DOCSLIB.ORG

FOLKE ISAKSSON Poet, Litteraturkritiker Och Reseskildrare Text Och Teckning: LEIF LARSSON En Mycket Välkänd Svensk Förfat- Tare Har Vuxit Upp I Kalix Och Gam- Melstad

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
FOLKE ISAKSSON Poet, Litteraturkritiker Och Reseskildrare Text Och Teckning: LEIF LARSSON En Mycket Välkänd Svensk Förfat- Tare Har Vuxit Upp I Kalix Och Gam- Melstad Lulebygdens Forskarförening MEDLEMSTIDNING – Nr 74, maj 2011 ÅRSMÖTET 2011-03-13 l Ordföranden har ordet Nya medlemmar Sid 3 l Forsfärder i Boden Sid 4 l En blå soffa i Råneå Sid 6 l Bäverjägare från Norr- land blir ärkebiskopar Sid 7 l Hur länet Norrbotten kom till Sid 8 Årsmötet hade det här året förlagts Gunnel Jägare Sandin och Kent-Åke till Kyrkans Hus. Ett 40-tal medlem- Lundebring samt suppleanterna Kjell l Behöver vi tidningen? mar deltog. Efter att alla hälsats väl- Mäki och Ingrid Vikström. Samt- Sid 12 komna inleddes mötesförhandling- liga återvaldes liksom revisorn Curt arna. Till mötesordförande valdes Björklund och revisorssuppleanten l Trä(d)spåret vid under-tecknad och till mötessekrete- Eva Renkvist. Fjälaträsk Sid 13 rare vår ordinarie sekreterare Carin Efter årsmötet höll Jan-Olof Vallgren. Hedström, bl.a. ordförande i Luleå l Klassfoto från Orrbyn Av styrelsens verksamhetsberät- Hembygdsförening, ett mycket upp- år 1947 telse framgick bland annat att för- skattat föredrag med rubriken ”Hur En ny poet från Råneå eningen hade 423 medlemmar den Norrbottens län blev till”. Hela före- eller Morjärv Sid 15 31 december, vilket var en ökning draget återges på sidan 8. l med 13 medlemmar. Under fjolåret Det visade sig att föredraget kom Folke Isaksson, poet, litteraturkritiker och antecknade sig 1 876 personer i vår att innehålla betydligt mer än vad reseskildrare Sid 16 gästbok vilket tyvärr innebar en rubriken antydde. Jan-Olof avtack- minskning med 183 besök. Kassa- ades med en varm applåd och en l Sista sidan berättelsen visade att verksamheten vacker blombukett. – Uppdaterade under 2010 gick med ett överskott på Årsmötet avslutades med en trev- USB-minnen drygt 3 500 kronor. Efter revisorer- lig fikastund. – Färg i tidningen mm nas rapport beslöt mötet att bevilja den avgående styrelsen full ansvars- Text: PER WÄNKKÖ frihet för verksamhetsåret 2010. Foto: STURE KARLSSON Nästa nummer av I tur att avgå vid årsmötet var medlemstidningen utkommer styrelseledamöterna Per Wänkkö, i mitten av september 2 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 Föreningens syfte Lulebygdens Lulebygdens Forskarförening Forskarförening grundades 1989 för att främja och höja intresset för bygde- Besöksadress: person- och släktforskning Residensgatan 6 E, Luleå inom gamla Storlule socken Telefon: 070/299 54 24 Styrelsen 2011 samt att arbeta för bättre be- Telefontid: Måndag: kl 9-11 Ordförande: tingelser för sådan forskning. ” Torsdag: kl 9-11 Per Wänkkö Övrig tid går bra att malia till Tel 0920-22 62 76, 070/669 94 76 nedanstående e-mailadress E-post: [email protected] e-postadress: Vice ordförande: Manusstopp [email protected] Gunnar Johansson för Hemsida: Tel 0920-22 75 93 www.lulebygden se Kassör: september- Webbansvarig: Marita Lindell Gunnel Jägare Sandin numret e-post: [email protected] Tel 0920-26 78 19 E-post: [email protected] Post skickas till adress: 18 september Lulebygdens Forskarförening