DOCSLIB.ORG

Kyrkheddinge 8:37

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kyrkheddinge 8:37 RAPPORT 2015:18 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING 2013 Kyrkheddinge 8:37 Gård 8 och 9 i Kyrkheddinge by Skåne, Staffanstorps kommun, Kyrkheddinge socken, Kyrkheddinge 8:37 fornlämning Kyrkheddinge 6:1 Linda Billström RAPPORT 2015:18 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING 2013 Kyrkheddinge 8:37 Gård 8 och 9 i Kyrkheddinge by Skåne, Staffanstorps kommun, Kyrkheddinge socken, Kyrkheddinge 8:37 fornlämning Kyrkheddinge 6:1 SHMM dnr 5.1.1-00228-2015 Linda Billström Statens Historiska Museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel.: 010-480 00 00 Fax: 010-480 82 67 e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se © 2015 Statens Historiska Museer Rapport 2015:18 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Linda Billström och praktikant Oskar Spjuth undersöker de välbevarade bebyggelselämningarna i Kyrkheddinge. Foto: Statens Historiska Museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2015 Innehåll Inledning 5 Den arkeologiska undersökningen, bakgrund, kunskapsläge och undersökningsstrategi 8 Undersökningsplan och frågeställningar 8 Landskap och fornlämningsmiljö 9 Tidigare undersökningar 10 Kyrkheddinges kulturhistoria 12 Pågående vetenskaplig diskussion 13 Upplägg och metoder 15 Undersökningens resultat 20 Bebyggelseutvecklingen på gård 8 och 9 20 Fyndmaterialet 43 Analyser 63 Osteologisk analys 63 14C-analys 63 Utvärdering av upplägg och metoder 64 Källkritiska aspekter 64 Projektets organisation 67 Avsteg från undersökningsplanen 67 Resultatsammanfattning och måluppfyllelse 68 Bebyggelseutvecklingen 68 Måluppfyllelse 76 Referenser 81 Källor 84 Administrativa uppgifter 85 Bilagor Bilaga 1. Fas- och gruppbeskrivningar 86 Bilaga 2. Fyndlista 101 Bilaga 3. Analysresultat 108 Bilaga 4. Fyndgrupp Hus & husgeråd 109 VIKINGATID TIDIG MEDELTID HÖGMEDELTID SENMEDELTID TIDIGMODERN TID MODERN TID 700 1000 1200 1400 1600 1800 2000 V Ringsjön Landskrona Häljarp Saxån Eslöv Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge Lödde å Kävlingeån Bjärred Lund S Sandby Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp Kyrkheddinge Malmö Genarp Bara Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Sege å Vellinge Börringesjön Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen Kämpingebukten Trelleborg Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Översiktskartan, Skåne län, blad 20 Malmö. Skala 1:300 000. 4 Kyrkheddinge 8:37 Inledning Med anledning av att Staffanstorps kommun planerat att uppföra en ny förskola inom fastigheten Kyrkheddinge 8:37, Kyrkheddinge bytomt, RAÄ 6:1, beslutade länsstyrelsen om att en arkeologisk slutundersökning skulle genomföras (Dnr 431-605-2013). Länsstyrelsen i Skåne län uppdrog åt Riksantikvarieämbetet, UV Syd, att genomföra en arkeologisk slutundersökning inom ovan nämnda fastig- het. I den undersökningsplan som upprättades fastlades målsättningen att dokumentera och analysera bebyggelseutvecklingen med hänseende på kronologi och struktur (RAÄ dnr 3.1.1–0905-2013). Kyrkheddinge ligger ca 1 km från Staffanstorp och ca 4 km från Dalby. Detaljplaneområdet ligger i den nordvästra delen av Kyrkheddinge bytomt, strax norr om Gamla Dalbyvägen, omgivet av villabebyggelse på alla håll utom i öster. Två historiskt kända gårdslägen, nr 8 och nr 9, berördes av den planerade exploateringen. Undersökningsområdet mätte ca 32×38 m och den totala ytan uppgick till ca 1055 m2 (fig. 1–3) Undersökningen gjordes under några veckor i maj år 2013. Den över- gripande frågeställningen var bebyggelseutvecklingen och hur denna för- höll sig till bebyggelseutvecklingen inom tidigare undersökta områden av den historiska bytomten. De lämningar som påträffades bestod till största delen av bebyggelselämningar i form av kulturlager, dessutom påträffades diken och nedgrävningar av olika slag. Undersökningsområdet delades in i en intensiv och en extensiv yta, där den intensiva ytan skulle undersökas kontextuellt och den extensiva med den mer traditionella metoden att dokumentera nedgrävningars