Delområde Välinge

Antagen av kommunfullmäktige 12 juni 2018.

Natur- och kulturmiljöprogram .se/naturochkultur Vad är ett natur- och kulturmiljöprogram?

Våra natur- och kulturmiljöer är vik- Enligt plan- och bygglagen samt manställning av nuvarande kunskap tiga för stadens attraktionskraft nu miljöbalken är kommunen skyldig som fördjupas genom inventering, och i framtiden. Natur- och kultur- att ta hänsyn till natur- och kultur- rapporter, bevarandeprogram med miljöprogrammet beskriver de mest värden i samband med att vi plan- mera. Det är ett av flera fördjupade värdefulla natur- och kulturmiljöerna lägger och fattar beslut om nya om- kunskaps- och planeringsunderlag i stad. Det ger oss; råden. Vi är skyldiga att bevara och för Helsingborgs översiktsplane- utveckla dessa miljöer för framtida ring som ska underlätta när vi gör • en samlad helhetsbild av Helsing- generationer. Kunskapen om vårt avvägningar mellan olika intressen borgs värdefulla natur- och kulturmil- kulturarv ger oss också perspektiv i samhällsplaneringen. Natur- och jöer i ett gemensamt dokument. på vår egen tid och en förståelse för kulturmiljöprogrammet kommer att att framtidens helsingborgare kan vara ett kunskapsunderlag till nästa • bra kunskap för att bevara, infor- komma att leva på annat sätt än översiktsplan och underlaget är till- mera om och stärka kvaliteter i våra vad vi gör nu. Kunskap om växt- och gängligt i Helsingborgs stads digi- natur- och kulturmiljöer. djurarter hjälper oss att tolka mark- tala karttjänst. historien och tillstånd i naturen. • ett uppdaterat och förbättrat pla- Beskrivningarna av värdefulla neringsunderlag för att styra mark- Stadsbyggnadsförvaltningen och natur- och kulturmiljöer är inde- användningen och sköta våra värde- kulturförvaltningen har gemensamt lade i 13 delområden; , fulla miljöer. ansvar för att ta fram natur- och Bårslöv, Fjärestad, Fleninge, Fril- kulturmiljöprogrammet. Det kom- lestad, Hässlunda, , Kropp, • möjlighet att uppnå nationella, re- mer att ersätta tidigare Naturvårds- Kvistofta, Mörarp, Ottarp, Välinge gionala och lokala miljökvalitetsmål. plan för Helsingborgs kommun och Välluv. Gränserna motsvarar i (Stadsbyggnadskontoret 1992) och princip de socknar som har funnits • underlag för att bilda nya kommu- Kulturminnesvårdsprogram för Hel- i nuvarande Helsingborgs stad. nala naturreservat. singborgs kommun (Helsingborgs Natur- och kulturmiljöprogram- museum 1991). Genom att förena Natur- och kulturmiljöer är viktiga för met fokuserar i första etappen på natur- och kulturmiljöerna i ett ge- att människor ska trivas och må bra. landsbygden. Delområdet Helsing- mensamt dokument vill vi tydliggöra De ger en känsla av sammanhang, borgs centralort/ Raus socken lig- samband och helhet, till exempel och kan öka invånarnas stolthet för ger utanför avgränsningen. genom att visa vilka platser som har sitt område eller sin bygd genom att natur- och kulturvärden som sam- stärka dess identitet. Många värde- manfaller. fulla miljöer fungerar som populära utflyktsmål och är en tillgång för Natur- och kulturmiljöprogrammet rekreation och friluftsliv. Genom en har stöd av Helsingborgs Vision ökad lokal delaktighet och bra infor- 2035 och Översiktsplan 2010. Det är mation kan fler personer bli intresse- ursrpungligen ett mål i stadens Mil- rade av att bevara, utveckla och upp- jöprogram (2011-2015). Natur- och täcka våra natur- och kulturmiljöer. kulturmiljöprogrammet är en sam-

Layout och foto: Stadsbyggnadsförvaltningen, där inget annat anges.

Arbetsgrupp: Stadsbyggnadsförvaltningen/Översiktsplaneenheten samt Kulturförvaltningen/Kulturmagasinet. Mia Jungskär stadsantikvarie, Widar Narvelo kommunekolog, Ami Cvitan Trellman projektledare, Christina Andersson, Birgit Müller, Eva Fransson.

Citera oss gärna men ange källan. Har du frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta översiktsplaneenheten på stadsbyggnadsförvaltningen, telefon 042-10 50 00. Du kan också läsa mer på helsingborg.se/naturochkultur Innehåll

Naturgivna förutsättningar ...... 4 Kulturlandskapet, vägnätet och järnvägen ...... 5 Småsamhällena ...... 7

Storgårdar, plattgårdar och lönearbetare ...... 11

Ädellövskog vid Lönhult ...... 16 Skogsdunge vid Johanneshus ...... 16 Vegeån, kusten mot Skälderviken med Tånga skog ...... 17 Sammanfattning av befinliga värden och skydd ...... 19

Skyddade natur- och kulturmiljöer ...... 22 Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen ...... 23 Ängelholm Källor ...... 24

Jonstorp Själrönnen Välinge Aktuellt område är vitt på kartan. Delområdesgränser är streckade.

B åt stig en

Kapellruin ÖdekUyrktovgåärdlinge Limungsbacken

n e g ä v a gamla tomt g Tånga n å Utvälingehöjd T gamla tomt Bygdegård Olovsdal

Rön hults Tånga väge Södra n Häljaröd Rönhult

Tvättedammen Välingetorp

LäkemedelsindustriJohanneshus Bjärbolund Rögle Älvdalen

VälingeNygård Fulhults gamla tomt Mekanisk industri

n Välinge Höghults gamla tomt e

g Judahus ä Oderbäcken v Stureholm S le tureholmsvä g gen ö

R R ögle Hö Lilla Fulhultsgamla tomt väg ghultsv en ägen Höghult Rögle

n en e äg

g v Lillhult e Lugnet ä g v älin

T e Västanbo Lilla Ellesköps gamla tomt l V o g Strövelstorp

r ö

Västergård p Hasslarpsån R a Stureholm

r e Svedberga kulle n v e ä g ä g v Ryssamöllan e y b n a tr s Ö Svedberga

Rydsbo Östraby

Västraby gamla tomt Stjärnehem Västraby Pilagården Sve dbe Skave rga n V en Marnyhill vä e äs rgaväg gen g t Svedbe vä ra ga b er y Skavebäck b vä ed g Ö v e s S n t Hagadal r Ebbarp a Snapparstäppet b y v J n Tursköp ä o e g n g s Myregropen e Fågelsång ä t n o Skoghus v r s p p s r v n Möllarp e Mariedal a ä g Djuramossa g ä attarp b e v b n ls gen E a Horsahus öllarpsvä d M rie en a Hjälmshult Planaväg M Duvebolet en Nygård Planaväg Torshult Myrarp Rydsfält en Kattarps boställe Signestorp Magnilund Knutsgården Planaväg gården Stensminne Karlsborg Södra T orggatan Lillgården Karinhill Planagården en Torset Dompäng äg Skogstorp lsv Skogen da arie en M äg sv p Hasslarps dammar kö Manhem rs Allerum Tu Grönvik Golfbana Gunnestorp Hjälmshults kungsgård gården HjälmshuSltora Tornhult Björkdala Naturgivna förutsättningar

Området nordost om Helsingborgs- (7 000 år sedan) finns vid Örby äng- ryggen, det vill säga linjen mellan ar söder om Helsingborgs centralort Kristinelund-Allerum-Väla-Mörarp är vid Örby ängar samt vid Kulla Gun- en del av Ängelholmssänkans låg- narstorp norr om Helsingborg där en länta sjöleraslätt, där även Kattarp så kallad postglacial strandlinje är och Fleninge samt en del av Allerum- tydlig. Hjälmshult ingår. Sjöleraslätten har bildats av havsbottensediment som Området präglas av ett fullåkersland- har avlagrats efter istiden, under det skap bortsett från den norra delen så kallade Litorinahavets tid, 5 500 mot Skälderviken. Jorden används – 2 000 f. Kr. Tidigare hade detta som åkermark och består till största Litorinahavet har fått sitt namn efter vatten ingen förbindelse med världs- delen av styv lera och mellanlera. Ut- saltvattensnäckan Litorina litorea. haven och påverkades därför inte efter den korta kuststräckan i en zon av havsytans höjning. När klimatet på en kilometer inåt land finns det blev varmare fortsatte de arktiska sand, isälvssand och svallat ytskikt isarna att smälta och havsytan steg. på morän. På den goda jordbruks- Så småningom höjde sig havet så marken finns flera av storgårdarna: mycket att det trängde in över Öre- Höghult, Rögle, Bjärbolund, Sture- sundsområdet och saltvatten kom in holm och Västraby. i Östersjöbäckenet. Leror har också varit ursprunget till Utmed Helsingborgskusten finns det områdets tegelbruk. Leran avsat- avsättningar från Östersjöns olika tes under istidens avsmältning på stadier efter istiden i form av svallat havsbotten. Ängelholmssänkans Litorinahavets utbredning vid Skåne med grusmaterial. Den högsta kustlinjen sjöleraslätt är avsevärt yngre än de dagens kustlinje (svart linje). ligger på cirka 55-60 meter över ha- 195 miljoner år gamla lerskiffrar som vet. Strandvallar från Litorinahavet till exempel det mörkbruna helsing- borgsteglet är gjort av.

