Preliminär NY GÖTAÄLVBRO MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL JÄRNVÄGSPLAN

Preliminär version - Samrådsunderlag oktober 2012 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

MILJÖKONSEKVENSͳ Om den preliminära MKB:n BESKRIVNING, NY GÖTAÄLVBRO Den preliminära MKB:n har tagits fram i arbetet med ny bro över Göta älv, som en del av samrådsunderlaget för järn- vägsplan och tillstånd till vattenverk- samhet. Som namnet anger är innehållet preliminärt och meningen är att berörda Trafikkontorets arbetsgrupp: samrådsparter ska få en bild av hur Gö- Patrik Fridh, projektledare teborgs Stad ser på projektets miljökon- sekvenser. Roul Jonsteg, bitr projektledare Peter Fjällhed, projektchef Syft et med samrådet redovisas tydligt i aktuell lagstift ning, ning, det det ska ska avse avse försla- försla- Konsultgrupp, MKB-handläggare: get och miljökonsekvensbeskrivningen. Därför är det viktigt att MKB:n är lagom Kurt Lundberg, MKB-samordning, redaktör långt bearbetad och vi hoppas med den- Åsa Erkman, stadsbildspåverkan na ”Preliminära MKB” ha åstadkommit ett bra samrådsunderlag. Maria Olovsson, kulturmiljö Ola Sjöstedt, naturmiljö MKB-handläggarna Niklas Egriell, vattenfrågor Erland Kjellson, trafi kbuller Herman Heijmans, luft miljö Ulf Johansson, markföroreningar

Foto:

Mattias Dellmo Emmali Jansson samt fl era av ovanstående handläggare

Rapportdesign/-layout: Lars Haakon Simonsen, Norconsult AB Preliminär

2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING 4 4 MILJÖPÅVERKAN 62 4.1 Efter genomförande 1 INLEDNING 6 4.2 Under byggnadstiden 1.1 Bakgrund och syfte 4.3 Miljökonsekvenser 1.2 Planeringsprocessen 4.4 Uppnådd miljökvalitet 1.3 Miljökonsekvensbeskrivning 1.4 Samråd under processen 5 SAMLAD BEDÖMNING 82 5.1 Miljö 2 GÖTAÄLVBRON 13 5.2 Hälsa och säkerhet 2.1 Nuvarande förhållanden 5.3 Hushållning med naturresurser 2.2 Framtida förhållanden 6 FORTSATT MILJÖARBETE 86 3 MILJÖMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 27 6.1 Miljöåtgärder 3.1 Övergripande intressen 6.2 Kontroll under byggnadstiden 3.2 Stadsbild 6.3 Uppföljning 3.3 Kulturmiljö 3.4 Buller och vibrationer 7 UNDERLAG OCH METODER 88 3.5 Föroreningar i mark och sediment 7,1 Källor 3.6 Vattenmiljö 7.2 Metoder 3.7 Elektromagnetiska fält 7.3 Särskilda utredningar 3.8 Övriga miljöintressen

Läsanvisning

För en översiktlig beskrivning av planförsla- Kapitel 4 utgör tillsammans med kapitel 3 den gets miljökonsekvenser hänvisas till samman- mest omfattande delen av miljökonsekvens- fattningen som inleder rapporten. beskrivningen. Här beskrivs och värderas den miljöpåverkan som projektet medför både un- Kapitel 1 ger den övergripande bakgrunden der byggnadstiden och eft er färdigställande. till projektet, juridiska villkor och hur arbetet Översiktligt beskrivs också hur väl samhällets genomförs. Preliminärkrav och mål uppfylls av planförslaget. Kapitel 2, Götaälvbron, beskriver dels nuva- Kapitel 5 ger en samlad bedöming av försla- rande situation i området vad gäller anlägg- gets påverken på miljö, hälsa och naturresur- ningar, bebyggelse och trafi k, dels framtida ser. förhållanden med planförslaget som sådant, andra planer i närområdet och tidigare alter- Principerna för det fortsatta miljöarbetet med nativstudier. skyddsåtgärder, kontroll under byggtiden och uppföljningsåtgärder beskrivs i kapitel 6 och I kapitel 3 redovisas de miljömässiga förut- kapitel 7 innehåller en redogörelse för källor, sättningarna, baserat på de bedömningar som metoder och särskilda underlagsutredningar gjorts i tidigare skeden av vad som är av bety- som tagits fram under arbetet. delse för en ny Götaälvbro.

3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

SAMMANFATTNING

Bakgrund och planförslag Miljöförutsättningar Miljökonsekvenser Möjliga miljöskyddsåtgärder

Preliminär

4 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Preliminär

5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

1 INLEDNING

Kapitel 1, inledning, beskriver bakgrunden till MKB:n och de planer och projekt som beskrivs i MKB:n. Här redovisas planerings- processen och olika prövningar som ska ske med MKB:n som underlag. Här beskrivs också sambandet mellan de olika prövning- arna, samt att tillstånd till vattenverksamhet kommer att sökas med stöd av detaljplan/ järnvägsplan. En motiverad avgränsning av vad som tas upp i MKB:n presenteras. Ge- nomförda samråd redovisas översiktligt.

1.1 Bakgrund och syfte Målsättning I det detaljplaneprogram för ny Götaälvbro Ny bro över Göta älv och Bangårdsförbindelse som Stadsbygg- Denna miljökonsekvensbeskrivning nadskontoret i Göteborg presenterade 2009 (MKB) har tagits fram som en del av plane- klargjordes målsättningen med arbetet: ringsprocessen med att dels åstadkomma en ersättning för nuvarande Götaälvbron, ”Centrala Göteborg ska utvecklas på båda med fokus på spårvägens behov. Behovet sidor om Göta älv och goda förbindelser för av att av tekniska skäl ersätta nuvarande alla ska knyta samman de olika delarna.” bro är uppenbart, men förbindelsen mel- Den övergripande målsättningen har också lan Hisingen och centrala Göteborg måste brutits ner till sju specifi ka projektmål: också sättas in i ett större perspektiv och utformas så att den bidrar till utvecklingen • Förbindelserna ska minska barriäreff ek- av berörda stadsdelar. Denna MKB be- terna över älven samt mellan stadsdelarna handlar dock i första hand förslaget till ny på den södra respektive norra älvstranden bro för spårvägen. Den angränsande be- (Centrala Älvstaden). byggelse som möjliggörs när nuvarande bro rivs studeras inom det detaljplanearbete • Förbindelserna ska främja ett eff ektivt som pågår parallellt med järnvägsplanen. . markutnyttjande. Så långt möjligt har också hänsynPreliminär tagits till att närliggande stadsdelar på båda sidor av • Förbindelserna ska främja ett ökat gående Göta älv kommer att vara viktiga resurser och cyklande tvärs älven och i områdena för den omvandling och förtätning av cen- på ömse sidor därom. tral Göteborg som är en viktig del i utveck- lingen av regionen. • Förbindelserna ska kapacitetsmässigt klara den i K 2020 skisserade framtida kollektiv- trafi ken. • Förbindelserna ska kapacitetsmässigt klara

6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

dagens biltrafi k med bibehållen framkom- Bygglagen, arbeten i vatten, somt ex bro- lighet. stöd, kräver tillstånd enligt Miljöbalken och spårvägens anläggningar regleras av • Förbindelserna ska möjliggöra en framtida Lag om byggande av järnväg. De närmast omfördelning/omprioritering mellan tra- förestående stegen i planeringsprocessen fi kslagen. är således att upprätta en detaljplan, enligt plan- och bygglagen och en färnvägsplan, • Älvförbindelsen ska medge en rationell enligt lag om byggande av järnväg. sjöfart på älven. Med stöd av upprättade planer ansöks Övergripande tidplan sedan om tillstånd till vattenverksamhet, Nuvarande Götaälvbro har bedömts ha en enligt miljöbalken återstående teknisk/ekonomisk livslängd Vid dessa prövningar krävs en redovisning på cirka 10 år vilket innebär att den bör av miljökonsekvenserna. Det är lämpligt vara ersatt innan år 2020. Med en bedömd att samordna arbetet med detaljplan och byggtid på cirka tre till fyra år innebär järnvägsplan, eft ersom de bägge behandlar detta att planering, prövning och beslut om hur marken ska användas. Tillstånd till ny Götaälvbro kommer att behöva genom- vattenverksamhet behandlas med fördel föras innan planerna för omgivande stads- när väl förutsättningarna för den framtida delar har hunnit konkretiseras. En mer markanvändningen har klarlagts, dvs när detaljerad tidplan redovisas i fi g 1.2:1. detaljplanen har antagits och järnvägspla- nen är fastställd. Den prövningen avser 1.2 Planeringsprocessen dessutom endast de delar av projektet som är vattenverksamhet i miljöbalkens me- Översikt ning.

Förslaget till utbyggnad av nya Götaälv- Även om arbetet med detaljplan och järn- bron innehåller olika komponenter, som vägsplan bedrivs samtidigt är denna MKB planeras, prövas och godkänns enligt olika framtagen som en del av arbetet med järn- lagar och bestämmelse. Markanvänd- vägsplanen. ningen i en tätort regleras av Plan- och

Järnvägsplanen Järnvägsplanen ůćŵŶĂƐƟůůdƌĂĮŬǀĞƌŬĞƚ Beslut om fastställelse ställs ut med begäran om av järnvägsplan November 2012 fastställelse Gemensamt samråd för järnvägsplan och ǀĂƩĞŶǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚ ŶƐƂŬĂŶŽŵƟůůƐƚĊŶĚ ƟůůǀĂƩĞŶǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚPreliminärDŝůũƂĚŽŵŝŵĂƌŬͲŽĐŚ ůćŵŶĂƐƟůůŵĂƌŬͲŽĐŚ ŵŝůũƂĚŽŵƐƚŽůĞŶ ŵŝůũƂĚŽŵƐƚŽůĞŶ

^ĂŵƟĚŝŐƚŵĞĚĂƩũćƌŶǀćŐƐƉůĂŶŽĐŚ ƚĂƐĨƌĂŵĂǀƐƚĂĚƐďLJŐŐŶĂĚƐŬŽŶƚŽƌĞƚ͘ ƵƉƉŚĂŶĚůŝŶŐĂǀĞŶƚƌĞƉƌĞŶƂƌŽĐŚ ƟůůƐƚĊŶĚƟůůǀĂƩĞŶǀĞƌŬƐĂŵŚĞƚ ƌŽŶƐƐůƵƚůŝŐĂƵƞŽƌŵŶŝŶŐŬŽŵŵĞƌĂƩ ƵƚďLJŐŐŶĂĚĂǀŶLJďƌŽ͘WƌĞůŝŵŝŶćƌƚŬĂŶ ďĞŚĂŶĚůĂƐƉĊŐĊƌŇĞƌĂĂŶĚƌĂĂƌďĞƚĞŶ͘ ďĞƐƚćŵĂƐĞŌĞƌĞŶĚĞƐŝŐŶƚćǀůŝŶŐ͘Ʃ byggnadsarbetena påbörjas under En detaljplan för bron över Göta älv ƐƚŽƌƚĂŶƚĂůƌŝƚŶŝŶŐĂƌŽĐŚĂŶĚƌĂ ϮϬϭϱ͕ƐĊĂƩŶƵǀĂƌĂŶĚĞďƌŽŬĂŶ ŽĐŚĚĞƐƐŶćƌŵĂƐƚĞŽŵŐŝǀŶŝŶŐĂƌƐŬĂ ƚĞŬŶŝƐŬĂŚĂŶĚůŝŶŐĂƌƐŬĂƚĂƐĨƌĂŵŝŶĨƂƌ ĞƌƐćƩĂƐƐĞŶĂƐƚĊƌϮϬϮϬ͘

1.2:1 – Fortsatt arbete för Ny Götaälvbro

7 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Tidigare utredningar, planer specialiserad ”Vatten-MKB” att tas fram, och beslut baserad på MKB:n till järnvägsplanen. Planeringsprocessen påbörjades med att Detaljplanearbete för delar av det område Stadsbyggnadskontoret tog fram ett pro- som berörs av järnvägsplanen pågår. Det gram för kommande detaljplaner. Trafi k- omfattar i princip de delar av älvförbin- kontoret tog på motsvarande sätt fram en delsen som inte är förenlig med gällande förstudie för spårtrafi k för en ny älvför- detaljplan, se vidare i kap 3.1. bindelse. Planprogramet behandlade även ny förbindelse över bangårdsområdet, ef- Som underlag till järnvägsplan och an- tersom man bedömt att sambandet mellan sökan om tillstånd till vattenverksamhet dessa projekt är viktigt att betona. för ny Götaälvbro görs systemhandlingar som i stora drag bestämmer den tekniska Arbetet presenterades under 2009 och utformningen av föreslagna anläggningar. ledde fram till att Göteborgs Stads kom- För ny Götaälvbro kommer en designtäv- munfullmäktige 2010-05-06 beslutade att ling att anordnas, preliminärt samtidigt ge byggnadsnämnden i uppdrag att utar- med samrådsperioden för planerna. Unge- beta en detaljplan för en ny älvförbindelse färliga tider och samband för de pågående med läge i Stadstjänaregatans förlängning. planeringsprocesserna redovisas i fi g 1.2:1. Förbindelsen ska utformas som en öpp- ningsbar mellanbro med lägsta möjliga höjd, vilket innebär 10 till 13 meter fri höjd 1.3 Miljökonsekvens- över medelvattenstånd. beskrivning Trafi knämnden beslutade i juni 2012 att Innehåll nuvarande förslag till en 13 meter hög bro ska ligga till grund för samråd i de fortsatta Denna miljökonsekvensbeskrivning har ta- prövningsprocesserna. gits fram av Norconsult AB, parallellt med framtagandet av detaljplan och inledande Göteborgs Stad har gjort en preliminär tekniska handlingar för bro och spårväg, behovsbedömning och kommit fram till att s k systemhandlingar. Göteborgs Stads det krävs en miljökonsekvensbeskrivning Trafi kkontor har haft det övergripande till detaljplanen, då den bedöms kunna ansvaret för samordning av arbetet utom medföra betydande miljöpåverkan. detaljplanen som handlagts av Stadsbygg- nadskontoret. Arbetet med systemhand- Vidare har länsstyrelsen med förstudien lingarna görs av COWI AB. som underlag 2010-08-19 beslutat att spår- vägsprojektet kan antas medföra betydande Krav på att planerna ska innehålla en mil- miljöpåverkan Preliminärjökonsekvensbeskrivning fi nns i lagen om byggande av järnväg för järnvägsplaner Pågående och angränsande som kan antas medföra en betydande mil- arbeten jöpåverkan. I miljöbalken 6 kap ställs också krav på innehållet i MKB:n i 6 kap 7 § för MKB-arbetet är som nämnts en del av järnvägsplanen, Viktiga att uppmärksam- pågående arbete med järnvägsplan. Även ma är kraven på att MKB:n ska innehålla: arbetet med att ta fram underlag för ansö- kan om tillstånd till vattenverksamhet har • En icke teknisk sammanfattning. påbörjats. Till ansökan kommer en mer

8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

• En beskrivning av verksamheten eller pla- yttrande över förstudie och planprogram nens innehåll. framgår att en avgörande fråga är att Göte- borgs Stad kan visa att förslaget inte påtag- • De uppgift er som behövs för att bedöma ligt skadar riksintresset för sjöfart. verksamhetens huvudsakliga inverkan på miljö, människors hälsa och hushållningen Göteborgs Stads miljöförvaltning ser även med naturresurser eller en beskrivning av frågan om luft kvalitet inom detaljplane- den betydande miljöpåverkan som planen området som viktig att uppmärksamma, kan antas medföra. särskilt där det är aktuellt med bostadsbe- byggelse. • En beskrivning av de åtgärder som plane- ras mot negativ miljöpåverkan. Geografisk avgränsning • En redovisning av alternativa lösningar Att göra en geografi sk avgränsning av vil- och varför föreslaget alternativ har valts. ket område som påverkas kan vara svårt och måste oft a skilja sig åt mellan olika Avgränsning sorters påverkan. Följande stegvisa av- gränsning används vid beskrivning av vär- För att en MKB ska vara tydlig och klar- den och påverkan i denna MKB: göra vilka som är de viktiga miljöfrågorna är det viktigt att avgränsa redovisningen, • Järnvägsområdet, som innebär ett fysiskt både ämnesmässigt och geografi skt. För intrång som direkt påverkar miljön. MKB till detaljplan redovisas i kommunens behovsbedömning i vilka avseenden bety- • Ett infl uensområde nära järnvägsområdet, dande miljöpåverkan bedöms uppkomma. vars miljöförhållanden kan påverkas av Likaså kan länsstyrelsens beslut om be- den förändrade markanvändning och de tydande miljöpåverkan peka ut särskilt verksamheter som järnvägsplanen medför. viktiga miljöaspekter för det fortsatta ar- Exempel är stadsbildspåverkan från broar betet. Under arbetet med MKB:n sker även och buller från spårvagnstrafi k. samråd med tillsynsmyndigheterna; kom- munens miljöförvaltning och länsstyrelsen, • Ett utökat infl uensområde för viss typ av för att vidare avgränsa MKB-arbetet. påverkan som kan ge systemeff ekter. I den- na MKB omfattar detta påverkan kopplad Ämnesmässig avgränsning till Göta älv som vattendrag av värde som farled, naturmiljö, rekreationsmiljö med I behovsbedömningen för detaljplanens mera. MKB pekas särskilt ut viktiga faktorer som kan ge betydande miljöpåverkan. De som I fi gur 1.3:1 redovisas järnvägsområdet, nämns är konsekvenserna beträff ande infl uensområdet och utökade infl uensom- kulturmiljö, stadsbild, framtidaPreliminär buller och råden för olika intressen. vibrationer, magnetiska fält, förorenad mark, förhöjda vattennivåer och byggande Tidsmässig avgränsning i vatten. Flera av dessa aspekter är även relevanta att behandla i järnvägsplanen. Utbyggnaden av ny Götaälvbro kommer i sig att vara en verksamhet som pågår under Länsstyrelsen lyft er i samråd kring beslutet fl era år och som direkt påverkar miljön om betydande miljöpåverkan fram frågor men också ger en indirekt påverkan genom kring grumling av vatten, arkeologi och t ex tillfälliga trafi komläggningar. Miljöpå- föroreningar i sediment eller mark. Av verkan under byggnadstiden redovisas skilt

9 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

från den påverkan som orsakas av innehål- utveckling. let i planen. Nuvarande miljösituation, som redo- Horisontår för beskrivningen av miljösi- visar övergripande miljöförutsättningar, tuationen eft er genomförande av föreslagen förutsättningarna inom de miljöområden utbyggnad är år 2020. Då bedöms det att som enligt tidigare planering särskilt ska utbyggnaden kan vara färdigställd och ny uppmärksammas och inom de övriga mil- Götaälvbro har tagits i bruk. jöområden som bedöms bli berörda.

Miljöpåverkan, som är den kanske vikti- gaste delen av MKB:n. Detta kapitel är i sin Redovisning tur indelat i fl era avsnitt:

Rapportstruktur 1. Miljösituation efter genomförande, i jämförelse med om planerna inte genomförs. MKB-rapporten är utöver detta inledande Här redovisa övergripande eff ekter av planen kapitel indelad i följande kapitel: som helhet och lokala eff ekter inom planom- Götaälvbron, där det beskrivs både hur rådet. bron, trafi ken och omgivningarna ser ut 2. Miljösituation under byggnadstiden, i idag och vilka förändringar som föreslås jämförelse med dagens miljösituation. i berörda planer eller kan förutsättas be- roende annan planering eller pågående 3. Miljökonsekvenser, dvs vilken betydelse

Preliminär

1.3:1 – Geografisk avgränsning

10 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

de identifi erade skillnaderna i miljösituation ter och konsekvenser. bedöms ha för berörda miljöintressen I denna MKB används skalan små – måttliga 4. Uppnådd miljökvalitet, satt i relation till – stora för värdering av projektets negativa uppsatta normer och mål. konsekvenser för miljö, människors hälsa och hushållningen med naturresurser, med- Samlad bedömning, vad gäller planför- an positiva konsekvenser inte graderas. Vilka slagets konsekvenser för miljö, hälsa och bedömningsgrunder som använts framgår av säkerhet samt hushållning med naturre- kapitel 7. surser.

Fortsatt miljöarbete, med redovisning 1.4 Samråd under av åtgärder för att undvika eller mildra negativ miljöpåverkan samt behov av kon- processen troll och uppföljning under och eft er bygg- Bakgrund nadstiden. En viktig del av MKB-arbetet är det sam- Underlag och metoder, som ger en råd som krävs enligt miljöbalken. Den pre- närmare bakgrund till MKB-arbetet och liminära MKB som används till samrådet redovisar vilket underlagsmaterial som kommer att kompletteras med en samråds- varit utgångspunkt, vilka metoder, beräk- redogörelse som infogas i detta avsnitt. ningsprogram och liknande som använts samt vilka kompletterande utredningar Genomförande och undersökningar som genomförts inom ramen för MKB-arbetet. Länsstyrelsen

Detaljplan, järnvägsplan eller till- Kommunala organ stånd till vattenverksamhet? Statliga myndigheter Denna MKB ska, som tidigare redovisats, Allmänheten ingå i järnvägsplanen, eft er länsstyrelsens godkännnande. Den kommer också att ligga till grund för den MKB som kommer att bifogas ansökan om tillstånd till vattenverk- samhet, bl a genom att den preliminära MKB som presenteras i det gemensamma samråds- skedet. Mycket av MKB-innehållet kommer också att vara gemensamt med den MKB som tas fram till detaljplanen.Preliminär Konsekvensbedömning Syft et med miljökonsekvensbeskrivningen är som tidigare nämnts att beskriva vilka konsekvenser planerade förändringar och verksamheter kan ge på miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Beskrivningen görs i tre steg; påverkan, eff ek-

11 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Preliminär

12 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

2 GÖTAÄLVBRON

Kapitel 2 beskriver vad förslaget till ny bro över Göta älv innehåller. Utgångspunkten är nuvarande bro och den trafi k som passerar under respektive över bron. Tänkta framtida förhållanden presenteras, dels med föresla- gen ny bro, dels ett nollalternativ för jämfö- relse, där nuvarande bro inte har ersatts med en ny. Under rubriken ”Planer och tillstånd” presenteras översiktligt gällande planer och tillstånd samt de förändringar som föreslås. Även pågående planering för området kring Götaälvbron presenteras.

2.1 Nuvarande fi nns nns äldre äldre lager- lager- och och kontorshus kontorshus med med diverse verksamheter samt en nyetablerad förhållanden bussdepå.

Markanvändning Ringön Frihamnen Ringön ligger mellan Götaälvbron och Tingstadstunneln. Den har sitt namn av att Frihamnen ligger mellan Cityvarvet och den ursprungligen omgavs av en ringfor- Götaälvbron. Den invigdes 1922 och var mad kanal som skapades för att man skulle ursprungligen avsedd för omlastning och kunna dränera och fylla ut delar av Ting- mellanlagring av varor som inte skulle in- stadsvassen och använda den för hamn och föras i Sverige och därför inte förtullades. verkstadsändamål. Ringkanalen är sedan Frihamnen är den innersta kommersiella länge igenfylld, men det fi nns fortfarande delen av Göteborgs hamn och används idag fl era mindre hamnbassänger med skift ande huvudsakligen av kryssningsfartyg och av kajstandard. Ringön är ett utpräglat verk- Stena Lines gods- och järnvägsfärja på lin- samhetsområde med både större och min- jen Göteborg – Fredrikshavn. Kryssnings- dre företag. terminalen anlöptes under 2010 och 2011 vid 25-30 tillfällen per år, vilket är drygt hälft en av de kryssningsfartygPreliminär som anlöper Göteborg. Stena Lines linje trafi keras med två turer per vardag. Kajerna i övrigt an- vänds som tillfälliga tilläggsplatser bl a för fi skebåtar och örlogsbesök.

