Biblioteksbladet 08:2008 årgång 93

Intervjuer: Konferenser: Eva Hemmungs Wirtén Mötesplats Open Access om upphovsrätt Litteratur som livskunskap Jenny Samuelsson om forskningen som osynliggörs

Anne-Marie Berglund: ”En sociofobisk pristagare reser till Göteborg” Innehåll Förord Biblioteksbladet 08:2008 3 Sophie Persson känner et är något märkligt med Kultur - Postadress sig inte petad från btj. utredningens strategi. Represen- Box 70380 107 24 Stockholm Åsa Ekström tanter för utredningen blir in- bjudna och tar gärna tillfället i Besöksadress 4 Stadsbiblioteket i Stock- World Trade Center, D5, Klarabergs- akt att komma ut och prata fast de egentligen D viadukten 70 eller Kungsbron 1, holm: Prestigebygge inte har så mycket att säga mer än att man sitter läggs på is. Åsa Ekström Stockholm och skriver för fulla muggar på förslagen. Att Tel. 08-545 132 30 8 Bibliotek som byggnad och de alls har tid med dessa turnéer är en gåta. BBL Tel. 08-545 132 40 Fax 08-545 132 31 arkitektur. På konferensen ”Mötesplats framtiden” i Borås var det dags igen. Marielouise Samuelsson Tobias Harding, en av de sju sekreterarna i utredningen, kunde just Svensk Biblioteksförenings hemsida http:/www.biblioteksforeningen.org 12 Tvärvetenskaplig forskning berätta att man sitter och skriver på förslagen, de är inte färdiga och därför kan man inget säga mer än att man har som ambition att skapa Prenumeration på BBL och litteratur – svår att För medlemmar i föreningen ingår BBL söka. Anders Boström förutsättningar för en bred kulturpolitik. i medlemsavgiften, 350:– för enskild Sedan några resonemang om statens förändrade roll över tid och spe- medlem (heltidsstuderande och Ur motionsfloden. 13 ciellt sedan 1970-talet när den statliga kulturpolitik skapades som varit pensionärer 175:–). Övriga betalar 500:– Henriette Zorn (Sverige), utanför Sverige, 600:– tongivande fram till idag. En ofta använd bild av utredningen (som de 14 Open Access – gammalt he- verkar ha repeterat, för den har hörts förut på en annan dragning med Ansvarig utgivare Chefredaktör derligt bibliotekariearbete. en annan sekreterare) som ska illustrera hur (medie-)samhället har ut- Henriette Zorn tel. 08-545 132 41 Anna Kåring Wagman vecklats under tre decennier är den om hur många tv-kanaler vi har idag [email protected] 16 Navigering i upphovsrätt- jämfört med 70-talets två. Och jo då, det fanns de i konferenspubliken I redaktionen ens djungel. Åsa Ekström som kunde dra sig till minnes när det bara fanns en… Åsa Ekström 08-545 132 43 Att 1974 års kulturpolitik trots allt varit av ett ganska slitstarkt snitt [email protected] 18 Remissvar om Grönboken. och att det i sin tur till stor del handlar om det gedigna berednings- Recensionsansvarig Åsa Ekström och förankringsarbete som föregick 1974 års kulturpolitik verkar man Johannes Rudberg [email protected] 19 Kulturbudgeten: Minskat dock inte riktigt ha en susning om. Eller så vill man inte kännas vid bidrag till biblioteken. det eftersom det bl a är målen man vill åt. Grafisk form: Paolo Sangregorio Henriette Zorn Det blir också ganska märkligt när Harding upplyser en konferens- Omslag: Paolo Sangregorio sal bestående av representanter för bibliotekssverige om att biblio- 20 Bibliobuster Axelsson vill Redaktionen förbehåller sig rätten att teken har olika huvudmän vilket ger en splittrad bild liksom att frå- korta och redigera manus. För obeställt framhålla det positiva. material ansvaras ej. Åsa Ekström gorna hamnar mellan departementen. You don’t say. Så mycket kun- de han i alla fall säga att utredningen har en ambition att ”klargöra Annonser 22 En sociofobisk pristagare ansvarsfördelningen” och att det kommer förslag i den riktningen. Bo Eriksson reser till Göteborg. Knut Wallenbergs väg 35 Spännande men det har vi också hört förut. 133 34 Saltsjöbaden Anne-Marie Berglund En nyhet eller om det var en felsägning: orden nationell biblio- tel. 08-717 43 57 eller 070-714 90 55 24 Litteratur som livskunskap tekspolitik nämndes. I ett sammanhang som handlade om skolbib- [email protected] Moms/annonsskatt utgår ej! – och forskningsområde. lioteken sade Harding: ”Vi ser över hur en nationell bibliotekspolitik Pia Mattzon skulle möjliggöra mer litteratur i skolan”. Tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm Naturligtvis kom mycket av Hardings framställning också att ISSN: 0006-1867 handla om förslaget om den decentraliserade kulturpolitiken – där region och stat ska fungera i ett nytt samspel som det så vackert heter. Svensk Biblioteksförening är en ideell Men det liksom mycket annat är fortfarande under bearbetning. Hur förening med uppgift att främja svenskt biblioteksväsen. man ska hantera det faktum att regionerna kommit olika långt när Biblioteksbladet speglar föreningens det gäller att driva kulturfrågorna är ännu inte formulerat. verksamhet, åsikter och ställningstagande Men man arbetar med att ta fram faktiska mål för vad statens roll men har också till uppgift att väcka egen debatt genom att ge utrymme åt andra i regionerna ska vara. På frågan om hur utredningen tänker sig kom- åsiktsyttringar. munernas roll i förhandlingsupplägget mellan stat och region blev Tidningen har en fri och självständig roll svaret oroväckande svävande: ”Vi diskuterar en modell för hur kom- och bedrivs med tryckfrihetsförordningen som grund. munerna ska ha en roll”. Och på frågan om hur man ser på biblioteks- Avdelningar lagen – om den ska förstärkas eller försvagas – när man kräver ett ökat Denna tidning gick i tryck den 10 Debatt och kommentar regionalt ansvar blev svaret: ”Jag har inget svar men jag tror inte på 24 oktober. 26 Utblick lagstiftning”. Den här tidskriften är 28 Recensioner Ett Förbundsrepubliken Sverige på kulturens område är kanske en TS-kontrollerad. 31 Krönikan spännande tanke. Men om staten tar sin Mats ur skolan och skyfflar över 32 Nyfiken på … ansvaret på vem det än vara må – är det statlig kulturpolitik? Knappast. 35 Besserwisser Nej, man är inte färdig men man har, enligt Harding, en analys. Den 36 Föreningsnytt gör åtminstone mig nervös. Men Snövit och de sju dvärgarna får väl 38 Kalendarium fortsätta att plita. Henriette Zorn

2 biblioteksbladet [8:2008] Sophie Persson känner sig inte petad från btj

BTJ:s ägare, investmentbolagen Ratos och Litorina Kapital, har beslutat att byta ut styrelseordföranden Anders Skarin och vd:n Sophie Persson. Rekryteringen av en ny vd har påbörjats och tills vidare är Patrik Larsson, tidigare kommersiell direktör i BTJ tillförordnad vd. Per Samuelsson, vd för Strålfors, är ny styrelseordförande i BTJ.

tj:s verksamhet har utvecklats fått några sådana signaler från styrelsen. De och renodlats under Sophie Pers- vet att det här är ett tufft jobb. Dessutom har sons ledning. Till exempel har btj jag jobbat på btj i fyra år nu. Danmark, Seelig och Boktjänst Bavyttrats vilket varit positivt för bolaget. btj Har du fått på tafsen från ägarna eller styrelsen Group omsatte förra året 900 miljoner kronor för debattartikeln i GP, ”Att älska bibliotek räcker och redovisade ett nollresultat. Under årets inte när publiken minskar”, där du går i polemik första sex månader förbättrades resultatet mot företagets kunder, dvs biblioteken? med ett plus på sex miljoner kronor men det – Nej det har jag inte. De som jag har pratat var inte tillräckligt. Enligt styrelseledamoten med har inte uppfattat det så. Jag vill ju bidra i Ratos, Robert Molvin, har det ändå varit en till att bibliotekens möjligheter och funk- alltför långsam och negativ vinstutveckling tioner ska bli tydliga i allmän press. Ett sätt både i år och under förra året. Biblioteksbla- att göra det är ju att skapa en debatt. Jag vill det fick en intervju med Sophie Persson strax fortfarande att fler ska se biblioteken som ett efter beskedet kom att hon lämnar företaget medel att nå viktiga samhälleliga mål. Det med omedelbar verkan. behövs mer exponering och marknadsföring för att fler ska se nyttan med biblioteken. Varför fattas beslutet att du ska lämna BTJ just nu? Var det verkligen ingen på BTJ som reagerade – Ja, tajmingen kan man naturligtvis disku- över debattartikeln? tera. Nu är det ju flera nyckelpositioner inom – Nej, inte på det sätt du tror. Men det säger bolaget som får nya befattningshavare. Det nog mer om dagens debattklimat av olika lä- viktigaste är att btj-medarbetarna inte tap- ger istället för att man tillsammans debatte- Sophie Persson lämnar BTJ. Hon tillträdde som vd för par tempo nu utan kan behålla fokus på kun- rar och gör något för att få till en förändring. företaget 2004. derna och affärerna. Jag skrev ju artikel för att exponera bibliote- kens roll och funktion och för att få till stånd stöd av nationell bibliotekspolitik, för att Du vände BTJ från att ha varit ett förlustföretag en debatt. skapa ett attraktivt bibliotek som verkligen till ett vinstdrivande företag men konkurrensen betyder något. I dag slåss så många om ut- är stenhård och vinstförväntningarna uppfylls Vad har du emot nationell bibliotekspolitik? rymmet och biblioteken måste själva mark- inte tillräckligt snabbt. Är det ett sjunkande – Jag har inget emot det. Absolut inte. Men nadsföra sig för att visa andra vilken nytta de skepp du lämnar? jag tror att den inte får bli för strikt detalje- kan ha av att använda biblioteken. – Det är fortsatt stora utmaningar för bola- rad utan att det måste finnas en viss hand- get, helt klart. Men jag tror stenhårt på btj. lingsfrihet lokalt att implementera det som Finns det något i 8-punkts-programmet från Bolaget är ju ett fantastiskt affärskoncept. passar i Eslöv eller i Stockholm. Det får inte Svensk Biblioteksförening, Författarförbundet, bli antingen eller utan både och. Nationell DIK och Sveriges Länsbibliotekarier som du vär- Känner du dig petad? bibliotekspolitik måste etablera vikten av jer dig emot? – Nej, det känner jag inte alls att jag är. Jag bibliotekens roll i samhällsutvecklingen – Nej egentligen inte, men jag vill ha in prak- har som sagt nått mycket av det jag föresatte men det är vad som görs som avgör. Det är tiken. Det är väldigt viktigt. För om vi ska mig när jag tog det här jobbet. Jag har inte vad biblioteksmedarbetarna gör lokalt, med få något att verkligen hända krävs en hand-

biblioteksbladet [8:2008] 3 lingsplan för själva genomförandet och där- efter en uppföljning för att utvärdera. Stadsbiblioteket i Stockholm:

Men ska detta praktiska ske genom en slags osyn- lig hand eller? Prestigebygge – Jag tror man ska låta sig inspireras mer av exempelvis näringslivet. Fråga ungdomarna hur de vill att biblioteket ska vara! Bjud in läggs på is scenografer som får skapa eller berätta om biblioteksmiljöer som lockar till inspiration kring läsande och lärande! Då har man åt- minstone tänkt om och kring dessa frågor. För mig är biblioteken primärt mötesplatser, kanske särskilt viktiga när det råder dåliga ti- der i samhället. Under min tid på btj har jag ofta blivit kontaktad av olika kommunpoliti- Tillbyggnaden av Stadsbibliotek et i Stockholm måste ses över. ker som velat skapa dessa mötesplatser. Politikerna anser att kostnaderna skjutit alltför högt i höjden. Vad har då hindrat de från att genomföra dessa idéer? – Det vet jag inte i de enskilda fallen, men generellt tror jag att samarbetet mellan kom- mun och bibliotek måste bli bättre. Det finns lysande undantag, men biblioteken och den nationella bibliotekspolitiken måste hjälpa till med att få kommunpolitikerna att för- stå allt biblioteket kan vara. Alldeles för ofta tänker man enbart bokhyllor och böcker när biblioteket ju är så mycket mer. – Mycket handlar om att skapa diskus- sioner och lösa upp knutar som ”så har det alltid varit”. Istället ska man kanske sätta sig ner med ett blankt papper och skriva ner alla idéer som faktiskt inte kostar skjortan. Släpp loss kreativiteten! Annonser till BBL 2008 från WAGNER Form AB 080128. Har du något nytt jobb på gång? – Nej, jag letar efter ett nytt spännande upp- edan när budgetproppen presen- finansiering inför ett kommande genomför- drag. Tills jag hittat ett sådant kommer jag terades anade Biblioteksbladet andebeslut. Arbetet leds av en projektgrupp Annons 1 atto 2 verka (olika) i mitt = eget 2 st bolag olika och annonser erbjuda min för införande ugglor i alla i nrmossen utom beträffande nr 6. till- som rapporterar till finansborgarrådet och kompetens och kunskap i kortare projekt byggnaden av Stockholms stads- kulturborgarrådet”. Annons 3 eller = 4 så. st annonser för insättning endastRbibliotek. i BBL nrVarför 6 inför inte ettBok ord & om bibliotek byggstart -2008.Det (vi här återkommer är normal kommunalmed besluts- nytt utseende och ett monternr i denna annonsen?! innan Men manusstopkulturborgarrådet 20 aug)Madeleine Sjö- process menar hon. Stadsledningskontoret/ Du är inte rädd att bli arbetslös? stedts (fp) pressekreterare bedyrade att allt finansborgarrådet har aviserat att man vill Mått annons:– Nej, 59jag skax 30 hålla mm mig aktiv. (OBS! Det kommer Ingen attsvart går ruta enligt runt planerna. annonsen) Men nu stoppas det om- lyfta frågan om finansiering efter att ha tit- bli mycket aktiviteter för mig även framöver. talade bygget för att byggkostnaderna blivit tat närmare på de tekniska förutsättning- Så det känns faktiskt roligt och jag ser fram för höga. Kommunfullmäktige har tidigare arna. Det handlar sannolikt om att dels ta emot det. Det blir nog en spännande tid. fattat beslut om att bygget får kosta max 795 ställning till kostnadsökningarna som bland Åsa Ekström miljoner kronor. I dagsläget ligger kostna- annat beror på prisökningar, dels att titta på derna på över en miljard kronor. Bygget ska alternativa finansieringsformer. Mer om btj på Debatt och kommentar, sid 10. nu ses över och beslut väntas komma nästa – Jag tycker att det är rimligt. Det blir ju år. Tanken var att byggstarten skulle ske 2010 också så att de som i framtiden ska svara men nu är det oklart om så blir fallet. för det nya biblioteket också kommer att få Men Johanna Hansson, områdeschef på betala en hyra som är beroende av investe- Digital BiblioteksGUIDE stadsbiblioteket, kännerPedagogisk varken oro OrienteringsBILD eller be- ringskostnaderna. Framtida drift måste ha (2 st annonser svikelse. Hon påpekar att ett nytt stadsbib- en rimlig kostnad: hyran får inte äventyra (olika) i BBL liotek finns med i majoritetens förslag till möjligheterna till personal- och verksam- nr 1,2,3,4 budget för 2009 och citerar ur budgetpropo- hetsutveckling, menar Johanna Hansson. 5,7,8,9,10) sitionen: ”Under 2009 kommer det huvud- – Vi är naturligtvis väldigt angelägna om www.wagnerform.se www.wagnerform.se (1) sakliga målet(2) att vara att finna en ansvarsfull att komma vidare så fort som möjligt, men forts på sid 6. 4 biblioteksbladet [8:2008] Fel blir rätt i OPAC

Cj]Vgk^`dbeaZiiZgViB^`gdbVgX(bZYDg^W^hk~agZcdbbZgVYZhiVkc^c\haŽhc^c\Vg[Žg eZghdcZgbZYa~h"dX]h`g^khk€g^\]ZiZgdX][ŽgVaaVVcYgVhdb^WaVcYh`g^kZg[ZaZaaZg]Vg hk€giVii`dbbV^]€\]jg[Žg[ViiVgZhiVkVgh^cVcVbcdX]i^iaVg#

7^Wa^diZ`hXZcigjb~g^dX]bZYYZiiV[Žghie€bVg`cVYZcbZYZiiW^Wa^diZ`hhnhiZbhdb~g i^aa\~c\a^\i[Žg\gjeeZgbZYYZhhV]VcY^`Vee#I^Y^\VgZ]VgYZhhVeZghdcZgWVgVbZYhidgV hk€g^\]ZiZg!ZaaZgbZY]_~ae[g€cW^Wa^diZ`Vg^Zg!`jccVihŽ`V^W^Wa^diZ`Zch`ViVad\Zg#

Kontakta oss så berättar vi mer om hur Mikromarc 3 kan göra ditt bibliotek ännu bättre.

GZkZa_\g~cY,(*'(+K~m_ŽIZa%),%"*('*(%lll#W^Wa^diZ`hXZcigjb#hZ

biblioteksbladet [8:2008] 5 ” Jag tror att det inte bara är staden som har investerat mycket i denna fråga. Många arkitekturkritiker har investerat en betydande personlig prestige.”

samtidigt befinner vi oss i en politisk verk- fatta beslut. Innan de gör det ska de känna lighet. Det är inte alltid det går jättesnabbt i sig trygga med konsekvenserna. Det är också det kommunala beslutsfattandet. detta jag säger till våra medarbetare. Det var 2006 som Stockholms stad ut- lyste en av tidernas största arkitekttävlingar Hur stor chans tror du att ni i dagsläget har att för tillbyggnaden av huvudbiblioteket på hitta en privat sponsor? Sveavägen. Arkitekten Heike Hanada vann – Stadsbiblioteket har goda traditioner på med sitt förslag Delphinium som innebär området. Jag tror det finns möjligheter. att bibliotekets annexhus måste rivas. En av flera kritiker var arkitekten Ola Andersson Många i kulturetablissemanget har haft syn- som anser att det var ett felaktigt val. Han punkturer på tillbyggnaden av Asplunds- kommenterade beslutet att stoppa bygget i huset. Diskussionen har främst fokuserat på Svenska Dagbladet (4.10.2008) med: ” Att det formen och alltför få har debatterat innehål- öppnas en möjlighet att rädda stadsbibliote- let, dvs biblioteksverksamheten. Eva Eriks- ket i Stockholm är glädjande. Men problemet son, skribent och arkitekt, skriver i dn att med bristande kompetens i arkitektur – och Asplundsbibliotek är räddat: ” Men natur- stadsbyggnadsfrågor finns kvar.” ligtvis kan och ska det leva kvar som bib- Stadsbibliotekarie Inga Lundén: liotek. Man kan exempelvis välja att koncen- – Jag ser att det är samma röster som nu tar trera sig på skönlitteratur, kanske med ett tillfället i akt att än en gång förfäkta samma särskilt rum för Nobelpristagare, och bygga åsikter. Jag tror att det inte bara är staden ett nytt hus för övriga fackområden på en an- som har investerat mycket i denna fråga. nan tomt.” Många arkitekturkritiker har investerat en – Eva Eriksson ger sig ju faktiskt in i debat- betydande personlig prestige. Vi från vår ten om innehållet, konstaterar Inga Lundén. sida har också investerat tid. – Möjligen har hon inte läst det omfat- tande programmet som ligger till grund för Kan bygget rentav komma att flyttas till Sluss- tävlingen. Men inte desto mindre tycker vi en? att hon har helt rätt när hon föreslår att Asp- Sitter du på en skatt? – Vad gäller Slussen så är det en fantastisk lunds undersköna bibliotek ska bli ett hus för DEVO har befriat en hel hög plats. Men jag tror att vi skulle få ännu större den sköna litteraturen – för alla åldrar och på kulturskatter ur folkbibliotek och problem att få in en stor byggnadsvolym där. alla språk. Ett Berättandets Hus! Och att Hei- kungliga samlingar. Möjligen om vi grävde ned det under jord, ke Hanadas hus blir Upptäckarbiblioteket En av dessa är Umeå Universitetsbiblioteks gjorde det osynligt utom för fiskarna under för nyfikna, stora som små. Men berättelser RARA böcker – http://rara.ub.umu.se. Mälarens yta. kan vara facklitteratur och fackbiblioteket Ring 054 22 14 55, så berättar vi mer om hur vi gör dina skatter tillgängliga för folket. behöver sitt sköna perspektiv. Det handlar Hur agerar du nu efter stoppet – gentemot politi- om verksamhet, vad stockholmarna gör i Segla in på www.devo.se kerna och personalen? biblioteket, avslutar Inga Lundén. Skepp å-hoj! – Självklart är det politikernas ansvar att Åsa Ekström

6 biblioteksbladet [8:2008] Exceed Your Imagination

Med CS Library 2.0 kan biblioteken redan nu komma en bra bit in i framtiden

Valfrihet Med CS Library kan biblioteken själva välja katalogsystem, 1 medialeverantörer och bibliografiskt data.

Öppenhet Teknikhuset förespråkar öppna APIer och tillgång till gemensamma 2 mervärden. Teknikhuset stödjer bibliotekens strävan att gå mot öppen källkod.

