Totalförsvaret – Tillvaratagna Kunskaper Och Erfarenheter?

Totalförsvaret – tillvaratagna kunskaper och erfarenheter?

Likheter och skillnader i svensk totalförsvarsstrategi vid två tidpunkter – en jämförande kvalitativ riktad innehållsanalys av totalförsvaret. ______

The total defence - gained knowledge and experience; Similarities and differences in Swedish total defence strategy at two points in time - a comparative qualitative targeted text analysis of the total defence.

Martin Pamelius & Håkan Isacsson

Fakultet: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Utbildningsprogram: Uppdragsutbildning Vetenskapliga forskningsmetoder

Högskolepoäng: 15hp

Handledare: Hans Olofsson

Examinerande lärare: Mikael Granberg

Datum: 2020-06-12

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Hotbilden för Sverige har skärpts och beredskapen för kris och krig behöver öka. Under 1920-1950 byggdes totalförsvaret upp och därigenom skaffades viktiga kunskaper. För återetableringen av totalförsvaret kan det finnas behov av att se bakåt i tiden och ta tillvara på äldre kunskaper. Det finns även ett behov av heltäckande studier där hela totalförsvarsstrategier studeras.

Syfte: Syftet är att med utgångspunkt i Colin S. Grays teori the general theory of strategy undersöka och jämföra planeringsstrategier om svenskt totalförsvar vid två olika tidpunkter; dels i ett samtida material i form av försvarsberedningens utredning, dels i ett material där 1920-1950-talets totalförsvar beskrivs av den tidens ledande expertis inom försvarsmakten.

Metod: Riktad kvalitativ innehållsanalys med the general theory of strategy som teoretisk grund.

Resultat: Likheterna mellan strategierna för 1920-1950-talet och försvarsberedningens förslag för 2021-2025 är i sin större helhet överensstämmande dock skiljer det på ett fåtal viktiga teman i förhållande till the general theory of strategy.

Slutsats och implikationer: Det finns likheter mellan omvärldsläge och hotbild från de två perioderna. Det finns även likheter mellan perioderna avseende den status som totalförsvaret befinner sig i. Det skulle vara fördelaktigt att ta stöd från tidigare strategier i återetableringen av totalförsvaret.

Nyckelord:

Svenskt totalförsvar, säkerhetsstrategi, the general theory of strategy, kvalitativ riktad innehållsanalys.

ABSTRACT

Background: The threat against Sweden has been tightened; preparedness for crisis or war needs to increase. During 1920-1950th, total defence was built up and thus gained important knowledge. For the re-establishment of total defence, there may be a need to look back in time and take advantage of older knowledge. There is also a need for comprehensive studies studying whole strategies of total defence.

Purpose: The aim, based on Colin S. Gray's theory the general theory of strategy, is to investigate and compare planning strategies on Swedish total defence at two different times, partly in a contemporary material in the form of the defence committee's investigation, and partly in a material in which the total defence of the 1920-1950s is described by the leading expertise in the armed forces.

Method: Targeted qualitative text analysis using the general theory of strategy as a theoretical basis.

Results: The similarities between the 1920-1950 strategies of total defence and the Defence Committee's proposals for 2021-2025 are broadly consistent; however, it differs on a few important themes in relation to the general theory of strategy.

Conclusion and implications: There are similarities between the world and the threat from the two periods in time. There are also similarities between the periods regarding the status of total defence.

Keywords:

Swedish total defence, strategy, the general theory of strategy, targeted text analysis.

Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION ...... 1 1.1. Problemformulering ...... 2 1.2. Syfte ...... 3 1.3. Avgränsningar ...... 4 1.3.1. Ledningsnivåer inom totalförsvaret ...... 5 1.4. Tidigare forskning...... 6 1.5. Översikt över uppsatsens disposition...... 7 1.6. Historisk bakgrund ...... 7 1.6.1. Det totala kriget kräver det totala försvaret...... 7 1.6.2. Totalförsvarets etablering ...... 8 1.6.3. Nedläggningen av totalförsvaret ...... 8 1.6.4. Återupprättandet av totalförsvaret ...... 11 1.7. Begreppsförklaring ...... 11 2. TEORETISKT RAMVERK ...... 14 2.1. The General Theory of Strategy ...... 15 2.2. Analytiskt ramverk ...... 17 3. METOD OCH MATERIAL ...... 18 3.1. Sökstrategi...... 19 3.2. Kvalitativ riktad innehållsanalys ...... 20 3.3. Jämförelse av resultat...... 22 3.4. Litteratururval...... 23 3.4.1. Helge Jung ...... 23 3.4.2. Carl August Ehrensvärd ...... 24 3.4.3. Axel Rappe ...... 24 3.4.4. Valda verk ...... 25 4. RESULTAT...... 27 4.1. 1920-1950-talets Totalförsvarsteorier ...... 28 4.1.1. Politik ...... 28 4.1.2. Sociokulturell...... 30 4.1.3. Ekonomi ...... 31 4.1.4. Teknologi ...... 32 4.1.5. Militär ...... 33 4.1.6. Geografi ...... 35

4.1.7. Historik ...... 36 4.1.8. Underrättelser ...... 37 4.1.9. Tid ...... 37 4.1.10. Logistik ...... 38 4.1.11. Ledning ...... 38 4.2. Värnkraft/Motståndskraft - Föreslagna riktlinjer 2021-2025 ...... 39 4.2.1. Politik ...... 39 4.2.2. Sociokulturell...... 41 4.2.3. Ekonomi ...... 42 4.2.4. Teknologi ...... 42 4.2.5. Militär ...... 43 4.2.6. Geografi ...... 44 4.2.7. Historik ...... 45 4.2.8. Underrättelser ...... 45 4.2.9. Tid ...... 45 4.2.10. Logistik ...... 46 4.2.11. Ledning ...... 46 5. JÄMFÖRELSEANALYS...... 47 5.1. Strategi ...... 47 5.2. Politik ...... 47 5.3. Sociokulturell ...... 48 5.4. Ekonomi ...... 49 5.5. Teknologi ...... 49 5.6. Militärt ...... 49 5.7. Geografi ...... 50 5.8. Tid ...... 50 5.9. Logistik ...... 50 5.10. Ledning ...... 51 6. DISKUSSION ...... 52 6.1. Teoridiskussion ...... 52 6.2. Metoddiskussion ...... 52 6.3. Resultatdiskussion...... 53 7. SLUTSATS ...... 56 7.1. Konklusion och implikationer ...... 56

7.2. Fortsatt forskning ...... 57 REFERENSER ...... 59 BILAGA A: SÖKORDSTABELL ...... 64 BILAGA B: DIAGRAM FRÅN GRANEHEIM & LUNDMAN...... 65 BILAGA C: SAMMANSTÄLLT ANALYSDIAGRAM ...... 66

1. INTRODUKTION Att samla in och värdera kunskap är säkerhetspolitikens första och alldeles avgörande frontlinje (Bildt, 2013).

I Sveriges närområde har säkerheten försämrats och svenska myndigheter har uppmanats att återta sin totalförsvarsplanering som har legat i träda. Samhället har utvecklats och är idag mycket mer komplext än det var under kalla kriget. Globalisering och IT har byggt en värld som är mer sammankopplad och som samtidigt innehåller stora risker (Sverige och Försvarsdepartementet, 2017). I en situation där totalförsvaret behöver återetableras, behövs studier som kan stärka uppbyggandet av totalförsvaret (Ingemarsdotter & Jonsson, 2019).

I samband med andra världskriget tillvaratogs mycket kunskaper och erfarenheter. Dessa användes för att bygga upp ett fungerande totalförsvar framtill nedrustningarna som startade på 1990-talet. Kunskaperna är idag till stor del bortglömda. Under de senaste årtionden har den teknologiska utvecklingen varit stor och samhället har till del förändrats. Trots det så är de basala delarna för att skydda ett samhälle fortfarande de samma (Ingemarsdotter & Jonsson, 2019).

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) beskriver den nuvarande situationen rörande totalförsvarets återuppbyggnad med att – “många myndigheter har med korta tidsförhållanden anmodats att återuppta en totalförsvarsplanering som har legat i träda sedan slutet av 1990- talet. Att bygga upp ett helt nytt totalförsvar, under till stor del nya förutsättningar, måste samtidigt ses som en långsiktig process” (Ingemarsdotter & Jonsson, 2019, sid. 7).

Säkerhetspolitiska analytikern Rossbach m.fl. (2018) menar att bristen på kunskap om totalförsvaret och förståelsen av systemet behöver mötas genom att söka kunskap från förr, där bland annat pensionerade nyckelpersoner med viktig erfarenhet är en väg att gå.

Forskaren Ingemarsdotter & Jonsson (2019) trycker på att återuppbyggandet kommer innebära en långsiktig process som kommer behöva olika typer av analyser och kunskaper. De lyfter ett antal frågeställningar i sin rapport. En av frågeställningarna är hur dagens och morgondagens hot ser ut? Hybridkrigföringen blev uppmärksammad under annekteringen av Krim 2014. Hybridkrigföringen utgår från att använda statens samlade resurser för att angripa en annan nation. Det kan sträcka sig från trollfabriker och twitter till terrorattacker och krig.

Trots att motståndaren har tillgång till nya medel inom bland annat cyberarenan poängterar Ingemarsdotter & Jonsson att även gamla hot såsom kärnvapen åter har aktualiserats.

Hybridkrigföring har sina moderna inslag, men dess metoder kan spåras tillbaka redan till Peloponnesiska kriget för ca 2500 år sedan (Wedin, 2019). Under 1950-talets försvarsplanering diskuterades bland annat hur Sverige skulle möta fientliga sabotagegrupper som innan kriget skulle slå ut kommunikation och ledning (Ehrensvärd, 1957). Medel och metoder som nyttjades redan då används även idag som en del i hybridkrigföringen. Under 1980-talet blev de ryska Spetnazförbanden kända för allmänheten. Förbanden hade bland annat till uppgift att slå ut viktiga samhällsfunktioner och likvidera befattningshavare innan kriget hade påbörjats (Blaadh, 2015). För att möta Spetnazförbanden skapades svenska militära enheter vilka skulle kunna verka redan i gråzonen innan öppen konflikt och där man skulle möta de ryska sabotageförbanden.

Rysk doktrin beskriver sin rätt att vara först till att tillgripa kärnvapen om dess existens är hotad eller för att nyttjas i preventivt syfte. Kärnvapenhotet har åter aktualiserats och Ryssland har även moderniserat sin kärnvapenarsenal. Försvarsberedningen poängterar de senaste årens utveckling där Ryssland brutit mot och sedan suspenderat tillämpningen av INF- avtalet (Intermediate-range Nuclear Forces Treaty). Beredningen trycker på att ökningen av kärnvapen fått en tydligare roll och menar att detta kan leda till att antalet kärnvapen i vårt närområde kommer bli större, med förmåga mot mål i Sverige (Sverige och Försvarsdepartementet, 2019).

1.1. Problemformulering Det finns mycket få studier som belyser totalförsvarets återuppbyggnad som helhet, utan de flesta lyfter enbart enstaka frågeställningar och utmaningar som behöver hanteras. Under 1950- och 1960-talet förändrades totalförsvaret i samband med att det nukleära hotet utökades och de militära doktrinerna för stormakterna inbegrep massiva kärnvapenanfall. Det nukleära hotet har blivit mer aktuellt idag än vad det var under 1990-talet (Sverige och Försvarsdepartementet, 2017).

Men vilka är då utmaningarna inför återuppbyggnaden av det civila försvaret? Under inledningen av 2000-talet gjordes bedömningen att militära hot mot Sverige i princip saknades, vilket innebar en kraftig reducering av det militära försvaret samt en avveckling av

det civila försvarets tidigare organisation (Agrell, 2010). ”Detta har lett till att det finns ett glapp i anpassningen av det civila försvaret kopplat både till Försvarsmaktens utveckling och utvecklingen i samhället generellt” (Lindgren & Ödlund, 2015, sid 1).

För Regeringen, Försvarsmakten (FM) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utgångspunkten varit att totalförsvaret inte kan byggas som under kalla kriget eftersom samhället och hoten har förändrats. Dagens hotbild är dock i många avseenden lik den som fanns under kalla kriget och det finns därför vinster med att analysera kunskaperna från förr om totalförsvarets uppbyggnad, då dessa var byggda på lång empirisk erfarenhet.

FOI har betonat ett omfattande behov av studier som kan hjälpa till i uppbyggandet av det moderna totalförsvaret och Rossbach, m.fl. belyser behovet av att ta tillvara på gammal kunskap. Med detta som bakgrund och med kommande förvarsbeslut inom snar framtid, fokuserar denna studie på att i stöd av strategisk teori analysera den samlade kunskap och erfarenheter som användes vid uppbyggandet av totalförsvaret under kalla kriget och jämföra med försvarsberedningens förslag för återetableringen av totalförsvaret.

1.2. Syfte Syftet är att med utgångspunkt i Colin S. Grays teori the general theory of strategy undersöka och jämföra planeringsstrategier om svenskt totalförsvar vid två olika tidpunkter; dels i ett samtida material i form av försvarsberedningens utredning, dels i ett material där 1920-1950- talets totalförsvar beskrivs av den tidens ledande expertis inom försvarsmakten.

Studien kommer svara på tre frågor:

1. Vilka strategiska inriktningar rörande totalförsvarsplanering publicerade framträdande officerare under 1920-1950-talet? 2. Vilka strategiska inriktningar rörande totalförsvarsplanering innehåller försvarsberedningens propositioner Motståndskraft och Värnkraft? 3. Vilka strategiska likheter och skillnader finns mellan 1920-1950-talets totalförsvarsteorier och nuvarande förslag på inriktning?

1.3. Avgränsningar Studien bygger på behovet av att ta tillvara på tidigare kunskaper om totalförsvaret. Studiens första fråga har avgränsats till strategier från 1920-1950-talet eftersom denna period påminner om Sveriges nutida situation avseende hotbild och det svenska beredskapen. Istället för att analysera försvarsbesluten från perioden är studien fokuserad på de strateger som var sakkunniga och stod för Sveriges försvarsplanering. För att förstå totalförsvarsteorierna under 1950-talet har vi med denna studie valt att gå tillbaka även till 1920-, 1930-, och 1940-talet för att få kunskap i hur de strategiska inriktningarna och totalförsvarsteorierna har byggts upp över tid. Genom att studera strategens vilja kommer studien närmare strategins kärna och följer Gray & Johnssons teori som menar att strategi behöver vara planerad och genomförd av en kompetent strateg.

Verken som används i studien är därmed spridda under en lång tidsepok, skrivna under olika politiska inriktningar och styrda av förändrade hot mot Sverige. Studien kommer inte värdera de olika verken emellan varandra och tar ingen djupare hänsyn till de olika politiska förutsättningar som rådde under de olika perioderna. Verken innehåller allt från stora principiella förslag till detaljerad upplösning av militära förbands sammansättningar, vapentilldelning och taktiskt uppträdande. I utgångspunkten av strategisk teori har studien förhållit sig till att analysera texterna ur ett totalförsvarsperspektiv på främst politisk-, militärstrategisk nivå och på operativ nivå. Vid den kvalitativa riktade innehållsanalysen har därför de förslag och teorier som berörts på en taktisk nivå utelämnats.

1.3.1. Ledningsnivåer inom totalförsvaret De olika ledningsnivåerna inom totalförsvaret kan beskrivas med bilden nedan.

Figur 1, bild över de politiska och militära nivåerna ur ett strategiskt perspektiv (Försvarsmakten, 2016, sid. 18).

Ytterst syftar militära maktmedel till att få igenom den politiska viljan. Det militära och civila försvaret är till för samhället vid påfrestningar, vid säkerhetshot, krigsfara och vid väpnat angrepp eller krig. Krigföring genomförs i olika nivåer, men eftersom politiska nivån styr är den alltid inkluderad, och totalförsvaret blir det totala verktyget.

Taktik är en sammanfattande benämning på de över tiden varierande medel och metoder som används för att i varje situation nå ett bestämt syfte med striden och övrig verksamhet (Försvarsmakten, 2016, sid. 24).

1.4. Tidigare forskning Det finns publicerade texter och studier för stöd av återetableringen av totalförsvaret, mestadels ur ett historiskt perspektiv eller för att belysa dess utmaningar. Det finns även en större mängd studier och rapporter om totalförsvaret som gjorts under de senaste åren med anledning av beslutet att återupprätta totalförsvaret. MSB och FOI har producerat ett antal studier och rapporter som behandlar återuppbyggandet av totalförsvaret.

Många av studierna syftar till att behandla viktiga enskilda frågor inför återupprättandet samt att lyfta typfall för att belysa hotbilden. Det mesta som forskats från FOI är om specifika frågor eller områden vilket gör att det har behandlats styckevis och till del istället för långsiktigt och strategiskt (Ingemarsdotter & Jonsson, 2019).

Kungliga krigsvetenskapsakademin (KKRVA) har analyserat delar av de verk och skrifter publicerade av svenska generaler som verkade under totalförsvarets etablering efter andra världskriget liksom studier vilka analyserat totalförsvaret utefter 2015 och 2017 års totalförsvarsbeslut och utredningar. KKRVA bedömde bland annat att “beslutet var både underfinansierat och otillräckligt mot bakgrund av hur akademien såg på hot och utmaningar i ett längre perspektiv” (Andersson, m.fl., 2018, sid 11) och studien tog även fram förslag till den framtida inriktningen.

Svenska försvars- och säkerhetsstrategier har bland annat forskats av docent i krigsvetenskap Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap Håkan Edström och general Dennis Gyllensporre, där de analyserar svenska strategier genom tiderna. Deras studier fokuserar på att jämföra olika försvarsbeslut utefter skapade och etablerade teorier kring strategier. Genom att jämföra och analysera försvarsbeslut har de kunnat titta på hur mål, medel och metoder förändrats över tid för att anpassas efter den rådande hotbilden (miljö) och den politiska viljan. De har även kunnat visa på när mål, medel och metod har varit i obalans till varandra och till den rådande hotbilden.

Professorerna i krigsvetenskap Jerker Widén och Jan Ångström har forskat kring säkerhetspolitik och inom militärteorier. De har bland annat skrivit boken Contemporary Military Theory (2015) som sammanställer, beskriver, analyserar och utformar teorier mellan strategisk till operativ ledningsnivå som används vid officersutbildning och vidareutbildning.

Ingen tidigare forskning eller studier har hittats som berör varken en sammanställning eller genomgång av gamla kunskaper eller teorier knutna till försvarsplanering eller totalförsvaret, inte heller där dessa kunskaper har analyserats och jämförts med modern inriktning.

Sökmotorer som har används för denna studie är Onesearch, Diva-portal och Google schoolar. Även sökning på KKRVA och FOIs hemsidor har gjorts. För sökordstabell se bilaga A.

1.5. Översikt över uppsatsens disposition Uppsatsens disposition är utformad så att läsaren i inledningskapitlet (kap 1) utöver problemformuleringen får en historisk återblick om totalförsvaret vilken efterföljs av en teoribeskrivning (kap 2) över de teorier som studien använder samt det analytiska ramverk som används. En metodbeskrivning (kap 3) görs för att förtydliga innehållsanalysens tillvägagångssätt. Resultatet (kap 4) redovisas från innehållsanalyserna för perioderna 1920- 1950 och 2021-2015 som svarar på studiens två första frågor. En jämförelseanalys genomförs av resultatet (kap 5) i förhållande till teorin för att svara på den tredje frågan. Uppsatsen avslutas med en diskussion (kap 6) och slutsats med förslag på fortsatt forskning (kap 7).

1.6. Historisk bakgrund 1.6.1. Det totala kriget kräver det totala försvaret Carl von Clausewitz diskuterade det “absoluta kriget” i sin berömda bok Om Kriget. Enligt Clausewitz var det absoluta kriget en växelverkan som kontinuerligt drev kriget mot sin yttersta gräns. Widén och Ångström (2005) tolkar därför att Clausewitz menade att det inte finns några begränsningar i våldsanvändningen i det absoluta kriget.

Det totala kriget beskrivs av Totalförsvarets forskningsinstitut, att efter den moderna flygkrigföringens införande under andra världskriget drabbades hela samhället på ett sätt som inte skett tidigare (Ingemarsdotter & Jonsson, 2019). De två världskrigen hade påverkat civila befolkningen på ett sätt som inte hade gjorts tidigare, eftersom hela samhället påverkades gjorde det krigen totala. Det totala kriget krävde det totala försvaret, och efter andra världskriget började ett antal neutrala länder i Europa att utveckla ett totalförsvarskoncept (Wither, J. K., 2020). Svenska totalförsvaret konsoliderades 1948 (Försvarshögskolan, 2019).

Totalförsvaret används av riksdagen som ett säkerhetspolitiskt verktyg tillsammans med bland annat diplomati, handel och bistånd (Sverige och Försvarsdepartementet, 2017). För att totalförsvaret skall vara trovärdigt behöver alla delar av samhället vara involverat. Totalförsvaret grundas ytterst på folket och dess vilja att försvara vår nation, på dess kraft att möta motstånd och dess förmåga att hantera kriser (Sverige och Försvarsdepartementet, 2017).

