Konstsamfundets årsmagasin

Konstsam2020 En blick mot nästa åttio år av Stefan Björkman, vd för Konstsamfundet

onstsamfundet firar 80 år i år. För- Motsvarande resonemang kan tillämpas på eningen grundades mellan vinter- medierna där ett nyckelord är modig journa- och fortsättningskriget i december listik och utdelningar till kultur, medborgar­ K1940. Amos Anderson blickade aktivitet och yrkesutbildning. Vårt bidrag till framåt. Han hade ett konkret problem. Han hållbarhet genom dessa verksamheter blir ville lämna ett bestående och hållbart arv på grund av deras natur mer indirekt. men det fanns ingen nästa generation för honom. Hans lösning, Föreningen Konst- Givetvis måste vi beakta hållbarhet också i samfundet, har hållit i åttio år och bidragit förvaltningen av vår förmögenhet. Att inte till ett bättre Finland främst inom konsten. göra det skulle vara att ta en risk vars storlek Samfundet har därtill varit en beslutsam på sikt inte går att överskatta. Det är inte en aktör för det svenska i Finland. lätt uppgift, men vi har inlett arbetet genom att skriva ner grundläggande principer och Nu under covid-19-året 2020 är det bra att utvärdera våra innehav. Detta är ett långsik- sätta saker och ting i perspektiv och inte tigt arbete som omfattar alla tillgångsslag: glömma att blicka framåt. En fascinerande aktier, fonder, fastigheter samt mark och historia kan fängsla. Vardagen fångar en skog. Vi tänker inte gena och flytta över vårt lätt i invanda rutiner. Men det är farligt att ägaransvar på andra. Söderlångvik Gård var Amos Andersons sommarresidens på Kimitoön. vila på sina lagrar. I det långa perspektivet hittar man sig då som en irrelevant fotnot Genom att beakta hållbarhet i historien. blir vi en starkare och Konstsamfundet 80 år mer trovärdig aktör En central utmaning i vår tid är hållbarhet. också när det gäl- Föreningen Konstsamfundet r.f. grundades år 1940 Hur ska vi bidra till ett bättre Finland och en ler att främja det av Amos Anderson (1878–1961), som testamente- bättre värld på ett hållbart sätt? Det är viktigt svenska i Finland att detta inte blir något påklistrat utan en del under de kom- rade hela sin kvarlåtenskap till föreningen. I år firar av vardagen. Ett sätt att närma sig frågan är mande åttio åren. Konstsamfundet 80 år. att studera FN:s sjutton globala mål och Det är jag över­ fundera över hur vi på Konstsamfundet kan tygad om. Konstsamfundet är en allmännyttig förening som stöder yrkesutbildning bidra. Språket i den svenska översättningen på svenska samt delar ut stipendier och understöd för bland annat visuell konst, musik, scen- av FN:s text är något uppstyltat, men inne- konst, publikationer, film och media samt medborgaraktivitet och yrkesutbildning. De allmänna hållet är väl underbyggt och värt att bekanta ansökningstiderna är februari och september varje år. sig med.

Konstsamfundet driver museet Amos Rex och Söderlångvik Gård i Dragsfjärd i Kimitoöns kommun. Några konkreta exempel från vår egen verksamhet klädda i FN:s formuleringar: vi Det av Konstsamfundet ägda medieföretaget KSF Media ger ut Finlands största svenskspråkiga främjar ett inkluderande samhälle och med- dagstidning Hufvudstadsbladet samt Västra Nyland, Östnyland och Affärsmagasinet Forum. verkar till att göra vår huvudstad ännu bättre Konstsamfundet är delägare i förlaget Schildts & Söderströms. genom att utveckla Glaspalatskvarteret och Amos Rex till en urban oas för stadskultur. Vi Vi firar 80-årsjubileum i år med ett dubbelnummer av Konstsam. Konstsam utkommer årligen. utvecklar Söderlångvik och bidrar till ett livs- Prenumerera gratis genom att skicka e-post till [email protected] med namn + kraftigt samhälle på Kimitoön samtidigt som gatuadress + postnr + ort. vi bedriver ett hållbart bruk av våra skogar och hejdar förlusten av biologisk mångfald. Läs mer på www.konstsamfundet.fi.

1 Konstsam 2020

Konstsamfundets årsmagasin 2020

Pärm 14 30 Alex Luonto och Iiris Kamari Söderlångviks skogar i trygga händer Immersiv framtid med verket­ Menswear Skogsansvariga Siv Vesterlund-Karlsson Intervju med museichef­ Kai Kartio om Project på Amos Rex/­ om skötseln av Söderlångviks skogar. immersiv konst. Generation 2020. Foto: Jani Laukkanen 6 Vartåt, Amos Rex? Intervju med Lars Nittve, ledamot i Amos Rex styrelse, om museets utveckling och framtid. ISSN-L 1799-1099 ISSN 1799-1099 4 Ett hållbart Konstsamfund Adress Konstsamfundets styrelseordförande Gunvor 48 54 Mannerheimvägen 18. 6 vån. Kronman om hållbarhet i Konstsamfundet. Generation 2020 – ungas konst i fokus Ragnarök – digitala verktyg på scenen 00100 Helsingfors Vi träffar fyra unga konstnärer som Novia i Jakobstad utforskar nya Demokratin dör i mörker ställer ut på Amos Rex. verktyg i teatern. Telefon 12 Ledarskribent Torsten Fagerholm om journalistik. (09) 642 315 Svenska rum i Tammerfors Redaktion 22 Ett besök på Nordens hus i den svenska språkön. [email protected] Varifrån kommer pengarna? Ansvarig utgivare 27 Om Konstsamfundets förmögenhetsförvaltning. Stefan Björkman Teater i coronakrisens fotspår Kontakt 34 60 Ett samtal med Joachim Thibblin vid Svenska Teatern. 66 Ulrica Stråhlmann Ett år på Svalbard En värld av risker och möjligheter Yrkesutbildningen och skolan hänger med sin tid HBL:s tjänstlediga nyhetschef skriver Christoffer Taxell och Henry Wiklund Produktion 40 Vi tar pulsen på dagens skola och yrkesutbildning. från Svalbard. om fondförvaltning. Idelhöjd Ab www.idelhojd.fi Filmpool – fondsamarbete för filmskapare 45 Intervju med Sören Lillkung från Svenska kulturfonden. Tryck Grano, Vasa Projekt gör skillnad: Sol i minnet på Villa Anemone 81 En intervju med Bernadetta Stenström om projektet.

Förutsättningar för filmskapande 86 En intervju med filmregissören Klaus Härö. 76 94 Räddningsbåten Mona, redo att rycka ut Emma vill dela med sig av Toves visor Kultur under tiden Kimitoöns Sjöräddare har fått en ny Emma Klingenberg utforskar Tove 92 Vi träffar två kulturutövare som förverkligat nya idéer räddningsbåt. Janssons visskatter. under coronakrisen.

4041 0797 2 3 som fick problem när coronakrisen drab- och med coronakrisen talar allt för att håll- bade dem. barhetsarbetet både kommer att vidgas och • Genom satsningen Kultur under tiden fördjupas globalt de kommande åren. erbjöd Konstsamfundet tillsammans med “En hållbar utveckling är en utveckling Svenska kulturfonden finansiella stöd till som tillfredsställer dagens behov utan att konst- och kulturutövare som förlorat sina äventyra kommande generationers möjlig- intäkter på grund av coronakrisen. heter att tillfredsställa sina behov”. Så defi- Ett hållbart • Konstsamfundet har eftersträvat att nierades hållbar utveckling i den så kallade erbjuda sommarjobb till så många ung- Brundtlandrapporten som skrevs på upp- domar som möjligt i en tid då många har drag av FN år 1987. svårt att hitta ett jobb. Under en lång tid var hållbarhetsfokuset • Amos Rex konstmuseum vill sänka trös- främst riktat på miljön och senare på klimatet.­ keln för museibesökare, i synnerhet ung- I dag har vi breddat vår uppfattning från eko- Konstsamfund domar. Ungdomar inbjuds också regel- logiska hållbarhet till att också omfatta både bundet att själva skapa konst – nu i den social och ekonomisk hållbarhet. framgångsrika pågående utställningen Ansvarsfulla företag söker i dag vägar till Generation 2020. en ny typ av värdeskapande, bland annat • KSF Media har valt att prioritera hållbar- genom resurseffektivisering, förbättrade et övergripande målet för Konstsamfun- het på redaktionen med en redaktör som relationer och innovativa lösningar. I stora av Gunvor Kronman, dets aktuella strategi är att bidra till att koncentrerar sig på dessa ämnen och delar av näringslivet är hållbarhet på väg att styrelseordförande göra världen lite bättre. Låter det pre- samtidigt fungerar som intern konsult. bli en viktig drivkraft för innovation. För att för Konstsamfundet tentiöst? Kanske det – Konstsamfundet är • Skogsbruket på Söderlångvik har lagts om uppnå detta behövs ett ledarskap med håll- ju trots allt en liten aktör som främst verkar och är och drivs nu på ett mer hållbart sätt. De barhet som drivkraft. Det vågar jag påstå att känd i den finlandssvenska ankdammen. viktigaste naturområdena har fredats och Konstsamfundet har. Å andra sidan – det är ju inte alltid storleken erbjuds som friluftsområde till besökare. I rapporten Innovationskraft för håll- som avgör och exemplets makt kan ha nog så • Genom att diversifiera Konstsamfundets bar utveckling som den internationella stor betydelse. Små puffar i en positiv riktning kan förmögenhet och aktivt hantera risker icke-vinstdrivande organisationen Det också få stora stenar i rullning. Så har jag själv alltid kan vi säkerställa långsiktig ekonomisk naturliga steget tagit fram presenteras en sett på världen. hållbarhet. rad framgångsfaktorer för hur du tar håll- I Konstsamfundet har vi velat sätta ribban högt • Konstsamfundets eftersträvar att årsrap- barhetsarbetet vidare i din organisation för att sporra oss själva och våra samarbetspartner porteringen följer ESG-standard. genom innovation. Några av dessa faktorer att alltid nå lite längre och göra lite bättre ifrån oss är förmågan att vara öppen för förändring, nästa gång. Vår ambition omfattar de ekonomiska Med dessa exempel vill jag visa att håll- att idka gränsöverskridande samarbeten stöd som Konstsamfundets styrelse fattar beslut barhetsarbetet i Konstsamfundet är kon- och att hela tiden minnas att hållbarhets- om de verksamheter som Konstsamfundet dri- kret och baserar sig på medvetna val och arbetet ska vara värdeskapande, operativt ver och det sätt som Konstsamfundet strävar att beslut som föregåtts av analys och diskus- och konkret. De här principerna är också förvalta sina resurser på. Med detta sagt – resan sion. Självklart finns det ännu många stenar vägledande för Konstsamfundets styrelses mot hållbarhet pågår fortfarande för fullt i Konst- att vända och viktiga val att göra. Det som arbete. samfundet och kommer att fortsätta. Det här är är hållbart ur ett perspektiv är kanske inte Med de globala målen i Agenda 2030 ett arbete som aldrig blir färdigt trots att målet är hållbart ur ett annat perspektiv. I sådana har världens ledare förbundit sig att uppnå definierat. situa­tioner är det ledningens uppgift att tre övergripande formidabla mål fram till Mycket har gjorts i Konstsamfundet de senaste väga för- och nackdelar mot varandra ur ett år 2030: att avskaffa extrem fattigdom, att åren. Här några exempel: helhetsperspektiv. Den perfekta lösningen minska ojämlikheter och orättvisor i världen för alla finns inte, men vi kan eftersträva det och att lösa klimatkrisen. • Kommande generationer och deras möjlighet bästa för så många som möjligt. Konstsamfundets uppdrag att stödja att utvecklas prioriteras när Konstsamfundets Många ledande företag och organisa- medborgaraktivitet, kultur, utbildning och styrelse fattar beslut om ekonomiskt stöd. tioner har i dag insett att omställning till ett medier främst på svenska bidrar till att inom • Konstsamfundet var en av de första fastighets- hållbart samhälle är vår absolut viktigaste ramen för vårt mandat hjälpa till att förverk- ägarna som sänkte hyrorna för de hyresgäster framtidsfråga. Speciellt de nordiska länderna liga de globala målen. Konstsamfundet ska har varit föregångare i hållbarhetsarbetet. I genomsyras av hållbarhet.

4 5 Vartåt, Amos Rex?

Amos Rex invigdes i augusti 2018 och blev snabbt en självklar del av Helsingfors kulturliv. Museets satsningar på innovativa utställningar och publikdialog har också placerat museet på den inter­nationella kartan. Men hur ser framtidsvisionerna ut? Vi träffar Lars Nittve, ledamot i Amos Rex styrelse, för att prata om vart museet är på väg.

Text: Daniel Kawecki Foto: Jani Laukkanen

ars Nittve har ofta reflekterat över vad det tidigare och var nyfiken på vart Kais visioner är som ger en konstinstitution dess pro- skulle leda. Som ett exempel på hur grän- fil. Utifrån sina erfarenheter som chef för serna expanderats tar han upp utställningen bland annat konstmuseet Louisiana i GENERATION 2020. Där får ungdomar möj- danska Humlebæk, Tate Modern i London lighet att ställa ut sin konst på en etablerad och Moderna museet i Stockholm har han konstinstitution, trots att flera av dem inte gått bildat sig en klar uppfattning om Amos Rex en konstutbildning. unika styrkor: – Det här är ganska radikalt, konstaterar – Det är sprången mellan olika former av Lars. Det är inget som en etablerad konst- konstupplevelser som särskiljer Amos Rex institution normalt skulle göra. På det här från andra konstinstitutioner. Från teamLabs viset expanderar Amos Rex gränslinjerna högteknologiska öppningsutställning till både och öppnar dörrarna för nya sätt att tänka finländsk och internationell konsthistoria – de om vad som är konst. Nya synvinklar på här olikheterna bidrar till att skapa en identi- konst kan också finnas hos tonåringar, tet! Folk vill komma hit för att de förväntar sig kanske mer än hos oss som är äldre. Den något spännande och överraskande. högteknologiska öppningsutställningen Lars Nittve tackade ja till erbjudandet att med teamLab var också ett sätt att tänja på sitta i museets styrelse eftersom han lock- gränserna för hur konst skapas. Gruppen ades av idén om att expandera gränserna består av nästan 500 personer som jobbar för vad ett konstmuseum kan göra. Han var kollektivt och ändå upplever vi deras arbete bekant med museets chef Kai Kartio sedan som konstverk.

Lars Nittves visioner om Amos Rex framtid grundar sig på stor internationell erfarenhet av konstvärlden.

6 7 Nationella och internationella perspektiv Amos Rex är både en finländsk institution och en aktör på den internationella konst- arenan. På så sätt kan konstnärliga uttryck från olika delar av världen färdas till Finland samtidigt som det finländska konstnärska- Lars Nittve pet kan skrivas in i den större internationella konsthistorien. Lars hänvisar till utställningen om den finländske konstnären Birger Carl- stedts livsverk som på detta sätt når både en inhemsk och en internationell publik. Utställningen omger oss vid intervjutillfället där vi sitter mitt i det rekonstruerade kaféet Le Chat Doré som planerades av Carlstedt och öppnade 1929. – Det finns egentligen inga uppenbara förebilder internationellt som Amos Rex försöker efterlikna, säger Lars. Det är det som lockar mig hit. Amos Rex drar upp ett nytt spår och försöker definiera en ny sorts konstinstitution utan att ge upp de klassiska ramarna, som till exempel att utställningarna sker i fysiska rum.

Publikarbete och öppenhet Relationen till besökarna är ett av Amos Rex Lars Nittve (f. 1953) studerade vid starkaste kort. Museet bestämde sig redan Handelshögskolan i Stockholm innan från början att fokusera på yngre människor har bytte bana och studerade konst- och kommande generationer. vetenskap vid Stockholms universitet. – Vi ska ha utställningar där du kan Efter att ha arbetat bland annat som komma in som tonåring utan att ha läst konstkritiker på Svenska Dagbladet någon konsthistoria och bli berörd, över- och inom den svenska museivärlden raskad och uppleva att tanken kan svindla. inledde han sin internationella karriär. På så sätt kan man bygga en utställnings­ profil som är väldigt bred och når människor År 1995 blev Lars Nittve museidirektör i olika åldrar och med olika bakgrund. för konstmuseet Louisiana i danska Humlebæk, år 1998 chef för nya Tate Modern i London och därefter chef Lars Nittve diskuterar museibutikens roll för Moderna museet i Stockholm. Han med museichef Kai Kartio i det återska- har även varit projektdirektör för plane- pade kaféet Le Chat Doré. Museet består ringen av museet M+ i ­Hongkong och inte bara av utställningarna utan också av återvände till Sverige 2016. Numera funktionerna runtomkring. De ska reflektera försöker han mellan sina olika åtag- museets innehåll och ge besökarna möjlig- anden tillbringa mer tid i de jämtländ- het att fördjupa sig ytterligare genom att ska fjälltrakterna. köpa böcker och material samt ta med sig en del av upplevelsen hem.

