DOCSLIB.ORG

Opuscula Historica Upsaliensia 6 Nikolaj Bucharin Och Den

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Opuscula Historica Upsaliensia 6 Aleksander Kan Nikolaj Bucharin och den skandinaviska arbetarrörelsen Opuscula Historica Upsaliensia är Historiska institutionens vid Uppsala universitet småskriftserie. Serien syftar till att sprida och informera om den forskning som bedrivs vid institutionen. Redaktion: Janne Backlund, Marie Clark Nelson, Anders Florén, Peter Knutar och Thomas Lindkvist Prenumeration (4 nummer) 100 kr sker genom inbetalning på Historiska Institutionens postgiro 18 10 71-2. Enstaka nummer, 40 kr, kan beställas från Historiska institutionen, S:t Larsgatan 2, 752 20 Uppsala. Även tidigare nummer kan beställas. För nummer 1,2,4 och 5 är priset 30 kr per utgåva och för nummer 3 är priset 75 kr. Aleksander Kan Nikolaj Bucharin och den skandinaviska arbetarrörelsen Distribution Historiska institutionen, S:t Larsgatan 2, 752 20 Uppsala © Aleksander Kan 1991 Grafisk form och sättning: Peter Knutar Framsidans illustration av Ivar Starkenberg (Zeth Höglund, Minnen i fackelsken III: Revolutionernas år 1917-21, s 113). Printed in Sweden 1991 by Reprocentralen, HSC, Uppsala ISBN 91-506-0874-6 ISSN 0284-8783 Revolutionerna äro alltid expansiva, ty friheten är expansiv... Må Budennys hästar snart dricka både Sprees, Seines och Temsens vatten! Fredrik Ströms dagböcker 1915-1921, ss 188,191 Till de svenska arbetarna Tätt efter de tyska kamraternas delegation anländer till oss en stor delegation från de svenska arbetarna. I det ögonblick då den inter­ nationella bourgeoisin, med den engelska bourgeoisin i spetsen, för­ söker att kring vårt land bilda en hatets ring med med militära kom­ plotter och kontrarevolutionära statsblock, sluter Europas arbetarklass ånyo sina led och fattande varandras kraftiga händer bilda modiga proletärer en revolutionär klassring omkring Sovjet-Unionen. Kraft mot kraft. Klass mot klass. Sanning mot lögn. Fred mot krig. Socia­ lism mot kapitalism. Revolution mot kontrarevolution. Vi hälsar också de svenska kamraterna välkomna, hälsar dem inner­ ligt. Ty de smida nya band för den allomfattande proletära solidarite­ ten, som ger oss segern världen över. Nikolaj Bucharin på Röda Torget i Moskva 22 juli 1925, referat i Frisk Nordan 1925, s 12 INNEHÅLL INNEHÅLL 3 Förord i 1. Frågeställning 1 2. Forskningsläget 3 3. Översikt av källmaterialet 9 3a. Arkivaliska källor 9 3b. Tryckta källor 10 4. Det nordiska emigrationsåret 14 4a. I Sverige. Häktning och utvisning 14 4b. I Norge. Bucharins nordiska författarskap når sin höjdpunkt 26 4c. I Danmark. Krusesaken 33 5. Kommunismens lärare och de nordiska vänstersocialisternas beskyddare (1917-20) 39 6. Bucharin, Komintern och de skandinaviska partibrytningarna 1921 -1924 48 6a. Exekutivens kritiska vändning mot de skandinaviska partiledarna 1921-1922 53 6b. Bucharin och den norska partisplittringen 1923 64 6c. Den svenska partisplittringen 1924 77 7. De skandinaviska partierna under Bucharins storhetstid - fram till och med sjätte Kominternkongressen 83 7a. NKP - partiets högerflygel under Bucharins skydd fram till den nya vänstervridningen 85 7b. Det svenska partiets framgångar i den bucharinska kursens spår 95 7c. DKP under "bucharintiden" - blygsamma framgångar efter det tvåfaldiga ledarskiftet 99 7d. Bucharin och skandinaverna under den sjätte Kominternkongressen 103 8. Det bucharinska nederlagets omedelbara följder: 1929-30 109 8a. Bucharins plats i den nya svenska partistriden 110 8b. NKP:s decimering under ultravänstervridningen 117 8c. Det danska partiet: partistriden skärps av Bucharin-hetsen 124 9. Förhållandet till den degraderade Bucharin 1930-36 128 9a. Norge 132 9b. Sverige 135 9c. Danmark. Bucharin i Köpenhamn 1936 137 10. Skandinaviska reaktioner på rättegången mot Bucharin 141 10a. Sverige 142 10b. Norge 145 10c. Danmark 148 Slutsatser 151 Summary 157 Referenser 163 Personregister 183 Förord Författarens intresse för ämnet går tillbaka till Lenin-jubileet 1970: mitt föredrag om Lenin, Komintern och Skandinavien förblev ändå otryckt. Intresset vaknade igen under Bucharinsymposiet i Wuppertal 1988. Anknytningen till detta symposium möjliggjordes tack vare två veteraner ur den tyska s k Kommunistische Partei-Opposition: stads­ arkitekt Erwin Gräff (Linköping) och symposiets organisatör profes­ sor Theodor Bergmann (Stuttgart). Mitt första tack går till dem båda. Sedan vill jag uppriktigt tacka kolleger på de tre skandinaviska arbe­ tarrörelsearkiven: Eva Karlsson, Klaus Misgeld och Lars Wessman i Stockholm, Einhart Lorenz och Trond Bergh i Oslo samt Gerd Calle- sen i Köpenhamn. Dessutom tack till personalen vid de båda riks­ arkiven i Stockholm - särskilt Folke Ludwigs - och Oslo samt vid uni­ versitetsbiblioteken i Uppsala, Göteborg och Oslo. Hans Arvidsson underlättade mitt arbete i Vänsterpartiets arkiv på Kungsgatan 84. Ste­ fan F. Hjartarson gav mig en enastående möjlighet att tillgodogöra mig material vid Arbetarrörelsens arkiv i Reykjavik. Bucharins nordiska aktiviteter och image har jag dryftat i samtal med veteraner, framför allt norska - Trygve Bull, Trond Hegna, Hå­ kon Lie och nyligen avlidne Johan Vogt. Möten med mina hjältars släktingar och bekanta var också mycket givande: med Gunhild Hög­ lund i Stockholm, Folke Ström i Göteborg, bröderna Hansteen och Adam Egede-Nissen i Oslo samt Elna Hjort Lorentzen i Köpenhamn. Uppmuntran och viktiga tips fick jag hos mina föregångare i ämnet: Martin Nag i Oslo, Per Maurseth i Trondheim, Torgrim Titlestad i Stavanger, Lars Björlin i Stockholm. Historicum i Uppsala har sedan utvandringen från Sovjet 1987 varit författarens livsviktiga fotfäste och umgängeskrets. Mitt tack går till såväl Historiska institutionen som Uppsala universitetet i allmänhet. Speciellt vill jag här nämna Anders Florén och Thomas Lindkvist, vil­ ka redigerat första versionen av mitt svenska manuskript. Min engels­ ka summary har granskats av Marie Clark Nelson. Författaren känner stor tacksamhet till Peter Knutar som ansvarat för produktionen av boken och även fungerat som språkgranskare. Tryckningen möjlig­ gjordes tack vare Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forsknings­ rådets samt Vitterhetsakademiens bidrag. Uppsala i juni 1991 Aleksander Kan i 1. Frågeställning Arbetarrörelsen i de nordiska länderna hörde redan under 1900-talets första fjärdedel till de starkaste i världen. Så tyckte till exempel både revolutionären Karl Iiebknecht1 och reformisten George D. Cole.2 Nikolaj Bucharin (1888-1938) behöver knappast någon presentation: bolsjevikpartiets erkände och älskade teoretiker, nationalekonom, samhällsvetare och publicist; han förkroppsligar både den ryska bol- sjevismens uppgång och dess fall. Bucharin deltog i den nordiska arbetarrörelsen både direkt och in­ direkt, muntligt och skriftligt: först som ung men redan känd exil­ publicist, senare som den kommunistiska lärans förkunnare och slut­ ligen som Tredje Internationalens ledarfigur. Både hans vistelse i Mellaneuropa,3 innan han kom till Skandinavien, och vistelsen i Förenta Staterna4 därefter förtjänar egentligen närmare utredning för att uppnå säkrare kunskap om hans betydelse för respektive arbetarrörelse och om respektive exilländers relevans för hans egen utveckling. Dessa frågor ställs tillsvidare inom en skandina­ visk och bara flyktigt inom en nordisk, dvs. inbegripen Finland och Is­ land, ram. Ytterligare frågor ligger nära: kan man urskilja de bucharin- ska bidragen inom den gemensamma bolsjevikiska inverkan på den skandinaviska socialistiska vänstern, senare kommunisterna? Hur uppfattades Bucharin under olika tidsskeden av sina nordiska menings­ fränder och -motståndare inom rörelsen samt (eventuellt och bara flyktigt) av den borgerliga opinionen och myndigheterna? Vad utvin­ ner man ur det nordiska källmaterialet om Bucharins liv, verksamhet, författarskap, personliga band? 1 Se hans öppna brev till de nordiska arbetarna, 22/12 1918 - Stormklockan, 25/11919. 2 Se hans History ofthe Socialist Thought, vol. 5, London 1960, ss 18 och 170. 3 Enligt vänliga upplysningar från Institut fur Geschichte der Arbeiterbewe- gung i Berlin saknas det i Institutets bibliotek studier rörande Bucharins tyska vistelse och hans verksamhet inom landets arbetarrörelse. 4 För torftiga data se: Jay Lovestone, The Birth of the American Communist Movement. - The Revolutionary Age, 1929, vol. I, nr 2, s 9; Theodore Dräper, The Roots of American Communism. New York 1957, s 76-77. 1 Samtliga frågor tillhör ett större och delvis tämligen utforskat pro­ blem: förhållandet mellan den nordiska vänstersocialismen resp. kom­ munismen och den ryska bolsjevismen. Med bolsjevismen förstår för­ fattaren som sagt (precis som Bucharins huvudbiogräf Stephen F. Cohen) den ryska kommunismen före dess åderlåtning samt organisa­ toriska och idépolitiska omstöpning genom Stalin, det vill säga fram till den stora terrorn. Utan någon ambition att ånyo skriva Bucharins biografi tar författa­ ren hänsyn till publicerandet av nya utomnordiska källor av och om Bucharin, vilka ej kunde uppmärksammas t ex i Stephen Cohens idé­ historiska standardverk (senaste utgåvan Moskva 1988). Trots, eller rent av till följd av, Cohens (liksom A. G. Löwys, R. Medvedevs, och Ju. Gorelovs) hänförda ställningstagande för Bucharin förblir dennes levnadsbeskrivning en olöst vetenskaplig uppgift, vilken endast sovje­ tiska forskare kan bemästra. Miklos Kuns bok om Bucharin och hans omgivning (Budapest 1988) har förblivit otillgänglig för författaren, inte minst på grund av språket En biografisk studie med begränsade syften kräver trots allt att man i viss mån undersöker de angränsande fälten: den nordiska arbetar­ rörelsens
Recommended publications
  • Jorunn Bjørgum Veien Til Komintern Martin Tranmæl Og Det