Som komplement till det militära försvaret fanns civilförsvaret. Civilförsvarets uppgift var bland annat att upprätta skyddsrum, införskaffa skyddsmasker, stå för brandförsvar, planering av utrymning, stå för sjukhustransporter samt att kunna ge första hjälpen efter flyganfall (Länsstyrelsen Kalmar län, 2019).

1.6.2. Totalförsvarets etablering Försvarsbeslutet 1925 innebar nedskärningar; vilket skapade brister i den svenska försvarsförmågan. Bristerna både inom det civila och det militära försvaret blev tydliga under andra världskriget och en massiv upprustning blev följden. Totalförsvaret växte fram genom erfarenheter från hela 1900-talet, från de två världskrigen till väst och östblockens kapprustning under kalla kriget. Erfarenheterna visade att det totala kriget behövde det totala försvaret och då behövdes en civil motsvarighet till Försvarsmakten för att skydda och säkra det civila samhället. Sveriges neutralitet krävde en självständighet i försvaret av landet (Länsstyrelsen Kalmar län, 2019). Totalförsvaret tog sin form under 1900-talets andra hälft och som störst var totalförsvaret under 1950-talet då det svenska militära försvaret hade en av världens största flygvapen och Marinen hade över 100 ytstridsfartyg (Fjällström, 2016).

1.6.3. Nedläggningen av totalförsvaret 1989 föll Berlinmuren och därefter skrevs avtal om först sovjetisk truppreträtt från Östtyskland och därefter resterande Warszawapaktsländerna i Östeuropa. 1991 skedde Sovjetunionens sammanbrott i samma tidsperiod som USA med allierade avslutade Gulfkriget mot Irak (Agrell, 2010).

Trots att kalla kriget avslutades skedde det inte några förändringar i 1992 års försvarsbeslut. Världen och främst Sveriges närområde stod inför en stor osäkerhet. Flera stater, tidigare tillhörande Sovjetunionen, stod nu fria och med det visste ingen hur den inhemska politiken

skulle kunna påverka och om eventuella konflikter skulle kunna blomma upp. 1991-1992 sönderföll Jugoslavien med inbördeskrig i Europa och under samma period var det mycket osäkert hur Ryssland skulle utvecklas.

Inför försvarsbeslutet 1996 skedde en förändring. Ryssland hade tappat sin militära kapacitet och de gamla strategierna var därför inte längre tillämpbara. Sverige valde att påbörja en nedrustning som syftade till att man skulle behålla alla militära förmågor, med avsikten att på tio år kunna rusta upp och utbilda ett fullt försvar likt tidigare. Den stora farhågan var att hamna i samma situation som under 1930-talet, då Sveriges upprustning var för liten och för sen. Det skulle vara förrädiskt om man inte fick tillräckligt tidiga indikationer på att grannlandet började rusta. Uppbyggnad från rysk sida ansågs skulle ta minst tio år och den skulle vara tydlig att se för omvärlden. Dessa skäl gjorde att politiskt beslut togs om att påbörja en nedrustning av svenskt försvar. Den så kallade anpassningsdoktrinen påbörjades och flera krigsförband lades i en utbildningsreserv. Dessa reserver fick en mobiliseringstid på ett år, vilket skulle ge dem tillräckligt med tid för att hinna utbilda dem till krigsdugliga förband (Agrell, 2010).

Försvarsmaktens modernisering genomfördes, trots ny inriktning, efter de behov kalla krigets invasionsförsvar hade eftersom det fanns en tröghet i utvecklings- och inköpsprocessen. Materielanskaffningen innebar att Försvarsmakten låste stora summor pengar under lång tid till svensk försvarsindustri. Anskaffningen tillsammans med en hög ambition och kontinuerligt reducerande budget, gjorde att Försvarsmakten började brottas med stora budgetunderskott. Irakkriget i början av 1990-talet avgjordes genom en teknisk överlägsenhet i luften, underrättelseinhämtning och informationskunskap över slagfältet. Dessa förmågor och dess betydelse visade sig ytterligare i kommande konflikter under 2000-talet. I en strävan att följa med i teknikutvecklingen lämnade den svenska säkerhetspolitiken invasionsförsvarsstrategierna och ändrade sin syn på försvarets behov. Försvarsmakten skulle bli mindre, rörligare och satsa hårdare på flyg och specialförband (Agrell, 2010).

Även Ryssland ansågs gå emot en teknikmodernisering och mot den nya tidens krigföring. Johan Kihl, chef för Högkvarterets strategiavdelning, förespråkade att nyttja Rysslands militära kollaps till att skrota det gamla försvaret och förbereda Sverige mot en kommande rysk high-tech krigsmakt. Kihl använde här det berömda citatet om att ta en “operativ time out” i syfte att skapa förutsättningar till att bygga ett nytt modernt svenskt försvar som skulle möta en rysk aggression offensivt istället för defensivt. Samtidigt tog regeringen beslut om att

Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) skulle börja planera för framtidens totalförsvar med mindre fokus på beredskap och förmåga att möta angrepp (Agrell, 2010).

Försvarsmakten lämnade ett invasionsförsvar och gick mot ett insatsförsvar där de militära enheterna skulle bistå FN och NATO vid internationella insatser. Den nya inriktningen innebar att enheter som ansågs föråldrade (enbart syftade till att möta större invasionshot) skulle läggas ner, men samtidigt skulle alla förmågor behållas och kompetens besittas så att vid en tillväxt skulle all kunskap finnas kvar. Rollen som kompetensbärare syftade främst på förmågan till väpnad strid och att försvara hela Sverige. På kort sikt fanns enbart kravet att Försvarsmakten skulle kunna möta begränsade luftrörliga insatsstyrkor. Totalförsvarets budget ströps under perioden kraftigt. I försvarsbeslutet 2000 skedde en förändring där internationella insatser nu var viktigare än det nationella försvaret. Under de kommande åren avvecklades även förmågan till mobilisering och med det den decentraliserade mobiliseringsorganisationen. Staten förväntade sig att använda innestående förband för att möta eventuella uppkomna hot (ex. kuppförsök), även om organisationen och planering nu saknades (Agrell, 2010).

Efter försvarsbeslut 2000 demonterades totalförsvaret. Tron om att den eviga freden skulle råda tog här sin form. Den tidigare planen om en strategisk timeout hade inneburit att vid försvarsbeslut 2004 skulle intagandet och rustandet av den moderna Försvarsmakten påbörjats. Istället beslutades det om ytterligare nedläggningar och en ytterligare reducering av budgeten (Andrén, 2014).

Fokus för Försvarsmakten hade ändrats till internationella insatser, vilken skrevs in som Försvarsmaktens viktigaste uppgift (försvaret av Sverige försvann). Afghanistaninsatsen innebar att militär träning, taktik och utrustning anpassades för utlandet och inte för nationens försvar. I och med Rysslands militära intervention i Georgien 2008 visade det sig att hotbilden ändrats. Sverige behövde åter kunna försvaras och uppgiften återfördes till Försvarsmakten (Sverige & Försvarsdepartementet, 2008). Trots det beslutades att de sista delarna av civilförsvaret skulle läggas ned 2008 (Agrell, 2010).

1.6.4. Återupprättandet av totalförsvaret I början av 2000-talet avvecklades totalförsvaret. Skälen var många men det största var den ekonomiska faktorn i förhållandet till hotbilden. Materiell och personal gick förlorade med en kompetensförlust som följd. En förlust som saknas än idag (MSB, 2017). Dock tog det bara framtill 2015 för beslutsfattarna att se bristerna i avsaknaden av totalförsvaret. 2009 upprättades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och de uppgifterna som tidigare låg under Krisberedskapsmyndigheten, Statens Räddningsverk och Styrelsen för Psykologiskt försvar övertogs av MSB medan de övriga myndigheterna lades ned.

Totalförsvarsplaneringen hade lagts ned men med de fredstida kriser som skett fanns fortfarande behovet kvar av att behålla en krisberedskap för samhällsviktiga funktioner. Fokus var på fredstida samhällskriser, men det ingick även planering för att hantera krisberedskapsfrågor längs med övriga hotskalan såsom robusthet, säkerhet och trygghet i samhället. MSB skulle säkerställa en samlad förmåga om att förebygga, avvärja och hantera samhällsstörningar (MSB, 2015).

2015 beslutade riksdagen om återetableringen av totalförsvaret efter regeringens proposition. Därefter utkom en nationell säkerhetsstrategi 2017 och ytterligare propositioner 2017/2019.

1.7. Begreppsförklaring Militära försvaret är den myndighet (Försvarsmakten) vars verksamhet upprätthåller och utvecklar det militära försvaret (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

Civila försvaret är den verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, frivillig organisationer och näringsliv, m.m. även trossamfund. Civilförsvaret upprätthåller funktioner för landet i händelse av krig eller höjd beredskap (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

Tillsammans utgör dessa två delar totalförsvaret, det försvar som ska försvara riket i händelse av det totala kriget. Med det totala kriget menas att alla delar av samhället är drabbade. Efter de två världskrigen påverkades hela landet och kriget utkämpades inte längre bara på slagfälten. Bakgrunden till detta var att längden på krigen ökade, de tekniska framstegen med bland annat flyg gjorde att det inte bara var soldaten i fält som påverkades utan även industrier och civilbefolkning i syfte att bryta nationens vilja till försvar.

Dessutom framgår i 1 § i lagen (1992:1 403) om totalförsvar och höjd beredskap att:

“Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar)”.

Vidare framgår av 3 § i ovan nämnda lag att:

“Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap”.

Hybridkrigföring är gråzonen av en konflikt då gränsen mellan krig och fred, civil och militär, legal och illegal är otydlig (Wedin, 2019).

Civilbefälhavare är en utsedd chef som leder och samordnar civilförsvaret på regional nivå. Befattningen upprättades 1951 och avvecklades 2000 (Försvarshögskolan, 2019).

Fjärrbekämpning definieras av MSB; “att med långräckviddiga vapensystem med god precision bekämpa en motståndares kritiska samhällsinfrastruktur, baseringsmöjligheter, ledningsanläggningar och knutpunkter inom logistik för att snabbt reducera motståndarens militära och civila försvarsförmåga samt försvarsvilja. Som en följd av sådana förmågor kan behovet av strid med konventionella styrkor på marken minska, liksom behovet av att erövra och kontrollera omfattande territoriella områden. Utvecklingen kan också förutsättas medföra avsevärt förkortade förvarningstider, jämfört med de som tidigare civil försvarsplanering byggde på. Dessutom kan risken för användning av kärnvapen i regionala eller lokala konflikter komma att öka” (MSB, 2017, sid 12).

Uppdragstaktik är “Försvarsmaktens ledningsfilosofi, innebärande att underställda ska ges klara och tydliga uppdrag, medan metoder och förfaringssätt överlämnas till utföraren med långtgående mandat. Uppdragstaktik drar nytta av svenska starka egenskaper som initiativkraft, självständighet och vanan att samverka i platta organisationer” (Försvarsmakten, 2016, sid 47).

CBRN är en förkortning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker. Förkortningen förekommer både i militära och civila sammanhang och framförallt i texter

som syftar till gemensamma strukturer för terroristbekämpning och krishantering (Försvarsmakten, 2020).

INF-avtal (Intermediate-range Nuclear Forces treaty) slutet den 8 december 1987 i Washington D.C., verkställt 1991, mellan Sovjetunionen och USA om kärnvapennedrustning genom att avskaffa medeldistansrobotar.

2. TEORETISKT RAMVERK Ordet strategi kommer från de antika grekerna som använde orden stratos och a’gein, vilka tillsammans betyder att leda en här. Enligt militärhistorikern Lars Wedin (2002) kommer ursprungligen begreppet strategi från det militära och betyder fältherre eller konsten att leda en armé. Begreppet har gått från det militär-politiska till att i modern tid även användas utav bland annat näringslivet och idrottsvärlden. De syftar i dessa fall till att genom användandet av tillgängliga medel och resurser uppnå uppsatta mål och ambitioner (Widén och Ångström, 2005).

Widén och Ångström (2005) skriver att inom den militärteoretiska diskussionen använder västvärlden beskrivningen att; “krig är ett politiskt instrumentellt och organiserat fenomen” (sid. 53). De menar att om kriget är det yttersta verktyget som politiken använder för ett högre syfte så är strategi “den rationella process som försöker skapa ett sammanhang mellan, och en helhet av, de militära medlen och de politiska målen” (sid 53). Clausewitz förklarar förhållandet mellan politiken och krigsmakten med att “ kriget bara är en del av den politiska verksamheten” (Clausewitz, 1995, sid. 616) där han refereras med att krig är fortsättning på politiken med andra medel. Militärhistorikern och teoretikern Basil H. Liddell Hart definierade strategi 1929 som “konsten att fördela och sätta in militära medel för att uppnå politiska mål” (Liddell Hart, 1991, sid. 321). Liddell Hart nyttjade begreppet “Grand Strategy” som en del av en nations strategi och begreppet kan förklaras som läran om sammanhanget mellan mål och medel (Widén & Ångström, 2005).

Strategi används på både politisk och militär nivå där totalförsvaret är ett av de säkerhetspolitiska verktyg som används av riksdagen tillsammans med bland annat diplomati, handel och bistånd. Om totalförsvaret skall vara trovärdigt, byggs det i grunden ytterst på folket och dess vilja att försvara vår nation, på dess kraft att möta motstånd och dess förmåga att hantera kriser (Sverige och Försvarsdepartementet, 2017). I Militärstrategisk doktrin (2016) inriktar Försvarsmakten hur de militära maktmedlen ska användas. Där definieras strategi; … som ett tankesätt och en aktivitet för att i Försvarsmaktens fall realisera säkerhetspolitik i konkreta situationer genom att i ett sammanhang binda ihop ett precist politiskt syfte med handling, resultat och kommunikation. Strategi blir på så sätt en övergripande ansats för att

hantera specifika problem och nå ett förelagt syfte med tillgängliga medel (sid. 13).

Jacob Westberg (2015) har forskat på svenska säkerhetsstrategier från de senaste 200 åren. För detta har han med stöd av andra studier skapat en teori för jämförelse. Westberg analyserar miljö, mål, medel och metod, vilka skall förhålla sig i koherens till varandra för att en strategi skall fungera. Miljö, mål, medel och metod ställer Westberg upp i ett diagram för att kunna jämföra strategierna inbördes och mellan varandra. Denna teori är väl fungerande att bedöma om en strategi är i balans, men blir för grov att använda för en studie om strategiska inriktningar.

2.1. The General Theory of Strategy Professor i strategiska studier Gray & Johnson menar att det största hindret inom utbildning av det strategiska området är bristen på en generell teori. Avsaknaden gör att det är svårt att få en omfattande effekt. Genom att nyttja the general theory of strategy anser Gray & Johnson att man med hjälp av teorin kan förstå, skapa och genomföra strategier. För att skapa en grundförståelse för strategin menar de att det är viktigt att förstå att strategier är en förlängning till politiken, strategen får inte förlora kopplingen till politiken, och även den bästa strategin kommer vara verkningslös om den inte har politiskt stöd. Strategin måste vara knuten till en motståndare. Om det inte finns en förståelse för hur motståndaren kommer att agera så kan man inte skapa en strategi. Eftersom alla strategier utformas och genomförs av människor måste strategen ta hänsyn till den mänskliga faktorn och ta i beräkning att motståndaren kommer att kunna agera ologiskt. Strategier kan också få oväntade effekter vilket de har fått genom historiens gång. Detta exemplifierar Gray & Johnson med den amerikanska strategin vid invasionen av Irak. Målet med strategin skulle vara att bekämpa terrorism, men har ironiskt nog fått den islamiska terrorverksamheten att blomstra (Baylis m.fl., 2016).

För att skapa strategier behöver man härleda dem till sju olika kontexter. Det är inom dessa sju kontexter man utarbetar strategier.

Politisk - alla strategier måste ses ur den politik den är sprungen ur och hur den kommer att påverka politiken. Det innefattar både inrikes och utrikes politik. Den civila aspekten och den militära delen är båda representerade.

Sociokulturell - den påverkan som kulturen och det sociala har på strategin. Den som har utvecklat strategin är påverkad av sociokultur, men även den befolkning som påverkas av strategin är påverkade av dessa faktorer. Historiskt har den här kontexten inte varit så betydelsefull, men när konflikterna blivit mer knutna till befolkningen så behöver man ta större hänsyn till de sociokulturella aspekterna.

Ekonomi - alla strategier är begränsade av ekonomi och logistik. Och alla strategier behöver ta hänsyn till det.

Teknologi - ett teknologiskt överläge är för det mesta en bidragande faktor. Men enbart ett teknologiskt övertag innebär inte alltid seger, utan en väl arbetad strategi kan vara viktigare.

Militär - innefattar träning och utveckling av förband. Men även ledarskap och moral hos trupper.

Geografi - historiskt innefattas detta enbart till sjöss och på land, men enligt Gray & Johnsson innefattar den numera också geografiska områden såsom luft, rymd och cyber. Alla dessa områden kan användas för att påverka motståndaren. Detta tema har också påverkats av den tekniska utvecklingen, vilket har gjort att avstånden också har förändrats. Även olika typer av terräng påverkar, till exempel kan bebyggelse göra att långräckviddiga vapen blir helt obrukbara.

Historik - en strategi behöver ses ur den samtid och historiska kontext som har bidragit till att forma den.

Gray & Johnsson trycker på att vissa faktorer även behöver tas i beaktande när strategier genomförs. Svårigheter och friktioner kommer att påverka genomförandet. Tidsfaktorn kan också påverka genomförandet där olika strategier kommer antingen gynnas eller missgynnas av tidsaspekten. Logistik är även det en viktig del av genomförandet. Det spelar ingen roll hur välformulerad en strategi är om den inte är logistiskt genomförbart. Underrättelser kommer påverka genomförandet vilket blir speciellt viktigt mot en irreguljär motståndare.

Militära doktriner bör ses som en hjälp att utforma och få förståelse kring en sammanhängande strategi. Sist framhåller Gray & Johnson svårigheterna i uppgiften och menar att strategin behöver vara planerad och genomförd av en kompetent strateg (Baylis m.fl., 2016).

Gray & Johnsons teori kring kontexter för strategier användes som grund för den riktade innehållsanalysen av strategier rörande totalförsvaret.

2.2. Analytiskt ramverk Genom att ta de kontexter som Gray & Johnson menar ska användas för att skapa strategier, men även delar av vikt för genomförandet, kunde ett analytiskt ramverk skapas. De teman från genomförandet som valdes är de som bedömdes kunna tillföra mest för analysen av svenskt totalförsvar - tidsaspekten, underrättelser och logistik. De områden som valdes bort var framförallt för att de var knutna till själva genomförandet eller redan var omnämnda bland de sju kontexterna. Kontexterna tillsammans med delar av genomförandet skapade tio teman vilka fördes in i ett för studien modifierat diagram från Graneheim & Lundman (2003), se bilaga B. Varje tema delades in i kategorier analyserade ur Gray & Johnssons the general theory of strategy för att skapa ett analytiskt ramverk för att kunna användas vid en kvalitativ riktad innehållsanalys av strategier.

Valda tema med kategorier inom parentes som kommer användas i analysen är:

 Politisk - (Inrikes, utrikes, allianser, samarbeten mellan nationer)  Sociokulturell - (Befolkningsgrupper, traditioner, opinioner)  Ekonomi - (Medel, logistik)  Teknologi - (Utveckling, teknologiska förhållanden)  Militär - (Stridskrafter, rekrytering, utbildning, förbandstraditioner, ledarskap)  Geografi- (Land, luft, sjö, cyber, rymd, avstånd)  Historik - (Historik, omvärld)  Underrättelser (Information, underrättelse)  Tid (Tid, hur mäts måluppfyllnad)  Logistik (Totalförsvarets samlade)

3. METOD OCH MATERIAL Studien har haft en deduktiv ansats för att få svar på frågeställningen (Olsson & Sörensen, 2011). Kvalitativ innehållsanalys är en av flera metoder som används för att analysera textdata. Andra metoder är etnografi, grounded theory, hermeneutisk och fenomenologi. Kvalitativ innehållsanalys används ofta vid studier inom hälsovetenskap och beskrivs som en systematisk klassificeringsprocess för att lokalisera teman och mönster (Forsberg & Wengström, 2016).

Studien använde en metod för kvalitativ riktad innehållsanalys utvecklad utav doktorerna Hsieh & Shannon (2005). De beskriver två vägar att gå rörande den riktade innehållsanalysen. Det valda alternativet innebär att först fastställa en problemformulering och frågeställning. Metoden fortsätter därefter med att välja ut tema och kategorier ur en lämplig teori - ”With a directed approach, analysis starts with a theory or relevant research findings as guidance for initial codes” (Hsieh & Shannon, 2005, sid. 1277). Efter val av sökstrategi genomförs en sökning och ett urval av material. Texterna skall läsas i sin helhet och på djupet för att därefter lyfta in meningsbärande enheter i en tabell. Där kondenseras och kodas enheterna och kategoriseras under ett av teorins förutbestämda teman. Data som inte kan kategoriseras analyseras ytterligare för att se om den kan kategoriseras i de förutbestämda teman och kategorier eller om nya kategorier behöver tillföras (Hsieh & Shannon, 2005).