8 9 Plattform för det oförutsägbara Man kan lyssna på sig- Nästa steg i museets utveckling står redan nalerna men ändå vara klart för Lars. – Amos Rex kommer att flytta utanför kompromisslös i hur utställningslokalerna. Gården kommer att bli en aktivare del av Amos Rex program och Bio man svarar på dem Rex kommer också att integreras mer i pro- och vilket konstnärskap grammet. På sikt blir hela kvarteret förknippat med museet, inte bara utställningslokalerna. man väljer. Men hur kommer utställningarna och museets profil att utvecklas i framtiden. Är det – Det ska vara en väldigt icke-exkluderande möjligt att ständigt överraska med nya grepp? profil,där fokus på yngre människor inte hel- – Rummen går att anpassa till nästan vil- ler exkluderar äldre människor som jag själv, ken utställning som helst, konstaterar Lars. tillägger Lars. Man kan göra en klassisk måleriutställning Det är inte bara utställningsprofilen som och man kan bygga upp fantastiska miljöer skapar känslan av öppenhet, utan också hur där rummen närmast försvinner och du museet interagerar med besökarna och glömmer var du är. Men givetvis finns det ”öppnar sig för åsikter. gränser för hur ofta man kan förnya sig själv. – Öppenheten manifesterar sig i hur Förr eller senare kommer man kanske att det känns att komma hit, säger Lars. Några kunna se ett track record över vad man kan traditionella museivakter som är här för att förvänta sig av Amos Rex. Å andra sidan vet bevaka dig finns inte. I stället kan du prata man aldrig var man hamnar när man ger sig med dem, ställa frågor och diskutera. Du ska ut i gränslandet och utforskar konstens inne- känna att du har rätt att var här också om du börd och dess relation till publiken. Därför är inte är en traditionell museibesökare. det svårt att definiera vad Amos Rex är och Lars Nittve ser publikarbetet och öppen- kommer att bli. heten som en starkt bidragande orsak till att Konstens oförutsägbarhet och motstånd Amos Rex placerat sig på kartan internatio- mot styrning är ett ämne som ligger Lars nära nellt både bland turister och i den professi- om hjärtat. onella konstvärlden. – Vi vet inte hur gränslanden kommer att – Bland kollegor reagerar de flesta med se ut om 10–20 år. Det enda vi vet är att det ”wow!” och tycker det är spännande när de aldrig blir som vi tror. Så fort vi tror något om hör att jag sitter i styrelsen för Amos Rex. framtiden och förväntar oss att marknaden Fördelen med en stor öppenhet och eller konsttrenden går åt ett visst håll kom- lyhördhet mot publiken är att man kan hålla mer konstnärerna att dra åt ett annat håll. sig relevant, men samtidigt finns alltid en risk Konstens lycka och styrka är att de manöv- för alltför mycket populism. Lars anser att rerar undan från alla fällor och förväntningar det är en balansgång som är värd att prova. på förutsägbarhet. – Man kan lyssna på signalerna men – Amos Rex kommer att finnas här som ändå vara kompromisslös i hur man svarar en plattform för det oförutsägbara som på dem och vilket konstnärskap man väljer, framtiden för med sig. Det är vad vi kan för- säger han. Anta att det finns ett stort intresse vänta oss! för datorspelens bildvärld. Man kan göra en banalt populistisk utställning som säkert drar I framtiden kommer Amos Rex verksam- stor publik. Men man kan också skapa en het att expandera till gårdsplanen där de attraktiv utställning som kopplar ett nytt och karaktäristiska kupolerna redan signalerar att annorlunda grepp på temat och gör att vi får det sker spännande saker under markytan. insikter som vi inte haft tidigare. Foto: Daniel Kawecki

10 11 (Reportrar utan gränser) lever under makt- havarnas godtycke, utan frihet att säga, läsa, Demokratin skriva eller uttrycka vad de vill. Genuint modig journalistik produceras av journalister och mediehus som uträttar sitt värv trots dödliga hot från makthavare, polis och militär samt organiserad brottslig- dör i mörker het. Vad värre är: ibland kan det vara svårt att skilja nämnda kategorier åt. Torsten Fagerholm är ledarskribent på I jämförelse vältrar vi nordbor oss i lyxpro- Hufvudstadsbladet. Foto: Karl Vilhjálmsson. Text: Torsten Fagerholm Illustration: Jan Lindström blem. På kartan över pressfrihetsindex lyser våra länder som ljusa fläckar i kontrast till de svarta eller mörkröda tonerna i stora delar av Hitta din blinda fläck: läs mer, djupare och bredare! Det är det enda Mellanöstern, Asien och Afrika. Alltså måste journalistik är inte småaktig, eller ute efter vi redaktörer och tyckarproffs varje dag ställa att sätta dit personer. Den diskuterar alltid botemedlet mot tankens osynliga bojor. oss själva frågan: hur kan vi bli en smula djär- sakfrågor och zoomar in på principer sna- vare? Toppar vi statistiken delvis på grund av rare än personer. är du öppnar tidningen (eller saj- är) endast genom kontroverser mellan olika vår egen feghet? Använder vi vår yttrande- I sin bästa form utmanar journalistikens ten) Washington Post välkomnas meningar som andra sidor av sanningen har frihet tillräckligt modigt, testar vi gränserna? flora av oberoende röster oss att se skar- du med mottot: ”Democracy Dies någon utsikt att göra sig gällande.” Eller idkar vi en omedveten eller halvt medve- pare, att tänka bättre tankar. Men den vänder Nin Darkness.” För en frihetstör- Makten fruktar frihet och längtar efter ten (vilkendera är värre?) självcensur som styr också spegeln mot sig själv, sticker hål på sin stande människa är åsikts- och yttrandefri- kontroll och lydnad. Den har en naturlig oss in på trygga ämnesval och serverar harm- egen bubbla, vägrar bli en ekokammare för het – frihet från censur, begränsningar eller tendens att sakta men säkert – så att knappt lös rapportering där makten stryks medhårs? intern beundran eller en exklusiv plattform bestraffningar – en självklarhet. Precis som någon reagerar – begränsa vår frihet. Det är En frisk demokrati kräver politiker och där eliten pratar med eliten. John Stuart Mill, grundaren av den moderna ingen slump att omkring hälften av jordens företagsledare som är ärliga och modiga, God journalistik är en maktfaktor, men liberalismen, skrev i Om friheten (1859) ”(det befolkning enligt Reporters sans frontières samt vetgiriga och tjurskalliga medier som också en vitamininjektion i samhällskrop- benar ut och analyserar maktutövningen på pen. Den griper den argsinta tjuren vid namn ett begripligt och medryckande sätt – med Tabu vid hornen. Den granskar konflikter, syfte att mata tankeprocesser hos kritiska, utan att fabricera eller blåsa upp dem och pålästa medborgare. den sätter makten under lupp, i skattebeta- Traditionellt har vi en lagstiftande, en larens, konsumentens och medborgarens verkställande och en dömande makt, samt namn. I journalistikens frånvaro uppstår tyst- medierna – den fjärde statsmakten. Nu blan- nad där brännande ämnen försvinner från das korten om av en otyglad femte makt: medvetanderadarn och samhällsagendan sociala medier. Men med (yttrande)frihet dikteras von oben. följer också ansvar. Alltför ofta missbrukas Jag har många kollegor som gör betyd- yttrandefriheten av räddharar som skri- ligt modigare journalistik än jag själv. Jag är ker ”censur” så fort någon rycker tag i den privilegierad: en man som skriver om rätt så genomskinliga täckmantel som de sveper trygga ämnen som ekonomi, teknik, energi in sina inhumana eller vetenskapsfientliga och klimat. En (kvinnlig) redaktör som rap- värderingar med. porterar om invandring, minoritets- eller Men tillbaka till journalistikens grundfunk- integrationsfrågor, eller varför inte Ryssland tion. Sanning rimmar sällan med samhälls- kan i värsta fall råka ut för riktade trakasserier fred. Journalistiken handlar inte om att vara avsedda att tysta ner. snäll eller till lags. Modig journalistik är en Jag lyfter på hatten för alla journalister – sten i maktens mockasin. Den vågar ta tag och läsare – som dagligen lägger sig själva i känsliga frågor, utmana gränser och skapa i blöt och väljer envis nyfikenhet framom huvudvärk. Ibland tvingar den oss att tala trygghet. För alla er som tålmodigt orkar tro om ämnen som vi helst tiger om. Tapper på förnuftets seger.

12 13 Söderlångviks skogar i trygga händer

Skogsvägen är smal och kurvig men Siv Vesterlund-Karlsson rattar med van hand genom svängarna. Vi är på väg mot Glasberget, den högsta punkten på Purunpää. Udden hör till Söderlångviks ägor och gjordes under 2019 till ett fredat naturskyddsområde. I och med detta upphörde all skoglig aktivitet på området.

Text: Daniel Kawecki Foto: Emilia Nyberg

mos Andersons gård Söderlångvik är utbrister hon när vi kör förbi en idyllisk ett populärt besöksmål på Kimitoön, klippstrand där havet kluckar under en blå men också administrativt centrum försommarhimmel. för de cirka 7 000 hektar stora Oftast är det så mycket att stå i att det ägorna. Siv började sitt arbete som skogsan- inte blir någon kaffepaus på klipporna, men svarig för tre år sedan. Hon har dessförinnan möjligheten finns alltid. arbetat med både virkesinköp och rådgiv- – Här händer det saker året om, berättar ning. Under bilresans gång berättar Siv inle- Siv. Planteringssäsongen är på våren till efter velsefullt om sitt arbete som skogsansvarig midsommar medan avverkningar pågår året på gården. runt. För en del avverkningar krävs det tjäle i – Varje gång jag åker förbi här så marken och då görs de på vintern. Röjningar Siv Vesterlund-Karlsson är skogs- påminns jag om att jag jobbar på rätt plats, pågår också året runt. ansvarig på Söderlångvik Gård.

14 15 En skog som avverkats behöver minst Trots att området ska få utvecklas utan sjuttio år på sig för att växa innan det är dags mänsklig påverkan sköter gården om jakt på att förnyelseavverkas på nytt. Av de 7 000 mårdhund och mink. hektar som hör till Söderlångvik är cirka – Tack vare jakten kan vi ha en bra stam 4 500 hektar så kallad växtlig skogsmark i av markhäckande fåglar som tjäder, orre olika tillväxtskeden. För att hålla reda på vad och järpe. som ska göras på de olika områdena tas det fram en tioårig skogsbruksplan. Naturstig på historisk mark – Numera har skogslagstiftningen öpp- På väg upp för Glasberget misstar en ljus- nats upp lite, så vi har en uppsjö av möj- grön larv mitt skosnöre för sin favoritplanta ligheter, säger Siv. Skogsbruksplanen görs och kniper sig fast som om livet hängde på ofta upp tillsammans med en utomstående det. Med mild övertalning lyckas vi flytta den och fungerar som en botten, men jag kan lilla krabaten till en plats med bättre framtids- modifiera den som jag vill. utsikter. Föga anar larven att det är historisk mark den lever på. Purunpää Vid Purunpää möts den inre och yttre Efter att ha passerat en låst bom och kört skärgården. Under svenska tiden brukade ännu längre in i skogen når vi vår destination kungarna på sina resor till östra rikshalvan och promenerar den sista biten upp till Glas- ankra skeppen utanför udden. Så fick Krögar­ berget. Området har länge varit ett populärt udden sitt namn – här kunde reströtta säll- besöksmål. Siv är noga med att understryka skap och sjömän få en välbehövlig rast att man får vandra fritt men inte göra upp med vila och mat innan färden fortsatte eld eller tälta. Hon ser fram emot att följa inomskärs. Knektar till stormaktens många med hur området kommer att utvecklas krig på kontinenten skeppades även ut från utan aktivt skogsbruk. Purunpää. – Bakgrunden till att området fredades är Vi följer en provisoriskt snitslad stig som det nationella målet att fyra procent av sko- snirklar sig fram mellan stenblock och träd. gen ska hållas utanför det aktiva skogsbruket, – Snitslarna visar var vi planerar vi en förklarar Siv. Vi hade fredat mindre än så och naturstig, säger Siv. Den kommer att börja ville dra vårt strå till stacken. Det här är ett på gården och blir en dagsvandring. ypperligt område att freda eftersom det är en Väl framme på toppen av Glasberget är udde och geografiskt enkelt att avgränsa. Det utsikten magnifik. Norrifrån kämpar sig en är också populärt bland naturvänner. pråm framåt med två väldiga kollin på släp Att området fredats från både ekono- och söderut kan man skönja vindmöllor som miskt skogsbruk och bebyggelse innebär majestätiskt sträcker sig upp i luften. bland annat att många insekter och djur kan trivas bättre. Med tiden blir det större mängder död ved i skogen än vid ett aktivt skogsbruk där man efter hand gallrar ut träd. Där kan många insektsarter bygga bo. Men Purunpää blev år 2019 ett fredat natur- det är inte odelat positivt att lämna skogen skyddsområde. Här möts den yttre och inre helt åt sitt naturliga öde. skärgården och från Glasberget har man – Vindfäll som fortfarande har gröna barr utsikt åt alla håll. drar till sig oönskade skadeinsekter. Skogs­ lagen säger att om man har över tio kubik- Söderlångviks förvaltning är inhyst i en meter granvirke per hektar så måste man sidobyggnad eftersom huvudbyggnaden gå in och ta bort vindfäll, annars kommer renoveras. Här har den skogsansvariga Siv granbarkborren som ett paket på posten Vesterlund-Karlsson och förvaltaren Mikael och man får enorma problem. Jensen sina kontor.

16 17 Niko Heinonen studerar första året till Kontinuitet och hållbarhet i skogsarbetare vid Brusaby, Axxells naturbruks­ skogsbruket enhet på Kimitoön. Han är inne på sin fjärde Efter att ha upplevt Glasbergets fantastiska vecka som praktikant vid Söderlångvik Gård vyer är det dags att återvända till Söderlång- och trivs ute i skogen. Han röjer sly på ett vik. Vi pratar om det ordinarie skogsbruket på tidigare planterat område. resten av Söderlångviks mark. – Det finns ett mantra om skogsbruk som Siv Vesterlund-Karlsson berättar att rönn handlar om att det ska bedrivas ekonomiskt, och sälg inte gallras bort eftersom viltet ekologiskt och socialt, säger Siv. tycker om dem. Hon förklarar att man måste ta hänsyn till flera olika intressen och gärna kombinera Den sociala aspekten av skogsbruket är dem. Skogsbruken måste ge ekonomisk vin- viktig. Naturen bjuder på spännande land- ning, men inte på ett sätt som förstör den eko- skap längs den planerade naturstigen upp logiska mångfalden. De sociala aspekterna till Glasberget på Purunpää. handlar om skogen som rekreationsområde. – Gör man en kalyta så är det inte så skoj­ igt att gå där de närmaste tio åren, konsta- terar Siv. Då måste det i varje fall i närheten finnas ett område där man kan få de sociala – Det är en metod inom kontinuitets- värdena. De ekologiska värdena kan vi alltid skogsbruk, berättar Siv. Man avverkar mindre sköta om genom att till exempel lämna hög- luckor i stället för att ta allt på en gång. Det stubbar samt spara rönn och sälg för viltet viktiga med kontinuitetsskogsbruk är att det och vide för insekterna. finns olika skikt i skogen. Man vill ha små- – Purunpää är ett exempel på hur man plantorna som hela tiden kommer, mellan- låtit de ekonomiska målsättningarna falla skiktet och de stora träden. bort, men fortfarande har ekologiska och Inom skogsbruket har skogsmaskin- sociala målsättningar med området, tilläg- förarna fått ett allt större ansvar medan ger hon. arbetsledningen rationaliserats bort. När det Också hänsyn till landskapsbilden är ska säljas virke är det därför viktigt med en någonting som spelar in i skogsbruket. erfaren maskinförare. En skogsmaskin kan – När man till exempel gör en kalyta på avverka flera hundra kubikmeter virke per sluttande mark så är det viktigt att lämna kvar dygn och då är det lätt att misstag händer skog innan den bryter av mot horisonten så för den oerfarne. att det inte bara ser tomt ut när man står ned- – Jag kan ge vilka instruktioner som helst, anför och tittar. konstaterar Siv krasst, men när man är trött Men att göra kalytor är långt ifrån den enda klockan två i beckmörkret så märker man kan- avverkningsformen. Siv berättar att det tidigare ske inte om man ska spara den där björken. var vanligt med en metod som kallades bläd- ning. Då plockade skogsägaren bort alla de Dåtid och framtid bästa stammarna av en viss sort ur skogen. Siv berättar att hon ser spår av hur skogen – Man plockade russinen ur kakan helt tidigare förvaltats, men att hon inte grubblar enkelt, förklarar Siv. Det finns många exem- över vad hennes föregångare gjort. pel här i skärgården då man tagit de finaste – Jag ser bara framåt och försöker foku- furorna och underväxten av gran har blivit kvar sera på vad jag kan göra bra, konstaterar hon. på alltför karg mark Just förmågan att se framåt och ha ett Blädningen förbjöds, men i och med ny helhetsperspektiv är viktig. Åtgärder som lagstiftning förekommer i dag plock- och görs på kort sikt kan påverka skogen i årtion­ luckhuggningar på gårdens marker. den framöver.