Den s k Bananpiren används för diverse evenemang, som motortävlingar och ut- omhuskonserter. Inom resten av området 2.1:1 – Ringön är ett äldre verksamhetsområde, med inslag av handel

13 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Bland de större kan nämnas Renova, och Istället hittar man bl a en hotellbåt och ett Gotenius varv, som bägge ligger i anslut- stort antal skutor och liknande äldre båtar ning till Göta älv. Det fi nns också ett stort som ägs av medlemmarna i Fartygsföre- antal mindre företag inom t ex handel, ningen Gullbergskajen. bilservice och byggverksamhet som vänder sig till allmänheten. Mellan väg E45 och Gullbergskajen är idag ett utpräglat verksamhetsområde, där de- Gullbergsvass len närmast Götaälvbron huvudsakligen är nybyggda kontorsbyggnader och delen Området mittemot Ringön, på fastlands- längre österut med blandad med både äldre sidan mellan Götaälvbron och gasklockan, och nyare småindustrilokaler. I direkt skapades ursprungligen också genom ut- anslutning till Götaälvbron ligger ett par fyllnad av Gullbergsvassen. Här fi nns idag större parkeringsanläggningar. en sammanhängande kajsträcka utmed älven, men den används idag inte av Göte- Lilla Bommen borgs Hamn. Området kring Lilla Bommens hamn var tidigare ett centralt hamnområde, som i stor utsträckning användes av sjötrafi ken på Göta älv och Göta kanal. Det skapades utanför mynningen av den ursprungliga ”Östra hamnen”, en kanal i mitten av nuva- rande Östra Hamngatan. Kanalmynningen var en infart till den befästa staden Göte- borg och spärrades av den sk Lilla Bom- men, till skillnad från Stora Bommen som spärrade infarten till Stora hamnkanalen. Under 1980-talet påbörjades en omvand- ling av område till ett centralt verksam- hetsområde med inriktning på kontor öster om hamnbassängen, fram till Götaälvbron. Väster om hamnbassängen byggdes Göte-

2.1:2 – Gullbergsvass är ett verksamhetsområde som borgsoperan, som invigdes 1994. Tillsam- delvis förnyades under 1980-talet. mans med hotell- och gästhamnsverksam- het och utfl yktsbåtar har detta lett till en ökad besöksnäring i området, som också har blivit mer lättillgängligt eft ersom trafi - Preliminärken på väg E45 nu leds via Götatunneln. Innerstaden Nuvarande Götaälvbro ansluter till centra- la Göteborgs innerstad som är stadens och regionens viktigaste målpunkt. Området där bron landar präglas idag dels av bygg- nader för handel och kontorsverksamhet, dels av anläggningar för den omfattande trafi k som verksamheterna alstrar 2.1:3 – Nuvarande bro passerar kontoren vid Lilla Bommen och landar nära innerstadens transport- och handelscentrum.

14 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Götaälvbron och Tingstadstunneln tillkommit kunde Hisingsbron rivas 1968. Äldre Götebor- En fast förbindelse mellan Göteborgs in- gare minns den fortfarande, cyklister och nerstad och Hisingen har funnits sedan gående kanske med saknad eft ersom den i 1874, då den första Hisingsbron byggdes. princip låg i nivå med anslutande kajer. Den låg omedelbart nedströms Lilla Bom- mens hamn och ledde över till Hisingen Nuvarande Götaälvbro invigdes 1939, ur- nära Kvillebäckens utlopp i Göta älv. Den- sprungligen med fyra körfält och gång- och na första bro moderniserades och förstärk- cykelbanor, men redan 1958 breddades tes 1916. Den fanns kvar som en form av bron med nya gång- och cykelbanor utan- reservbro för nuvarande Götaälvbro, som för ursprunglig bro. byggdes 1939, men när både Älvsborgsbron

Preliminär

2.1:4 – Götaälvbro

15 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Den har idag sex körfält, två kollektivtra- Viktigt att notera är också att fl era kom- fi kfält med spårvagnsspår i bromitt och munikationsanläggningar av riksintresse två körfält i vardera riktningen på vardera för vägtrafi k, järnvägstrafi k och sjöfart sidan av spåren. På senare tid tillåts inte fi nns i området, se vidare kapitel 3. längre tung trafi k i de yttre körfälten som ursprungligen var gång- och cykelbanor. Trafi ksystemets olika funktionskrav har till Bron byggdes uppströms Lilla Bommens påverkat stora delar av närområdet. Järn- hamn och utformades med hänsyn till Fri- vägssystemet har präglat stationsområdet hamnen som invigdes 1922. och kombiterminalen vid Kruthusgatan. Mårten Krakowgatan och nedfarten till Fri höjd över älvens medelvattennivå är Göta tunneln är utformad för att ge biltra- 19,5 meter i det öppningsbara klaff spannet, fi ken god tillgänglighet, både för genom- där farleden är 20 meter bred. För de fasta fart och för infart till centrala Göteborg. sidospannen är den fria höjden 18,5 m och farledsbredden 27 m. Brons huvudkon- Biltrafik struktion består av 7 st längsgående stål- Genom det område som beskrivs i denna balkar som bär en farbaneplatta av betong, MKB passerar idag fl era stora trafi kström- förutom i klaff spannet där plattan utgörs mar, samtidigt som många trafi kanter har av stål. Bron bärs huvudsakligen upp av målpunkter i eller nära området. Viktiga pendelpelare i stål. genomgående stråk är Mårten Krakowga- I samband med byggandet av Götatunneln tan- Götaleden och Götaälvbron-Nils gjordes en avväxling för att klara ett större Ericsonsgatan-Drottningtorget, som kor- spann över väg E45, Götaleden. sar varandra med ett omfattande utbyte. I programskedet (2009) konstateras att cirka Stålet i bron har konstaterats vara av spröd 40 % av trafi ken från Hisingen ansluter till kvalitet, som är speciellt känsligt för låga Götaleden, 35 % mot Drottningtorget och temperaturer. Detta tillsammans med ut- 25 % har lokala målpunkter. I tabell x.x och mattning av stålet har medfört att brons fi g 2.1:5 redovisas aktuella trafi kfl öden. återstående livslängd bedömts vara maxi- malt fram till år 2020. Trafi kfl ödet över Götaälvbron har varit i princip oförändrat under en längre tid, Trafik samtidigt som den totala trafi ken över Göta älv ökat kraft igt. (TK-meddelande Trafiksystemet 1:2011). De framkomlighetsproblem som oft a uppträder i högtrafi k orsakas av den Inom det studerade området fi nns ett samlade belastningen på trafi kapparaten mångskift ande trafi ksystem. Dels passerar kring Götaleden och Götaälvbron, inte fl era olika trafi kslag, dels ska systemet lösa av brons kapacitet i sig. Jämförelsevis kan transportuppgift er på mångaPreliminär olika nivåer. nämnas att 1967, det sista året innan Ting- Internationell trafi k på Göta älv och väg stadstunneln och Älvsborgsbron avlastade E45 ska samspela med lokal och regional Götaälvbron, passerade i genomsnitt mer kollektivtrafi k bl a på Götaälvbron och ett än dubbelt så många fordon per dygn över stort antal resande med tåg, bil och buss bron. passerar eller byter färdmedel vid Göte- borgs centralstation. Brons utformning medför att de områden som ligger närmast Göta älv har relativt dålig koppling till bron, Frihamnen och

16 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Ringön nås via Frihamnsmotet, som lig- som hämmar cyklisterna påverkar även de ger cirka 550 meter från älvstranden. Även gående, men här tillkommer också bristen Gullbergsvass och Lilla Bommen ligger på målpunkter och den dåliga kopplingen långt från broanslutningarna, dessutom till omgivande stadsdelar. så att trafi kanterna måste passera fl era av de mest belastade korsningarna för att nå Sedan 2009, när planprogrammet togs bron. fram, har också tillkommit en ytterligare möjlighet att korsa Göta älv. Det är den Gång- och cykeltrafik kostnadsfria färjeskytteln mellan Rosen- lund och Lindholmen som infördes 2011 Genom sitt centrala läge fyller Götaälvbron och troligen har attraherat en del cyklister. en viktig funktion även för cykeltrafi kan- ter, även om den är långt ifrån optimalt Planområdet i övrigt passeras av många utformad. Framförallt är gång- och cykel- människor till fots eller på cykel. För banorna smala och nivåskillnaden på cirka många gående är det sannolikt en del av en 20 meter till krönet på bron är avskräckan- längre resa med målpunkt i Göteborgs cen- de. De stora nivåskillnaderna kräver också trum, som delvis görs med kollektivtrafi k långa uppfartsramper, som leder till omvä- och delvis till fots, men även de stora bytes- gar för cykeltrafi ken. I programskedet kon- punkterna i kollektivtrafi ksystemet alstrar stateras att under sommarperioden pas- mycket gångtrafi k. För cyklister är det både serar i snitt 3 500 cyklister per dygn över resor med målpunkter i Göteborgs cen- bron, men endast 800 gående. De brister trum och resor som bara passerar området.

Brantingsmotet Frihamnsmotet

G HjalmarH Brantingsgatan jjutjärnsgatan u Lundby Hamngata j a t l j m ä rn a

StångjärnsgatanS r Bran s g tån a SödraS Frihamnspiren t a g öd jä n t i ra rns n g F sg Lundbyleden g riha a a ta t a n mn n

sp

Ludvig Tingströms ir en

Falutorget

Mårten Krakowgatan

Tro

n e llhättegatan n

m a h

FrihamnenFri

Torsgatan

GullbergsKämpegatan Strandgata

Gö taä lvbro

n

Kilsgatan

Strandgata

Gullbergs Vikingsgatan atan

Gullbergsvassg Gullbergs Strandgata

Hamntorgsgatan

Gullbergsvassg Mårten Krakowgatan

Hamntorget

atan Norra Sjöfarten Stadstjänaregatan Lilla Bommens Torg

Kruthusgatan

lagsgatan PreliminärBergs

Jussi Björlings Plats Norra Sjöfarten

a Sjöfarten Södr

Kanaltorget

Nils Ericsonsplatsen

Kanaltorgsgatan Christina Nilssons Gata Lilla Klädpressaregatan

ten Burggrevep Västra Sjöfar

Burggrevegatan Mätaregatan Nils Ericsonsgatan latsen

Klädpressaregatan

Kvarnbergsgatan Spannmålsgatan Odinsgatan

Spannmålsgatan Färgaregatan Övre Spannmålsgatan Sankt Eriksgatan Nordstadstorget Åkareplatsen Burggrevegatan

Karin Boyes Gata Boyes Karin

Packhusgatan Torggatan Adler Salvius Gata Eva Rodhes Gata

Barnhusgatan

Polhemsplatsen Postgatan Götgatan

edre Kvarnbergsgatan

N Kronhusgatan Köpmansgatan Smedj

n Postgatan Stampgatan e te 2.1:5 – Biltrafiksflöde 2010

17 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

En översikt över cykelvägnätet i området lokala i princip har samma linjesträckning redovisas i fi g 2.1:6. som spårvagnslinjerna.

Kollektivtrafik För spårvagnstrafi ken har Götaälvbron en särställning då den är enda möjligheten att Kollektivtrafi ksystemet i Göteborg och trafi kera Hisingen med spårvagn, medan Västra Götaland har en av sina absolut busstrafi ken kan ledas om t ex via Ting- största knutpunkter i centrala Göteborg. stadstunneln. Här fi nns både de största bytespunkterna och stora målpunkter, som tillsammans al- För både regional och mer långväga tåg- strar ett stort antal resor och ett stort antal trafi k har Göteborgs centralstation en fordonsrörelser på väg, järnväg och spår- nyckelroll med närmare 400 avgångar och väg. Totalt anges i planprogrammet att 2 ankomster per dygn. 400 fordon i kollektivtrafi ken passerar över Götaälvbron varje dygn och med dessa Sjötrafik reser cirka 85 000 personer. Bron trafi ke- ras av fyra spårvagnslinjer, två via Östra Göta älv är en betydande farled, som fram- Hamngatan och två via Nils Ericsonsgatan. förallt ger möjlighet att trafi kera Vänerns Övrig kollektivtrafi k på bron är lokala hamnar med oceangående fartyg, men viss och regionala busslinjer, där de regionala trafi k förekommer även till hamnar utmed trafi kerar Nils Ericsonsterminalen och de Göta älv, t ex i Surte, Bohus och

Preliminär

2.1:6 –Cykelvägnät i centrala Göteborg

18 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Trollhättan (Vänerrapport WSP). Det gods Det nu studerade området ligger i gräns- som transporteras utgörs till cirka 50% av landet mellan den historiska innerstaden bulkgods, ett begrepp som täcker in ett och de stora centralt belägna omvandlings- stort spann, exempelvis grus, spannmål, områden, bl a Ringön och Gullbergsvass, jordmassor och järnskrot. Däreft er kom- som pekas ut i kommunens översiktsplan. mer trävaror och skogsprodukter, tillsam- Trenden att äldre glesa verksamhetsom- mans knappt 40% , samt kemiska produk- råden utvecklas till en tätare mer blandad ter och oljeprodukter drygt 10%. Trafi ken stadsbebyggelse innebär att allt fl er män- är inriktad på hamnar i övriga europeiska niskor kommer att vistas i dessa områden länder, men framförallt oljeprodukter las- och även att resa till och från dem. En tas vid svenska raffi naderier, i Göteborg nödvändig utveckling mot en större andel och Brofj orden. kollektivtrafi kresor ställer allt högre krav på den delen av trafi ksystemet. Transporterna sker med fartyg som stor- leksmässigt är anpassade till de begräns- Samtidigt som det fi nns en tydlig önskan ningar som framförallt slussar och fasta att ta tillvara vattenkontakten med Göta broar ger, dvs maximal längd 87 meter, älv måste man räkna med en framtida bredd 12,6 meter, djup 4,7 meter och höjd utveckling mot högre vattennivåer och ta 27 meter. hänsyn till detta, något som kommer att ställa nya krav på bebyggelsens utformning Trafi kkontoret gjorde år 2009 en sam- även i dessa delar av Göteborg. manställning av passerande fartygstrafi k vid Götaälvbron, med och utan krav på Föreslagna förändringar broöppning. Enligt denna passerade år 2010 knappt 1 700 lastfartyg Götaälvbron, Järnvägsplan för spårväg varav knappt hälft en, 650 passager, krävde För spårvägstrafi ken mellan centrala Gö- broöppning. teborg och Hisingen anläggs nya spår. På Hisingen ansluts till nuvarande spår innan 2.2 Framtida hållplats Frihamnen. På fastlandet ansluts dels mot Östra Hamngatan, dels mot nu- förhållanden varande hållplats Nordstan. På Hisingen och över Göta älv ligger spåren i mitten Utvecklingstrender av bron, på samma nivå som körbanan i Den tydligaste utvecklingstrenden i Göte- övrigt. Där bron över älven når Gullbergs- borgsregionens tillväxtstrategi och Göte- kajen föreslås att spåren läggs på en separat borgs nya översiktsplan är att en fortsatt bro, som fortsätter över korsande gator förväntad tillväxt med fl er invånare i re- så att övrig trafi k kan passera under bron gionen också kräver en fortsattPreliminär utveckling utan konfl ikt med bussar och spårvagnar. av centrala staden. Den måste i framtiden Spårbron trafi keras även av bussar och för- fortsätta att vara en motor i en växande grenar sig så att den kan anslutas till nu- region. Göteborgsregionen behöver ett varande spår i Östra Hamngatan och Nils kreativt centrum med goda kommunika- Ericsonsgatan. tioner för att inte sacka eft er i jämförelse med utvecklingen i t ex Oslo, Stockholm Ny Götaälvbro med anslutningar och Malmö/Öresund. Förslaget till ny Götaälvbro prövas endast Ett kreativt centrum kräver också en tät indirekt vid prövningen av järnvägsplanen, struktur. men bron och dess anslutningar är viktiga

19 Ringön

Ny öppningsbar bro över Göta älv, med spårväg i ŵŝƩĞŶ

Frihamnen

Hela nuvarande Gullbergsvass Götaälvbro rivs

ŝůƚƌĂĮŬĞŶĂŶƐůƵƚƐƟůů Stadstjänarebron

Göta älv

Separat bro för spårvagn ŽĐŚďƵƐƐƵŶĚǀŝŬĞƌŬŽŶŇŝŬƚ ŵĞĚĂŶŶĂŶƚƌĂĮŬ Lilla Bommen

Området påverkas av Västlänkens underjordiska ƐƚĂƟŽŶ͕ƐƉĊƌǀćŐƐ- sträckningen kan komma Preliminär ĂƩĨƂƌćŶĚƌĂƐ

2.2:1 –Projektets huvuddelar MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO delar i projektet och en förutsättning för en del av den fastighet för handelsändamål järnvägsplanens förslag till ny spårvägs- där det idag ligger en bensinstation. sträckning. Därför presenteras broförslaget i sin helhet i järnvägsplanen. Den miljöpåverkan som uppkommer till följd av andra delar av den detaljplan som Som ersättning för nuvarande bro före- även behandlar bro och spårväg beskrivs slås en totalt 700 meter lång bro, varav inte i järnvägsplanens MKB, utom vad cirka 220 meter över vattnet. Farleden i gäller trafi kbuller. Det beskrivs samlat för Göta älv passerar under ett öppningsbart spårvagnstrafi k och övrig gatutrafi k eft er- spann med 30 meter bred fri öppning för som störningarna är av likartat slag. sjöfarten. Den fria höjden över medelvat- tenståndet föreslås bli cirka 13 meter, vilket Angränsande planer motsvarar 12 meter över medelhögvatten i För delar av området mellan Bergslagsga- Göta älv. Bron får två körfält för spårvagn tan och E45 har en detaljplan tagits fram och buss, fyra körfält för biltrafi k och två som syft ar till att medge en om- och till- gång- och cykelbanor. För bron krävs om- byggnad av det tidigare stationshuset för fattande arbeten i vatten, framförallt nya Bergslagernas järnväg. Här planeras ett brostöd, ledverk för sjöfarten och förstärk- samlat kontor för Västra Götalandsregio- ning av kajerna under bron. Nuvarande nen, med cirka 900 arbetsplatser. Tillbygg- bro kommer att rivas, både delarna i och naden är delvis tänkt som ett höghus när- över älven och de omfattande anslutande mast E45. Detaljplanen för Regionens hus viadukterna som leder fram till delen över är ännu inte antagen av Göteborgs Stad. Göta älv. Västlänken, en framtida järnvägstunnel Brons slutliga utformning kommer att genom centrala Göteborg kommer att loka- beslutas eft er en designtävling, skisserna i liseras norr om nuvarande stationsområde samrådsskedet beskriver endast funktion och norr om Nordstans köpcentrum. De- och principutformning. taljplaner och järnvägsplan för utbyggnad har inte tagits fram ännu. Det berörda All trafi k utom buss och spårvagn ansluts området gränsar till planområdet för Ny till nuvarande korsning mellan Stadstjä- Götaälvbro. Järnvägsplanen för spårvägens naregatan och Mårten Krakowgatan. Kol- anslutningar till nuvarande spår kommer lektivtrafi ken leds däremot på en viadukt att direkt beröras av planerna för Västlän- över korsningen för att undvika konfl ikter ken. Det förslag som redovisas i järnvägs- mellan olika trafi kslag och ansluts till nu- planen för spårvägen är utformat så att varande spår och kollektivkörfält. det kan genomföras utan konfl ikt med nu gällande detaljplaner, se vidare i avsnitt 3.1. Direkt berörd ny detaljplanPreliminärDet fortsatta planarbetet för Västlänken Som redan nämnts pågår arbetet med att kommer att visa om det fi nns anledning att ta fram ny detaljplan för delar av den nya förändra föreslagen spårsträckning. bron över göta älv. Planen kommer att be- handla hela den nya bron och de områden mellan Götaleden och Göta älv samt på Hisingen som frigörs för ny bebyggelse när nuvarande rivs. I denna plan föreslås ock- så en förändring av en befi ntlig plan för att möjliggöra utbyggnad av spårvägsbro över

21 Uppslag med illustrationer av förslaget till ny Götaälvbro

Preliminär

2.2:2 – Typsektion Preliminär

2.2:3 – Långt snitt genom ny bro MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Trafikutveckling Påverkan från den framtida stadsutveck- lingen i området närmast bron på Hisingen Biltrafik ingår inte i dessa studier. Göteborgs Stads Trafi kkontor har tagit Gångtrafi ken över bron påverkas ännu mer fram en trafi kprognos för år 2025. Viktiga av den framtida stadsutvecklingen, då av- nya förbindelser som ingår i det framtida ståndet mellan befi ntliga målpunkter idag vägnätet är Bangårdsviadukten och Ma- är så långt att få väljer att gå. Inom och i rieholmstunneln. Framtida trafi kfl öden anslutning till planområdet på södra sidan på närliggande gator och vägar redovisas i av Göta älv fi nns däremot förutsättningar tabell x.x och fi gur 2.2:5. för stora fl öden av gående. Särskilt viktiga Av prognosen framgår att trafi ken på över relationer är mellan arbetsplatser i området Götaälvbron i princip bedöms vara oför- Lilla Bommen / Gullbergsvass och kollek- ändrad även i framtiden vilket innebär tivtrafi kens knutpunkter samt till och från cirka 30 000 fordon per dygn. I prognosen Nordstan. har antagits en ungefär 50% högre andel kollektivtrafi kresande än idag. Progno- Kollektivtrafik sen har inte tagit hänsyn till eff ekterna av Både buss- och spårvagnstrafi k bedöms trängselskatten, men denna har tidigare be- öka i framtiden, bl a för att kunna hantera dömts minska biltrafi ken på Götaälvbron en högre andel kollektivtrafi kresenärer. med ett par tusen fordon per dygn. Om det blir aktuellt att bygga spårväg även till Backa eller Norra älvstranden ökar Gång- och cykeltrafik spårvägstrafi ken ytterligare, men samtidigt Den framtida cykeltrafi kenken överöver Götaälv-Götaälv- minskar busstrafi ken. Totalt antas cirka bron har tidigare studerats av Trafi kkon- 850 spårvagnar passera över nya Götaälv- toret. Den bedöms i dessa studier uppgå bron och 2 200 bussar i linjetrafi k, dvs to- till cirka 4 000 cyklister per dygn under talt cirka 3 000 fordon i kollektivtrafi ken. sommarsäsongen under förutsättning att inte en separat gång- och cykelbro byggs i centrala Göteborg.

Gata/sträcka Trafikräkning 2010 Prognos 2025

Götaälvbron 28 400 29 400

Götatunneln Preliminärokänt 74 000

Götaleden/Mårten Krakowgatan 56 900 (ÅDT) 69 800

Nils Ericsonsgatan 21 400 7 900/4 800

Bangårdsviadukten — 29 700

Tabell x.x - Trafikflöden

24 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Sjötrafik Alternativstudier Sjötrafi ken på Göta älv bedöms i framti- Tidigare utredningar den behöva styras i ett samordnat system, framförallt för att kunna ta hänsyn till en Inför planarbetet för ny Götaälvbro har al- kraft ig ökning av tågtrafi ken tvärs Göta ternativa lösningar studerats i ett planpro- älv i Göteborg, Trollhättan och Väners- gram, enligt plan-och bygglagen, och sam- borg. Ett viktigt krav på ett sådant system tidigt även i en förstudie enligt lagen om är att undvika broöppning under de mest byggande av järnväg. Både planprogram trafi kerade tiderna, 6-9 och 15-18. Baserat och förstudie studerade en ny Götaälvbro på Trafi kverkets preliminära redovisning tillsammans med en Bangårdsviadukt. Två av ett pågående utredningsarbete kan ett olika lägen för älvförbindelsen studerades, sådant system ge utrymme för upp till 15 det nu aktuella i Stadstjänaregatans för- lastfartyg per dygn, vilket även är maximal längning och ett läge längre uppströms, i kapacitet för farled och slussar. Nuvarande Kämpegatans förlängning. Vidare stude- lastfartygstrafi k på Göta älv ligger i genom- rades olika brohöjder och även ett par tun- snitt ungefär på en tredjedel av detta antal. nelalternativ, totalt sex olika alternativ, A-F. För det fortsatta arbetet valdes alternativ Sjötrafi kens framtida omfattning beror av A, en 10-13 meter hög bro för samtliga tra- många faktorer utanför aktuellt projekt fi kslag. En sammanfattning av förstudien och utanför Göteborgsregionen. För denna bifogas, bilaga xx. MKB antas att trafi kenken somsom minstminst uppgåruppgår till dagens nivå och som mest ökar till det Nollalternativ dubbla. I Trafi kverkets pågående utredning Nollalternativ syft ar till att beskriva konse- bedöms att med föreslagen brohöjd kom- kvenserna av att planförslaget inte genom- mer det vintertid att krävas fyra till fem förs, men att övriga planerade förändringar broöppningar per dag vid nuvarande vo- i omgivningen kommer att inträff a. Nollal- lym på sjöfarten och således upp till tio vid ternativet förutsätter att inga alternativa en fördubblad trafi k. investeringar görs i nuvarande bro, endast

Preliminär

2.2:5 – Framtida trafikflöden

25 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

normalt underhåll. Med tanke på de tekniska bristerna hos dagens bro är det svårt att defi niera ett realistiskt nollal- ternativ och det är också svårt att veta hur länge nuvarande funktion kan upp- rätthållas utan omfattande reparation eller ombyggnad.

För MKB arbetet antas att ingen ny bebyggelse genomförs inom detaljplane- området, vilket innebär att nuvarande bensinstation och parkeringshus inte ersätts. Däremot byggs Regionens hus enligt framtagen plan.