Sekreterare: Påminner samtidigt om beho- Residensgatan 6 E Carin Vallgren vet av korta notiser/artiklar, och 972 36 Luleå Tel 0920-22 86 13 E-post: [email protected] även intressanta fristående bil- Öppettider: der. Ytterdörren öppen kl 07.00-20.00 Övriga ledmöter: alla dagar. Innerdörren låses som Eivor Nordqvist tidigare med egen nyckel . Tel 0920-25 61 20 E-post: [email protected] Sture Karlsson Annonspriser Tel 0920-22 30 39 Ge ett bidrag till Åttondels sida 100 kr E-post: [email protected] Julius Sundströms Kvartssida 200 kr Kent-Åke Lundebring Halvsida 300 kr Tel 0920-26 86 31 Minnesfond Helsida 500 kr E-post: [email protected] Förvaltas av Sista sidan, enstaka nr 1.500 kr Lulebygdens Forskarförening. Sista sidan helår (4 nr) 5.000 kr Suppleanter: BG 5862-5955 Stipendiegruppen/lulebygdens Medlemmar får kostnadsfritt mark- Ingrid Vikström Forskarförening nadsföra sina alster i tidningen. Tel 0920-340 72 E-post: [email protected] Gerd Olovsson, tel 0920-25 44 64, Detta är begränsat till 40 mm/1 sp e-post [email protected] respektive 20 mm/2 sp. Detta un- Kjell Mäki Sigvard Eriksson, tel 0920-22 25 24. der förutsättning att ett exemplar Tel 073-040 31 64 FONUS kan förmedla telegrammen. av als-tret lämnas till föreningen. E-post: [email protected] Medlemsavgifter Vuxen 150 kr/år Avgiften betalas till PG 36 64 01-8 Ungdom tom 25 år 40 kr/år Vid internetbetalning: Komplettera dina Familj (samma hushåll) 190 kr/år uppgifter genom att skicka dem med e-post Vid inbetalning uppge alltid namn, adress, födelsedag, till medlemsansvarig telefon, gärna mobil och e-post (inkl namn mm på famil- e-post: [email protected] jemedlemmar som omfattas av familjeavgiften). Kom ihåg att meddela adressändring! Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 3 Ordföranden har ordet Inger Lundqvist Innimarksvägen 11 954 42 Södra Sunderbyn Hej microkort. Det handlar alltså om Tel 0920-26 10 67 Tiden rinner iväg och nu börjar ännu kort som inte längre omfattas av den Anders Nilsson en forskarsäsong lida mot sitt slut. 70-åriga sekretessen. Totalt rör det Älvbrinken 14 Vad har då hänt inom föreningen sig om ca 600 nya kort som ska sor- 942 95 Vidsel under den gångna vintern? Två fasta teras in i pärmarna. Under årens lopp Tel 0929-302 47 evenemang har ju varit medlems- har det dessutom blivit lite ”rörigt” i mötet i december med utdelning av de flesta pärmarna. I samband med Lars-Olov Lövgren Julius Sundströms stipendium och insorteringen kommer vi därför att Vesselstigen 7 årsmötet. Tisdagsträffarna som in- ordna innehållet. Vi har också låtit 974 53 Luleå troducerades 2009 har fortsatt med en del pärmar byta plats. Det här är Tel 0920-664 36 totalt sex träffar, den senast i form av ett mycket tidskrävande arbete som ett mycket trevligt besök i Rutvik. inte kommer att bli klart före som- Maine Öström Vår medlem Gunnar Johansson maren. Men jag tror ändå att du som Måttsundsvägen 745 berättade vid en tisdagsträff i fjol letar i pärmarna kommer att kunna 975 95 Luleå om sin omfattande forskning om hitta det du letar efter. Tel 0920-341 28 Altappen och de människor som Under vintern har vi ju haft fasta fanns på Altappen under den korta öppettider i lokalen torsdagar 15.oo Kristina Eriksson tid som industrin existerade. Under till 18.oo. Vi fortsätter med detta Svartskatavägen 446 de senaste månaderna har alla data maj månad ut, d.v.s. till och med 975 92 Luleå från Gunnars forskningen förts till torsdagen den 26 maj. Därefter tar Tel 0920-311 13 ett exeldokument liknande det som vi sommarledigt under juni, juli och används i USB-minnet om Nederlu- augusti. Torsdagen den 1 september Willy Eriksson leå. Det pågår också ett arbete med återgår vi till ordningen med fasta Svartskatavägen 446 att ta fram en text som berättar om öppettider. 