69 5 Övrig planering 69 ------En ökad inriktning på staden Skellefteå. Ökad bygg En ökad inriktning på staden Skellefteå. trafikarbe mot centrum minskar nadskoncentration tillkomman för minskar med älven tet, men kontakten bostäder, av utbyggnaden Den fortsatta bebyggelse. de stad. till Skellefteå koncentreras med mera arbetsplatser en lugnare ges och , tomter och på bostäder i takt med efterfrågan utveckling ut ser på bostäder Så som efterfrågan verksamheter. för yt med småhus i stans sceneriet en utveckling idag ser detta i lägen, centrala i mycket och lägenheter terkanter på hur Beroende än i scenario 1. utsträckning en större mycket ett för tillåts finns utrymme långt ut bebyggelsen stort antal lägenheter av fastställts som nu i april 2008 har I det planprogram man tagit ställning till att i det har kommunstyrelsen i riktning vidare arbeta översiktsplanearbetet fortsatta scenario 4) med förtätning (se struktur” mot en ”rundare stadskärnan etc. av skall ges plats för 3 000 lägenheter i planområdet Skel i planområdet 000 lägenheter 3 för plats skall ges stadsbygden av Denna förändring/utveckling leftedalen. stads hållbar och sätt på sådant att en attraktiv skall ske kan utvecklas. struktur fyra olika scenarier: prövas I strukturstudierna Nuläge Scenario1 gles bebyggel med övervägande utveckling Fortsatt men med färdmedlet, det dominerande bilen är där se Utveck naturområden. med närliggande kontakt god Flera fortsätter. bebyggelse spridd mot en allt mer lingen villabyggan och används utbyggnadsriktningar möjliga centrum. utanför det dominerar Bandstad Scenario 2 kollek där tät bandstad till en relativt En utveckling god får resandet. Bebyggelsen dominerar tivtrafiken bandstadsstruk Den befintliga hav. och med älv kontakt så ett byggande genom och förstärks bibehålls turen be och det centrala befintlig infrastruktur älven, nära som möjligt. Som utbyggnadsriktning byggelsestråket bandstadsstrukturen. hand det som stärker väljs i första Lokal utveckling Scenario 3 stad är Skellefteå orterna. mindre satsning på de Större endast för enligt detta nästan färdigbyggd, scenarion Skellefteda längs orter möjligt. Befintliga är tätningar lokalt, kan bli så attlen utvecklas gång- och cykelresor ganska en transportsätten. Det innebär dominerande de mot en Scenariot strävar pärlbandsstruktur. grovmaskig varje i och service arbetsplatser balans mellan bostäder, Varje arbetsresor. längre av att behovet minska ort för och att sin särart utveckla fortsätter ort i pärlbandet identitet. Scenario stad 4 Rund ------till redan byggda delar av stadsbygden. Även om Även stadsbygden. av delar byggda till redan markanvändning tidigare där områden vandling av planering pågående eller gällande där upphört eller vissa också inriktning. I steg ett ingår på ny pekar och för i detaljplaner förslag ännu ej i anspråktagna djupningar. och hållbart. raktivt byggnadsriktningar. Strategin för fortsatt utveckling är tänkt att ske i tre steg: i tre tänkt att ske är utveckling fortsatt för Strategin i anslutning och kompletteringar Genom förtätningar 1. det bedöms att där stadsdelar av utbyggnader 2. Smärre valda ut vald eller i utbyggnad större 3. Inledning