Greta Arwidsson 85 år Berg, Gösta Fornvännen 91-97 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_091 Ingår i: samla.raa.se Greta Arwidsson 85 år Av Gösta Berg och Jan Peder Lamm Den 5 juli 1991 fyller Greta Arwidsson 85 år. ket. Hans stora intresse gällde uppmätningar Det är i hög grad en pionjärinsats inom svensk och studiet av våra kustnära vatten. Bl. a. in­ arkeologisk forskning vi då har anledning att förde han nya kompasser i samband med de uppmärksamma. På sin meritlista kan Greta olägenheter som uppstod vid övergången från Arwidsson nämligen bl. a. anföra att hon i tur trä- till järnfartyg. Utom sina fackkunskaper och ordning varit Sveriges första kvinna på besatt han en omfattande humanistisk bild­ posterna som landsantikvarie, professor i äm­ ning. net nordisk och jämförande fornkunskap och Greta Arwidssons far Ivar Arwidsson arbetande ledamot i Kungl. Vitterhetsakade­ (1873—1936) kom att ägna sig åt naturveten­ mien. skaplig forskning. Efter studier vid Stock­ Greta Arwidssons karriär skall här tecknas holms högskola och Uppsala universitet blev mot bakgrunden av tidigare generationers in­ han fil.dr 1907 och därefter Statens fiskeri- tresseinriktning och verksamhet. assistent 1906-21. Sistnämnda år blev han Släkten Arwidsson har haft en finsk period. kemservator vid zoologiska museet i Uppsala Den härstammar från en soldat från Nyåker i och två år senare docent i zoologi vid universi­ Äppelbo socken i Dalarna, som stupade i sla­ tetet. Hans doktorsavhandling om de skandi­ get vid Storkyro 1714. Greta Arwidssons far­ naviska och arktiska havsborstmaskarna är ett fars far Adolph Ivar Arwidsson (1791-1858) grundläggande arbete. Som fiskeritjänsteman var prästson. Efter studier vid Äbo akademi studerade han bl. a. kräftans och laxens bio­ blev han docent i allmän historia därstädes. logi. Betydelsefullt är också hans arbete om Han framträdde som skald och publicist men Strömmingsfiske (1913). Om Ivar Arwidssons blev av politiska skäl förvisad från universite­ vetenskapliga produktion har det sagts att "en tet och flyttade 1823 till Sverige där han re­ ganska stark kritisk läggning präglar Arwids­ dan tidigare hade nära kontakter med intellek­ sons verksamhet vilket emellertid är ägnat att tuella kretsar. 1824 knöts han till Kungl. bib­ giva hans egna uttalade meningar en särskild lioteket i Stockholm. Genom utgivandet av auktoritet" (Einar Lönnberg). Faderns yrkes­ arbetet Svenska Fomsånger (1-3, 1834—42), intresse för fiske och iktyologi har präglat "den förste videnskabdige visudgave i Nor­ Greta Arwidssons bana, såväl vetenskapligt den" (Moltke Moe) utförde han en framståen­ som hobbymässigt. Hennes kanske främsta de gärning inom fölklivsförskningens eller nöje vid sidan av arkeologin är fiske i alla dess som vi numera skulle säga folkloristikens om­ former. råde. Samtidigt behöll han sitt levande intres­ Särskild uppmärksamhet förtjänar Ivar Ar­ se för sin finska hembygd, såsom Elias Lönn­ widssons verksamhet i Nordiska museets rot tolkade det i inskriften på hans grav på tjänst. Med början redan som 27-åring var det Viborgs kyrkogård, i svensk översättning: länge skidor och snöskor som han tillförde samlingarna från olika nordsvenska landskap Förd utaf kärlek till fädernas jord, och från Norge. Omkring 1909 synes hans som af kärlek han lämnat, samlingsverksamhet ha vaknat även beträffan­ slutes med kärlek han nu de föremål av annat slag och då särskilt red­ moderligt ömt i dess famn. skap använda i samband med äldre fiskemeto­ Adolph Ivars son Thorsten Adolf Arwids­ der. Det är ungefär samtidigt som hans skrift- son (1827-93) blev sjöofficer, slutligen kom­ ställarverksamhet i fiskerihistoriska ämnen tar mendör. En tid var han chef för Sjöfartsver­ sin början med den lilla uppsatsen "Om Ijust- Foniväwieii 86 (1991) 92 G. Berg isff. P. Lamm uppteckningsarbetet av äldre muntligt beva­ rad folktradition. Det var amanuensen vid museet Louise Hagberg, som lyckades enga­ gera henne som medarbetare. Anna Arwids­ sons uppteckningar från några svenska land­ skap torde överstiga 5 000 folioblad. Särskilt intresserade hon sig ftir studiet av meddelar­ nas levnadsförhållanden och sociala omstän­ digheter. Under resor i landet skaffade hon sig en ovanlig insikt i vad som rörde sig i folkdjupet. Hon förstod i det sammanhanget att på ett märkligt sätt vinna sina sagesmans förtroende. I anslutning till upptecknings­ verksamheten insamade hon också ett stort bestånd av föremål till museets samlingar. Det är i kretsen av dessa intellektuellt verk­ samma familjemedlemmar, som Greta Arwids­ son hör hemma och det är i detta samman­ hang vi har att se hennes vetenskapliga pro­ duktion. Av stor betydelse ftir hennes person­ liga utveckling var att hennes föräldrar redan tidigt tog henne med på offentliga föreläs­ ningar, bl. a. hade hon lyckan att få lyssna till föredrag av Oscar Montelius och av Gabriel Greta Arwidsson. Foto Per Bergström 1973. Gustafson som talade om Osebergsfyndet. Greta Arwidsson siktade från början på att bli lärare, vilket avspeglas i hennes magis­ ring och klubbning av fisk" (1911). Så små­ terexamen med betyg i latin, geografi och his­ ningom kom han att skaffa också andra saker toria. Emellertid kom hon som student snart än skidor och fiskeredskap till museet. Sam­ att helt engageras i det s. k. Valsgärdeprojek- manlagt har han tillfört samlingarna omkring tet som leddes av professor Sune Lindqvist 600 föremål. Det är att märka att det mesta av och gällde undersökning och publicering av detta är kvalitetsföremål som det krävts myc­ det märkliga båtgravfältet vid Valsgärde i ken och lång tid att uppspåra. Med naturfors­ Gamla Uppsala socken. Redan i början av karens vetgirighet och vilja att tillvarata alla 1930-talet publicerade hon sina första uppsat­ chanser skred han till verket när det gällde att ser inom ramen för Valsgärdeforskningen. få tag på ett gammalt redskap som han ofta Denna intresseinriktning har sedan följt som blott genom en slump fått höra talas om. Var­ en röd tråd genom hennes karriär, där vikti­ je sådan sak ägnades en kärleksfull omtanke ga milstolpar förutom doktorsavhandlingen och kunde ofta under åratal sysselsätta honom 1942 är meinografierna Valsgärdc 6 (1942), c? för att i tidens fullbordan ge upphov till en (1954) och 7(1977). uppsats eller ett meddelande, där det med all De första rönen inom museivärlden gjorde omsorg sattes in i sitt tekniska och historiska Greta Arwidsson i Uppsala på Gustavianum, i sammanhang. museet för nordiska fornsaker. På 1940-talet Nordiska museet kom att räkna Ivar tjänstgjorde hon en kortare tid pä Jämtlands Arwidsson till de främsta i kretsen av sina museum i Östersund. Senare kom hon till Sta­ medhjälpare. Detsamma gäller också hans tens historiska museum i Stockholm där en maka Anna född Jacobsson (1874-1935), som lång rad "bilagor" (katalogförda förvärv) från och med 1923 mera regelbundet deltog i vittnar om hennes verksamhet. Hennes hu- Fontvännm 86 (1991) Greta Arwidsson 85 år 93 vudsakliga museigärning är däremot knuten hus på Odengatan vilket tidigare tillhört stif­ till Gotlands fornsal i Visby. Här blev hon telsen "Pauvres honteux". Institutionen blev museichef 1946 och landets första kvinnliga snart befolkad med amanuenser, en docent landsantikvarie. Som sådan verkade hon kraft­ och flera arkivarbetare. För många av studen­ fullt och inskärpte med auktoritet respekten terna blev den ett andra hem med en på en för fornminneslagen och dess tillämpning. På gång kärv och hjärtlig atmosfär med Greta i Gotland genomförde hon också många för sin centrum som omtänksam men fordrande in­ tid eimfattande och uppseendeväckande ar­ stitutionschef. Med Greta Arwidsson fick keologiska fältundersökningar. Härvid tilläm­ Stockholms universitet en kraftfull adminis­ pade hon den s. k. Välsgärdemetodiken som tratör till sitt förfogande som inte blott häv­ blivit skolbildande då det gäller undersökning, dade sitt eget ämnes intressen utan även i hög dokumentation och tillvaratagande av arkeo­ grad också fakultetens och universitetets, de logiskt fyndmaterial. Särskilt bör hennes om­ senare funktionerna bl. a. som dekanus. Un­ sorgsfullt utförda teckningar av gravplaner der Greta Arwidssons ämbetstid skedde en med skelett omnämnas. oerhörd expansion inom Stockholms universi­ Till Greta Arwidssons gotländska insatser tet. För hennes eget ämne innebar denna en hör även byggnadsminnesvården där särskilt stegring av antalet nybörjare varje termin från Visby ringmur kom att beaktas. I detta sam­ några stycken i slutet av 50-talet till över manhang fick hon mycket goda kontakter med hundra 1968. I takt härmed kom institutionen bankir Tage Cervin som blev den främste bi­ att genomföra ett flertal flyttningar till större dragsgivaren till underhållet av denna. Cervin lokaler. Särskilt betydelsefulla var härvid Gre­ donerade även medel till undersökningen av ta Arwidssons insatser i samband med plane­ en strandnära mellanneeilitisk boplats med ringen av universitetets flyttning till Frescati. gravfält - Ire i Hangvar socken. Som musei­ För tillkomsten av Osteologiska forskningsla­ chef blev Greta Arwidsson inte mindre fram­ boratoriet och Institutionen för laborativ ar­ gångsrik. Särskilt fruktbärande blev hennes keologi får Greta Arwidsson också uppfattas samarbete med apotekaren Ada Block som som "gudmor". kom att stödja Fornsalen med flera stora do­ Något skall här också nämnas om den ar­ nationer, bl. a. testamenterade hon till denna keologiska institutionens fältarbeten i vilka gården Petes på södra delen av Gotland och Greta Arwidsson alllid tog en mycket