"Fornvännen" Och De Första Kvinnliga Arkeologerna Welinder, Stig Fornvännen 2006(101):2, S

Home , Oscar Montelius

"Fornvännen" och de första kvinnliga arkeologerna Welinder, Stig Fornvännen 2006(101):2, s. 85-94 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2006_085 Ingår i: samla.raa.se s. 85-94 Art Welinder LG 06-04-07 08.14 Sida 85

Fornvännen och de första kvinnliga arkeologerna

Av Stig Welinder

Welinder, S., 2006. Fornvännen och de första kvinnliga arkeologerna. (Fornvännen and the first female archaeologists). Fornvännen 101. Stockholm.

The journal Fornvännen was launched in 1906 when the process towards de- mocracy in Sweden was at its height. This is true also for women's rights. Women were given suffrage and came of full age on equal terms with men in 1921.The political process ran parallel to the process of women entering new segments of education and the labour market, including the universities and science. The new journal presented an opportunity for women interested in archaeology to publish in a way accepted by the conventional scientific community. The journal was important for women starting scientific careers in archaeology during the early decades of the 20th century.

Stig Welinder, Institutionen för humaniora, Mittuniversitetet, SE-871 88 Härnösand [email protected]

Inledning världen har rått sedan ungefär 1970-talet – Fornvännen började utkomma 1906, ett gott med välkända och bestående snedfördelningar stycke på vägen i den demokratiska processen inom hierarkin. från tvåkammarriksdagens första möte 1867 till Kring sekelskiftet hade många av 1800-ta- kvinnors deltagande i det första allmänna valet lets arkeologiska och antikvariska publikations- 1921. Ungefär samtidigt, och anmärkningsvärt serier tappat geisten. Det gällde Vitterhetsaka- långsamt, fick kvinnor tillträde till utbildning- demiens tidskrifter och monografiserier och ar som tidigare hade varit förbehållna män. de flesta av landskapsföreningarnas serier. Den Tidigare slutna arbetsmarknader öppnades, in- unga generationen, i Sverige männen under te minst sådana som normalt byggde på akade- Hans Hildebrand och Oscar Montelius, disku- misk utbildning. Detsamma gällde vetenskaps- terade sjösättningen av en ny tidskrift på nor- samhället. Fornforskningen, eller arkeologin, disk bas. Det blev till slut den nationella Forn- var inget undantag. vännen med första volymen 1906. Den nordis- Mycket få kvinnor var verksamma inom svensk ka Acta Archaeologica fick vänta till 1930 (von arkeologi på 1800-talet, faktiskt ingen som gått Essen & Welinder 2001, s. 14–17). till historien med benämningen »arkeolog». De Fornvännen började således utkomma vid var flera i början av 1900-talet, som kan sägas en för det svenska samhällets omvandling int- vara de kvinnliga pionjärernas tid. Mellankrigs- ressant tidpunkt på vägen mot det demokratis- tiden såg en avsevärd tillväxt både av svensk ar- ka 1900-talet, och likaså, såsom en spegel, vid keologi och av antalet kvinnliga arkeologer. begynnelsen av den svenska arkeologins om- Dagens tillstånd med många kvinnor, ibland vandling från det som jag har kallat »Det be- fler än männen, på positioner överallt inom stående samhällets arkeologi» till »Folkhem- den antikvariska, museala och arkeologiska mets arkeologi» (Welinder 2003). I den senare

Fornvännen 101 (2006) s. 85-94 Art Welinder LG 06-04-07 08.14 Sida 86

86 Stig Welinder

Antal titlar Antal titlar av Antal Antal titlar av Antal publice- kvinnliga författare publicerande kvinnliga förfat- rande kvinnor (+ Hanna Rydh) kvinnor tare i Fornvännen i Fornvännen 1930–38 1418 39 (+9) 17 3 3 1920–29 1049 17 (+26) 10 8 4 1910–19 500 4 (+9) 4 3 2 1900–09 380 5 3 3 2 1890–99 238 1880–89 235 1871–80 493 1 1 1861–70 178 2 2 1851–60 39 1841–50 71 1831–40 18 1821–30 18 1811–20 37 1801–10 12