av Strukturstudier utarbetat struktur tjänstemännen har kommunala De om diskussioner till inledande som underlag studier Struk och utbyggnadsriktningar. struktur stadsbygdens 2025 målet att till år från det fram turstudierna utgår Den nu gällande fördjupningen för kusten antogs kusten för fördjupningen Den nu gällande och plan- (enligt och bygglagen) 1991 fullmäktige av fritidsbebyg allmänna intressena de främst behandlar bland föreslår Planen och naturvård. friluftsliv gelse, och na naturreservat som områden vidsträckta annat turvårdsområden. älvdal, Skellefteå för översiktsplanen I den fördjupade ett fertal bebyggel kommer fram, som just nu arbetas industri, handel arbetsplatser, bostäder, för seområden att reserveras. och rekreation Ny översiktsplan 2000, ÖP översiktsplan, med en ny arbete Kommunens och eko som socialt, ekologiskt aspekter omfattar över för Ettnomiskt långsiktig hållbarhet. program Pro kommunstyrelsen. av godkänts siktsplanen har viktiga som bedömts upp frågeställningar tar grammet att är Syftet och utveckling. framtid kommunens för om och idéer analyser förutsättningar, tidigt redovisa det inför diskussion att skapa en bred för framtiden arbetet. fortsatta kom att ge 1999-12-14 beslutade Kommunfullmäktige och miljökon via bygg- att uppdraget munstyrelsen kusten. för områdesplanen av en översyn göra toret mellan E4 och Botten ska omfatta kustområdet Planen där och Kågefjärden Kinnbäck för med undantag viken om E4. väster dras gränsen Skel för översiktsplanen av Arbetet med en fördjupning planavdelning kommunens av påbörjats leftedalen har denna för med utredningsarbetet parallellt och pågått och strategier de Nedan redovisas järnvägsutredning. arbetat med. har scenarios som kommunen fortsatt utveckling. för Strategi - - - - - n m a h e t f e l l e k S n e k i v s r U n y b s g r e ren passerar Skellefteå älvdal vid Gunsen. Tanken var var Tanken vid Gunsen. älvdal Skellefteå passerar ren skapa ett industri- stort skulle och termi att man här kunna skulle väg- och järnvägstrafiken där nalområde E4:an och Norrbot att både var Tanken samman. knytas att möta tvärbanan till Gunsen för dras niabanan skulle plats bli en strategisk Gunsen skulle Järnvägsleden. och per för Även och godshantering. produktion både för Kommunen en terminal kunna skapas. skulle sontrafik genom i området investeringar gjort omfattande har försörjning. planering och teknisk fysisk markförvärv, vidmakthållit möjligheten att använda har Kommunen lång tid. under sådan utveckling Gunsen för B N n - y b s n e d e H a e k k c c a a b l b o ö r S o M n p ö r r o t o s M r e d n a t k A d e c i l g a r s b e k v i b l r t i Ä E V e l ö e b l m r ö r u b r o t r N n ö e S C n e l a d t e e å d d r n n o g a i a n b e n i g t g g d n r n e e n s n n i i n t u e d d d ä u n n e a r j n n S å å g d r r d v å a ä P S a t l r n g n n v n m s m i p e ä n m ä n o i r n s o o s i v v e t a t i n s a t a e m n r n g k k h a l v r t i d d n a r u r a c a n k e s a r l s n k a t i k a e ä t r u s r k r t t f r r u t p e m r n k l n s g g e m o a a m d p k r a a l r ö e r e u v o l e e n f e c ä m d T U I H ö K R M s f C B I A B d a n d e n b e a d e