18 19 – Om vi behöver få in pengar och därför svårare på längre sikt och att blandskogen går in med stora maskiner på ett område kommer att bli allt viktigare. Men lövträd med sankmark för att avverka granar bety- medför andra utmaningar. der det att vi skadar rötterna. Under växt­ – Lövträden är begärliga för viltet, säger perioden är barken dessutom väldigt lös och Siv. Därför måste man skydda dem noga. strittar bort om maskinerna skrapar mot trä- Men den mest konkreta förändringen så här det. Och så fort det är över sju grader så är långt är att gräsväxten tilltagit oerhört mycket luften full av svampsporer som ger träden och vi vet också att skadegörarna kommer att röta. Det räcker med en tändsticksstor skada bli fler. Den kraftiga gräsväxten gör att mark- på trädet. Nästa gång vi kommer till området beredningens roll ökar och tiden för att få har vi i värsta fall en rötprocent på 30 pro- upp ett etablerat plantbestånd minskar. cent och kan endast få en bråkdel av priset – Men ingen vet hur framtiden blir. Vi för stock när vi säljer det rötskadade virket. famlar i mörkret så det är säkrast att ha lite Medan vi kör tillbaka längs den smala av varje och se vad som fungerar. grusvägen och förbi den låsta bommen så kommer vi också in på klimatfrågan. Att Till Söderlångvik Gård hör cirka 7 000 klimatet blir allt varmare märks också av i hektar skogsmark. Vid gårdens huvudbygg- Söderlångviks skogar. Det kommer bland nad pågick renoveringsarbetena för fullt annat att innebära att granen får det allt under under försommaren..

I de gamla ritningarna stod det precis vilken Söderlångviks renovering på slutrakan tapet som hade använts. Tyvärr går de inte att tillverka längre eftersom tryckvalsarna Våren 2019 inleddes renoveringsarbe- Ett av de allvarligaste problemen var att är så slitna, så vi hade jättetur som hittade ten på Söderlångvik Gård. De föregicks stockarna var ruttna under rappningen på går- dem via ett företag som heter Tapetorama. av nästan ett års undersökningar och dens mittendel. Renoveringen omfattar både minutiös planering eftersom byggna- stockarna, gårdens fasader och alla rummen. Öppnar igen på våren den var i mycket dåligt skick. Vi träffar – Det var bara taket på mittendelen av Även om entreprenörsarbetena beräknas Söderlångviks förvaltare Mikael Jen- byggnaden som var i bra skick, konstaterar vara färdiga under sommaren så återstår sen mitt under den intensiva slutfasen Mikael medan han visar runt i huset. mycket att göra innan Söderlångvik kan av renoveringen. – Det är nästan bara elen kvar, säger han besökas av allmänheten igen. när vi kommer till det rymliga vardagsrummet. – All konst är flyttad till Helsingfors, ammarslagen och spikpistolskot- Mikael lyfter skyddspappret från golvet berättar Mikael. Och möblerna är magasi- ten ekar genom huset till tonerna och visar upp den gamla ytan som nu har nerade. Vi behöver tid på oss att ställa i ord- av tjutande cirkelsågar. I varje slipats och lackats. ning allting. Därför öppnar vi på våren 2021. Hknut finns hantverkare som arbe- – Nu vågar man inte längre släppa in Vad har då varit den mest positiva över- tar med fönster, lister och tapeter. Också gästerna med skorna på, skojar han. raskningen i projektet? Mikael reflekterar en utanför huset är det full fart med arbeten stund innan svaret kommer: på fasaderna och på gårdsplanen. Tidsandan bevaras – Att det blir färdigt! Och att både tids- – När jag började här år 2012 fick jag En konservator har hela tiden varit involverad i planen och budgeten håller. veta att min första uppgift var att reno- projektet. Det har varit viktigt att bevara tidsan- Det är en känsla som alla som byggt eller vera huset, berättar Mikael. Vi började med dan från 1930-talet då Amos Anderson reno- renoverat förmodligen kan instämma i. undersökningar men fick vänta en stund verade huset. Mikael visar stolt upp en tapet. medan bygget av Amos Rex pågick. Sedan – Den här tapeten är verkligen från Söderlångviks förvaltare Mikael Jensen är satte vi igång med projektet. 1940-talet. Den fanns i ett förråd i Sverige. nöjd med hur renoveringen framskridit.

20 21 Svenska rum i Tammerfors

Text & foto: Daniel Kawecki

När Luckan öppnade ett kontor i Tammerfors år 2015 fick den lilla svenska språkön en betydelsefull länk till resten av Svenskfinland. Vi träffarRikard Bjurström som varit politiskt engagerad i Tammerfors sedan 1980-talet och är ordförande i föreningen Nordens hus. Hur ser vardagen på svenska ut i en språkö och vilken betydelse har de svenska rummen?

ammerfors är en växande stad. tidsanställd verksamhetsledare som sköter Tusentals nya invånare flyttar in varje om Luckans verksamhet och koordinerar de år, och bland dem finns även en stadig olika föreningarna och evenemangen. ström av finlandssvenskar från södra Fin- Det lilla Luckan-kontoret har ett mångsi- land och Österbotten. Språkön växer i samma digt utbud: från att ge information och tips takt som det omkringliggande samhället. för nyinflyttade till att ordna kulturevenemang Föreningen Nordens Hus grundades år och sköta försäljning av biljetter och svensk- 2011 med Rikard Bjurström som drivande språkiga barnböcker. I lokalen finns en bokby- kraft. Det fanns flera olika svenskspråkiga tarhylla och en kunddator som kan bokas via föreningar i Tammerfors och därmed ett Luckan. Verksamhetsledaren får således vara stort behov av att hitta en gemensam platt- en tusenkonstnär och sköter också om den form för att dela lokaler och administration.­ lokala portalen tfors.fi där alla svenskspråkiga Lösningen blev att bilda föreningen Nordens evenemang i staden listas samt ger ut den hus i Svenska Klubbens lokaler i centrum av Tammerfors, ett stenkast från järnvägssta- tionen. Ännu ett stort steg togs då det fin- landssvenska informations- och kulturcen- Nordens hus ligger centralt i Tammerfors. tret Luckan öppnade ett kontor i lokalerna Lokalen delas med Svenska Klubben, Luckan år 2015. samt det svenska och danska konsulatet. – Tack vare Luckan har vi fått mycket Många av stadens svenskspråkiga föreningar bredare axlar, säger Rikard. Vi har en halv- är dessutom flitiga användare av lokalerna.

22 23 lokala tidningen Tammerfors Aktuellt. Att skilja – Det är ofta familjer där någon av mor- de olika finlandssvenska organisationerna i eller farföräldrarna är svenskspråkig, eller Tammerfors från varandra är svårt eftersom som hört från bekanta att den svenska sko- de delar både medlemmar och lokaler. lan är bra. Den ses som en kvalitetsskola och man är inte rädd för att sätta sina barn där. Svenska rum Men väggarna kommer emot så under år De flesta svenskspråkiga i Tammerfors har 2022 ska nya utrymmen om 1 600 kvadrat- en relation till något av de svenska rummen meter stå klara. i staden. Det största av dessa är den snart Rikard lyfter också fram två andra verk- 125 år gamla Svenska samskolan. Den drivs samheter som fötts ur den dynamiska sam- i privat regi och arrangerar på stadens upp- verkan mellan Luckan och de olika förening- drag dagvård, grundskola och gymnasie­ arna i Nordens hus. utbildning på svenska. – Det finns två språkkaféer för sådana – För runt 500 personer, elever och lärare som vill lära sig eller upprätthålla sin svenska. i Tammerfors, är skolan en stor del av den Det ena är för föräldrar och hålls vid sko- svenskspråkiga vardagen, berättar Rikard. lan medan det andra är för studerande. De Men när skoldagen är slut övergår många till möts ofta här i Nordens hus eller på någon finska om de inte har svenska som hemspråk pub och pratar svenska. Dessutom samar- eller ifall de inte kommer hit till Nordens hus, betar vi med universitetets utbildning i nord- det andra svenska rummet i Tammerfors. iska språk. Studerande därifrån kan komma Nordens hus spelar en viktig roll som hit och hjälpa till i Nordens hus eller hjälpa Tammerfors andra svenska rum vid sidan av Tuija ta hand om kunder. De kan också få Svenska samskolan. Som elev i samskolan bekanta sig med dagisverksamheten. Bar- är det närmast oundvikligt att man kommer nen vill gärna lära dem svenska. i kontakt med Nordens hus, oftast genom någon av Luckans programpunkter för barn och unga. – Det var viktigt att grunda ett annat svenskt rum för alla åldrar, resonerar Rikard. Annars tror eleverna att svenskan bara är Ordföranden i föreningen Nordens hus, ett skolspråk, men när de kommer hit mär- Rikard Bjurström, gick i skola i Tammerfors, ker de att det finns ett annat ställe där man studerade i Åbo, men återvände till Tammer- också kan prata svenska. fors för att grunda segelmakeriet Neb-sails Luckans verksamhetsledare Tuija Laurén nära segelklubbarna kring Näsijärvi. Han har fyller en viktig roll när hon genom Luckans varit involverad i politiken för SFP i Tammer- nätverk ser till att det finns ett utbud av kul- fors sedan 1980-talet och är en av eldsjä- turella aktiviteter både för dagisbarn och larna bakom det aktiva svenska förenings- skolelever. livet i staden. – De har ingen egen person vid skolan som gör det, säger Rikard. Vi vuxna i de olika Isak Edenborg är en av de fåtaliga riks- föreningarna som Svenska klubben sköter svenskar som flyttat till det inre av Finland. det själva, även om Tuija hjälper också oss Han arbetar med att sammanställa svenska med att få hit föredragshållare och koordi- samskolans matrikel inför 125-årsjubileet. nera olika evenemang. Samtidigt pågår arbetet för att utvidga I Nordens hus möts man allra först av skolan. Intresset för skolan är stort också Luckans betjäningspunkt där man kan få bland finskspråkiga familjer som vill att bar- hjälp med allt från biljetter till information om nen ska lära sig svenska, och de nuvarande Tammerfors. Här finns också samlingslokaler, utrymmena räcker inte till. kansliutrymmen och ett litet bibliotek.

24 Ambassad för svenskan vid universitetet är också en del av ambassa- Trots det ytterst aktiva föreningslivet i Tam- dörsarbetet och ofta åker studerande ut till merfors finns det väldigt få tecken på en de finska skolorna för att berätta om språk- svenskspråkig vardag i stadsbilden utanför studier och det finlandssvenska. de svenska rummen. Det är främst genom den välrenommerade Svenska samskolan, Samarbete med Svenskfinland Nordens hus och de olika evenemangen Rikard betonar hur viktigt det är för finlands- som finskspråkiga kommer i kontakt med svenskarna i Tammerfors att samarbeta med Varifrån svenskan. Nordens hus med sitt Luckan-­ andra svenskspråkiga. kontor är därmed inte bara en knutpunkt för – Vi behöver hjälp från övriga Svenskfin- det svenskspråkiga föreningslivet i staden och land med olika sorters program och eko- kommer pengarna? en länk till övriga Svenskfinland, utan funge- nomi. Det är en livsnerv som vi måste värna rar samtidigt som en ambassad för svenskan om och upprätthålla. Om inte organisationer gentemot den finskspråkiga majoriteten. som till exempel Luckan, Folktinget, Konst- – Vi ser också som vår uppgift att mark- samfundet, Svenska Kulturfonden, Svenska Konstsamfundet delar årligen ut mer än tio miljoner euro i nadsföra det finlandssvenska för den finsk- folkskolans vänner och Brita Maria Renlunds språkiga befolkningen. Alla är välkomna hit. minne är välvilligt inställda till oss kommer vi understöd till kultur och utbildning. Att dessa utdelningar kom- Oftast är de svenskspråkiga ändå i majoritet att dö sotdöden mycket snabbt. mer från avkastningen på affärsmannen Amos Andersons kapi- på våra evenemang. Tack vare sitt geografiska läge har Tam- tal känner de flesta till. Men hur går det egentligen till att förvalta I Nordens hus finns även en aktiv Pohjola-­ merfors goda förbindelser till både Öster- Norden-förening som jobbar med att få in botten och södra Finland. Det har lett till att tillgångar för hundratals miljoner euro så att de växer och gene- finskspråkiga i den nordiska verksamheten. många svenskspråkiga evenemang söker sig rerar avkastning? Konstsamfundets vd Stefan Björkman och Samarbetet med centret för nordiska språk till staden. – Vi har bra möteslokaler här i Nordens finansdirektör Ronny Viljanen ger oss en inblick i gränslandet hus, framhåller Rikard. Och för större evene- mellan näringsliv och kultur. Möteslokalerna i Nordens hus används till mang finns Tammerforshuset. Det är lätt att många olika verksamheter. Bridge­entusiasten komma med tåg och allting ligger nära. Vi är Riitta Salvén är spelledare på Seniorbridge, en mycket positiva till om någon vill arrangera av de många bridgeklubbarna i Tammerfors evenemang här i någon form. Text & foto: Daniel Kawecki som samlas där.

recis som Amos Anderson var en – De flesta andra stiftelser är annorlunda, entreprenör och mecenat, är Konst- berättar Stefan. De har ofta ett specifikt syfte samfundet en aktör både inom affärs- för sina utdelningar och en klar uppdelning livet och på kulturområdet. Om man i vem som sköter placeringarna och vem frågar Stefan är gränsen mellan näringsliv som beviljar understöd. Vi måste tänka på och kultur ändå en artificiell konstruktion. helheten och göra avvägningar mellan de – Vi har ett näringsliv, ja. Men de som job- olika områdena så att det finns tillräckliga bar i näringslivet måste ha vardagen i skick resurser både för verksamheten och till och trivas för att det ska kännas bra. Det är utdelningarna. Det påverkar också pla- genom sådant som vi räknar till kultursidan ceringsstrategin och hur stora reserver vi detta sker. Man kan inte separera kultur och måste ha för att inte riskera verksamheten. näringsliv, utan vi lever i samma samhälle. Till skillnad från många andra fonder som Ett bättre samhälle delar ut understöd driver Konstsamfundet Även om Konstsamfundet är en aktör i också egen verksamhet i form av medie­ gränslandet mellan affärsliv och kultur så företaget KSF Media och museet Amos Rex. är målsättningarna olika på dessa områden. Då blir det en styrka att befinna sig i gräns- – Det är genom understöden vi försöker landet mellan kultur och näringsliv. göra samhället bättre, säger Stefan. När det

26 27 Konstsamfundets vd Stefan Björkman (t.v.) Jag skulle bli ledsen om och finansdirektör Ronny Viljanen (t.h.) har utvecklat strategier för att placera pengarna vi inte gjort vår hemläxa på ett ansvarsfullt och hållbart sätt samt göra och en större placering aktieportföljen mer diversifierad.

