglades i nordvästra beskrev en ”karaktärsbyggnad” som var grundmurad, socknen. Det rådande var korsvirke med lerväggar Skåne av krig och farsoter, och många gårdar låg öde. med två fl yglar av korsvirke i en våning. Ladugården och tak av halm. Sällan fanns det källare. Vanligtvis Både pest och kolera härjade och påfrestningarna i korsvirke bestod av tre byggnader. I trädgården fanns det fyra byggnader på en gård – boningshus, efter 1600-talets många krig, som egentligen tog söder om karaktärshuset fanns många fruktträd. loge och lada, stall och brygghus. slut först i och med slaget vid Helsingborg 1710 var Egendomen hade 23 hus eller torp som var anslagna många. Under århundradet skedde en återhämtning att göra gårdens arbete. Fiskläget Viken, som lydde Odlingslandskapet efter skiftet och gårdar som legat öde återetablerades. År 1744 under Hjälmshult, hade 56 hus och 1 kvarn. Hjälms- 1803 utfärdade Kongl. Majt en förordning om en- uppgavs för Tornhult att ett par jordar som länge hult hade eke- och surskog till husbehov och något skifte i Skåne. 1800-talets odlingsreformer ledde legat öde nu åter hade odlats upp. fi ske i tre fi skdammar. På 1760-talet var Hjälmshult till en dramatisk förändring av både landskapsbild Majors-boställe åt ”herr hovjunkaren von Kunov. och levnadssätt. Byarna ”sprängdes” – ett drastiskt Det fanns ett par vattenkvarnar inom området, en Gillberg uppger att trädgården var planterad med di- sätt att uttrycka förloppet. Inom det område som är vid Hjälmshult och en vid Tornhult. Även små vat- verse sorter fruktbärande träd. Gården hade ”vackert aktuellt i det här sammanhanget fanns bara en större tendrag kunde utnyttjas för kvarndrift. 1738 uppgavs utsäde” och ”hö i 2 och en sextondels hemman”. by, Allerum. Några av gårdarna fi ck fl yttas och fi ck kvarnen i Tornhult vara förfallen men möjlig att re- nya lägen, några kunde ligga kvar på samma plats. parera, och möjlig att använda för husbehovsmalning Allerum Skiftet innebar inte bara att ägorna omarronderades. när det var starkt vattenfl öde. Under 1700-talet låg Vid kartläggning av Allerums by, Allerums kyrkby Tidigare inte odlade marker lades under plogen. Un- bebyggelsen i Tornhult som öar i ett hav av betes- och Ry 1738 hette det att skogen till dessa byar och der mödosamt arbete, som tog fl era decennier, om- marker. De uppgavs ha surskog på sina ägor, och hemman var tämligen uthuggen. Det fanns något vandlades Kulla fälads ljung- och enbevuxna marker även sidlänta åkrar. ek och bok, men inte så att det räckte till byggnads- till åkermark. Våtmarker dikades ut och landskapet timmer. Till bränsle och gärdesgårdar användes avvattnades. Arbetet med dränering och uppodling I mitten av 1700-talet delades allmänningen Kulla ”surskog” och ris (Kullabygd 1961). I mitten på av gamla våtmarker fortsatte under hela 1900-ta- fälad så att gränser mellan de olika socknarna och 1700-talet uppgavs byarna inom Allerums och let. Vid skiftena bidrog nya jordbruksredskap, nya byarna fastställdes. Vid dessa delningar taxerade Kropps socknar ligga ”i skogsbygden” alternativt odlingsmetoder och nya grödor till förändringarna. lantmätarna de fuktiga markområdena (sidlänta) till ”risbygden” (Sjöbeck 1939:140). Prosten Sven Många äldre smala skiften fi nns kvar. Rester av högsta värdet. År 1756 gjordes den första delningen Claesson Arrhéns beskrivning över Allerums socken gränsmarkeringar i form av stenmurar och trädrader av betesmarken mellan Allerum, Fleninge och Kat- från 1828 konstaterar att ”ortens producter” består ger struktur åt landskapet. tarp (Sjöbeck 1939:150) Den sena gränsdragningen nästan bara av ved och bränntorv (Kullabygd 1961). är förklaringen till de raka linjerna där de tre sock- Detta berättar dels att det fanns tillräckligt med skog Idag är största delen av området uppodlat. I områdets engränserna möts. Det är lantmätarens linjal som i socknens så att man kunde avverka för avsalu, dels sydvästra del, kring Allerums mosse, fi nns betes- bestämt var gränsen ska gå. att man bröt torv i mossarna. Det berättar också att marker. I äldre tid fanns stora våtmarker. Mossarna

8 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 nyttjades för torvtäkt. Flera våtmarker fanns kvar långt in på 1900-talet, således dokumenterades t ex Svartefl oen inom Ry av Mårten Sjöbeck 1941, året innan den plöjdes upp. Han benämnde då området ”fukthed”.