r o k n å e M a g c n l l å a e l ä P T P g

överväger att ta bort pga liten efterfrågan. Kommunens ambition är även att utveckla och utvidga Hedensbyn industriom Hedensbyn och utvidga att utveckla ambition är även att ta bortöverväger Kommunens liten efterfrågan. pga österut industriområdet. då är det och bostäder i omedelbar närhet detråde lämpligt inte av växande att placera områdena med svart ram utgör planerad markanvändning. Övriga ytor är pågående markanvändning. Av färgschemat i färgschemat Av ytor Övriga markanvändning. är pågående markanvändning. planerad utgör med svart ram områdena Översiktplanen funktioner. uppdelad på olika markanvändning som planerad pågående såväl framgår teckenförklaringen kommunen som och Ursviken för bostäder i Bergsbyn ett flertal markreservat aktuell. Planen redovisar längre nya är inte Fig 5.1.1: Kartan visar planerad markanvändning i gällande fördjupade översiktplan för Skellefteå älvdal. De markerade De markerade älvdal. Skellefteå för översiktplan fördjupade i gällande markanvändning visar planerad Kartan 5.1.1: Fig genom Skellefteå kommun utreds mer i detalj. Korrido mer utreds kommun Skellefteå genom passage av flygplatsen vidare öster om Skellefteå stad om Skellefteå öster vidare flygplatsen av passage I planen och . Kåge, om väster och passerar Norrbotniabanan för att korridor en vikten av betonas I gällande kommuntäckande översiktsplan från 1991 1991 från översiktsplan kommuntäckande I gällande öster Norrbotniabanan markerats för en korridor har sig i en östlig sträcker stad. Korridoren om Skellefteå Skellefteå Gällande översiktplaner planering 5.1 Kommunal så effektivt och lyckat som möjligt. och lyckat så effektivt redan finns på plats utan en viktig aspekt är vad som kommer att ske i den färdiga järnvägsanläggningens omland omland järnvägsanläggningens färdiga i den att ske kommer vad som utan en viktig aspekt är finns på plats redan i sam sker Planeringen utredningsområdet. idéer som rör och satsningar planer, andra studeras Därför i framtiden. blir och infrastruktur, markanvändning gäller vad planeringen, av resultatet så att samhällssektorer spel med andra 5 planering Övrig till det som tar hänsyn bara inte man i planeringen är det viktigt att investering är en långsiktig en järnväg Eftersom 70 70 5 Övrig planering e e n na Medle den den a Figur 5.1.4: Scenario 3 Lokal utveckling. Figur 5.1.2: Scenario 1Nuläge. Klutmark Klutmark y Trindsvidjan Trindsvidjan Eggeliden Eggeliden Svidjan Svidjan S Gummark S Gummark Strandgårdarna Strandgårdarna Lövlund Lövlund Storsvidjan Storsvidjan Gummark Gummark Raningen Raningen Hatten Hatten Karlslund Karlslund Mörkmoren Mörkmoren Hemvattnet Hemvattnet Mullbacka Mullbacka Heden Heden Svedjan Svedjan Myckle Sandbacken Sandbacken Granlund Granlund Brännan Brännan Lund Lund Flocktjärn Flocktjärn Fubbänget Fubbänget Klintforsfallet Klintforsfallet Stensvedjan Stensvedjan Brönet Brönet Karlslund Karlslund Kläppen Kläppen Falkträsket Fällan Falkträsket Fällan Gummarksnoret Gummarksnoret Hällberget Hällberget Sågen Sågen Degerbyn Degerbyn Lund Lund Kroksjön Kroksjön Karlstorp Karlstorp Stämnings- Stämnings- Sunnanå Sunnanå Gärdsmark Gärdsmark gården gården Kullen Kullen Dalkarlsliden Dalkarlsliden Jörnbodarna Jörnbodarna Nyborg Nyborg Backen Backen Falkstugan Falkstugan Viken Viken Orrbäcken Orrbäcken Nyborg Nyborg Norrböle Norrböle Sörböle Sörböle Anderstorp Anderstorp Hårdängessvedjan Hårdängessvedjan Flaten Flaten Bodan Skellefteå Bodan Skellefteå Kågeäng Kågeäng Hägglunden Hägglunden Rönnbäcken Rönnbäcken Kullen Kullen Långviken Morön Långviken Morön Tjärn Tjärn Norra Tjärn Norra Tjärn Hästhagen Hästhagen Yrsta Yrsta Moröhöjden Moröhöjden S Innervik S Innervik Fällbäcken Fällbäcken Boviken