Hsieh & Shannon beskriver risken med metoden och den som kan påverka studiens resultat: “Using theory has some inherent limitations in that researchers approach the data with an informed but, nonetheless, strong bias. Hence, researchers might be more likely to find evidence that is supportive rather than non-supportive of a theory” (Hsieh & Shannon, 2005, sid. 1283).

Innehållsanalysen består av flera steg och nedan återfinns ett flödesschema för att enklare få förståelse för den systematiska processen.

Figur 3, Flödesschema över studiens metod.

3.1. Sökstrategi Val av litteratur skedde med stöd av metoden snöbollsurval, vilket syftade till att nya och fler uppslag kom efterhand (Forsberg & Wengström, 2016). Studien tog först avstamp i Wedins (2019) bok From Sun Tzu to hyperwar – a strategic encyclopaedia och skapade en grundförståelse för vilka svenska officerare som hade en påverkan i debatten mellan 1920- 1950-talet. Boken gav kunskaper i strategins utveckling från antiken till idag och innehöll även ett kapitel där det presenterades militärteoretiker av betydelse för den strategiska utvecklingen. Genom att Wedins bok användes utkristalliserades det att författarna till skriften Antingen – Eller, både före och efter skriften hade en stor betydelse och påverkan på den svenska debatten och hur totalförsvaret kom att se ut under 1920-1950-talet.

Genom att studera Carl August Ehrensvärd framkom ofta två namn som varit delaktiga tillsammans med honom; Axel Rappe och Helge Jung. De tre valda generalerna framkom ofta tillsammans i skrifter. Samtliga tre var även sakkunniga inför försvarsbeslutet 1936. Rappe och Ehrensvärd tjänstgjorde båda vid krig i Finland. Genom att studera de tre generalerna

kunde det valideras att de har varit viktiga för perioden och de verk som berörde deras förslag på strategier valdes ut. Helge Jung var ansvarig redaktör för många verk och två av dessa verk valdes ut då de har varit av betydelse för försvarsdiskussionen under perioden.

I slutet av kapitlet under rubrik 3.4 redovisas urvalet i detalj.

3.2. Kvalitativ riktad innehållsanalys För att svara på de två första frågorna -

 Vilka strategiska inriktningar rörande totalförsvarsplanering publicerade framträdande officerare under 1920-1950-talet?  Vilka strategiska inriktningar rörande totalförsvarsplanering innehåller försvarsberedningens propositioner Motståndskraft och Värnkraft?

– analyserades verken med kvalitativ riktad innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). Genom två riktade innehållsanalyser, med stöd av det teoretiska ramverket, undersöktes strategierna om svenskt totalförsvar under de två olika tidsperioderna 1920-1950-talet och 2021-2025.

För att summera och sammanställa innehållsanalyserna användes en tabell tagen från Graneheim & Lundman (2003), se bilaga B. Tabellen användes som vägledning för uppsatsens tillvägagångssätt, se tabell 1. Tema var de tio utdragna områden samt ett tillfört som används i det analytiska ramverket taget från Gray & Johnsons strategiska teori. Kategori motsvarade de kategorier framtagna från analytiska ramverket vilka preciserade och delade upp temats innebörd. Innehållsanalysen medförde att ytterligare en kategori behövde tillföras - ledning. Koder är framtagna för studien som en sammanställning av de kondenserade utdragna texterna från verk och propositioner. Kondensering och kod lades till inom det tema och kategori som bäst likställde dess innebörd. Text vilken både förhöll sig bekräftande och avvisande lokaliserades och fördes in i tabellen. Innehållsanalyserna sammanställdes i en enskild tabell för verken från 1920-1950 samt en enskild tabell för försvarsberedningens förslag.

Tabell 1, Tabell från Graneheim & Lundman, modifierat för studien.

Den valda metoden lämpade sig väl för att bryta ut adekvat text ur de valda verken och på “ett systematiskt och stegvis sätt klassificerar data för att lättare kunna identifiera mönster och teman” (Forsberg & Wengström, 2016, sid. 137).

De valda verken viktades inte mot varandra, och ingen inbördes ordning av prioritet fastställdes. Ingen hänsyn togs efter vilken tidsepok eller i vilket politiskt sammanhang som kodningen framträtt.

Den negativa aspekten av metoden var risken för att text missas eller misstolkas och därmed inte identifieras – så kallad konfirmeringsbias. För att minska risken för bias lästes de använda verken och texterna av båda författarna och därefter förde båda enskilt in de meningsuppbyggda satserna och de kondenserades in i tabellen. Därefter gick författarna tillsammans igenom tabellen och efter diskussion upprättade koder som fördes in där de passade utefter de valda kategorierna och dess teman. Författarnas olika bakgrund inom Försvarsmakten var en styrka eftersom texterna lästes och tolkades med olika ögon. Genom att båda läste samtliga verk minskades risken för bias samt risken att exkludera viktig text och risken för enskild tolkning.

Tabell 2. Utdrag av 1920-1950-talets riktade innehållsanalys.

3.3. Jämförelse av resultat För att svara på den tredje frågan:

Vilka strategiska likheter och skillnader finns mellan 1920-1950-talets totalförsvarsteorier och nuvarande förslag på inriktning?

– användes det analytiska ramverket och den tabell som redovisas nedan i tabell 3. Genom att ställa upp resultaten med stöd av tabellen synliggjordes likheter och skillnader. Genom tabellen kunde eventuella likheter och skillnader åskådliggöras för att underlätta diskussionen av resultaten om hur de olika strategierna förhöll sig till varandra, se bilaga C för fullständig sammanställning. I jämförelseanalyskapitlet förklaras och beskrivs skillnader i syfte att skapa förståelse.

Under analysen användes också ett holistiskt perspektiv för att inte förlora andemeningen som inte hade kommit med eller missats vid kondensering av texterna.

Metoden för riktad innehållsanalys tillät att skapa fler teman när behovet uppstod. Vilket gjordes – ledning.

Strategiska teman Teorier 1920/30/40/50-talet Värnkraft 2021-2025 Politisk Sociokulturell Ekonomi Teknologi Militär Geografi Historik Underrättelser Tid Logistik Ledning Tabell 3, Analystabell för jämförelse mellan 1920-1950-talets totalförsvarsteorier och förslag på inriktning.

3.4. Litteratururval 3.4.1. Helge Jung Helge Jung (1886-1978) var verksam i Försvarsmakten mellan 1906 och 1951, och påverkade den svenska försvarsdebatten från tidig start. Från början av 1920-talet hade han satsat all sin kraft på att söka återupprätta ett raserat försvar. Jung var 1930 sakkunnig i försvarskommissionen och utpekad som expert inom armén. Han kom på det viset att vara delaktig i försvarsbeslutet 1936 som ledde till modernisering av armén och en försiktig upprustning. 1944 blev han utnämnd som överbefälhavare (Wedin, 2019).

1927 startade Jung tidskriften Ny militär tidskrift vilken nyttjades till att föra debatt om försvarspolitiken. En av Jungs ståndpunkter var att ha ett nära samarbete med Finland och att fortifiera Åland i syfte att kunna möta hotet från Ryssland så långt österut som möjligt (Wedin, 2019).

Jung har spelat en stor roll för att forma den svenska säkerhetsstrategin som var verksam före såsom efter andra världskriget (Wedin, 2019).

3.4.2. Carl August Ehrensvärd Greve Carl August Ehrensvärd (1892-1974) var verksam i Försvarsmakten mellan 1913 och 1957, men påverkade den svenska försvarsdebatten även efter det. Ehrensvärd kom från en släkt med en lång rad officerare och han påbörjade sin karriär på nuvarande Livgardet. Han var frivillig i de båda finska krigen och avslutade sin tjänstgöring som chef för Armén 1957. De erfarenheter som han drog både i Finland och i Sverige nyttjade han sig av i sitt författarskap. Ehrensvärd skrev ett antal militära verk och var även delaktig i ett flertal andra texter med syftet att påverka den dåtida försvarsdebatten, men även för att bidra med sina erfarenheter (Wedin, 2019).

Ehrensvärd var som chef armén högst delaktig under utvecklingen av totalförsvaret efter andra världskriget. 1930 var Ehrensvärd sakkunnig i försvarskommissionen och kom på det viset att vara delaktig i försvarsbeslutet 1936 (Ehrensvärd & Norberg, 2005). Han var också medverkande under Ålandsförhandlingarna 1938 som utrikesminister Sandlers främste rådgivare (Cronenberg, 2015). Ehrensvärd satt även med i 1940 års civilförsvarsutredning och 1945 års försvarskommitté (Ehrensvärd & Norberg, 2005). Ehrensvärd var intresserad och kunnig vad gäller utrikespolitiken i Östersjöområdet och hade goda politiska kontakter i både Sverige och Finland. Genom bland annat sina dagboksanteckningar anses Ehrensvärd tillhöra en av de mest centrala samlingarna och värdet av hans böcker anses inta en särskild plats (Ehrensvärd & Norberg, 2005).

Enligt Bengt Gustafsson, Överbefälhavare 1986-1994 och ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin, byggde Ehrensvärds verk Vett och vilja (1957) på de strategiska och operativa principer som fastställdes vid och efter 1948 års försvarsbeslut och vad som skulle bli inriktningen i 1958 års försvarsbeslut (Gustafsson, 2013). I Ehrensvärds dagboksanteckningar kan man ta del av att han genom sina befattningar och sina politiska nätverk haft direkt påverkan på försvarsplaneringen och utvecklingen av totalförsvaret (Ehrensvärd & Norberg, 2005).

3.4.3. Axel Rappe Axel Rappe (1884-1945) var verksam i Försvarsmakten mellan 1904 och 1944 och påverkade den svenska försvarsdebatten under sin tid som officer genom egna skrifter, som medskrivare till Antingen – Eller och var även delaktig i Ny militär tidskrift.

Rappe deltog i Finska inbördeskriget, 1918, där han var med och utvecklade en befästningsplan på Karelska näset. Tillsammans med andra tongivande svenska officerare, bland annat Carl August Ehrensvärd, kom de att få en betydande roll för Finland då nationen saknade officerare med högre militär utbildning. Under denna tid kom det svenska militära toppskicket att bli nära det finska (Gyllenhaal & Westberg, 2008).

Rappe var med som militär sakkunnig i 1930 års försvarskommission. 1938 utnämndes Rappe till generalmajor och han avslutade sin militära karriär som militärbefälhavare i västra militärområdet 1942-1944.

3.4.4. Valda verk Sveriges läge - en krigspolitisk studie skrevs 1923 av Axel Rappe. Boken skrevs i syfte att ge en bedömning av Sveriges krigspolitiska läge eftersom författaren upplevde att det fanns en förvirring i försvarsdiskussionen. Rappe skriver om Sveriges läge genom historien, Nationernas förbund, översikt av utvecklingen i Östeuropa, ententestaternas östeuropeiska politik, Ryssland, Finlands försvarsproblem, Sveriges ställning och slutligen om Sveriges försvarsproblem.

Antingen – Eller (1930) skrevs av bland annat Helge Jung, Carl August Ehrensvärd och Axel Rappe i en tidsperiod där ett kraftfullt nedrustningsbeslut togs 1925. Inför 1930 års försvarskommission skrevs boken som ett alternativ till en återgång av krigsmakten 1914 för att skapa debatt inför försvarsbeslutet (Haglund, 2016).

Antingen – Eller, ger med anledning av den tidens politiska situation och geopolitiska läget förslag på två inriktningar. Den problematiserar först generella försvarsdelar samt belyser behov för både civilt och militärt försvar. Boken ger förslag på två inriktningar där det militära försvaret antingen dimensioneras för att stödja Finland eller dimensioneras för att enskilt och alliansfritt försvara territoriella Sverige. Då Sverige och Finland under 2020-talet ingått i ett försvarssamarbete har båda inriktningarna analyserats och använts i innehållsanalysen.

Antingen – Eller fick ett sådant genomslag att flera av författarna senare utsågs att ingå i 1930 års försvarskommission (Björeman, 2013).

Svenska försvarsprinciper: slagord och verklighet, rörande grunderna för riksförsvarets ordnande är ett anförande av Carl August Ehrensvärd från 1935. Detta tal publicerades samma år (Ehrensvärd, 1935).

Talet skrevs i perioden efter att Ehrensvärd varit sakkunnig i försvarskommissionen och året innan 1936 års försvarsbeslut som ledde till en mindre upprustning (Ehrensvärd & Norberg, 2005).

Hårt mot Hårt - Blixtanfall och blixtförsvar är skriven 1943 av Carl August Ehrensvärd under andra världskriget och efter hans tid i Finland. Boken är starkt präglad av det krig som pågick, men innehåller även delar om civilförsvarets behov av utveckling (Wedin, 2019).

Öst och Väst och Vi är ett grupparbete under ledning av Helge Jung. Boken är en studie som publicerades 1957 och syftade till att inom ett begränsat utrymme lämna en saklig framställning av läget i världen och av Sveriges läge. Studien behandlas efter ideologiska, ekonomiska och militära synpunkter.

Vett och vilja skrevs 1957 av Carl August Ehrensvärd där han föreslår en stor strategi för försvaret av Sverige (Wedin, 2019).

Boken skrevs under Ehrensvärds sista år inom Försvarsmakten och som chef för armén. Perioden innehöll ett konkret kärnvapenhot mot Sverige som innebar en stor utbyggnad av skyddsrum och en svensk utveckling av egna taktiska kärnvapen (Zetterberg, 2016).

Departementsserie 2017:66 - Motståndskraft, är en delrapport som behandlar återupprättandet av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.

Motståndskraft belyser vikten av att totalförsvaret ytterst skall fungera i krig och utgöra en krigsavhållande förmåga. Ytterligare fördjupat samarbete med Finland är att ses som positivt. Cyberhotet och ett uppbyggt försvar på Gotland är av vikt.

Det civila försvaret behöver återuppbyggas och beredskapsåtgärder gällande bl.a. skydd av samhällsviktig verksamhet och infrastruktur, befolkningsskydd, försörjningsfrågor, psykologiskt försvar och påverkansoperationer samt samverkan och koordinering inom totalförsvaret beaktas (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

Departementsserie 2019:8 - Värnkraft, är en slutrapport som behandlar återupprättandet av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.

Försvarsberedningens redovisning (Värnkraft) tillsammans med delrapporten Motståndskraft ska ses som en helhet. Försvarsberedningen beskriver totalförsvaret med att den i grunden skall “vara krigsavhållande genom att ha en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet att det avhåller från försök att anfalla, besätta eller på annat sätt utnyttja vårt land. Ett starkt svenskt totalförsvar är krigsavhållande, därmed förebyggande och ytterst fredsbevarande” (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019, sid. 20).

Rysslands agerande de senaste åren har försämrat det säkerhetspolitiska läget i Europa, men även Kinas snabba utveckling och stärkta roll, bedöms få stor betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Svensk säkerhet skall enligt försvarsberedningen solidariskt byggas med andra, dock måste Europeisk säkerhet byggas av de Europeiska länderna. Det kräver en stärkt svensk förmåga att möta hot och det innebär att svenskt totalförsvar skall byggas för att kunna möta väpnat angrepp på svenskt territorium. Försvarsberedningen anser därför att avsevärda anslagsökningar till Försvarsmakten är nödvändiga (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

De två propositionerna (Motståndskraft & Värnkraft) som ger förslag för återuppbyggandet av totalförsvaret mot 2025 är styrda mot nutidens hot där konflikter som Georgien och Ukraina finns i färskt minne. Det bör poängteras att de historiska verken har blivit extraherade från en period skrivna före och efter andra världskriget, vilka var styrda efter den hotbild som fanns under den tidsepoken.

4. RESULTAT Envar inom armén måste sträva att se över det egna vapenslagets gränser och förstå vikten av samarbete, såväl inom armén som med

de båda andra försvarsgrenarna, marinen och flygvapnet, liksom med civilförsvaret. Väl bör det egna truppförbandet och den egna försvarsgrenen hållas högt, men deras intressen får icke hävdas på andras bekostnad. Alla måste förstå, att det totala kriget kräver ett totalt försvar. (Ehrensvärd, C.A., 1957, sid. 7)

Resultatet redovisas tematiskt för först 1920-1950-talets samlade totalförsvarsteorier och därefter för försvarsberedningens förslag.

4.1. 1920-1950-talets Totalförsvarsteorier 4.1.1. Politik Sveriges inrikespolitik är det som ytterst styr totalförsvaret. Perioden kännetecknas av en liknande syn mellan de ingående årtiondena. Det totala krigets karaktär blir en kraftmätning mellan folken och därför måste statens samtliga tillgångar tas i anspråk och bilda ett totalförsvar (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1943; Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Försvarsplanering kräver långsiktighet och staten måste analysera framtiden med framsynt blick och med fast hand besluta om målet för den utrikespolitik, vars syften försvaret skall tjäna (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Dessa beslut måste vara heliga och så länge omvärldsläget i stort sett är oförändrat, måste den angivna kursen hållas, oberoende av inrikespolitikens eventuella förändringar. Det hot som är riktat mot Sverige måste också styra försvarets uppbyggnad. Försvaret skall därför organiseras för att kunna möta fiendens fullständiga arsenal. Har motståndaren tillgång till nukleära eller kemiska vapen skall försvaret dimensioneras mot detta hot (Rappe, 1923; Jung, 1957). Det som kan ses vara otänkbart idag, behöver inte vara det imorgon. Konventioner som är påskrivna kan lätt brytas av en stormakt när de så behöver det. Politiska vindar och presidenter byts (Ehrensvärd, 1957). Om otillräckliga medel eller budget inte ges till försvaret är det statsmaktens ansvar att också prioritera vad som skall försvaras (Jung, 1957). Försvaret av Sverige kräver ett fungerande totalförsvar där det civila och militära försvaret skall ha motsvarande ställning. Det ena får inte gå på bekostnad av det andra (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Hela samhället har en roll att fylla i totalförsvaret och folkviljan är mycket viktig för att totalförsvaret skall fungera (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1943; Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Självförsörjning är en nyckel till att skapa en folkvilja och ge trovärdighet inom den egna befolkningen. För en fungerande

självförsörjning kommer det att krävas fungerande beredskapslager. Det kommer då också skapa en tröskeleffekt mot motståndaren (Jung, 1957).

För att kunna stå upp för sin utrikespolitik är de militära medlen att ses som politikens förlängda arm. Försvaret måste därför organiseras, utbildas och utrustas för att skapa en tröskeleffekt (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). För Sveriges geografiska läge krävs ett stort flygvapen (Jung, 1957), det behövs ett välkänt och ordnat civilt försvar samt en motståndsrörelse som är planerad, rekryterad och dess existens känd för motståndaren (Ehrensvärd, 1957). Det internationella militära stödet (avdelat för Finland) kan inte vara större än att även det egna territoriet har militära resurser (Rappe, 1923). I krig krävs det goda utrikesrelationer, vilka bibehålls genom välkända korrespondenter och tillförlitliga nyheter/information. Sverige skall ha en stark försvarsförmåga vilken innebär att nationen inte behöver vika sig eller påverkas av motståndarens hot (Jung, 1957). Svensk alliansfrihet skapar en stabiliserande och fredsbevarande roll i Östersjön mellan NATO och Sovjet samt innebär att Sverige också kan inta en medlande roll internationellt (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Vår alliansfrihet bidrar till Finlands självständighet vilken är mycket viktig för det svenska försvaret (Jung, 1957).

Ett försvarssamarbete med Finland skulle kräva ett mindre svenskt försvar (Jung, 1930). Ett militärt samarbete med Finland skulle innebära att Rysslands styrkor till större del blir bundna i Finland. Detta tillsammans med en Ålandsspärr som förnekar ryska sjöstridskrafter tillträde till Bottenviken och försvårar en invasion mot Norrland. Svenska och finska samlade resurser måste dimensioneras för att kunna möta det ryska hotet (Rappe, 1923). Det svenska stödet till Finland kräver ett tidigt ingripande från alla stridskrafterna. Stridsflyget skall tidigt ingripa i Finland för att skapa tid för svensk mobilisering. Finskt försvar måste kunna stå emot tills svenska snabbt tillgängliga förband hinner transporteras till Finland (Jung, 1930). Ett svensk- finskt militärt samarbete skulle innebära en maktfaktor som bidrar till rysk avskräckning (Rappe, 1923). Svenska förband måste vara interkompatibla med de finska. Alla svenska stridskrafter kan inte sättas in i Finland, styrkor måste finnas kvar för att möta det kvarvarande hotet (Jung, 1930).

