Det Mångspråkiga Biblioteket

: kulturhuset i Nässjö : det mångspråkiga biblioteket

: universitetet 2010 där studieovana får hjälp !" : -: Biblioteksbladet dilemma för folkbiblioteken

Ursäkta, kan jag få komma förbi? !

* +, ! "# * , $ % && ' * -, ( ( ) # % . &

/ $, #( 0 - 1 ++ 2 ++ 3 # !

Biblioteksbladet Förord Henriette Zorn 09 : 2010

ÅRGÅNG !" Postadress Box    Stockholm Besöksadress arför är frågan om arbets- verksamhet skönjer Nina Frid också en World Trade Center, , Klarabergs- platsbibliotek död i ett Biblio- tydlig förskjutning från industriarbets- viadukten  eller Kungsbron , tekssverige där läskunnighe- platser till tjänstesektorn. Stockholm ten sjunker, läsandet minskar Många arbetsplatsbibliotek har lagts Tel. -   V och klyftorna ökar? ner men många har under senare år BBL Tel. -   Fax -   Den dystra frågan ställs eller snarare: också startats med stöd från fackliga or- Svensk Biblioteksförenings hemsida det är en slutsats som dras, i Nina Frids ganisationer och pengar från Kulturrå- http:/www.biblioteksforeningen.org lägesrapport om arbetsplatsbibliotek i dets kia-medel (Kultur I Arbetslivet). I Sverige anno 2010. Den är något så ovanligt som ett rapporten betonas förstås också framgångsexempel Prenumeration på BBL För medlemmar i föreningen ingår ideologiskt hållet dokument där en stilla vrede ko- som vägkrogsbiblioteken (också kia-finansierade)  i medlemsavgiften, :– för kar mellan raderna. Det ser man inte ofta men tack och projekt som Läs för mig pappa. enskild medlem (heltidsstuderande och lov ibland. Men nu har som bekant möjligheterna försvunnit och pensionärer :–). Övriga betalar :– (Sverige), utanför Sverige, Rapporten är gjord på uppdrag av regionbiblio- att söka kia-medel för att bygga upp arbetsplatsbib- :– teket Stockholm och med finansiellt stöd från Kul- liotek. Facken och studieförbunden ser dystert på Ansvarig utgivare turrådet. Den bygger bland annat på en enkät som framtiden och det är inte bara av ekonomiska skäl: Chefredaktör skickades ut till Sveriges folkbibliotek via läns- och kulturfrågor har numera låg status inom facket där Henriette Zorn tel. -   regionbiblioteken. Att gensvaret blev magert – av värderingar och ideologi diskuteras allt mindre och [email protected] Sveriges 290 kommuner svarade endast 88 – säger företagsekonomi allt mera. En död fråga där också, I redaktionen väl möjligen något om frågans status. tycks det som. Trist med tanke på att just gruppen Åsa Ekström -   Rapporten tar avstamp i den utredning som gjor- lo-anslutna män läser minst av alla grupper i sam- [email protected] des av Peter Almerud 2004: ”Arbetsplatsbiblioteken hället, många inte alls. De är dessutom i minoritet Recensionsansvarig – en marginaliserad verksamhet”. Redan då var lä- bland biblioteksbesökarna. Johannes Rudberg * +, get bekymmersamt och inte tycks det vara mycket Män i allmänhet och lo-anslutna män i synner- [email protected] ! "# * , bättre idag, sex år senare. het som en minoritet vad gäller både läsning och $ % && ' * -, Grafisk form: Paolo Sangregorio Framför allt tycks arbetsplatsbiblioteken i kom- biblioteksbesök – jag tror inte Nina Frida bara är ( ( ) # % . Omslag: Paolo Sangregorio munal regi har minskat och/eller bantats kraftigt. ironisk när hon föreslår att till floran av alla tjänster En överväldigande majoritet av dem som svarat på som inrättas för att markera kommunbibliotekens & Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera manus. För enkäten uppger att de inga arbetsplatsbibliotek har satsningar på prioriterade grupper (barnbiblioteka- obeställt material ansvaras ej. och/eller att de inte ser arbetsplatser som en prio- rie, ungdomsbibliotekarie it-, studie- etc) kanske Annonser riterad målgrupp. Flera som har haft verksamhet även mansbibliotekarie borde tillfogas: Bo Eriksson har slutat på grund av t ex besparingar, neddrag- ”Biblioteken ska ju ägna särskild uppmärksam- Knut Wallenbergs väg  ningar, företagsnedläggningar, dåliga erfarenheter het åt ’…andra minoriteter’ och i former ’särskilt   Saltsjöbaden tel. -   eller eller ingen efterfrågan. Orsakerna är många men anpassade till dessa gruppers behov’, inte sant?”, -   den vanligaste som anges är att man, med hänvis- skriver Nina Frid. Det är en tolkning av Biblioteks- [email protected] ning till bibliotekslagen, prioriterar barn, unga och lagens § 8 som kanske kunde tillämpas kreativt för Moms/annonsskatt utgår ej! funktionshindrade – utöver det finns inga resurser att vända trenden och inspirera till nysatsningar på Tryck för ytterligare satsningar. arbetsplatsbibliotek med fokus på det uppsökande Norra Skåne Offset, Hässleholm Ytterst få anser att de har ett tydligt politiskt upp- och läsfrämjande perspektivet. : - drag att driva arbetsplatsbibliotek. ”Vem är biblioteken till för? Och varför? Ska vi Svensk Biblioteksförening är en Utvecklingen speglas även semantiskt – själva nöja oss och låta folkbiblioteken förbli den svenska ideell förening med uppgift att främja ordet ”arbetsplatsbibliotek” hör till det förgångna. I utbildade medelklassens vardagsrum, som statis- svenskt biblioteksväsen. Biblioteksbladet speglar föreningens den mån verksamhet i någon form bedrivs, heter det tiken tyder på att de är idag”? Nina Frids fråga är verksamhet, åsikter och ställnings- sådant som ”Böcker på jobbet” eller ”Personalbib- retorisk. tagande men har också till uppgift liotek”. Bakom dessa epitet döljer sig en abdikation Ännu en kärnverksamhet där folkbiblioteken så att väcka egen debatt genom att ge från en aktivt uppsökande läsfrämjande verksamhet att säga lämnar walk over. Kidnappa biblioteken till- utrymme åt andra åsiktsyttringar. Tidningen har en fri och självständig för eftersatta grupper till förmån för en efterfråge- baka till folkbildningen, föreslår Nina Frid. ”Värl- roll och bedrivs med tryckfrihetsför- styrd prenumerationstjänst och/eller en helt före- dens utmaning eller hopplöst fall” – läs gärna denna ordningen som grund. tagsfinansierad tjänst. Ergo: en service till salu som engagerande pamflett mot uppgivenheten och mot / $, Denna tidning gick i intresserade företag kan köpa – ett citat ur enkät- dödsryckningarna hos ännu ett av folkbibliotekens #( 0 tryck den  november. svaren som lyfts fram i rapporten illustrerar rätt bra viktiga uppdrag, vad det handlar om: ”Från början folkbildning men http://www.regionbiblioteket.stockholm.se/ - 1 ++ Den här tidskriften är numera ser nog företagen det som personalvård och templates/OneColumn.asp?id=2568. TS-kontrollerad. 2 ++ biblioteket som marknadsföring.” 3 # På de platser (t ex Malmö och Stockholm) där arbetsplatsbiblioteken blivit en efterfrågestyrd Stockholm den  november 

[ : ]  3 Pigallelockar med bred verksamhet   :        

4  [ : ] Första veckan i september slogs portarna upp till Nässjös nya kulturhus, Pigalle. Ligger som en vattenfågel på stranden intill Ingsbergssjön. Mitt i staden, en kort promenad från järnvägstationen, den järnväg som för många svenskar placerar Smålandsmetropolen på kartan.

som vetter mot sjön och Nässjös stadspark,    går oktoberträden i allt gulare nyanser. Än är inte allt färdigt. Hela tiden stöter vi ultur och fritidschefen Made- ihop med unga killar som håller på med olika leine Andersson är – som sig bör – elinstallationer. påtagligt entusiastisk över Nässjös Stadsbiblioteket har fått helt nya och ljusa nya kulturhus. lokaler genom nybyggnaden. Dessa togs i K – Vi skall vara Nässjöbornas hus, ett hus de bruk redan i februari, alltså ett halvår innan kan vara stolta över, slår hon fast. huset som helhet öppnades. Lokalsamlingen Bibliotekschefen, Gullvor Elf, håller nöjd finns i ett särskilt rum inspirerat av Nässjös upp en artikel ur lokala Smålands-Tidningen. järnvägshistoria. En anrik – och mycket be- ”Med beröm godkänt” lyder rubriken över kväm – förstaklassfåtölj tronar mitt i rum- artikeln om det nya huset. met, ovanför finns en klassisk hatthylla med – Sådant känns bra! resväska modell äldre. Så har Kulturhuset Pigalle kostat en del Ett bygge återstår helt. En sagogrotta och också. Investeringen är på 82 miljoner. Nu en sagoinspirerad korridorförbindelse till bjuder man in till en bred verksamhet. I kul- denna. ”Det var en gång” skall förhoppnings- turhuset finns teatersalong, café, konsthall, vis stå klar till våren. En konstnär håller på att kulturskola med egen scen, ungdomsgård, utforma ett förslag. stora konferens- och festlokaler, dansstudio – Direkt in till vänster i biblioteksentrén lig- och så ett helt nytt stadsbibliotek. ger den nybyggda konsthallen. Där råder full Men namnet? Pigalle? Tankarna går till aktivitet när vi tittar in, en utställning har just helt andra slags etablissemang i den franska plockats ned och en ny skall snart sättas upp. huvudstaden… Förklaringen finns i husets Maria Hallman är en av dem som arbetar med historia. Den äldre delen av kulturhuset var konsthallen som sedan starten (samtidigt under många år Nässjös Folkets hus. Några med biblioteket) har lockat runt 12 000 besök. hyresgäster, som abf och Metall, finns kvar – ”Oj, vad fint!” brukar besökarna utbrista och minner om de flydda dagarna. Pigalle var när de kommer in, säger Maria Hallman. namnet på den gamla dansrestaurangen. Men det finns också de som saknar den – För de flesta litet äldre Nässjöbor är Pigal- gamla konsthallen. Den låg i ett patricierhus le intimt förknippat med mogendans, tuperat en bit bort. Där var det på många sätt mysigt hår, svettiga Terylenebrallor och fickljummen men den flexibilitet som den nya hallen har grogg, konstaterar Lennart Broman, gammal saknades helt. Kopplat till konsthallen finns Nässjöbo, muntert. en bildskaparverkstad där bland annat Näs- Inte så mycket Paris det heller. sjös skolelever huserar. Nu skall alltså andra associationer väckas. En våning upp hittar vi den nya ungdoms- Gullvor Elf visar runt i komplexet (den gamla gården där Emil Wendehjelm arbetar. Han ser Folkets Hus-byggnaden är renoverad och stora möjligheter för framtiden: hopbyggd med en helt ny del på ett par tusen – Vi har ett jättebra samarbete, bland annat kvadratmeter). Utanför de stora fönstren, med biblioteket. Ett exempel på detta är att en av ungdoms- Ett bygge återstår helt. Barnen ska få gårdens anställda jobbar några timmar på en sagogrotta, ”Det var en gång”, som biblioteket där hans specialintresse – tv-spel förhoppningsvis ska stå klar till våren. – tas tillvara. @

[ : ]  5 BBL   :      

Stadsbiblioteket i Nässjö har fått helt nya och ljusa lokaler genom nybyggnaden. Kulturhuset rymmer också konsthall, konsertlokal, teatersalong, ungdomsgård och mycket annat.

@ Ungdomsgården invigdes av Nässjös rock- om hur dörrar öppnats för henne när hon fört tyder att biblioteket känns ganska kompakt stolthet Dregen från Backyard Babies. Dregen sin bandyspelande före detta svärson på tal. med sina täta hyllrader får jag nickade bifall: sparkade in dörren. Säkert rätt – lägger man sedan till något – Det saknas fria ytor, faktum är vi redan Vi går vidare genom kulturskolans lokaler. förklenande om grannstaden Vetlanda som plockat bort två av de nya hyllsektionerna. Tittar in i dansstudion, den nya konsertloka- gjort betydligt bättre ifrån sig både på is och Tidningsrummets stolar har också skapat len med plats för 150 åhörare (där Nässjöbör- på bana så är lyckan gjord. debatt. Sköna verkar de. Och dyra var de. Men diga Majgull Axelsson föreläste i samband Möjligheterna till en offensiv program- stamgästerna klagar på att det är svårt att läsa med invigningen), kammarmusikrummet verksamhet har också ökat genom en tillfällig i fåtöljer med höga armstöd. med flygel och så vidare in i den renoverade budgetförstärkning. I år och nästa år har kul- – Inte helt lätt att kasta ut nyinköpta möb- teatersalongen. turhuset fått 300 000 kronor extra att röra sig ler, kommenterar Gullvor Elf. AnnonserI entréntill BBL skruvar 2009 sig ett från stort konstverkWAGNER upp Formmed för AB just detta. 090312 Under hösten har en sär- Framtiden då? Nässjö bibliotek kan sedan genom trapphallen. Aktiestinsen Lennart skild satsning, bland annat med språkcaféer lång tid tillbaka ståta med de högsta utlå- Israelsson, den nu 94-årige förre sj-anställde riktade till Nässjös somalier, gjorts. ningssiffrorna i Jönköpings län. Få avgifter Annons 1som o 2 skapade (olika) en = jätteförmögenhet 2 st olika annonser genom för Såinförande håller Gullvor i alla Elf nr upp utom dörren nr till6. bok-(3, 4, och5, 7,ett populärt8, 9, 10) medieutbud där man lyssnat CS Library växer... (en tidig oidog en sen värdepappershandel, placering i tidningen sponsrade enl. ut- orderbekräftelse.)bussgaraget. Bara ett problem: det finns ing- på Nässjöborna är förklaringen. Gullvor Elf smyckningen med en halv miljon. Längst upp en bokbuss där; den verksamheten är sedan hoppas nu kunna förbättra lånestatistiken yt- i huset finns konferenslokaler till uthyrning. knappt ett år nedlagd. Någon ny bokbuss ville terligare – och öka besöken med runt 100 000 Allt fler bibliotek ser fördelarna med en oberoende, öppen plattform som utvecklas i nära Vi återkommerEtt par med nya tjänster annons har det för blivit nr i 6Pigalle innan – manusstopp.Nässjös styrande inte ha när det var dags att per år. Tillströmningen hittills i år tyder på att samråd med kunderna. Vi behöver bli fler som projektleder, utvecklar, implementerar och en tillhör Joanna Holden som fått jobbet som ta den gamla ur bruk. Ett beslut som i början hon kommer att lyckas. " Mått annons:programsamordnare. 59 x 30 mm Hon (OBS! hoppas Ingen på ovän- svartväckte ruta storrunt ilska. annonsen) Gullvor Elf är mer förstå- utbildar. Har du erfarenhet och ett brinnande intresse av att serva kunder och utveckla tade aktiviteter: ende: biblioteksnäringen, ta kontakt med oss. – Det viktigaste är bredden, både det smala – Själv har jag bara fått något enstaka upp- och det mer publika, menar Joanna Holden. rört samtal från låntagarna. Skall vi starta en Håll dig uppdaterad om både små och stora händelser, bli ett fan på Facebook! – Knyt an till den lokala idrotten, till bandy mobil biblioteksverksamhet på nytt måste det FAKTA och speedway! säger Gullvor Elf och berättar ske på helt nytt sätt, kanske i samarbete med www.facebook.com/cslib. grannkommunerna. Nässjö kommun:   invånare Nässjö bibliotek: Ett huvudbibliotek och fyra filialer När hon började som bibliotekschef i våras (vilka samtidigt är medborgarkontor och därmed (efter ett år som bibliotekarielärare i tyska inte lyder under bibliotekschefen, mediebudgeten är För mer information om framtidens bibliotek; gå till www.cslibrary.se Stuttgart och efter många år på biblioteket i dock gemensam). Nässjö bibliotek, utlån :   (inkl filialer) Linköping) var alla viktiga beslut om kultur- Utlån per invånare: , hussatsningen sedan länge fattade. Nässjö bibliotek, besök :   (inkl filialer) Kontakta gärna Rey Langels, VD för Teknikhuset AB, www.teknikhuset.se – Självklart kan jag fundera över ”varför Besök per invånare: , tel: 070-568 42 01 epost: [email protected] så får du veta mer! blev det så”? Min uppgift blir nu att hitta lös- Öppettider på stadsbiblioteket: mån-fred . – ., lör . – . ningar! Kulturhuset Pigalle:  tjänster, varav  på stads- (1) Ja, allt(2) blev kanske inte perfekt. När jag an- biblioteket I bibliotekens och låntagarnas tjänst - Teknikhuset uppfinner och utvecklar programvara och lösningar med människan i centrum för att göra information och teknologi tillgänglig för alla. Produkterna utvecklas på Microsoftplattformen, men kan tack vare sin öppenhet (SOA, XML, web services, web parts, m.m.) enkelt användas 6  [ : ] tillsammans med de flesta system på marknaden. Våra kunder är kommuner, myndigheter, företag och organisationer med stora krav på säkerhet och tillgänglighet. CS Library växer... Allt fler bibliotek ser fördelarna med en oberoende, öppen plattform som utvecklas i nära samråd med kunderna. Vi behöver bli fler som projektleder, utvecklar, implementerar och utbildar. Har du erfarenhet och ett brinnande intresse av att serva kunder och utveckla biblioteksnäringen, ta kontakt med oss.

Håll dig uppdaterad om både små och stora händelser, bli ett fan på Facebook! www.facebook.com/cslib.

För mer information om framtidens bibliotek; gå till www.cslibrary.se

Kontakta gärna Rey Langels, VD för Teknikhuset AB, www.teknikhuset.se tel: 070-568 42 01 epost: [email protected] så får du veta mer!

