DOCSLIB.ORG

Olof I Hästeviks Ättlingar

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Olof I Hästeviks Ättlingar GLIMTEN har här nöjet att presentera en stor släktutredning med ca 2500 ättlingar till ”Olof i Hästevik”. De flesta med anknytning till Göteborgstrakten. Utredningen baseras i huvudsak på forskning som Margareta Eriksson i Göteborg har utfört. Den kopierades och efter hennes tillstånd att få publicera densamma blev den inmatad av mig, Bertil Magnusson, Partille, i min dator. Där har den kopplats samman med eget och annat insamlat material. Det senare är svårt att specificera och jag vill därför tacka dem som här onämnda bidragit till resultatet. Samtidigt ber jag dem förlåta mitt slarv att inte notera bidragsgivarna. Bertil Magnusson Tabell 1 i Hästevik, Olof. Levde på 1500-talet i Hästevik, Torslanda, Göteborg (O). Om denna släkts äldste kände stamfader, vilkens efternamn icke är bekant, föreligger inga dokumentariska uppgifter, ej heller om hustrun. Gift Barn: Olufsson, Hans. Levde trol på Öckerö (O). Levde med hustrun 1669 (enl mtl.). Se tabell 2, s 1. Ollesdotter, Ingeborg. Död före skifte 1647-01-25 i Tumlehed St, Torslanda, Göteborg (O). Se tabell 592, s 187. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1, s 1) Olufsson, Hans. Bonde. Levde trol på Öckerö (O). Nämnes som ägare av Hästeviks gård i ett pergamentsbrev 1614 då han var "eneste" brodern enl. Västra Hisings dbk 19 apr 1677. Levde med hustrun 1669 (enl mtl.). Gift Barn: Hansson, Oluf. Levde 1665-10-02 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O) (dbk). Se tabell 3, s 1. Hansdotter, Karin. Levde i Kärr, Torslanda (O). Hansdotter, Börta. Levde i Grötö, Öckerö (O). Hansdotter, Marit. Levde i Heden, Torslanda (O). Hansdotter, Sigri. Levde i Tumlehed L.,Torslanda (O). Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2, s 1) Hansson, Oluf. Bonde. Levde 1665-10-02 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O) (dbk). Oluf ärvde 1/3 av 17½ öb och 1 pb, alltså 5 öb och 10 pb enl. dbk 19 apr 1677. Betalade 1644 och 1645 brandskatt till svenskarna. Barn enl dbk 19 apr 1677. Gift med Bryngelsdotter, Ingrid. Levde i Hästevik, Torslanda (O). Barn: Olufsson, Hans. Död före 16920222 i Hästevik, Torslanda (O) (dbk dato nr 21). Olufsson, Oluf dä. Olufsson, Oluf dy. Född 1640. Död 1702-03-09 i Hästevik Sg, Torslanda (O). Olufsson, Anders. Född 1643 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Död 59 år gl. 1702-03- 14 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Levde 1670 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Se tabell 4, s 2. Olufsdotter, Anna. Levde 1686 i Tumlehed, Torslanda (O) (dbk). Olufsdotter, Börta. Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3, s 1) Olufsson, Anders. Bonde. Född 1643 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Död 59 år gl. 1702- 03-14 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Levde 1670 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Gift med Eriksdotter, Karin. Född 1643 i Tumlehed (AB/SM?). (hustr namn okänt hos ME som tror att hon var fr Lunnegården vilket nämnes som dotterns bördsjord i hennes BoU 1733:62)) Barn: Andersdotter, Ingrid. Född ca 1670 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Död 62 år 2 m 6 d gl. 1733-01-12 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Se tabell 5, s 2. Tabell 5 (generation 4) (Från Tabell 4, s 2) Andersdotter, Ingrid. Född ca 1670 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Död 62 år 2 m 6 d gl. 1733-01-12 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). (Utredning enl Margareta Eriksson, moder enligt Henrik Karlsson, Varberg.) Ingrid Andersd. ägde bördejord i Lunnagården, Björlanda. Gift 1691-02-22 i Torslanda (O) med Larsson, Oluf (Lassesson). Född ca 1655 i Österröd, Torslanda, Göteborg (O). Död 1740-03-21 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Han skänkte 1726 300 oblater till kyrkan. Han hade fört "ett cristeligt lefwerne". Se BoU efte hustrun Ingrid A. daterad 29 mars 1733. Ur Torslanda kyrkobok 1740 sid 161. "Den 21 Martii afsomnade i Herranom ganle Oluf Lassesson i Södra Hästewik oc begrovs den 30 ejusd wästan för kyrkan. War 85 år 1 mån oc 3 veckor. Hade fört ett cristeligt lefverne." Barn: Olufsdotter, Anna. Född 1691-11-02 i Hästevik Sg, Torslanda (O). Död 1693-11-28 i Hästevik Sg, Torslanda (O). Olufsdotter, Gertrud. Född 1693-12-01 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Död 86 år gl av ålderdom 1777-05-13 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Se tabell 6, s 3. Olufsson, Anders. Född 1695-08-22 i Hästevik Sg, Torslanda (O). Död 1695-08-25 i Hästevik Sg, Torslanda (O). Olofsson, Lasse. Född 1698-05-28 i Hästevik