Ortsanalys för

Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 1 Ortsanalysen för Gantofta har tagits fram som en del i en internutbildning i ortsanalys på stadsbyggnadskontoret i under 2003-2004.

Ortsanalysen kan beställas genom Stadsbyggnadskontoret, Järnvägsgatan 22 251 89 Helsingborg

2 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 FÖRORD INNEHÅLL

Hur tar vi vara på en orts särprägel? Hur kan man bygga nytt FÖRORD 3 och förnya samtidigt som man bevarar befintliga kvaliteter? Det är många frågor som kan ställas inför förändringar i ett samhälle. Sociala, kulturella och fysiska förutsättningar har INNEHÅLL 3 större betydelse än någonsin. Därför har vi under hösten 2003 provat en ny arbetsmetod som ett utvecklingsarbete vid stads- GEOGRAFI 4 byggnadskontoret i Helsingborg – som innebär systematise- ring av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella HISTORIA 6 situation och förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR 10 Ortsanalysen som nu föreligger beskriver ortens form som ett resultat av en historisk process där såväl övergripande sam- HUVUDSTRUKTURER 12 hällsutveckling som lokala initiativ och drivkrafter har med- verkat till ortens utveckling. Resultatet av detta sammanfattas FUNKTIONER OCH FOLKLIV 14 i ortens starka och svaga sidor samt i exempel på hur ortens kvaliteter kan förbättras och utvecklas. Analysen kan vara en plattform för att diskutera ortens situation och framtids- TRAFIK 16 möjligheter utifrån. STARKA OCH SVAGA SIDOR 18 I arbetet med Gantofta har Widar Narvelo, Britt-Marie Berg- man, Ingvar Holmner och Patrik Faming deltagit. Ett tack till SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER 20 ortsbefolkning och övriga medverkande som på olika sätt har bidragit till framtagandet av ortsanalysen för Gantofta. STÅLFARFAR - ORTENS KÄNDIS 22

GANTOFTA I BILDER 23 Stadsbyggnadskontoret Helsingborg 2004-04-20

Kerstin Nilermark Patrik Faming Planchef Planarkitekt

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 3 GEOGRAFI Fotografi: utdraget

Läge I norr, där området är mycket kuperat avgränsas Slutsatser stad har en folkmängd på ca 119 000 orten av det storslagna naturområdet kring Råå- invånare. Inom kommunen finns 13 samhällen där ån. Huvuddelen av bebyggelsen återfinns inom den • Gantofta har en lantlig karaktär med god tillgäng- Gantofta tillhör de mindre orterna i söder. Orten är södra delen av samhället. lighet till övergripande vägnät och kollektivtrafik. belägen sydost om Helsingborgs centralort, i an- Avståndet till centrala Helsingborg är ca 7 km. slutning till Råådalen och dess storslagna landskap. Trakten kring Gantofta har haft bebyggelse sedan Angränsande orter är Bårslöv i norr, Rydebäck i stenåldern. Den första märkbara utvecklingen och • Gantofta ligger i en mycket naturskön trakt kring väster och Vallåkra i söder. Gantofta tillhörde Vallå- expansionsperioden av Gantofta skedde först efter Råådalen. Orten är delad i två delar vid järnvä- kra kommun ursprungligen men inkorporerades med 1860-talet då orten blev ett stationssamhälle. gen med olika karaktär där den norra delen är Helsingborgs kommun 1971. mycket kuperad. Huvuddelen av bebyggelsen Befolkning återfinns inom den södra delen. Avståndet till centrala Helsingborg från Gantofta Gantofta hade år 2001 1419 invånare vilket är en är ca 7 km och närheten är god till det övergripan- liten minskning med – 2% jämfört med 1995. För- • Gantofta är i huvudsak en boendeort. Utpend- de vägnätet. Motorvägen E6/E20 går omedelbart delningen mellan könen är förhållandevis jämn. lingen är större än inpendlingen. väster om samhället. Gantofta har på nytt blivit ett Medelåldern är 37,4 år. Här kan en trend ses då allt stationssamhälle då pågatågsstation finns. Tågen fler yngre människor återvänder eller söker sig till • Gantofta har haft en något negativ befolknings- avgår ca 1 gång per timme till Helsingborg. Kollek- Gantofta som kan erbjuda en rik boendemiljö nära utveckling under de senaste åren. Medelåldern tivtrafikförsörjning med pågatåg gör att avstånden bra kollektivtrafik och storskaliga naturområden. är idag dock ca 37,4 år vilket speglar att fler yng- inom Öresundsregionen är små. Med tåg tar det 7 re människor har upptäckt boendekvaliteterna i minuter att ta sig in till Knutpunkten i Helsingborg. Förvärvsfrekvensen bland invånarna är högre än i Gantofta. Här kan en positiv befolkningsutveck- Busslinjen 209 trafikerar sträckan Gantofta-Helsing- Helsingborg som helhet. De flesta pendlar till jobb ling ses på sikt. borg. Bussen, om dock bara avgår 7 turer per dag, utanför Gantofta. Bilinnehavet är också högre än utgör endast ett komplement till pågatågstrafiken. genomsnittet i kommunen. Det finns även en möjlighet att ta sig till Råå med taxi för att sedan ta bussen vidare därifrån till Hel- singborg.

Karaktär Gantofta har en lantlig karaktär och omges av jord- bruksmark av högsta klass i väster, söder och ös- ter. Gantofta har mycket tydliga gränser mot det omgivande landskapet. Järnvägen skär igenom sam- hället i öst-västlig riktning och delar orten i två de- lar med mycket olika karaktär.