975 92 Luleå industriepoken Altappen. Avsikten Avslutningsvis vill jag tillönska Tel 0920-311 13 är att föreningen till hösten ska ge ut alla en riktigt skön och lång som- en mindre skrift om Altappen med mar. Anita Lovén tillhörande CD-skiva som innehåller PER Stationsgatan 42 D Gunnars forskningsresulat. 972 32 Luleå Vi har beställt och också fått nya Tel 0920-144 99 Manuskript Margaretha Lindbäck Norra Strandgatan 7 till tidningen 972 39 Luleå skickas till nedanståen- Tel 070-512 05 22 de helst via e-mail, och Inga Wuopio glöm inte att skicka bil- Armévägen 9 der i särskild fil (jpg). 974 43 Luleå Tel 070-333 93 67 Åke Östling Jakobs väg 7 Layout och produktion: 941 64 Piteå ÅKE ÖSTLING Det är inte det man tänker Tel 0911-21 17 78 Tel 0911-21 17 78 utan det man gör, [email protected] [email protected] som kan förändra tillvaron. 4 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 Vid återfärden från Jokkmokk blev det ganska besvärliga passager i forsarna. von Dardel berättar i sin dagbok: ”Hittills hade vi rott uppför forsen, men nu bar det af utför densamma; detta senare färdsätt är snabbare men äfwen obehagligare. Det kändes ständigt som om båten skulle kantra. Karlen, som med sin åra styrde den, spände så skarpt sin blick, i det han spanande såg framför sig, och hans framåtlutande gestalt fick ett på samma gång så energiskt och så ängsligt uttryck, under det båten hoppade och dansade mellan de uppskjutande klippspetsarna, att passagerarnas sinnesstämning ej kunde undgå att ofrivilligt taga intryck därav. Prinsen, som annars är så oförskräckt, nöp mig i krampaktigt i armen...” Akvarell 1858. Nordiska museet. Forsfärder i Boden Text: ARNOLD LAGERFJÄRD Prins Karl, blivande Karl XV, reste i Norrbotten 1858. Med på resan var tecknaren Fritz von Dardel, som bl a tecknade färden nedför forsarna i Boden. Bland de som förde båtarna Flotten av timmer är färdig för färd nedför forsarna. Cyklarna är med nedför forsarna ska ha befun- för att passagerarna ska ta sig hem efter färden. OBS t ex åran som nit sig min anfader, fältjägaren syns till höger om karlarna. Den var till för manövreringen. Lars Olov Isaksson Styf (Lind), FOTO: Wendla Hvitman, Boden född 6 mars 1829 i Bodsved- med stadiga vidjerep sammanfäste jan. forsarna och till gallringsbommen en lång rad tjärtunnor, vilka med i Sävast. I förbigående sagt berät- Nu finns kraftverk i Lule älv vid roddkraft forslades fram över de tar nobelpristagren Eyvind Jonsson, Vittjärv och Boden. Förr fanns kraf- lugnare vattnen och sedan med flott- att han år 1915 arbetade vid sorte- tiga forsar från Heden ner till Rå- ningsteknisk skicklighet dirigerades ringen i Sävast. Mindre avverkare bäcken. Det är rätt eget att tänka sig, genom forsarna.” Då var det viktigt riskerade att inte få sortering förrän att stora timmerflottar med en mängd att tunnorna inte slogs sönder mot sent på hösten, varför de gärna fäste människor körts genom forsarna.