Bebyggelse Inom området har funnits dels ett par byar, dels fl era ensamgårdar. Efter skiftet ökade avkastningen och därmed välståndet, och antalet både gårdar och gate- hus blev fl era. Länge dominerade korsvirke med lera och lersten i fyllningarna, men enstaka tegelhus upp- fördes och blev med tiden allt fl er. I Allerums kyrkby uppfördes fl era ”offentliga” byggnader – skolhus, fattighus etc, som följde normalritningar och fi ck en ”representativ” utformning. På fl era gårdar uppfördes nyare större mer ståndsmässiga boningshus.

Stakahuset

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 9 LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR

Landskapet kring Allerum och Hjälmshult är skif- Tyvärr har almsjukan drabbat dungen hårt och det Tillgänglighet tande, från relativt småskaligt med skogsdungar, dröjer innan en ny generation träd kan ta över. Det småskaliga och varierade landskapet kring Al- betesmarker och vegetationsgränser i söder till lerum och Hjälmshult är attraktivt för promenader, storskalig åkerslätt i norr. Kring Hjälmshults kungsgård fi nns ett småskaligt och cykling och ridning. Inom området fi nns omväxlande ålderdomligt odlingslandskap med ekhage, alkärr, bäck- hagar och mindre skogsdungar som är intressanta för Landskapet var innan utdikningen under 1800- och ravin, m m. Ekhagen och kärret är klassifi cerade som rekreation och i närheten fi nns Helsingborgs största 1900-talen betydligt rikare på vatten med stora nyckelbiotoper av skogsvårdsstyrelsen vilket betyder att skogsdungar; Nellåkraskogen och Allerumsskogen. arealer våtmarker och öppna vattendrag. Kommu- här fi nns ovanliga och hotade arter knutna till skogen. Dessvärre är vissa områden svårtillgängliga för all- nens största våtmark – Allerums mosse omfattade Ovanligare växter är smånunneört och lundbräsma. mänheten eftersom det fi nns få stigar till områdena då omkring 100 ha. Idag är det framförallt resterna samt att man i vissa fall måste gå genom gårdarna. av torvtäkten som är synliga inom ett område på ca Svartfl oens annex är en våtmark med omgivande Möjligheten att röra sig i landskapet är begränsad till 5 ha. Gränsen för våtmarken kan fortfarande utläsas lövdunge och betesmark. Betesmarken var tidigare framförallt allmänna vägar och markvägar. Den gam- i landskapet med hjälp av fastighetsgränser och träd- en del av Kulla fälad som sträckte sig från Helsing- la kyrkstigen som leder från bebyggelsen i Laröd till ridåer. Varje år svämmar stora arealer över, vilket gör borg till Kullaberg. En rad olika växter, bland annat Allerums kyrka ger promenadmöjlighet i historiskt marken svårbrukad och därför används fram-förallt stagg, darrgräs, knägräs, spikblad och äkta nattviol, spår. Förslag att binda samman Mariastaden - Laröd för bete och skogsodling. visar på en lång kontinuitet av bete. Här kommer med området kring Allerums mosse - Annelunds gård även den underliggande röda och porösa sandstenen har redovisats på vidstående karta. Naturvärden i dagen. Allerums mosse är ett litet björkkärr där det Värdekärnorna inom området för den biologiska tidigare bedrevs torvtäkt. Området är skyddat som Slutsatser: mångfalden är ädellövdungarna vid Allerums kyrka naturreservat framförallt på grund av att sumpviol • Landskapet kring Allerum och Hjälmshult är rela- och Hjälmshults kungsgård, våtmarkerna Svartfl oens här har sin enda växtplats i Nordvästskåne. tivt småskaligt. annex och Allerums mosse samt miljön vid Torn- • Variation i markanvändning med åker, skog, be- hult. Vattenmiljöer som bäckar, öppna diken och Tornhult är en välbevarad helhetsmiljö från tiden tesmark och våtmark gör landskapet omväxlan- märgelgravar är viktiga element i landskapet och innan skiftet med en grupp av gårdar på en höjd de. även golfbanans vattenhål har betydelse för växt och med stenmurar, lövdungar och äldre fristående träd. • Inom området fi nns värdefulla naturmiljöer som djurliv. Andra värdefulla småbiotoper i landskapet Dess långa historia som brukad mark i kombination är starkt kopplade till den historiska markanvänd- är alléer, stenmurar och odlingsrösen. med det äldre vägnätet gör det till en ovanlig miljö i ningen. Helsingborgs kommun. • Trots närliggande naturområden är tillgängligheten Prästskogen vid Allerums kyrka är en rest av en till dessa begränsad. slåtteräng med rik ängsskogsfl ora. Här fi nns fl era Strax utanför området fi nns fl era fi na naturområden. äldre ekar varav den vid annexet till Allerums kyrka I väster ligger de två största skogsdungarna i Hel- var särskilt pampig med en stamomkrets på ca sex singborg; Nellåkra- och Allerumsskogen och i öster meter. Dessvärre föll den i stormen 2005. Bland de fi nns Småryd och Duvestubbe samt Väla skog på mer ovanligare växterna som hittats i dungen fi nns andra sidan järnvägen. Dungarna utgör värdekärnor Sankt Pers nycklar, stjärndaggkåpa och lundviol. i odlingslandskapet och har höga naturvärden.

