Ortsrapport Smedstorp Smedstorps stationssamhälle anlades söder om den gamla byn där kyrkan och godset med anor från 1500-talet ligger. Samhället ligger på grannbyn Tjustorps marker där järnvägen och den nordsydliga landsvägen korsade varandra. Det öppna odlingslandskapet som omger byn kontrasterar mot den skogklädda Listarumsåsen i norr. Byns huvudstråk är Storgatan och längs med denna ligger byggnader med påkostade putsfasader. Norr om stationen ligger den småskaliga men ändå stadsmässiga bebyggelsen i ett typiskt rutnätsmönster, inne i kvarteren finns flera äldre trädgårdar. I stationsmiljön finns förutom stationshuset flera dominerande magasins- byggnader. Tomelilla kommun 2002 1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 Historisk tillbakablick 5 Smedstorps by 5 Kulturlandskapets utveckling 5 Smedstorp idag 8 Beskrivning av byn 8 Bebyggelsens karaktär 9 Beskrivning av betydelsefulla byggnader och miljöer 10 Delområde 1. Storgatan 10 Delområde 2. Stationsmijön 11 Delområde 3. Gårdlösavägen 13 Delområde 4. Torget 15 Betydelsefulla byggnader utanför delområdena 16 Föregående byggnadsinventering 16 Kulturlandskapet idag 17 Åtgärder för Smedstorp 19Allmänna råd vid underhåll och ombyggnad 19 Särskilda riktlinjer för Smedstorp 20 Om varsamheten i lagstiftningen 21 Utgångspunkter för kulturhistorisk värdering 21 Kulturhistorisk värdering av bebyggelsen i Smedstorp 22 Skötselråd för omgivande landskap 23 Handlingsprogram 24 Litteraturtips 26 Byggnadsvård 26 Landskapsvård 26 Källor – arkiv och litteratur 27 Lagstiftning 28 Ordlista 31 Kartbilaga 33 2 3 Förord Samhällsutvecklingen har under senare år gått mot nu gäller, har kommunen beslutat att utarbeta ett ett allt mer miljöinriktat samhälle i vid mening. Det kulturmiljöprogram för 15 orter. Avsikten är att i en framförs nya och ökade krav på miljöhänsyn, som andra etapp gå vidare med att utarbeta ett program aktsamhet om kulturvärden och långsiktig resurshus- även för resterande delar av kommunen. hållning. Kulturmiljövårdens ställning har stärkts. Den senaste utvecklingen inom kulturmiljö-vårdens En viktig del av kulturmiljöarbetet är att förankra område syftar till att identifiera kulturmiljöer från och fördjupa kunskapen och skapa förståelse ett helhetsperspektiv där enskilda betydelsebärare för kulturvärden hos allmänheten. Kulturmiljö- bygger upp samband och strukturer. Under senare år programmet avses att nyttjas i samband med har även allt mer betonats vikten av regional identitet exempelvis olika studiecirklar och till utbildning och regionala särdrag. Med kulturmiljöer avses i av fastighetsägare, byalag och motsvarande liksom detta program i första hand bebyggda miljöer, men även i samband med ordinarie skolundervisning. även sambandet med landskapet är av stor vikt. Programmet har flera användningsområden och bland annat skall det användas i kommunens Tomelilla kommun ser kulturarvet som en tillgång arbete med översiktsplanering, detaljplanering och i samhället, och kulturarvet utgör en av utgångs- bygglovshantering. punkterna för uppförande eller förändring av bebyggelse och anläggningar. Underlag och kunskap Uppdraget att i första etappen utarbeta ett om kulturmiljön skall ligga till grund för bland annat kulturmiljöprogram för de 15 orterna har den fysiska planeringen. Kommunens värdefulla efter upphandling lämnats till Regionmuseet/ och rika kulturmiljöer ses som en positiv tillgång och Landsantikvarien i Skåne. De orter som omfattas av lokaliseringsfaktor, både vad avser verksamheter programmets första etapp är Andrarum, Bondrum, och boende liksom även för näringslivsutveckling Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Gårdlösa, Kverrestad, inom turism och rekreationssektorn. Lunnarp, Onslunda, Ramsåsa, Smedstorp, Spjutstorp, Tomelilla, Tranås och Östra Ingelstad. Det förutsätts att kommunerna förfogar över de inventeringar av bebyggelse och miljöer som krävs “Det är en nationell angelägenhet att skydda och för att hantera ärenden i enlighet med intentionerna i vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av olika lagstiftningar. Kommunen har sedan ett tjugotal alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa år tillbaka bevarandeplaner för ett antal orter. Dessa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön.” planer är delvis inaktuella och med beaktande av det Kulturminneslagen 1 kap. 1 §. mera vidgade synsätt inom kulturmiljövården som John Johansson Bengt Alm Kommunstyrelsens ordförande Stadsarkitekt/projektledare 2 3 Inledning Hur bebyggelsen i ett samhälle ser ut är ett resultat Ingelstad. Regionmuseet/Landsantikvarien i Skåne av flera olika faktorer. Generella företeelser som har utfört arbetet med inventering, fotografering, kristnandet, skiftesreformerna, bostadspolitiken, studier av kartor och andra källor samt författande av järnvägarna och bilismen