Lulebygdens Forskarförening MEDLEMSTIDNING – Nr 74, maj 2011

ÅRSMÖTET 2011-03-13

l Ordföranden har ordet Nya medlemmar Sid 3 l Forsfärder i Boden Sid 4 l En blå soffa i Råneå Sid 6 l Bäverjägare från Norr- land blir ärkebiskopar Sid 7 l Hur länet Norrbotten kom till Sid 8 Årsmötet hade det här året förlagts Gunnel Jägare Sandin och Kent-Åke till Kyrkans Hus. Ett 40-tal medlem- Lundebring samt suppleanterna Kjell l Behöver vi tidningen? mar deltog. Efter att alla hälsats väl- Mäki och Ingrid Vikström. Samt- Sid 12 komna inleddes mötesförhandling- liga återvaldes liksom revisorn Curt arna. Till mötesordförande valdes Björklund och revisorssuppleanten l Trä(d)spåret vid under-tecknad och till mötessekrete- Eva Renkvist. Fjälaträsk Sid 13 rare vår ordinarie sekreterare Carin Efter årsmötet höll Jan-Olof Vallgren. Hedström, bl.a. ordförande i Luleå l Klassfoto från Orrbyn Av styrelsens verksamhetsberät- Hembygdsförening, ett mycket upp- år 1947 telse framgick bland annat att för- skattat föredrag med rubriken ”Hur En ny poet från Råneå eningen hade 423 medlemmar den Norrbottens län blev till”. Hela före- eller Morjärv Sid 15 31 december, vilket var en ökning draget återges på sidan 8. l Folke Isaksson, poet, med 13 medlemmar. Under fjolåret Det visade sig att föredraget kom litteraturkritiker och antecknade sig 1 876 personer i vår att innehålla betydligt mer än vad reseskildrare Sid 16 gästbok vilket tyvärr innebar en rubriken antydde. Jan-Olof avtack- minskning med 183 besök. Kassa- ades med en varm applåd och en l Sista sidan berättelsen visade att verksamheten vacker blombukett. – Uppdaterade under 2010 gick med ett överskott på Årsmötet avslutades med en trev- USB-minnen drygt 3 500 kronor. Efter revisorer- lig fikastund. – Färg i tidningen mm nas rapport beslöt mötet att bevilja den avgående styrelsen full ansvars- Text: PER WÄNKKÖ frihet för verksamhetsåret 2010. Foto: STURE KARLSSON Nästa nummer av I tur att avgå vid årsmötet var medlemstidningen utkommer styrelseledamöterna Per Wänkkö, i mitten av september 2 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 Föreningens syfte Lulebygdens Lulebygdens Forskarförening Forskarförening grundades 1989 för att främja och höja intresset för bygde- Besöksadress: person- och släktforskning Residensgatan 6 E, Luleå inom gamla Storlule socken Telefon: 070/299 54 24 Styrelsen 2011 samt att arbeta för bättre be- Telefontid: Måndag: kl 9-11 Ordförande: tingelser för sådan forskning. ” Torsdag: kl 9-11 Per Wänkkö Övrig tid går bra att malia till Tel 0920-22 62 76, 070/669 94 76 nedanstående e-mailadress E-post: [email protected] e-postadress: Vice ordförande: Manusstopp [email protected] Gunnar Johansson för Hemsida: Tel 0920-22 75 93 www.lulebygden se Kassör: september- Webbansvarig: Marita Lindell Gunnel Jägare Sandin numret e-post: [email protected] Tel 0920-26 78 19 E-post: [email protected] Post skickas till adress: 18 september Lulebygdens Forskarförening Sekreterare: Påminner samtidigt om beho- Residensgatan 6 E Carin Vallgren vet av korta notiser/artiklar, och 972 36 Luleå Tel 0920-22 86 13 E-post: [email protected] även intressanta fristående bil- Öppettider: der. Ytterdörren öppen kl 07.00-20.00 Övriga ledmöter: alla dagar. Innerdörren låses som Eivor Nordqvist tidigare med egen nyckel . Tel 0920-25 61 20 E-post: [email protected] Sture Karlsson Annonspriser Tel 0920-22 30 39 Ge ett bidrag till Åttondels sida 100 kr E-post: [email protected] Julius Sundströms Kvartssida 200 kr Kent-Åke Lundebring Halvsida 300 kr Tel 0920-26 86 31 Minnesfond Helsida 500 kr E-post: [email protected] Förvaltas av Sista sidan, enstaka nr 1.500 kr Lulebygdens Forskarförening. Sista sidan helår (4 nr) 5.000 kr Suppleanter: BG 5862-5955 Stipendiegruppen/lulebygdens Medlemmar får kostnadsfritt mark- Ingrid Vikström Forskarförening nadsföra sina alster i tidningen. Tel 0920-340 72 E-post: [email protected] Gerd Olovsson, tel 0920-25 44 64, Detta är begränsat till 40 mm/1 sp e-post [email protected] respektive 20 mm/2 sp. Detta un- Kjell Mäki Sigvard Eriksson, tel 0920-22 25 24. der förutsättning att ett exemplar Tel 073-040 31 64 FONUS kan förmedla telegrammen. av als-tret lämnas till föreningen. E-post: [email protected]

Medlemsavgifter Vuxen 150 kr/år Avgiften betalas till PG 36 64 01-8 Ungdom tom 25 år 40 kr/år Vid internetbetalning: Komplettera dina Familj (samma hushåll) 190 kr/år uppgifter genom att skicka dem med e-post Vid inbetalning uppge alltid namn, adress, födelsedag, till medlemsansvarig telefon, gärna mobil och e-post (inkl namn mm på famil- e-post: [email protected] jemedlemmar som omfattas av familjeavgiften). Kom ihåg att meddela adressändring! Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 3

Ordföranden

har ordet Inger Lundqvist Innimarksvägen 11 954 42 Södra Sunderbyn Hej microkort. Det handlar alltså om Tel 0920-26 10 67 Tiden rinner iväg och nu börjar ännu kort som inte längre omfattas av den Anders Nilsson en forskarsäsong lida mot sitt slut. 70-åriga sekretessen. Totalt rör det Älvbrinken 14 Vad har då hänt inom föreningen sig om ca 600 nya kort som ska sor- 942 95 Vidsel under den gångna vintern? Två fasta teras in i pärmarna. Under årens lopp Tel 0929-302 47 evenemang har ju varit medlems- har det dessutom blivit lite ”rörigt” i mötet i december med utdelning av de flesta pärmarna. I samband med -Olov Lövgren Julius Sundströms stipendium och insorteringen kommer vi därför att Vesselstigen 7 årsmötet. Tisdagsträffarna som in- ordna innehållet. Vi har också låtit 974 53 Luleå troducerades 2009 har fortsatt med en del pärmar byta plats. Det här är Tel 0920-664 36 totalt sex träffar, den senast i form av ett mycket tidskrävande arbete som ett mycket trevligt besök i Rutvik. inte kommer att bli klart före som- Maine Öström Vår medlem Gunnar Johansson maren. Men jag tror ändå att du som Måttsundsvägen 745 berättade vid en tisdagsträff i fjol letar i pärmarna kommer att kunna 975 95 Luleå om sin omfattande forskning om hitta det du letar efter. Tel 0920-341 28 Altappen och de människor som Under vintern har vi ju haft fasta fanns på Altappen under den korta öppettider i lokalen torsdagar 15.oo Kristina Eriksson tid som industrin existerade. Under till 18.oo. Vi fortsätter med detta Svartskatavägen 446 de senaste månaderna har alla data maj månad ut, d.v.s. till och med 975 92 Luleå från Gunnars forskningen förts till torsdagen den 26 maj. Därefter tar Tel 0920-311 13 ett exeldokument liknande det som vi sommarledigt under juni, juli och används i USB-minnet om Nederlu- augusti. Torsdagen den 1 september Willy Eriksson leå. Det pågår också ett arbete med återgår vi till ordningen med fasta Svartskatavägen 446 att ta fram en text som berättar om öppettider. 975 92 Luleå industriepoken Altappen. Avsikten Avslutningsvis vill jag tillönska Tel 0920-311 13 är att föreningen till hösten ska ge ut alla en riktigt skön och lång som- en mindre skrift om Altappen med mar. Anita Lovén tillhörande CD-skiva som innehåller PER Stationsgatan 42 D Gunnars forskningsresulat. 972 32 Luleå Vi har beställt och också fått nya Tel 0920-144 99

Manuskript Margaretha Lindbäck Norra Strandgatan 7 till tidningen 972 39 Luleå skickas till nedanståen- Tel 070-512 05 22 de helst via e-mail, och Inga Wuopio glöm inte att skicka bil- Armévägen 9 der i särskild fil (jpg). 974 43 Luleå Tel 070-333 93 67 Åke Östling Jakobs väg 7 Layout och produktion: 941 64 Piteå ÅKE ÖSTLING Det är inte det man tänker Tel 0911-21 17 78 Tel 0911-21 17 78 utan det man gör, [email protected] [email protected] som kan förändra tillvaron. 4 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011