Load more

Recommended publications
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Nyhetsbrev 323 Äldre Rara Böcker 19:E Mars 2019
    ANTIKVARIAT MATS REHNSTRÖM antikvariat mats rehnström nyhetsbrev 323 äldre rara böcker 19:enyhetsbrev mars 2019 305 moderniteter 25 september 2017 Jakobsgatan 27 B | Box 16394 | 103 27 Stockholm | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 Jakobsgatan 27 nb | e-post:Box 16394 [email protected] | 103 27 Stockholm | www.matsrehnstroem.se | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 e-post: ö[email protected] torsdagar |15.00–18.30 www.matsrehnstroem.se öppet torsdagar 15.00–18.30 fter ett långt uppehåll kommer här årets första nyhetsbrev. Det innehåller som Hej! vanligt 25 nykatalogiserade poster, denna gång med äldre rara böcker från 1539 E till 1865. Den äldsta boken är en tidig upplaga av Johannes Boemus berömda och mångaetta gånger nyhetsbrev omtryckta kulturhistoria innehåller 25 Omnium nykatalogiserade gentium mores, böcker leges och & ritussmåskrifter. Från samma sekelfrån är förstaantikvariatets upplagan avdelning av Thietmar moderniteter. av Merseburgs Denna medeltida gång är tyska temat krönika, konst och vilken tillhörtkonsthantverk Gustav III. Frånfrån nästaperioden århundrade 1885–1965 finns med den start engelska i opponenternas översättningen utställ - avD Johannes Schefferus The history of Lapland tryckt 1674 och 1700-talet är rikt ningskatalog Vid Seinens strand. Yngst är ett vernissagekort från Moderna museet. representerat med verk av bland andra Anders Berch, Anders Chydenius, Jonas Flera kataloger dokumenterar konst och konsthantverk som visades på olika stora Hallenberg, Abraham Sahlstedt och Eric Tuneld samt av den vackra dukatupplagan svenska och internationella utställningar, som Stockholm, 1909, Malmö 1914, Göte- av Sveriges rikes lag tryckt 1780. Atterbom och Tegnér i fina band tillhör urvalet från borg 1923, Paris 1925, Chicago 1933 och Paris igen 1937.
    [Show full text]
  • Armorial of Swedish Commoners (A-C)
    1 Armorial of Swedish Commoners (A-C) INTRODUCTION: From 1600 - and 1700s encountered very often commoner weapons in the seal which belonged to the clergy, military officers, government officials, civil servants, citizens and the like. Most often, the so-called Commoners gentry, but weapons also exist among farmers. The amount of weapons is exuberant and for the most part unexplored. Only random (two or three journal articles) have the immense cultural treasure of the elderly Gentile family crest been featured in the literature, so here below are the archives of the findings in this manner are brought together to facilitate research and increase knowledge of these weapons existence. Unless otherwise indicated, the evidence made by me in connection with various heraldic and genealogical investigations. Most often, the source of a wax seal impressions, because the seals often were engraved with the family crest. With little genealogy is a great probability that in a specific family can seek out the seal in such letters, accounts, documents received, estate inventories ... Many of the following families are extinct, but in the event that a family survive as the weapon can always come back into favor. As a rule, tinctures (colors) unknown, why they need to be reconstructed. Read more about the so-called heraldisering. Weapons withdrawn into service transferred from this list to the list. Some Sigill owners belong to foreign-derived noble families or patriciersläkter whose possible noble status is unclear. For the sake of clarification are part of such weapons in this list, ie those weapons that are not readily available in the literature.
    [Show full text]
  • 0 Kr
    SOCKENBESKRIVNINGAR FRÅN GÄSTRIKLAND 1790-1791 Landshövding Fredric Adolph Ulric Cronstedt. Foto: Länsstyrelsen, Gävle. ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAV! ADOLPHI LXXXV Sockenbeskrivningar från Gästrikland 1790-1791 TILLKOMNA PÅ ANMODAN AV LANDSHÖVDINGEN F. A. U. CRONSTEDT UTGIVNA AV NILS-ARVID BRINGEUS UPPSALA 2004 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur © Författaren och Kungl. Gustav Adolfs Akademien 2004 ISSN 0065-0897 ISBN 91-85352-54-3 Printed in Sweden 2004 Textgruppen i Uppsala AB 0 INNEHALL Förord....................................................... 7 Frågelista . 9 Valbo . 13 Hille . 19 Hamrånge . 25 Ockelbo . 42 Ovansjö A . 57 Ovansjö B . 75 Torsåker . 78 Årsunda . 82 Fämebo A . 87 Fämebo B.................................................... 97 Fämebo C . 104 Hedesunda . 105 FÖRORD I maj 1959 påträffade jag i Lantbruksakademiens arkiv - då beläget vid Hornsga­ tan i Stockholm - den här avtryckta frågelistan från 1790 av landshövdingen F.A.U. Cronstedt i Gävle jämte de inkomna svaren från Hälsingland. Hösten 1960 publicerade jag dessa "sockenbeskrivningar" utförda av präster och läns• män i Kungl. Gustav Adolfs Akademiens Acta-serie. I en efterskrift redogör jag ingående för frågelistans bakgrund och tillkomst. Medan materialet från Hälsingland förblev outnyttjat av Cronstedt hade den kände köpmannen och topografen Abraham Hi.ilphers fått använda svaren från Gästrikland för den landskapsbeskrivning som han var i färd med att utarbeta och som utkom 1793 (jfr Karl Hedlund, Hi.ilphers beskrivning över Gästrikland 1793. Källorna och utformningen, i: Från Gästrikland 1960). Svaren från Gästrikland ingår bland Hi.ilphers papper i f.d. Stifts- och landsbiblioteket i Västerås. Hi.ilphers har visserligen utnyttjat delar av svaren i sin tryckta beskrivning, men inte uttömt dem. En utgåva motsvarande den jag gjorde för Hälsinglands del var motiverad såväl ur källkritisk synpunkt som för att göra uppgifterna jämförbara med svaren från Hälsingland.
