Ortsanalys för Stadsbyggnadskontoret september 2005

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 1 LITTERATUR/REFERENSLISTA Berntman, Anna (1999), ”Skiss till arkitekturpro- Stadsbyggnadskontoret (1992), ”Naturvårdsplan gram för Kattarp”, Nosam och stad för Helsingborgs kommun”

Eglers Stadsplanbyrå AB (Stadsbyggnadskontoret) Statistik från statistikansvarig i Helsingborgs stad (1968)”Generalplan för Kattarps kommun” (2002, 2003 och 2004)

Eriksson, Olof S (1958) ”Kattarpsboken – En Översiktsplan för Helsingborgs stad (2002) sockenkrönika” Internet Helsingborgs museum (1991), ”Kulturminnespro- http://web.telia.com/~u18116953/vkb/linje/kat- gram för kommun” tarp.htm

NU-projektet (NärområdesUtveckling) ”Livsmiljö i och Kattarp”, 2004. ”Natur- och kul- turslingan KATTARP-HASSLARP”

2 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 FÖRORD INNEHÅLL

Hur tar vi vara på en orts särprägel? Hur kan man bygga nytt och förnya KÄLLFÖRTECKNING 2 samtidigt som man bevarar befi ntliga kvaliteter? Det är många frågor som kan ställas inför förändringar i ett samhälle. Sociala, kulturella och fysiska FÖRORD OCH INNEHÅLL 3 förutsättningar har större betydelse än någonsin.

Därför provade vi under hösten 2003 en ny arbetsmetod som ett utvecklings- GEOGRAFI 4-5 arbete vid stadsbyggnadskontoret i Helsingborg – den norska ”stedseanaly- semetoden”, en arbetsmetod som innebär systematisering av kunskap för att HISTORIA 6-9 förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt utveck- lingsmöjligheter. LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR 10-11

Gantofta, Hasslarp, Påarp, Vallåkra och Ödåkra är de orter som först studera- HUVUDSTRUKTURER 12-15 des. Under våren 2005 har 5 nya orter studerats, , Fleninge; och Bårslöv. Ortsanalyserna beskriver ortens form som ett resultat av en FUNKTIONER 16-17 historisk process där såväl övergripande samhällsutveckling som lokala ini- tiativ och drivkrafter har medverkat till ortens utveckling. Resultatet av detta FOLKLIV 18-19 sammanfattas i ortens starka och svaga sidor samt i exempel på hur ortens kvaliteter kan förbättras och utvecklas. Analysen kan vara en plattform för att diskutera ortens situation och framtidsmöjligheter utifrån. TRAFIKMÖNSTER 20-21

I arbetet med Kattarp har Kristoffer Nilsson, Patrik Faming, Bodil Falke, STARKA OCH SVAGA SIDOR 22-23 Lena Gottschlk och Sofi a Thente deltagit. Vi vill rikta ett tack till alla andra som på olika sätt bidragit till framtagandet av ortsanalysen för Kattarp. SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER 24-25

Stadsbyggnadskontoret Helsingborg den 7 september 2005

Kerstin Nilermark Kristoffer Nilsson

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 3 GEOGRAFI

Var ligger Kattarp Kattarp var kommunhuvudort mellan åren 1862– naste åren, dock var in- respektive utfl yttningen Kattarps tätort ligger cirka 14 kilometer nordost om 1951 och slogs därefter samman med Välinge för ungefär densamma 2003 (81 respektive 85 perso- Helsingborgs centrum och avståndet till de när- att så småningom 1971 bli en del av Helsingborgs ner) och den mesta fl yttningen skedde till och från liggande orterna Hasslarp, Fleninge och Rögle är kommun. Sammanslagningen, och att tågen slutade Helsingborg. små samtidigt som Ödåkra och Väla enbart ligger gå 1975, medförde få positiva förändringar för Kat- Andelen förvärvsarbetande i yrkesverksam ålder cirka 5 kilometer bort. Kattarp är placerad vid Väst- tarp, som delvis stagnerade i utveckling eftersom är hög i Kattarp, 76,6%, att jämföra med Helsing- kustbanan, vilket ger goda järnvägsförbindelser och det ur regional synvinkel är järnvägen som gett borgs 71% och andelen arbetssökande är få, enbart en god koppling till regionen i övrigt. Kattarp ett namn på kommunikationskartan. I och 2,3%, medan det i resten av staden ligger på 4,3%. Kattarps station trafi keras av pågatåg eller Öre- med invigningen av den nya pågatågsstationen Arbetspendlingen är stor, tre av fyra arbetar utanför sundståg minst en gång i timmen vardagar och 1999 vände denna trend och idag fi nns en stolthet Kattarp och trots den goda pågatågsförbindelsen helger från morgon till sen kväll. Det tar ca 13 över byn och det upplevs fi nnas en efterfrågan på är bilinnehavet relativt högt, 387 bilar/1000 inv. minuter att ta sig från Kattarp till Knutpunkten boende i området. jämfört med snittet för Helsingborg om 357 bi- i Helsingborg,7 minuter till Ängelholm medan lar/1000 inv. Malmö ligger en timme bort och Köpenhamn två Dagens Kattarp Av den verksamhet som bedrivs i Kattarp är det of- timmar. Dock är vägnätet mer begränsat då man får Dagens samhälle domineras till stor del av villor i fentlig förvaltning så som utbildning och sjukvård, köra från E4/E6 mot Hasslarp via Hasslarpsvägen generösa trädgårdsmiljöer med enstaka hyreshus. som sysselsätter fl est personer och totalt arbetar 70 och Östrabyvägen. 60% av småhusen har tillkommit efter 1960. Längs personer i Kattarps tätort. Det är relativt få i Kattarp Rallaregatan invid järnvägen minner de påkostade som har eftergymnasial utbildning, 13% jämfört Kattarp och dess omgivning exklusiva villorna, tillsammans med det upprustade med 30% i hela Helsingborg. Den årliga medel- inkomsten för en yrkesverksam person i Kattarp Dagens Kattarp har tre tydliga områden, kyrkbyn, järnvägshotellet, om Kattarps forna betydelse som är något lägre än den i hela Helsingborg 231 900 stationsbyn och den sentida utbyggnaden längs järnvägsknut. Dock är underhållet av många villor kronor att jämföra med 257 800 kronor. Planavägen, som binder samman de tidigare två. eftersatt, vilket ger ett negativt intryck. Kattarps tätort omfattar en yta på 0,5 kvm och Inom tätorten bor det idag cirka 700 personer Avslutningsvis kan nämnas att boendemiljön lig- omgivningarna består till mestadels av ett fl ackt och befolkningsstrukturen är relativt ung med en ger i nivå med, eller något är bättre, än resten av jordbrukslandskap med utspridda gårdar, många tredjedel barn och ungdomar under 20 år jämfört Helsingborg eftersom ohälsotalet, som baseras på som härstammar från tiden före enskiftet. Exempel med var femte i hela Helsingborg. Den yrkesverk- hur många dagar invånarna får ersättning i form på detta fi nner man i den vinkelhakeform som fort- samma gruppen i åldrarna 20-64 år är något lägre av sjukpenning, sjukersättning, förtidspension, farande kan skönjas ur de bevarade gårdarnas än genomsnittet för staden, 53% jämfört med 60%, rehabiliteringsersättning etc. ligger på 47,1 dagar inbördes lägen i Kattarps by. Av de tidigare 13 medan andelen pensionärer i stort motsvarar snit- vilket är något under snittet i staden med 47,7 da- gårdarna fi nns idag fyra kvar – Kattarpsgården, tet på 18%. Andel boende med utländsk härkomst gar per år. Gamlegård, Magnilund och Stensminne – och ligger något under den andel som gäller för resten grundstrukturen etablerades antagligen genom att av Helsingborg. byn uppfördes runt en sjö som senare förvandlades till ett kärr som idag är torrlagd och bebyggd. Befolkningsutvecklingen har varit positiv de se-