Bjärbolundsskogen sedd från Stureholmsskogen.

4 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Kulturlandskapet, vägnäget och järnvägen

Söder om Utvälinge, intill väg 112, 1800-talet. Merparten av marken finns det lämningar av en boplats blev med tiden uppodlad men en från äldre stenåldern. Havsytans för- smal strandremsa vid Utvälinge har hållande till landet var vid denna tid viss vegetation kvar från Kulla Fälad. cirka 10 meter högre än idag. Utväl- Som en rest av det gamla kulturland- inge låg då på en holme i det sund skapet finns torr strandängsvegeta- som skar av Kullen från ”fastlandet” tion med bland annat backsippa. och bildade en förbindelse mellan Öresund och Skälderviken. Boplat- Den styva leran i de centrala delarna sen vid Utvälinge tillhörde den så av socknen låg obrukad i väntan på kallade erteböllekulturen, en jägar- den förbättrade kultiveringstekniken Backsippor och samlarbefolkning som fanns i som kom på 1800-talet. På 1700-tals- södra Skandinaviens kustlandskap kartorna fanns här skog och måsar, och kring sjöar från stenåldern cirka det vill säga kärr. Fulhults torvmåse 5200 - 4000 f Kr. Människorna livnär- norr om Stureholm uppges 1761 lig- de sig huvudsakligen som kustjägare ga på den trädlösa utmarken. och samlare, men redan under den- na tid uppkommer skottskogsbruket som en primitiv odlingsform.

Den forntida röjningen och odlingen med så kallade vandrande åkrar un- der brons- och järnålder utarmade marken på näring. Det tog mycket Kustlinjen i Välinge under yngre stenålder. lång tid innan växttäcket kunde sluta sig igen. Så småningom intogs de Våtmarker i Välinge socken 1815. stora hedarna av vegetation som var tålig mot solexponering, till exempel N ljung, smalbladiga gräs, enebuskar och låga ris som lingon, blåbär, odon och kråkbär. Under medeltiden fram till 1800-talet var dessa gamla hedar trädlösa betesmarker på grund av omfattande skörd av material samt betesdrift. Byarna på 1700-talskar- torna låg utmed en smal korridor i kanten av inägomarken och utmar- ken. Det var också djurens väg till det gemensamma betet på utmarken.

Kulla fälad är den stora vidsträckta betesmark som låg norr om en linje från mot Utvälinge. Den om- fattade även Kullabygden i Höganäs kommun. Det är oklart hur gammal Kulla fälad är, men den kan ha bör- jat etableras redan under järnåldern. Fäladen brukades från början ge- mensamt av flera byar, men delades så småningom upp mellan byarna och skiftades sedan ut i början av

Teckenförklaring NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 5 Våtmarker 1815 Vägnätet ett kvar, på fastigheten Västraby N De äldre vägarna som finns på kar- 21:1. Stureholms station ligger sö- tor från 1700-talet och 1800-talets der om gården där fastigheterna El- Väg 112 Skånska rekognosceringskarta lig- lesköp 1:8 - 1:13 finns. Tillsammans ger huvudsakligen i socknens östra bildar de en liten stationsby vid läget del. Huvudvägen går från Kattarp, där tågen tidigare stannade. via Rögle och Välinge, vidare till kus- ten och Utvälinge samhälle. Härifrån Västra stambanan viker av från rak- fortsätter den längs Skälderviken till sträckan mellan Kattarp och Ängel- Häljaröd, Farhult och Tunneberga, holm och tangerar Rögle tegelbruk där den ansluter till Jonstorpsvägen och Vegeholm för att sedan gå vi- i Höganäs kommun. dare till Ängelholm. Den till synes obefogade avvikelsen sägs ha till- Tvärs igenom socknen, i öst/västlig kommit på initiativ av konsul Petter riktning, går en väg mellan Rögle via Olsson efter att han hade tagit över Vägsträckningar på skånska Höghult och vidare till Jonstorpsvä- Rögle och dess tegelbruk. Han såg rekognosceringskartan med dagens gen. Även denna sträckning finns fördelen i att ha en omedelbar när- genomfartsväg 112 inlagd. markerad på Skånska rekognosce- het till järnvägen som på den tiden ringskartan, bortsett från en uträt- var en överlägsen transportmöjlig- ning som gjordes vid Stureholm. I het. Järnvägen användes vid export övrigt är det äldre vägnätet helt änd- av spannmål, som nådde sin kulmen rat och anpassat till enskiftets utlo- på 1870-talet, och för transport av kalisering av gårdarna. Genom det kött- och mejeriprodukter, som blev oskiftade landskapet löpte ett regel- allt lönsammare exportvaror mot slu- bundet vägnät. Små vägar ledde till tet av 1800-talet. Järnvägen skapade torpliknande hus och ensamgårdar även goda förutsättningar för trans- som med få undantag försvann med port av sockerbetor till de skånska 1800-talets nyodlingar. sockerbruken.

Cykelvägen mot Höganäs vid Västraby På 1970-talet anlade man väg 112 gård där järnvägen tidigare gick. rakt igenom odlingslandskapet för att förbinda de båda industriorterna Perstorp och Höganäs. Vägen skär igenom socknen i öst-västlig riktning och utgör en barriär. Vid Stureholm finns en liten stationsby där tågen tidigare stannade.

Järnvägen Både Västra stambanan och järn- vägen mellan Åstorp och Höganäs togs i bruk 1885. Egna stationer lades med anknytning till de stora gårdarna, till exempel Västraby, Stu- reholm, Rögle och Vegeholm i Ängel- holms kommun. Möjligheten till goda transporter har varit betydelsefull för utvecklingen av gårdarna. En cykel- väg har nu samma sträckning som den tidigare järnvägen mot Höganäs. Västraby bangård ligger alldeles i anslutning till gården. Av de två ur- sprungliga bostadshusen finns bara

6 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Småsamhällena

Välinge kyrkby Utvälinge samhälle och Välinge kyrkby ligger längst i öster, i Vegeå tegelbruk ytterkanten av socknen, precis som Utvälinge samhälle ligger längst de övriga samhällena. Ordet Välinge norrut i kommunen. Lämningar och kommer troligen av orden ”vadställe” skriftliga uppgifter om ett medeltida eller ”mindre vattendrag”. Det finns fiskekapell pekar på att samhället styrkt i skrift sedan år 1201. Byn har har funnits åtminstone sedan med- gått under namnet Kyrkvälinge, men eltiden. Fornlämningarna som finns idag ligger kyrkan strax utanför den ett stycke in från kusten är tecken på övriga bebyggelsen. Placeringen har att strandremsan har varit bebodd Välinge kyrka. samband med kommunikationsle- också under förhistorisk tid. Bortsett derna och utmarken. På 1600-talet från stenåldersboplatsen söder om löpte byn i en vinkel längs kanten av Utvälinge är de fasta förhistoriska Tånga fäladsmark, och kyrkan låg lämningarna koncentrerade till den mitt i vinkelns spets. Där förgrenade västra delen av orten. Utefter sand- sig även vägen mellan Utvälinge och remsan finns en handfull lämningar Kattarp med en avstickare mot Vem- som visar att det har funnits mänsk- mentorp vilket gjorde att läget var lig verksamhet från yngre stenålder strategiskt. fram till vikingatid och historisk tid.