sektioner. Stratigrafin inom den intensiva delen var bitvis mycket komplex. De arkeologiska resultaten kunde efter en stratigrafisk analys presen- teras genom 13 byggnadsfaser, vilka omfattade såväl förhistoriska som historiska lämningar. I den äldsta fasen påträffades en mindre stolpburen ekonomibyggnad i undersökningsområdets östra del, som sannolikt tillhört en gårdsenhet i närheten. Det var dessvärre inte möjligt att närmre datera lämningen, då den typologiskt kunde härstamma från såväl äldre som yngre järnålder. En vikingatida datering är emellertid mest trolig med tanke på byggnadens läge på det som skulle bli ett medeltida gårdsläge. Under tidig medeltid fanns en bebyggelse som representerade en gårdsenhet med stolp- byggda hus, gränsdiken och gropar av olika slag. Under första halvan av 1200-talet skedde ett arvsskifte som resulterade i två separata gårdsenheter med stolpbyggda hus, gropar och en gårdsnära odling. Gårdarnas tomter markerades gentemot det gemensamma utrym- met på bygatan genom ett långlivat nord-sydligt gränsdike. Under mitten av 1300-talet drabbades de boende av digerdöden och efterföljande ödeläggelse med en omläggning av markanvändningen som följd. Under några decennier efter 1350 fanns ingen bebyggelse på platsen. Istället brukades jorden som åker eller låg för fäfot. Senmedeltiden innebar en nyetablering på tomten. Det fanns dock en stor skillnad från föregående bebyggelsefaser, endast en gårdsenhet kunde beläggas från senmedeltid fram till modern tid. Detta kan Kyrkheddinge 8:37 5 0 40 80 120 m Figur 2. Utsnitt ur enskifteskartan (1806) över dubbelgården 8/9 i nordvästra delen av Kyrkheddinge by. Direkt till vänster om undersökningsområdet syns dubbelgårdens tre längor. 6 Kyrkheddinge 8:37 Bjällerup 10:1 Bjällerup 11:1–2 Bjällerup 6:1 Bjällerup 12:1 Bjällerup 13:1 Bäckalid Kyrkheddinge 28:1 Emmylund Kyrkheddinge 8:1 Kyrkheddinge 30:1 Höje å Kyrkheddinge 7:1 Åkersfält Kyrkheddinge 36 Kyrkheddinge 4:1 Kyrkheddinge Östergård Kyrkheddinge 18:1–2 Kyrkheddinge 6:1 Kyrkheddinge 32:1 Kyrkheddinge 19:1 Kyrkheddinge 34:1 Kyrkheddinge 33:1 Kyrkheddinge 17:1 Figur 3. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, samt kända fornlämningar i området. Skala 1:10 000. Flintevång Kyrkheddinge 16:1 Kyrkheddinge 8:37 7 Hällbo emellertid vara ett resultat av de kraftiga avröjningar och markarbeten som utförts på fastigheten under senare tid, men som inte gått tillräckligt djupt för att påverka lämningarna från tidig- och högmedeltid. Under senmedel- tiden uppfördes boningshuset som en öst-västlig länga, först stolpburen och sedan syllburen, på den plats där det skulle ligga kvar fram till att det sista huset revs år 2013. Ett relativt omfattande fyndmaterial togs tillvara vilket speglade vardagliga aktiviteter på gården. Den arkeologiska undersökningen, bakgrund, kunskapsläge och undersökningsstrategi Undersökningsplan och frågeställningar Undersökningens målsättning var att dokumentera och analysera bebyggel- seutvecklingen inom den aktuella fastigheten med hänseende på kronologi och struktur samt att ställa detta mot vad som är tidigare arkeologiskt känt om byn. Målsättningen var även att skapa meningsfull kunskapsuppbyggnad, med relevans för myndigheter, forskning och allmänhet. Enligt Länsstyrelsens förfrågningsunderlag utgjorde frågan kring bebyg- gelseutvecklingen det övergripande problemområdet som skulle belysas genom den arkeologiska slutundersökningen. Tidigare undersökningar i Kyrkheddinge har visat att det funnits en storgård i södra delen av byn samt att den undersökta gård 1 gick att följa ända ned i 900-tal. De förundersökningar som genomförts inom aktuell fastighet har däremot inte kunnat påvisa bebyggelse äldre än 1200-tal. Detta föranledde en hypotes om att den nordvästra delen av byn inte hade samma ursprung som den sydöstra, utan kan ha etablerats senare då storgården spe- lat ut sin roll. Ett troligt etableringsskede är under det expansiva 1200-talet. Tillsammans med det övergripande problemområdet bebyggelseutvecklingen, den inriktning som angivits av Länsstyrelsen och den pågående vetenskap- liga diskussionen, kunde ett antal