har påverkat många ortsrapporter. Som ett led i arbetet har uppgifter om samhällen på ett likartat sätt. Landskapets de inventerade byggnaderna införts i ett omfattande förutsättningar, traditioner och ägandeförhållanden databaserat register. Registret innehåller uppgifter ger förutsättningar som skiljer samhällen åt. Ett om byggnadernas funktion, uppskattade ålder och samhälles byggnadskultur speglar dess historiska exteriör. I registret kan uppgifter fortlöpande föras och aktuella förutsättningar. Kunskaper om dessa in. sammanhang ger möjligheter att bevara och förvalta en miljö. Det är något som kan medverka till att Smedstorp har behandlats i ”Kulturminnes- skapa en rik och levande vardagsmiljö för invånarna. vårdsprogram för Skåne” från 1984. Där skrivs En god byggnadskultur är en av förutsättningarna bland annat att Smedstorp bevarar särdragen av för en god livsmiljö. sekelskiftets stationssamhälle. Såväl bebyggelse som stadsplan och stationsbyggnad är av betydelse Under 1999 genomfördes en inventering av för miljön. Man nämner vidare de karakteristiska Smedstorp. Syftet med inventeringen är att magasinsbyggnaderna och bostadshusen som presentera ett kulturmiljöprogram för delar av byggts strax efter järnvägens framdragande 1882. Tomelilla kommun. Rapporten syftar till att ge en så Sedan 1981 gäller en bevarandeplan i Smedstorp fullständig bild av miljöns nuvarande utseende som upprättad av Tomelilla kommun. möjligt. Detta har inneburit, att såväl bostadshus med tillhörande uthus, garage och ekonomibyggnader I det regionala natur- och kulturmiljöprogrammet som verksamhetslokaler och offentliga anläggningar för f.d. Kristianstads län ”Från Bjäre till Österlen. fotograferats samt beskrivits till det yttre. Förutom Skånska natur- och kulturmiljöer” från 1996, står byggnadsinventeringen har kulturvärdena i bland annat att ”Kulturlandskapet bör behållas orternas omgivande landskap studerats. Historiska öppet. Ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga. kartöverlägg över byarnas äldre skifteskartor har Den enhetliga strukturen och gatunätet bör bibe- tillsammans med andra kartstudier och besiktning hållas.“ Smedstorp utgör sedan 1987 riksintresse i fält visat var det finns värdefulla områden och för kulturmiljövården med motiveringen att det objekt i landskapet. är ett välbevarad stationssamhälle med magasins- byggnader tidstypisk bebyggelse från sekelskiftet I det kommunala kulturmiljöprogrammet ingår 1900. en kulturhistorisk översikt som presenteras i en särskild skrift. Den behandlar på ett övergripande Arbetet som presenteras nedan är i första hand en sätt Tomelilla kommuns landskapstyper, traktens beskrivning av kulturmiljön i Smedstorp och inte äldre historia, byggnadstraditioner, markanvändning en redogörelse för dess kulturhistoria. Här finns och påverkan till följd av den industriella en genomgång av bebyggelsen med exempel på utvecklingen. betydelsefulla byggnader, miljöer och landskap. Efter beskrivningen av dagens Smedstorp följer De orter som ingår i kulturmiljövårdsprogrammet är förslag till åtgärder. Detta syftar till att ge råd för hur Andrarum, Bondrum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, kulturmiljön aktivt ska kunna bevaras och brukas Gårdlösa, Kverrestad, Lunnarp, Onslunda, Ramsåsa, för framtiden. Smedstorp, Spjutstorp, Tomelilla, Tranås och Östra 4 5 Historisk tillbakablick Smedstorp ligger i Ingelstads härads norra delar. av ett flertal torp. Linderödsåsens sydsluttningar ligger delvis inom Häradskartan från 1926-34 visar en helt förändrad sockengränsen. Större delen av socknen ligger by. Den utlösande faktorn till förändringen var dock i slättbygden. Ett viktigt vattendrag i socknen järnvägen. År 1882 invigdes privatjärnvägen är Tommarpsån. Cimbrishamn - Tomelilla Järnväg. Stationen lades i den norra delen av Tjustorps by, men fick namnet Ett av de första namnbeläggen på socknen är från Smedstorp. Området kring den nya stationen hade 1398 då den kallas ”Smisthorp”. tidigare varit utmark och den enda bebyggelsen som tidigare funnits var ett soldattorp och en I forna dagar var bönderna självägande i betydligt brydestua. mindre utsträckning än vad de är idag. 1660 kom Smedstorps gård till Svenska kronan som Järnvägen och stationen drog ny bebyggelse till sig. Bornholmskt vederlagsgods. Gården fungerade en Eftersom stationen lades nära landsvägen mellan tid som boställe, men styckades av och såldes på Smedstorp och Tjustorp växte bebyggelsen i det nya 1700-talet. I början av 1800-talet köptes markerna stationssamhället framför allt i nordsydlig riktning, åter upp av C. von Platen för att därefter minska mellan järnväg och väg. Bebyggelsen bredde också igen. Tunbyholm norr om Smedstorps samhälle är ut sig längs med den gamla befintliga vägen mellan en annan av storgårdarna i trakten. Smedstorp och Tjustorp. Liksom