    [Show full text]
  • Franskundervisningen I Sverige Fram Till 1807
    120. Carl Holm, Fridtjuv llerr, och folkhögskolan 1969: 121. Gustaf Sivg.~rd, Ur Växjö stifts folkundervisningskrönika 122. Lennart Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895-1909 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 1970: 123. Uno Träff, Bidrag till Villstads skol- och kulturhistoria 124. At~gust l Sr!acsson, Ur Vittinge skolkrönika 148 1971: 125. Lennart Bobman (mg.), Ett landsortsläroverk Studier kring Vi5by Gymnasium 1821-1971 126. Berättelser om de Allmänna Svenska Läraremötena 1852, 1854 och 1863 1972: 127. Elof Lindälv, Om fynden på vinden i Majornas växelunder• visningsskola 129. Två studier i den svenska flickskolans historia: G1mhild Kyle, Elisabet Hammar Svensk flickskola under l 800-talet. Gunnar H errström, Frå• gor rörande högre sko!utbildning för flickor vid 1928 års riksdag 1973: 129. 'IXIi/helm Sjöstrand, Freedom and Equality as fundamental Educational Principles in Western Democracy. from John Franskundervisningen Locke to Edm\md Burke 130 Thor Nordin, Växchmdervisningens allmänna utveckling och i Sverige dess utformning i Sveri ~ e till omkring 1830. 1974: 131. Comenius' självbiografi 132. Yngwe Löwegren, Naturaliesamlingar och naturhistorisk un­ dervisning vid läroverken fram till 1807 1975: 133. Henrik Elmgren, Trivialskolan i Jönköping 1649-1820 134. Elisabeth Dahr, Jönköpings flickskolor 1976: 135. Sven Askeberg, Pedagogisk reformverksamhet. Ett bidrag U odervisningssituationer och lärare till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 136. Klasslärarutbildningen i Linköping 1843-1968. 137. Sigurd Astrand, Reallinjens uppkomst och utveckling fram till 1878 1977. 138. Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929-66. Kjellbergska gymnasiet 1966-72 139. lngar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige. Tiden före 1850 140. Thorbjörn Lengborn, En studie i Ellen Keys pedagogiska tän• o-. kande främst med utgångspunkt fr1n "Barnets lhhundrade".
