Greta Arwidsson 85 år Berg, Gösta Fornvännen 91-97 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_091 Ingår i: samla.raa.se 85 år

Av Gösta Berg och Jan Peder Lamm

Den 5 juli 1991 fyller Greta Arwidsson 85 år. ket. Hans stora intresse gällde uppmätningar Det är i hög grad en pionjärinsats inom svensk och studiet av våra kustnära vatten. Bl. a. in­ arkeologisk forskning vi då har anledning att förde han nya kompasser i samband med de uppmärksamma. På sin meritlista kan Greta olägenheter som uppstod vid övergången från Arwidsson nämligen bl. a. anföra att hon i tur trä- till järnfartyg. Utom sina fackkunskaper och ordning varit Sveriges första kvinna på besatt han en omfattande humanistisk bild­ posterna som landsantikvarie, professor i äm­ ning. net nordisk och jämförande fornkunskap och Greta Arwidssons far Ivar Arwidsson arbetande ledamot i Kungl. Vitterhetsakade­ (1873—1936) kom att ägna sig åt naturveten­ mien. skaplig forskning. Efter studier vid Stock­ Greta Arwidssons karriär skall här tecknas holms högskola och Uppsala universitet blev mot bakgrunden av tidigare generationers in­ han fil.dr 1907 och därefter Statens fiskeri- tresseinriktning och verksamhet. assistent 1906-21. Sistnämnda år blev han Släkten Arwidsson har haft en finsk period. kemservator vid zoologiska museet i Uppsala Den härstammar från en soldat från Nyåker i och två år senare docent i zoologi vid universi­ Äppelbo socken i Dalarna, som stupade i sla­ tetet. Hans doktorsavhandling om de skandi­ get vid Storkyro 1714. Greta Arwidssons far­ naviska och arktiska havsborstmaskarna är ett fars far Adolph Ivar Arwidsson (1791-1858) grundläggande arbete. Som fiskeritjänsteman var prästson. Efter studier vid Äbo akademi studerade han bl. a. kräftans och laxens bio­ blev han docent i allmän historia därstädes. logi. Betydelsefullt är också hans arbete om Han framträdde som skald och publicist men Strömmingsfiske (1913). Om Ivar Arwidssons blev av politiska skäl förvisad från universite­ vetenskapliga produktion har det sagts att "en tet och flyttade 1823 till Sverige där han re­ ganska stark kritisk läggning präglar Arwids­ dan tidigare hade nära kontakter med intellek­ sons verksamhet vilket emellertid är ägnat att tuella kretsar. 1824 knöts han till Kungl. bib­ giva hans egna uttalade meningar en särskild lioteket i . Genom utgivandet av auktoritet" (Einar Lönnberg). Faderns yrkes­ arbetet Svenska Fomsånger (1-3, 1834—42), intresse för fiske och iktyologi har präglat "den förste videnskabdige visudgave i Nor­ Greta Arwidssons bana, såväl vetenskapligt den" (Moltke Moe) utförde han en framståen­ som hobbymässigt. Hennes kanske främsta de gärning inom fölklivsförskningens eller nöje vid sidan av arkeologin är fiske i alla dess som vi numera skulle säga folkloristikens om­ former. råde. Samtidigt behöll han sitt levande intres­ Särskild uppmärksamhet förtjänar Ivar Ar­ se för sin finska hembygd, såsom Elias Lönn­ widssons verksamhet i Nordiska museets rot tolkade det i inskriften på hans grav på tjänst. Med början redan som 27-åring var det Viborgs kyrkogård, i svensk översättning: länge skidor och snöskor som han tillförde samlingarna från olika nordsvenska landskap Förd utaf kärlek till fädernas jord, och från Norge. Omkring 1909 synes hans som af kärlek han lämnat, samlingsverksamhet ha vaknat även beträffan­ slutes med kärlek han nu de föremål av annat slag och då särskilt red­ moderligt ömt i dess famn. skap använda i samband med äldre fiskemeto­ Adolph Ivars son Thorsten Adolf Arwids­ der. Det är ungefär samtidigt som hans skrift- son (1827-93) blev sjöofficer, slutligen kom­ ställarverksamhet i fiskerihistoriska ämnen tar mendör. En tid var han chef för Sjöfartsver­ sin början med den lilla uppsatsen "Om Ijust-