blir dålig eftersom den ringar. Konstsamfundet använder en beprö- vad strategi för att minska riskerna, nämligen gjorts på fel grunder. diversifiering. Genom att äga aktier i många Men har vi gjort våra företag inom många branscher spelar det inte så stor roll om det går dåligt på ett hemläxor så är det en område eftersom det oftast går bra någon annan sak att allting annanstans i stället. Värdet på placering- arna kommer då att följa den ekonomiska inte lyckas här i världen. utvecklingen i stort. – Numera har vi intäkter från cirka 40 till 50 tillgångar, både i form av andelar i fastig- heter och aktier i olika bolag, berättar Stefan. ”gäller placeringar så ska pengar ge avkast- Vi är alltså inte beroende av något enskilt ning och man kan inte använda samma bolag. kriterier vid placeringsbeslut som vid utdel- Stefan betonar vikten av att göra sina ningar. Men man ska inte glömma helheten hemläxor och fatta investeringsbeslut utifrån – pengarna ska inte placeras i något som ett bra underlag. Som stöd har Konstsam- förstör samhället, då går det helt i motsatt fundet ett placeringsråd med personer som riktning mot vårt första mål. har egna nätverk och kan bidra med olika Konstsamfundet har under ett par års tid synvinklar på näringslivet. Ofta görs investe- – Vi vet hur stor buffert vi måste ha för Men de stora sakerna växer fram efter hand arbetat med strategier för hur pengarna ska ringar också tillsammans med andra aktörer. verksamheten. Våra egna omkostnader är och är sällan resultatet av ett enskilt avgö- placeras på ett ansvarsfullt och hållbart sätt – Sitter man i samma båt är sannolik­heten cirka 2 miljoner euro, säger Stefan. Om rande beslut. enligt ESG-kriterierna. ESG står för Environ- större att man delar information, konstaterar vi utöver det delar ut 12 miljoner i stöd så Stefan och Ronny är övertygade om att ment (miljö), Social (socialt ansvar) och Stefan. Man måste ta risker när man investe- betyder det att vi måste ha en avkastning på det kommer att finnas både kapital och Governance (god förvaltning). En av pla- rar. Jag skulle bli ledsen om vi inte gjort vår minst 2 procent per år på våra placeringar. avkastning också framöver, bara man place- ceringsprinciperna är att investera i främst hemläxa och en större placering blir dålig Vad skulle då Amos Anderson ha sagt om rar brett. Det är snarare på utdelningssidan finländska, svenska och nordiska bolag. eftersom den gjorts på fel grunder. Men om hur hans förmögenhet ska förvaltas? som frågetecknen är fler. – I de nordiska bolagen är det en betydligt vi har gjort våra hemläxor så är det en annan – Amos var en entreprenör, konstaterar – Hur ska vi rikta utdelningarna så att de lägre tröskel för att få höra om problem och sak att allting inte lyckas här i världen. Stefan. Han lånade betydligt mer än vi gör fortsätter vara relevanta? frågar sig Stefan. oegentligheter ute i världen, säger Ronny. – Vi får också mycket information av de och skulle kanske tycka att vi var lite väl för- – Vi måste fundera på hur vi får bra idéer – Vi kan bedöma företagskulturen och stora nordiska bankerna, säger Ronny. Det siktiga. att komma till oss, säger Ronny. Tiderna för- styrningen bäst i nordiska bolag, instämmer är viktigt att vi verkligen förstår vad vi satsar ändras. Tidigare var verksamheten vi stödde Stefan. Nyckelfaktorn är att investera i före- på och kan ta beräknade risker. Framtiden stabilare och människorna hade varit med tag som har en fungerande bolagsstyrning. Värdet på placeringarna följer således En stor del av dagens tillgångar på cirka 600 länge, men numera är det många som arbe- Annars finns det inget att ratta med, och då finansmarknadens utveckling i stort, men miljoner euro kommer från förtänksamma tar med kulturprojekt en tid och sen har en finns det inget sätt att hålla riskerna under det är i första hand de årliga dividenderna – investeringar och avyttringar så som Forum annan karriär. kontroll. alltså den del av vinsten som bolagen beta- och Sponda. Stefan och Ronny har ändå – Dessutom samarbetar man ofta i lösare lar ut till aktieägarna – som bestämmer hur svårt att sia om vad som kommer att ge bäst konstellationer numera, tillägger Stefan. Vi Risker och hemläxor stor stipendieutdelningen blir varje år. avkastning i framtiden. måste identifiera talanger i de konstellatio- För en lekman kan aktiemarknaden kännas – Det är främst dividenderna som åter- – Stora beslut fattas när de kommer ner som finns, och det kanske inte är en som ett vågspel där en förmögenhet lika speglar hur bra det går för företagen och emot, konstaterar Stefan. Till exempel om registrerad förening som finns kvar och kan gärna kan försvinna i fallande aktiekurser vilken den verkliga avkastningen är, säger någon ger ett bud på en del av vårt innehav redovisa om två år. Då måste vi också jobba som flerfaldigas genom tursamma place- Ronny. så måste vi besluta om vi är intresserade. på ett annat sätt med utdelningarna.

28 29 Amos Rex invigningsutställning Massless förde den immersiva kon- sten till hjärtat av Helsingfors. Vi diskuterar erfarenheterna från utställ- ningen och den tekniskt innovativa konstformens möjligheter med Immersiv museichef Kai Kartio. Text: Daniel Kawecki

eamet från det japanska konstkol- – Till skillnad från de traditionella konstfor- lektivet teamLab hade besökt Helsing- merna omger de immersiva projektionerna fors flera gånger inför invigningsutställ- dig helt och hållet i det fysiska rummet, säger ningen. Utställningsutrymmet måste Kai. Du behöver inte heller tekniska hjälpme- kartläggas i minsta detalj och installatio- del som glasögon för virtuell verklighet, men framtid nerna planeras minutiöst. Sommaren 2018 du kan ändå ofta interagera med verken. bodde ett tjugotal konstnärer i Helsingfors Att skapa ett immersivt konstverk kräver och arbetade med de tre månader långa noggrann planering och många förberedel- praktiska förberedelserna som involverade ser för att projektionerna ska lyckas. Kai berät- kraftfulla datorer och det senaste inom pro- tar mer om förberedelserna för Massless. jektorteknologi. Men hur gick det till när just – Vår invigningsutställning planerades teamLab valdes ut för Amos Rex invignings- av teamLab med utställningslokalen som utställning? utgångspunkt. De stora utrymmena och kupo- – Jag kom i kontakt med teamLab lerna lämpar sig särskilt bra för projektioner. genom deras gallerist, berättar Kai Kartio. Man börjar med en noggrann kartläggning Sedan åkte jag och tittade på en installation av utrymmet. Det krävs invecklad matematik som de gjort i San Francisco och besökte och avancerad mjukvara för att beräkna hur även deras utställning i Japan. Det var bilderna ska projiceras på en matematiskt ore- mycket imponerande. Vi ville att vår invig- gelbunden kupol och olika väggytor. I synner- ningsutställning på Amos Rex skulle visa en het för en projektion som hela tiden förändras. möjlig väg för den framtida utvecklingen Ingen av oss var säker på att det faktiskt skulle inom konsten och teamLabs installationer fungera när vi testade första gången. passade perfekt. Vi startade en diskussion TeamLab använder de immersiva projek- med dem och det blev inledningen på ett tionerna för att utforska bland annat natur­ verkligt äventyr. fenomen och japansk mytologi genom abstrakt bildspråk. Verken interagerar med Immersion och avancerad teknik besökarna och anpassar sig efter dem vilket Hur ska man beskriva immersiv konst för löser upp gränsen mellan besökare och konst- någon som aldrig hört talas om konst­ verk. Under Massless kunde man bland annat formen? stifta bekantskap med installationen Graffiti – Den allmänna definitionen av immer- Nature där de djur som besökarna skapade sion är att omges av något, precis som vat- fick liv och blev en del av ett färgsprakande ten när man dyker ner i det, säger Kai. inter­aktivt ekosystem. På så vis växer och Besökarna på Amos Rex invigningsutställning fick ta del av tem- Också andra konstformer har immersiva utvecklas ett immersivt konstverk ju fler som Labs immersiva installation Graffiti Nature där de kunde skapa ambitioner; teatern, operan, filmen och inte interagerar med det, i kontrast till traditionella egna varelser som fick liv och rörde sig i ekosystemet. Foto: minst boken drar på olika sätt betraktaren installationer där flera samtidiga besökare sna- teamLab, 2018, Interactive Digital Installation, Sound: Hideaki in i sin värld. rare kan distrahera upplevelsen av verket. Takahashi © teamLab

30 31 Immersiva projektioner kan också använ- inom immersiv konst. Hur kan nya konstnä- das till att ge redan existerande konst nya rer som är nyfikna på konstformen ta sig över uttryck. Exempelvis det franska konstcentru­ den teknologiska tröskeln och få tillgång till met Carrières de Lumières omvandlar avancerade datorer och projektorer? impressionistiska konstverk av bland annat – På konsthögskolorna finns utrustning van Gogh och Dali till levande animerade så att man kan öva sig inom genren, säger projektioner som omger besökarna. Kai. En annan ingångsport är via datorspels- industrin. Det är alltså inte alls omöjligt att få Digitalt bildspråk lockar unga tillgång till datorer, utbildning och program- Amos Rex invigningsutställning med team- vara. Det blir knepigare när man vill visa sin Labs immersiva projektioner fick ett varmt projektion i stor skala. Lyckligtvis är tekno- välkomnande. logiföretagen intresserade av utvecklingen – Det var överväldigande, säger Kai. och samarbetar gärna med det konstnärliga Köerna var långa och det var en stark upp- fältet för att hitta nya och kreativa sätt att levelse för många, speciellt för barn och använda utrustningen. ungdomar. Tonåringar brukar inte vara så Kai tar också upp det närliggande fältet förtjusta i konstmuseum, men de kom dag förstärkt verklighet (eng. augmented reality). efter dag och kunde tillbringa timmar i den – Det händer mycket spännande inom andra verkligheten. bildkonsten. Bland annat utforskar många Kai ser en koppling till datorspelsvärldarnas konstnärer förstärkt verklighet. Då behöver visuella språk och resonerar kring om just unga man visserligen tekniska hjälpmedel för att har lättast att ta till sig digitala uttrycksmedel. uppleva installationerna, men de behöver – En av de mest spännande sakerna att inte alls vara några klumpiga VR-glasögon. följa med nu och i framtiden är hur spelin- Det var många som inte hade möjlighet dustrin och bildkonsten hela tiden kommer att besöka Amos Rex invigningsutställning. närmare varandra. Kommer vi att få se mer av immersiv konst Till skillnad från datorspelen samt teatern och teamLab på Amos Rex? eller litteraturen så använder sig inte team- – Det är inte omöjligt någon gång i fram- Lab av narrativa grepp i sina installationer. tiden, säger Kai. Mer än så är det för tidigt Verken bygger mestadels på abstrakt bild- att säga. språk och experimenterar främst med det visuella och med musik som delar av den immersiva upplevelsen. Av de fem sinnena Besökare på Carrières de Lumières är även känseln delvis en del av installatio- nära Avignion i Frankrike får uppleva van nerna eftersom man kan interagera med Goghs impressionistiska konst på ett nytt verken genom att vidröra projiceringsytorna. sätt genom immersiva projektioner. Foto: Kanske vi kommer att få se immersiv konst ©Culturespaces/Eric­ Spiller där ännu fler sinnen är involverade? – I teamLabs permanenta japanska Kai Kartio kom i kontakt med teamLab utställning finns det ett virtuellt kafé där den och immersiv konst under förberedelserna immersiva dimensionen kompletteras av en för Amos Rex invigning 2018. Museets uställ- i högsta grad fysisk upplevelse med både ningslokaler visade sig vara väl lämpade doft och smak eftersom man serveras te för immersiva projektioner. Foto: Tuomas och glass, berättar Kai. Uusheimo

En immersiv framtid? TeamLabs Vortex of Light Particles proj- Konstnärskollektivet teamLab samarbetar icerades på museets kupoltak till tonerna av med bland andra projektortillverkaren Epson suggestiv musik. Foto: teamLab, 2018, Digital och befinner sig i den absoluta framkanten Installation, Continuous Loop © teamLab

32 33 Teater i coronakrisens fotspår

I Svenska Teatern i Helsingfors har man spelat teater på svenska i över 150 år. Men så drabbade coronakrisen Finland och alla teatrar, så också Svenska teatern, tvingades ta en paus. Teaterchef Joachim Thibblin berättar om visionerna som kom av sig och om vägen vidare efter pandemin.

Text: Sophie Kawecki Foto: Jani Laukkanen

et är drygt tre år sedan Joachim het. Personalens hälsa, social distansering, Thibblin utnämndes till chef för avbokningar..., konstaterar Joachim. Svenska Teatern. År 2020 såg ut Även om föreställningarna är inställda att bli ett bra år i teaterns historia. finns det arbete att syssla med. Under den föregående hösten verkade allt – Verkstäderna och kostymavdelningen stabilt, teatern gjorde ett fint ekonomiskt år, jobbar med tillverkningen av dekor och dräk- storsatsningen Mary Poppins var under pla- ter till produktionerna. Men de är tvungna att nering, Själarnas ö och andra uppsättningar jobba på ett mycket speciellt sätt med säker- likaså. Den tionde mars 2020 vändes verk- hetsavstånd. Allt är mer komplicerat nu. Vi ligheten uppochner. går på förlust och så har det varit ända sedan – Jag satt i bilen hem från ett möte i Par- pandemibegräsningarna infördes, konstate- gas när nyheterna strömmade in från övriga rar Joachim. Norden. Samma kväll sammankallade jag ett krisgruppsmöte. Och sedan dess gör Krisplaner och semestrar jag egentligen inget annat än jobbar med Joachim nämner både B-planer, Ca- och frågor om hur corona påverkar vår verksam- Cb-planer. Det visar hur komplicerad och

34 35 svårgripbar situationen är. Teatern försöker att finnas ett sug efter mänskliga möten spara på produktionskostnader för att und- och kontakter efter krisen. Å andra sidan vika permitteringar. hör en stor del av vår kundkrets till risk- – Det är mycket utmanande att göra risk­ gruppen. Det är svårt att veta när de vågar analyser i den här situationen. Vi har 90 fast­ sig till teatern igen. Dessutom är vi väldigt anställda och årligen till och med 400 per- beroende av kryssningsfartygen från Sve- soner som involveras i verksamheten. Det rige som ordnar gruppresor till våra större berör så otroligt många människor och så produktioner, såsom Mary Poppins, säger många tidtabeller och avtal. Och det handlar Joachim. om enorma summor pengar när vi måste stänga ner. Vi hade en jättefin repertoar­ Digitala framtidsvisioner planering som var jämlik och organisk – och Teater kan inte ske på distans. Men man kan vi fick revidera allt. komplettera teatern med andra funktioner. Produktioner fick avbrytas mitt i, pande- När coronapandemin nådde Finland insåg min slog ner som en blixt från klar himmel. Joachim att det fanns ett stort digitalt tryck – Som det ser ut nu så kommer det att på teatern. ta tre år innan vår repertoarplanering nor- – Vi tog ett digihopp i och med coro- maliseras. Det här kommer publiken kanske nan. Det blev plötsligt ett jättestort tryck inte att märka av, men internt så märks det, på att sända digitalt och vara närvarande säger Joachim. på någon plattform, i synnerhet under de När intervjun gjordes i maj var en stor del första veckorna. Nu har vi börjat få igång ett av teaterns personal på semester, eftersom utbud som presenteras digitalt på Svenska man hade trott att virustoppen skulle infalla Teaterns webbplats. Man kan bland annat ta i maj. Men så gick det inte riktigt. en novellpaus och lyssna på våra skådespe- – Vi fattade beslut om samarbetsför- lare som läser noveller av nutida författare. handlingar ganska tidigt och lyckades göra Vår stora digitala plattform lanseras i augusti. ett lokalt avtal med flyttade semestrar som Det positiva med coronakrisen är att den gjort det möjligt att jobba mer flexibelt nu, gav en skjuts framåt och vi har haft tid att säger Joachim. koncentrera oss på detta nu, eftersom vi inte Det värsta för såväl teatern som resten kan göra så mycket annat. av samhället måste vara osäkerheten. Ingen Teatern blev klar med sin nya strategi vet om och i så fall när coronaviruset kom- hösten 2019 och skulle inleda sina utveck- mer att nå en hög topp i Finland. Ingen vet lingsprojekt på allvar våren 2020. Med hjälp heller vilka begräsningar som krävs för att av extern finansiering, som bland annat få virusspridningen under kontroll. Teatern Konstsamfundet ger, kan Svenska Teatern kommer därför att öppna först senare under samarbeta med övriga Norden och satsa året. Enligt nuvarande plan blir det i oktober. digitalt. Också enskilda produktioner får – Hittills har teatern kunnat följa myn- livsviktiga bidrag. dighetsbeslut, men när samhället så små- – Det nordiska samarbetet och digita- ningom öppnar upp igen måste vi ta ställning liseringsarbetet har vi fått pengar för. Och till när det är dags att börja ge föreställningar. för publikarbetet, där vi riktar oss mot finskt En för tidig start kan innebära halvtomma håll och har anställt en publikarbetare som salonger och det fungerar inte rent ekono- jobbar med den finska målgruppen. Vi får miskt, säger Joachim. också kommunala och statliga stöd för att En annan fråga är hur publiken kommer att reagera när teatern öppnar igen. Joachim Thibblin blickar ut över salongen – Vilka spår lämnar det här i publikbe- från scenhuset. Den avskalade teaterscenen teendet? Kommer publiken att komma är en ovanlig syn som sällan möter en vanlig tillbaka? Å ena sidan tror jag det kommer besökare