Samverkan 3 Teknikhuset uppmuntrar samverkan mellan bibliotek och CS Library stödjer de flesta kombinationer av katalogsystem.

Tillgänglighet 4 CS Library följer tillgänglighetsstandarder enligt Verva nivå 2 och tillgängliggör bibliotekets tjänster på webben och i mobilen.

Lägre kostnader En stor del av bibliotekens budget går idag åt till IT-system och 5 externa tjänster. CS Library skapar förutsättningar för en omfördelning mot media och en ökad service mot låntagarna.

Öppna Bibliotek 6 Dela mervärden med andra. Teknikhuset deltar aktivt i projektet Öppna Bibliotek tillsammans med Sveriges bibliotek.

Digitala media 7 I samarbete med FörlagETT möjliggör vi distribution av ljudböcker och film via CS Library.

Teknikhuset – I bibliotekens och låntagarnas tjänst!

Kontakta gärna Karin Wikgren, projektledare för våra biblioteksprojekt, tel: 090-70 87 16 epost: [email protected] så får du veta mer! www.teknikhuset.se

Teknikhuset uppfinner och utvecklar programvara och lösningar med människan i centrum för att göra information och teknologi tillgänglig för alla. Produkterna ut- vecklas på Microsoftplattformen, men kan tack vare sin öppenhet (SOA, XML, web services, web parts, m.m.) enkelt användas tillsammans med de flesta system på biblioteksbladet [8:2008] 7 marknaden. Våra kunder är kommuner, myndigheter, företag och organisationer med stora krav på säkerhet och tillgänglighet. Teknikhuset har ramavtal med Verva. Bibliotek som byggnad och arkitektur

Biblioteken på universitet och högskolor – hur de är ritade och byggda – säger en del om samtiden, om tendenser i ut- bildningspolitiken och om själva biblioteksverksamheten.

Eftersom det finns lärare och studenter som uppehåller sig på Södertörns högskola nattetid är det viktigt att biblioteket är upplyst. Det ska vara lätt att se in och ut.

tt utbyggnaden av Stockholms landevis anonymt, ”trots att det ritades av helhet kan de grovt, historiskt sett delas in i stadsbibliotek läggs på is är ett Ralph Erskine”. två skolor: De byggnader som sluter sig inåt, tecken i tiden. En inte särskilt Claes Caldenby, professor i arkitekturens t ex universitet i Bologna i Italien, som är in- djärv gissning är att den aldrig historia och teori vid Chalmers, menar att åtvänt och nästan lite klosterlikt; Eller som A blir av, åtminstone inte på den plats som var det kan bero på att biblioteket som mötes- byggnaderna i Lund och Uppsala, där univer- tänkt. I så fall är det själva frånvaron av nytt plats inte ingick i tänket under det ”rationel- siteten blivit en del av staden och signalerar som kan ses som inledningen på den svarta la” 1970-talet. Idag tänker man annorlunda. att undervisning, kunskapsinhämtning och konjunkturen, hösten 2008. – Nu finns medvetenheten om att det är forskning är ett skrå bland många andra. Går man till universitet och högskolor fundamentalt att människor trivs tillsam- 1993 blev ett betydelsefullt år för svenska berättar just biblioteken en hel del om sam- mans. universitet och högskolor. Då avvecklades tiden och modern historia, om trender och Betoningen av biblioteket som mötesplats Byggnadsstyrelsen och Akademiska Hus in- tendenser i utbildningspolitiken och natur- handlar också om efterfrågan – från studen- rättades. Det är i dag ett av de största fastig- ligtvis om själva biblioteksverksamheten. terna. Claes Caldenby har noterat hur det hetsbolagen med specialinriktning på hög- Det kan tyckas motsägelsefullt att man dagligen, redan klockan åtta på morgonen, skolesektorn, framgångsrikt och uppskattat bygger nya, anslående bibliotek, samtidigt är köer utanför universitetsbiblioteken. för byggnadskvalitet men samtidigt kontro- som digitalisering och ny teknik borde mins- Att biblioteken i flera avseenden blivit versiellt på grund av dess monopolliknande ka behovet av biblioteket som en fysisk plats. mer centrala berättar också om en föränd- ställning. – En stor byggnad är allmänt sett inte rad pedagogik, ett annat sätt att jobba, läsa – Det var Akademiska Hus som introduce- självklart ett bevis på goda tider eller att och forska. Till skillnad från när biblioteket rade och betonade campusbegreppet. Det låg verksamheten är framgångsrik, men lärosä- i Frescati byggdes är det idag självklart att i deras (affärs)intresse att göra det. Ett sam- tesbiblioteket är en central beståndsdel, en jobba i grupp och färre vill sitta hemma i av- manhållet campus innebar att Akademiska kärnpunkt, säger Eva Eriksson, arkitektur- skildhet. Claes Caldenby menar att man kan Hus kunde bygga mycket lokaler, säger Claes historiker, författare och engagerad i debat- tala om en ökad hemkänsla, om en starkare Caldenby. ten kring Stockholms stadsbibliotek. tillhörighet till hela lärosätet. När det gäller ett specifikt universitetsbib- Hon påpekar att Stockholms Universitets – Också på institutionerna har efterfrågan liotek finns Caldenbys favorit i Helsingfors, bibliotek i Frescati, som invigdes 1983, är, på läseplatser ökat. en ”atmosfärisk” 1800-talsbyggnad. Och i jämfört med de nyare biblioteken, förhål- Ser man till universitetsbyggnaderna som Sverige nämner han gärna Borås.

8 biblioteksbladet [8:2008] Foto: Peter Axelsson

– Jag gillar det biblioteket, med sitt bok- torn, det är en tydlig signal att staden byter spår, från industri till kunskapssamhället. Arkitekten Christer Malmström har stor erfarenhet av de senaste årens biblioteks- byggen. Han och hans byrå har ritat bib- lioteket i Visby, som stod färdigt 2001, Växjö universitetsbibliotek som invigdes 2006 och Södertörns högskolebibliotek som stod fär- digt 2004 och som belönades med Kasper Salin-priset. – Dessa är tre väldigt olika byggnader. Det beror förstås på att de finns på helt olika or- ter men också på att byggnaderna i hög grad Visby, som är ett bibliotek tillhörigt stadskärnan, har sin gavel, den viktigaste fasaden, mot staden och de färgas av respektive verksamheter: tre olika förbipasserande – ett inbjudande vardagsrum. bibliotek med olika sätt att arbeta, ordna sina samlingar och möta sin publik. ter, något som också skulle avspeglas i själva annat på Södertörn är också hyfsat billiga. Lä- – Bibliotekarier behöver avskildhet när byggnaden. rosätesbiblioteken må vara anslående, men de inte tillbringar sin tid ute på golvet. I Sö- – Visby, som är ett bibliotek tillhörigt de är inte särskilt dyra att bygga. Inte heller dertörn sitter bibliotekarierna mer avskilt, stadskärnan, har sin gavel, den viktigaste interiört är biblioteken så kostsamma. om man jämför med Visby. Det har sin för- fasaden, mot staden och de förbipasserande. Och arkitekter tycker mycket om att få klaring i att Visby är så litet, där har man en Det ska vara som ett inbjudande vardags- biblioteksuppdrag. Christer Malmström mindre organisation. rum, dock ett vardagsrum utan böcker. säger att lärosätesbiblioteken är ”väldigt Visby var det första biblioteksprojektet Trots den tilltagande betydelsen av nya roliga” att bygga, särskilt jämfört med ”un- för Christer Malmström och av många skäl medier påpekar Christer Malmström att dervisningsbyggnadernas oundvikliga kor- kanske det besvärligaste – inte bara för att antalet böcker och kompendier knappast ridorer”. det var hans ”första bibliotek”. minskar. Det boklösa biblioteket är nog Apropå konjunkturer sägs arkitekter (och – Det tar alltid tid att reda ut begreppen, lika utopiskt som att datoriseringen skulle taxichaufförer) befinna sig i en bransch som att bli klok på hur bibliotekarier tänker kring skapa det papperslösa samhället. Men Chris- tidigast av alla känner av ett konjunkturfall. sitt sätt att arbeta, och för mig som arkitekt, ter Malmström kunde i alla fall konstatera Jodå, det senaste året säger Malmström att förstå hur de ser på sin verksamhet. att personalen i Visby såg böckerna som en man ”bara har väntat”, på nedgången. När det gäller Visby fanns en inbyggd svå- ”tröskel”, som inte fick stå i vägen när man Men uppdragen har inte minskat märk- righet på grund av att ett folkbibliotek skulle ville signalera det inbjudande biblioteket. bart. Christer Malmströms byrå håller t ex integreras i ett nytt högskolebibliotek. Han säger att biblioteken numera inte heller nu på med ett nytt bibliotek i Waxholm, ett Christer Malmströms erfarenhet från vill locka med ”nya medier”. När det gäller litet folkbibliotek. samtliga tre bibliotek som han har varit med utbyggnaden av Göteborgs stadsbibliotek, Och nej, det är inte färdigbyggt när det om att rita är att planeringen kring själva (precis som i Stockholm är den kontrover- gäller bibliotek, även om Christer Malm- byggnaden har lett till rätt djupgående dis- siell och ifrågasatt, men inte lagd på is…) är ström hör till dem som är säker på att ”is- kussioner om verksamheten. tanken att a l l t fokus ska ligga på besökarna, läggningen” av Stockholms stadsbibliotek – Det är vanligt att man drömmer om att inte ett nytt media ska in i lokalerna. innebär att det inte blir något av, åtmins- vara modern, vilket i sin tur leder till reflek- Södertörns högskolebibliotek är i flera tone inte på den plats som var tänkt. Det är tioner om vad man egentligen menar med avseenden annorlunda än Visby. Det ligger naturligtvis inte enbart den ekonomiska ”modern” och om det moderna i så fall är en inneslutet, i hjärtat av högskoleområdet där konjunkturen som spelar in: Med tanke på bra idé. det också, efter uttalade önskemål, har en de utbildningspolitiska trenderna, som kan Visby tillkom under den expansiva pe- viktig funktion nattetid. utläsas av forskningsproppen som presente- rioden, innan det från t ex utbildningspo- – Eftersom det finns lärare och studenter rades 23 oktober, är sannolikheten ytterst li- litiskt håll började ifrågasättas om inte de som uppehåller sig på högskolan nattetid är ten att det skulle byggas någon ny högskola. nya högskolorna var för många, för dyra och det viktigt att biblioteket är upplyst, det ska Därmed blir det, efter en period av maffiga, tillräckligt konkurrenskraftiga när det gäller vara lätt att se in (och ut), i mörkret ska det välkomnande byggnader, knappast några forskning. Den expansiva perioden innebar lysa som en lykta. nya lärosätesbibliotek. också att man fick lära sig att locka studen- De helt glasade väggarna som finns bland MarieLouise Samuelsson

biblioteksbladet [8:2008] 9 Debatt och kommentar

Varför älska btj?

I samband med årets Bok & Bibliotek publicerade Göteborgs-Posten en debattartikel skriven av btj:s vd Sophie Persson i vilken hon bl a ställde sig kritisk till Svensk Biblioteks- förenings krav på en nationell bibliotekspolitik men även till hur biblioteken bedriver sin verksamhet. Jonas Aghed kommenterar debattartikeln.

Debattartikeln av Bibliotekstjänsts vd Sophie Samtidigt slår Sophie Persson in en rad av ”nytänkande”: ”Exakt hur receptet ser ut va- Persson i Göteborgs-Posten 26 september, öppna dörrar med sina idéer om vad som bör rierar från ort till ort, men måste bygga på med rubriken ”Att älska bibliotek räcker inte göras. Vem vill inte ha ”fler mindre bibliotek att mätbara mål formuleras av lokala politi- när publiken minskar”, bjuder på dyster läs- där människor rör sig” eller ett ”samarbete ker. Så att vi kan följa upp och visa att bib- ning. Dels för att Sophie Persson i rent björk- mellan flera närliggande kommuner och lioteken sköter sina uppgifter väl.” Tydligen lundsk anda anstränger sig för att ge läsarna kulturverksamheter”? Vilka bibliotek sätter är det när landets alla lokala politiker pekar en orättvist negativ bild av folkbiblioteken, sig emot ett ”snabbt bemötande av besökar- med hela handen, som gräset blir grönare. dels för att hon mot Svensk Biblioteksfören- na” eller vill inte ”bli bättre på att berätta vad Inga bibliotek ska komma undan mätbar- ings krav på en nationell bibliotekspolitik man erbjuder”? Vilka bibliotek vill inte ”nå hetspiskan. ställer ett alternativ, som innebär att folk- en bredare publik”? Och så vidare. Men vad är det då som ska mätas, och hur? biblioteken ska frånsäga sig en del av sitt tra- Det blir förstås tokigt när Dieselverksta- Hur mäter man ett biblioteks förmåga att ta ditionella ansvar och underkasta sig ett lön- dens ungdomligt nischade bibliotek – för ett kulturellt ansvar genom att föra ut nyskri- samhetstänkande som gynnar vissa grupper vilken gång i ordningen? – görs till ett före- ven och ”smal” litteratur till sin publik – inte av människor på bekostnad av andra. döme för alla folkbibliotek. Och parodiskt bara i antal utlånade exemplar, utan också i Med tal om att ”kostnaderna ökar”, om när Sophie Persson menar att biblioteken hur det lyckas föra ut den i förhållande till de ”bibliotekens kräftgång” och att ”bryta den bör ”stimulera entreprenörskap bland unga” publika förutsättningarna? Hur mäter man onda cirkeln” manar Sophie Persson fram genom att ”öppna dörren till exempelvis på samma sätt ett biblioteks förmåga att en krisbild, utan att bry sig om hur väl folk- biografier av och om kända företagare” – underhålla publikens intresse för litteratur biblioteken faktiskt fungerar trots tidens däribland den kultur- och bildningsfientlige överhuvudtaget, inklusive facklitteratur? ökande krav och begränsningar. Ökade kost- bondfångaren Johan Staël von Holstein! Hur mäter man att ett bibliotek tar ett socialt nader drabbar sedan en tid tillbaka alla sam- Men riktigt otrevligt blir det när Sophie ansvar genom att tillgodose resurs- och röst- hällsbärande institutioner – det är inte bara Perssons djupare intentioner kommer fram. svaga människors behov av pappers- eller folkbiblioteken som måste anpassa sig efter Att biblioteken bevisligen har ett brett folk- datorbunden kultur och information? Här den ökande girighet som genomsyrar den ligt stöd räcker inte, menar hon och förkla- gäller det människor som kanske inte lyfter globaliserade marknadsekonomin. De eko- rar: ”Ytterst handlar det om legitimitet: Det upp statistiken så mycket, men som saknar nomiska klyftorna ökar i samhället och det medborgarna använder flitigt är de beredda alternativ om biblioteket stänger dem ute. speglas givetvis i bibliotekens verksamhet. att betala för.” Smaka på den formulering- Hur mäter man att ett folkbibliotek lyckas Enligt den senaste som-rapporten har utlå- en! Det legitima är det som människor betalar med det som alltid har varit folkbibliotekens ningsställena blivit färre och biblioteksbe- för. Det är en kallhamrad människo- och signum: att erbjuda så mycket kultur och söken bland lågutbildade har minskat från samhällssyn som kommer till uttryck. Ska information som möjligt så billigt som möj- 60 % till 36 % under perioden 2001–2007. vi också anse att ju mer pengar folk slantar ligt till så många olika kategorier av besökare upp, desto mer legitima är deras behov? El- och användare som möjligt? ler vill Sophie Persson bara slopa bibliote- Många frågor kan ställas utifrån Sophie kens avgiftsfrihet, så att btj i förlängningen Perssons inlägg. Men kanske kunde hon Biblioteksinredningar kan höja sina priser och sin förtjänst? börja med att svara på varför biblioteken och med oändliga möjligheter! Sophie Persson inleder artikeln med att alla vi som arbetar på dem ska fortsätta älska underkänna Svensk Biblioteksförenings btj, när vår kärlek uppenbarligen inte är be- krav på ökat statligt engagemang: ”Skulle svarad? www. .se gräset vara grönare om staten pekade med Jonas Aghed, Arkitekter Design Inredningar hela handen?” Men i slutet kräver hon själv bibliotekarie och medlem i Bis Tel. 046-524 41 en ökad politisk styrning, när hon efterlyser

10 biblioteksbladet [8:2008] Samma fälla som andra beskylls för

I artikeln om hälsotidskrifter i bbl nr 6/2008 tare är att en stor amerikansk undersökning, Svar: bbl tar givetvis inte ställning i frågan sägs att tidskrifternas artiklar ofta har obe- som man nyligen skrev om i många svenska om vilken viktminskningsmetod som är visade påståenden och sammanfattning av dagstidningar, visade att den metoden fak- den bästa eller sämsta. ”Lågkolhydratme- forskning utan att ange vilken forskning tiskt var överlägsen andra viktminsknings- toden” har varit/är omdiskuterad och det är som ligger till grund. I samma artikel gör metoder. Dahlqvist anmäldes för ett tag inte fel att ställa frågan i ett sammanhang man sig skyldig till precis samma sorts sve- sedan till Socialstyrelsen som dock kom till som handlar om tidningar som i mångt och pande formulering, i detta fall som misskre- slutsatsen: ”Socialstyrelsen ansluter sig till mycket bygger på material om kosthållning ditering av en person. professor Bernes yttrande och bedömer att och olika vägar till viktminskning. Att svaret Direkt efter ett stycke om alternativmedi- dr. Dahlqvists rekommendationer av ”låg- blir svepande och allmänt säger väl en del om cinska metoder utan vetenskapliga belägg kolhydratkost” till patienter med övervikt att detta inte är helt okontroversiellt men det ställer man en fråga om Annika Dahlqvist och patienter med diabetes typ 2 idag kan an- får stå för den som svarar på frågan i bbl:s och lågkolhydratkost, och får ett allmänt ses vara i överensstämmelse med vetenskap intervju. svar om att ofta handlar det om tro i stäl- och beprövad erfarenhet.” Red let för vetande. För läsaren blir det alltså en Forskaren Ulf Ravnskovs bok ”Fett och ko- koppling mellan Dahlqvist och bristande lesterol är hälsosamt” (2008) finns på biblio- vetenskaplighet. teken. Där hittar man referenser till många I min invändning mot detta struntar jag i vetenskapliga undersökningar. att det finns många personer i Sverige som En ursäkt till Annika Dahlqvist är på sin märkt att Dahlqvists metoder faktiskt fung- plats. erar, det kan ju vara placeboeffekt. Intressan- Mona Quick, Motala bibliotek

Svar till Britta Lejon

I bbl nr 6/2008 debatterades Svensk Biblioteksförenings internationella arbete. I ett sista inlägg svarar Bo Markusson och Uno Nilsson Svensk Biblioteksförenings ordförande Britta Lejon.