Vid återfärden från Jokkmokk blev det ganska besvärliga passager i forsarna. von Dardel berättar i sin dagbok: ”Hittills hade vi rott uppför forsen, men nu bar det af utför densamma; detta senare färdsätt är snabbare men äfwen obehagligare. Det kändes ständigt som om båten skulle kantra. Karlen, som med sin åra styrde den, spände så skarpt sin blick, i det han spanande såg framför sig, och hans framåtlutande gestalt fick ett på samma gång så energiskt och så ängsligt uttryck, under det båten hoppade och dansade mellan de uppskjutande klippspetsarna, att passagerarnas sinnesstämning ej kunde undgå att ofrivilligt taga intryck därav. Prinsen, som annars är så oförskräckt, nöp mig i krampaktigt i armen...” Akvarell 1858. Nordiska museet. Forsfärder i Boden Text: ARNOLD LAGERFJÄRD Prins Karl, blivande Karl XV, reste i Norrbotten 1858. Med på resan var tecknaren Fritz von Dardel, som bl a tecknade färden nedför forsarna i Boden. Bland de som förde båtarna Flotten av timmer är färdig för färd nedför forsarna. Cyklarna är med nedför forsarna ska ha befun- för att passagerarna ska ta sig hem efter färden. OBS t ex åran som nit sig min anfader, fältjägaren syns till höger om karlarna. Den var till för manövreringen. Lars Olov Isaksson Styf (Lind), FOTO: Wendla Hvitman, Boden född 6 mars 1829 i Bodsved- med stadiga vidjerep sammanfäste jan. forsarna och till gallringsbommen en lång rad tjärtunnor, vilka med i Sävast. I förbigående sagt berät- Nu finns kraftverk i Lule älv vid roddkraft forslades fram över de tar nobelpristagren Eyvind Jonsson, Vittjärv och Boden. Förr fanns kraf- lugnare vattnen och sedan med flott- att han år 1915 arbetade vid sorte- tiga forsar från Heden ner till Rå- ningsteknisk skicklighet dirigerades ringen i Sävast. Mindre avverkare bäcken. Det är rätt eget att tänka sig, genom forsarna.” Då var det viktigt riskerade att inte få sortering förrän att stora timmerflottar med en mängd att tunnorna inte slogs sönder mot sent på hösten, varför de gärna fäste människor körts genom forsarna. stenar. ihop timret i stora flottar, som sedan Men kanske har också tjärtunnor styrdes genom forsarna, ett äventyr- tagit den vägen. Ruben Nordsten Timmerflottar i forsarna ligt företag. Detta utfördes många berättar i boken Överluleå socken: Bolagen och andra större företagare gånger av Fritiof Lindström från ”Tjärflottningen tillgick så, att man lät sina stockar flyta iväg nedför Vittjärv utanför Boden. Han uppges a Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 5 a ha företagit tusentalet sådana färder, hade kvar många glasplåtar men mycket pengar då. År 1895 såldes ofta två om dagen. hade kastat en del. Det var en häftig Turist till sågverksägaren P Fahlén, Dessa timmerflottar var av varie- upplevelse att få se dessa glasplåtar. Svartö ångsåg. Den döptes om till rande storlek. Det kom att bli så att Jag fick också förmånen att förmedla Anna. passagerare togs mot på dessa färder, Elsies gåva av många av dem till Vid elva års ålder hade Johan mellan 10 och 80 personer beroende Bodens kommun. Där togs de mot Pettersson flyttat med föräldrar och på flottens storlek. Många ville upp- av stadsbibliotekarien Barbro Ma- syskon till Norrbotten. Han var tid- leva spänningen vid forsfärderna, rainen. vis dräng i Bredåker och Heden. och folk kom från kringliggande or- Wendla Hvitman föddes den 1 juli Han blev måg hos J J Sandberg i ter för att få vara med. Man tog inte 1886 och dog den 15 juni 1979. Hon Hamptjärnmoran. Hustrun var Anna avgift. hade tre kameror, bl a två lådkame- LOVISA Sandberg, född den 2 maj Min släkting Jenny Lovisa Orre, ror. Den tredje för glasplåtar var till- 1848 i Heden. född Larsson på Bodsvedjan den 28 verkad av ”The Seroce Camera Co”. mars 1889, har berättat, att hennes På linsen står ”Wollensak Opt. Co”. Fritiof Lindström farfar var med om att år 1858 föra Vidare anges orten Rochester, New Ångaren Primus var byggd i Os- prins Karl, blivande Karl XV, nedför York, USA. Hennes foton är från karshamn 1877 och hette tidigare forsarna vid Boden. Farfadern var trakten av Boden; kanske särskilt Clara. Den hade trafikerat Klarälven, fältjägaren Lars Olof Isaksson Styf från byn Heden. Flera foton visar Faxälven och Helgumsjön. År 1918 (Lind), född den 6 mars 1829. bilder av timmerflottar före avfärd. bildades i Harads och Edefors Rederi I berättelser anges, att prinsen Ett antal personer finns på flottarna. AB Primus, som köpte båten för 55 med sällskap rest upp till Jokkmokk Också deras cyklar – när de kommit 000 kronor. Det var den största som med hästskjutsar och bitvis roddes genom forsarna skulle de ju cykla trafikerat sträckan Hednoret – Ede- uppför älven. Däremot har jag ing- hem! fors. Längden var 21,58 m, bredden enstans kunnat läsa om hur återfär- 4,16 och djupgåendet 1,4 m. Innan den skedde. Ångbåtar i forsarna båten var klar för trafik hade den Lars Olof Styf ska ha åkt på en Vid flera tillfällen fördes ångbåtar kostat 100 000 kronor. Första tiden stock genom forsarna från Heden till nedför forsarna, när de inte längre klarades ekonomin, men 1925 gick Svartbyidan strax nedom Svedjan. skulle gå i trafik mellan Hednoret bolaget i konkurs. Nya landsvägar Och Isak Petter Bom ska ha simmat och Edefors. I september 1892 för- gjorde konkurrensen för svår. Båten över älven mitt för Svedjan – värsta des ångaren Turist genom forsarna av såldes till ett bolag i Luleå för 6 000 problemet var att ta sig ur strömmen styrmannen Johan Pettersson, född kronor. till det lugnare vattnet vid stranden. den 11 september 1851 i Glysbyn, Nu gällde det att hitta någon som Ruben Nordsten berättar, att det Bolstad, Dalsland. Han var egentli- kunde föra båten till Luleå. Många finska kommerserådet Kynzell år gen döpt till Johannes. Maskinist var fann det alltför farligt, men hem- 1785 anlade en såg vid Hedensfors. N P Johansson från Bodträskfors, och mansägaren Fritjof Lindström i Vit- Och i början av 1800-talet togs stora de biträddes av arbetarna Isak Petter tjärv åtog sig uppdraget – kanske flottar med plankor nedför älven och Nilsson och Axel Johansson från den ende som kunde klara det. Den genom forsarna. Heden. En sörlänning följde med för farligaste delen av färden var första På senhösten 1866 inträffade en nöjes skull. Det fanns två livbojar anhalten genom Hedensforsen förbi våldsam storm, som enbart inom ombord, och sörlänningen hade fått Vittjärvs laxfiske på grund av ett Överluleå ska ha fällt 10 000 träd. lov att använda den ena. När rädd- stenröse mitt i forsen, mycket strid Därtill var det ju nödår 1865 och ningsbåten slogs sönder mot fartygs- ström och ett högt fall. Farleden var 1867. sidan blev sörlänningen riktigt rädd mycket smal mellan stenar och un- År 1932 besökte ett österrikiskt och tog på sig båda livbojarna. Man dervattensskär. fotbollslag BBK i Boden. Laget fick fick med våld hindra honom från att Skorstenarnas överdelar hade vara med om en forsfärd på flotte, hoppa i älven! monterats ner för att båten skulle vilket gjorde starkt intryck på dem. Båten gick för full maskin hela kunna gå under broarna. Inför risken Det hände, att man kom in i vägen. Det tog en halv timme från att styrningen skulle haverera hade Svartbyedan och fick åka runt i den Hednoret till Råbäcken. Det tog inte en provisorisk styrinrättning med i timtal med passagerare och allt.Då i någon sten, men flaggstången ska- åror placerats i aktern. Älven hade fick man lita till Fritiof Lindströms dades vid järnvägsbron över Trång- börjat stiga kraftigt, varför det blev skicklighet för att ta sig ur edan. forsen. Många åskådare på stränder- bråttom att komma igång så att man Omkring år 2000 besökte jag Sten na följde den hisnande färden med kunde komma under broarna. Trak- och Elsie Wikström i Boden för att andan i halsen. ten kring Boden hade närapå tömts se på en lodbössa Sten hade. Han Bodträskfors AB hade sålt sina på folk – alla ville se den vådliga fär- kom då att berätta, att hans svärmor båtar 1892 till patron David Hum- den, som företogs den 25 maj 1926. Wendla Hvitman fotograferat bl a mel i Kalix.Johan Pettersson fick Flera medhjälpare följde med, ångbåtar och timmerflottar, och de 800 kronor för transporten. Det var och man eldade ångpannan till fullt a 6 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 a tryck. Vimpel i fören, svenska flag- gan i aktern och nu startade färden. En blå soffa i Råneå Primus grävde ner sig i Hedensfor- Text och teckning: LEIF LARSSON sens vågdalar, och båda propellrarna snurrade i fria luften. Så kom två Jag har läst TORGNY LINDGRENS kraftiga bottenkänningar, och nitar senaste bok Minnen. I den boken står slets loss från kölen. Vatten trängde det om den blå soffan i Råneå. Jag in, och Primus vaggade hit och dit. har ett bestämt minne av att jag hört Men genom forsen kom båten, och att Torgny Lindgren en kort tid arbe- Lindström styrde mot Vittjärvsbäck- tat som lärare i Råneå, men trots en- en och körde in i leran vid stranden. trägna efterforskningar har jag inte Lindström hyllades, och Trångfors kunnat få något belägg för det. musikkår spelade. Tre hål i botten Boken tar naturligtvis upp vitt sattes igen och 50 man fick ut båten skilda ämnen. De är ju minnen. Ett i vattnet igen. Musikkåren skulle nu dateras till 1962, då Torgny Lindgren gå ombord, men av någon anledning var 24 år. Det är tre år innan han gav TORGNY LINDGREN bestämde den sig för landvägen. Pri- ut sin första bok, en diktsamling som efter foto från Internet. mus hade fortfarande slagsida. Man hette Plåtsax, hjärtats instrument. Ett hittade ett hål i maskinrummet – det av minnena har anknytning till Rå- en överste på försvarsstaben. Hans tätades. neå. namn var Stig Wennerström. Vittjärvsforsarna klarades nog så Helt kort berättar Torgny Lindgren Just precis. Det är den Stig Wen- nära stenarna. Vid Trångforsbron att han 1962 var vice korpral och an- nerström, som senare sålde alla dessa var det svart av folk, värmande el- förtrodd ytterst viktiga handlingar mycket hemliga handlingar till annat dar lyste upp. Musikkåren fanns åter av försvarsstaben i . En land. på plats. Lika mycket folk fanns på tid hade han haft permissionsförbud Under detta arbete hade Torgny Hedenbron. Den gick klar med en och under den tiden hade han stått Lindgren och hans hustru en tillfäl- handsbredd. Också Bodforsen kla- instängd i ett fotolaboratorium med lig lägenhet i Råneå. Då han efter rades. en jättestor kamera som löpte på räls. det långa permissionsförbudet och Ångaren gick sedan mellan Luleå Med denna kamera kopierade Torg- det instängda arbetet äntligen fick och Haparanda några år. Den fick ett ny Lindgren ytterst hemliga kartor komma hem, fick han av sin hustru sorgligt slut som sandpråm. och flygfotografier som på millime- en liten flaska kryddad snaps och lite Sex år senare , 1932, förde Lind- tern skulle stämma mot varandra. De cognac. Han drack upp alltihop och ström ångaren Edefors nedför for- skulle sedan sändas med kurir till somnade tvärt. a sarna. Den var ganska rank, och Lindström höll ett förmaningstal om syns väldiga virvlar, skummet lyser Detta var 1932. Året därpå slu- att man inte skulle samlas åt endera vitt. Vattnet sprutar högt över båtens tade Fritiof Lindström med forsfär- sidan. Det hade nämligen, förklarade sidor och en väldig våg väller in över derna. Han hade sedan många för- han, hänt sig i Indien, att en orm fal- fördäck. De som finns där blir ge- troendeuppdrag, sysslade med idrott lit ner på ena sidan av en färja. Pas- nomvåta. Men genom kommer man. m m. Han höll sig också i form med sagerarna skyndade sig åt andra si- Skepparen förmanar åter passagerare långa cykelturer. Under en sådan dan med påföljd, att färjan kantrade att gå ner från högre usiktspunkter, förolyckades han år 1969, påkörd av och hundra personer drunknade. skorstenen kan flyga vid passagen av en bilist. ”Ingen, hör ni de, ingen får röra sej Hedenbron. Men det gick bra, och ur fläcken!” så kom åter de väldiga virvlarna och LITTERATUR Som vanligt var det ett stort även- vågorna över fördäck. Färden fort- Ruben Nordsten: Överluleå tyr i Hedensforsen med vattnet spru- satte förbi Rävnäset. Viftningar och socken och dess utveckling. Boden tande över båten. Men Lindström rop från åskådarna vid Näsforsen. 1947. klarade de farliga klipporna, och Och så Bodforsarna vid A8 och se- Norrbottens-Kuriren 1926-05-25, båten kom ner i lugnvattnet nedanför dan lugnvatten. 1932-08-19, 1966-09-24, 1974-07- Fiskarholmen, där Sven Utterström Efter 40 minuters färd lade man 25 och 1992-09-05. stod med sin filmkamera. Vid land- till vid Råbäcken. Skepparen tackade Norrländska Socialdemokraten ningsplatsen i Vittjärv klev ett antal särskilt maskinisten, som hela tiden 1962-01-02, 1983-11-08 och 1983- personer på för den fortsatta färden. stått nere vid maskinen. Denna post 11-09. Lindström höll åter sitt förmanings- var verkligen inte eftersökt. Men till Stig Lagerfjärd: Ångbåtstrafiken tal för att undvika för stark lutning. slut anmälde sig en oförskräckt man, på Luleälv. Luleälvens sista epok Österbergsforsen klarades fint Gustaf Olofsson från Heden. Han som betydande farled. C-uppsats och man kommer till lugnvattnet hade inte förut skött en fartygspanna 2000-08-03 vid Luleå Tekniska Uni- ovanför Trångforsbron. Nedom den men däremot lokomobiler. versitet. l Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 7 Bäverjägare från Norrland BLIR ÄRKEBISKOPAR Text: LARS STIERNMAN Birkarlsfamiljerna Rhén/Bothniensis från Piteå, Grubb från Umeå och Bure från Skellefteå är i slutet av medeltiden bönder, bäverjä-gare och handelsmän i lappmarkerna. När birkarlsverksamheten är som allra lönsammast, efter re- formationen, utbildar sig flera av deras söner till präster. På samma sätt som de bedrivit handeln med skinn och torrfisk, i praktiken med ärftliga privile- gier, bedriver de nu klanpolitik inom kyrkan så framgångsrikt att de i slutet