I bibliotekens och låntagarnas tjänst - Teknikhuset uppfinner och utvecklar programvara och lösningar med människan i centrum för att göra information och teknologi tillgänglig för alla. Produkterna utvecklas på Microsoftplattformen, men kan tack vare sin öppenhet (SOA, XML, web services, web parts, m.m.) enkelt användas tillsammans med de flesta system på marknaden. Våra kunder är kommuner, myndigheter, företag och organisationer med stora krav på säkerhet och tillgänglighet. e-boksutlånen – ett dilemma för folkbiblioteken

Svensk Biblioteksförening har tagit initiativ till samtal med Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen för att förutsättningslöst diskutera frågor kring i första hand e-boken. Knäckfrågorna är ﬂera för bibliotekens del och de berör bl a ekonomi, urval och tillgänglighet.

totala kostnaden för alla medier som på ssb sina e-böcker via biblioteken. Mikael Petrén    uppgick till 21 miljoner kronor 2009. Nu är det och Daniel Andersson på ssb:s Virtuella en- ett hypotetiskt scenario men det ger i alla fall het, hänvisar bl a till en undersökning som yftet till initiativet är enligt en hint om vilka nivåer det handlar om. forskningsprojektet Boken, berättelsen och Svensk Biblioteksförenings general- Men e-boksfrågan berör också sådant som pengarna har gjort där 71 procent uppgav att sekreterare, Niclas Lindberg, att handlar om bibliotekets uppdrag ifråga om de fått tillgång till e-boken via biblioteket. föra en diskussion och lyssna på tillgänglighet och att nå nya grupper samt Biblioteken har legat i framkant som intro- S varandras synpunkter för att kunna se om det bibliotekets autonomi ifråga om titelbredd. duktör och marknadsförare av e-böcker. Och finns frågeställningar som är gemensamma Elib som är en av de ledande aktörerna i det är någonstans i dessa gränstrakter som och där man kan mötas. Norden inom distribution av digitala böcker bibliotekens intresse/uppdrag kolliderar med För bibliotekens del är knäckfrågorna kring är det företag som folkbiblioteken etablerat förlagens affärsmodeller som helst vill nå e-boken flera. Lite grovt skulle man kunna en relation till avseende e-böcker. Företaget konsument utan mellanled och framför allt sammanfatta dem till tre och de samverkar ägs gemensamt av ett antal förlag, däribland inte medverka till att folk får för sig att digita- med varandra: de två största förlagsgrupperna i Sverige, la böcker är gratis. Å andra sidan: framväxten Bonnierförlagen och Norstedts förlagsgrupp av lånebiblioteket baserat på pappersböcker i Affärsmodell, dvs ekonomi – för vad betalar (övriga är Natur & Kultur samt Piratförlaget). har ju knappast fått människor att sluta köpa man, vem betalar till vem, och hur kan man Det har länge talats om e-bokens förestå- böcker eller ens betrakta dem som gratis… kontrollera kostnaden utan att samtidigt ende boom men i Sverige har det gått trögt I det avtal som biblioteket har med Elib får begränsa tillgången till boken? och det beror på flera saker: dåligt utbud, pri- biblioteket betala 18 till 20 kronor per påbör- set (e-boken kostar nästan lika mycket som jat e-boksutlån. En summa förlagen från sin i Urval, dvs vad har biblioteken tillgång till pappersboken även om det håller på att för- sida lär uppfatta som löjligt lågt – i alla fall och vem styr vad de har tillgång till? ändras) och otillräckliga och dyra plattformar om man som förlag betraktar varje lån som som läsplattor. Lägg därtill att lån av e-böcker en utebliven försäljning och utan hänsyn ta- i Tillgänglighet, användbarhet och läsplatt- via biblioteket inte är en helt smärtfri historia gen till att biblioteken agerar skyltfönster åt form, dvs hur enkelt och med vilken sorts – nedladdningen av bibliotekslånade böcker deras produkter. Just skyltfönstermetaforen hård- och mjukvara böckerna kan läsas, t ex är krånglig till och med för de som är teknik- kan man också använda i den fråga som hand- på en mobiltelefon eller läsplatta. vana. Mer om det senare. lar om urval. Det är inte biblioteken som kan Men med allt detta i åtanke (pris, litet ut- välja och vraka ur Elib:s samlade sortiment av På Stockholms stadsbiblioteks virtuella enhet bud, krånglig nedladdning etc) är det ändå e-böcker. Det är förlagen som efter kommersi- funderar man dagligdags över dessa frågor. många e-boksläsarna som fått tillgång till ella bedömningar styr vilka titlar som biblio- Inte minst för att de på många sätt berör fun- damentala delar i biblioteksverksamheten. Och det handlar inte bara om att den ekonomiska ekvationen för utlånen av e-böcker på Det är inte biblioteken som kan välja sikt urholkar bibliotekens budget. Om t ex och vraka ur Elib:s samlade sortiment Stockholms stadsbiblioteks alla bokutlån (ca 3,5 miljoner 2009) istället var e-lån, och inga av e-böcker. Det är förlagen som efter fysiska böcker alls köptes eller hanterades, kommersiella bedömningar styr vilka skulle mediebudgeten ändå minst trefaldigas. titlar som biblioteken ska få tillgång till för I pengar skulle det innebära cirka 63 miljoner kronor (biblioteket betalar 18 till 20 kronor utlåning. per påbörjat e-boksutlån) att jämföra med den

8  [ : ] på de titlar man erbjuder till försäljning, men låter samtidigt skyddet kvarstå för biblioteks- lånen. Och det som många användare nu efter- frågar allt mer, det går inte att göra. Att låna e-böcker till iPad, iPhone, iPod Touch eller Androidtelefon går inte eftersom det inte finns någon mjukvara till dessa enheter som kan hantera kopieringsskyddade e-böcker. När det nyligen blev tekniskt möjligt att t ex läsa bibliotekets e-ljudböcker på mobiler och mediedatorer med Android, (Android fick stöd för flash) gick Elib in och begränsade denna tillgång med hänvisning till att det inte stöds av avtalen med förlagen. Allt det här gör, enligt Mikael Petrén och Daniel Andersson, det krångligt och svåran- vänt, det styr var biblioteken kan vara, vad som får finnas på hyllorna och hur man ska paketera sina tjänster. Den nuvarande modellen för e-boksutlån försätter biblioteken i ett dilemma. Man är så att säga med på tåget, man introducerar och Den nuvarande modellen för e-boksutlån försätter nu biblioteken i ett dilemma. Man är så att säga marknadsför men bidrar samtidigt till en ut- med på tåget, man introducerar och marknadsför men bidrar samtidigt till en utveckling mot lösningar veckling mot lösningar som inte är hållbara, som inte är hållbara. allra minst för biblioteken och dess lånta- gare. teken ska få tillgång till för utlåning. Av Elib:s inskränks och höjer dessutom priset på grund Mikael Petrén och Daniel Andersson upp- nuvarande sortiment om 1 431 e-ljudböcker av licenskostnader. skattar att e-böckernas andel av utlånen på får biblioteken bara tillgång till drygt hälften. Framför allt anses installationen och över- Stockholms stadsbibliotek ligger på någon Och det handlar inte bara om för stunden att- föringen från läsprogrammet Adobe Digital procent. Det är inte mycket så varför ens ägna raktiva eller heta bästsäljare som biblioteken Edition (som Elib bl a annat distribuerar böck- frågan tid och kraft? Jo, bedömare menar att inte kan få tillgång till, det kan även inbegripa er till) som mycket knepig. Även skärmläsar- den situationen snabbt kan ändras och då är vissa klassiker som plötsligt försvinner. Dess- program för synskadade har svårt eller hin- det viktigt att biblioteken också kan erbjuda utom är det så, enligt Mikael Petrén och Daniel dras helt från att läsa de skyddade titlarna. dessa böcker fast de är paketerade i ett annat Andersson, att andelen titlar som biblioteken Problemen med dessa drm är välkända och format. Och om urvalet var större och det blev får tillgång till minskar. Jämfört med decem- har gjort att Elib nyligen tagit bort detta skydd enklare att ladda ner bibliotekslånade e-böck- @ ber 2009 har andelen biblioteks-e-böcker minskat från 87 procent till 78 procent. Kopieringsskydd (drm-teknik = Digital Rights Management) och krångliga läspro- Och det som många användare nu efterfrågar gram är andra stötestenar ifråga om tillgäng- allt mer, det går inte att göra. Att låna lighet och användarvändvänlighet. De e-böcker man lånar från biblioteken e-böcker till iPad, iPhone, iPod Touch eller via Elib kan laddas ner i formaten epub eller Androidtelefon går inte eftersom det inte finns pdf med s k Adobe-kryptering som fungerar någon mjukvara till dessa enheter som kan i vissa program på pc, Mac och vissa läsplat- tor. Skyddet gör att användarens valfrihet vad hantera kopieringsskyddade e-böcker. gäller läsarprogram och läsplattform kraftigt

[ : ]  9 Det är trist om Fakta Forskningsprojektet Boken, berättelsen parterna i Sverige och pengarna genomfördes i samarbete ser biblioteken med Bokhora. Under två veckor fick  som ett hot och personer svara på en enkät om e-böcker. Svaren kan inte ses som representativa för inte en möjlighet. svenska folket. Enkäten som publicerades i våras visar: i att bara en av fem har läst en e-bok det senaste året och att det framför allt har @ er till valfri plattform kanske det på sikt skett på en datorskärm (92%), därefter faktiskt inte bara gynnar utlåningssiffrorna på mobiltelefon (29%) utan även försäljningen av böcker – det är i att de flesta fått tillgång till sina e- visserligen inte bibliotekets uppdrag att öka böcker via bibliotek (71%), på andra plats förlagens försäljning av böcker men det är åt- kommer tillgång genom köp (31%) minstone något för alla inblandade parter att fundera över. Även om besöken på biblioteken i att många har hört talas om läsplattor går ner så når de trots allt fortfarande väldigt men få äger en många läsare… i att e-boksläsning är vanligare bland Men här finns många utmaningar som män (35%) än bland kvinnor (19%) handlar om bibliotekens rätt i förhållande till i att det inte finns någon korrelation upphovsrättslagen, teknik, betalningsmodel- mellan antalet lästa pappersböcker och ler och juridik – också författarnas roll i detta antalet lästa e-böcker kretslopp (boklån regleras normalt genom i att de nätvana användarna har testat den statliga biblioteksersättningen, hur lösa läsplattor i större utsträckning och att de motsvarande e-lån?). också läser fler e-böcker än genomsnit- I Norge har man nyligen offentliggjort en tet skiss till en nationell e-boksstrategi där inte bara författarna och förlagen ses som en vik- i att betalningsviljan för e-böcker och tig part utan även biblioteken. Utgångspunk- läsplattor är relativt hög. Genomsnittlig ten i diskussionerna mellan bokbranschens betalningsvilja för läsplattor är ca 800 parter har varit att man på relativt små bok- kronor. Genomsnittlig betalningsvilja för marknader som Norges (med fyra miljoner ny e-bokstiteln är ca 90 kronor, för äldre invånare) måste se den kommersiella försälj- e-titel, 50 kronor ningen av e-böcker och biblioteksutlån som i att man är mest intresserad av att delar i ett sammanhang. En förutsättning kunna läsa från läsplattor typ Ipad, sk från bibliotekshåll i ett eventuellt samarbete multi-purpose är att de norska e-böckerna ska kunna läsas i att de som redan har testat e-boks- på alla typer av läsplattformar och att det ska läsning i högre grad är beredda att vara användarvänligt samt: att biblioteken betala för e-böcker och tror sig läsa faktiskt äger de titlar som de köper. Byter man relativt mer i det formatet om fem år. distributör ska bibliotekets samling kunna Dock tyder svaren på att pappersboken överföras till en ny. står sig fortsatt stark, inte minst bland Det är trist om parterna i Sverige ser biblio- bokälskare. teken som ett hot och inte en möjlighet. När det gäller pappersboken och biblioteken är Länk till undersökningen i sin helhet: den belagd – både historiskt och traditionellt. http://forumboken.se/e-boksundersok- " ning-tillsammans-med-bokhora/

ANDRA LÄNKAR MED KOPPLING TILL ARTIKELN:

Folkbiblioteken i Stockholms län i siﬀror: http://www.regionbiblioteket.stockholm.se/templates/OneColumn.asp?id= Jämförande sökningar på Elib/ E-ljudböcker till försäljning: http://www.elib.se/search.asp?sok=&lib=&option=&typ=&typ=&typ=&typ ='E&typ=&typ=&typ=&sound=YES&secondrun=YES&lang=SE E-ljudböcker till utlån http://www.elib.se/library/search.asp?title=&author=&isbn=&publisher=&lang=SE&typ= &lib=&option=&secondrun=YES Nasjonal e-boksstrategi – diskusjonsnotat (Norsk e-boksstrategi): http://www.norskbibliotekforening.no/article.php?id=

10  [ : ] studieovanaHär får

länge de är kvar orkar vi med det, säger Judith    Anne Preece. Biblioteket har också en särskild tjänst som niversity of East London, uel, hjälp bevakar och tar tillvara studenternas egna ligger som namnet anger i östra Lon- synpunkter på biblioteksservicen. don. Närmare hälften av de 23 000 Dygnet runt-öppet och – Vi får rätt mycket feedback. Ofta kommer studenterna bor alldeles i närheten, samma uppslag från fler än en person. Det kan U i områden där befolkningen tillhör Londons en särskild tjänst som ska till exempel handla om att de efterlyser fler tys- och Storbritanniens absolut fattigaste. tillmötesgå studenternas ta studieplatser eller bättre städade toaletter Universitetet, som i sin nuvarande form synpunkter. Det är några av på helgerna. Om fler har samma synpunkter funnits i bortåt tio år, har hela tiden sett som handlar det ofta om idéer som man verkligen en av sina främsta uppgifter att vidga re- satsningarna som biblioteket bör lyssna på. Sedan får vi försöka tillmötesgå kryteringen så att många i den här gruppen på ett Londonuniversitet har dem om möjligheter finns i vår budget. underprivilegierade människor genom sin För att visa att personalen tar studenternas utbildning ska få en chans till ett bra liv. uel gjort för att möta behoven idéer och åsikter på allvar har de tryckt upp har också delvis nått sitt mål med tanke på hos nya grupper av studenter. enkla affischer som konkret visar vad som att närmare hälften av studenterna kommer åtgärdats, i stort och smått – till exempel att från närområdet. De vita på universitetet är i studenterna nu inte längre behöver låna om minoritet, 75 procent av studenterna är icke- Besöksantalet nattetid varierar, under exa- böcker som ändå ingen köar till, att det finns vita, liksom en stor del av personalen. mensperioder kommer fler. Men en ”normal” nya bokningsbara datorer eller att fler böcker Många av studenterna är de första i sin släkt natt kan det vid 1-tiden vara bortåt 200 stu- i vissa ämnen köpts in. som läser vidare. Som en följd av att de kom- denter på plats. Vid 3-tiden är det färre, bortåt För att lära sig mer om service har de anställ- mer från ekonomiskt tuffa förhållanden och 40. da också gått kortkurser i bemötande. Som ett inte har någon studievana är det ett stort steg Det här är ett exempel på hur biblioteket ar- sätt att få nya infallsvinklar har de tagit hjälp för dem att börja med akademiska studier. betar med breddad rekrytering. Det finns fler. av varuhuset Marks & Spencer, som är kända Biblioteket har en viktig roll i arbetet med att En speciell satsning har till exempel gjorts för sin professionalitet gentemot kunder. stötta dem. på studenter med olika funktionshinder, som – Vi får idéer som vi kan överföra på vår – Vi vill möta studenternas behov. Många är dyslexi, hörsel- eller synnedsättning. De får egen service och dessutom ger det oss kickar trångbodda och nästan alla har jobb vid sidan avancerad teknisk hjälp och även annan hjälp att ha den typen av arrangemang. om för att finansiera studierna. De har inte på biblioteket. Sett ur ett samhällsperspektiv bidrar bib- möjlighet att sitta hemma och studera. Med Här erbjuds datorkurser för nybörjare. En liotekstjänsterna till att fler studenter kan ge- dygnet runt-öppet under terminerna kan de ganska stor del av studenterna från närområ- nomföra sina studier. själva styra när och hur de ska studera, säger dena är lite äldre och många har aldrig lärt sig – Om fler utbildas i de här delarna av London Judith Anne Preece, chef för det nya biblio- att använda datorer. Så är det också för en del kan våra lokalsamhällen utvecklas i en positiv teket på Docklands, ett av universitetets två internationella studenter, t ex från vissa län- riktning. Det tjänar både individen och sam- campus. der i Afrika. hället på, påpekar Judith Anne Preece. Alla får nu tillgång till datorer, litteratur I den mån tid och engagemang finns bland Malmö högskola har sedan tidigare ett och studieplatser oavsett tid på dygnet. 500 de anställda bidrar biblioteket till att sprida samarbete med uel vad gäller breddad re- datorer finns till hands för studenterna. Sena kunskap i grannskapet om vad ett universitet krytering. Nu hoppas bibliotekspersonalen i kvällar och nätter finns här ingen personal, är. Några gånger per år kommer 9–10- åringar London att ett samarbete kan komma igång utöver tre ordningsvakter. Men med hjälp av dit på poesi- och tecknarstunder för att få en även mellan de båda biblioteken. Biblioteks- passerkort fungerar öppethållandet och det glimt av universitetslivet. Varje år arrangeras anställda från Malmö högskola har varit på finns inga planer på att avbryta experimentet. också en ”Black history month” där allmän- studiebesök där och personal från uel plane- – I början var vi oroliga för att det inte skulle heten bjuds in på en föreläsning. Teman som rar för ett studiebesök i Malmö. fungera. Att vi skulle få utrustning stulen el- varit uppe har exempelvis varit gängkultur – Vi vill veeta mer om hur de stöttar sina ler att lokalerna skulle kunna användas fel – och identitet, liksom hur konst, mode och studenter och också hur de jobbar med olika för fest eller annat. Men så har det inte blivit. design kan påverka politiska och kulturella pedagogiska modeller. Vi har många likheter Vi har en vakt som cirkulerar runt i lokalerna ideologier och vice versa. och kan på så sätt inspirera varandra. " hela tiden och två vid ingången och det är ett – Den här typen av arrangemang tar mycket arbetssätt som fungerar, säger Judith Anne tid och ork men vi har några entusiaster bland Läs mer om University of East London på Preece. de anställda som gärna jobbar med det. Så http://www.uel.ac.uk/

12  [ : ]  :    

Många studenter vid University of East London kommer från ekonomiskt utsatta områden. Biblioteket jobbar aktivt med att stötta dem i deras studier, bland annat genom att hålla öppet  timmar om dygnet.

[ : ]  13 Världen mitt i vardagen

Politikernas önskedröm om ett bra integrationsarbete utförs ständigt på biblioteken. Men hur arbetar man på bästa sätt i det mångspråkiga biblioteket?

punkt. lus-testerna i svenska har gett tydligt    förbättrade resultat i skolan sedan man börja- de samarbeta, berättar Elisabeth Möllersten. ånga språk finns i allra högsta Redan i förskolan introduceras föräldrarna grad på flera av landets bibliotek. till bibliotekets utbud samtidigt som för- Bibliotekarierna Karin Andréas- skolan påbörjar språklekar. Informations- son och Elisabeth Möller sten träffarna och föräldramötena har varit upp- Mhar bägge arbetat i flera år på Flemingsbergs skattade och föräldrarna har blivit medvetna bibliotek i Huddinge kommun. Flemingsberg om vilken viktig roll de har i barnens läsut- är väl mest känt för miljonprogramsområ- veckling. Och bibliotekarierna å sin sida har det med sina karaktäristiska höghus i klara fått en bra möjlighet att möta och samtala färger. Ända sedan 1970-talet har det hörts med de vuxna. Det har ordnats studiecirkel många språk i Flemingsberg eftersom där bor för de föräldrar som velat veta mer om läspro- många som kommer från världens alla hörn. jektet. På biblioteket har man också haft en Ett trettiotal språk talas i området, hälften av studiecirkel, Bokslukarna, för de elever som dem räknas som små. läser mycket och vill diskutera böcker. Och de – Det som händer i världen får direkt ge- barn som har svårare att hitta rätt bok till sig nomslag här i biblioteket. På alla sätt, berättar själva har kunnat delta i en läsgrupp just för Karin Andreasson. dem på biblioteket. Pengarna till de läsfräm- Under några år hade skolan problem med jande insatserna i projektet har kommit från att få elever att klara målen i läsutvecklings- Kulturrådet. testerna (lus) i bland annat svenska. Därför – Det lånas och läses som aldrig förr. Också satsade man ordentligt på ett långsiktigt föräldrarna börjar hitta och tar del av utbudet läsprojekt som innebär att biblioteket och för egen del. Många har inte haft en aning om tur utan den finns på huvudbiblioteket. Sedan Annerstaskolans F-3or har ett nära samarbete. de ljudböcker och tidskrifter på olika språk gäller det att ha lite fingertoppskänsla för vad Tre avdelningar på tre olika förskolor deltog i som finns att tillgå i biblioteket, konstaterar som gäller, säger Karin Andréasson. projektet som påbörjades 2006. Pedagogerna Elisabeth Möllersten. Beträffande populära figurer i barnlittera- har fått fördjupa sig i läs- och skrivutveckling I Flemingsberg arbetar biblioteket rätt turen är det en poäng att ha samma titlar på och man arbetar bland annat enligt Born- självständigt med detta ständiga utvecklings- olika språk. På samma sätt som vuxenvärl- holmsmodellen* med språklekar. Tillsam- arbete. Man är ingen liten filial underordnad den har sina referenser, har barnen liknande mans med engagerade elever och föräldrar det stora huvudbiblioteket i Huddinge cen- behov av att samtala kring sina. Det har va- har man lyckats stimulera elevernas läs- och trum, konstaterar de bägge bibliotekarierna. rit nyttigt för skolans pedagoger att ta del av skrivutveckling och breddat och fördjupat de- Ett generöst öppethållande är det som gäller bibliotekets kunskap om familjernas språk. ras språk. Vid det senaste lus-testet i svenska och böcker på många språk, bland annat fin- Från bibliotekshåll är det t ex självklart att de klarade alla eleverna målen – kommunen har ska, franska, persiska, turkiska och arabiska. arabisktalande familjerna ofta även talar fran- uppmärksammat och prisat projektet med ett De enda profilköpen som gjorts är kokböcker ska. I skolan är man inte alltid lika medveten pedagogpris. på arabiska och turkiska. om familjernas språk på samma sätt. – Barnens läs- och skrivkunnighet har ökat – Det är viktigt att kunna få låna hem böck- I en enkät som gjorts har det framkommit markant sedan biblioteket blivit en samlings- erna. Här finns inte så mycket referenslittera- att många föräldrar enbart lånar svensk litte-

14  [ : ]   :   

”Det är bra a! få låna böcker på förskolan.” ”Vi läser mer för barnen nu.” ”Våra barns modersmål utvecklas.” ”Våra barns svenska utvecklas.” ”Vi går o"are till biblioteket.”