Britta Lejon svarar visserligen mångordigt Biblioteksföreningen mer noggrant utvär- gimen och oppositionen. Därmed behöver men bemöter tyvärr inte våra synpunkter i derar de samarbeten som pågått under lång landets biblioteksväsende ett internationellt sak. I vårt inlägg i bbl nr 6/2008 rörande Bib- tid med vissa länder. Zimbabwe är ett sådant stöd och då borde föreningen vara på plats. lioteksföreningens internationella arbete exempel. Sedan 1980-talet har föreningen på Genom konkret solidaritetsarbete kan för- ville vi framhålla att föreningen som orga- olika sätt samarbetat med organisationer i eningen nu bidra till en positiv demokratisk nisation borde underlätta för medlemmarna landet, och så sent som år 2000 genomförde utveckling, där biblioteken är en hörnpelare. att med ”varumärket” Svensk Biblioteksför- den dåvarande internationella gruppen inom Endast genom att vi visar vårt intresse och ening i ryggen arbeta med solidaritetsarbete sab ett seminarium med ett 40-tal skolbib- engagemang kan vi stödja andra människors här hemma och i världen. Det är den spring- liotekarier från hela Zimbabwe. Detta semi- framtidstro. ande punkten i vår kritik. Därför vill vi ha narium bekostades av sida, eftersom det I stället för att satsa på konkreta samar- konkreta svar på några frågor: uppfyllde alla kriterier för både fortbildning beten med kollegor och bibliotek i fattiga och ett ömsesidigt kunskapsutbyte mellan länder, har styrelsen valt att inrätta en refe- Kan en enskild medlem få stöd av föreningen bibliotekarier i syd och i nord. rensgrupp. Gruppen ska endast träffas två om hon eller han vill arbeta med bokprojekt Tyvärr fick samarbetet avbrytas på grund gånger per år, har vi förstått. Innebär denna för palestinska barn? av det politiska kaoset i Zimbabwe. Det har organisation att Svensk Biblioteksförening Till vem ska personen vända sig? inte funnits möjlighet att arbeta vidare un- påtar sig uppgiften att främja och stödja Vem avgör om ett sådant initiativ är i enlig- der de obegripligt svåra förhållanden som medlemmarnas önskan till solidaritets- het med föreningens policy? råder för en stor del av befolkningen. Men arbete runt om i världen? nu finns en strimma hopp genom det avtal Bo Markusson och Uno Nilsson Vi tycker också att det finns anledning att om maktdelning som tecknats mellan re-

biblioteksbladet [8:2008] 11 Tvärvetenskaplig forskning – svår att söka Foto: Anders Boström Feministisk litteratur och feministisk forskning osynliggörs i våra biblioteks databaser. En orsak är klassificeringssystemet, som inte är anpassat för ”ny” forskning som feminism. Det hävdar en Umeåforskare i en ny doktors avhandling.

enny samuelsson har i sin doktors- avhandling studerat hur svårt det är att hitta feministisk litteratur, framför allt när man inte vet exakt vad man söker J utan bara vill fördjupa sig i ett ämne, alltså ämnessökning. – Har man titel eller författare är det för- – Klassifikationssystem för svenska bibliotek, sab, är inte anpassat för nya och tvärvetenskapliga ämnen. Det stås lätt. Men kommer man till ett folk- eller har huvudklasser och är gjort för traditionella discipliner. Nya ämnen, som feminism, ryms ingenstans, säger forskningsbibliotek och vill söka texter med Jenny Samuelsson. radikalfeministiskt perspektiv kan söksyste- met inte särskilja dessa från annan litteratur och Gena. Också här har hon undersökt vilka sak kan ha helt olika ämnesord eller klassifi- med feministiskt- eller könsperspektiv och möjligheter som finns för att organisera kationskoder, säger Jenny Samuelsson. det är inte alls bra, säger Jenny Samuelsson, fem inistisk, främst vetenskaplig, litteratur. Klassificeringen och indexeringen, menar fil dr i biblioteks- och informationsveten- I en översikt har hon analyserat innehål- hon, är för grov och har en för enkel struktur. skap vid sociologiska institutionen, Umeå let i 159 feministiska doktorsavhandlingar – Klassifikationssystem för svenska bib- universitet. inom sociologi och litteraturvetenskap. Jen- liotek, sab, är inte anpassat för nya och tvär- – Många tror att bara man söker feminis- ny Samuelsson har undersökt hur de klas- vetenskapliga ämnen. Det har huvudklasser tisk litteratur så hittar man den. Men så är sificerats och indexerats i de olika systemen och är gjort för traditionella discipliner som det inte även om litteraturen faktiskt finns i och då upptäckt att man inte lyckats tillva- medicin och naturvetenskap. Men nya tvär- databasen, säger hon. rata det centrala innehållet i texterna beträf- vetenskapliga ämnen, som feminism, ryms Antingen får man för många träffar eller fande feminism. ingenstans, säger hon. nästan inga alls. I 33 av avhandlingarna har hon därefter – Det generella problemet är att nu söker – Ofta får man både sökträffar på feminis- gjort djupare analyser och särskilt studerat man på teman och ämnen, eftersom det är tisk litteratur och litteratur som på andra indexeringen och klassifikationen. vad som kunskapsorganiseras av systemen. sätt handlar om manlighet, kvinnlighet, ge- Och bilden bekräftas. Feminism är ett perspektiv och man skulle nus eller jämställdhet. Jag har exempel där – Det feministiska innehåll som jag såg behöva indexera perspektiv och metod för det krävts 20 sökningar innan jag hittat rätt. som centralt i mina analyser av avhandling- att feministiska texter lättare skulle bli sök- I avhandlingen studeras hur Svenska äm- ar, fångades i stort sett aldrig upp av kun- bara. nesord och Klassifikationssystem för svens- skapsorganisationssystemen. Feministisk litteratur är svår, om inte ka bibliotek möjliggör kunskapsorganisa- Hon säger att hon är överraskad över det omöjlig att söka. Det har att göra med att tion av feministisk litteratur. nedslående resultatet. kunskapsorganisationssystemen placerar Jenny Samuelsson har också studerat den – Jag visste inledningsvis att det var illa in och förstår feminismen som en socialpo- specifika ämnesordslista för kvinno- och ge- ställt, men man blir ändå chockad av den litisk kvinnofråga och inte som en teoretisk nusfrågor som används för Kvinnohistoriska stora inkonsekvensen i indexeringen. Texter inriktning med intresse för frågor om kön samlingarna i deras databaser kvinnsam som tycks handla om nästan precis samma och makt, menar Jenny Samuelsson.

12 biblioteksbladet [8:2008] – Kvinnohistoriska samlingarnas ämnes- ordslista sätter kvinnofrågor och genusfrå- gor i centrum men det går fortfarande inte att Ur motionsfloden på något sätt skilja ett feministiskt perspek- tiv från ett icke-feministiskt perspektiv eller ett tema från ett perspektiv. Det går inte hel- ocialdemokraterna förespråk - grundläggande demokratifråga att värna ler att skilja feministisk litteratur från annan ar en nationell bibliotekspolitik och folkbiblioteken i offentlig regi, ge dem till- litteratur om kön eller jämställdhet. det gör miljöpartiet också. räckliga resurser för en verksamhet med hög Mycket bottnar i att det satsats för lite I motionen ”En kulturpolitik för kvalitet och god tillgänglighet. Men folk- resurser. Jenny Samuelsson vill inte enbart S framtiden” skriver socialdemokraterna: ”För biblioteken måste också hela tiden kunna lägga ansvaret på de indexerande biblioteka- en socialdemokratisk kulturpolitik är det (…) utvecklas och anpassa sig till samhällets och rierna på kvinnsam men tycker att de skulle en självklarhet att göra kulturinstitutioner teknikens utveckling.” våga ta större plats och visa mer av sin egen som bibliotek och museer så öppna och till- Man vill också att kravet på skolbiblio- kunnighet på området. gängliga som möjligt. Vi vill därför göra en tek skrivs in i skollagen och att det då pre- – Forskare använder olika terminologi för ordentlig satsning på en politik för läsande ciseras vad som får kallas ett skolbibliotek. samma sak. Men om man i stället använder och föreslår en nationell bibliotekspolitik.” Därtill föreslår man ett förstärkt stöd om 10 samma ämnesord så blir det en mer konse- Man vill också återinföra fri entré på de miljoner kronor till regionala bibliotek. För kvent indexering. Det skulle underlätta för statliga museerna. resursbiblioteket för döva i Örebro vill man den som söker i databaserna. Hans Olsson (s) motionerar om att skol- avsätta 1 miljon kronor utöver regeringens Inger Eriksson är föreståndare på Kvinno- biblioteken bör ingå när Skolverket gör sina förslag och vidare 2 miljoner kronor för en historiska samlingarna. kommuninspektioner och att Skolverket sverigefinsk boklånecentral och konsulent. Hon säger att det är ett välkänt problem och Myndigheten för skolutveckling bör av Man vill också göra en satsning på arbets- att man i klassifikations- och indexerings- regeringen ges ett tydligt uppdrag i fråga om platsbiblioteken med 10 miljoner kronor. system har svårt att få fram aspekter som att skolbiblioteken. Sedan 2007 arbetar en grupp inom vän- en text är skriven ur ett radikalfeministiskt Miljöpartiets ledamot i kulturutskottet, sterpartiet för att ta fram ett nytt kulturpo- perspektiv. Esabelle Dingizian, kräver extra pengar för litiskt program. Det kommer att presenteras – Indexering med ämnesord speglar inne- att förbereda skapandet av en nationell bib- i början av 2009. hållet och inte perspektivet. Det senare skulle lioteksplan, ett förslag som även finns med i Fredrik Schulte (m) framhärdar i att driva bygga på att det fanns en kader bibliotekarier Miljöpartiets skuggbudget. frågan om bibliotekslagens avskaffande och som läste hela texterna vilket är orimligt, sä- Bakgrunden till miljöpartiets krav är bl a nya driftsformer. I sin motion skriver han: ger Inger Eriksson. de biblioteksnedläggningar som skett un- ”Bibliotekslagen garanterar inte en viss kva- Hon säger att anledningen till att index- der det senaste decenniet. Särskilt illa är det, litets- eller kvantitetsstandard. Samtidigt eringen med ämnesord kan bli inkonsekvent anser miljöpartiet, att många elever saknar riskerar den att hindra förnyelse och mång- bland annat beror på att olika indexerare kan ordentliga skolbibliotek. falden när det kommer till spridningen av tolka eller fastna för olika delar i en text, två Därför behövs en nationell plan för att öka böcker. Nya driftsformer, tillkomsten av personer gör inte exakt samma indexering. tillgänglighet och tillgång till bibliotek för andra sätt att bedriva biblioteksverksamhet – Beträffande kvinnsam så har ämnes- alla medborgare, anser Esabelle Dingizian. på, nya profileringar, flexibla öppettider etc. ordslistan funnits i femtio år och hela tiden I ett första skede vill miljöpartiet avsätta vilket skulle kunna förbättra servicen och utvecklats. Nya begrepp kommer till och 4,5 miljoner för detta ändamål och man av- öka intresset för läsandet, bromsas genom andra slopas vilket kan verka inkonsek- visar också den neddragning som regering- en lagbunden reglering av biblioteken.” vent vid en sökning. En annan aspekt är att en gör på bidrag till biblioteksverksamhet i Inger Davidsson (kd) slår i sin motion om kvinnsam är en tvärvetenskaplig databas årets budget. skolbibliotek ett slag för att låta skolbiblio- och det gör att ämnesorden blir ganska gene- I motionen ”Kulturpolitik – för scenkonst, teken omfattas av den nya skollagen i stället rella. Skulle vi göra på annat sätt skulle listan litteratur och amatörkultur” skriver vänster- för som nu av bibliotekslagen. Det skulle, svälla till orimliga proportioner, säger Inger partiet att man vill att regeringen ska lägga anser hon, ge en större tydlighet vad gäller Eriksson och tillägger: ett förslag till samordning av biblioteken på skolans ansvar och vilka kriterier ett skol- – kvinnsam:s användare är en heterogen olika samhällsområden och vidare att en ar- bibliotek bör uppfylla. Därigenom skulle alla grupp, som inte bara omfattar genusfors- betsgrupp bestående av fackfolk och biblio- barn få lagstadgad rätt till ett välfungerande kare. teksanvändare får ett uppdrag att utarbeta skolbibliotek. Anders Boström ett förslag till idéprogram för 2000-talets henriette zorn Frilansjournalist Umeå bibliotek: ” Vänsterpartiet ser det som en

”Vilket trevligt ”En riktigt DIXIKON.SE initiativ!” ”Snygg bra grej det här!” Kafka Goethe hemsida.” Utvald litteratur på originalspråk Rimbaud

biblioteksbladet [8:2008] 13 I början av oktober anordnades konferensen Mötesplats Open Access av utvecklingsprogrammet OpenAccess.se vid Kungl. biblioteket och Stockholms universitetsbibliotek. Konferensen visade att rörelsen för öppen vetenskaplig publicering går framåt, men att det också finns faktorer som håller tillbaka utvecklingen.

14 biblioteksbladet [8:2008] Open Access – gammalt hederligt bibliotekariearbete

”open access är inget nytt eller konstigt rönt stora framgångar med Open Access enskilda forskaren i juridiskt svåra situa- eller specifikt, det är gammalt hederligt bib- – både vad gäller besökare och genom att tioner. Men rådet förbereder sig nu för ett liotekariearbete. Precis som när biblioteka- man har lyckats locka intressanta forskare. beslut om att forskare som får stöd från vr rier för hundra år sedan slogs för allas lika Exempel gavs även på hur utvecklingsarbete måste publicera sig öppet. Ett villkorsbeslut rätt att gratis låna böcker vid offentliga bib- bedrivs, såsom DiVa (söktjänst för forsk- kanske kan fattas redan före årsskiftet, men liotek, arbetar man idag för allas möjligheter ningspublikationer och studentuppsatser först måste ett antal upphovsrättsfrågor ha att kostnadsfritt få del av kunskap i form av vid 20 lärosäten), SwePub (gemensam sök- retts ut. forskningsresultat.” Med de orden lyckades tjänst för svenska vetenskapliga publikatio- Dessutom bedömer vr att de praktiska Sijbolt Noorda, inledningstalare på Mötes- ner) och pava (program för utveckling av möjligheterna för forskare att lägga ut sina plats Open Access, sätta in frågan i ett sam- metoder för parallellpublicering). resultat fortfarande inte är tillräckligt bra. manhang och förklara varför det till stor del Men trots goda exempel är utvecklingen vr har undersökt bibliotekens service till är just bibliotekarier som arbetar för öppen inte problemfri. Open Access-dagarna vi- forskare, bland annat med hjälp av bibliote- vetenskaplig publicering, vilket ibland kan sade tydligt att förespråkarna fortfarande kens hemsidor. På vissa håll var det omöjligt tyckas märkligt både inom och utom biblio- måste informera forskarna om vad öppen att över huvud taget få fram information om tekariekåren. publicering är och övertyga dem om nyttan hur man kan gå till väga och på andra tog det med densamma. Forskarna är okunniga och för lång tid att hitta rätt svar – enligt Billig Internationell utveckling. Många ofta ovilliga att lägga tid på öppen publi- ska det helst inte ta mer än fem minuter för viktiga steg har tagits internationellt den cering, även om de är principiellt positiva. forskaren att lägga ut sin artikel eller bok. senaste tiden. Två exempel: det amerikan- Flera exempel på hur sådant informations- Billig fick inte stå oemotsagd. En represen- ska universitetet Harvard har meddelat att arbete kan bedrivas presenterades under de tant för biblioteken påpekade att om vill- deras forskare inte längre kommer att skicka två dagarna. Vikten av att inte ducka för de koret införs nu, så dröjer det ett par, tre år bidrag till traditionella tidskrifter om inte svåra frågorna framhölls – om fler ska bli innan forskningen är färdig för publicering forskarna samtidigt får parallellpublicera övertygade om hur förträffligt det är med oa och att det alltså inte är så bråttom som det sig i öppna arkiv. Europakommissionen har måste man bena ut de riktigt svåra delarna kan förefalla. fattat beslut om ett pilotprojekt inom det kring upphovsrätt och finansiering och inte Open Access-tåget har alltså fått upp styr- sjunde ramprogrammet, vilket innebär att som så ofta görs hänvisa till en och samma farten, färdriktningen är tydlig och ingen forskarna måste publicera sig öppet på nätet brittiska forskares hemsida, som en talare tror att utvecklingen kan gå åt något annat för att få finansiering. påpekade. håll än framåt. Förhoppningen hos föresprå- Samtidigt kvarstår problem med hur den Hittills har Kungl. biblioteket tagit ett karna är att den öppna publiceringen snart öppna publiceringen ska bekostas, eftersom stort samordningsansvar för Open Access- uppnår en ”kritisk massa”, vilket gör att tå- oa-tidskrifter inte får några prenumera- frågorna, inom ramen för programmet get kommer att rulla ännu fortare. tionsintäkter. Någon färdig lösning finns OpenAccess.se som startades 2006. Men Att konferensen blev så belysande be- inte, men uppfinningsrikedomen är stor: programmet avslutas 2009 och kb förefaller rodde på att föreläsningar av mer teknisk vissa förespråkar avgifter från forskare som ta ett steg tillbaka vad gäller den nationella natur kompletterades med anföranden med vill publicera artiklar, undantaget forskare samordningen. I stället kommer suhf att vidare perspektiv – om budskapet ska kunna från tredje världen som annars inte skulle ha träda fram som en samlande aktör och ar- spridas till fler får man inte glömma att pla- råd att publicera sig. Andra menar att det ska beta mer permanent med omvärldsbevak- cera in frågan i ett bredare sammanhang. vara det europeiska forskningsrådets upp- ning, samverkan, utveckling av standarder Tidskriftsredaktören Eva Erman menade gift att finansiera tidskrifterna. En tredje och riktlinjer och rådgivning i bland annat att den öppna publiceringen är en normativ idé är att alla forskare publicerar sig öppet upphovsrättsfrågor. fråga: vi har en moralisk skyldighet att dela och att förlagen sedan plockar artiklar ur de med oss av vår kunskap till dem som inte illustration: paolo sangregorio öppna arkiven till sina tidskrifter. Vetenskapsrådet – propp i systemet? har samma förutsättningar. Sijbolt Noorda Tydligare krav på öppen publicering från citerade en rektor vid ett universitet i Ghana. Framsteg och hinder i Sverige. Konfe- forskningsfinansiärerna är något som ofta Rektorn fick frågan vilka tre faktorer som var rensen visade att frågan förs framåt också i efterfrågas och Håkan Billig vid Vetenskaps- viktigast för universitetets framtida utveck- Sverige. Representanter för två svenska digi- rådet berättade att han är medveten om att ling, varpå han svarade: ”Open Access, Open tala tidskrifter, Fornvännen och Ethics & Glo- många ser vr som ”proppen i systemet”. Access och Open Access”. bal Politics berättade om hur de har övervun- Anledningen till att vr hittills har avvaktat Anna Kåring Wagman nit inledande svårigheter och så småningom är bland annat att man inte vill försätta den Utredare, Svensk Biblioteksförening

biblioteksbladet [8:2008] 15 Navigering i upphovsrättens djungel

Det största hotet mot en ansvarsfull allemansrätt på nätet kommer kanske från de så kallade ”egendoms- fundamentalisterna” som stärkt sina positioner de senaste åren. Eva Hemmungs Wirtén har skrivit en angelägen bok om de starka äganderättssystemen.

örfattaren victor Hugo sade ska söka tillstånd och betala licenser. Dess- skapats kollektivt. Upphovsrätten, påpekar 1878: ”Om jag måste välja mellan för- utom kan man ju fråga sig vad som händer Eva Hemmungs Wirtén, är allmänt sett en fattarens rätt och allmänhetens rätt, om studenter, lärare och kulturproducenter väldigt västerländsk konstruktion. så väljer jag den senare.” Den franska, slutar att använda sig av forskningsmaterial Egenintressen och girighet är orsaker till Fstorsäljande författaren Victor Hugo var på för att det blir för dyrt eller i rädsla för att att genrer inom områden som natur och sin tid den pådrivande kraften när det gällde dras inför domstol, säger Eva Hemmungs kultur som tidigare varit allmän egendom, införandet av en internationell upphovsrätt. Wirtén. helt plötsligt har gjorts till intellektuell Men han var även en ivrig förespråkare för egendom. Folksagor har numera en ägare. I att den inte fick bli för hård. I dagens digitali- 2004 publicerades hennes bok No Tres- boken ger Eva Hemmungs Wirtén exempel serade samhälle är det viktigare än någonsin passing som bland annat ger den historiska på Disneyindustrin som är skicklig på att att slå vakt om det fria flödet av information bakgrunden till den internationella upp- använda material som inte längre omfattas och kunskap samtidigt som det är viktigt hovsrättens framväxt. I år kom hennes nya av upphovsrätten. Att Disney använder Ru- att värna alla de konstnärer och innovatörer bok, Terms of Use: Negotiating the Jungle of the dyard Kiplings roman Djungelboken för att som drabbas av olaglig fildelning och pi- Intellectual Commons (Toronto University göra sin version som i sin tur är upphovs- ratkopiering. Frågan är bara om en stärkt Press) ut där hon bland annat undersöker rättsskyddad är helt i sin ordning. Problemet upphovsrätt är lösningen på problemet. Det vad som sker när upphovsrätten upphör och uppstår när Disney till varje pris försvarar beror naturligtvis på vem man frågar, menar ”allmänningen”, public domain, tar vid. Hur sin äganderätt och samtidigt gör allt för att Eva Hemmungs Wirtén, som sedan i juli i år man definierar intellektuell egendom är en hindra andra att utnyttja samma frihet som är professor i biblioteks- och informations- fråga om dess relation till marknaden. Det är de själva använt sig av. kunskap vid Uppsala universitet. Hon är lit- en vara som måste gå att sälja. Men vad som – Man ska ha i minnet att kreativitet inte teraturvetare i botten och har bland annat är upphovsrättsskyddat är också relaterat till uppstår ur ett vakuum – hur gärna vi än vill skrivit sin avhandling om de romantiska att en individ skapat verket eller att det ägs tro på myten om den ensamme konstnären Harlequin-böckerna. Nu har hon fördjupat av en person. på sin kammare. All kulturell produktion sig i upphovsrätt och äganderättens konse- – Det finns ju sådant som betraktats som bygger på att vi har tillgång till material som kvenser. Medierna har länge basunerat ut att tillgängligt för alla men där öppenheten inspirerar. det är de laglösa piratkopierarna som har ta- missbrukats. I Australien har aboriginer un- git kontrollen över marknaden. Men faktum der många år kämpat i flera rättsprocesser Eva Hemmungs Wirtén spetsar till det hela är att under de senaste tjugofem åren har mot piratkopierare som stulit deras dans, genom att påpeka att hela den amerikanska upphovsrätten stärkts väsentligt. Bland an- musik och mönster. Ökad öppenhet är nog medieindustrin är uppbyggd utifrån till- nat har tiden för upphovsrättsskyddat mate- inte svaret på deras problem, menar Eva gången till material. Den amerikanska filmin- rial förlängts från femtio till sjuttio år. Det Hemmungs Wirtén. dustrin grundades av producenter som flyt- har skett en enorm utvidgning av vad som Ursprungsbefolkningarnas kulturuttryck tade västerut, undan Thomas Edisons patent kan skyddas. I dag tas patent på både uppfin- har inte ansetts vara möjliga att skydda, dels på filmapparatur. På artonhundratalet pirat- ningar och upptäckter. Material som tidigare för att dessa inte har betraktats som tillräck- kopierades dessutom nästan all engelsksprå- har ansetts höra till vetenskapsvärldens of- ligt originella ur ett västerländskt perspek- kig litteratur i usa utifrån argumentet att en fentlighet upphovsrättsskyddas alltså också. tiv, dels för att de har saknat en upphovsman nation under utveckling måste få en chans att Det får förödande konsekvenser. Idag krävs – många gånger rör det sig om material som hinna ikapp de övriga länderna i världen. exempelvis samverkan mellan 34 olika pa- tenthållare för att få fram en effektiv mala- riamedicin. Under tiden dör miljontals män- niskor i sjukdomen varje år. ” Man ska ha i minnet att kreativitet inte uppstår ur ett vakuum – – Inom forskarvärlden råder nog konsen- hur gärna vi än vill tro på myten om den ensamme konstnären sus om att det här kostar för mycket. Sam- hällskostnaderna blir stora genom de ökande på sin kammare. All kulturell produktion bygger på att vi har transaktionskostnaderna när man ständigt tillgång till material som inspirerar.”