Sg, Björlanda (O). Levde 1750 i Lunneg, Björlanda (O) (dbk). Se tabell 170, s 55. Olofsson, Olof. Född 1708-01-19 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). (i Hästevik enl BoU efter brodern Lars Olofsson 1762. Tabell 6 (generation 5) (Från Tabell 5, s 2) Olufsdotter, Gertrud. Född 1693-12-01 i Hästevik Sg, Torslanda, Göteborg (O). Död 86 år gl av ålderdom 1777-05-13 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Gertrud finns med i register under DO i Arne Berggrens bok "Bönder och fiskare i Hästevik Nordgård, Torslanda 1700-1900" sidan 18. Gift Dnc Septug 1711-01-22 i Torslanda (O) med Andersson, Oluf. Född ca 1682 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Barn: Olufsson, Anders. Skeppare. Född dpt 1712 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Död 1760-03-18 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Olufsdotter, Cathrina. Född dpt 1713-09-29 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Begravd 1734-09- 22 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Olufsson, Oluf. Född 1715-10-28 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Död 1722-08-10 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Olufsdotter, Börta. Född 1718-10-06 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Död 1734-09-25 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Olufsson, Bryngel. Född 1722-03-07 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Död trol som barn. Saknas i dödbok. Olufsdotter, Anna. Född 1724-05-17 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Olufsson, Oluf. Född 1727-11-01 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Olufsson, Olena. Född 1731-10-11 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Död i barnsäng 36 år gl 1767-12-04 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Se tabell 7, s 3. Olufsson, Carl. Född 1738-05-25 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Död 1808-09-30 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Se tabell 8, s 4. Tabell 7 (generation 6) (Från Tabell 6, s 3) Olufsson, Olena. Född 1731-10-11 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Död i barnsäng 36 år gl 1767-12- 04 i Hästevik Ng, Torslanda (O). 2 dödfödda barn begrovs i nov 1767. Gift 1767-02-18 i Torslanda (O) med Feck, Giöran. Styrman. Född i Karlskrona (K). Tabell 8 (generation 6) (Från Tabell 6, s 3) Olufsson, Carl. Bonde, nämndeman. Född 1738-05-25 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Död 1808-09- 30 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Stort textblock infogas här. Gift med Olofsdotter, Kirstin. Född 1738-04-19 i Hästevik Ng, Torslanda (O). Död 1810-03-16 i Hästeviks Ng, Björlanda (O). Barn: Carlsson, Olagus. Född 1768-03-24 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död 1792-04-08 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Ogift. Carlsdotter, Olena. Född 1772-02-14 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död som ä. 76 år 9 m av ålderdom 1848-02-23 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Se tabell 9, s 4. Carlsdotter, Catharina. Född ca 1774 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död 5½ år gl. 1780-04- 15 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Carlsdotter, Ingrid. Född 1781-12-21 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död 1856-08-02 i Salteriet, Färjenäs, Lundby, Göteborg (O). Se tabell 84, s 28. Carlsdotter, Beata. Född 1781-12-21 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död 1840-12-29 i Bua, Torslanda (O). Se tabell 86, s 29. Tabell 9 (generation 7) (Från Tabell 8, s 4) Carlsdotter, Olena. Född 1772-02-14 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död som ä. 76 år 9 m av ålderdom 1848-02-23 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Gift 1796-05-22 i Torslanda (O) med Olofsson, Olof. Bonde, 1/4 mtl i Hästevik. Född 1768-10-22 i Kärr, Torslanda (O). Död 1819-06-14 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Anges felaktigt vara 40 år gl. ej bouppt. Barn: Olofsdotter, Olena. Född 1796-11-30 i Hästeviks Ng, Torslanda (O). Död av andtäppa 70 år o 26 dagar gl 1866-12-26 i Hästeviks Ng, Torslanda (O). Se tabell 10, s 5. Olofsson, Carl. Född 1798-09-25 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död i koppor 5 år gl. 1803- 12-31 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Olofsson, Olaus. Född 1801-01-09 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död mellan 1814 och 1822 i Hästevik Ng, Björlanda (O) (struken i HFL). Olofsson, Hans. Född 1803-10-03 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död 1874-11-18 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Olofsson, Carl. Född 1805-09-23 i Hästevik Ng, Björlanda (O). "svag i sin lärning" HFL 1816-20 Torsl. Levde i Lundby, Göteborg (O). Olofsson, Andreas. Född 1808-02-06 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död 1813-05-26 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Olofsson, Elias. Född 1810-01-03 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Död 1810-02-09 i Hästevik Ng, Björlanda (O). Tabell 10 (generation 8) (Från Tabell 9, s 4) Olofsdotter, Olena. Född 1796-11-30 i Hästeviks Ng, Torslanda (O). Död av andtäppa 70 år o 26 dagar gl 1866-12-26 i Hästeviks Ng, Torslanda (O). BoU 12 mars 1867. Gift 1816-05-05 i Torslanda (O) med Pettersson, Nils. Född 1784-08-22 i Säve (O). Död som Äm av ålderdomsbräcklighet 1867-06-02 i Hästeviks Ng, Torslanda (O). BoU 2 juni 1867. Barn: Nilsson, Carl Peter. Född 1816-08-18 i Hästeviks Ng, Torslanda (O).
Load more

Recommended publications
  • Göteborgsregionens Infarter
    Designprogram Göteborgsregionens infarter GÖTEBORGSREGIONENS INFARTER Ett samarbetsprojekt mellan Vägverket och de fem kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille. FÖRORD Denna bok ersätter den tidigare upplagan av Göteborgsregionens infarter ”Designprogram”. Boken presenterar resultatet av ett gränsöverskridande sam- arbete där ett stort antal aktörer satt sig tillsammans och tagit ansvaret för att förbättra trafikantens möjligheter till positiva upplevelser i den vägmiljö som går under namnet Göteborgsregionens infarter. Bakgrunden ligger bl a i ett princip- beslut att s.k. fula och störande miljöer ska åtgärdas. Dessa miljöer har inte alltid varit prioriterade i den allmänna vägplaneringen, trots att de har en väldigt stor betydelse för totalupplevelsen för bilföraren och dennes passagerare. Kunskaper om detta har under senare år medfört att man inom vägplaneringen mer och mer månar om att visa upp vackra och för orienterbarheten viktiga och betydelsefulla delar av stadslandskapet. Det har också inneburit att man i många projekt väljer att förbättra utformningen av den vägnära miljön. Ett antal personer har varit delaktiga i detta arbete med att diskutera och planera för mer attraktiva infarter. Denna bok är tänkt att tjäna som en vägledning och inspirationskälla, tillsammans med dess fem detaljstudier: Belysning, Rondeller, Bullerskydd, Portaler och Vägutrustning. De tar fasta på en helhet och ett försök till en arkitektonisk samordning mellan Göteborgsregionens infarter. Håkan Wennerström Vägdirektör Vägverket Region Väst
    [Show full text]
  • Telefoner På Nordöleden: Olycks- Och Sjukdomsfall Förtur Och Tillfälliga
    Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndagar och helgdagar 15 april–15 september Burö, Källö–Knippla, Hyppeln och Rörö, lördag, söndag och helgdag 16 september–14 april Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 2 2 1 Färja 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Tidtabellen kan frångås vid: Olycks- och sjukdomsfall Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 11:20 11:38 12:00 12:20 12:25 12:55 13:25 Avg Burö 04:40X 05:30 06:30 07:50 08:10 09:00 09:20A 10:25 10:51A 12:00 12:20A 13:25 13:50A 14:55 15:20A 16:25 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 11:28 - 12:10 - 12:35 - 13:35 Ank/avg Källö-Knippla - - 06:35 08:00 - 09:10 09:26E 10:35 10:57E 12:10 12:26E 13:35 13:56E 15:05 15:26E 16:35 - brådskande sjukdomsfall eller annan fara som Vid nödfall eller olyckor, ring räddningstjänsten 112. Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 11:50 - 12:30 - 13:05 - Ank/avg Hyppeln - - 06:50 - 08:20 - 09:40 - 11:10 - 12:40 - 14:10 - 15:40 - fordrar omedelbar hjälp X X Förtur och tillfälliga hinder Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Ank Rörö 04:55 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:30 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - - transport av farligt gods Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 12:00 - 12:45 - 13:20 - Avg Rörö 04:55X 05:45 07:05 - 08:35 - 10:00 - 11:35 - 13:00 - 14:30 - 16:00 - Utryckningsfordon, kollektivtrafik och taxi har - dimma, is eller annan störning.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Texten Är OCR-Tolkade Till Maskinläsbar Text