Nuvarande bro trafi keras med kontinu- erliga kontroller och reparationer, troli- gen reduceras tillgängligheten för tung trafi k ytterligare och endast linjetrafi k tillåts. Risken för drift sstörningar och akuta reparationer som påverkar sjö- trafi k, fordonstrafi k och spårtrafi kk ökarökar med stigande ålder hos bron. Bangårds- viadukten byggs, men kan inte anslutas direkt till Göta leden/Mårten Krakowga- tan utan kopplas istället till Kruthusga- tan/Bergslagsgatan.

Preliminär

26 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

3 MILJÖMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR

Kapitel 3 ger inledningsvis de övergri- om den del har en koppling t ex till Göta älv pande förutsättningarna som gäller för ett som farled. genomförande av en ny bro över Göta älv. Det handlar framförallt om miljöbalkens Vidare redovisas de förutsättningar som är bestämmelser och vilka av dessa som är specifi kt knutna till platsen, både i form av relevanta, exempel är berörda riksintressen miljövärden och miljöbelastning. Rubri- och miljökvalitetsnormer. Likaså behandlas kerna utgår från planprogrammets behovs- vilka av de nationella miljömålen som är bedömning. relevanta. Viktigt är också att ta upp Göte- borgs Stads mål för en hållbar stadsutveck- ling. De övergripande miljöförutsättningar- na är inte specifi kt knutna till platsen, även

3.1 Övergripande De utpekade miljövärden som fi nns inom områden som är av riksintresse skall enligt intressen miljöbalken skyddas mot åtgärder som kan skada dessa värden. Riksintressen enligt miljöbalken Likväl som påtaglig skada kan komma att Bakgrund orsakas av åtgärder utanför det geografi skt Enligt plan- och bygglagen (PBL) 2 kapitel avgränsade området så kan till exempel ska mark- och vattenområden användas för vägutbyggnad tillåtas inom ett riksintresse- de ändamål som de är mest lämpade. Mil- område, om den inte medför påtaglig ska- jöbalkens kapitel 3 om grundläggande be- da. Om det fi nns motstridiga anspråk på stämmelser för hushållning med mark och ett område kan det bli nödvändigt att göra vatten ska tillämpas vid planläggning och en avvägning mellan olika riksintressen. lokalisering av bebyggelse. Miljöbalkens Vilka riksintressena är beslutas av den bestämmelser gäller också vid prövning av aktuella sektorsmyndigheten, t ex beslutar järnvägsplaner. Trafi kverket vad som är av riksintresse när Miljöbalkens kapitel 3 behandlar de det gäller kommunikationer och Riksan- grundläggande bestämmelserna om hus- tikvarieämbetet när det gäller kulturmiljö. hållning med mark- och vattenområden Som regional representant för statliga in- och beskriver bland annat vilkaPreliminär allmänna tressen är det i första hand länsstyrelsen intressen som kan leda till att ett område som har att följa pågående planering och ska skyddas mot skada. De kan delas in i bevaka att inte riksintressena skadas. bevarandeintressen och nyttjandeintres- sen. De mest värdefulla har angetts vara av Aktuella riksintressen riksintresse. Planområdet berör direkt fl era olika riksin- tressen. De redovisas i nedanstående tabell och på kartan i fi gur 3.1:1.

27 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Inom område för järnvägsplan

Kartbet Namn/intresse Beskrivning

Farleden förbinder Vänern med Kattegatt och kan trafikeras av Göta älv, farled 955, riksintresse för kommunikation oceangående fartyg.

Hamnen är Sveriges dominerande hamn för containertrafik och Göteborgs hamn, riksintresse för kommunikation har även en stor andel av andra godstransporter.

Väg E45, riksintresse för kommunikation Del av det Transeuropeiska Transportnätet

Stadstjänaregatan – Kruthusgatan, kommunikation Anslutning till Kombiterminal, riksrangerbangård

Västlänken, utredningskorridor, kommunikation Korridor för planerad persontågstunnel under centrala Göteborg

Göteborgs innerstad är en miljö som formats av funktionen som ”Sveriges port mot väster” och det för sjöfart, handel och försvar strategiska läget vid mynningen av Göta älvs vattensystem. Göteborg, KO2.01, kulturmiljö Ett av de förnämsta exemplen på 1600-talets stadsanläggnings- och befästningskonst, och på stadsbyggandet under 1800- och 1900- talen.

Utom planområdet

Kartbet Namn/intresse Beskrivning

Kombiterminal, Gullbergsvass, kommunikation Riksrangerbangård

Mäktig sprickdal som väl åskådliggör en älvdals utveckling. I södra delen flackt landskap med översvämningsplan och upp- Göta och Nordre älvs dalgångar, NRO14122, stickande bergknallar. Strategiskt läge i ett flyttningsstråk för naturmiljö många fågelarter. Göta älv med biflöden är viktiga som vandrings-, lek- och uppväxtområden för flera fiskar.

PreliminärGöta älv med Nordre älv utgör en attraktiv och välbesökt vattenled Göta älv – Nordre älv, FO4, friluftsliv av betydelse både för inhemsk och internationell turism.

Tabell x.x - Berörda riksintressen inom och utom planområdet.

28 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Dessutom kan det fi nnas anledning att i för riksintresset är också 1600-talets stads- MKB:n även göra en bedömning om vissa byggande, med landets främsta exempel på riksintressen utanför det direkt berörda holländskt inspirerad kanalstadsplan, med området skulle kunna påverkas. Även dessa omgivande befästningsgördel och vallgrav. redovisas i tabellen Riksintresset poängterar även Göteborg som hamn, handel- och sjöfartsstad med Riksintressena för naturmiljö och friluft s- hamnanläggningar och bebyggelse från liv beskrivs närmare under aktuellt ämnes- skilda tider. Viktig för dess uttryck är hur område. kanalernas innerhamnar fr o m 1840-talet ersattes av älvstrandens djuphamn. Aff ärs- Riksintresse för kulturmiljö livets utveckling speglas i de gamla patrici- Delar av planområdet berör riksintresset erhusen och varuhus och saluhallar. Kajer för kulturmiljövården; Göteborgs innerstad och sjöfartsanknuten bebyggelse är också (O 2:1). Riksintresseområdet täcker Lilla av stort betydelse för riksintresset. Av stor Bommen och intilliggande kvarter och så vikt är stadssiluetten från älven och bergs- även hela Östra Nordstan och Drottning- höjderna runt staden med utblickar mot torget. Göteborgs centrala delar ger i riks- stadens omgivningar så även kanalstadens intresset uttryck för en 1600- och 1700-ta- vattenstråk och kontakten med älven. lens fästnings- och kanalstad med bevara- de delar av stadsbefästningarna, och strax utanför stadskärnan skansarna Göta Lejon och Kronan samt Exercisheden. Centralt

'ƂƚĂćůǀ͕ŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶ͕ hamn och farled

ϰϱŽĐŚĂŶƐůƵƚŶŝŶŐƟůů kombiterminal, PreliminärŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶ͕ǀćŐ

Göteborg C och kombiterminal, sćƐƚůćŶŬĞŶ͕ŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶ͕ ŬŽŵŵƵŶŝŬĂƟŽŶ͕ũćƌŶǀćŐ planerad järnväg

Göteborgs innerstad, kulturmiljö

3.1:1 – Riksintressen i centrala Göteborg

29 Riksintressen för kommunikation Sjöfartsintressena har beskrivits närmare av Länsstyrelsen i Västra Götaland för Trafi kverket svarar idag för att peka ut och Göteborgs Hamn och av Trafi kverket för bevaka riksintressen för kommunikation. farled 955. Inom det område som berörs av detaljpla- nen återfi nns sjöfartsintressena Göteborgs Vad gäller Göteborgs hamn är Göta älvs Hamn och farled 955 samt vägintressena vattenområde inom planområdet utpekat E45 och anslutningsvägarna till Gullbergs- som del av riksintresset, se illustration i vass kombiterminal. Vägtransporternas fi gur 3.1:2. Hamnbassänger på Ringön in- krav förutsätts uppfyllda med nuvarande går inte i området. Enligt länsstyrelsen är tillgänglighet i väg- och gatunätet och pre- Kvilleterminalen och Frihamnsterminalen ciseras därför inte närmare. hamndelar av riksintresse, medan hamn-

Preliminär

3.1:2 – Riksintressen för kommunikation mm enligt länsstyrelsen, rapport 2009:67, utdrag MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

området mellan nuvarande Götaälvbro Miljökvalitetsnormer och Marieholmsbron är en övrig hamn- del som ligger i direkt anslutning till Bakgrund riksintresset. För sådana områden gäller Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt att det är viktigt att verksamheten inom bindande styrmedel som infördes med dem i framtiden inte hindrar sjöfartens miljöbalken 1999. De beskrivs närmare riksintressen. i miljöbalkens 5:e kapitel. Miljökvali- tetsnormerna infördes för att komma Enligt Trafi kverket är det grundläggan- till rätta med miljöpåverkan från diff usa de kravet för farled 955 en skyddad höjd utsläppskällor som till exempel trafi k av 27 meter och ett skyddat djup av 7 och jordbruk. meter. Farledens bredd med tillägg av en buff ertzon utgör den skyddade bredden, Utgångspunkten för en norm är kunska- som framgår av illustration i fi gur 3.1:2. per om vad människan och naturen tål. För fartyg som framförs i Trollhätte ka- Normerna kan även ses som styrmedel nal gäller följande maximala mått: för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De fl estaesta avav miljökvalitetsnormernamiljökvalitetsnormerna baserasbaseras • Längd 87 meter på krav i olika direktiv inom EU. • Bredd 12,6 meter I dag fi nnsnns detdet miljökvalitetsnormermiljökvalitetsnormer för:för: • Djupgående 4,7 meter • olika föroreningar i utomhusluft en • Höjd över vattenlinjen 27 meter (SFS 2010:477)

Trafi kverket utreder för tillfället hur en • olika parametrar i vattenförekomster avvägning mellan sjöfartens och järn- (SFS 2004:660) vägens riksintressen ska göras vad gäl- • olika kemiska föreningar i fi sk- och ler korsande järnvägsbroar i Göteborg, musselvatten (SFS 2001:554) Trollhättan och Vänersborg. Under ar- betet lämnade man ett yttrande där det • kartläggning av omgivningsbuller föreslogs att: (SFS 2004:675)

”Riksintresset för Vänersjöfarten anses tryggat om minst 15 handelsfartyg kan passera längs Göta älv per dygn.”

Kravet kan få betydelse för utformning och drift av öppningsbara broar, men ställer framförallt krav på enPreliminär transport- slagsgemensam trafi kledning.

31 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Ämne Medelvärdestid Gränsvärde (µg/m3)

Timmedelvärde Kvävedioxid (NO2) 90 (98-percentil*)

Dygnsmedelvärde Kvävedioxid (NO2) 60 (98-percentil*)

Kvävedioxid (NO2) Årsmedelvärde 40

Dygnsmedelvärde Partiklar (PM10) 50 (90-percentil*)

Partiklar (PM10) Årsmedelvärde 40

Tabell x.x - Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar

* Percentiler är ett begrepp som används inom statistiken. Om t ex 98-percentilen av timmedelvärdet av en viss luftförorening högst får vara 90, så betyder det att timmedelvärdet av föroreningshalten skall vara lägre än 90 under 98 procent av årets timmar. Under två proceprocent av årets tim- mar (dvs 175 timmar) får då föroreningshalten vara högre än 90. Motsvarande gäller för 90-percentilen.

I första hand är det regeringen som beslu- Av intresse för arbete med ny Götaälvbro tar om miljökvalitetsnormer. Men om nor- är miljökvalitetsnormerna för olika förore- merna är en följd av ett nytt EU-direktiv ningar i utomhusluft , för vattenförekom- kan regeringen överlåta beslutet åt en sters kvalitet och för fi sk och musselvatten. myndighet. Vattenmyndigheterna beslutar om miljökvalitetsnormer för vattenföre- Luftkvalitet komster. Gränsvärden för föroreningshalter i luft Naturvårdsverket tar fram föreskrift erer ochoch fi nns i miljökvalitetsnormerna (MKN) som annan vägledning om hur vattenmyndig- anger den högsta halten av föroreningar heterna ska göra när de beslutar om miljö- som kan få förekomma utan att människor kvalitetsnormer inom vattenområdet, samt och miljö tar skada (SFS 2010:477). Miljö- för kommunernas och länsstyrelsernas kvalitetsnormer fi nns bl.a. för kväveoxider, arbete med miljökvalitetsnormer för utom- partiklar, bensen, koloxid, svaveldioxid, husluft respektive fi sk- och musselvatten. ozon och bly. De gränsvärden som ibland överskrids i Göteborgsregionen är dygns- Myndigheter och kommuner ska vid till- medelvärdet av kvävedioxid (NO2) res- syn, tillståndsprövning, planering med pektive partiklar (PM10). Gränsvärden för mera se till att de normer som gäller verkli- dessa ämnen framgår i nedanstående. gen uppfylls. Preliminär Miljökvalitetsnormerna gäller generellt Om det är nödvändigt för att uppfylla en för luft en utomhus. Undantagna är luft en i norm, eller om EU-rätten kräver det, kan tunnlar och på arbetsplatser dit allmänhe- regeringen, eller en myndighet, en kom- ten inte har tillgång. Normerna skall inte mun eller kommunförbund upprätta ett heller tillämpas för luft en på vägbanan som åtgärdsprogram. I dag fi nns det åtgärds- enbart fordonsresenärer exponeras för. program för kvävedioxid och partiklar, för kartläggning av omgivningsbuller och för vattenförekomster.

32 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Parameter Krav / Anm

Riktvärde: 25 mg/l Uppslammade fasta substanser Får överskridas i fall av exceptionell väderlek eller på grund av särskilda geogra- fiska förhållanden.

Petroleumprodukter får inte finnas i sådana halter att de bildar en synlig hinna på Mineraloljebaserade kolväten vattenytan eller beläggningar på strandkanten eller tillför en kolvätekaraktär till fiskens smak eller som har effekter som är skadliga för fisk.

Gränsvärde: 0,3 mg/l. Gäller vid en vattenhårdhet på 100 mg CaCO3/l vatten. För Zink, totalt andra vattenhårdheter gäller andra gränsvärden.

Gränsvärde: 0,004 mg/l vatten. Gäller vid en vattenhårdhet på 100 mg CaCO3/l vat- Upplöst koppar ten. För andra vattenhårdheter gäller andra gränsvärden.

Tabell x.x - Krav enligt miljökvalitetsnormen för Fisk- och musselvatten

Normerna skall dock tillämpas för luft en Osäkerheten i resultaten av spridningsbe- som cyklister och gående exponeras för på räkningar är dock större än vid mätning- trottoarer och cykelvägar längs med vägar arna. Resultatet av miljöförvaltningens och i vägars mittremsa. (Naturvårdsverket spridningsberäkningar för dygnsvärdet av 2011:1 Luft guiden Handbok om miljökvali- kvävedioxid år 2009 visar att miljökvali- tetsnormer för utomhusluft , januari 2011). tetsnormen för dygnsvärdet av kvävedioxid överskrids vid Götaälvbron både på Hi- Miljöförvaltningen i Göteborg övervakar singen och på fastlandssidan. luft miljösituationen i centrala staden från mätstationen på taket till Femmanhuset i Vattenförekomster Östra Nordstan. Mätningarna har pågått under många år ger en bra bild av halten Enligt EU:s ramdirektiv för vatten (Vat- inom området, en bit bort från direkta tendirektivet) skall alla vatten i Europa föroreningskällor, den så kallade urbana ha uppnått s k god ytvattenstatus år 2015. bakgrundshalten. Av mätningarna framgår Denna status består av en del som benämns att dygnsmedelvärdet av kvävedioxidhalten ekologisk status, som baseras på biologiska, överskrider miljökvalitetsnormen under fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska vissa år medan tim- och årsmedelvärdet faktorer. Denna delstatus kan klassifi ceras ligger under den. som hög, god, måttlig, otillfredsställande Preliminäreller dålig. Den andra delen benämns Partikelhalterna, mätt som PM 10 har legat kemisk status och baseras främst på före- under miljökvalitetsnormerna de senaste komst av de 33 prioriterade miljöfarliga 10 åren. ämnen som pekats ut i EU-kommissionens beslut 2455/2001/EG. Denna del kan bara Utöver mätningar av luft föroreningar kan klassifi ceras som antingen god eller ej god. även spridningsberäkningar genomföras. Spridningsberäkningar har fördelen att halter över större områden kan beskrivas och även förväntade halter i framtiden.

33 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Vatten som inte har godtagbar status ska Berörd vattenförekomst har av Vattenmyn- åtgärdas och åtgärdsprogram och förvalt- digheten klassifi cerats ha god kemisk status ningsplaner skall tas fram. (exklusive kvicksilver). Kvalitetskravet och miljökvalitetsnormen för kemisk status är Vissa vatten klassifi ceras som s k starkt satt som god kemisk status år 2015. Myn- modifi erade vattnen. Vattenförekomster digheten har dock bedömt att risk fi nns att som förklarats som starkt modifi erade eller kravet inte uppnås år 2015. Detta då man konstgjorda ska vid klassifi ceringen jäm- konstaterar att det inom vattenförekom- föras med de naturliga förekomster som stens avrinningsområde fi nns källor för de liknar mest. Då tillåts en del av den på- prioriterade ämnen och andra miljögift er verkan som modifi eringen orsakar. Dessa (mycket industrier, hamnar och bebyggel- förekomsters kvalitet benämns potential se) och att det därför är sannolikt att vat- och graderas i de fem klasserna: maximal, tenförekomsten har eller kan ha problem god, måttlig, otillfredsställande samt dålig med miljögift er. potential. Målet är normalt att vattenföre- komsterna skall uppnå lägst god potential Norconsults utredning om förorenad mark senast år 2015 och att ingen vattenföre- och sediment visar också mycket riktigt att komsts status försämras. det fi nnsnns högahöga halterhalter avav prioriteradeprioriterade ämnenämnen såsom tributyltenn i sedimenten i planerat Den vattenförekomst som direkt berörs av arbetsområde. planerade arbeten vid Götaälvbron heter Göta älv – Mölndalsån till Säveån och har Fisk- och musselvatten EU-kod SE640539-127129. Vattenförekom- sten har bestämts vara ett s k starkt mo- I förordningen SFS 2001:554 redovisas difi erat vatten, i första hand beroende på miljökvalitetsnormer för fi sk- och mussel- stora morfologiska förändringar (mycket vatten. Gräns- och riktvärden för vattnets kajer och andra artifi ciella strandområden) temperatur, pH, syreinnehåll och halter och fl ödesförändringar (vattenkraft en i av slam, nitriter, kolväten, olika metaller älven innebär reglering av fl ödena). m m fi nns angivna dels för laxvatten och dels för andra fi skvatten. Naturvårdsverket Den ekologiska potentialen i ytvatten- har upprättat en förteckning (NFS 2002:6), förekomsten har av Vattenmyndigheten över de fi skvatten som ska skyddas, där för Västerhavet år 2009 klassifi cerats som berörd del av Göta älv är ett s k laxvatten. måttlig. Vattenmyndigheten har bedömt Kraven på avseende de parametrar som be- att det fi nns skäl att fastställa miljökva- döms kunna beröras av aktuell utbyggnad litetsnormen till god ekologisk potential framgår av nedanstående tabell. med tidsfrist till 2021 (4 kap 9 § vattenför- valtningsförordningen och 3 kap 1 § NFS Vattenkvaliteten i Säveån mäts kontinu- 2008:1). Det är ekonomisktPreliminär orimligt och/ erligt av Göta älvs vattenvårdsförbund. eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder Uppslammade fasta substanser ingår inte som skulle behövas för att uppnå godekolo- bland de normala parametrarna i kontroll- gisk potential 2015. programmet, däremot turbiditet. Göta älv är normalt ett måttligt-betydligt grum- Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas ligt vatten (turbiditet normalt mellan 2-5 kan god ekologisk potential förväntas upp- fnu vid Alelyckan). När det gäller ovan nås 2021. nämnda metaller så ligger medelhalten (mätningar år 2008-2010) av koppar på ca

34 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

0,001 mg/l och av zink på 0,004 mg/l vid ekologiskt-, socialt- och ekonomiskt håll- Alelyckan. Detta är klart under miljökvali- bar. Den ekologiska hållbarheten innebär tetsnormerna, men provtagningen är gjord att vi inte ska förbruka och/eller förstöra vid Alelyckan, en bra bit uppströms klimatet och miljön. Den sociala hållbarhe- Götaälvbron. Nedströms fi nns inga mät- ten innebär att samhället ska vara till för, ningar av dessa metaller i vattenvårdsför- och fungera för, alla individer. Att ingen bundets regi. ska stå utanför på grund av kön, etnicitet, sexualitet, tro, funktionshinder eller något Nationella miljömål annat. I den socialt hållbara staden ska alla vara inkluderade. Den ekonomiska hållbar- I Sverige har vi satt upp mål för hur vi vill heten syft ar på ett dynamiskt närings- och att framtidens miljö ska se ut. Målen är arbetsliv där både stora och små verksam- beslutade av riksdagen och syft ar till att heter kan få plats. de stora miljöproblemen i Sverige ska vara lösta till år 2020. Sveriges sexton miljökva- Arbetet med att utveckla Göteborg på ett litetsmål beskriver det tillstånd för miljön ekologiskt hållbart sätt avspeglas bl a i som är hållbart på lång sikt. att man har beslutat om lokala miljömål, kopplade till de nationella miljömålen som De är ett löft e till framtida generationer om redovisats tidigare. frisk luft , hälsosamma livsmiljöer och rika naturupplevelser.

De miljömål som bedöms vara relevanta De nationella miljökvalitetsmålen för arbetet med järnvägsplan för ny Gö- taälvbro och dess påverkan på miljön är 1. Begränsad klimatpåverkan nummer 1, 4, 8, 10, 15 och 16. 2. Frisk luft

Arbetet för att nå målen följer en fast 3. Bara naturlig försurning struktur med regelbunden uppföljning, 4. Giftfri miljö utvärdering och förslag till förändringar. Utvärderingarna ger viktig information 5. Skyddande ozonskikt om läget för Sveriges miljö och anger vilka åtgärder och prioriteringar som krävs för 6. Säker strålmiljö att miljötillståndet ska förbättras. Målen 7. Ingen övergödning har nu använts som riktmärken för miljö- arbetet i snart tio år. Även om utvecklingen 8. Levande sjöar och vattendrag i många fall går åt rätt håll återstår stora 9. Grundvatten av god kvalitet utmaningar: mer än hälft en av målen be- döms inte kunna nås till 2020Preliminär även om yt- 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård terligare åtgärder sätts in. Fler behöver göra 11. Myllrande våtmarker mer om barn och ungdomar ska få uppleva den miljökvalitet som målen avser. 12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap Övrig planering 14. Storslagen fjällmiljö Göteborg hållbar stad 15. God bebyggd miljö Göteborg planerar för en hållbar stadsut- 16. Ett rikt växt- och djurliv veckling, som står på tre ben. Den ska vara

35 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Av de nationella miljömål som bedöms Planområdet ligger inom den del av Göte- vara relevanta för järnvägsplanen fi nns det borg som i översiktsplanen benämns ”Cen- lokala miljömål för nummer 1, 4, 8, 10 och trala Göteborg – förnyelseområden” om 16. När den nya Götaälvbrons påverkan på vilka det sägs att: möjlighet att nå miljömålen bedöms kom- mer de lokala miljömål som formulerats att ”Göteborg har en unik möjlighet att utvidga ligga till grund för bedömningen. sin stadskärna genom att omvandla tidi- gare hamn, järnvägs- och industriområden. Mål 1: År 2050 har Göteborg en hållbar Utvecklingen av Norra och Södra älvsträn- och rättvis utsläppsnivå för koldioxid. derna kan bidra till att staden binds ihop över älven. Gullbergsvass, Backaplansområ- Mål 4: Göteborg ska vara så gift fritt att det, Gamlestaden, Mölndalsåns dalgång och inte människor eller miljö påverkas nega- Ringön är stora framtida utvecklingsområ- tivt. den.”