Foniväwieii 86 (1991) 92 G. Berg isff. P. Lamm

uppteckningsarbetet av äldre muntligt beva­ rad folktradition. Det var amanuensen vid museet Louise Hagberg, som lyckades enga­ gera henne som medarbetare. Anna Arwids­ sons uppteckningar från några svenska land­ skap torde överstiga 5 000 folioblad. Särskilt intresserade hon sig ftir studiet av meddelar­ nas levnadsförhållanden och sociala omstän­ digheter. Under resor i landet skaffade hon sig en ovanlig insikt i vad som rörde sig i folkdjupet. Hon förstod i det sammanhanget att på ett märkligt sätt vinna sina sagesmans förtroende. I anslutning till upptecknings­ verksamheten insamade hon också ett stort bestånd av föremål till museets samlingar.

Det är i kretsen av dessa intellektuellt verk­ samma familjemedlemmar, som Greta Arwids­ son hör hemma och det är i detta samman­ hang vi har att se hennes vetenskapliga pro­ duktion. Av stor betydelse ftir hennes person­ liga utveckling var att hennes föräldrar redan tidigt tog henne med på offentliga föreläs­ ningar, bl. a. hade hon lyckan att få lyssna till föredrag av och av Gabriel Greta Arwidsson. Foto Per Bergström 1973. Gustafson som talade om Osebergsfyndet. Greta Arwidsson siktade från början på att bli lärare, vilket avspeglas i hennes magis­ ring och klubbning av fisk" (1911). Så små­ terexamen med betyg i latin, geografi och his­ ningom kom han att skaffa också andra saker toria. Emellertid kom hon som student snart än skidor och fiskeredskap till museet. Sam­ att helt engageras i det s. k. Valsgärdeprojek- manlagt har han tillfört samlingarna omkring tet som leddes av professor 600 föremål. Det är att märka att det mesta av och gällde undersökning och publicering av detta är kvalitetsföremål som det krävts myc­ det märkliga båtgravfältet vid Valsgärde i ken och lång tid att uppspåra. Med naturfors­ Gamla Uppsala socken. Redan i början av karens vetgirighet och vilja att tillvarata alla 1930-talet publicerade hon sina första uppsat­ chanser skred han till verket när det gällde att ser inom ramen för Valsgärdeforskningen. få tag på ett gammalt redskap som han ofta Denna intresseinriktning har sedan följt som blott genom en slump fått höra talas om. Var­ en röd tråd genom hennes karriär, där vikti­ je sådan sak ägnades en kärleksfull omtanke ga milstolpar förutom doktorsavhandlingen och kunde ofta under åratal sysselsätta honom 1942 är meinografierna Valsgärdc 6 (1942), c? för att i tidens fullbordan ge upphov till en (1954) och 7(1977). uppsats eller ett meddelande, där det med all De första rönen inom museivärlden gjorde omsorg sattes in i sitt tekniska och historiska Greta Arwidsson i Uppsala på Gustavianum, i sammanhang. museet för nordiska fornsaker. På 1940-talet Nordiska museet kom att räkna Ivar tjänstgjorde hon en kortare tid pä Jämtlands Arwidsson till de främsta i kretsen av sina museum i Östersund. Senare kom hon till Sta­ medhjälpare. Detsamma gäller också hans tens historiska museum i Stockholm där en maka Anna född Jacobsson (1874-1935), som lång rad "bilagor" (katalogförda förvärv) från och med 1923 mera regelbundet deltog i vittnar om hennes verksamhet. Hennes hu-