    Denna bok har digitaliserats av Per Hallén för hemsidan Göteborgs historia (goteborgshistoria.com). Texten är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Äldre tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med bokens bilder för att avgöra vad som är riktigt. G Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola ORTNAMNEN 6ÖTEB0RGS och BOHUS LÄN IV. ORTNAMNEN I V. HISIN6S HÅRAD GÖTEBORG 1936. ELÄNDERS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG TRYCKNINGEN BEKOSTAD AV HUMANISTISKA FO N D EN . FÖRORD. Redan i första bandets förord tillkännagavs, att den utförligare plan enligt vil­ ken »gårds- och kulturhistoriska anteckningar» skulle medtagas i arbetet, icke skulle fullföljas utöver Göteborgs stads område med dess närmaste omnejd. Den utförli­ gare planen skulle sålunda tillämpas på länets västgötadel samt på den ned till älven och själva staden nående Backa sn i Bohuslän. Denna socken ingår i det band som nu framlägges. — I övrigt får arbetet nu, enligt samma, tidigare fastställda plan, från och med detta band karaktären av ett ortnamnsverk i trängre mening, där tydningen a v n a m n e n och belysningen av namnskicket är det egentliga syftet. — Men det har visat sig nödvändigt att göra en ytterligare inskränkning; detta främst av kostnadsskäl och av önskan att påskynda utgivningen. I detta och följande band göres en bestämd åtskillnad mellan de namn som kräva tydning och dem som äro självklara. De senare namnen ha nu dels helt uteslutits — när de ansetts helt sakna intresse — dels blott nämnts eller uppräknats.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Hämtar Dig Är Det Viktigt Att Du Står Giltighetsbevis I Närtrafiken
    Så här reser du med Närtrafik Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress och någon av din kommuns Närtrafikhållplatser. Du ringer och beställer resan. Resorna körs inom givna tidsintervaller. Så här fungerar Närtrafiken. till ett annat fordon. Om du köper biljetten av Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom. På föraren kan du inte resa vidare med samma nästa sida ser du vilka tider Närtrafiken körs i biljett om du byter till ett annat fordon. Biljett din kommun. Beställ din resa minst en timme köpt av förare betalas kontant eller med bank- innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig en kort. Seniorbiljett (erbjuds avgångstid. i vissa kommuner) gäller tillsammans med När vi hämtar dig är det viktigt att du står giltighetsbevis i Närtrafiken. Västtrafiks övriga ute och är klar att åka med. Ibland får du samå- periodbiljetter gäller inte. Barn under 7 år ka med andra resenärer, vilket gör att restiden reser gratis i vuxens sällskap. kan bli lite längre. Checklista när du beställer. Priser och biljetter. • Säg att du vill beställa Närtrafik. Att resa med Närtrafiken kostar som en vanlig • Vilket tidsintervall vill du resa inom? enkelbiljett i den zon resan går igenom, se • Var ska vi hämta dig? vasttrafik.se för aktuella priser. Du köper en • Vart ska du resa? enkelbiljett i appen Västtrafik To Go eller av • Betalar du kontant, med bankkort, To Go eller föraren. Om du köper enkelbiljetten i appen får har du Seniorbiljett? du resa vidare med samma biljett
    [Show full text]
  • Pdf Trafiksäkerhetsanalys I Utvalda Kommuner Med STRADA Som
    Thesis 253 Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg Malin Klasson Trafik och Väg Institutionen för Teknik och Samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Copyright © Malin Klasson LTH, Institutionen för Teknik och samhälle CODEN: LUTVDG/(TVTT-5219)/1-121/2014 ISSN 1653-1922 Tryckt i Sverige av Media-Tryck, Lunds universitet Lund 2014 Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT -5219 )/1 - 121/2014 Thesis / Lunds Tekniska Högskola, ISSN 1653 -1922 Instutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg, 253 Author(s): Malin Klasson Title: Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg English title: Traffic safety analysis in selected municipalities with STRADA as a tool Language Swedish Year: 2014 Keywords: Kommungrupper; kommuner; tätorter; olycksbild; STRADA; rangkorrelationstest Citatio n: Klasson Malin, Trafiksäkerhetsanalys i utvalda kommuner med STRADA som verktyg. Lund, Lunds universitet, LTH, Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg 2014. Thesis. 253 Referat : Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har delat in Sveriges 290 kommuner i 10 kommungrupper. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av denna kommungruppsindelning undersöka om det finns likheter gällande olycksbilden för kommuner tillhörande samma kommungrupp. Olycksstatistiken har tagits fram m.h.a. STRADA som är ett informationssystem för data gällande olyckor och skador inom hela vägtransportsystemet, och som idag bygger på uppgifter från både polis och sjukvården. Det finns en skillnad mellan kommunerna gällande tillgången till information i STRADA. I studien plockades vissa kommuner ut inom respektive kommungrupp för att jämföras gällande olyckstyper, antal skadade personer och dess skadegrad. Kraven var att kommunerna haft en kontinuerlig inrapportering till STRADA under 2008-2012. Sökningarna gjordes på tätorterna i kommunerna och där väghållaren var kommunal.