Boviken Tuvan Svidjan Tuvan Svidjan Ö Falmark Ö Falmark Ulriks Ulriks Risön Risön Svidjan Svidjan Boviken Boviken S Bergsbyn S Bergsbyn Innervik Innervik Boviksbadet Boviksbadet Skataudden Skataudden Bergsbyn Bergsbyn Vikmyran Vikmyran Vikmoren Soludden Vikmoren Soludden Yttervik Båtvik Yttervik Båtvik Fäbodarna Fäbodarna Vikdal Vikdal Ön Ön Bergsåker Bergsåker Långön Långön Vikfors Vikfors Backa Backa Strömsholm Nyhamn Nyhamn Trollåsen Trollåsen Klemensnäs Klemensnäs Granlundstorpet Granlundstorpet Örviken Örviken Grubbedal Grubbedal Stor-Snäckhamnen Stor-Snäckhamnen Ursviken Ursviken Bureå Bureå Sillskatan Sillskatan Ytterursviken Ytterursviken Lill-Snäckhamnen Lill-Snäckhamnen Sävenäs Sävenäs                                                  Finnhällan Finnhällan Skelleftehamn Skelleftehamn Sandviken Sandviken Extern handelsetablering Omvandling/förnyelse Begränsad utbyggnad Tänkt indelningavstaden Komplettering/förtätning Lokal störreutbyggnad Komplettering/förtätning Utbyggnadsriktning Extern handelsetablering Omvandling/förnyelse Begränsad utbyggnad Rönnskär Rönnskär Kågnäsudden Kågnäsudden Långhällan Långhällan e na Medle den Klutmark e n Medle den a Trindsvidjan Figur 5.1.5: Scenario 4 Rund stad. Figur 5.1.3: Scenario 2Bandstad. 1 km Eggeliden Svidjan Klutmark y S Gummark Strandgårdarna Trindsvidjan Eggeliden Svidjan Lövlund Storsvidjan Gummark 2 km S Gummark Strandgårdarna Raningen Hatten Karlslund Lövlund Storsvidjan Gummark Mörkmoren Hemvattnet Mullbacka Raningen Hatten Karlslund Heden Mörkmoren Hemvattnet Svedjan Myckle Sandbacken Granlund Brännan Mullbacka Lund Flocktjärn Heden Fubbänget Svedjan Myckle Sandbacken Granlund Brännan Klintforsfallet Lund Flocktjärn Stensvedjan Brönet Fubbänget Klintforsfallet Stensvedjan Brönet Karlslund Kläppen Falkträsket Fällan Gummarksnoret Hällberget Sågen Degerbyn Lund Kroksjön Karlslund Kläppen Falkträsket Fällan Gummarksnoret Hällberget Karlstorp Sågen Stämnings- Degerbyn Sunnanå Lund Gärdsmark Kroksjön gården Karlstorp Kullen Stämnings- Dalkarlsliden Sunnanå Gärdsmark gården Jörnbodarna Kullen Nyborg Dalkarlsliden Backen Falkstugan Jörnbodarna Viken Nyborg Orrbäcken Backen Falkstugan Nyborg Viken Norrböle Sörböle Orrbäcken Anderstorp Nyborg Norrböle Hårdängessvedjan Sörböle Flaten Anderstorp Hårdängessvedjan Bodan Skellefteå Flaten Kågeäng Hägglunden Rönnbäcken Kullen Bodan Skellefteå Kågeäng Långviken Morön Hägglunden Rönnbäcken Tjärn Norra Tjärn Kullen Hästhagen Långviken Morön Tjärn Norra Tjärn Hästhagen Yrsta Moröhöjden S Innervik Yrsta Fällbäcken Moröhöjden Boviken Tuvan Svidjan Ö Falmark Ulriks Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling S Innervik Risön Fällbäcken Boviken Tuvan Svidjan Svidjan Ö Falmark Ulriks Risön Svidjan Boviken S Bergsbyn Innervik Boviksbadet Boviken S Bergsbyn Innervik Boviksbadet Skataudden Bergsbyn Vikmyran Skataudden Bergsbyn Vikmoren Soludden Vikmyran Vikmoren Soludden Yttervik Båtvik Fäbodarna Vikdal Ön Yttervik Båtvik Fäbodarna Vikdal Ön Bergsåker Långön Vikfors Bergsåker Långön Vikfors Backa S Nyhamn Backa Strömsholm Nyhamn Trollåsen Klemensnäs Trollåsen Granlundstorpet Klemensnäs Granlundstorpet Örviken Grubbedal Örviken Stor-Snäckhamnen Grubbedal Stor-Snäckhamnen Ursviken Bureå Ursviken Bureå Sillskatan Sillskatan Ytterursviken Ytterursviken Lill-Snäckhamnen Lill-Snäckhamnen Sävenäs Sävenäs Finnhällan Finnhällan Skelleftehamn Skelleftehamn Sandviken Sandviken Komplettering/förtätning Extern handelsetablering Omvandling/förnyelse Begränsad utbyggnad Lokal störreutbyggnad Komplettering/förtätning Extern handelsetablering Omvandling/förnyelse Begränsad utbyggnad Rönnskär Rönnskär Kågnäsudden Kågnäsudden Långhällan Långhällan 71 5 Övrig planering 71 72 3 0 m 00 1 1 orsgatan T 0