4 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 Karta över orten

Slutsatser • Goda kommunikationer genom den nya påga- tågsstationen, men ett bristande vägnät.

• Uppdelat samhälle i tre områden: kyrkbyn, stationsbyn samt det nyare området som binder samman de två förra.

• Ung befolkning och därmed många barnfamil- jer.

• Befolkningsutvecklingen har varit positiv de senaste åren och boendemiljön är relativt god.

• Låg utbildnings- och inkomstnivå men liten Skala 1:10 000? arbetslöshet och stor arbetspendling.

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 5 HISTORIA

Förhistorisk tid Det fi nns idag inga fasta fornlämningar kvar i området från förhistorisk tid och detta grundas främst i att Kattarp enbart ligger ett tiotal meter över havet. Detta i kombination med att marken historiskt sett varit mycket sank samt att landni- vån tidigare var ännu lägre, är förklaringen till de obefi ntliga lämningarna. Det har dock gjorts fynd som visar att människor uppehållit sig i trakten redan under äldre stenålder. Vid slutet av denna Lundsby gård. låg Kattarps samhälle mitt i en stor havsvik med en rad omkringliggande öar och en skärgårdsliknande karaktär. Från bronsåldern har man hittat ett fl ertal bronsyxor och fl intdolkar som tyder på att platsen varit bebodd och fynden härstammar antagligen från gravar i Kattarpstrakten.

Ortnamnet Från 1000-talet har det funnits permanent bosätt- ning i Kattarp, även om byn omnämns i skriftkäl- lorna först vid 1200-talets mitt, då byn går under Singnestorps gård Kattarp 1756 namnen Katathorp, Chatæthorp, Käthathorp, Kat- är kyrkan från tidigt 1200-talet, som då bestod av mycket kvar av den gamla kyrkbyn före enskiftet horp och Katiathorp. absid, kor och långhus. Den är byggd i romansk stil på 1830-talet. Namnet kan härledas till sen vikingatid eller tidig och uppfördes inte mitt i byn, vilket annars var den Under medeltiden sker det en bebyggelseexpansion medeltid eftersom ändelserna –torp eller –arp gängse placeringen. Den placerades istället öster om av området, vilket troligtvis har utgått från Kattarps uppstod då och betecknar nybygge, vilket Kattarp byn, enligt Mårten Sjöbeck på en mindre ”inägoö”, by, och gårdar som Signetorp och Möllarp kan anses vara. Katt- stammar troligtvis från grundaren omgärdad av Kulla Fälad, en betad allmänning. På härstamma från denna medeltida expansion. Det till byn, då namn som Kate, Kati och Katti var van- 1400-talet byggdes det nuvarande tornet och även har även gjorts en del medeltida fynd bl.a. den så liga nordiska mansnamn på den tiden. Vikingatida de låga spetsbågiga gotiska tegelvalven. kallade ”Silverskatten från Möllarp” i närheten av bebyggelse antyds av fynd i form av två arabiska År 1769 byggdes tornet på ytterligare och res- järnvägsstationen i form av 94 danska mynt sam- mynt. taureringar skedde 1854, 1915 och 1951 efter lade i ett glaserat keramikkärl som stammar från ritningar av George Brunius, Theodore Wåhlin och 1500- eller 1600 talet. Gustav Widmark. Brunius bidrog med ett nytt kor Fram till 1700-talet fanns mest fäladsmark i om- Medeltid till 1700-tal och nya korsarmar, medan Wåhlin och Widmark rådet, som var glesbefolkat med ett fåtal små byar De första spåren från en permanent bebyggelse gjorde förändringar interiört. I övrigt fi nns det inte så som Svedberga, Ebbarp och Signetorp, förutom

6 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 Kattarp 1815 Kattarp 1939

Gamla brandstationen Hasslarpsvägen Kattarps sparbank - byggt 1917.