rkebiskop Nicolaus Both- ensamrätt på den lönsamma handeln bli ingift i Bureätten från Norrland, niensis och hans fru Elisabet med skinn från lappmarkerna. Verk- om man nu inte redan tillhörde den. Grubb från Bureätten och samheten bedrevs i skråform för att Det var helt enkelt nödvändigt att derasÄ ättlingar har tagits som ut- begränsa konkurrensen och hålla tillhöra klanen för att kunna bli vald gångspunkt för undersökningen. Om lönsamheten uppe. Den överläts på till ärkebiskop av de andra prästerna. man tittar närmare upptäcker man söner, i andra hand på svärsöner och Den ”form för verksamheten” bir- dels 1) att båda två härstammade andra släktingar eller överläts i sista karlarna använt för handeln i lapp- från birkarlsfamiljer hand på kollegor inom skrået. marken i över 300 år, användes nu 2) att det förutom Bothniensis, 2) Väldigt många ärkebiskopar, också framgångsrikt inom kyrkan fanns 16 ärkebiskopar till (eller 17 biskopar och andra präster visar sig under 200 år till, när birkarlssöner om man räknar en som blev vald vara släkt med varandra på ett sätt studerat till präster. men inte fick tillträda) bland mer som inte verkar vara slumpmässigt. Burarna och deras ingifta domine- eller mindre avlägsna släktingar. Man skulle till och med kunna säga rar ärkebiskopsstolen i drygt 200 år. Dessa 17 kom också från birkarlsfa- att det som främst tycks ha påskyndat Här följer en del av ärkebis- miljer som tillhörde Bureätten, och/ en prästkarriär i Sverige från efter re- kopslängden från efter reformatio- eller var ingifta i den. formationen till ungefär 1800 var att nen till 1803: 1) Birkarl [bjurkarl eller biwrkarl] var kanslis benämning (B = Bure, I = ingift) på handelsmän i lappmarken från Nericius 1531-1573 släktskap/gift med: början av 1300-talet och 300 år Laurentius Petri Gothus 1574-1579 /gift med företrädarens dotter framåt. Uttrycket betyder från bör- B Andreas Laurentii Björnram 1583-1591 (+gift med företrädarens änka) jan troligen bäverjägare, och finns i Abraham Andreae Angermannus 1594-1599 /svåger till ärkeb. Björnram ortsnamn norrut som börjar på Bjur, I Nicolaus Olai Bothniensis 1599-1600 (Elisabet Grubb) t ex Bjurträsk. B 1601-1609 Birkarlsfamiljerna bodde oftast B Petrus Kenicius 1609-1636 på kusten och hade i praktiken ärftlig Laurentius Paulinus Gothus 1637-1646 /brorson till äb Laurentius Petri Gothus I Johannes Canuti Lenaeus 1647-1669 (Katarina Kenicia, äb Kenicius dotter) a Då han sedan vaknade låg han på I Laurentius Stigzelius 1670-1676 (Kristina Berea, äb Bothniensis dotterdotter) den mörkblå dyschan i vardagsrum- I Johannes Baazius dy 1677-1681 (Elsa Honthera, Bothniensis dotterdotter) met i en lägenhet i Råneå. Tankarna Olaus Swebilius 1681-1700 /svärson till biskop Enander i Linköping var klara men kroppen loj, nästan I Erik Benzelius 1700-1709 (Margareta Odhelia, Kenicius ddd) I 1711-1714 (Anna Schultin, Bothniensis sdd) avdomnad. I Matthias Steuchius 1714-1730 (Anna Tersera, Hans Bures ddd) Något stort avtryck gjorde inte B Johannes Steuchius 1730-1742 B+I (Elisabet Spegel, Anna Schultins d, B.s sddd) den (blivande) berömde författare B Eric Benzelius dy 1742-1743 son till Erik Benzelius och ledamoten av Svenska Akade- B Jacob Benzelius 1744-1747 dito mien Torgny Lindgren den gången B Henric Benzelius 1747-1758 dito på råneborna. Ingen tycks minnas B Samuel Troilius 1758-1764 24-åringen och inom skolans värld I Magnus Beronius 1764-1775 (Johanna Catharina Burman) är det ingen som minns någon vika- Carl Fredric Mennander 1775-1786 /vän, pommersk-baltisk härstamning rie med det namnet. B 1786-1803 son till äb Samuel Troilius a Men så var ju hans arbete hemligt också. l 8 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 Hur länet Norrbotten kom till I fjol, våren 2010, var det 200 år sedan Norrbotten blev eget län. Föredrag av JAN-OLOF HEDSTRÖM vid Lulebygdens Forskarförenings årsmöte 2011 200 år är egentligen ingen lång tid. 4 Landet var (eller hade just varit) Det är 100 år sedan 1910 och det är i två olyckliga krig, mot Ryssland kanske inte så omöjligt för oss att fö- och mot Danmark, våra ärkefiender reställa oss den tiden. Och ytterligare sedan hundratals år 100 år bakåt i tiden, ja då är det ju 4 I september 1809 stod det klart att 1810, då Norrbotten föddes som län. vi hade förlorat en tredjedel av lan- Men 1810 var en riktig orostid dets territorium, hela Finland ja en i Sverige, det var inte bara oro, det bit också av det som då var landsde- var kaotiskt. Och starten för det nya len Sverige ända fram till Torneälven länet var så knagglig som bara kan och även Åland. Fienden hade alltså tänka sig. krupit mycket nära rikets centrum Man kan faktiskt se paralleller 4 Kungen Gustav IV Adolf hade mellan Sverige år 1810 och mycket störtats i mars 1809, eländet skyllde av det kaos som vi ser runt om i värl- man på honom. den i våra dagar. Egentligen var det 4 Den som styrde landet var de per- på vissa sätt ändå värre i Sverige år soner som gjort statskuppen, så blir 1810. Och mitt i detta beslutade man det ju i statskupper som vinner. Men i vårt lands ledning om en adminis- förlorarna, de som höll på den av- trativ reform – ett nytt län, ja egentli- satte kungen, hade förståss inte gett gen två nya, för Jämtland avsöndra- upp, man väntade på att få revansch. JAN-OLOV HEDSTRÖM 4 des samtidigt från Västernorrland. Grundlagen var satt ur spel och blomsterhyllad efter sitt uppskatta- 1810 i Sverige var verkligen kaotiskt: en ny grundlag behövdes snabbt. de föredrag. Foto: CARIN VALLGREN a Av 21 ärkebiskopar från Björnram Olaus gifte sig däremot med präster 1583 och 220 år framåt är 17 stycken som blev ärkebiskopar och hans egen När kungen störtades i mars sattes antingen Burar eller ingifta. De fyra dotterdotter och dotterdottersdotter grundlagsarbetet i gång och efter undantagen är: gjorde också det. rekordkort tid (tre månader) redan 1). Angermannus som blev vald *)Regeringen hade sista ordet ända den 6 juni 1809 beslutades om nya istället för ordföranden (Bothnien- tills nyligen när staten skildes från grundlagar för Sverige. – Och vi vet sis) på möte 1593, men som kyrkan. att ett par av dessa har varit gällande avsattes och efterträddes av denne 3). Swebilius var en kompromiss- ända till 1970-talet. 1599. Angermannus hustru Magda- kandidat som väl närmast blev vald 4 Man behövde naturligtvis också lena var syster till Björnrams (och på sina egna meriter. en ny kung och som ett provisorium LP Gothus´) hustru Margareta. På 4). Mennander som var vän till tog man den avsatte kungens farbror det sättet var han svåger till en Bure, familjen enl funnen korrespondens Karl mot att han lovade att abso- men ska kanske inte räknas som in- (Mennanderska samlingen, KB). lut inte bry sig, det blev alltså Karl gift. Nästan alla ärkebiskopar under XIII. 2). Paulinus Gothus, som tillsattes perioden 1583-1803 har alltså haft 4 Kuppmakarna, som ju styrde, av regeringen*) istället för den 1636 något med Bureätten att göra. Efter vände sig nu mot den andre fienden valde Rudbeckius (ingift Bure; gift 1803 finns inga familje- eller bekant- Danmark och jag tror att man talade med Kristina Nilsdotter, Bothniensis skapsband kvar. Inga brev eller annat riktigt snällt där. Man bad om en dotter). Paulinus hade först varit elev som tyder på det har hittats. Någon dansk prins till tronföljare i Sverige till Bothniensis, senare professor och enstaka biskop och ett fåtal präster för att göra danskarna vänliga till kollega till honom, men var avogt finns därefter i klanen. Några har sinnes och prinsen Christian August inställd till Bothniensis son, rektorn blivit adel, en eller annan borgare. utsågs i juli 1809 till svensk kron- vid trivialskolan i Uppsala, Olaus De flesta ättlingar till familjen Bure, prins. Han ändrade då sitt namn till Nicolai, som han motarbetade och ursprungligen bönder och birkarlar Carl August. Danske kungen tyckte 1639 kallade ”skalk” och ”den mest från Bure å vid Skellefteå, är återi- det var bra, för han hoppades med försumliga människa”. Paulinus fick gen bönder i småbyar i Norrland, där det att han fått en möjlighet att få bort Olaus från Uppsala1642, och deras förfäder en gång startade som tillbaka Skåne och svenskarna var Olaus slutade som vanlig kyrkoher- birkarlar i lappmarken. l nöjda för nu kunde väl inte Danmark de i Torstuna. Två systerdöttrar till så gärna fortsätta kriget mot Sverige a Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 9 a när Sverige hade en dansk prins som baka till Örebro. När Riksdagen fick han fick redan 1816 ett rikare län att kronprins. kännedom om att Mörner handlat vara landshövding i, Älvsborgs län. Kaotiskt var det men handlings- på eget bevåg så flagrant och i ett så Ny landshövding efter kraftigt! viktigt ärende så beslutade riksda- Ekorn blev kungagunstingen Men samtidigt pågick det eller gen att Mörner skulle förbjudas när- (som han kallats i historiken) Gus- hände det saker som gjorde att ödet vara. Kan man säga annat än just tav Adolph Koskull. Han hade med tog sina egna vägar. KAOS! sig ett uppdrag om att utreda vilken 1. Danmark som haft anfallspla- 4. Men Riksdagen fortsatte och det plats som skulle vara residensort för ner mot Sverige hade ju haft bästa gjorde även ett lobbyarbete utanför landshövdingen. tänkbara stöd genom att självaste riksdagens möteslokal. Mörner och 4 Gammelstad – det var en Napoleon inte bara stödde planerna den franske konsuln i Göteborg hade bondby och kom inte på fråga även utan han lät också en del av sin armé intensiva kontakter med riksdags- om det hade varit Ekorns tanke att gå norrut för att stödja ett danskt an- männen (kan jag tro) för redan två Gammelstad var bra. fall på Sverige. Den franska armén veckor senare beslutade riksdagen 4 Torneå – det hade varit naturli- leddes av Jean Bernadotte! Men att utse Bernadotte till tronföljare. gast om Torneå hade varit svenskt. plötsligt fick fransmännen annat att 4 Luleå – var ingen bra plats tänka på. Det blev oroligt i Spanien Mitt i allt detta får man kan- alls. Jag citerar: ”Luleå är till platsen och där var franska arméns närvaro ske säga att av allt oväntat trång och kan ej utvidgas i anseende mycket viktigare. Det blev inget av och oplanerat, så verkar det till de berg och stenbackar, varav den att tåga norrut och mot Sverige! Vil- på något sätt ändå ha gått åt på alla sidor omgives, varjämte inom ken tur för oss! rätt håll! Egentligen mycket stadens staquet ingen lämplig tomt 2. Kronprinsen Carl August av- märkligt. skall finnas. Stadens avlägsenhet på lider plötsligt våren 1810. Läkarna en sidoväg i en för övrigt obebodd konstaterade stroke. Hur kaotisk si- Nåväl. Norrbotten blev eget län trakt försvårar kommunikationen.” tuationen var kan vi nog förstå av att och till första landshövding utsågs 4 Piteå återstod nu. Koskull an- folk under begravningsprocessionen domaren Per Adolf Ekorn. Han såg att staden låg utomordentligt bra. genom Stockholm fick för sig på stan bodde i Sunderbyn. Gammelstad Folktätheten kring den fjärdliknande att det var Riksmarskalken Axel von blev därför platsen för den nya läns- älvmynningen var betydande och Fersen som låg bakom Carl Augusts styrelseadministrationen, i det nu så bygden hade rika utvecklingsmöjlig-