    Jorunn Bjørgum Veien Til Komintern Martin Tranmæl Og Det

    Martin Tranmæl. Bondesønnen som ble bygningsarbeider, fagforeningsaktivist, sosialistagitator , redaktør og grå eminense i partiledelsen. Jorunn BJørguM Veien til Komintern Martin Tranmæl og det internasjonale spørsmål 1914–19 Hvordan kan vi forklare at Martin Tranmæl i 1919 gikk inn for at Det norske Arbeiderparti skulle bryte opp fra den gamle sosialistiske 2. Inter­ nasjonalen og i stedet slutte seg til Komintern? Det er hovedproblemstil­ lingen i denne artikkelen.1 Martin Tranmæl var en ruvende lederskikkelse i norsk arbeiderbeve­ gelse i over to mannsaldre. Forut for 1918 var han opposisjonsleder. gjennom hele mellomkrigstiden var han Arbeiderpartiets reelle politiske leder. og i etterkrigstiden var han en sentral politisk bakspiller eller grå eminense i partiledelsen. Han var medlem av Arbeiderpartiets landsstyre fra 1906 og av sentralstyret fra 1918 og helt fram til 1963. I storparten av tiden var han også medlem av Los sekretariat og av samarbeids­ komiteen mellom Arbeiderpartiet og Lo.2 Han utøvde sitt lederskap dels gjennom de formelle organene han deltok i, dels gjennom stillingen som redaktør og dels gjennom personlig påvirkning på partiformennene oscar Torp og Einar gerhardsen, som han selv hadde rekruttert til parti­ ledelsen i 1923. Så hvordan kunne det ha seg at denne sentrale sosialdemokraten i 1919 gikk inn for at Arbeiderpartiet skulle melde seg inn i Lenins nye kommunistiske internasjonale? utgangspunktet var radikaliseringen av norsk arbeiderbevegelse under første verdenskrig, da Tranmæl stod i spissen for partiopposisjonen, den nye retning. Den overtok ledelsen av Arbeiderpartiet på landsmøtet i 1918 og fikk vedtatt sin parole revolu­ sjonær masseaksjon som partiets nye politiske strategi.3 Tranmæl ble ny partisekretær og hans nære venn og politiske medarbeider, Kyrre grepp, ny partiformann.
  • Den Socialdemokratiska Memoaren Som Retorisk Genre: Exemplen Palm, Erlander Och Persson