Enkätsvar från föräldrar i slutet av projektet Bästa språken.

De stora husen med de starka färgskalorna har utmärkt Flemingsberg – det gamla Flemingsberg. Södertörns högskola och den forskningsstad som växer upp kring sjukhuset har förändrat området där ett trettiotal språk talas. ratur till sina barn samtidigt som de uppger FAKTA BORNHOLMSMODELLEN att det är viktigt att barnen lär sig moders- målet. Bornholmsmodellen har sitt ursprung i ett danskt språklekar. En grupp med s k riskgruppsbarn följ- – Vi bibliotekarier måste ta ansvar och våga vetenskapligt projekt. des speciellt ingående. Det visade sig att denna stå för språken. Samma åt alla duger inte. Det Inspirerad av forskningen om fonologisk medve- grupp gynnades allra mest av språklekarna. ska ﬁnnas böcker tillgängliga på många språk tenhet – och sambandet mellan den fonologiska Slutsatsen forskarna drog var att förmågan att redan på förskolan, säger Karin Andréasson. medvetenheten och ett barns förmåga att förstå uppmärksamma språkljud, fonem, kan utvecklas – Vi har dessutom en språklagstiftning som den alfabetiska principen och utveckla en god genom riktade aktiviteter med systematiska vi kan använda oss av. läsförmåga – startade en grupp skolpsykologer dagliga språklekar. på Bornholm ett mer omfattande projekt med Språklekar efter Bornholmsmodellen passar så- Ett av regeringens nationella språkpolitiska Ingvar Lundberg som vetenskaplig ledare (Fono- väl de allra yngsta barnen i förskolan som barnen mål lyder: ”Alla har rätt till språk: att utveckla logi = vetenskapen om språkljudens funktion och i förskoleklass. Språklekarna kan sedan repeteras och tillägna sig svenska språket, att utveckla ljudenheters ljudegenskaper i förhållande till var- när barnen börjar i ettan. och bruka det egna modersmålet och nationella andra). Det var en strikt vetenskaplig studie med Källa: www.bornholmsmodellen.nu/ Wikipedia minoritetsspråket och få möjlighet att lära sig både en experimentgrupp och en kontrollgrupp främmande språk” (prop 2005/06:2). " av förskolebarn. Uppläggningen av projektet var mycket strukturerad med dagliga stunder med

[ : ]  15 Afrika på biblioteket för hela Sverige

På Internationella biblioteket ﬁnns över   böcker på mer än hundra språk och en stor mängd tidskrifter och musik. Naturligtvis ﬁnns det också plats för en afrikansk avdelning.   många perspektiv vilket även diskuterades    :  under bokmässans afrikanska tema. 

 – Vi upplever ofta att vi inom biblioteks-  – Kolonialspråken lärs ju fortfarande ut i sko- sfären är synnerligen uppdaterade vad gäller lan på många håll i Afrika. Och många gånger samtida litteratur från Afrika. Stadsbiblio- är det språket som dominerar på bekostnad teket måste ju vara uppdaterade och täcka alla av hemspråket vilket kan förklara varför det hörn av den engelskspråkiga världen. Därför exempelvis finns fler gambianska författare har vi även en del skönlitteratur på engel- som skriver på mandinka i Sverige än det finns ska och franska hos oss, konstaterar Matilda i Gambia, säger bibliotekarien Matilda Wallin Wallin. som arbetar på Internationella biblioteket, I Sverige kan många få chansen att läsa på där hon är ansvarig för den afrikanska språk- sitt hemspråk och kanske även för första gång- avdelningen. en läsa en bok på sitt eget språk. En del blir så På biblioteket finns ungefär 600 böcker på pass säkra att de känner sig hugade att sprida 35 olika afrikanska språk, som t ex somaliska, språket genom eget skrivande. Det finns flera amhariska (Etiopien), tigrinja (Eritrea), swa- exempel på böcker som skrivits av afrikaner MAG-MAG hili (främst Kenya och Tanzania), luganda boende i Sverige, exempelvis Kebba Sonko (Uganda) och yoruba (Nigeria). En del språk Matilda Wallin, bibliotekarie på Internationella som skrivit både barn- och vuxenböcker på har bara ett fåtal titlar medan andra har desto biblioteket, är genuint intresserad av den mandinka liksom debutanten Omar Fadere. fler. I hyllorna finns också böcker skrivna på afrikanska kulturen. Landets alla folkbibliotek borde bli bättre i engelska, portugisiska, arabiska och franska. att ta hjälp av Internationella biblioteket och Böcker från Afrika finns naturligtvis också på beställa så många böcker som är möjligt på de dessa avdelningar. Det är framför allt de som och informationsvetenskap vid universitet i afrikanska språken, önskar Matilda Wallin. talar somaliska, tigrinja, amhariska och swa- Uppsala. Samtidigt är hon kritisk till hur biblioteket hili som i dag lånar och läser det som finns på – Jag trodde aldrig att det skulle gå att kom- arbetar för att göra verksamheten mera känd. den afrikanska avdelningen, berättar Matilda binera ett arbete som rymde dessa ämnen. – Många afrikaner känner inte ens till In- Wallin. Men turen var framme för tio år sedan och jag ternationella biblioteket. Och när de väl hittar MEGA-MAG Själv har hon sina rötter i Fritsla i Väster- fick det här jobbet som jag stortrivs med. till biblioteket tar de för givet att det enbart är NYHET! götland. Under 1970-talet bodde hon med sin Matilda Wallin berättar att afrikaner i snitt böcker på de forna kolonialspråken som kan familj på Fristads Folkhögskola där hennes talar tre språk men samtidigt kan vara analfa- lånas. Det har hänt flera gånger att jag fått pappa var lärare. Skolan hade ett utbyte med beter, vilket kan vara oerhört svårt för svenskar upplysa människor om att man även kan låna Kongo-Brazzaville och det var där hon kom i att förstå som är så fokuserade på skriftsprå- böcker på exempelvis mandinka eller yoruba. kontakt med människor från Afrika. ket. I samma andetag beklagar hon att det inte – Vi kanske borde annonsera mer på platser – 1994 besökte jag Senegal och den afri- går att ge afrikaner samma service som andra som bussar och T-banetåg för att visa män- kanska kontinenten för första gången. Sedan språkgrupper vad gäller fackböcker. niskor att Internationella biblioteket finns. dess har jag också varit i Mali, Burkina Faso, – Vi har ett stort utbud av skönlitteratur Idag känns det som om vi kanske vänder oss Zimbabwe, Uganda, Ghana, Senegal och Etio- men desto färre fackböcker. Söker någon efter för mycket till bibliotekarier och till dem som pien. en kokbok finns det bara en som är skriven på redan vet att vi finns. " Matilda Wallin har haft ett friår som hon swahili. Istället får vi hänvisa till böcker skriv- tillbringade i Mali. Kanske logiskt med tan- na på något av de stora kolonialspråken. N ke på att hon har en dotter med en man från Distributionssvårigheter är vanliga vilket U MATILDA WALLINS BOKTIPS P MINI-MAG Mali. Hon har bland annat praktiserat på ett innebär att det kan vara svårt att hitta över- Å H barnbibliotek och ett tågbibliotek i Malis hu- satta böcker av till exempel kontinentens fyra För barn: JUL En tidningshylla med förvaring bakom varje enskild lucka. vudstad Bamako. Ett genuint intresse för den nobelpristagare i litteratur. Under Bokmässan Meshack Asare (Ghana): Fredens trummor, Tranan. Kapitelbok om vänskap med illustrationer för barn Kan förses med extra hyllplan för att t ex kunna dela upp förvaringen afrikanska kulturen har lett till att hon bland i höstas fyndade Matilda Wallin och lyckades – år i varje fack. annat är engagerad i föreningen Afrikkultur. komma över ett av få exemplar av nigerianen 4 995 kr exkl. moms Hon har som kulturvetare haft tur att få jobba Wole Soyinkas böcker översatta till yoruba, För vuxna: Maaza Mengiste (Etiopien) Under lejonets blick, med det hon brinner för. Matilda Wallin har Ake. Han är en av de nobelprisbelönade för- Forum. bland annat en fil kand i konst och Afrikanis- fattarna som skriver direkt på engelska. För- Episk roman om krigets vansinne i Etiopien på tik samt kompletterat med två år biblioteks- hållandet till kolonialspråken är komplext ur -talet. ' ! ! '$$$! ! 16  [ : ] MAG-MAG

MEGA-MAG NYHET!

N U P MINI-MAG Å H JUL En tidningshylla med förvaring bakom varje enskild lucka. Kan förses med extra hyllplan för att t ex kunna dela upp förvaringen i varje fack. 4 995 kr exkl. moms

' ! ! '$$$! ! Spindelni biblioteket    : 

Kulturantropologerna som blev bokhandlare: Helena Eriksson Berhan och Nina Suatan.

och skolor. Författarträffar kan man däremot kompletterar varandra bra. Det har varit flera    inte få bidrag för. år av hårt arbete och sena nätter med bokhan- Bokspindeln har läsklubbar för barn och deln. Men idag har man anställda i butiken ungdomar mellan 10–16 år. Hittills har Stads- och Bokspindeln omsätter flera miljoner kro- en vackra bokhandeln Bok- biblioteket köpt böckerna av Bokspindeln och nor. När bbl besöker Bokspindeln har ägar- spindeln i hörnet Odengatan/ därmed finansierat samarbetet. I vår vill bok- duon nyligen besökt Etiopien på jakt efter nya Hälsingegatan mitt i centrala lådan starta fler läsecirklar samt sammanställa förlag att samarbeta med. De berättar att det Stockholm har, liksom andra en folder med tips till de bibliotek och fritids- var en erfarenhet att få höra etiopiska kolle- Dbokhandlar som satsar på barnböcker, fullt av gårdar som planerar att starta egna läsecirklar. gor, illustratörer och författare tycka till om kunder i butiken. Försäljningen av kvalitets- Nina Suatan och Helena Eriksson Berhan som svenska barnböcker. böcker, affischer, spel, nallar och cd-skivor går äger butiken är bägge kulturantroploger. – Där tyckte man väldigt mycket om Lars bra. Förutom böcker på svenska finns en stor – Vår grundidé är att vara en barnbokhan- Klintings böcker om Castor – böcker som mängd böcker på ett femtiotal språk exempel- del för alla barn där allt ska finnas. Eftersom på ett sätt är rena fackböcker. Både barn och vis ryska, tagalog och tamil. Ända sedan star- vi båda också har andra språk och kulturer vuxna kan läsa och samtidigt lära sig hur ten för sju år sedan har Bokspindeln vänt sig med oss i bagaget blev det naturligt att satsa man sköter växter, målar väggar eller lagar en till både barnfamiljer och till dem som arbetar på böcker på andra språk än svenska, säger punktering. med barn, exempelvis hemspråkslärare, för- Nina Suatan. – Samtidigt framfördes åsikter om att det skollärare och bibliotekarier. Nyligen inled- I bokhandeln domineras utbudet av svens- man framför allt måste kunna lära sig är att des ett samarbete med Stockholms stadsbib- ka barnböcker – man har över 4 000 titlar. skriva humoristiska böcker liknande dem om liotek som troligtvis kommer att finansieras Försäljningen av böcker på andra språk sker Pettson och Findus och Lasse-Majas detektiv- med läsfrämjande medel (35 000 kronor) från framför allt via nätet, och biblioteken är stora byrå. Även om Sverige och Etiopien har olika Kulturrådet. Kulturrådet prioriterar projekt kunder. Både Helena Eriksson Berhan och förutsättningar kan vi lära av varandra, menar som riktar sig till barn och ungdomar och som Nina Suatan är ordentligt specialiserade på Helena Eriksson Berhan och Nina Suatan. " sker i samarbete med till exempel bibliotek barnlitteratur. De är kunniga och pålästa och

18  [ : ]  spår dystrare tider

Det fruktade stålbadet för folkbiblioteken uteblev. Trots alla dystra prognoser räknar landets kommuner och landsting med en jättevinst på drygt  miljarder . Men redan nästa år väntas sämre resultat, enligt Sveriges Kommuner och Landsting ().

trax före jul 2009 rapporterade höjningar och resultatförsämringar, säger Biblioteket har till och med blivit beviljade bbl att 9 av 10 bibliotek drabbas av Mats Kinnwall, chefsekonom på skl. 3 miljoner kronor till en alldeles ny spekta- besparingar. Men nu ser det ut som För att klara resultatförsämringar krävs ef- kulär återlämningsstation som ska invigas om även biblioteken fått sin beskär- fektiviseringar – med andra ord besparingar. i mars nästa år. Maskinen är så stor att det Sda del av den oväntat snabba återhämtningen På en del håll kan det även bli aktuellt med kommer att krävas en del ombyggnad i bib- av finanskrisen. I år räknar landets kommuner skattehöjningar. Men detta är alltså skl:s lioteksentrén. och landsting med ett rekordöverskott – drygt prognoser och det mesta kan ju inträffa. Förra I Luleå ser det lite annorlunda ut. Enligt 16 miljarder kronor i kommunerna och drygt året blev det stor kris i Linköping när biblio- kulturchefen Åke Broström blev det ungefär 5 miljarder i landstingen – trots den svaga teket plötsligt fick besked om att man skulle som befarat. utvecklingen av skatteunderlaget. Det finns spara 7,5 miljoner 2009–2010. Sparkraven – Vi har haft ett sparbeting för hela förvalt- flera förklaringar till vinsten. Bland annat sköt drogs slutligen tillbaka efter en kritisk medie- ningen på två procent i år och två procent näs- regeringen till krismedel, ungefär 10 miljar- bevakning, åtminstone tror bibliotekschefen ta år. För bibliotekens del har det inneburit att der, till kommunerna – krispengar som aldrig Peter Åström att det berodde på det. två filialer har stängt. Men man ska vara med- använts eftersom de flesta kommuner sparat, – Sparkraven blev noll på vårt bibliotek. veten om att det som bestämdes på 1960-talet väl medvetna om att mindre gynnsamma år Politikerna insåg till slut att det skulle bli kanske inte fungerar lika bra 2010. Det har väntar. Samtidigt har tillväxten och återhämt- jätte lika försämringar för medborgarna om skett strukturella förändringar i dessa områ- ningen i den svenska ekonomin varit mycket Sveriges redan lägst bemannade bibliotek den vilket innebär att inte så många drabbas starkare i år än vad prognoserna pekat på. För skulle göra sådana nedskärningar som kräv- av stängningen, menar Åke Broström ett år sedan var det ekonomiska läget betydligt des. Åke Broström understryker att kommunen dystrare vilket ledde till strama budgetar. Men I juli i år tog Linköpings stadsbibliotek hem satsat ordentligt på kulturen i Luleå och kris- redan nästa år väntar kärvare tider. anbudet vad gäller biblioteksverksamheten i pengarna som skjutits till kommer att vikas – Sammantaget ökar intäkterna från skat- kommunen. Det har bland annat inneburit ut- för skola och socialförvaltning. ter och statsbidrag nästa år i en historiskt ökade öppettider vilket i sin tur i praktiken inne- – Däremot gasar vi på med biblioteksverk- låg takt; det motsvarar bara drygt hälften av burit en tjänst mindre, menar Peter Åström. samheten ordentligt 2012. Det blir en ordent- prisökningarna. Ska kommuner och lands- – Men budgeten för i år och nästa år går lig satsning på barnens bokbuss och dessutom ting dessutom kunna tillgodose demografiskt ihop. Vi har också fått en större investerings- fyra nya tjänster. " betingade behovsökningar krävs en kombina- ram. Så sammanfattningsvis får vi nog säga  tion av effektiviseringar/besparingar, skatte- att läget är rätt ok.

! " # $ % & ' % % " "# " () *+, -!% $ %

! & & '()* $ ! + ,* - .

[ : ]  19 Folkbiblioteken och minoritetspolitiken

Vad gör folkbiblioteken för Sveriges nationella minoriteter? Hittills inte särskilt mycket. Så blir åtminstone svaret om man sammanfattar en studie som Linnéuniversitetet har gjort på uppdrag av Svensk Biblioteksförening.

ritetspolitiken. De nationella minoriteterna ningar. Samtidigt fick vi klart för oss att detta    är inte prioriterade i bibliotekens arbete och också var en känslig fråga, en sannolikt his- rapportförfattarna konstaterar att ”inget i det toriskt betingad rädsla för att ”fokusera på – Varför det förhåller sig så förklaras inte i vår material som insamlats tyder heller på att det judar”. rapport. Den är mer en enkel översiktsstudie, finns något intresse för frågan”. Joacim Hansson ser ingen risk för inslag ett underlag och utgångspunkt för fortsatt – Biblioteken av idag är extremt efterfråge- av förstärkt vi-och-dom-tänkande genom diskussion, säger Joacim Hansson, professor styrda, men jag är ändå förvånad över den låga exempelvis uppsökande aktiviteter – tvärtom i biblioteks- och informationsvetenskap vid medvetenheten om de nationella minoriteter- understryker rapportens slutsatser behovet Linnéuniversitet. nas särställning, säger Joacim Hansson. av en mer aktiv minoritetspolitik som ett sätt Det är Joacim Hansson som tillsammans Han noterar vidare att om frågorna inte gäl- att motverka detta tänkande. med Sara Ahlryd och Lotta Vigur står bakom ler det litterära beståndet blir det ”obekvämt” – Den politiska situationen i Sverige präg- rapporten ”Biblioteken och de nationella mi- med etnisk indelning. las av en starkare uppdelning i ett vi-och-dem. noriteterna – hur svenska folkbibliotek arbe- – Samtidigt har biblioteken inga problem Genom att underlåta att göra något förvärras tar för romer, judar, tornedalingar, samer och att dela in invandrare efter etnicitet med situationen. sverigefinnar”. program och utställningar relaterade till ex- Larry Lempert, chef för Internationella Arbetet med rapporten inleddes 2009 med empelvis en somalisk eller serbisk invandrar- biblioteket, är en av dem som deltog i det se- att en enkät skickades ut till landets samtliga grupp om sådana finns i kommunen. minarium där rapporten presenterades och kommunbibliotek som fick besvara frågor om Resursbrist och pragmatism i förhållande han välkomnar den som utgångspunkt för det egna arbetet med nationella minoriteter. till efterfrågan är inte de enda problemen. att lyfta bibliotekens ansvar i förhållande till Utrymme gavs också för kommentarer kring Rapporten pekar också på bristande medve- minoritetsgrupper och minoritetsspråk. både den egna verksamheten och själva enkä- tenhet om minoritetsgrupperna som del av – Biblioteken har redan oerhört mycket att ten. Av 289 bibliotek inkom 181 med enkätsvar majoritetssamhället. göra. Vi är ingen myndighet som har fått detta (svarsfrekvensen på 63 procent räknas som Något som beskrivs som ”exceptionellt” är som tydligt uppdrag men bibliotek ska inte normalt utfall). frånvaron av uppsökande verksamhet relate- bara göra saker för att vi måste. Rapporten kan alltså ses som en ”enkel” rad till de fem minoriteterna. Att biblioteken i stor utsträckning hittills översikt, samtidigt är det första gången äm- Men, enligt Joacim Hansson och rapporten, har varit passiva ser Larry Lempert inte bara net folkbibliotek och nationella minoriteter är frånvaron av ålagt uppdrag varken någon som en resursfråga. Han tror också att det kan får en nationell belysning. förklaring eller ursäkt för bibliotekens prag- handla om en förståelig tvekan inför att defi- Det är nu tio år sedan riksdagen beslutade matiska eller passiva hållning. niera människors identitet. att definiera fem grupper som svenska mino- – Den uppsökande verksamheten har för- – Det kan vara svårt för bibliotek att genom riteter. Rätten till minoritetsidentitet har där- stås tagit stryk av resursbrist och nedskär- sådant som uppsökande verksamhet tillskriva med ett konstitutionellt skydd. Kommuner, landsting och andra myndigheter ska i enlighet med den beslutade minoritetspolitiken arbeta för att minoriteternas intressen tillgodo- De nationella minoriteterna är inte prioriterade i ses. I bibliotekslagens åttonde paragraf finns en formulering om ”särskild uppmärksamhet bibliotekens arbete och rapportförfattarna konstaterar att åt funktionshindrade samt invandrare och ”inget i det material som insamlats tyder heller på att det andra minoriteter”, men folkbiblioteken är inga myndigheter som har något uppdrag i finns något intresse för frågan”. förhållande till nationella minoriteter. Det innebär, enligt rapporten, att biblioteken har ett ”pragmatiskt” förhållningssätt till mino-

