Natur- Och Kulturmiljöprogrammet, Delområde Välinge
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Delområde Välinge Antagen av kommunfullmäktige 12 juni 2018. Natur- och kulturmiljöprogram helsingborg.se/naturochkultur Vad är ett natur- och kulturmiljöprogram? Våra natur- och kulturmiljöer är vik- Enligt plan- och bygglagen samt manställning av nuvarande kunskap tiga för stadens attraktionskraft nu miljöbalken är kommunen skyldig som fördjupas genom inventering, och i framtiden. Natur- och kultur- att ta hänsyn till natur- och kultur- rapporter, bevarandeprogram med miljöprogrammet beskriver de mest värden i samband med att vi plan- mera. Det är ett av flera fördjupade värdefulla natur- och kulturmiljöerna lägger och fattar beslut om nya om- kunskaps- och planeringsunderlag i Helsingborgs stad. Det ger oss; råden. Vi är skyldiga att bevara och för Helsingborgs översiktsplane- utveckla dessa miljöer för framtida ring som ska underlätta när vi gör • en samlad helhetsbild av Helsing- generationer. Kunskapen om vårt avvägningar mellan olika intressen borgs värdefulla natur- och kulturmil- kulturarv ger oss också perspektiv i samhällsplaneringen. Natur- och jöer i ett gemensamt dokument. på vår egen tid och en förståelse för kulturmiljöprogrammet kommer att att framtidens helsingborgare kan vara ett kunskapsunderlag till nästa • bra kunskap för att bevara, infor- komma att leva på annat sätt än översiktsplan och underlaget är till- mera om och stärka kvaliteter i våra vad vi gör nu. Kunskap om växt- och gängligt i Helsingborgs stads digi- natur- och kulturmiljöer. djurarter hjälper oss att tolka mark- tala karttjänst. historien och tillstånd i naturen. • ett uppdaterat och förbättrat pla- Beskrivningarna av värdefulla neringsunderlag för att styra mark- Stadsbyggnadsförvaltningen och natur- och kulturmiljöer är inde- användningen och sköta våra värde- kulturförvaltningen har gemensamt lade i 13 delområden; Allerum, fulla miljöer. ansvar för att ta fram natur- och Bårslöv, Fjärestad, Fleninge, Fril- kulturmiljöprogrammet. Det kom- lestad, Hässlunda, Kattarp, Kropp, • möjlighet att uppnå nationella, re- mer att ersätta tidigare Naturvårds- Kvistofta, Mörarp, Ottarp, Välinge gionala och lokala miljökvalitetsmål. plan för Helsingborgs kommun och Välluv. Gränserna motsvarar i (Stadsbyggnadskontoret 1992) och princip de socknar som har funnits • underlag för att bilda nya kommu- Kulturminnesvårdsprogram för Hel- i nuvarande Helsingborgs stad. nala naturreservat. singborgs kommun (Helsingborgs Natur- och kulturmiljöprogram- museum 1991). Genom att förena Natur- och kulturmiljöer är viktiga för met fokuserar i första etappen på natur- och kulturmiljöerna i ett ge- att människor ska trivas och må bra. landsbygden. Delområdet Helsing- mensamt dokument vill vi tydliggöra De ger en känsla av sammanhang, borgs centralort/ Raus socken lig- samband och helhet, till exempel och kan öka invånarnas stolthet för ger utanför avgränsningen. genom att visa vilka platser som har sitt område eller sin bygd genom att natur- och kulturvärden som sam- stärka dess identitet. Många värde- manfaller. fulla miljöer fungerar som populära utflyktsmål och är en tillgång för Natur- och kulturmiljöprogrammet rekreation och friluftsliv. Genom en har stöd av Helsingborgs Vision ökad lokal delaktighet och bra infor- 2035 och Översiktsplan 2010. Det är mation kan fler personer bli intresse- ursrpungligen ett mål i stadens Mil- rade av att bevara, utveckla och upp- jöprogram (2011-2015). Natur- och täcka våra natur- och kulturmiljöer. kulturmiljöprogrammet är en sam- Layout och foto: Stadsbyggnadsförvaltningen, där inget annat anges. Arbetsgrupp: Stadsbyggnadsförvaltningen/Översiktsplaneenheten samt Kulturförvaltningen/Kulturmagasinet. Mia Jungskär stadsantikvarie, Widar Narvelo kommunekolog, Ami Cvitan Trellman projektledare, Christina Andersson, Birgit Müller, Eva Fransson. Citera oss gärna men ange källan. Har du frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta översiktsplaneenheten på stadsbyggnadsförvaltningen, telefon 042-10 50 00. Du kan också läsa mer på helsingborg.se/naturochkultur Innehåll Naturgivna förutsättningar ..............................................................4 Kulturlandskapet, vägnätet och järnvägen .....................................5 Småsamhällena ...............................................................................7 Storgårdar, plattgårdar och lönearbetare .......................................11 Ädellövskog vid Lönhult ..................................................................16 Skogsdunge vid Johanneshus .......................................................16 Vegeån, kusten mot Skälderviken med Tånga skog .....................17 Sammanfattning av befinliga värden och skydd ...........................19 Skyddade natur- och kulturmiljöer ..................................................22 Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen ...........23 Ängelholm Källor ................................................................................................24 Jonstorp Själrönnen Välinge Aktuellt område är vitt på kartan. Delområdesgränser är streckade. B åt stig en Kapellruin ÖdekUyrktovgåärdlinge Limungsbacken n e g ä v a gamla tomt g Tånga n å Utvälingehöjd T gamla tomt Bygdegård Olovsdal Rön hults Tånga väge Södra n Häljaröd Rönhult Tvättedammen Välingetorp LäkemedelsindustriJohanneshus Bjärbolund Rögle Älvdalen VälingeNygård Fulhults gamla tomt Mekanisk industri n Välinge Höghults gamla tomt e g Judahus ä Oderbäcken v Stureholm S le tureholmsvä g gen ö R R ögle Hö Lilla Fulhultsgamla tomt väg ghultsv en ägen Höghult Rögle n en e äg g v Lillhult e Lugnet ä g v älin T e Västanbo Lilla Ellesköps gamla tomt l V o g Strövelstorp r ö Västergård p Hasslarpsån R a Stureholm r e Svedberga kulle n v e ä g ä g v Ryssamöllan e y b n a tr s Ö Svedberga Rydsbo Östraby Västraby gamla tomt Stjärnehem Västraby Pilagården Sve dbe Skave rga n V en Marnyhill vä e äs rgaväg gen g t Svedbe vä ra ga b er y Skavebäck b vä ed g Ö v e s S n t Hagadal r Ebbarp a Snapparstäppet b y v J n Tursköp ä o e g n g s Myregropen e Fågelsång ä t n o Skoghus v r s p p s r v n Möllarp e Mariedal a ä g Djuramossa g ä Kattarp b e v b n ls gen E a Horsahus öllarpsvä d M rie en a Hjälmshult Planaväg Hasslarp M Duvebolet en Nygård Planaväg Torshult Myrarp Rydsfält en Kattarps boställe Signestorp Magnilund Knutsgården Planaväg gården Stensminne Karlsborg Södra T orggatan Lillgården Karinhill Planagården en Torset Dompäng äg Skogstorp lsv Skogen da arie en M äg sv p Hasslarps dammar kö Manhem rs Allerum Tu Grönvik Golfbana Gunnestorp Hjälmshults kungsgård gården HjälmshuSltora Tornhult Björkdala Naturgivna förutsättningar Området nordost om Helsingborgs- (7 000 år sedan) finns vid Örby äng- ryggen, det vill säga linjen mellan ar söder om Helsingborgs centralort Kristinelund-Allerum-Väla-Mörarp är vid Örby ängar samt vid Kulla Gun- en del av Ängelholmssänkans låg- narstorp norr om Helsingborg där en länta sjöleraslätt, där även Kattarp så kallad postglacial strandlinje är och Fleninge samt en del av Allerum- tydlig. Hjälmshult ingår. Sjöleraslätten har bildats av havsbottensediment som Området präglas av ett fullåkersland- har avlagrats efter istiden, under det skap bortsett från den norra delen så kallade Litorinahavets tid, 5 500 mot Skälderviken. Jorden används – 2 000 f. Kr. Tidigare hade detta som åkermark och består till största Litorinahavet har fått sitt namn efter vatten ingen förbindelse med världs- delen av styv lera och mellanlera. Ut- saltvattensnäckan Litorina litorea. haven och påverkades därför inte efter den korta kuststräckan i en zon av havsytans höjning. När klimatet på en kilometer inåt land finns det blev varmare fortsatte de arktiska sand, isälvssand och svallat ytskikt isarna att smälta och havsytan steg. på morän. På den goda jordbruks- Så småningom höjde sig havet så marken finns flera av storgårdarna: mycket att det trängde in över Öre- Höghult, Rögle, Bjärbolund, Sture- sundsområdet och saltvatten kom in holm och Västraby. i Östersjöbäckenet. Leror har också varit ursprunget till Utmed Helsingborgskusten finns det områdets tegelbruk. Leran avsat- avsättningar från Östersjöns olika tes under istidens avsmältning på stadier efter istiden i form av svallat havsbotten. Ängelholmssänkans Litorinahavets utbredning vid Skåne med grusmaterial. Den högsta kustlinjen sjöleraslätt är avsevärt yngre än de dagens kustlinje (svart linje). ligger på cirka 55-60 meter över ha- 195 miljoner år gamla lerskiffrar som vet. Strandvallar från Litorinahavet till exempel det mörkbruna helsing- borgsteglet är gjort av. Bjärbolundsskogen sedd från Stureholmsskogen. 4 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Kulturlandskapet, vägnäget och järnvägen Söder om Utvälinge, intill väg 112, 1800-talet. Merparten av marken finns det lämningar av en boplats blev med tiden uppodlad men en från äldre stenåldern. Havsytans för- smal strandremsa vid Utvälinge har hållande till landet var vid denna tid viss vegetation kvar från Kulla Fälad. cirka 10 meter högre än idag. Utväl- Som en rest av det gamla kulturland- inge låg då på en holme i det sund skapet finns torr strandängsvegeta- som skar av Kullen från ”fastlandet” tion med bland annat backsippa. och bildade en förbindelse mellan Öresund och Skälderviken. Boplat- Den styva leran i de centrala delarna sen vid Utvälinge tillhörde den så av socknen låg obrukad i väntan på kallade erteböllekulturen, en jägar- den förbättrade kultiveringstekniken Backsippor och samlarbefolkning som fanns i som kom på 1800-talet. På 1700-tals- södra Skandinaviens kustlandskap kartorna fanns här skog och måsar,