ANS FÖRLÄNGNING

50 ELLAN

T n M am h N RSGA fte RR le

ANS FÖRLÄNGNING FÖRLÄNGNING ANS TO el

k Förlängning av T S 0 BACKE

HEDENSBY RSGA RÖ

N

OCH E4 NO E4 OCH

TO FÖRBINDELSE MO KE N VA Förbindelse mellan Torsgatans Torsgatans Förbindelse mellan E4 Norr förlängning och TU LBAC SO JDEN

HÖ

a

nd 4

ra RÖ

pa E a H

MO A Väg 364 i ny sträckning

N RÖ LEDEN ÖSTRA N MO

ÄR ndsvall RP Su TJ 4 E Vägverket DERSTO Östra leden A, som går runt staden på sydöstra runt staden på sydöstra A, som går leden Östra centrumbro ny sidan och som tillsammans med en 5.3.1). (visas i figur 1 systemalternativ utgör om till E4 byggs B, där Förbättringsalternativ i öst- alternativ med de i kombination stadsgata befintlig av förbättring västlig riktning som studeras; leden. södra och eventuellt väg 95/372 AN VSBACKA ÄL 5.3 Skellefteå Förstudie inom Skelleftedalen Vägtransportsystemet – en förstudie genomfört 2005-2007, under har, Vägverket Projektet i Skelleftedalen. Vägtransportsystemet över har och man Skellefteå E4 genom till att avlasta syftade i alternativen av med ett par vidare nu beslutat att arbeta vägutredning. en bör riktning som i nord-sydlig leder för Huvudalternativ är; vidare studeras • • som åtgärder finns andra huvudalternativen Förutom med Skellefteå ett samt studeras uppstartat samarbete att använda av att till sänka behovet som syftar kommun transportmedel. eller bilen som färd-

väg 364 i ny sträckning O E BÖLE ÖL RR -

RB n NO - - -

SÖ ve Å

Å

efteäl

ll

CENTRUMBR

ke S FTE FTE E E EN LL AL LL ED ET Å ND SKE SKE GA BORD NNAN UN edas

ÄST SÖDRA LEDEN SU SJ PR S 1 YN v EN RB RD ÄMNING ST GÅ ande länkar som bör utr DEGE 5 9 mpletter ö