20  [ : ] Folkbiblioteken och minoritetspolitiken   : 

” Jag tror att mycket av   passiviteten kan förklaras av att man är rädd att göra fel.”

någon en identitet. Varje människas identitet är komplex. Jag är själv jude och alltså en i den judiska minoritetsgruppen inom det svenska majoritetssamhället. – Samtidigt är jag amerikansk invandrare, jag är också en som talar skånska, men som bor i Stockholm… Larry Lempert säger att uppsökande verksamhet är enklare och mer självklar om det finns en struktur som skolor, äldreboenden eller arbetsplatser. – Men bibliotekarier kan ju knappast knacka dörr och leta upp exempelvis judar eller sverigefinnar. Den till synes enklare frågan om medie- Joacim Hansson och Larry Lempert diskuterar rapporten ”Biblioteken och de nationella minoriteterna bestånd och att tillhandahålla litteratur för – hur svenska folkbibliotek arbetar för romer, judar, tornedalingar, samer och sverigefinnar”. minoritetsgrupper måste också nyanseras. – Judar i Sverige söker oftast inte litteratur på minoritetsspråket jiddisch, bland an- s2ESURSERIFORMAVRIKTADEMEDEL En mer konkret aspekt är att det förekom- nat beror det på att väldigt få judar i Sverige s3AMORDNINGGENOMATTBIBLIOTEKSSEKTORN mer ”extremt lite” av samarbete mellan folk- pratar jiddisch. Människor söker litteratur gemensamt diskuterar hur arbetet ska be- biblioteken och minoritetsgruppers egna bib- utifrån de språk de kan och läser, dvs i Sverige drivas. liotek, föreningar och organisationer. Något framförallt på svenska, men också, om man s4REDJEPUNKTEN¿Rv-ODvOCHRAPPORTFÏR- som kan vara lättare att åtgärda jämfört med kan, på sina andra språk – ibland ett minori- fattarna skriver: ”att lyfta fram en enskild mi- att ändra attityder och medvetenhet. tetsspråk. noritetsgrupp som kanske skiljer sig mycket – Det är redan beslutat att folkbiblioteken Hur ska då folkbiblioteken bli bättre på de från majoritetssamhällets normer och värde- och minoritetsgrupperna ska bli en program- områden som rapporten summerar: Bestånd ringar som något värdefullt och nödvändigt punkt under Biblioteksdagarna i Visby nästa och förvärv, riktad verksamhet och sam- tycks ibland, i ett lokalt sammanhang, kännas år, säger Joacim Hansson som ser ett fortsatt arbete? svårt och osäkert”. arbete som självklart. Rapporten pekar på tre förutsättningar för – Jag tror att mycket av passiviteten kan – Att undersöka vad som kan göras är en del att ”öka de nationella minoriteternas synlig- förklaras av att man är rädd att göra fel, säger av bibliotekens långa tradition som forum för het genom biblioteksverksamhet”: Joacim Hansson. demokrati. "

[ : ]  21 Förslag till budget för 2011: Kungliga Biblioteket  nationell samordnare

Totalt får kb drygt 328 miljoner i anslag för regional politiker kan börja ta över mycket av    2011. Den 1 januari 2011 övergår verksamheten den förut statliga kulturpolitiken. 2011 är det vid Filmarkivet i Grängesberg till Kungliga som bekant regionerna Skåne, Västra Göta- u är det satt på pränt och peng- biblioteket. Filmarkivet i Grängesberg be- lands, Hallands och Norrbottens län samt arna är fördelade: Kungliga biblio- varar icke-fiktiv film och kb:s totala anslag Gotlands kommun som är först med att ingå teket ska ha ett samlat ansvar för ökar med 7,4 miljoner för detta uppdrag – i den så kallade koffertmodellen. statens stöd och ansvar för sam- 100 000 mindre än vad som annonserades i Om Sveriges alla regioner deltar i framtiden, Nordning inom biblioteksväsendet. I sin nya vårpropositionen. kommer 1,2 miljarder i statligt kultur anslag roll förväntas man svara för nationell över- När det gäller e-plikten står det i budget- att fördelas mer lokalt. Det gäller regionala blick, främja samverkan och driva på utveck- proppen att ”Regeringen avser att återkomma kulturinstitutioner, men också sådant som lingen inom biblioteksväsendet och, tillsam- till riksdagen i denna fråga.” Om man får tro enskilda regionala arkivverksamheter, konsu- mans med länsbiblioteken, följa upp bib- propositionsförteckningen kan det komma lentverksamheter samt regionala resurscen- liotekslagens praktiska tillämpning. Man får att ske redan i november. trum för film och video. Modellen innebär att ansvar för biblioteksstatistiken som tidigare 2011 blir ett tufft år för kb: det ekonomiska regionerna själva prioriterar i fördelningen delvis var Kulturrådets bord. Man tar också läget är bekymmersamt, mindre pengar än till bland annat professionell teater-, dans- över ansvaret för verksamhet inom ramen väntat för det nya uppdraget samt en löne- och musikverksamhet, museiverksamhet, för nationella strukturer såsom lånecentraler och priskompensation för det kommande året biblioteksverksamhet etc. Bidragen kan även (Malmö, Umeå, Stockholm), Sveriges depå- som också den blev lägre än väntat. omfatta andra mottagare än institutioner bibliotek samt Internationella biblioteket. med landsting eller kommun som huvudman. För att klara dessa uppdrag får kb 24 miljoner Övrigt ur budgeten: Kulturrådet ska fortfarande kunna lämna stöd 2011, av dessa avser 15 miljoner bidragsgiv- till tidsbegränsade strategiska utvecklings- ning till lånecentraler, depåbibliotek och In- Inköpsstödet till folk- och skolbibliotek: insatser av nationellt intresse. Kulturrådet ska ternationella biblioteket. Återstående 9 mil- 2009 var regeringens mening att regelverket också ansvara för dialogen med landstingen joner avser kb:s utökade uppdrag. I kb:s plan kring det statliga stödet till folk- och skol- genom att inrätta ett samverkansråd med för det nya uppdraget beräknade man kostna- bibliotekens inköp av barn- och ungdoms- representanter för statliga aktörer vars verk- den till 12 miljoner kronor från och med 2013. litteratur behövde bli mer flexibelt och att samhet berörs av den nya koffertmodellen. I propositionen står det visserligen att ”vissa bibliotekens insatser för att utveckla metoder Regeringen ska ge föreskrifter med rikt- utvecklingsmedel” ska tas över från Kultur- för läsfrämjande insatser borde öka. Ett led i linjer för de regionala kulturplanerna samt rådet dock utan att vidare specificeras. Man detta kunde vara att pröva om inköpsstödet för genomförande av koffertmodellen. Rege- fick inte, vilket man hade hoppats på, ansva- också kunde användas för metodutveckling ringen skriver att ”inriktningen” är att mo- ret för fördelningen av pengarna till regional av den läsfrämjande verksamheten på biblio- dellen ”successivt” byggs ut i landet. För de biblioteksverksamhet. Dessa kommer att ingå teken. I årets proposition anser man att detta regioner/län som inte ännu omfattas av det i koffertmodellen – modellen för regional har gett resultat, det har ”gett ett mer kraft- nya systemet gäller samma princi- samverkan – och stannar alltså inom det hägn fullt arbete för att stimulera läsning bland per för bidragsgivning som är Kulturrådets. Här har regeringen gått barn och unga”. Regeringen ser positivt på en som tidigare. Det gäller på remissinstanser som skl och Kulturrådets fortsatt prioritering av de läsfrämjande insat- även bidrag till regional bib- linje men på tvärs emot Kulturutredningens serna och har öronmärkt ytterligare medel för lioteksverksamhet. slutsats och vad många folkbibliotek önska- ändamålet under 2010. de. Svensk Biblioteksförening har upprepat 2009 fördelade Kulturrådet 25,7 miljoner Litteratur och kulturtidskrifter: De framfört att en naturlig ordning är att ge kb kronor i inköpsstöd till kommunerna för folk- detaljerade bidragsförordningar som tidi- ansvaret för fördelningen av biblioteksmed- och skolbibliotekens inköp av litteratur. gare har funnits på litteratur- och kulturtid- len inom ramen för samverkansmodellen. Nu skriftsområdet har, i enlighet med vad avi- hamnar kb i en sits där man är beroende av Koffertmodellen: Regeringen ska låta den serades i propositionen Tid för kultur (prop. den regionala samarbetsviljan och det kan i nya kulturpolitiska analysmyndigheten, som 2009/10:3), ersatts med en generell förordning sin tur leda till att skapa större regionala skill- inrättas 2011, utvärdera koffertmodellen och som gäller statsbidrag till litteratur, kultur- nader. Fortsatt uppsplittring av stöden inom dess effekter. Kulturrådet ska dessutom ge- tidskrifter och läsfrämjande insatser. Den biblioteksområdet motverkar ambitionen om nomföra en övergripande nationell uppfölj- generella förordningen, skriver regeringen, ett samlat ansvar för statens stöd och samord- ning av den regionala fördelningen av stat- innebär minskad detaljstyrning och större ning inom biblioteksväsendet. liga kulturpengar och hur de används när nu möjligheter att anpassa stöden till föränd-

22  [ : ] ringar i omvärlden. Vidare menar man att författare, bl a genom att göra fler svenska söksverksamhet med fördelning av pengar frågan om utgivna böckers och tidskrifters städer till fristäder för förföljda författare. till nyskapande kulturprojekt under 2011 och tillgänglighet och synlighet också blir allt 2009 fördelades totalt 36,6 miljoner i litte- 2012. viktigare. Där har t ex distributionsstödet (för raturstöd till förlagen; cirka 23,3 miljoner till spridningen av kvalitetslitteratur till landets kulturtidskrifter; cirka 10,7 miljoner till läs- Skapande skola: Vallöftet att ge en kultur- bibliotek) spelat en betydelsefull roll. Men främjande insatser. peng till skolans yngsta elever ska infrias redan regeringen menar att även andra former av nästa år. Regeringen föreslår att satsningen på spridning av litteratur och kulturtidskrifter Digitaliseringen av kulturarvet: Sedan Skapande skola ska omfatta även årskurserna bör kunna vidareutvecklas inom ramen för cirka 50 institutioner gett synpunkter på en 1–3. Därför höjs anslaget för hela grundskolan de stöd Kulturrådet fördelar. Någon närmare ny nationell strategi för digitalisering, skriver till totalt 150 miljoner kronor per år. specificering ges inte. regeringen att det finns privata initiativ och Reformen är kulturminister Lena Adelsohn Anslagsposten, där bl a inköp av littera- företag vars idéer ska beaktas. Under digita- Liljeroths största, och den har redan genom- tur till folk- och skolbibliotek, läsfrämjande lisering på kulturområdet skriver regeringen förts etappvis på högre stadier. Enligt rege- insatser, alma samt distributionsstöd till att Riksarkivet ska inrätta ett samordnings- ringen har hittills 165 000 elever fått ta del av biblioteken ingår, har inte tillförts några sekretariat för utveckling och kompetens- kulturella upplevelser och själva fått pröva nya pengar sedan 2008 och så kommer heller uppbyggnad. estetiska uttrycksformer tack vare pengen. inte ske framöver, inte ens kompensation för Cirka 1 000 olika kulturaktörer har arbetat pris- och löneökningar utgår 2011–2014. Från Kulturbryggan: Den så kallade Kulturbryg- inom Skapande skola under 2008 och 2009. anslagsposten förs också 500 000 kronor över gan får (som väntat) 25 miljoner kronor för Skolorna har använt sig av såväl enskilda till tpb för att myndigheten ska tillgänglig- sin verksamhet som startar nästa år och som konstnärligt verksamma personer som insti- göra kulturtidskrifter för personer med funk- ska stödja förnyelse och utveckling på kultur- tutioner och fria grupper. tionsnedsättning. området. Bakgrunden är att Stiftelsen fram- Pengarna måste sökas (via Kulturrådet). I år Anslaget ligger på 123,6 miljoner kronor tidens kultur som finansierades med gamla har de gått till 370 olika skolor. 2011–2013 och 123,5 miljoner år 2014. löntagarfondspengar har fasats ut. Regering- På litteraturens område avser också rege- en låter en kommitté eta- Kronor och ören: Kulturbudgeten 2011 ligger ringen att tillsätta en litteraturutredning. 3 blera en för- kvar på samma nivå som för 2010 dvs 0,8 % av miljoner kronor per år avsätts 2012–2014 för statsbudgeten eller 6,5 miljarder kronor. " att stärka bokens ställning samt för att stödja insatser för fristads-   : :    

[ : ]  23 Finns det några snälla bibliotekarier? På www.eurobib.com hittar ni många spännande överraskningar på såväl smått som stort, mjukt som hårt och till kraftigt rabatterade priser! Så till er alla, från oss alla på Eurobib Direct – Vi ger er råd!

Alla erbjudanden ﬁ nns i vår nätbutik, där klickar du på annonsen och väljer dina klappar. Men skynda dig, juletiden är begränsad precis som vårt lager. Eurobib Direct – Vi ger dig råd! Allt du behöver, alltid öppet – eurobib.com

Lammhults Biblioteksdesign AB Åkergränden 7, 221 00 Lund Tel 046 31 18 00 www.eurobib.com Biblioteksvaruhuset Finns det några snälla bibliotekarier? På www.eurobib.com hittar ni många spännande överraskningar på såväl smått som stort, mjukt som hårt och till kraftigt rabatterade priser! Så till er alla, från oss alla på Eurobib Direct – Vi ger er råd!

Lammhults Biblioteksdesign AB Åkergränden 7, 221 00 Lund Tel 046 31 18 00 www.eurobib.com Biblioteksvaruhuset Musik – en drivkraft för skrivande bibliotekarie  Olle Johansson har nyligen  :  gett ut sin sjätte bok  

Rabarber och arbetar nu på .  en roman. Till vardags ﬁnns han på .

:  

Olle Johansson formulerar sig kring vardagens ibland förbisedda spänningar.

n scen där en ung kvinna tolkar på KB. När han skriver skildrar han själva livet, övermannas av sorg. Att skriva för att man Peter Le Marc på sitt sätt, en ryska han skriver om kärlek och längtan och om att blir tvungen. Att såra när man vill bli älskad. dansar folkdans och en manlig psy- försöka nå fram till varandra. Vardagen tar en Att döden inte är rättvis. Att livet aldrig blir kolog drar några Little Feat-låtar. stor plats i dikterna. Skrivandet är ett sätt att helt. Att rabarber, enligt Linné, genom sin Det E är kulturfest och vuxna människor delar ta del av sina egna erfarenheter och fungerar bittra smak upphäver syran i kroppen och med sig av sin musikaliska begåvning på olika som ren terapi, menar han. Det märks att han återger människan hälsan.” sätt. Det sker under opretentiösa former med är fascinerad av ord. Boktiteln har han valt för riklig tillgång till mat och dryck i en trevlig lo- att rabarber är ett så fint ord. Olle Johansson formulerar sig kring varda- kal. Störst avtryck gör en poet som också visar – Det finns många fina ord i det svenska gens ibland förbisedda spänningar. Han skri- sig vara bibliotekarie. Olle Johansson har ny- språket. Ett ord som andedräkt är ju ett vack- ver om att gå omkring och frysa fast man är ligen gett ut sin sjätte bok Rabarber som han ert och åskådligt ord. Eller vad sägs om sjavig två, om att läsa dödsannonser för att känna läser högt ur – dikter fulla med rytm och klang och pälsänger? Listan kan göras lång. Allmänt sig hel eller se en film utan att minnas vad den som fungerar utmärkt att lyssna till. tycker jag att svenskan är ett jordnära, mus- egentligen handlar om. Olle Johansson har tigt, köttigt och sinnligt språk som lämpar sig ett stort musikintresse, bland annat har han ”Låt mig bara för ett ögonblick. Vila mitt väl att skriva dikter på. sjungit i en gospelkör och spelat i bluesband. trötta huvud. I Mamma Scans sköte. Musiken är en starkt bidragande orsak till var- Innan ni skickar mig på nödslakt.” ”Jag går omkring på tomten och biter i den för han valt att skriva just dikter, tror han. sura rabarbern. Men vet ännu inget om att – Det har med sinnlighet och musikalitet Det är en man som delar med sig av sina er- älska förgäves. Att ständigt förtäras av soteld. att göra. Poesi är ju besläktad med musik, åt- farenheter kring ett förhållande som tar slut Att svälja sin nyvunna stolthet. Att nöja sig minstone den typen av poesi som är läsbar och samtidigt som årstiderna växlar. Olle Johans- med enbart smulor. Att gråta ensam utan det man kan uttrycka i en dikt kan man inte son är 54 år och har sina rötter i Hedemora. tröst. Att skriva för att man måste. Att hata uttrycka på något annat sätt. En dikt låter sig Till vardags arbetar han som bibliografisk ex- den man aldrig fick. Att bli älskad just när man inte översättas till ett referat, eftersom inne- pert på avdelningen för Audiovisuella medier gett upp. Att långsamt mista sin far. Att håll och form hänger så intimt samman.

26  [ : ] Bokverket om arter i Sverige Nationalnyckeln

1986 klev Olle Johansson ut som färdig bakad ” Fast jag bibliotekarie från Borås Högskola. Planen var att jobba med skönlitteratur på ett folkbiblio- skulle i och tek men praktiken gjordes på Arkivet för ljud för sig kunna och bild och där blev han kvar. Det är kanske tänka mig Erbjudande till inte en slump att han stannade på Arkivet för ljud och bild – ett eldorado där kollegorna har a! skriva en ett fantastiskt utbyte av varandra på jobbet nyckelroman Sveriges bibliotek inom musik- och ﬁlmområdet, menar han. eller en Några av kollegorna har läst Rabarber och ut- tryckt sig positivt om dikterna. memoarbok Beställ och betala fem böcker i om "#. För förskott så bjuder vi på tre valfria Varför skriver du inte ﬂer dikter kring arbete – som ju fyller en så stor del av vår vardag? dramatik har utgivna böcker (värde 750 kr) – Kanske för att bibliotek och arkiv är relativt inte saknats och porto (värde 405 kr). trygga och odramatiska arbetsplatser. Eller för under de att arbetet är just ett arbete och att skrivandet ofta handlar om mer grundläggande frågor, drygt tjugo som kärlek och död. Fast jag skulle i och för sig år jag har kunna tänka mig att skriva en nyckelroman eller en memoarbok om kb. För dramatik har jobbat som inte saknats under de drygt tjugo år som jag bibliotekarie.” har jobbat som bibliotekarie.

Jag är godmodig idag. Det är årets höjdpunkt: Arkivens Dag. Jag umgås okontrollerat med statstjänstemän från hela landet. Alla visar sin bästa sida. Ingen är purken. Det känns nästan som om vi hade växt upp i samma hydda. Läs mer och beställ på Olle Johansson arbetar för närvarande på en www.nationalnyckeln.se/bibliotek roman som beräknas utkomma 2011. "

FAKTA Olle Johansson ger ut sina böcker på eget förlag i samarbete med Podium distribution. Han har pub- licerat sig i tidskrifter som Lyrikvännen, Ord & Bild, BLM, -TAL, Ordfront Magasin och Metallarbetaren.

Senare års produktion i urval: Flick ﬂack. Dikter. (Symposion , ny upplaga på Dejavu )

Roﬀes Livs. Betraktelser från Hedemora, världens navel. 

Cykel. En berättelse om pappa och mig. 

Rabarber. Dikter om kärlek och vardag. 