Tab. 1. Antal publikationer inom svensk arkeologi enligt de tryckta bibliografierna (1801–1881 = Montelius 1875; 1877; 1878; 1880; 1882. 1882–1938 = von Essen & Welinder 2001). —Published works in Swedish archaeology, total and works by women.

fick kvinnor en växande plats. Jag skall disku- namn, och därtill oftast biografiska uppgifter tera Fornvännens roll, såsom en ny och rimligen (Montelius 1875, s. 85–90). traditionslös tidskrift, i denna process, och i syn- I Solveig von Essens bibliografi, som sam- nerhet dess betydelse för kvinnors första steg manställdes genom Vitterhetsakademien för över den höga tröskeln in i männens arkeolo- att fylla den förargliga luckan mellan Mon- giska värld. En kvinnors och mäns arkeologiska telius bibliografier och den från 1939 löpande värld blev ett diskussionsämne inom skandina- Swedish Archaeological Bibliography, står samtliga visk arkeologi på 1970-talet. I dag finns, tror jag författare, med få undantag, med både för- och i ljusa stunder, en gemensam arkeologisk värld. efternamn. De båda bibliografierna har sammanställts Källor enligt olika principer. Ingendera kan sägas ha Jag kommer att diskutera utifrån data om tiden haft en mera ambitiös strävan till fullständighet 1801–1938, som kan överblickas i lättillgängli- än den andra, men antalet titlar i skarven mel- ga, sammanfattande bibliografier över svensk lan de båda kring 1880 är anmärkningsvärt oli- arkeologi (Montelius 1875; 1877; 1878; 1880; ka (tab. 1). Gissningsvis påverkar detta inte 1882; von Essen & Welinder 2001; undantags- överblicken över kvinnliga författare. vis också Janson & Vessberg 1951). Svensk arkeologi har faktiskt en förnämlig bibliografisk Kvinnliga arkeologer 1801–1899 tradition. Antalet kvinnor som på 1800-talet publicerade I Montelius bibliografier, som han samman- sig inom den svenska arkeologin var lågt. Bib- ställde i egenskap av amanuens vid Vitterhets- liografierna upptar tre titlar av två olika förfat- akademien (Welinder 1994, s. 198), står för- tare (tab. 1). fattarna endast med initialer. Undantagsvis I Montelius »Table des Auteurs» (Monte- finns hela förnamnet, då risk för förväxlingar lius 1875, s. 85–90) står titel, arbetsplats eller skulle föreligga med endast initial. Kvinnor annat och med få undantag födelseåret för de kan sällan identifieras. För åren 1801–74 finns arkeologiska författarna. För de båda kvinnliga dock ett namnregister med samtliga författare, författarna står följande (numren syftar på re- med få undantag, med både för- och efter- ferenserna i bibliografin):