    [Show full text]
  • Sätra Brunn, Minnesstenar & Målningar
    KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2021 Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Text på minnesstenen: TILL HÅGKOMST AV BISKOP ANDERS KALSENIUS DE SJUKES VÄLGÖRARE I slingan: STENEN • RESTES • VID • SÄTRA • BRUNNS • 200 • ÅRS • FEST • MIDSOMMAREN • 1900 • DÅ • S • E • HENSCHEN • VAR • INTENDENT • OCH • E • L • HENSCHEN • KAMRER • • FHDEL• Vet någon vad sista bokstavskombinationen FHDEL betyder? FH skulle kunna stå för Folke Henchen, men DEL? Konstnär Formgiven av Folke Henschen (1881-1977), huggen av Carl Gustaf Eriksson, Sala Titel Minnessten tillägnad biskop Anders Kalsenius År Invigd midsommardagen 1900 Teknik Huggen sten Placering Sätra Brunn KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2021 Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Wikipedia 2020-01-26: Andreas (Anders) Kalsenius, född 1 november 1688 i Söderbärkes prästgård i Dalarna, död 24 december 1750 i Västerås, var en svensk biskop av Västerås stift, överhovpredikant, pastor primarius, donator och teolog. Andreas Kalsenius föräldrar var prosten och kyrkoherden Olof Kalsenius och Anna Rudbeck, dotter till biskopen Nils Rudbeckius. Vid nio års ålder sändes Kalsenius till universitetet i Uppsala, där han till en början idkade sina studier under ledning av ett par äldre kamrater, båda blivande biskopar, nämligen halvbrodern Nils Barchius och Andreas Olavi Rhyzelius. Promoverad till filosofie magister 1713 och prästvigd 1716, kallades han sistnämnda år till huspredikant hos riksrådet greve Gustaf Cronhjelm och befordrades till pastor vid Dalregementet samt bevistade såsom sådan kampanjen i Norge 1718. Från nämnda kår sökte och erhöll han 1720 transport såsom andre pastor vid livdrabanterna och utnämndes 1722 till extra ordinarie hovpredikant. Den personliga beröring som han genom det sistnämnda kallet kom med kung Fredrik I, påskyndade hans befordringar.
    [Show full text]
  • Under En Mycket Lång Period I Den Teologiska Forskningen Har Frågan
    GUDSTJÄNSTEN OCH REFORMATIONEN AV TEOL. DOKTOR GUSTAF TÖRN VALL, HÄLLESTAD1 nder en mycket lång period i den teologiska forskningen har frågan Uom gudstjänsten och reformationen knappast varit något problem. På teologiskt håll har man ofta ansett de gudstjänstliga frågorna såsom en bisak i jämförelse med reformationens nyskapelse i dogmatiskt och etiskt hänseende. De stora teologiska läroböckerna syssla med de centrala tros­ frågorna men ägna föga uppmärksamhet åt gudstjänsten. Detta avspeglas i ämnesrubriker sådana som Rechtfertigung und Versöhnung, das Verkehr des Christen mit Gott, Neubau der Sittlichkeit. Frågan angående guds­ tjänsten, dess väsen och förhållande till de centrala trosfrågorna framstod knappast som något problem, den var till sin egentliga karaktär något självklart och berördes föga av den teologiska forskningens framsteg. Hur man på detta håll såg på saken, kommer t. ex. till synes i Achelis’ defini­ tion av liturgikens begrepp. Den är, säger han, läran om de fasta kult- former, vari kyrkans enhetlighet yttrar sig. Man frestas sålunda här lätt till den slutsatsen, att det egentligen icke var reformationen, som var liturgiskt ointresserad utan snarare den evangeliska teologien i sitt tidi­ gare skede. På liturgiskt håll åter kom man snart nog att inta en negativ hållning till reformationen. Hos Luther t. ex. fann eller menade sig den enbart liturgi- historiskt intresserade finna en föga givande produktion, varför han sökte sig till andra källor för det liturgiska vetandet. Småningom godtogs det som en allmänt erkänd halvsanning, att Luther var liturgiskt ointresserad och att hans teologiska intresse icke rörde sig om något annat än rätt- färdiggörelsen genom tron. Ja, stundom kom domen över reformationens liturgiska insats att falla mycket hård.