10 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 Allerums mosse

Tornhult

Ekdunge vid Hjälmshults kungsgård

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 11 HUVUDSTRUKTURER

Allerums socken sträcker sig ned mot havet och om- Vägarna markerar tydliga riktningar i landskapet, Slutsatser fattar även Kulla Gunnarstorp, och fi skeläget särskilt som de ofta följer höjdryggarna. Den gamla • Byarna är en form av radbyar med bebyggelse av . Landsvägen med sin allé tydliggör än idag vägen mot Kullahalvön, nuvarande Jonstorpsvägen, blandad karaktär och ålder samt med några större det gamla sambandet mellan kyrkan i Allerum och följer en sådan rygg. På en annan höjdrygg ligger Al- moderna ”klungor”. Byarna har byggts ut stegvis Kulla Gunnarstorp. Under 1800-talet växte byarna lerums radby utmed vägen mot Ödåkra. Flera gårdar under lång tid och bebyggelsen speglar utveck- och skolhus, fattighus m m uppfördes. Här beskrivs ligger kvar på rad sedan tiden före skiftet, medan lingen. först helhetsstrukturen och sedan belyses de två andra fl yttats tvärs över vägen. De smala långsträckta • Skogsdungar och höga träd ger byarna en lummig byarna närmare var för sig, även om många idag åkrarna kantade av stengärden och vegetation ger karaktär. uppfattar dem som en helhet. landskapet norr om radbyn en markerad riktning. • Vägarna utgör tydliga stråk med lång historisk Den spikraka vägen från Hjälmshult mot kontinuitet. Området präglas av det gamla vägnätet och av byarna och vegetationen längs golfbanans gräns pekar ut • Odlingslandskapet avgränsar byarna och begränsar med bebyggelse och höga träd samt av landskapets en tydlig riktning i områdets norra del. tillgängligheten. skiftande karaktär och skala. De stora rummen i land- • Historiska strukturer är tydligt avläsbara än idag, skapet begränsas av skogsdungar och nivåskillnader. Landmärken, utblickar och knutpunkter exempel är sambandet kyrkan – Kulla Gunnarstorp Den så kallade Helsingborgsryggen, en bred höjd- Allerums kyrka och det pampiga Sparbankshuset och det ålderdomliga landskapet vid Tornhult och rygg med mjukt böljande terrängformer, löper genom bildar landmärken i Allerum, och det före detta mis- Hjälmshults kungsgård. området i nordväst-sydostlig riktning. Från de högsta sionshuset och brandstationen är tydliga landmärken • Det fi nns många långa utblickar över det omgi- partierna söder om väg 111 faller terrängen norröver i Hjälmshult. Även Annelunds gård är framträdande vande landskapet, på vissa håll ända mot Kullaberg och i höjd med Hjälmshult vidtar Ängelholmsslät- och norr om området reser sig Svedberga kulle som och Skälderviken. tens storskaliga och fl acka fullåkersbygd. Vid Al- ett riktmärke i landskapet. • Det saknas ett centrum, men det fi nns fl era sva- lerums mosse, Tornhult och Hjälmshults kungsgård gare knutpunkter och kyrkan och idrottsplatsen är är landskapet mer ålderdomligt och småskaligt med Från vägarna öppnar sig på många håll vyer över fungerande mötespunkter. stengärden och vegetationsridåer. De båda byarna landskapet. När man närmar sig Allerum från Kulla Allerum och Hjälmshult samt golfbanan bildar and- Gunnarstorp har man en fi n vy med kyrkan och byn i ra avgränsade områden i landskapet. fonden. Från Allerums radby har man långa utblickar mot norr med Svedberga kulle som markerat land- Stråk, barriärer och riktningar märke på den fl acka Ängelholmsslätten. Vid klart De större vägarna – Jonstorpsvägen norrut från väder skymtar såväl Söderåsen som Skälderviken, väg 111 genom Allerum och Hjälmshult liksom vä- Bjärehalvön och Kullaberg. garna mot Ödåkra, Kattarp och Kulla-Gunnarstorp – är alla huvudstråk i området. Järnvägen och väg 111 Knutpunkter i området är främst vägskälen. Också bildar kraftiga barriärer längs områdets östra respek- mötespunkter som skolan och idrottsplatsen i Al- tive södra gränser. Den södra delen av Jonstorpsvägen lerum och hemvärnsgården i Hjälmshult är ett slags upp mot Allerum, har en skala och trafi k som gör den riktmärken i området Även golfbanans servering till en barriär i denna del. fungerar som ett slags mötespunkt.