Sveriges geografiska läge gör att västmakterna mest troligt kommer att stödja Sverige, men det kräver också ett starkt svenskt försvar för att de skall hinna och känna att det är värt att ge stöd (Jung, 1957). Sverige behöver få västmakterna involverade i ett krig. Deras närvaro i

Östersjön bidrar till minskade möjligheter för ryskt anfall mot södra Sverige, och deras flottor utanför västkusten gör att Sverige kan kraftsamla sina sjöstridskrafter till Östersjön. Om inte garantier för västs stöd kan ges måste däremot svenska sjöstridskrafter fördelas till västkusten för att trygga de svenska handelsvägarna (Jung, 1930). Svensk utveckling och produktion av krigsmateriel bidrar till ett ökat försvarssamarbete genom möjligheten att byta teknologiska kunskaper och att köpa andras vapensystem (Jung, 1957).

4.1.2. Sociokulturell Civilförsvaret behöver bland annat kunna hantera delar såsom utrymning, skadebegränsning, reparationer, tillgång till skydd via bland annat skyddsrum, ekonomiskt försvar och psykologiskt försvar (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Befolkningsskyddets grund är utrymning och skydd (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Det behöver därför en stark ledning och en organisation med tillgång till kvalificerade enheter att användas till förvarning, indikering, skyddsenheter, brandbekämpning, reparation, sjukvård och transporter, räddningsarbete genom brandkår och polis, m.m. (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Befolkningsskyddets metoder bidrar till motståndsvilja och består av evakuering, maskering, tillgång till skyddsrum och spridning. Befolkningsskyddet behöver prioritera skyddet av samhällsviktiga funktioner och befattningshavare. Statsmakten måste planera och våga effektuera tidig utrymning av icke förvärvsarbetande befolkning (Jung, 1957). Befolkningsskyddet måste vara välplanerat redan i fred och befolkningen behöver vara införstådd i försvarsplanen för att snabbt kunna agera därefter (Ehrensvärd, 1943; Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Samövning av skyddsenheter, resurser och befolkning behöver planeras för i fred och genomföras i kris (Jung, 1957).

Frivilligorganisationerna behöver vara djupt förankrade bland hela befolkningen eftersom dessa viktiga delar bidrar till motståndsvilja och ett aktivt folkmotstånd (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Frivilligt engagemang ska ekonomiskt kompenseras av staten för att motivationen skall behållas (Jung, 1930). Befolkningen behöver känna till de tydliga planer som finns, innan kriget, så att folkmotstånd kan ges omedelbart (Ehrensvärd, 1943). Folkmotstånd bidrar till att sakta ner motståndarens anfallshastighet och ger försvaret en möjlighet att komma på plats (Ehrensvärd, 1957). Civilförsvarets hela ansvar och verksamhet behöver utvecklas till att bli en folkrörelse. Befolkningens förståelse och motivation är högst viktig vid ett krigsutbrott (Jung, 1957).

Psykologiska försvaret skall kontinuerligt tillse att bevara viljan till motstånd i varje läge samt bekämpa propaganda och skall upplysa och förmedla tillförlitliga nyheter (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1943; Ehrensvärd, 1957). Tillförlitligheten skapas till både den egna befolkningen och till omvärlden genom att nyttja etablerade, kända kanaler och nyhetsuppläsare. Stolthet till sitt land samt en tydlighet vilka som hotar oss och tron om att vi kan besegra hotet är framgången i det psykologiska försvaret. Inåt, till den egna befolkningen, är den riktad för att stärka folkviljan och modet. Utåt, till omvärlden, syftar den till att skapa stöd och "allianser". För att statsmakten skall våga ta tidiga beslut behöver befolkningen ha tillit, insyn och förståelse för planerna. Det bidrar tillika till att evakuering sker effektivt och snabbt (Jung, 1957). Befolkningen skall i minsta möjliga mån påverkas av totalförsvarets förberedelser och övningar samt ha tilltro till det nationella försvaret. Civilförsvarsutbildningar och övningar skall planeras men inte genomföras i fred eftersom det skapar en onödig irritation på befolkningen (Jung, 1930). Ungdomar skall genom olika medel drivas till fysisk träning och fostras till goda medborgare, eftersom det bidrar indirekt till en god försvarsberedskap. Tidig militär utbildning skall däremot undvikas eftersom det oftast får en negativ effekt på deras motivation på militärtjänstgöring (Ehrensvärd, 1957).

4.1.3. Ekonomi För att strategin om totalförsvaret ska vara genomförbar behövs medel. Det militära och det civila försvaret måste stå i proportion till varandra (Jung, 1930). Det ekonomiska försvaret är av vikt för att skapa uthållighet och behöver planera för folkförsörjning och industriplanläggning (Ehrensvärd, 1957). Alla har betydelse för totalförsvaret och både kan och skall ha en roll att fylla (Jung, 1957). När kriget har kommit kan Sverige inte förvänta sig importera krigsmateriel (Ehrensvärd, 1957). Nationen måste till största del vara självförsörjande och oberoende av import (Ehrensvärd, 1935; Jung, 1957). Självförsörjningen kräver tillgång till hela rikets resurser (även el) och säkra transporter/förbindelser. Naturtillgångar och elproduktion är störst i norr, flest industrier är i södra delarna och jordbruket i syd. För att kunna vara självförsörjande behövs tillgång till hela riket (Rappe, 1923). Livsmedelsförsörjning kräver en decentraliserad livsmedelsindustri och civila varulager (livsviktiga förnödenheter) som inte samlas till samma platser eftersom detta gör livsmedelskedjan enkel för motståndaren att slå ut (Jung, 1957). Näringspolitik, industriell krigsberedskap och arbetskraft måste planläggas så att befolkningen utryms till områden där det finns tillgång till livsmedel, boende och arbetskraften kommer till nytta (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Tjänstepliktslag behöver därför finnas för att skapa uthålligheten (Jung,

1957). Civila samhället behöver ställa om och understödja det militära försvaret logistiskt. Underhållstjänsten blir extremt viktig och kräver mycket folk när krigsmateriel blir mer teknisk (Jung, 1930). Skulle motståndaren få fäste i delar av landet är det av stor vikt att industrier och dess personal inte omedelbart kan infogas i ockupationsmaktens industriella apparat (Ehrensvärd, 1943).

Militären, svenska myndigheter och civila företag måste samverka för att skapa självförsörjning. Samverkan mellan försvaret och civila företag kommer skapa militär nytta och öka försvarets uthållighet (Jung, 1930). Svenska industrier som är ensamma av sitt slag och industrier för krigsproduktion måste skyddas. Viktig materiel måste lagerhållas. Det är av största vikt att till så stor del som möjligt tillse att den egna nationen är självförsörjande genom både industri och jordbruk (Jung, 1957). I första hand skall Sverige vara självförsörjande och lagerhållande och först i andra hand kommer importbehovet (Jung 1930; Jung, 1957). Hamnarna och handelsvägarna i Östersjön skall hållas öppna så länge som möjligt och först när det behövs, omdirigeras all handel till att gå via Göteborg och Norge. Dessa leder måste då kunna säkras av antingen egen flotta eller med stöd av västmakterna (Ehrensvärd, 1935). Svenska handelshamnar måste skyddas vilket görs med stöd av Försvarsmakten (Jung, 1957). Staten skall stå för kostnaden av totalförsvarets lagerhållning av livsmedel, krigsmateriel, m.m. så att enskilda företagare inte blir belastade (Jung, 1930). Lagring av viktig utrustning, materiel, mat och bränsle är av vikt då staten på det viset kan undvika för stora ekonomiska krav på enskilda företagare. Samtidigt skall befolkningen stimuleras till att ha egen lagerhållning i hemmet då detta kommer att avlasta samhället (Jung, 1957).

4.1.4. Teknologi Svensk krigsmaterielutveckling är att föredra så länge den görs med rimliga kostnader, det ger tillika viktig motståndarkunskap även om vi slutligen inte själva producerar materielen som det forskas kring. Motmedel och taktik kommer att kunna utvecklas av kunskapen i forskningen. De lärda kunskaperna och krigsproduktionen bidrar till att skapa ett teknologiskt kunskapsutbyte med andra nationer samt möjlighet att byteshandla med materiel vi själva inte har (Jung, 1957). Genom att köpa färdiga materielsystem kan vi följa med i utvecklingen och det bidrar till den egna forskningen (Ehrensvärd, 1957). Egen svensk utveckling av kärnvapen skall genomföras. Sverige behöver taktiska kärnvapen och kunskaperna om hur vi ska skydda oss mot detta vapen. Möjlighet att köpa eller få tillgång till andra nationers kärnvapen är liten,

men kanske möjlig i framtiden. Däremot så garanterar egen produktion tillgången (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). För att vara kostnadseffektivare skall den teknologiska forskningen och utvecklingen göras tillsammans för det militära och civila försvaret (Jung, 1957).

De teknologiska förhållandena avser den skillnad i teknologi som skiljer mellan två parter i en konflikt. För Sverige går kvalitet före kvantitet, och eftersom Sverige inte kan mäta sig med Sovjets kvantitet av trupper behöver forskningen utveckla krigsmateriel så Sverige uppnår en högra kvalitet än Sovjet (Jung, 1930; Jung, 1957). En tekniskt kvalificerad utrustning kräver soldater med hög moral, kunskaper och prestation. Detta gör att alla inte kan vara soldat. Antal soldater och förband Sverige skall ha beror på hur mkt kvalificerad utrustning som finns att tillgå. Soldater utan fullständig modern utrustning skadar mer än det gynnar och det är av vikt att vi inte utbildar mer enheter än vad vi har utrustning till. Främst enheter med avgörande stridsuppgifter måste ha hög kvalitet och modern utrustning. De kommer då att kunna slå en större motståndare. Enheter med sekundära uppgifter (ej anfallande) behöver inte ha lika modern utrustning. Svenskt flygvapen måste vara modernare och tekniskt överlägsna det ryska för att vinna mot deras kvantitet (Jung, 1930). Vinterförmåga med översnökapacitet är av stor vikt för Sverige då stora delar av vårt land, under lång tid har subarktiska förhållanden (Ehrensvärd, 1957). Sverige bör ha tillgång till ABC-vapen (Atom/Biologisk/Kemisk). Sverige behöver troligen inte tillgång till biologiska vapen eftersom dessa kommer bäst till nytta på djupet, däremot behöver Sverige utveckla skyddet. Tillgången till kärnvapen bidrar till motståndsförmåga och kommer på grund av vapnets effekt att tvinga fiendens stridskrafter att kraftsplittra. Sverige skall satsa på teletekniska motmedel i syfte att störa ut fiendens vapensystem (fjärrvapen och flyg) (Jung, 1957).

4.1.5. Militär De tre stridskrafterna måste komplettera varandra och luckor får inte finnas i försvaret (Jung, 1930; Jung, 1957). Det civila försvaret, motståndsrörelser och folkmotstånd kompletterar det militära (Ehrensvärd, 1957). Gemensamma operationer skall nyttjas mot invasionsföretag. Försvarets målsättning är att slå tillbaka anfall, därefter fördröja och slutligen försvara (Jung, 1957). Strategiska områden måste kunna försvaras och dessa skall försvaras med lämpligaste förband (Rappe, 1923; Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Arméförband behöver vara snabba och

eldkraftiga för att snabbt kunna kraftsamla i tid och rum (Jung, 1957). Flottan behöver förutom sjöstrid innehålla ett starkt ubåtsvapen och ett organiserat minvapen (Jung, 1930). Fast och rörligt kustartilleri är av vikt (Ehrensvärd, 1935). Med anledning av flygvapnets förmågor och dess snabbhet behöver det utvecklas och dimensioneras utefter hotet och totalförsvarets behov. Svenskt flygvapen behöver vara lika starkt som det förväntade ryska flygvapnet kommer använda mot Sverige. De skall kunna begränsa fientligt flygs verkan i Sverige, skydda armémobilisering samt begränsa landstigning. Flygvapnet kan också begränsa risken för luftangrepp mot civila (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1935).

Gotland måste kunna försvaras. Det görs främst utav eget försvar som är lokalt rekryterade och baserade på ön. Försvaret av Gotland behöver vara eldkraftiga och lättrörliga med förmåga att bli understött av flyg och flotta (kräver marin- och flygbaser på ön). Sverige behöver ett "hemvärn" med hög kvalitet som kan fördröja motståndaren, de bör tillföras artilleri (Ehrensvärd, 1935). Militära reserver måste ökas och finnas för fältförbanden eftersom de moderna vapensystemen (kärnvapen) kan innebära totalförluster. Truppen kommer också bli utsliten i de moderna krigen på grund av psykologisk utmattning och måste därför avlösas oftare (Ehrensvärd, 1957).

Även om kvalitativare förband innebär att kvantiteten kan gå ner, kräver dessa förband större personalreserver eftersom varje soldat blir viktigare och har längre utbildning (Jung, 1957). Fientliga sabotageförband behöver mötas av högkvalitativa lättrörliga förband, dessa enheter behöver ha särskild utbildning och vara lättillgängliga. Jägartrupper är fortsatt viktiga i gränsterrängerna (Ehrensvärd, 1957). Försvaret behöver tillika operativa enheter för att kunna sättas in där de behövs i landet för att kunna störa och binda luftlandsättningar m.m. (Jung, 1957). Satsningar på moderna vapensystem såsom fjärrvapen får inte bli så dyra så att det går ut över antal förband. Sveriges försvar behöver segheten, vilket fjärrvapen inte bidrar till (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Konventionella vapen och stridskrafter kommer alltjämt att behövas (Jung, 1957).

Rekrytering blir svårare ju högre kvalitet ett förband har. Den moderna utrustningen och taktiken kräver en längre utbildning. Därför bör värnpliktsutbildningen vara anpassad efter förbandets krav och inget annat. Utbildningstiderna kan därför skilja stort mellan olika förband. En tekniskt kvalificerad utrustning kräver soldater med hög moral, kunskaper och prestation. Detta gör att alla inte kan vara soldat, befäl eller officer (Jung, 1930).

För att skapa ett förband med hög kvalitet krävs främst hög utbildning. Kvaliteten på ett förband kommer av dess personal, utbildning och utrustning. Förbanden skall redan i fred vara utbildade för sina krigsuppgifter (Jung, 1930). Sverige skall ha välutbildade stående förband som snabbt kan mobilisera till strategiska områden (Ehrensvärd, 1943). Arméförbanden måste vara väl vinterutbildade och ha förstklassig vinterutrustning (Ehrensvärd, 1957). Försvaret måste lägga tid och utbildning på sina chefer (Jung, 1957).

Ledarskapet inom hela totalförsvaret ska genomsyras ansvarstagande och självständiga chefer vilka har tydliga mandat, vågar improvisera och har en gemensam målbild (Ehrensvärd, 1943).

4.1.6. Geografi På land skall arméns starkaste förband placeras i de mest troliga anfallsriktningar (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Övriga förband grupperas runt Sverige som strategiska reserver, vilka skall kunna förstärka eller slå mindre anfall och luftlandsättningar (Jung, 1957). Fientligt flygvapen kan isolera landstigningsområde och därför måste det militära förvaret decentraliseras och markförband finnas där anfall kan förväntas (Rappe, 1923). Befästningar skall användas, framförallt i Norrland, eftersom dessa kan styra motståndaren till av oss förberedda platser (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1957). Armén behöver ha uppgiften och vara förberedd på att försvara kusten där marinen inte har kapacitet att stoppa landstigningsföretag (Ehrensvärd, 1935). Landstigningsoperationer behöver kunna mötas snabbt av Hemvärnsförband med tillfört artilleri. Befolkningen skall uppmuntras till att störa fienden där de får fäste, i syfte att ge försvaret chans att kraftsamla till platsen (Ehrensvärd, 1957).

I lufthavet skall försvaret stoppa fientligt flyg genom eget luftvärn och ett starkt flygvapen (Ehrensvärd, 1935; Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Flygvapnet skall kunna attackera fientliga flygbaser på motståndarens territorium, i syfte att motverka bombningar i Sverige (Ehrensvärd, 1935). Det krävs ett luftvärn för höga höjder till det högkvalitativa Sverige har för låga höjder (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Luftförsvaret skall inte plottras ut över hela landet utan sammanhållas till skydd för vitala områden, men skall däremot baseras utspritt och strategiskt för att kunna kraftsamlas (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957).

I Östersjön är Ålandsspärren av vital betydelse och får inte till några medel tillåtas tas i besittning av Ryssland. Spärren skyddar norrlandskusten genom att förneka ryska sjöstridskrafter tillgång till Bottenviken och risken för ryska landstigningar längs med norrlandskusten minskar. En svensk-finsk spärr kommer innebära att svenska flottan kan kraftsamla i Östersjön (Rappe, 1923; Jung, 1930; Ehrensvärd, 1935). Marinen skall baseras på platser där de snabbt kan komma ut och slå landstigningsföretag samt för att trygga sjötrafiken (Jung, 1957). Som ett komplement till kriget behövs rörliga marina baser. Flottan behöver kunna skydda svensk handel (Jung, 1930), vilket förslagsvis kan göras med ubåtar. Behovet av ubåtar i Östersjön ses som litet, utan de fyller sin roll främst på västkusten (Ehrensvärd, 1957).

Fungerande kommunikationer är en förutsättning för ledning. Detta kräver en robust och säker kommunikation som behöver ha en planlagd reperationstjänst (Ehrensvärd, 1943). Teletekniska motmedel behöver tillföras för att störa motståndarens navigering och bombfällning (Ehrensvärd, 1957).

Sverige behöver sprida på totalförsvarets och samhällets samtliga resurser för att skapa skydd och uthållighet. Sverige skall undvika att ha strategiska mål (för stora baseringen, klustring av förband, samling av förråd/industrier, m.m.) vilka i så fall blir prioriterade mål vid ett världskrig (Jung, 1957). Fienden kommer att prioritera strategiska mål vid ett världskrig, och då skall andra nationer bli prioriterade istället. Sverige behöver en strategisk militär reserv som är kvalitativ utrustad och övad, med kort inställelsetid för att kunna möta en motståndare som gör ett snabbt strategiskt överfall (Jung, 1930). Mobilisering och transport av förband från fastlandet till stöd för Gotland kommer att vara starkt begränsade. Därför måste Gotland ha ett eget autonomt försvar, med egen inhemsk rekryterad militär (Ehrensvärd, 1957).

4.1.7. Historik Sverige behöver lära av sin egen historia och av andras, exempelvis Frankrikes historia från andra världskriget då stora resurser bands till Maginotlinjen, vilket gjorde Tyskland inte behövde oro sig för motanfall - bygg inte fast allt ditt försvar (Ehrensvärd, 1957).

4.1.8. Underrättelser Information och upplysning till befolkningen skall ske av krigsplacerad personal, med samma uppgift i fred och som är välkända av befolkningen. Informationen ska ske decentraliserat, varje län behöver kapacitet att informera befolkningen i krig. Vid skärpt beredskapsläge och i krig behöver Sverige organisera en särskild myndighet, Statens upplysningscentral, vilken är fördelad på tre huvudavdelningar: för nyhetsförmedling, långsiktig upplysningsverksamhet och till utlandet riktad verksamhet. Eftersom Sverige är en demokrati kan inte statlig propaganda ske till den egna befolkningen utan information skall skötas av etablerad media (Jung, 1957).

För att Sverige skall ha ett bra underrättelseläge måste nationen ha en god omvärldsuppfattning (Ehrensvärd, 1943). Det är av stor vikt att statsmakten vågar ta beslut om en tidig mobilisering eftersom det ger tid att transportera personal, utan behov av skydd, till att sättas in för att bland annat slå landstigningsföretag. För att kunna få bra underrättelser till statsmakten krävs spaning och teknisk hjälpmedel för att bland annat kunna följa landstigningsföretag och ge förvarning (Ehrensvärd, 1935). Svensk forskning och krigsmaterielutveckling ger försvaret underrättelser i form av motståndarkunskap vilket kommer väl till stöd för utveckling av motmedel och taktik (Jung, 1957).

4.1.9. Tid Landstigningar kräver luftherravälde, och det tar tid även för motståndaren att skapa luftherravälde. Motståndaren får inte tillåtas ta iland tung krigsmateriel och det är därför av vikt att han slås innan han blir stark (Jung, 1957). Bästa försvaret är att först försöka slå ut motståndaren på deras hemmaplan för att inte kunna påbörja anfall, därefter möta dem på deras väg mot sitt anfallsmål och slutligen skydda nationen på vårt eget territorium (Rappe, 1923; Jung, 1930; Ehrensvärd 1957; Jung, 1957). Lökprincipen i skyddsåtgärder skall användas, med olika lager och linjer som motståndaren måste penetrera för att nå fram. Skyddet av civila, industrier, kommunikationsnoder och militära anläggningar skall prioriteras (Jung, 1930). Dyra och kostnadsdrivande vapensystem skall inte få gå ut över övriga försvaret. Militära förband ger seghet och skydd över längre tid, vilket exempelvis fjärrvapen inte ger. En kombination är att eftersträva, men kostnaden får inte bli på bekostnad av förbanden. Anfall i övre Norrland skall kunna mötas med långvariga strider med stöd av dess fasta befästningar och terrängens svårighet (Jung, 1957). Fiende möts vid gränsen och

fördröjs därefter för att kunna kraftsamla enheter. En invasion skall omedelbart mötas med försvarets fulla kraft (Rappe, 1923; Jung, 1930; Ehrensvärd, 1935).