Mål 8: Sjöars och vattendrags biologiska, Översiktsplanens inriktning är att de cen- ekologiska, sociala och kulturhistoriska trala förnyelseområdena ska byggas som värden ska bevaras samtidigt som råvatten- blandstad, där bebyggelsen har stora rums- tillgången säkerställs. liga kvaliteter. Områdena ska erbjuda att- raktiva mötesplatser och en blandning av Mål 10: Kust och hav i Göteborg ska 2015 funktioner som ger liv, trygghet och rörelse ha goda förutsättningar för rik biologisk åt området. Viktiga punkter är att: mångfald och ha god tillgänglighet för re- kreation. • En god regional tillgänglighet ska eft ersträ- vas genom att skapa bra förutsättningar för Mål 16: Göteborg ska ha ett attraktivt och kollektivtrafi ken. varierat landskap med en bevarad mång- fald av djur och växter. • Resande med kollektivtrafi k, cykel och till fots ska prioriteras. Arbetet med den sociala hållbarheten bedrivs till stor del inte inom ramen för • En hög faktisk täthet ska eft ersträvas. MKB-arbetet. Däremot kommer frågan om människors upplevelse av trygghet och sä- • Behovet av både större och mindre parker kerhet in eft ersomersom detdet kankan påverkapåverka hälsan.hälsan. för rekreation och hälsosam stadsmiljö ska tillgodoses. Frågan om ekonomiskt hållbar utveckling behandlas inte i MKB-arbetet. • Nya bostäder ska ha god tillgång till bostadsnära grönytor med tillfredsstäl- Översiktsplanering Preliminärlandekvaliteter. Gällande översiktsplan för Göteborg an- • Vattenkontakten ska utvecklas genom att togs 2009-02-26. Dess mål är att Göteborg t.ex. skapa stråk längs älven, utveckla nya ska utvecklas till en livskraft ig långsiktigt lägen för småbåtshamnar och andra funk- hållbar stad med balans mellan sociala, tioner som är knutna till vattnet. ekonomiska och ekologiska/miljömässiga faktorer. Ett helhetstänkande är avgörande för möjligheten till hållbar utveckling för Göteborgssamhället.

36 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

• Goda kopplingar till omgivande stadsdelar ner. Dessutom berör förslaget till järnvägs- ska skapas genom att minska trafi ksyste- plan fl era detaljplaner som inte bedöms mens och Göta älvs barriäreff ekter. behöva ändras:

• Hänsyn ska tas till kulturmiljövärdena, t ex • F3174, omfattar bl a området mellan industrihistoriska. Nordstan och Götatunneln.

• Markanvisningar ska formuleras så att om- • DP/4112, omfattar bl a rådena får en varierad utveckling. Nils Ericsonsgatan och resten av området mellan Nordstan och centralstationen. • Planeringen måste ta hänsyn till framtida höjda vattennivåer. • DP/4342, omfattar bl a Götatunneln.

Markanvändningskartan i översiktsplanen Det område som berörs av järnvägsplanen redovisar ett reservat för kommunika- redovisas i gällande detaljplaner som om- tionsändamål, avsett för ny Götaälvbro, se råde för trafi kk eller eller somsom gata. gata. fi gur 3.1.4. Det ligger inom ett utrednings- område, men utredningsarbetet kan anses Direkt angränsande mot aktuell detalj- avslutat genom det planprogram som pre- plan fi nns en föreslagen ny detaljplan som senterades 2009. ännu inte antagits av byggnadsnämnd/ kommunfullmäktige. Det är planen för ett Berörda detaljplaner samlat ”Regionens hus” i anslutning till f d Bergslagsbanans stationshus, vid Bergslags- En ny detaljplan kommer att tas fram för gatan. ny Götaälvbro och närliggande bebyggelse, då järnvägsplanen och utbyggnaden av ny bro kommer i konfl ikt med gällande pla-

Preliminär

3.1:4 – Utdrag ur översiktsplan för Göteborg

37 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

3.2 Stadsbild sydvästlig-nordöstlig riktning för att sedan vika av i norrut i den nordsydliga riktning- Landskapsrummet en. Dalgångarna ger landskapet dessa rikt- ningar och bergshöjderna förstärker dessa. I ett större perspektiv ger topografi n Gö- Götaälvbron följer alltså landskapet tvärs taälvrummet fl era landskapsrum. Det om- älven och följer den nordsydliga riktningen råde som Götaälvbron befi nner sig i är ett vilket förstärker intrycket som landskapet plattare dalrum som till stora delar består ger. På grund av att älven inte går i en rak av plan utfyllnadsmark. Här fi nns inte någ- linje utan bryts med jämna mellanrum blir ra direkta stöd i terrängen eft ersom dalens siktlinjerna inte så långa som de hade kun- sidor ligger långt ifrån. nat vara, däremot är Götaälvbron placerad i en av älvens brytpunkter vilket öppnar Älven och dess öppna vattenytor ger långa vyer i två linjer. siktlinjer och vida vyer där objekt i anslut- ning till älven blir väl synliga. Denna del av Bild 3.2:1 visar det större landskapsrum älven har ett smalt älvrum. Upplevelsen av som Götaälvbron befi nner sig i och de norra och södra landsidan blir större här längsta siktlinjerna i älvrummet med be- i förhållande till den smalare älven. Detta fi ntlig bro. smala älvrum ger ett lugnare vatten jäm- fört med delar där älven är mer öppet. Stadsrummet Det smala rummet upplevs här som mer På grund av den stora variationen i land- skyddat, mer intimt. Älven följer de domi- skapet och topografi n har Göteborg en stor nerande riktningarna i landskapet först i variation också i stadsbebyggelsen. I Göte-

Preliminär

3.2:1– Bilden visar det större landskapsrum (gul yta)som götaälvbron befinner sig i. De blå pilarna visar längsta siktlinjen i älvrummet med befintlig bro.

38 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO borg förhåller sig och anpassar sig till stor del bebyggelsen i landskapet. Idag är om- rådet där Götaälvbron ligger en brytpunkt mellan tätare bebyggelse, kontorslandskap, verksamheter och industri. Industrin har historiskt placerat sig på dessa plana mark- partier för att utnyttja vattnet och dess möjligheter till transport. Industrin skjuts nu allt längre norrut och kontorskomplex har sakta tagit dessa ytor i anspråk.

Götaälvbron rör sig inom tre rum i staden. Den börjar/slutar i stadsrummet vid Älv- rummet/Nordstan /NilsEricsonsplatsen 3.2:2– Damen, reparationsvarvet, kranarna och sjöfarten ger älv- rummet sin prägel. Även Läppstiftet och glasklockan är tydliga och påverkar i dagsläget detta rum mycket. landmärken i anslutning och närhet av bron Vidare rör sig bron genom vattenrummet/ Götaälvrummet för att sedan röra sig in i det rum som fi nns på Hisingssidan som skiljer sig mycket från staden på södra si- dan.

Området på södra sidan om Götaälvbron är idag ett strukturellt och skalmässigt komplext område. Lilla Bommen präglas av stora byggnadskomplex med stora och små mellanrum utan direkt förhållnings- sätt eller samspel sinsemellan. Staden och stadsbebyggelsen går fram till Nordstan och fram till Drottningtorget. Därifrån fram till Lilla Bommen har framförallt in- frastruktur brett ut sig. Infrastrukturen tar 3.2:3– Bilden visar ett vanligt betraktelseavstånd av bron. Här be- finner sig bron i horisontlinje en ganska irriterande vy. På betydligt stor plats vilket innebär stora barriäreff ek- närmare håll försvinner denna konflikt men då kan det vara svårt att ter såväl den breda sänkta ytan där E45 är uppleva hela bron. På längre avstånd är det svårt att se bron. förlagd som det stora väg och rampsystem som dagens Götaälvbron kräver . Dessutom ligger centralstationen och Nils Ericsonter- minalen i nära anslutning. Väldigt liten del av stadsrummenPreliminär i anslut- ning till Götaälvbron har en mindre skala och upplevs ha en småskalig stadsmässig- het. Området består av många splittrade ytor där stora delar består av impediment med få off entliga rum att vistas i. Framfö- rallt är ytorna utformade för att transpor- tera sig genom på ett eller annat sätt. Om- rådets skala är stor och kan endast på vissa 3.2:4–Brons diskreta utformning och färgsättning gör att den idag ytor upplevas som behagligt att vistas i. underordnar sig landskapsrummet, vy från Masthuggskyrkan.

39 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Stadens vattenkontakt är dåligt tillgodo- Inblickar sedd. Vattenrummet upplevs olika bero- På det avstånd västerifrån som hela bron ende på det avstånd och den höjd man bäst kan betraktas, upplevs bron ligga befi nner sig på. Se bild 3.2.3. Fortfarande ”på samma höjd ” som rumsavgräns- präglas vattenrummet till stor del av ningen, dvs till stor del i samma nivå sjöfart och industri/verksamheter där som horisonten. Bron skymmer därmed stadsrummet inte når ända ner till älven. denna vilket begränsar upplevelsen av Stora kranar och reparationsvarvet Da- landskapsrummet, se bild 3.2:3. men (Cityvarvet) tar mycket uppmärk- samhet i detta område, se bild 3.2:2. Dagens bro har en anonym färg och utformning och pågrund av att älven Göta älv utgör ett större landskapsrum, böjer av just i detta läge är den svår att eller vattenrum där nuvarande Götaälv- betrakta från kajkanten. Oft a skymmer bro passerar på en höjd av 19,5 m (segel- båtar och byggnader vyn. Lite högre upp fri höjd). Längden mellan kajkanterna är och på vissa platser ges bättre utsikt mot 210 meter, men brons längd inkl. brofäs- bron. Sid 41 visar inblickar och land- ten och ramper är betydligt längre, cirka märken, se även text på sid 63-64. Om- 900 meter och den tar på grund av detta rådet vid bron på Hisingssidan innehål- utrymme i stadsrummet. ler verksamheter och industrier, en rörig och sjangserad miljö som successivt vuxit fram utan övergripande styrning och visioner se bild 3.2:4. Området ligger som en barriär och det är svårt att hitta betraktelsepunkter härifrån.

Utblickar

Utblickar från bron ger fi na vyer över Götaälvrummet. Vyn från bron västerut ger fortfarande en bild av en levande hamn och varvsmiljö. Skeppet Barken Viking , Stenalines färjor ,fartyg och 3.2:5–Vy från bron och österut kranarna bidrar till denna upplevelse. Läppstift et får en dominerande roll när man rör sig på bron mot söder, däremot upplevs inte Operan tydligt.

Mot Norr fi nns i stort sett inga domi- Preliminärnerande byggnader el. landmärken som fångar uppmärksamheten. Utblick från bron mot öster ger en viss upplevelse av landskapsrummet och dess väggar. Slättområdet i landskapsrummet är be- byggda med stora verksamhetskomplex närmast bron på södra sidan, för övrigt i denna vy kan man framförallt uppleva ett småskaligt men rörig industri och 3.2:6– Från bron och västerut verksamhetsområde.

40 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Preliminär

3.2:6– Utblickar och landmärken

41 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

3.3 Kulturmiljö utanför befästningsanläggningarna var vid denna tid mest präglad av sanka vass- Historisk översikt marker. Göteborg var under denna period en stängd stad vars hamnverksamhet var 1600- och 1700-talens Göteborg, förpassad till mindre hamnar inom kanal- en befäst stad systemet. Planområdet innehåller kulturmiljövärden De stora fartygen lade till vid det s k ”Rivi- som beskriver Göteborgs tidiga historia eret”, ett område i en del av älven där större som befäst handelsstad. Grundandet av fartyg kunde ankra upp. Göteborg, ett nytt handels- och försvars- centrum i västra Sverige, var ett strategiskt Gods som skulle in och ut ur staden lasta- drag i konkurrensen med bland annat des på mindre båtar och pråmar för vidare Danmark. Med hjälp av holländska stads- frakt till hamnarna inne i kanalsystemet. byggare började staden växa fram på den Markområden utanför befästningarna i sanka marken mellan bergshöjderna Lilla väster, norr och öster präglades främst av och Stora Otterhällan. Göteborg skulle sanka vassområden. Undantaget var Stads- bli ett ointagligt handelsfäste. Från 1620 tjänareholmen, senare ” Hultmans holme”, till 1720 anlades befästningsanläggningar som utgjorde ett område med fast mark etappvis enligt de försvarstekniska meto- öster om bastionen Gustavus Primus. der som var gällande vid tiden. Marken

Preliminär

3.3:1 Historisk karta upprättad efter historiska förlagor 1923. Kartan föreställer Göteborg 1790. Befästningarna finns kvar och markområden i väster, norr och nordost domineras av sanka vassområden. Markområdena högst upp till vänster är en infälld karta över Säveåns lopp, ej att misstolka som Hi- singen.

42 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

1800-talets utveckling av förhållandevis grund och anläggningen av djuphamnen hamn och kajer på båda sidor av älven före- gicks av omfattande mudderarbeten. Mud- Stora delar av planområdet berör mark- dermassorna användes till att fylla ut och områden som är av yngre datum. Detta stabilisera de sanka vassområdena såsom gäller delvis områdena vid nya brons fästen bl a Gullbergsvass och Tingstadsvass. både på norra och södra sidorna om älven och där ny bebyggelse planeras öster om 1877 påbörjades verksamheten med att Lilla Bommen. Marken utgörs av vassom- fylla och reglera Tingstadsvassen och för- råden som dikades ut och fylldes ut eft er bereda området för hamnändamål. befästningsanläggningarna raserats. Vid 1800-talets början hade befästningarna Detta år blev också startskottet för anläg- spelat ut sin roll som försvarsanläggning gandet av Gullbergsvass då Gullbergskajens och år 1807 utfärdas ett raseringskontrakt mittersta del påbörjades (Petterson, K.E). vilket medförde att man började riva sta- Arbetet med dränering och utfyllnad av dens befästningar (G. Nilsson Schönborg Tingsdagsvass pågick fram till 1898. För att 2011). Därmed blev de sanka vassom- öka tillgängligheten i arbetet med Tings- rådena mellan älven och staden intres- stadsvass påbörjades, 1885, anläggandet av santa för exploatering för bebyggelse och Ringkanalen som sträckte sig från mitten hamnverksamhet. Älven var ursprungligen av Kvillebäckskanalen i en båge österut till

Preliminär

3.3:2. Kartillustration över Göteborg 1820, gjord utifrån historiska förlagor till jubileumsutställningen 1923. Stora delen av befästningsanläggningarna är rivna. Markområdena högst upp till vänster är en infälld karta över Säveåns lopp, ej att miss- tolka som Hisingen.

43 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Göta älv. Ringkanalens lades slutligen igen Göteborgs stad, samman och bildade järn- 1958. vägsbolaget Bergslagernas Jernvägar. Berg- slagsbanans f d station stod färdig 1881 I utfyllnadsområdet Gullbergsvass, i an- eft er ritningar av bröderna Axel och Hjal- slutning till planområdets sydöstra del, mar Kumlien, ett par av samtidens mest började man 1872 anlägga Bergslagsbanan. anlitade arkitekter. Arkitekturen är utförd Stationsbyggnaden och intilliggande park i den för sin tid rådande nyrenässansstilen utgör idag en imponerande symbol för (Bebyggelseregistret RAÄ). Stationsbygg- Sveriges största privata järnvägssatsning, naden förklarades som byggnadsminne den s k Bergslagsbanan eller Bergslagernas 2008 enligt kulturminneslagen 3 kap. Jernvägar (BJ) som tillkom mellan åren 1872-1879. Järnvägen förstatligades 1948. 1900-talet, ökande verksamhet på Den viktigaste orsaken bakom järnvägs- Hisingen satsningen var att ett antal stora bruk, främst i Värmland, ville få möjlighet att Under 1900-talet ökade intresset för kunna frakta ut sina varor direkt till en så hamn- och varvsverksamhet på norra närbelägen exporthamn som möjligt. älvstranden. Diskussionerna kring en ny centralhamn hade börjat ta form. Byggan- För att slippa riskera att få en konkurre- det av centralhamnen som sen fi ck namnet rande exporthamn på västkusten gick fl era Frihamnen föregicks av långa utredningar, ekonomiska intressenter i Göteborg, främst första förslaget kom 1892. En internationell

Preliminär

3.3:3. Kartillustration över Göteborg 1890. Jämfört med fig 3.3:2 framgårutfyllnadsområdena Gullbergsvass och Tingstads- vass mycket tydligt. Ringkanalen skymtar också högst upp till vänster. Det som på bild 3.3:3 är markerat som vassområden är nu helt utfyllt och älvens botten är muddrad.

44 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

tävling om ny hamn ordnades 1902 och tionen är synlig och utformningen har 1913. Frihamnen stod klar 1922 och var helt och hållet styrts av vad som är möjligt ursprungligen avsedd för omlastning och rent tekniskt. Bron har med ramper fått ett mellanlagring av varor som inte skulle in- upphöjt läge långt innan man når själva föras i Sverige och därför inte förtullades. hindret som bron ska överbrygga vilket Frihamnen ligger i direkt anslutning till medför att bron är mycket lång. Bron är planområdet, väster om norra brofästet l. utformad med ovanligt lite tilläggsestetik, Här fi nns idag kulturhistoriskt värdefull undantaget av bågarna som håller upp bebyggelse bevarad, såsom kontorsbygg- strömförsörjningen för spårvagnarna vid nader, magasin och skjul. Huvuddelen av brons klaff . Förmodligen har manöverhyt- bebyggelsen är uppförd i funktionalistisk ten haft ett ett mer mer kvalitativt kvalitativt utförande utförande innan innan stil. (Göteborgs kommun, 1999). den försetts med extra fasadbeklädnad. Breddningen av bron som påbörjades 1955 Med betydande hamn- och varvsverk- har gjorts i samma anda som originalutfö- samhet som berörde båda sidor av älven randet. Breddningen har dock bidragit till börjande man under 1920-talet diskutera att bron blivit tyngre i sitt formspråk och vikten av en ny fast bro över Göta älv. Eft er har inte samma grad av genomsläpplighet beslutet om att gamla Hisingsbron skulle som i originalutförandet. Färgsättningen ersättas, stod valet mellan bro eller tunnel. i ljust blågrön ton fungerar bra ihop med Ett principbeslut togs 1933 att det skulle bli himmel och vatten vilket bidrar till viss en ”Götaälvbro”. lätthet i upplevelsen av detta enorma bygg- nadsverk. Några av dåtidens främsta arki- Förberedande markarbeten startades i tekter Nils Einar Eriksson (arkitekt för bl a november 1935. Vid uppförandet av bron konserthuset) och Ernst Torulf (en av ar- togs stor hänsyn till befi ntlig ntlig bebyggelse, bebyggelse, kitekterna bakom konstmuseet och Göta- och nästan inga hus behövde därför rivas. platsen) har varit delaktiga i utformningen Man invigde bron 1939 och 1955 inleddes av bron (Tekniks tidskrift 1938). Detta är arbetet med att bredda bron till nuvarande något förvånande eft ersom bron har lite av bredd, till sex fi ler med gång- och cykelvä- arkitektonisk tilläggsestetik och är mer en gar. manifestation i vad man ingenjörsmässigt kan åstadkomma. Nuvarande Götaälvbro är uppförd i en ex- trem funktionalistisk stil. Hela konstruk- Preliminär

3.3:4 Bågarna som bär upp spårvagnarnas elförsörjning vid bro- 3.3:5. Götaälvbron är byggd i en stram funktionalistisk stil. öppning är en av få utsmyckande detaljer i brokonstruktionen. För- Breddningen från 1950-talet gav byggnadsvolymen ett modligen har manöverhytten också haft ett mer kvalitativt uttryck grövre uttryck. Bron är trotts detta genomsläpplig i sin arki- innan fasaden försågs med extra fasadbeklädnad. tektoniska utformning.

45 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Skyddade miljöer Inom eller i närheten av planområdet fi nns följande särskilt utpekade och skyddade miljöer:

• Skydd enligt Miljöbalken 3 kap. Riksintres- se kulturmiljövård ”Göteborgs innerstad KO 2, delområdet O 2:1.

• Skydd enligt KML (kulturminneslagen) 3 kap. om byggnadsminnen, Bergslagsba- nans station

• Skydd enligt KML 2 kap, Fornlämning Gö 216:1 bl a rester av de gamla försvarsverken. 3.3:6. Bergslagsbanans stationsbyggnad är be- • Områden för det kommunala bevarande- lägen direkt sydväst om planområdet. Byggna- den är förklarad som byggnadsminne sedan 2008. programmet ”Kulturhistorisk värdefull bebyggelse” Tingstadsvassen 36:B och Nordstaden 2:A, tangeras av planområdet.

Preliminär

3.3:7. Bild över Skeppsbron och Frihamnen i bakgrunden ca 1934. Bild tillhör Göteborgs stadsmuseum.

46 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

S e fi gur 3.3:8 för de olika skyddade miljö- kommunalt bevarandeområde streckad ernas läge. mörkröd.)

(Figuren saknar teckenförklaring och kom- mer att kompletteras. I princip är gräns för riksintresse streckad klarröd, bygg- nadsminne blå, fornlämning orange och

Preliminär

400 mm400

3.3:8 - Skyddade miljöer i centrala Göteborg

47 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Arkeologisk översikt Område 2 Inför planerade markarbeten i området Träkonstruktioner bestående av liggande norr om Östra Nordstan, centralstations- timmer och pålar i ”grönområde” nordöst området, Gullbergsvass samt Hultmans- om Kanaltorgsgatan, belägna 1 -2 meter holme (tidigare Stadstjänareholmen) under nuvarande marknivå. Träkonstruk- - kommer delar av fornlämning Göteborg tionerna, vilka tillhört befästningsverken 216 att beröras. är dokumenterade, delvis borttagna. Ytterligare konstruktioner bör fi nnas kvar Vid schaktningarna i det aktuella området i området. (Möjligen kan dessa lokaliseras kan också delar av stadens äldre befäst- med mindre sökschakt eller markradar på ningssystem komma att beröras. Detta gäl- platsen). I samband med de arkeologiska ler främst i området norr och öster om Öst- undersökningar som utfördes inför byg- ra Nordstan. I området vid Gullbergsvass gandet av Götatunneln påträff ades tim- och Hultmansholme har med undantag av merstockar och pålar vilka tillhört befäst- det närliggande sänkverket inga arkeolo- ningsanläggningarna. giska undersökningar utförts tidigare. Område 3 Nedan följer ett antal punkter som beskri- ver kända fornlämningar och även ej doku- Sänkverk med stenfyllda träkonstruktioner menterade lämningar som kan komma att samt ytterligare en rustbäddskonstruktion beröras av planförslaget. Dessa punkter be- bestående av ett ramverk av timmer samt skrivs och fi nns utmärkta på illustrationen pålar hittades och dokumenterade och av- nedan, fi gur 3.3:9. Illustrationen innehåller lägsnades i Götatunnelns sträckning. Yt- även ett streckmarkerat område där extra terligare delar av sänkverket som ej påträf- försiktighet bör iakttas under byggtiden. fades vid dåvarande undersökningar kan fi nnas i riktning mot Hultmansholme, ös- Område 1 ter om nuvarande Götaälvbron. Sänkverket bestod av en konstruktion i vinkel, vilket Del av murverk och rustbäddar, tillhörande kan indikera att anläggningen fortsätter i bastion Gustavus Primus, utanför Östra området mot dåvarande Hultmansholme. Nordstaden (Kanaltorgsgatan). Konstruk- Den rustbäddskonstruktion som påträf- tionen ligger i själva gatan ca 1-2 m under fades öster om sänkverket bestod av ett nuv. marknivå. Delar fi nns kvar på platsen. ramverk av timmer och en mängd pålar Vid undersökningen påträff adesades endastendast nedslagna i bottenleran. trärester av rustbädden bestående av lig- gande plankor, ett ramverk av trä samt pålar nedslagna i bottenleran. Inga sten- konstruktioner påträff ades på denna plats. Förmodligen har eventuellaPreliminär jordvallar och enklare murverk raserats tidigare. Rustbäd- den antas fortsätta utanför det undersökta området.

48 Ringön

Gullbergskajen Frihamnen

Gullbergsvass

Göta älvbron

Göta älv

Lilla Bommen

2

Göteborgsoperan 3 Preliminär 1 ĞŶƚƌĂůƐƚĂƟŽŶĞŶ

Nordstan

3.3:9. Illustration över de punkter som be- skrivs i texten ovan. Streckad linje marke- rar område där försiktighet bör vidtagas under genomförandet av järnvägsplanen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

3.4 Buller och vibrationer en följd av att vibrationer alstras t ex i en byggnadskonstruktion och sedan strålar Trafikbuller ut som luft buret buller. Buller förekommer således oft a tillsammans med Allmänt vibrationer.

Med buller menas oönskat ljud. Bullret Trafi kbuller kan inte anges med ett enda kan påverka människan på olika sätt, mått, då människor kan störas i olika sam- alltifrån obehagskänslor och irritation, manhang i och utanför bostaden, arbetet störningar vid samtal och lyssnande, etc. Praxis är numera att sammanfatta koncentrations¬svårigheter och sömn- ljudmiljön med fyra tekniska mått: störningar – till hörselskador och annan medicinsk påverkan som till exempel blod- • Ekvivalent (~ genomsnittlig) ljudnivå över trycksförändringar. Buller kan påverka dygn inomhus. människan såväl i bostaden som i arbetet, bullerstörningar i bostaden är dock helt • Maximal ljudnivå nattetid inomhus. dominerande. • Ekvivalent ljudnivå över dygn utomhus När man i vardagslag talar om buller är (vid fasad). det luftburet buller som avses, det vill säga buller som sprids från bullerkällan till • Maximal ljudnivå utomhus i anslutning till mottagarens öra via luft en. stomljud är bostaden.