frågeställningar ställas upp: • Vad betyder det att denna senare bebyggelseetablering tillkom? Vad har hänt i byn? Vilka aktörer kan tänkas ligga bakom nybyggnationen? Har produktiviteten ökat, har man satt in fler brukare och i samband med detta reglerat och minskat tom- terna för att få in fler gårdar? När sker utvidgningen av byn, finns det ett samband med det expansiva 1200-talet? • Hur ser bebyggelseutvecklingen ut på platsen för gård 8 och 9? Bestod enheten av en gård från början som delades upp på två för att sedan slås ihop till en dubbelgård igen eller fanns två enheter från början som blev en dubbelgård? Är det möjligt att urskilja när dessa gårdar slogs ihop till en dubbelgård? Hur förhåller sig bebyggelseutvecklingen för gårdarna 8 och 9 till den utveckling som kunde belysas gällande gård 1 vid slutun- dersökningen år 1995? Sker strukturförändring och reglering enligt samma mönster? 8 Kyrkheddinge 8:37 • Går det att spåra ödeperioder eller bebyggelsekontinuitet i materialet? Ambitionsnivån skulle enligt förfrågningsunderlaget från Länsstyrelsen vara hög. Landskap och fornlämningsmiljö Naturgeografiska förutsättningar Kyrkheddinge bytomt, fornlämning nummer 6:1 i Kyrkheddinge socken, ligger i en fullåkersbygd. Höje å rinner igenom bebyggelsens östra delar och har under modern tid varit föremål för flera uträtningar och damman-
Load more

Recommended publications
  • Dress Brooches and Identity
    Dress brooches and identities A COMPARATIVE STUDY OF COLLECTIVE IDENTITES AND DRESS BROOCHES IN EARLY MEDIEVAL URBAN AND RURAL SITES IN SOUTH WEST SCANIA Lund university, department of archaeology and ancient history Master’s thesis in historical archaeology spring 2019 (ARKM22) Supervisor: Mats Roslund Examiner: Jes Wienberg Anna Isberg Abstract This thesis concerns early medieval dress brooches from urban and rural sites in South West Scania. The purpose is to investigate similarities and differences between urban and rural sites as well as between the rural places in particular. The main research questions concern the reasons for the similarities and differences, what connections and contact areas are observable according to the dress brooches and how this material can contribute to the discussion about urban and rural identities. The material has not been studied to a large extent before, especially not in any compiling project and is therefore an important piece in understanding the early medieval material culture and the inhabitants in towns and villages in South West Scania. This study is based on the notion that dress brooches were a medium from which people could express their identity. The dress brooches are examined both in terms of types as well as specific objects. Three observations are noticeable in the material in particular; a greater number of objects and types have been retrieved in Lund and more objects with Continental connotations as well as a divergent material among the rural sites. These observations are probably connected to the number of people that were present and visited each site, especially the number of foreign persons.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • WETLANDS in AGRICULTURAL AREAS Complementary Measures to Reduce Nutrient Transport to Inland and Coastal Waters
    WETLANDS IN AGRICULTURAL AREAS Complementary measures to reduce nutrient transport to inland and coastal waters By: Ekologgruppen July 2000 Life fund beneficiary: Lunds kommun Tekniska förvaltningen Sweden Start date: 960701 Project No: LIFE96ENV/S/346 Reporting period: NV/S/346 960701-991031 FINAL REPORT Front page: Wetland in the watershed of Kävlinge river (1999). Photographs: All photographs have been taken by Ekologgruppen, except figure No 10 and 11(right) which were taken by Olle Nordell Ekologgruppen i Landskrona AB Contributory authors: Tette Alström, Karl Holmström, Johan Krook, David Reuterskiöld, Cecilia Torle, Lena Tranvik and Bengt Wedding E-mail: [email protected] Investigations: Studies of biological diversity, David Reuterskiöld (vegetation), Johan Krook and Cecilia Torle (macroinvertebrates), Martin Granbom (birds) Analysis of water