36 37 upprätthålla verksamheten, men de medlen göra en mycket bra, tilltalande föreställning räcker inte till för att utveckla verksamheten. utan en påkostad produktion, säger Joakim. Sådana medel får vi av privata bidragsgivare En recession efter coronakrisen måste och dessa medel är avgörande för oss, också tas i beaktande. säger Joachim. – När det varit recessioner har det ändå inte påverkat besökarbeteendet så mycket. Samarbete med Riksteatern Det har tvärtom funnits ett ökat behov av Svenska Teatern är Finlands svenskspråkiga konst- och kulturupplevelser. Och man nationalscen. Det här innebär att teatern är en kanske lägger mer pengar på närturism nu föregångare inom finlandssvensk scenkonst, när man inte ens kan resa utomlands. Vid en teater som vill hålla sig framme i både tidigare recessioner har antalet grupper nordiska och internationella sammanhang. minskat, eftersom företagen inte har haft – Vi är fönstret och dörren mot Sverige råd med teaterresor längre, men antalet och delar scenspråk med landet. Våra när- enskilda besökare har ökat. maste svenskspråkiga kolleger i samma stor- I vår digitala värld, som blivit alltmer digi- hetsklass finns i Sverige. Vi samarbetar rent tal under coronakrisen, kan man fundera på konkret men kan också ha en konstnärlig om Svenska Teatern behövs. Svaret är ja: dialog och en branschdialog. Och det gör – Det finns ett behov av svensk tea- att vår värld blir så mycket större. Det finns ter också framöver. Så länge det finns också ett stort intresse för Svenska Teatern människor som talar svenska i Finland i vårt västra grannland och det gläder mig, behövs teater på svenska. De går hand i säger Joachim. hand: svensk teater är lika viktig för de Nätverksbyggen och naturliga möten är svensktalande som de svensktalande är för viktiga för att samarbetet ska utvecklas och teatern. Vi ska tro på vår nisch. Den är unik. må bra. Till detta behövs både personal­ Och den blir bara mer unik hela tiden. Tea- resurser och ekonomiska resurser. tern är ett av de få ställen där man måste – Nästa vår ska vi ha en samproduktion stänga av sin telefon. med Riksteatern. Vi planerar också en natio- nell turné på några orter i Finland nästa vår. Just nu förhindras vårt arbete av att vi inte kan träffas rent fysiskt eftersom ingen har tid att sitta i karantän i samband med eventuella möten i grannlandet. Svenska Teaterns storsatsning ”Vi är bara Efter coronan mänskor” får sin nypremiär under hösten. När det blir dags för teatern att återgå till Pjäsen är en familjekrönika av Joakim Groth normal verksamhet är prioriteringsord- om vad som formar en människa. Pjäsen ningen klar: först måste den egna verksam- utspelar sig under ett halvt århundrade där heten säkras, därefter samarbetsprojekten. berättelsen går från ett Finland i krig till ­60- – Jag är tvungen att försöka analysera de och 70-talets Helsingfors. Foto: Svenska kommande åren – de beslut vi gör nu får Teatern/Cata Portin effekter långt framåt i tiden. Vi kan inte leva enbart från hand till mun. Uppsättningarna Under hösten fortsätter även a capella-­ måste vara tilltalande för publiken för att vi ska gruppen FORK:s sista show ”Chapter 1: få in biljettintäkter. Vi ska ha en bredd och vara The End”. Helkvällsshowen hade premiär till för alla, men vi måste fördela våra resurser i november 2019 och skulle ha spelats fär- på ett bra sätt och satsa rätt. Om man tänker digt våren 2020 om inte pandemin hade på ekonomin så är det egentligen produktio- trätt emellan. Foto: Svenska Teatern/Juha nens storlek som har betydelse. Men man kan Mustonen.

38 39 Yrkesutbildningen och skolan hänger med sin tid

Text: Niclas Erlin Foto: Lina Enlund

Förväntningarna på dagens skola och yrkesutbildning är stora och förändringsprocesser med nya läroplaner och sammanslagningar präglar verksamheten. Vi träffar Bjarne Mollgren som delar med sig av sina erfarenheter efter drygt fyra decennier i skolvärldens tjänst samt diskuterar dagens utmaningar inom yrkesutbildningen med Bjarne Mollgren drar en lans för att skolan Laila Andersson som är rektor för Prakticum. i Finland ska hålla hög nivå också i framtiden.

I fjol utkom Bjarne Mollgren med skriften n god läroplan och ett gott ledarskap. riktar sig till både vårdnadshavare och folk – Vi har lutat oss mot Pisa tillräckligt ”Skola i utveckling, ett möte med utmaningar”. Det hör till de allra viktigaste verk­ som jobbar inom skolvärlden. länge. Nu är det dags att gå vidare. tygen för att den finländska skolan För att hålla fortsatt hög standard måste Eska klara sig också i framtiden. Ger gott betyg skolan hela tiden utvecklas, poängterar Det säger pensionerade skoldirektören Det ska genast sägas att Mollgren är nöjd Mollgren. Den röda tråden i hans skrift är att Bjarne Mollgren och nämner tre frågor som med den väg som utbildningen i vårt land skolvärlden ska vara beredd att ta in färska ständigt måste ställas, nämligen varför, hur är inne på. influenser och pröva på nytt. Han säger att och när. Den som svarar på dem och kan – Jag är tillfreds med den finländska sko- det inte finns något seriöst alternativ. motivera sina svar är på god väg, säger han. lan. Jag har följt med mina barnbarn i grund- – Jag önskar att var och en som jobbar i Bjarne Mollgren som har en över 40 år skolan, och de stortrivs. skolvärlden är öppen för nya idéer och inte lång karriär bakom sig som lärare, rektor, – Vi har gjort enorma framsteg. Det finns ställer sig främmande till moderna verktyg. skoldirektör och läroboksförfattare utkom i en stor kompetens i skolorna. Vi behöver inte vara rädda för nyheter, var- fjol med publikationen Skola i utveckling, ett Bjarne Mollgren konstaterar att Finland ken i de stora skolorna eller i de små. möte med utmaningar. I den delar han på nådde den internationella utbildningstop- ett lättfattligt och överskådligt sätt med sig pen nästan utan att själv reflektera över det. Läroplanen avgörande av sina erfarenheter kring generella pedago- Att landet nu tappat placeringar i Bjarne Mollgren är övertygad om att läro- giska frågor, ledarskap i skolvärlden och hur Pisa-mätningarna ska vi ändå inte fästa allt- planen hör till de absoluta styrkorna i den skolarbetet utvecklats genom åren. Skriften för stor vikt vid, anser han. finländska skolan och därför understryker

40 41 han att planen måste följa med sin tid. Under inlärningsmiljöer är till för att skapa betydligt Ett annan villkor är att förändringarna för- Av en rektor förväntar Bjarne Mollgren sin tid som rektor och skoldirektör hann han starkare grund än vanliga klassrum. Det är ankras bland de berörda. sig engagemang, intresse, entusiasm och själv uppleva fyra olika läroplaner. De var alla sådant som för pedagogiken framåt. – Varför gör vi det här? Att ställa den frå- motivation. olika varandra och de utvecklades i rätt rikt- gan är det enda sättet att komma vidare. – Det är helt avgörande för verksamheten ning, anser han. Gillar rutiner i skolan. Så länge rektorn är intresserad så Den gällande planen bejakar öppenhet Även om utveckling och förändring hör till Rektorns roll avgör funkar det. Det gäller att lära sina lärare att ty och ett ledarskap där medarbetarna inklu- de ord som Bjarne Mollgren gärna tar till hör Förändringarna ska föregås av möten och sig till varandra. Lärarna har enorma styrkor. deras, det vill säga faktorer som lyfts fram han inte till dem som vill slänga alla bollar i diskussioner. Andra möjligheter finns inte i Rektorn ska utveckla grupptänkandet. Får du även i resten av samhället. luften och sedan se hur de råkar landa. Sna- ett modernt samhälle, säger Bjarne Mollgren samarbetet att fungera i lärarrummet, då går – Den nyaste läroplanen är bra, för sko- rare understryker han betydelsen av vanor och kommer in på ett av sina hjärteämnen, skolan mot modernare tider. lorna och lärarna har själva varit med och och rutiner och säger att de hör ihop med nämligen ledarskap. utvecklat den. människans strävan efter stabilitet. En god ledare får fram styrkorna hos de Nätverk kan stöda Förändringarna i skolan gäller också mer Han hänvisar till den amerikanska psyko- anställda och skapar också en grund för både Kontinuerlig fortbildning är ett effektivt och konkreta saker. Just nu talas det en hel del logen Abraham Maslows behovshierarki, i lyckad daglig verksamhet och förändringar, samtidigt förhållandevis smärtfritt sätt att om till exempel öppna inlärningsmiljöer, det vilken kroppsliga behov, trygghet, gemen- poängterar han. I skolvärlden är det rektorn upprätthålla kompetensen inom lärarkåren, vill säga att större grupper eller flera klasser skap och uppskattning utgör förutsättningar som sköter det här viktiga uppdraget och framhåller Bjarne Mollgren. samtidigt får undervisning i ett annorlunda för självförverkligande. rektorn är även den person som är ständigt – Det finns få yrkesgrupper i samhället utrymme än det traditionella klassrummet. För att förändringar ska kunna genom- närvarande i Bjarne Mollgrens publikation. som har så goda möjligheter att fortbilda sig Vad tycker du om sådana nya grepp? föras på ett lyckat sätt måste grundbeho- – Rektorns roll är oerhört viktig, det går som lärarna har. – Jag blir upprymd, för det visar att peda- ven vara tillfredsställda, poängterar Bjarne inte att betona den för mycket. Det är hela En undersökning som föreningen Fin- gogen engagerat sig utöver läroplanen. Nya Mollgren. samhällets uppgift att stöda den rollen. lands rektorer gjorde i fjol visar att merparten

Yrkesinstituten vill vara flexibla Saken är starkt förknippad med en Kunnandet är i centrum i dagens yrkes- Ett smidigt samarbete med förvärvslivet annan utmaning, nämligen ekonomin. För utbildning, säger Laila Andersson som är och olika arbetsplatser är en annan viktig att den ska vara i balans behövs det tillräck- rektor för Prakticum. sak i sammanhanget. ligt många studerande. – Vi talar egentligen om ett kompanjon- Visst hänger yrkesutbildningen med sin tid. skap med arbetslivet. Institutet vill växa Det säger rektorn för Yrkesinstitutet Prak- Vårterminen 2020 hade Prakticum cirka ticum, Laila Andersson, som skriver under Varierande utmaningar 1 400 studerande. Bjarne Mollgrens bedömning här invid. Laila Andersson säger att utmaningarna för – Vårt mål är att växa, säger rektorn och Andersson lyfter fram det faktum att alla yrkesinstituten ser ganska olika ut i olika berättar att institutet kommer att utöka yrkesstuderande har en individuell utbild- delar av Svenskfinland. utbildningen i tekniska ämnen i syfte att ningsplan sedan yrkesutbildningen förny- – I Österbotten har yrkesutbildningen skapa smidiga övergångar till yrkeshög- ades 2018. I den beaktas bland annat den traditionellt haft en högre status i sam- skolorna. kunskap och de färdigheter som de stude- hället och där är det ofta svårare att få en – Vi har ett gott samarbete med Yrkes- rande har sedan tidigare. studieplats inom yrkesutbildningen än i ett högskolan Arcada, så att våra studerande – Kunnandet är helt klart i centrum. Det gymnasium. har en god möjlighet att fortsätta där. betyder bland annat att vuxna studerande kan I södra Finland och framför allt i huvud- Vid ingången av året fusionerades Prak- gå en helt annan studieväg än de som kom- stadsregionen ser det annorlunda ut. Här gäl- ticum och östnyländska Inveon. mer direkt från grundskolan, säger Laila och ler det för yrkesinstituten att lägga på ett extra – Det gjordes i god anda. Tillsammans konstaterar att yrkesutbildningen är betydligt kol för att locka studerande, säger Andersson. byggde vi ett nytt Prakticum. Vi har helt mer flexibel än gymnasieutbildningen när det – Det gör vi genom att visa att vi har en tydligt visat att vi vill vara starkt närvarande gäller att skräddarsy studierna. bra verksamhet. också i Östnyland, både i Borgå och Lovisa. Foto: Daniel Kawecki/Idelhöjd Foto: 42 43 av rektorerna i landet är entusiastiska över Bjarne Mollgren sitt jobb, men samtidigt blottar enkäten också en del av jobbets baksida. Var tionde rektor är utmattad och var tredje löper risk Familj: Hustru, två barn, tre barnbarn för att bli det. Bor: I Sibbo – Det gäller att bygga upp en gemenskap Karriär: Lektor i Vasa övningsskola, rek- mellan rektorerna. Som rektor är det viktigt Filmpool tor för Kronohagens skola i H:fors och att vända sig till sina kolleger om man börjar Gumbo­strands skola i Sibbo, undervis- känna sig utbränd. ningschef i Helsingfors samt skoldirektör Bjarne Mollgren konstaterar att det för en i Sibbo och Grankulla. Läroboksförfattare. rektor kan vara svårt att bygga upp sin roll Hobbyer: Litteratur, samhällsfrågor, igen, om det en gång gått snett. fondsamarbete för filmskapare natur­en, konst, språk och familjen. Motto: ”Ett möte bygger på förväntningar.” Lyfter fram yrkesinstituten Bjarne Mollgren riktar gärna lite extra ljus Text: Mia Berg-Lundqvist Foto: Peter Lundqvist mot yrkesutbildningen. Han tycker att den delen i vårt utbildningssystem alltför ofta glöms bort, trots att den är väldigt viktig. Två stora bidragsgivare inom finlandssvensk film, Föreningen Konst- – Jag lyfter på hatten för yrkesskollä- samfundet och Svenska kulturfonden, har börjat samarbeta under rarna. Och rektorerna i yrkesskolorna står verkligen inför tuffa utmaningar, säger han namnet Filmpool. Filmpool ska göra processen smidigare för både och nämner bland annat den svåra upp- bidragsgivare och mottagare – och höja kvaliteten på ansökningarna. giften att få ihop en budget då en stor del av inkomsterna under det kommande året venska kulturfonden delar årligen är ett slags paraply under vilka flera olika är okända. ut cirka en miljon euro till finlands- finlandssvenska fonder som stöder stude- Bjarne Mollgren tycker att yrkesutbild- svensk film, Föreningen Konstsam- rande samlats. Filmpool är tänkt att fung- ningen förnyat sig på ett föredömligt sätt. Sfunden ungefär hälften av detta. Från era enligt samma princip. Just nu är det Det har bland annat blivit väldigt flexibelt för fondernas sida ger man gärna pengar till Svenska kulturfonden och Konstsamfundet vuxna att haka på. projekt som också har andra medfinansiä- som utgör Filmpool, men det är tänkbart – Yrkesutbildningen har starkare än tidi- rer. Bland annat har man i hög grad matchat att fler kan ingå. gare beaktat arbetslivets behov. Samtidigt Finlands filmstiftelsens projekt. – Om det finns andra fonder och stif- har man sett till de behov som individen har. – Men det har hänt att ett projekt som telser som vill understöda film på svenska i beviljats stöd från oss för en del av proces- Finland, så varför inte, säger Lillkung. Ny bok utkommer sen, blivit utan stöd från Konstsamfundet, Eftersom det administrativa arbetet för När det gäller skola och utbildning har Moll- eller vice versa. Då blir det ju en haltande Studiefonden landat på Svenska kultur- gren stora förväntningar på de finlands- ekonomi, konstaterar Sören Lillkung, vd för fondens bord kommer Konstsamfundet svenska stiftelserna. Hans egen aktuella Svenska kulturfonden. att sköta Filmpool. På så sätt fördelar man skrift, som har undertiteln En finlandssvensk Att så skett har att göra med att man haft arbetet jämt. Utmaningen kommer att ligga skolvandring med fokus på framtiden, tryck- separata ansökningsprocesser och egna i kommunikationsbiten, alltså att få fram att tes upp i 350 exemplar och har flitigt distri- sakkunnigorgan. Att upprätthålla ett system det är två bidragsgivare bakom Filmpool. buerats runtom i landet. med dubbla administrativa processer bör- – Vi vet av erfarenheter från Studiefon- Nu har han en ny bok på gång. Den jade kännas tungrott, i synnerhet som det den att när pressen skriver om utdelning- handlar om undervisning i utveckling och handlar om två fonder som trots allt står i arna får Svenska kulturfonden ofta mest riktar sig liksom föregångaren till föräldrar tät kontakt med varandra. uppmärksamhet, trots att det finns flera och skolfolk. donatorer, säger Lillkung. – Avsikten med mina böcker är att lätta Tungrott med två system på bördan i skolorna. Initiativet till Filmpool kom från Svenska Höjt kraven kulturfondens sida, som hade Svenska Det är lätt att lista fördelarna med Filmpool, studiefonden som förebild. Studiefonden inte minst för dem som anhåller om under-