död. Och folk drog ut riksmarskalken kallade kaptenlöjtnantsbostället. Hu- heter. I trakten bodde redan flera ci- ur hans vagn, lynchade och dödade set finns ju fortfarande kvar. Ekorn vila och militära tjänstemän. Stadens a honom – på gatan! Hårda motsätt- skötte starten av det nya länet väl, så borgerskap syntes också ha gjort ningar i landet alltså. (Ungefär nu beslutades att Norr- botten skulle bli eget län, jag undrar Släkter och gårdar i Nätra 1535-1900 om det var alla som trodde att det var Jan O Nordvall och Per Sundin ett pålitligt beslut?) Det är inte många kommuner i Sverige där 3. Bråttom, bråttom var det nu att man har så stora möjligheter att göra släkt- få ordning på Sverige. En ny kron- tavlor som i Örnsköldsvik. Nu kommer ytterli- gare en släktbok som kompletterar de redan prins skulle utses och budet gick utkomna om Själevad, Anundsjö, Sidensjö/ återigen till Danmark och blickarna Skorped samt Arnäs, nämligen Släkter och föll på den avlidne Carl Augusts bror gårdar i Nätra. Fredrik Christian. Riksdagen, som Medan källäget i de förstnämnda har va- var samlad i Örebro, ville dock före rit gott så har det varit sämre i Nätra. Inga kyrkoböcker har funnits före 1809 förutom delvis defekta och ofullständiga kom- sitt beslut om honom ha Napoleons munion- (nattvards-) längder från tidigast 1768. Genom att använda andra källor godkännande. Riksdagen utsåg en har det varit möjligt att rekonstruera Nätras befolkning från c:a 1900 till i många kurir för att åka ned till Paris och fall skattläggningens början 1535 och resultatet har nu sammanfattats i denna få Napoleons godkännande. Ku- bok. Genom att befolkningen redovisats på de olika fastigheter de varit bosatta, riren hette Carl Otto Mörner. Han så borde det finnas intresse även för den nuvarande befolkningen i Nätra att på åkte iväg men han fick för sig un- detta sätt få kännedom om den bygd de är bosatta i. der vägen att han själv nog hade en Boken ger också glimtar ur de tidigaste domböckerna från 1600-talet. Lev- bättre idé än vad han hade uppdrag nadsöden träder fram med stora och små händelser såsom bränder, grannträtor och ekonomiska förhållanden. om. Och han var inte blygsam, han Bokens redaktör, Jan Nordvall, Västerås, har växt upp i Nätra och har kartlagt förslog Napoleon att generalen Jean Nätras befolkning under närmare 35 år. Medförfattaren Per Sundin har varit ho- Bernadotte skulle utses till kung och nom behjälplig beträffande nätrabornas kopplingar till omkringliggande socknar inte den danske prinsen? Hoppsan samt beträffande knektar och båtsmän. Boken kan beställas hos Hembygds- och släktforskare Nolaskogs kan man säga! Napoleon godkände www.hsn.nu eller tel 0660-189 41. hans förslag och Mörner åkte till- 10 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 a stora utfästelser för att få residenset skulle kunna förverkligas praktiskt 1810 om ett gränsregleringstrak- till Piteå. Detta blev också Kungl. var inte lätt att lösa. Det dröjde där- tat. I detta bestämdes om en ytter- Maj:ts beslut. för också flera generationer innan ligare human detalj ifråga om de Ja i Piteå kom nu länsstyrelsen att vanliga människor upplevde gränsen öar som fanns i älven men på den etableras och här styrde fyra lands- som naturlig. Torneälven är ju en älv sida av djupfåran där ägaren valde hövdingar: ”som förenar …. mer än den skiljer att inte bosätta sig. Man fick genom l Paul Öhrwall, åt” med William Snells ord i Torne- gränsregleringstraktaten behålla des- dalssången. sa öar för all framtid. Eftersom den l Carl Sparre Ett problem med gränsen var delen av gränsregleringen var så av- l Carl von Hedenberg och att den delade byar, ja till och med görande för många citerar jag orda- l Knut Åkerhjelm från år fastigheter. Hemmanen hade ofta grant texten i den delen av artikel II. 1849, mark på båda sidor om älven och på holmar i älven. Och att detta inte I sammanhang med denna de Åkerhjelm hade fått ett särskilt var hur lätt som helst att lösa det in- Höga Contraherande Delarnes utredningsuppdrag. Bakgrunden var såg redan fredsförhandlarna. Därför omtanka för Deras ömsesidiga att det aldrig blivit några bra loka- skrev man in redan i fredsfördraget Undersåtares Wäl, är åtnjutandet ler i Piteå. Lokalerna hade hyrts och 1809 att undersåtarna skulle få af Ägor på Öarne i ofwannämnde landshövdingen hade fått skaffa lo- tre år på sig att välja vilket land Floder och Sjöar för altid försäk- kaler helt privat faktiskt. Och det var man ville bo i och under den tiden rad åt deras fordna ägare, äfwen hela tiden en massa problem med sälja sin egendom i det andra landet. om dessa Öar, skulle, genom detta. En mer långsiktig lösning med Min reflektion är att den ryske tsa- gräns-linien, komma at tilhöra ett residens med staten som ägare ren verkligen visade sig human i sin den motsatta sidan; ------Blan- var ett angeläget behov. Åkerhjelm behandling av förloraren Sverige. dade egendomar, om deraf skulle kom fram till att Luleå för framti- Och för att ytterligare precisera hur finnas på flere närgränsande Öar den var bästa platsen och den 29 freden skulle genomföras så kom eller inom rymden af någon stor april 1851 beslutade Kungl. Maj:t Sverige och Ryssland överens år ensam Ö, böra, så widt möjligt är, att det i Luleå skulle uppföras resi- emot hwarandra utbytas. a dens med allt vad som därtill hörde av förvaltningslokaler mm. Åker- hjelm fortsatte sin landshövding- egärning i Piteå. År 1856 begärde han och fick avsked för att bli riks- dagsman. Han var faktiskt populär i Piteå och donerade också pengar till staden. Hans rykte är att han var ”klarsynt och fosterlandsälskande”.

Men hur var det då med gränserna, eller den nya gränsen mot Ryssland?