4 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 UtvälingeUtvälinge

n e g Råån ä KattarpKattarp v HasslarpHasslarp s ÅstorpÅstorp v AllerumAllerum lö DomstenDomsten AllerumAllerum s r HyllingeHyllinge å ÖdåkraÖdåkra HyllingeHyllinge B HittarpHittarp BjuvBjuv P LarödLarödLaröd BjuvBjuv åls F LarödLarödLaröd tor järre psv stad äge sba MörarpMörarp BillesholmBillesholm n cken HelsingborgHelsingborg PåarpPåarp HelsingörHelsingör PåarpPåarp

K v BårslövBårslöv i EkebyEkeby s EkebyEkeby t o GANTOFTAGANTOFTA f t a

v RydebäckRydebäck RydebäckRydebäck VallåkraVallåkra ä

g

e

n TågarpTågarp

Gantoftas läge i regionen

Gantofta skola Idrottsplats

13 62

Gantofta pågatågsstation

Översiktskarta - Gantofta Skala 1:10 000

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 5 HISTORIA

Ortsutveckling medeltid, eventuellt redan från vikingatid är bo- industri, Jie-Keramik, grundades på 40-talet, men Det finns gemensamma drag mellan orterna i pro- skapsuppfödning, bl a oxar och hästar det viktigas- var från början en trävaru- och grossistfirma. Den jektet ortsanalys. Samtliga orter, dvs Gantofta, Vall- te näringsfånget i nordvästra Skåne. Järnframställ- keramiska tillverkningen vid företaget påbörjades åkra, , Ödåkra och Påarp har t ex järnväg. ning från myrmalm kan ha haft stor betydelse un- på 50-talet. Gantofta hade lokalt bageri fram till slu- Hasslarp saknar dock station och regionaltåg. Samt- der förhistorisk tid. Sveriges äldsta järnsmedja på- tet av 1990-talet , Carl Perssons. liga orter har däremot vuxit upp intill den gamla järn- träffades för några år sedan i östra Ramlösa, den vägen och ofta kring en bruksmiljö eller annan verk- daterades till sen bronsålder. På Skånska rekog- Gantofta samhälle speglar i viss utsträckning det samhet (sockerbruk, stenkärlsfabrik, trädgårdsod- nosceringskartan syns bara namnet Nymölla vid moderna samhällets framväxt som bostadsort ut- ling, spritfabrik). Ingen av orterna är heller medel- platsen för dagens Gantofta, dvs vattenkvarnen vars med järnvägen under industrialismen även om det tidsbyar med kyrka, vilket annars är fallet för Hel- rester ännu syns nedströms brofästet där även den inte finns större företag etablerade där. Småhusbe- singborgs kransorter (, Välinge, , gamla vägbron låg. Gantofta ligger i Kvistofta sock- byggelsen och Gantoftas karaktär av villaförort ut- Fleninge). en där även grannorten Vallåkra ingår. I Kvistofta vecklades främst från 1950-talet och framåt. Före Namnet Gantofta anses vara förhistoriskt. Ortnam- socken fanns vid sekelskiftet tre tegelbruk (Rya, kommunsammanläggningen under 1971 ingick Gan- net (under danska tiden ca år 1524 stavas det Kvistofta och Rydebäck). tofta i Vallåkra kommun. Gantoffthe) innehåller plural av toft ´tomt´ och en oklar förled. Under förhistorisk tid, dvs. sten-, brons- I övrigt var sillfisket framträdande i Skåne under och järnålder har byar etablerats i Skåne där det den danska tiden från medeltid fram till 1900-talet. fanns god tillgång på jaktbart vilt och fiske. Råå- Påtagliga förändringar i markanvändningen äger åns dalgång uppvisar en lång bebyggelsehistorisk rum först med enskiftet under 1800-talets början, utveckling där sedan kyrkorna tillkommer i byarna utdikningarna under 1850-talet och framåt samt järn- under medeltiden. Fornlämningar är t ex stendösen vägens tillkomst i Råådalen på 1860-talet. Gantofta (stenkammargrav) söder om Gantofta, sliprännor- hade förr också station som senare revs och åter- na sydost om samhället samt gravhögar från brons- skapades under 1990-talet i samband med regio- eller järnålder i omgivningarna. naltågens etablering.

Markanvändning Helsingborgsområdet hade många byar under me- Markanvändningen i nordvästra Skåne under 1700- deltiden som idag framförallt märks genom de kvar- talet var cirka 50 % trädlös betesmark, 40 % slåt- stående kyrkorna (Kvistofta, Raus, Välluv m fl). teräng för vinterfoder samt endast 10 % åkermark. Gantofta samhälle är ett undantag från detta sam- Ett historiskt känt par, Stålfarfar med fru Nuvarande markanvändning inom kommunen är manhang, orten har vuxit fram efter att järnvägen 75 % åkermark, 15 % tätort samt 10 % gräsmark, etablerades. Stenkärlsfabriker som grundades på betesmark och våtmark samt skog. Således är det förekomsten av lokal, eldfast lera, uppkom också lien och mulen som dominerar i landskapet under vid denna tid i Vallåkra och Raus men inte i det de tusen åren mellan cirka 800-1800 e Kr. Från mellanliggande Gantofta. Gantoftas dominerande

6 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 Gantofta Dösen Gammal vägbro Sliprännor