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 7 HISTORIA

Kattarps by. År 1759 påbörjades delning av allmän- Gården är uppkallad efter häradsspelemannen Jöns Mölle 1910) korsade strax väster om Kattarps by ningen Kulla fälad mellan bondebyarna i socknarna Jonsson, som gifte in sig på gården på 1830-talet, och de invigdes båda 1885. Kring järnvägskorset runt fäladen och i vissa fall tilldelades socknarna även om den största delen av gården är uppförd växte ett nytt samhälle upp, Kattarps stationssam- områden som låg för sig själva och ibland mycket före enskiftet. Mycket av den gamla exteriören och hälle. Utmed järnvägspåret löper Rallaregatan, som avlägset. Till Kattarps socken hänfördes en enklav interiören fi nns bevarat eller har restaurerats och fi ck en ny dignitet genom att stationsbyggnaden i Fleninge socken och vid östra gränsen tilldelades gården ägs idag av en stiftelse som säkerställer den (1898, riven 1984), järnvägshotellet (1905) och Signestorp. för musealt bruk. sparbanken (1917) placerades här. 1800-talet På 1800-talet fl yttades byns tyngdpunkt till kyr- Kattarps mejeri stod färdigt 1900 och anslöts till Det har inte funnits något gods i bygden sedan kans omedelbara närhet och omfattade skola, Luggude Mejeriförening 1929. Mjölk kom från 1600-talet. Dock fi nns några av de äldre gårdarna sockenstuga, handel och hantverk. Precis öster om gårdarna runt omkring bland annat Rögle säteri, från 1800-talet kvar och enskiftet 1826 ledde till kyrkan, på andra sidan landsvägen, ligger Kattarps Svedbergagården och Hjälmshult. Produktionen att varje gård fi ck en ganska stor markareal. Detta två äldre skolbyggnader. Den första byggdes 1846 inriktades främst på smör men även grädde och ost tillsammans med förbättrade brukningsredskap och är en putsad länga som under en tid användes ledde till mycket välbärgade gårdar med gedigen som kommunhus och idag inrymmer bibliotek. byggnadsteknik samtidigt som den höga avkast- Väster om denna uppfördes den andra, lite större ningen från jorden gav god försörjning: skolbyggnaden, 1908 i två våningar. I anslutning till kyrkan ligger också den före detta sockenstugan ”I Kattarp, Östraby och Signestorp byar, vars invånare från 1882, byggd i gult tegel som idag inrymmer äro till största delen självägande, hava de antagit en post och bibliotek. högre bildning. Männen utmärka sig genom beslutsam- het och välvilja för alla nyttiga inrättningar; hustrurna Stationssamhället både genom sin anständiga klädsel och sitt passande Järnvägens tillkomst skapade en ny knutpunkt Den äldsta skolbyggnaden från 1846 som numera an- uppförande. I sagda byar äro fl era, som byggd ganska vänds som bibliotek. prydliga boningshus, inredda som hos ståndspersoner i Kattarp då järnvägen mellan Helsingborg och samt möblerade och målade som hos dem. När de be- Halmstad samt sträckningen Åstorp – Höganäs (till sökas av ståndspersoner, anrätta de måltider med fl er rätter, varpå följer kaffe och ofta punsch. Deras diskus- sioner äro icke tråkiga; de äro någorlunda hemma i geografi , historia och allmänna lagar” (J.M. Falck 1828 i Olof S. Eriksson ”Kattarpsboken En Sockenkrönika 1958 s. 44).

Sedermera blev människorna runt Kattarps by kal- lade ”Kattarps adel” och ett exempel på ”Kattarpsa- delns” storbondgårdar, som fi nns bevarade än idag, Det gamla mejeriet som lades ner i början av 1990- är Jöns Jonsgården som ligger strax söder om byn. Kattarps stationshus byggd 1898, riven 1984. talet.

8 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 kom att produceras här. Mejeriet hade egen butik i sockengränsen. Denna samhällsbildning varade i Denna storkommun varade framtill 1971, då Kat- Kattarp men även på Tågaborg och Carl Krooksga- nära 90 år och innebar att beslut angående skatter, tarp tillsammans med Mörarp, Vallåkra och Ödåkra tan i Helsingborg och man började tidigt leverera vård, brandväsen, skola, hemhjälp, byggnadsären- uppgick i Helsingborgs kommun efter en livlig även till Köpenhamn. Mejeriet lades ner i början den, polis mm togs i byn och inte i Helsingborg. debatt. Den 16 december hölls det sista kommun- av 1990-talet. Under mitten av 1990-talet användes Under denna tid fanns också fem specerihandlare, fullmäktigemötet i Kattarp. lokalerna av en motorcykelklubb, men de senaste köttaffär och kafé i hotellbyggnaden, lastbilsåkeri, åren har de fått stå oanvända och förfalla. skoaffär, sybehörs- och modeaffär, toffelmakare, stenhuggeri och smed. Slutsats Kommunhuvudorten Den 1 januari 1952 bildades storkommunen Kat- • Orten har en lång historisk förankring med kyr- År 1862 blev Kattarp en så kallad borgerlig primär- tarp, som omfattade Kattarps och Välinge socken. kan som ett tydligt karaktärsskapande landmärke kommun vars gränser sammanföll med den kyrkliga Kommunhus inrättades i den gamla sockenstugan. • God jordbruksmark och bra brukningsredskap skapade välbärgade gårdar i Kattarpstrakten där Jöns Jonsgården är ett välbevarat exempel.

• Järnvägens tillkomst skapade en knutpunkt i Kattarp med en ganska exklusiv bebyggelse längs Rallaregatan och relativt många service- funktioner och arbetsplatser så som mejeriet och järnvägsstationen som också fungerade som om- lastningscentral för spannmål och andra varor

Kattarps kommunfullmäktige 1951 Kommunkontoret i Kattarp

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 9 LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR

Landskapsbild bit från skolan med en uppskattad skateboardram. Kattarp är omgivet av ett fl ackt landskap, med god Bakom skolan fi nns ett par fotbollsplaner, dock jordbruksmark där åkerlandskapet dominerar. Orten ganska slitna och nedgångna. är dock tydligt avgränsad från åkerlandskapet ge- nom den grönska som till synes skyddar och omger Det fi nns en hel del fi na promenadstråk bland annat byn, vilket gör den mindre utsatt för vädrets makter. natur- och kulturslingan mellan Kattarp och Hass- Marken har under långa tider varit mycket sank och larp samt en gång- och cykelstig längs det gamla med undantag från Svedberga kulle, ligger Kattarps järnvägsspåret till Mölle. socken enbart ett tiotal meter över havet. Tätorten är omgiven av ett fl ertal stora gårdar som genom ”Äppelskogen” tiderna starkt präglat orten exempelvis Västraby- Skogsdungen norr om stationsområdet kallas i gård, Svedberga gård och Möllarp. folkmun för ”Äppelskogen”, eftersom det fi nns många gamla äppelträd där. Förr ägdes området Geologi av SJ som hade personalbostäder och en banvakts- Jordarter i landskapet består till stor del av sand, stuga där. Husen revs i början av 1970-talet. Det grus och sjölera, vilket ger goda åkerjordar och fi nns ett rikt djurliv i den lilla dungen, med rådjur, marken klassifi ceras som 9 på en 10-gradig skala, harar, kaniner och en mängd fåglar och insekter. vilket innebär att jordbruksmarken är bland den Grönområdet används fl itigt av både skola och bästa i landet. förskola och det fi nns en grillplats där. Numera ägs området av Helsingborgs stad. Parker och grönstruktur Äppelskogen Den omgivande grönstrukturen utgörs av Skave- Kattarps Måse bäcken i Väster och Hasslarpsån i öster. Söder om I Kattarps södra del fi nns Kattarps ”Måse”, en rest järnvägen fi nns Signestorp, ett område med ädel- av tidigare våtmark, som trots att den är belägen lövskog och rik fl ora bland annat lungört. Området nära tätorten är relativt otillgänglig och snårig. Här utgörs av gamla gränser, varav en med fl era bety- har hittats en rad hotade svampar på sälj och vide, delser så som socken- inägo- och häradsgräns. t ex vit anissticka, borsttaggsvamp, kuddticka, trollhand m fl . Området används både som park och Det fi nns få renodlade parker inom tätorten men dagvattenmagasin. Den är utmärkt i översiktsplanen mellan husen fi nns allmänna gräsmattor insprängda, 2002 som ekologiskt särskilt känsligt område och vilket ger ett förhållandevis grönt intryck. Många är värdefullt som våtmark och genom dess ostörd- av husen längs Rallaregatan och järnvägsspåret är het. Från mossen rinner vattnet i Mossadiket mot också omgivna av relativt stora trädgårdar med en Hasslarp och via en pumpstation till Hasslarpsån. del träddungar. Det fi nns en nyanlagd lekplats en Kattarps”Måse”

10 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 Informationstavla, natur- och kulturslingan

Slutsats • Kattarp är omgivet av ett bördigt jordbruksland- skap.

• Det fi nns ganska få parker i tätorten, dock en del fi na promenadstråk samt insprängda allmän- na gräsmattor.

• Fotbollsplanerna vid skolan behöver rustas upp.

• ”Äppelskogen” är ett fl itigt nyttjat grönområde framförallt av förskole- och skolbarn.

• Kattarps Måse är klassat som ekologiskt käns- ligt område men är trots sin närhet till tätorten, Utdrag ur Helsingborgs översiktsplan, Natur- och landskapskartan som visar ekologiskt käns- relativt otillgänglig och behöver röjas från sly liga områden och nässlor.

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 11 HUVUDSTRUKTURER

Kattarps struktur kan delas upp i tre olika områ- Kyrkocentrat stationsbyggnaden. den där kyrkan och järnvägen har alstrat två av Kyrkan ligger strategiskt placerad i trevägskälet Stationsbyggnaden fi ck en betydande roll både för dessa mycket tydliga centrum. Dels kyrkbyn, med Hasslarpsvägen, Östrabyvägen, och Planavägen. privatpersoner och för transporten av bland annat skolhus och sockenstuga, vilken fungerade som Tvärs emot ligger Kattarp skola och bibliotek. spannmål från gårdarna och produkter från Kattarps ensamt centrum fram till slutet av 1800-talet, dels Mellan dessa större byggnader bildas en samlande mejeri samt som vändplats och omlastningscentral järnvägsstationen med den bebyggelse som uppstod plats på båda sidor om Planavägen. Under 70-talet för varor så som ”sillalådor”. Vid 1900-talets bör- där omkring, som delvis övertog centrumrollen från uppfördes ett bostadsområde med villor öster om jan fanns det 26 anställda vid stationen och 1936 1800-talets slut. skolbyggnaderna och området på andra sidan Plana- byggdes bangården om för att anpassas till den nya Dessa två binds samman av nyare bebyggelse längs vägen, öster om kyrkan, byggdes ut under 80- och tidens eldrivna lok. Kattarps station lades ner 1975. Rallaregatan och Planavägen, vilket skapar den 90-talen. Även den västra sidan från kyrkan sett Kattarps järnvägshotell kom till ganska många år tredje och nyare kärnan. Denna struktur gör Kattarp byggdes ut, på bägge sidor av Planavägen, under efter att järnvägen kom i bruk och Ängelholms till en långsträckt by med 1200 meters gångavstånd 70-talet. bryggeri stod för byggnationen av hotellet. mellan de två förstnämnda centren. Enligt gällande gatunät har byn byggts ut etappvis i tydliga enkla- Bebyggelsen utmed järnvägen fi ck en passande ver. Byn avslutas av grönska mot åkerlandskapet, arkitektur då affärsverksamhet, hotell och utbild- vilket ger ett inbäddat intryck. ning poängterades, vilket låg i tiden, liksom stånds- mässighet. Storleken på husen minner om byns Utbyggnad dåtida betydelse och status i området, samt visar Kattarps by har sitt ursprung i 13 större gårdar som hur stationssamhällena ofta utformades i Sverige var placerade väster om kyrkan i vinkelhakeform, runt sekelskiftet 1800-1900 talet. Byggnaderna vilken fortfarande kan skönjas ur de 4 bevarade uppfördes med en representationsarkitektur, dock gårdarna. Kyrkan började först på 1800-talet fung- mer anspråkslös än i de stora städerna. era som centrum för samhället. Med järnvägens Även villabebyggelsen utmed gatan motsvarar stä- tillkomst skapades dock en ny knutpunkt i Kattarp dernas exklusiva arkitektur. Tyvärr är husen idag re- vid järnvägsstationen och ett nytt samhälle växte lativt nedgångna och i behov av renovering. Nyare fram. bebyggelse har uppförts under 1970-talet bakom de äldre villorna. Vid Rallaregatan fi nns också en Byns två centrum har etappvis byggts samman där Kattarps kyrka områdena upplevs som tydliga enklaver, vilka skiljs pågatågstation som dock saknar stationshus, vilken åt med tvärgående gröna mellanrum eller alléer. Järnvägscentrat invigdes 1999, och en mindre platsbildning med I vissa fall markerar mellanrummen även äldre Järnvägens tillkomst skapade en ny knutpunkt i minigolfbana och kiosk. ägogränser. Bostadsbebyggelsen består till största Kattarp, vilket ledde till att Rallaregatan, vinkel- delen av villor och småhus. rät mot Planavägen, fi ck en ny större betydelse som stadens centrumgata. Byggnaderna utmed Rallaregatan har också en större skala än i övriga byn. Här placerades stadshotellet, sparbanken, och