Att den nya riksgränsen drogs längs Torneälven-Muonio älv-Kön- kämä älv det var möjligen lätt att fäs- ta på papper, men ack så besvärligt i praktiken visade det sig efterhand. Nya praktiska frågor har dykt upp hela tiden, inte bara på 1800-talet utan nya praktiska frågor dyker upp ännu i våra dagar. Gränsen var i och för sig enty- dig. Gränsen skulle följa djupfåran i älvarna med ett undantag för Tor- Karta över suveränitetsholmarna i Hietaniemiselet neå, för att staden inte skulle hamna De rödfärgade/mörka ytorna är de suveränitetsholmar som fanns före på svenska sidan, och ett undantag gränsöversynen 1981. Genom denna översyn flyttades riksgränsen nära längst i norr vid det vi kallar Tre- Bäckesta till det läge i Torneälven som på kartan är markerat med en pil. riksröset där någon älv inte fanns. Därigenom upphörde de två mindre holmarna sydväst om pilen att vara Men hur principen om djupfåran suveränitetsholmar. Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 11 a Vidare beslutade man i traktaten mar. På finska sidan av strömfåran De förlorade därmed sin ”suveräni- 1810 att ägarna på varje ö gemen- kom 497 hektar att tillhöra svenska tetsegenskap”. Men djupfåran hade samt skulle betala en årlig avgift om fastigheter. Den sydligaste suverä- ändrats också åt andra hållet så att 48 kopek i koppar eller 8 skillingar nitetsholmen är norra halvan av ön två svenska suveränitetsholmar inom svensk bankomynt till bevis om att Tanskinsaari alldeles norr om Tor- Finland kom att ligga inom Sveriges de erkände att det område som de neå stad. Den tillhör fastigheter på riksgräns. fick behålla på en ö i det andra landet Seskarö och i Nedre Vojakkala. Den I Tornedalen har man också sett tillhör det landet. Den avgiften kal- nordligaste är Nilivuopionsaari som andra problem som behövt en lös- lades så småningom suveränitetsav- tillhör fastigheter i svenska Maunu ning. Man initierade därför en mo- gift och holmarna ifråga blev kallade i Karesuando. Holmarna i Hieta- tion till riksdagen 1972, där det suveränitetsholmar. Dessa holmar niemiselet ligger nästan helt inom påtalades att suveränitetsholmarna kallas så än idag. Finland, men hälften, ungefär 480 höll på att växa igen. Motionen Man hade därmed alltså upptäckt hektar är suveränitetsholmar som bifölls - något som är mycket ovan- ytterligare en komplikation som tillhör fastigheter inom Övertorneå ligt - och regeringen fick lov att för- behövde åtgärdas: ägoblandningen och Haparanda kommuner. De störs- ordna en utredare, justitiekanslern mellan ägare från ryska sidan och ta markerna som finska fastigheter Ingvar Gullnäs. Även Finlands re- ägare från svenska sidan. Men denna har inom Sverige är ön Kylänsaari gering tillsatte en utredare. På den komplikation med öar som ägdes av i Torneälven utanför Pello by och svenska sidan biträdde som experter boende på båda sidor om gränsen Isosaari-Viiksinsaari-Ojasensaari i tre personer från Norrbotten nämli- (”blandade egendomar”) skulle kun- Muonioälven uppströms finska Mu- gen Börje Persson från länsstyrel- na åtgärdas genom att marker skulle onio. sen, Birger Simu från lantmäteriet ”…emot hwarandra utbytas”. För att Men oformligheterna med grän- och jag. Jag var yngst och blev väl den nya riksgränsen skulle fungera sen var inte slut med riksgränsägout- därför den som fick göra allt grov- krävdes således att det skedde ägout- bytet. Norrbottens gräns mot Finland jobb. Men jag hade inget inflytande byten. Detta blev det så kallade riks- är en gräns som lever på flera sätt. på de utredningsförslag som pre- gränsägoutbytet. Det var en jättestor Nya och gamla frågor har dykt upp senterades. Den svenske och finske lantmäteriförrättning över riksgrän- flera gånger och har aldrig varit lätta utredaren lade fram samstämmiga sen. Den tog många år och var klar att lösa. men radikala förslag. Man föreslog först 1821. Riksgränsägoutbytet blev I realiteten är ju älven gemen- helt enkelt att respektive stat skulle fastställt efter ytterligare två år av sam även om där finns en riksgräns i lösa in (exproprierta) holmarna och vardera landet genom en deklaration djupfåran. En gränsälvsöverenskom- överlämna dem till det land som de och ett protokoll av ländernas sär- melse mellan Sverige och Finland låg inom. Reaktionen i Tornedalen skilt utsedda kommissarier. beslutades därför 1971 och det till- blev mycket negativ. Regeringarna I samband med att riksgränsä- kom en unik domstol, finsk-svens- ville därför inte förverkliga försla- goutbytet fastställdes upptäckte ka gränsälvskommissionen, med gen. Det gick några år och efter en man att ytterligare frågor återstod uppgift att lösa frågor om använd- ny riksdagsmotion begärde riksda- att lösa. Därför finns i protokollet ningen av den gemensamma älven. gen att en kompletterande utredning 1823 en kungörelse som bland an- Gränsälvskommissionen existerade skulle göras. nat innehåller följande bestämmelser till i fjol. Regeringen i Sverige tvingades om markerna Men även själva principen om därmed att återigen fundera på su- djupfåran i älven som riksgräns veränitetsholmarna. Man uppdrog 1. Också skogen tillhör inneha- har alltid vållat huvudbry. Djup- nu åt Länsstyrelsen i Norrbotten att varna av marken och sålunda inte fåran ändras ju kontinuerligt på göra en kompletterande utredning. bara ängsslåttern. grund av den erosion och den upp- I länsstyrelsen kom det på min lott 2. Ägarna är endast ”berättigade slamning som sker. Därför har län- att, tillsammans med lantmätaren till marken och den deraf erhållande derna gjort gränsöversyner regel- Ricard Lundgren, göra en ny utred- afkomst; men icke till fiskewattnet bundet. Sådana har gjorts år 1888, ning. Vi föreslog i vår rapport 1984 derinvides.” 1926/27, 1955/57, 1981 och nu se- helt andra åtgärder än tidigare ut- 3. ”Inga andra hus än de som för nast 2006. Översynerna sker numera redare. Vi förslog att suveränitets- inbergandet af grödan äro nödvän- vart tjugofemte år. Vid varje gränsö- holmarna ska vara kvar helt enkelt. dige, må upföras”. versyn har man mätt in djupfårans Men vi föreslog en särskild lag om aktuella läge och länderna har däref- det och några regler i den lagen Genom riksgränsägoutbytet blev ter kommit överens om att gränsen som innehåller bland annat detta: det alltså bestämt att inte mindre skall gå längs denna sträckning. Vid än 515 hektar på holmar inom den översynen 1981/82 flyttades grän- 1. Bestämmelsen om suveränitetsav- svenska sidan av strömfåran blev sen så pass mycket att till och med gift skall upphöra att gälla. mark som tillhör fastigheter på fin- fyra finska suveränitetsholmar inom 2. Holmarna skall tillhöra de nuva- ska fastlandet, alltså suveränitetshol- Sverige överflyttades till Finland. rande innehavarna med äganderätt, a 12 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 a det skall alltså vara slut med tvek- Arvidsjaur och Arjeplog utgjorde Muonio och Könkämä äl- samheten om det är äganderätt eller emellertid det som sedan länge varit var bara nyttjanderätt med någon sorts Pite Lappmark och Piteå var heller 7. Förordning (1986:1390) statlig äganderätt under. inte så långt bort som Umeå, Väster- om ikraftträdande av lagen 3. Lagar i ett land som handlar om bottens läns residensstad. Piteå var ju (1986:1283) om suveräni- fastigheter skall gälla också på det dessutom det nya länets residensstad. tetsholmarna i Torne, Muo- landets suveränitetsägor i det andra Man har lätt att förstå att det kändes nio och Könkämä älvar landet. konstigt att lyda under Umeå för Ar- 8. Neveus Clara, Ett nytt land- 4. Suveränitetsegenskapen för en vidsjaurs- och Arjeplogsborna. Jag skapsvapen. Artikel i Norr- viss holme skall kunna tas bort när har inte studerat arkiven i denna frå- botten 1997 förhållandena ändras och då skall det ga men Kunglig Majestät beslutade ske enligt en viss procedur. 1837 att socknarna skulle överföras 9. Regeringsbeslut 2005-11- 5. Den trassliga fastighetsindelning- till Norrbottens län. Så nu fick folk 24 med uppdrag till Lant- en i Hietaniemiselet skall kunna om- från Arvidsjaur och Arjeplog mycket mäteriverket ang. översyn regleras för att bilda en samfällighet kortare avstånd till landshövdingen. av riksgränsen mellan Fin- av marken i stället för de nu gällande Men vid den tiden tillhörde Ma- land och Sverige 2006 markremsorna som inte så många lå-området faktiskt Arvidsjaurs 10. Regeringens i Finland pro- numera känner till läget på. En sådan socken. Malå med omnejd blev där- position (RP128/2007 rd) omreglering bör dock anstå till dess för 1837 en del av Norrbotten. Efter till Riksdagen med förslag den anses påkallad från allmän syn- det att Malå blivit egen församling om godkännande av vissa punkt. (Förslag internt för Sverige) fann man så småningom att Malå ändringar av gränslinjen… 6. Öarna i Hietaniemiselet borde tillhöra Västerbottens län. Kan mellan Finland och Sverige skall kunna ståndsättas till bete det ha spelat in att landshövdingen l eller till slåttervall om den skis- från och med 1856 inte fanns i Pi- sade samfälligheten kommer till teå utan i Luleå dit man inte kunde stånd. (Förslag internt för Sverige) ta sig från Malå annat än via Piteå? Genom residensets flyttning kom Behöver vi Våra förslag var förankrade hos ju Umeå lite bättre till för Malå- de myndigheter i Finland som var borna. Beslutet om återflyttningen tidningen? närmast berörda. till Västerbottens län kom 1868 och Med anledning av att en av våra Regeringarna i Sverige och Fin- gästspelet inom Norrbottens län artikelförfattare ställt frågan till land tyckte att våra förslag var bra för Malåborna varade alltså i 31 år. många av våra medlemmar om de och träffade en överenskommelse observerat den artikel han skrivit. 