Skånska rekkartan 1815 Ekonomiska kartan 1912

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 7 Kommunal planläggning I huvudsak är upprättade planer i Gantofta genom- Före 1950-talet begränsades kommunal planlägg- förda. Delar av verksamhetsområdena närmast ning till enstaka avstyckningsplaner, utomplansbe- järnvägen mot nordväst har i viss mån stagnerat stämmelser och strandskyddsförordnanden längs och är i behov av förändring eventuellt genom plan- Råå-ån. Först under 1950-talet upprättades bygg- läggning (se bild). Under mitten av 1990-talet av- nadsplaner och då för området kring järnvägssta- vecklades vägföreningen genom planläggning ef- tionen och söderut längs Kvistoftavägen. I första tersom stadsbidrag inte längre utgick för vägunder- hand planerades för centrala funktioner och verk- håll. samheter kring stationen, ett antal villakvarter längs Kvistoftavägen och skola. Stadsplan för Örby vattentäkt upprättades av Hel- singborgs stad 1961. Behov av ett yttre skyddsom- Under 1960-talet fram till kommunsammanläggning- råde har tillkommit med avgränsning enligt beslut i en 1971 skedde en omfattande bostadsutbyggnad. länsstyrelsen senast 1996. Yttre skyddsgränsen vid Planerna omfattade utöver bostäder även verksam- Gantofta sammanfaller med tidigare gränsen mel- hetsområden mot nordväst längs Råå-ån och ut- lan Helsingborgs stad och Vallåkra kommun. vidgning av järnvägsområdet mot sydost. Även skol- området utvidgades. År 1964 bildades en vägför- Slutsatser ening för de byggnadsplanelagda delarna av Gan- tofta. Därmed kunde föreningen söka statliga bi- • Gantofta har vissa särdrag som kan användas som drag för väghållning. Från mitten av 1960-talet och led i stärkande av identiteten. Namnet Gantofta framåt tillämpades trafiktekniskt sett utifrånmatning anses vara förhistoriskt. Förekomsten av sten- för ny bostadsbebyggelse. kammargrav från stenåldern och sliprännor är unika inslag. Planläggning i Gantofta fortsatte efter kommunsam- manläggningen 1971 genom upprättande av en dis- • Råådalen har varit viktig för fiske och jakt redan positionsplan för orten och ett mindre antal stads- från förhistorisk tid. planer. En avmattning inträdde i början av 1980- talet. Utbyggnad skedde mot sydväst med villor, • Viss sanering av verksamhetsområdet längs järn- grupper av flerfamiljshus i två våningar samt barn- vägen i nordväst. I vissa delar kan ändring till omsorg, ett odlingsområde samt idrotts- och park- bostäder eller naturområde bli aktuellt. områden. Från 1989 tillämpades kommuntäckande översiktsplanering där en långsiktig utveckling för • Framtida utbyggnad mot väster försvåras på grund Gantofta ingick. av behov av skydd för Örby vattentäkt.

8 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 n e g Råån ä v s v lö s r å B Påls F tor järre psv stads äge ba n cken J ä r K n v v i ä s g V t o ä

f

t g a

v

ä E

g

6 e

n

L a n d Gantofta s k skola r o Idrottsplats n a v ä g e 13 n 62 Stadsplan för Örby vattentäkt fastställd 1961 03 11 Yttre skyddsområde för Örby Gällande yttre skyddsområde Byggnadsplaner upprättade fram till 1960 vatten täkt enligt Länsstyrelsens för vattentäkten enligt Länsstyr- Byggnadsplaner och stadsplaner upprättade fram till 1971 beslut 1996 10 17 elsen beslut, 1996 10 17 Stadsplaner, detaljplaner upprättade efter 1971 Kommunala planer i Gantofta Örby vattentäktsområde

Verksamhetsområde Tidig bostadsbebyggelse Bebyggelse från senare tid

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 9 LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR

Landskap tionsytor. Som ort i en fullåkersbygd har Gantofta över vägbron vilket utgör en trafikfara som behö- Gantofta är beläget i västra Skånes fullåkersbygd, ändå tillgång till ett synnerligen värdefullt grönom- ver åtgärdas. Gantofta uppfyller sammanfattnings- delvis i Råå-åns dalgång i den södra sluttningszo- råde, Råå-åns dalgång och inom 200 meter når de vis med god marginal de krav som brukar anges nen. Den markanta dalgången bryter mot ett i öv- flesta en mindre när- eller lokalpark. Vid beräkning nationellt för grönområdens kvalité och kvantitet i rigt flackt landskap med vida utblickar. Bristen på av grönareal inom 1 km från geografiska centrum i bebyggd miljö. Promenader, jogging, sportfiske och högre vegetation är påtaglig utom i dalgången som tätorten blir resultatet följande. I det bebyggda om- naturupplevelser är de viktigaste friluftsaktiviteter- kantas av ädellövskog och betesmarker. Dalgång- rådet kan särskilt nämnas några ytor av betydelse na i Råå-åns dalgång. en har höga natur- och kulturvärden samt rekreati- för boendekvalitén, den ena, nr 4, har en varierad va värden och värdena är av riksintresse för natur- topografi och struktur, en lite mer spännande yta Strax väster om orten finns Helsingborgs viktiga och kulturmiljövården enligt miljöbalken. Dessutom med areal av drygt 1,6 ha. Den största grönytan, dricksvattentäkt (nr 6), Örbyfältet och delar av detta är vissa delar av dalgången anmälda att ingå i EU:s (nr 5), inom bebyggelsen, ligger söder om skolan har varit föremål för grustäkt. En av dessa före nätverk Natura 2000. I Råå-ån finns stadens sport- och är på drygt 4,8 ha. Den består främst av klipp- detta täkter har återställts som grönområde och en fiske efter havsöring, gädda m m. Dalgången är ta gräsytor och några kullar och är viktig för sko- skärning har sparats för att visa de istida grusav- lättillgänglig från Gantofta västerut strax norr om lans behov för idrott och som större lekområde för lagringar som Örbyfältet utgör. ån in mot Råå men är mer svårtillgänglig österut på boende barn i kvarteren. Eventuell utbyggnad av grund av topografi, järnväg, stängsel etc. Topogra- skolan på grönområdet stärker behoven av att skyd- Gantoftas utvecklingsmöjligheter begränsas av riks- fin har utformats framförallt under istiden och i sam- da resterande delar. Den f d grustäkten (nr 3) strax intresset Råå-åns dalgång samt järnväg i norr, den band med landisens avsmältningsförlopp.Söder om nordväst om bebyggelsen är på 5,7 ha och har busk- kommunala vattentäkten i väster och högklassig Gantofta finns i huvudsak åkermark men det finns vegetation och kuperad terräng. Ytan med plante- åkermark i söder (10+ = allra högsta klassen). också en f d lertäkt som nu är en vattenfylld damm rad skog (nr 2) och betesmark mellan landsvägen med planteringar runt om. Här finns även en rik, och järnvägen nordväst om samhället, är på cirka Slutsatser marin, fossil fauna och platsen är väldokumenterad 10 ha. Grönområdet i Råådalen är på cirka 20 ha på geologen i Lund. Avlagringarna tillhör övergången sammanlagt (avser området dels väster om väg- • Gantofta har god tillgång till unika natur- och kul- trias-jura, dvs cirka 190 miljoner år gamla havsse- bron, nr 1a, dels öster om denna, nr 1b). Dalgång- turvärden. Dessa värden kan utvecklas mer för diment. en fortsätter emellertid i både västlig och östlig rikt- turism vilket i sin tur kan alstra mer närservice. ning. Till detta finns några mindre ytor inom det be- Grönstruktur byggda området. Det blir totalt cirka 45 ha som är • God tillgänglighet till rekreation kring Råå-ån. En grundläggande faktor för rekreation och friluftsliv tillgängligt för allmänheten fördelat på 1419 invå- Riksintresset och natur- och kulturvärdena kring är tillgången på allemansrättsligt tillgänglig mark nare (2001), eller således drygt 300 kvm per capi- Råå-ån påverkar möjligheten till utveckling av per invånare, för Gantofta har denna beräknats till ta. Östra delen av Gantofta har sämre tillgång till orten. drygt 300 kvm/c. Som generella riktlinjer brukar närliggande och lättillgängliga grönytor än den väs- anges en rekommenderad grönyta på 200 kvm/c tra. Järnvägen utgör i den östra delen av samhället • Järnvägen och ån ger barriäreffekt, vilket bl a och avstånd till närmaste park/naturområde till max en barriär. För att kunna promenera i Råådalen ut- skapar behov av separat gångväg över ån till 200 m och inom 1 km bör det finnas större rekrea- ifrån bostadsområde och skola, krävs att man går Råådalens grönområde.