12 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 Sparbankshuset i Al- lerum

Fotbollsklubbens loka- ler vid idrottsplatsen

Vägen från Kulla Gun- narstorp mot Allerum

Hemvärnsgården väs- ter om Jonstorpsvägen i Hjälmshult

Stengärden och skogs- ridåer mot Hjälmshults kungsgård

Hjälmshults brandsta- tion

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 13 HUVUDSTRUKTURER

Allerum Allerums kyrka byggdes redan på 1100-talet. Under 1800-talets starka folkökning växte byn och skola, fattighus m m uppfördes. Fattighuset, som bygg- des gemensamt för fl era socknar, är nu byns skola. Tillsammans med de äldre gårdarna Prästgården, Klockaregården och Skomakaregården bildar de en rik och välbevarad bymiljö som speglar denna samhälls- utveckling. Karaktäristiskt är också de äldre gårdarna som omger byn samt skogsdungarna och de höga träden som sommartid bäddar in byn i grönska.

Områden Kring kyrkan, Prästgården, Klockaregården och Skomakaregården är den gamla bykaraktären tyd- lig. Längs Jonstorpsvägen och Ödåkravägen fi nns ”radby”-bebyggelse av blandad ålder. Några områ- den rymmer en jämnårig bebyggelse från 1940- och 50-talet och ett par grupper bostäder har byggts efter 1990. Beens park och Prästaskogen är skogsdungar i anslutning till byn.

Landmärken Den medeltida kyrkan och det pampiga sparbanks- huset är båda markanta landmärken i byn. Från olika delar av byn har man utblickar över det omgivande landskapet.

Knutpunkter De två vägskälen bildar naturliga knutpunkter i byn.

Ålderdomliga inslag Inslaget av gamla gårdar i och runt byn är påtagligt. Den gamla kyrkstigen, som förr användes av Hit- Allerum tarpsborna, nyttjas än idag som promenadstig.

14 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 Hjälmshult Hjälmshults kungsgård fanns redan på medeltiden medan byn vuxit fram långt senare i vägskälet mellan Jonstorpsvägen och vägen mot Kattarp och Allerum.

Områden Längs vägen fi nns en ”radbybebyggelse” av blan- dad karaktär och ålder. I sydöstra Hjälmshult fi nns några grupper med bostäder från 1990- och 2000- talen. Skogsdungarna vid Kungsgården omger ett välavgränsat landskapsrum. Öster om byn fi nns ett stort öppet landskapsrum. Golfbanan skiljer ut sig i landskapet.

Landmärken Det före detta missionshuset och brandstationen utgör viktiga landmärken i byn. Kungsgården är en mäktig anläggning, men ligger dold mellan skogs- dungar. Hemvärnsgården är en viktig mötesplats i Hjälmshult.

Knutpunkter Vägskälet mellan vägarna mot Jonstorp och Kattarp är en knutpunkt i byn.

Riktning Jonstorpsvägen med bebyggelsen på rad längs vägen ger en tydlig riktning, liksom vägen mot Kattarp.