1986 med samma innehåll sakligt Litteratur Och förvånansvärt nog hade sett som vi hade föreslagit. Därefter 1. Beskow Hans, När och var- ingen bland de de tillfrågade med- lade regeringarna fram var sin pro- för blev Luleå residensstad? lemmarna över huvud taget ens position till sin riksdag om att god- Artikel i Norrbotten 1956 kommit ihåg att artikeln funnits i känna överenskommelsen och ett 2. NU 1975:26, Suveränitets- tidningen! förslag till lag med samma innehåll. holmarna i Torne, Muonio För mig som producerar tidning- Därför finns nu en likalydande lag och Könkämä älvar en blev svaret minst sagt negativt. i Sverige och Finland. Det är - för 3. Wikström Sten: Norrbotten Min förhoppning har alltid varit, att Sveriges del - Lagen om suveräni- framställa en tidning som var enkel tetsholmarna i Torne, Muonio och - en studie om gränser. Tor- nedalica nr 38 år 1982 och återgav artiklar och bilder/illu- Könkämä älvar. SFS 1986:1283 strationer som intresserade läsarna. 4. Länsstyrelsen i Norrbottens är författningsnumret. Den trädde Som det nu är, är det i huvudsak län, Suveränitetsholmarna - i kraft den 1 januari 1987. På det två författare som sista tiden sva- förslag om ändrade villkor. sättet kom det sig att vissa svenska rat för det huvudsakliga innehållet Länsstyrelsens rapportserie lagar nu skall tillämpas i Finland på i tidningen! 1984:5 suveränitetsholmarna och vice versa. Om det nu, trots allt, fortfarande 5. Regeringens proposition är meningen att vi ska fortsätta med Gränsen mot Västerbotten har inte 1986/87:38 om godkän- tidningen vore det minst sagt nöd- heller varit självklar nande av överenskommelse vändigt att medlemmarna skriver med Finland om suveräni- något intressant att fylla utrym- När Norrbottens län bildades 1810 tetsholmarna i Torne, Muo- met med. Då skulle man slippa den blev socknarna Arvidsjaur och Ar- nio och Könkämä älvar ”mjölkning” på material som före- jeplog kvar i det gamla Västerbot- 6. Lag (1986:1283) om suve- går i stort sett varje utgivning av tens län. ränitetsholmarna i Torne, tidningen. ÅKE ÖSTLING Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 13 Trä(d)spåret vid Fjälaträsk Text: E. BERTIL PERSSON Näset mellan sjöarna Teugerträsket och Fjälaträs- ket strax öster om Stambanan genom övre Norr- land mellan stationerna Korsträsk och Storsund söder om Älvsbyn utgör vattendelare mellan Lillpi- teälvens och Borgforsälvens vattensystem. I slutet av 1800-talet fanns här en träbana för överföring av sågtimmer från Teugerträsket till Fjälaträsket. Ett intressant teknikhistoriskt kulturarv som vi- sar på förmåga till utveckling. Tillkomsten och inblandade perso- nav av järn. Detta finns nu bevarat i ner beskrivs av Harald Hedqvist i kvarnhuset. Kvarnen byggdes 1884. Pitebygdens Fornminnesförenings I anslutning till kvarnen uppfördes årsbok 1989. Ur denna härstammar 1917 en mindre vattenkraftstation. det mesta av det historiska underla- Strax uppströms dessa enheter anla- get till denna artikel. des 1987 ett tre turbiners minikraft- För analyser och kommentarer verk av rörtyp. svarar däremot författaren. Storfors sågverk Större biflödena Förutom Storfors sågverk fanns Ett av de större biflöderna till Piteå sågar vid Yttersta och Åträsk. Tim- älv är Lillpiteälven. Denna avvatt- merfångsten fanns som nämnts nar genom sin dalgång stora skogs- längs Lillpiteälven men även i sko- områden kring sjöarna Tallträsket, garna runt sjöarna vid Storsund och Fjälaträsket och Pelloträsket. Läng- Teuger, vilka tillhörde Borgforsäl- sågen. Från sågen skulle sedan vir- re nedströms återfinns Åträsket. Äl- vens avvattningsområde. Då ingen ket tas ned till kusten för att kunna ven mynnar i Piteälven vid Roknäs flottning vid den här tiden förekom exporteras. En mycket kapitalkrä- och det stora vatten som bildats i Borgforsälven ned till Piteälven vande hantering, som dessutom uppströms Bergsviksbron. samlades timret vid Teugerträskets skapade stor osäkerhet vid konjunk- Se kartskiss till höger. sydöstra ände för överföring till tursvängningar. Dessa förhållanden Den begynnande sågverksindu- Lillpiteälvens flöde via Fjälaträs- gjorde att man sökte ett snabbare strin fann här stora skogsfångster och ket. och mer ekonomiskt transportsätt. trängde allt längre upp i dalgången Timret höggs under vintern och En naturlig tanke var att anlägga med sina avverkningar. Flottning vårvinter och kördes ned till sjöar- en kanal över det knappt kilometern skedde längs Lillpiteälven. Kring na för att flottas till Teugerträskets breda näset mellan sjöarna. Det vi- sjöarna Kallträsket och Teugerträs- ände. I den närmaste viken togs sade sig dock vid en avvägning att ket fanns även stora skogsområden, timret upp för att under nästa vinter Fjälaträsket låg ca en meter högre men dessa avvattnades via Borgfor- med häst och släde köras över till än Teugerträsket. Därmed föll detta sälvens flöde till Piteå älv. Avverk- Fjälaträsket och läggas upp på isen projekt då man knappst kunde tänka ningar skedde i dessa områden långt för flottning ned till Lillpiteälven. sig att anlägga slussar. före det att Stambanan kom att pas- Flottningen från Fjälaträsket sked- Bonden Olof Petter Wiklund i sera området på 1890-talets mitt. de via Pelloträsket. Dessa skildes åt Fjälaträsk, som av Hedqvist an- vid lågvatten av en sankmark. Vid ges ”som både uppfinningsrik och Vattensåg vid forsen Pelloträskets utlopp fanns en damm gärna ställde sig till förfogande för Vid Lillpite bildar älven en större som stängdes på våren för att ge Storforsarna” framförde då en an- fors; Storforsen. Vid denna anlades flottbart vatten mellan sjöarna. nan idé till sågkonsortiet med såg- redan i början av 1800-talet en vat- verksägaren Hedqvist i täten, fader tensåg benämnd Storfors såg. Denna Tidsfördröjningen till den senare legendariske patron var belägen på södra stranden mitt Tidsfördröjningen blev avsevärd. Hedqvist. för den kvarnbyggnad som ännu Det tog cirka ett och ett halvt år från Den nya idén var att bygga en finns kvar. Sågen revs 1914. Vid avverkning tills timret kunde sågas. spårbana mellan sjöarna på vilken grävningar för kanalen till det nya En mycket långsam och omständlig en hästdragen vagn skulle transpor- kraftverket hittades vattenhjulets transport från fångstplatsen fram till tera timret. Hästjärnvägar var vid a 14 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 a den här tiden inte någon ovanlighet. hjulen. Ena sidans hjul på vagnen Börja vandringen Redan 1858 planerades en sådan var försedda med dubbelfläns och Där säkrades timret med sidostöt- anläggning förbi Hedensforsarna i styrde på rälen. tor. Hästen kunde spännas för och Boden, men kom ej till utförande. Den andra sidans hjul var släta dra upp vagnen ur sjön och börja 1878 togs en längre hästbana i drift och bar endast lasten. sin vandring mot Fjälaträsk och mellan Robertfors och Sikeå hamn. För att få en ekonomisk hante- Timmerviken där timret lossades. ring gällde det att lasta vagnen ra- Vid Timmerviken fanns en liknande Transportbanan tionellt. Olof Petter skulle i stort slip på vilken vagnen fick rulla ut Olov Petter Wiklund skrev kon- sett sköta transporterna ensam. Han i vattnet. Timret lossades genom att trakt med sågbolaget om att bygga konstruerade därför ett särskilt upp- det bara fick flyta ut mellan länsar. och driva denna transportbana. Det fordringsverk. Hästen fick dra vagnen tillbaka till gällde bara att utföra denna så bil- Teugerträsket för en ny vända. ligt att den kunde bäras av intäk- Lastades i bassäng Timret fanns nu på plats och terna från timmerfångsten i kon- Timret flottades fram mellan bom- skulle flottas ned till Lillpiteälven. kurrens med de vintertid pågående mar till lastplatsen. Denna bestod Timmertransporterna skedde på transporterna med hästforor. I hans av en slip på vilken vagnen kördes sommaren, varför man ej hann med ersättning, 12 öre per stock, ingick ned under vattenytan. att nyttja det årets vårflod i Lillpi- att bygga banan med erforderliga Längs med slipen fanns en liten teälven. Det blev liggande till nästa hjälputrustningar samt att hålla häst bassäng. Stockarna samlades i bredd års under våren uppdämda vatten. och dräng för att lasta, transportera i denna. Vid lastningen flottades det Således vann man ingen tid men och lossa timret. Hjulen till vagnen första lagret timmer in över vagnen. kanske i transportkostnad. som utfördes av För fortsatt lastning fanns två armar gjutjärn tillhandahölls av sågbola- lagrade i spåret mot vagnen. Mellan sjöarna get. De gjöts vid Rosfors bruk som Armarna låg under vattenytan så Näset mellan sjöarna är ca 800-900 tillhörde samma bolag. att timret kunde flottas över dem. meter brett och bildar en vattende- Över näset byggdes en träbana. Till armarnas framändar var kät- lare. Fjälaträsket ligger ca en meter Denna bestod av träsliprar på vilka tingar fästade. Kättingarnas andra högre än Teugerträsket. slanor eller sparrar spikades eller ände var fästade till en vinda. Jäm- Från Teugerträsket stiger ter- narades fast som räler. Vagnen för- för med en vanlig brunnsvinda. rängen jämt under ca 200 meter till sågs med gjutna hjul. Den drogs av Vindstocken på vilken kättingarna en platå om 500-600 meters bredd en häst som gick i spåret. skulle rullas upp var inbyggd som för att sedan under 100 meter falla axel i ett steghjul. Hjulet trampades tämligen brant ned till Fjälaträsket. Hjulen för klumpiga av något barn. När vindan trampa- Anläggningen uppges ha varit i dift Det visade sig snart att hjulen blev des runt drog kättingarna upp ar- mellan 1860 och 1908. Vi den tiden för klumpiga och tunga, varför marna så att dessa reste sig upp ur kom flottning längs Borgforsälven vagnen slet hårt på trärälerna. Den vattnet. Timret rutschade då ned på igång. O P Wiklund avled 1907 och ersattes därför med järnskodda trä- vagnen. slapp se verksamheten upphöra. hjul. Metoden känd från hästkärre- Anläggningen fick därefter förfalla. Rester kunde länge återfinnas i ter- rängen. Banan såldes till kolved. Hjulet fanns uppställt vid en gård. Vagnen med sina hjul försvann. I dag kan man vid de båda sjöarna återfinna pålverk i vattnet där slip- platserna fanns.