10 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 Rååns dalgång 1a 2

3 Rååns dalgång 1b 4

Gantofta

5

Promenadstigar Barriär/jv Grönytor el Stråk

Karta - Landskap Koskräck?

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 11 HUVUDSTRUKTURER Fotografi: utdraget

Från bondby till stationssamhälle gen återfinns ett befintligt industriområde. Områ- mot Råå-åns dalgång och ut mot det angränsande Gantofta och Vallåkra har många likheter när det det karaktäriseras av upplösta rum där bebyggel- jordbrukslandskapet. Landmärkena är få i Gantof- gäller utvecklingen av de båda orterna. Båda byar- sen är mycket brokig och där huvuddelen är i mycket ta och utgörs främst av naturen kring Råådalen. na enskiftades tidigt och utgjorde under denna tid dåligt skick. Skalan på bebyggelsen är skiftande där endast små samhällsbildningar. Det finns fortfarande byggnader i flera plan i plåt samsas med mer låg Slutsatser minnen och spår kvar av traditionen att tillverka sten- baracklig bebyggelse. Området utgör ingen repre- kärl och tegel i anslutning till Råå-åns dalgång. I sentativ skyltbebyggelse för Gantofta från järnvä- • Järnvägen har varit en viktig drivkraft i Gantof- Gantofta finns fortfarande den utskiftade gården gen utan är i stort behov av förädling. Området ex- tas utveckling. Järnvägen har idag en viss barri- Carlsro kvar. Tillsammans med två gårdar söder poneras också mycket tydligt från ravinen ovanför äreffekt i samhället. Den nya pågatågsstationen om byn markerar de samhällets ursprung som f d järnvägen i söder. Ytterligare ett verksamhetsom- har dålig koppling till Gantoftas centrala delar. bondby. råde finns öster om N Kvistoftavägen. • Gantofta har präglats av läget vid Råå-åns kupe- Vid anläggandet av järnvägen mellan Billesholm och Bebyggelsen söder om järnvägen är mer homogen rade terräng. Orten består av två tydliga delar Helsingborg på 1860-talet kom orterna att utveck- där flera enhetliga områden kan pekas ut. Inom där huvuddelen av bostadsbebyggelsen återfinns las till stationssamhällen. dessa områden är skalan, material- och färgval på inom den södra delen. bebyggelsen homogen. Flera rumsbildningar finns Gantoftas äldsta bebyggelse finns i anslutning till mellan de olika bebyggelseenklaverna. Inom denna • Servicen är samlad inom de centrala delarna av järnvägsspåren. Dessa utgörs huvudsakligen av del av samhället återfinns också servicefunktioner- orten. enfamiljshus i tegel. Idag präglas Gantofta av den na inom Gantofta samhälle. Skolområdet utgör ett småhusbebyggelse som i huvudsak byggdes upp mycket markant och tydligt inslag i Gantofta och • Få landmärken finns. under 1950- och 1960-talen. Huvuddelen av denna bildar tillsammans med butiken ett tydligt centrum- bebyggelse är främst lokaliserad söder om järnvä- stråk som går i öst-västlig riktning genom samhäl- • Från Gantofta finns storslagna och vackra utblick- gen ovanför ravinen mot Råå-åns dalgång. let. Ett stort sammanhängande grönområde finns ar mot Råådalen. vid skolområdet. Grönområdet är nedbrutet i flera Bebyggelsetruktur mindre idrottsområden där landskapsmodulering Bebyggelsen är väl samlad inom samhället där skar- ytterligare förstärker rumsligheterna vid platsen. pa och tydliga gränser finns mellan bebyggelse och landskap. Gantofta kan delas upp i två mycket tyd- Den nya pågatågstationen ligger i samhällets utkant liga delar där den mindre delen i norr utgör ett mind- med dålig koppling till kommersiell service och be- re bebyggelseområde i huvudsak kopplat till järn- byggelse. Järnvägen utgör en barriär mellan den vägen och väganslutningen norrifrån Bårslövsvä- norra och södra delen. gen. Råå-ån utgör gränsen mot norr förutom för ett par fristående gårdar och ett nerlagt trädgårdsmäs- Gantoftas läge vid den vackra Råådalen gör att fle- teri som utgör en entrépunkt norrifrån. Vid järnvä- ra dramatiska och vackra utblickar finns, både in