16 biblioteksbladet [8:2008] – Det resonemanget känns igen idag då utvecklingsländer med all rätt menar att de missgynnas av hårdare upphovsrättsliga res- triktioner. De har svårare att exempelvis få tag i undervisningsmaterial och tillgång till databaser. Det har aldrig varit fritt fram att göra som man vill med gemensamma naturresurser, säger Eva Hemmungs Wirtén – varken nu eller för flera tusen år sedan. All jakt, frukt- och bärplockning och fiske har alltid styrts av moral, traditioner och tydliga regler. – Det handlar om hur vi ska förhålla oss till saker. Bara för att vi idag kan göra allt tillgängligt, betyder inte det att vi ska eller måste göra det. Man ska vara medveten om att kultur idag också är en del av omfattande globala han- delsavtal. – Dels har globaliseringen och digitaliser- ingen gjort alla länder mer sammanlänkade, dels ligger de stora värdena inte längre enbart i kol- och stålindustrin utan mer i de immate- riella industrierna som läkemedelsindustrin eller inom bioteknik- och medieindustrin. De immaterialrättsliga frågorna har varit de stora stötestenarna när frihandelsnationerna diskuterar äganderätten.

Samtidigt kan processen säkerligen på- skyndas om delar av samhället engagerar sig lite mer i dessa frågor. Eva Hemmungs Wir- tén efterlyser större engagemang från biblio- tekariekåren som drabbas i det praktiska ar- betet av en skärpt upphovsrätt. Hon är kritisk till hur tysta de svenska bibliotekarierna är i dessa viktiga frågor jämfört med t ex de ame- rikanska bibliotekarierna. I usa är det i bibli- oteksvärlden de absolut största kritikerna av illustration: paolo sangregorio upphovsrättens negativa konsekvenser finns och där är bibliotekarierna aktivister, språk- rör och ute och föreläser i ämnet. Naturligt- vis beror det på att biblioteken där drabbats hårt av exempelvis Patriot Act. – Vad beror tystnaden i Sverige på? Ser man sig själv som förvaltare snarare än för- svarare? Bibliotekens självklara roll är att försvara rätten till öppenhet och tillgång, naturligtvis utan att frånta upphovsmän- nen deras rättigheter. Bibliotekens identitet måste ändå vara den att man försvarar öppen

biblioteksbladet [8:2008] 17 Foto: Rebecca Wirtén brary Lovers där allt sker i största välmening ver i en ledare (dn 18.9.2008 ) med utgångs- istället för att faktiskt våga stå för något. punkt från Eva Hemmung Wirténs nya bok Eva Hemmungs Wirtén efterlyser samling Terms of Use, att en alltför rigorös upphovs- kring den viktiga frågan om digitaliseringen rätt hindrar rätten till vårt gemensamma och de starka äganderättssystemens konse- kulturarv: kvenser vad gäller kontroll och öppenhet. ”Att nyskapande skyddas är en rättvisefrå- Hon efterlyser balanserade diskussioner, ga för upphovsmannen, ett nödvändigt eko- där man väger för- och nackdelar mot varan- nomiskt incitament för framtida skapande dra men ändå tar ställning för bibliotekets och bidrar ofta till att nya konstnärliga verk grundvärderingar. och vetenskapliga upptäckter offentliggörs – Man skulle få större genomslagskraft och inte hålls hemliga. (…) Men i en värld där eftersom man skulle ses som mer proaktiv egenintressena är starka måste vi som med- istället för reaktiv. borgare värna den offentliga domänen, det Men hon är ändå hoppfull inför framti- område där vi kan lära av varandra och dela den. Olika kollektiva rörelser som Creative resurser. Disney tänker på sin vinst, artis- Commons och Open Access försöker uti- terna på sin överlevnad och fildelarna på flö- från olika ideologiska plattformar påverka dande tillgång till underhållning. Men vem i dessa frågor. Creative Commons bygger värnar om det gemensamma kulturarv och på licenser på upphovsrättskyddat material det fria utbyte av kunskaper som möjliggör som upphovsinnehavare själv bestämmer både Disneyfilmer och malariamedicin?” Eva Hemmungs Wirtén efterlyser större engagemang spridningen av. Man bygger helt enkelt på ett Eva Hemmungs Wirtén har velat att för- från bibliotekariekåren i upphovsrättsfrågor. Hon är raster av olika användarlicenser, t ex att en laget University of Toronto Press ska släppa kritisk till hur tysta de svenska bibliotekarierna är i artikel får användas i kommersiellt syfte, att hennes tidigare bok No Trespassing helt fri dessa viktiga frågor jämfört med t ex de amerikanska texten får bearbetas eller användas fritt i ut- som pdf-fil på webben i samband med pu- bibliotekarierna. bildningssammanhang etc. Ett bra exempel bliceringen av Terms of Use. Hon menar att på etisk användning, anser Eva Hemmungs det skulle leda till att allt fler upptäcker den offentlighet i en tid när dessa frågor sopas Wirtén. vilket i sin tur på sikt skulle leda till ökad under mattan. – Some rights reserved instead of all rights försäljning. Men hittills har förlaget enbart Här riktar Eva Hemmungs Wirtén också reserved. gått med på att bara släppa två kapitel fria. kritik mot Svensk Biblioteksförenings kam- Kanske dags att själv bli pirat för att visa på panj Library Lovers. En av de bättre analyserna står kanske en brist i samhället? – Jag blir så trött på kampanjer som Li- journalisten Henrik Berggren för. Han skri- Åsa Ekström Remissvar om Grönboken

mitten av juli presenterade Euro- Svensk Biblioteksförening har valt att be- departementets frågor om Grönboken. Men peiska kommissionen ”Grönboken om lysa fördelarna med en eventuell ändring. fortfarande råder låst läge mellan upphovs- upphovsrätten i kunskapsekonomin”. ”Svensk Biblioteksförening anser att Direk- rättsinnehavarnas intresseorganisationer och Tanken är att Grönboken ska ge bränsle tivets nuvarande utformning är för snäv. användarnas parter. Vetenskapsrådet skriver I till debatt om hur ny kunskap av betydelse Detta belyses bl.a. av undantaget avseende att man ”ser det som ett legitimt intresse att för forskning, vetenskap och utbildning på bibliotek och arkiv där biblioteken endast tillgodose allmänhetens och forskares rätt att bästa sätt kan spridas via internet. Det ska ges en begränsad rätt till mångfaldigande av ta del av forskningsresultat som tagits fram kunna ske genom undantag i upphovsrät- verk. Svensk Biblioteksförening ställer sig vid universitet och andra forskningsinstitu- ten som gör spridning möjlig – vilket är därför positiv till att möjliggöra produktion tioner som är finansierade av allmänna med- viktigt för kunskapssamhället. Bland annat av digitala kopior och material som ingår i el. Vetenskapsrådet har därför skrivit under tas undantag upp för utbildning och forsk- bibliotekens samlingar, däribland böcker Berlindeklarationen om Open Access 2005 ningsområdet, för bibliotek och arkiv och och tidskrifter, samt elektronisk leverans av och har även undertecknat (2007) en petition för personer med funktionshinder. Grönbo- dessa till användare.” ställd till Europeiska kommissionen om fri ken tar även upp frågan om det bör införas – Enligt vår uppfattning krävs det legala tillgång till offentligt stödd forskning.” ett nytt undantag för användarskapat inne- öppningar för att möjliggöra digitalisering klys och Copyswede är som väntat mer håll – ett undantag som skulle medge att och tillgängliggörande ”online” av det upp- negativa och menar bland annat att det upphovsrätts skyddat material utan rättig- hovsrättsskyddade europeiska kulturarvet, inte finns något behov av förändringar el- hetshavarens tillstånd skulle få användas för menar Kjell Nilsson, internationell sekrete- ler undantag för bibliotek. Organisationen att skapa nya verk. Flera remissinstanser har rare vid kb. Svenskt Näringsliv har inte velat yttra sig i nu gett sina synpunkter, däribland Svensk Ett sextiotal remissinstanser har tillfrå- denna viktiga fråga. Biblioteksförening och Kungl. biblioteket. gats och ett fyrtiotal har svarat på Justitie- ÅE

18 biblioteksbladet [8:2008] Kulturbudgeten: Minskat bidrag till biblioteken Foto: henriette zorn Kulturbudgeten bjöd på få nyheter. Höjda anslag till museerna; Scenkonstområdet får närmare 60 miljoner extra medan bidraget till biblioteken minskas med nästan en halv miljon kronor.

väntan på resultaten från den pågå- ambition är att satsningen successivt ska ende kulturutredningen vill regering- omfatta alla elever i grundskolan. Skapande en återkomma till riksdagen angående skola-bidraget motsvarar cirka 175 kronor insatser på det litteraturpolitiska om- per elev och år och fördelas av Kulturrådet. I rådet. Den redan tidigare aviserade utvär- I en första ansökningsomgång våren 2008 deringen av bibliotekslagen bekräftas men hade 171 kommuner och friskolor ansökt om någon närmare tidpunkt för den anges inte pengar. Under hösten 2008 genomförs ännu Anslaget till regional biblioteksverksamhet minskas i årets budget. en ansökningsomgång. Med utgångspunkt med nästan en halv miljon i budgeten för 2009. I avvaktan på allt detta skär man under i en kommande utvärdering av satsningen tiden bort närmare en halv miljon från bib- kommer regeringen att ta ställning till hur För detta vill man ta fram en handlings- lioteken till följd av ”omprioriteringar inom Skapande skola ska utvecklas. plan. Och satsar 13 miljoner kronor. kulturområdet”. Varför, kan man undra? En annan satsning som initierades 2008 I det utgiftsområde (16) som täcker ut- Och hur man har kommit fram till denna i är den som handlar om att stärka elevernas bildning och forskning föreslås i väntan på sammanhanget ändå ganska blygsamma basfärdigheter i att läsa, skriva och räkna forskningspropositionen: osthyvling, är höljt i dunkel men anslaget i årskurs 1–3. 2008 införde regeringen ett sATTDETSTATLIGASTÏDETTILLFORSKNINGOCH till regional biblioteksverksamhet 2009 statsbidrag som ska stimulera huvudmän innovation från och med 2009 successivt minskas med 456 000 kronor och uppgår till och skolor i det arbetet. Satsningen pågår ökar för att 2012 nå en nivå på totalt 5 mil- drygt 47,7 miljoner kronor. I anslaget ingår under 2008–2010 och omfattar sammanlagt jarder kronor. 2,4 miljarder kan komma att medel till tre lånecentraler, en lånecentral 900 miljoner kronor. Under mandatperio- fördelas redan under 2009. för litteratur och medier på utländska språk den har man också för avsikt att avsätta 3,7 sMILJONERKRONORÁRnTILL6¿XJÏ (där även Internationella biblioteket ingår) miljarder kronor för att fortbilda lärare. universitet och Högskolan i Kalmar till följd samt ett depåbibliotek. För år 2010 och 2011 Kulturarvet är en prioriterad fråga för av de merkostnader som uppstår när lärosä- beräknas anslaget till 49,6 miljoner kronor regeringen. Museisektorn får väl, jämte tena ska slås samman. respektive 51,7 miljoner kronor. scenkonstområdet, anses vara vinnarna i s3TATENSLJUD OCHBILDARKIVUPPHÏRSOM Anslaget till Statens kulturråd höjs nå- höstens budgetförslag. Sammanlagt tillförs bekant som egen myndighet 1 januari 2009 got – från 47,9 miljoner till 48,7 miljoner museisektorn 40 miljoner kronor från och och verksamheten överförs till Kungl. biblio- kronor. Bidraget till litteratur och kulturtid- med 2009. Det innebär att anslagen till mu- teket. Det innebär också att slba:s anslag, skrifter, där också bland annat alma-priset seerna hittills har ökat med mer än 102 mil- 47,8 miljoner kronor, flyttar med. Med pris- ingår, ligger kvar på samma nivå som 2008, joner under mandatperioden. Å andra sidan: och lönekompensation och med överföring- 124 182 000 kronor, och beräknas göra så fram När regeringen tog bort de fria entréerna en av slba har Kungl. biblioteket ett anslag till 2011 vilket de facto betyder en minskning 2006 innebar det att entrékompensationen om närmare 311 miljoner kronor för 2009, 321 av anslaget eftersom inte någon kompensa- på 96 miljoner slopades. Tar man in det i be- miljoner för 2010 och närmare 329 miljoner tion för pris- och löneökningar utgår. räkningen blir resultatet inte lika överväldi- kronor för 2011. Totalt förstärks kulturområdet med 80 gande. Framför allt säger sig regeringen vilja miljoner kronor nästa år. Många av beslu- Museerna får själva stor frihet att bestäm- prio ritera fyra områden i budgetpropositio- ten i den kulturpolitiska budgeten är kända ma hur pengarna ska användas. nen för högskole- och forskningsområdet: sedan tidigare, bland annat ambitionen att Väldigt mycket i årets kulturpolitiska bud- bättre kvalitet i högre utbildning och forsk- stärka barn- och ungdomskulturen. 2008 get handlar om vad man vill åstadkomma ning (resurstilldelningen ska baseras på kva- avsatte regeringen 55 miljoner kronor för att eller avser att göra i framtiden och framför litet), mer självständiga lärosäten (politiska stärka barns och ungas rätt till kultur i hela allt vad man vill titta närmare på. Bland an- detaljstyrningen ska minska), universitet landet och öka samarbetet mellan skolan och nat vill man t ex ge goda villkor till den ”ny- och högskolor som attraktiva arbetsplatser det professionella kulturlivet. Även i bud- skapande kulturen” bland annat genom att (mer fungerande och sammanhållna merite- getpropositionen för 2009 avsätts 55 mil- stimulera entreprenörskap, företagande och rings- och karriärvägar vid lärosätena) samt joner kronor och med det vill man markera tillväxt inom kultursektorn. Regeringen vill att stärka Sverige som forskningsnation. långsiktigheten i satsningen som idag riktar se en ökad samverkan mellan kulturområdet hz sig till elever i årskurserna 7–9. Regeringens och näringslivet.

biblioteksbladet [8:2008] 19 BiblioBuster Axelsson vill framhålla det positiva Foto: Åsa Ekström Omvärldsspanaren och bibliotekarien Anna-Stina Axelsson tycker att det är för stort fokus på det negativa när det handlar om bibliotek. – Varför hör vi så sällan talas om de goda exemplen, Dieselverkstaden undantaget?

nna-stina Axelsson, utvecklings- ras på minskad utlåning, färre besökare, etc ledare vid Regionbibliotek utan någon egentlig förklaring till siffrorna. Stockholm, hör till en av de Då reduceras vi ju till att bli rena utlånings- bättre biblioteksbloggarna. Hon stationer. Bibliotek ska ju vara med och driva A skriver inte enbart på en blogg utan fl era: utvecklingen i lokalsamhället! från den informativa och rent yrkesrelate- Som utvecklingsledare och nationell sam- rade ”Biblioteksbloggen” till den mer per- ordnare för Fråga biblioteket vet Anna-Stina sonliga bloggen ”Knoppen i hjärnan”. Den Axelsson vad hon talar om. Hon har bland uppstod som ett led i rehabiliteringen efter annat arbetat på kb som biblioteksassistent en svår sjukdom. Tidigare i år opererades och även som skol- och gymnasiebiblioteka- Anna-Stina Axelsson för en hjärntumör. rie i Enköping och Håbo. Sedan tio år tillbaka På bloggen bearbetar hon sina tankar kring har hon också haft olika fackliga förtroende- sjukdomen och skriver om den mödosamma uppdrag för dik och sitter numera i styrel- vägen tillbaka. sen för dik Bibliotekarieförbundet. Men av – Om vi inte lyfter fram de goda exemplen reduceras Anna-Stina Axelsson står också bakom förklarliga skäl har hon inte riktigt orkat vi till att bli rena utlåningsstationer, säger Anna-Stina bloggportalen BiblioBuster – en av de bästa med skolbiblioteksfrågorna sedan hon blev Axelsson. bloggarna på biblioteksområdet där hon sjuk i våras. Hon avsäger sig sitt uppdrag un- blandar yrkesrelaterade företeelser med der hösten för att ta det lite lugnare. Anna- den hyssjande, sura tanten. Det gäller helt egna kloka kommentarer. Hon skriver om Stina Axelsson har en stark drivkraft av att enkelt att återerövra titeln bibliotekarie. allt från pedagogiska frågor till användar- vilja lära och tycker det mesta som hon prö- Vad är den största utmaningen för biblioteka- perspektivet på webben, marknadsföring var på är intressant. Vilket kan vara förkla- rieyrket? samt demokratifrågor. Hon håller med om ringen till att hon är en som säger ja t ex till – Att biblioteken ska hitta sin plats i ett påståendet att det är få kvinnor som bloggar att jobba fackligt i en tid när intresset är svalt föränderligt samhälle och vara lyhörd för i biblioteksvärlden. för sådana frågor. Sällan hörs och syns något omvärlden. – Eller det är i alla fall männen som hörs större engagemang från kulturarbetare som Men är biblioteksvärlden inte för ängslig och och dominerar diskussionen samtidigt som borde vara de som bryr sig om biblioteken. alltför angelägen om att anpassa sig ibland? kvinnorna utgör en klar majoritet i bran- Deras åsikter hörs mest när det talas om ar- Räcker det inte med att stå för att biblioteken är schen. kitektur (t ex det planerade biblioteksbygget en demokratisk mötesplats? – Jag bloggar för att jag vill ta upp frågor vid Odenplan) eller när de drar sin personliga – Jo, det håller jag med om. Det är själva på en mer övergripande nivå och få igång barndomshistoria om bibliotekets betydelse kärnan, men samtidigt ska vi diskutera om diskussioner. Det gör ingenting om andra för deras författarutveckling. Antagligen be- det är vår uppgift att tillhandahålla ner- vet vem jag är, vad jag tänker och gör. Jag står ror det på att man tar biblioteken för givet, laddning av musik bara för att det är väldigt för det jag skriver. tror Anna-Stina Axelsson. populärt. Hur ska vi relatera till grundupp- Den etiska aspekten är ständigt närvar- – Precis som bibliotekarierna själva gör. draget att serva alla i samhället med gratis ande när hon bloggar. Hon tänker verkligen Det är väldigt sällan diskussionen om tan- information? Det är komplext. över vad hon skriver för att inte kränka eller ken med bibliotek förs, vilket är viktigt i en Vad är ett lyckat bibliotek? såra någon människa. fungerande demokrati. Att det fi nns böcker – Ett bibliotek som är förankrat, omtyckt Anna-Stina Axelsson är stolt över sitt yrke och tidskrifter som är tillgängliga gratis är och använt i det upptagningsområde det och gillar sitt utåtriktade jobb som framför en enorm resurs i samhället och det är ett fi nns. I andra hand är det ett bibliotek som är allt består av att hjälpa sina medmänniskor. viktigt uppdrag vi har gentemot många olika omtyckt av dem som använder bibliotek. Hon menar att allt det positiva så sällan hörs grupper. Åsa Ekström när man tar upp biblioteksfrågor. – Vi borde bli bättre på att berätta om allt – Varför lyfts aldrig exemplen med de bra som vi gör. Varje dag visar tusentals bib- lyckade biblioteken fram? Istället fokuse- liotekarier att de inte tillhör stereotypen om Läs: http://bibliobuster.wordpress.com/

20 biblioteksbladet [8:2008] B R U H N

FÖRSTA HJÄLPEN TILL BÄTTRE BOKVÅRD (och bättre ekonomi)

Hos Eurobib Direct hittar du allt för att spara böcker (och pengar!). Här finns marknadens bästa sortiment av bokplast, hjälpmedel och verktyg för bibliotek. Men vi har gått ett steg längre än så. I vår katalog och i vår webshop hittar du en komplett guide hur det går till. Praktiska tips och råd som både nybörjare och proffs kan ta till sig. Vi lovar att det lönar sig. Och att ni kan lägga pengarna på nya böcker istället för att ersätta gamla.

biblioteksbladet [8:2008] 21 Beställ direkt på www.eurobib.com Eurobib AB | Box 150 | 221 00 Lund | tel 046 - 31 18 50 | www.eurobib.com | [email protected] En sociofobisk pristagare reser till Göteborg

Foto: Hideo Matsumoto ag är mycket rädd. Jag är mycket rädd för tåg också. Jag är rädd för konduktö- rer. Tänk om min biljett inte gäller. Tänk om jag har satt mig på fel plats. Det finns J mycket som kan slå slint innan man ens kommit fram till stationen. Tänk om jag glömt något viktigt hemma. Passet till exem- pel. I Göteborg har jag bara varit en gång. Då var jag nitton. Nu är jag väl ungefär trettio- sex. Hur ska jag hitta till hotellet? Om inget rum är bokat måste jag sova i parken. Sover man i parken blir man förkyld. Ögonen bör- jar rinna och när jag ska ta emot priset ser jag förfärlig ut. Tänk om jag köper en flaska whisky på vägen till hotellet och halsar den i en portgång. Eller blir antastad av en karl. Någonting fult måste ju hända. Eller i alla fall något avvikande. Hela jag är skev. Tänk om jag lutar så myck- et att jag faller. Och får en blåtira. Min man har lovat att inte slå mig på en hel vecka. Först efter priset, då ska jag allt få! För jag ska inte tro att jag är nån. Det har jag aldrig påstått heller. Jag bedyrar att det här är ett missför- stånd. Tänk om det är det? Och jag står och håller ett tal som ingen bett mig om. Ska jag niga, buga eller bara le när jag tar emot priset? Är priset tungt? Är det runt eller platt? Tänk om det är obscent. En liten statyett med en pitt till exempel. Jag är en rädd människa som luktar illa. Kanske jag svimmar. I så fall vore det bäst att göra det innan jag ska åka så behöver jag inte åka. Värst att jag är sjukligt punktlig. Och lydig som en soldat. Och duktig. Var. På den tiden jag arbetade inom vården. Det var innan böckerna. Med böckerna kom rädslan. Vart tog duktigheten vägen? Numera måste jag ta ambulans för att komma över gatan till Ica när jag ska köpa en Ramlösa. Poliseskort fick jag förra gången jag prisbelönades. Det blev förvaringscell istället för Operakällaren. Varför utbildade jag mig inte till ingenjör? Lärarinna kunde jag inte bli, inte ens på den tiden.