    Den Socialdemokratiska Memoaren Som Retorisk Genre: Exemplen Palm, Erlander Och Persson

    ”Från mörkret stiga vi mot ljuset” Den socialdemokratiska memoaren som retorisk genre: exemplen Palm, Erlander och Persson “From Darkness We Rise Towards the Light” The Social Democratic Memoir as a Rhetoric Genre: the Examples of Palm, Erlander and Persson Magnus Gustafson Masteruppsats i litteraturvetenskap Termin: HT 2014/2015 Kurs: LV 2311 Nivå: Master Handledare: Christer Ekholm Abstract Master’s Thesis in Comparative Literature Title: ”From Darkness We Rise Towards the Light” The Social Democratic Memoir as a Rhetoric Genre: the Examples of Palm, Erlander and Persson Author: Magnus Gustafson Academic Term and Year: Autumn 2014/2015 Department: Literature, History of Ideas and Religion Supervisor: Christer Ekholm Examiner: Dag Hedman Keywords: Political Memoirs, Rhetorical Reading, August Palm, Tage Erlander, Göran Persson Although Social Democratic Memoirs comprise an extensive material, these texts have not attracted any systematic analysis as a distinct and yet varied form of textual genre. The focus in this MA-paper is the Swedish Social Democratic Memoir as a rhetoric genre. The main primary material is memoirs of the pioneer August Palm (1849–1922), the father of the nation Tage Erlander (1901–1985) and the political leader Göran Persson (1949–), published 1905, 1972–82 and 2007, respectively. The general aim is to find out what is the driving power of the memoirs and, more specifically, to shed light on the images of the party history and the history of the welfare state. The method is a comparative analysis of these texts. The overarching rhetoric of Social Democratic Memoirs relate to a general ideological theme corresponding to the progression from darkness to light.
  • Little Red Sweden in Ukraine – the 1930S Comintern Project in Gammalsvenskby

    Little Red Sweden in Ukraine – the 1930S Comintern Project in Gammalsvenskby

    Little Red Sweden in Ukraine – the 1930s Comintern project in Gammalsvenskby Soon the brothers will see the East in the Gold Swedish Communist Party’s slogan May Day 1931 ANDREJ KOTLJARCHUK The history of Gammalsvenskby offers a unique opportunity to investigate totalitarian political techniques in the twentieth century. The Swedish agricultural colony on the bank of the river Dnipro, not far from its fall into the Black Sea, is the only Scandinavian settlement in Eurasia. The church of Gammalsvenskby was the first Lutheran parish in the Azov and Black Sea territories. It functioned from 1782 to 1929. They owned the plots they cultivated and as foreign colonists they had a considerable degree of self- government in the Russian Empire and Soviet Ukraine.1 Recent research shows that the colonists of Gammalsvenskby had a high degree of ethnic self-consciousness. They considered themselves Swedes and spoke Swedish fluently in its dialect and standard form.2 Since the middle of the nineteenth century the inhabitants of the village were in continuous contact with the Kingdom of Sweden and ethnic Swedes of the Grand Duchy of Finland. A number of Swedish cultural institutions (e.g., school, new church, library and choir) were erected or founded thanks to 1 Svetlana Bobyleva, “Shvedy i gosudarstvennaia vlast Ukrainy,” in Voprosy germanskoi istorii, ed. Svetlana Bobyleva (Dnepropetrovsk: Porogi, 2008), 247268. 2 Anton Karlgren, Gammalsvenskby: land och folk, serie: svenska landsmål och svenskt folkliv (Uppsala, 1929); Alexander Mankov, “Selo Staroshvedskoe (Gammalsvenksby) i ego dialekt. Rezultaty issledovanii 2004–2006 gg.,” in Shvedy: sushchnost i metamorfozy identichnosti, ed. Tamara Torstendahl-Salycheva (Moskva: RGGU, 2008), 294–314.
  • Beretning 1913