12 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 Fin byväg

Trasig industrigata

Barriär Område Utblick Stråk Knutpunkt

Järnvägens barriäreffekt

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 13 TRAFIK Fotografi: utdraget

Huvudstruktur Vid Gantofta finns en pågatågsstation med perrong Slutsatser Genom Gantofta passerar en äldre väg mellan Bårs- söder om järnvägsspåret och mötesspår längs en löv och Kvistofta och en mellan Gantofta och Fjäre- sträcka av 700 meter. Linjen trafikeras av pågatåg • Skall utbyggnad ske norr om Råå-ån bör påga- stad. Båda vägarna är från 1700-talet eller äldre. med 14 avgångar varje vardagsdygn och 9 avgång- tågsstationen utformas med dubbelperrong. Tidigare har funnits en väg västerut över Örbyfäl- ar lördag/söndag i varje riktning. Buss 209 går mel- tet mot Landskronavägen. Den ersattes med Pål- lan Vallåkra och Helsingborg genom Gantofta med • En utbyggnad av Gantofta enligt angiven om- storpsvägen som anlades under 1800-talet i sam- 7 avgångar varje vardagsdygn. Vissa avgångar tar fattning kräver ingen ytterligare bilvägförbindel- band med att järnvägen byggdes ut. Längs kustlin- vägen över Fjärestad. Nattbuss 290 mot Helsing- se över järnvägen och Råå-ån. jen väster om Gantofta ligger Landskronavägen. borg går natten mot lördag med en avgång i varje 1966 byggdes motorväg E6 mellan Helsingborg och riktning. Härutöver finns efterfrågestyrd taxi mel- Lund/Malmö parallellt med Landskronavägen. Till- lan Gantofta och Råå för vidarebefordran med buss • Olägenheter från utifrånmatning av bostadsom- farter till väg E6 finns 6 km norrut vid Görarp och till Helsingborg. rådena bör begränsas. 5 km mot sydväst vid Rydebäck. Järnvägen mellan Helsingborg och Billeberga tillkom 1865. Den anla- Gång- och cykeltrafik • Utbyggnad centralt i Gantofta och norr om Råå- des längs Råå-åns dalgång för att undvika större Längs södra sidan av Pålstorpsvägen finns en dub- åns dalgång kräver förbättrade gång- och cy- nivåskillnader. Station anlades vid Gantofta redan belriktad gång- och cykelväg från Råå till korsning- kelförbindelser över Råå-ån och över järnvä- från början. Kvistoftavägens korsning med järnvä- en med Gantoftavägen i väster. Längs de stora ge- gen. En äldre bro nordväst om befintlig vägbro gen är utförd som plankorsning och utgör enda kors- nomfartsvägarna genom Gantofta sker gång- och kan återutnyttjas. ningen med järnvägen i Gantofta. cykeltrafik i blandtrafik. Från Kvistoftavägen går Trafikstudie krävs. kortare gång och cykelvägar in till bostadsområde- Biltrafik na både genom blandtrafik och som separata sys- Den tidiga utbyggnaden av Gantofta innebar anläg- tem. Längs Råå-åns stränder finns sammanhäng- gandet av ett vägnät kring stationsområdet. Läget i ande promenadstigar mot Råå och Vallåkra. Hel- dalgången innebar stora nivåskillnader. Gatunätet singborgs cykelplan anger att en dubbelriktad gång- utformades med genomgående trafik och med ma- och cykelväg på sikt kommer att anläggas längs targator kopplade till de större infartsvägarna. Vid Bårslövsvägen norrut från Gantofta mot Bårslöv den fortsatta utbyggnaden av Gantofta villasamhälle, och Påarp. En dubbelriktad gång- och cykelväg från 1960-talet och framåt, präglades gatunätet kommer på sikt att anläggas längs Kvistoftavägens påtagligt av ett trafiksystem med utifrånmatning. västra sida genom Gantofta.

Kollektivtrafik Genom Gantofta, längs Råå-åns södra strand, sträcker sig Råå-banan, en enkelspårig järnvägs- linje mellan Helsingborg och Kävlinge mot Lund.

14 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 VägVäg 13621362 BårslövsvägenBårslövsvägen (850)(850)(850)

VVää VVää PPåå äägg11 FFjjjää äägg11 åålllsstttoo 11336699 jjjäärrreess 11336677 tttoorrrppss 99 sstttaaddss ssvväägg ssvväägg ääggeenn ggeenn (((11 nn 11990000 (((4400 00))) 0000)))

Järnvägskorsningen - vy mot söder

KK VV KKvvv VVäää vvviiisss ääägg sssttt 111 tttoofff 111333 ffftttaaa 666222 (((1( aaavvv 222 (((111000 ääägg 000555 ggeee 555000 eeenn AllmännaAllmänna vägarvägar 000))) GC-vägar (000)(000)(000) Fordon/årsmedeldygnFordon/årsmedeldygn (000)(000)(000) Fordon/årsmedeldygnFordon/årsmedeldygn Promenadstig