od

B Systemalternati Ko Figur 5.3.1: Vägverkets plan över de kvarstående alternativen i Förstudie Skellefteå. i Förstudie alternativen de kvarstående plan över Vägverkets 5.3.1: Figur att klara av den ökade tågtrafiken som bl.a. Botniaba som tågtrafiken den ökade att av klara består Ådalsbanan Projekt att medföra. nan kommer av bygge dels av järnväg, dagens av upprustning dels av Totalt dålig. alltför är banan den gamla där järnväg ny mil lång och uppgraderingen 18 drygt Ådalsbanan är 2011. färdig vara planeras Botniabanan Ångermanäl från järnväg ny mil en 19 Botniabanan är till via Örnsköldsvik fygplats, om Kramfors norr ven stå och beräknas 1999 byggas började Järnvägen Umeå. färdigbyggd Botniabanan är När 2010. år trafik för färdig och städer av pärlbandet ihop den att knyta kommer längs norrlandskusten. tätorter Haparandabanan Boden till Haparanda. sig från sträcker Haparandabanan att fått i uppdrag rusta upp den befint har Banverket det Utöver mellan Boden och Kalix. järnvägen liga mellan Kalix järnväg en helt ny för Banverket planerar och banan 2012 är trafikstart Planerad och Haparanda. 2016. helt färdig vara beräknas Kraftförsörjning järnvägssyste för kraftförsörjningen av En utredning att elförsörjningen verifiera till att Den syftar met pågår. på Norrbotniabanan skall att trafiken till för räcker även tillfredsställande. kunna fungera ------Ådalsbanan mellan Sundsvall och Långsele. järnvägen är Ådalsbanan vid mellan Botniabanan länken utgör Denna sträcka och Ostkustbanan i om Nyland norr Ångermanälven varför idag dålig banstandard har Ådalsbanan söder. om för rustas upp och delvis byggas måste järnvägen (STAX 25). (STAX på arbeten genomförts har 2002-2006 åren Under av byten t.ex. spårbyten, – Bastuträsk, Vännäs sträckan ballastre och släntjustering, bankettrensning trummor, ning. Banverket har 2004-2015 åren för I framtidsplanen Stambanan för åtgärder ett antal planerade redovisat att genomför vilka kommer Norrland, övre genom omfattar Åtgärderna as innan Norrbotniabanan byggs. av i form åtgärder bland annat bärighetshöjande samt kapaci 25 till STAX och uppgradering spårbyten och ban mötesstationer av i form åtgärder tetshöjande gårdsombyggnader Skelleftebanan är och Skelleftehamn Bastuträsk mellan Länsjärnvägen Banan ATC. ej fjärrblockering eller och har enkelspårig finns triangelspår om Bastuträsk Söder elektrifierad. är godståg. av endast och banan trafikeras upprustning för en utredning pågår Skelleftebanan För och banstandar mötesstationer bl a nya banan, där av den utreds. 5.2 Banverket Framtids utifrån planering sker långsiktiga Banverkets på reger har Banverket 2004-2015. järnvägen plan för reviderad till sammanställt ett uppdrag förslag ingens i juni 2007. till regeringen plan som överlämnades att fått i uppdrag utarbeta Banverket Samtidigt har om proposition kommande regeringens inför underlag i järnvägsinfrastrukturen åtgärderna av inriktningen planeringsperioden 2010-2019. under betydelse med inom regionen pågår Ett fertal projekt i Dessa beskrivs närmare Norrbotniabanan. för karta i figur även Se Transportinfrastruktur. kapitel 3.2 är: Projekten 1.4.1.Upprustning. Norrland övre Stambanan genom till Bräcke från går Norrland övre Stambanan genom till som omledningssystem fungera Luleå. Banan måste Även rustas upp. därför Norrbotniabanan och behöver förväntas ökad trafik byggs om Norrbotniabanan inte belastning på Stambanan. Detta tillsammans med indu att medfört tåg har tyngre på att kunna köra strins krav ton ton till 25 22,5 på Stambanan höjts från axellasten ------genom kommunen