    [Show full text]
  • UPPSALA UNIVERSITET Akademiska Konsistoriets Protokoll
    UPPSALA UNIVERSITET Akademiska konsistoriets protokoll På universitetets uppdrag utgivna av HANS SALLANDER III 164X-1649 __ ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION OCH HISTORIA 18:3 SKRIFTER UTGIVNA TILL UPPSALA UNIVERSITETS 5 OO-ÅRSJUBILEUM I. Texter 1. KonsistorieprotokoU UPPSALA UNIVERSITET Akademiska konsistoriets protokoll På universitetets uppdrag utgivna av HANS SALLANDER III 1641-1649 UPPSALA 1969 Almqvist & Wiksells BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG u p b s A l a 1969' ! 0*yg< * , / P r &*.*.<t S^* /^*1* yfrrtnjl^ ^ /{^ . J&» '^ZrHfC.* t fit* / /Q/KV fttH-tC* t . $ h P . ‘if***-^ ^ U - - a ~ ^T- $-» feyy^f? fe~~ . »V $ '*&[$* e4**.X^A /&*$ *£-$+vfe+~> **■&.&* fey fel>yÄ»_J A****** e~* ^%S++-Cß+~ f >■*■>'>^"^1 / ^^2Lat* . l . ' 7 ^ 4*yJf •4/*tr>±/ / C f r . * 1 ^ Zm ^A+y <£»*, *f*~r A-rSrrfLy » « ^ - * - - yV~J *»’ , V /2 A 1/ **ft£ ^ Ä»*fV j fe S r -t , *A^/ • J 2 .^ .if £+ #£*- , *Äv- */ Jjr^ *~p*m, /^**~^>&, ( ^ 7 ^ i f j * / <^6^ z£^SUr L / L+ZJtf* rr* 1- ^* ~ - a ^ wi.^«.^»^r ^ •* < y-<*> , V/iArW SLf~*~y ”A ^»r-MÖrtv.^A./ ( + JßfrL „ r|^»>- ^ ‘•'^1 +*~<r*2/' v**v 4^*y£^ ^ J L y % I A > / ^ * 4 / -x* /«£! f f e ^ f «^T^» V / ^ f e " * . i «^r»> t «y^' »*v^^)- f ~ * J , ^ ‘&P***** • 'ÖCjßrt* . wu— yCUU f y f ' »H^t y^w^TM. *£a* '- a ^*v X it -4 i . JU«w> tf?. ^ C^rz. *2^ ~> ^ H ^ X » Ä * ^*~*f fetor- %*-+£, • y ' n ^ /r^ A v <►—, AA*.' j ' * ' f r Protokoll 29 augusti 1644 fört av professor Daniel Bchm. Se sid. 138. \ j & c irmecf [ICO G M N V io J C \ « (C J Z sS .y kl ^■■rvvwM ’citjftflatic '*A4-.*~~rF++-ß.
    [Show full text]
  • Are We Unique? the Need for National Identity in the Age of Globalization
    Are we Unique? The Need for National Identity in the Age of Globalization Speech by Guðni Th. Jóhannesson President of Iceland Stockholm University 18 January 2018 Your Majesty, Your Excellencies, Dear academics, students and other guests: Two years ago, the Icelandic men’s football team beat all odds and qualified for the European finals in France. During the event, we Icelanders received much praise and attention, not only due to some excellent results on the field but also for noteworthy performances by fans in the stands – including myself and my wife Eliza. The so-called “Viking clap”, also known as the “Viking war chant”, gained international fame, and as one foreign newspaper put it, “most people assume the song comes from an ancient pre-battle ritual”. Last year, Icelandic supporters also performed the “Viking clap” at the women’s European football finals in the Netherlands, and you can be sure that it will be executed at the men’s World Cup finals in Russia this summer. These days, we seem to be experiencing a general fascination with Vikings and the Viking era. Late last year, the fifth season of the series “The Vikings” premiered on the History Channel. One of the main characters, Flóki – played by Swedish actor Gustaf Skarsgård – has by then reached an unknown land, uninhabited and rough. “Alfaðir, ég skil ekki, af hverju hefurðu fært mig hingað”, Flóki or Skarsgård asks his god, Odin in well-pronounced Icelandic; “Supreme god, I do not understand, why have you brought me to this place?” Then he realizes that he has been brought to Ásgarður, Asgard, the land of the gods.
    [Show full text]
  • Allan Ranius, Bibliotekarier Vid Linköpings Stiftsbibliotek
    Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 26 2005 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Petra Söderlund (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 75 26 Upp- sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word. Sista inläm- ningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är juni 2006 och för recensioner september 2006. Uppsatsförfattarna erhåller särtryck i pappersform samt ett digitalt underlag för särtryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil, lagrad på en diskett. Abstracts har språkgranskats av Sharon Rider. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfo- gande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet Pg: 5367–8. Svenska Litteratursällskapets hemsida kan nås via adressen www.littvet.uu.se. ISBN 9–87666–23–5 ISSN 0348–633 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2005 Övriga recensioner Allan Ranius, Nya strövtåg i Linköpings stiftsbib- katastrofbranden, och Bibliotekarier vid Linkö- liotek. Linköping (eget förlag) 997. pings stiftsbibliotek, som kom ut hösten 2004. Allan Ranius, Bibliotekarier vid Linköpings stifts- Ranius, som under ett kvartssekel förestod de bibliotek. Linköping (eget förlag) 2004. gamla samlingarna, ger sina läsare en inträngande belysning av en kulturinstitutions utveckling och Ett stiftsbibliotek har djupa rötter i det förgångna.