Preliminär

3.4:1

50 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

För att ange ljudnivåer används enheten I detta program konstrueras som bas för decibel, dB, för trafi kbuller normalt anpas- beräkningarna en tredimensionell modell sad för hörselns känslighet för olika frek- av byggnader, vägar, gator, spår och övriga venser genom en sk A-vägning. Enheten ytor. betecknas då dBA. En översikt över typiska bullernivåer i olika miljöer redovisas i fi gur Bedömningsgrunder 3.4:1. Riksdagen antog 1997, vid beslut om Infra- Störningarna från vägtrafi k kan gälla den strukturinriktning för framtida transpor- ekvivalenta (genomsnittliga) ljudnivån ter och/eller den maximala ljudnivån (när sär- (prop 1996/97:53), följande riktvärden för skilt bullriga fordon passerar). trafi kbuller vid bostäder. Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybygg- På Götaälvbron fi nns erafl trafi kslag, för nation av bostadsbebyggelse eller vid ny- vilka det alstrade bullret beräknats med byggnation eller väsentlig ombyggnad av olika metoder. trafi kinfrastruktur: spårvägstrafik analyseras enligt ”Buller • Ekvivalentnivå inomhus - 30 dBA från spårburen trafi k. Nordisk beräknings- modell” (Naturvårdsverket och Banverket, • Maximalnivå inomhus nattetid - 45 dBA 1999). Baserat på mätningar som Norcon- • Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) - 55 sult utfört av befi ntlig spårvägstrafi k har en dBA särskild ”tågtyp” konstruerats för spårvagn och lagts in i beräkningsmodellen. Avstäm- • Maximalnivå vid uteplats i anslutning till ning har också gjorts mot de mätningar av bostad - 70 dBA spårvägsbuller som utförts av Miljöförvalt- ningen i Göteborg. Vid åtgärd i järnväg eller annan spå- ranläggning avser riktvärdet för buller För busstrafik och biltrafik utförs utomhus 55 dBA ekvivalentnivå vid ute- bullerberäkningar enligt ”Vägtrafi kbul- plats och 60 dBA ekvivalentnivå i bostads- ler. Nordisk beräkningsmodell, reviderad området i övrigt. 1996” (Naturvårdsverket, 1996). Enligt riksdagsbeslutet är riktvärdena inga Mycket stor betydelse har även övrigt tra- rättsligt bindande normer, utan de skall fi kbuller. kbuller. Med Med detta detta avses avses i iförsta första hand hand vara vägledande för bedömningar med buller från tre tunga trafi kleder: väg E45 hänsyn till lokala faktorer och särskilda (Mårten Krakowgatan), Lundbyleden och omständigheter i det enskilda fallet. Hamnbanan. Därtill kommer det övriga lokalgatunätet. För dessa bullertillskottPreliminär har Vad avser hotell och kontor skall en- ovannämnda beräkningsmodeller för väg- ligt gällande Byggregler (boverket 2011) och respektive spårtrafi k tillämpats. gränsvärdena för ljudnivåer inomhus i svensk standard 2007 tillämpas. För Ljudutbredningskartor och beräkningar ljudnivåerna utomhus saknas riktvärden. för enstaka hus, punkter och våningsplan är framtagna med programmet SoundPlan, Inte heller för rekreationsytor i tätort som innehåller moduler för såväl väg- som (parker, älven) fi nns några riktvärden. tågtrafi kbuller. Förslag till riktvärde har dock framlagts, vanligen uttryckt som 55 dBA i ekvivalent ljudnivå över dygn utomhus.

51 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Bullersituation kring nuvarande bro Inom det studerade området fi nns idag i princip inga bostäder, men det samlade Den nuvarande bullersituationen kring trafi kbullret påverkar möjligheterna att Götaälvbron redovisas i fi gur 3.4:2. komplettera med bostadsbebyggelse nega- (N\1020721\U\Buller\Figur 1). Figuren tivt. Detta är påtagligt i Frihamnen/Ringö- redovisas trafi kbullrets utbredning med området. måttet ekvivalenta ljudnivåer över dygn. De maximala ljudnivåerna avtar snabbt I framtiden förväntas framförallt att trafi k- med ökande avstånd till trafi kled, maxni- ökningar på Lundbyleden och Hamnbanan våerna är här av sekundärt intresse. medför högre bullernivåer kring Göta- älvbron på Hisingen, vilket ytterligare på- Ljudutbredningen kring bron över vattnet verkar möjligheterna att komplettera med innebär att inom en i storleksordningen bostadsbebyggelse, t ex i Frihamnen. 300 m bred zon överskrider ljudnivåerna 55 dBA. På land ger övriga vägar, framfö- rallt Lundbyleden, och Hamnbanan stora Vibrationer och stomljud tillskott till bullret. Ljudutbredningen blir Befi ntlig bro är, med avseende på vibratio- också beroende av befi ntliga byggnader, ner och stomljud, en konstruktion som lätt dessa kan skärma av bullret men också i sätts i rörelse. Den dominerande källan till vissa fall refl ektera och därmed öka bullret. vibrationer och stomljud är spårvagnspas- sager.

Preliminär

3.4:2 -

52 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Passagerna innebär att dynamiska kraft er Inom inventeringsområdet har det funnits via stålpelarna förs ner till marken. Ifrån fl era potentiellt förorenande verksamheter pelarfundamenten utgår sedan markvibra- som t.ex. den f.d. Ringkanalen på Norra tioner. Under bron utstrålar även stomljud Älvstranden. Tidigare undersökningar av från brobanan. detta område har påvisat förhöjda halter av petroleumkolväten, polyaromatiska kol- För att få en uppfattning om storleksord- väten (PAH), metaller och bekämpnings- ning på möjliga störningar av vibrationer medel. Ringkanalen har i Länsstyrelsens och stomljud, har mätningar utförts vid MIFO 1-inventering fått riskklass 1, mycket brons södra ände. stor risk för förorening. På Norra Älv- stranden, öster om Götaälvbron, har också Det fi nns inga föreskrivande normer betr. Göteborgs Stads Verkstäder legat. Inom störande vibrationer i byggnad. Trafi kver- industriområdet har både båt- och pråmsli- kets riktlinjer hänvisar till frekvensvägda peri samt verkstadsarbete och måleri be- vibrationer enligt SS 460 48 61 när det gäl- drivits. Potentiell risk fi nns för förekomst ler vibrationer från tåg och vägfordon. Det av metaller och tennorganiska föreningar långsiktiga målet for permanentbostäder, som t.ex. tributyltenn (TBT) samt petrole- fritidsbostäder och vårdlokaler är att vägd umkolväten. vibrationshastighet nattetid inte skall över- stiga 0,4 mm/s. I övrigt har både Norra och Södra Älv- stranden varit säte för hamn- och varvs- Mätningar direkt på nuvarande pelarfun- verksamhet, små-industrier, mekaniska dament visar att vibrationerna vid passage verkstäder och bilrelaterade verksamheter av spårvagnar som mest ligger på en nivå såsom t.ex. bensinstationer under lång som motsvarar det långsiktiga målet för tid. Dessa verksamheter kan potentiellt bostäder och vårdlokaler. ge upphov till förorening som t.ex. petro- leumkolväten, metaller, TBT, PAH samt Uppmätta maximala stomljudsnivåer från lösningsmedel. Det har även legat fl era brobanan ligger under nuvarande bro så äldre transformatorstationer inom områ- högt att de stör ut t ex samtal. Även vid en det med potentiell risk för förorening med mätning 40 meter i sidled från bron ger PCB-haltiga oljor. Tidigare markundersök- stomljudsspridningen ett kraft igt tillskott ningar har påvisat förhöjda halter av pet- till övrigt trafi kbuller. roleumkolväten, PAH och metaller. I stort sett saknas analyser för övriga potentiella 3.5 Föroreningar i mark föroreningar inom aktuellt inventerings- och sediment område. Översikt PreliminärFörorenad mark Markområdet som berörs av den nya Göta- Undersökningsområdet utgörs i huvudsak älvbron har tidigare utgjorts av naturliga, av asfaltbelagda ytor med inslag av gräsy- grunda vass-områden. Dessa områden har tor. Stora arealer utgörs av trafi kområden med tiden fyllts ut med tillgängliga fyll- och parkeringsytor. Mindre delar är be- nads- och muddermassor. Risken att dessa byggda och därmed ej undersökta. massor är förorenade bedömdes som stor. På norra älvstranden underlagras asfalten av ett i allmänhet tunt bärlager och gräsy- torna av ett mullskikt. Detta underlagras

53 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

av fyllnadsmassor som utgörs av siltig lera Ett antal provpunkter har haft en utpräglad med inslag av tegel, trä och på djupet mer lukt av petroleum kolväten och vid okulär snäckdelar och organiskt material. Grund- bedömning har en petroleumhinna synts, vatten kunde påvisas vid jordprovtag- se Bild V. Vid två av dessa punkter har det- ningen i fem av tjugotvå provpunkter på ett ta konstaterats ned till ett djup av 4 meter. djup av ca 1,6 m u my. Ett grundvattenrör För övrigt har förhöjda halter av metaller installerades ca trettio meter från Göta älv och PAH-16 påvisats oregelbundet fördelat den stabiliserade grundvattenytan var ca över hela det aktuella området. Förorening- 0,8 m u my. Vid omsättning innan prov- ar förekommer generellt i ytligare prover. tagning var tillrinningen god vilket måste beaktas vid framtida schaktarbeten. Analysresultat av vattenproverna påvisar generellt förhöjda metallhalter. De högsta Inom södra älvstranden fi nns liknande halterna påvisades i närheten av den be- material men med mer inslag av tegel, be- fi ntliga bensinstationen i anslutning till tong och trä, se Bild U. Inget synligt vatten Mårten Krakovsgata. Detta bör beaktas vid kunde påvisas vid jordprovtagningen. Två hantering av överskottsvatten under entre- grundvattenrör installerades varvid en sta- prenadtiden. biliserad grundvattenyta har uppmätts på ca 1,6-1,8 mu my. Den tidigare utförda historiska invente- ringen visar dock i stor utsträckning på I ett fl ertal provpunkter kunde på ett djup potentiellt förorenade områden. Det är av ca 2,5 meter ett skikt av organiskt ma- därmed troligt att ytterligare föroreningar terial och/eller fi nsand konstateras. Skiktet kommer att påträff as i framförallt fyllnads- underlagrades av siltig lera med inslag av massor vid planerade schaktarbeten inom snäckor. Det bedömdes som tidigare älv- området. botten. Sediment Planerad markanvändning inom området bedöms motsvara Naturvårdsverkets indel- Bottensedimenten i Göta Älv har under- ning av mark-användning, Mindre Känslig sökts i ett fl ertal tidigare provtagningar. I Markanvändning (MKM). Analyserade direkt anslutning till inventeringsområdet halter i jordprov utvärderades därför mot saknas dock i stort sett underlagsdata. Vid Natur¬vårds¬verkets generella riktvär- utvärdering har därför resultat från andra den för MKM (NV, 5976, 2009; NV, 5977, delar av hamnen använts. I och med att 2009). farleden muddras och att sedimenten kon- tinuerligt blandas om av fartygstrafi k ökar De analyserade resultaten av grundvatten- osäkerheten, framför allt för äldre data. Ti- prover har jämförts mot Miljöförvalt- digare undersökningar inom hamnområ- ningen Göteborgs Stad riktvärdenPreliminär för det påvisar, med lokala variationer, att sedi- recipientvatten i utsläpps- eller anslut- menten generellt innehåller förhöjda halter ningspunkt (2008) samt Naturvårdsverket av föroreningar främst petroleumkolväten, Rapport 4918. PAH, PCB, metaller, tennorganiska förore- ningar som TBT och metylkvicksilver. Marklagren visar generellt en lägre förore- ningshalt än förväntat. Men utförd under- Sedimentprovtagning utförs i första hand sökning har endast varit översiktlig med på mjukbottnar där det sker en kontinu- stickprovtagning. erlig sedimentation av fi nmaterial, en s.k. ackumulationsbotten. Finmaterialet utgörs

54 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO där huvudsakligen av lera och lergyttja i ytliga sediment i två provpunkter ned- med en partikelstorlek < 0,06 mm. Detta ströms befi ntlig småbåthamn och tidigare material har oft a en hög halt av organiskt båt- och pråmslip samt varvsverksam- material samt en hög vattenhalt. De delar het. Analysresultat indikerar dock här en av undersökningsområdet som till största snabbt sjunkande halt med djupet. delen motsvarar denna bottentyp ligger i anslutning till befi ntliga kajer med störst För den lera som underlagrar sedimenten avstånd till farleden i Göta älv och där far- har endast enstaka prov analyserats. Med tygsaktiviteten är relativt låg. hänsyn till analysresultat från dessa prov samt tidigare undersökningar inom Gö- Undersökningsresultaten har påvisat att teborgs hamn bedöms denna lera vara i de ytliga sedimenten (minst 0,5 m djupt) princip ren. inom provtagningsområdet är förorenade av framförallt tennorganiska föroreningar I de provpunkter som ligger närmast far- som tributyltenn (TBT), polyaromatiska leden konstaterades generellt ett hårdare, kolväten (PAH), kvicksilver (Hg) och andra mer lerigt material. De mest lösa sedimen- tungmetaller, framför allt koppar (Cu). De ten påträff ades i anslutning till Gullbergs- högsta halterna av metaller påträff ades mitt kajen vid Gullbergsvass. I anslutning till under befi ntlig Götaälvbro samt i anslut- befi ntlig bro, på Hisingssidan, påträff ades ning till Gullbergskajen. Om man bortser ett områden med förekomst av sten, as- från dessa provpunkter är halterna av Hg faltsbitar och träbitar i bottenmaterialet. I högst i anslutning till läget för befi ntlig och några provpunkter, främst vid Gullbergs- planerad bro över Göta älv. kajen konstaterades under provtagningen oljelukt och oljefi lm på vattenytan. Generellt var halterna av PAH och PCB höga till mycket höga vid utvärdering mot Naturvårdsverkets tillståndsklassning. För övrigt var halterna i sedimentproven generellt sett något högre i anslutning till Gullbergskajen och här indikerades också en stigande halt norrut.

I samtliga sedimentprov som analysera- des med avseende på petroleumkolväten konstaterades förekomst av alifater och i 2 provpunkter var halterna kraft igt igt förhöjda. förhöjda. Med hänsyn till halterna kan det krävas restriktioner vid hantering av muddermas- sor i dessa områden. ÖvrigaPreliminär uppmätta halter är relativt låga och bedöms inte innebära några restriktioner vid vare sig muddring eller deponering.

Halten av TBT i sedimentproven skift ade inom området. Vid utvärdering mot norska riktvärden påvisades mycket allvarlig halt (SFT:s tillståndsklassning) i Frihamnen. Vidare påvisades ännu högre TBT-halter 3.5:1 -Undersökningsområde, sedimentprovtagning.

55 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

3.6 Vattenmiljö runt dagens bropelare bedöms i viss mån kunna skapa ståndplatser för i första hand Naturvärden öring, men i viss mån också lax och asp. Göta älv är Sveriges vattenrikaste vatten- Inventeringar av Göta älvs vattenmiljö i drag med en medelvattenföring (MQ) på Ale kommun (Gralén et al 1998) visar att 550 m3/s. Ungefär 65 % av fl ödet leds ut det åtminstone utmed vissa delar av älven i havet via Kungälv och Nordre älv. Res- förekommer ett vegetationsbälte med fram- terande ca 35 % leds ut via Göteborg. Vid förallt ålnate och igelknopp mellan farleds- Götaälvbron, där arbetena ska ske, är med- rännan och stranden, företrädelsevis på ett elvattenföringen 190 m3/s (SMHI 2011). djup av 1,5-2,5 m. Dessa grundområden har en viktig biologisk funktion, bl a som I älven fi nns dokumenterat åtminstone födosöksområde för fi sk. 37 fi skarter. Göta älv är troligen den art- rikaste älven i Sverige (se bl a Göta älvs Växten knölnate är rödlistad i kategorin vattenvårdsförbund 2001a och Göteborgs- EN (starkt hotad), och den är även fridlyst. regionens kommunalförbund 1989). Flera Den har senast år 2000 noterats i en damm av fi skarterna är rödlistade. Av de fi skarter norr om Lilla Bommen, det, d.v.s. inte i som på senare år noterats i Göta älv med själva älven. Däreft er har den eft ersökts av bifl öden står fem på den svenska rödlistan Floraväktarna men inte återfunnits (www. (Gärdenfors 2010). Arterna är ål (akut ho- artportalen.se). tad, CR), havsnejonöga (nära hotad, NT), asp (NT), lake (NT) och vimma (NT). Flera Ålgräs och blåmusselbankar fi nns i grund- andra arter i älven, däribland lax och havs- områdena i Göta älvs mynning. Dessa arter öring, kan betraktas som naturvårdsintres- är känsliga för överslamning som kan ske santa. vid grumlande arbeten. Vid studier av dessa områden i samband med framtagandet av Bland annat passerar de genetiskt unika miljökonsekvensbeskrivning för muddring laxbestånden i bifl ödenaödena SäveånSäveån ochoch av farled till Göteborgs hamn bedömdes Grönån berört område på sin vandring ut dock området vid Aspholmarna och Nya till havet för uppväxt och när de vandrar Älvsborg (fästningsområdet som ligger ca 8 åter till åarna för lek. Lax- och öringsmol- km nedströms Götaälvbron) som ett gräns- ten vandrar normalt ut till havet i april-maj område där salthalten började bli för låg för månad och leklaxen och leköringen vandrar att upprätthålla lämpliga salthaltsförhållan- normalt upp i älven med bifl öden mel- den för ålgräset (Hydrogis 2000). Vid Marin lan april-november månad. Havsnejonöga Mättekniks sonarundersökning i området vandrar normalt upp i Göta älv med bifl ö- för ny Götaälvbro kunde inga områden med den för lek under försommaren, vanligtvis i betydande växtlighet ses bland sonardatan maj till början av juli. Preliminär(Milver H et Säfmark J 2011). Strandområ- det som berörs är till största delen artifi ciell Asp, lake och vimma stannar normalt i söt- med mindre inslag av sandig strand på vattensmiljöerna för både uppväxt och lek nordsidan älven. I det sandiga området på under hela sin livscykel. nordsidan älven observerades ingen vat- tenvegetation vid Norconsults besiktning Berört område bedöms inte vara något av området våren 2011, men då besiktigades särskilt viktigt lek- eller uppväxtområde endast det grundaste vattnet (ca 0-0,5 m för lax, öring eller någon av de rördlistade djup). fi skarterna. De strömvariationer som bildas

56 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Vattenkemi Göta älvs vattenvårdsförbund gör regel- bundna mätningar av fysikaliska och vat- Göta älv är av stort allmänt intresse som tenkemiska förhållanden på ett stort antal regional vattentäkt för 800 000 personer. lokaler i Göta älvs avrinningsområde, se Vattenintaget ligger dock vid Lärjeholm, fi gur 3.6:1. knappt en mil uppströms Götaälvbron.

Preliminär

3.6:1 - Provtagningslokaler i Göta älvs vattenvårdsförbunds vatten- dragskontroll.

57 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Av lokalerna i Göta älv är det lokal nr 9, vilket är över föreslaget gränsvärde. Detta Stenpiren, och lokal nr 10, Älvsborgsbron, är dock ett generellt problem i stora delar som ligger nedströms planerad Götaälvbro. av Sverige som beror av berggrund och På dessa lokaler har dock inte miljögift er surhetsgrad, varför undantag från den nor- såsom metaller etc mätts, utan för att få en men föreslås för de fl esta vattenförekom- uppfattning om dessa halter får man utgå sterna. ifrån mätningarna uppströms, vid Lärje- holm/Alelyckan, lokal nr 8. När det gäller halter av andra miljögift er så fi nns som sagt inget att hämta från vat- Provtagningarna visar generellt på låga tenvårdsförbundets vattendragskontroll. halter av både närsalter, metaller och andra Norconsult utredning om miljögift er i miljögift er i Göta älv. Försurning utgör, på sediment visar dock att sedimenten i om- grund av god buff ertkapacitet inte några rådet som berörs av planerad vattenverk- problem i berört område. Vid lokal Sten- samhet innehåller höga halter av ett fl ertal piren, ca en kilometer nedströms Götaälv- miljögift er såsom vissa metaller, PAHer bron, har medelhalterna av totalkväve de och metallorganiska föreningar. Exempel- senaste tre åren (2008-2010) legat på ca 745 vis så innehåller vissa delar av sedimenten μg/l, vilket bedöms vara måttliga halter. i berörd del av Göta älv mycket allvarliga Medelhalterna av totalfosfor har under halter (jfr Statens forurensningstillsyn samma period legat på ca 19 μg/l, vilket 2007) av koppar, kvicksilver, bly, fenantren, också bedöms vara måttliga halter. Vatten- antracen och tributyltenn. Den sistnämnda myndigheten har dessutom klassat status är av EU klassifi cerad som mycket gift ig för med avseende på näringsämnen som god vattenlevande organismer och kan orsaka för berörd vattenförekomst, se mer under långsiktiga negativa eff ekter på miljön. kapitel 3.1, avsnittet om miljökvalitetsnor- mer.

När det gäller halter av miljögift er, såsom metaller, är det nödvändigt att relatera till vattenprovtagningen vid lokalen Alelyckan (lokal nr 8), då regelbundna mätningar av metaller sker där, vilket inte är fallet vid lo- kalerna längre nedströms (nr 9-10). Tyvärr ingår inga mätningar av andra miljögift er i vattenvårdsförbundets vattendragskon- troll, så metallerna får utgöra en grund för bedömning av miljögift er i älvvattnet. Analyserna från Alelyckan visar på låga- mycket låga halter av metaller.Preliminär Exempelvis så ligger medelhalten (mätningar år 2008- 2010) av koppar på ca 1,3 μg/l vilket är en låg halt enligt Naturvårdsverkets bedöm- ningsgrunder (jfr Naturvårdsverket 1999) och under föreslagen miljökvalitetsnorm (gränsvärde) för koppar som ligger på 4 μg/l (jfr Naturvårdsverket 2008). Medel- halten av kvicksilver ligger på ca 1,6 μg/l ,

58 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

3.7 Elektromagnetiska fält Magnetfält och spårvägstrafik Till skillnad från järnvägstrafi ken i Sverige Bakgrund drivs spårvagnarna i Göteborg med lik- Vi omges i dag av magnetfält, många ska- ström. Det innebär att det magnetfält som pade av människan, men även naturliga. uppkommer kring kontaktledningarna när De är starkast närmast källan, till exempel en spårvagn passerar är statiskt. Detta fält kring kraft ledningar eller omkring appara- är av samma typ som det jordmagnetiska ter, men styrkan avtar snabbt med avstån- fältet och samverkar med detta. Det formar det. Ju starkare ström som används, desto sig i slutna banor uteft er er ledningen ledningen ochoch starkare magnetfält bildas. Magnetfält är minskar successivt med avståndet. Mät- svåra att skärma av och går obehindrat ningar har gjorts i Göteborg, på ett avstånd igenom väggar och tak. Magnetfälts styrka av cirka 10 meter från kontaktledningen. mäts i normalt i enheten mikrotesla. Det Styrkan på magnetfältet uppmättes då fi nns två huvudtyper av magnetfält, väx- till mellan 3 och 10 mikrotesla. Normal- lande och statiska. strålningen i bostäder är mellan 0,05 och 0,1 mikrotesla, utöver det jordmagnetiska Växlande magnetfält fältets cirka 50 mikrotesla. För den typ av strömförande ledare som spårvägens kon- Växlande magnetfält bildas kring elek- taktledning utgör kommer magnetfältets triska apparater som drivs med växelström, styrka ungefär att avta med kvadraten på t ex med ström från vägguttag, och växlar avståndet, vilket innebär att det ligger un- riktning med samma frekvens som ström- der 1 mikrotesla redan om avståndet ökar men. Fälten fi nns även kring kraft ledning- från 10 till 40 meter. ar och transformatorstationer. Växlande magnetfält skapar elektriska strömmar i Någon skadlig påverkan på människor är kroppen och risken för hälsopåverkan från som nämnts inte känd. Magnetfältet kan växlande magnetfält har uppmärksammats dock ge upphov till störningar på TV, dator i fl era sammanhang, bl a kring kraft led- eller andra elektroniska apparater i fastig- ningar och järnvägar. heter nära spåret.