44 45 Men vad är en lämplig beviljnings­ procent? – Det är svårt att säga en exakt siffra, men Vi vet att många finsk- den får ogärna överstiga femtio procent. Om vi exempelvis jämför med Suomen språkiga ser på både Kulttuurirahasto så är deras beviljningspro- cent klart lägre. rikssvenska och fin- Lillkung påminner om att det är så det landssvenska filmer, också ska vara, en minoritet – såsom det svenska i Finland – ska ha en högre bevilj- bara de är tillräckligt ningsprocent än majoriteten. bra. Hittar man rätt – Marknaden är mindre för en minoritet, så lagom är för lite. Men det får inte heller touch är språket plöts- bli en ursäkt för att inte försöka nå en större ligt inte ett hinder. publik, betonar han. Manuskriptskedet kritiskt Svenska kulturfonden har för sin del haft som målsättning att styra sina filmmedel till stöd. I stället för att sätta tid på att skriva två manuskriptskedet.­ Det är en kritisk fas som ”separata ansökningar, räcker det nu med en. avgör om ett projekt har potential att lyckas – Jag kan tänka mig att det här kan påverka eller inte. Det är svårt att koka soppa på en kvaliteten på ansökningarna, eftersom man spik. Med starka manuskript når man också kan lägga ned mera tid på bara en ansökan. över språkgränserna. Vi har också modifierat kriterierna en aning, – Vi vet att många finskspråkiga ser på höjt kraven helt enkelt, säger Lillkung. både rikssvenska och finlandssvenska fil- Första ansökningsomgången i Filmpools mer bara de är tillräckligt bra. Hittar man regi har redan passerat och det var med rätt touch är språket plötsligt inte ett hinder, intresse man inväntade hur omorganise- säger Lillkung. Svenska kulturfondens vd Sören Lillkung ringen skulle komma att påverka antalet Man stöder också nordiska samarbeten tror starkt på det nya samarbetet inom ramen ansökningar. Hela 73 ansökningar lämna- av olika slag, eftersom film på svenska har för Filmpool. des in, vilket var i linje med det förväntade en naturlig marknad där. Avsikten är att antalet. gynna det svenska i Finland, en formulering som gör det mer gränslöst. Då man stöder Ett bra ramverk Filmpools understöd Lagom är för lite nordiska samprojekt för man in den nordiska Det finns i nuläget ett fungerande ramverk Idén till Filmpool introducerades vid ett dimensionen i Finland. för den finlandssvenska filmen. Yrkeshög- Föreningen Konstsamfundet och Svenska seminarium i december ifjol där aktörer – Det gränsöverskridande gynnar det skolan Arcada erbjuder utbildning inom film. kulturfonden delar årligen ut cirka 1,5 mil- från hela det finlandssvenska spelfältet inom svenska i Finland på ett mycket bredare Det finlandssvenska filmfältet är inte isolerat, joner euro till film- och medieproduktion. film fanns samlade. Det framfördes då far- plan än att begränsa kulturarbetet till enkom utan utgör en del av ett större nätverk. Åter- Från och med detta år har de en gemen- hågor om att samarbetet skulle resultera i Svenskfinland, konstaterar Lillkung. växten är också garanterad med glädjande sam ansökan under samarbetsnamnet att mindre­ summor skulle delas ut. Men så Han tillägger att begreppet Svenskfinland många unga, aktiva filmskapare. I det av­­ Filmpool. Ansökningsmånaderna är i febru- är inte fallet. Nivån på understöden är den- blivit svårare att definiera, själv brukar han seendet mår den finlandssvenska filmen bra. ari och september. Dessa gäller för manus- samma som tidigare, plus att man årligen räkna in syd- och västkusten och de så kal�- – All film handlar om identitet, så filmen arbete, utveckling och produktion. utför små indexförhöjningar. lade språköarna (såsom Björneborg, Tam- är väldigt viktig för det svenska i Finland. Men I november kan man därtill anhålla om – Exakt hur mycket som delas ut är ju merfors, Lahtis och Uleåborg). vi måste bli ännu bättre på att nå ut till en medel för annan filmfrämjande verksam- också beroende av hur många ansökningar – De finlandssvenska språköarna blir allt större publik. Det är därför det är så viktigt het från Svenska kulturfonden. Detta ingår som inkommer, säger Lillkung och tillägger fler och finns i dag även utanför Finlands att manuskripten är konkurrenskraftiga. Om inte i Filmpool-samarbetet. att beviljningsprocenten inte får bli för hög. gränser som i exempelvis Stockholm, säger det är någonstans vi ska skärpa oss, så är det För att beviljas stöd ska projektet ha rele- Då lider kvaliteten. han. där, avrundar Lillkung. vans för det svenska i Finland.

46 47 Generation 2020 ungas konst i fokus

För unga konstnärer är det en utmaning att komma in på de etable- rade konstinstitutionerna. Amos Rex flyttade gränserna genom att ställa ut verk av över 80 unga konstnärer i utställningen Generation 2020. Vi träffar kuratorerna och de unga konstnärerna.

Text: Niclas Erlin Foto: Jani Laukkanen

lementen böljar rytmiskt framåt Mosaik genom svaga vågrörelser. Betrakta- Triennalen Generation 2020 öppnade den ren har svårt att slita blicken från den 12 februari och när vi träffar några av de Eframskridande filmen, där bestånds- unga konstnärerna här på museet har det delarna smidigt avlöser varandra. Tempot gått en knapp vecka sedan vernissagen. växlar, sekvenserna byter skepnad. Utställningen presenterar verk av mer än Vi betraktar videokonstnären Irene Suo- 80 personer som var i åldern 15–23 då de salos (f. 1995) verk Collisions, som ursprung- ansökte om att få delta. Syftet är att lyfta ligen visades på en utställning i Rom i fjol. fram unga och blivande konstnärer och visa Nu är animationen ett av kring 150 verk på upp mångfalden i deras skapande. utställningen Generation 2020 här på konst- Konstverken kan beskådas både i bio- museet Amos Rex i hjärtat av Helsingfors. grafen Bio Rex och på Glaspalatstorget, – Trots att jag skapar abstrakta verk så har men merparten finns utställda i museets de ofta en filmatisk båge, säger Irene Suo- underjordiska kupolsalar där besökaren kan salo och berättar att också den 20 minuter ta del av en hel mosaik av skapelser. Här långa videon följer en dramatisk kurva så att finns det mesta från fotografier och mål- bland annat en början, en kulmination och ningar till filmer, kläder, ryor, ljusverk och ett avslut kan skönjas. andra installationer. – Det ska finnas en röd tråd som går att Utställningen kretsar inte kring något givet följa, säger hon. tema, även om identitet, miljön och klimatet Irene Suosalo framför sitt video­ konstverk Collisions.

48 49 kommer till uttryck i flera av verken. En viktig del av helheten består av föreställningar och Generation 2020 performancekonst

Kläder som konstverk Generation 2020 visades 12.2–23.8 2020 i Amos Rex i Helsingfors. Det var nu för Delar av klädkollektionen Menswear Project andra gången som museet ordnade en som Alex Luonto (f. 1995) och Iiris Kamari stor utställning med verk skapade av unga (f. 1997) skapat i samband med sina konst- konstnärer. Den första hölls 2017. En trien- studier är luftigt utställda och fångar genast nal ordnas vart tredje år. besökarens uppmärksamhet. Persedlarna – toppar för män – är väldigt konstnärligt Juryn som valde verken leddes av bild- utformade, och det är också så som paret konstnären Hannaleena Heiska och till vill arbeta. den hörde också museichefen Kai Kartio, – Vi har hållit klädesplaggen extremt chefen för publikarbeten Elsa Hessle, kura- minimala. Främst vill vi visa fina föremål, torn Katariina Timonen samt de två konst- inte hur de ser ut på människan, säger närerna Sanni Weckman och Eliel Tammi- harju som både deltog i Generation 2017. Alex Luonto och berättar att inspirationen till kollektionen hämtades bland annat ur En sal var vikt för en separat exposition som 1800-talstrender. åttondeklassare från hela landet fick modi- Verken är gjorda i organiska material, när- fiera under besök i museet. Det skedde mast bomull, ull, läder, silke och sammet. inom ramen för projektet Konsttestarna.­ – Det är ett medvetet val, säger Iiris På grund av viruspandemin stängdes museet Kamari. 18.3 och då utvecklades olika möjligheter att – Kollektionen har inte en återvinnings- ta del av utställningen på nätet. Utställningen stämpel, även om återvinning och naturliga öppnade igen i juni med nya säkerhetsåtgär- material är en viktig del av själva arbetet, der och slutdatumet förlängdes till 23.8. säger hon. Amos Rex öppnades år 2018 och ägs av Konstsamfundet. Låt gav inspiration Melancholy Blues heter den serie som Elmer Strang (f. 2003) deltar med i utställningen. Titeln anspelar på en låt av Queen och Vill ge unga en chans med serien vill Strang fånga en melankolisk Utställningens kuratorer Katariina Timo- känsla som många ibland kan uppleva: käns- nen och Anastasia Isakova är nöjda när de lan av att vara ledsen men inte bry sig om det. visar runt bland konstverken. Under den här Helheten består av två olika delar – dels knappa veckan efter öppningen har utställ- svartvita originalteckningar gjorda med ningen redan setts av cirka 9 000 personer, tusch på papper, dels en färglagd serie i vilket är en hög siffra. tryckt form som besökarna kan läsa eller De två kuratorerna medger att det är rätt bläddra i. unikt att i så här stora och centralt belägna – Vissa av sidorna gillar jag mera som lokaler visa konst som skapats av verkligt svartvita och andra tycker jag att funkar unga personer. bättre i färg, säger Elmer Strang och berättar – Ett museum måste våga ge också de att han tecknat från barnsben. yngre en chans. Här har vi inte haft fokus Han gillar serieformatet, eftersom det möjliggör ett visuellt berättande. – Det här är den första långa serien som Iiris Kamari och Alex Luonto har bland jag tecknat, säger han om Melancholy annat hämtat inspiration ur 1800-talstrender Blues, som han fått god respons på. för sin klädkollektion Menswear Project.

50 51 på att deltagarna har rätt utbildning eller rätt Satsar på konstnärskap bakgrund. Irene Suosalo är utexaminerad fotograf från – Ett av målen är att de unga ska börja yrkeshögskolan i Lahtis och jobbar heltid värdesätta sitt eget konstnärskap, säger som videokonstnär. I de spåren fortsätter Katariina Timonen. hon gärna. De konstverk som ställs ut har valts bland Hon tror mycket på nätverk och sam­ mer än 1 600 förslag. Katariina Timonen arbetar nu bland annat med ett känt galleri. som var med i juryn, berättar att det inte alls – Jag har en god känsla av att jag den var någon lätt uppgift att välja de alster som vägen får delta i flera intressanta utställningar. slutligen togs med. Irene Suosalo gör experimentella anima- – Bidragen höll en mycket hög nivå. tioner och hon känner sig allt säkrare med den teknik som hon utvecklat och använt i Väldigt mångsidigt flera års tid. Hon säger att triennalen innebär Årets utställning är ungefär dubbelt så stor en värdefull chans. som föregångaren Generation 2017, som – För en ung konstnär stärks självförtro- hölls i museets tidigare lokal vid Georgsgatan. endet då man får delta i en utställning. Katariina Timonen är glad över att så Alex Luonto och Iiris Kamari har båda en många som 80 konstnärer nu kan samsas examen från högskolan för konst, design och om utrymmet i Amos Rex. arkitektur vid Aalto-universitetet och fortsätter – Det gör utställningen väldigt mångsidig. nu studera där för magistergraden. Också de Alla som deltar är olika varandra. siktar gärna på ett professionellt konstnärskap Anastasia Isakova nickar medhållande: och uppskattar att få delta i en utställning på – Det här är en tvärdisciplinär utställning, en så central plats. här finns så många olika former av konst. – Det är verkligen fint att även kläder kan Foto:privat Samtidigt är det intressant att se hur fint ver- ställas ut i en museikontext, säger Iiris Kamari. ken stöder varandra. Hon har märkt att folk tolkar och ser Anastasia Isakova påminner om det fak- på kläderna på väldigt olika sätt, vilket hon tum att många av de stora namnen inom uppskattar. konstvärlden faktiskt började sitt skapande i Även Elmer Strang som går på konstlin- väldigt unga år. Hon säger att triennalen är jen i Tölö gymnasium hoppas på en framtid ett sätt för Amos Rex att få en större kontakt­ inom ett kreativt yrke. yta till unga konstnärer. – Jag har alltid velat bli konstnär. Efter Samtidigt ska utställningarna bidra till att gymnasiet vill jag gå i någon konsthögskola en yngre publik hittar till museerna. för att utbilda mig inom konst. Katariina Timonen konstaterar att ung- Han sätter stort värde på att få delta i tri- domar kan ha en ganska avvaktande inställ- ennalen: ning till museerna som institutioner och att – Det här är den bästa möjliga starten för man därför gärna vädrar ut uppfattningen en blivande konstnär. att utställningarna är tråkiga och gammal- modiga. Kuratorerna Katariina Timonen och Anas- – Vi vill att museerna ska vara till för alla, tasia Isakova är nöjda med hur utställningen säger hon. har gett unga konstnärer en chans att visa Konstnärerna hade en möjlighet att få upp sina verk. stipendium av Konstsamfundet för att fär- digställa sina verk. Det var en chans som Elmer Strang tycker om att med fantasins drygt 50 deltagare utnyttjade. Katariina hjälp göra det omöjliga möjligt. Serieformatet Timonen berättar att stödet i många fall ger goda möjligheter till visuellt berättande. var väldigt viktigt för att kreationerna skulle Här presenterar han sin första långa teck- kunna förverkligas. nade serie Melancholy Blues.

52 Ragnarök

digitala verktyg på scenen

På Campus Allegro i Jakobstad ville man satsa på ett digitalt scenkonstprojekt där det digitala skulle finnas med på konstens villkor. Det blev en pjäs utan manuskript, en regissör som ogillar konventionell teater och filminspelning utan kameramän. Det är uppsättningen Ragnarök i ett nötskal.

Text: Mia Berg-Lundqvist Foto: Daria Gatska

et hela fick sin början hösten 2018 kan ta digitaliseringen till oss med ett aktivt då digitalisering var ett aktuellt grepp, så att det kan utmynna i något posi- tema inom högskolevärlden. Kajsa tivt, förklarar hon entusiastiskt. Dahlbäck, som är prefekt för insti- Dahlbäck konstaterar att de har fyra år på tutionen för konst och kultur vid Yrkeshög- sig att ge sina studerande så mycket input skolan Novia i Jakobstad, kände sig lätt pro- som möjligt inom ramen för en yrkeshög- vocerad över denna digitaliseringsfixering. skoleexamen. Det är därför viktigt att välja – Jag är sångerska i grunden och med min projekt som också ur de studerandes syn- konstnärliga bakgrund kan jag inte tycka att vinkel är meningsfulla. I samtal med scen- man kan ersätta människor eller den fysiska konstutbildningens ledare, Gabriele Alisch, kontakten hur som helst, säger Dahlbäck. kom man överens om att försöka åstad- Institutionen i Jakobstad har för vana att komma något nyskapande. göra en stor konstnärlig produktion varje år. Hos Dahlbäck föddes tanken att de borde Två föreställningar samtidigt göra en uppsättning där det digitala hade en Alisch förslag var att lägga upp en pjäs enligt framträdande roll, men på konstens villkor. devising-metoden och samtidigt använda Hon ställde sig frågan hur detta kunde göras sig av det så kallade LOLA-systemet, som på ett konstruktivt sätt. möjliggör att man i realtid kan göra gemen- – Vi ska inte tvinga in digitaliseringen i vår samma saker på olika ställen. Devising-me- bransch så att man känner sig inträngd i ett toder och LOLA-system, ja det säger kanske hörn. Den centrala frågan är snarare hur vi inte så mycket för den oinvigde.