    Beretning 1913

    .. " . DET NORSKE ARBEIDERPARTI ........................................................................................................ BERETNINGFOR 1913 I AARET UT ARBEIDET VED SEKRET ÆREN I Il'i ,, ........................................................................................................ KRISTIANIA 1914 :: ARBEIDERNES AKTIETRYKKERI Indholdsfortegnelse. Centralstyrets beretning. ide Hedemarken. 'ide Solør arbeiderparti . 28 .\.aret 1913 (over igt . 1 Eidskog, Vinger og Odalen arb.p. 30 Landsstyret . 2 . Søndre Hedemarkens kredsparti 30 Centralstyret . 2 Nordre Hedemarkens arb.parti . 31 Nye organisationer . 2 Søndre Østerdalen arb.parti . 31 Strøkne organisationer . 3 Xordre Østerdalens kredsparti 32 Amtspartternes omorganisation . 3 Kristian. 1. 8maalene amtsparti . 3 Jevnaker arbeiderparti . 32 2. Akershus amtsparti ... 4 Bu�kerud. 3. Hedemarkens amt parti . 4 Buskerud amtsparti . 33 4. Buskerud amtsparti . 5 Numedals kredsparti . 35 5. Brat berg amtsparti . 5 Jarlsberg og Larvik. Agitationen . 5 koger kred arbeiderparti . 35 1. mai .. ...... 9 Brunla kredsparti . 35 Kommunevalgene . 9 Bratsberg. 1. Landkommunerne . 10 Brat berg amtsparti . 36 2. Byerne . 11 Vest-Telemarkens kred parti 37 3. ICvinderne og valget . 11 Nedenes. 4. Valgets hovedre ultat 12 Nedene amtsparti . 37 Brochurer . 13 Lister og Man dal. Partiets forlag og bokhandel . 14 Oddernes kreds arbeiderparti 38 Det tyvende aarhundrede . 15 .Mandalens kred sparti . 38 Kommunalt tidssknft . 15 Stavanger amt. Partiet pre se . 15 Stavanger amtsparti . 38 Haand
  • Centre for Peace Studies Faculty of Humanities, Social Sciences and Education

    Centre for Peace Studies Faculty of Humanities, Social Sciences and Education

    Centre for Peace Studies Faculty of Humanities, Social Sciences and Education The portrayal of the Russian Revolution of 1917 in the Norwegian labor movement A study of the editorials of the Social-Demokraten, 1915—1923 Anzhela Atayan Master’s thesis in Peace and Conflict Transformation – SVF-3901 June 2014 ii Acknowledgements I would like to thank my supervisor Kari Aga Myklebost for helpful supervision with practical advice and useful comments, the Culture and Social Sciences Library, the Centre for Peace Studies and Ola Goverud Andersson for support. iii iv Morgen mot Russlands grense Jeg kommer fra dagen igår, fra vesten, fra fortidens land. Langt fremme en solstripe går mot syd. Det er morgenens rand. I jubel flyr toget avsted. Se grensen! En linje av ild. Bak den er det gamle brendt ned. Bak den er det nye blitt til. Jeg føler forventningens sang i hjertets urolige slag. Så skulde jeg også engang få møte den nye dag! Rudolf Nilsen v vi Table of Contents Chapter 1. Introduction…………………………………………………………………….......1 1.1.Major terms and choice of period……...………………………………………………......1 1.2.Research questions…………………………………………………………………………2 1.3.Motivation and relevance for peace studies………………………………………………..3 1.4.Three editors: presentation…………………………………………………………………3 1.5.The development of the Norwegian labor press: a short description………………………6 1.6.The position of the Norwegian labor movement in Scandinavia…………………………..7 1.7.Structure of the thesis............................................................................................................8 Chapter 2. Previous studies and historical background………………………………………11 2.1. Previous studies…………………………………………………………………………..11 2.2. Historical background……………………………………………………………………14 2.2.1. The situation in Norway…………………………………………………………...14 2.2.2. Connections between the Bolsheviks and the Norwegian left…………….……....16 Chapter 3.
  • Literaturverzeichnis