Kyrkan är en romansk sandstenskyr- Vid slutet av 1600-talet bestod Utväl- ka med långhus, kor och absid, som inge av närmare tio gårdar. De låg i Donationshemmet i Välinge. man anser är från 1200-talet. Tor- huvudsak väster om den sträcka där net tillkom på 1400-talet och 1820 den gamla vägen svänger av söde- ersatte man trappgavlarna med en rut. Samma antal och läge syns på kopparklädd huv som fortfarande Skånska rekognosceringskartan vid finns kvar. Prästgården i gråsten och 1800-talets början. Antalet ökade tegel ligger strax norr om kyrkan och däremot till 17 stycken år 1828. Det är från 1836. Välinges äldsta profana är tydligt att godsen har haft en stor bebyggelse är Klockaregården med betydelse i trakten, eftersom 14 av ekonomibyggnad från 1755 och Do- dessa gårdar låg under Rögle Säteri, nationshemmet, en mönstermurad ett låg under Vegeholm och två på korsvirkeslänga från 1770-talet som kronogrund (före detta statlig mark). Utvälinge samhälle. ligger väster om vägen till Kattarp. Välinge kyrkby.

N

Falcks väg

Välinge kyrkväg

Donationshemmet

Kyrkan Vemmentorpsvägen

NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 7

Välingevägen Några av de äldsta gårdslägena finns kelskiftet och var i drift fram till ned- kvar än idag och kompletteras av den läggningen 1969. Tegelugnen har en sekelskiftesbebyggelse som fortfa- stor överbyggnad av trä med locklist- rande präglar samhället. Utvälinges panel och sadeltak. Eldarna arbetade expansion vid sekelskiftet 1900 kan på ugnens tak, i skydd av överbygg- delvis knytas till Vegeå tegelbruk naden. Här fanns också eldarbosta- som vid samma tid fördubblade sin den som var ett rum byggt i trä, men personalstyrka. denna inredning finns inte kvar.

Vid 1900-talets mitt tillkom flera Tekniken byggde på att elden ald- sommarstugor längs med vattnet. I rig slocknade, utan ”vandrade” runt Fritidsbebyggelse i Utvälinge. en detaljplan från 1966 står det ”Vid i takt med att man lavade in råtegel strandzonen mot Skälderviken har sektionsvis, som därefter brändes uppkommit en vildvuxen fritidsbe- och svalnade. Det förklarar ugnens byggelse”. Delar av fritidsbebyggel- ovala form. I ugnens kärna fanns en sen legaliserades i byggnadsplanen central dragkanal, där man kunde och den mellersta delen blev park- justera temperaturen på bränningen. mark. Vegestrand sportstugeklubb Kanalen var underjordiskt ansluten bildades 1967 och omfattade samt- till fabriksskorstenen vid ugnens liga stugor. Stugägarna friköpte och södra gavel. Till bruket hörde flera styckade av marken 2010. Det finns torklador för råteglet samt lergravar. samlingar av bladvass utefter kusten Leran var den direkta anledningen Utvälinge samhälle. framför bebyggelsen i Utvälinge och till att man lokaliserade bruket där. vid Vegeåns mynning. En av torkladorna ligger kvar öster om ugnen och används för verksam- Vegeå tegelbruk etablerades 1870, heter. Ännu längre österut finns en det vill säga vid samma tid som bevarad lergrav. Till miljön hör även tegelbruket i Rögle. Då hette det ett hus i öster som har fungerat som Kappeleds tegelbruk. Bruket startade fritidsbostad åt anställda på bruket. med tillverkning av taktegel, murte- Tegelugnen restaurerades i slutet av gel och rörtegel. Under senare delen 1990-talet och är idag ett industrihis- av 1800-talet ökad marknaden för toriskt monument. tegel precis som för Rögle tegelbruk eftersom byggandet ökade både på Utvälinge samhälle sett från Sandön. landsbygden och i städerna. Man ef- terfrågade rörtegel i samband med Vegeå tegelbruksbyggnader. att man dikade ut landskapet. Detta var en följd av att det nordvästskån- ska jordbruket blev omvandlat från en dominerande boskapsskötsel till växtodling. Bruket blev ombildat 1907 och bytte namn till Vegeå te- gelbruk. Produktionen har alltid varit relativt småskalig men bruket anam- made ny teknik för att automatisera och utveckla tillverkningen.

Idag finns den överbyggda ringugnen och den röda torkladan kvar vid den västra stranden av Vegeåns myn- ning. Ringugnen byggdes kring se-

8 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Tånga by gel. Den ligger på ett karaktäristiskt Det som idag kallas för Tånga är vis alldeles intill och vänd mot järn- ett helt ”nytt” samhälle som inte har vägen. Inom stationsområdet finns mycket gemensamt med byn Tånga också två arbetarlängor i en våning som den framträder 1820 på den med gult tegel och sadeltak. Skånska rekognosceringskartan. Den gamla byn försvann i samband När storskiftet genomfördes 1761 med enskiftet och jorden började fanns det ett tegelbruk på platsen. brukas av Tånga gård. Istället bygg- Då bestod samhället av en handfull de man upp ett nytt samhälle längs byggnader och en lergrav öster om vägen, strax norr om Rögle samhälle. dessa. Bruket hade då ännu karaktä- Bebyggelse längs Tångavägen i Rögle. Idag bildar Tånga ett karaktäristiskt ren av ett godstegelbruk. Det innebär vägsamhälle från slutet av 1800-ta- att bruket fyllde gårdens eget behov let och sekelskiftet 1900. Tånga är av tegel, vilket var vanligt på de stora ett exempel på den arbetarbebyggel- gårdarna och godsen. I och med att se som växte fram i samband med konsul Petter Olsson köpte Rögle sä- att jordbruket blev allt mer löneba- teri 1870, började man också tillverka serat, vilket beskrivs mer ingående i tegel till försäljning. Efterfrågan på samband med storgodsen nedan. I tegel ökade i samband med att Hel- samhället finns även Tånga kvarn, en singborg liksom många andra städer mindre väderkvarn av holländsk typ expanderade i slutet av 1800-talet. från 1868. Den drevs med vindkraft Bränt tegel var det vanligaste bygg- Tånga by. fram till 1947 då den blev elektrife- nadsmaterialet i den nya storskaliga rad. Vingarna plockades ner några år stenstaden. Även på landsbygden senare men kvarnen har fortfarande fanns det en stor och expanderande en bevarad interiör och är ett land- marknad för tegelbruket. De omfat- märke i odlingslandskapet. tande utdikningarna och nyodlingar- na skapade en lönsam marknad för Rögle samhälle och Rögle rörtegel, som tillverkades på Rögle tegelbruk med dammar sedan 1874. Rögle samhälle ligger i anslutning till det gamla bruket. Samhället uppkom som konsekvens av att tegeltillverk- Kvarnen i Tånga. Tånga by med möllan. ningen ökade. Flera av byggnaderna är uppförda mellan 1885 och 1900. Längs Tångavägens norra kant ligger fortfarande ett tiotal bostadshus för arbetare. Husen byggdes i det gula rögleteglet, men har i flera fall senare helt eller delvis blivit täckta av träpa- nel. Många hus är dekorerade på ett tidstypiskt sätt med röda tegelom- fattningar och hörnkedjor av tegel. Varje hus var ursprungligen tänkt att ge plats åt två till fyra hushåll. Sta- tionsområdet ligger något avsides söder om vägbebyggelsen. Det bygg- des under samma tid som bostö- derna. Rögle station revs 1976-77. Strax intill finns Wälinge Sparbank i gult tegel med omfattningar i rött te-

NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 9 På Rögle tegelbruk fanns det som gen som indirekt speglar brukets mer mest fem ugnar. Den ekonomiska än 100-åriga historia. De vattenfyllda kartan från 1911 visar att det fanns dammarna är före detta täkter, som ett myller av byggnader på platsen. kvarstår efter tegelbruksepoken. Det fanns tre urskiljbara delar av bru- Dammarna är värdefulla för djurlivet. ket som var uppförda vid olika tid- Rastande änder förekommer under punkter. Den äldsta delen låg i mitten vinterhalvåret. Knölsvan och änder och var omgiven av bland annat ring- häckar i området och rastande fågel- ugnar och torklador. Bruket bestod flockar förekommer vår och höst. sammanlagt av fem ugnar, torkla- dor, lager, maskinhus med mera. Det Rögle före detta bruksbyggnader. norra och det mellersta bruket revs under 1920-talet. Det enda som finns kvar av bruket är den byggnad som uppfördes 1959 för tunnelugnen och En av Rögles dammar. kammartorkarna. Byggnaden är upp- förd i det gula Rögleteglet. Idag är de- lar av fasaden täckt med korrugerad plåt. Sedan bruket lades ned 1980 har den låga envåningsbyggnaden använts för verksamheter. Norr om denna finns den före detta solomit- fabriken som är byggd på 1920-talet och är klädd med sidiplattor av eter- nit. Här tillverkade man på 1930-ta- let plattor av halm och betong som användes till isolering. Tillsammans med 1950-talets produktionsbygg- nad utgör lergravarna som omgärdar samhället det tydligaste minnet av tegeltillverkningen. De äldre produk- tionsbyggnaderna är rivna. Istället är det bostadsbebyggelsen och järnvä-

Rögle dammar från nordost. Foto: William Lavesson, tidigt 2000- tal.

10 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Storgårdar, plattgårdar och lönearbetare

Välinge socken domineras av ett få- till storgårdarnas produktionsmil- tal stora gårdar som ligger på lerslät- jöer. Den uttrycker de stora sociala ten. Undantaget är den norra delen förändringar som kom efter enskiftet där det finns något mindre jordbruks- under 1800-talet. fastigheter. Gårdarna bildar ett grov- maskigt nät av jordbruksfastighe- Rögle säteri med naturmiljö ter med stora åkrar. I anslutning till Bland jordbruksenheterna i Välinge storgårdarna finns värdefulla skogs- socken intar Rögle säteri en särställ- dungar av varierade storlek, flera av ning. Gården är känd från 1500-ta- dessa ligger på gamla våtmarker. let, men det var först på 1700-talet som den blev ett självständigt säteri. Rögle gård, bostadshus med damm. Plattgårdar anlades ofta som ersätt- Rögle hade tidigare tillhört Span- ning för en nedlagd jordbruksby ge- narp respektive Vegeholm. Lagman nom att man slog samman frälse- Isak Cederkrantz köpte gården 1724. gårdar och hela byar till en storgård Han lät bygga nuvarande mangårds- som brukades av arrendatorer. Detta byggnad, som då hade en våning skedde exempelvis med byarna Väs- och två fristående flyglar som var traby och Fuglehult som lydde un- ritade av fortifikationsarkitekten och der Rögle gods. De upplöstes och byggmästaren Georg Mochelten. ersattes av Västraby storgård och Så småningom köpte Gunilla Flink, Stureholms gods. De bönder som född Lindroos, säteriet. Hon var en hade blivit avhysta blev ofta statare fosterdotter till släkten Cederkrantz Rögle säteribyggnad i norr. Ett säteri är på plattgården. Samtidigt ökade be- och ett exempel på en inflytelserik en gård som under medeltiden eller hovet av lönearbetare vilket gjorde kvinna från 1800-talet. Hon var sär- 1500-talet har varit skattebefriad. att det uppstod en ny arbetarklass skilt intresserad av Rögle. År 1816 lät på landsbygden. Det fanns helt en- hon uppföra den magasinsbyggnad i kelt inte några jordbönder kvar som rött tegel och två våningar som lig- kunde bidra med dagsverken utan ger som en förlängning av den södra arbetskraften fick köpas in. Under flygelbyggnaden och förbättrade 1800-talet växte statarlängor och trädgården. Greve Carl Johan Wacht- gathus fram längs vägarna eftersom meister köpte egendomen 1830 och fler personer kunde livnära sig på lö- höjde mangårdsbyggnaden med en nearbete. Denna enklare väganknut- våning. Säteriet har varit huvudsäte na bebyggelse är en skarp kontrast för flera av de plattgårdar som bilda- des runt om i socken. Skogen öster om Rögle säteri. Rögle säteri från väster.

NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 11 Efter en brand 1858 fick stora de- tegelbruket för att säkra byggmate- lar av Rögles ekonomibyggnader en rial åt hans egna stora byggprojekt helt ny utformning. De gamla ladu- samt sälja byggmaterial till den ex- gårds- och stallängorna låg där den panderande staden. nuvarande trädgården ligger. Eko- nomibyggnaderna flyttades väster Säteriet utökades en bit in på 1900-ta- om vägen och som ersättning för let. 1929 uppförde man längan som de nedbrunna byggnaderna upp- idag utgör tredje sidan av gårdens förde man de två 120 meter långa öppna fyrkant. Gråstenslängorna gråstenslängorna som finns kvar. byggdes om efter en brand samma Damm vid Rögle säteri. På den tiden var längorna i väster år då de även fick de välvda takfor- sammanfogade av en mindre trä- merna. byggnad. Den nuvarande trädgår- den med ett nygotiskt lusthus i trä Naturmiljön kring Rögle säteri be- på en holme i en damm uppfördes stod redan på 1700-talet av hagar i samband med nyordningen efter och lundar. Idag bedriver man skogs- branden. Strax efter uppförandet av bruk, och skogen består av ek, bok, de nya gråstenslängorna omfattade björk, planterad gran samt alkärr. Rögle säteri drygt 3 000 tunnland, ett Det täta och varierade trädbestån- tiotal utarrenderade gårdar och 35 det har ett stort värde för djurlivet, torp. Djurbesättningen bestod av 200 framförallt däggdjur och fåglar. Man Fiskgjuse (Pandion haliaetus). kor och 150 får. Gården drev också kan se fiskgjusen rasta i skogen un- Foto: Mårten Müller. kvarn, småskola och tegelbruk. der våren. Det finns vissa sällsynta växter i området som nässelsnärja, Konsul Petter Olsson i Helsingborg skogsknipprot, tvåblad och grönvit köpte Rögle 1870 efter att han hade nattviol. Skogen och gården ligger blivit framgångsrik inom spannmåls- inom det gamla inägosystemet med handeln. Med tiden inriktade han pro- slåtterängar, skottskog och åkerlap- duktionen mot sockerbetor för att par. I den östra delen, som gränsar förse Helsingborgs sockerbruks AB mot Ängelholms kommun, möts bi- med råvara. Han var själv delägare i flödet Hasslarpsån och huvudfåran företaget. Som tidigare har nämnts Vegeån. Här bildas det ibland stora satsade konsul Olsson även stort på svämvåtmarker, särskilt på vintern. Grönvit nattviol.

Gråstenslängorna vid Rögle säteri.

12 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Västraby gård

Plattgården Västraby härstammar Betodlingen har sedan slutet av Västrabyvägen N från den äldre byn Västraby som 1800-talet en stark tradition på Väs- lydde under Rögle. Vid mitten av traby. Under betsäsongen mång- 1830-talet sade godsherren upp dubblades antalet arbetare på bönderna i Västraby och skapade Västraby. Säsongsarbetarna inkvar- en storgård på markerna. Gårdarna terades i hus som idag till största de- revs och bönderna fick flytta eller len är rivna. Söder om gårdsområdet bli statare. Den gamla byn Västraby finns fortfarande åtta arbetarlängor låg strax nordost om den nuvarande av de ursprungliga nio. De är en min- Svedbergavägen gården, på en av sandöarna i sock- dre del av alla de arbetarbostäder f d järnvägen (idag cykelväg) nens ”lerhav”. På en geometrisk karta som funnits på Västraby, bland an- från 1689 kan man se att byn redan nat öster om inspektorsbostaden då bestod av tolv gårdar och ett par och i närheten av mejeriet. De kvar- hus. Idag finns de fysiska resterna av varande åtta längorna ger ett homo- Arbetarlängorna Västrabys bytomt endast kvar som gent intryck, men är uppförda i minst en cirka 900 x 200 meter svagt mar- tre olika etapper från 1870-talet till kerad fornlämning. 1938, då de tre norra längorna och

uthusen till respektive länga tillkom. Västraby allé Västraby storgård är anlagd 1836. Även de befintliga husen fick då en Västraby gård med omgivningar. Gården är uppbyggd enligt en sym- ny utformning, och hela husraden metri i vilken den vitputsade inspek- med uthus gavs ett enhetligt arkitek- torbostaden markerar mittaxelns toniskt intryck. Västraby gård är en ena ände. På var sin sida om en av de största sammanhållna fastig- gräsmatta finns fya gråstenslängor heterna i Helsingborg. som är uppdelade i par, varav två är stall och två är loglängor. Snedställt mitt emot inspektorbostaden ligger det före detta mejeriet som också är byggt i gråsten.