12 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 tågstation

Tågstation

kyrka +ATTARPS GÍRD

Planavägen 'AMLEGÍRD

skola Rallaregatan bibliotek

-AGNILUND

*ÚNS*ONS GÍRD 3IGNESTORP GÍRD

3TENSMINNE

Planavägen

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 13 HUVUDSTRUKTURER

Nyare bebyggelseområden – Planavä- gen Planavägen breddades omkring 1914 och förläng-

des till sin nuvarande sträckning med sten från   TAL gärdsgårdarna runtomkring. Här byggdes också "ÚRJANAV TAL brandstationen samt en del industriverksamheter så som snickeri och garveri. Avståndet mellan kyrkbyn  TAL och stationsbyn är en kilometer, vilket har föran-  TAL lett en utbyggnad längs Planavägen. Detta skedde Sekelskifteshus vid Rallaregata  främst under 60-70-80-talen och anledningen var bland annat att de båda byarna skulle närma sig varandra och knytas samman. Planerna var att be- byggelsen skulle koncentreras och utgöra en kärna i den framtida orten, men än idag kan en gräns urskiljas genom en glesare bebyggelse mellan de två ursprungliga kärnorna. Dessvärre togs ingen större hänsyn till den befi nt- liga bebyggelsen på orten, utan det nya bostads- området karakteriseras av en hel del storskalighet Hus från 50-talet och likriktning med många 1- och 1½ – plansvillor och breda gator som idag används av gående och cyklande snarare än Planavägen.

Fd hotellet vid Rallaregatan Signalgatan med hus från 80-talet Rallaregatan

14 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 Barriärer Planavägen och järnvägen utgör de största bar- riärerna i Kattarp by. Planavägen, som är byns huvudgata idag, saknar trottoar längs delar av vägen och bebyggelsen vänder sig bort från vägen. Vägens tågstation raka utformning och längd gör den även visuellt till Landmärken Kattarps gård en barriär. Järnvägen kopplar Kattarp till omvärlden Barriärer men skärmar samtidigt av bebyggelsen väster om kyrka Gamlegård Kattarp från resten av byn. Längs järnvägen fi nns brandstation skola också en hög bullervall och övergångar saknas till bibliotek bebyggelsen väster om järnvägen. Magnilund

Jöns Jons Signestorp gård Gränser Stensminne Byn avslutas med grönska mot åkerlandskapet, som skyddar den från vind och gör att byn upplevs som inbäddad i grönska från håll. Grönskan ger Kattarp en tydligt defi nierad form.

Kattarps före detta brandstation Landmärken landmärken för staden. Slutsatser

• Byn har en långsträckt struktur med två ”konkur- rerande” centrum. Ett vid järnvägen och ett vid kyrkan, med dålig koppling till varandra genom nyare bebyggelse längs Planavägen, som i liten utsträckning anpassats till befi ntlig bebyggelse. Husrad utmed Mossavägen • Järnvägen och Planavägen strukturerar byn Landmärken men bildar också tydliga barriärer i Kattarp. Kattarp har fl era tydliga landmärken såsom kyr- kan och den gamla brandstationen med torn vid • Byn avslutas med grönska mot åkerlandskapet. Planavägen. De ursprungliga gårdarna som ligger fritt på åkerlandskapet runt om den tätare bydelen • Tydliga landmärken i kyrkan, den gamla brand- Gamlegård och bildar en yttre lösare bygräns är också tydliga stationen samt de omkringliggande gårdarna.

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 15 FUNKTIONER

Kattarp består av två delar som har växt ihop – Kat- Biblioteket, som är Helsingborgs minsta bibliotek, Rekreation tarps kyrkby och Kattarps stationssamhälle. I Kat- ligger intill Kattarp skola och är nyrenoverat. Det Kattarp är omgivet av ett jordbrukslandskap som tarps kyrkby fi nns kyrkan och församlingshemmet, fi nns ett nära samarbete med Kattarps skola och erbjuder en hel del promenadstråk och cykelvägar Kattarps skola, fritidshemmet och förskolan. Intill man startar nu föreningen ”Bibliotekets vänner” bland annat längs det nedlagda järnvägsspåret som ligger biblioteket. I kyrkbyn fi nns även en nedlagd som ska verka för möjligheten att påverka och leder ända till Mölle. Det har även anlagts en natur- brandstation. skapa en mötesplats för Kattarp och Hasslarp. och kulturslinga via kommunens NU-projekt, som Kattarps skola byggdes år 1908 och genomgick en ansluter till ”Äppelskogen”, där det bland annat I Kattarps stationssamhälle fi nns pågatågsstation, omfattande renovering år 2002-2003. Den återin- fi nns iordningställda grillplatser. Från Ängelholm distriktssköterska, Lundhagens servicehem, mindre vigdes den 27 oktober 2003. Skolan är en F9 skola går ”cykelspåret”, via Hasslarp och Kattarp, och se- kiosk, företaget Jörnello, nedlagd affär och ned- som tar emot 124 elever och här fi nns lokaler för dan vidare mot Allerum och Berga till Pålsjöbaden, lagt mejeri. Intill stationen fi nns även det gamla slöjdundervisning samt för idrott och hälsa. På där den sammanfaller med Cykelns Blå Band. stationssamhället med väl tilltagna och exklusiva skolgården fi nns också en amfi teater. Integrerat med Nedanför församlingshemmet fi nns även ”Kattarps byggnader från tiden då Kattarp var en betydande skolan fi nns fritidshemmet, som har nya lokaler Måse”, ett mindre grönområde med en relativt järnvägsknut. medan förskolan ligger ca 100 meter därifrån. otillgänglig skogsdel. En bit ifrån skolan fi nns en