Fornvännen 101 (2006) s. 85-94 Art Welinder LG 06-04-07 08.14 Sida 87

Fornvännen och de första kvinnliga arkeologerna 87 Brag, Eva Charlotta. – N:o 131. Före sekelskiftet Mestorf, Johanna. Conservatrice du musée Antagligen var många hustrur och döttrar in- d'archéologie de Kiel. – N:os 165, 251. om borgerligheten och medelklassen, i präst- och ämbetsmannahem och annorstädes intres- Endast fem författare var helt okända för Mon- serade av det antikvariska och arkeologi mot telius, varav en således var Eva Charlotta Brag. slutet av 1800-talet, liksom deras män, bröder Hon står numera i Svenskt biografiskt lexikon som och fäder som står i de antikvariska förening- författare till långt mera än det enda arkeo- arnas medlemsförteckningar. Dessa kvinnor är logiska arbetet: emellertid praktiskt taget osynliga utom till ex- empel på bilden i Illustrerad Tidning i samband Brag, Eva Charlotta, 1870. De nyaste forsk- med invigningen av den nya museibyggnaden ningarne rörande den skandinaviska od- på Blasieholmskajen i Stockholm 1864, där de lingens ursprung. Framtiden 1870, s. 117– överlämnar sina parasoller till museivaktmästa- 159. Stockholm. ren, eller på bilden av hur de iklädda galaklän- ningar ledsagar sina frackklädda män uppför Eva Charlotta Brag (1829–1913) var journalist trapporna på Drottningholms slott då kon- vid Göteborgs handels- och sjöfartstidning, där hon gressen i Stockholm 1874 mottogs av kungen. länge var ansvarig för den litterära kritiken och I Svenska Fornminnesföreningens medlemsre- dessutom tidvis tillförordnad redaktör. Som gister för 1875 står fem kvinnor bland 672 män författare skrev hon lyriska dikter och rese- (Welinder 1994, s. 198). skildringar (Almqvist m.fl. 1925, s. 632). Tid- Emellertid återfinns i Vitterhetsakademiens skriften Framtidens fullständiga namn var Fram- efterlämnade pärmar med verifikationer nam- tiden. Tidskrift för fosterländsk odling. Den utkom nen på kvinnor under kvittona för utbetal- i Stockholm med sex nummer 1868– 1871 och ningar »för skrifning», »för utskrifvning», »för därefter i en ny följd, vars både första och sista biträde vid lagning och rengöring af diverse nummer utkom 1877. föremål», »lagning af tapeter» och »förfärdigadt Johanna Mestorf var 1800-talets mest väl- öfverklädda papplådor», men också »för biträ- kända kvinnliga professionella arkeolog, och de med samlingarnas offentliga förevisande»: nästan den enda. Hon erhöll professorstitel Kerstin Boije, Maria Boije, Mina Bolin, Louise 1899 (Koch & Mertens 2002). Hon var tyska, Högel, Agnes Moberg, Elna Nordlund, Hilda om än i sin ungdom bosatt något år i Sverige Westerberg. Bland dessa eljest anonyma kvin- som guvernant på Ängsö slott (Johnsen & nor står också Hans Hildebrands hustru Elin Welinder 2002). Montelius har upptagit hen- som mottagare av 15 kronor »för renskrifning» nes titlar i bibliografin eftersom de handlar om (Welinder 1994, s. 198). Summan motsvarade svensk arkeologi, och kanske eftersom Johan- ungefär tio dagslöner för en arbetare. na Mestorf var en i Sverige välkänd arkeolog. En kvinnlig publik lär också ha flockats Karaktäristiskt är hur hon tidigt introducerade kring Montelius efter hans öppna föreläsning- Hjalmar Stolpes utgrävningar på Björkö för ar på Statens historiska museum (fig. 1), må- kontinental publik: hända mera för att komma närmre hans vack- ra ögon än för att ställa frågor, sägs det. Mestorf, Johanna, 1870. Die skandinavischen Felsbilder. Globus. Illustrierte Zeitschrift für Statens historiska museum kring 1906 Länder- und Völkerkunde XVII, s. 360– 362. En eller två generationer senare var situatio- Braunschweig. nen i all blygsamhet tämligen annorlunda. Sju J. M. [Mestorf, Johanna], 1874. Die Ausgrab- kvinnor var anställda på Statens historiska mu- ungen auf der Mälarinsel Björkö. Correspondenz- seum som assistenter och amanuenser (fig. 2). Batt der deutschen Gesellschaft für Anthropologie, De utförde arbetsuppgifter bland annat inom Ethnologie und Urgeschichte. April 1874, s. 27–32. biblioteket, arkivet, numismatiska avdelningen Braunschweig. och konserveringen. En hade akademisk exa-

Fornvännen 101 (2006) s. 85-94 Art Welinder LG 06-04-07 08.14 Sida 88

88 Stig Welinder

Fig. 1. Den 26-årige amanuensen Oscar Montelius visar Historiska museets skatter för hänryckta besökare. Akvarellerad tuschteckning, Carl Hellström 1869, i ATA. —A young Oscar Montelius demonstrating the treasures of the Museum of National Antiquities to an adoring audience in 1869.