22 biblioteksbladet [8:2008] ” Jag vill inte ha något pris men checken tar jag gärna. Så krass är jag! Pengarna räcker till några tänder. Alla mina bekanta behöver nya tänder. Äran kan med fördel sättas in på banken. ”

Men nu ska jag mopsa upp mig. Jag kom- Men jag blev inte simmerska. Inte ens i Årets Aniara-pristagare, mer att säga Förlåt mig, men varför står jag kast med liten boll utmärkte jag mig. Någon Anne-Marie Berglund här? Jag vill inte ha något pris men checken stolthet kände då inte den pappan över en Anne-Marie Berglund är född 1952 i Finland. Hon växte tar jag gärna. Så krass är jag! Pengarna räcker dotter som bara slog dank. upp i Bergslagen och Norrtälje. Efter att ha spenderat ett par år i Frankrike – där hon började skriva och där till några tänder. Alla mina bekanta behöver Om det är för att jag har för korta ben i pro- många av hennes texter utspelar sig – utbildade hon nya tänder. Äran kan med fördel sättas in på portion till bålen som det här priset tillfaller sig till gymnastikdirektör och sjukgymnast. banken. mig så kan ni lika gärna ta tillbaks ert pris. Hon debuterade som poet 1977 med Luftberusningen och har gett ut en rad diktsamlingar, noveller och Sedan övergår jag till att tala franska. Ma Ska ni prompt ge mig ett pris tycker jag ni romaner. Hennes senaste bok kom 2005: Breven till vie un échec totale. Vad angår det er om jag ska motivera det så att min mamma kan kän- mamma. Dessutom är hon verksam som journalist, misslyckats med mitt liv! Tänk om jag inte na sig hedrad. Man ska alltid tänka på mam- radiodramatiker och konstnär. har det? Det kan vi ta upp i debatten efteråt. morna. Vare sig de är levande eller döda. Det Anne-Marie Berglund har tidigare prisbelönats med bl a Svenska Dagbladets litteraturpris (år 2000), Och mor död i plågor och far konstig på sitt finns inga döda mammor! Doblougska priset (Svenska Akademien år 2002) och vis och katten fick böldpest när jag var tolv. Jag hoppas att min biljett inte gäller. Jag Sveriges radios Lyrikpris (år 2005) Jag är tolv år än. Och jag tänker hoppa från hoppas att Göteborg sjunkit ned i havet tills Aniara-priset utdelas årligen till en svenskspråkig restaurang Heaven 23 redan innan lunch. imorgon. författare av skönlitteratur för vuxna och består av en Slicka på kniv, tala med mat i mun, spilla ut Oroa er inte. Den tjusige taxichauffören skulptur av Linnéa Jörpeland samt en prissumma på vin. Lunch är värre än kattpest. blir min räddning! Taxichaufförer känner 50 000 kronor. Juryn har bestått av Helena Eriksson, författare, Göteborg, Martin Lövstrand, bibliotekarie, En gång hände mig något lika osannolikt på sig när deras kvinnliga kunder inte vill Malmö och Gunnel Arvidson Nilsson, bibliotekarie, som det här priset. Det ägde rum på Kultur- få pris. De kommer till undsättning. Ska Danderyd. husets bibliotek i Stockholm. Visserligen var vi åka en sväng och titta på utsikten? Och jag ganska snygg än. I alla fall gladare. Jag Aniara blinkar åt mig där ute i rymden. Se- Juryns motivering till Årets ville köpa en kasse av den manlige bibliote- dan slängs pristagarinnan ut från bilen och Aniara-pristagare: karien. Inte ska du behöva betala för en kasse får gå ända ner till Göteborg. Och maskor går Svensk Biblioteksförenings Aniara-pris tilldelas Anne- anne-marie berglund du som har på hennes strumpor. Hon är jordig hela hon. Marie Berglund för hennes samlade författarskap. skrivit så fina böcker. Jag hoppade till. Stapplande stapplar hon sig in genom por- Anne-Marie Berglund får Aniara-priset för sitt envisa uppmärksammande av och värnande om det icke per- Anne-Marie Berglund? Skrivit böcker? tarna till Bokmässan. Med sin lilla rullväska fekta; det skeva, det fula, det smutsiga, det avvikande. Men det värmde. Jag kände mig älskad för full av ovärdiga manus. Plötsligt är hon Liza För sin krassa klarsynthet, sin dova humor och för sin första gången sedan ankomsten till Kungliga Marklund och Jan Guillou i en och samma förmåga att ur tillvarons själva motstånd och tröghet huvudstaden nittonhundrasjuttioett. person. utvinna såväl hela berättelser som lysande fragment. grattis, ropar hela svenska folket. Det är Svårast blir att ta sig upp till podiet först. ett kollektivistiskt folk som gillar gruppar- Anne-Marie Berglunds utgivning: På de skyhöga klackarna. En kvinna med stil beten, gruppresor och att läsa samma böcker Luftberusningen (1977), dikter har högklackat. Samt en snitslad kjol, slit- samtidigt. Mellan extas och fångenskap (1978), dikter sad, vad det heter, sprund kanske. Jag sa till Hon ställer sig att signera. Hon lämnar En ödets gunstling (1980), novellsamling Flicklekar (1983), prosadikt min väninna att jag tänkte ha solglasögon. inte sin post. I dagarna tre står hon där och Staden vid gränsen (1987), novellsamling Nej men det kan du väl inte ha, utropade min signerar så pennan glöder och kinderna blos- Dansa min flicka (1989), roman väninna. Ska hon säga som bor i funkisvilla sar. Kvinnorna klär sig till brudar i år (1990) Dam med dåligt rykte på sin vanliga runda (1991), och har en skötsam man som joggar om kväl- Nu ska jag inte gå händelserna i förväg. Det novellsamling larna. går nog bra ska du se. Vad ska jag säga i talet Raserier (1994), novellsamling Vi vet att det var fel person som fick pris frågade jag min väninna (inte hon i funkis- Episoderna. 33 reseminiatyrer (1997) Jag vill stå träd nu (2000), diktsamling den här gången också. Nästan alla priser som villan utan en annan som har osteoporos)? Dagen då jag tog ledigt från romanen (2002), roman delas ut går till fel person. Bortsett från Caro- Säg att man kan vara mycket glad för en Breven till mamma (2005), prosa lina Klüft då förstås. Hon hamnar alltid rätt, sak, samtidigt som man är väldigt ledsen för vare sig hon springer eller hoppar. Hade jag något annat. Det var kloka ord, tack för dem. lyssnat till pappas råd och blivit simmerska Det ska jag säga. skulle jag också vara frisk idag och inte ha Anne-Marie Berglund några fläckar på mitt rykte.

biblioteksbladet [8:2008] 23 Litteratur som livskunskap – och forskningsområde

Symposiet Litteratur som livskunskap på Högskolan i Borås som anordnades tidigare i höstas bådar gott inför framtida forskning inom litteraturområdet. Det tystar också en del av kritiken som tidigare framförts mot bristen på litteraturanknytning på högskolans bibliotekarieutbildning. Foto: Jennifer Tydén ad är det för skillnad mellan lit- diskussion kring litteratur och utbildning. teratur som livskunskap och littera- – För min del tycker jag att litteraturveten- tur som personlig utveckling? Den skapen är ett ämne som kört fast lite grand. frågan ställer sig Merete Mazzarella, Vi har fastnat i konventioner och har glömt Vförfattare och professor i litteraturvetenskap bort att man läser skönlitteratur på ett helt vid Helsingfors universitet, när vi talas vid i annat sätt i exempelvis professionsutbild- en kaffepaus under Boråssymposiet. ningar. Det tycker jag är väldigt spännande – I morgon ska det ju vara ett seminarium och det möter vi här på symposiet, säger på bokmässan som heter ”Litteratur som Margareta Petersson. personlig utveckling”. Det låter mer som konsultspråk, gör det inte? undrar hon. Vad menar du med att man läser på ett helt an- Hon besvarar frågan själv och konstaterar nat sätt? att begreppet är hämtat från näringslivet och – Ja, det ska jag undersöka nu, jag vet inte så att det är ett självupptaget uttryck, som mer mycket om det ännu. Men min känsla är att står för karriärplanering än något annat. det personliga tänkandet är väldigt centralt – Men vi tänker oss nog att livskunskap är i professionsutbildningar. Man talar om att mindre självcentrerat, att det faktiskt hand- man ska utveckla studentens subjektiva syn, lar om kunskap om andra människor, om alltså personligheten, att det är själva poäng- andra sätt att leva – och inte bara hur jag själv en. Så gör vi inte inom litteraturvetenska- bäst ska ta mig fram. pen. Däremot har vi något annat: Förmågan Det är Högskolan i Borås och Uppsala uni- att läsa. Vi läser mycket texter, lär oss att för- versitet som arrangerar litteratursymposiet stå dem, analysera dem på olika sätt, sätta in Skans Kersti Nilsson, universitetslektor vid Högskolan med livskunskap som tema, framför allt dem i sammanhang. Det skulle man kanske i Borås, arrangerade symposiet tillsammans med genom initiativtagarna Skans Kersti Nils- kunna ha nytta av inom professionen. Men i professor Torsten Pettersson, Uppsala universitet. son och Torsten Pettersson. Tidpunkten är dagsläget är det som två skilda världar. väl vald, symposiet hålls samma vecka som Symposiets tvärvetenskapliga inriktning bokmässan i Göteborg, och dit har man är stimulerande, menar Merete Mazzarella, också förlagt det närbesläktade seminariet men kan också innebära nackdelar. om litteratur som personlig utveckling. Och – Det gör ju att diskussionen blir oerhört arrangörerna har lyckats locka en lång rad spretig. Och det blir ibland också frustreran- namnkunniga forskare till Västsverige, däri- de att det är så många olika trådar som kan bland professorerna Owe Wikström (religi- bli nästan omöjliga att samla ihop… onspsykologi), Georg Klein (tumör- och cell- Arrangören Skans Kersti Nilsson har för- biologi), Johan Cullberg (psykiatri) och Carl ståelse för synpunkterna, men betonar att Reinhold Bråkenhielm (systematisk teologi) det är en del av poängen med att samlas. samt docent Juhani Ihanus (psykologi). Tanken är att varje deltagare bidrar till att Symposiet har till syfte att initiera ny diskussionen startar så brett som möjligt. forskning inom litteraturområdet, och dess – Vi vill leta i alla infallsvinklar och vrår! tvärvetenskapliga perspektiv är något som Ett symposium är ju ett samtal, det är inte intresserar både Merete Mazzarella och hen- möjligt att styra på förhand. nes litteraturvetarkollega från Växjö univer- Nu väntar henne ett digert men betydelse- sitet, professor Margareta Petersson. Till- fullt arbete – att sammanställa en symposie- sammans med professorerna Anders Palm volym med alla medverkandes bidrag. och Lena Kåreland från universiteten i Lund – Vi har också bildat ett nätverk som för- och Uppsala, satt de båda i panelen i en tema- hoppningsvis ska leda till fler sådana här ini-

24 biblioteksbladet [8:2008] Foto: Pia Mattzon



 
 "
!



 
    

 
  

 

"
  Lena Kåreland (fr v), Merete Mazzarella, Anders Palm och Margareta Petersson medverkade i panelen under 
 

 temat Litteratur och litteratursyn i utbildningssammanhang. 

 

   


  tiativ och så småningom även gemensamma var ju till exempel ålagda att akademisera  
 


  

  
  
 forskningsansökningar, berättar hon. utbildningen under 1990-talet. Och vi har ju     En av dem som företrädde professionen utbildat, och utbildar, till en examen i biblio- vid symposiet var bibliotekskonsulent Gun- teks- och informationsvetenskap, inte till en 



nar Südow. Han tycker att högskolans ini- bibliotekarieexamen. 
 


$ tiativ är lovvärt, inte minst med tanke på att Det var hos Skans Kersti Nilsson som fröet  bibliotekarieutbildningen tidigare fått kri- till det som blev ett helt symposium började 

  tik för sin bristande litteraturanknytning. gro. Tanken väcktes när hon besökte ett se- Tidigare instämde han i kritiken, men nu minarium om litteraturens gränser mot har trenden vänt, menar han. Ytterligare ex- andra ämnen. empel på det är den kurs i metodutveckling – Kritiken utifrån mot humaniora idag, är som högskolan ska ge från 2009, i samarbete att den är så inkrökt i sig själv. Vi måste ut med hans arbetsplats, Regionbibliotek Väs- och knyta an, arbeta tvärvetenskapligt och tra Götaland. visa att ämnet behövs, i olika sammanhang. – Högskolan var tidigare kallsinnig till att Att litteraturen skulle behandlas utifrån stödja vårt projekt, därför har vi under tre många olika vetenskapliga områden stod där- år gett en utbildning tillsammans med folk- med klart redan när hon inledningsvis hade högskolor. kontakt med professor Torsten Pettersson. Astrid – Många forskare är engagerade i frågan BOK / BJÖRK Vad behandlar kursen? även om det primärt är ett humanistiskt fr. 5 560 ,- (ORD. 6 950:-) – Vi har tittat mycket på Högskolan i Oslo, ämne. Det handlar om ett synsätt och om lit- där har man tagit ett helt annat ansvar när teraturens effekter för läsaren, att den har ett det gäller litteraturförmedling. Där har man moment av förstärkande, bekräftande och gett 30-poängskurser i flera år. De handlar utvecklande betydelse. om allt från litteratur- och skrivarcirklar, Det sistnämnda var något som diskutera- till skyltning och exponering av litteratur, des flitigt under symposiet. Margareta Pe- att arbeta aktivt utanför biblioteket och att tersson tillhör dem som har en något kritisk bilda nätverk för skönlitteratur. hållning i frågan. – En nyckelfråga är att man som biblioteka- – Alla fäster så stora förhoppningar till att rie ska våga stå för en litterär smak och kunna litteraturen är så god och alltid gör positiva diskutera litteratur med sina låntagare. saker med oss. Men vi vet nästan ingenting Skans Kersti Nilsson är själv bibliotekarie om det, konstaterar hon med eftertryck. och litteraturvetare och undervisar som uni- Merete Mazzarella för resonemanget ett versitetslektor på Högskolan i Borås. Hon steg ytterligare. tycker definitivt att litteraturanknytningen – Jag tycker att det egentligen ska vara lit- förbättrats i utbildningen – genom den kom- teraturvetarens roll att skruva ner de här allt GRATTiS mande kursen och den fristående kursen Lit- för stora förväntningarna på vad litteraturen terära genrer som getts under ett par års tid. förmår. Inom läkarutbildningen, till exem- ASTRiD! Den profil av professionslärosäte som Hög- pel, finns det många som tror att man blir skolan i Borås anammat, med mycket kon- mer empatisk av att läsa skönlitteratur. I så takter med yrkesverksamma som följd, har fall vore ju alla litteraturvetare oerhört em- också bidragit till förbättringar, menar hon. patiska! Och det är de då kanske inte…, säger – Man kan väl säga att utomstående kri- hon dröjande och börjar skratta. tiker inte alltid förstått de interna föränd- Pia Mattzon WWW.BIKETJANST.SE telefon: 0472-300 36 e-post: [email protected] ringar som högskoleväsendet stått inför. Vi Frilansjournalist, Borås

biblioteksbladet [8:2008] 25 av Tottie Lönn

danmark Nationella klassiker: Visor facklitteratur. Fackboksutställningen ”In- Den danska ”Kulturkanon” väckte som be- formation und Kommunikation” visar 800 Fria bokpriser kant motstånd när den kom – inte minst i aktuella titlar. ”Bogkatastrofen er udeblevet” skriver Politi- biblioteksvärlden. Däremot tycks ”Klassi- (BuB Forum Bibliothek und Information 2008:9, www. ken (6/10), efter det att ”Rapport fra bogud- kerdagen” accepteras. I år var ämnet ”Den frankfurt-book-fair.com) valget 2007–2008” offentliggjorts. Farhågor- danske sang med hovedvægt på dennes lit- na om en katastrof uppstod då bokhandlarna terære kvaliteter”, och dagen firades den 23 miste monopolet och priserna delvis släpptes september på bibliotek runtom i landet. tyskland fria. Bokbranschen har alltså klarat sig. Där- ”Den danske klassikerdag” bildades år emot är utredarna bekymrade över bibliote- 2000 av Samrådet for de Litterære Selskaber Saknade besökare kens minskade inköp, säger Jens Thorhauge, i Danmark på initiativ av ordföranden, för- Varför kommer de inte längre? En del lånta- ordföranden i utredningen, till Politiken. fattaren Søren Sørensen. De fler än femtio gare som varit flitiga besökare slutar kom- Den danska bokmarknadens dispenser författarsällskapen samarbetar om klassi- ma. Varför det och vilka är de? Biblioteken i från konkurrenslagen har sedan 1980-talet kerdagen med Det kongelige Bibliotek, Dan- Düsseldorf och Köln ville ha besked och ge- gradvis dragits in. Samtliga partier i Folke- marks Biblioteksforening och Det Danske nomförde därför en studie i samarbete med tinget ingick senast ett avtal om en än fri- Sprog- og Litteraturselskab. Institut für Informationswissenschaft der are prissättning på böcker i mars 2006. I juli (www.klassikerdagen.dk) Fachhochschule Köln. Forskarna redovisar 2007 tillsatte den dåvarande kulturministern resultatet i en artikel i BuB Forum Bibliothek Brian Mikkelsen en bokutredning med upp- und Information (2008:9). drag att bland annat undersöka hur de friare turkiet/tyskland Undersökningen baserar sig dels på bib- bokpriserna påverkat bokmarknaden. liotekens datorinformation, dels på standar- Rapporten ger en allmän analys av bokens Frankfurtmässan diserade telefonintervjuer. Någon detaljerad kulturpolitiska ställning, utgivningen av Turkiet är årets fokusland på bokmässan i orsaksforskning var det inte fråga om. kvalitetslitteratur (förlag, författarvillkor Frankfurt. Åtal mot författare, brist på ytt- Undersökningen kom fram till att mer- etc), böckernas tillgänglighet (handel, sälj- randefrihet m m har i hög grad präglat bilden parten av dem som slutat besöka biblioteken kanaler, bokpriser, bibliotek, läsare och för- av landet. Nu är det meningen att européerna är 13–23 år, allra flest är de mellan 13 och 15 år medling av böcker) och redovisar statistik. ska få en mer positiv bild av Turkiet. Under och av dem är pojkarna i majoritet. Den näst Carina Christensen som är ny kulturmi- mottot ”Bütün Renkleriyle Türkiye”, ”Turki- största gruppen återfinns bland 33–44-åring- nister sedan september i år säger att rap- et, fascinerande färgrikt”, erbjuds program ar. I den gruppen är kvinnor i 40-årsåldern porten visar att bokmarknaden varit stabil som även omfattar etniska minoriteter som två gånger fler än männen. Varken missnöje sedan liberaliseringsavtalet och att det där- kurder och armenier, enligt kulturministern med bibliotekets bestånd eller personal visa- för inte finns någon anledning att behålla de Ertugrual Günay. Att Turkiet är hedersgäst de sig ligga bakom. Mindre än 10 % uppgav fasta bokpriserna. är ju lite speciellt, eftersom åtminstone 2,5 att de hade haft problem med att hitta vad de Utredarna föreslår en utökad och för- miljoner människor med turkiska rötter le- sökte och personalen lovordades. bättrad bokstatistik som gör det möjligt att ver i Tyskland. Däremot menade två tredjedelar att de årligen följa utvecklingen och göra under- I Turkiet finns 1 700 förlag. Hundra av dem inte hade tid att besöka biblioteket och 85 sökningar av kvalitetslitteraturens omfång är representerade på mässan. Under 2007 pu- procent uppgav sig använda andra källor och villkor. Biblioteken och litteraturen bör blicerades mer än 32 000 titlar, 35 procent av (inklusive internet). Två tredjedelar köpte ingå i kulturavtalen med kommunerna. En dem var översättningar. I landet finns 6 000 hellre egna media eller lånade av vänner. kommande granskning av folkbibliotekens bokhandlar, 1 150 offentliga bibliotek och 270 Fanns det då ingenting som biblioteken förmedlingsroll bör även omfatta inköp och universitetsbibliotek. kunde göra? Jo, det fanns det och det erbjuds förmedling av kvalitetslitteratur. Liksom tidigare år på bokmässan har redan men få känner till den servicen. Det ”Rapport fra bogudvalget 2007–2008” kan bibliotekarier och andra informationsspe- handlar om möjligheten att låna om via In- laddas ner från Styrelsen for Bibliotek og Me- cialister sin träffpunkt i ”International Li- ternet, få påminnelse om förfallodag via e- dier, www.bs.dk. brary Center”. Många utställare vänder sig post och att få information om nya tjänster. till dessa. Det råder inte heller någon brist på Forskarna menar att biblioteken måste