LLL LLL LLL MotMot i i i MotMot i i i i i i nnn nnn nnn

j j j j j j j j j eee BårslövBårslöv eee BårslövBårslöv eee BårslövBårslöv

222 222 222

999 999 999

000 000 000 Ganfoftavägen - gräns mot väster LL LLiii LLiiinnjjjee iiinnjjjee ee 220099 2200 MotMot 99 MotMot RååRåå Fjärestad/Fjärestad/ VallåkraVallåkra

LL iiinn jjjee 2200 0099 PågatågsstationPågatågsstation 99,,, 2299 MotMot 9900 BusshållplatsBusshållplats VallåkraVallåkra Pågatågsstation Kvistoftavägen - vy mot norr

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 15 FUNKTIONER OCH FOLKLIV

Gantofta har ett markerat centrum/-servicestråk livs, After print service, BR screen, Carlströms Bil forskning. I Gantofta finns även ett storband - Jöns- från affären, postlokalen vid Kvistoftavägen upp till och Stenbergs Lack & Interiör. Det mest kända sons Brass som gästspelat i skilda sammanhang. området kring Gantofta skola vid Östra Lärarevä- företaget i Gantofta är Jie keramik som startades Från konserter i Ottarps kyrka till arrangemang i gen. Servicefunktionerna ligger centralt placerade redan år 1942. I produktionen har bl a ingått ”Skå- Tyskland. i samhället. netösen” som har sålts över hela världen. Idag är Jie-Keramik en av Skandinaviens största tillverka- Det finns få mötesplatser för yngre människor i Pågatågsstationen ligger i ortens norra del med då- re av keramiktomtar och trollfigurer. Gantofta. Vid genomförda intervjuer har ett flertal lig koppling till service- och centrumfunktioner. Här invånare efterlyst mer kvällsaktiviteter och samlings- borde kopplingen till affärs-/och skolområdet för- Service platser på orten. stärkas och trafiksäkerhetsåtgärder på Kvistofta- I Gantofta finns livsmedelsbutik med postservice, vägen genomföras. Järnvägen och bron över Råå- bageri, pizzeria. Skolor och fritidshem är lokalise- Slutsatser ån (Bårslövsvägen) kan upplevas som barriärer. rade kring Gantofta skolområde. Låg-, mellan- och Tillgängligheten till Gantoftas centrala delar är god högstadieskola. Skolan, som har ca 275 elever, lig- • Gantofta är ett villasamhälle med ett flertal ar- med bil och buss. Området kring affären är idag ger på väl tilltaget avstånd från trafikfarliga tillfarts- betsplatser. Orten är funktionsuppdelad. dåligt utnyttjat där områden finns som lämpar sig vägar. Under 5 år fram till år 2000 rönte skolan för förtätning. uppmärksamhet och utmärkelser som en av Sveri- • Pågatågsstationens koppling till service- och cen- ges mest föredömliga miljöskolor. Idag är skolan trumfunktioner borde förbättras. Bostäder uppmärksammad för den musikmetod som kallas Bostadsområdena i Gantofta är i huvudsak lokali- Musse Combo vilket innebär att elever tillsammans • Skolområdet är skyddat från trafik. serade söder om järnvägen och består till övervä- lär sig från nollpunkten att spela och läsa noter. gande del av villabebyggelse från 1950- och 1960- • Mycket fina rekreationsområden för cykling, pro- talet och framåt. Flera delområden är homogena Fritid-rekreation menader och fiske m m. till sin karaktär. Detta gäller framförallt bebyggel- Gantofta har nära till fantastiska rekreationsområ- sen kring det gamla stationsområdet. den kring Råådalen där gång- och cykelstig finns • Gantofta har ett aktivt byalag. mellan Gantofta – Raus och Råå. Råå-ån kan även Verksamheter nyttjas för fritidsfiske. Ett stort sport-/idrottsområ- I Gantofta finns ett verksamhetsområde omedel- de finns i anslutning till Gantofta skola. Föreningsli- bart norr om järnvägen. Miljön känns bitvis ”tra- vet på orten utgörs bl a av Kvistofta scoutkår, fot- sig” med överdimensionerade gatubredder och en bollslaget Gantofta IF och gymnastikföreningen GF mycket brokig bebyggelsekaraktär. Området är i Hoppet. behov av förädling. Här borde också gränsdrag- ningen mot naturområdet kring Råå-ån i norr stu- Byalaget är mycket aktivt. Man anordnar bl a olika deras. Verksamheter finns även nordost om Bårs- kurser, midsommarfester m m. De attraktivaste lövsvägen. Företagen i Gantofta utgörs av Möllans kurserna är datautbildning för seniorer och släkt-

16 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 Råån n e g ä v s v lö rs P å åls B F tor järre psv stad äge sba n cken

K

v

i s

t o

f t a

v

ä

g

e

n

Gantofta skola Idrottsplats

13 Bostäder 62 Verksamheter Kommersiell service Skola/ förskola Idrott/kultur Pågatågsstation

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 17 STARKA OCH SVAGA SIDOR

Gantoftas starka sidor

• Gantofta är en liten ort belägen i ett naturskönt område vid Råådalen med storskaliga utblickar.

• Orten har kollektivtrafikförbindelse med påga- tåg och buss vilket gör det lätt att nå närliggande orter och städer inom Öresundsregionen.

• Bra cykelvägar finns.

• Gantofta är en gammal ort med synliga spår från förhistorisk tid.

• Service finns i form av livsmedelsbutik med post- service, bageri samt Gantofta skola innehållan- de förskola, låg-, mellan- och högstadieskola. Skolan har miljöprofil.

• Bebyggelsen är sammanhållen inom flera delom- råden.

• Råå-åns dalgång är en mycket stor tillgång från rekreationssynpunkt och Råå-ån utgör historiskt och i nutid en viktig resurs för jakt och fiske. Vandringsstråk, naturupplevelser, motion och lek.

• Intressanta historiska inslag som stenkammar- grav och sliprännor och en f d vattenkvarn m m är historiska värden som kan utvecklas för att stärka identiteten.