[ : ]  27 ?@=CFJHH@IO

BiS seminarium – en motbild

bl:s Åsa Ekström var på BiS semi- kan läsa, få hjälp i sina studier och sakkunniga ag ser många fördelar med en natio- narium på Bok & Bibliotek och gil- råd om litteratur, behov som de tycker det är nell katalog. Men det finns fortfarande lade inte det hon hörde. Hon lik- naturligt att vända sig till biblioteken för att väldigt många frågetecken kring hur som en åhörare, som yttrade sig i få tillgodosedda. det kommer att påverka arbetet på slutet B av seminariet, efterlyste andra debattö- Att Elsebeth Tank inte hade förstått vad J folkbiblioteken. Det känns som att folkbiblio- rer för den viktiga diskussionen om vad folk- seminariet skulle handla om och kände sig tekens behov inte har satts i främsta rummet. biblioteksidén står för och vad ett modigt bib- anklagad kan inte BiS lastas för. I min inled- Tyvärr blir jag inte lugnare av att läsa Anna liotek kan innebära. Det står fritt för vem som ning sa jag tydligt att vi i BiS hade inspirerats Christina Rutquists inlägg i förra bbl. helst, bbl, Svensk Biblioteksförening, biblio- av rubriken på Malmö stadsbiblioteks strategi Särskilt orolig blir jag av att läsa hennes tek eller andra, att föreslå mässledningen intill ett samtal om vad det djärva, modiga eller avslutning om att folkbiblioteken ”nu har ett tressanta seminarieämnen! Vi i BiS fick gehör vågade biblioteket skulle kunna innebära och gyllene tillfälle att starta på ny kula med kata- för vår infallsvinkel och de medverkanden att det inte skulle handla om msb. De inledan- logarbetet.” som vi hade bjudit in, och den fullsatta salen de bilderna från tre välbesökta, uppskattade Hon menar att det ska lösas genom koope- vittnade om att många lockades av vårt upp- och kanske till och med älskade bibliotek, rativ katalogisering och ”varje post ska helst lägg. Annina Rabe och Göran Greider är vassa användes bara för att visa att ”älsklingsbib- bara produceras en gång.” kultur- och samhällsdebattörer, vars åsikter liotek” inte är så ovanliga som Elsebeth Tank Kommer något bibliotek att utföra detta ar- är högt värderade i andra sammanhang. tycks tro. De var naturligtvis inte menade att bete utan att förvänta sig någon ersättning för Enligt vår mening hade Annina Rabe och illustrera ”det modiga biblioteket”. extraarbetet? Vem ska i så fall betala? Många Göran Greider intressanta synpunkter som Kulturministerns ryggmärgskommentar bibliotek har dessutom rationaliserat bort i huvudsak gick ut på att biblioteken måste om ”typiskt vänstergnäll” och de exempel på sina katalogavdelningar. våga profilera sig mera. Djärvt är inte att ge djärva bibliotek, som hon nämner, visar bara Tar vi Falu stadsbibliotek som exempel besökarna det de vill ha (vilket en del biblio- hennes totala okunnighet om folkbibliotek. finns det idag en person, undertecknad, som tek numera har som sin policy), utan att stå Överhuvudtaget är artikeln högst ten- utför katalogiseringsarbete. I min tjänst ingår för sina val utifrån en genomtänkt inriktning. dentiös. Åsa Ekström skriver exempelvis att inköpsansvar, katalogansvar, ämnesbevak- Har biblioteken svikit sin roll i det demokra- Elsebeth Tank fick applåder för sitt uttalande, ning, informationspass plus en hel del annat. tiska samhället och blivit alltför slätstrukna men bifall fick också de medverkande flera Så ser det säkert ut på många folkbibliotek och konflikträdda? Göran Greider menade att gånger. Och vad illustrationen till artikeln idag. Så snart det har funnits behov att spara konflikter är nödvändiga för demokratin och har med seminariet att göra förstår jag över- pengar har olika typer av automatiseringar att biblioteken i större utsträckning skulle huvudtaget inte! fått ersätta personal. De pengar vi betalar för kunna vara en plats för diskussion, och visa på Men om man bortser från den egna agenda bibliografisk service räcker inte till några nya kompletterande och avvikande åsikter. Denna som Åsa Ekström verkar ha, kan man konsta- tjänster, om det är det som Anna Christina åsikt utvecklar han för övrigt i antologin Där tera följande: Vi har ett problem på bibliote- Rutquist tror och hoppas på. människor och tankar möts – bibliotek som folk- ken, och det påpekar emellanåt även Niclas Det är också här som diskussionen om den bildning (Btj Förlag 2010). Lindberg och Henriette Zorn är inne på lik- nationella katalogen har gått vilse, eller rät- Annina Rabe inriktade sig mera på biblio- nande frågor i sin ledare i bbl 2010:8, om tare sagt, har just den diskussionen inte star- tekens roll för litteraturen. Tål inte bibliote- klyftan blir för stor mellan vad människor tat ännu. Var kommer folkbiblioteken in? Inte karier att höra att de flesta människor, trots förväntar sig och vill ha på biblioteken (lugna in på kb i alla fall. Där verkar alla dörrar vara all ny teknik, ändå räknar med att biblioteken miljöer, vänligt bemötande, hjälp med dato- stängda. Vad händer egentligen? är en fysisk plats för de fysiska artefakter som rerna, litteratur, kvalificerad läsande perso- Absurt nog är det btj som väckt frågan om kallas böcker? Biblioteken borde kunna stå nal) och personalens (eller ledningarnas) egna folkbibliotekens roll. Självklart i eget intresse för att de är den plats där litteraturen (gam- ambitioner att ligga i framkant när det gäller för att inte riskera att förlora några intäkter. mal och ny, fakta och fiktion) har sin hemvist. teknikanvändningen, medieutvecklingen och Men likafullt är tystnaden från biblioteks- Visst är det ett tecken i tiden att, som Annina upplevelsekulturen. Det problemet måste vi ansvariga besvärande. Till de tysta räknar jag nämnde, ett stockholmsbibliotek i en kampanj kunna diskutera! också tyvärr Svensk Biblioteksförening. i tunnelbanan räknade upp alla faciliteter som   Dessutom är pratet om att vi inte äger våra man kan erbjuda, utom tillgång till böcker? I BiS styrelse poster en ickefråga. Den dagen något biblio- fokusgrupper, som jag har genomfört, fram- tek avslutar bibliografisk service kommer ju för även ungdomar de obekväma (?) åsikterna inte katalogposterna att försvinna ur katalo- att biblioteken ska vara lugna platser där man gen.

28  [ : ] FM³IDF

Erik Lindfelt Året var 1983

En annan fråga som behandlats på liknande sätt är en eventuell övergång till Dewey. Intresset för Dewey bland folkbiblioteken är inte särskilt stort. Vem tänker på folkbibliotekens behov? Till sist några rader om det som behöver be- lysas när det gäller en nationell katalog. Det har idag blivit allt viktigare med för- handsinformation – tidiga poster. Hur ska det gå med alla språken. Var finns kunskaperna om denna katalogisering? av-media? Vart ska man skicka material om man behöver få hjälp med katalogisering? – Läs Väinö Linna! sa hon. berättat om min sommarläsning bekräftade (till exempel böcker på somaliska). Det var det enda hon sa. Med dystra, mörka det. Jag kan bara hoppas att Svensk Biblioteks- ögon. Sedan vände hon sig om och gick. Inbördeskriget då? Jo, nog fick jag nya in- förening tar folkbibliotekens behov på allvar. Hon var, i mina 24-åriga ögon, osannolikt sikter om de fruktansvärda vårvintermåna- Likaså hoppas jag att kb och Gunnar Sahlin i gammal. Säkert 60. Minst. Hon hade finska derna 1918 då 35 000 finländare fick sätta livet fortsättningen kommer att spela med öppna rötter. Vi befann oss tillsammans på språk- till. Många genom terror, summariska avrätt- kort. kurs i Brighton. Året var 1983. Och jag hade ningar (folk mejades ner i öppna massgravar) -  i ungdomligt oförstånd ansatt henne med och umbäranden i fångläger. Värst drabbades Falu stadsbibliotek allehanda frågor om det som den äldre fin- den förlorande röda sidan. Likstanken lär ha ländska generationen mycket ovilligt och legat tung över Helsingfors. Samtidigt kan vi mycket sällan talar om: inbördeskriget. Hela vara förvissade om att en kommunistisk seger hennes väsen meddelade att detta inte var inte hade slutat som en tebjudning. Då hade BTJ och Axiell? något hon ville språka med en oinformerad dödsdomarna drabbat de vita. Vårt grannland och näsvis glop om. Men vad brydde det unge hade troligen förvandlats till något slags sov- 1. Bibliotekstjänst ägs av biblioteken. Lindfelt som ivrigt fortsatte sitt tjatter? jetiskt Finlandistan och järnridån hade gått 2. Företaget utvecklar ett biblioteksdatasys- Samtalet för snart 30 år sedan avslutades vid Torne älv fram till 1989. Vilken tanke. tem. alltså med den kärva uppmaningen att jag I höst visar Arbejdermuseet i Köpenhamn 3. Btj köps upp av ett riskkapitalbolag. skulle läsa en författare vars existens jag en- en utställning om kriget. Skall se den i decem- 4. Enheterna splittras upp. dast hade en mycket vag aning om. ber har jag tänkt. Om inte texten och bilderna 5. Axiell köper systemdelen. I sommar har jag äntligen lytt hennes råd. i Berlinske som jag har framför mig räcker. 6. Företaget bygger upp ett eget datasystem Läst Väinö Linna. På solig strand och dito bal- De senaste somrarna har jag haft som ett parallellt med btj:s. kong har hela den så kallade polstjärnetrilo- projekt att läsa en eller ett par litterära klas- 7. Axiells system uppvisar stora brister men gin plöjts. Bar hem en tung kasse från Jönkö- siker. Grep mig till exempel an Dostojevskijs ”uppdateras” då och då. pingsbibblan. Med fanns också Linnas mest Bröderna Karamasov för ett par år sedan. Fattade 8. Blev det bra så? kända roman, Okänd soldat. Men den lämnade dess storhet. Men föll. Bland snåriga bihisto-   jag därhän. Det fick finnas något slags måtta rier och myller av namn. Sorry Fjodor, jag gav Lys e k i l på blod och elände i sommargrönskan. De tre upp och läste inte ut ditt hyllade epos. Siktade volymerna Högt bland Saarijärvis moar, Upp, istället mot ett annat av mina sommarprojekt, trälar! och Söner av ett folk fyllde kvoten mer fönsterputsning. Som slutfördes. än väl. Då klarade sig Väinö Linna alltså bättre. Tänk klimatsmart. Något boktips – i stil med det jag fick i Eng- Fönstren hann också putsas. Utan hjälp av Låna på bibliotek! land på 1980-talet – skall jag givetvis inte ge tant Rut. Nu är frågan vem jag lånar hem från Biblioteksbladets vittra läsekrets. Jag lär inte biblioteket nästa sommar. Eyvind Johnson Läs om dem i Biblioteksbladet. vara ensam om att ha fängslats av torparsläk- kanske? www.biblioteksbladet.se ten Koskelas öden från 1800-talets slut fram Fönstren lär nog behöva putsas igen för till freden efter andra världskriget. Alla de övrigt… kommentarer jag fick när jag på Facebook

[ : ]  29 M@>@INDJI@M

pappersomslagen under detta sekel blev allt- och taper. Dekor och färg lockade konsumen- Helena Strömquist mer tydliga och sofistikerade identitetsbärare terna. I mitten av 1800-talet hade i princip ”Med coleurt omslag” : färgade, i förläggarnas arbete med spridning och alla böcker tryckta omslag, som användes för dekorerade och tryckta pappersomslag marknadsföring av de färdiga produkterna. kvalitetsmärkning och identifikation. Färg- på svensk bokmarknad 1787–1846 : en Författarnamnet syntes allt oftare på omsla- litografin gav den pappersbundna boken ett bokhistoria get. Och det är bara att beklaga när de offent- nytt och modernt uttryck, särskilt gäller det liga biblioteken har sprättat bort de vackra barnböcker och presentböcker. De tryckta och signifikanta pappersomslagen, som ofta omslagen utvecklades till effektiva reklam-     , bär på viktig information om bokens presen- pelare för förlagsartiklarna och tidningarnas  ,  tation och sammanhang. bokannonser ökade i mängd. I denna process Bokhistoria har sedan början av 1990-talet i var bokbindarna förlorarna, eftersom förlags- Den som på något sätt sin lundensiska tappning fokuserat på boken systemet innebar att det var förläggarna som intresserar sig för gamla som föremål. Detta studium av skriftkultu- lade ut arbete på bokbindarna, men sedan böcker från handpress- rens dokument uppehåller sig vid proces- själva styrde prissättningen av den färdiga perioden, antingen som serna bakom framställning, spridning och produkten. antikvariatskund eller utnyttjande av grafisk kommunikation i ett Papper som omslag och band på böcker som forskare på biblio- historiskt perspektiv. Strömquist hämtar sin fick sitt genombrott under första halvan av teken, måste ha stött på teoretiska förförståelse från McKenzies text- 1800-talet. Under det sena 1800-talet började tummade häften med sociologi, som betonar textens materialitet i de svenska förläggarna använda klot som pappersomslag. Dessa meningen att formen påverkar hur artefakten bokbandsmaterial. Detta fenomen har bok- kan vara rikt dekore- kommunicerar med sina mottagare. Till detta historikern Kristina Lundblad undersökt i sin rade med ramar och lägger Strömquist en bokhistorisk modell nyligen framlagda avhandling. Förvånande ornament och tryckta på ett numera bleknat presenterad 1993 av Thomas Adams och Nico- nog nämns inte detta arbete på något sätt hos färgat papper. Bokhistorikern Helena Ström- las Baker, som följer bokens vägar i fem stadi- Strömquist. De två avhandlingarna har till- quist i Lund utforskar i sin avhandling det er från publicering, produktion, distribution, kommit inom samma akademiska disciplin färgade, dekorerade och tryckta pappersom- reception till dess fortlevnad. och det bör alltid finnas utrymme för olika slaget i Sverige från sent 1700-tal till mitten I praktiken gör Strömquist en material- tolkningar. av 1800-talet. Studien ger prov på en mängd bibliografisk studie av pappersbandet med Trots att Strömquist betonar att det är bo- bokband och bokomslag i färg. särskild betoning på pappret som överdrags- ken som föremål som står i fokus tycker jag Strömquist är själv bokbindarmästare och material och i synnerhet framväxten av de att avhandlingen på flera ställen öppnar för har lång erfarenhet av materialet. Inom bok- tryckta omslagen. Hon försöker också utveck- resonemang om estetiska frågor som färg och bandsforskningen har pappersbandet varit la en terminologi på området som en mall för form, sociologiska avvägningar om hur läs- lågt värderat. Man har till och med ifråga- analys av bokbandets material, beskaffenhet ningen ingick i städernas nöjeskultur – ja kort satt om det kan räknas som ett riktigt bok- och teknik. Uppgifter om typ av bokband i sagt hur de efemära portabla böckerna ingick band. Pappersband är en av de allra enklaste 30 bokauktionskataloger omfattande 65 758 i ett konsumtionssamhälle. Särskilt uppskat- bandformerna och kan ha uppfattats som ett poster används för att söka bevisa hur pap- tar jag att sammanfattningen innehåller för- temporärt och distributivt skydd på väg mot persbanden successivt ökade. Analysen av slag till fortsatt forskning. Mycket återstår en verklig inbindning. Avhandlingen driver detta stora material är mindre inspirerande, att utforska när det gäller distribution och tesen att pappersbandet är viktigt att utfors- som statistik ofta kan vara. Den inledande handel med böcker och hur bokbindarna or- ka som en vital ingrediens i bokmarknadens diskussionen om tidigare forskning på om- ganiserade sitt arbete. Inte minst påminner kommersialisering. Denna paketering gjorde rådet är däremot stundtals intressant, men avhandlingen om betydelsen av att de tryckta boken till en konsumentvara med en identi- skymmer Strömquists egna resultat. Redovis- omslagen dokumenteras nationalbibliogra- fierbar yttre form. Papper var ju också betyd- ningen kunde ha utformats mer pedagogiskt. fiskt. Handpressperiodens pappersbundna ligt billigare än skinn. En bredare kundkrets Man liksom drunknar i detaljer. bok påminner om dagens medier i sin strävan kunde därigenom få ekonomiska möjligheter På vägen genom den täta informationsrika att göra innehållet tillgängligt och funktio- att konsumera böcker. Pappersomslagen bi- avhandlingen lär man sig om emmissions- nellt genom att vara lätt och portabel. Man drog till läsningens demokratisering – sär- bandets betydelse och får klart för sig hur häf- kanske rentav kan kalla den för 1800-talets skilt inom de lättare genrerna. tesutgivningen blev en kommersiellt gångbar pocketbok. Med kännedom om 1800-talets svenska publikationsform. Papprets olika kvaliteter   bokmarknad kan jag bara skriva under på att jämförs med tidens moden i bomullstyger Bibliotekarie och fil. dr i litteraturvetenskap

30  [ : ] I biblioteksvärlden sker en konstant utveckling vad gäller datasystem som servar såväl biblioteks- anställda som allmänhet. Vi är mycket glada över att inleda ett samarbete med Bibliotekscentrum som är i framkant vad gäller denna utveckling.

/Gun Johansson, Heby kommuns bibliotek

Fyra nya folkbibliotek välkomnas till Mikromarc-familjen!

Grattis alla i Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar i Uppsala län – nu blir era bibliotek ännu bättre. Vi gläder oss åt att ha fått förtroendet att utveckla era bibliotek och göra servicen till låntagarna ännu bättre. Nu ser vi fram emot ett givande samarbete!

Reveljgränd 7 ■ 352 36 Växjö ■ Tel 0470-532 530 ■ www.bibliotekscentrum.se 32 *'!)   

 film, musik, bilder och ringsignaler och de Karachi har varit stängt i fyra år efter atten- ska kunna chatta och spela spel etc. tat men ett nytt bibliotek, knutet till det in- Positiva bibliotekssiffror ”Problemet med att tala om ett virtuellt hägnade konsulatområdet, byggs nu, trots Statistiken för landets biblio- barnbibliotek är att barnbibliotekets huvud- den spända situationen. Det planeras kunna tek 2009 visar på positiva tendenser i utveck- innehåll, böckerna, fortfarande enbart är öppna tidigt nästa år. Trots oroligheter, ter- lingen. analoga. Det kommer säkert igång en e-boks- ror och översvämning anordnade Pakistans Folkbiblioteken hade 36 miljoner besök, produktion som ändrar detta”, påpekar Jens biblioteksorganisation och usa:s ambassad en ökning med 5 procent från 2008 till 2009. Thorhauge i Bibliotek og medier. en konferens i oktober om framtidens biblio- Det är naturligtvis anmärkningsvärt eftersom Projektet sattes i gång av Koordinations- teksservice i landet. Bibliotekarier från varje biblioteken samtidigt lanserade flera online- gruppen for Netbibliotekerne för ett par år region i Pakistan närvarade liksom represen- tjänster vilket gör att man inte behöver be- sedan enligt förslag i rapporten ”Fremtidens tanter från usa och Indien. Man samman- söka biblioteket för nätmusik, nätljudböcker, Biblioteksbetjening af Børn”. I Palles Gave- ställde rekommendationer som också inne- hemsidor och bibliotek.dk. Även utlånen för bod står biblioteken för innehållet, ramen är fattade hjälp med organisation för de ca 250 samtliga material ökade med 3 procent och skapad av Anders Morgenthaler och produk- bibliotek i landet som förstördes vid den stora hela 3,5 procent för bokutlåningen, allt i jäm- tionsbolaget Copenhagen Bombay, som också översvämningskatastrofen i augusti. förelse med 2008. Boken är utan jämförelse står för förpackningen. (http://americanlibrariesmagazine.org) viktigast och utgör 82,3 procent av allt mate- Palles Gavebod pekar fram mot det betydligt rial och mer än 68 procent av utlånen. större projektet ”Danskernes Digitale Biblio-  Ändå stängdes 11 filialer under 2009, 40 tek” (ddb) som ska ge medborgarna tillgång under 2008 för att inte tala om de 131 filialer till landets samlade biblioteksservice på nä- Bokhuvudstad i världen som stängdes efter kommunreformen 2007. tet. I ddb ska man kunna ladda ner alla typer Sloveniens huvudstad Ljubljana är ”World Utlånen blev alltså fler trots färre filialer och av digitalt material, chatta, få onlineservice, Book Capital” i år och det manifesteras på många nya digitala tjänster. Antalet nerladd- söka, beställa, reservera etc. All service ska många sätt. Stadsbiblioteket har här natur- ningar av digitala medier från folkbiblioteken framstå som en del av det lokala bibliotekets ligtvis en viktig roll. Förutom att ha egna har fördubblats 2009 i förhållande till 2008. service. Portalen ddb var ett centralt förslag program – både på huvudbiblioteket och på På de 16 största forskningsbiblioteken steg i rapporten ”Folkebibliotekerne i vidensam- alla filialer – så samarbetar biblioteket med besökssiffrorna med 2 procent till 3,5 miljo- fundet” och är givetvis ett krävande projekt förlag, organisationer, grupper och individer ner besök trots att de elektroniska resurserna som omfattar arbete med den politiska pro- med anknytning till böcker och läskultur. Till har ökat. Utlåningen av tryckta böcker har cessen, samarbete mellan stat och kommun, de mer annorlunda projekten hör en bokbuss fallit en smula medan antalet nerladdningar tekniska och pedagogiska lösningar, upp- med visning av filmer baserade på böcker ständigt växer, 2009 var de 16 miljoner. Inter- hovsrätt, licensiering etc. samt ett projekt som ska skapa dans av bok- urbanlånen ökar och forskningsbiblioteken innehåll, ”dansa med böcker”. Den egna sam- lånar alltmer till folkbiblioteken, bl a för att  lingen av tecknade serier lyfts fram genom danskarna använder bibliotek.dk och då upp- workshops, utställningar etc. Program med täcker forskningsbibliotekens resurser. Bibliotek med svårigheter inhemska och utländska författare, föredrag (Bibliotek og Medier 2010:oktober, Søndag Aften usa:s Information Research om slovensk litteratur och ny litteratur ingår 2010:8) Center (irc) är bibliotek i bl a ambassaden också. På bibliotekets webbplats finns digitala i huvudstaden Islamabad och i konsulatet i erbjudanden, bl a att biblioteket är först i lan- Virtuellt barnbibliotek Lahore. Biblioteken är fullständigt utrustade det med att hyra ut läsplattor. Palles Gavebod (www.pallesgavebod.dk) heter med datorer, databaser och utbildad personal. ”World Book Capital” utses av unesco. folkbibliotekens nya gemensamma webbplats Men vad hjälper det, när de rigorösa säker- Buenos Aires blir ”World Book Capital” nästa för barn mellan 8 och 12 år. Den första versio- hetsföreskrifterna avskräcker pakistanierna år och Jerevan i Armenien året därpå, 2012. nen lanserades för ett par månader sedan som från att använda sig av dem. Besökare måste (www.ljubljana.si m.fl.) ”världens första virtuella barnbibliotek”. Sex anmäla sig och bli godkända för att sedan lustiga figurer visar vägen till bibliotekens ledsagas mellan betongmurar med beväp- möjligheter. Här ska barnen kunna få tillgång nade vakter och taggtrådsstängsel. Knappast till och ladda ner alla digitala medier, böcker, en trevlig upplevelse. usa:s bibliotek (irc) i

32  [ : ] BBL

32 *'!)