Hjälmshult

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 15 TRAFIKMÖNSTER

Allerums och Hjälmshults byar, som idag defi nitions- Kollektivtrafi k I samband med utbyggnaden av cykelvägar har även tra- mässigt räknas som en tätort, ligger utmed ”vägen till Kollektivtrafiken i Allerum och Hjälmshult har fi ksäkerhetshöjande åtgärder vidtagits. Korsningarna har Kullen” (Kullavägen); en gammal transportlänk som aldrig haft någon större omfattning, även om den byggts om, busshållplatserna rustats upp och vägportar har anor sedan medeltiden1). Denna väg var från bör- har varit bättre jämfört med dagens läge. För längre etablerats i utkanterna av Allerum. jan den enda förbindelsen åt nordväst och Kullabyg- resor, fi ck man ta sig på egen hand till Ödåkra station den från Helsingborg. När den nya trafi kleden (väg (drygt 3 km) där det fanns tågförbindelse med såväl Biltrafi k 111) till Höganäs byggdes 19842), bröts Kullavägen Helsingborg som övriga Sverige. Hastigheten har kunnat dämpas i Allerum i samband av och genomgick fl era namnbyten. Numera är det med ovanstående utbyggnad av en cykelväg då endast en kort sträcka inom centralorten Helsingborg I Allerum passerade förutom Jonstorpsbussarna även samtidigt korsningarna gjorts säkrare och nya tät- som har bibehållit det gamla namnet. en genomgående dubbeltur till Höganäs via Klappe ortsportar tillkommit. Ortsbefolkningen har under en samt ett par lokala dubbelturer till Helsingborg. längre tid varit störda av omfattande genomfartstrafi k Inom Allerum har vägnätet genomgått smärre för- Den genomgående busstrafi ken lades ner 1999 och med tidvis höga hastigheter. Vägbanan är endast 4 ändringar genom åren. Den ursprungliga Kullavägen Helsingborgsturerna i juni 2005, på grund av för litet meter bred genom vägportarna, varför bilisterna har inte kvar sin genomgående karaktär. I stället har passagerarunderlag enligt länstrafi ken. Idag omfattar måste visa försiktighet. Vägbanans bredd ligger för Allerums kyrkväg väster om Kyrkan slagits ihop med busstrafi ken följande kraftigt försämrade utbud. övrigt på 6 meter vid bebyggelse och 6-7 meter vid gamla Kullavägens (nuvarande Jonstorpsvägens) åkermark. Dämpningen av hastigheterna innebär sydliga infart så att fortsättningen mot Jonstorp via Linje 94 -Kattarp-Allerum-Ödåkra-Väla C. även att trafi kbullernivån har minskat. Ca 3 600 Hjälmshult utformats som en sidogata. Den gamla Denna matartrafi k är till stor del samordnad med fordon passerar genom byarna per årsmedeldygn. vägen mot Ödåkra (väg 1387; Allerumsvägen) utgår skolskjutstrafi ken i området. Det fi nns alltså ingen I Hjälmshult och främst på Turköpsvägen kvarstår i sin tur som en sidogata till Jonstorpsvägen. direktförbindelse såsom före 1999. Från Hasslarp går dock problemen. måndag-fredag 7 turer per riktning och från Hjälms- I avsaknad av såväl kyrka som skola är bebyggelsen hult 14. På lördagar inskränker sig matartrafi ken till Slutsatser inom Hjälmshult inte lika samlad som i Allerum. 6 dubbelturer Hjälmshult-Ödåkra. • Cykelnätet är relativt nytt i byarna och har en del Genom den under början av 1900-talet tillkomna siktproblem på trånga sektioner. vägen mot Kattarp (väg 1398; Turköpsvägen) kan Linje 227 Höganäs-Hjälmshult har 6 turer per rikt- • Kollektivtrafi ken är svag i jämförelse med andra man säga att vägskälet vid Jonstorpsvägen utgör ett ning måndag-fredag. Den vänder i vägskälet Kat- tätorter alldeles utanför Helsingborgs centralort. slags centrum. Härifrån går också vägen till Hjälms- tarpsvägen-Jonstorpsvägen där det fi nns en nybyggd • Närheten till pågatågsstationerna i Ödåkra och hults kungsgård från 1700-talet där den ursprungliga vändplats. Maria har endast delvis kompenserat detta. bebyggelsen i Hjälmshult uppstod (troligen redan • De nya tätortsportarna har medfört ett lugnare vid medeltiden)3). Cykeltrafi k tempo på genomfartstrafi ken i Allerum och san- Cykelvägnätet har nyligen byggts ut så att det fi nns nolikt påverkat den tunga trafi ken att ta andra För övrigt har det under lång tid varit sparsamt med en separat cykelväg längs Jonstorpsvägen från vägar. vägar kring byarna på grund av markens beskaffenhet. Hjälmshult via Allerum till Helsingborg. På vissa • Tätortsportar behövs även i Hjälmshult. Fram till 1850-talet var 25 % av Kullabygden våt- trånga sektioner uppstår siktproblem mellan cyklister 4) mark . Den har bland annat varit rik på myrmalm. och in/utfart vid fastigheter. 1), 2), 3), 4) = Se Referenser sid 26.