Fornvännen 101 (2006) s. 85-94 Art Welinder LG 06-04-07 08.14 Sida 89

Fornvännen och de första kvinnliga arkeologerna 89

Fig. 2. Assistenter och amanuenser vid Historiska museet i Stockholm, sittande i den tidigmedeltida Kungsårabänken 1908. Foto i ATA. —Assistants at the Museum of Natural Antiquities in 1908, sitting on the 12th century bench from Kungsåra church.

men och deltog också i förevisningarna av sam- Fornvännens kvinnliga författare lingarna. Tre av dem har publicerat sig, alla tre Fornvännen från tiden före 1920 innehåller nio i Fornvännen och huvudsakligen där. Dessa är artiklar av kvinnliga författare. Observera att Märta Leijonhufvud, Sigrid Leijonhufvud och inte alla dessa finns i Solveig von Essens biblio- Rosa Norström. Måhända har det intresse att grafi (tab. 1). De har fallit utanför hennes av- de två första var ogifta och att den tredje var ma- gränsning av arkeologin (von Essen & Welin- jorska (Arwill-Nordbladh 1998a, s. 109–111; der 2001): 1998b). Denna grupp av kvinnor på underordnade, Leijonhufvud, Sigrid, 1906. Gotländsk upp- assisterande befattningar inom Statens histo- teckning af medeltida formulär för invig- riska museum kan sägas vara den första profes- ning af födoämnen. Fornvännen 1, s. 151– sionella generationen kvinnor inom svensk ar- 157. keologi, inklusive arkeologi som forskning. De Norström, Rosa, 1906. Myntfynd från Bösarps publicerade, i och för sig tämligen bagatellar- kyrkogård, Skytts härad, Skåne. Fornvännen tade, artiklar. Fornvännens betydelse för att de 1, s. 191–195. skulle skriva och lämna sina manuskript till Leijonhufvud, Sigrid, 1907. Malin Stures bön- tryckning är uppenbar. bok. Fornvännen 2, s. 145–158.

Fornvännen 101 (2006) s. 85-94 Art Welinder LG 06-04-07 08.14 Sida 90

90 Stig Welinder

Greta Arwidsson Fornvännen 1935 Acta archaeologica 1934 Acta archaeologica 1932 Ann-Sofi Schotte Fornvännen 1935 Maja Lundqvist Fornvännen 1933 Agnes Geijer Doktorsavhandling 1938 Fornvännen 1928 Maria Collin Fornvännen 1923 Rig 1922 Vivi Sylwan Rig 1923 Fornvännen 1921 Jämten 1920 Gerda Boëthius Sveriges kyrkor 1920 Fornvännen 1919 Sveriges kyrkor 1916 Hanna Rydh Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening 1917 Fornvännen 1917 Fornvännen 1917 Märta Leijonhufvud Fornvännen 1908 Rosa Norström Fornvännen 1907 Fornvännen 1906 Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening 1905 Sigrid Leijonhufvud Fornvännen 1910 Fornvännen 1907 Fornvännen 1906

Tab. 2. Kvinnliga författare i Fornvännen 1906–38 och publiceringsfora för deras tre första publikationer (Arwill-Nordbladh 1998; von Essen & Welinder 2001). Notera att flera av författarna har endast publicerat 1–2 titlar under den aktuella tiden. —Female authors in Fornvännen 1906–38 and the venues of their three first publications.