4.1.10. Logistik Totalförsvarets logistikkedja är av central vikt. Centrala totalförsvarsorganisationer för reparationstjänst bör finnas, såsom för motortjänst och för byggnader/anläggningar. För att kunna hålla igång viktig krigsproduktion behöver totalförsvaret planera för och snabbt kunna effektuera nationell ransonering för bland annat olja och råvaror (Jung, 1957). Befolkningens tro på staten måste vara så stor att man inte börjar hamstra när staten inför sanktioner. Hamstring kommer få stora konsekvenser för totalförsvarets och befolkningens uthållighet. Det militära och civila försvaret måste ha tillgång till sin krigsmateriel i fred. Det är försent att inhandla eller producera när konflikten väl inletts. Det är av stor vikt att ha förråd för krigsmateriel, ammunition och drivmedel redan i fredstid då dessa tar tid att producera och importera (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Detta gäller särskilt i övre Norrland dit transportsträckor från södra Sverige är långa. Det kommer krävas lagring av olja och att möjlighet till import av olja förstärks. Vid krigsutbrott eller större konflikt kommer det att vara en begränsning i nyproduktion av krigsmaterial vilket kräver att det finns ett beredskapslager för denna typ av utrustning (Ehrensvärd, 1957). Totalförsvaret behöver tillika samordna all nationell sjukvård så att resurserna kan flyttas och används där det bäst behövs (Ehrensvärd, 1943).

4.1.11. Ledning För statsmakten behöver det instiftas ett krigskabinett för att förenkla och snabba besluten och ledningen av landet vid krig (Ehrensvärd, 1957). Samarbetet och planering mellan myndigheter och samhällsfunktioner behöver utökas redan i fred (Jung, 1930; Ehrensvärd, 1943; Ehrensvärd, 1957). Statsledningen måste redan i fred ha tillgång till säkra och skyddade lokaler och kommunikation (Ehrensvärd, 1957).

Det militära försvaret behöver en enhetlig ledning med ansvar för både planläggning och genomförande av eventuellt krig. Det behöver mer eller mindre vara samma chefer i fred som i krig. Överbefälhavare behövs även i fredstid (Ehrensvärd, 1935).

För det civila försvaret behöver civilbefälhavaren ha tydliga uppgifter och befogenheter. Landshövdingarna är viktiga i sina befattningar och måste därför rekryteras efter kunskaper och förmåga (Ehrensvärd, 1957; Jung, 1957). Det krävs en statlig myndighet som har ansvaret för det civila försvaret. Denna myndighet ansvarar för information till befolkningen och står för samordning samt förberedelser. För att skapa ett fungerande befolkningsskydd krävs en samordnad ledning av luftskydd under en chef som har förutsättningarna för en fungerande ledning (Ehrensvärd, 1943).

4.2. Värnkraft/Motståndskraft - Föreslagna riktlinjer 2021-2025 4.2.1. Politik Sveriges inrikespolitik är det som ytterst styr totalförsvaret. Målet för totalförsvaret är att om Sverige angrips så ska samhället kunna fortsätta att fungera. För att det ska fungera behöver hela samhället och alla invånare bidra. Behoven för totalförsvaret styr organisationen som i sin tur styr personalramen (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019). Detta innebär att man ska krigsplaceras där man gör störst nytta, vare sig det är i civilförsvaret eller det militära. I nuläget saknas en gemensam målbild. Flera myndigheter har börjat samarbeta för att skapa en gemensam grundsyn. Styrningen till alla myndigheter är att totalförsvarets behov ska beakta dess krav. För att målen ska nås behövs resurser i form av personal och ekonomiska medel. Målen behöver prioriteras, för även om en ökning av medel tillförs är tiden begränsad och planering behöver göras både kortsiktigt och långsiktigt. Samplanering behöver ske mellan det militära och civila försvaret så att funktionerna inte konkurrerar mot varandra. Till de större utmaningarna hör att göra Sverige mer oberoende av import och öka den inhemska produktionen av livsmedel. Det kommer att kräva tid och politiska åtgärder (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

Befolkningsskyddet är ytterligare ett område som är i behov av åtgärder. Befolkningsskyddet syftar till att skydda befolkningen från effekterna av konventionella vapen och kärnvapen i mindre skala. Kemiska vapen ses inte som ett betydande hot dock ska utvecklingen följas. Befolkningsskyddet behöver också planlägga för flyktingar, både interna och externa. Vid kris eller konflikt kommer flera samhällsfunktioner (bl.a. polis och räddningstjänst) att behöva förstärkas med mer personal för att klara av sina uppgifter. Förstärkningar kan komma att göras med civilpliktig personal. Utveckling och intagande av nuvarande krigsorganisation kommer att ta lång tid, inte minst mot bakgrund av personal- och materielförsörjningens långa ledtider. Det måste därför finnas en långsiktighet och stabilitet i planeringen.

Beredskapslagarna behöver en översyn för att anpassas efter dagens samhälle. För att öka beredskapen i delar av landet, utan att fatta beslut om höjd beredskap, kan totalförsvarspliktiga användas (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

En viktig del för utrikespolitiken är att kunna genomföra en beredskapshöjning som presenterar ett trovärdigt totalförsvar. Det kommer att verka avskräckande för omvärlden och skapa en tröskeleffekt. Det kommer även att stärka den inhemska försvarsviljan (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

Sverige har inga direkta allianser, däremot är samarbetet med Finland av största vikt. Samarbetet syftar till att försvara båda länderna och omfattar planering, förberedelser för hävdandet av respektive lands territoriella integritet och utövande av rätten till självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. Samarbetet omfattar armén, marinen och flygvapnet. För armén finns planerna för att skapa en svensk förstärkt brigad med uppgifter i Finland. Även inom det civila försvaret skall ett samarbete fördjupas med Finland samt även med andra nationer. Detta kräver att både det civila och militära försvaret är interoperabelt med finska och andra internationella partners. EU och NATOs samarbete grundas i hanteringen av Europas försvar (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017; 2019).

Den svenska Solidaritetsförklaringen innebär att Sverige inte kommer förhålla sig passivt om ett EU-land eller nordiskt land drabbas av en katastrof eller ett militärt angrepp. Solidaritetsförklaringen innebär att Sverige behöver förmåga att både ge och ta emot militärt som civilt stöd. Samarbetet med NATO utvecklar totalförsvarets förmågor. Sverige skall utveckla civila samarbeten med Finland och Norge. Internationella samarbeten ska fördjupas inom både civila och militära försvaret. I de samarbeten som Sverige har med omvärlden ingår inga förpliktelser (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

Efter nödvändiga politiska beslut kommer det ta dagar till veckor för tredje part att verkansfullt sätta in flygstridskrafter till stöd för Sverige (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017). Marinstridskrafter tar veckor till månader och arméstridskrafter tar månader att få på plats i relevant omfattning. Det kommer i sin tur att ställa krav på den svenska beredskapen (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

4.2.2. Sociokulturell Skyddet av befolkningen är väsentlig. Befolkningsskyddet behöver fokuseras till viktiga eller utsatta områden, såsom befolkningscentrum och Gotland. Civilförsvarets planering ska täcka hela hotskalan från fred till krig. Mobilisering av civilförsvar behöver kunna genomföras snabbt och civilförsvarsplikt skall återupprättas. Nödvändiga behov (livsmedel och boende) för befolkningen vid kris eller krig måste vara planerat. Nödvändiga samhällsfunktioner för befolkningsskyddet måste planeras att kunna fungera vid elbortfall. Fysiskt skydd i form av skyddsrum är i dagsläget begränsat och återuppbyggnaden kommer att ta lång tid. Den kommer även att vara kostnadstung eftersom ingen nyproduktion av skyddsrum har skett under lång tid. Nybyggnation av skyddsrum kommer att prioriteras till särskilt utsatta områden i krig. Eftersom detta arbete måste ske skyndsamt kommer förberedelserna för utrymning av drabbade områden att prioriteras (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017). Utrymning måste koordineras med militär verksamhet. För att skydda samhället kommer försvarsmaktens CBRN-förmåga att utökas (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

Traditionen av frivilliga försvarsorganisationer är stark i Sverige. De frivilliga organisationerna är viktiga för försvarsviljan och motståndskraften. De frivilliga organisationerna ska bedriva sin kärnverksamhet - information, utbildning, övning samt bemanning av krigsorganisationerna i det militära och civila försvaret (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017). För att behålla motivationen ska ersättningsnivåerna höjas (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

Opinionen hos befolkningen är av vikt för ett starkt totalförsvar. Totalförsvarets trovärdighet påverkar försvarsviljan hos den egna befolkningen och är avskräckande för omvärlden (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019). Psykologiska försvaret stärker befolkningens försvarsvilja i fred och motståndsvilja i krig. Det psykologiska försvaret behöver kunna möta motståndarens propaganda. Mångfalden i Sverige har sedan nedläggningen av totalförsvaret ökat. Mångfalden ställer krav på att bygga ett samhälle som håller ihop och för att motverka segregation i syfte att undvika sociala spänningar och klyftor i samhället. Dessa motsättningar kan komma att minska försvarsviljan. Förtroendet för myndigheter behöver stärkas i segregerade områden eftersom det annars kan motverka försvarsviljan (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

4.2.3. Ekonomi För att totalförsvarsstrategin ska vara genomförbar behövs det medel. De viktigaste medlen är personal och ekonomi. Samhället behöver kunna ställa om befolkningen till andra uppgifter vid krig. Personalen är viktig för att krigsviktiga verksamheter ska fungera och den måste därför både krigsplanläggas och krigsplaceras. Privata aktörer inom samhällsfunktioner behövs för totalförsvaret samtidigt som att mycket av de tidigare statliga verksamheterna har övergått till privata aktörer. Detta ställer högre krav på samordning. Det finansiella systemet behöver även fungera vid kris eller krig. Detta kräver en robust elförsörjning och skydd mot cyberattacker. Betalningssystemet är av vikt för samhället och måste fungera (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

Ökat medel ger ökad takt i planeringen och förberedelser. Nuvarande förslag behöver cirka tio gånger högre budget och utan tillförda medel kan prioriteringar behövas (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

Sverige skall klara självförsörjning under tre månader av störda förhållanden. Import av varor kommer att störas och därför behövs flera leverantörer av viktiga varor för att trygga importen. För importen är förbindelser västerut viktigast. Lagerhållning måste tillses för att säkra tillgången till livsmedel och drivmedel. För de privata aktörer som bidrar till lagerhållningen ska ersättningen vara skälig (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019). Län och regioner måste säkra tillgången till dricksvatten och möjliggöra prioritering inom det egna området. För att inte belasta samhället behöver varje enskild medborgare klara sig i minst en vecka. Försvarsmakten är beroende av stöd från försvarsindustrin för att upprätthålla förmågan i flera militära centrala system (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

4.2.4. Teknologi Utveckling av totalförsvaret sker inom flera områden. Därför behöver forskningen prioriteras i kortsiktiga och långsiktiga behov (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017). När det är möjligt ska dyra projekt genomföras med internationella samarbetspartners för att dela på kostnaderna (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

De teknologiska förhållandena avser den skillnad i teknologi som skiljer mellan två parter i en konflikt. Skiftet från insats till nationellt försvar har stärkt svensk försvarsförmågan. För att ytterligare öka krigsförbandens duglighet behövs ny materiel och utbildning (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019). Förbanden behöver fyllas upp materiellt kvalitativt för att

kunna lösa de svårare uppgifter som det nationella försvaret ställer. Ökad förmåga hos Hemvärnet genom tillförsel av materiel (såsom luftvärn, mörkerkapacitet och granatkastare) gör det möjligt att ta sig an en mer avancerad motståndare (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019). Vinterförmåga är av vikt för alla förband och behöver finnas för de som ska verka i svenskt klimat. Kärnvapen har en central roll för ryska militär förmåga och är ett teknologiskt förhållande Sverige inte kommer att överbrygga (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

4.2.5. Militär Stridskrafternas förmåga är grundläggande för totalförsvaret. Ökad militär förmåga skall ske inom alla delar av Försvarsmaktens organisation (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017). En ökad övningsverksamhet genomförs och ny materiel tillförs i syfte att öka krigsförbandens krigsduglighet. En ökning till fyra brigader skapar förutsättningar för handlingsfrihet. En mekaniserad brigad med särskild inriktning på vinterförmåga skall skapas. Genom att upprätta en stridsgrupp av stående förband som snabbt är gripbara kommer det hela tiden finnas tillgängliga förband att sättas in. Säkerhetsförband/Militärpolis behöver utökas för att kunna möta gråzonsproblematiken och hybridhotet. Vidareutveckling av JAS 39E och att behålla JAS 39C/D gör att det totala antalet stridsflyg ökas. Även antalet ubåtar ska utökas vilka skall nyttjas till att inhämta underrättelser och för att operera i hela Östersjön. För att skydda den för handeln viktiga västkusten etableras en ny amfibiebataljon i Göteborg (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

Rekrytering till förbanden kommer ske med företrädesvis värnplikt. För totalförsvaret kan civilplikt återinföras (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017). I dag har förbanden stora vakanser och förbanden behöver fyllas upp för att lösa sina uppgifter i krig. På grund av Gotlands geografiskt avlägsna läge behöver totalförsvaret på ön vara lokalt rekryterad (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

För att stärka totalförsvarsförmågan behövs utbildning. Samordning av utbildning för totalförsvarets personal kommer att ske via Försvarshögskolan. Regelverket kring gråzonsproblematiken är tillräcklig. Däremot är kunskapen kring regelverket begränsad och för personal inom totalförsvaret behövs övningar som ökar förståelsen (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017). På kort sikt handlar det om att kunna avsätta tillräckliga personella resurser för beredskapsplanering, utbildning och övning. Vinterförmågan behöver stärkas genom övning (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

Ledarskapet inom hela totalförsvaret ska genomsyras av uppdragstaktik då det skapar självständiga chefer (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

4.2.6. Geografi På land behöver stridskrafterna vara utgrupperade och spridda eftersom effekterna av en förbekämpning på detta vis begränsas. Samtidigt kan stridskrafterna tidigt möta angrepp mot olika delar av landet. Det senare gäller särskilt för arméstridskrafterna med hänsyn till deras begränsade möjligheter att snabbt genomföra längre operativa förflyttningar. Göteborgs hamn är viktig för att kunna ta emot stöd från tredje part och är även viktig för Norge och Finland (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

Även flygvapnet skall skyddas genom spridning. Nu finns en obalans i flygvapnets basresurser som måste utvecklas för att kunna få utspridda flygbaser (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

Marinens tyngdpunkt ska ligga i Östersjön. Där är Ålandsförträngningen strategiskt viktig och den behöver försvaras. Utveckling av sjömineringsförmågan skulle avsevärt stärka den krigsavhållande förmågan och kommer begränsa effekterna av ett väpnat angrepp. Marinen är också viktig för att försvara handelsförbindelserna från västkusten och Göteborgs hamn (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

Cyberattacker kan få lika stora konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och kritisk infrastruktur som ett konventionellt väpnat angrepp. Cyberförsvaret skall säkra den för samhället viktiga energitillgången. Skyddet i domänen behöver göras systematiskt för att stärka förmågan och gemensamt mellan myndigheterna Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

På grund av avståndet och svårigheterna med transporter kommer Gotland behöva ett självständigt försvar med alla nödvändiga förmågor. Dock kommer förstärkningar från Marinen och Flygvapnet vara möjligt och därför behöver operationsbaser med logistik finnas på ön (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

4.2.7. Historik Historien av tidigare fattade politiska beslut gör att totalförsvaret befinner sig på en låg nivå. Återuppbyggnaden kommer vara tidskrävande och kostsam, men med tanke på den ökade hotbilden är den nödvändig (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

4.2.8. Underrättelser Information till befolkningen är viktig för att stärka totalförsvaret. Sveriges demokratiska grund innebär att det psykologiska försvaret måste utgå från fria medier. Tydligare styrning, ansvarsfördelning och samordning behöver ordnas för att det psykologiska försvaret ska fungera (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

Att ha tillförlitliga underrättelser är av vikt för totalförsvaret. Det försämrade omvärldsläget samt den fortsatt breda antagonistiska hotbilden, t.ex. terrorism, påverkansoperationer och cyberhot innebär att försvarsunderrättelseförmågan ska stärkas och utvecklas. För att stärka inhämtningsförmågan skall bland annat antalet ubåtar utökas och spaningsförmåga för flygvapnet. Förmågan till bearbetning ska också ökas (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

4.2.9. Tid Alla strategier påverkas av tid. Genom att kunna påverka motståndaren på långa håll kan tiden till att motståndaren når sitt mål tjänas. Det kommer ske genom att tillföra långräckviddig bekämpningsförmåga till flygvapnet och det sker genom anskaffning av robotar för att bekämpa mark och sjömål (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017). En annan faktor för att tjäna tid är möjligheten till ett tidigt ingripande. Detta möjliggörs av insatsreglerna som nyttjas fram till krig, IKFN-FM (Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet m.m.) vilken är skapad för att skydda svenskt territorium och ge tydliga mandat i fred. Regelverket är välutformat, dock behöver personalen övas i hanteringen (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

För att mäta måluppfyllnad av för totalförsvaret, ska en ny myndighet för kontroll och uppföljning införas (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

4.2.10. Logistik Totalförsvaret är i behov utav logistik. Försvarsmakten har behov av stöd inom sju områden: sjukvård och läkemedelsförsörjning, data- och telekommunikation, informationsdelning och lägesbild, livsmedelsförsörjning, transporttjänster, drivmedel och infrastruktur (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019). Sjukvården är av central betydelse, den måste samordnas och planeras för att täcka hela totalförsvarets behov. Sjukvården kräver även tillgång till läkemedel och utrustning. I modern tid drivs allt mer av den samhällsviktiga verksamheten av privata aktörer och vilket i sin tur ställer högre krav planering. Staten har fortfarande rätt att införskaffa det som krävs för totalförsvaret från privata aktörer (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

4.2.11. Ledning Politisk ledning är nödvändig för ett fungerande totalförsvar. Ytterst innebär detta att en ny totalförsvarsmyndighet behöver instiftas vilken har ansvar för att kontrollera så att samordning och uppbyggnad genomförs enligt plan. Formerna för samlad politisk ledning vid krig (krigsdelegation) finns och kan nyttjas. Inom totalförsvaret behöver ledningsförhållanden förtydligas, från politisk till kommunal nivå. Vid krig behövs en snabbare beslutsfattning för hela samhället. För att underlätta detta skall det vara samma chefer i fred såsom i krig. Inledningsvis skall ledning av totalförsvaret ordnas genom tillgång till robusta sambandsmedel och på längre sikt säkra ledningen genom att den har tillgång till alternativa ledningsplatser (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019).

Den militära ledningen behöver självständigt kunna höja beredskapen och på så sätt bidra till att höja tröskeleffekten. Försvarsmakten behöver också möjligheten att kunna höja beredskapen för Hemvärnet (Sverige & Försvarsdepartementet, 2019). Robusta ledningsfunktioner för det militära försvaret krävs, dessa måste också kunna fungera tillsammans med det civila försvaret (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

Den civila ledningen har samma krav på interoperabilitet med Sveriges samarbetspartners som den militära motsvarigheten har. Länsstyrelsen är vid höjd beredskap högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet och ska därmed verka för att skapa största möjliga försvarseffekt. MSBs roll är att företräda det civila försvaret (Sverige & Försvarsdepartementet, 2017).

5. JÄMFÖRELSEANALYS Kapitlet syftar till att jämföra de två innehållsanalyserna och svara på studiens tredje fråga; Vilka strategiska likheter och skillnader finns mellan 1920-1950-talets totalförsvarsteorier mot nuvarande förslag på inriktning? Eftersom förslagen för politiska beslut och officerares teorier och vilja har olika syften samt riktar sig till olika kategorier läsare, så går det inte att analysera resultaten utan att ta hänsyn till denna faktor. Analysen nedan är fokuserad på att redovisa resultatens skillnader. Likheterna kommer inte att behandlas för att undvika upprepningar. Jämförelseanalysen har gjorts med stöd av det analytiska ramverket, men även ett holistiskt perspektiv har nyttjats för att ta vara på innebörden av de analyserade texterna. I vissa fall har inte en tydlig likhet eller skillnad utlästs av analysens diagram, se bilaga C, utan den har framkommit vid analysdiskussionen och har då förts in i analysresultatet nedan. Två teman, historia och underrättelse är inte redovisade nedan. Historia på grund av att i propositionerna så finns det inte tillräckligt med underlag för att göra en analys. Avsaknaden av historisk koppling diskuteras vidare i teoridiskussionen. I temat underrättelse är ambitionen likvärdig, men på grund ut av teknikutvecklingen skiljer det i metod.