 Lynne Brindley, chef för British Library. 75 getunderskottet. Antalet offentlig anställda procent publiceras då enbart digitalt eller i ska minska med en halv miljon och de som är British Librarys framtid både tryckt och digital form. Storbritanniens kvar får frysta löner. Kommunerna får mindre British Librarys vision av framtiden speglar kulturella arv måste säkerställas för framtida pengar och kommer tvingas att bl a lägga ner huvudtrenderna de närmaste tio åren. Under generationer och forskare och det är viktigt bibliotek, säger ordföranden i Local Govern- ett år har biblioteket, med hjälp av experter på att ta ett stort steg framåt i digitaliseringen, ment Association till The Guardian. 100 000 teknik, information, bibliotek, media, under- manar hon. Målet är att förstärka digitaliser- anställda i kommunerna måste sluta. Biblio- visning och forskning, arbetat med framtids- ingsaktiviteten och British Librarys närvaro teksorganisationen cilip (Chartered Institu- visionen. Fem områden prioriteras: på nätet genom en rad partnerskap med pri- te of Library & Information Professionals) går sATTGARANTERAÁTKOMSTFÏRKOMMANDE vata och offentliga deltagare. British Library till storms mot nedläggningarna och påtalar generationer. måste fortsätta att spela en ledande roll för na- att alla sorters bibliotek behövs mer än någon- sATTMÏJLIGGÏRAÁTKOMSTFÏRALLASOMVILL tionens kulturliv och i biblioteks- och infor- sin under hårda tider i Storbritannien. forska. mationssektorn, poängterar Lynne Brindley. (www.guardian.co.uk, www.cilip.org) sATTSTÏDJAFORSKNINGSINSTITUTIONERINOM (www.bl.uk/2020vision) nyckelområden för att främja social och  ekonomisk nytta. Digitalisering av tidningar sATTBERIKANATIONENSKULTURLIV British Library’s arbete med att digitalisera Bibliotekskampanj sATTLEDAOCHSAMARBETAMEDATTUTVECKLA tidningarna i sin enorma samling i Colindale För tredje året i rad ägde Tysklands största världens kunskapsbas. i norra London och lägga dem online har sina bibliotekskampanj ”Treffpunkt Bibliothek” svårigheter. Det gäller inte bara pengar utan rum den 24–31 oktober. Över hela landet, både Hur ser då framtiden ut enligt alla konsulter? också rättigheter. I somras anklagade James centralt och på små och stora bibliotek av alla Bland annat så här: Murdoch (son till mediemogulen Rupert Mur- slag, presenterades under kampanjveckan s4EKNIKEN¿NDRASST¿NDIGTOCHKOMMERAnnonser till BBL 2009doch) Britishfrån LibraryWAGNER för att ”distribuera Form AB inne- 090312alla möjligheter som biblioteken kan erbju- omgivningen att se helt annorlunda ut än håll för nästan ingenting och skada markna- da, allt för att väcka allmänhetens intresse. idag. den genom att göra det”. Biblioteket avvisade Veckan arrangerades av Tysklands biblioteks- s$ENNYAGENERATIONENvDIGITALNATIVESv Annons 1 o 2 (olika) naturligtvis= 2 st olika detta annonser påstående somför orimligtinförande och i allaförening nr utomoch alla nr landets 6. (3, bibliotek. 4, 5, 7, Kampan- 8, 9, 10) kommer att ha större(en tillgång tidig o än en någonsin sen placering osant. Främsti tidningen ska man enl. digitalisera orderbekräftelse.) tidningar jen stöds av Bundesministerium für Bildung till ett enormt stort innehåll online. De från tiden före 1900 som är fria från upphovs- und Forschung. Bland talrika prominenta kommer att förutsätta att ”allt” finns på rätt. Tidskrifter efter 1900 digitaliseras med medverkande märks den fruktade kritikern nätet – en missuppfattning,Vi återkommer eftersom en med annonssamtycke frånför rättighetsinnehavare.nr 6 innan manusstopp. Marcel Reich-Ranicki som kallas ”Tysklands stor mängd då ännu inte är digitaliserat. I en artikel i The Guardian ställs frågan litteraturpåve”. Temat i år var media och in- s/NLINE LANDSKAPETKOMMERFORTS¿TTAMått annons: 59 x 30 mmvarför det(OBS! inte skulle Ingen vara svart möjligt ruta att runtläsa en annonsen) formationskompetens. att växa och ge möjlighet att extrahera, tidning gratis digitalt i bibliotekets läsrum, (BuB Forum Bibliothek und Information 2010:10, klassificera och analysera data för att skapa när man kan göra det i tryckt form. British www.treffpunkt-bibliothek.de) sammanhang av innehållet. Library agerar försiktigt, inte minst för att s!FF¿RSMODELLERNAFÏRVETENSKAPLIG det saknas statlig finansiering. Biblioteken publicering kommer att dramatiskt samarbetar med online-förlaget Brightsolid förändras; mer undervisning, lärande och som ska göra digitaliseringen. Enligt uppgift forskning kommer att ske virtuellt och kommer kostnaden för varje sida uppgå till tvärvetenskaplig forskning kommer att totalt ca ett pund. fortsätta växa i betydelse. (www.guardian.co.uk, www.bl.uk, www.brightsolid. s+UNSKAPSINSTITUTIONERKOMMERATTTVINGAS com) ändra position och påvisa det verkliga värde som de bidrar till i kunskapsekonomin. Hårda sparkrav Storbritanniens nye finansminister, George År 2020 kommer bara 25 procent av alla titlar Osborne, lade i oktober fram regeringens plan i världen att publiceras(1) i tryckt form, förutser för hur landet ska krympa det enorma(2) bud-

[ : ]  33 +¥I

Äldre och synskadade vill inte vara ”besvärliga”

I uppsatsen ”Att se med samma ögon” lyfts de äldre och synskadades erfarenheter av folkbib- liotekets service fram. Där ges även exempel på frågor som synskadade användare inte ”törs” ställa till en bibliotekarie.

att biblioteken har för få talböcker och att det funktionsnedsättning” och unesco:s folk-    som finns är gammalt och slitet, att fodralen biblioteksmanifest. Det sistnämnda ger med till talböcker och skivor är trasiga. stöd av ifla besked om vad som ska gälla: ur fungerar folkbiblioteket De intervjuade har samtliga tillgång till Att ”särskilda tjänster” ska erbjudas dem som för äldre som också är synska- de sk daisy-spelarna (Digital Audiobased av någon anledning (som exempelvis handi- dade? I sin undersökning av folk- Information System), det format som används kapp) inte kan utnyttja det gängse utbudet. biblioteken i en anonym kommun av Talboks- och punktskriftbiblioteket. Men Till det kommer svensk bibliotekslag som konstaterar H Lars Häggström att frågan kräver enligt Synskadades Riksförbunds lokal- tydligt föreskriver att ”Folk- och skolbiblio- olika svar. avdelning som har förmedlat Lars Häggströms teken skall ägna särskild uppmärksamhet åt I en grupp som har det gemensamt att de är kontakter med de synskadade, är det ibland funktionshindrade”. mellan 69 och 92 år samt synskadade, varierar svårt för de äldsta användarna att vänja sig Men det finns inga påföljder för brott mot självfallet behov, intressen samt förmågan att vid den nya tekniken och hantera övergången den sortens ramlagstiftning och konventio- ställa krav på folkbiblioteket. Någon vill att från de gamla kassetterna. ner. Den som är gammal och funktionshind- biblioteket ska erbjuda skönlitteratur på eng- Det missnöje som Lars Häggström noterar rad kan med fog känna sig utlämnad. elska och gör påstötningar om regelbunden riktas mot kommunala beslutsfattare, där- Som i många magisteruppsatser är urvalet tillgång till tyska tidningen Der Spiegel. emot märks ingen uttalad kritik mot biblio- intervjuade begränsat och innehåller de sed- Någon har hört talas om en ny roman av tekarierna. Detta tolkar Häggström som ett vanliga garderingarna om att resultaten inte Joyce Carol Oates och frågar bibliotekarien resultat av en beroendesituation som kan kan ses som allmängiltiga, varken för folk- som meddelar att den inte finns som färdig skapa rädsla för att uppfattas som ”besvärlig” bibliotek eller för gruppen äldre synskadade. talbok. Flera månader senare väntar biblio- och därmed riskera att inte få den hjälp man Men Lars Häggström lyckas förmedla aspek- teksanvändaren fortfarande tåligt på sin be- behöver. Graden av service hänger samman ter på åldrande och funktionshinder som väl ställda bok men kommer sig inte riktigt för att med den enskilde bibliotekariens ambitio- illustrerar praktiken i skuggan av det myckna höra av sig till biblioteket och fråga: Har bib- ner och de intervjuade uttrycker tacksamhet pratet om ”tillgänglighet”. Medvetet eller liotekarien helt enkelt glömt bort förfrågan? också när de tycker att servicen är bristfällig. omedvetet utgår ofta tillgänglighetsambi- Beror dröjsmålet på att just den här boken har Om man ser till lagtexter och konven tioner tionerna från unga användare. Samtidigt blir tagit tid att spela in? Hur lång tid ska man borde inte den som är synskadad behöva gruppen äldre allt större och de som drabbas räkna med att vänta? vara rädd för godtycklig behandling utan se av försämrad syn därmed allt fler. De äldre, synskadade användarna är inte tillgången till bibliotek som en självklarhet. Att Lars Häggström valde att undersöka nöjda med talboksutbudet, en beskrivning är Åtminstone om man ser till sådant som fn:s just äldre synskadades relation till sitt biblio- att kommunen är ”njugg”. Allmänt anser man konvention om ”Rättigheter för personer med tek var från början en slump. Inledningsvis skrev Häggström tillsammans med en annan författare ett arbete om synskadade och digitala bibliotek. När han sedan gick vidare var ” Det missnöje som Lars Häggström noterar riktas mot det de äldsta som först anmälde intresse för att tala om sina erfarenheter. kommunala beslutsfattare, däremot märks ingen uttalad Lars Häggström beskriver väl sin egen kritik mot bibliotekarierna.” tilltagande insikt om den utsatthet det inne- bär att inte längre kunna läsa och inte heller orientera sig i tidigare invanda miljöer som t ex folkbiblioteket. Han utvidgar problema- tiken till existentiella reflektioner om den

34  [ : ] Biblioteket i mobilen IJODN@M    satsar på att bygga ut sitt virtuella bibliotek till att omfatta tillgäng- lighet även via mobilen. I höst presenterade Tyresö kommun ”Biblioteket i mobilen” som den första kommunala tjänsten i Tyresö för Årets skolbibliotek smarta mobiler. Med bibliotekets nya appli- kation (app) kan man via sin smarta telefon – iPhone eller Android – nå det virtuella bib-  vid Pauli gymnasium i Malmö har lioteket dygnet runt och var man än befinner utsetts till Årets skolbibliotek . Enligt ju- sig. Applikationen heter My Library och är den ryns motivering har biblioteket gått från att senaste nyheten i utvecklingen av den web- vara en anonym plats i skolan till att bli ”en baserade biblioteksplattform (Arena) som ledande puls”. Juryn tycker att biblioteket Tyresö bibliotek använder. utmärker sig som kulturell mötesplats med Alla som är knutna till biblioteket via ett lockande evenemang som gör eleverna mer konto kan gratis ladda ner applikationen från kulturellt medvetna. nätet direkt i sin smarta telefon eller förstås Skolans bibliotekarier Teresia Palander och via dator. Användaren får på applikationens Jenny Johansson-Uthas lyfter bland annat startsida aktuell information om vad som fram det fina samarbetsklimatet på skolan. händer på biblioteket och kan söka i biblio- psykiska påfrestning det innebär att bli blind – Det krävs framför allt engagerade och tekets samlingar. Små ikoner indikerar media- ”sent i livet” parallellt med att man förlorar intresserade skolledare som ställer höga krav ka te gori. Sökresultaten sorteras med böcker andra förmågor. på oss samtidigt som vi känner att vi har fullt för sig, ljudböcker för sig och så vidare. Till uppsatsens kvaliteter hör att den är stöd. Det krävs för att skolbiblioteket ska När man pekar på en titel får man upplys- välskriven. Lars Häggströms inledningsord fungera som en pedagogisk resurs. Och det ningar om titeln, ser omslag, mediatyp, sid- om sitt intresse för litteratur märks sannolikt gör det på Pauli gymnasiet. omfång, hyllplacering med mera. Dessutom i hans förmåga att behärska språket. Det kan – Även lärarna är fantastiska och vi har kan man reservera eller spara titeln som fa- möjligen tyckas som ett överflödigt påpekan- aldrig känt att vi konkurrerar. Vi drar igång vorit. Titlarna under ”Favoriter” lagras lokalt de att den som skriver en magisteruppsats kan projekt som lärarna nappar på och är positiva i mobilen och kan plockas fram även om det uttrycka sig i skrift. Men den som regelbundet till eftersom vi alla alltid jobbar för elevernas inte finns någon nätverksförbindelse. läser uppsatser i biblioteks- och informations- bästa, berättar Teresia Palander. Vidare kan man till exempel låna om titlar, vetenskap vet att det är långt ifrån självklart. Men självklart är de bägge bibliotekarierna reservera nya titlar eller ångra tidigare gjorda Det förekommer alltför ofta uppsatser som ett samspelt team som kompletterar varan- reservationer. Eventuella förseningsavgifter kännetecknas av stolpig språkbehandling, dra och de har haft en viktig betydelse för det visas också. särskrivningar och korrekturfel. En förklaring pedagogiska arbetet på skolan bland annat Lars Andersson, biblioteks- och kulturchef kan vara att sådant numera är helt accepterat, genom bokprat och olika läsprojekt. En grupp i Tyresö kommun, ser detta som en möjlig- att handledarna därför inte har några invänd- av skolbibliotekarier, gymnasielärare, en film- het att öka tillgängligheten och locka fler nya ningar. Men det finns knappast någon hållbar pedagog och en mediepedagog samarbe- besökare till biblioteket. förklaring till faktafel eller slarv som att flera tar sedan förra året med projektet Bok Film Mölndals stadsbibliotek är i färd med att rader långa korrigeringsanvisningar ”glöms Blogg. Där kan man ta del av elevernas arbete göra en liknande resa: man bygger ut det vir- kvar” och finns att läsa i texten. med exempelvis digitala berättelser. Eleverna tuella biblioteket och satsar på att bli snab- Sannolikt kan den sortens slarv och bris- i skolan är vana vid att undervisas av de bägge bare när det gäller tillgängligheten både via tande faktakontroll vara ett resultat av den bibliotekarierna i olika sammanhang. Bibliote- dator och mobil. Man ska kunna söka och pre- högt uppdrivna takten i dagens forsknings- ket har  besökare varje dag. Enligt skolans numerera på olika e-tjänster samt låna. Barn produktion. Alltför ofta tenderar det att vara rektor Edward Jensinger sker det samarbeten och ungdomar t ex, kan via mobilen söka eller viktigare att publicera snabbt än vad man fak- dagligen mellan pedagoger och bibliotekarier få tips och recensioner på böcker och filmer tiskt publicerar. eftersom biblioteket utgör en sådan central som de är intresserade av, för att sedan om- En beklaglig konsekvens är att otvivelaktigt och naturlig del av skolan. gående låna eller beställa boken eller filmen intressanta ämnen och frågeställningar riske- Sammanlagt  bibliotek var nominerade de läst om. Kort sagt: alla låntagare ska enkelt rar att osynliggöras av slarv och missklädsam till priset som delas ut av Nationella skolbiblio- kunna komma åt och utnyttja all information språkdräkt. teksgruppen. Priset består av äran, ett vand- som finns på biblioteket utan att behöva ta sig Men detta gäller alltså inte Lars Häggströms ringspris i form av en tavla av Sven Nordqvist, dit. uppsats vars språk och gestaltning istället lyf- ett diplom samt ett författarbesök. Har biblioteket som fysisk mötesplats snart ter fram ett intressant innehåll. "  utplånat sig självt?  Lars Häggström: Att se med samma ögon. Äldre synskadade och folkbibliotek. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Institutionen biblioteks- Geblod.nu och informationsvetenskap/Bibliotekshög- 020-390 390 skolan 