    Literaturverzeichnis

    Literaturverzeichnis Die Literaturliste folgt der deutschen Alphabetisierung, d.h.: aa und a, werden an den Beginn und nicht an das Ende des Alphabetes gestellt, die Umlaute ce und 0 als ä und ö behandelt. Examensarbeiten, hovedoppgaver, die nicht über den Buchhandel erhältlich sind, sondern nur in Universitäts- und Institutsbibliotheken bzw. dem Archiv der Arbeiterbewegung eingesehen werden können, sind mit * gekennzeichnet, während die publizierten Ex­ amensarbeiten mit -+ versehen sind. -+ Knut Aagesen, Fagopposisjonen av 1940 [Die Gewerkschaftsopposition von 1940], in: 1940 - Fra n0ytral ti1 okkupert [1940 - von neutral bis okkupiert], Oslo 1969 * 0yvind Aasmul, Bruddet i Bergens arbeiderparti i 1923 [Die Spaltung in der Arbeiterpartei in Bergen 1923], Universität Bergen 1977 * Ame Alnces, So1kjerringer og fiskbcerere. Om arbeideme pä klippfiskbcergan i Kristiansund pä 1930-tallet [Sonnenweiber und Fischträger. Über die Arbeiter auf den Trockenfisch­ klippen in Kristiansund in den 1930er Jahren], Universität Trondheim 1982 Hans Amundsen, Christofer Homsrud, Oslo 1939 Ders., Trygve Lie - gutten fra Grorud som ble generalsekretcer i FN [Trygve Lie-der Junge aus Grorud, der UNO-Generalsekretär wurde], Oslo 1946 * Trond Amundsen, Fiskerkommunismen i nord: Vilkarene for kommunistenes oppslutning pä kysten av 0st-Finnmark i perioden 1930-1940 [Fischereikommunismus im Norden: Bedingungen für die Zustimmung für die Kommunisten in den Küstengebieten von Ost-Finnmark in der Periode 1930-1940], Universität Troms0 1991 Haakon With Andersen, Kapitalisme med menneskelig ansikt ? Fra akkord ti1 fast 10nn ved Akers Mek. Verksted i 1957 [Kapitalismus mit menschlichem Gesicht ? Von Akkord zu festem Gehalt in Akers Mechanischen Werkstätten im Jahre 1957], in: Tidsskrift for arbeiderbevegelsens historie, 2 ( 1981) Roy Andersen, Sin egen fiende. Et portrett av Asbj0rn Bryhn [Sein eigener Feind.
  • Beretning 1954

    Beretning 1954

    Beretning 1954 <I) ARBEIDERNES FAGLIGE LANDSORGANISASJON ARBEIDERNES FAGLIGE LANDSORGANISASJON BERETNING 1954 OSL019SS ARBEIDERNES AKTIETRYKKERI 550000 575000 50000 o 41500 O '+5000O 42500 O 40000 31500O 350000 325000 o K 30000O [ill] 21500O 25000 O 225000 20000O 115000 15000 O 12500O 100000 1500O 5000O 2500 '5000°ca Landsorganisasjonens medlemstall 1899-1954. Register. Side Innledning ........ ........................................... 5 Sekretariatet ...... ........................................... 7 Representantskapet ........................................... 7 FellesmØter ................................................... 12 Representasjon .... ........................................... 12 Agitasj on .......... ........................................... 13 Samarbeidsnemnda mellom AFL og DNA ............... ...... 13 Samarbeidsutvalget mellom NKL og AFL ..................... 14 Nordisk samarbeid ............................................ 16 Internasjonale forbindelser .................................... 18 Den Europeiske Regionale Organisasj on av Den Frie faglige Internasjonale ... ........................................... 18 Det Internasjonale Arbeidsbyrå ............................... 25 Voldgiftsnemnda for organisasjonstvister ....................... 30 Den kooperative tvistenemnd .................................. 37 Landsorganisasjonens Økonomiske kontor ...................... 38 Økonomisk-statistisk oversikt for 1954 ......................... 40 Tariffbevegelsen ..... ......................................... 68
  • Nkps Presse I 1920-Årene

    Nkps Presse I 1920-Årene

    Tidsskrift for arbeiderbevegelsens historie, 1, 1979 Einhart Lorenz NKPs presse i 1920-årene. Betydningen av proletarisk pressevirksomhet som agitasjons- og propagandamiddel ble tidlig erkjent av DNA. Allerede i 1912 grunnla det sitt eget nyhetsbyrå. Etter at den «nye ret­ ning» vant fram, ble partiets pressetjeneste utbygd. Dette skjedde under Christian Hilts ledelse. Antallet DNA-aviser økte. Ser en bort fra hovedorganet, ble avisene tradisjonelt ikke underlagt noen kontroll fra sentralstyrets side. Avisene tilhørte snarere de lokale partiorganisasjonene. På den måten kunne de også etter 1918 gi uttrykk for opposisjonelle ret­ ninger. DNA var ikke i stand til å oppfylle Kominterns 21 opptaksbetingelser hvor det bl.a. het: «både den periodiske og ikke-periodiske presse(...) skal fullstendig underlegges par­ tiets sentralkomité». Men for Komintern var det neppe om å gjøre at denne bestemmelsen ble etterlevd, for da forholdet til DNA-flertallet tilspisset seg, viste det seg at det fortsatt var mulig for Komintemtilhengere å redigere DNA-aviser, selv etter Tranmæl-fløyens seier i 1923. Av DNAs 16 dagsaviser i tiden for splittelsen, hadde 7 av dem redaktører fra mindretal­ let. Når det gjaldt de 14 avisene som kom ut tre ganger i uken, hadde bare 3 Tranmæl-tilhengere som redaktører. Splittelsen i november fikk også betydning for pressesitua- sjonen. DNA-joumalistenes organisasjon, Norges kommu­ nistiske presseforening, delte seg. Flertallet fulgte NKP.1 Foruten å avgjøre framtidig partimedlemskap, måtte lokalor­ ganisasjonene også bestemme hvem avisen skulle tilfalle. Metodene som ble brukt under disse stridighetene, gjorde uten tvil den allerede eksisterende bitterheten mellom de to fløyene enda større. Resultatet falt uheldig ut for NKP.
  • Revival and Society