Norström, Rosa, 1907. Romerskt myntfynd Dessa kvinnliga arkeologer faller i två grupper. från Sigdes i Burs socken, Gotland. Forn- I årgångarna 1906–1910 är det assistenter och vännen 2, s. 202–203. amanuenser vid Statens historiska museum. Leijonhuvfud, Märta, 1908. Nyupptäckt hällrist- Mot slutet av 1910-talet är det en ny generation ning på Kinnekulle. Fornvännen 3, s. 87–92. kvinnor som har ambitionen att bli forskande Leijonhufvud, Sigrid, 1910. Kungastenarna i och skrivande arkeologer inom den antikvaris- Varnhem. Fornvännen 5, s. 138–165. ka yrkeskåren. De var inriktade på karriär och Rydh, Hanna, 1917. S.k. eldslagningsstenar att publicera sig i Fornvännen var en ingång. från järnåldern. Fornvännen 12, s. 172–190. Rydh, Hanna, 1917. De arkeologiska under- Att påbörja karriär sökningarna på Adelsö sommaren 1916. De tre kvinnor som publicerade sig i svensk ar- Fornvännen 12, s. 90–95. keologi före 1910 använde huvudsakligen Forn- Boëthius, Gerda, 1919. Studier i Västerås dom- vännen som forum (tab. 1–2; von Essen & kyrkas byggnadshistoria. Fornvännen 14, s. Welinder 2001, tab. 3). Sex av sammanlagt sju 170–188. artiklar är tryckta i Fornvännen (tab. 2). Också i de nya generationerna kvinnliga ar-

Fornvännen 101 (2006) s. 85-94 Art Welinder LG 06-04-07 08.14 Sida 91

Fornvännen och de första kvinnliga arkeologerna 91

Publicerat i Inte publicerat i Fornvännen Fornvännen Stockholm – Uppsala 11 11 Lund 2 Elisabeth Rydbeck och Monica Rydbeck i MLUHM Övriga 4 Hanna Hegardt, Alfa Olsson, Ruth Rosenius-Högman och Ellen Widén i landskapsföreningarnas årsskrifter

Tab. 3. Geografisk anknytning hos kvinnliga författare i svensk arkeologi 1882–1938. Några identifieringar är osäkra. —The geographical affiliation of female authors in Swedish archaeology 1882–1938.

keologer på 1910-, 20- och 30-talen var det van- Geografisk anknytning hos de kvinnliga förfat- ligt att påbörja karriären och publicerandet tarnas arkeologiska miljö med att lämna in manuskript som blev antagna Långt fram i tiden var, och är i någon mån fort- för tryckning i Fornvännen. Av de upp till tre farande, svensk arkeologi uppenbart samlad i första publikationerna av de författare, som ut- Stockholmstrakten med Vitterhetsakademien, nyttjade Fornvännen, inflöt nio av arton i Forn- Statens historiska museum, Uppsala universitet vännen (tab. 2). och Stockholms högskola (Welinder 2003, s. Flera kvinnor påbörjade långvariga fram- 129–130). Av de 28 kvinnliga författarna i gångsrika vetenskapligt skrivande karriärer med svensk arkeologi under den här aktuella tiden att publicera i Fornvännen: Hanna Rydh 1917, var 22 knutna till just den miljön (tab. 3). Gerda Boëthius 1919, Agnes Geijer 1928, Under sina första decennier användes Forn- Greta Arwidsson 1935 (även Dagmar Selling vännen mest av arkeologer i Stockholmstrak- 1940; jfr von Essen & Welinder 2001, tab. 3). ten. Detta var särskilt tydligt bland kvinnliga ar- Om den ovan diskuterade gruppen kvinnor vid keologer, som i Fornvännen fann ett lättillgäng- Statens historiska museum var den första gene- ligt och för de karriärmedvetna studenterna ef- rationen professionella kvinnliga arkeologer, ter 1910 ett meriterande forum. För arkeolo- så var detta den första generationen kvinnliga gin vid Lunds universitet fungerade från 1930 karriärforskare inom arkeologin. Vid tiden för Meddelanden från Lunds universitets historiska deras första artiklar i Fornvännen var de flesta museum på samma sätt (tab. 3). unga studentskor i Stockholm eller Uppsala. Det var emellertid fullt möjligt att göra mot- Jämförelse med männen svarande skrivande karriär utan att börja i Också de manliga arkeologer som inledde de Fornvännen: Ulla S. Linder (Bidrag till Söder- mest framgångsrika arkeologiska karriärerna manlands äldre kulturhistoria 1935, 1936, Nor- under tiden 1906–38 publicerade sig i stor ut- disk numismatisk årsskrift 1938), Monica Ryd- sträckning i Fornvännen (tab. 4). För ungefär beck (Meddelanden från Lunds universitets histo- hälften av författarna i vardera könet var Forn- riska museum 1930, 1930, 1932). Dessa debute- vännen viktig för att få de första manuskripten rade dock först på 1930-talet. Fornvännen hade tryckta. då blivit mindre betydelsefull som ett forum dit Om tidsperioden emellertid delas i två av- unga forskare, ännu närmast studenter, kunde snitt, före och efter 1920, är skillnaden mellan vända sig med sina första manuskript. könen anmärkningsvärd. Tabell 5 jämför begynnelsen av den skrivande karriären hos samtliga publicerande kvinnliga författare och de elva manliga författarna med flest publicerade