Fontvännm 86 (1991) Greta Arwidsson 85 år 93 vudsakliga museigärning är däremot knuten hus på Odengatan vilket tidigare tillhört stif­ till Gotlands fornsal i Visby. Här blev hon telsen "Pauvres honteux". Institutionen blev museichef 1946 och landets första kvinnliga snart befolkad med amanuenser, en docent landsantikvarie. Som sådan verkade hon kraft­ och flera arkivarbetare. För många av studen­ fullt och inskärpte med auktoritet respekten terna blev den ett andra hem med en på en för fornminneslagen och dess tillämpning. På gång kärv och hjärtlig atmosfär med Greta i Gotland genomförde hon också många för sin centrum som omtänksam men fordrande in­ tid eimfattande och uppseendeväckande ar­ stitutionschef. Med Greta Arwidsson fick keologiska fältundersökningar. Härvid tilläm­ universitet en kraftfull adminis­ pade hon den s. k. Välsgärdemetodiken som tratör till sitt förfogande som inte blott häv­ blivit skolbildande då det gäller undersökning, dade sitt eget ämnes intressen utan även i hög dokumentation och tillvaratagande av arkeo­ grad också fakultetens och universitetets, de logiskt fyndmaterial. Särskilt bör hennes om­ senare funktionerna bl. a. som dekanus. Un­ sorgsfullt utförda teckningar av gravplaner der Greta Arwidssons ämbetstid skedde en med skelett omnämnas. oerhörd expansion inom Stockholms universi­ Till Greta Arwidssons gotländska insatser tet. För hennes eget ämne innebar denna en hör även byggnadsminnesvården där särskilt stegring av antalet nybörjare varje termin från Visby ringmur kom att beaktas. I detta sam­ några stycken i slutet av 50-talet till över manhang fick hon mycket goda kontakter med hundra 1968. I takt härmed kom institutionen bankir Tage Cervin som blev den främste bi­ att genomföra ett flertal flyttningar till större dragsgivaren till underhållet av denna. Cervin lokaler. Särskilt betydelsefulla var härvid Gre­ donerade även medel till undersökningen av ta Arwidssons insatser i samband med plane­ en strandnära mellanneeilitisk boplats med ringen av universitetets flyttning till Frescati. gravfält - Ire i Hangvar socken. Som musei­ För tillkomsten av Osteologiska forskningsla­ chef blev Greta Arwidsson inte mindre fram­ boratoriet och Institutionen för laborativ ar­ gångsrik. Särskilt fruktbärande blev hennes keologi får Greta Arwidsson också uppfattas samarbete med apotekaren Ada Block som som "gudmor". kom att stödja Fornsalen med flera stora do­ Något skall här också nämnas om den ar­ nationer, bl. a. testamenterade hon till denna keologiska institutionens fältarbeten i vilka gården Petes på södra delen av Gotland och Greta Arwidsson alllid tog en mycket aktiv del därtill sitt medeltida stenhus i kvarteret Kapla- — få arkeologiprofessorer torde ha setts så nen vid Södra Kyrkogatan. Till umgänget på mycket på fältet seim hon. Särskilt omfattande Gotland hörde även konstnärerna Thyra blev undersökningsverksamheten i Mälarom­ Lundgren i Bredqvie och Erik Olsson i Sanda. rådet, framförallt på Lovö. För dessa under­ 1956 bröt Greta Arwidsson efter viss tvekan sökningar kunde Greta Arwidsson under hela upp från Gotland för att som första kvinnliga sin ämbetsperiod räkna med kraftigt stöd från professor i ämnet tillträda professuren i nor­ Berit Wallenbergs stiftelse, en tradition som disk och jämförande fornkunskap - sederme­ stiftelsen också framgent kommit att hålla fast ra arkeologi, särskild nordeuropeisk - vid vid. Stockholms högskola. Den nytillträdda pro­ 1963 invaldes Greta Arwidsson till arbetan­ fessorn kom till torftiga omständigheter. Hen­ de ledamot i Kungl. Vitterhetsakademien. nes ämne saknade allt utom själva professu­ Ineim denna har hon genom sin praktiska syn ren. Undervisningen fick inledningsvis hållas på problemen blivit en uppskattad medarbeta­ på Statens historiska museum och seminarier­ re till stort gagn för Akademien, inte minst na i dess lunchrum. Med sedvanlig effektivitet under åren kring 1975 i samband med skils­ kom Greta Arwidsson emellertid att agera. mässan med RAÄ-SHMM. 1 övrigt förknippas Från sterbhuset efter företrädaren i ämnet, hennes namn inom Akademien väl särskilt professor Nils Åberg, förvärvade hon dennes med hennes insatser inom Birkakommittén vetenskapliga bibliotek, vilket inflyttades i den och med redaktörskapet fiir kommentarban­ första institutionslokalen som var inrymd i ett den till materialpublikationen av gravfynden