Innehållsanalysen skapade en ny kategori som inte var nämnd i the general theory of strategy - Ledning. Denna studie prövar inte teorin mot totalförsvaret och kommer inte fördjupa om denna kategori borde tillföras teorin. Det kan konstateras att vid denna studie rörande svenskt totalförsvar kom kategorin till nytta.

5.1. Strategi 1920-1950-talets samlade totalförsvarsteorier och försvarsberedningens förslag på totalförsvarets inriktning förhåller sig likvärdigt till the general theory of strategy den stora skillnaden är att det är helt olika tidsperspektiv mellan de undersökta strategierna. I förslagen är tiden förhållen till att konflikten kommer ta månader att hantera medan under 1920-1950- talet fanns synen på att en konflikt kunde spänna över flera års tid. Synen på historiens påverkan har också ändrats i förslaget på riktlinjer, där den historiska återkopplingen inte alls så tydlig som den är under 1920-1950-talets strategi.

5.2. Politik Viljan och behovet av inhemsk produktion av livsmedel är den samma, men utgångsläget har förändrats. Idag är den inhemska produktionen mindre än den var på 1920-1950-talet.

Orsaken till att förflyttningen skett från självförsörjning till att säkra importen går inte att utläsa i de studerade texterna. På 1920-1950-talet fanns behovet av en planlagd och känd motståndsrörelse, i styrningarna för 2021-2025 nämns inte det behovet vilket kan tolkas visa på en skillnad i synen på ett eventuellt nederlag. För båda strategierna är samarbetet med Finland viktigt. Skillnader i samarbetet med Finland är framförallt att i förslagen så syftar samarbetet till försvar och stöd av båda länderna. På 1920-1950-talet var inriktningen att stödet skulle utgå från Sverige och därför vara mer enkelriktat.

Det svenska fokuset på alliansfrihet och vad det bidrar till har nedgått och fokuset är flyttats till internationella samarbeten inom EU och NATO. I och med samarbetena så förutsätts det idag att Sverige kommer att få stöd från tredje part. På 1920-1950-talet fanns det en klar vilja att få stöd men det var inte på samma sätt självklart att stödet skulle infinna sig. På 1920- 1950-talet fanns viljan att planera skyddet mot motståndarens fullständiga vapenarsenal, medan det i förslagen så bedöms hotet från t.ex. kemiska vapen som litet och därför behöver det kemiska hotet bevakas medan mer aktiva åtgärder som införskaffning av andningsskydd kan vänta.

5.3. Sociokulturell Under 1920-1950-talet var totalförsvaret planerat främst för kriget medan det idag har fått en ytterligare utökad betydelse för att kunna verka även i kriser som kan påverka samhället. Fokuset låg mer på en lång uthållighet som skulle vara under år snarare än månader vilket tar tydliga uttryck i planering och kommunikation till sin egen befolkning. Det var tydligt att man skulle prioritera skyddet för den del av befolkningen som var nödvändig för totalförsvaret, såsom samhällsbärande funktioner och befattningshavare. Folkets viktiga roll som en aktiv del av försvaret betonades och befolkningen skulle med de medel de kunde, bjuda på ett tidigt motstånd för att försvåra för motståndaren att få fäste fram till att militära enheter kunde möta kvalificerat motstånd.

Det fanns även en tydligare ansvarsfördelning mot befolkningen där folket var tvungen att ta ett eget större och aktivare ansvar för försvaret. För totalförsvaret 2021-25 har det psykologiska försvaret frångått den utåtriktade kommunikationen som tidigare var inriktad på att skapa allianser och stöd hos västmakterna. Viljan att fostra befolkningen för att skapa dugliga soldater och motståndsmän finns inte i förslagen. En ytterligare skillnad som kommit i modern tid är att det uppmärksammats att mångfalden i samhället kan påverka försvarsviljan

negativt om det inte ställs krav på att samhället håller ihop och att man motverkar segregation som syftar till att undvika sociala spänningar och klyftor.

5.4. Ekonomi Elektroniska system och funktionen av dem har större påverkan i förslagen än vad de hade under 1920-1950-talet. I förslagen så hanterar man privata aktörer och de krav som kommer att ställas på dem i form av lagerhållning, m.m. I planläggningen i förslagen är tidshorisonten tre månader medan man under 1920-1950-talet försökte planera för flera år av störda förhållanden. Synen på hur lång en konflikt är har ändras från år till månader och det genomsyrar hela den ekonomiska planläggningen. Det påverkar även synen på att man måste skydda industrin och förmågan till reparationer i stället för att ha lagerhållning för tre månader. För försörjningen är det idag viktigt med dricksvattenförsörjning, vilket inte är omnämnt på 1920-1950-talet.

5.5. Teknologi För totalförsvaret 2021-25 vill staten dela på kostnaderna för utvecklingen genom ett internationellt samarbete medan på 1920-1950-talet skulle det civila och militära försvaret dela på kostnaderna. Kunskapen som kom med utveckling och forskning kunde Sverige använda för att skapa internationella samarbeten och använda för att byta till sig kunskaper och krigsmateriel. Under 1920-1950-talet är mycket fokus på att Sverige skall utveckla kärnvapen i syftet att säkerställa det egna behovet. Den strävan är idag helt borta. Synen på hur beroende en liten stat är av att ha hög kvalitet på sina väpnade styrkor för att kunna möta en kvantitativt större motståndare är slående i jämförelse.

5.6. Militärt Under 1920-1950-talet fanns viljan att utbilda de värnpliktiga soldaterna under längre tid för att möta de högre teknologiska kraven som följde med den tekniska utvecklingen, i förslagen så tar de stående förbanden den rollen. Planläggningen för militära reserver får inte samma vikt i förslagen medan det under 1920-1950-talet påtalades vikten att kvalitativa förband har behov av stora reserver med rätt kompetens. Under 1920-1950-talet finns viljan också att kunna växeldra mellan ordinarie och reservförbanden för att ge välbehövlig vila och

återhämtning. Det är mer jämställt avseende slagkraften på förband idag än det var under 1920-1950-talet, då den kvalitativa skillnaden mellan förbanden var större. De behov som flygvapnet och marinen ansågs behöva har liknande ambition även idag.

5.7. Geografi Även om Ålandsförträngningen nämns i förslagen så står det inte i proportion till hur mycket fokus det läggs på behovet av spärren under 1920-1950-talet. I förslagen för 2021-25 har en ny hotbild framkommit - cyberattacker. Under 1920-1950-talet fanns en ambition att skydda industrier och produktion genom geografisk spridning för att undvika att skapa strategiska mål för motståndaren, vilken saknas i totalförsvaret 2021-25. Det geografiska område som påverkar strategin är större och har utökats i förhållande till storleken på 1920-1950-talet.

5.8. Tid I texterna från 1920-1950-talet är tidsperspektivet ett helt annat än vad det är i förslagen. Under 1920-1950-talet så sågs det inget direkt slut på konflikten utan planläggningen sträckte sig över flera år. Detta visar sig genom bland annat behovet av att kunna reparera industrier i syfte att kunna fortsätta produktionen och behovet av en motståndsrörelse som skulle verka under obestämd tid.

5.9. Logistik Behoven för totalförsvarets logistik är motsvarande för de två perioderna. Den stora skillnaden ligger i att man under 1920-1950-talet förberedde för en konflikt som skulle kunna vara under flera år mot den nutida planeringen som är på några månader. Det påverkar både lagerhållning och synen på självförsörjning. I stället för egen produktion är numera viljan att säkra importen genom flera handelspartners. Antalet privata aktörer på den svenska handelsmarknaden har ökat vilket har för 2021-25 komplicerat styrningarna för hur staten skall kunna lagerhålla och tillse att det finns material för de samhällsviktiga funktionerna.

5.10. Ledning Båda strategierna strävar efter en tydlig och robust ledning. I båda strategierna är samverkan mellan militärt och civilt identifierat. Under 1920-1950-talet fanns behovet av en förenklad ledning av landet. I och med krigsdelegationen är den ledningen av riket möjlig. I de tidigare texterna så ska gråzonsproblematiken hanteras av bara militära förband medan i förslag på riktlinjer så är flera myndigheter med våldsmonopol involverade.

Sammanfattningsvis är det mer likheter än skillnader, vilket antyder att mycket går att lära från de tidigare strategierna. En av de avgörande skillnaderna är tidsaspekteten då tiden som nationen ska klara sig under störda förhållanden skiljer sig. Det geografiska området som påverkar har också ändrats och blivit större. Detta gör att det område som påverkar nationen är större, men tiden som förberedelserna ska hantera är mindre.

6. DISKUSSION 6.1. Teoridiskussion Colin S. Gray var en brittisk-amerikansk statsvetare och militärteoretiker som är känd för sina teorier kring strategi. Hans teorier kan därför komma att spegla stormakternas behov av en strategi mer än för den lilla nationen Sverige. När militärer läser the general theory of strategy kan det initialt utläsas hur strategin används vid internationella insatser och vissa av kategorierna är viktiga för att förstå de bakomliggande faktorerna till konflikten. För en insats som i Afghanistan är det väl etablerat att strategin behöver ta hänsyn till de bakomliggande historiska faktorerna, liksom att strategen behöver ta höjd för inre konflikter mellan etniciteter. Men hur fungerar teorin till en liten nations totalförsvarsstrategi? Varför ska inte en nationell strategi beakta samma faktorer? Varför skulle inte historien mellan grannländer ha betydelse såsom varför och hur tidigare krig har utbrutit. Hur olika folkgrupper inom det egna landet ser på folkvilja och folkmotstånd eller hur riktade insatser skall göras för att samla hela befolkningen kring samma mål och vilja.

Studien har inte syftat till att undersöka hur teorin fungerar och hur implementerbar den är för en totalförsvarsstrategi. Det som har tydligt framkommit under studien är att verken och skrifterna som skrevs under 1920-1950-talen hade en mycket starkare återkoppling till svensk försvarshistoria och relationen till motståndaren än vad det har idag. Att det fanns behov att tillför ett tema till Grays teori, visar att teorin inte är heltäckande för studien. Ledning är i Militärstrategisk doktrin en väsentlig kategori för att strategin i flera nivåer skall förstås och beskrivs bland annat med, “Kärnan i ledning är att kunna lägligt inrikta och proaktivt samordna egen verksamhet inom den egna organisationen och utåt mot andra aktörer för att uppnå de resultat som krävs med tillgängliga medel” (Försvarsmakten, 2016, sid 67). Ledning av strategier och operationer är centralt (Försvarsmakten, 2016) och teorin har troligen utvecklingsmöjligheter för att nyttjas som ramverk till en totalförsvarsteori.

6.2. Metoddiskussion Metoden och val av teori har fungerat bra. Problemen har varit att inte analysera för djupt i de olika stegen. Författarna har upplevt risken att snabbt komma till slutsatser, men genom att jobba tillsammans har de kunnat diskutera igenom processen vilket har gjort att resultat och slutsatser är välförankrade.

Tabeller har varit tvungna att modifieras för att möta studiens behov, efter modifieringen har tabellerna varit till stort stöd för processen. Författarnas militära erfarenhet har skapat en djupare förståelse av teorier och strategier. Eftersom författarna har olika bakgrund inom Armén har de kunnat möta behoven som ställts, dock hade en spridning mellan försvarsgrenarna sannolikt bidragit till en djupare förståelse. En viss bedömning har varit tvungen att göras vid sammanställningar av koder vilken har underlättats av författarnas militära bakgrund.

Perioden 1920-1950-tal innebar förändrade omvärldslägen, med freden efter första världskriget, en europeisk militär upprustning, andra världskriget och inledningen av kalla kriget. Strategierna från denna breda period var tvungna att ta hänsyn till den rådande hotbilden som av naturliga skäl skilt sig. Studien har inte värderat eller tagit hänsyn till dessa förändrade lägen vid innehållsanalysen vilket inneburit att den samlade strategin från 1920- 1950-talet har både sina styrkor och brister. Styrkor i form av att bli bredare och tar i beaktning åtgärder som täcker ett djupare hot. Brister i form av att inte vara anpassad efter en hotbild utan från flera hotbilder, under flera perioder, som är sammanslagen till en.

6.3. Resultatdiskussion Även om det skiljer 70-100 år mellan de olika texterna som analyserats är skillnaderna i sin helhet små. Vår reflektion är att mycket är förvånansvärt likt även om den tekniska utvecklingen har gått framåt, men genom ett att analysera 1920-1950-talets strategier holistiskt kan flera intressanta lärdomar dras.

Att kraftigt reducera försvaret och helt lägga ner totalförsvaret är ett exempel på när Sverige inte har följt Ehrensvärds tanke om att förbereda för det otänkbara. Det Ehrensvärd menade var att ingen kan se in framtiden men genom att förbereda för det som idag är otänkbart är landet bättre rustat för att möta tvära kast i hotbilden. Även om beslutet av nedläggningen, för stunden är logiskt och ekonomiskt försvarbart, gör dessa tvära kast att ekonomiska och kunskapsmässiga värden försvinner.

En viktig tillämpning av försvarsteorier på 1920-1950-talet var att försvarsplaneringen skulle ta höjd för att kunna hantera hela motståndarens kapacitet. Ehrensvärd ställde i sin bok Vett och Vilja några konkreta och direkta frågor inför framtiden. Bland annat:

 All erfarenhet visar emellertid att koalitioner icke brukar förbli beständiga. Varför skulle just de nuvarande undantagas från denna regel?  Är det givet att Sovjetunionen och Kina kommer att hålla ihop i längden?  Kan icke personombyten på ledande poster väsentligt ändra de politiska målsättningarna och staternas gruppering?  Kan icke USA:s utrikespolitik komma att ändras genom inrikespolitiska omkastningar?

Att dessa frågor ställdes 1957 visar på vikten av att inte dra för snabba slutsatser. Att bygga upp ett försvar tar lång tid och snabba omkastningar och förändringar i omvärldsläget kommer att ta tid att implementera i försvaret. Det är fortfarande idag viktigt att ta höjd för att morgondagens ledare kommer att kunna både gå ur eller välja att inte följa konventioner liksom att nyttja sin fulla militära kapacitet. En fråga som kan ställas är om Ryssland vid en konflikt skulle följa Ålandskonventionen, (vilken hanterar Ålandsöarnas demilitarisering och neutralisering) som Ryssland dessutom aldrig skrivit på. Förslaget om återetableringen av totalförsvaret utgår ifrån att Ryssland sagt att man tömt sina förråd på kemiska stridsmedel och beredningen bedömer därför att det inte finns ett behov av att köpa in skyddsmasker i så stor omfattning. Istället kommer man behöva följa utvecklingen utifall hotet återkommer. Det intressanta i vissa delar av återetableringen är hur mycket den ekonomiska kostnaden påverkar bedömningarna. Att ekonomi har betydelse tog man redan i beaktning under 1920– 50-talet och förslagen som utarbetades var mestadels inom befintlig ekonomisk ram.

I Värnkraft och Motståndskraft blir det tydligt att samarbetet med Finland är viktigt. Det förklaras aldrig varför det samarbetet är viktigare än de andra internationella samarbetena. I analysen av de tidigare strategierna framgår att Sverige ser helst att de ryska anfallet västerut binds i Finland för att bespara Sverige. Denna strategi innebär också möjligheten till ett mindre försvar för Sverige då Norrlandskusten blir “skyddad” av att Ryssland binds i Finland och av Ålandsspärrens upprätthållande.

Den vacklande försvarspolitiken under frihetstiden hade slutligen lett till att man beslutat ans Finland “som rikets förmur”. Man hävdade att “hjärtat skulle försvaras vid gränsen” eller som Augustin Ehrensvärd uttryckte det “Det är sålunda i Finland som Stockholm skall försvaras och icke vid Vaxholm eller Fredriksborg (Ehrensvärd, 1957, sid 17).

Förhållandet mellan Sverige och Finland har ändrats. 1957 argumenterar både Jung och Ehrensvärd att Sveriges alliansfrihet bidrar till att Finland kan hållas självständigt. Sverige skapar en buffert mellan NATO och Sovjetunionen vilken minskar spänningarna i Östersjöregionen. Genom Warszawapaktens upplösande och NATOS utvidgning österut har det geopolitiska läget ändrats och givit andra förutsättningar för Sverige och Finlands samarbete. Under 1920-1950-talet upplevs det i texterna som att Finland inte är en fullt jämlik partner och i strategierna så visar sig detta genom att Finland inte förväntas stödja Sverige i något avseende. Detta förhållande har suddats ut och studien visar på en större jämlikhet mellan länderna.

Behoven av folkvilja och folkförankring är mellan strategierna överensstämmande och studien belyser vikten av folkets stöd för ett uthålligt och fungerande totalförsvar. Frivilligorganisationerna är och kommer i framtiden vara viktiga för totalförsvaret. Aktiva åtgärder behövs för att behålla och stärka folkförankringen i framtiden. För försvarsviljan är det viktigt enligt Ehrensvärd med en känd motståndsrörelse, att den helt saknas i proportionerna kan vara en av de erfarenheter som är av vikt för framtiden. Eftersom en sådan rörelse visar trovärdighet och styrka för befolkningen i den svenska målsättningen med att: “Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska” (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2018, sid. 12).

Samhällsutveckling med privatisering av viktiga samhällsfunktioner gör att samordning och planering av sådan verksamhet har blivit allt mer komplex. Tankarna om hur planläggningen ska skötas finns med i båda strategierna, dock ligger skillnaden i hur omfattande den privat ägda delen är. De eventuella vinster som ett starkt statligt ägande skulle ges måste ses i förhållande till de förändringar som det skulle behövas för samhället. En sådan förändring går dock emot den strävan om att Sverige ska fortsätta vara demokratiskt och fritt. Privat ägda företag med vikt för totalförsvaret kan inte styras av staten, men behöver få styrningar för till exempel hur viss lagerhållning skall hanteras. Dessa styrningar får inte innebära en ekonomisk förlust för företaget.

Under 1920-1950-talet var det område som strategin avsåg mer begränsat till närområdet. Medan området nu är större och geografiskt avlägsna delar anses kunna påverka Sveriges säkerhet. Detta visar på den globalisering som har påverkat handel, industri och ekonomi. På

grund av att samhället har blivit känsligare, borde det innebära att behovet av förberedelser för störningar blir större.

Världen har förändrats sedan andra världskriget och globaliseringen är en av de mer tydliga delarna. Svensk säkerhetsstrategi efter andra världskriget hade fokus på sin direkta omvärld medan strategin idag behöver beakta även hur Asien påverkar svensk säkerhet. Under 1920- 1950-talet nämndes inget om till exempel Asien medan försvarsberedningens förslag belyser just världens påverkan på svensk säkerhet.

Det skiljer stort mellan tidsaspekterna under de två perioderna. Med erfarenheterna från världskrigen såg man att ett krig inte skulle lösas under en kort period, utan det rörde sig om år. Under 1920-1950-talet var därför ambitionen för totalförsvaret att man skulle ha uthållighet för flera år. Detta hade också en avskräckande effekt och var viktig för att inte nationen skulle behöva vika sig redan vid ett hot om krig eller vid ett handelskrig. I förslaget till inriktning av totalförsvaret så ges inte samma möjligheter till uthållighet. Självförsörjning skall klaras i tre månader. Här uppkommer frågor kring varför tre månader? Är tron att kriget kommer vara slut efter bara en kort tid, eller att Sverige kommer få stöd med livsmedelsförsörjning efter tre månader? Inte ens de internationella insatser som varit framträdande de senaste åren har löst sig på kort tid, utan har avslutats mer på grund av ekonomiska eller politiska faktorer än att konflikten lösts. Vad ligger till grund för det korta tidsperspektivet?

Enligt vår analys av 1920-1950-talets strategier, berörs knappt ämnet sjukvård vilket är uppseendeväckande med tanke på hur viktigt det anses vara idag vid utformandet av strategier. För totalförsvaret är sjukvården centralt som en av samhällets viktigaste funktioner men även för moralen både hos trupp och medborgare.

7. SLUTSATS

7.1. Konklusion och implikationer Studien visar på likheter i omvärldsläget och hotbilden för Sverige mellan perioderna. Även statusen för totalförsvaret har likheter. Studien visar även på likheter mellan strategierna. Under den första etablering av totalförsvaret drogs erfarenheter och slutsatser som mycket väl kan nyttjas fortfarande idag. Genom att studera det gamla totalförsvaret mer ingående i enskilda detaljer pekar vår studie på att dessa erfarenheter kan nyttjas vid återetableringen.

I förhållandet mellan förslagen och 1920-1950-tals strategierna är en avgörande skillnad tidsaspekten. Den skiljer sig i de helt olika tidsförhållandena som strategierna behandlar. Den skiljer sig också i ambitionsnivå, vilket blir tydligt angående bland annat motståndsrörelse. En motståndsrörelse är tänkt att verka efter kriget i syfte att aldrig ge upp eller förlora. Ambitionsnivån blir också tydlig när fördelarna av folkets motstånd vid konfliktens inledning belyses i de tidigare strategierna.