Fornvännen 101 (2006) s. 85-94 Art Welinder LG 06-04-07 08.14 Sida 92

92 Stig Welinder

Mårten Stenberger Svenska turistföreningens årsskrift 1925 Fornvännen 1925 Svenska turistområden 1924 Holger Arbman Fornvännen 1926 Fornvännen 1925 Fornvännen 1925 Bengt Thordeman Kunstchronik und Kunstmarkt 1918 Tidskrift för konstvetenskap 1917 Fornvännen 1917 Hanna Rydh Meddelanden af Gestriklands fornminnesförening 1917 Fornvännen 1917 Fornvännen 1917 Arthur Nordén Bildgåtan i bronsåldersgraven i Kivik 1917 Norrköpingsbygdens fornminnen 1917 Norrköpingsbygdens fornminnen 1915 Nils Åberg Meddelanden. Kalmar läns fornminnesförening 1915 Meddelanden. Kalmar läns fornminnesförening 1913 Studier öfver den yngre stenåldern i Norden och Västeuropa 1912 Birger Nerman Vilka kungar ligga i Uppsala högar 1913 Namn och bygd 1913 Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening 1911 Sune Lindqvist Meddelanden från Föreningen Örebro läns museum 1912 Fornvännen 1911 Fornvännen 1910 Gunnar Ekholm Budkaflen 1912 Upplands fornminnesförenings tidskrift 1911 Upplands fornminnesförenings tidskrift 1910 Bror Schnittger Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening 1908 Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening 1908 Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening 1908 Gustaf Hallström Fornvännen 1908 Ymer 1907 Fornvännen 1907 Otto von Friesen Runorna i Sverige 1907 Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening 1907 Svenska turistföreningens årsskrift 1906

Tab. 4. Författarna med flest publicerade titlar 1906–38 och publiceringsfora för deras tre första publikationer (von Essen & Welinder 2001). —The most productive archaeologists 1906–38 and the venues of their first three publications.

Tab. 5. Andelen titlar i svensk arkeologi 1906–38, av de tre förstlingsverken (tab. 2, 4 och texten), i Fornvännen, uppdelade på kvinnliga och manliga arkeologer. — Fornvännen was an important venue Kvinnor Män for the first publications of female archaeologists until about 1920. Then other journals supplanted 1920–1938 30% 56% it, while Fornvännen rose to importance as a venue 1906–1919 75% 17% for young male archaeologists.