Västraby gård från norr.

NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 13 Stureholms gård, skog och damm som består av igenvuxen ängsmark, Stureholm är en relativt ung storgård är skogens utbredning densamma som ligger strax sydväst om Bjärbo- idag. Rester av myrvegetationen lund. På 1870-talet anlade man en finns i form av tuvull och sileshår frukt- och grönsaksträdgård med en samt en del mindre vanliga mossor. trädgårdsmästarebostad i en glänta i lövskogen på ägor som tillhörde Genom sin storlek är detta ett värde- Fulhult, före detta Fuglehults by. Så fullt område för fåglar och vilt i det småningom, i takt med utdikning och för övrigt uppodlade landskapet. Den nyodling, utvecklade man plattgår- södra delen utgörs av ängslövskog den Stureholm på denna plats. med värdefull flora, till exempel fyra Stureholmsskogen. orkidéarter. I östra kanten har man Mangårdsbyggnaden stod färdig anlagt en våtmark. Landskapet runt 1913 efter ritningar av helsingborgs- Svedberga kulle (i delområde Alle- arkitekten Ola Andersson. Byggna- rum), Stureholm, Rögle och Tursköp den är uppförd i helsingborgstegel har ett stort värde för sträckande med drag av engelsk ”cottagestil”. I och rastande vadare, gäss och rov- direkt anslutning till byggnaden anla- fåglar under vinterhalvåret. Det fö- de man en trädgård som var kantad rekommer även dovhjort. Dammen av en pergola. Flera ekonomibyggna- söder om Stureholm är en före detta der är från slutet av 1800-talet och lertäkt, som nu är vattenfylld. Den byggdes på i höjdled 1932. Väster är värdefull för djurlivet, exempelvis om mangårdsbyggnaden finns fyra förekommer det häckande knölsvan. arbetarelängor bevarade. De är troli- gen uppförda mellan 1900-1910. Stureholms gård.

Skogen intill Stureholms gård ligger på gammal inägomark på den utdi- kade Store mosse. Den var en del av gården Fulhults fäladsmark och kal�- lades för Fulhults Torvmåse år 1739. Idag är denna våtmark på gyttjebot- ten utdikad och det växer planterad gran och tall på den. Dessutom finns det självsådd björk och al. Bortsett från den rektangulära delen i söder,

Stureholms våtmark nordost om gården.

Stureholms gård.

14 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Bjärbolunds gård och ädellövskog vudgårdens (godsets) socken och Bjärbolund markeras på en lantmäte- som ofta var avsedd för boskaps- rikarta från 1738 som ”Biärbohuset” skötsel och avel. Eftersom bönderna som låg under Rögle säteri. Då var på de mindre gårdarna i omgivningen det en fyrlängad gård med en tillhö- hade dagsverksplikt på ladugården rande liten trädgård med bland annat kunde man öka antalet dagsverks- äpple- och päronträd. Den nuvarande skyldiga bönder genom ladugården. mangårdsbyggnaden av tegel är tro- Under hela 1700-talet pågick en in- ligen från 1800-talet men renovera- tensiv nyodling på Höghult, och går- des 1929. Ekonomibyggnaderna är den kom att brukas som de stora från tidigt 1800-tal och har komplet- plattgårdarna på 1800-talet. Även terats fram till idag. Palnarp räknades till Höghult. Höghults gård.

Ädellövskogen i anslutning till går- Höghult ägs fortfarande av Krap- den består främst av bok och ek. I perup och brukas av huvudgården. det nordvästra hörnet finns ett fuk- Byggnaderna består av en mangårds- tigt parti, där det bland annat växer byggnad som är uppförd vid mitten grönvit nattviol, luddunört och blå- av 1800-talet och är ombyggd och sippa samt den ovanliga dvärghäxör- restaurerad år 1921. Det finns även ten. Det är en tilltalande landskaps- ekonomibyggnader som är uppförda bild med allé och grusväg i söder och efter en brand 1908. Till gården hör skogen i norr. en mindre lövskogsdunge. Naturmil- jön präglas av landskapet vid Sved- Höghults gård berga kulle (i delområde Kattarp). och ädellövskogsdunge Vid nuvarande Höghult finns enligt Tånga gård Höghults gård och ekonomibyggnader. Skånska rekognosceringskartan en Tånga gård ligger norr om väg 112 ovanligt stor areal. Den är markerad och är en av de största jordbruks- som en brukad åker, och är jämför- fastigheterna i området. Den herr- bar med två normalstora byar från gårdsliknande huvudbyggnaden är den tiden. uppförd 1846 och omges av en park- lik plantering. Kring gården finns eko- Höghult har hört till Krapperup åt- nomilängor i gråsten och tegel. minstone sedan mitten 1600-talet eftersom den utgjorde Krapperups ladugård. En ladugård var en stor frälsegård som anlades utanför hu-

Bjärbolunds gård.

NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 15 Ädellövskog vid Lönhult

I närheten av gården Lönhult, i Höga- planteringen av skog skedde i mit- näs kommun, finns en yngre björk- ten av 1900-talet. Ett djupt dike de- och ekskog. Den ligger i kanten av lar av och avvattnar området. Utmed före detta inägoängar mot den stora diket finns ett bestånd av bladvass. heden Kulla fälad och ingår i Helsing- Området är värdefullt för djurlivet, borgs kommun. Marken utgjorde i till exempel rådjur och övervintrande början av 1700-talet äng till gården rovfågel, eftersom det är så ostört. Palnarp som tillsammans med Hög- Större delen av skogen är inhägnad hult var ladugårdar som låg under vilket försvårar tillgängligheten. Går- Krapperup. den Johanneshus var ursprungligen Skogsdungen vid Johanneshus. en av storgårdarna under Rögle. Skogen har en intressant flora med exempelvis en stor samling av röd- blära. I en liten damm har man på- träffat örten vattenblink. Skogen är viktig för häckande rovfågel och för vilt, bland annat grävling. Eftersom dungen är svårtillgänglig har djuren en ostörd plats här.

Skogsdunge vid Johanneshus Dike med bladvass som avvattnar området. Skogsdungen vid Johanneshus be- står numera främst av gran och en del björk och al. Skogen har plante- rats och växer på en utdikad våtmark eller en tidigare mindre sjö. Platsen kallas för ”Swarteland” på Daniel Björ- kegrens lantmäterikarta från 1761 då den bestod av två dammar eller så kallade vattningar. Under 1900-talets början var området åkermark och Vattenblink (Hattonia Palustris) är en flerårig ört som lever i vatten.

Nära Lönhult ligger en skogsdunge med ädellövskog.