chemistry: Bengt Wedding in co-operation with the laboratory at Lunds sewage plant Thanks to Lars Jacobsson for constructive comments on the manuscript and to Emilie Björling for valuable linguistics comments. Life-coordinator: Lars Jacobsson Lunds kommun, Tekniska förvaltningen, Park- och naturkontoret Byggmästaregatan 4, S-222 37 Lund, Sweden Tel +46-46-35 50 00, Fax +46-46-35 67 10 E-mail: [email protected] Wetlands in agricultural areas Final report TABLE OF CONTENTS SUMMARY..............................................................................................................................1 1. INTRODUCTION .................................................................................................................3
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Bilaga B Samrådsyttranden Godkänd I KS 20210324
    Bilaga B Inkomna yttranden/synpunkter, Fördjupad översiktsplan Flackarp-Höjebromölla Godkänd i KS 20210324 Redogörelse av under samrådstiden, 2019-06-17 – 2019-10-04, inkomna yttranden och synpunkter. Samtliga yttranden återges i sin helhet. Privatpersoner har anonymiserats genom att endast förnamn anges. Statliga och regionala myndigheter ........................................................... 2 Kommuner.................................................................................................. 19 Kommunala nämnder................................................................................. 24 Politiska partier.......................................................................................... 26 Bolag o Stiftelser........................................................................................ 32 Föreningar o intresseorganisationer........................................................... 71 Privatpersoner............................................................................................ 93 Samrådsredogörelse, Bilaga B - Inkomna synpunkter/kommentarer, Fördjupad översiktsplan Flackarp-Höjebromölla Statliga och regionala myndigheter Länsstyrelsen Redogörelse för ärendet Staffanstorps kommun har remitterat förslag till Fördjupad översiktsplan för Flackarp-Höjebromölla, här hänvisad till som FÖP, tillsammans med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Parallellt med detta samråd håller kommunen även samråd om kommunövergripande översiktsplan, Framtidens kommun - Livsoas 2039, här hänvisad till
    [Show full text]
  • Closer Than Close-By
    CLOSER THAN CLOSE-BY www.framtidenskommun.se CLOSER THAN CLOSE-BY The ”close” concept has become a fashionable word for residential areas wishing to describe how conveniently they are situated. But in actual fact, in many of these places, “close” means quite some way away. Staffanstorp is located exactly where it should be. Everyone in the Öresund region can get here very quickly. Copenhagen is 30 minutes away. Malmö is 15 minutes away… Lund is a 15 minute bike ride – or ten minutes on the bus. We’re not saying we are located “close-by” We’re saying we are a lot closer than that. Production: Staffanstorps kommun Projectmanaging: Ivar Sjögren, incl text and photo Design: Johan Bergstrand Print: Bildcenter i Lund ab Other photos: Lisbeth Svensson, Lars Andersson, Perry Nordeng, Ola Winqvist, Anita Wallin, Bengt Bengtsson, Ulrika Vendelbo. Translation: Nigel Ford, MT International, CLOSER THAN CLOSE-BY COMMITMENT Staffanstorp has been working for the future for thousands of years. Our ancestors have laid a lasting foundation and active inhabitants of the community are still getting on with the job. All the doors in the municipality are open so that everyone wishing to participate can. This is how people do it in Staffanstorp. Commitment is one of the factors that make Staffanstorp an oasis in life for those wishing to live in the Öresund region. SECURITY COURAGE Staffanstorp is an agreeable place where every- Several years ago we rebuilt central Staffanstorp one knows each other. entirely. You might well have seen the results. And looks after each other. Now we’ve drawn up the guidelines all the way Newcomers are always made welcome by those to 2038.