16 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 Busslinje 94 på Tursköpsvägen

Allerumsvägen med tätortsport

Allerumsvägen österut mot Ödåkra

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 17 FUNKTIONER OCH FOLKLIV

Allerum-Hjälmshult med omgivande landsbygd Hjälmshult lerums EFS Missionsförening, Allerums GIF, PRO, har cirka 575 invånare. Andelen utrikes födda är i Hjälmshult genomgick en större expansion mellan Allerums golfklubb, Allerums ryttarförening och Al- Allerum bara en tredjedel jämfört med kommunen 1973 och 1980. För närvarande pågår en utbyggnad lerums gammaldansförening. Den sistnämnda dansar i övrigt. Största gruppen kommer från Europa och med ett 25-tal nya enfamiljshus. Byarna är omgivna en gång i månaden mellan kl 19.00 och kl 23.30, övriga nordiska länder. av ett utpräglat jordbrukslandskap, både storskaligt dock i Strövelstorps hembygdspark. Byaföreningen och småskaligt. Många av gårdarna är djurhållande arrangerar bland annat Valborgsmässofi rande i Beéns Andelen förvärvsarbetande är högre jämfört med och hästar utgör ett ganska dominerande inslag i park. kommunen. Andelen arbetslösa har varit betydligt landskapet. lägre i Allerum än i kommunen som helhet. Mellan Allerums golfklubb bildades 1992, då det byggdes 2001 och 2002 halverades arbetslösheten i Allerum Arbetsplatser en niohålsbana, vilken senare byggdes ut med ytter- samtidigt som den endast minskade mariginellt i I båda byarna fi nns företag. I Allerum kan nämnas ligare nio hål och bildade en komplett 18 hålsbana. övriga kommunen. Kartongbolaget och Biokraft Pharma men även i Golfbanan Allerum Park är en niohåls pay-and-play- Hjälmshult fi nns arbetsplatser. I Hjälmshult fi nns bana färdigställd för några år sedan. Den genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkoms- också frivilliga brandkåren med tre grupper om ten i Allerum för män och kvinnor ligger högre än i fyra personer. I omlandet är det jordbruken som är Allerums ryttarförening håller till i Allerum, på Lill- kommunen som helhet. Inkomstutvecklingen har också arbetsplats. gården. Här fi nns ett stall med 12 st boxar plus 13 st varit högre mellan åren 1998 och 2002 i Allerum. uteboxar. Man har både belyst ridbana och en mind- Skola och förskola re ridhall, ca 20x20 m. Annelunds gård planerar att Ohälsotalet har under perioden 2000-2002 varit be- I Allerum fi nns skola med cirka 150 elever och för- uppföra ett större ridhus med internationella mått. tydligt lägre i Allerum än i kommunen men har ökat skola. På skolan som har fått en ny idrottshall, fi nns fyra gånger mer i Allerum än i kommunen i övrigt. låg- och mellanstadium. Fr o m höstterminen får Kända profi ler skolan även högstadium. Änglagårdens förskola och En av Sveriges första kvinnliga präster, Ingrid Pers- Allerums församling ”Barnen i Döshult föräldrakooperativ” är exempel på son, har varit kyrkoherde i församlingen under 1970- Allerums kyrkby och Hjälmshult har medeltida ursprung annan pedagogik liksom ridfritids på Lillgården. talet. Nils Poppe vilar på Allerums kyrkogård. och stora kulturhistoriska värden. Allerums kyrkby expanderade under andra halvan av 1800-talet men den Service Slutsatser stora utbyggnadsperioden var på 1960-talet. Likt ett nav Några egentliga centrumfunktioner fi nns inte längre • Allerum och Hjälmshult har inget riktigt centrum fi nns kyrkan där landsvägarna möts. Kyrkans äldre delar i Allerum-Hjälmshult. Tidigare fanns livsmedels- utan är hänvisade till Ödåkra, Väla centrum eller har daterats till slutet av 1100-talet. butiker i både Allerum och Hjälmshult. Butiken i Helsingborg. Hjälmshult lades ned för ett par år sedan. • Föreningslivet är rikt och har ett brett utbud. Församlingen har en omfattande verksamhet, både • Idrottshallen är den naturliga samlingsplatsen. för barn, ungdom och vuxna. Bl a kan nämnas en Föreningar • De boende känner varandra och vet vad som händer besöksgrupp som hjälper äldre på olika sätt, t ex Föreningslivet i området är rikt, det fi nns en före- på bygden. samtal eller en promenad. Körverksamhet fi nns både ning för nästan alla smakriktningar. Som exempel i Allerum och i Hjälmshult. kan nämnas: Allerum-Hjälmshult Byaförening, Al-