    Revival and Society

    REVIVAL AND SOCIETY An examination of the Haugian revival and its influence on Norwegian society in the 19th century. Magister Thesis in Sociology at the University of Oslo, 1978. By Alv Johan Magnus Grimerud 2312 Ottestad, Norway. Hans Nielsen Hauge, painted in 1800 Contents page Chapter 1: Introduction 3 Chapter 2: Hauge and his times 14 Chapter 3: Hauge and his message 23 Chapter 4: Hauge's work 36 Chapter 5: Revival in focus 67 Chapter 6: Social consequences of the revival 77 Chapter 7: The economic institution 83 Chapter 8: The political institution 95 Chapter 9: The religious institution 104 Chapter 10: Summing up 117 Literature 121 Foreword As I submit this thesis, it remains for me to give a special thank to my two supervisors, associate professor Sigurd Skirbekk and rector Otto Hauglin, for their personal involvement in my work. Our many talks and discussions have influenced this thesis. I also want to thank my fellow students for their constructive criticism during the writing periode. Rev. Einar Huglen has red the material on church history and given valuable corrections. A special thank goes to him. Elisabeth Engelsviken har accurately typed the whole manuscript, and Gro Bjerke has been of great help in drawing the figures. Thanks to both of you. Oslo, April 1, 1978. Alv J. Magnus PS: The painting above shows the only known original portrait of Hans Nielsen Hauge, probably made in Copenhagen in 1800. The English translation is done by Jenefer E. Hough, and the digital version by Steinar Thorvaldsen at Tromsø University College. A final part (Chapter 11-14) is only available in Norwegian, and is not included in this English version.
  • NORWAY AND. the WAR · September 1.939 - December 1940

    NORWAY AND. the WAR · September 1.939 - December 1940

    DOCUMENTS ON -INTERNATIONAL AFFAIRS . NORWAY AND. THE WAR · September 1.939 - December 1940. The Royal IMtitute of International .Affairs is an unofficial and non-political body, founded in 1920 to encourage and facilitate the seientifie study of international affairs. The Institute, as sueh, is precluded by its Royal Charter from expressing any opinion on any aspect of international affairs. .Any opinioM that may be expressed in this book on sueh subjects are not, therefore, the views of the Institute. DOCUMENTS ON INTERNATIONAL AFFAIRS NORWAY AND THE WAR September 1939 December 1940 EDITED BY MONICA CURTIS OXFORD UNIVERSITY PRESS LONDON NEW YORK TORONTO 188Ved under the av.spicu of the Royal. li!Mil!IU of lntenlldioltal AJ!airB 1941 OXFORD UNIVERSITY PRESS A..ME.N ROUSE, E.C. 4 LONDON l!DilfBUI!.GH GLASGOW OW YORK !I:OBOIITO IIELBOUI!.l!fB CAPETOWN BOIIBAY CALCUTTA IIADBAS HUMPHREY MILFORD PUBLISIIEB TO TBE U!HVEBSITY PBINTKD 11'1 GBE&T DBl'r&Il'l PREFATORY NOTE OWING to war conditions it has not. been possible to publish the complete annual volumes of the Documents on International Affairs as ea:rly as usual. It has therefore been thought desirable to issue a separate advance publication relating to Norway and the War. This publication is to be regarded as forming part of the regular series of Documents on International Affairs and is conceived on the same lines. The fact that it has been compiled during the war nevertheless makes certain differences. Certain texts which it would be desirable to publish, especially those emanating from enemy or enemy-occupied countries, are not available, or can be found only in newspapers instead of in the more official form which would normally be used.
  • Gustav Smedals Klipparkiv