Uppfordringsverket En replik av uppfordringsverket med kanal, slip och vagn har byggts vid hembygdsgården i Lillpite. Den gamla spårlinjen, som gick rakt över näset är upphuggen och bildar en gångstig. Vid sjöarna är slipplat- serna uppmärkta med tavlor. An- läggningen invigdes den 27/7 1996. Ett mycket berömvärt initiativ att ta Repliken av timmeruppfordringen från Teuger i Lillpite 7/7 1996. tillvara den kulturteknik som ännu Foto: E. BERT PERSSON råkar finnas bevarad i länet. l Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 15

För närwarande lära endast 3 à 4 En ny poet från Råneå hundar finnas qwar i hela byn. Orsaken till utrotningskriget mot – eller Morjärv fundarne är, att hundegarne un- Text: LEIF LARSSON, Råneå der sommartiden ej hålla reda på dem utan låta dem löpa ut och göra Jag har hittat en ny poet. Det är alltid Ingens älskling har orkat tänka hwarjehanda ofog och skada. Då hr roligt. Jag gjorde det, då jag läste ett den tanken ännu där hon ligger

Råneå Som jag har hatat den fula jävla träkyrkan de outtalade förväntningarna den låga högstadiebyggnaden tomrummet efter Knuttes kiosk (inte ens när de rev den blev det luft nog till den som inte är tuff)

Den andra dikten med stark lokal anknytning handlar om Morjärv. Nu tycks vi (förmodligen) ha erhållit uppgift på alla elever i klassen i Orr- flashback Morjärv byns skola vårterminen år 1947 år enligt nedanstående: Här mumlas det i blodpalten Raden högst upp, från vänster: Knut Larsson, Gunnar Larsson, Gunnar gubbarna går på kammarn Lindbäck, Paul Nilsson, Stig Grankvist, Sixten Nilsson och Bo Häll. och mamma gråter i smyg Nedre raden, från vänster: Märta Larsson, Greta Björn, Vivvi Selberg, och ingens raring har inte klivit Karin Näsvall, lärarinnan Stina Aronsson, Irma Almkvist, Elsa Nilsson (gift upp ännu och förgyllt vår dag Riström) och Nils Danielsson. med sin ljuva stämma Lärarinnan Stina Aronsson vikarierade för Marianne Lindström. 16 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 FOLKE ISAKSSON poet, litteraturkritiker och reseskildrare Text och teckning: LEIF LARSSON En mycket välkänd svensk förfat- tare har vuxit upp i Kalix och Gam- melstad. Det är FOLKE ISAKS- SON, som föddes den 9 oktober 1927 i Lutherska Missionshuset i Kalix. Då Folke var 10 år gammal flyttade familjen till Gammelstad. Det var en flyttning från ett dyna- miskt Kalix till en antikvitet med internationellt renommé, skriver Folke Isaksson själv i en presenta- tion för Norrbottensförfattare.

Det är lika bra jag bekänner det på en gång. Det är mycket i Folke Isaks- sons poesi som jag inte förstår. Det är den i litterära sammanhang så kal- lade nyromantikens många symboler och syftningar som är svåra för mig. En annan ”svår” författare, nämligen Erik Lindegren, Luleå (och ännu mer Kiruna), hörde till 1940-talisterna, FOLKE ISAKSSON men han var fortfarande en domine- rande modernistisk poet under hela kom Irrfärder, som är mer prosalyrik Mumlande liten björn far den 1950-talet. Han blev en förebild och än enbart dikter och 1954 Det gröna i sin skog, inspirationskälla för Folke Isaksson. året. Med den boken slog han ige- talar för sig själv med munnen Ännu viktigare var Eyvind Johnson, nom. Boken trycktes i stor upplaga full av socker. född i Björkelund, Boden. Han vi- och sålde mycket bra. Det var myck- Smackar med sin tunga, gäspar i sin hand, sade att man kan även om man lever et ovanligt för en diktbok. reder snart ett ide i det söta höet. i periferin. Han inspirerade också till En dikt har blivit särskilt berömd i att bryta upp och resa ut i världen. Det gröna året. Det är Humlan. Plötsligt brusar den upp, kolerisk, Men bland Folke Isakssons dikter vinglar vresig och brun finns också många som för mig är bland svajande blad, mycket mer lättförstådda och skim- med sin sjungande motor rande fina och som jag uppskattar högst i en frömjölssky. mycket. Sträng inspekterar den drängar 1951 hade Folke Isaksson både och fält, tagit studenten i Luleå, gjort lumpen håller räfst med idoga myran, på A8 i Boden och börjat sina uni- med den lata lusen, versitetsstudier i Uppsala och det muttrar buttert och brummar: året gav han också ut sin första dikt- ”skynda på mina bröder samling. Den heter Vinterresa. 1953 det är en nulen dag!” a Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 17 a Men hellre ser jag humlan klubben Svalan. Ingen av dem var och för vaktmästaruppgiften i mis- i annat värv; läst. Min mor bläddrade då och då i sionshuset var han helt oavlönad. Flärdlös och luden bugr han en av böckerna ”Vägen ut” av lapp- 17.10. 1926 gifte sig Otto Isaks- över örternas rad, marksdoktorn Einar Wallmark. Det son med sjuksköterskan Hildur dricker sin mjölk och sackar, var allt. Elisabeth Nordqvist, från Gammel- hänger i blommans juver. Under gymnasietiden i Luleå läro- stad. Hon var nio år yngre, född den Samlare, läckergom, liten tok verk skrev Folke Isaksson i lärover- 3.5.1895. Hon dog i Gammelstad under blåklockans kjol. kets tidning men någon uppmuntran den 10.9.1968. Henne har både jag fick han inte av sina skolkamrater. och min hustru träffat, då vi av henne Sist kommer frosten: ”Man kan inte bli författare och fick den fjärde eller femte poliospru- med ett knäpp far han från blomman heta Isaksson”, fick han höra. tan, medan vi gick på Semis i Luleå. rätt i saligheten Sin blivande make hade hon träf- OTTO ISAKSSON fat, då hon tjänstgjorde på sanatoriet Ytterligare några böcker med Folke Isakssons far, Otto Isaksson, Hälsan i Antnäs. De bosatte sig i Ka- dikter kom ut fram till början av var från Antnäs. Han var född 24.4. lix där Otto Isaksson blivit försam- 1960-talet. Efterhand blev dikterna 1886, död 26.1.1945. 16 år gammal lingsföreståndare 1923. Bostad hade allt mer politiska och i mitten av blev han frälst och han kände att familjen i en del av missionshuset. De 1960-talet övergav Folke Isaksson hans kallelse var att bli missionär i fick två söner, Folke född 1927 och diktskrivandet helt. Folke Isaksson Eritrea hos gallafolket. Tre gånger Olof född 14.6. 1931. Olof Isaksson tröttnade på lyriken. Det uttrycks- var han på väg, tre gånger hindrades blev så småningom museichef, först medlet blev plötsligt otillräckligt. han av det som hände i världen om- vid Sundsvalls museum, senare vid Under nästan tjugo år varken skrev kring honom. Först kom 1:a världs- Historiska museet i Stockholm. eller läste han poesi. Istället produ- kriget emellan, tredje gången var cerade han en mängd rapportböcker det Mussolini, som ockuperat Etio- GAMMELSTAD om Warszawa, om Indien, om Kina, pien (och Eritrea) och inte släppte 1937, då Folke Isaksson var 10 år, om volvoarbetare. Han gjorde poli- in några protestantiska missionärer. flyttade familjen till Gammelstad. tiska reportage och fotoböcker från Otto Isaksson förde dagbok endast Pojkarna Folke och Olov upplevde olika delar av världen. Han var också under sin sista resa på väg mot Er- det som att de blev förvisade till kulturskribent för Expressen, Mor- itrea. Längre än till Neapel kom han Gammelstad. Det var ett mycket an- gontidningen och Dagens Nyheter. inte. Dagboken hade han köpt i Ber- norlunda samhälle, samtidigt både Det skulle dröja 18 år av tystnad, lin i november 1923 för 750 miljar- lantligare och med stor prägel av innan han 1981 återvände till lyriken der mark! Det var under den tyska kyrklighet. De två första åren bodde med boken Tecken och under. hyperinflationen, då det tryckta familjen i centrum av Gammelstad värdet på sedlar över en natt kunde hos en mycket barsk äldre dam och Folke Isaksson har skrivit mer än ändras 1000 gånger genom att andra hennes ogifta dotter. De hade ett li- 50 böcker. Någon direkt hjälp fick siffror trycktes över de tidigare. För tet jordbruk och kornas råmande han inte i föräldrahemmet. Pappan att handla en limpa kunde folk vara och skriken vid grisslakt fick poj- var predikant i Evangeliska Foster- tvungna att gå med en skottkärra full karna Isaksson uppleva på mycket landstiftelsen och i hemmet fanns med sedlar och ändå inte veta om nära håll. I boken om Gammelstad ingen annan litteratur än prediko- pengarna skulle räcka. Dagboksan- som Folke och Olov Isaksson gav samlingar och en del så kallad from teckningarna är knapphändiga. ut tillsammans (med foto av Sören litteratur. Ett par böcker av Selma Otto Isaksson fick finna sig i att HalIgren) skriver Folke Isaksson Lagerlöf och Erik Axel Karlfeldt var bli församlingsföreståndare för EFS att de bodde på bondlandet. Samti- mer att betrakta som dekoration i i Kalix. Som predikant reste han runt digt var Gammelstad en ort med en bokhyllan. Det där känner jag igen. i byarna och höll predikningar i by- något förnäm uppsyn. Det var inte I mitt hem fanns 12 böcker från bok- arnas missionshus. Lönen var dålig mycket som hände i stiltjen i kyrk- a 18 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011

barndomsby. Föräldrarna hette Olof Johan Nordqvist, f. 11.4.1858, snickare på Ön. Mammans namn var Kristina Johanna Hedström, f. 13.12. 1861 i Gäddvik Otto Isakssons föräldrar var bon- den Petter Isaksson och hans hus- tru Maria Elisabeth Eriksson från Antnäs.