Fornvännen 86 (1991) 94 G. Berg &J. P. Lamm från , Birka II 1-3 Systematische Analysen liksom vår egen var fylld av oro och inre mot­ der Gräberfunde, ett arbete om drygt 600 sidor sättningar. (1984-1989). Gösta Berg Ett flertal forskare har här framlagt i många fall helt nyorienterande framställningar om Bibliografi olika föremålsgrupper. Det har varit en vansk­ lig uppgift att få dem att samla sig kring hithö­ 1932 rande problem och att som redaktör tillse att Some Glass Vessels from lhe Boatgrave Cemetery at alla pusselbitar kom på plats. Redaktören själv Valsgärde. Acta Archaeologica, 3, s. 251-266. har också måst bidra med en stor del av inne­ hållet. Av de 29 bidragen i det avslutande 1934 tredje bandet är icke mindre än 18 skrivna av Förnämliga fynd vid Valsgärde. Upsala Nya Tidning henne själv. 31 dec. 1934. Det stora verket om gravfynden från Birka har fått många lovord även inom den interna­ 1935 tionella forskningen. Efter att ha prisat hen­ A new Scandinavian Form of Helmet from the Ven- nes omfattande materialkunskap, hennes klo­ del-Time. Acta Archaeologica, 5, s. 243-257. ka värderingar, hennes otroliga arbetsförmå­ Fynd och föremål i Svenska museer: Den sjunde ga och hennes energiska grepp om problemen båtgraven vid Valsgärde. Ett preliminärt meddelan­ slutar en kompetent bedömare med att be­ de om de av Uppsala universitets museum för nor­ teckna verket som "en bragd uten sidestykke i diska fornsaker företagna utgrävningarna somma­ neirdisk arkeologi" (Charlotte Blindheim). ren 1933. Fornvännen, 30, s. 49-52. 1973 blev Greta Arwidsson professor eme­ ritus. Detta innebar dock för hennes del inte 1939 någon sedvanlig pensionärstillvaro, snarare Armour of the Vendel Period. Acta Archaeologica, ett återupptagande av den personliga forskar- 10, s. 31-59. verksamheten som av naturliga skäl fått stå Bronsäldersfyndet från Domta vad i östersunda tillbaka under de aktiva universitetsåren. socken. Upplands fornminnesförenings tidskrift, 46, s. 65-76. Utom de egna skrifterna kom hon då också att påtaga sig uppgiften att ta hand om äldre Förteckning över bronsåldersfynd påträffade i Upp­ land efter 1920. Upplands fornminnesförenings tid­ forskningsmaterial som av olika anledningar skrift, 46, s. 76-99. blivit liggande obearbetat. Det gäller förutom det redan omnämnda Birkamaterialet och Valsgärde 7 bl. a. det märkliga fyndet från 7940 Mästermyr på Gotland som gjordes redan De finländska runda spännena med ornering i sen 1936, men som blev definitivt publicerat först Stil II. Fornvännen, 35, s. 121-128. 1983. Avsikten var från början att Mårten Stenberger och undertecknad (Gösta Berg) 1941 skulle svara för utgivningen men denna blev En skelettgrav från äldre romersk järnålder i Vaksa­ av olika omständigheter ställd på framtiden. la. Uppland. Årsbok för medlemmarna i Upplands Som medförfattare kan jag betyga det förtro­ fornminnesförening, s. 7-18. endefulla samarbete som präglade våra ge­ (Tillsammans med Holger Arbman). Mossfynd. mensamma mödor i detta sammanhang. Riksantikvarieämbetets handledningar. 2. 24 s., 16 pl. Man kan inför Greta Arwidssons omfattan­ de och mångsidiga produktion fråga sig var 1942 hennes hjärta innerst inne är förankrat. San­ Vendelslile, Email und Glas im 7.-8. Jahrhundert. nolikt bör det vara i den senare järnålderns Valsgärde Studien I. Diss. AMAS 1. Uppsala. 136 s. fängslande brytningstid mellan gammalt eich 114 Abb. nytt, den tid då vi nordbor för första gången Valsgärdc 6. Die Gräberfunde von Valsgärde. 2. blev världsmedborgare, en tid seim samtidigt AMAS. Uppsala. 152 s. 44 Taf. 91 Abb.