18 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 HJÄLMSHULT

ALLERUM

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 19 DJURHÅLLNING

Området är ett utpräglat odlingslandskap med inslag eftertanke när man planerar för nya enheter i ett både av de moderna storskaliga brukningsenheterna odlingslandskap som präglas av djurhållning, både och av de småskaliga äldre brukningsenheterna. vad gäller etablering av ytterligare hästgårdar och Många av gårdarna i området har djurhållning av vad gäller nya bostäder. Det är ytterst angeläget att varierande storlek och innehåll. man inte skapar nya konfl ikter. Kartan på motstående sida redovisar de skyddsavstånd som krävs vid ny- Det är hästarna som dominerar djurhållningen i områ- etablering av bostäder. det. Av de 35 gårdar som är djurhållande är det 26 som har hästar i ett varierande antal mellan 1 och 27. I redovisningen har vi använt samma avstånd för alla djurslag, i enlighet med länsstyrelsen i Skåne läns Området rymmer också några gårdar med relativt rapport ”Hästar och bebyggelse” Rapport 2004:17. stora besättningar nötkreatur liksom några större Nötkreaturen fi nns bara på några gårdar inom området. besättningar med svin. Skyddsavstånd till bostad och skola: • Mer än 100 hästar, 200-500 m till stall, 200 m till hage. Två gårdar har får och en gård har gäss. • 30-100 hästar, 200 m till stall, 100-200 m till hage. • 10-30 hästar, 100-200 m till stall, 50-100 m till hage. Inom jordbruket är hästinriktning idag omsättnings- • 1-10 hästar, lämpligt respektavstånd bedöms av kom- mässigt på fjärde plats efter vegetabilieproduktion, munen, utgångspunkt 100 m till stall, 50 m till hage. mjölk-, svin- och köttproduktion. Det vill säga före fjäderfä- och äggproduktion om man även ser till den ekonomiska betydelsen i konsumentledet. Inom jordbrukskretsar har hästen länge varit en symbol för gångna tider och bakåtsträvande, eller för fritids- el- ler överklassaktiviteter. Denna syn håller sakta på att vändas. Inom LRF (Lantbrukarnas riksförbund) centralt ser man hästsektorn som en expansiv näring Får och ..... som inte enbart förekommer som komplement till andra näringar i lantbruket. Rena hästföretag blir Slutsatser allt vanligare. • Hästhållningen dominerar. • Djurhållningen har inte så stor påverkan på land- Hästar och hästhållning kan spela en viktig roll för skapet. landsbygdsutveckling och kan utgöra en drivkraft • De fl esta djurbesättningar är små, endast ett fåtal att fl ytta från stad till landsbygd. Med hästar följer stora. dock presumtiva olägenheter i form av lukt, fl ugor Hästarna utgör en betydande del av djurhållningen och spridning av hästallergen. Därför krävs det inom området.

20 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 ... gäss är sällsynta i området men fi nns.

En större och några mindre besättningar svin fi nns i området.

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 21 STARKA SIDOR

Starka sidor • Allerum och Hjälmshult är byar på landet men med närhet till hav och stad.

• Tydliga historiska spår skapar identitet. Identiteten har bevarats genom en småskalig och långsam utbyggnad av samhällena.

• Blandad bebyggelse med boende och arbetsplatser medverkar till byar som lever och befolkas dygnet runt.

• Rikt föreningsliv med bland annat idrottsplats och ny idrottshall. Hjälmshults kungsgård Tornhultsvägen mot öster

• Allerums skola är en samlande kraft för byg- den. Fr o m läsåret 2005/2006 har Allerums skola årskurs 1-9.

• De sociala nätverken upplevs som starka och lokalkännedomen om såväl byarna som det om- givande landskapet är mycket god.

• Stark relation mellan landsbygd och by skapar stora boendekvaliteter.

• Närhet till höga rekreationsvärden med fl era sko- gar av skiftande storlek och golfbanor.

• Starkt bebyggelsetryck på fl era olika typer av boendeformer. En ökad befolkning kan ge bättre underlag för service, kollektivtrafi k och utbyggnad av teknisk infrastruktur. Allerums skola och den nya idrottshallen

22 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 SVAGA SIDOR

Svaga sidor • Bristfällig kollektivtrafi k med och avsaknad av direktbussar till Helsingborg.