    Gustav Smedals Klipparkiv

    Gustav Smedals klipparkiv Juristen Gustav Smedal (1888-1951) var en profilert person i det polare miljøet i Norge før krigen, og han involverte seg spesielt i Grønlandssaken på 1920- og 1930-tallet Arkivet består av avisutklipp innsamlet av Smedal selv Norsk Polarinstitutt Biblioteket Innledning Klipparkivet er på omtrent fem hyllemeter, sortert i bokser. Boksene inneholder mapper organisert av Gustav Smedal selv, inndelt i tema og ofte på dato. Klippene kommer i hovedsak norske aviser, men arkivet består også av utklipp fra nordisk og internasjonal presse. Enkelte tema er mye mer omfattende enn andre siden særlig Grønlandsspørsmål opptok Smedal. Likevel er det en stor spennvidde i arkivet fra norsk innenrikspolitikk til dansk kolonipolitikk, fra Arktis og Antarktis til strid om grensen mellom Danmark og Tyskland for å nevne noen. Hver enkel mappe er indeksert i listen under. Biblioteket kan i enkelte tilfeller tilby seg å kopiere innholdet i ønskede mapper. Der det finnes større mengder materiale lar dette seg dessverre ikke gjøre. Alle interesserte er imidlertid velkomne til å besøke biblioteket i Tromsø for nærmere studier. Tilleggsinformasjon utover Smedals egne notater er ført inn i parentes. Dette er i enkelte tilfeller gjort for å beskrive saker og personer. Boks 1 1. Det østgrønlandske suverenitetsspørsmål I Herunder Ishavsrådets offentliggjørelse av en henvendelse til Regjeringen av 5. mai 1931 og okkupasjonen av Eirik Raudes Land 1. januar – 21. mai 1931 2. Det østgrønlandske suverenitetsspørsmål II 30. mai – 29. juni 1931 Boks 2 3. Det østgrønlandske suverenitetsspørsmål III 30. juni – 4. juli 1931 4. Det østgrønlandske suverenitetsspørsmål IV 5. juli – 11. juli 1931 Boks 3 5.
  • Den Svenska Arbetarklassen Och Reformismens Genombrott Inom Sap Före 1914

    Den Svenska Arbetarklassen Och Reformismens Genombrott Inom Sap Före 1914

    HISTORIALLISIA TUTKIMUKSIA 111 JULKAISSUT SUOMEN HISTORIALLINEN SEURA DEN SVENSKA ARBETARKLASSEN OCH REFORMISMENS GENOMBROTT INOM SAP FÖRE 1914 Arbetarklassens ställning, strategi och ideologi SEPPO HENTILÄ HELSINGFORS 1979 - 1 HISTORIALLISIA TUTKIMUKSIA JULKAISSUT SUOMEN HISTORIALLINEN SEURA 111 SEPPO HENTILÄ DEN SVENSKA ARBETARKLASSEN OCH REFORMISMENS GENOMBROTT INOM SAP FÖRE 1914 Arbetarklassens ställning, strategi och ideologi DEN SVENSKA ARBETARKLASSEN OCH REFORMISMENS GENOMBROTT INOM SAP FÖRE 1914 Arbetarklassens ställning, strategi och ideologi SEPPO HENTILÄ Översatt till svenska av Osmo Vatanen. ISSN 0073-2559 ISBN 951-9254-23-4 Forssan Kirjapaino Oy - Forssa 1979 0. Företal När jag nu slutfört mitt mångåriga forskningsarbete finner jag mig stå i tacksamhetsskuld till många personer och institutioner. Som mina akademi- ska lärare och handledare har i olika skeden av mitt arbete fungerat profes- sor L. A. Puntila, tf. professor Mauno Jääskeläinen, professor Hannu Soikkanen, professor Keijo Korhonen, professor Lauri Hyvämäki samt tf. professor Jaak- ko Paavolainen. Manuskriptet har i sin helhet eller till vissa delar lästs ige- nom av också följande personer: fil.lic. Lars Björlin, professor Bo Gustafsson, docent Jorma Kalela, pol. kand. Pauli Kettunen, redaktör Sigurd Klockare, fil. kand. Tom Olsson samt pol.kand. Jussi Turtola. Jag tackar både mina lärare och mina kolleger för de värdefulla synpunkter samt det vänliga tillmötes- gående jag rönt i mitt forskningsarbete. Ekonomiskt stöd har jag erhållit från Finlands och Sveriges undervisnings- ministerier; den svensk-finska kulturfonden; Herr Kansler vid Helsingfors universitet; Statens nämnd för samhällsvetenskaper samt från Folkets Bild- ningsfond. Därtill vill jag rikta mitt tack till Finska Historiska samfundet för publi- cering av min avhandling. Min översättare Osmo Vatanen tackar jag för gott samarbete.