26 biblioteksbladet [8:2008] stärka banden med låntagarna och då spe- att politisk retorik nästan aldrig följs upp where parents and children come to read to- ciellt uppmärksamma låntagare i olika livs- av tillräckliga resurser. Samme man inter- gether and learn together”. skeden, när man t ex går från studier till vjuade Laura Bush i våras om hennes planer Barak Obama ställde också upp på samma arbete och från arbete till pensionering. Det för framtiden. Där försäkrar hon att hon inte sida som ala ifråga om riskerna i terrorist- viktigaste och mest positiva som kom fram lämnar biblioteksfrågorna. Framför allt en- lagen Patriot Act. I andra sammanhang och i i undersökningen är att 77 procent av de f d gagerar hon sig i planeringen av president intervjuer har han yttrat sig positivt om bib- biblioteksbesökarna kunde tänka sig att Bushs presidentbibliotek vid Southern Met- liotek och lovordat den roll de spelar i ameri- återvända som användare i framtiden. hodist University i Dallas. Biblioteket ska kanarnas liv och även i hans egen karriär. även vara ett ”institute for freedom” dit man Republikanernas kandidat John McCain ska bjuda in människor från hela världen att har upprepade gånger krävt att man stop- usa arbeta som gästforskare. par federala medel till de bibliotek som ger Intervjun slutade med lovord över biblio- tillgång till Internet utan filtrering. Hans ”Change” – också för biblioteken? tekarierna. vicepresidentkandidat Sarah Palin har ett Vem blir president och vad betyder det för Hur kommer det att låta i Vita Huset ef- tidigare rykte om sig att ha velat censurera biblioteksvärlden? I snart åtta år har Vita ter presidentvalet? American Library Asso- biblioteksinköp under sin tid som borgmäs- Huset hyst en bibliotekarie som rikets för- ciation kan inte ta ställning i valet, men man tare i Wasilla. sta dam. Då Laura Bush flyttade in blev detta kan förmoda att Barack Obama är en favorit. Oavsett vem som blir president kan man mycket uppmärksammat. En del väntade sig Han gjorde nämligen succé som hedersgäst befara svåra ekonomiska tider för bibliote- gyllene tider för biblioteken medan andra vid biblioteksorganisationens konferens ken i usa. Politisk retorik är som bekant en var mer skeptiska. år 2005. Barack Obama ser biblioteket som sak – beslut och resurser en annan. Och så Till de skeptiska rösterna 2001 hörde ett fönster till en större värld och anser att fortsätter ju dessutom den ideologiska bib- Leonard Kniffel, chefredaktör på Ameri- “libraries have a special role to play in our liotekskampen. can Libraries, som i en artikel varnade för knowledge economy” och “should be a place (www.ala.org)

biblioteksbladet [8:2008] 27 recensioner

Arkitekten Bjarke Ingels diskuterar uti- diskuterar barn och biblioteken, de nya fi- Hellen Niegaard, Jens Lau- från ett förslag som hennes företag har lagt lialtyperna, användardeltagande och upp- ridsen, Knud Schulz (red.) fram om betydelsen av att ha ett 130 m högt handlingsprocesser. Biblioteksrummet: inspiration stadsbibliotek i centrala Köpenhamn nära Jonathan Pearman till Tivoli. Stadsbibliotekarien Inga Lundin Malmö stadsbibliotek til bygning og indretning berättar om utvecklingen kring Stockholms stadsbibliotek där man valt att lägga fokus Danmarks biblioteksforening, 2008 på mötet mellan människa och media. Hon redogör också för den arkitekttävling som Alex Byrne Folkbiblioteken står genomförts och där det vinnande bidraget The Politics of Promoting Free- som bekant inför av- korades 2007. Bibliotekschefen för Tårnby dom of Information and Expres- görande strukturför- kommune, Jens Lauridsen, berättar om det ändringar. Allt för att nya stadsbiblioteket i Amsterdam, Igal Vo- sion in International Librarian- på ett meningsfullt sätt ronel skriver om Deichmanske-biblioteket ship: the ifla/faife Project kunna fortsätta delta i i Oslo utifrån ett antropologiskt perspektiv. den demokratiska sam- Maija Berndtson berättar om hur biblioteks- Scarecrow Press, 2007 hällsprocessen. Detta användningen i Helsingfors har föranlett gör man utifrån nytill- en översyn av lokaler och strukturer och Inom diplomatin kan komna värderingsgrunder och förutsätt- där man tänkt i banor som att ”aktivera an- det vara en tillgång att ningar som t ex ändrade medievanor hos vändningen av de befintliga lokalerna” eller ha förmågan att på en användarna. Boken som medietyp intar fort- att omlokalisera biblioteken och tänka nytt och samma gång kunna farande en central plats men den positionen kring verksamheten. säga både A och icke-A, naggas alltmer i kanten och dess ställning Detta är endast några nedslag från en det vill säga allt och ing- är inte längre självklar. Efterfrågan på andra överlag intressant och läsvärd samling artik- et. Inom vetenskapen är medier ökar och tar alltmer plats fysiskt i lar om hur folkbiblioteksväsendet står inför samma tillgång en döds- biblioteken. Svårt att veta var allt ska få plats stora utmaningar och vart de internationella synd. Det förhållandet när man dessutom pratar om att skapa fler tendenserna pekar. illustreras på ett tydligt mötesplatser befriade från medier. Försik- Den rikligt illustrerade boken kan ses sätt av Alex Byrne och hans bok The Politics of tigt går biblioteken över till en blandning av som en uppmaning från Danmarks biblio- Promoting Freedom of Information and Expres- butiksexponering med minskade hyllmetrar teksforening att tänka i nya banor när det sion in International Librarianship. och fler mötes- och sittplatser. Är folkbiblio- gäller biblioteksarkitektur, inredning och Alex Byrne, universitetsbibliotekarie från teken på väg att bli en ny form av kulturhus? organisation och dess placering i stadsbil- Australien, var ordförande för bibliotekari- Denna bok läser av dagsläget och ger både den. Uppmaningen berör därmed alla parter ernas världsfederation ifla åren 2005–2007. danska och utländska exempel. Betoningen i en byggnadsprocess: arkitekter, designers, Dessförinnan var han under perioden 1997– ligger på det arkitektoniska och inrednings- politiker, biblioteksledning och dess medar- 2003 den förste ordföranden för ifla:s nya mässiga. I Stockholm, Oslo, Amsterdam görs betare. informations- och yttrandefrihets-kommit- spektakulära arkitektoniska storsatsningar Diskussionen är knappast ny men den är té, faife (Committee on Free Access to In- på stadsbibliotek. Det ska vara mötesplatser långtifrån avslutad då vi sannolikt bara är i formation and Freedom of Expression). Ing- i läckra miljöer. början av en omställningsprocess som kom- en kunde alltså vara mer lämpad att skriva För att understryka betydelsen av nytän- mer att förändra synen på folkbiblioteken om faife:s födelse och fem första år. kande har bokens redaktion låtit bibliote- framöver. Bjarke Ingels anser t ex att ”Hvor Tyvärr motsvarar boken inte förhopp- karier och arkitekter reflektera och argu- internettet er en rå database til kvantitativ ningarna. Det är inte roligt att såga en bok mentera kring hur ett modernt folkbibliotek søgen, er biblioteket et offentligt forum för skriven av en tidigare ordförande för bib- kan fungera. Knud Schultz berättar om den kvalificeret søgning og interaktiv dialog om- liotekariernas världsfederation. Men vad gör holländska arkitekten Rem Koolhaas veder- kring medier. Biblioteket er ikke blot et arkiv man, en dålig bok är en dålig bok. Jag har fler häftiga biblioteksskapelse i Seattle från for opbevaring af information (Google) eller invändningar mot den här än vad som ryms 2004. Koolhaas skriver själv att: ”Vores am- bøger (Amazon), men et offentligt forum for inom ramen för en kort recension, särskilt bition var i Seattle-projektet at redefinere og mødet mellem mennesker og medier, mel- som boken bygger på Byrnes avhandling. genopfinde biblioteket som en institution, lem lægmænd of professionelle og mellem Samtidigt som Byrne var ordförande för der ikke længere er dedikeret til bogen, men fokuseret søgen og spontan opdagelse.” faife skrev han nämligen på en avhand- fungerer som en informationsbutik, hvor Men bortsett från det emellanåt storslag- ling om kommitténs födelse och fem första alle medier – nye og gamle – præsenteres li- na perspektivet gör denna bok även nedslag verksamhetsår. Redan här går det snett för geværdigt.” i vardagen och då främst i den danska. Man mig. Hur kan man vara ordförande för och

28 biblioteksbladet [8:2008] Ofullständinga lösningar fungerar inte! Men EBSCONET® gör det! föra en kommittés talan samtidigt som man ser kommittén som ett akademiskt avhand- lingsprojekt? Är det möjligt att doktorera på sig själv som ordförande i realtid? Byrne själv tycks inte se några särskilda problem i detta förhållande. Han hävdar att han bedrev aktionsforskning och att metodo- login ”permitted the dual roles of participant and researcher to be maintained in a rigorous and objective fashion”. Aktionsforskning är i teorin förförande enkel, men i praktiken något av det svåraste man kan ge sig in på. Aktionsforskningen nöjer sig inte med att beskriva och förklara. Den vill förändra. Den ger upphov till (forsknings-) etiska frågor som Byrnes tar alltför lätt på. Det fi nns enligt Vi visar vägen. min mening en metodologisk naivitet hos Byrne när det gäller den dubbla rollen som ordförande och aktionsforskare. När det gäller empirin förutsätter jag att Byrnes har haft tillgång till hela sin egna erfa- renhet, muntliga diskussioner, skriftliga ut- Från start till mål – EBSCONET® förenklar processen för inköp, byten och formella protokoll för en beskriv- administration, access och utvärdering av dina e-resurser. ning av faife:s födelse och fem första år. Tyvärr gör han inte mycket av det materialet. Det blir mest prat och upprepningar. Ja, visst en stor mängd övrig e-tidskriftsinformation ögonblickligen ställer sig västliga demokratier tillsammans tillgänglig, levererar EBSCONET® det som många i de fl esta frågor som rör informations- och konkurrerande system bara lovar - ett sant hanteringsverktyg yttrandefrihet. Men när det gäller ekono- för e-resurser! miskt och materiellt stöd åt faife skiljer de sig åt. Det ekonomiska stöd som Danmark och Sverige bistått faife med har varit avgö- Med mer än 3 miljoner prenumerationsbeställningar, gränssnitt rande för faife:s verksamhet. Boken handlar på svenska och endast tre eller färre klick från att ta dig till ® om faife:s fem första år. Det var år som i hög önskad information, är EBSCONET det mest användbara grad förverkligades med danska och svenska och intuitiva prenumerationshanterings- och e-resurssystemet medel. på marknaden. Det här stödet tycks Byrne mest se som ett ® beroendeproblem. Det hade varit rimligt och Upptäck vad 16 000 EBSCONET -användare redan vet. rätt om Byrne analyserat de skandinaviska ländernas biståndspolitiska motiv för ekono- Från inköp till access, från administration till utvärdering – miskt stöd till bibliotekariernas internatio- vi visar vägen. nella informations- och yttrandefrihetsarbe- te. faife har setts som ett viktigt projekt och Kontakta EBSCO idag: har gynnats ekonomiskt och materiellt inom tel: 020-791 662 ramen för svensk och dansk biståndspolitik. e-post: [email protected] I stället för att analysera empirin anger Byrne Zeitgeist som förklaring till faife:s födelse. Vad förklarar Zeitgeist? Zeitgeist förklarar allt och inget. Vad handlar det om för vetenskap? Byrne bedrev sitt forsknings- arbete vid Department of Government and www.ebsco.com International Relations in the School of Eco- nomics and Political Science vid Sydneys

biblioteksbladet [8:2008] 29 recensioner

universitet. Där fungerar Zeitgeist som för- och behöver tid och tanke. I faife förstärks fältet. Vid dispositionen av uppsatserna kan klaring. emellertid den allmänna stelbentheten av man ana att redaktionen haft ett och annat Teoretiskt är vi ute och cyklar. Antingen kommitténs oklara ställning i förhållande bekymmer med att hitta en naturlig tågord- snurrar solen runt jorden eller också snurrar till sin ordförande och till IFLA:s styrelse. ning för materialet. Vissa bidrag är mycket jorden runt solen. Två oförenliga världsbil- Vem bestämmer över vad? Bestämmer kom- informationstäta medan andra ger uttryck der. Två olika paradigm. Det var vad Kuhn mittén själv över någonting alls? Vi behöver för egna tankar och värderingar. Blandning- talade om när han utvecklade sitt paradigm- en djupare diskussion i sådana frågor än den en speglar naturligtvis de olika skribenternas begrepp. Kuhns paradigm beskriver revolu- vi får från Alex Byrne. personligheter. Boken har försetts med en tioner. A eller icke-A. Byrne ser modern bib- Jag rekommenderar alla bibliotekarier att användbar bilageavdelning, som innehåller lioteksutveckling genom Kuhns paradigm aktivt delta i det internationella informa- en bildkavalkad över styrelserna, litteratur samtidigt som han betonar kontinuiteten. tions- och yttrandefrihetsarbetet, men jag utgiven av bibliotekariefacket, utredningar Det blir A och icke-A. rekommenderar inte den här boken för en och rapporter samt magisteruppsatser (från Byrne menar att inrättandet av faife 1997 förståelse av frågorna. bibliotekarieutbildningarna i Borås, Lund, var ett omvälvande framsteg i det internatio- Bo Westas Uppsala och Umeå), som särskilt behandlar nella bibliotekariesamarbetets historia. Det utredare, DIK bibliotekarieprofessionen. Man har till och är svårt att säga emot. Men jag har samtidigt med glädjande nog infogat de yrkesetiska en fråga: Varför dröjde det ett halvt sekel in- riktlinjerna samt bibliotekslagen. Självklart nan ifla omsatte deklarationen om mänsk- finns också ett personregister. liga rättigheter och folkbiblioteksmanifestet Britt Marie Häggström, Irma Bibliotekariernas fackliga organisering i organiserat arbete för informations- och Ridbäck, Anders Schmidt har genomgått flera faser. 1938 bildades yttrandefriheten? Hur kommer det sig att (red.) Svenska Folkbibliotekarieföreningen, som det tog femtio år för ifla att organisera ar- Bibliotekarie: 70 år av facklig sedan bytte namn till Svenska Folkbiblio- betet för dessa rättigheter? tekarieförbundet (sff). Tjugo år senare bil- Zeitgeist? kamp dades De vetenskapliga bibliotekens tjänste- Vilka motiv dominerade hos olika aktörer mannaförening (vbt). När dik (Dokumenta- när ifla skapade faife? En organisation btj, 2008 tion Information och Kultur) konstituerades kan ha flera samtidiga motiv för att sätta 1972 anslöt sig de båda fackliga organisatio- upp ett nytt organ. Man kan vilja aktivera Den första fackförening- nerna för bibliotekarierna från folkbibliote- och kanalisera medlemmars engagemang en för folkbibliotekarier ken och de vetenskapliga biblioteken som eller man kan vilja att desaktivera och kon- bildades 1938. Det är dags delföreningar under dik-paraplyet som även trollera medlemmarnas engagemang. Mo- att jubilera. Redaktör- omfattade arkivarier och museimän. dik är tiven utesluter inte varandra men är tydligt erna Britt Marie Hägg- i sin tur ett förbund inom saco. Den senaste urskiljbara. ström, Irma Ridbäck och större förändringen skedde 1997 då sff och Byrnes text skymmer ofta frågor som är Anders Schmidt, alla vbt gick samman i dik Bibliotekarieförbun- grundläggande för en förståelse av faife:s med mång årig erfaren- det. Vid samgåendet hade sff 3 852 medlem- tillkomst. het från biblioteksvärld- mar medan vbt hade 1 205 anslutna. Byrne hävdar att ifla genom att inrätta en, särskilt den fackliga, Den fackliga organiseringen skildras ge- faife gick från att vara en traditionell pro- har med anledning av detta samlat ihop en tät nom sakliga framställningar av främst Irma fessionell sammanslutning mot att bli en och innehållsrik jubileumsbok som belyser Ridbäck, Britt Marie Häggström, Anders ”activist nongovernmental organization”. bibliotekarieyrket ur flera aspekter. Boken Schmidt och Johannes Rudberg med spe- Begreppet ”activist nongovernmental orga- handlar inte bara om professionens utveck- cifika tillägg av Christina Persson och Lars nization” må vara statsvetenskapligt korrekt ling i samspel med det fackliga föreningsbil- G. Andersson. Om förhandlingar och löner men leder samtidigt tanken helt fel. dandet, lönekampen och utredningsinsat- skriver Ina Huss, Åke Lindström och Ulf faife är ingen aktivistisk ngo-verksam- serna. Den innehåller också en rad uppsatser Björkstrand. Bibliotekarieyrkets låglönepo- het. faife präglas mer av centralism, forma- som belyser bibliotekens roll inom kulturpo- sition har genomgående varit ett av fack- lism och politisk försiktighet. faife:s verk- litiken i stort. ets stora bekymmer, vilket framgår med all samhet liknar ofta mer en form av myndig- Om man granskar bokens upplägg struk- önskvärd tydlighet genom hela boken. hetsutövning än aktivism. Till viss del är det tureras den i fyra större block (och ett kor- En fackförbundshistorik kan lätt bli en ka- här förståeligt. Det är mer regel än undantag i tare). Förutom redaktörernas egna bidrag har talogaria. Men i detta fall undviks sådant ge- internationella organisationer av ifla:s typ. man bjudit in femton skribenter med olika nom att flera artiklar också innehåller reflek- faife:s frågeställningar är dessutom svåra erfarenheter från det bibliotekariefackliga tioner om yrkets utveckling. Barbro Thomas

30 biblioteksbladet [8:2008] Foto Anna Hållams Krönikan Erik Lindfelt

Kunder på biblioteket?