[ : ]  35 Ett projekt har gått i mål IJODN@M Hösten  startade Länsbiblioteket i Jönköping – med   kronor i stöd från Kulturrådet – lässtimulansprojektet ”Att läsa och berätta gör förskolan rolig och lärorik” – ett samarbets- projekt mellan länsbiblioteket, bibliotek och förskolor i Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd och Sävsjö kommuner samt Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (). Syftet har varit att öka medvetenheten kring läsning i förskolan och att inspirera förskollärare och bibliotekarier till ett utökat samarbete, vilket man gjort genom föreläsningar och arbete på olika sätt ute på förskolor och bibliotek. Bland annat har man arbetat med att förbättra läsmil- jön, öka personalens intresse för barnböcker och skapa en medvetenhet kring läs- och berät- tarsituationen med extra fokus på barnböcker på olika språk som riktar sig till barn med annan etnicitet. Stor vikt har också lagts på bilderbokens betydelse för det lilla barnet – för minnet, språket och fantasin. I mål gick projektet i början av september med en, enligt rapporter, festlig avslutning i Värna- mo där  projektdeltagare fanns med. Bland annat presenterade Pia Åman, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, rapporten med de ”ögonblicksenkäter” (tre stycken) Bokbussfestival i Åbo som gjorts under projektet. Syftet med enkäterna var att kartlägga läsmiljön i några av länets förskolor samt om och hur kompetensutvecklande insatser avseende läsning kan ha påverkat förändring över tid. Studien kan användas till att inspirera och öka kunskapen om förskolans   firar det finska bokbussystemet och bibliotekens personal om läsningens betydelse för barns läs – och skrivutveckling. Ann- femtio år. Med anledning av jubileet kommer Katrin Svensson presenterade sitt arbete med den utvärderingen av projektet som kommer att en stor internationell bokbussfestival att ar- vara klar i slutet av året, och slutligen fick deltagarna vid avslutningskonferensen lyssna till Katti rangeras i Åbo i augusti . Hoflin, chef för Rum för barn, Kulturhuset i Stockholm. Festivalen kommer att äga rum – Bakgrunden till projektet var att man kanske faktiskt inte läser så mycket i förskolan som man augusti i hotell Radisson Blu Marina som ligger tror, vilket framkommer i bl a Ann-Katrin Svenssons artikel ”Flödar det av läsning i förskolan?”. invid Aura å och i centrum av Åbo. Framför Den texten men även mer material om projektet, bakgrunden, ögonblicksenkäterna samt en hotellet kommer bussar från när och =ärran inspirationsskrift finns att hämta på Länsbibliotek Jönköpings hemsida. att stå parkerade och vara öppna för såväl  festivaldeltagare som Åbobor. Festivalen vill fokusera på dels de finska Mer om ”Att läsa och berätta gör förskolan rolig och lärorik” bokbussarnas historia, dels på internationella http://www.f.lanbib.se/utvecklingsarbeten/pagaende-utvecklingsarbeten/att-lasa-och- utblickar men också på de tekniska föränd- beratta-gor-forskolan-rolig-och-larorik/ ringar som skett under årens lopp och status idag. Framför allt är tanken att festivalen ska Sjöfartsverkets bibliotek nedlagt skapa möten och erfarenhetsutbyten. Som grädde på moset ligger festivalen precis i tid för den årliga stora händelsen i Åbo:  vid Sjöfartsverkets bibliotek i Norrköping upphörde den  september. Konstens natt. På torsdagskvällen den  Bokinköp och prenumerationer kommer i framtiden att skötas av respektive avdelning på augusti kommer hela Åbo att sjuda av konst, verket. Sjömansbiblioteket i Göteborg – med centrum i Rosenhill – kommer att ta hand happenings, musik m m. Förhoppningen är att om den administration som finns kvar. En läshörna i huvudkontorets foajé med referens- även bokbussarna ska stå öppna för allmän- litteratur, skönlitteratur från Sjömansbiblioteket, dagstidningar och tidskrifter är vad som heten långt in på natten. kommer att erbjudas personalen och besökarna. Sjömansbiblioteket finns också att tillgå Arrangör och värd är Åbos stadsbibliotek när det gäller informationssökning och =ärrlån. och den finska biblioteksföreningen. Sjöfartsverkets bibliotek startade  när Sjöfartsstyrelsen bildades. Från  har För mer information och anmälan till festi- myndigheten hetat Sjöfartsverket.  valen www.confedent.fi/mlf Snabbt, tryggt, enkelt Handla fraktfritt på nätet! www.axielldirekt.com

36  [ : ] Bibliotekarie ny kulturdirektör i Malmö

   en ny kulturdirektör – Elisa- Pinocchio och våra två framgångsrika skulp- Vad blir då den största utmaningen för den nya beth Lundgren. Hon är utbildad bibliotekarie turutställningar i stadsmiljön har verkligen kulturdirektören i Malmö? och har även en fil kand i litteraturvetenskap satt avtryck inte bara i Västsverige – folk har – Att få fler delaktiga i kulturen. Både den och nordiska språk. Elisabeth Lundgren kom- åkt till Borås från hela landet. Borås har pro- unga befolkningen som finns i Malmö men mer närmast från ett kulturchefsjobb i Borås filerat sig som en kulturstad med ett mycket också alla de som kommer från olika kulturer. där hon arbetat de senaste sex åren. Många aktivt och omtalat Konstmuseum och med en  procent av Malmös befolkning kommer medarbetare vittnar om att hon har varit en stadsteater som håller hög kvalitet på före- från andra länder. En annan viktig fråga är att skicklig och omtyckt chef. ställningarna. Att Teaterbiennalen  gick sätta kulturen högt på dagordningen, att kul- – Jag sökte jobbet för att tillfället gavs. Det av stapeln i Borås kan ses som ett kvitto. turen verkligen blir en strategisk fråga, att den ska bli spännande att få arbeta i Malmö med – Jag är också stolt över att samarbetet har starkt bidrar till att skapa identitet i staden. dess rika kulturliv. Malmö är en stad i föränd- ökat betydligt, både inom förvaltningen, dvs ring med internationell utblick och kontakter mellan institutionerna, men också över för- På vilket sätt kommer du att sätta avtryck – Öresundsregionen som växer men också valtningsgränserna och med många externa som chef? kontakterna söderut med Berlin och resten av aktörer. Överhuvudtaget syns och hörs kul- – Jag arbetar med att skapa dialog, delak- Europa, säger Elisabeth Lundgren till BBL. turen betydligt mer nu än för sex år sedan! tighet och transparens i organisationen. Det Under sin tid i Borås har hon startat flera hoppas jag ta med till Malmö också, liksom stora projekt och bland annat varit den drivan- Bengt Wahlgren () är kulturnämndens ord- att arbeta nära politiken och på tvärs över de kraften bakom den omtalade skulpturen förande och ser det som en stor förlust att förvaltningsgränserna samt att vara öppen Pinocchio och den omfattande renoveringen Elisabeth Lundgren slutar. för nya idéer och arbetssätt, säger Elisabeth av Kulturhuset. – Hon har varit en osedvanligt skicklig och Lundgren. strålande chef och det blir givetvis ett stort Drygt  personer sökte jobbet som kultur- Vad är hon mest stolt över att ha utfört under tomrum att fylla. Hon har högt ställda mål och direktör i Malmö. sina chefsår i Borås? jag unnar henne verkligen att gå vidare. Det är  – Jag är mest stolt över att Borås har skapat bara att gratulera Malmö och Elisabeth, säger sig ett namn som konst- och skulpturstad. han.

xxx/mbuumbtu/tf0 En trevlig nyhet cjcmjpufl för alla bibliotek.

Visste du om att vi har öppnat en webbplats för dig som jobbar på bibliotek? Här får du gratis tips och råd om hur ni kan nå ut till ännu ﬂer genom att erbjuda lättläst. Du hittar både hjälp att starta upp och inspiration att komma vidare om ditt bibliotek redan jobbar aktivt med lättläst.

För att ge en försmak till vad du kan hitta på nätet har vi tagit fram en liten handbok. Beställ den kostnadsfritt på bibliotekswebben. Passa samtidigt på att beställa guiden ”Rösta på oss” där vi samlat riksdagspartiernas valfrågor. En lättläst broschyr att erbjuda alla som ska välja.

[ : ]  37 BI B IJODN@M TS L E IO

R T T

Å E K K 2011 Rättelse:

I artikeln om Äppelhyllor i förra numret av  (nr /) blev diagrammen tyvärr helt fel återgivna pga förskjutningar i texterna. Rätt återgivet framgår det t ex att det är talböcker som lånas ut mest från Äppelhyllan och som också hör till det material som ﬁnns mest på de tillfrågade bibliotekens Äppelhyllor. Rätt återgivet ska diagrammen se ut som följer:

Vem ska stå som vinnare nästa år? Prisutdelning i DIK:s monter på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg tidigare i år. Anmäl nu! Kreativt, framåtsyftande och välorganiserat. Är det en beskrivning av ett bibliotek nära dig? Anmäl det då till tävlingen Årets Bibliotek. Alla slags bibliotek är välkomna. Motivera tydligt varför just ditt förslag ska vinna. Frågor? Kontakta Sara Andersson, projektledare, e-post [email protected]. Anmäl på www.dik.se/AretsBibliotek. Senast den 12 januari 2011.

Tidigare vinnare: Sandvikens folkbibliotek (2010) Busbiblioteket, Göteborg (2009) Gislaveds bibliotek (2008)

Tänk på miljön – låna en bok! Biblioteket är ett hållbart alternativ.

DIK är facket för akademiker som arbetar med kultur och kommunikation

Läs mer i : www.biblioteksbladet.se

38  [ : ] Ny ordförande i   :   är ny ordförande för

 – Biblioteket i Folkhögskola & Folkbild-   ning. Efter tretton år lämnar Christina Gar- bergs-Gunn, bibliotekarie och studierektor 

på Brunnsvik, ordförandeskapet i . Bodil  Alvarsdotter är bibliotekarie på Kvinnofolk- högskolan i Göteborg och tillika en av redak- törerna för Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser.  har i dag drygt hundra medlemmar vilket innebär att två tredjedelar av Sveriges folkhögskolor finns med. Christina Garbergs- Gunn var med och startade nätverket  då den första interimstyrelsen bildades vid ett möte på Ljungskiles folkhögskola: – Viktigast som jag ser det är att Folkhög- skolebiblioteken synliggjorts inom biblioteks- och folkbildningsvärlden. Inte i den utsträck- ning som man kan önska men i dag är vi inte helt anonyma, säger Christina Garbergs- Gunn. Idag ingår  i Nationella Skolbiblioteks- gruppen och Folkbildningsnätets Pedago- Christina Garbergs-Gunn och Bodil Alvarsdotter vid Nordiska folkhögskolan i Kungälv där giska resurser som är en stor tillgång för såväl ordförandeskiftet ägde rum i samband med föreningens årsmöte. folkhögskolor som studieförbund så kontakterna med övriga bibliotekssverige har in- blogg, konstaterar Christina Garbergs-Gunn. många fall folkhögskolelärare som har några tensifierats.  har deltagit i uppvaktningar, Standarden på folkhögskolebiblioteket va- timmars nedsättning i sin tjänst.  anser skrivit remissvar och yttrat sig i den offentliga rierar kraftigt och kunskapen om vikten av även att det är en rättvisefråga att landets debatten. tillgång till ett fungerande skolbibliotek för en folkhögskoleelever ska ha samma rättigheter –  är även genom våra konferenser via kvalificerad studiemiljö, är låg hos en hel del och möjligheter som gymnasie- och komvux- Folkbildningsnätet ett stöd för landets många rektorer och skolledningar.  ser naturligt- elever att söka kunskap. Folkhögskolan som folkhögkolebibliotek. För två år sedan star- vis helst att alla landets  folkhögskolor är en alternativ (ut)bildningsväg borde lyftas tade vi en blogg som listas bland de bästa i anslutna för att på så sätt stärka nätverket fram mer när politiker diskuterar att alla ska bibliotekssverige - Folkhögskolebibliotekens och de som arbetar med biblioteksfrågor – i med, menar man från -håll. 

Små barns medievanor kartlagda

Användandet av internet går nedåt i åldrarna. Det visar en ny un- En undersökning som gjordes  kring barns internetdebut visa- dersökning från Medierådet och det är första gången som de yngsta de att den genomsnittliga debutåldern för internet då var nio år. I dag är barnens medievanor har kartlagts. Rapporten visar att små barn allt barnen tre, fyra år när de internetdebuterar, konstaterar Medierådet. tidigare använder sig av datorer och mobiler för att spela, fotografera Många barn har tidigt egen medieutrustning. Vart femte barn mellan och lyssna på musik. Men fortfarande är lek den populäraste fritids- fem och nio år har sin egen mobiltelefon. Även om det vanligaste an- sysselsättningen. vändningsområdet är att ta emot samtal och att ringa, använder näs- Medierådets rapport, Småungar & Medier – Fakta om små barns tan lika många mobilen för att ta bilder, spela spel och lyssna på musik. användning och upplevelser av medier beskriver medieanvändningen Mest populära bland de yngre barnen är pekmobilerna.  procent av hos barn i åldern – år. Rapporten bygger på svar från   tillfrågade barnen i åldern – år har en egen dator, motsvarande siﬀra är  pro- föräldrar. Den utgör en delrapport av den stora undersökningen Ungar cent för barngruppen – år. & Medier. Rapporten visar bland annat att  procent av -åringarna Samtidigt konstateras att lek fortfarande är den vanligaste syssel- har använt dator. Spel är den vanligaste datoraktiviteten för barn mel- sättningen efter skolan och på fritiden. Näst efter lek kommer att titta lan  och  år. på tv eller dvd samt träﬀa kompisar bland det som prioriteras högst. – Man kan förvånas över hur snabbt de här små lär sig tekniken,  de föds rakt in i den, säger Ann Katrin Agebäck, kanslichef vid Medie- rådet.

[ : ]  39 IJODN@M

Svenskarnas internetvanor

   toppar världsligan över internetanvändning känner nästan hälften av svenskarna sig inte hemma i informationssamhället. Det konstaterar Stiftelsen för internetinfrastruktur (.) i en rapport. Cirka   personer över  år har tillfrågats om sina internetvanor och svaren finns i rapporten ”Svenskarna och Internet”. Där konstateras bland annat att fildelningen ökar i år efter att ha minskat under . Av den totala befolkningen fildelade  procent i våras då un- dersökningen genomfördes och det är den högsta siffran som . upp- mätt. Nästan  procent av männen fildelade mot bara drygt  procent av kvinnorna.  procent av svenskarna över  år har tillgång till internet, en ökning med  procent sedan . Men fortfarande finns det exempelvis äldreboenden som saknar tillgång till bredband. Hälf- Vem får Augustpris? ten av alla svenskar är med i sociala nätverk på nätet. Sverige har fortfarande störst andel internetanvändare i världen. Nederländerna och de övriga nordiska länderna ligger också högt, i   är gjorda och den  november står det närheten av de svenska siffrorna. Samtidigt är det omkring , miljoner klart vilka böcker som segrar i respektive klass. Flera av årets nomi- svenskar som fortfarande inte använder nätet. Två tredjedelar av dem nerade böcker ges ut av små bokförlag – framför allt i fackboksklassen. finns bland de som är över  år men även i de yngre åldersgrupperna Förra året var de större förlagen Bonniers och Norstedts dominans på- finns det tiotusentals svenskar som inte kopplar upp sig. Okunskap och taglig. Varje enskild vinnare i kategorin Årets svenska skönlitterära bok, brist på intresse är de vanligaste svaren på varför de inte är intresse- Årets svenska fackbok samt Årets svenska barn- och ungdomsbok får rade av nya apparater och tjänster. Många har också svarat att de kän-   kronor vardera. Men framför allt äran och strålkastarljus med ner av ett ökat utanförskap.  allt vad det innebär för försäljningssiffrorna.

Årets svenska skönlitterära bok: Spill. En damroman av Sigrid Combüchen, Norstedts. Ränderna av Magnus Florin, Albert Bonniers Förlag. Kioskvridning  grader - En wästern av Peter Törnqvist, Norstedts. Boox 60 Darling River av Sara Stridsberg, Albert Bonniers Förlag. “… det är den mest Livdikt av Johan Jönson, Albert Bonniers Förlag. användbara jag sett på Ingersonetterna av Magnus William-Olsson, Wahlström & Widstrand. svenska marknaden hittills.” Årets svenska fackbok:

(Eva Wieselgren, Göteborgs-Posten 2010-09-25) Vargen – den jagade jägaren av Henrik Ekman, Norstedts.

Den röda grevinnan av Yvonne Hirdman, Ordfront Förlag. Mask – litteraturen som gömställe av Kristoﬀer Leandoer, Pequod Press. Cocaina. En bok om dom som gör det av Magnus Linton, Bokförlaget Atlas. Maria Eleonora. Drottningen som sa nej av Moa Matthis, nBoox lanserar en ny Albert Bonniers Förlag. trådlös läsplatta - E600. Resa i Sharialand. Ett reportage om kvinnors liv i Saudiarabien av Tina

Trådlöst internet Dunander, Leopard Förlag. Skärm med e-bläck Svenska menyer Årets svenska barn och ungdomsbok: ePub och PDF med DRM Syltmackor och oturslivet av Anna Ehring, Bonnier Carlsen. Mp3-spelare Jag ﬁnns av Maja-Maria Henriksson, Natur & Kultur. Läsplattan fungerar utmärkt att låna Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld. Gilla Böcker. böcker på från biblioteken. Jag tycker inte om vatten av Eva Lindström, Alfabeta Bokförlag. Pris: 2 395 kr Det händer nu av Soﬁa Nordin, Rabén & Sjögren. (moms och frakt tillkommer) Tänk om... av Lena Sjöberg, Rabén & Sjögren

[email protected] www.nboox.com Prisutdelningen sker vid Augustgalan måndagen  november i Stock- holms konserthus. 

40  [ : ] Skolbiblioteksresurs i ny kostym

  resurs för lässtimulans och För att kunna använda systemet måste kunskapsinhämtande kommer att bli enklare skolan vara ansluten till Skolbiblioteksservice att använda när Umeås Skolbiblioteks service och för att kunna logga in och göra beställ- byter till ett nytt IT-system byggt med hjälp ningar måste man vara registrerad användare. av öppen källkod. Bland annat används webb- Väl inloggad får man konkret översikt över publiceringssystemet Drupal. Det färdiga sys- hela utbudet och kan göra sin beställning. Om temet är också tillgängligt som öppen källkod boklådan inte finns inne går det att se när kol- och därmed fritt att använda för andra skolor legan ska lämna tillbaka den och sedan göra och bibliotek som vill arbeta på samma sätt en reservation. Lärarna kan även betygssätta som i Umeå. och kommentera hur lådorna fungerar för de- De allra flesta lärare inom grundskolan i ras elever . Umeå kommun känner till och använder sig av Förutom att skapa ett effektivt IT-stöd för boklådorna från skolbiblioteksservice. Låd- skolbiblioteksservicefunktionen har kom- orna är fyllda med ett innehåll som i klass- munen också ökat sin kunskap om både rummet används för lässtimulans och för teknik och metoder som används i samband kunskapsinhämtande, t ex litteratur för mo- med denna typ av systemutveckling. Enligt dersmålsundervisning. Lådorna hålls ständigt Domas Kvist, projektledare, kan man på ett aktuella och urvalet av böckerna är medvetet mycket kostnadseffektivt sätt bygga olika valt. Verksamheten håller till på stadsbiblio- verksamhetssystem där kommersiella alter- teket. nativ saknas eller är för dyra. Än mer kost- För att göra det lättare för läraren att be- nadseffektivt blir det om flera kommuner kan ställa lådorna har man skapat en ny webb- samverka. plats, skolbiblioteksservice.se. 

.se - En hemsida för Sveriges bibliotek!

Du har väl fått årets stora VINTERREA laddad med över 350 blu-ray, dvd, boxar och spel till oslagbara priser!?

Om inte, hör av dig så skickar vi en till dig eller gå in och beställ direkt, på ! lmbiblioteket.se! .