18 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 Gantoftas svaga sidor

• Befolkningsmängden har minskat under den se- dena är introverta till sin karaktär. Detta innebär naste femårsperioden. Gantofta har emellertid också mycket onödigt trafikarbete i samhällets en låg medelålder vilket på sikt kan bidra till en centrala delar. befolkningsökning.

• Begränsad turtäthet och pågatågsstationens läge i utkanten av samhället gör att pågatågstrafiken bör utvecklas för att på sikt utgöra ett konkur- renskraftigt alternativ till bilen.

• Järnvägens barriäreffekt är påtaglig vilket gör samhället delat. Pågatågsstationen har dålig koppling till övriga samhället.

• Samlings-/mötesplatser saknas.

• Serviceutbudet är begränsat och bör utvecklas.

• Gantofta ligger inom en större vattentäkt, är om- given av odlingsmark av högsta klass samt vär- defulla naturområden kring Råådalen. Detta gör att expansionsmöjligheterna för orten är begrän- sade utan att göra ingrepp i värdefulla markom- råden.

• Befintligt verksamhetsområde är i stort behov av förädling. Idag utgör området dålig reklam för orten från järnvägens skyltläge.

• Stora delar av Gantofta är trafikplanerat enligt principen för utifrånmatning vilket gör att områ-

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 19 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER

Gantoftas karaktär kar möjligheten att utveckla orten västerut och gör Översiktsplanen Omgivningarna kring Gantofta domineras av det att en lokalisering av nya bostäder här är mindre Ett område söder om befintlig yttre gräns finns re- storslagna naturlandskapet kring Råådalen som lämplig. dovisat i Helsingborgs översiktsplan ÖP 2002 som möjliggör fina utblickar och nära tillgång till hög- ett centrumnära läge där ett 40-tal nya bostäder kvalitativa rekreationsområden. Ny bebyggelse kan inrymmas. Området ligger långt ifrån pågatågs- Mindre enklaver med kompletteringsbebyggelse bör stationen. I översiktsplanen finns ytterligare två ut- Den gamla delen av Gantofta vid järnvägen har kunna uppföras på ett par ställen i samhällets syd- byggnadsområden redovisade, i väster vid vatten- karaktär av stationssamhälle. Detta har ytterligare västra del. Avgränsningen mot befintligt centralt täktsområdet (50 Lgh) och i söder (30 Lgh). Dessa förstärkts i och med pågatågsstationens tillkomst. grönområde måste studeras. lägen bedöms som mindre lämpliga med tanke på Järnvägen delar orten i två tydliga delar. Huvudde- vattentäktsområdet och landskapsbilden. len av bebyggelsen ligger inom den södra delen. Vidare föreslås ett område vid järnvägen. Här skulle Här återfinns, i huvudsak, friliggande bebyggelse befintlig bebyggelse längs Pålstorpsvägen kunna Gamla centrumområdet som har uppförts under samma tidsepok. kompletteras med nya bostäder. Skyddsavstånd i I anslutning till pågatågsstationen finns en del över- förhållande till järnvägen och verksamhetsområdet blivna ytor som, tillsammans med de östra delarna Gantoftas yttre gränser mot omgivande naturmark måste utredas. inom befintligt verksamhetsområde, lämpar sig för och odlingslandskap är mycket tydliga och distinkta viss förädling. Här skulle viss kompletteringsbebyg- vilket ger samhället en introvert karaktär. Vid affären finns lediga ytor som skulle kunna nytt- gelse kunna tillskapas i nära anslutning till påga- jas för viss förtätning och lokalisering av komplet- tågsstationen. Idag är Gantofta i huvudsak en pendlingsort med teringsbebyggelse. Detta område lämpar sig för god tillgänglighet till vägnät och kollektivtrafik. Lo- seniorbostäder nära service och kollektivtrafik. Som Rekreation, besöksnäring kala förflyttningar görs för handel-, service-, eller äldre är det svårt att idag bo kvar på orten som En ny gångbro kan anläggas där de gamla vägbro- fritidsaktiviteter. domineras av friliggande villabebyggelse med rela- fästena finns, väster om befintlig vägbro. Det eli- tivt stora tomter. Funktionerna runt centrum och minerar en del barriäreffekter och trafikfaror. Lo- Utvecklingsmöjligheter affären bör studeras vidare. Här kan det vara lämp- kalparkerna kan göras mer attraktiva med vissa För att förhindra en fortsatt befolkningsminskning i ligt att gå upp lite i höjd i förhållande till intilliggande åtgärder, nyplantering av träd och buskar, införan- Gantofta bör en utbyggnad av bostäder ske på or- bebyggelse för att markera centrum. de av vattenytor. ten. Gantofta har en mycket tydlig yttre gräns mot omgivande landskap som känns svår att omotiverat Växthustomten Rumsindelning av den stora ytan vid skolan kan bryta. Lokalisering av ny bebyggelse bör i första Den gamla växthustomten i norra delen av Gantof- göras, men med bibehållande av ytor för idrott, sikt hand ske inom befintliga gränser och i första hand ta är lämplig att bebygga med bostäder då marken etc. Gantoftas historiska, naturmässiga och geolo- planeras in som kompletteringsbebyggelse. Stor redan är delvis ianspråktagen. Området ligger cen- giska särdrag med stenkammargrav, sliprännor, fossil hänsyn bör tas till den lokala bebyggelsetraditionen tralt i förhållande till pågatågsstationen. Gränsen mot och Råå-åns dalgång kan utvecklas. bl a när det gäller bebyggelseskala och materialval. Råå-ån och naturreservatet måste studeras. Vattentäktsområdet i samhällets västra delar påver-

20 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 Övrigt Centrumstråket - allaktivitetshus Området mellan affärsområdet och skolan, som utgör ett markerat stråk, bör utvecklas mer genom VäxthustomtenVäxthustomten fysiska åtgärder. Här kan planteringar, beläggnings- material och ny bebyggelse bidra till att området hålls ihop på ett bättre sätt.