skildrar, utifrån mångårig erfarenhet av både kommunal och statlig biblioteksverksam- het, hur biblioteken fungerat i förhållande till landets kulturpolitik. Att kommunerna så starkt satt sin prägel på biblioteksutveck- lingen har inte varit oproblematiskt. Möjli- gen har det utgjort en hämsko för att kunna ommer det några kunder till som tätt. Inte bara i biblioteksvärlden, utan hävda en stark statlig biblioteksmyndighet. biblioteket? även på andra håll i den offentliga och ide- Skolöverstyrelsens bibliotekssektion inlem- Självfallet, svarar säkert många. ella sektorn. En marknadsekonomifiering av mades i det nybildade Statens kulturråd på Icke, enligt mig. tänkandet. 1970-talet – en förändring som ifrågasat- K Ordet kund har smugit sig in i biblioteksvärl- Just när jag skriver detta publicerar Jönkö- tes av bibliotekariefacket. Risken fanns att den. Syftet med att använda k-ordet är säkert pings-Posten en insändare från en av stadens biblioteksfrågorna skulle försvinna. Svensk gott. De ”kundanpassade” vill understryka friskoleföreträdare. ”Om skolan verkligen bibliotekspolitik har fått stå tillbaka för lit- vikten av god service. De vill lyssna och vara brydde sig om eleverna skulle de behandlas teraturpolitiken, hävdar Barbro Thomas. behjälpliga. De vill bort från det pekpinne- som just kunder”, menar skribenten. Verkli- Nils Fredén, tidigare lektor vid Biblioteks- mässiga, uppfostrande och mästrande. Bort gen? Skall skolans elever vara kunder? Och högskolan i Borås, tecknar framväxten av den från den ”borde-läsa”-hållning som både högskolornas studenter? Visst kan jag se för- svenska bibliotekarieutbildningen. Lillemor kulturkoftor till vänster och elitistiska lä- delar med att skolor och universitet jämförs Widgren diskuterar bibliotekarieyrkets upp- derbrallor tycks hylla. Och som tyvärr var ett med varandra. Men avigsidorna med kon- gift i ett föränderligt informationssamhälle. signum för de flesta bibliotekarier en gång kurrensivern är än mer uppenbara. Tävlan- Kommer bibliotekarien att behövas som en i tiden. Så långt är åtminstone jag till fullo det leder till grotesk marknadsföring. Man vägledande mentor i framtiden? Hur hand- med. Moralistbiblioteket har jag inget till försöker bjuda över varandra med trendiga skas vi med det faktum att dagens bibliote- övers för. kurser (ingen tråkig tyska), gratis datorer karier mer eller mindre medvetet har gjort Men kund? Här tar det stopp. och – i värsta fall – garanterat höga betyg. sig historielösa? Här refererar Widgren till Bengt Göransson, den gamle kulturminis- Skolbibliotek tycks dock inte stå särskilt Greta Renborgs farhågor 2005 om att biblio- tern med osviklig förmåga till klokhet, bru- högt upp på listan över konkurrensfördelar. teken inte längre var intresserade av sina ur- kar påpeka skillnaden mellan att vara med- Krångligt och dyrt när det räcker med att källor. Dessa borde, enligt Renborg, i positiv borgare och att vara kund. Som medborgare googla. Stillsamt kan man undra vilka som mening användas som en redskapsbod. För har man rättigheter, men också skyldigheter. vinner och förlorar på denna nya marknads- nya idéer är gammal kunskap inget hinder, Man är med och bidrar till det gemensamma attityd. avslutar Widgren sitt tänkvärda bidrag. som man i sin tur kan använda. Men inte i Jag kan fortsätta. Kunder på vårdcentra- Bibliotekariernas fackförening behöver förhållande till hur mycket man har bidragit len? Bra för privatpraktiken på Östermalm i dagens ökade mediebrus mer än någonsin med, utan utifrån vad man behöver. ”Åt var där änkeöverstinnans liktornar tas omhand arbeta med att tydligt formulera mål och och en…” som väl Marx uttryckte saken en kanske. Men för öronsjuka ungar i Rosen- riktlinjer för hur man ska kunna arbeta på ett gång tiden. Idealiserat? Visst. Vi vet alla att gård, Råslätt, Rinkeby och Bergsjön? Eller i fördjupat sätt med mediebestånd och hitta det inte alltid fungerar på detta sätt i prak- Mariannelund som haft ett elände med att nya sätt att kvalitativt mäta och utvärdera tiken. Men så är ändå ett civiliserat samhälle rekrytera läkare sedan Emil blev befriad från mötet med besökare och läsare. Bibliotekari- tänkt att fungera. soppterrinen. erna borde i högre grad ta plats i det offent- Som kund förhåller det sig däremot på helt Och skall gamla farmor vara kund på äld- liga samtalet, som en yrkesgrupp att räkna annat sätt. Man har rätt att ställa krav utifrån reboendet? Är gudstjänstbesökaren kund i med. Jubileumsboken visar på nödvändig- vad man betalt. För en vara eller en tjänst. Ju kyrkan (lockad av kuligaste prästen i hippas- heten av sådana insatser för yrkets ställning tjockare plånbok, desto mer kan man kräva. te högmässan)? Eller medlemmen i bruks- även i framtiden. Kunden har alltid rätt. Marknad råder. hundsklubben? Gunnel Furuland Ingen, måhända undantaget någon rusig För biblioteken borde orden vara särskilt Bibliotekarie och fil. dr i litteraturvetenskap blå khmer av nyliberalt snitt, skulle säkert viktiga. Låt därför bibblans besökare vara komma på tanken att antalet lån skulle rela- just besökare. Eller låntagare. Eller brukare. teras till storleken på skatteinbetalningen. Eller något annat. Men för Guds skull – inte Eller att storskattebetalaren skulle slippa kunder. Marknadsmupparna har redan till- förseningsavgift med hänvisning till hur räckligt många arenor att härja på. Och god mycket han eller hon slantat in till fogden. service skall vi ge alla. Ändå dyker det lilla ordet kund upp titt Erik Lindfeldt

biblioteksbladet [8:2008] 31 Foto: Anders Fredriksson Nyfiken på Bert Linné, bibliotekarie på Luleå stadsbibliotek, och som tilldelats Svenska Akademiens bibliotekariepris.

Vem är du? velser. Familjen äger dessutom en ö i Luleås – Jag är snart 62 år. Född i Boden i Norrbotten. skärgård där vi bor halvårsvis. Och den är ju Gift, två vuxna döttrar och tre barnbarn. också svår att avvara. Någon gång under 1970-talet tog jag en fil kand i både nationalekonomi och företags- Du är aktiv i Eyvind Johnson-sällskapet – vad har ekonomi, dessutom med tonvikt på ekono- Eyvind Johnsons författarskap betytt för dig? misk historia. Har jobbat med långtidsbud- – Jag har nog fått hans författarskap med mo- getar på landstinget, därefter folkbildare – ett dersmjölken, med en mor som hade ett litte- vackert ord för övrigt, folkbildning, det an- raturintresse och med en far som dessutom vänds aldrig numera, synd – då jag reste runt kände Eyvind Johnson. Min barndomskam- på kvällar och helger i länet och lärde folk rat Kalle Lundberg, som var född 1900, var svenska, engelska och samhällskunskap. tillika Eyvinds barndomskamrat! Ju mer jag Varför är det så viktigt att sprida intresse för läser och läser om Eyvind Johnson, desto mer skönlitteratur och poesi? Hur skulle dina vänner, kollegor och familjen imponerad blir jag. Här finns allt mänskligt – Jag anser fortfarande att boken är ohotad. beskriva dig? liv, berättelserna, relationerna, tillkortakom- Bibliotekslånen går ju ner på många biblio- – Svårt att blanda in familjen, det blir för manden m.m. Han är dessutom rolig vilket tek men läsandet tycks öka. Vart man än re- personligt! Men de gillar mig! Jag tror nog inte många vet. Tyvärr har man satt honom ser, både i Sverige och världen sitter männis- att mina kompisar skulle kalla mig en glad på för höga piedestaler vilket man ofta gör kor och läser. Då kan man ju fråga sig om det och god kamrat. Vad gäller eventuella svag- med nobelpristagare. Så är det. är bra att läsa, speciellt skönlitteratur – också heter så håller jag på med för mycket vilket ett vackert ord! Vi behöver definitivt vackra kan leda till en viss ytlighet. Kan lite om det Du har varit redaktör för ett antal antologier om ord i detta förnedringskulturens tidevarv mesta, vilket kan vara både vara ett plus och den norrbottniska poesin och prosan. Är det skill- där allt går ut på att förytliga det mesta. ett minus. nad på prosan i norr och i söder – i Sverige? – Skönlitteraturen och poesin är basen för – Myten om glesbygden i norr ställer jag allt, och man ser ju vilken kraft orden och Vad gör du helst på din fritid? inte upp på, samma glesbygd finns mellan texterna har. Så snart diktaturerna tar över – – Fritidsintressena är många, motion, seg- Uppsala och Stockholm, i Skåne eller Öst- det första de gör är att fängsla eller till och ling, båtar, utförsåkning, långfärdsskridsko, ergötland. Men om man skall se någon skill- med avrätta författarna som inte ställer upp mat och dryck, snickra, måleri, skriva, resor, nad mellan norr och söder kan man jämföra i hyllningskören! poesi, och mycket annat samt givetvis barn- Norrbotten med Västerbotten. I Västerbot- barnen. ten finns berättare som Torgny Lindgren och Hur kan litteraturen göra skillnad? Per Olov Enquist, formade av frikyrkorörel- – Det är i poesin och skönlitteraturen man Varför blev du bibliotekarie? sen, medan man i Norrbotten kanske mera får svaren på många svåra frågor och man – Det var en trevlig och optimistisk tid då är formad av Stalin och Laestadius samt två- vilar dessutom i språket, i läsandet. Genom plötsligt en annons dök upp om Biblioteks- språkigheten. Där ligger poesin närmare till att läsa skönlitteratur vidgar man förhopp- högskolan i Borås av alla ställen. Jag blev hands som uttryck. Samtidigt har vi Mikael ningsvis sin horisont och blir kanske lite klo- nyfiken eftersom jag redan hade ett littera- Niemis bok Populärmusik från Vittula som är kare och tolerantare. Som någon sa: den lit- turintresse, sökte och kom in. Bort från räk- översatt till minst 40 språk. Han har ju fun- terära texten sätter ord på tanken. Det tycker nandet! nit ett allmängiltigt utanförskap som nog jag är bra sagt! tilltalar läsare i både Åmål och Clichy-sous- Varför har du varit biblioteket i Luleå trogen Bois, förort till Paris. Vad betydde det för dig att du tidigare i år tillde- under trettio års tid? Ditt förhållande till Norr- lades Svenska Akademiens bibliotekariepris? botten? Vad är mest stimulerande alternativt minst – Givetvis har priset stimulerat mig. Jag bru- – Det var ju mera av en slump att jag ham- stimulerande i ditt yrke? kar ju kalla mig den siste bokprataren och nade i Luleå. Jag sökte bibliotekariejobb på – Jag är ingen mötesmänniska och den mo- ibland har det känts tungt. Det är ju inte pre- många platser i Sverige efter avslutad utbild- derna datatekniken är inte heller mitt favo- cis någon karriärverksamhet man bedriver. ning men fick inget förutom i Luleå där jag ritämne. Ordningssinnet är det också lite si gjorde min praktik. Att det sedan har blivit och så med. Jag trivs bäst när jag får stå inför Vad gör du om tio år? över trettio år beror nog på att Luleå biblio- en grupp människor – vare sig det gäller att – Om jag lever och har hälsan och om det är tek många gånger har legat i framkant när prata om Erik Lindegren, äventyrsromaner, vinter och finns någon snö kvar, då står jag på det har handlat om biblioteksutveckling Nobelpristagare i litteratur eller något an- Marmolada-glaciären i Dolomiterna tillsam- med nya idéer och metoder. nat – ty det är alltid en utmaning att väcka mans med mina barnbarn – redo att kasta oss – Sedan är jag ju norrbottning med allt åhörarnas intresse. ut för branterna i stora vida svängar! vad det innebär av behov av natur och upple- Åsa Ekström

32 biblioteksbladet [8:2008] Borås har bästa biblioteket tidskriften fokus (nr 40, 3–10 oktober 2008) har åter låtit göra en rankning av samtliga universitet och högskolor i Sverige, inalles 31 stycken. Det är Urank – en grupp erfarna akademiker – som står bakom rankningen där utgångspunkten är sex kriterier som omfat- tar ett antal indikatorer. Sifferunderlaget kommer från scb och Hög- skoleverket. Ett kriterium är bibliotek där man undersökt vilka högre lärosäten som satsar mest på bibliotek och köper in flest böcker per student. Just för det aktuella kriteriet ligger Högskolan i Borås i topp följt av Karolinska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet (slu), Mittuniversitetet och Södertörns högskola. Högskolan på Gotland hamnar sist inte bara i biblioteksrankningen utan även totalt sett. När det gäller kriteriet forskning (forskningsanslag/disputerad lä- Bokbilen i Jönköping rare, andel forskning av lärosätets totala kostnader, antal disputatio- ner per professor m fl indikatorer) rankas Karolinska institutet högst i början av oktober invigdes Jönköping kommuns nya bokbil. Bok- följt av Lunds universitet, Uppsala universitet, Stockholms universi- bilen som är helt nyinköpt är en så kallad lågstegsbuss vilket innebär tet och Chalmers tekniska högskola. att det är lätt att ta sig in och ur för till exempel rullstolsburna och I en bedömning baserad på samtliga kriterier ligger följande fem äldre med rollatorer. Bokbilen kommer framför allt att ge service till lärosäten i topp, i den ordning som följer: Handelshögskolan i Stock- kommunens många äldre och enligt bibliotekschef Erik Lindfeldt har holm, Karolinska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds entusiasmen varit stor över denna satsning. universitet och på en femte plats, Chalmers tekniska högskola. Hittills är det bara Falkenberg som har en lågstegsbuss som mobilt En annan privat aktör som gör rankningar av svenska lärosäten är bibliotek och den ger framför allt service till förskolor. Ett mobilt bib- Sydsvenska Handelskammaren. Det har man gjort sedan 2002 och liotek som särskilt har äldre som målgrupp är mer ovanligt. rankningen bygger på en modell som syftar till att mäta hur univer- Invigningen skedde i samband med den årliga KulturDagNatt – sitet och högskolor presterar men utifrån näringslivets perspektiv, kulturfesten som äger rum i hela staden – och förrättades av det mo- nämligen dess behov av kvalificerad arbetskraft. Handelskammarens derata kommunalrådet Mats Green. lista säger inget om enskilda ämnen eller utbildningar. hz Även i handelskammarens rankning placerar sig Karolinska insti- tutet i topp, följt av slu, Handelshögskolan och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Dessa har haft samma placeringar sedan olika rankningssystem. Men ett statligt rankningssystem i Sverige 2002. Även här hamnar Högskolan på Gotland på jumboplatsen. skulle antagligen snarare lägga betoningen på studentupplysning än Högskolan i Skövde har klättrat sedan den senaste mätningen, från att lyfta fram olika lärosäten. en fjortonde plats till en nionde på listan. Likaså Luleå tekniska uni- hz versitet som har placerats sig på en tionde plats i år jämfört med plats tretton i förra mätningen. Den här typen av jämförelser eller rankning kan i framtiden komma att spela en roll när det gäller fördelningen av anslagen till universitet och högskola. Lars Leijonborg har redan flaggat för att införa ett nytt omfördelningssystem där de bästa universiteten och högskolorna får mer pengar medan lärosäten som t ex har färre disputerade lärare, lägre akademisk nivå och sämre presterande studenter relativt sett kan få lägre anslag. I maj i år fick Högskoleverket regeringens uppdrag att kartlägga

biblioteksbladet [8:2008] 33 Årets barnbokskatalog

i samband med Bok & Biblioteksmässan Syftet med katalogen, som i år fyller tio år, släpptes årets upplaga av Kulturrådets kata- är att visa mångfalden och bredden i barn- log med barn- och ungdomsböcker. Det är boksutgivningen och vara ett verktyg för både Barnens bibliotek, som med finansiellt stöd barn och vuxna som vill orientera sig i den rik- från Kulturrådet, producerar katalogen där liga floran av barn- och ungdomsböcker. 312 barnböcker presenteras i år. Man samver- I årets katalog puffar man lite extra för kar också med Svenska Barnboksinstitutet högläsning och ger tips på några böcker som som administrerar Bokjuryn och som kan man tycker lämpar sig särkskilt bra för det. använda katalogen i arbetet när barn och Katalogen rymmer också ett urval av ljud- unga ska rösta fram årets bästa böcker. böcker samt även redaktionella sidor med Det är en urvalsgrupp om sju personer intervjuer, korsord, artiklar och plocksidor som valt ut cirka en tredjedel av de 1 344 med korta notiser om vad som är ”aktuellt i nyutgivna titlar som bokförlagen (över 100 boksvängen”. stycken) har skickat in. Urvalsgruppen, som Katalogen trycks i 400 000 exemplar och tillsätts av Kulturrådet och som består av är gratis. Via webbplatsen Barnens bibliotek personer med särskild kunskap om någon är det numera också möjligt för unga att söka genre inom barn- och ungdomslitteraturen, och bläddra i katalogen på nätet. har i uppdrag att läsa, välja ut och presentera Det ges ut cirka 1 600 nya barn- och ung- böckerna i Barnbokskatalogen. domsböcker varje år. Här presenteras en Det är inte bara böcker på svenska som tredjedel och det känns mycket. Ja, rikt – att presenteras i katalogen utan även böcker ut- få ett urval så pedagogiskt och översiktligt givna i Sverige på andra språk. paketerat. hz

Boktjuven på kb McBok igen

i tidningen vi har frilansjournalisten Jes- under oktober ingick drygt 900 000 barnböcker i årets Bok Happy Meal – ett samarbete per Huor skrivit en lång artikel om boktjuven mellan Läsrörelsen och McDonald’s som nu har åtta år på nacken. på kb som hösten 2004 avslöjades med att ha Var och en som köper ett Happy Meal får en av nio barnböcker av hög kvalitet. För tredje året AGNER Form AB 080128.stulit rariteter värda miljoner ur bibliotekets är en av böckerna tvåspråkig, i år är det Mamma Mu åker rutschkana av Jujja Wieslander & Sven samlingar. Kort efter avslöjandet tog han li- Nordqvist som finns på både svenska och persiska i översättning av Ali Ciftci. vet av sig. Hittills har 38 titlar av 39 olika författare och illustratörer ingått i ett av de största läsfrämjan- Artikeln bygger bl a på tidigare hemlig- de projekt som genomförts i Sverige där nära 5 miljoner barnböcker nått ut via McDonald’s. = 2 st olika annonser för införande i allastämplat nr utom material nr 6. från kb och från polisen Årets Bok Happy Meal har, som tidigare år, valts ut av barnboksexperten Marianne von och en på samma gång rafflande och djupt Baumgarten-Lindberg som sitter i Läsrörelsens styrelse. Utöver Mamma Mu ingår följande = 4 st annonser för insättning endast i BBL nr 6 tragiskinför Bok berättelse & bibliotek om en man2008. från (vi relativt återkommer titlar i årets me satsning:d nytt utseende och ett monternr i denna annons innan manusstopenkla förhållanden 20 aug) som gör akademisk kar- abc-resan av Elsa Beskow, En stjärna vid namn Ajax av Ulf Stark & Stina Wirsén, Den flygande riär, blir chef för Kungl. bibliotekets hand- trumman av Lennart Hellsing & Poul Ströyer, Tutu och tant Kotla av Gunna Grähs, Castor syr av Mått annons: 59 x 30 mm (OBS! Ingen svart ruta runt annonsen)skriftsavdelning och som kännare och bok- Lars Klinting, Tummen tittar på natten av Inger & Lasse Sandberg, Ludde och telefonen av Ulf konnässör specialist. Löfgren och Så gör prinsessor av Per Gustavsson. Läs gärna ”Boktjuven som svek alla – och I biblioteksbranschen har man diskuterat frågan om ett samarbete med Läsrörelsen och sig själv”. Eller hör berättelsen i radio. Histo- McDonalds bl a på ett möte på Gotland i våras där landets barnbibliotekskonsulenter deltog. rien om boktjuven på kb har nämligen också Men frågan splittrar: Kan samarbetet vara ett sätt att nå nya besökare till biblioteket som man blivit en radiodokumentär. Den sänds 29 no- annars inte når? Eller ska man hålla sig för god för att låta en kommersiell aktör utnyttja strål- vember i sr:s P1 klockan 14.03. hz glansen från ett oomtvistat varumärke som bibliotek? Rösterna på Biblist som debatterade frågan i oktober verkar inte ha något problem med det sistnämnda så länge det gagnar barnen och kan komma biblioteken till fördel. Tvekar gör inte heller flera bibliotek i Sörmland – de är de enda som under hösten kommer att samarbeta med Läsrörelsen och McDonald’s. Det gör Pedagogisk OrienteringsBILD de kring ett program där författaren Ulf Stark, upphovsman till en av årets Happy Meal-böck- (2 st annonser er och medlem i Läsrörelsens styrelse, kommer att besöka några McDonald’s-restauranger i (olika) i BBL Södermanland, där han läser högt för barn. nr 1,2,3,4 hz 5,7,8,9,10) (2) www.wagnerform.se