Fornvännen 86 (1991) Greta Arwidsson 85 år 95

1943 1953 Från Gammdmon i Sveg. Jämten, 37, s. 121-126. En fotografisk inventering av äldre byggnader. Got­ ländskt arkiv, 25, s. 64-68. Träets behandling under förhistorisk tid. I "Från 1944 trä till stål." Teknisk kultur 3. Nordisk Kultur, 14, s. Förngravar, runstenar och andra fornminnen kring 1-14. Polacksbacken, 'lidskriften Upplandsknekten, 8, s. Uppsala 900 år? Upsala Nya Tidning 21 april 1953. 35-37. Uppsala. Uppländsk krigsutrustning pä 600-lalel. Tidskriften Upplandskuekten, 8, s. 5—7. Uppsala 1954 Sancta Maria, Visby. Vägledning utgiven av kyrkorå­ det i Visby. 2. uppl. 15 s. 1945 Valsgärde 8. Die Gräber-Funde von Valsgärde. 2. Två baltiska dryckeshorn från 600-talet. Finska forn­ AMAS 4. Uppsala. 150 s. 76 Taf. 16 Abb. minnesföreningens tidskrift, 45, s. 161-169.

1955 1948 Fu keltiskt mynt i en gotländsk myntsainling. Got­ Skällhornsgraven Nr 14. En gotländsk grav med ländskt arkiv, 27, s. 38-40. dryckesservis från 100-talet e.Kr. Gotländskt arkiv, Fornminnena på Tofta skjutfält. Gotlands Artilleris­ 19, s. 82-96. ten. Minnesblad för A7 och LV 2G. s. 29-34. Visby. Valsgärde - Fullerö. Tor, 1, s. 34-48. (Tillsammans med Sven E. Noreen) Gotlands Forn- En hälsning från det medeltida Visby. I Festskrift till sals stora nyförvärv 1954-1955 där Greta Arwids­ Poul N0ihmd (Nationalmuseet, Köbenhavn). Kom son ensam slår för bidraget "Guldringsfyndet från aldrig till trvckning. Burs i Källunge". Gotländskt arkiv, 27, s. 83-86.