Bostäder Handel Bostäderna i Kattarp består mest av lägre vil- Den handel som Kattarp kan erbjuda består av labebyggelse och radhus som sammanbinder de en mindre kiosk och gatukök med tillhörande olika samhällena. Byggnaderna ligger tätt intill minigolfbana. Affär fi nns inne i Hasslarp och där Planavägen som sträcker sig igenom hela Kattarp. fi nns även post och pizzeria. Kattarps egen affär är Radhusen är till största delen lägenheter ägda av nyligen nedlagd efter 108 år. Helsingborgshem. Den mesta av bebyggelsen har uppförts mellan 1960-90-talen, dels längs Planavä- Arbetsplatser gen men även bakom stationsområdets exklusiva De fl esta arbetsplatserna i Kattarp är offentliga villor och öster om kyrkan. verksamheter så som (Lundhagens servicehem, stängt i väntan nybyggnad), biblioteket, skolan, Offentlig verksamhet fritidshemmet, kyrkan och förskolan. Andra verk- Lundhagen, äldreboende Kyrkan anordnar en rad aktiviteter både för barn samheter som fi nns i byn är Jörnello, tillverkare och vuxna, främst under kvällstid men även under av gasoltillbehör, tryckeriverksamhet i Lundsgård, dagen sysselsätter den fl ertalet personer. kiosken, diverse hantverkare och jordbruksys- Lundhagen är idag ett servicehem med vårdplatser selsättning. för dementa, dock fi nns det planer på att eventuellt bygga ett nytt servicehem med större utrymme och plats för fl er personer.

16 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 Kattarps fd affär vid järnvägen

nyanlagd uppskattad lekplats med skateboardramp och på skolområdet fi nns även ett par enkla, mindre och ganska slitna fotbollsplaner. Slutsatser • Den offentliga verksamheten är uppdelad på de två centrerna, med kyrkan, skolan och bibliotek i det ena och station, distriktssköterska, äldrebo- ende, kiosk och en del verksamheter i det andra

• De som arbetar i Kattarp är till stor del anställ- da i de offentliga verksamheterna.

• Det fi nns ingen affär längre, utan Kattarpsbor- na är hänvisade till Hasslarp.

• Det fi nns ett fl ertal promenad- och cykelstråk. Kiosk Skola

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 17 FOLKLIV

Dagspuls Idrottsplatsen i Hasslarp aktiverar ungdomar och Närområdesutvecklingsprojektet –NU-projektet – Folklivet i Kattarp är präglat av de två bykärnorna äldre genom fotbollsklubben samt bouleföreningen. i regi av Helsingborgs stad startade 2002, bland an- – kyrkbyn och stationssamhället. På morgonen sker Även församlingshemmet och de olika föreningarna nat i Kattarp/Hasslarp, med tillsättande av en grupp mycket aktivitet vid skolan, fritidshemmet och för- är aktiva på kvällarna och vissa aktiviteter sker på för att utveckla närområdet genom att öka trygg- skolan då barnen lämnas. På en nyanlagd cykelväg kvällstid i skollokalerna så som olika kurser både heten, utvecklingskraften och förbättra livsmiljön. från Hasslarp kommer barn cyklande till och från för barn och vuxna. En intresseundersökning genomfördes vilket bidrog skolan. Den nya lekplatsen aktiverar de mindre till uppstartandet av olika barnaktiviteter såsom barnen med hemmavarande föräldrar under dagen, Föreningsliv showdance, hiphop och en teatergrupp men även men även förskolans barn vistas här. På lekplatsen Kyrkan tillhör Välinge/Kattarps församling med aktiviteter för vuxna t ex matlagning, hantverk och fi nns också en asfalterad yta med skateboardramp, församlingshem och har utöver kyrkliga verk- olika studiecirklar. som nyttjas av de äldre barnen. samheter även syföreningar, kyrkokör för vuxna, barnkör för skolbarn och musikverkstad för för- Traditioner Även vid stationen fi nns en viss dagspuls, framfö- skolebarn. Kyrkan samarbetar med skolan i olika Skolans dag fi ras årligen med olika uppträdande rallt i rusningstid på morgon och eftermiddag, då temaarbeten och med studiebesök för skolbarn. För i amfi teatern och ponnyridning. Detta är ett stort man åker till och från arbete och skolor. Planavägen vuxna fi nns ”Lekmannakåren”, en träffpunkt med evenemang, som engagerar alla barn och föräldrar. har det största trafi kfl ödet, då man tar den vägen olika inriktning beroende på intresse. Kyrkan gör Det fi nns planer på att starta upp midsommarfi rande till stationen och hit kommer även tillresta med även hembesök hos äldre. En gång i månaden har i Kattarp som skulle hållas i grönområdet nedanför bil bland annat från Rögle och Välinge. Bilarna man gudstjänst i Lundhagens servicehem. Kattarps skola och församlingshemmet. Valborgs- parkeras vid stationen innan man tar pågatåget till mässoafton fi ras i Hasslarp i regi av Byalaget och Helsingborg eller vidare till Malmö–Lund. PRO har livaktig verksamhet på Lundhagens äld- idrottsföreningen på idrottsplatsens grusplan. reboende med bland annat stavgång, qi gong och Nära stationen fi nns Lundhagens äldreboende, di- kanasta. Föreningen består av cirka 35 medlem- Trivselfaktorer striktssköterska diverse verksamheter, som också mar och upptagningsområdet är ”gamla Kattarps Det fi nns en gemenskapskänsla i Kattarp vilket bidrar till folklivet dagtid. kommun”. skapar trygghet med väldigt lite skadegörelse. Barnen får en lantlig uppväxt och det fi nns många Kvällspuls Annan föreningsverksamhet som fi nns i Kattarp in- barnfamiljer. Ungdomar fl yttar gärna tillbaka till Kvällspulsen består till stor del av motsvarande kluderar Vegeholms schacksällskap – SK Schakalen Kattarp och husen blir lätt sålda. Tågen stannar igen typ av aktivitet som under dagen. Vid stationen – som bland annat använder Kattarps församlings- och det är lätt att ta sig till de större orterna – vilket sker den mesta aktiviteten i rusningstid, då man hems lokaler för sin verksamhet och som har fl era gör att känslan att man bor centralt ökar. Skolan har kommer hem från arbetet eller skolan. Vid skolan medlemmar i Kattarp. Intill Signestorp gård har blivit renoverad och biblioteket har fått vara kvar. och dagiset hämtas barnen eller cyklar till Hasslarp. Vegeholms scoutkår sin verksamhet. Kattarp saknar Kattarp är en liten by, där ”alla känner alla” Ungdomar samlas vid skolan eller biblioteket, men en större fotbollsplan - fotboll spelas i Hasslarps även vid kiosken - eller så åker dem till fritidsgår- BK som har A-lag och ”gubbafotboll”. den i Hasslarp, som drivs av Byalaget ”Byabetan”.