Den strategiska teorin innehåller vikten av att beakta de olika befolkningsgrupperna liksom att ta den historiska kontexten till en konflikt i beaktning. I de verk som analyserats från 1920- 1950 har författarna inledningsvis gjort återkopplingar till svensk försvarsplanering genom historien liksom dess historiska förhållande till motståndaren. Dessa aspekter blir inte synliggjorda i förslaget till återetableringen av totalförsvaret, dessa aspekter har inte heller synts i den nationella säkerhetsstrategin från 2017. Om dessa perspektiv har omhändertagits i framtagandet av den nationella strategin eller i utredningen om förslag till återetableringen är okänt. Vår militära bakgrund bekräftar att dessa perspektiv är av stor vikt vid en strategi under en internationell insats. Att dessa perspektiv då är lika viktiga att beakta vid en nationell säkerhetsstrategi borde då vara lika självklar.

Det svenska samhället har förändrats sedan kalla kriget och är nu än mer en del av den digitaliserade och globala världen. De faktiska förhållanden som strategierna verkar inom har förändrats. Privatiseringen av viktiga samhällsfunktioner är ett område. Det gör fortfarande att ett privatiserat samhälle går att förbereda inför kris och krig. Det ställer dock avsevärt högre krav på planering och kontroll från myndigheterna för att den privata sektorn ska fylla totalförsvarets behov. Ytterligare områden är den tekniska utvecklingen som skett under de senaste hundra åren, men genom att förhålla sig holistiskt och behålla den strategiska nivån går kunskaperna att anpassa efter dagens samhälle. Kunskaperna och teorierna från kalla kriget kan trots det förändrade samhället användas som ett stort stöd för totalförsvarets strategi.

7.2. Fortsatt forskning Under studiens progression har det uppkommit frågor som till del lyfts i diskussionskapitlet. Studien visar på ett behov av forskning inom områden som likt Ingemarsdotter & Jonsson (2019) eftersöker, studier som kan stärka uppbyggandet av totalförsvaret. Nedan presenteras uppkomna behov och tre utvalda förslag på fortsatt forskning.

De förslag som försvarsberedningen lämnat kommer att kräva en ökad finansiering. Ambitionen i förslagen är höga och en studie med stöd av Westbergs teori, skulle kunna visa på om det finns koherens mellan miljö-mål-medel-metod. Ifall förslagen inte kan finansieras i sin helhet skulle studier som inkluderar kortsiktiga och långsiktiga behov bidra till att kunna prioritera totalförsvarets behov utefter ett givet tidsperspektiv.

Studien har använt ett teoretiskt ramverk som utgjorts av Gray & Johnsons teori om hur en strategi skall byggas. Hur kompatibel teorin är med en totalförsvarsstrategi har inte studien behandlat. Fortsatt forskning vilken prövar Gray & Johnsons strategiska teori i förhållande till totalförsvarsstrategier skulle kunna ge svensk säkerhetsstrategi ett ramverk att förhålla sig till. Om Gray & Johnssons teori bedöms otillräcklig behöver sökandet efter ett teoretiskt ramverk utökas.

Folkförankringen och folkviljan har under totalförsvarets fullständiga tid varit av stor vikt för att skapa en uthållighet och för dess trovärdighet till avskräckning. I Motståndskraft betonas det att totalförsvaret ytterst grundas på folket och dess vilja att försvara vår nation, på dess kraft att möta motstånd och dess förmåga att hantera kriser (Sverige och Försvarsdepartementet, 2017). Folkförankringen byggde under lång tid på värnplikten och de etablerade frivilligorganisationerna. Efter årtionden med mindre eller ingen värnpliktsutbildning, och även med återuppväckande av värnplikten bidrar inte längre den på samma sätt till en djup folkförankring. Med en större skillnad i demografi sedan 1920-1950- tal och då varje individ hade en roll att lösa i totalförsvaret finns det numera utmaningar i hur folkförankringen skall grundas. Fortsatt forskning inom området som söker svar på lämpliga vägar att öka folkförankringen kan få stor betydelse.

REFERENSER Litteratur ingående i innehållsanalys:

 Ehrensvärd, C. A. (1935). Svenska försvars principer, Slagord och verklighet, rörande grunderna för riksförsvaret ordnade. Stockholm: Kungl. Krigshögskolan.  Ehrensvärd, C. A. (1943). Hårt mot hårt. Stockholm: Kungl. Boktryckeriet.  Ehrensvärd, C. A. (1957). VETT OCH VILJA (1957:e uppl.). Stockholm: Hörsta förlag.  Jung, H. (1930). Antingen-eller: Freds- och försvarsproblemet i saklig belysning/utgiven under redaktion av Helge Jung. Stockholm: Ny militär tidskrifts bokförlag.  Jung, H., Ahnfelt, S., Backlund, G. I., Eklund, C. G., Gyllö, S. A., Hagberg, K. O., Heckscher, G. E., Hirschfeldt, L., Juhlin-Dannfelt, C. H., Murray, C. G. U. M., Schmidt, T. A., & Stroh, O. (1957). Öst och väst och vi. Stockholm: Kungl. Boktryckeriet.  Rappe, A. (1923). Sveriges läge - En krigspolitisk studie. Stockholm: P. A. Nordstedt söners förlag.  Sverige, & Försvarsdepartementet. (2017). Motståndskraft: Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025. Hämtad 2020-03- 30 från https://www.regeringen.se/4b02db/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdeparte mentet/forsvarsberedningen/ds-2017-66-motstandskraft-inriktningen-av-totalforsvaret- och-utformningen-av-det-civila-forsvaret-2021-20252.pdf  Sverige, & Försvarsdepartementet. (2019). Värnkraft. Ds 2019: Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025. Hämtad 2020-04-07 från https://www.regeringen.se/4ada4a/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdeparte mentet/forsvarsberedningen/slutrapport-14-maj/ds-2019_8-varnkraft---inriktningen- av-sakerhetspolitiken-och-utformningen-av-det-militara-forsvaret-2021-2025.pdf

Artiklar:

 Gustafsson, B. (2013). ANALYS & PERSPEKTIV - Vett och Vilja. 2013(Nr 4), 167– 171. Hämtad 2020-05-05 från https://kkrva.se/hot/2013:4/gustafsson_vett_och_vilja.pdf  Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001  Hsieh, H.-F., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277–1288. https://doi.org/10.1177/1049732305276687  Wither, J. K. (2020). Back to the future? Nordic total defence concepts. Defence Studies, 20(1), 61–81. https://doi.org/10.1080/14702436.2020.1718498

Böcker:

 Agrell, W. (2010). Fredens illusioner: Det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Stockholm: Atlantis.  Baylis, J., Wirtz, J. J., & Gray, C. S. (Red.). (2016). Strategy in the contemporary world: An introduction to strategic studies (Fifth edition). Oxford: Oxford University Press.  Blaadh, W., Elfving, J., & Nevalennaya, A. (2015). Sovjetisk invasion av Sverige: Hur planerade Sovjet att invadera Sverige? Vad visste de? Hemliga kartor, planer och förband. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt biblioteks förlag  Björeman, C. (2013). Var vi redo? Svenska armén under kalla kriget. Stockholm: Försvarshögskolan.  Clausewitz, C. von, Mårtenson, H., & Mårtenson, H. (1995). Om kriget. Stockholm: Probus.  Cronenberg, A., Ehrnborn, A., & Svenskt militärhistoriskt bibliotek. (2015). Kriget kommer: Den hemliga svenska krigsplanläggningen under vinterkriget 1939-1940. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek.  Ehrensvärd, C. A. (2005). Arméchef i orostid: Dagboksanteckningar 1938 - 1957 (2. uppl). Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek.

 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur.  Gyllenhaal, L., & Westberg, L. (2010). Svenskar i krig: 1914-1945. Lund: Historiska Media.  Liddell Hart, B. H. (1991). Strategy (2nd rev. ed). New York, NY., U.S.A.: Meridian.  Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.  Wedin, L. (2002). Reflektioner över ämnet strategi. Stockholm: Försvarshögskolan.  Wedin, L. (2019). FROM SUN TZU TO HYPERWAR A STRATEGIC ENCYCLOPAEDIA. Stockholm: The Royal Swedish Academy of war Sciences.  Westberg, J. (2015). Svenska säkerhetsstrategier: 1810-2014 (Upplaga 2:1). Lund: Studentlitteratur.  Zetterberg, K. (2016). Svenska atomvapen: Utvecklingen av svenska taktiska kärnvapen och vapenbärare under kalla kriget. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek.

Filmer/Dokumentärer:

 Fjällström, P. (2015). Vad hände med försvaret. I Dokument inifrån - Sveriges Television.

Internet:

 Bildt, C. (2013). Sveriges säkerhetspolitik. Hämtad 2020-05-18 från https://kkrva.se/sveriges-sakerhetspolitik/  Försvarsmakten. (2020). Försvarsmakten ordlista. Hämtad 2020-05-05 från https://www.forsvarsmakten.se/sv/ordlista/#/word/cbrn  Haglund, M. (2016). Ett nytt ”varken–Eller”. Hämtad 2020-05-14 från https://kkrva.se/ett-nytt-varken-eller/

 Rikspolisstyrelsen. (2012). Nu upphör beredskapspolisen. Hämtad 2020-04-14 från https://web.archive.org/web/20151124053647/https://polisen.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Ge mensam/Nu-upphor-beredskapspolisen-/

Offentligt tryck:

 Försvarsmakten. (2016). Militär strategisk doktrin 2016. FMV, FSV Grafisk produktion 2016. Hämtad 2020-04-07 från https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om- myndigheten/dokumentfiler/doktriner/militarstrategisk-doktrin-2016-ny.pdf  Länsstyrelsen, K. län. (2019). En introduktion till totalförsvaret (Nr 0348–8748). Hämtad 2020-05-18 från https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/tjanster/publikationer/2019/en-introduktion-till- totalforsvar.html  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). (2018). Om krisen eller kriget kommer: Viktig information till Sveriges invånare (A. Steen, Red.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).  Sverige, & Försvarsdepartementet. (2004). Regeringens proposition 2004/05:5. Hämtad 2020-04-14 från https://www.regeringen.se/49bb68/contentassets/6a2fe3ec956f4f65983e507614adec32 /proposition-2004055---vart-framtida-forsvar  Sverige, & Försvarsdepartementet. (2008). Regeringens proposition 2008/09:140. Hämtad 2020-04-14 från https://www.regeringen.se/49bb67/contentassets/1236f9bd880b495f8a9dd94ce1cb71d e/ett-anvandbart-forsvar-prop-200809140  Sverige, & Försvarsdepartementet. (2014). Regeringens proposition 2014/15:109. Hämtad 2020-04-15 från https://www.regeringen.se/49c857/contentassets/266e64ec3a254a6087ebe9e41380681 9/proposition-201415109-forsvarspolitisk-inriktning--sveriges-forsvar-2016-2020

Rapporter:

 Andersson, B., Carell, A., Ericsson, J., Jeppsson, T., Körlof, B., Lagerblad, P., Lundgren, B., Magnusson, G., Mörtberg, J., Neretnicks, K., Nilsson, S. C., Nylén, L., Olofsson, M., & Rosenius, F. (2018). Ett trovärdigt totalförsvar Slutrapport från projekt KV21 (Projekt 21) [Slutrapport]. Stockholm: Kungl. Krigsvetenskapsakedemin.  Försvarshögskolan. (2019). Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige (FHS-beteckning: 930/2011). Hämtad 2020-03-25 från https://www.fhs.se/centrum-for-totalforsvar-och-samhallets- sakerhet/forskning/publikationer/forutsattningar-for-krisberedskap-och-totalforsvar-i- sverige.html  Ingemarsdotter, J., & Jonsson, D. (2019). Kunskapsbehov för ett totalförsvar i förändring (FOI-R--4770--SE). Hämtad 2020-04-08 från https://www.foi.se/rapporter.html?query=Kunskapsbehov%20f%C3%B6r%20ett%20t otalf%C3%B6rsvar%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring  Lindgren, F., & Ödlund, A. (2015). Utmaningar i återuppbyggnaden av Sveriges Civila försvar. I Strategisk utblick 6 (Vol. 2015). Hämtad 2020-05-05 från https://www.foi.se/download/18.7fd35d7f166c56ebe0be0e7/1542369113585/Utmanin gar-i-återuppbyggnaden-av-Sveriges-civila-försvar_särtryck-strategisk-utblick_FOI-S- -5265--SE.pdf  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2017). Befolkningsskyddets förmåga och anpassning till nutida förhållanden (Nr 2017–695). Hämtad 2020-4-29 från https://www.msb.se/siteassets/dokument/om-msb/vart- uppdrag/regeringsuppdrag/2017/befolkningsskyddets-formaga-och-anpassning-till- nutida-forhallanden-2017.pdf  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2015). En historisk respektive internationell kartläggning av arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet (Nr MSB841–Mars2015; s. 117). Hämtad 2020-04-07 från https://rib.msb.se/filer/pdf/27550.pdf  Rossbach, N., Öhrn-Lundin, J., Jonsson, D., Sundberg, A., Olsson, S., Gustavsson, J., & Trané, C. (2018). Strategisk utblick 8 Totalförsvarets tillväxt – utmaningar och möjligheter (FOI-R--4773--SE).

BILAGA A: SÖKORDSTABELL

Tidigare forskning Sökord Databas Antal Urval träffar Totalförsvaret Onesearch 87 0

Totalförsvaret Onesearch 3 1 (Försvarshögskolan, AND Strategi 2019)

Totalförsvaret Onesearch 4 0 AND teori

Totalförsvaret FOI 34 0

Totalförsvaret FOI 3 1 (Rossbach m.fl., AND Strategi 2018)

Totalförsvaret FOI 2 0 AND teori Totalförsvaret DIVA 29 1 Tidigare träff från Onesearch (Försvarshögskolan, 2019) Totalförsvaret DIVA 9 0 AND Strategi

Totalförsvaret DIVA 2 0 AND Teori Totalförsvaret Google 1170 0 schoolar

Totalförsvaret Google 2030 0 AND Strategi schoolar Totalförsvaret Google 701 0 AND Strategi schoolar 2015-2020 Totalförsvaret Google 736 0 AND teori schoolar

BILAGA B: DIAGRAM FRÅN GRANEHEIM & LUNDMAN

Originaldiagram:

För studien modifierat diagram:

BILAGA C: SAMMANSTÄLLT ANALYSDIAGRAM

Strategiska Teorier 1920/30/40/50-talet Värnkraft 2020-2025 teman

Politisk Försvarsplanering kräver Om Sverige angrips ska långsiktighet. totalförsvaret fungera i krig, alla (hela befolkningen) ska bidra till Hotbilden styr försvaret. totalförsvaret. Behovet styr personalramen, man skall Försvaret behöver planera för krigsplaceras där man gör störst fiendens fullständiga vapenarsenal, nytta. För att målen ska nås behövs det som är otänkbart idag kanske det tillföras medel inte är det imorgon. (personal/ekonomi). Det krävs en gemensam grundsyn för att kunna Otillräckliga medel kräver planera, alla myndigheter ska beakta prioritering. totalförsvarets krav dock saknas det en gemensam målbild. All planering Fungerande beredskapslagar. för totalförsvaret behöver medel och mål med prioriteringar. Fungerande Totalförsvar, med motsvarande ställning mellan civilt Civila försvaret ska samplaneras med och militärt försvar. Hela samhället det militära, för kris och krig. har en roll att fylla i totalförsvaret. Sverige behöver öka den inhemska produktionen av livsmedel. Polisen Försvaret skall organiseras, utbildas måste förstärkas vid krig (typ och utrustas för att skapa beredskapspolis). Befolkningsskydd tröskeleffekt; stort flygvapen bidrar, bidrar till totalförsvaret. välkänt och ordnat civilt försvar samt Befolkningen ska skyddas mot motståndsrörelse förstärker. konventionella vapen, kärnvapen i mindre skala och kemiska vapen ses Utrikesstöd kan inte vara större än inte som ett hot, dock ska det att territoriet också kan försvaras. bevakas.

Goda utrikes relationer i krig kräver Utveckling och intagande av tillförlitliga informationsflöden. nuvarande krigsorganisationen tar lång tid, inte minst mot bakgrund av Stark försvarsförmåga bidrar till att personal- och materielförsörjningens inte påverkas av fientliga hot. långa ledtider, det måste därför finnas en långsiktighet och stabilitet i Alliansfrihet skapar en stabiliserande planeringen. Totalförsvarspliktiga och fredsbevarande roll. Finlands kan användas som ett medel för att självständighet är viktig för svenskt öka beredskapen i del av landet, försvar. utan att fatta beslut om höjd beredskap. Försvarssamarbete med Finland kräver ett mindre försvar. Beredskapslagarna behöver ses över för att få ett fungerande Ålandsspärren förnekar ryska totalförsvar. Planläggning för interna

sjöstridskrafter i Bottenviken, och externa flyktingar. svenska och finska samlade resurser måste kunna möta ryskt hot. Ett trovärdigt totalförsvar har en avskräckande effekt, och påverkar Ett tidigt svenskt stöd till Finland försvarsviljan positivt - vilket skapar måste komma från alla tröskeleffekt. stridskrafterna, flyget skall tidigt ingripa för att skapa tid för Beredskapshöjning skall användas mobilisering, finskt försvar stå emot innan väpnat angrepp för att verka tills svenska snabbt tillgängliga till avskräckning. förband är på plats. Svensk - Finskt samarbete syftar till Svenskt-finskt samarbete innebär en båda ländernas försvar. Samarbete maktfaktor som bidrar till med Finland ska framhållas. avskräckning, binder Ryssland till Samarbetet med Finland omfattar Finland. Svenska förband måste vara även planering och förberedelser för interkompatibla med finska. hävdandet av respektive lands territoriella integritet och utövande Alla svenska stridskrafter kan inte av rätten till självförsvar enligt sättas in i Finland, styrkor måste artikel 51 i FN-stadgan. Samabetet finnas kvar för att möta det omfattar det civila försvaret som för kvarvarande hotet. militärt flyg och marin. En svensk förstärkt brigad skall sättas upp med Sveriges geografiska läge gör att uppgifter i Finland. De Västmakterna mest troligt kommer internationella samarbeten som stödja Sverige. Ett starkt svenskt Sverige ingår i har inga förpliktelser, försvar bidrar till att stöd kommer solidaritetsdeklarationen. ges. Civilförsvaret måste kunna Om västmakterna involveras i ett krig samarbeta internationellt, ge och ta kommer närvaron i Östersjön bidra emot stöd - interoperabilitet. Finns till minskade möjligheter för ryskt inga bindande samarbeten. anfall mot södra Sverige, deras fokus utanför västkusten gör att Sverige EU och NATO samarbete som kan kraftsamla sjöstridskrafterna i grundas i insikten att hanteringen av Östersjön. Om inte garantier för västs Europas säkerhetsutmaningar kräver stöd kan ges, måste egna en samordnad ansats. sjöstridskrafter fördelas till västkusten för att trygga Solidaritetsförklaringen innebär att handelsvägarna. Sverige behöver förmåga att ge och ta emot militärt och civilt stöd. Egen utveckling och produktion av krigsmateriel ger även tillgång att Internationella samarbeten ska köpa andras. fördjupas inom både civila och militära försvaret. Samarbete med NATO utvecklar totalförsvarets förmågor. Sverige skall utveckla civila samarbeten med Finland och Norge.