    [Show full text]
  • The 'Long Reformation' in Nordic Historical Research
    1 The ‘long reformation’ in Nordic historical research Report to be discussed at the 28th Congress of Nordic Historians, Joensuu 14-17 August 2014 2 Preface This report is written by members of a working group called Nordic Reformation History Working Group, that was established as a result of a round table session on the reformation at the Congress of Nordic Historians in Tromsø in Norway in August 2011. The purpose of the report is to form the basis of discussions at a session on “The ‘long reformation’ in Nordic historical research” at the Congress of Nordic Historians in Joensuu in Finland in August 2014. Because of its preliminary character the report must not be circulated or cited. After the congress in Joensuu the authors intend to rework and expand the report into an anthology, so that it can be published by an international press as a contribution from the Nordic Reformation History Working Group to the preparations for the celebration in 2017 of the 500 years jubilee of the beginning of the reformation. Per Ingesman Head of the Nordic Reformation History Working Group 3 Table of contents Per Ingesman: The ’long reformation’ in Nordic historical research – Introduction – p. 4 Otfried Czaika: Research on Reformation and Confessionalization – Outlines of the International Discourse on Early Modern History during the last decades – p. 45 Rasmus Dreyer and Carsten Selch Jensen: Report on Denmark – p. 62 Paavo Alaja and Raisa Maria Toivo: Report on Finland – p. 102 Hjalti Hugason: Report on Iceland – (1) Church History – p. 138 Árni Daníel Júlíuson: Report on Iceland – (2) History – p.
    [Show full text]
  • Stm1946morner1.Pdf
    NÅGOT OM JOHAN WIKMANSON, ERIK PALMSTEDT OCH OLOF SCHWAN SAMT DET STORA ORGELBYGGET I STORKYRKAN1 Av C.-G. STELLANMÖRNER (Stockholm) wikmanson hade en betydande del i de förbättringar som gjordes “ vid det nya Orgelverket i Storkyrkan. Hans berättelse derom til Kyrko-Rådet förtjenar at af alla Konstidkare och älskare läsas.”2 Denna not i Gustaf Abraham Silverstolpes nekrolog över komposi- tören, organisten och kamreraren Johan Wikmanson (1753-1800) föranleder givetvis Wikmanson-forskaren att ta närmare del av de nämnda handlingarna. I detta fall rör det sig om Storkyrkorådets protokoll, som förvaras i inbundna folianter i Stockholms stadsarkiv (SSA). Om man i Storkyrkoförsamlingens arkiv går igenom kyrkorå- dets protokoll för åren 1781-1800 (K III: 5 & 6), så får man riklig lön för den möda, som protokollförarnas stundom tålamodsprövande tyska skrivstil bjuder på. Wikmanson finnes omnämnd på en mängd ställen och i olika sam- manhang, mest dock i samband med orgelbygget, och dessutom finnes - vilket är av särskilt intresse - ett mindre antal originalhandlingar, skrivna av honom själv, införda i den senare protokollvolymen. Ett av dessa Wikmansons egenhändigt utskrivna memorial omfattar icke mindre än 29 tätt skrivna foliosidor och det kan redan nu påpekas, att det av hans namnteckning tydligt framgår, att han skrev sitt namn Johan Wikmanson, medan det av protokollförarna givetvis stavas på olika sätt, mest Wickmansson eller Wikmansson. Eftersom Wikmanson i första hand var ämbetsman och tillbringade det mesta av sin dag på Kungl. Nummerlotteriet, kom han i kontakt 1 Detta bidrag, här något avkortat, ingår i den i ett exemplar maskinskrivna festskrift som Överlämnades till Carl-Allan Moberg på hans 50-årsdag den 5 juni 1946.
    [Show full text]