18 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 Kattarps kyrka

Slutsatser • Dagspulsen är koncentrerad till området kring skolan och stationen på morgonen och under Församlingshem, skola och dagis dagen är aktiviteterna samlade runt lekplat- serna och runt de offentliga verksamheterna

• Föreningslivet är ganska rikt under kvällstid och kvällspulsen är koncentrerad till stations- området och skolan vid rusningstid samt runt skolan och församlingshemmet som anord- nar olika aktiviteter och vid kiosken. Många åker också till Hasslarp för olika aktiviteter.

• Skolans dag är en årlig aktivitet som engagerar många.

• Planer fi nns på ett midsommarfi rande. Kattarps station Lekplats

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 19 TRAFIKMÖNSTER

Kattarp är en gammal järnvägsknut, där själva torp 1885. Från Kattarp fanns även en bana till stationsorten uppstod genom 1885 års invigning Höganäs. Denna revs upp 1997 och banvallen kan av järnvägarna mellan Helsingborg–Halmstad samt ses vika av mot väster. Sista godstågen på banan Åstorp-Höganäs. Järnvägens tillkomst innebar star- gick 1992. I många år var Kattarp utan järnvägs- ten på en expansionsperiod som har lämnat tydliga station, men 1999 invigdes pågatågsstationen som fysiska spår i Kattarp. anlades i närheten av det gamla stationsläget vid Idag är Kattarp åter en stationsort då pågatågs- Rallaregatan. Kattarp kan ståta med ett triangel- stationen invigdes 1999, samtidigt med Maria och spår som förbinder Skånebanan från Åstorp med Ödåkra. En två kilometer lång cykelväg anlades Västkustbanan söderut och norrut. Själva stationen samtidigt från Hasslarp för att bredda trafi kunder- består numera bara av en hållplats för lokaltågen. laget inom området. Banverket utreder dubbelspårdragning av sträckan Entrévägen - Hasslarpsvägen som passerar Kattarp. De arbetar med fl era alterna- Biltrafi k tiva dragningar som i olika grad påverkar samhället Tillfarten till Kattarp sker i huvudsak via Hass- Kattarp. Helsingborgs stad har förordat dagens larpsvägen och Östrabyvägen från det närbelägna dragning. samhället Hasslarp i öster. Denna vägkoppling i öst-västlig riktning har gamla anor och kan skön- Kattarp trafi keras av busslinjen 204 som går längs jas på rekogniceringskartan från 1815. Västerifrån sträckan Hasslarp–Kattarp–Hjälmshult–Alle- kan man nå samhället via Allerum/Hjälmshult och rum–Väla. Hållplatslägen fi nns utmed Planavägen Planavägen. Denna väg är idag visuellt domine- vid Lundhagens äldreboende, Kattarps skola och rande och skär likt en pulsåder genom samhället. Kattarps boställe. Det går ca 5-10 turer per dag. Här möts Hasslarpsvägen, Planavägen och Östrabyvägen Då gatan är hårt trafi kerad även med tyngre trafi k, Under helger går endast ett fåtal turer. och saknar trottoar samt gång- och cykelväg längs en central sträckning, utgör Planavägen en barriär Gång- och cykeltrafi k i orten. Från Planavägen fördelas övriga lokalga- Gång- och cykeltrafi ken domineras av den 2 kilo- tor i ett fi nmaskigt nät som ofta är genomgående. meter långa separerade kopplingen med Hasslarp Säckgator fi nns bara inom två mindre villaområden i öster. Denna anlades främst för att underlätta i samhället utbyggt under 1970- respektive 1990- för Hasslarpsborna att ta sig dels till skolan, dels talet. Sektionerna på lokalgatorna är relativt breda, till pågatågsstationen i Kattarp. Kopplingar fi nns cirka 7 meter, där i huvudsak blandtrafi k sker. även i nord–sydlig riktning till pågatågsstationen. I övrigt sker gång- och cykeltrafi ken i huvudsak på Kollektivtrafi k befi ntliga gator, där trafi ken är begränsad i brist på Skåne Hallands Järnväg (SHJ) öppnade sträckan cykelväg och trottoar längs Planavägen. Helsingborg–Halmstad med bibanan Kattarp–Ås- Tågstationen

20 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 Slutsatser • Om en utbyggnad skall ske norr om Kattarps pågatågstation är det lämpligt att stationen ut- formas med dubbelperrong.

• Nya områden bör utformas med genomgående vägnät för att minimera trafi krörelserna i sam- hället.

• Enligt översiktsplanen bedöms befi ntligt vägnät klara en utbyggnad av 500 lägenheter och den

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 21 STARKA SIDOR

• Pågatågsstationen stärker Kattarps position i regionen och ortens möjligheter till utveckling.

• Möjligheter för utbyggnad är goda

• Lång historisk förankring med kyrkan som ett tydligt karak- tärsskapande landmärke

• Ung befolkning, liten arbetslöshet och relativt god boende- miljö.

• ·Stor trivselfaktor, där befolkningen känner gemenskap och trygghet

• Kattarp är omgivet av ett bördigt jordbrukslandskap som er- bjuder en hel del rekreation

• Det fi nns fi na rekreationsstråk i omgivningarna bland annat en gång- och cykelstig längs det nedlagda järnvägsspåret till Mölle samt natur- och kulturslingan

• Föreningsliv är relativt aktivt och rikt vilket också förstärks ytterligare av närheten till de aktiviteter som anordnas i Hass- larp

• Renoverad F9 skola med integrerat fritidshem och förskola 100 meter bort

• Tillgång till bibliotek och distriktssköterska i byn.