34 biblioteksbladet [8:2008] Besserwisser av Anders Mathlein

staterna rövades bort av nazisterna och nen smärta eller sorg som de i ensamhet får placerades i tyska familjer. Dessa kidnapp- bära och bearbeta bäst de kan. Romanens r ningar var ett led i Heinrich Himmlers s k första sexåriga röst, Sol, är kanske den som Oo?lhqfmpb Lebensborn-projekt (”livets källa”, nazister- är svårast att lyssna till. Möjligen för att den nas beryktade ”avelsinrättningar”) där blon- ligger så nära vår egen tid, möjligen för att da och ljushyade barn ”germaniserades” för den påminner om att världen inte är mindre usiken och musikutövan- att numerärt kompensera de stora förluster ond idag än den som vingklippte tidigare ge- det utgör en viktig motiv- som kriget åsamkat den ”ariska rasen” och nerationers barn. krets i Nancy Hustons för- garantera dess fortbestånd. Sol, uppvuxen i det soliga Kalifornien fattarskap. Redan i debut- Varje generation har sitt trauma att han- under George Bush-administrationens krig Mromanen från 1981, Les variations Goldberg, i tera och varje generation tycks tillfoga bar- mot terrorismen, är ett hyperbegåvat och vilken en kvinnlig cembalist framför brådmoget barn. Han är överbeskyd- Bachs Goldbergvariationer för en dad och bortskämd med smått me- krets vänner och där varje variation galomana drag. Hans inre kaos, som motsvaras av en inre monolog hos bland annat yttrar sig i anorexi, tycks någon av dem som är närvarande – förorsakat av ett yttre. Sina föräldrar undersöks musikens struktur, dess ovetandes söker han så ofta han kan makt och väsen. upp Internets porrsajter men också Ett annat lika viktigt spår hos Nan- sådana där explicit våld och över- cy Huston är barnet som i likhet med grepp i det av usa ockuperade Irak musiken spelar en komplicerad roll i förekommer. flera av hennes böcker. Ofta handlar Att, som Nancy Huston gör med det om karaktärer som i sitt känslo- sin omvända kronologi, låta roma- liv är djupt präglade av den historia nen börja i ett samtida usa och sluta de är uppvuxna med. i krigsslutets Tyskland väcker för- Barnet spelar en framträdande roll stås tankar som inte direkt faller ut också i romanen Livslinjer från 2006, till usa:s fördel. En tid får spegla en den fjärde som översatts till svenska. annan. Historien påverkar inte bara, Det är en intrikat och raffinerad be- den är också i högsta grad närvaran- rättelse i fyra delar där fyra sexår- de i nuet. Och barnen är bedrägeriets ingar, tillika fyra generationer i rakt vittnen – och dess offer. nedstigande led, för ordet i varsin Henriette Zorn monolog. Den första monologen är förankrad i ett samtida Kalifornien, den sista i krigsslutets Tyskland. Det är en roman som använder sig av den omvända kronologin för att sakta gräva sig ner till en sällan skildrad episod från andra världskriget då Nancy Huston Livslinjer över 250 000 barn från det ockupe- Översättning: Maria Björkman rade Polen, Ukraina och de baltiska Forum

biblioteksbladet [8:2008] 35 Föreningsnytt Våra konferenser Material till föreningsnytt mailas till: Stockholm 24 november [email protected] Läget under (bibliografisk) kontroll? Everything under (bibliographic) control? De senaste åren har bibliotekskatalogerna alltmer hamnat i fo- kus. 2.0-funktioner och www-vänlighet gör att de verkar ha myck- et lite gemensamt med sina föregångare kortkatalogerna. Att skapa och upprätthålla bibliografisk kontroll är dock fortfarande den huvuduppgift de måste klara trots nya medietyper, minskan- de medel och ökande konkurrens från kommersiella tjänster. Nya förutsättningar kräver nya katalogregler, eller?! De ang- loamerikanska katalogreglerna skrivs nu om, men vad vill man uppnå med förändringarna, och hur kommer det att påverka våra svenska bibliotekskataloger? Medverkande är bl a Professor Bar- bara Tillett, Chief of Cataloging Policy and Support Office, Library of Congress som presenterar bakgrunden och huvuddragen i RDA (Resource Description and Access) och Anders Cato, Kungl. biblio- teket och ordförande i Svensk Biblioteksförenings kommitté för katalogisering samt medlem i IFLA:s Cataloguing section som Kiruna har årets bokbuss berättar hur de nya katalogreglerna påverkar oss. Flera representanter från svenska folk- och forskningsbibliotek deltar med praktiska exempel från sina kataloger, där reglerna Utmärkelsen Årets bokbuss tilldelas i år Kirunas bokbuss. De får ställs mot en alltmer bångstyrig verklighet priset ”för en flexibel och kreativ verksamhet.” I motiveringen skriver juryn vidare att ”Kirunas bibliotekssatsning innebär att alla kommun- Stockholm 28 november invånare i sitt närområde har tillgång till bra biblioteksservice. I det Kenta och könsrollerna – genusperspektiv i barnlitteraturen vidsträckta område som bussen trafikerar erbjuds besökarna även Är det viktigt med genusperspektiv i barnlitteratur? Kan man för- möjligheter att se utställningar, lyssna till föredrag och att ta del av ena ett pedagogiskt budskap och konstnärlig kvalitet? Behöver kulturarrangemang. Bokbussen är en arena för information, kunskap, vi fler barnböcker som bryter mönster? Hur kan man arbeta med litterära och musikaliska upplevelser samt även en plats för möten genus och barnlitteratur och vilken effekt kan det få på sikt? Des- och vila. Kirunas bokbuss är en bokbuss i tiden och för framtiden.” sa frågor diskuteras på konferensen som arrangeras av Svensk Svensk Biblioteksförening instiftade priset ”Årets bokbuss” 1998 i Biblioteksförenings nätverk för jämställdhet på bibliotek. samband med att bokbussverksamheten i Sverige fyllde 50 år. Vinna- ren av Årets Bokbuss får ett vandringspris som är en modell av den Stockholm 4 december första bokbussen i Sverige. Priset delas ut under hösten i Kiruna. Förtroende för förtrogna I juryn har ingått: Sara Bengtsson, Uppsala, ordförande, Peter SOM-institutet genomför regelbundet opinionsmätningar om Axelsson, Stockholm, Anneli Friberg, Mjölby, Magnus Torstensson, livsstilar, kulturvanor och värderingar. Årets SOM-undersökning Borås samt Leif Jutengren, representant för förra årets vinnare, Vär- innehåller en fördjupad undersökning av biblioteken, på uppdrag namo mobila bibliotek. av Svensk Biblioteksförening. Lars Höglund och Eva Wahlström presenterar nya fakta och analyser kring biblioteksanvändning och attityder till bibliotek. De kommer bland annat att prata om 100 höjdare för läsning i full gång det höga förtroende som befolkningen har för bibliotek och reso- nera kring hur det förhåller sig till det förändrade biblioteksan- vändandet. Lidköpings stadsbiblioteks ar- rangemang ”Använd pitolerna Fullständigt program och anmälan finns på vår hemsida. bara i yttersta nödfall”, finns nu www.biblioteksforeningen.org Välkomna! att läsa om på Library Lovers- hemsidan. Författaren Peter Gissy träffade klasser i åk 3 och Medlemsmingel pratade om deckare. Som avslut- ning spelade Esplanadteaterns Svensk Biblioteksförening bjuder in till medlemsmingel den ungdomsgrupp upp bitar ur olika 4 december. För tid, plats och anmälan se vår hemsida barndeckare vilket gav mersmak Peter Gissy träffar en av klasserna www.biblioteksforeningen.org. för läsning. Välkomna

36 biblioteksbladet [8:2008] Finanskrisen Beviljade resestipendier påverkar Svensk Biblioteksförening Vid andra ansökningstillfället i september 2008 beviljades resestipendier för totalt 125 000 kronor. Sammanlagt hade 23 ansökningar kommit in. Följande resestipendier beviljades: Läget på fi nansmarknaden påverkar nu även Svensk Biblioteksförenings ekonomi. Föreningens kapital är enligt kapitalplace- Vallentuna kultur och bibliotek för studieresa till Nederländerna. ringspolicyn placerat i framför allt aktie- och räntefonder. Det stora börsfallet föranledde Christina Carlsson, Töreboda kommunbibliotek och Helena Jannert, Mariestads stadsbiblio- därför styrelsen att agera vid sitt samman- tek, för studieresa till Rumänien. träde den 10 oktober. Styrelsen beslutade att ge arbetsutskottet Alen Doracic, Bibliotekshögskolan, Borås, för deltagande i konferensen BOBCATASS i Porto, i uppdrag att återkomma med förslag på en Potugal. reviderad budget för 2009. Några personal- nedskärningar är i dagsläget inte aktuellt Inger Marie Garcia de Presno, Musikbiblioteket, Sveriges Radio, för konferens för musik- och utan det handlar om att hitta en förenings- orkesterbibliotekarier, MOLA 27th Annual Conference i Washington, USA. ekonomi i balans utifrån det nya ekonomiska läget. Gruppen Skönlitteratur i fokus vid Folkbiblioteken i Lund, för studieresa till England. För de månader som återstår av 2008 beslutade styrelsen att frysa satsningen Gunilla Fors, Informations- och lånecentralen Malmö, Gun-Mari Isaksson Legrell, Informa- ”Biblio teksmiljonen”. Om och när satsningen tions- och lånecentralen Umeå, Britt Löfdahl, Informations- och lånecentralen/Regionbiblio- kommer att genomföras är i dagsläget tek Stockholm, för studieresa till Norge. osäkert. PAx Umeå universitetsbibliotek, Avdelningen för samlingar, för studieresa till Storbritannien.

- En hemsida för Sveriges bibliotek!

-Du har väl fått årets VINTERREA! FYNDA BLAND stora DVD-reakatalog? 300 TITLAR!

Otroligt bra !lm till oslagbart pris!

FRAKTFRITT Om inte, hör av dig så vid beställning av minst 5 !lmer!

Gäller så långt lagret räcker! skickar vi en till dig!

Film med utlånings/uthyrningsrätt Filmdata AB, Göteborgsvägen 19, 504 35 Borås Tel: 033-225270 Fax: 033-444466 Mail: bibliotek@!lmdata.se

biblioteksbladet [8:2008] 37 Mer info: www.malmo.se/kulturbib- i barnlitteratur? Kan man förena ett liotek/stadsbiblioteket/servicebeso- pedagogiskt budskap och konstnärlig kare/vuxenstuderande/forlarare. kvalitet? Behöver vi fler barnböcker som Kalendarium bryter mönster? Hur kan man arbeta 19–21 november, Stockholm med genus och barnlitteratur och vilken Maila info till kalendariet: [email protected] Kurs i digital bildhantering effekt kan det få på sikt? Dessa frågor för vidare info se http: //www.biblioteksforeningen.org Arkiv och Bild vid Riksantikvarieäm- diskuteras på konferensen som arran- betet erbjuder för tionde året i rad geras av Svensk Biblioteksförenings grundkurser för ABM-sektorn i digital nätverk för jämställdhet på bibliotek. bildhantering. Vi kallar kursverksam- Arr: Svensk Biblioteksförenings nät- 5 november, David Designs butik på 12–13 november arrangerar Göteborgs heten Pictor. Det blir fokus på digita- verk för jämställdhet på bibliotek Skeppsbron 3 universitetsbibliotek en konferens lisering, bildbearbetning, utskrift och Mer info: www.biblioteksforeningen. Designkväll (Nära centralstationen inom verksamheten som ansvarsbib- färghantering. org/konferens/ i Malmö) liotek. Bland annat presenterar Barbro Arr: Riksantikvarieämbetet Välkommen på ett inspirerande stu- Lennéer-Axelsson, Sven-Åke Lindgren Mer info: www.raa.se/pictor 1 december, Göteborg diebesök på David Design i Malmö och Per Månsson aktuell forskning. Informationskompetens i - världsledande butikskoncept inom Arr: Göteborgs universitetsbibliotek 21 november, Stockholm praktiken design i Sverige och internationellt. Mer info: www.ub.gu.se/konferen- NordLib 2.0 - Get Inspired by Web I egenskap av ansvarsbibliotek för Marcus Holmgren, butikschef i Malmö ser/2008/soc 2.0 for Libraries samhällsvetenskap kommer Göte- berättar om David Designs historia Fokus för denna nordiska konferens är borgs UB att arrangera en workshop och om nya trender inom design. Vi 12–13 november, Lund den praktiska nyttan med Webb 2.0. om bibliotekens praktiska arbete med får även en chans att ostörda botani- Wikipedia Academy Vad har de nya möjligheterna inneburit informationskompetens. Projekt och sera i butiken - och alla frågor om de- Lunds universitets bibliotek (LUB) och för lärande och forskning? Hur genom- erfarenheter från högskole- och uni- sign välkomnas! Det bjuds på lättare Wikimedia Sverige arrangerar tillsam- syrar Webb 2.0 vårt arbete ute på bib- versitetsbibliotek kommer att presen- förtäring samt kaffe. Tid: Onsdagen mans en konferens om Wikipedia lioteken idag? NordLib2.0 är ett tillfälle teras och diskuteras. den 5 november kl 18:00 till ca 19:30 den 12–13 november 2008. Förebilden att få inspiration från ledande experter Arr: Göteborgs universitetsbibliotek Anmälan: till Katarina Forsström på är Wikipedia Academy, som hållits på området och ta del av ett flertal e-post [email protected] vid universitetet i Göttingen 2006 nordiska och europeiska praktikfall. 2–4 december, London och universitetet i Mainz 2007. Pro- Arr: Stockholms universitetsbibliotek Information at the Heart of 10–16 november, Över hela Norden grammet innehåller både föredrag, Mer info: www.sub.su.se/ Business-Online Information 2008 ”Kärlek till Norden” - Nordisk workshopar och paneldebatter. Kon- omsub/visaevenemanget. Online Information 2008 har som biblioteksvecka 2008 ferensens fokus är att undersöka och aspx?eid=82&locale=EN övergripande tema ”Information at 10–16 november genomförs Nordiska granska Wikipedias roll i forskning, the Heart of Business” och kommer biblioteksveckan för 12:e året i rad. vetenskaplig kommunikation och 24 november, Stockholm, World att belysa de möjligheter och utma- Detta är Nordens och ett av världens utbildning. Konferensen vänder sig Trade Center ningar som ligger i att göra informa- största högläsningsevenemang. Förra till forskare, lärare på grundskole- och Läget under (bibliografisk) tionshanteringen till en kärnfråga året deltog vid samma tidpunkt drygt gymnasienivå, bibliotekarier och alla kontroll? både för offentliga organisationer och 2 600 institutioner i åtta länder. Pro- som är intresserade av Wikipedia. Vad ligger bakom beslutet att omfor- för affärsdrivande företag. jektet, som även kallas ”Kura skym- Konferensen är avgiftsfri, lunch och ma AACR2 till RDA (Resource descrip- Arr: Online Information ning”, genomförs årligen i november kaffe ingår. tion and access) och vilka skillnader Mer info: www.online-information. på nordiska och baltiska bibliotek och Arr: Lunds universitets bibliotek innebär det nya regelverket? Hur co.uk/conference skolor. Den stora högläsningen äger (LUB) och Wikimedia Sverige kommer de nya katalogreglerna att rum måndag 10/11 kl. 09.00 för barn Mer info: www.lub.lu.se/wikipediaa- påverka våra svenska bibliotekskata- 2 december, Stockholm resp. 19.00 för vuxna. Temat heter cademy.html loger? Och hur förhåller sig de interna- Ordens magi Kärlek till Norden och avsikten är att tionella katalogiseringsprinciper man Alla skriver, eller åtminstone alla med litteraturen belysa nordbornas 12 november, håller på att fastställa till katalogisa- som kan, även i yrken där man aldrig relationer till sina länder och Norden Informationsdag om TPB:s service törernas verklighet? gjorde det förr. Vad gör det här med som plats i världen. till studenter med läshandikapp Mer info: www.biblioteksforeningen. språket? Och med oss? Allt detta och Arr: Föreningarna Nordens Förbund Vi kommer bland annat att informera org/konferens/ mycket mer diskuteras i årets Ordens (FNF) och PR-foreningen for Nordiske om: * Hur TPB:s Högskoleservice Magi. Vi har samlat experter, språk- biblioteker arbetar * Nyheter från TPB:s Hög- 27–28 november, Stockholm forskare, praktiker och tänkare för att Mer info: http://www.bibliotek.org skoleservice * Projekt Student Direkt Business or Pleasure på ett så allsidigt sätt som möjligt - möjlighet för studenter att ladda ned Välkommen till SFIS Höstkonferens belysa det skrivna språket. 11 november, Göteborg anpassad litteratur genom sin egen 2008! Axplock ur programmet: Joakim Arr: Föreningen Svenska Läromedel m fl Nyttovärdering av bibliotek dator Jardenberg, vd på Mindpark, talar om Mer info: www.ordensmagi.se Linnéa Sjögren och Viveca Nyström Arr: TPB transparens som arbetsredskap och har tillsammans skrivit boken Nyt- Mer info: www.tpb.se/verksamhet/ hur ett litet gäng med total öppenhet 12 december, Stockholm tovärdering av bibliotek, som är en studiedagar/ som verktyg kan förändra hela medie- Processrätt för bibliotekarier handledning i utvärdering av biblio- branschen. Sofia Mirjamsdotter, I egenskap av ansvarsbibliotek inom teksverksamhet. Under dagen kom- 17 november, Malmö stadsbibliotek debattredaktör på Sundsvalls Tidning ämnet juridik arrangerar Stockholms mer Linnéa och Viveca att ge tips och Teori och praktik kring vuxnas talar om hur massmedia kan dra nyt- universitetsbibliotek den 12 december tankar kring hur man kan omvandla lärande på bibliotek. ta av sociala medier. Peter Almerud, en kurs i grundläggande processrätt. biblioteksstatistik till mätetal och ge Den 17 november arrangerar Malmö redaktör för InfoBrief och InfoTrend, Kursledare är Jack Ågren, doktorand i exempel på hur man tydliggör indirekt stadsbibliotek en slutkonferens för pratar om nyheter och trender inom straffrätt vid Stockholms universitet. och svårvärderad nytta. det CFL-finansierade projektet IDA+. informationsbranschen. Kursen vänder sig främst till bibliote- Arr: Svensk förening för informations- Temat för dagen är bibliotek och vux- Arr: Svensk förening för informations- karier som arbetar med ämnet juridik, specialister nas lärande. Praktiska exempel varvas specialister men även andra intresserade är väl- Mer info: www.sfis.nu med teoretiska inspirationsföreläs- Mer info: http://www.konferens2008. komna. Information - kontakt: annika. ningar. Konferensen är kostnadsfri och sfis.nu/ [email protected] Stockholms 12–13 november, Göteborg målgruppen är bibliotekarier, lärare universitetsbibliotek Hemlöshet och livsglädje samt annan personal som arbetar 28 november, Stockholm Arr: Stockholms universitetsbibliotek - en ämneskonferens om forskning med vuxenstuderande. Anmälan till: Kenta och könsrollerna – Mer info: www.sub.su.se inom sociologi och socialt arbete - [email protected] genusperspektiv i barnlitteraturen Välkommen till Göteborg i höst! Den Arr: Malmö stadsbibliotek Är det viktigt med genusperspektiv

38 biblioteksbladet [8:2008]

FINSK KVALITET OCH DESIGN

1948-2008

www.kiitokori.fi

Vi har 60-års jubileum genom att arbeta hårt för våra kunder och alla inom biblioteksvärlden

KIITOKORI OY Box 22, FI-47401 Kausala tel. +358 10 616 1200 fax. +358 10 616 1222 www.kiitokori.fi Posttidning Biblioteksbladet B Box 70380, 107 24 Stockholm

L yLsyasannddee uuttsisikktteerr – FÖR SAMLADE ÅSIKTER – –F ÖFÖR RS SAAMMLLAADDEE ÅSSIIKKTTEERR

Axiell Arena öppnar det virtuella biblioteket. Hit kommer besökarna dygnet runt för attAxiell träffa Arena andra öppnar med sammadet virtuella intressen. biblioteket. Hit kommer besökarna dygnet runt för Axiellatt Arena träffa öppnarandra med det samma virtuella intressen. biblioteket. Hit kommer besökarna dygnet runt för att träffaPå bibliotekets andra med nya samma webbplats intressen. utbyter man tankar och erfarenheter om böcker, musik Påoch bibliotekets film. Här gör nya man webbplats sin röst utbyterhörd och man lär tankarsig mer och om er detfarenheter man tycker om om.böcker Man, musik skriver På biblioteketsrecensioner och film. Här nya, använder gör webbplats man taggarsin röst utbyter ochhörd sätter ochman lärbetyg tankar sig påmer ochdet om maner detfarenheter harman läst, tycker sett om om. och böcker Man lyssnat ,skriver musik på. recensioner , använder taggar och sätter betyg på det man har läst, sett och lyssnat på. och film. Här gör man sin röst hörd och lär sig mer om det man tycker om. Man skriver recensioner , använder taggar och sätter betyg på det man har läst, sett och lyssnat på. Tillsammans utvecklar Om Axiell Arena Tillsammans utvecklar AxiellOm Axiell Arena Arenaär bibliotekets nya webbplats. Här är bibliotekskatalogen integrerad besökarna det virtuella Axiell Arena är bibliotekets nya webbplats. Här är bibliotekskatalogen integrerad besökarna det virtuella med Bibliotek 2.0-konceptet, vilket skapar en komplett webbplats som alltid är öppen. biblioteket till en stark med Bibliotek 2.0-konceptet, vilket skapar en komplett webbplats som alltid är öppen. OmHär Axiell möts besökar Arenana och får inspiration genom sökfunktioner med förslag på Tillsammansbiblioteket utvecklar till en stark lHärikna ndemöts t itlarbesökar och änamn ochen. fårBes öinspirationkarna kan genomdessutom sökfunktioner skapa sin eg meden vi förslagrtuella bokhyllapå mötesplats. En plats där Axiell Arena är bibliotekets nya webbplats. Här är bibliotekskatalogen integrerad besökarmötesplats.na det vir Entuella plats där medlikna ndeolika ti tlartitlar o.c hMed ämn centralaen. Besö funktionerkarna kan dfåress allautom bibliotek skapa s iettn eg rikten utbud virtuell ava bokhyllataggar, intressen lätt växer sig med Bibliotek 2.0-konceptet, vilket skapar en komplett webbplats som alltid är öppen. biblioteketintressen till lätten starkväxer sig betygmed olika och recensionertitlar. Med centrala. funktioner får alla bibliotek ett rikt utbud av taggar, större. Härbetyg möts och besökar recensionerna och. får inspiration genom sökfunktioner med förslag på mötesplats.större. En plats där liknLäsande mer ti tlarom Axielloch ä mnArenaen. påBes wwwökar.axiell.sena kan dessutom skapa sin egen virtuella bokhylla Läs mer om Axiell Arena på www.axiell.se intressen lätt växer sig med olika titlar. Med centrala funktioner får alla bibliotek ett rikt utbud av taggar, betyg och recensioner. större. Kontakta oss - så berättar vi mer. Läs mer om Axiell Arena på www.axiell.se Kontakta oss - så berättar vi mer.

Lund 046 270 04 00 GöteborgLund 031046 710270 2904 5000 Kontakta oss - så berättar vi mer. Göteborg 031www 710.axiell.se 29 50 www.axiell.se