1949 1957 Rickard Steffens skrifter tryckta efter 1942. Got­ C. G. Björkander 6.6.1884-26.8.1956, Gotländskt arkiv, 29, s. 7-10. ländskt arkiv. 20-21, s. 11-12. Stenålelersfynclen från Kams i Lummelunda. Got­ (Tillsammans ined P. Berghaus, M. Dolley, B. Mal­ ländskt arkiv, 20-21, s. 147-167. mer & U. S. Linder-Welin) Den vikingalida silver­ skatten frän Gandarve i Alva på Gotland. Gotländskt arkiv, 29, s. 22-25. 1950 Föremål i Gotlands Fornsal, Gotländskt arkiv 22: a) 1958 En vapenyxa av sten, s. 12. b) Bionsäldersringen Bronsålderskeramik frän Mälarlandskapen. I "And­ från Liffride myr, s. 13. c) Folkvandringstidens reas Oldeberg från vänner 31.12.1958" (otryckt praktanycken, s. 14-15. cl) Dryckesbägare av glas, s. festskrift, ett exemplar i KVHAA bibliotek). 16-18. e) Vikingatidens mynlväg, s. 19-20. f) Ludvigs amuleltring, s. 28-30. g) Verbens ljus­ slake, s. 37-38. h) Gotländska renässansbord, s. 1959 57-58. i) Visby tenn, s. 59-60. Utbildning vid universiteten. Anförande vid Konfe­ Medellida glasmålningar. Tidningen Gotlänningen rens om museimannautbildningen 28-29 jan. 1959. 27 dec. 1950. Visby. Svenska Museer 1959: 1. s. 3-7.

1951 1962 lien förromerska järnåldern i Sverige. Finska forn­ Lovöbor med kontinentala förbindelser pä 400-la- minnesföreningens tillskrift, 52 s. 73-76. let. Proxima Thule, Sverige och Europa under forn­ tid och medeltid. Ilvlliiingsskriit lill II. M. Konung­ S:ta Maria i Visby. Vägledning utgiven av kyrkorådet en den 11 november 1962. Utg. av Svenska arkeolo­ i Visby. giska samfundet. Stockholm. S. 113-122.

1952 1963 Husurnan från Ansarve i Tofta. ('.utländskt arkiv, 24, Demonmask och gudabild i germansk folkvand­ s. 16-37. ringstid. lör. 9, s. 16:5-187.

Fornvännen S6 (1991) 96 G. Berg &J. P. Lamm

1964 by. Med ett osteologiskt bidrag av Nils-Gustaf Bebyggelsearkeologi i Mälarlandskapen, lör, 10, s. Gejvall, s. 25-26. 21-28. Bebyggclsearkeologisk forskning. Tor, 10, s. 29-32. 1980 Båtgravarna i Valsgärde. I Vendeltid. Historia i fick­ 1965 format (Stålens historiska museum) Stockholm, s. 45-64. Källa - Källkull. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, X, spalt 53-57. Tidskriften Fornvännen. Fornvännen, 75, s. 3-4. "Hattar" i Bro. En gotländsk rauk, kultbild och 1968 råsten. Gotländskt arkiv, 52, s. 7-16. De förhistoriska fynden frän Viken på Drottning­ Sä räddades fynden. I Vendeltid. Historia i fickfor­ holms mark. Fyra Mälarsocknar, 7, Årsskrift för mat. (Statens historiska museum) Stockholm, s. Ekerö, Adelsö, Munsö och Lovö församlingar, s. 167-171. 7-17. Viking Society in Central . Tradition, Orga­ nization and Economy. The Vikings. Proceedings of 1972 the Symposium of lhe Facully of Arts at Uppsala Current projects of ihe osteological laboratory University June 6.-9.1977. Acta Universiiaiis (OFL) of the University of Stockholm. Current Upsaliensis. Symposia Universitatis Upsaliensis An­ projects of the Swedish natural science research council num Quingentesimum Cdebranti. Uppsala. S. 1971-72:1, s. 88. 154-160. Rec. av Birgil Arrhenius "Granalschmuck und Gemmen aus nordischen Funden des friihen Millel- allcrs" (Acta Universitatis Stockholmiensis Studies 1982 in North-European , Ser. 8 1971). Sune Lindqvist 1887. 1976. Svenskt Biografiskt lexi­ Fornvännen 67 s. 149-152. kon, 23, s. 565-566. Rec. av Rupert Bruce Mitford: "The Sutlon Hoo 1973 Ship Burial. A Handbook" och av "The Ship Burial, 2: Arms, armour and regalia". Broderier pä skinn från stenåldersboplatsen Ire i Fornvännen 77, s. 265-268. Hangvar socken, Golland. Tor, 15, s. 31-39. Minnesord över Mårten Stenberger. KVHAA årsbok, s. 35-39. 1983 (Tillsammans med Nils-Gustaf Gejvall) Institutionen Valsgärde. I Vendel Period Studies (The Museum of lör arkeologi, särskilt nordeuropeisk, och osteo­ National Antiquities, Stockholm, Studies 2) Stock­ logiska forskningslaboratoriet. Humanistisk forsk­ holm, s. 71-82. ning vid Stockholms universitet; Stockholm, s. 15-22. (Tillsamman med Gösta Berg) The Mästermyr Find. A Från vikingatida by till universitet. Stockholms uni­ Viking Age löol Chest from Gotland. KVHÅA. Slock­ versitet i Frescati. Utg. av Stockholms universitet. holm. 57 ».. 32 Pl.