    [Show full text]
  • Kungsbetet : En Medeltida Fägata Av Stora Mått
    Omslag 2019/4_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-12-04 16:24 Sida 1 Innehåll F 201 Högberg, A. & Persson, C. Small pieces of recensioner O R flint. Mesolithic contact patterns on the 263 Illum Hansen, S. Jættestuebyggerne: N Småland highlands in south Sweden. Arkitektur i Danmarks stenalder. An- V Ä 220 Lindström, T. Ett huvudlöst förslag mälan av L. Larsson. N N – angående den tredje individen i grav 7 265 Naumann, H-P. Metrische Runeninschrif- E från Ire. —Summary. ten in Skandinavien. Einführung, Edi- N 2 229 Ericsson, A. Kungsbetet – en medeltida tion, Kommentare. Anmälan av S. Oehrl. 0 1 9 fägata av stora mått. —Summary. 266 Gräslund, A-S. et al. (red.). Fynden från / 4 »Svarta jorden» på Björkö från Hjalmar FORN debatt Stolpes undersökningar. Anmälan av S. 242 Blehr, O. Sumtangen, a medieval commu- M. Sindbæk. nal reindeer (Rangifer tarandus) drive 268 Trotzig, G. Arkeologins fotografier. Några locality on the mountain plateau milstolpar. Anmälan av J. Wienberg. Hardangervidda in Norway, once more. 270 Rundkvist, M. At home at the Castle. 247 Nyborg, E. Svar till Jan Eskildsen. Lifestyles at the Medieval Strongholds of 249 Lovén, C. Beowulf och Gotland – replik Östergötland, AD 1200–1530. Anmälan VÄNNEN till Bo Gräslund. av M. Hansson. 272 Eriksen, P. & Rindel, P.O. Lange linjer i korta meddelande landskapet. Hulbælter fra jernalderen. JOURNAL OF 253 Fjellström, M. et al. Nya 14C-dateringar av Anmälan av J. Wikborg. glaciärfynd vid Ålmallojekna i Jokk- mokks kommun, Lappland. register 258 Apel, J. et al. Erret Callahan (1937–2019) 275 Innehåll, Årgång 114, 2019 SWEDISH ANTIQUARIAN and his impact on Swedish archaeology.
    [Show full text]
  • Óluva Ellingsgaard Evaluation of Wireline Well Logs from the Borehole
    Evaluation of wireline well logs from the borehole Kyrkheddinge-4 by comparsion to measured coredata Óluva Ellingsgaard Examensarbeten i Geologi vid Lunds universitet - Berggrundsgeologi, nr. 212 Geologiska institutionen Centrum för GeoBiosfärsvetenskap Lunds universitet 2007 Evaluation of wireline well logs from the borehole Kyrkheddinge-4 by comparison to measured core data Bachelor Thesis Óluva Ellingsgaard Department of Geology Lund University 2007 Table of Contents 1. Introduction and project outline ...................................................................................................................... 5 2. Main geology of southwest Skåne..................................................................................................................... 6 2.1 Geological structures of the Kyrkheddinge area 6 2.2 Sedimentary sequence of Well Kyrkheddinge-4 6 3. Material and Methods....................................................................................................................................... 6 3.1 Chemical Analysis 7 3.2 Description and usability of the logs used 7 3.2.1 Caliper log 7 3.2.2 Resistivity log 7 3.2.3 Spontaneous Potential log 7 3.2.4 Gamma Ray log 7 3.2.5 Density log 8 3.2.6 Neutron log 9 3.2.7 Sonic log 9 4. Formation analysis ............................................................................................................................................ 9 4.1 Porosity values derived from the Density, Neutron and Sonic logs 9 4.2 Corrections 11 5. Results and interpretation
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Uppakra, a Central Place in Skane During the Iron Age