54 55 Vad man ville göra var att sätta upp en Improviserar fram handlingen pjäs som tog avstamp i Eddan, en isländsk När pjäsens regissör Marco Lindholm först medeltida diktsamling. Enligt devising-­ blev tillfrågad om han ville vara med i Rag- metoden följer man inget klart manuskript,­ narökprojektet kände han både entusiasm utan improviserar fram handlingen från och rädsla. Den skrämmande biten var tek- ett grundmaterial. LOLA-systemet, som niken. Varje teknisk detalj kräver extra fokus, används av bland annat musiker som spelar och risken finns att det blir på bekostnad av på olika ställen samtidigt, skulle nu användas det konstnärliga. för att spela teater på två scener parallellt. – Det finns många rörliga delar i det här Utöver att Ragnarök, som pjäsen heter, spe- projektet, vilket gör det utmanande. Men las i Schaumansalen i Jakobstad, ska pjäsen jag gillar att det är ett devising-projekt. För samtidigt spelas på en studioscen i Åbo, där mig personligen är det bästa sättet att skapa den uppförs att Turun Ammattikorkeakoulus konst. Det är det mest ärliga tillvägagångs- studerande. sättet, säger Lindholm. – Det känns naturligt att samarbeta med Devisingen är en dynamisk process där just Åbo. Vi är de enda två utbildningarna föreställningen ständigt ändrar skepnad. inom scenkonst på yrkeshögskolenivå. Där- Man utvecklar handlingen kollektivt i grupp till gillar Åbo en levande tvåspråkighet, säger genom improvisationer och olika typer av Dahlbäck. övningar. Man kan säga att man känner in materialet. – Vi slänger hela tiden in nytt. Jag antar att det kan vara ganska stressande för skå- Devising i ett nötskal despelarna, men de måste bli lösgjorda från manuskriptet, säger Lindholm. Devising är i korthet en arbetsmetod under Devising är egentligen motsatsen till den repetitionsprocessen för att arbeta fram en normala tågordningen inom teater, där man färdig föreställning. Intuition är en viktig vanligtvis börjar processen med att pränta inspirationskälla. in ett manus. Lockelsen ligger i att man inte Regissören är en arbetsledare under repeti- alls vet vart det bär av. tionerna, men i varierande grad bidrar hela skådespelarensemblen till föreställningens Slutresultatet inte så viktigt framväxt. Men utan kontroll, finns inte risken för en Den moderna devisingen uppstod i Ame- totalflopp? rika och hade ett uppsving på 1960-talet – Ja, men vad gör det! Folk behöver inte i samband med gaturörelserna. Unga gilla pjäsen, säger Lindholm människor började göra uppror mot Dahlbäck inflikar att Ragnarökprojektet rådande samhällssystem och för mera inte bara är en föreställning, utan också ett kollektiva lösningar. I samband med detta uppstod också en ny Ragnarök-projektet har varit spännande form av kollektivism inom teatrar och olika att följa tycker Ona Haapamäki (producent), devising-skolor kom till. Kajsa Dahlbäck (prefekt för institutionen för konst och kultur) och Marco Lindholm (regis- Devisingen har i sig inga regler, den är vad sör). man gör den till. Man kan använda sig av olika metoder för att främja utvecklingen av Marco Lindholm lever med i sina adep- scener. Beroende på vilken devising-skola ters med- och motgångar. Han berömmer man följer har man olika betoning på fakto- de studerande för att snabbt ha klarat av att rer som utrymme, rörelse, ljudanvändning, bryta med manustänket och i stället känna relationer till varandra et cetera. in materialet.

56 forskningsprojekt där man vill utreda vad det Premiären av Ragnarök gick som på räls, digitala kan tillföra konsten. Vid vanliga pro- trots att den inföll fredagen den trettonde. duktioner är man ofta väldigt fokuserad på Men det blev den första och sista föreställ- slutresultatet. ningen. – Men i det här fallet är det processen som vi är intresserade av. Från organisation­ ens sida vill vi utreda vad digitaliseringen hur den ska förverkligas. Lindholm vill stå betyder i en konstnärlig process och om för total transparens, inget ska gömmas digital närvaro är intressant, förklarar hon. för publiken. Därför har man valt att inte ha Lindholm betonar att det viktiga inte är diskreta kameramän som förverkligar sänd- hur många biljetter en föreställning säljer, ningen till Åbo, utan det är skådespelarna utan om den tillför något. Det är det som är som i tur och ordning sköter filmandet på skiljelinjen mellan konst och design. scenen. Kameran har sin egen självskrivna – Om du designar en stol ska den ha ett roll. Den har till och med fått ett namn, syfte, det ska gå att sitta på den. Konst har Ratatosk, en ekorre från Eddan som leve- däremot inte ett klart syfte. Vi måste ha fri- rerar budskap. heten att skapa såväl ”skräpkonst” som hög- – Den som har kameran är Ratatosk, den konst, och saker som folk kanske inte förstår. som berättar och dokumenterar, förklarar De är alla del av en samhällelig dialog, säger han. han bestämt. Lindholm är bekymrad över att alltför På okända vatten mycket teater i dag handlar om biljettintäk- Ragnarök hade premiär fredagen den tret- ter, vilket han finner sorgligt. Ett samhälles tonde mars, några veckor efter att denna Stämningarna efter premiären utvecklingsgrad återspeglas i hur långt vi intervju gjordes, och man hade planerat att et var så häftigt, man togs verkligen av Nya arbetsprocesser vågar ta konsten. ge totalt tre föreställningar. intensiteten på scenen, är Kajsa Dahl- Marco Lindholm delar Dahlbäcks upplevelse om – Fredagen den trettonde, vad kan gå fel? bäcks spontana reaktion på premiärvis- att Åbobiten bidrog till en intressant helhetsupp- Inga klara svar skrattar Dahlbäck. ningen av Ragnarök. levelse. Han är också nöjd med premiären som När Lindholm inledde repetitionerna med Föreställningen är vad den är vid den tid- Faktum är att premiären blev både den första gick över all förväntan. skådespelarna hade han ingen aning om punkten. och sista föreställningen, eftersom coronapande- – Det fanns ännu under tredje genrepet flera på vilken nivå de befann sig. Det finns en – Om premiären var en vecka tidigare min kom att förändra läget. Dahlbäck säger att hon saker som inte riktigt löpte. Men det är bra, för utmaning i att lära ut något som inte har eller senare, skulle pjäsen se annorlunda ut, ändå är glad att de studerande fick ett tillfälle att visa jag har lärt mig att det ska var så, då går premiä- några klara svar, vilket är fallet med devising. konstaterar Lindholm. upp det stora arbete de lagt ned på föreställningen. ren bra, skojar Lindholm. – Jag tänkte att vi måste börja jobba ut-­ På Åboscenen spelas samtidigt en pjäs Hon tycker att erfarenheten från projektet visar att Med facit på hand konstaterar han att kombi- ifrån olika rörelsemönster och ta det stegvis. som utgår från samma grundmaterial, men man kan ha en digital närvaro på konstens villkor. nationen av digital teknik och devising-metoden Men de lärde sig väldigt fort att bryta mot som ändå är helt skild från uppsättningen i – I Ragnarök tillförde det digitala en extra var att kasta sig in i den djupa ändan av poolen. manustänket och verkligen bejaka varje sak Jakobstad. Åboregissören Antti-Juhani Man- dimension. En viktig lärdom från det här är att om Det hade varit färre utmaningar med ett mindre jag slängde ut, berömmer han. ninen är specialiserad på dockteater, vilket man vill använda sig av teknologiska verktyg i en improviserat manuskript. Men lärorikt har det Alla skådespelarna fick i hemuppgift att återspeglas i Åboversionen. De två scenerna konstnärlig process, då ska man låta det ta den tid varit. bekanta sig med grundmaterialet. Eddan, kommer att vara utrustade med stora skärmar som behövs för att utreda vad teknologins roll är. – Om man i större utsträckning ska imple- som ju finns i två versioner, en prosaisk och där publiken kan följa vad som händer på sce- Hon ger här en eloge till Lindholm som hon mentera digitala lösningar i vår bransch, då är en poetisk, är väldigt omfattande. Därför nen i den andra staden. Ibland går berättel- tycker agerat exemplariskt på den här punkten. det viktigt att det digitala inte bara är ett att- använde man sig i stället av Neil Gaimans serna jämsides, ibland bjuder man på sjok där Men hur fungerade konceptet med två paral- ribut, utan centralt för berättandet, funderar Norse Mythology, som är en nedbantad ver- publiken inbjuds att fokusera på en viss scen. lella pjäser; gav det ett mervärde eller blev det en Lindholm. sion av de bästa historierna i Eddan. Man har – Någon kassamagnet förväntar vi oss distraktion att följa två scener? Det skulle också innebära en övergångstid av tillsammans diskuterat kapitlens innebörd inte att det blir, eftersom det är ett projekt på – Jag tycker absolut att det gav ett mervärde. anpassning, då man bara får prova sig fram. och begrundat huruvida innehållet exem- lite okända vatten. Vi har fått förklara en hel Man kunde bra närvara på plats och ställe och få – Det kanske också kräver nya arbetsproces- pelvis kunde appliceras på vår samtid. del vad det är vi gör. Det är lättare att sälja det där lilla extra av det som hände på scenen i Åbo. ser. Kanske kan man exempelvis redan i manu­ En annan ny dimension skådespelarna biljetter till sådant som är bekant, summerar Det handlade ju trots allt om en produktion, fastän skriptskedet ta det digitala i beaktande, säger fått öva på är den digitala närvaron och Dahlbäck stämningarna inför premiären. föreställningarna skiljde sig åt, säger Dahlbäck. Lindholm.

58 59 Att förverkliga en dröm - September 2019 ag har fått möjligheten att förverk- toppen i öst. I söder ligger Adventfjorden liga en dröm: att bo på Svalbard i ett och bakom den Hiorthfjellet, det vackraste Ett år på år. Första gången jag kom till öarna av alla bergen omkring. Eftersom staden är Ji Norra ishavet var våren 2017, för omgiven av berg slutar solstrålarna nå ner att besöka en vän som då undervisade på hit redan några veckor innan sista solupp- universitetet häruppe. Jag råkade bli kär i gången. Jag ser dagarna förkortas, följer honom och jag råkade bli kär i Arktis. Sedan varje förändring med fascination. dess har vi drömt om att kunna bo en längre Jag kan förverkliga min dröm för att jag tid i världens nordligaste stad Longyearbyen. fått ledigt från mitt jobb som nyhetschef på Jag vill uppleva alla årstiderna, det enorma Hufvudstadsbladet. I stället ska jag studera ljuset och det bottenlösa mörkret, och jag kreativt skrivande på distans. Jag är inte ett Svalbard vill leva småstadslivet utan kollektivtrafik och dugg orolig för hur det ska gå för tidningen obegränsade konsumtionsval. under min frånvaro – den har trots allt klarat När jag anländer i mitten av september sig i drygt 150 år utan mig. Min förvandling Text: Annakaisa Suni Foto: Richard Hann har snön ännu inte kommit. Glaciärer lig- från nyhetsjournalist till nyhetskonsument ger smutsvita mellan de brunsvarta bergen. går snabbt. För första gången på länge kan Jag lär mig namnen på bergstopparna som jag läsa konkurrerande medier utan att bli omger Longyearbyen: Platåberget i väst, stressad över om de eventuellt varit snabb- Hufvudstadsbladets nyhetschef Annakaisa Suni flyttade Sarkofagen i söder, Gruvefjellet och Sukker- are eller bättre på något. till Arktis för mörkrets, ljusets och skrivandets skull. Här är hennes dagbok från Svalbard.

Hiorthfjellet i höstfärger.

60 61 Isbjörn i stan - December 2019 n D-vitamintablett och frukost i ljus­ studie i lokaljournalistik. Jag ser nyheten terapilampas starka scen är vår mor- först i Longyearbyens Facebook-grupp. En gonrutin i mörkertiden. Jag skriver kvinna delar en video på björnen som hon Edikter och noveller, min sambo på sin filmat från sin balkong och polismyndighe- doktorsavhandling. Dagarna är lika mörka ten Sysselmannen går ut med säkerhetsinfor- som natten, och det är bara vid fullmåne mation i gruppen. Snabbt uppstår också en som jag kan se det vackra Hiorthfjellet på hetsig debatt om lokalbornas säkerhet kontra andra sidan fjorden. Mitt liv utspelar sig på två björnens rätt att vandra fritt. I snabbhet och kilometers radie från lägenheten: biblioteket, bredd vinner de sociala medierna. Men det matbutiken, simhallen, baren. är journalisterna på lokaltidningen Svalbard- På andra juldagen bryts lugnet. En isbjörn posten och på public service-bolaget NRK har setts i stan, mitt i centrum. Isbjörnar är inte som ringer upp experter och sätter händel- bara vackra, utan farliga djur, som kan attack- sen i ett större sammanhang. Det är journa- era människor utan förvarning. Därför bär vi listerna som senare följer upp händelsen och alltid gevär och signalpistol när vi är utanför berättar att det inte bara var en björn, utan tätorten. Däremot är det ytterst ovanligt att faktiskt två olika isbjörnar som besökte Lon- björnar tar sig in i staden. Isbjörnsbesöket­ och gyearbyen kring julen. Utan betald journalistik myndigheternas försök att jaga bort björnen skulle det vara mycket svårare att förstå all är äkta nyheter: oväntade och akuta händel- den information som finns gratis tillgänglig. ser, relevanta för alla som bor på Svalbard. Isbjörnsbevakningen är också en intressant En vy över Longyearbyen på julafton 2019.

Att skriva om sin egen värld - Februari 2020 februari återvänder färgerna till Svalbard. heter, andra välresearchade och insiktsfulla. Fjorden och bergen skiftar i mörkblått, Jag tror att det är fullt möjligt att skriva klokt blågrått, puderrosa och persikofärgat. om något man inte har tidigare erfarenhet IVarje skiftning känns som en gåva efter av. Det är grundläggande journalistisk kom- de svarta månaderna. petens. Men personlig erfarenhet kan lyfta Jag har lärt känna journalisten Line Nagell ett reportage – se bara på journalisten ­Patrik Ylvisåker, som efter över tio år på Svalbard- Svenssons prisbelönta bok Ålevangeliet. posten skrivit en bok om hur klimatföränd- Jag ser vissa likheter mellan Svenskfinland ringar påverkar Svalbard. Boktiteln, Verda mi och Svalbard, även om Svenskfinland inte smeltar, avslöjar att det handlar om en per- är en fysisk plats på samma sätt som Sval- sonlig berättelse. Hon skriver om sin egen bard. Jag är uppvuxen i en finskspråkig familj värld, samhället där hon har sitt liv och sin och har ibland känt att jag har nytta av mitt familj. Vi pratar om att vissa Svalbardbor utanförperspektiv. Å andra sidan saknar jag kommer att nagelfara boken för eventuella den djupa, personliga förståelse av att vara fel; det egna samhällets granskning kan vara finlandssvensk som de flesta av mina kolleger hård. Å andra sidan hade ingen annan kun- på Hufvudstadsbladet har. nat skriva boken på samma sätt som hon, inifrån. Svalbard lockar många journalister som Stadsbor samlas på närmaste bergstopp stannar i några dagar och skriver stora artiklar för att ta emot årets första soluppgång den – vissa av dem fulla av klyschor och felaktig- 16 februari. (Annakaisa längst till vänster.)