Statiska magnetfält Magnetfält och Götaälvbron Det mest utbredda statiska magnetfältet Den behovsbedömning som gjordes inför är det jordmagnetiska fältet, det som får arbetet med MKB till detaljplan pekade kompassnålen att rikta sig mot norr. Dess ut elektromagnetiska fält som en fråga att styrka är cirka 50 mikrotesla. Statiska mag- särskilt belysa. Givet de förutsättningar netfält bildas också kring ledningar med som redovisats tidigare i detta avsnitt be- likström, men mycket starka statiska mag- döms nu att det i detta projekt inte fi nns netfält är ovanliga. De förekommerPreliminär bara i förutsättningar för att elektromagnetiska speciella sammanhang, exempelvis inom fält ska medföra någon påverkan på miljön vissa industrier och runt magnetkameror eller människors hälsa. Magnetiska fält som används vid medicinska undersök- kommer därför inte att redovisas i kapitel 4 ningar. Eft ersom människan har utvecklats Miljöpåverkan. i det jordmagnetiska fältet är vi anpassade till detta och det har inte heller iakttagits några hälsoeff ekter från andra statiska magnetfält.

59 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

3.8 Övriga miljöintressen riksintresse i Göta älvs huvudfåra är NRO 14122 ”Göta och Nordre älvs dalgångar”, Naturmiljö vilket sträcker sig från Angeredsbron och uppströms, ca 1 mil från det aktuella om- Lokala naturförhållanden rådet. Riksintresset är av stor betydelse för häckande och rastande våtmarksfåglar. Landdelarna inom planområdet består Älven inklusive bifl ödena inom riksintres- nästan uteslutande av hårdgjorda ytor som set är också viktiga som vandrings-, lek- vägar, byggnader, kajer m m. Naturmiljö- och uppväxtområden för bl a lax, öring, erna begränsar sig till enstaka planterade asp och faren. träd, trädgrupper eller trädrader samt min- dre gräsytor. De planterade träden består Närmast belägna Natura 2000-område är främst av oxel, ask och björk, samt i söder Säveån, ca 1,5 km uppströms Götaälvbron. längs Götaleden ek. Främst på norra sidan, Säveån har bl a en unik laxstam. under eller i anslutning till bron, fi nns därutöver en del ruderatmarker (påverkade I Länsstyrelsens naturvårdsunderlag är marker såsom skräpmarker, hamnar och Göta älv dokumenterad som ett vattendrag liknande). Typisk vegetation här utgörs av med lax och havsöring (Länsstyrelsen Väs- arter som gråbo, rörfl en, hallon och åker- tra Götaland 2011). tistel. Stränderna mot älven utgörs, med något undantag, av kajer som i stort sett En del sällsynta, förvildade växtarter har helt saknar inslag av vegetation. noterats i eller i anslutning till området inom ramen för inventeringar till Väster- Tidigare dokumenterade naturvärden götlands fl ora (Bertilsson m fl 2002), se vidare ”Skyddade, rödlistade och natur- Göta älv omfattas inte av något riksintresse vårdsintressanta arter” nedan. för naturvården eller Natura 2000-område på den aktuella sträckan. Närmast belägna Det aktuella området fi nns i övrigt inte dokumenterat i genomgånget naturvårds- underlag (Länsstyrelsen Västra Götaland 2011, Göteborgs kommun 1979 & 1993, Göta älvs vattenvårdsförbund 2001b).

Skyddade, rödlistade och naturvårds- intressanta arter Silltrut är rödlistad i kategorin NT (nära hotad). Arten har senast 2010 häckat på Preliminärträpålar på västsidan om Götaälvbron (www.artportalen.se).

Inom ramen för inventeringar till Väster- götlands fl ora gjorda på 1990-talet har fl era växtfynd gjorts av arter som kan betraktas som tillfälliga och förvildade. Arterna odlas hos oss som prydnads- eller krydd- växter och sprider sig tillfälligt till rude- ratmarker. Vid Götaälvbrons nordöstra 3.8:1 - Strandremsan under nuvarande bro på Hisingssidan

60 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO landfäste kan nämnas växtfynd som stor Säkerhet och risk blomstertobak Nicotiana alata, jätteverbena Länsstyrelsen har vid underhandssamråd Verbena bonariensis och fänkål Foenicu- påpekat att vissa riskfrågor bör behandlas lum vulgare. På södra sidan älven ca 500 m tydligare. Det rör sig framförallt om risker nordväst om centralstationen har sommar- i samband med transport och hantering av kungsljus Verbascum blattaria noterats. farligt gods, på Göta älv, på vägnätet och i Rödlistade fi skarter beskrivs i avsnittet 3.6 samband med drivmedelsförsäljning. Vattenmiljö.

Flyttfågelstråk Göta älv har stor betydelse som fl yttstråk för fåglar. I översiktsplanen för Göteborg bedömer man att Götaälvdalen utgör en av vårt lands viktigaste fl yttleder för nordliga häckfåglar. Fåglar som i hög grad använder älven som fl yttstråk bedöms t ex vara gäss, änder och tärnor. Men troligen använder även många tättingar och andra mindre fåglar älven som en ledlinje i landskapet

Rekreation och friluftsliv Ingen av miljöerna inom planområdet är idag av särskilt värde för rekreation och friluft sliv. I nära anslutning fi nns däremot mer attraktiva områden kring Lilla Bom- mens hamn, med Göteborgsoperan och Kanaltorgets grönyta. Även gästhamnen i Lilla Bommen är viktig för båtturister på väg till eller från de mer värdefulla delarna av Göta älv. Dessa kan sägas vara avgrän- sade av riksintresseområdet för friluft sliv, som omfattar Göta älv uppströms Ang- eredsbron. För riksintresseområdet nämns särskilt att vattendraget måste kunna ut- nyttjas också i framtiden avPreliminär fritidsbåtar. Luftkvalitet Nuvarande luft kvalitet beskrivs i avsnitt 3.1, Övergripande intressen/Miljökvalitets- normer/Luft kvalitet. (??)

61 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

4 MILJÖPÅVERKAN

Kapitel 4 beskriver hur järnvägsplanens in- Miljökonsekvenserna beskrivs däreft er ba- gående delar, deras utbyggnad och framtida serat på tidigare gjord behovsbedömning. verksamhet kopplad till spårvägen påverkar Avslutningsvis beskrivs den framtida miljö- omgivningen. kvaliteten i relation till miljökvalitetsnor- mer, riktvärden och miljömål. Inledningsvis presenteras övergripande respektive lokala eff ekter när anlägngingen står klar och är i drift . Däreft er beskrivs den påverkan som uppkommer under byggnads- tiden, på land och i vattnet.

4.1 Efter genomförande I Göta älv ersätts nuvarande tekniska an- läggningar, t ex ledverk och brostöd, med Övergripande effekter nya motsvarande. Samtidigt breddas farle- den med cirka 10 meter på den del där nu- Förslagets miljöpåverkan varande bro begränsar bredden. Arbetena påverkar framförallt miljön under bygg- Den övergripande miljöpåverkan från ny nadstiden, men i viss mån sker även per- bro över Göta älv och anslutande ny be- manenta förändringar av områdets miljö. byggelse skiljer sig i fl era avseenden inte mycket från nuvarande situation. De vikti- gaste skillnaderna på en övergripande nivå Sjöfart bedöms vara att bron är lägre och kortare Broar över farleder innebär alltid en än nuvarande bro och att områden som kompromiss mellan sjöfartens krav och idag är trafi kytorkytor ellereller tt exex parkeringsdäckparkeringsdäck kraven från korsande trafi k. Eft ersom sjö- ersätts med byggnader. Planförslaget inne- fartsintresset i detta fall har pekats ut som bär också att anslutande bebyggelse har ett riksintresse är det viktigt att tydligt ett större innehåll av bostäder och sådana klargöra skillnaderna mellan nuvarande verksamheter som kan antas medföra att bro och förslaget till ny bro och att värdera mer människor vistas i området. deras betydelse. En sammanställning av skillnaderna mellan alternativen redovisas Eft ersom nuvarande bro ersättsPreliminär innebär i tabell nedan förslaget inte några tillkommande över- gripande eff ekter för trafi ksystemen i Gö- Hur de fysiska skillnaderna påverkar sjö- teborg. Däremot förändras trafi ksystemet fartsintresset beror framförallt på fasty- kring Göteborgs centralstation av de paral- gens storlek så med utgångspunkt från de lellt planerade projekten Ny Götaälvbro undersökningar av passerande fartyg som och Bangårdsviadukten, se vidare under trafi kkontoret tidigare gjort jämförs alter- indirekta eff ekter. nativen för lastfartyg, mindre yrkesfartyg (service-, tur- och charterbåtar) samt fri-

62 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Faktor Ny bro Nuvarande bro

Segelfri höjd, medelhögvatten, stängd bro Prel 12 meter, beslutas av Sjöfartsverket 18,3 meter

Fri höjd, medelvatten, stängd bro 13 meter 19,5 meter

Farledsbredd 30 meter 20 meter

Alternativ genomsegling Nej Ja, 17,5 x 27 meter

Tabell x.x - Fysiska skillnader mellan ny bro och nuvarande

Fartygskategori Ny bro Nuvarande bro

Lastfartyg 9% 65%

Mindre yrkesfartyg 95% 98%

Fritidsbåtar, samtliga 50% 98%

Fritidsbåtar, segel 75% 95%

Tabell 4.1 - Andel av sjötrafiken som bedöms kunna passera utan broöppning

tidsbåtar. För dessa kategorier gäller att vid sen att det oft a är mer än en segelbåt som medelvattenstånd kan en del av trafi ken passerar vid varje broöppning. Statistiken passera utan broöppning, se tabell 4.1. för Jordfallsbron är likartad. Genom att farleden under ny bro föreslås bli bredare Kortfattat kan sägas att i princip alla last- än idag kommer Götaälvbron att ge goda fartyg kräver att föreslagen bro öppnas vid möjligheter för fl era fritidsbåtar att passera passage, likaså hälft en av segelbåtarna. När det gäller mindre yrkesfartyg uppkommer ett något större behov av broöppningar än idag. Utgående från nuvarande sjötrafi k- förhållanden ökar behovet av broöppning- ar för yrkestrafi ken från cirka 2 per dygn till cirka mellan 4 och 5. Preliminär

Antalet segelbåtar som under sommarperi- oden, i princip tre månader, passerar under Götaälvbron är ungefär 2000 (2008). Med få undantag passerar de även Marieholms- bron närmast uppströms Götaälvbron, som öppnades cirka 1 100 gånger för fritidsbå-

tar (2007). Av detta kan man dra slutsat- 4.1;1 - Broöppningar påverkar väg- och spårtrafiken så kraftigt att de så långt möjligt undviks under rusningstid.

63 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

samtidigt. Av säkerhetsskäl bör däremot de föreslagna anslutningarna för kollek- inte samtidig passage av fl era yrkesfartyg tivtrafi k mot bron från Östra Hamngatan eller av fritidsbåtar och yrkesfartyg tillåtas. och Nils Ericsonsgatan. Den slutliga ut- formningen av det berörda området kom- Med tanke på Götaälvbrons stora betydelse mer att beslutas i kommande detaljplan för den lokala trafi ken i Göteborg öppnas för Västlänken och det är möjligt att även den idag inte under rusningstid, dvs kl 6-9 de nu föreslagna anslutningarna kommer och 15-18. Eft er en särskild utredning har att förändras innan de slutgiltigt byggs. Trafi kverket kommit till den slutsatsen Risken för en konfl ikt mellan Västlänken att även den närliggande Marieholmsbron och Götaälvbron fi nns redan idag, då även pga utökad järnvägstrafi k i framtiden inte nuvarande trafi ksystem passerar järnvägs- bör öppnas under dessa tidsperioder. Tra- korridoren. fi kverket har även bedömt att det kommer att krävas en samlad trafi kledning och Flyttfåglar planering av sjöfart, järnvägstrafi k och broöppningstider för att reglera konfl ik- Götaälvdalen utgör en viktig fl yttled för terna mellan berörda riksintressen, järnväg fåglar. Beträff ande den befi ntliga Götaälv- respektive sjöfart. Detta påverkar givetvis bron fi nns inga indikationer på att denna även trafi ken på och genom ny Götaälvbro. skulle utgöra något särskilt problem för Ett troligt scenario är att antalet broöpp- fl yttande fåglar. Det finns heller ingen an- ningar begränsas och styrs till tider utan- ledning att tro att den nya bron skulle bli för högtrafi kperioden och att fritidsbåtar problematisk i det avseendet. Ett observan- hänvisas till vissa fasta tider, men också dum bör dock vara valet av material i kom- erbjuds förtöjningsplatser både uppströms mande skeden, dvs problem skulle kunna och nedströms broarna. På detta sätt be- uppstå om stora ytor med genomskinliga döms det vara möjligt att klara 15 passager material används i brokonstruktionen; per dygn. detta skulle kunna öka riskerna för fågel- kollisioner. Väg- och järnvägstrafik Vattenkvalitet Under denna rubrik bedöms endast de Med vägdagvatten sprids olika vägrelatera- kommunikationsintressen som lyft s s framfram de föroreningar till vattenmiljön. Eft ersom genom att de pekas ut som riksintresse. nya dagvattensystem anläggs i området Väg E45 kommer att påverkas inte fysiskt för den nya bron och övrigt vägområde av den färdiga anläggningen, och eft er ge- bedöms preliminärt att det fi nns förutsätt- nomförd ombyggnad bedöms att vägens ningar att minska den negativa påverkan funktion är helt likvärdig med dagens för- på älv- och havsmiljön genom användande hållanden. Detta gäller ävenPreliminär anslutningen av ny teknik. Även om förändringen är mellan E45 och kombiterminalen på Gull- liten så leder en modernisering av dagvat- bergsvass, vid Kruthusgatan. Denna kan tensystemen i Göteborg på sikt till att min- dock komma att omlokaliseras i samband dre mängder föroreningar släpps ut i älven med en möjlig omvandling av Gullbergs- och når havsmiljön. Förändringen bedöms vassområdet. preliminärt ge en liten positiv eff ekt på vattenmiljön, men slutligt kan påverkan Korridoren för den planerade Västlänken på vattenmiljön inte bedömas förrän man passerar genom det område som berörs gjort en jämförelse mellan dagens dagvat- av ny Götaälvbro, närmare bestämt under tensystem och framtidens.

64 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Stadsbild bron kommer att synas.

Den bro som nu konsekvensbeskrivs är inte Utformningen av bron kan komma att utformad ännu. Detta skall ske i en senare ge området i stort ett nytt uttryck. Bron designtävling, vilket innebär att bron i kommer precis som idag att ligga i nära dagsläget endast kan beskrivas som en linje anslutning till ”Läppstift et” som idag är ett eller en volym som sträcker sig över älven betydande landmärke, vilken den nya bron med en viss höjd. Planförslaget innebär skall förhålla sig till. Även andra landmär- en lägre bro än dagens, med 13 meters fri ken i omgivningen är viktiga att relations- höjd och ambitionen är att knyta samman studera, t ex gasklockan, Skansen Lejonet, älvens sidor på ett bättre sätt samt att bron Götaverkens kranar och fl ytdockor ytdockor samt samt skall infogas i en stadsmässig struktur. eventuellt men troligen inte även Tyska kyrkan och Domkyrkan. I nära anslutning Konsekvenserna av olika utformnings- till bron ligger skeppet barken Viking pla- förslag kan komma att skilja sig mycket cerat. för stads/landskapsbilden. Bron kommer oavsett resultat av tävlingen att bli ett land- Detta är ett rörligt landmärke och place- märke framförallt i älvrummet. Men hur ringen kan därför studeras på ett mer fl exi- stor uppmärksamhet bron kommer att ta belt sätt. i det stora landskapsrummet och i staden vet vi inte idag. Det handlar om vilken typ Brons inverkan på omgivningen genom de av landmärke som bron kan tänkas bli och inblickar som bron ger möjlighet till blir på vilket avstånd och på vilka platser som något mindre för den framtida bron. Dä-

Preliminär

4.1:2 - Äldre bild över Götaälvbron och Hisingsbron. Götaälvbron hade ursprungligen ett nättare uttryck och konstruktionens genomsläpplighet var tydligare innan breddningen på 1950-talet. Bilden tillhör Göteborgs stadsmuseum.

65 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

remot förändras inte läget nämnvärt vilket utstrålar bron i huvudsak ingenjörskonst gör att det ändå kommer att skilja sig gan- och tron på teknikens möjligheter. Bron ska lite från dagens situation. På högre höjd har fått en stram funktionalistisk formgiv- kan man på vissa punkter få en fi n inblick ning som tyvärr förvanskats med 1950-ta- mot bron även om dessa platser är ganska lets tillägg och breddning då bron miste sin få. Exempel på sådana platser är Ramberget mer luft iga och nätta framtoning som var och Masthuggskyrkan dit många turister gällande i originalutförandet. Brons ringa söker sig bland annat för att få en fi n vy estetiska utsmyckning får också se mot över staden. Till skillnad från nuvarande bakgrund av dess omgivningar som då var bro blir en framtida lägre bro också lättare ruffi ga hamnmiljöer, icke att jämföra med att betrakta och uppleva på nära håll. Göteborgs innerstad.

Kulturmiljö Brons kulturhistoriska värden är baserade på samhällshistoriska- och ekonomihisto- Planförslaget medför att den befi ntliga riska värden av lokal betydelse. Götaälvbron i sin helhet försvinner. Kul- turhistoriskt sett utgör bron ett betydande landmärke och symboliserar den ökande betydelsen som hamn- och varvsindustrin hade för Göteborg. Trots att berömda ar- kitekter varit delaktiga i formgivningen,

Preliminär

4.1:3 - Bild på Götaälvbron från Östra Nordstan 1950. Vid uppförandet av bron togs stor hänsyn till befintlig bebyggelse, och nästan inga hus be- hövde därför rivas. Bilden tillhör Göteborgs stadsmuseum.

66 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Lokala effekter Göta älv Nya exploateringar för brostöd m m be- Frihamnen/Ringön (Tingstadsvassen) döms inte medföra att arealen nyexploate- Bron inverkar relativt lite på nuvarande rad bottenyta nämnvärt ökar, eft ersom de situation genom att ansluta till befi ntliga gamla anläggningarna avlägsnas. De orga- trafi kleder och planförslaget åskådliggör nismer i form av t ex alger och bottenfauna just nu inget av den stadsutveckling som som etablerat sig på de gamla brostöden det fi nns planer på att skapa på Hisingssi- och ledarmarna avlägsnas. Etablering av dan. Däremot förändras förutsättningarna liknande organismer på de nya anlägg- för den fortsatta planeringen av närlig- ningarna bedöms ske inom ett par år. De gande områden. nya bropelarna kan precis som de gamla i viss skapa en variation i strömförhållan- Området under nuvarande bro och upp- dena som skapar möjliga ståndplatser för ströms denna där den nya bron placeras fi sk såsom öring, lax och asp. omvandlas troligen helt, dels pga ny bro, dels pga att området utnyttjas under bygg- Breddningen av farleden kan komma nadstiden och däreft er måste återställas. att förändra strömförhållandena under Detta är i princip det enda området med bron så att strömhastigheten i de grunda sammanhängande vegetation inom pla- strandnära områdena i viss mån minskar nområdet, se bild 3.8:1. Genomförandet vid vissa vattenföringar. Detta kan i så fall innebär en förlust av naturmiljö, men det innebära att ståndplatserna för fi sk vid bro- rör sig om miljöer som inte har utpekade pelarna i de grundare områdena försämras. höga värden. En slutgiltig bedömning av denna påverkan bör ske i samband med en utredning om Grundläggning och anläggandet av brons den nya brons inverkan på vattenström- påfarter på norra sidan av älven berör ningen, men preliminärt bedöms påverkan markområden som historiskt sett är nya. bli liten. De skapades av muddermassor och fyll- nadsmassor från framförallt 1800-talet. Eft ersom naturvärdena i området är rela- Oavsett eventuella arkeologiska fynd i tivt låga och eft ersom förändringen jämfört dessa muddermassor bör de tolkas som en med dagens situation är liten, bedöms de sekundär deponering och ej som avsatta negativa eff ekterna av de nya anläggning- kulturlager. arna och farledsförändringarna som små.

Liksom idag kommer trafi ken på Götaälv- Arbetet med att anlägga den nya bron och bron vara en viktig bullerkälla inom an- riva den gamla kommer eventuellt att på- gränsande områden. Inledningsvis är dessa verka marinarkeologiska fynd på älvens som idag renodlade verksamhetsområden, botten. Arbetet kommer även medföra en i princip utan inslag av bostäder,Preliminär men på del muddring av älvens botten och tidigare sikt planeras en stadsomvandling inom vad icke muddrade områden. som benämns Centrala Älvstaden. Trafi k- bullret från bron kommer då att påverka En sonarundersökning har utförts i vatten- förutsättningarna för ny bebyggelse. områdena en bit uppströms och nedströms och i själva planområdet (Trafi kverket I fi gur 4.3:3 redovisas trafi kbullernivåerna i 2011). En första bedömning, gjord i samråd området kring föreslagen ny bro. med Bohusläns museum, har identifi erat ett antal intressanta objekt.

67 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Ytterligare utredningar enligt kulturmin- sidor och bidrar till bättre koppling. För neslagen kommer att bli aktuella inför pla- att skapa en levande miljö på denna plats nens genomförande. Skulle fynd av äldre krävs stora insatser och god planering. båttyper uppkomma i älven eller i äldre utfyllnadsområden, skulle det vara av stort Det är även viktigt att titta närmare på arkeologiskt intresse och komma att påver- de delar som hamnar under brofästet och ka den slutliga bedömningen av projektets rampen så att dessa ytor kan användas och påverkan på kulturmiljön. så långt det går inte upplevas som otrygga. Det är svårt att säga om området tillförs Lilla Bommen och Gullbergsvass några nya landmärken eft ersom det är oklart hur höga byggnaderna i brons när- Att föreslagen bron är lägre än nuvarande het blir då detaljplanearbetet fortfartande innebär att anslutande ramper för biltrafi k, pågår. gående och cyklister inte blir lika omfat- tande. Dessa ramper blir lägre och ansluter Grundläggning och anläggandet av brons närmare Göta älv, vilket ger en bättre inte- påfarter på södra sidan av älven berör gration i stadsmiljön mellan bro och staden markområden som historiskt sett är nya. för alla trafi kanter. De skapades av muddermassor och ifyll- nadsmassor från framförallt 1800-talet. I Eventuella byggnader nära bron studeras i dessa fyllnadsmassor kan det förekomma den detaljplan som tas fram för det berörda t ex avfall eller byggnadsrester. Dessa bör området. Det kan bli aktuellt med bygg- tolkas som en sekundär deponering och ej nadskroppar nära bron som utformas så som avsatta kulturlager. Inom utfyllnads- att ett vistelsestråk kan ordnas i anslutning området kan det dock uppträda hittills till rampen. Denna del av staden kommer okända fynd, t ex sänkta (s k slopade) båtar att bli bullrig och komplex men med rätt som använts som utfyllnad- och stabilise- utformade fasader och gott samspel mel- ringsmaterial. Områdets utfyllnadsmassor lan bro och byggnad samt fl era och enkla kan också visa sig vila på äldre fartygsläm- anslutningar för gående upp och ner från ningar, som i så fall bör undersökas anti- rampen kan detta bli en spännande ny del kvariskt. Att bedöma eff ekten av planens av staden. Att låta staden krypa upp mot genomförande är därför komplicerat, med bron kortar även avståndet mellan älvens dagens kunskap om berörda värden påver-

Preliminär

4.1:4 - Bilden förställer Lilla Bommen och Gullbergsvass under 1920-talet. Mårten Krakows gata syns i mitten på bilden och man kan ana Skan- sen Lejonet till höger i bild. Stora delar av bebyggelsen på bilden är uppförd på utfylld mark.