    [Show full text]
  • Insatskarta SÄRF Ammenäs St
    Nordkroken Igelstorp Karlsborg kn Järpås Saleby Axvall Varnhem Vargön Tibro kn Herrestad Lysekil kn Vänersborg kn Lidköping kn Utby Ardala Sunningen Insatskarta SÄRF Ammenäs St. Levene Skara kn Värsås Jung Skövde kn Skultorp Grästorp kn Uddevalla kn Kvänum Korsberga 38 stationer (egna och angränsande) Blikstorp Första enhet på plats exkl. FIP Stenstorp Åsaka Emtunga Tråvad Ljungskile Arentorp Hjo kn Främmestad Velanda Vara kn Trollhättan kn Sjuntorp Gudhem Orust kn Torbjörntorp Hjärtum Ödeshög kn En produkt från Metria AB, maj 2015 Essunga kn Ekedalen Analysen bygger på vägnät från Trafikverkets Upphärad Jonslund Vedum Svenshögen Varekil sund Nationella Vägdatabas (NVDB) Stora Falköping Lilla Edet kn Svanvik Odensberg Ödsmål Falköping kn Tidaholm kn Starrkärr Sollebrunn Floby holm Göta Ucklum Stenugnsön Myggenäs Gräfsnäs Vartofta Stenungsund kn Hallerna Nygård Herrljunga Strandnorum Kinnarp Höviksnäs Teckenförklaring Kållekärr Höga Lödöse Tjörn kn Vårgårda Tunnerstad Räddningstjänststation Östadkulle torp Alvhem Herrljunga kn Åsarp Insatsgräns Jörlanda Gränna Timmervik Skepplanda Alingsås kn Aröd Vårgårda kn Annelund Förbundsgräns Bleket Ljung Fagerhult Ale kn Trädet Duvesjön Sandhem Rönnäng Älvängen Länsgräns Kode Habo kn Åstol Stora Diseröd Mullsjö kn Alingsås Kommungräns Nol Kareby Sjövik Blidsberg Tjuvkil Kungälv kn Furusjö Mullsjö Ölmstad 0 - 10 min insatstid Väster- Hjälmared Björboholm bodarna Borgstena Dalum Aneby kn 10 - 20 min insatstid Rödbo Norsesund Kärna Skärstad Lerum kn Ingared Timmele 20 - 30 min insatstid Gråbo Surte
    [Show full text]
  • Bullerskydd Göteborgsregionens Infarter Nytänkande, En fin Gammal Tradition
    Bullerskydd Göteborgsregionens infarter Nytänkande, en fin gammal tradition Introduktion Sveriges riksdag har givit Vägverket i uppgift att utarbeta en plan för att förbättra den estetiska kvaliteten i vägmiljön. Utöver detta finns det i lagstiftningen från 1999 inskrivet ett mål att vägar, konstbyggnader och vägutrustning ska vara estetiskt tilltallande. Vägverket har därför initierat ett antal olika kvalitets- och estetikhöjande program som beskriver den befintliga miljön. Dagens vägutrustningar är ofta bristfälliga i sitt formspråk och har dålig anpassning till den omgivande miljön. Vägverket vill att vägmiljön och alla där tillhörande detaljer ska upplevas som en harmonisk enhet och att utvecklingen i denna riktning ska inledas i storstadsområdena. Hans Utstrand, Arkitekt SARsMats Lindqvist, Biolog Maria Patriksson, Miljöplanerare från Vägverket Region Väst Fotografer: Nils-Olof Sjöden, FotografsJonas Söderström, Arcitec sMats Lindqvist Torslandavägen, bullerskyddet av lärkträ är horisontellt efter en rak linje 3 Stora infarter Motorvägens möte med staden är av stor stadsbyggnadsmässig betydelse. Stadens kontur och karaktär annonserar sig för genomfartstrafiken som samtidigt ska kunna passera med så små störningar som möjligt. Infarter bör skyltas och utformas så funktionellt och estetiskt som möjligt. Trafikbullret utgör ett stort problem såväl miljömässigt som arkitektoniskt. Detta medför krav på nya typer av mer stadsbyggnads- och landskaps- anpassade bullerskydd. Arkitektur God arkitektur skapar identitet och trygghet, dessutom är den kostnadseffektiv. Göteborgs många gånger fula och intetsägande vägmiljöer är på intet sätt unika. I övriga Sverige och utomlands finner vi samma virrvarr av stolpar, räcken och skyltar. Och samma oplanerade och dåligt skötta sidoområden. Såväl beställare som formgivare och tillverkare bör informeras om behovet av helhetstänkande och god formgivning.