16 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Vegeån, kusten mot Skälderviken med Tånga skog

Vegeån är ett cirka 55 kilometer långt tura 2000-områdena. Kustzonen är vattendrag vars huvudfåra leder från också våtmarksområde av interna- Söderåsen och mynnar ut i Skälder- tionell betydelse, ett så kallat Ram- viken. Det nuvarande namnet här- sarområde för fåglar. stammar troligen från medeltiden och ordet ”vege”, som är en gammal Tånga skog (fälad) är en fuktig ädel- skånsk benämning på de krökar och lövskog med främst bok och ask. bukter som ån gör i sina nedre delar. Skogen är en igenvuxen rest av de Vegeåns avrinningsområde är cirka forna slåtter- eller stubbskottsängar- 500 kvadratkilometer stort och be- na. Här finns en värdefull flora med Kardinalbagge i Tånga skog. rör kommunerna Svalöv, Bjuv, Äng- bland annat gullpudra, kransrams elholm och Helsingborg. Vegeån är och Sankt Pers nycklar. Det finns viktig för fisk. Det har bland annat fö- en lång kontinuitet vilket antyds av rekommit uppvandrande havsöring att det finns en så kallad evertebrat- och även lax. På vissa ställen finns fauna med bland annat vargspindlar. det flacka zoner som ofta översväm- Evertebrat är en beteckning för rygg- mas, bland annat vid Rögle säteri. radslösa djur som till exempel insek- ter och maskar. Det finns bred troll- Helsingborgs del av Skäldervikens slända i skogen. Härmsångare hör kustzon är relativt liten och avgrän- till häckfåglarna. Under en kortare sas i öster av Vegeån och godset Ve- period på 1990-talet utnyttjades öst- Bred trollslända, hona. geholms marker. I väster finns den ra delen av skogen som betesmark. värdefulla Tångaskogen. Kustzonen vid Utvälinge är en del av ett större område för rekreation och friluftsliv med angränsande Kullaberg i Hö- ganäs kommun och Skälderviken- Bjärehalvön i Ängelholm och Båstad. Ett nytt naturreservat har bildats av länsstyrelsen i syfte att skydda Na-

Sankt Pers nycklar. Illustration: Peter Elfman Tånga skog.

NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 17 Vegeåns mynning utgör den inre de- att det inte finns någon ö på varken len av kustlandskapet längs södra Skånska rekognosceringskartan från sidan av Skälderviken. Strandmar- 1810-talet eller 1910-talets ekono- kerna är mycket smala men har sam- miska karta. Det är troligt att sanden ma karaktär som västerut i Höganäs har tornat upp sig i samband med kommun. Själva åmynningen kan lågvatten och när östliga vindar har betraktas som ett estuarium, vilket passerat över de öppna flygsandfäl- betyder att det är ett område där salt ten söder om Ängelholm. Den når nu och sött vatten blandas och ger upp- ett par meter över havsytan. Natur- hov till speciella miljöförhållanden. och kulturkrafter har sanverkat av en Vegeåns mynning vid Sandön. Vegeåns mynning är betydelsefull för slump och skapat en värdefull bom- att studera utvecklingen av naturliga iljö för vattenfåglar. Ön är delvis be- åmynningar. De flacka öarna och det vuxen med strandråg. Andra vanliga grunda vattenområdet har utvecklat växter är sandrör, saltarv, saltnarv, ett värdefullt fågelliv. Under hösten strandaster och vass samt på de rastar många vadarfåglar och under gyttjigaste delarna glasört. Ängsru- vinterhalvåret uppehåller sig stora ta är en ovanligare växt på sandön. flockar av gäss och änder i området. Sommartid är ön lätt att nå, eftersom Havsörn och jaktfalk kan förekom- det då läggs ut en brygga till den. ma under vintern. Pilgrimsfalk är en mer regelbunden gäst. Vid västliga Utanför Sandön ligger stenön Själ- stormar kan flockar av tretåig mås, rönnen. Mellan fastlandet och öar- Havssula. Foto: Mårten Müller. stormsvalor och ibland havssula dri- na Sandön och Själrönnen finns ett va in i Skälderviken. Skärfläcka och grunt vattenområde, som är rikt på småtärna hör till de mer ovanliga stora moränblock. Denna landskaps- häckfåglarna i området. typ har tidigare varit betydligt vanli- gare utefter de flacka kusterna i Skäl- Sandön är en sanddyn som man be- derviken. Som en följd av att stenar dömer är resultatet av den uppodling har förts bort finns den numera bara som skedde under 1800-talet då jor- inom begränsade vattenområden. darna öppnades och eroderade vid Landskapsupplevelsen och utsikten nederbörd. Uppfattningen stärks av mot angränsande fastlandsområden är mycket tilltalande. Själrönnen. Vegeåns utlopp i Skälderviken med Sandön vid Utvälinge.

18 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Sammanfattning av befintliga värden och skydd

Järnvägens små stationer, hållplatser Tånga samhälle är ett exempel på Rögle säteri och naturmiljö präg- och tillhörande bebyggelse uppför- den väganknutna arbetarbebyggelse las av mangårdsbyggnader från des i anslutning till de stora gårdarna som växte fram vid slutet av 1800-ta- 1700- och tidigt 1800-tal och av och hör till det storskaliga jordbru- let och början av 1900-talet som ett ekonomibyggnaderna med 1800- kets förutsättningar. De förstärker resultat av plattgårdar och storjord- och 1900-talsarkitektur. Bygg- bilden av ett jordbruk baserat på pen- bruk. En ny befolkningsgrupp, lant- naderna har höga arkitektoniska ningekonomi med försäljning. Denna arbetarna, byggde sina hus utmed värden och är kulturhistoriskt vär- bebyggelse har både byggnadshisto- vägarna i anslutning till de stora går- defulla enligt PBL 8:13. riskt och samhällshistoriskt värde i darna. Denna väganknutna bebyggel- enlighet med PBL 8:13. Varsamhets- se har byggnadshistoriska och sam- Naturmiljön vid Rögle säteri om- kravet enligt PBL 8:17 tillämpas. hällshistoriska värden. Tånga kvarn fattar 122 hektar och består av är ett landmärke. Varsamhetskravet betesmarker, värdefull bland- Välinge är socknens medeltida kyrk- enligt PBL 8:17 tillämpas. skog och våtmark i anslutning till by med kyrka, prästgård och klocka- Hasslarpsån. Området har stora reboställe. Dessa byggnader uppfyl- Rögle samhälle visar en tidsmäs- värden för växt- och djurlivet, hy- ler kraven i PBL 8:13, och även de sigt homogen sekelskiftesbebyg- drologiska värden (fuktäng) samt äldre bevarade byggnaderna av agrar gelse präglad av bruket. De kultur- värden för landskapsbild och för typ har ett stort byggnadshistoriskt historiska värdena är främst knutna friluftsliv och rekreation. värde. Även PBL 8:17 tillämpas. till de få kvarvarande resterna av tegelindustrin, den byggnad som Naturvärdet är klassat som myck- Utvälinge samhälle. Den äldsta be- uppfördes för tunnelugnen och kam- et högt, klass 2. Miljön är skyddad byggelsen i Utvälinge markerar plat- martorkarna, men också den äldre genom strandskydd enligt MB sen för några av den gamla byns bostadsbebyggelsen i tegel och järn- 7:13-15 och skogvårdslagens reg- gårdar och har ett stort kontinuitets- vägen som indirekt speglar brukets ler för ädellövskog. Rögle ingår värde. Merparten av den äldre be- mer än 100-åriga historia. På det även i länsstyrelsens kulturmiljö- byggelsen i övrigt har anknytning till före detta stationsområdet finns Wä- program. Vegeå tegelbruk och utgör en helhet linge Sparbanks byggnad kvar. Den med bruket. Både PBL 8:13 och 8:17 representerar Rögles storhetstid, då Västraby gård är den mest ut- tillämpas. En detaljinventering krävs samhället via järnvägen förbands präglade av kommunens samla- för att utreda enskilda byggnaders med Helsingborg. Byggnaden har de storgårdar. Den exemplifierar kulturhistoriska värden. både byggnadshistoriskt och sam- 1800-talets stora nyodlingar och hällshistoriskt värde och berättar om inre kolonisation av mark som ti- Vegeå tegelbruk. Ringugnen i Utväl- landsbygdens vitala anknytning till digare var obrukbar. PBL 8:13 til�- inge är den enda i sitt slag i kommu- staden och omfattas av PBL 8:13. lämpas med hänsyn till det stora nen och en av få bevarade i landet. Rögle samhälle ska ses som en hel- odlingshistoriska värdet och hel- Den illustrerar på ett tydligt sätt den het och varsamhetskravet enligt PBL hetsbilden med produktionsläng- dominerande metoden att tillverka 8:17 ska uppmärksammas. or, arbetarbostäder med mera. tegel under förra hälften av 1900-ta- Storgårdarna var en av de vikti- let. Ugnen med den kvarvarande Rögle tegelbruksdammar är en tydlig gaste förutsättningarna för det torkladan samt lergraven är unika rest från bruksanläggningen och har industriella samhället och tillsam- minnen av en industri som haft stor både industrihistoriskt värde och na- mans bildar de kommunens mest betydelse, både för städernas bebyg- turvärden. Dammarna är vattenfyllda utpräglade stordriftslandskap. gelseexpansion och landsbygdens lertäkter som uppstod i samband kolonialisering. Till anläggningen hör med tegeltillverkningen och omfat- även en fritidsbostad för anställda. tar 29 hektar. Naturvärdet är myck- Miljön har ett stort samhälls- och et högt, klass 2, med hänvisning till teknikhistoriskt värde och är kultur- värdet för djurlivet och för rekreation historiskt särskilt värdefull enligt PBL och friluftsliv. PBL 8:13 tillämpas. 8:13.

NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 19 Stureholms gård, skog och damm. odlingshistoriskt värde. Skyddas ge- Tånga skog ligger i riksintres- Gården, är en relativt sen plattgård, nom PBL 8:13. seområdet för naturmiljö MB och har en mycket välbevarad hu- 3:6 och naturvärdet klassas som vudbyggnad, ekonomilängor och Lövskogsdungen, 4,2 hektar, är av mycket högt, klass 2, med hän- tillhörande arbetarbebyggelse. Stor- värde för landskapsbilden och för visning till botaniska och zoo- gårdarna var en av de viktigaste för- flora och fauna. Naturvärdet är högt, logiska värden. Tånga skog har utsättningarna för det industriella klass 3. Skogsvårdslagens regler för hydrologiska värden och är av samhället och tillsammans bildar de ädellövskog tillämpas. värde för landskapsbilden. Läns- kommunens mest utpräglade stor- styrelsen i Skåne har Tånga skog driftslandskap. PBL 8:13 tillämpas. Tånga gård är en av de godsanknut- med på listan över områden av na plattgårdar som har varit med och regionalt intresse för naturvår- Skogen har mycket lång kontinuitet. bildat det utpräglade stordriftsland- den. Skogsvårdslagens bestäm- Ängslövskogen, 108 hektar ädellöv- skapet. Varsamhetskravet enligt PBL melser för ädellövskog tilläm- skog, har en värdefull flora och fauna 8:17 tillämpas. pas. och har även hydrologiska värden och värden för landskapsbild samt Ädellövskog vid Lönhult, 12 hektar, Vegeåns mynning är av riksin- för rekreation och friluftsliv. Nyan- består främst av ek och björk och tresse för naturmiljövården, MB lagda dammar finns i anslutning till är som alla smådungar med ädell- 3:6, (N42: Farhult-Görslövs-ån- skogen. Naturvärdet klassas som övskog värdefulla för landskapsbild, Vegeåns mynning). Riksvärdena mycket högt, klass 2. Omådet är av flora och framförallt fauna. Naturvär- utgörs av odlingslandskap i form regionalt intresse för naturvården det klassas som mycket högt, klass av naturbetesmark med värde- enligt Länsstyrelsen i Skåne. Skyd- 2. Skyddas genom bestämmelser om full flora och fauna samt marin das genom bestämmelser om ädel- ädellövskog enligt skogsvårdslagen. strandäng. De flacka öarna och lövskog enligt skogsvårdslagen. det grunda vattenområdet rym- Skogsdungen vid Johanneshus, 40 mer också ett rikt fågelliv. Vid Damm söder om Stureholm, 2,5 hek- hektar, bestående av gran, björk och Vegeåns utlopp finns de båda tar, är av värde för djurlivet och har al, som växer på en utdikad våtmark, öarna Sandön och Själrönnen. hydrologiska värden. Naturvärdet är är av värde för djurlivet framförallt Den inre ön, Sandön, är upp- högt, klass 3. för fågel. Naturvärdet är högt, klass 3 byggd av sand. Areal och utseen- och bestämmelserna för ädellövskog de växlar och ön har härigenom Bjärbolunds gård och ädellövskog enligt skogsvårdslagen gäller. ett stort intresse för studier av Bjärbolunds gård är en av de godsan- strandprocesser i inre delen av knutna gårdar som har varit med och Vegeån. Hasslarpsån är en del av Ve- Skälderviken. Sandön, som kan bildat det utpräglade stordriftsland- geåns avrinningsområde. Naturvär- nås via en brygga (sommartid), skapet. Gården har lång kontinuitet det är det högsta, klass 1. Åsystemet är en omtyckt exkursionslokal och PBL 8:17 ska uppmärksammas. är viktigt för flora och fauna, bland för fågelskådare och används annat för uppvandrande havsöring. även för bad. Bjärbolunds ädellövskog, 12 hektar, Tidigare har även lax funnits. Ån har har högt naturvärde, klass 3, med också hydrologiska värden samt är Den yttre ön som har totalt be- hänsyn till växt- och djurlivet och av värde för landskapsbilden och trädnadsförbud, Själrönnen, är värden för landskapsbilden. Skyddas för rekreation och friluftsliv. Strand- mycket långsmal och helt upp- genom bestämmelser om ädellöv- skydd gäller enligt MB 7:13-15. byggd av block och stenar. Om- skog enligt skogsvårdslagen. rådet berörs av riksintresset för Kustzonen mot Skälderviken med Ve- det rörliga friluftslivet ”Kullaberg Höghults gård och ädellövskogs- geåns mynning ingår i riksintresset och Hallandsåsen med angräns- dunge för kustzonen, enligt MB 4:1 och 4:4 ande kustområden” samt av riks- Höghults gård har under lång tid lytt och skyddas av flera lagrum. intresseområden för friluftslivet, under Krapperups gods och har varit ”Kullaberg, Bjärehalvön med Hal- med och bildat det utpräglade stor- Tånga skog, 12 hektar, är en fuktig landsåsen och Rönne å”. Land- driftslandskapet. De storskaliga grå- och artrik ädellövskog med främst skapsbilden i området bör ses i stenslängorna är välbehållna och an- bok och ask och är en rest av for- sammanhang med en större del läggningen som helhet har ett stort na slåtter- eller stubbskottsängar. av kustzonen runt Skälderviken.

20 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Vegeåns mynning skyddas genom innebär att det krävs tillstånd av läns- naturreservat enligt MB 7:4 och är styrelsen, som tillsynsmyndighet, för att även ett Natura 2000-område, som ta bort eller på annat sätt påverka natur- är ett europeiskt nätverk av skydda- och kulturelementen i det öppna odlings- de områden. Skyddet omfattar både landskapet. Det krävs även tillstånd av Art- och Habitatdirektivet (SE 043 skogsstyrelsen för att påverka biotoper i 0147) för bevarande av livsmiljöer skogsmark. Objekten är inte utmärkta på för vilda djur och växter och Fågeldi- kartorna. rektivet (SE 043 0125) för bevarande av vilda fåglar. Värdena utgörs av Större våtmarker (över 1 ha) som inte långgrunda vattenområden där San- omfattas av biotopskydd fyller även de dön och Själrönnen ingår. Areal och en viktig biologisk och hydrologisk funk- utseende växlar ständigt vilket är av tion i landskapet. Ändring av alla våtmar- stort intresse för studier av strand- ker kräver tillstånd från länsstyrelsen. En- processer. Kring åmynningen finns dast objekt med särskilt höga natur- och utbredda vassområden. De grunda kulturvärden finns med på kartan. bottnarna utgör viktiga lek- och yng- elplatser för fisk. Södra Skälderviken Fornlämningar, kyrkor och kyrkogår- är sedan 2001 klassificerad som så dar är skyddade genom Lagen om kallat Ramsarområde med hänvis- kulturminnen med mera. ning till att den är ett representativt Ansvaret för att skydda och vårda exempel på en våtmarkstyp (grund våra natur- och kulturmiljöer delas marin miljö och åmynningar) inom av alla, såväl enskilda som myndig- EU:s kontinentala region som hyser heter. rödlistade fågelarter och är ett viktigt område för lek, uppväxt och födosök för fisk. Särskilt omnämns området i södra Skälderviken som bland andra berör Helsingborgs kommun.

Övriga strukturer och värden i landskapet Enskiftat landskap med stora, ut- spridda jordbruksfastigheter och ett utpräglat fullåkerslandskap. Detta landskapsmönster har som helhet ett stort odlings- och samhällshis- toriskt värde, eftersom det visar för- utsättningarna och uttrycken för det penningbaserade storskaliga åker- bruket. Kontrasten mellan det öppna jord- brukslandskapet och de väl avgrän- sade skogsdungarna från bysamhäl- lets tid.