så att inte de mest värdefulla, orörda orörda värdefulla, mest de så att inte kommunen genom elektromagnetiska buller, störs av attraktiva lägena eller kan orsaka. som järnvägen barriäreffekten eller fält sökande. Man vill marknadsföra värden som tystnaden, värden vill marknadsföra sökande. Man och djur kyla samt natur- rekreationsmöjligheter, goda dras järnvägen viktigt hur därför Det är upplevelser. Tack vare att Robertsfors är en småstad på landsbyg är att Robertsfors vare Tack att erbjuda dem som söker något kommunen den har och bostads till turister både städer, större sig bort från 2020 är målet att det också ska gå spårbunden kollektiv målet att det också ska gå 2020 är Bygdeå. Ånäset och till trafik inom kommunen med mer miljövänliga kommunikatio miljövänliga med mer inom kommunen järnväg man sig att en gammal tänker I framtiden ner. och hamn ska tas i bruk och Sikeå mellan Robertsfors År mot kusten. som anslutningsförbindelse fungera liga sektorn. liga tillgängligheten vill man också förbättra I Robertsfors kunskaper. Ett positivt tillskott i kommunens närings Ett i kommunens positivt tillskott kunskaper. med män inom jordbruk traditionellt, som annars är liv inom den offent kvinnor och och tillverkningsindustri universitetstiden. Det skulle indirekt gynna näringsli indirekt Det skulle universitetstiden. sig söker studenterna senare utexaminerade då de vet och yrkesgrupper nya och tillför ut på arbetsmarknaden För kommunens unga skulle bättre kommunikationer kommunikationer bättre skulle unga kommunens För under i Robertsfors möjligt att bo kvar attbetyda det är pansionsiver som nu råder i Umeå och en järnväg gör gör och en järnväg i Umeå som nu råder pansionsiver till orten att arbetskraft komma möjligt för bara det inte världen. att ta sig ut i tjänster och varor för utan även centrum inne i Robertsfors tätort. i Robertsfors centrum inne det lokala nä även gynnar kommunikationer Bättre den ex hoppas på att del av få Robertsfors ringslivet. område. För att öka tillgången till dem vill Robertsfors vill Robertsfors till dem att öka tillgången För område. möjligheterna till arbetspendling. förbättra kommun ett rese att Norrbotniabanan har vill kommunen Därför sammans med Nordmaling, Vännäs, Bjurholm, Vindeln Bjurholm, Vännäs, sammans med Nordmaling, Läns utifrån Dessa betraktas kommuner. och Umeå som ett arbetsmarknads arbetsnämndens perspektiv kurvorna att vända uppåt. Kommunens läge mitt läge uppåt. Kommunens vända attkurvorna till två ar närhet stora ger och Skellefteå emellan Umeå till Umeåregionen tillhör Robertsfors betsmarknader. Robertsfors kommun har haft en negativ befolk haft en negativ har kommun Robertsfors på fera pekar Kommunen åren. senaste de ningstrend befolknings hoppas ska få som man positiva faktorer tiden arbetar kommunen efter en Hållbar utvecklings en Hållbar efter kommunen tiden arbetar plan som antogs 2005-11-24. Robertsfors kommuns antagna översiktsplan är från från är översiktsplan antagna kommuns Robertsfors Norrbotniabanan inte skäl finns naturliga av 1991-02-14, och under på att revideras håller Planen där. omnämnd Robertsfors 72 72 5 Övrig planering Figur 5.3.1: SkissvisandesJärnvägsleden såsomdenföreslås i byggas ut Vägverkets utredning. ombyggnad av korsningar. planskilda passager för oskyddade trafikanter samt tigaste bedöms vara: mötesfrilandsväg(3 eller 4-fältig), en innehåller antalförslag ett tillåtgärder, varav de vik passager för de oskyddade trafikanterna. Utredning som mycket olycksbelastad detsaknastrygga samtatt förstudien upprätta att var