68 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO kas kulturmiljön i liten omfattning men I den del av planområdet som ligger inom om hittills okända arkeologiska fynd med innerstaden kommer grundläggningsar- höga kulturhistoriska värden berörs blir beten för spårvägsbro och ny bebyggelse påverkan givetvis större. sannolikt att innebära ingrepp i rester eft er 1600- och 1700-talets försvarsverk, Luft miljön vid bebyggelse nära nuvarande eft ersom arbetena sker i anslutning till bro och på t ex gång- och cykelbanor mel- områden där lämningar från bastionen lan bebyggelse och bron påverkas inte av Gustavus Primus och tillhörande sänkverk järnvägsplanen, som endast behandlar tidigare har identifi erats. Alla arkeologiska spårvägstrafi ken. Däremot kommer detalj- lämningar är att betrakta som fast forn- planearbetet att behöva beskriva den fram- lämning men mot bakgrund av resultaten tida situationen med hänsyn till bebyggel- av de tidigare arkeologiska undersökning- sens utformning och biltrafi ken på bron. arna på platsen är förmodligen lämningar- na delvis tidigare raserade i samband med Trafi kbullersituationen för befi ntlig bebyg- markingrepp. Därför bedöms de negativa gelse förändras kraft igt av att en relativt lite eff ekterna av att lämningarna avlägsnas trafi kerad gata ersätts med uppfarten till ny vara acceptabla med hänsyn till att aktuella Götaälvbro. Den ekvivalenta bullernivån undersökningar kommer att ge ytterligare utanför kontorsbyggnaderna beräknas lig- kunskaper om befästningsverken. ga mellan 61 och 69 dBA beroende på höjd över marken och samma förhållanden gäl- Kollektivtrafi kbron föreslås passera över en ler för den bebyggelse som kan bli aktuell mindre del av en fastighet där det idag lig- väster om ny bro. Detta ställer höga krav på ger en bensinstation. Detta kan dels påver- fasadens bullerdämpande förmåga i syn- ka säkerheten för spårtrafi ken, dels påverka nerhet om det blir aktuellt med bostadsbe- säkerheten för drivmedelshanteringen(???) byggelse. Beräknade bullernivåer redovisas i fi gur 4.3:7. Samlad redovisning

Innerstaden En samlad redovisning av var lokala eff ek- ter uppträder återfi nns i fi gur 4.1.7. Spårvägsrampen, som också trafi keras av bussar, kommer till skillnad från väg- ramperna att bli ungefär lika omfattande som tidigare pga att den leds planskilt över trafi kleder och gator mellan Nordstan och E45. Detta bidrar till en komplex stadsbild med horisontella variationer. Även eft er den planskilda korsningen blir spårvägen en barriär, innan den har landatPreliminär i gatuni- vån.

69 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Indirekta effekter Det kan röra sig om både tillfällig miljö- påverkan som medför störningar och per- Systemeffekter manent miljöpåverkan som kan ge skador. ... I MKB-arbetet är det angeläget att iden- tifi era potentiella skador eller störningar från anläggningsarbeten så att dessa kan Övriga indirekta effekter förebyggas. I jämförelse med påverkan från Med tanke på de utpekade värden för re- den färdiga anläggningen kan byggherren kreation och friluft sliv som återfi nns längre under byggnadstiden mer direkt ställa krav uppströms i Göta älvs dalgång innebär på, styra och kontrollera den verksamhet förslagets lägre segelfria höjd en begräns- som pågår och därigenom förebygga ska- ning för fritidsbåtstrafi ken. Andelen se- dor. gelbåtar som utan broöppning kan passera Götaälvbron sjunker se tabell x.x tidigare i För att genomföra de nu aktuella planerna avsnitt 4.1. Det förutsätts dock att möjlig- krävs fl era arbetsmoment som har stor po- heter till förtöjning i framtiden kommer att tential för att påverka omgivningen, fram- erbjudas både nedströms och uppströms förallt för att ersätta nuvarande Götaälvbro Götaälvbron och att ett antal tillfällen med med en ny. broöppning kommer att kunna erbjudas samordnat med Marieholmsbron, som Utbyggnad av ny Götaälvbro redan är en begränsande faktor, även för många motorbåtar. Generellt Den slutliga planeringen av utbyggnaden är 4.2 Under byggnadstiden beroende av brotyp och utformning. Den kommer att genomföras av den entreprenör Allmänt som anlitas för broutbyggnaden. Redan i nuvarande planeringsskede kan dock kon- Under byggnadstiden är miljöpåverkan stateras att utbyggnaden kräver tillgång till från större byggprojekt annorlunda än när relativt stora markområden, på båda sidor t ex bron är i drift . Det kan också inne- av Göta älv. Den kräver också tillfälliga bära att miljön påverkas mer under denna arbetsplattformar, pålbryggor och liknande tid. Vad som händer är att man både tar anläggningar i Göta älv. Trafi ken på land i anspråk det område som krävs för den och vatten kommer att påverkas till och framtida anläggningen och bedriver en från under byggnadstiden, som bedöms till omfattande och ibland ganska storskalig cirka tre år. industriell verksamhet på platsen. Den negativa påverkan som tillkommer kan lite Arbeten på land förenklat röra sig om till exempel påverkan från tillfälliga markintrångPreliminär för etablerings- De områden som utnyttjas under bygg- och upplagsytor, som medför skada på nadstiden är planerade som omvand- värdefulla miljöer. Tillfälliga vägar för om- lingsområden avsedda för den kommande ledning av trafi k under byggnadstiden kan stadsutvecklingen, vilket innebär att där också medföra tidsbegränsade intrång. inte fi nns några bevarandevärden som kan komma att skadas under byggnadstiden. Byggnadsverksamheten kan också ge Däremot utnyttjas de idag till andra verk- påverkan i form av buller, förorenande ut- samheter, som påverkas negativt under släpp eller andra störningar. byggnadstiden och kan behöva omlokali-

70 Ringön

Gullbergskajen Frihamnen

Gullbergsvass

Göta älvbron

Göta älv

Lilla Bommen

Göteborgsoperan Preliminär

ĞŶƚƌĂůƐƚĂƟŽŶĞŶ

Nordstan

4.1:7 –? MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

seras. Ett tydligt sådant exempel är alla de Göta älv normalt ett måttligt-betydligt parkeringsplatser i anslutning till nuvaran- grumligt vatten (turbiditet normalt mellan de bro som kommer att tas i anspråk. 2-5 fnu vid Alelyckan). Med hänsyn till de stora vattenmängderna, utspädningseff ek- När det gäller mer miljörelaterad påver- ten och det relativt långa avståndet till sär- kan kan idag identifi eras barriäreff ekter, skild skyddsvärda vattenmiljöer som kan bullerstörningar och schakt i förorenad skadas av överslamning, bedöms proble- mark. Avspärrade områden kommer att men med förhöjd turbiditet och frisättning innebära omfattande barriärer för männis- av näringsämnen vara små. Den negativa kors möjligheter att röra sig till fots utmed påverkan bedöms som liten. Göta älv. Vissa arbeten kommer att sprida buller tillomgivningen, men inga bostäder Spridning av föroreningar i samband med påverkas och områdets rekreationsvärden arbeten i vatten kan förväntas med hänsyn är ändå begränsade under byggnadstiden. till de relativt höga halterna av vissa miljö- Schaktarbeten i förorenad mark kommer gift er i sedimenten. Det rör sig om risk för troligen att uppträda på fl era platser. Redan spridning av för vattenorganismer mycket identifi erade områden med stor sannolik- gift iga, bioackumulerbara och svårnedbryt- het för markföroreningar är ??? bara ämnen till det ekologiska systemet. Omfattningen är beroende av vald teknik. Arbeten i vatten Med hänsyn till att området ligger inom ett kraft igt modifi erat vatten där det redan De arbeten i vatten som krävs bedöms i nuläget sker en hel del andra muddringar framförallt kunna påverka naturvärden, och vattenarbeten och med hänsyn till att både lokalt och inom ett infl uensområde området inte hyser permanenta höga na- som för vissa typer av påverkan sträcker sig turvärden, bedöms den negativa påverkan både upp- och nedströms Göta älv. från spridningen av miljögift er som liten Den påverkan som beskrivs nedan utgörs under förutsättning att bästa möjliga mud- framförallt om störningar för levande derteknik används. organismer, grumling av vatten och sprid- Vandrande havsnejonöga, lax- och öring ning av föroreningar: kan i viss mån hämmas i sin vandring un- Störning av älvbotten- och strandmiljöer der de allra mest intensiva vattenarbetena, uppkommer i samband med pålning, men denna påverkan bedöms på grund av schaktarbeten, spontning, rivning av be- vattendragets storlek och det faktum att fi ntliga ntliga broar broar mm m.m. Eventuella Eventuella organismer organismer intensiva arbeten fördelas i tid mellan olika som uppehåller sig i, eller i direkt anslut- delar av älvbredden som liten. ning till platserna för dessa anläggningsar- Vid gjutning av nya t ex brostöd fi nns en beten kan komma att i viss mån skadas. Då Preliminärrisk att betongspill sker till älvvattnet. inga omfattande vegetationsområden eller Betongspill är starkt basiskt och kan höja viktiga lek- och uppväxtområden fi nns på pH-värdet i älvvattnet. Vid alltför högt pH de berörda platserna bedöms den negativa kan fi sk och andra organismer dö. Under påverkan som liten. förutsättning att täta formar används och Grumling i samband med arbeten i vatten noggrann kontroll sker för att undvika orsakas i viss mån av rivnings- och anlägg- betongspill, bedöms den negativa påverkan ningsarbetena. Mest omfattande grumling från betongspill som liten. Arbetsmaskiner riskeras dock vid breddningen av farleden. och tankar kan i vissa fall läcka petrole-

72 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO umprodukter. Om större läckage sker kan Rivning av nuvarande bro detta försämra vattenkvaliteten och i vissa Arbetet med att riva nuvarande bro kom- fall också skada växter och djur. Under mer att genomföras eft er det att Ny Göta- förutsättning att noggranna rutiner för att älvbro har tagits i trafi k. Möjligen kan vissa undvika spill och utföra eff ektiv sanering delar behöva rivas och ersättas av tillfälliga bedöms dock risken för negativ påverkan lösningar under en kortare period. Totalt på vattenmiljön som liten. bedöms rivningen av nuvarande bro pågå Den negativa temporära eff ekten på vat- under cirka trekvarts år, men påverkan tenmiljön bedöms bli liten, men detta kommer att vara av olika typ och omfatt- förutsätter vissa förebyggande åtgärder, se ning under denna tid. kapitel 5. Just när det gäller spridningen av Störning av älvbotten- och strandmiljöer miljögift er fi nns dock en risk att den nega- uppkommer i samband rivning av befi ntlig tiva eff ekten kan bli måttlig. bro, dvs fem brostöd och två ledverk som Påvisade föroreningshalter innebär att tas bort genom kapning och schaktning. muddermassor bestående av ytliga sedi- Eventuella organismer som uppehåller sig t ment måste deponeras på en plats för föro- ex på eller i direkt anslutning till befi ntliga renat mudder alternativt tas upp på land. anläggningar kan komma att skadas.

Arbetet med att anlägga den nya bron och Grumling i samband med rivningsarbeten riva den gamla kommer eventuellt att på- i vatten uppkommer framförallt när dagens verka marinarkeologiska fynd på älvens brostöd rivs ned till under Göta älvs bot- botten, se avsnitt 4.1. tennivå.

Störande buller från rivningsarbeten påver- kar människor framförallt vid vistelse ut- omhus i området Lilla Bommen i samband med rivning av delen mellan kajkanten och Götaleden. Området kommer dock att vara delvis avstängt under stor del av utbygg- nadstiden och möjligheterna till utevistelse nära arbetsplatsen begränsade. Preliminär

73 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

4.3 Miljökonsekvenser Kulturmiljö Riksintresset för kulturmiljö, Göteborgs Riksintressen innerstad, bedöms inte lida påtaglig skada av planförslaget. Mot bakgrund av resul- Kommunikation taten av de tidigare arkeologiska under- Riksintresset för sjöfart, Göteborgs hamn, sökningarna på platsen är förmodligen bedöms inte lida påtaglig skada av plan- lämningarna delvis tidigare raserade i förslaget. De delar av hamnen som ligger samband med markingrepp. Förutsatt att uppströms ny bro hör inte till de utpekade inte andra mera markanta eller okända hamndelarna av riksintresse och den verk- lämningar framkommer i området torde samhet som idag fi nns i områdena kan be- inte exploateringen utgöra påtaglig skada hållas utan att påverkas mer än marginellt på fornlämningsområdet och därmed torde av ny Götaälvbro. planförslaget innebära en låg konsekvens på riksintresset ur fornlämningssynpunkt Riksintresset för sjöfart, farleden i Göta (G. Nilsson Schönborg, 2011). älv, bedöms inte lida påtaglig skada av att nuvarande Götaälvbro ersätts med en ny Övriga riksintressen enligt planförslaget. De fysiska förutsätt- ningarna för trafi ken förbättras genom De indirekt berörda riksintressena för mer generösa farledsmått och modernare naturmiljö och friluft sliv beskrivs under brokonstruktion. De administrativa förut- respektive ämnesområde, men bedöms inte sättningarna fastläggs inte i planen, men skadas påtagligt av förslaget till järnvägs- Trafi kverket har bedömt att en samordnad plan. trafi kledning för att bl a planera och styra broöppningar behöver införas oavsett om Stadsbild nuvarande bro ersätts enligt planförslaget Bedömningen av hur stadsbilden påverkas eller inte. kan inte bli fullständig innan den plane- rade designtävlingen för ny Götaälvbro har Riksintresset för vägtrafi k, E45 och an- genomförts. På det underlag som hittills slutning till kombiterminal, bedöms inte fi nns framme bedöms att konsekvenserna skadas av planförslaget. I förslaget ingår en för den samlade stadsbilden i Göteborg ombyggnad av E45 och anslutningen, som blir små, men att järnvägsplanen med ny bedöms ge samma eller bättre tillgänglig- bro lokalt ger förutsättningar för positiva het och framkomlighet för transporter som förändringar, särskilt kring brofästena då nuvarande utformning. bron kan bli bättre integrerad i stadsmiljön Riksintresse för järnväg, Västlänken, än nuvarande bro. bedöms inte skadas av planförslaget. Pre- PreliminärKulturmiljö ciseringen av var inom den utpekade kor- ridoren som järnvägen och dess stationer Förslaget till detaljplan och järnvägsplan kommer att placeras avgörs i en process bedöms medföra: som även inbegriper detaljplanearbete och detta kommer att samordnas med nu aktu- • Måttliga negativa konsekvenser för kultur- ellt planarbete. miljön då planens genomförande troligen medför att arkeologiska lämningar av 1600- och 1700-talets försvarsanläggningar måste tas bort.

74 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

• Måttliga negativa konsekvenser för kultur- Trafikbuller miljön om eventuella marinarkeologiska Även om järnvägsplanen behandlar eff ek- fynd måste avlägsnas. terna av spårtrafi ken bedöms det vara in- • Små till måttliga negativa konsekvenser för tressant att beskriva hela bullersituationen, kulturmiljön genom rivning av nuvarande då det är den samlade eff ekten av de olika Götaälvbro, som utgör en symbol för tiden bullerkällorna som påverkar människor i då Göteborgs betydelse som hamn- varvs- omgivningen. och industristad ökade kraft igt men också Ljudutbredningen i framtiden, omkring år som symbol för stadens expansion. 2025 med planförslaget genomfört, redovi- Arkeologiska undersökningar krävs troli- sas i fi gur 4.3:2. Ljudutbredningen har jäm- gen för att få tillstånd att avlägsna berörda fört med nuläget ökat, framförallt till följd fornlämningar, dels om äldre befästnings- av de stora trafi kökningarna på omgivande anläggningarna berörs, dels eventuella trafi kleder, särskilt Hamnbanan, men till marinarkeologiska fynd. Undersökning- en mindre del även på grund av kollektiv- arna kan förväntas ge ny kunskap om äldre trafi kökningarna på Götaälvbron. försvarsanläggningar och aktiviteter på Ljudnivåer i några punkter vid befi ntliga Göta älv, vilket mildrar de negativa kon- eller planerade hus nära bron redovisas sekvenserna av plangenomförandet. I den också i fi guren, våning för våning. Vid det mån större partier av murar och övriga närmast belägna kontorshuset på Hisingen, stenkonstruktioner fi nns nns bevarade bevarade är är det det ca 100 m från bron, beräknas ljudnivån önskvärt att dessa kan bevaras för framti- till 63 dBA. På landsidan fi nns idag två den i ett pedagogiskt syft e.e. EnEn motsvarandemotsvarande kontorsbyggnader öster om den nya bron. antikvarisk dokumentation av nuvarande Väster om bron kan det bli aktuellt med Götaälvbro innan nedmontering är också nya byggnader för kontor och bostäder. I de viktig för att bevara kunskapen om moder- översta våningarna i dessa byggnader be- nismens brobyggnadskonst och om ett vik- räknas ljudnivåer uppemot 70 dBA. tigt byggnadsverk i Göteborgs historia. Som nämnts medför kringliggande trafi k- leder avsevärda bullertillskott. I framtiden kan detta dock komma att förändras, eft er- som bebyggelse uppförs längs lederna. Det- ta kan radikalt minska ljudutbredningen från dem, dels genom att bebyggelsen skär- mar, dels genom att ny bostadsbebyggelse ställer krav på åtgärder mot trafi kbuller, till Preliminärexempel genom sedvanliga bullerskärmar, genom att leden sänks eller genom att leden sänks och däckas över.

Åtgärder enligt ovan är långsiktigt möjliga och säkerligen till en del sannolika – men de går inte i nuläget att precisera. Tills vidare redovisas, som underlag för hur Gö- taälvbron i sig skall analyseras bullermäs- sigt, fi gur 4.3:3 som visar ljudutbredningen

75 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

enbart från brons trafi k. nolikt en extra belastning på miljön i form av t.ex. ökat buller och luft föroreningar Ljudnivåerna på älven, där bron genom från arbetsmaskiner, risk för förorenings- sin höjd över vattnet fungerar som buller- spridning under tranport m.m. skärm, ligger här mellan 50 och 55 dBA. På Hisingen och på land blir ljudnivåerna hö- Om muddermassor skall tas upp på land gre till följd av minskad skärmverkan och krävs relativt omfattande avvattningsan- refl ektion från byggnader. Här redovisas läggningar och det kan också vara pro- ljudnivåer uppemot 65 dBA vid närbelägna blematiskt att hitta en deponi som kan ta byggnader. emot dessa massor med avseende på både vattenhalt, stabilitet och organiskt inne- Konsekvenserna av förslaget i sig, när det håll. Kostnader och miljöpåverkan ökar gäller trafi kbuller, är små. Men i den ome- med avståndet till lämplig deponi. delbara omgivningen av bron fi nns det mil- jöer som blir utsatta för höga bullernivåer Vattenmiljö och därför inte enkelt kan utnyttjas till bostadsbebyggelse. Arbetenas konsekvenser kan delas in i tem- porära och långsiktiga eff ekter. De tempo- Föroreningar i mark och sedi- rära eff ekterna är de eff ekter som uppstår ment momentant i samband med schaktnings, fyllnings-, pålnings- och gjutningsarbete- När byggfasen är klar och bottenområdet na. Under förutsättning att att arbetet sker har stabiliserat sig bedöms ej utförda åt- med tillbörlig miljöhänsyn bedöms inga gärder innebära någon långsiktigt negativ långsiktiga negativa konsekvenser upp- påverkan avseende sedimentens förore- komma av de temporära eff ekterna. ningsstatus. De permanenta eff ekterna utgörs av de fy- Utifrån Naturvårdsverkets generella siska förändringarna av vatten- och strand- riktvärden kan sannolikt en stor del av miljöns beskaff enhet, samt eventuella fyllnadsmassorna med hänsyn till förore- spridningar av bioackumulerbara, svår- ningsstatus återanvändas inom området. nedbrytbara föroreningar som fi nns kvar Med acceptans från tillsynsmyndigheten under lång tid i det ekologiska systemet. kan de möjligen även återanvändas i andra Till de permanenta eff ekterna hör också projekt. En stor del av de fyllnadsmassor den minskade spridningen av föroreningar som har undersökts bestod dock av lera till Göta älv genom utbyggnaden av ett nytt och sannolikt äldre muddermassor. Dessa dagvattensystem, med krav på bättre re- massor är troligen inte tekniskt använd- ning. bara för återanvändning inom området. Generellt måste fyllnadsmassornaPreliminär hanteras Konsekvenserna för vattenmiljön av de utifrån föroreningshalt och gällande rikt- permanenta eff ekterna är olika. De fysiska värden för området. förändringsarna bedöms ge små negativa konsekvenser som avtar med tiden. En Med avseende på förorenade sediment är eventuell spridning av svårnedbrytbara den största miljökonsekvensen för projek- föroreningar under byggnadstiden bedöms tet att ytliga sediment behöver omhänder- kunna ge måttligt negativa konsekvenser, tas separat antingen genom deponering i medan den minskade spridningen av föro- mudderdeponi eller genom omhänderta- reningar med dagvatten ger postiva konse- gande på land. Dessa åtgärder innebär san- kvenser.

76 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

4.3:2 - Framtida bullersituation, med ny Götaälvbro.

Preliminär

4.3:3 - Bullerutbredning från trafiken på ny Götaälvbro.

77 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Övriga miljöområden

Naturmiljö Den vegetation på land som direkt påver- kas av utbyggnaden begränsar sig till en- staka planterade träd och mindre gräsytor. I övrigt är det enbart hårdgjorda ytor som berörs. Inga höga naturvärden på land på- verkas och i detta avseende blir de negativa konsekvenserna för naturmiljöintresset små. Även när det gäller mer storskaliga naturvärden bedöms de långsiktiga konse- kvenserna bli små eft ersom föreslagen bro inte bedöms påverka varken fl yttfåglar eller vandrande fi sk på annat sätt än nuvarande bro. För övrig påverkan på vattenanknutna miljövärden hänvisas till avsnittet om Vat- tenmiljö.

Rekreation och friluftsliv Planförslaget ger förutsättningar att skapa mer tilltalande miljöer utmed båda sidor av Göta älv, vilket förstärker rekreations- värdet av vattendraget. Konsekvenserna är därför lokalt sett positiva för möjligheterna till rekreation och friluft sliv. Sett ur ett större perspektiv är de däremot negativa för friluft sliv med båt. De negativa kon- sekvenserna för friluft slivet bedöms dock vara små och i förhållande till riksintresse- området längre uppströms endast innebära en marginell skada eft ersom fritidsbåtar redan idag tvingas passera öppningsbara broar med tidsmässigt begränsad tillgäng- lighet. Luftkvalitet Preliminär Förslagets påverkan på den lokala luft kva- liteten behandlas samlat under rubriken Miljökvalitetsnormer/Luft kvalitet.

Säkerhet

...

78 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

4.4 Uppnådd miljökvalitet Under förutsättning att bästa möjliga teknik används för att minimera grum- Miljökvalitetsnormer ling och sedimentspridning, så bedömer Norconsult att planerade arbeten påverkar Luftkvalitet möjligheterna att uppnå god kemisk status år 2015 i liten omfattning. Nuvarande situation med stor risk för att miljökvalitetsnormerna för partiklar och kvävedioxid överskrids i planområdet och Fisk- och musselvatten andra delar av centrala Göteborg förväntas Det fi nns risk att riktvärdet för uppslam- bli avsevärt bättre i framtiden. Järnvägspla- made fasta substanser kommer att över- nen och ny Götaälvbro bidrar tillsammans skridas under den tid utbyggnaden pågår. I med planerad förbindelse över centralsta- samband med detta fi nns också risk för att tionens bangård till minskad risk för över- halterna av framförallt koppar överskrids. skridande i miljöer där många människor Detta då allvarligt till mycket allvarligt vistas. I anslutning till ny bro är det viktigt höga halter av koppar har identifi erats i at ti det fortsatta arbetet uppmärksamma berörda sediment. När byggarbetena av- luft kvaliteten kring brons uppfart från slutats bedöms att grumlingseff ekten kom- Stadstjänaregatan. Om ett slutet gaturum mer att klinga av till motsvarande grad skapas fi nns det här en större risk för över- som före utbyggnaden, men koppar kan ha skridande av miljökvalitetsnormen för kvä- frisatts och spridits i vattenmiljön. Under vedioxid än idag. byggtiden kan det uppstå risk för olyckor med utsläpp av petroleumprodukter till Vattenförekomster ån. Det förutsätts att arbetena planeras och utförs så att risken för utsläppsolyckor fö- Vattenmyndigheten bedömer att det fi nns rebyggs. Genom den föreslagna dagvatten- risk att god ekologisk status respektive god hanteringen som bygger på fördröjning och kemisk status inte uppnås för den berörda eventuellt ytterligare rening i brunnsfi lter vattenförekomsten till år 2015. Den föränd- eller oljeavskiljare bedöms att det fi nns ring av naturmiljön och hydromorfologin förutsättningar att utsläppen av zink, kop- som sker av planerad ny bro samt bredd- par och andra metaller till Göta älv via ning av farleden i berört område, bedöms dagvatten på sikt minskar. som marginell i förhållande till områdets befi ntliga ekologiska status/potential. Un- Sammantaget bedömer Göteborgs Stad der förutsättning att det lilla naturområde (Norconsult) att det fi nns en stor risk med vegetation som fi nns på den nordliga för att normerna för uppslammade fasta strandremsan under dagens Götaälvbro substanser samt koppar överskrids, men bevaras och även fortsatt tillåts vara ett liten risk för att övriga normer överskrids. växtbeklätt område till gagnPreliminär för bl a fågel- Under förutsättning att bästa möjliga tek- livet, så bedömer Norconsult att planerade nik används och de grumlande arbetena arbeten påverkar möjligheterna att uppnå koncentreras i tid, bedöms att det tillfäl- god ekologisk potential år 2021 i liten om- liga överskridandet av normerna innebär fattning. en liten-måttlig negativ påverkan/eff ekt på laxfi sken som förordningen avser att Det fi nns en risk att planerade vattenarbe- skydda. ten, särskilt muddringsarbetena, frisätter miljögift er som fi nns i bottensedimenten och sprider dessa i vattenmiljön.