1975 Einar Johansson (niinnesruna). Gotländskt arkiv, 47, 1984 s. 101-103. Följande bidrag i Birka II: I. Systematische Analysen der Gräberfunde. KVHAA Stockholm. Vorworl des Birka-Komitées; Vorbemerkungen; Bemerkungen 1977 und Quellenkritik; Kap. 14: Die Silberkapsel aus Bj Valsgärde 7. Die Gräberfunde von Valsgärde 3. 464. S. 125-126; Kap. 22: Scheren. S. 195-198; AMAS 5. Uppsala. 152, 45 Taf. 156 Abb. Kap. 23: Glätlsteine und Glätlbretter. S. 199-202; Kap. 24: Glas. S. 203-212; Kap. 30: (tillsammans (Minnesord över) Sune Lindqvist. KVHAA årsbok, s. med Lena Holmquist) Holzeimer, Daubengefasse 30-34. und iibrige Eimer aus Holz. S. 237-241; Kap. 35: Hasselniisse und Kerne. S. 273-274; Kap. 36: 1979 Chronologie, mit Tabelle. S. 275-276. Stenålclersmannen frän Stora Bjärs i Stenkyrka. I Guldskatlen från Burs i Källunge. Gotländskt arkiv, Arkeologi på Gotland. Gotlandica 14, s. 17-24. Vis- 56, s. 89-98.