Fornvännen 101 (2006) s. 85-94 Art Welinder LG 06-04-07 08.14 Sida 93

Fornvännen och de första kvinnliga arkeologerna 93 titlar. För de första kvinnorna, som alla var ger ser ut att i sin debut och inledande karriär knutna till den arkeologiska miljön i Stock- ha fungerat ungefär som de manliga karriärar- holm och Uppsala, var Fornvännen av mycket keologerna i början av 1900-talet, snarare än stor betydelse såsom ett lättillgängligt forum. som de dåtida fåtaliga kvinnliga professionella För de manliga generationskamraterna var det arkeologerna. För dessa senare var Fornvännen inte så. De kvinnliga karriärforskarna på 1920- av betydelse. Efter något decennium var det och 30-talen hade betydligt mindre behov av emellertid inte längre så. För ett växande antal Fornvännen för att få ut sina manuskript. För arkeologer, både kvinnliga och manliga, fanns männen var det tvärt om (tab. 5). Den övervä- många möjligheter till publicering. Inte minst gande majoriteten trycksidor i Fornvännen var de kvinnliga karriärarkeologerna efter 1920 dock under hela tiden skriven av män liksom i valde gärna andra vägar. svensk arkeologi i övrigt. Avslutning Att välja tidskrift Mitt intryck är att Fornvännens redaktion under Min första tryckta arkeologiska artikel inflöt i de första decennierna tog in artiklar av unga, Fornvännen 64 (Welinder 1969). Jag arbetade oprövade författare oberoende av kön. Det var då på Kvartärgeologiska avdelningen vid Geo- relativt vanligt att blivande arkeologer publice- logiska institutionen vid Lunds universitet. Forn- rade sig i Fornvännen tidigt i karriären. Detta vännen hade en avdelning som hette »Smärre gällde särskilt arkeologer knutna till den arkeo- meddelanden», en väl synlig adress till redak- logiska miljön i Stockholm och Uppsala. tionen, och ett hyggligt anseende som en na- De fåtaliga kvinnliga arkeologerna publice- tionell tidskrift utan att vara skrämmande pres- rade sig i Fornvännen varken mer eller mindre tigeladdad. Det framstod som lätt att skicka ett ofta än de betydligt flera manliga arkeologer- manuskript till Fornvännen och hoppas att få na. Under Fornvännens första 10–20 år var det antaget. dock tidskriften uppenbarligen ett viktigt fo- Jag har frågat ett tiotal kvinnliga kollegor i rum för den första generationen kvinnor i min egen ålder om deras första publikationer, svensk arkeologi. En majoritet av de få publi- som trycktes ungefär 1970. Ingen av dessa kvin- cerade sig i Fornvännen, och de tryckte gärna si- nor debuterade i Fornvännen. Det finns i dagens na första titlar där. Detta förändrades på 1920- arkeologi många olika fora att välja på för unga talet med en ny generation kvinnliga arkeolo- studenter eller nyblivna doktorer: den egna in- ger. stitutionens årsbok, allehanda museers och sam- manslutningars årsböcker, Kontaktstencil och så vidare. Några publicerade sig första gången i Referenser Almqvist, J.A. et al. (red.), 1925. Svenskt biografiskt kongressvolymer, varvid en mindre yttre påver- lexikon 5. Albert Bonniers förlag, Stockholm kan ledde till att de skrev och debuterade i Arwill-Nordbladh, E., 1998a. Genuskonstruktioner i tryck. Andra, inte helt sällan, uppmanades av nordisk vikingatid. Förr och nu. GOTARC series B, lärare eller äldre kollegor att skriva något för no 9. Göteborg. trycket, och då fick de vanligen samtidigt råd – 1998b. The cover picture: the Kungsåra bench. eller uppmaning om forum. Ibland var det re- Díaz-Andreu, M. & Stig Sörensen, M.L. (red.), Excavating women. A history of women in European daktörerna för tidskrifterna eller årsböckerna archaeology. Routledge, London. som vände sig till dem. Bara någon enstaka von Essen, S. & Welinder, S., 2001. Swedish archaeo- övervägde utifrån den egna forskningsinrikt- logical bibliography 1882–1938. Svenska arkeo- ningen och manuskriptets innehåll vilken tid- logiska samfundet. Stockholm skrift som skulle passa. Då kunde det bli de- Janson, S. & Vessberg, O. (red.), 1951. Swedish Ar- chaeological Bibliography 1939–1948. Svenska ar- butfora som Länsjaktvårdsföreningens tidskrift i keologiska samfundet, Stockholm Jämtland och Härjedalen och K.A.N. Kvinner i ar- Johnsen, B. & Welinder, S., 2002. Johanna Mestorf. keologi i Norge. The link between Swedish and continental ar- Dagens äldre generation kvinnliga arkeolo- chaeology in the Golden Age. Koch, J.K. & Mer-