    Uppakra, a Central Place in Skane during the Iron Age BY BERTA STJERNQUIST Stjernquist, Berta. 1995. Uppdkra, a Central Place in Skane during the Iron Age. Lund Archaeological Reports l, 1995, pp. 89-120. The purpose of this paper is ro give an account of the archaeological investigations of the settlement site at Uppakra and to present problems and hypotheses for future research. The site is situated about 5 km south of Lund. It was discovered and small parts excavated in 1934. This excavation and some later investigations have revealed a very large Iron Age settlement with occupation layers with a thickness up to 3 m. Prehistoric settlements and cemeteries, several gold finds and an offering bog at Gullikra are documented in the area around Uppakra, A problem for future research is the relation between Uppakra, discussed as a central place, and the Iron Age settlements on the Uppakra plain between the Hojean and the Segean rivers on one hand and the settlement in other parts of south-west Skane on the other. Another problem is the relation between Uppdkra (mentioned in 1085) and the city of Lund and also the political connections with the Danish Kingdom. A project concerning the structure and change of the Iron Age settlements in southern Sweden has started at the Institute. The large settlement at Uppdkra is central in that connection. Berta Stjernquist, Institute ofA rchaeology, University of Lund, Sandgatan 1, S-223 50 Lund. Introduction A large number of excavations of Iron Age settlement sites and cemeteries over all Skane is the background to the recent studies of the political landscape and the hypotheses of re• gions (cf.
    [Show full text]
  • GERHARD BARMEN on the COMBINATION of ISOTOPE HYDROGEOLOGY with REGIONAL FLOW and TRANSPORT MODELLING an Application to the Groundwater System of Southwestern Sweden
    GERHARD BARMEN ON THE COMBINATION OF ISOTOPE HYDROGEOLOGY WITH REGIONAL FLOW AND TRANSPORT MODELLING An Application to the Groundwater System of Southwestern Sweden Department of Engineering Geology Lund Institute of Technology Lund University DEPARTMENT OF ENGINEERING GEOLOGY LUND INSTITUTE OF TECHNOLOGY LUND UNIVERSITY ON THE COMBINATION OF ISOTOPE HYDROGEOLOGY WITH REGIONAL FLOW AND TRANSPORT MODELLING AN APPLICATION TO THE GROUNDWATER SYSTEM OF SOUTHWESTERN SWEDEN GERHARD ALEXANDER BARMEN THESIS 1992 THIS SERIES IS PUBLISHED BY Department of Engineering Geology Lund Institute of Technology P.O. Box 118 S-221 00 Lund The LUTVDG/TVTG series comprises 1000-series • Dissertations 3000-series - Research reports 5000-series - GrarV, t ton theses 7000-series - C •• n s and symposia reports • Tv /. eports 811992 Gerhard Barmen Printed in Swed * .it Reprocentralen, v und University, Lund ISRNLUTVDG 'VTG--1006--SE ISBN 91-628-058/ « Due of issue April 23, 1992 CODEN: iSR-ft LUTVDG/TVTG- -10 0 6 -,-&£ Authors) Sponsoring oipnintion Gerhard Barmen Title and subtitle ON THE COMBINATION OF ISOTOPE HYDROGEOLOGY WITH REGIONAL FLOW AND TRANSPORT MODELLING An application to the groundwater system of southwestern Sweden Abstnct Many different methods and tools can be used when trying to improve the information basis on which decisions are made for maintaining a quantitatively and qualitatively safe, long-term use of groundwater resources. In this thesis, classical hydrogeological examinations, hydrochemical investigations, environmental isotope studies, computerized groundwater flow modelling and radioisotope transport modelling have been applied to the large system of reservoirs in the sedimentary deposits of southwestern Scania, Sweden. The results obtained are first presented separately and subsequently the measured and calculated radioisotope contents are compared.
    [Show full text]