22 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 SVAGA SIDOR

• Dåliga vägförbindelser.

• Byn har en långsträkt struktur med två”konkurerande” cen- trum, kyrkbyn och stationssamhället, med dålig koppling till varandra genom nyare bebyggelse längs Planavägen, som i liten utsträckning anpassats till befi ntlig bebyggelse

• Järnvägen och Planavägen bildar tydliga barriärer.

• Planavägen saknar trottoar och är visuellt en stor barriär och järnvägen skärmar av den västra delen av Kattarp från resten av byn

• Relativt nedgångna hus inom vissa områden, vilka är i behov av renovering samt ensidig bebyggelse i andra områden

• Behov av att förstärka befolkningsunderlaget och öka infl ytt- ningen

• Kattarps Måse är klassat som ekologiskt känsligt område men är trots sin närhet till tätorten, relativt otillgänglig

• Avsaknad av affär och handel

• Fotbollsplanerna är slitna och behöver rustas upp.

• Dåliga parkeringsmöjligheter vid stationen skapar problem att nyttja stationen fullt ut, framförallt för boende utanför Kat- tarp.

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 23 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER

Kattarps karaktär Det fi nns ett rikt föreningsliv och en del återkom- Det är viktigt att en utbyggnad i ett så pass litet Kattarp består av tre tydligt defi nierade områden mande årliga evenemang som engagerar en stor del samhälle som Kattarp sker i etapper och på längre med varierande historia, arkitektur och karaktär. av ortens befolkning. sikt. Det är lämpligt med en varierad lägenhetssam- Orten har en lång historisk förankring, dels genom mansättning som möjliggör ett boende i livets alla de äldre kvarvarande gårdarna samt kyrkbyn, dels Utvecklingsmöjligheter skeden. Avgränsningen av det nya bostadsområdet genom det gamla stationssamhället. Kopplingen Kattarp har goda utvecklingsmöjligheter och för- mot det omgivande odlingslandskapet och kyrkan mellan dessa äldre centra går längs Planavägen med utsättningar då orten bl.a. har pågatågsstation och bör studeras noga. nyare bebyggelse. Genom öppnandet av pågatågs- markområden centralt i samhället där utbyggnad stationen 1999 fi ck Kattarp tillbaka sin gamla av nya bostäder kan ske. Behov fi nns av en allmän Ny bebyggelse skulle ge ett ökat underlag för ser- sta-tionsprägel vilket inneburit att koppling till både upprustning och ansiktslyftning av orten som på vice och kollektivtrafi k. Möjligheter fi nns då kanske Helsingborg och Ängelholm åter är god. Dock är sina håll visar upp ett lite lätt skamfi lat yttre och att åter öppna en livsmedelsbutik i Kattarp. vägförbindelserna dåliga och järnvägen skapar en ger sken av en slumrande tillvaro med en måttlig barriär mellan bebyggelsen på den västra och östra dag och kvällspuls. Förutom nya bostäder skulle en ny bilväg och gång- sidan och även Planavägen skapar en stor barriär och cykelväg förstärka axeln mot pågatågsstationen med relativt tung trafi k. Kattarps gränser är något odefi nierade, framförallt och göra stationsområdet mer lättillgängligt. Den i väster där man som besökare inte riktigt känner nya gatan skulle också bidra till att tona ner Plana- Kattarp har en ung befolkningsstruktur med många var Kattarps samhälle börjar. Den östra gränsen ter vägens betydelse och barriäreffekt i samhället. barnfamiljer och det upplevs som en trygg miljö. sig också en smula märklig där man kommer in i Boendeförhållandena är goda och arbetslösheten samhället via Hasslarp. Här kunde s.k. tätortsportar, låg. Orten har en tydlig villaprägel och de nyare kanske i kombination med någon hastighets- bostadsområdena har tillkommit under 1960-90 dämpande åtgärd, tydliggöra samhällets gräns mot talen. Dock fi nns det äldre representations- omlandet. arkitektur längs Rallaregatan vid stationen. Området kring Kattarp består av ett fl ackt jordbrukslandskap Ny bebyggelse även om byn ligger inbäddad i grönska. Det fi nns För att motverka en utglesning av samhället föreslås gott om rekreationsmöjligheter i området även om en koncentration av ny bebyggelse till ett centralt grönområden i själva byn till största delen utgörs område i närheten av pågatågsstationen, väster om av gräsmattor och uppvuxna trädgårdar. kyrkan. Ett nytt område skulle också kunna bidra till att knyta ihop de båda olika centrumpunkterna Det fi nns en hel del serviceverksamhet i Kattarp, som fi nns vid stationen respektive vid kyrkan. vilken också kompletteras av utbudet i Hasslarp. I översiktsplanen fi nns ett område för nybebyggelse Orten har en F9 skola, förskola, bibliotek och kyrka redovisat i detta läge som skulle kunna innehålla med församlingshem i kyrkbyn och distrikts- ett 70-tal nya bostäder. sköterska, servicehem och kiosk vid stationen.

24 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 ”I Kattarp, Östraby, och Signestorps byar, vars innebyggare äro till största delen självägande, hava de antagit en högre bildning. Männen utmärka sig

bostäder genom beslutsamhet och välvilja för alla nyttiga inrättningar; hustrurna både genom sin anständiga klädsel järnvägscentrat och sitt passande uppförande. I sagda FÚRBËTTRAKONTAKTENMELLAN kyrkcentrat byar äro fl era, som byggt ganska +ATTARPSTVÍCENTRA prydliga boningshus, inredda som hos ståndspersoner samt möblerade och målade som hos dem. När de besökas av ståndspersoner, anrätta tydliggör byns gränser alléer mot landskapet de måltider med fl era rätter, varpå följer kaffe och ofta punsch. deras

rgående utveckla gröningen och diskussioner äro icke tråkiga; de äro tvä integrera Kattarps måse någorlunda hemma i geografi , histo-

rk byns ria och allmänna lagar.”

stä JM. Falck 1828, Olof S Eriksson, kattarps- boken En sockenkrönika, sidan 44.

Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005 25 26 Ortsanalys för KATTARP Stadsbyggnadskontoret september 2005