Fornvännen 101 (2006) s. 85-94 Art Welinder LG 06-04-07 08.14 Sida 94

94 Stig Welinder

tens, E.-M. (red.), Eine Dame zwischen 500 Herren. – 1880. Sveriges arkeologiska litteratur åren 1878– Johanna Mestorf – Werk und Wirkung. Waxmann, 1879. Svenska fornminnesföreningens tidskrift 4:2. Münster. Stockholm. Koch, J.K. & Mertens, E.-M. (red.), 2002. Eine Dame – 1882. Sveriges arkeologiska litteratur åren 1880 zwischen 500 Herren. Johanna Mestorf – Werk und och 1881. Svenska fornminnesföreningens tidskrift Wirkung. Waxmann, Münster. 5. Stockholm. Montelius, O. 1875. Bibliographie de l'archéologie pré- Welinder, S. 1969. Ett barkflöte från Bare mosse. historique de la Suède pendant le XIXe siècle. Stock- Fornvännen 64. holm. – 1997. Strindberg som arkeologikritiker. Almqvist & – 1877. Sveriges arkeologiska litteratur åren 1875 Wiksell International, Stockholm. och 1876. Svenska fornminnesföreningens tidskrift – 2003. Min svenska arkeologihistoria. Ett ekonomiskt 3. Stockholm. och socialt perspektiv på 1900-talet. Studentlit- – 1878. Sveriges arkeologiska litteratur år 1877. teratur, Lund. Svenska fornminnesföreningens tidskrift 4:1. Stock- holm.

Summary The journal Fornvännen was launched in 1906 the editorial board was easily available at their during a time of expansion and change in Swe- own place of work. dish archaeology. University education in ar- During the 1910s and the succeeding deca- chaeology was established at the time and the des between the world wars, several young wo- number of professional archaeologists was in- men started on professional and scientific car- creasing. Archaeology was obviously concent- riers in Swedish archaeology. They too tended rated to the Stockholm-Uppsala region. It was to use Fornvännen for their first papers, but the- also the time of the breakthrough of democra- re were now more alternatives than before. Fe- cy in Sweden. New groups of citizens, most no- male archaeologists attached to the University tably women, went to the universities, began of Lund and various provincial associations did middle-class professional careers, and took not use Fornvännen. part in science. Thus, especially in the beginning, during Only two women, Eva Charlotta Brag (1829– its first one and a half decade, Fornvännen was 1913) and Johanna Mestorf (1828–1909), are important as an easily accessible journal for noted in the Swedish archaeological biblio- the new group of female archaeologists. After graphies for the 19th century. Around 1906 that time it became less important. Regarding there was a group of women employed at the the male archaeologists of the time, the oppo- Museum of National Antiquities in Stockholm site is the case. The most successful male ar- as assistants and guides. Some had university chaeologists used Fornvännen far less than the degrees, and some published a few articles in female archaeologists for their first papers befo- scientific journals. They formed the first pro- re 1920. After 1920 this relation was reversed. fessional generation of female archaeologist in Here is food for thought as concerns availability Sweden. It is notable that they published almost and prestige, and gender, associated with various exclusively in Fornvännen, the reason being that journals.

Fornvännen 101 (2006)