    [Show full text]
  • Tätorter I Västra Götalands Län Uppgifter Hämtatde Från SCB, Sveriges Officiella Statistik, Statistiska Meddelanden MI 38 SM 1101
    Tätorter i Västra Götalands län Uppgifter hämtatde från SCB, Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101 Bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet ges i Västra Götalands län till boende i områden utanför tätorter . Definition av tätort (SCB:s definition): Sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och 200 eller fler invånare ( gråmarkerad kolumn ). Finns orten med i listan ges inte stöd till de hushåll som ligger inom orten. De kan dock ingå i föreningen. Alla kostnader för hushållen inom tätorten tas bort från kostnadsbudgeten och redovisning. 2005 2010 Förändring Tätorts-gräns Kommun- justerad Land-areal Folkmängd Täthet Land-areal Folkmängd Täthet Landareal Tätorts-kod Tätort Kommun kod 2005 hektar 2005-12-31 Inv/km 2 hektar 2010-12-31 Inv/km 2 hektar Befolkning Västra Götalands län 4704 Alvhem Ale 1440 21 232 1 130 21 202 983 0 -30 4976 Nödinge-Nol Ale 1440 556 9 077 1 631 599 9 822 1 641 42 745 5036 Skepplanda Ale 1440 104 1 869 1 801 104 1 803 1 737 0 -66 5056 Surte Ale 1440 361 5 740 1 588 361 5 798 1 604 0 58 5152 Älvängen Ale 1440 247 3 986 1 611 296 4 196 1 417 49 210 4700 Alingsås Alingsås 1489 1 161 22 919 1 974 1 235 24 482 1 982 74 1 563 4840 Gräfsnäs Alingsås 1489 81 387 477 81 367 452 0 -20 4870 Hjälmared Alingsås 1489 35 231 654 36 260 718 1 29 4908 Ingared Alingsås 1489 78 1 216 1 569 78 1 299 1 676 0 83 4972 Norsesund 28) Alingsås 1489 63 268 429 65 274 423 2 6 5044 Sollebrunn Alingsås 1489 140 1 434 1 024 140 1 440 1 028 0 6 5052 Stora Mellby Alingsås 1489 54 305 564 55 321 589
    [Show full text]
  • Kulturhistoriskt Värdefull Bebyggelse Skyddad Enligt PBL En Sammanställning Av Resultatet Av Projektet Räkna Q I Västra Götalands Län
    Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt PBL En sammanställning av resultatet av projektet Räkna Q i Västra Götalands län Rapport 2013:56 Rapport nr 2013:56 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Emma Östlund Omslagsbild: Kv Sälen 1, 2 i Mariestad. Foto Thomas Carlquist, Västergötlands museum Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Kulturmiljö enheten Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter. Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 6 Inledning .................................................................................................. 7 Projektets syfte. .................................................................................................. 7 Metod ................................................................................................................ 7 Källmaterial ........................................................................................................ 8 Avgränsningar ..................................................................................................... 8 Miljömål, miljömålsuppföljning och Räkna Q ............................................... 9 Västra Götalands län ................................................................................ 10 När? ................................................................................................................. 10 Hur? ................................................................................................................
    [Show full text]