Särskilt mormodern Johanna spe- lade en mycket stor roll för Folke Isaksson. 1993 kom diktboken ”Hos mormor” ut, hela boken tillägnad henne. Dikten ”I mormors hus” bör- jar så här: Efter regnet doftade solen reseda Det var så den sommaren, i mormors hus Trävirket i stugväggen sände ut en lyckokänsla, och yra humlor förde den ut över ängen Vid den gamla brunnen växte kattfot och lingonris Där gick myror i solstrimmorna Del av akvarellskiss av LENA ANDERSSON De stretade och drog, de släpade på tunga lass a byn förutom begravningarna. För Folke Isaksson reagerade med - - - dem som bodde i kyrkbyn kunde det att fördjupa sig i litteraturen. De unga under krigstiden kände verka som om en svår epidemi stän- Han läste de stora klassikerna och sig instängda i Sverige. Europa hade digt pågick runt om i bygden. Det Kafka, James Joyce, Stig Dager- varit helt stängt under många år. När var begravningar nästan varje sön- man. Sedan Rilke, Rimbaud och reserestriktionerna så småningom dag, ibland flera stycken. I övrigt var Gunnar Ekelöf. Och han började lättade begav sig många ut i Europa. samhället mycket stilla. skriva brev till författare i andra Folke Isaksson var en av dem. Och Folke Isaksson hade ett ansträngt länder. Under hela sin tid i gym- det var i Frankrike han äntligen fick förhållande till sin far. Då denne dog nasietid och värnpliktstiden på ingivelsen till en dikt som han tyckte en kall vinterdag den 26/1 1945 kän- A8 skrev han bland annat till den var en ”riktig dikt”. Det var i Chart- de sig Folke medskyldig på något franske Nobelpristagaren André reskatedralen, kristenhetens skö- diffust sätt, därför att de inte förstått Gide, som svarade! Folke hade be- naste tempel enligt Folke Isaksson. I varandra. Det var trettio grader kallt, rättat att ”dikten är den enda fas- den stillhet, skönhet och i det bild- då Otto Isaksson den här dagen gav ta punkten” för honom. Men allt spel som ljuset skapade i katedralens sig iväg på en av sina många predi- han skrev misslyckades. Ingenting höga fönster fick han se något som kantresor för att förklara ordet. Han godkände han själv. han liknade vid en uppenbarelse, ett hade tur- och returbiljett, men fram hemligt besök. Då skrev han ”Äng- till Sävast, målet för resan, kom han Gammelstad var inte helt okänt eln”, som handlar om uppror och inte. Han hittades i en snödriva vid för Folke och Olov Isaksson och helighet. Han sprang hela vägen hem sidan av vägen. naturligtvis inte för modern Hildur till bostaden för att visa sin fästmö Nordqvist. Gammelstad var hennes vad han äntligen åstadkommit. a Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011 19 a SPOVEN Men 1980 kom poesin tillbaka till Då var det 1890 FÖRFRÅGAN KURIREN för 100 år sedan I anslutning till notisen på sidan 12 honom efter det långa uppehållet från ”Behöver vi tidningen” kanske är lyrik. Det hände i Norrbotten under på sin plats med en förfrågan: ett besök hos en släkting i Bälinge. Rikets folkmängd En av våra medlemmar har fram- har under de senaste 5 åren ökats ställt förslaget till följande fråga; Det var under den gråa och urtrista med 129,961 personer, från Skulle det vara bättre att resp för- våren i april, då allting är sörjande 4,644,448 personer wid 1884 års fattare kompletterar ifrågavarande och sörjigt. DÅ plötsligt hörde han slut till 4,774,409 wid slutet av artikel med sin E-mailadress? storspoven! Upplevelsen fastnade i 1889. Då skulle vi medlemmar, som I jemförelse med Swealand och vill kommentera artikeln eller tom honom och han skrev senare en dikt. Götaland har Norrland sett sin folk- visa vårt erkännande och uppskatt- Under tre dagar skrev han 21 versio- mängd snabbt wäxa. Inom wart och ning, få en chans att visa det. ner. (Andra dikter kan ha upp till 60 ett af de 5 norrländska länen har Tyck gärna till och e-maila din bearbetningar.) Sedan gav det ena de folkmängden under de 5 senaste åre åsikt till någon i styrelsen eller un- oupphörligt tillwuxit, och det med dertecknad. andra och 1981 kom diktsamlingen en hastighet som wida öfwerträffar ÅKE ÖSTLING Tecken och under ut. Det blev en någon af den öfriga delarne af riket, –––––––– massmedial händelse och boken fick om man undantar städerna Stock- ett varmt mottagande. Den såldes i holm och Göteborg. I Norrbottens län ökades folkmängden med 7,538 Uppdaterade många tusen exemplar. personer. Denna folkmängdens has- Efter Tecken och under har det tiga tillwäxt i Norrland beror i främ- blivit många fler diktsamlingar. sta rummet på den stora nativiteten USB-minnen Gerd Olovsson har uppdaterat Folke Isaksson bor nu i Vaxholm. derstädes, hwaremot dödligheten i wissa delar af Norrland är större USB-minnet för Nederluleå. Han har fått många prestigefyllda lit- än inom öfriga delar af Swerige. En Du som redan köpt detta min- terära priser, bl.a. Svenska Dagbla- annan orsak till Norrlands raskare ne kan lämna tillbaka det gamla och dets litteraturpris, Ferlinpriset och framåtskridande är att söka i en obe- byta till ett nytt uppdaterat USB- Karl Vennbergs pris. 2007 fick han tydligare emigration, som utgår deri- minne till det facila priset på 100 från. Under det t.ex. under år 1888 Erik Lindegren-priset i Luleå. 2010 kronor. på 10,000 inwandrare utwandrade Gerd vädjar om att den som skänkte Folke Isaksson liksom Torg- 183 från Hallands län, utwandrade hittar felaktigheter i USB-minnet ny Lindgren hela sin litterära kvarlå- samma tid 25 från Norrbottens län. upplyser om felet och uppger den tenskap till Umeå Universitet. Slutligen bör äfwen nämnas såsom korrekta källan vid felanmälan. en orsak till folkmängdens ökning i Mailadresser finns i tidningen. Norrland inflyttningen dit från öfri- Källor: Du som inte har köpt USB- ga delar af Swerige, särdeles från minnen ännu och är medlem beta- Isaksson, Folke dess sydligare landskap. Dubbelliv (Bonniers 1968) latr 300 kronor per minne. Isaksson, Olov och Folke –––––––– ––––––––– Gammelstad kyrkby vid Luleå älv (Bonniers 1992) Lundgren, Åke-Leif och Linné, Bert Det förslag till lag Färg i tidningen P g a nuvarande tryckmetod kan vi Tiden snöar från träden (Kantele om sjukkassor inte i den tryckta tidningen återge 1993) som afgifwits af arbetarförsäk- ”färgade” illustrationer av olika Nll:s sammanställning av Norrbot- ringskommittén har nu genomgått slag. Däremot finns färgen med i vår tensförfattare.se samtliga länsstyrelsers granskning webbtidning på adress: NORRBOTTENS MUSEUM och dessa myndigheters utlåtanden www.lulebygden.se Årsbok 2008, PROVINS nr 3 2006 l deröfwer har inkommit till kom- Tyvärr kan alltså endast de som merskollegium. använder dator och har tillgång till De flesta länsstyrelser afstyrka Internet njuta av ev färgbilder, kar- sjukkasselagen sådan den framlagts tor, logotyper, färgrutot mm i den af kommitténs flertal. Till denna mån de förekommer i tidningen. slutsats komma merändels afwen Men ni som har dator, besök gär- e de länsstyrelser, som i princip gilla na hemsidan. Den innehåller dess- lagstiftningens ingripande. utom en hel del matnyttigt. 20 Lulebygdens Forskarförening – Nr 74, maj 2011

Avsändare: SVERIGE PORTO Lulebygderns Forskarförening BETALT Residensgatan 6 E 972 36 LULEÅ Vid obeställbarhet återsänd till ovanstående adress!

Lilians mor Elma Boström f Wahl- ETT GAMMALT VYKORT berg 1916-05-11 och Otto var barn Text: ARNOLD LAGERFJÄRD till Johanna AMANDA Wahlberg f Larsson 1873-07-05. Hennes far var HANS Petter Larsson f 1845-12-21, gift med Johanna Kristina Nyström f 1847-10-12 ( från Svartbyn). Hans Petters far var förre soldaten Lars Danielsson Björk f 1813-05-18, gift med Eva Caisa Hansdotter f 1818- 11-25 i Bredåker. Familjen Björk hade sju barn, av vilka den yngste hette J ohan Julius Larsson f 1862- 01-14 (någon gång kallad Bjärk-Jan- ne, d v s Björk-Jan) och far till Rod- rik Larsson, adressaten på vykortet. Amanda Wahlberg var gift med Karl Johan Wahlberg f 1875-07-12 och från Kokhed. Eva Caisa var från gården Jowars i Bredåker, och som förmögen bonddotter blev hon arv- lös, när hon gifte sig med den fattige soldaten Lars Danielsson. Den 15 februari 1922 skrev vpl 461 73/21 Wahlberg vid K-komp I 19 i Rodrik nämnde då och då sina Boden en hälsning till Rodrik Larsson, Ö Bovallen, Harads. På kortets farbröder. Hans Petter var ”Häsch- framsida fanns ett foto av sex soldater, som var från Edefors socken och färbråorn”, Lars Olof var ”Läss-fär- nyligen fotograferats. Jag skrev till Krigsarkivet, som svarade: ”I in- bråorn” och Carl August var ”Käll- skrivningslängden för Edefors socken framgår att vpl 461 73/21 heter färbråorn”. Han berättade också, att Karl Otto Wahlberg, född den 1 september 1901 och från Österby.” Lars Björk var snickare. Stugan i Kusträsk hade ett rum, och där skul- I förhoppning att placera skriva- Danielsson Björk f 1813-05-18, gift le även hyvelbänken få plats. Den ren och kanske flera på vykortet vi- med Eva Caisa Hansdotter f 1818- mycket låga dörren hamnade sedan sade jag upp detta på olika sätt. Jag 11-25 i Bredåker. Familjen Björk i Östra Bovallen, där den blev dass- fick ett par förslag, som inte var helt hade sju barn, av vilka den yngste dörr ”isi Johansch”, alltså hos Johan säkra. Men Lilian Johansson f Bo- hette J ohan Julius Larsson f 1862- Julius Larsson och Kristina f Fahl- ström var säker: ”Tredje man från 01-14 (någon gång kallad Bjärk-Jan- man. Lilian berättar i sin tur, att Lars vänster (fyra från höger) är min mor- ne, d v s Björk-Jan) och far till Rod- Björk skötte kvarnen i Kusträsk. bror Otto Wahlberg från Österby.” rik Larsson, adressaten på vykortet. Lilians far var Karl EDVIN Bo- Hon kunde också visa upp en släkt- I förhoppning att placera skriva- ström, född 1910-03-06 i Jutsajaure. tavla med flera led bakåt samt en del ren och kanske flera på vykortet vi- Familjen Boström bodde i Harads. anteckningar om släkten. sade jag upp detta på olika sätt. Jag l Lilians mor Elma Boström f Wahl- fick ett par förslag, som inte var helt ------berg 1916-05-11 och Otto var barn säkra. Men Lilian Johansson f Bo- till Johanna AMANDA Wahlberg f ström var säker: ”Tredje man från Larsson 1873-07-05. Hennes far var vänster (fyra från höger) är min mor- Nytt i lokalen HANS Petter Larsson f 1845-12-21, bror Otto Wahlberg från Österby.” Vi har nu fem datorer i lokalen och gift med Johanna Kristina Nyström f Hon kunde också visa upp en släkt- följande internetabonnemang: 1847-10-12 ( från Svartbyn). Hans tavla med flera led bakåt samt en del Två med Arkiv Digital, en med Petters far var förre soldaten Lars anteckningar om släkten. Genline och två med Svar.