Fornvännen 86 (1991) Greta Arwidsson 85 år 97

1985 email aus Bj 854. S. 62-65; Kap. 11: Zwei gotländi­ Grave No. 1 from the Excavations in 1947 at Ar­ sche Silberbraktealen aus Bj 523 und Bj 1130. S. dags, Ekeby, Gotland. I Archaeology and F.nvironment 65-66; Kap. 12: Spången, Fibeln und Beschläge/ In honorem Even Baudou. Umeå. S. 221-228. Anhänger verschiedener Formen: Abschnitte 12:1-9. S. 67-72; Kap. 13: Das Bronzeglöckchen The splendid sword from Veien in Norderhov, aus Bj 735. S. 72-73; Kap. 14: Ketten. S. 73-78; (Buskerud) Norway. I Festskrift till Thorleif Sj0vold. Kap. 16: Die Messerscheiden in den Frauengräbern Universitetets Oldsaksamlings skrifter, 5, Oslo. S. von Birka. S. 93-95; Kap. 17: Klappmesser. S. 21-29. 95-96; Kap. 19: Spinnwirtel. S. 97; Kap. 20: Specksteinkessd. S. 100-101; Kap. 21: (tillsammans med Karin Sundbergh) Schleif- und Wetzsleine. S. 1986 102-110; Kap. 22: Die Eisenbiichse aus Bj 542. S. Följande bidrag i Birka 11:2. Systematische Analysen 111-112; Kap. 23: (tillsammans med Håkan Thor- der Gräberfunde. KVHAA Stockholm. Vorwort des berg) Kasten und Schachtdn. S. 113-121; Kap. 24: Birka-Komitées; Kap. 5: Hiebmesser. S. 35-37; (Schlussel). Vorbemerkung. S. 121; Kap. 27: Die Kap. 6: Schilde. S. 38-44; Kap. 9: (tillsammans med Munzen der Gräber von Birka. Ein Kommentar. S. Elisabeth Aiken) Armringe, Årmbugel und Finger- 137-142; Kap. 28: Kommentar zu den Knochenfun- ringe. S. 73-76; Kap. 12: Die Eissporen. S. den aus den Gräbern. Mit einem Appendix. S. 111-112; Kap. 14: Die Kopfgestelle aus den Grä­ 143-149; Kap. 30: Verzeichnis sämtlicher Beiträge bern Bj 832 und 842. S. 137-140; Kap. 18: in Birka II: 1-3. S. 164-165. Klappwagen. S. 163-164; Kap. 19; Messgeräte und Bralspiesse. S. 165-166; Kap. 20: (tillsammans med Gunnel Vahlne) Schlittschuhe und Eispickel. S. 1991 167-169. En skattegrävning på Gotland 1715. Manuskript antaget till tryckningen i Gotländskt Arkiv 1991. Förord till föreningen GAV:s (Greta Arwidssons vänners) sängbok. Uppsala. S. 1—2. Det fridshundna svärdet. Det vita bandet på svärdet som fredssymbol. Manuskript, byggande pä installa­ tionsföreläsning i Kungl. Vitlerhels Historie och 1988 Antikvitets Akademien 1963. Bearbetningen ge­ Birka III - Agnes Geijer's doctoral thesis. In Opera nomförd 1991. Arbetet avsett att tryckas i Akade­ textilia (To honour Agnes Geijer on her ninelieth miens handlingar. birthday 26lh October 1988). S. 41-44.

(Tillsammans med Berlil Almgren) Pär Olsén 5.7 Redaktions- och utgivningsarheten 1904-9.11.1987 (minnesruna). Tor, 22, s. 5-7. Medredaktör i Acta Archeologica 1965-1981. Redaktör för Birka II: 1-3 Systematische Analysen 1989 der Gräberfunde. Följande bidrag i Birka 11:3. Systematische Analysen Utgivare av Gotländskt Arkiv 1947-1957. der Gräberfunde. KVHAA Stockholm. Vorwort des Utgivare av Studies in North-European Archaeolo­ Birka-Komitées; Kap. 1: Schmuckanhänger, Einlei- gy. Published by the University of Slockholm. tung. S. 7-8; Kap. 5: Perlengarnituren. S. 46-50; 1960-1973. Kap. 6: Metallperlen. S. 51; Kap. 7: Edite Perlen an Utgivare av Theses and Papers in North-European dem Anhänger aus Bj 854. S. 52; Kap. 8: Bernstein. Archaeology. Published by the University of S. 53-55; Kap. 9: Verschiedene Schmuckgegenstän- Stockholm. 1971-1973. de/Amulelte in Form von Menschenfigureii, Rei- Utgivare av Rapporter och meddelanden från Insti­ tern, Pferden, Vierfiisslern, Vögeln und Schlangen. tutionen för arkeologi, särskilt nordeuropeisk vid S. 55-62; Kap. 10: Zwei Bronzespangen mit Zellen- Stockholm) universitet. 1972.

Fornvännen 86 (1991)