Alla stenmurar, åkerholmar, småvatten, odlingsrösen, märgelgravar och alléer i odlingslandskapet är skyddade genom biotopskyddet i miljöbalken MB 7:11. Det

NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 21 Skyddade natur- och kulturmiljöer

För information om fornlämningar läs mer på fornsok.se. Generellt biotopskydd enligt miljöbalken kap 7:11 redovisas inte på kartan. SE SEJonstorp-Vegeåns mynning B åt stig en

Kapellruin ÖdekUyrktovgåärdlinge Limungsbacken

n e g ä v a gamla tomt g Tånga n å Utvälingehöjd T gamla tomt Bygdegård Olovsdal

Rön hults Tånga väge Södra n Häljaröd Rönhult

Tvättedammen Välingetorp

LäkemedelsindustriJohanneshus Bjärbolund Rögle Älvdalen

VälingeNygård Fulhults gamla tomt Mekanisk industri

n Välinge Höghults gamla tomt e

g Judahus ä Oderbäcken v Stureholm St le ureholmsväg g en ö

R

Rög H Lilla Fulhultsgamla tomt levä öghults gen vägen Höghult Rögle n en e äg g ev Lillhult Lugnet ä g

v älin e

Lilla Ellesköps gamla tomt l V g

ö Hasslarpsån Stureholm R n Svedberga kulle e g ä Svedberga kulle yv b a tr s Svedberga Ö

Östraby

Västraby gamla tomt Västraby S ved berg V Skave Marnyhill avä en ä ge g st n vä ra ga b er yv Skavebäck b ä Ö ed g v e s S n t Hagadal r Ebbarp Teckenförklaring a b y

v n Tursköp ä e g Kyrkligt kulturminne, 4 kap. KML g Myregropen e Fågelsång ä n v

s

Byggnadsminne 3 kap KML p n Mariedal Möllarp r e a g ä attarp b Svtatligt byggnadsminne, Förordning (20138) b ls ägen E a Horsahus Möllarpsv d detaljplan kulturskyddad bebyggelse rie en a Hjälmshult Planaväg Hasslarp M Duvebolet en Natura 2000, 7 kap 3 MB Nygård Planaväg Myrarp Natura 2000, 7 kap 3 MB Rydsfält n Kattarps boställe Signestorp Magnilund Knutsgården Planaväge gården Stensminne Söd J NaturreKsaerlrsvbaort,g 7 kap 4 MB ra Torgg o Lillgården atan n Karinhill Planagården s en Torset t Strandskgydd, 7 kap 13 MB Skogstorp o vä r als Skogen p d n s aRrikesintresse nateurvård, 3 kap 6 MB v M äg ä sv g p Hasslarps dammar e Riksintresksöe kulturmiljövård, 3 kap 6 MB Manhem n rs Allerum Tu Grönvik Riksintresse högeploaterad kust, 4 kap 4 MB n Gunnestorp e Golfbana g gården ä Biotopskydd, 7 kap S1t1or a T MornBhult Björkdala v Hjälmshult H lla Lilla Tornhult o Sture-lund a Möllaregraven n r v Ådala Nyckelbiotoper e s Å g a

ä r Flöjen v y Åvalla Duvebolet d Riksintresse friluftsliv, 3 kap. 6 Mla B a s F n Ljunghus d v lö ä Mellangården e k Fleninge r j Riksintresse kust, turism och friluftsliv, 4 kap 2 MB g g ö a ä j e v v Ljungen B n ä Jönslund a g

d e ö n r B Allehuset

22 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE Lokala natur- och kulturvärden att förstärka i planeringen

I Introduktion till Natur- och kulturmiljöprogram kan du läsa mer om bedömning av lokala natur- och kulturvärden.

Utvälinge Limungsbacken

n e g ä v gamla tomt a g Södra Häljaryds Tånga n å Utvälingehöjd T gamla tomt

Olovsdal

Rön hults väge Södra n Häljaröd Rönhult

Välingetorp

LäkemedelsindustriJohanneshus Älvdalen Nygård Fulhults gamla tomt Höghults gamla tomt Judahus Sture holmsvägen

Lilla Fulhultsgamla tomt Rögle Lillhult Lugnet Lilla Ellesköps gamla tomt

Svedberga kulle

Svedberga Västraby gamla tomt

S ved Skave Marnyhill berg avä gen

Tursköp Objekt-id Namn 0101 Utvälinge samhälle n e Mariedal Möllarp 0102 g Vegeå tegelbruk ä v attarp 0103 ls Tånga skog a Horsahus 0104d Tånga gård rie a Hjälmshult Hasslarp 0105M Tånga samhälle Duvebolet 0106 Bjärbolunds gård och ädellövskog Nygård Myrarp 0107 Rögle tegelbruksdammarKnutsgårdenRydsfält 0108 Rögle samhälle Kattarps boställe Karlsborg 0109 Äldre spår Lavillg åjärnvägrden i Välinge Karinhill Planagården en Torset 0110 Skogsdungeäg vid Johanneshus Skogstorp lsv Teckenförklaring da 0111 ri e Ädellövskogen vid Lönhults gård Ma äg 0112 Stureholmssv gård och ängslövskog Högsta naturvärde, klass 1 öp 0113 Välingesk kyrkby Manhem ur Allerum Mycket högt naturvärde, klass 2 0114 VegeånT Golfbana Gunnestorp Högt naturvärde, klass 3 0115 Höghults gård och ädellövskogsdunge gården Björkdala 0116 DammHjälm södershu omlt Stureholm H dlingslandskap, högsta naturvärde, klass 1 o lund n r Ådala 0117 Rögle säteri och naturmiljö e s g a Kulturhistorisk struktur i landskapet ä r 0118 Västraby gård v y Åvalla la d 0203 Svedberga kulle med omgivandea odlingslandskap s d v Värdefull kulturmiljö k ä Mellangården r 0206 Skavebäcken vid Flöjen (Fleninge)ö g j e Ljungen B n Jönslund

NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 23 Källor

Brunnström, Åse. Stureholms myllrande Helsingborgs Översiktsplan 2010. våtmark under 250 år. SLU Alnarp 2010. www.helsingborg.se/

Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen. Kullabergs naturskyddsförening. Krapperup mellan renässans och skiftes- www.kullabygden.naturskyddsforeningen.se reformer. Borgen och byarna 1550-1850. Historia kring Krapperup. 2003. Lantmäteriet, Historiska kartor. www.lantmateriet.se/ Henrik Borg, Regionmuseet Kristianstad. Tånga kvarn, Välinge sn, Antikvarisk kon- Länsstyrelsen i Skåne, Riksintressen och troll och dokumentation 2004-2005. 2007. regionala intressen för natur- och kulturmiljöer, Helsingborgs kommun. Sjöbeck M. Kulla Fälad 1947. Ur kring www.lansstyrelsen.se/skane kärnan-47. Helsingborg 1947. Naturvårdsverket. Thysell Ernst. Från flydda tider i Välinge www.naturvardsverket.se/n2000 och Kattarp. Andra häftet. Klippan 1914. Ramsarområden, Skälderviken (södra delen). Helsingborgs museum, Tegelbruk i Hel- www.naturvardsverket.se/sv/Start/Naturvard/ singborgs kommun. Helsingborg 1988. Skydd-av-natur/Skydd-av-vatmarker/Ramsar­ omraden Helsingborgs museum, Kulturminnespro- gram för Helsingborgs kommun, 1991. Riksantikvarieämbetet Fornsök - fornlämningsregistret. Helsingborgs stadsbyggnadskontor, www.raa.se/ Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun, 1992.

Bevarandeplan för Natura 2000-område, Jonstorp-Vegeåns mynning. www.lansstyrelsen.se/skane

Bevarandeplan för Natura 2000-område, Skälderviken. www.lansstyrelsen.se/skane

Vinbärsfuks.

24 NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE NATUR- OCH KULTURMILJÖPROGRAM – VÄLINGE 25 Du hjälper oss att hålla naturen hel och ren genom att meddela oss om fel eller lämna synpunkter. Det kan du enkelt göra med hjälp av appen ”Ett bättre Helsingborg”. Du kan även ringa eller mejla. Helsingborg kontaktcenter: 042-10 50 00, [email protected] helsingborg.se/naturochkultur