Byalaget har drivit frågan om ett allaktivitetshus som VerksamhetsområdetVerksamhetsområdet NyNy gångbrogångbro skulle bidra till att Gantofta fick en samlingsplats för gammal som ung. Ett allaktivitetshus skulle lämp- ligen placeras i närheten av skolområdet, alterna- GamlaGamla tivt vid affären. VidVid järnvägenjärnvägen GamlaGamla centrumområdetcentrumområdet Förädling av verksamhetsområdet En förädling och allmän upprustning av det befintli- ga verksamhetsområdet norr om järnvägen skulle gagna hela Gantofta. Idag utgör området ingen re- PågatågsstationenPågatågsstationen presentativ skyltbebyggelse från järnvägen. Grän- serna mot det angränsande naturområdet kring Råå- ån bör utredas. Här borde en del av området kunna UtvecklatUtvecklat omvandlas till verksamhet i kombination med bo- rekreationsstråkrekreationsstråk städer.

Trafiksäkerhetsåtgärder Åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten och tra- CentrumstråketCentrumstråket fikmiljön på Kvistoftavägen föreslås. Här skulle en separerad gång- och cykelväg prioriteras. Även kopplingen över vägen från centrum och till skol- RestytorRestytor området bör förbättras.

Pågatågsstationen Området kring pågatågsstationen bör göras mer ÖPÖP 20022002 lättillgänglig. Kopplingen mot Gantoftas centrala delar borde utvecklas mer med tydligare stråk.

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 21 Stålfarfar – Gantoftas kändis sin färd genom Sverige drog han mycket folk och Det sägs att Gustaf och Maria sent i livet flyttade uppmärksamhet, långt mer än tävlingscyklisterna. in på ett ålderdomshem, men redan efter en kort tid ”Stålfarfar” är ett vanligt uttryck som användes för flyttade dom tillbaka till sitt hus i Gantofta. Dom att beskriva spänstiga äldre män. En stålfarfar är När Gustaf kom hem till Helsingborg firades han tyckte att livet på hemmet var enahanda och i stort kanske också något som många äldre män önskar rejält och hyllades av kommunfullmäktige och en sett bara gick ut på att äta…… sig vara. storpublik som fyllde hela Stortorget. Gustaf ”Stålfarfar” Håkansson blev över 100 år Den riktiga stålfarfar hette Gustaf Håkansson och Stålfarfar hade en stark gudstro vilket ledde till att gammal. Han var aktiv in i det sista. Som gammal- bodde i Gantofta. Namnet fick Gustaf redan år 1948 han besökte Israel. Resan dit gjorde han naturligt- pensionär besökte han ofta pensionärshem där han efter en cykeltur till Haparanda. Under färden stan- vis på sin tvåhjuling. sjöng, berättade anekdoter och förkunnade sin tro. nade han till i Hälsingland vid Kesodalen där han träffade en man från Stockholm som var utrustad med ett rejält skägg. Mannen kallades för stålfar- far. Gustaf blev emellertid förväxlad med denna person och blev med tiden känd som ”stålfarfar”.

Gustaf ”Stålfarfar” Håkansson föddes i Helsing- borg år 1885. Sin fru Maria träffade Gustaf i unga år och paret fick 10 barn varav 8 nådde vuxen ål- der. I Gantofta sysslade Gustaf med åkeriverksam- het och Maria bedrev en caférörelse.

1951 skulle Sverigeloppet på cykel köras från Hapa- randa i norr till Ystad i söder. Gustaf, då 66 år, be- gav sig dit, på cykel naturligtvis, för att anmäla sitt deltagande. Arrangörerna tyckte emellertid att Gus- taf var för gammal att delta. Han beslöt då att delta i tävlingen utom tävlan och tillverkade sin egen num- merlapp med startnumret ”0”.

Gustaf genomförde Sverigeloppet och kom i mål i Ystad ett dygn före alla andra deltagare.

Det var under nämnda cykellopp som Gustaf blev kändis i hela Sverige under namnet Stålfarfar. På

22 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 Tjuvamossen Välluv Frillestad Östergård E4E4

VVäägg gg 110099 BårslövBårslöv

nnn eee ggg äää vvv sss vvv ööö llölöö sss rrr ååå BB Ljungberga PP PPåålllss FjärestadFjärestad lllsstttoorr rrppssvv vväägg eenn FF FFjjjäärreess EEE sstttaa tttaaddssvvää Eke 666 vväägg 666 ggeenn ,,, EEE GantoftaGantofta Kövlebäck Gammelgård 222 Örby 000 Fjärestad gård Örby ängar Gantofta boställe Fjärestadtorp

Rya gård Rya Fastmårupsdösen L Katslösa Husmarken

Prästens grottor RydebäckRydebäck Borgens naturreservat RydebäckRydebäck KvistoftaKvistofta

VallåkraVallåkra Trehögarna Örby Så Orienteringskarta

Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 23 REFERENSER

Litteratur Översiktsplan för Helsingborgs stad 2002, Stads- byggnadskontoret.

Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kom- mun 1991, Helsingborgs museum.

Landskap i focus -utvärdering av metoder för landskapsanalys, B Scibbye, Y Pålstam.

Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1991, Stadsbyggnadskontoret.

Statistik från Helsingborg, Kommunstyrelsens för- valtning.

Övrigt Uppgifter och information från hemsidan Gantofta. nu.

Lars Långberg - Gantoftas byalag.

Intervjuer genomförda med ortsbefolkningen i juni 2003.

24 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004 Gantofta i bilder..

26 Ortsanalys för GANTOFTA Stadsbyggnadskontoret 20 april 2004