Efter nödvändiga politiska beslut kommer det ta dagar till veckor för

tredje part att verkansfullt sätta in flygstridskrafter till stöd för Sverige. Marinstridskrafter tar veckor till månader och arméstridskrafter tar månader att få på plats i relevant omfattning. Sociokulturell Befolkningsskyddets grund är Civilförsvarets planering ska täcka utrymning och behöver en stark hela hotskalan från fred till krig. ledning och organisation med tillgång Mobilisering av civilförsvar behöver till förvarning, indikering, kunna genomföras snabbt, skyddsenheter, brand, reparation, civilförsvarsplikt skall återupprättas. sjukvård, räddningsarbete, polis, mm. Evakuering, maskering, skyddsrum Grundläggande behov (så som och spridning är metoder som bidrar livsmedel och boende) för till motståndsvilja. befolkningen för kris eller krig måste vara planerat. Nödvändiga Befolkningsskyddet behöver samhällsförmågor för prioritera samhällsviktiga funktioner befolkningsskydd måste planeras att och befattningshavare samt att kunna fungera vid elbortfall. staten måste planera och våga effektuera tidig utrymning av icke Befolkningsskydd behöver fokuseras förvärvsarbetande befolkning. till viktiga områden, såsom Befolkningsskyddet måste vara befolkningscentrum och Gotland. planerat och befolkningen införstådd Utrymning av befolkning kommer att i försvarsplanen för att snabbt krävas och måste koordineras med agerande. Samövning av resurser och militär verksamhet. Skydd i form av befolkning behövs i kris. skyddsrum är begränsat och återuppbyggnad kommer ta lång tid Frivilligorganisationer behöver vara och vara kostnadstung eftersom djupt förankrad i hela befolkningen ingen nyproduktion skett under lång bidrar till motståndsvilja och tid. Nybyggnation av skyddsrum folkmotstånd. Frivilligt engagemang kommer prioriteras till i krig särskilt ska ekonomiskt kompenseras utsatta områden. Befolkningen behöver känna till de tydliga planer som finns, innan kriget, Frivilligorganisationerna är viktiga så att folkmotstånd kan ges för försvarsviljan och omedelbart. motståndskraften. Civilförsvarets ansvar och Frivilligorganisationerna ska bedriva verksamhet behöver vara en sin kärnverksamhet, information, folkrörelse. utbildning och övning samt Nyheter skall förmedlas av bemanning av krigsorganisationerna etablerade, kända kanaler och i det militära och civila försvaret. nyhetsuppläsare. Behålla motivationen. Stärk ersättningsnivåerna. Psykologiska försvaret skall kontinuerligt tillse att bevara viljan Ökad CBRN förmåga, för att kunna till motstånd i varje läge, bekämpa stödja även samhället. propaganda och skall upplysa och förmedla tillförlitliga nyheter. Totalförsvarets trovärdighet Stolthet i sitt land, tydligt vilka som påverkar försvarsviljan och är hotar oss och tron om att vi kan avskräckande. Psykologiskt försvar besegra hotet är framgången. Inåt stärker befolkningens försvarsvilja i

riktad för att stärka folkviljan och fred och motståndsvilja i krig. Måste modet. Utåt för att skapa stöd och kunna möta motståndarens "allianser". propaganda. Befolkningen måste ha insyn och förståelse för planerna, vilket bidrar Mångfalden ställer samtidigt krav på till att statsmakten vågar ta tidiga att bygga ett samhälle som håller beslut och för att evakuering skall ske ihop och för att motverka effektivt och snabbt. segregation i syfte att undvika Befolkningen skall i minsta möjliga sociala spänningar och klyftor i mån påverkas av totalförsvarets samhället. Det ställer krav på att förberedelser och ha tilltro till förtroendet för myndigheter i vissa Försvaret. Civilförsvarsutbildningar områden behöver stärkas annars kan och övningar skall planeras men inte det motverka försvarsviljan. genomföras i fred, det skapar irritation. Ungdomar skall drivas till fysisk träning och fostras till goda medborgare, bidrar indirekt till god försvarsberedskap. Tidig militär utbildning får däremot en negativ effekt.

Ekonomi Det militära och civila försvaret Säkra det finansiella systemet (cyber måste vara i proportion till varandra. och el). Betalningssystemet behöver Ett ekonomiskt försvar behöver fungera även i kris. Personalen är finnas och hantera folkförsörjning viktig för att krigsviktiga och industriplanläggning. verksamheter ska fungera och måste Krigsmateriel kan inte förväntas krigsplanläggas samt krigsplaceras. importeras i krig och Sverige behöver Samhället behöver kunna ställa om vara till största del importoberoende. befolkningen till andra uppgifter vid Underhållstjänsten blir extremt viktig krig. och kräver mycket folk när krigsmateriel blir mer teknisk. Civila Privata aktörer inom samhället behöver ställa om och samhällsfunktioner behövs för understödja logistiskt det militära totalförsvaret, mycket statlig försvaret. verksamhet har övergått till privata aktörer. Självförsörjning krävs, en tillgång till hela rikets resurser (även el) och Ökad ekonomi ger ökad takt i säkra förbindelser behövs. planeringen, nuvarande förslag Självförsörjande behöver ca tio ggr högre budget. livsmedelsförsörjning kräver en decentraliserad livsmedelsindustri, Sverige skall klara försörjningen civila varulager (livsviktiga under tre månader av störda förnödenheter) får inte klustras till förhållanden. Import av varor samma platser, gör dem enkla att slå kommer att störas och därför ut. behövs flera leverantörer av viktiga varor för att trygga importen. Näringspolitisk, industriella krigsberedskap och arbetskraft måste Handel och förbindelser västerut är planläggas. Tjänstepliktslag finnas. viktigast. Utrymning bör om möjligt ske till

områden, där överskott på livsmedel Försvarsmakten är beroende av stöd finns. från försvarsindustrin för att upprätthålla förmågan i flera militärt Industrier och dess personal får inte centrala system. omedelbart kunna infogas i ockupationsmaktens industriella Lagerhållning måste tillses för att apparat. säkra tillgång till livsmedel och drivmedel. Län/regioner måste säkra I första hand skall Sverige vara tillgången till dricksvatten och lagerhållande och självförsörjande möjliggöra prioritering inom och i andra hand kommer import. området. Staten skall stå för kostnaden och enskilda företagare skall inte bli Enskild ska klara sig i minst en vecka belastade. Berör livsmedel, krigsmateriel, mm. Staten bör ersätta de som bidrar till Befolkningen bör stimuleras till att ha totalförsvaret. egen lagerhållning vilket avlastar samhället.

De västra handelsvägarna skall nyttjas först när det behövs och de måste säkras. Försvaret stödjer med skydd av handelshamnar. Svenska industrier som är ensamma av sitt slag och krigsproduktion måste skyddas.

Viktig materiel måste lagerhållas.

Teknologi Svensk krigsutveckling är att föredra Prioritera forskningen efter så länge den görs med rimliga långsiktiga och kortsiktiga behov. kostnader, det ger tillika Dela kostnader för dyra projekt med motståndarkunskap även om vi internationella partners. slutligen inte själva producerar. Motmedel och taktik kan utvecklas Att skifta från insats till nationellt av kunskapen. försvar stärker försvarsförmågan, krigsförbandens duglighet skall ökas Förmågan och kunskaperna bidrar till genom ny materiel och utbildning. kunskapsutbyte och handel med Förbanden behöver fyllas upp andra nationer. Genom köp av materiellt kvalitativt för att kunna färdiga system kan vi följa lösa sina uppgifter. Ökad förmåga utvecklingen. hos hemvärnet genom tillförsel av Egen utveckling av kärnvapen skall mtrl (Luftvärn, mörkerkapacitet, bedrivas. granatkastare) vinterförmåga till alla förband. Utveckling av civilt och militärt skall göras tillsammans för att vara Kärnvapen har en central roll för rysk kostnadseffektivare. militär förmåga.

Kvalitet före kvantitet. Den tekniska utrustningen kräver soldater med hög moral, kunskaper och prestation.

Detta gör att alla inte kan vara soldat. Antal soldater beror på hur mkt kvalificerad utrustning som finns att tillgå. Soldater utan fullständig modern utrustning skadar mer än det gynnar. Enheter med avgörande stridsuppgifter måste ha hög kvalitet och modern utrustning och kan då slå en större motståndare. Enheter med sekundära uppgifter (ej anfallande) behöver inte ha lika modern utrustning.

Svensk flygvapen måste vara modernare och tekniskt överlägsna det ryska för att vinna mot deras kvantitet.

Vinterkapacitet med översnöförmåga är av stor vikt för Sverige.

Bör ha tillgång till ABC-vapen.

Tillgång till kärnvapen, bidrar till motståndsförmåga och kommer kraftsplittra fiendens stridskrafter. Biologiska vapen behövs ej, däremot skyddet för det.

Skall satsa på teletekniska motmedel i syfte att störa ut fiendens vapen.

Militär De tre stridskrafterna måste Ökad militär förmåga skall ske, alla komplettera varandra, inte skapa delar av Försvarsmaktens luckor och flyget behöver utvecklas organisation som har uppgifter vid och dimensioneras utefter detta höjd beredskap skall behov. Flyget kan också begränsa krigsorganiseras och krigsplaceras. risken för luftangrepp mot civila. En ökad övningsverksamhet Gemensamma operationer skall genomförs och ny materiel tillförs i nyttjas mot invasion. Målsättningen syfte att öka krigsförbandens är att slå tillbaka anfall, därefter krigsduglighet. fördröja och slutligen försvara. Strategiska områden måste Fyra brigader är en förutsättning för försvaras. att skapa handlingsfrihet. En mekaniserad brigad med Förbanden behöver vara snabba och vinterförmåga skall skapas. eldkraftiga för att snabbt kunna En stridsgrupp av stående förband kraftsamla i tid och rum. som kan verka snabbt skall skapas. Säkerhetsförband/Militärpolis Flottan behöver förutom sjöstrid behöver utökas för att kunna möta innehålla ett starkt ubåtsvapen och gråzonsproblematiken/hybridhotet. ett organiserat minvapen. Ökad CBRN förmåga/förband.

Fast och rörligt kustartilleri är av vikt. Ökat antal ubåtar för att kunna inhämta och operera i hela Svenskt flygvapen behöver vara lika östersjön. starkt som det förväntade ryska En ny amfibiebataljon etableras i flygvapnet kommer att använda mot Göteborg. Sverige. Skall kunna begränsa fientligt flygs verkan i Sverige, skydda Vidareutveckling av JAS 39E och JAS armémobilisering samt begränsa 39C/D skall behållas för att öka landstigning. totala antalet stridsflyg.

Gotland måste kunna försvaras. Det Förbanden behöver fyllas upp görs främst utav eget försvar som är personellt för att kunna lösa sina baserade på ön. Försvaret behöver uppgifter. vara eldkraftiga och lättrörliga med förmåga att bli understött av flyg och Lokalt rekryterat totalförsvar av flotta. Gotland behövs.

Det behövs ett "hemvärn" med hög Civilplikten utnyttjas i dagsläget inte, kvalitet som kan fördröja men kan på motsvarande sätt som motståndaren. värnplikten återaktiveras.

Militära reserver måste ökas och På kort sikt handlar det om att finnas för fältförbanden då de kunna avsätta tillräckliga personella moderna vapensystemen resurser för beredskapsplanering, (kärnvapen) kan innebära utbildning samt övning. totalförluster. Truppen kommer också bli utsliten i de moderna krigen Öva för att ökad totalförsvarets och måste därför avlösas oftare än förståelse kring regelverk för tidigare. Kvalitativare förband kräver gråzonsproblematik. större personalreserver. Samordna utbildning för Fientliga sabotageförband behöver totalförsvaret, chefer m.fl. mötas av högkvalitativa lättrörliga förband. Att skifta från insats till nationellt försvar stärker försvarsförmågan, Jägartrupper är fortsatt viktiga i krigsförbandens duglighet skall ökas gränsterrängerna. genom ny materiel och utbildning. Vinterförmågan behöver övas. Försvaret kräver operativa enheter för att nyttjas där de behövs, ej vid Uppdragstaktik skall vara fronten. ledningsfilosofin vilket också skapar självständiga chefer. Rekrytering av personal av kvalitet är också av vikt både bland befäl och soldater. Kvalitativare förband med högre teknologisk utrustning kräver mer av soldat och officer.

Kvaliteten på förband kommer av personalens kvalitet, utbildning och utrustning. Förbanden skall vara

utbildade för sina krigsuppgifter i fred. Stående välutbildade förband som snabbt mobiliserar till strategiska områden. Arméförband vara väl vinterutbildade och ha förstklassig vinterutrustning. Välutbildade chefer.

Ansvarstagande och självständiga chefer som har mandat att improvisera och en gemensam målbild.

Geografi Arméns starkaste förband skall Stridskrafterna måste vara placeras i de mest troliga utgrupperade genom spridning för anfallsriktningarna. Övriga förband att begränsa effekterna av grupperas runt Sverige som förbekämpning och för att samtidigt strategiska reserver vilka skall kunna kunna möta angrepp mot olika delar förstärka eller slå mindre anfall och av landet. Det senare gäller särskilt luftlandsättningar. Fientligt flygvapen för arméstridskrafterna med hänsyn kan isolera landstigningsområde. till deras begränsade möjligheter att Därför måste decentralisering ske snabbt genomföra längre operativa och markförband finnas där anfall förflyttningar. kan förväntas. Befästningar kan styra motståndaren framför allt i Norrland. Flygvapnet skall skyddas genom Armén behöver försvara kust där spridning. Det finns en obalans i marinen inte kan. flygvapnets basresurser som måste Landstigningsoperationer behöver utvecklas för att kunna få utspridda kunna mötas snabbt av flygbaser. Hemvärnsförband. De behöver tillföras artilleri. Marinens tyngpunkt i Östersjön. Ålandsförträngningen ska försvaras. Genom att ha eget luftvärn och ett Utveckling av sjömineringsförmågan starkt flygvapen kan fientligt flyg avsevärt skulle stärka den stoppas. Flygvapnet skall kunna krigsavhållande förmågan och attackera fientliga flygbaser för att möjligheten att begränsa effekterna motverka bombningar på vårt av ett väpnat angrepp. Försvara territorium. handeln från västkusten och Göteborgs hamn. Det krävs ett luftvärn för höga höjder till det högkvalitativa vi har för låg. Göteborgs hamn är av vikt för Norge, Luftförsvaret skall ej plottras ut över Finland och Sverige. Även viktig för hela landet utan sammanhållas till att kunna ta emot stöd. skydd för vitala områden. Flyget behöver baseras utspritt och Cyberattacker kan få lika stora strategiskt för att kunna kraftsamlas. konsekvenser för samhällsviktiga funktioner och kritisk infrastruktur Ålandsspärren skyddar norrlandskust som ett konventionellt väpnat och underlättar för östersjöflottan. angrepp. Cyberförsvaret skall säkra Marinen baseras för att kunna slå energitillgång. Skyddet i domänen landstigningsföretag snabbt och behöver göras systematiskt för att trygga sjötrafiken. Rörliga stärka förmågan och gemensamt

marinbaser. Flottan skyddar handel FM/SÄPO/FRA/MSB. kanske med ubåtar, inget behov av ubåtar i Östersjön. Självständigt försvar av Gotland med operationsbaser med logistik för flyg Fungerande kommunikationer är en och marin. förutsättning för ledning, planlagd reperationstjänst behöver finnas.

Teletekniska motmedel behöver tillföras för att störa motståndarens navigering och bombfällning.

Sverige behöver sprida alla sina resurser för att skapa skydd och uthållighet samt undvika att ha strategiska mål (för stora baseringen, klustring av förband, samling av förråd/industrier, mm) som blir prioriterade vid ett världskrig. Fienden kommer behöva prioritera strategiska mål vid ett världskrig.

Det behövs en strategisk reserv som är kvalitativt utrustad och övad med kort inställelsetid för att kunna möta en motståndare som gör ett strategiskt överfall.

Mobilisering av förband från fastlandet till Gotland är begränsade. Därför måste Gotland ha ett eget autonomt försvar, med eget folkuppbåd (inhemsk rekryterad militär).

Historik Lär av historien, tidigare krig och På grund av tidigare politiska beslut Frankrikes historia från andra utgår totalförsvaret från låg nivå och världskriget - bygg inte fast allt ditt återuppbyggnaden kommer att ta försvar. tid.

Underrättelser Upplysning skall ske av krigsplacerad Sveriges demokratiska grund innebär personal, med samma uppgift i fred att det psykologiska försvaret måste och vilka är känd av befolkningen. utgå från fria medier. Tydligare Detta kan ske decentraliserat. Vid styrning, ansvarsfördelning och skärpt beredskapsläge och krig samordning behöver ordnas för det organisera en särskild myndighet, psykologiska försvaret. Statens upplysningscentral, fördelad på tre huvudavdelningar: för Det försämrade omvärldsläget samt nyhetsförmedling, lånsiktig den fortsatt breda antagonistiska upplysningsverksamhet och till hotbilden, t.ex. terrorism, utlandet riktad verksamhet. Detta påverkansoperationer och cyberhot

måste ske frivilligt eftersom Sverige innebär att är en demokrati. försvarsunderrättelseförmågan ska stärkas och utvecklas. Genom bland Sverige måste ha en god annat att öka antalet ubåtar för att omvärldsuppfattning. kunna inhämta och operera i hela Östersjön. Flyget ska även ha Det är av stor vikt att statsmakten spaningskapacitet. vågar ta beslut om en tidig mobilisering. Det ger tid att transportera personal utan behov av skydd till att sättas in för att slå landstigning. För att kunna göra detta krävs spaning och teknisk hjälpmedel till att kunna följa landstigningsföretag och ge förvarning.

Utveckling av robotsystem som vi sen inte väljer att införskaffa ger oss en motståndarkunskap som kommer väl till stöd i taktikuppbyggnad.

Tid Landstigningar kräver luftherravälde, Långräckviddig bekämpningsförmåga vilket kommer ta tid att skapa. tillförs flygvapnet genom anskaffning Fienden får inte tillåtas ta iland tung av robotar för att bekämpa markmål materiel och han skall slås innan han på långa avstånd. blir stark. Bästa försvaret är att först försöka slå ut motståndarens anfall IKFN-FM är skapad för att skydda på deras hemmaplan så att de inte svenskt territorium och ge tydliga kan påbörja sina anfall, därefter mandat i fred. Insatsreglerna nyttjas möta dem på deras väg mot sitt fram till krig. anfallsmål för att slutligen skydda på platsen. Lökprincipen i Behöver skapa en ny kontrollerande skyddsåtgärder skall användas. Civila, myndighet för totalförsvaret. industrier kommunikationsnoder och militära anläggningar skall prioriteras. Dyra och kostnadsdrivande system skall inte få gå före övriga försvaret som ger seghet och skydd över en längre tid. Anfall i övre Norrland skall kunna mötas med långvariga strider med stöd av terrängen och befästningar. Fiende möts vid gränsen och fördröjs därefter för att få tid att kunna kraftsamla militära enheter. En invasion skall omedelbart mötas med försvarets fulla kraft.

Logistik Centrala totalförsvarsorganisationer Försvarsmaktens behov av stöd för reparationstjänst bör finnas, inom sju områden: sjukvård och

såsom för motortjänst och läkemedelsförsörjning, data- och byggnader/anläggningar. telekommunikation, informationsdelning och lägesbild, Ransonering kommer behöva livsmedelsförsörjning, planläggas och snabbt kunna transporttjänster, drivmedel och effektueras. Bland annat för olja och infrastruktur. Planera och samordna råvaror vilket är viktigt för sjukvården som är central för krigsproduktion. totalförsvaret för krig det kräver även läkemedel och Befolkningens tro på staten måste utrustning(logistik). vara så stor att man inte börjar hamstra när staten inför sanktioner. Samhällsviktig verksamhet drivs av Hamstring kommer få stora privata aktörer och ställer nu högre konsekvenser för Totalförsvaret och krav planering. Staten har rätt att befolkningen. anförskaffa det som krävs för totalförsvaret från privat aktörer. Man måste ha tillgång till sin krigsmateriel i fred. Det är försent att införskaffa eller flytta om när konflikten inletts.

Viktigt med förråd för krigsmateriel, ammunition och drivmedel redan i fredstid då dessa tar tid att producera och importera. Detta gäller särskilt i övre Norrland dit transportsträckor från södra Sverige är långa. Därför krävs lagring av olja och möjlighet till import behöver stärkas. Det kommer vara en begränsning i nyproduktion av krigsmateriel vilket kräver beredskapslager för denna utrustning.

Totalförsvaret behöver samordna all sjukvård så att resurserna används där det behövs bäst.

Ledning Krigskabinett förenklar och behöver Myndigheter med våldsmonopol instiftas. Att ställa om behöver gå samarbetar kring fort. Samarbete är viktigt mellan gråzonsproblematiken. myndigheter och samhällsfunktioner. Ledningen måste skyddas. Samhällsviktig verksamhet drivs av privata aktörer och ställer nu högre Överbefälhavaren behövs även i fred. krav på planering. Staten har rätt att anförskaffa det som krävs för Enhetlig ledning med ansvar för både totalförsvaret från privat aktörer. planläggning och genomförande av En ny totalförsvarsmyndighet eventuellt krig. behöver instiftas med ansvar för att kontrollera att samordning och Civilbefälhavaren måste ha tydliga uppbyggnad genomförs enligt plan.

uppgifter och befogenheter. Samlad ledning vid krig Landshövdingarna är viktiga i sina (krigsdelegation) finns och nyttjas. befattningar och måste därför Förtydliga ledningsförhållanden rekryteras efter kunskaper och inom Totalförsvaret, från politisk till förmåga. kommunal nivå.

Det krävs en statlig myndighet som Vid krig behövs en snabbare har ansvaret för det civila försvaret beslutsfattning för hela samhället. som ansvarar för information till Det skall därför också vara samma befolkningen och står för samordning chefer i fred som krig. samt förberedelser. På längre sikt behöver För att skapa ett fungerande beredskapshöjande åtgärder befolkningsskydd krävs en finansieras som t.ex. robusta samordnad ledning av luftskydd sambandsmedel och alternativa under en chef som har ledningsplatser. förutsättningarna för fungerande ledning. Robusta ledningsfunktioner, till militära försvaret.

Förtydliga ledningsförhållanden inom Totalförsvaret, från politisk till kommunal nivå. Länsstyrelsen är vid höjd beredskap högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet och ska därmed verka för att största möjliga försvarseffekt. MSBs roll är att företräda det civila försvaret.

Samma chefer i fred som krig ger snabba besluts vilket är nödvändigt.

På längre sikt att finansiera beredskapshöjande åtgärder som t.ex. robusta sambandsmedel och alternativa ledningsplatser.