ledenutpekas blandannatatt brukar kallas Järnvägsleden, är cirka 18 km.Motiven till Väg 372 mellanSkellefteå ochSkelleftehamn, somockså –Skelleftehamn– Skellefteå (E4) Väg 372 ning. Banverket beslutomNorrbotniabananssträck fattat Vägverket avvaktar ställningstagande medsitt tills samt träskvägen) väg 774 över Östra Falmark. lefteå går denskyltade tillfarten via E4:an, Väg 364 (Bur och cirka 5 km väser omBureå. För trafikanter från Skel är belägen cirka 15 kmsydost omSkellefteå centrum handling är daterad december 2002.Skellefteå fygplats Vägutredningen föregicks av enförstudie, vars besluts – vägutredning/förslagshandling, mars2004 Vägtill Skellefteå flygplats ------Svedjevägen - Svedjevägen- väg 372 ochRisbergsgatan- väg 372. Grenvägen Mullbergsägen, - - väg 372, Östra leden höja trafiksäkerheten. De aktuella korsningarna är av antalkorsningar ett tillcirkulationsplatser, för att inte utanpåbörjaombyggnadbeslutat att detta avvakta niabanan är stortochtidskrävande ett projekt har man antalkorsningarett utmed väg 372. EftersomNorrbot gått vidare medplanernapåtrafiksäkerhetsåtgärder i Vägverket ochSkellefteå kommun har under 2007-2008 Korsningar längsväg 372iSkellefteå Grenvägen ochfår enplanskildkorsning medjärnvägen. ramp för trafik motnorr. Morögatan kopplas ihopmed medramppletteras för trafik från norr respektive en plankorsning. Denplanskildakorsningen medE4kom korsning medjärnvägen, kopplas till väg 95/372 meden Nordlandervägen. Dennya länken, somfår planskild Morögatan.- LasarettsvägenE4 sammanlänkasmed vägen –E4samtutformas körfält medfyra pådelen Vägen sydligare tillett fyttas läge pådelenLasaretts 5.3.2). De viktigaste delarnaidennahelhetslösning är: I vägutredningen ges förslag ett tillhelhetslösning(figur Grenvägen.- delenKlockarbergsvägen - Vägutredning väg 95/372iSkellefteå - - - även viss chartertrafik. År 2005 hade fygplatsen 253 000 centrum ochhar 8dagliga avgångar tillStockholmoch Skellefteå fygplats ligger c:a15 kmsöder omSkellefteå 5.5 Luftfartsverket plan för hamnenochdessomgivning. Kommunen arbetar justnumedenfördjupad översikt ling påNäsudden. ningar bedömaframtida möjligindustriutveck samtatt godhantering, magasinsbyggnader ochövriga kajanlägg lastbil, skapautrymme för enfungerande godsterminal, en mellansjöfarten ochtransportslagen järnväg och Kommunens är målsättning utveckla godshantering att sedan dessmedenständigutökningav trafik. etablerades 1912 ochhar bedrivitsjöfartsverksamhet Skellefteå Hamnägsav Skellefteå kommun. Hamnen 5.4 Skellefteå hamn ningen medBergsbyvägen öster omBergsbyn. Torsgatan. Torsgatan kopplas till Järnvägsleden ikors Skellefteå kommun planerar för enförlängning av Torsgatans kommunal förlängning, gata - - - - - Norrbotniabanan järnvägsutredning 120•Utställningshandling österut. längning av industrispår ochförlängning av Torsgatan plan ingår tafram förslag blandannatatt påenför delar, norr omBergsbyn. Iarbetetmedenny översikts dustriområden bedömsendastfinnasiområdets östra industri. Möjligheternatill ytterligare exploateringav in har enblandningav både småindustri,handelochtung Industriområdet påHedensbyn är av ett de äldstaoch 5.7 Näringslivet förändrad mark- och vattenanvändning. planer tasgenom försvaret att granskar övriga planer om balken Hänsyntillförsvarets beaktaspåsärskiltsätt. Totalförsvarets riksintressen enligt3 kap9 §Miljö 5.6 Försvarsmakten användbarhet och utvecklingsmöjligheter. ning av banan700 meter österutavseende fygsäkerhet, plan medsyfte utreda att möjligheternaför enförläng passagerare. Detfinns planer för en fördjupad översikt ------