BONVER ENTERTAINMENT KUNDTJÄNST, C/O BONVER LOGISTICS Box 987, 194 28 Upplands Väsby 5FMt'BYtXXXåMNCJCMJPUFLFUTFtåMNCJCMJPUFLFU!CPOWFSDPN

[ : ]  41 Besserwisser av Anders Mathlein

mer till deras undsättning. Sce- rymmer uppväxtskildring och nen förebådar det som komma utvecklingsroman med själv- =JFODKN@O skall: Den vuxna Eli bälteslagd biografiska drag. på psyket, tvångsvårdens för- Pojkrösterna splittrar Elis nedring och de ensamma nät- verklighet men utgör samtidigt terna på låst avdelning. Ingen en väg ut när situationer blir för undsättning där heller. svåra att hantera. Pendlingen Romanens kronologi löper mellan olika verklig heter är os sin läkare på psyket ställer sig i två parallella tidsplan. I nuet både fängelse och frihet. Skri- Eli på huvudet för att visa hur finns en författare och hennes vandet utgör ”ett hål i sjuk- balanserad hon är. Hemma i kamp för att klara en vardag domen” och är en stark (driv) lägen heten däremot är hon över- hemma i sin lägenhet fylld av kraft som ibland bryter igenom tygad H om att sovrummet tippar. Att hon kom- ångest, tvångstankar, vanföre- isoleringen och period vis för- mer att rasa ut genom fönstret av lufttrycket ställningar och psykoser. Där mår förankra henne i den verk- eller att hon inte ska kunna motstå suget att finns hennes nya terapeut som tål- lighet som pågår bortom sjukdomen. kasta sig ut. modigt försöker hjälpa henne. Där finns också I den belönas hon med litterära priser, En dåre fri lämnar ingen oberörd. Den är en liten krets av trogna vänner som går i skift får uppdrag som föreläsare och skapar film. till lika delar omskakande och märkvärdig för att finnas till hands. Tung psykofarmaka, ”Nu skriver jag och natten får ett värde. Det är läsning. Många kommer att säga att det är ett oförmåga till sömn under långa perioder samt som att dansa”, säger Eli och öppnar som hon tungt inlägg i den ständigt pågående debat- självmordstankar kantar en tillvaro som nu hittills har gjort så generöst och modigt dörr- ten om psykvården. Så kan man säkert se det ska schemaläggas och fyllas med rutiner, av en till ett medvetande som rymmer så mycket för den ger en mycket inträngande och nästan allt sådant som ”vanliga” människor gör. mer än mörker och småpojksröster. Till och fysiskt påtaglig bild av vad ett psykiskt sjuk- Det andra tidsplanet utgörs av en samling med humor finns i En dåre fri. Beate Grimsrud domstillstånd kan innebära. Den ger skakan- interfolierade stycken med glimtar från Elis har en välkalibrerad förmåga att när det krävs de bilder av tvångsvården upplevd inifrån. uppväxt och hennes beslutsamma väg in i skänka både galenskapen och normaliteten Men det är också en förunderlig skildring av skrivandet – tidigt vet hon att hon ska bli för- ett milt absurt skimmer. Oförglömlig är t ex ett konstnärskap och en författarkarriär som fattare. Flickan Eli är en ”vinnarskalle” med den episod där den prålige Prins Eugen plöts- hela tiden utspelar sig parallellt med psyko- talang för att berätta historier och sparka fot- ligt tar över i ett viktigt möte som Eli ska ha ser, sönderskurna handleder, tung medicine- boll men också ett ohanterligt barn vars till- med stadsteaterns chef. ring och otaliga intagningar. varo kantrar redan i sexårsåldern när Espen Mot slutet av romanen är Eli i färd med Redan på första sidan presenterar sig Eli tar plats i Eli. Espen är en påhittig men myck- att skriva en bok som kanske är den som nu rakt och utan omsvep. Hon är trettionio år et ledsen pojke och varje gång Eli sätter på en före ligger. Hon konstaterar: ”Jag vill inte vara och har åkt in och ut på psykiatriska kliniker kran gråter han i hennes öra. Hans röst följs representant för de sjuka. Jag vill vara förfat- de senaste tjugo åren. Lika länge har hon ock- snart av andra pojkröster i hennes inre: Emil tare. Men kanske jag borde. Kanske jag vågar så varit verksam som författare, dramatiker som liksom Eli gillar att leka och är duktig på en dag”. och filmare. Hon är alltså jämnårig med för- fotboll, och Erik vars uttryck ofta är aggressi- Om denna bok gör henne till en represen- fattaren och i likhet med henne född i Norge, va och våldsamma. När Eli är vuxen får denna tant för de sjuka, vet jag inte. Men hon befäs- har gått på skrivarskola i Sverige och är sedan trio av pojkjag också sällskap av den elegante ter definitivt sin ställning som en av våra mest många år bosatt i Stockholm. och narcissistiska Prins Eugen. Att det bara begåvande och intressanta författare. Nästa Ganska omgående möter vi också Eli som är pojkar som tar plats i Elis inre är ingen till- Aniara-pristagare? barn i en scen där hon och hennes bror spänts fällighet, kluvenheten till det egna könet och   fast med selar i spjälsängen av föräldrar som rätten till ett tredje kön är också det en tråd i Beate Grimsrud abdikerat. Under natten skriker och kämpar romanen. Jag säger roman men som framgår En dåre fri barnen för att komma loss men ingen kom- formar den sig till en helhet som till lika delar Albert Bonniers förlag

42  [ : ] Föreningsnytt

Material till föreningsnytt mailas till: [email protected]

Falkenbergs mobila bibliotek får utmärkelsen ”Årets bokbuss”

Falkenbergs mobila bibliotek får i år i samband med att bokbussverksamheten i  : Svensk Biblioteksförenings utmärkelse Årets Sverige då fyllde 50 år.  bokbuss. De får priset för sitt miljötänkande I juryn har ingått: Ordförande Lise-Lott  ,   och småskaliga mobila lösning av biblioteks- Nilsson, Lund, Margareta Lundberg Rodin, verksamheten. Svensk Biblioteksförening, Liz Ten Hoeve, Luleå, Magnus Torstensson, Biblioteks- Juryns motivering: Falkenberg har fram- museet, Borås samt Mirjam Önner, Göteborg, gångsrikt satsat på en ny typ av bokbuss- representant för föregående års vinnande verksamhet med två mobila enheter: Hum- bokbuss. lan, som främst ger service till förskolor och dagbarnvårdare och Ugglan, som betjänar skolor och traditionella hållplatser. Ugglan har även en viktig funktion i kommunens skolbiblioteksprojekt. Båda fordonen har en ﬂexibel och väl genomtänkt inredning som ger förutsätt- ningar för byten och ändringar av media- beståndet. Ugglans lastutrymme möjliggör dessutom boktransporter inom kommunens bibliotekssystem. Falkenbergs miljötanke och småskaliga mobila lösning kommer att inspirera andra kommuner och få många efterföljare i biblio- teksvärlden.

Vinnaren av Årets bokbuss får ett vandrings- pris som är en modell av den första bokbus- sen i Sverige. Prisutdelningen sker under hösten i Falkenberg. Svensk Biblioteksföre- ning instiftade priset ”Årets bokbuss” 1998

Biblioteksdagarna i Visby 11–13 maj 2011 Vill du vara med?

Planeringen för Biblioteksdagarna informationssamhället försätter bibliotek- stora utmaningar och det finns viktiga frågor 2011 är i full gång. Programgruppen vill gärna en i brytpunkten mellan det ständiga flö- att diskutera. ha in förslag på seminarier. Konferenstemat det i en digital och global värld och den mer Det finns utrymme för korta och längre har inriktningen ”Fri tillgång”: konstanta berättelsen på papper mellan presentationer, för att berätta om projekt, Biblioteken erbjuder fri tillgång till två pärmar. Biblioteken som frihetsprojekt bra verksamhet och idéer eller för att disku- information och kunskap och de är en viktig och centrum för kunskap, som kan utjämna tera. Skicka in era förslag, rubrik, tema eller byggsten i ett demokratiskt samhälle. Den klyftorna och göra information, kunskap kort text, senast 25 november till Wiviann pågående och omfattande förändringen av och upplevelser tillgängligt för alla, innebär Wilhelmsson, [email protected]

[ : ]  43 En eftermiddag om Tillgång och Tillgänglighet!

Välkomna den 2 december till vårt eftermiddagsseminarium Tillgång och Tillgänglighet med prisbelönta bibliotekarier som med olika infallsvinklar talar om bibliotekens infrastruktur. Medverkar gör Johanna Dalmalm, Birgitta Hellman Magnusson och Anna Kristina Rutquist.

Årets Collijnpris gick till Johanna Dalmalm för hennes uppsats Det ﬁnns något slags Open Access där ute som hon presenterar under seminariet.

Birgitta Hellman kommer under eftermiddagen att tala under rubriken Digitala klyftan – en utmaning för biblioteken. Birgitta Hellman Magnusson ﬁck i år Greta Renborgs pris, bl a för sitt arbete för att motverka digitala klyftor och digital analfabetism.

Anna Kristina Rutquist, som i år belönades Föreläser gör Anna Christina Rutquist, Birgitta Hellman Magnusson och Johanna Dalmalm. med Bengt Hjelmqvist pris, pratar om En nationell katalog – högst på Välkomna på Medlemsmingel! folkbibliotekens önskelista . Svensk Biblioteksförening inbjuder alla medlemmar och vänner till mingel och buffé torsdagen den Plats: Amorinasalen, Sollentuna bibliotek. 2 december kl 19.00. Eftermiddagen inleds kl 15.00 och avslutas 18.00. Kl 18.15 Plats: Sollentuna bibliotek, Aniaraplatsen 2, arrangeras en visning av Sollentuna bibliotek. Från kl vid Sollentuna Centrums södra entré 19.00 är alla medlemmar välkomna på medlemsmingel. Kollektivtraﬁk: Pendeltåg till Sollentuna. Deltagandet är avgiftsfritt. Om du anmält dig men För beräkning av mat och dryck, anmäl dig till kansliet. uteblir från eftermiddagens seminarium debiteras 300 e-post: [email protected] eller kr. Anmälan till seminariet, visning och/eller minglet gör fax: 08–545 132 31 du senast 24 november till Eva Silverplats, e-post: [email protected], fax: 08 – 545 132 31 Varmt välkomna!

44  [ : ] 2010 års forskningsinitierande stöd

Svensk Biblioteksförenings forskningsinitierande stöd år 2010 går till tre planerade forskningsprojekt, för att skriva forsknings- ansökningar om förmedling av skönlitteratur, ungdomars tankar i biblioteksmiljö och Open Access. NÄFS, (Nätverket för sköntlitteratur på biblioteken) har beviljats forskningsinitierande stöd för att skriva en ansökan, ”Forskning om förmedling av skönlitteratur för vuxna och unga vuxna på bibliotek”. Luleå stadsbibliotek och Luleå tekniska universitet m fl, ska skriva en forskningsansökan om ”Ungas tankar om biblioteket i framtiden”, ”Vad tänker ungdomar om bibliotekets roll i samhället nu och i framtiden?” och ”Vilka frågor vill ungdomar ha inflytande över i biblio- teksutvecklingen?”. Medlemsmingel i Malmö Jessica Lindholm, Malmö högskola, har tilldelats forskningsinitierande stöd för att skriva en ansökan om ”Open Access i syfte att undersöka och förbättra processer kring att skapa tillgänglighet Ett sjuttiotal medlemmar samlades i slutet av oktober för regio- till forskningsresultat”. nalt medlemsmingel på Garaget i Malmö. Svensk Biblioteksförening Syftet med det forskningsinitierande stödet är att öka antalet och Svensk Biblioteksförenings regionförening Skåne stod bak- ansökningar med biblioteksrelevanta frågeställningar till ordinarie om inbjudan och träffen arrangerades i anslutning till styrelsens forskningsfinansiärer samt förbättra utsikterna till att ansökning- strategidagar i Malmö. arna beviljas. Stödet är på totalt 150 000 kr och kan delas mellan en Förutom att träffa gamla och nya vänner fick besökarna uppleva eller flera stipendiater. premiären av den nyutvecklade Bokbläddraren. På en pekskärm söker JR och bläddrar man bland all media genom dess omslag.

Tack! Stort tack till alla medlemmar som har hört av sig och uppdaterat adressuppgifterna i medlemsregistret. Om du har ﬂyttat, bytt e-postadress eller på annat sätt fått nya kontaktuppgifter – skicka ett meddelande till Eva Silverplats [email protected] eller ring 08–545 132 38.

Dags att nominera Utvecklingsstöd till till IFLA:s styrelse och Botkyrka kommun sektioner Svensk Biblioteksförening har beviljat 125.000 kronor i utveck- lingsstöd till projektet Botkyrka Internationella bibliotek – Öppen Svensk Biblioteksförening är medlem i alla IFLA:s sektioner. Om scen för det fria ordet. en av våra medlemmar vill nominera till en sektion där man inte har I Hallunda bibliotek skapas en miljö som direkt förmedlar budska- medlemskap, så kan föreningen hjälpa till. pet att Hallunda är ett internationellt bibliotek och man vill bereda Information om nomineringar och de villkor som gäller när man besökarna möjlighet att själva medverka aktivt. Ett redskap för detta arbetar aktivt i IFLA finns på IFLA:s hemsida: www.ifla.org. är en öppen scen där debatter, samhällsfrågor, litteratur och poesi Informationen och blanketter för nominering finns på Svensk får ta plats, en öppen scen för det fria ordet. Biblioteksförenings kansli, ta kontakt med Wiviann Wilhelmsson, Projektet syftar till att finna former för ett modernt, mångspråkigt tel 08 – 545 132 32, e-post [email protected] internationellt bibliotek och man kommer att arbeta både med att Om ni vill bli nominerade av föreningen vill vi ha era formulär omgestalta miljön och med att ompröva arbetssätt och metoder. senast 20 januari 2011. Nomineringar ska vara insända till IFLA Projektet pågår under 2011 och 2012. senast 9 februari 2011. WW WW

Julklappstips! Varför inte ge bort en Library Lovers-väska i julklapp? Från Svensk Biblioteksförenings kansli kan du köpa en specialdesignad axelväska från Ordning & Reda för 375 kr/st eller Cavalet-resväskor som kostar mellan 1495 kr och 1695 kr/st. Beställ via Eva SIlverplats på föreningens kansli 08-545 132 30 eller [email protected]. Vid beställning av minst tio stycken axelväskor blir priset 350 kr styck.

[ : ]  45 Kalendarium

Maila info till kalendariet: [email protected] för vidare info se http: //www.biblioteksforeningen.org

22–23 november, Stockholm 30 november - 2 december, London Arr: ILS Umeå, Umeå Universitetsbibliotek, Läns- DAISY och tillgänglighet - om olika sätt att göra Online konferensen 2010 biblioteken i Västerbottens och Västernorrlands län tryckt material tillgängligt för alla Konferensens huvudtema är ”Discover new ways Mer info: www.minabibliotek.se/default. Konferensen kommer att uppdatera oss inom den of working in the linked and social web” och årets aspx?id=121314 senaste DAISY-tekniken och ge oss goda exempel öppningstalare är Dion Hinchcliffe. Viktiga teman inom området i form av olika projekt och tillämp- kommer att vara hur sociala media används inom 13 december, Stockholm, Kungliga biblioteket ningar. myndigheter, företag och bibliotek. Introduktionskurs i Dewey Arr: Svenska DAISY-konsortiet och Talboks- och Arr: Incisive Media Under hösten 2010 erbjuder KB utbildning i Dewey punktskriftsbiblioteket Mer info: www.online-information.co.uk/confer- decimalklassiﬁkation för de bibliotek som bestämt Mer info: www.daisy.tpb.se ence sig för en övergång till Dewey. Två slags utbildningar kommer att erbjudas: en 1-dags introduktion 23 november, Jämtlands läns bibliotek, 2 december, Sollentuna bibliotek avsedd för alla som arbetar med katalogen eller Östersund Tillgång och Tillgänglighet vägleder användare, och en veckolång kurs avsedd Arbetsglädje och bemötande på bibliotek Svensk Biblioteksförening och Sollentuna bibliotek för de katalogisatörer som på egen hand ska kunna På tema arbetsglädje, kundtjänst och bemötande bjuder in till ett eftermiddagsseminarium med konstruera Deweykoder. anordnar vi en studiedag med föreläsare Tomas tre prisbelönta bibliotekarier som med olika Arr: Kungliga biblioteket Eriksson från Vidare organisationsutveckling och infalls vinklar talar om bibliotekens infrastruktur. Mer info: www.kb.se/bibliotek/dewey/Utbildning/ Christer Strandberg, forskare på Mittuniversitetet. På kvällen är alla medlemmar välkomna till Arr: Västernorrland och Jämtlands regionförening medlemsmingel på Sollentuna bibliotek. 11–13 maj, Visby ZY och Jämtlands läns bibliotek Arr: Svensk Biblioteksförening och Sollentuna Biblioteksdagarna 2011 bibliotek Arr: Svensk Biblioteksförening 23–24 november, Umeå Mer info: www.biblioteksforeningen.org Utbildning av handledare i kundanpassat och 11–13 augusti, Åbo, Finland situationsanpassat bemötande 2 december, Sollentuna bibliotek Internationell bokbussfestival i Åbo Arr: Kungliga bibliotekets expertgrupp för kom- Medlemsmingel Mobile Library Festival 2011 will be an international petensfrågor Svensk Biblioteksförenings traditionella meeting of mobile library people. We invite you Mer info: www.kb.se/aktuellt/utbildningar/2010/ medlemsmingel. På eftermiddagen arrangeras to come to the beautiful city of Turku with your Utbildning-av-handledare-23–24-nov/ konferensen Tillgång och tillgänglighet. vehicles to celebrate the 50th anniversary of the Arr: Svensk Biblioteksförening Finnish mobile library. The meeting will take place 24–25 november, Lund Mer info: www.biblioteksforeningen.org in Hotel Radisson Blu Marina Palace located in the Mötesplats Open Access 2010 center of Turku. The mobile libraries will be parked Mötesplats Open Access 2010 - erfarenheter, idéer 6–7 december, Folkets Hus, Umeå in front of the hotel. och planer. Informations- och diskussionsdagar Inlån, utlån e-lån! Fjärrlånelandskap i Arr: Finlands biblioteksförening och Åbo stadsbib- om högskolans elektroniska publicering hålls i år förändring liotek den 24–25 november i Lund! Syftet är att erbjuda en Ett arbetsseminarium som i huvudsak kommer att Mer info: www.confedent.ﬁ/mlf2011 årligt återkommande mötesplats för ett aktivt idé- handla om praktiska frågor med fjärrlån. Har vårt och erfarenhetsutbyte. förändrade arbetssätt och nya medieformer påver- Arr: Konferensen arrangeras i år av utvecklingspro- kat fjärrlånearbetet? Vad går att fjärrlåna och vad grammet OpenAccess.se vid Kungliga biblioteket inte? Snabb och säker transport, hur ser den ut? och Lunds universitetsbibliotek. Libris informerar om fjärrlåneutredningen, arbetet Mer info: www.kb.se/OpenAccess/seminarie- med den nationella samkatalogen, nationella konferens/Motesplats-Open-Access-2010/ lånekort mm.

Sök bidrag för IFLA-deltagande 2011

Medlemmar i Svensk Biblioteksförening kan söka medel för delta- Ansökningsblankett finns på föreningens hemsida, gande i IFLA-möten. www.biblioteksforeningen.org Sista ansökningsdag är 17 januari 2011. Följande kriterier beaktas: s$ENSÆKANDEDELTARAKTIVTI3VENSK"IBLIOTEKSFÆRENINGSARBETE ¶R Då det av IFLA:s regler framgår att arbetsgivaren ska ta på sig t ex ledamot av utvecklingsråd, verksamhetsgrupp, kommitté, är att finansiera den anställdes deltagande i IFLA-arbetet ska den kontaktperson för ett nätverk mm. sökandes arbetsgivare motivera särskilt varför inte arbetsplatsen, s$ENSÆKANDEDELTARAKTIVTI)&,!SARBETEOCHKANINTEF¸KOSTNADS- helt eller delvis, kan finansiera IFLA-deltagandet. Detta gäller inte täckning på annat sätt. förstagångsbesökare på IFLA. Av den totala stipendiesumman reserveras 25 procent att gå till förstagångsdeltagare på IFLA. Frågor besvaras av Wiviann Wilhelmsson, 08 – 545 132 32, [email protected]

46  [ : ] Biblioteksbladet 2011

Utgivningsplan

Nr Manusstopp Annonser Tryck Till posten Hos kunden 1 19 jan 21 jan 31 feb 4 feb 9 feb 2 16 feb 18 feb 28 feb 4 mars 9 mars 3 16 mars 18 mars 28 mars 1 april 6 april 4 14 april 15 apr 28 april 4 maj 9 maj 5 25 maj 27 maj 10 jun 16 jun 21 jun Sommaruppehåll 6/7 24 aug 26 aug 5 sep 9 sep 14 sep 8 28 sep 30 sep 10 okt 14 okt 19 okt 9 31 okt 2 nov 11 nov 17 nov 22 nov 10 28 nov 30 nov 9 dec 15 dec 20 dec

11–13 maj Biblioteksdagar i Visby 22–25 sep Bok & Bibliotek Posttidning Biblioteksbladet B Box ,   Stockholm

Bibliotek i Väst satsar på gemensam Arena!

LIBRA.SE och BOOK-IT i samma portal!

Katrin Ryrfeldt, bibliotekschef i Kungälv om Axiell Arena: ”Enkelt, användbart och mobilt! Eftersom Arena är fullständigt integrerat med de underliggande bibliotekssystemen så föll sig valet naturligt för oss. Ett av projektets viktigaste syfte är att göra det enkelt för användarna! Arena ger oss möjlighet att tillsammans utveckla en attraktiv webbplats som ger möjlighet till interaktivitet och personliga anpassningar. Till detta kommer möjligheten att via mobila lösningar marknadsföra bibliotekens gemensamma resurser. Biblioteket på ﬁckan – helt enkelt!”

Bibliotek i Väst är ett samarbete mellan biblioteken i Ale, Kungälv, Orust, Stenungsund, Tjörn och Öckerö - 3 LIBRA.SE-bibliotek och 3 BOOK-IT-bibliotek. Samarbetet bedrivs i projektform under namnet Bibliotek i Väst och syftar till att samordna processer och gemensamt utveckla verksamheterna. Som ett första steg kommer Bibliotek i Väst att lansera Kontakta oss - så berättar vi mer. en gemensam webbportal 2011.

Lund 046 270 04 00 Göteborg 031 710 29 50 Stockholm 08 705 80 17 www.axiell.se

Arena vest nov 2010.indd 1 02-11-2010 21:39:21