• Viktiga länkar saknas i gång- och cykelnätet, exempelvis till Ödåkra och Laröd.

• Det småskaliga odlingslandskapet är en kvalitet men tyvärr svårtillgängligt.

• Kommersiell service saknas helt. Närmsta butik är fl era kilometer bort i Ödåkra eller Laröd.

• Tätortsportar saknas i Hjälmshult. Behovet tycks Kollektivtrafi ken är bristfällig vara störst på Turköpsvägen där hastigheterna ofta är höga.

• Boendealternativ för äldre saknas. Idag hänvisas äldre till Ödåkra eller Kattarp där äldreboende eller hyresbostäder fi nns.

• Byarnas identitet är sårbar inför ett starkt bebyg- gelsetryck.

• På grund av trånga sektioner uppstår en del sikt- problem mellan cykelväg och fastighetsutfarter.

• Den tekniska infrastrukturen är i dagsläget en begränsning för utvecklingen av byarna.

Bebyggelsetrycket är starkt i båda orterna Siktproblem vid cykelväg - fastighetsutfarter

Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 23 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER

Stadsnära landsbygd med historiska spår fast i en omfattning som är anpassad till Allerums Allerum och Hjälmshult ligger i en stadsnära lands- trafi kunderlag. Trafi ksäkerheten kan förbättras yt- bygd som präglas av jordbruket. Här fi nns möjlighet terligare med tätortsportar kring Hjälmshult och till ett efterfrågat ”livsstilsboende” med höga boen- tydlig varningsmarkering där cykelbanan ligger tätt dekvaliteter. Det levande jordbruket är grunden för intill fastigheter samt komplettering av gångbanor landskapets kvaliteter och effekter av förändringar där sådana saknas. i jordbrukspolitiken behöver uppmärksammas. De historiska spåren i byarna och i landskapet ger om- Utveckla rekreationsmöjligheterna rådet sin speciella karaktär och är viktiga att bevara. Det småskaliga och tilltalande landskapet kan få stort I byarna får nytillskott ett stort genomslag, vilket värde för rekreation om tillgängligheten förbättras. påverkar både den känsliga kulturmiljön och den Befintliga natur- och kulturmiljöer kan kopplas sociala gemenskapen. Det fi nns hos ortsbefolkningen samman genom gångstråk längs vegetationsgränser, mycket olika uppfattningar om hur samhället kan bäckar m m. Det är viktigt att stärka de ekologiska utvecklas. En samlande framtidsbild behöver tas sambanden så att naturvärdena tillvaratas. Stor hänsyn bör tas till kulturmiljövärdena fram. De historiska spåren i landskapet är viktiga att be- Stötta byarna vara. Det är till stor del dessa som bidrar till områdets Det är viktigt att bibehålla byarna som levande speciella karaktär. Genom förbättrade gångstråk kan samhällen. En ökad befolkning kan stötta befi ntlig ett varierat rekreationslandskap för hela kommunen offentlig service och ge förutsättningar för bättre tillskapas. kollektivtrafik och kanske kommersiell service. Bostäder för äldre eller mindre hushåll är angeläget att tillskapa. Något centrum i traditionell mening fi nns inte i byarna idag. Den mest naturliga sam- lingspunkten fi nns kring vägskälen vid kyrkan och nya målpunkter bör lokaliseras hit. Utbyggnader i byarna bör ske på sådant sätt att kulturmiljövärdena, identiteten och de sociala nätverken beaktas.

Förbättra trafi ksituationen Kollektivtrafiken måste förbättras drastiskt om området ska ha en framtid som välfungerande boen- demiljö. Med relativt enkla medel skulle avsevärda förbättringar kunna uppnås. Principen är en förläng- Historiska spår i byarna och landskapet är viktiga att ning av stadsbusstrafi ken ungefär som till Ödåkra, bevara

24 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 25 REFERENSER

Trafi kavsnittet sid 16.

1) Karin Gustavsson, stadsantikvarie Helsingborg, intervju 2003

2) Lennart Sjöborg, trafi kplanerare Vägverket Kristianstad, intervju 2004

3) Widar Narvelo, kommunekolog Helsingborg: Mårten Sjöbeck omtalar fynd som tyder på järnframställning i området

4) Naturvårdsplan för Helsingborg 1992

26 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 Ortsanalys för ALLERUM -HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005 27 28 Ortsanalys för ALLERUM - HJÄLMSHULT - TORNHULT Stadsbyggnadskontoret 28 oktober 2005