79 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Miljömål När det gäller planförslaget och miljö- målen görs i MKB:n en bedömning av om förlaget är positivt, negativt eller neutralt för våra möjligheter att nå mil- jömålen. Bedömningen är att förslaget är positivt för fyra, negativt för två och neutralt för två av de sex miljömål som bedöms vara relevanta. Att summan blir mer än sex beror på att förslaget är både postiitvt och negativt i vissa fall, eft er- som olika delar av förslaget påverkar målen i olika riktning.

Riktvärden

Trafikbuller

Vibrationer

Mål Göteborgs målsättning Bedömning

Positivt: förslaget 1 År 2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid gynnar cykel- och kollektivtrafik

Neutralt 4 Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt. (både + och -)

Sjöars och vattendrags biologiska, ekologiska, sociala och kulturhistoriska värden ska bevaras 8 Neutralt samtidigt som råvattentillgången säkerställs.

Kust och hav i Göteborg ska 2015 ha goda förutsättningar för rik biologisk mångfald och ha god Neutralt 10 tillgänglighet för rekreation. (både + och -)

Positivt, förslaget Preliminär ger förutsättningar 15 En god bebyggd miljö, lokal beskrivning saknas. att ersätta trafik- ytor med bebyggelse.

16 Göteborg ska ha ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald av djur och växter. Neutralt

80 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

5 SAMLAD BEDÖMNING

Kapitel 5 redovisar en samlad bedömning av hur planförslaget bedöms påverka omgi- vande miljö, människors hälsa och säkerhet och vår hushållning med naturresurser som mark och vatten.

5.1 Miljö rivning. Den samlade bedömningen måste ändå bli att kulturmiljöintresset inte kom- Förslaget till utbyggnad av en ny bro över mer att lida annat än mindre förluster av Göta älv, med anslutande bebyggelse, inne- den föreslagna utbyggnaden av ny Götaälv- bär inte några allvarliga konfl ikter med de bro. klassiska miljöintressena, dvs naturvård, kulturvård, stadsbild och möjlighet till fri- Naturvårdens intressen i området är kon- luft sliv. centrerade till Göta älv eft ersom berörda landområden inte hyser några värdefulla Kulturvården är det miljöintresse som har naturmiljöer. De dominerande värdena de högsta värdena inom berört område, i hos Göta älv hänger i sin tur mer ihop med form av Göteborgs innerstad som helhets- älven som ett storskaligt vattendrag och miljö och särskilt de fornlämningsskyd- inslag i landskapet än med de lokala natur- dade resterna av stadens befästningsverk. värdena där bron ska byggas. När bron står Det är framförallt brons anslutningar för klar bedöms den inte påverka älvens och kollektivtrafi ken som kommer att anläggas dalgångens helhetsvärden mer än nuva- i områden där man riskerar att träff a på rande bro, men under byggnadstiden fi nns fornlämningar. Dessa områden har också i det risk för påverkan från arbeten i vatten. stor utsträckning exploaterats tidigare, vil- Det rör sig om rivnings-, schaktnings- och ket erfarenhetsmässigt innebär att sanno- muddringsarbeten, både för att anlägga ny likheten för värdefulla fyndPreliminär är begränsad. bro och för att avlägsna nuvarande bro. Till Arkeologiska fynd kan också förekomma följd av dessa arbeten frisätts troligen både på Göta älvs botten, en fråga som utreds grumlande partiklar och föroreningar som separat och där resultatet ska inarbetas i fi nns i bottensedimenten. Risken för att MKB:n. Rivningen av nuvarande bro är de leder till skada värdefulla naturmiljöer nog det som påverkar helhetsmiljön mest bedöms vara liten eft ersom omgivningarna då den med sina snart 80 år har blivit ett till arbetsplatsen är kraft igt påverkade av industrihistoriskt intressant landmärke mänsklig verksamhet under lång tid och och den bör dokumenteras i samband med inte hyser höga naturvärden. Den samlade

81 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

bedömningen blir därför att naturmil- begränsning för fritidsbåtar då andelen jöintresset inte kommer att lida annat segelbåtar som utan broöppning kan än mindre förluster av den föreslagna passera Götaälvbron sjunker kraft igt. utbyggnaden av ny Götaälvbro och de Det förutsätts dock att möjligheter till arbeten i vatten som krävs för denna. förtöjning i framtiden kommer att erbju- Inte heller den långsiktiga ekologiska das både nedströms och uppströms Gö- statusen hos vattendraget påverkas av taälvbron och att ett antal tillfällen med projektet. broöppning kommer att kunna erbjudas samordnat med Marieholmsbron. Den Stadsbilden i det berörda området präg- samlade bedömningen är att samtidigt las idag av de många trafi kanläggning- som rekreationsvärdet lokalt ökar till arna, förutom Götaälvbron även E45 följd av planerad utbyggnad så påverkas Götaleden, Nils Ericsonsterminalen fritidsbåtstrafi ken negativt på ett sätt och Göteborgs centralstation. Mot Göta som något minskar Göta älvs samlade älv dominerar äldre hamn- och verk- rekreationsvärden, men det bedöms inte samhetsområden. Bedömningen av hur skada områdets höga värden mer än stadsbilden påverkas av planförslaget marginellt. kan inte bli fullständig innan den plane- rade designtävlingen för ny Götaälvbro har genomförts. På det underlag som 5.2 Hälsa och säkerhet hittills fi nns framme bedöms att de sam- Planförslaget ger förutsättningar för en lade konsekvenserna för stadsbilden i förändring av centrala områden i Göte- Göteborg blir små. Viss positiv inverkan borg, som kan påverka människors hälsa ger de lägre och kortare vägramperna och säkerheten i områden där många medan spårets ramper blir mer omfat- vistas. Det gäller både inom planområ- tande. det och i det omgivande infl uensområ- det. Göta älv är generellt en stor tillgång när det gäller möjligheterna till rekrea- De bebyggda miljöer som skapas inom tion och friluft sliv, men inte lokalt i det planområdet är av skilda slag, men berörda området, där den omges av eft ersom ambitionen är att även trafi k- parkeringsplatser, instängslade verk- miljöerna ska vara så tilltalande vistelse- samhetsområden och trafi kytor. Även miljöer som möjligt, bl a vad gäller luft - nuvarande Götaälvbro är till nackdel kvalitet och bullernivåer. Luft kvaliteten i för rekreationsmöjligheterna genom de centrala Göteborg förväntas generellt bli mindre tilltalande områden som lig- bättre i framtiden, oavsett om planför- ger under bron. Möjligheterna att med slaget genomförs eller inte. fritidsbåt passera Götaälvbron är av stor betydelse för friluft slivet längrePreliminär upp- Däremot innebär den ökade biltrafi ken ströms älven och båtturism till Vänern i det slutna gaturummet i Stadstjänare- och Göta kanal, men bron är samtidigt gatans förlängning, på Gullbergsvass, en av fl era broar med begränsad fri att luft kvaliteten vid befi ntlig bebyggelse höjd. Planförslaget ger förutsättningar försämras jämfört med om nuvarande att skapa mer tilltalande miljöer utmed bro behålls. Denna bebyggelse är också båda sidor av Göta älv, vilket förstärker utsatt för höga bullernivåer vilket stäl- rekreationsvärdet av vattendraget. Den ler särskilda krav på hur byggnaderna lägre fria höjden innebär däremot en utformas och används. Sådana krav

82 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO kommer också att behöva ställas på ny för olika trafi kslag, eft ersom det finns bebyggelse nära bron, både vid Lilla fl era hårt trafi kerade broar över farleden. Bommen och på Hisingssidan, något Broöppningarna kan i framtiden komma som påverkar pågående och kommande att påverka framförallt kollektivtrafi ken planarbete. Den planerade bebyggelsen mer än idag eft ersom föreslagen bro tro- är samtidigt viktig för att förtäta Göte- ligen medför ett behov av fl er öppnings- borgs centrala delar och skapa stadsdelar tillfällen. som binder samman staden över Göta älv. Med hänsyn till nuvarande kunskaper om Göteborgs historia och fornläm- Säkerheten ... ningsbilden i området bedöms inte riks- intresset skadas av föreslagen spårvägs- En samlad bedömning är…? utbyggnad.

Den samlade bedömningen är att plan- 5.3 Hushållning med förslaget medverkar till en god hushåll- naturresurser ning med mark- och vattenresurser, framförallt genom att det gynnar ut- Enligt miljöbalken och plan- och bygg- vecklingen av Göteborgs centrala delar, lagen ska mark- och vattenområden an- regionens kärna, till en tät och blandad vändas för de ändamål de är mest lämp- stadsbebyggelse där människor kan ar- liga till. Den kommunala planeringen beta och bo med god kollektiv trafi kför- syft ar till att reglera detta, samtidigt som sörjning. staten har pekat ut särskilda riksintres- sen som även kommunerna har att ta hänsyn till.

Planförslaget bygger på en kedja av kom- munal planering i form av översikts- plan, planprogram och det nu aktuella detaljplaneskedet. I dessa skeden har Göteborgs Stad prövat framförallt bron över Göta älv avseende såväl läge som utformning. Kommunfullmäktiges be- slut är att förslagets läge och utformning är det som sammantaget uppfyller de trafi k- och stadsbyggnadsmässiga kraven bäst. Vad gäller berörda riksintressen är det sjöfartsintresset Göta älvPreliminär och kultur- miljöintresset Göteborgs innerstad som bedöms kunna påverkas negativt.

Göteborgs Stad delar länsstyrelsens ti- digare bedömning att sjöfartsintresset kan säkerställas genom trafi kstyrning. För att utnyttja infrastrukturkapaciteten optimalt behövs det oavsett brohöjd på Götaälvbron en gemensam trafi kledning

83 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

6 FORTSATT MILJÖARBETE

KapitelKapitel 1,6 beskriverinledning, hur beskriver arbete bakgrunden med miljö- En motiverad avgränsning av vad som tas upp tillfrågor MKB:n kommer och till att planer föras ochvidare, projekt med som en i MKB:n presenteras. Genomförda samråd beskrivsbeskrivning i MKB:n. av aktuella Här redovisas åtgärder planerings- och kort- redovisas översiktligt. processenfattade beskrivningar och olika prövninvgar av vad som som behöver ska skekontrolleras med MKB:n under som byggnadstiden underlag. Här beskrivsoch vil- ocksåken uppföljning sambandet sommellan kan de vara olika aktuell prövning- eft er arna,genomförande. samt att tillstånd till vattenverksamhet kommer att sökas med stöd av detaljplan/ järnvägsplan.

6.1 Miljöåtgärder Genomförande En särskild handlingsplan för att minimera I denna preliminära MKB har ännu inte risken för spill av kemiska produkter så- arbetats in några åtgärdsförslag. Det fi nns som petroleumprodukter, målarfärg och däremot en del tankar på vad som bör rinnande cement bör fi nnas. diskuteras i det fortsatta arbetet. En del är frågan om åtgärder som påverkar förslaget, Sorbenter för att sanera spill av kemikalier annat påverkar hur man bör utföra arbete- bör fi nnas i fordon och på särskilt utvalda na för att inte skada viktiga värden. Nedan platser i arbetsområdet. redovisas preliminära åtgärdsmöjligheter som kommer att diskuteras i det vidare De kraft igt grumlande arbetena bör kon- arbetet, eft er genomförda samråd. centreras i tid.

Naturmiljö Miljömässigt bästa möjliga, ekonomiskt rimliga muddringsteknik, för att minimera Utformning grumling och spridning av sediment bör nyttjas. Det bör övervägas om den befi ntliga natur- miljön, dvs ruderatmarken, på norra sidan Mycket bullrande eller grumlande arbe- älven under den befi ntliga bron kan sparas ten bör inte ske samtidigt över hela älvens och utvecklas till ett strandnära grönom- Preliminärbredd annat än under en kortare tid (för- råde eft er att den befi ntliga bron rivits. slagsvis max två veckor). En strandremsa med naturmiljö och vege- tation bör sparas där det idag fi nns en så- Kulturmiljö dan miljö under dagens Götaälvbros norra Genomförande av marinarkeologisk utred- strand. ning inom berörd del av Göta älv.

Beredskap för kompletterande arkeologiska

84 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO undersökningar om det vid schaktarbeten Särskilda åtgärder som t.ex. användande av framkommer arkeologiska lämningar. siltgardiner, bubbelridåer m.m. kan kom- ma att behövas för att minimera partikel Dokumentation av nuvarande bro innan -och föroreningsspridning. rivning. Sedimentens föroreningsstatus i anslut- Stadsbild ning till de kajer som kommer att användas måste beaktas vid eventuella förstärknings- Hänsyn till resultatet av kommande de- åtgärder. Sedimenten i anslutning till Gull- signtävling för bron inom resten av plan- bergskajen är särskilt förorenade och inne- området, släktskap. håller även en del olja. Vid arbeten som berör sådana bottensedimenten bör därför Rekreation oljeupptagande länsar användas. Genomgående gångvägar utmed Göta älv för att ta tillvara rekreationsvärdet. 6.2 Kontroll under bygg- Säkerställande av förtöjningsmöjligheter nadstiden för fritidsbåtar på båda sidor om Götaälv- bron. Inför planerade arbeten bör ett kontroll- program upprättas med beskrivning av Trafikbuller och vibrationer bl.a. : Stomljudsisolerad montering av spårvägs- • Hantering av förorenade sediment under räls för att undvika höga bullernivåer un- planerade arbeten. der broar. • Omgivningspåverkan, vattenmiljö, luft Bullerskärmar längs bron. m.m.

Luftkvalitet i vistelsemiljöer • Begränsningsvillkor som t.ex. tid, halter, larmnivåer, gränsvärden. Övertänkt placering av utpekade vistelse- miljöer. • Förekommande ämnens egenskaper samt eventuella skyddsföreskrift er Utformning av bebyggelse med hänsyn till god ventilation. • Kontrollpunkter för uppföljande mätning under byggtiden, mätintervall, analyspara- Hushållningsfrågor metrar m.m. Samordning av hanteringen av förorenade • Eft erkontroll och slutrapportering massor med andra intressenterPreliminär i regionen, t ex Göteborgs hamn. 6.3 Uppföljning Föroreningar i sediment Nödvändig muddring eller annat arbete som påverkar sedimenten inom undersök- ningsområdet bör utföras med bästa möjlig teknik för att minimera spridning av par- tiklar och därmed förorenade sediment.

85 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

7 UNDERLAG OCH METODER

Kapitel 7 redovisar vilket underlagsmaterial som ligger till grund för MKB-rapporten. Här ingår externa kunskapskällor, under- sökningsmetoder, beräkningsmodeller och sådana utredningar som gjorts särskilt för projektet.

7.1 Metoder MKB:n. Oft aa värderarvärderar manman demdem medmed enen enkel skala t ex små – måttliga – stora kon- Påverkan, effekter och sekvenser. Med samma exempel som ovan konsekvenser skulle konsekvenserna av ett projekt kunna beskrivas och värderas: Planerade förändringar och verksamheter påverkar omgivningen på olika sätt, som • Måttligt negativa konsekvenser för kultur- oft a kan beskrivas på ett konkret sätt. Ex- miljön genom att det blir svårare att förstå empel är att hus rivs, vattenområden fylls den historiska utvecklingen när intressanta ut, träd avverkas och trafi kbullerkbuller spridssprids hus rivs. över omgivningen. • Stora negativa konsekvenser för naturmil- Den påverkan som identifi erats ger eff ekter jön då utfyllnaden av ett vattenområde på miljökvaliteten, som kan mätas eller lämpligt för grodor är den enda lämpliga registreras. För att fortsätta exemplen ovan delen av området. kan vissa hus som rivs vara kulturhisto- riskt intressanta, delar av ett utfyllt vatten- • Små negativa konsekvenser för naturmil- område kan vara lämpliga för grodor, en jön från avverkningen av träd med höga del avverkade träd kan ha höga naturvär- naturvärden eft ersom det är ett fåtal träd i den och trafi kbullret kbullret kan kan öka öka bullernivån bullernivån kanten av ett större område. vid bostäder med ett antal decibel.Preliminär • Måttliga negativa konsekvenser för män- Eff ekterna medför att miljökvaliteten för- niskors hälsa från höjda bullernivåer vid ändras, något som ger konsekvenser för bostäder, ett fåtal boende får buller över olika miljöintressen. Konsekvensbeskriv- gällande riktvärden men har tillgång till en ningen ska belysa betydelsen av den för- skyddad uteplats. ändring man har identifi erat i arbetet. Det är viktigt att konsekvenserna både beskrivs och värderas i

86 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Landskaps- och av befi ntligt material, se Bild A. Material stadsbildsanalys har inhämtats från Miljöförvaltningen, Länsstyrelsens MIFO-utredningar, Stads- För inventering och analys kan fl era meto- byggnadskontoret (Bygglovsarkivet) och der användas. I detta avsnitt läggs tyngd- Göteborgs hamn. Arkivborrning har även punkten på det visuella. Beskrivning av utförts som litteraturstudier av material konsekvenser för stadsbilden utgår från från Göteborgs Stadsbibliotek och Univer- förändringen av den visuella upplevelsen. sitetsbiblioteket. Platsen och bron beskrivs i stadslandskapet med begrepp som skala, struktur, rumslig- Vattennivåer, -flöden och is- het samt komplexitet och struktur. Dessa begrepp kan ses som allmängiltiga bedöm- bildning ningsgrunder men trots detta fi nns alltid Påverkan på luftkvalitet subjektiva bedömningar. Den visuella upp- levelsen skiljer sig beroende på bedömarens Sammanställning av arkeolo- bakgrund, kunskaper och associationer. giskt underlag Stadsbildskapitlet berör ett större område än den gräns som är satt för MKB-arbetet Marinarkeologiska utredningar för att kunna greppa det större landskaps- rummet.

I en bedömning fi nns olika utgångspunkter – här är utgångspunkten stadsbild däremot går den inte alltid hand i hand med vissa andra frågor. Ett exempel kan vara kul- turmiljöförändringar där ett tillskott kan förbättra stadsbilden men vara negativa för kulturmiljön. Här måste en avvägning och en prioritering ske av ena eller andra slaget.

7.2 Särskilda utredning- ar inom projektet Buller och vibrationer från trafik Förorenade mark- och vatten- områden Preliminär För att få ett underlag till att bedöma eventuellt behov av kompletterande under- sökningar inför framtagande av MKB till uppförande av en ny Götaälvbro utförde Norconsult AB (Norconsult) en invente- ring med avseende på föroreningsstatus. Inventeringen har huvudsakligen utförts som en arkivborrning med genomgång

87 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

7.3 Källor

Program för detaljplaner, ny bangårds- och älvförbindelse, samrådshandling 2009-09-15 Göteborgs Stad, stadsbyggnadskontoret

Översiktsplan för Göteborg, 2009-02-26 Göteborgs Stad, stadsbyggnadskontoret

Ny bangårds- och älvförbindelse, förstudie för spårtrafi k, 9:2009 Göteborgs Stad, trafikkontoret

Trafi k- och resandeutveckling 2010, 1:2011 Göteborgs Stad, trafikkontoret

Vänersjöfart, nulägesanalys, 2011-09-14 WSP Sverige AB för Trafikverket

Sjöfarten på Göta älv – arkivstudie 3:2009 Göteborgs Stad, trafikkontoret

Trafi kverkets yttrande över Riksintresset Vänersjöfarten och ny Götaälvbro – 2011-09-15 Trafikverket, Samhälle, Region Väst

Faktauppgift erer frånfrån WikipediaWikipedia

Digitalt planeringsunderlag från länsstyrelsen www.gis.lst.se

Allmänna uppgift er om miljökvalitetsnormer och nationella miljömål från Naturvårdsverket. www.naturvardsverket.se

Riksintresset Göteborgs Hamn, 2009:67 Länsstyrelsen i Västra PreliminärGötalands län Göteborg & miljön, en liten bok om miljöarbetet i Göteborgs Stad Göteborgs Stad, miljö

Magnetfält och hälsorisker (broschyr) Bl a Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen

88 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Kringen, Tunnel Södra Vägen – Chalmers, MKB År? GFkonsult för Göteborgs Stads trafikkontor

Riksintressebeskrivningar Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A., Börjeson, G., Geijer, M., Ivarsson, R., Janson, O. och Sahlin, E. 2002: Västergötlands fl ora. lund.

Gärdenfors, U. (ed.) 2010: Rödlistade arter i Sverige 2010. artdatabanken, slu, uppsala.

Göta älvs vattenvårdsförbund. 2001a: Fina och fula fi skar i Göta älv. lennart lagerfors, hans oscarsson, kristian pedersen, linda nyman.

Göta älvs vattenvårdsförbund. 2001b: Älvnära natur. Värdefulla naturområden utmed Göta och Nordre älv. peter sennblad.

Göteborgskommun. 1979: Natur- och kulturvårdsprogram för Göteborg. Rapport 3, natur. fastighetskontoret i samarbete med stadsbyggnadskontoret, fritidsförvaltningen och museerna.

Göteborgskommun. 1993: Ekologiskt särskilt känsliga områden i Göteborgs kommun. Översiktsplan för Göteborg. Underlagsmaterial 1. reviderad februari 1993.Preliminär Göteborgsregionens kommunalförbund. 1989: Fiskevårdsplan för Göta och Nordre älvar med bifl öden. arbetsgruppen för göta älvs fiskevårdsplan.

Länsstyrelsen Västra Götaland. 2011: www.gis.lst.se.

89 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

länsstyrelsens databas över riksintressen, skyddade områden, lövskogsinvente- ring, våtmarksinventering m m. data hämtad i januari 2011.

www.artportalen.se. data hämtad i januari 2011.

Historiskt kartverk jubileumsutställningen 1923: Göteborgs stadsmuseum.

Göteborg kommun: Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett program för bevarande. stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, kulturförvaltningen 1999-2000.

Göteborgs kommun: Antikvariskt planeringsunderlag, Bergslagsbanans stationsbyggnad och parkmiljö. göteborgs stadsbyggnadskontor 2009.

Göteborgs kommun: Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken, underlagsrapport kulturmiljö 2005.

Länsstyrelsen Västra Götalands län: Värdebeskrivning för riksintresse för kulturmiljövården i Västra Götalands län, 1997.

A. Nilsson: Beskrivning öfver förslag till plan för utvidgning af Göteborgs hamn. göteborgs litografiska aktiebolag, 1906.

G. Nilsson Schönborg m.fl .: Fästningen Göteborg- samlingar till stadens arkeologi. red. carina bramstång, Preliminärkalmar 2006. G. Nilsson Schönborg: Sammanställning av tidigare utförda arkeologiska undersökningar i området Östra Nordstaden/ Lilla Bommen, Hultmansholme samt i närliggande områden (fornlämning Göteborg 216), inför ny brobyggnad över Göta Älv. 2011

90 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

Trafi kverket. Sjömätning i Göta Älv, Götaälvbron: Geofysisk och batymetrisk undersökning, maj 2011.

K.E. Pettersson. Göteborgs hamn under 300 år, 1922

E. Flygare: Göteborg 1875-1950 hamnen lidköping 1994.

En Bågen: Särtryck ur svenska stabsförbundets tidskrift häft e 9 1955 göteborgs hamn.

Leo Bonsdorff : Göteborgs hamn genom tiderna göteborg 1931.

C. Feiff , M. Sjölin: Varvsbilder, frusna ögonblick göteborgsvarvens historia göteborg 2003.

Teknisk tidskrift : Väg och vatten 1938

Elektroniska källor: carlotta. gotlib.goteborg.se: Bilddatabas med historiskaPreliminär bilder ”Carlotta” Göteborgs stadsmuseum. wikipedia.se gisvg.lst.se: Länsstyrelsens informationsdatabas för fornminnen, byggnadsminnen, riksintressen och kultur- miljöer i kommunerna.

91 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING / NY GÖTA ÄLVBRO

bebyggelseregistret.raa.se: Bebyggelseregistret, Riksantikvarie ämbetet.

Särskilda utredningar inom projektet:

Sammanställning av tidigare utförda arkeologiska undersökningar i området Östra Nordstaden/ Lilla Bommen, Hultmansholme samt i närliggande områden (fornlämning Göteborg 216), inför ny brobyggnad över Göta Älv. av göte nilsson schönborg.

Sjömätning i Göta Älv, Götaälvbron. Geofysisk och batymetrisk undersökning, maj 2011. Marin mätteknik AB, för Trafikverket.

Preliminär

92