62 63 Isolerad i Arktis - April 2020 oronakrisen stänger Svalbard i litet isflak. Jag sitter på en strand i midnatts­ mitten av mars. Den viktigaste solen och smuttar på whisky med vänner. näringen, turismen, avstannar helt Jag är inte mycket för att försöka hitta Coch nästan hälften av jobben på positiva sidor av corona. Det är ett djävulskt öarna försvinner. Tidigare har jag tänkt att virus och en tragedi som skadar många Svalbard är avlägset, men absolut inte iso- människor på så många olika sätt under en lerat: det landar flera flygplan per dag och lång tid framöver. Jag råkade bara ha enorm hundratals människor reser till och från tur som fick tillbringa den här tiden isolerad i öarna. Nu får vi prova på riktig isolering. Arktis, på den vackraste platsen jag vet. Norges snabba beslut om inreseförbud och karantän verkar ha fungerat. I slutet av april är Svalbard en av de få platserna i världen Februarisolen tittar fram bakom bergen som inte har några bekräftade fall av corona. under en knapp timme innan den försvinner För oss som inte förlorat våra jobb återgår under horisonten. livet ungefär till det normala. Egentligen mer än så, för paradoxalt nog är det här min bästa Stormfåglarna återvänder till Svalbard i april. tid på Svalbard. Det är snöskotersäsong, tid för äventyr. Jag kör uppför snötäckta berg, på Den vilda Svalbardsrenen är mindre och breda glaciärer och över frusna fjordar. Jag har kortare ben än sina kusiner i Lappland. ser stormfåglar kasta sig in i en rasande vind. Jag ser fyra gigantiska valrossar sola på ett Glaciären Fridtjovbreen i april.

64 65 Citatet på motstående sida inleder motiveringarna till regeringens proposition till den nya stiftelselag som trädde i kraft i slutet av 2015. Numera beviljar finländska allmännyttiga fonder – stiftelser och för- Fonderna eningar med fonderat kapital – över 500 miljoner euro per år i understöd och stipendier. I denna statistik når de finlandssvenska fonderna ett tresiffrigt miljonbelopp. Det är inte långsökt att tala om i en värld av risker en omistlig insats för Finland och för det svenska i Finland. Till detta kommer ett årligt, likaså tresiffrigt, miljonbelopp som allmännyttiga och möjligheter institutioner disponerar ur sina fonder för egen verksamhet nflödet av donationer baserar sig på med engagerad omsorg och gott resultat. förtroende för berörda föreningar och Vi tänker i första hand på de föreningar och Text: Henry Wiklund & Christoffer Taxell stiftelser, vilket förutsätter en professio­ stiftelser som inte utlokaliserar förvaltningen Inell förvaltning med konkurrenskraftig utan sköter den i egen regi. Vi ska här berätta Illustration: Anna Simberg avkastning på kapitalet. Det fonderade om tre fall där det medvetna valet av risknivå kapitalet ska i de flesta fall bestå i all fram- varit avgörande för framgång. tid. Placeringsperspektivet sträcker sig över konjunkturcykler, vilket inverkar på riskhan- teringen. Låt oss – ”med livslång erfarenhet” Stiftelserna spelar en framträdande roll för med- av finlandssvenskt fondväsende – våga borgarnas välbefinnande och välfärd samt för påståendet att kapitalet som done- samhällsutvecklingen när det gäller att produ- rats till våra allmännyttiga fonder cera och stödja utbildning, forskning, social- generellt sett har förvaltats och hälsovårdsservice samt konst och kultur. Stiftelsernas verksamhet inom dessa sektorer har ökat väsentligt i betydelse under de 20 ” senaste åren.

66 67 fastigheter vid Mannerheimvägen 16, över Tuppens torg till Georgsgatan 23 i centrala Helsingfors. Affären avslutades i december 1992. Sålunda bidrog Helsingfors Sparbanks framtagna ”gamla” fastighetsvärden till Aktias fortbestånd. Efter att lagstiftningen om sparbanks­ aktiebolag kommit till vintern 1993 beslöt Sparbanken Aktia att ombilda sig till aktie- bolag. Tjugo sparbanksstiftelser bildades utgående från de historiska verksamhets- områden som gällt före tillkomsten av Aktia – åtta i Österbotten, sju i västra och två i östra Nyland, samt tre i Helsingforsregionen. Christoffer Taxell (f. 1948) har vid De tre sistnämnda kom att inneha drygt 60 sidan av uppgifter och arbete inom procent av aktiekapitalet. Bolagsformen politik och företag haft en rad olika möjliggjorde bland annat emittering av förtroendeuppdrag inom ”fondvärl- konvertibla masskuldebrev. Finlandssvenska den”. Han var vice ordförande i Svenska fonder medverkade i dessa, men med kulturfonden på 1970-talet och har anspråkslösa summor eftersom efterfrågan senare fungerat som styrelsens ordfö- hos allmänheten varit stor. Aktias nybildade rande i Stiftelsen för Åbo Akademi och ägarstiftelser saknade resurser för att bidra i Konstsamfundet. Medlem av Svenska till kapitaliseringen. litteratursällskapets­ finansråd var han i Nytt kapital behövdes för framtidsbygget några decennier. och uppstädningen efter bankkrisen där Statyn Tre smeder av Felix Nylund avtäcktes 1932. Stiftelsen Tre Smeder, ursprungligen Spar- bland annat värdelösa aktier i Sparbanker- banksstiftelsen i Helsingfors, bär samma namn och bar under ett kvartssekel ett stort ägaransvar nas Central-Aktie-Bank SCAB fanns kvar i i Aktia. Foto: Daniel Kawecki balansen. Hösten 1994 sökte bankledningen stöd hos Sparbanken Sverige Ab, som var en nationell storbank med ett av Nordens F

o

t o

största kontorsnät. Svenskarna ville bygga :

C

a

t

en nordisk plattform och upprätta ett sam- a

Aktia P

o

r

t

i fter åttiotalets kasinoekonomi följde nybildare Sparbanken Aktia stannade utanför, arbete genom delägande som i första ske- n finanskrisen kring år 1990. Den inne- vilket blev ett avgörande beslut för framtiden. det skulle uppgå till 7,5 procent, det vill säga bar stora omställningar i bankvärlden. Åren 1991–1994 var förlustår för Sparban- tredje största ägarposition i Aktia. Från de ESparbanksväsendet tappade fyra fem- ken Aktia och man kan utan överdrift säga stora finlandssvenska fondernas placerings- tedelar av balansomslutningen genom den att kampen gällde överlevnad. När Aktia bolag Kelonias sida signalerades beredskap misslyckade konstruktionen Sparbanken i bildades bidrog Helsingfors Sparbank med att medverka. Ett tiotal finlandssvenska fon- Finland, som tvingades ge upp efter drygt värdefulla fastighetsinnehav, men de över- der trädde in som delägare och innehavare ett år. Med starka finlandssvenska rötter upp- vakande myndigheterna hade blivit alltmer av konvertibelt lån, likaså närstående försäk- Henry Wiklund (f. 1948) var verkstäl- stod 1991 Sparbanken Aktia. Aktias väg från alerta på att framtagandet av fastigheternas ringsbolag. lande direktör vid Svenska litteratursäll- sparbank till börsbolaget Aktia Bank Abp var värde inte kunde grundas på endast expert- När ytterligare kapital behövdes, bland skapet i Finland i över två decennier. varken rak eller riskfri och de finlandssvenska värderingar utan förutsatte verkliga affärer. annat för att hantera statens kapitalplace- Parallellt var han under nittiotalet vd fonderna spelade här en viktig roll genom Här kommer det allmännyttiga fondkapita- ring, var Sparbanken Sverige intresserad av för fondernas samarbetsbolag Kelo- sina satsningar. let in. Svenska litteratursällskapet i Finland, att öka sitt aktieinnehav till en tredjedel och nia. Bland talrika förtroendeuppdrag Sparbanken Aktia bildades av Helsingfors ­Sigrid Jusélius Stiftelse och Stiftelsen Brita under vissa betingelser till över 40 procent. fungerade han som förvaltningsrådets Sparbank och ett antal kulturellt närstående Maria Renlunds minne bytte två fastigheter – Aktias nygrundade ägarstiftelser hade ett ordförande såväl i Aktia Bank som i Stif- banker längs kusten. Flera andra sparbanker vid Fredriksgatan i Helsingfors och Blåbacka­ stort ägaransvar, men inga egna penning- telsen Tre Smeder. sammangick i Sparbanken i Finland, men den vägen i Esbo – mot 42 procent av Aktias resurser vilket innebar att beslutanderätten

68 69 i framtiden skulle glida över till Sverige om affären blev av. Den största ägaren, Spar- banksstiftelsen i Helsingfors, kunde inte acceptera detta utan visade vägen genom Detta var ett beslut av att vintern 1996 sätta taket för Sverigeägan- det vid 25 procent. samma ödesmättade Detta var ett beslut av samma ödesmät- dignitet som att stanna tade dignitet som att stanna utanför den kortlivade Sparbanken i Finland. Beslutet utanför den kortlivade ledde till kontrovers med Sparbanken Sve- rige, som slutligen tursamt nog fogade Sparbanken i Finland. sig i den resurssvaga men självmedvetna ägarmajoritetens ståndpunkt. Följaktligen riktades halva emissionen till Sparbanken Sverige, som blev ägare till 25 procent av Detta gjorde den mera salongsfähig som banken, medan den andra halvan av emis- potentiellt börsbolag. Fången av en med- sionen delades mellan finlandssvenska veten finländsk ägarmajoritet avyttrade institutioner och fristående sparbanker. Föreningssparbanken – tidigare Sparban- Finlandssvenska fonder gjorde återigen en ken Sverige – slutligen sina aktier i Aktia gemensam satsning, pådrivna av det fond- och aktiemajoriteten kom i detta skede att ägda bolaget Kelonia. ”innehas av finländska allmännyttiga fon- Efter millennieskiftet var Aktias ledning der. Hösten 2009 skedde börsintroduk- Att skapa ett köpcentrum i Forumkvarteret ansågs vara en riskfylld satsning. Foto: Daniel Kawecki drivande i Sparbanksgruppen för att inleda tionen. Aktia Bank, som nu hade lämnat samarbete i syfte att bredda kundbasen, sparbanksgruppen, nådde vintern 2020 erbjuda ett heltäckande sortiment av för- momentant ett börsvärde om 800 miljoner säkringar samt få skalfördelar av informa- euro innan pandemin orsakad av corona­ Forum tionsteknologi och nya produkter. Det stora viruset sänkte börserna i världen. försäkrings- och börsbolaget Pohjola – med Under åren efter börsintroduktionen öreningen Konstsamfundet, som som delägare i en del av den kommande Ilmarinen och Suomi som stora ägare – diversifierade de ursprungliga ägarstiftel- i dag hör till de stora bland de fin- Forum-helheten. Den totala mängden lån var den nya part som sparbanksväsendet serna sina portföljer och etablerade sig landssvenska fonderna, såg under som föreningen tog var över 70 miljoner skulle integreras med. Aktia skulle fungera med årliga understöd för allmännyttiga F1970-talet betydande problem när mark. Med tanke på föreningens tillgångar som en distributionskanal och inte behöva ändamål på praktiskt taget hela det tvåsprå- det gällde föreningens tillgångar. Att i det var detta på den tiden alls ingen liten göra något eget utvecklingsarbete. De kiga kustområdet. Stiftelsen Tre Smeder, läget försöka förbättra situationen genom summa. Hur det djärva projektet fördes i finlandssvenska ägarkretsarna uppfattade ursprungligen Sparbanksstiftelsen i Hel- att inleda planeringen av de tomter i Hel- hamn har de två huvudaktörerna C.O. Tall- dock Pohjola och Aktia som inkommensu- singfors, är störst med ett fonderat kapital singfors centrum som föreningens grund- gren och Lasse Koivu redogjort för i skriften rabla storheter – Pohjola hörde till landets om 120 miljoner euro i senaste bokslut och are Amos Anderson i tiderna köpt var kanske Ett arv som bar frukt och i tidigare utgåvor av största försäkrare, medan sparbanksgruppen en årlig utdelning på fyra miljoner euro för inte ett så svårt beslut. Tomterna hade en Konstsam. För senare åtgärder med Forum numera var liten. Kort sagt sade ägarmajo- svenska ändamål primärt i huvudstaden. De anspråkslös byggnadsmassa och gav en som utgångspunkt svarade Kaj-Gustaf Bergh riteten i Aktia nej till arrangemanget, vilket ursprungliga stiftelsernas totala årliga utdel- svag avkastning. som var dessas efterträdare som vd. väckte offentlig uppmärksamhet. I stället ning är i storleksklassen tio miljoner euro. De Det var ändå ett djärvt beslut att bygga En senare iakttagare kan notera att före­ prioriterades Veritasgruppen som kunde finlandssvenska fondernas satsningar i Aktia det som blev Forum. Den finansiella basen ningen alltså inte bara byggde kontors- och erbjuda pensionsförsäkringar, livförsäkringar på nittiotalet har som synes burit frukt på var alltså inte stark och kön av villiga finansi- affärsfastigheter på de tomter den ägde och skadeförsäkringar. Åtgärden var ägnad bred front. Det var en risktagning som ska- ärer för att förverkliga projektet var inte lång. utan också skapade ett köpcentrum, Forum, att på sikt bädda för en ”självständig” börs­ pade helt nya resurser för utdelning till all- Man såg risker och ville inte dela dem. Men som man beslöt driva själv. Konstsamfun- introduktion. männyttiga ändamål under 2000-talet, men föreningen lyckades frigöra medel genom det gick därmed in på ett helt nytt område. Efter sänkningen av Pohjolaplanen om det ville sig annorlunda kunde ha slu- att sälja fastigheter i kvarteret till Helsing- Ingen kunde från början veta hur köpcen- förvärvade Aktia det ömsesidiga bolaget tat med att banken gick under med största fors Sparbank och få tillgång till betydande tret skulle klara sig i konkurrensen med till Veritas skadeförsäkring med påföljden att delen av det övriga sparbanksväsendet eller extern finansiering genom att dåvarande exempel Stockmann och Sokos alldeles i banken fick ungefär 50 000 nya aktieägare. styrdes in på okända öden av ägare i Sverige. Sparbankernas Central-Aktie-Bank kom in närheten eller hur uthyrningen av lokaler till

70 71 olika verksamheter skulle lyckas. Men Forum blev en betydande framgång, försiktigt sagt. Redan några år efter att Forum invigts på Svenska dagen 1985 började SCAB frigöra Den risk Konstsam- sig från sitt ägarskap. Ett konsortium med fundet tog när Forum elva parter, primärt finlandssvenska fonder och med Konstsamfundet som huvudägare byggdes hade min- med 43,5 procent, köpte 1989 fastigheten dre än ett decennium Georgsgatan 29 i samma kvarter. Konstsam- fundet köpte då också SCAB:s ägarandel av senare lett till en resul- vad som hette City Forum. Den risk Konstsamfundet tog när Forum tatmässigt och ägar- byggdes hade mindre än ett decennium senare mässigt stark roll i en lett till en resultatmässigt och ägarmässigt stark roll i en större helhet. År 1997 köpte därtill åtta större helhet. samarbetande fonder jämte Verdandibolaget ”Koittos hus” på Simonsgatan 8 av Merita bank, som sedermera blev en del av Nordea. Fastig- och mindre­ ägarna i Forum betydde försälj- heten integrerades med köpcentret och stärkte ningen ett fint resultat av investeringen. ytterligare Forum. ”Konstsamfundets styrelse motiverade Den något splittrade bolags- och ägar- försäljningsbeslutet bland annat med den strukturen i Forum förenhetligades år 2008 centrala utgångspunkten att avkastningen genom att det bildades ett kommanditbolag måste hållas på en hög nivå samtidigt som med Konstsamfundets bolag Forum Capita föreningen ska förmå hantera riskerna som ansvarig bolagsman – någon kunde genom klok diversifiering. Sedan Forum Michail Gorbatjov, Sovjetunionens siste president, använder en Nokia Mobira Cityman för att tala med kalla det en fastighetsfond. I bolaget kom kommit till hade olika nya köpcentrum Moskva under sitt statsbesök i Finland 1989. Till vänster i bild Finlands president Mauno Koivisto samt alla de aktörer med som under 1980-talet byggts i Helsingfors. Samtidigt innebar den riksdagens talman Kalevi Sorsa och i mitten statsminister Harri Holkeri. Foto: ©Lehtikuva/Markku Ulander varit ägare i Forum-helhetens olika delar. ökande näthandeln växande utmaningar, vil- Samtidigt kunde helheten refinansieras. ket Konstsamfundet minsann kände av som Konstsamfundet frigjorde då 78,5 miljoner ägare i landets ledande varuhusbolag. Och, euro. En kanske inte direkt ekonomiskt ana- liksom för alla fonder, är själva uppdraget lytisk men ändå intressant jämförelse är att och hur det kan finansieras det centrala, inte Nokia då Forum invigdes knappt trettio år tidigare ägandet i tillgångar som ska ge avkastning. okia gjorde i slutet av förra seklet en hela aktieinnehavet. SLS innehav i Nokia hade Konstsamfundet investerat 175 miljo- Det ökade internationella intresset för resa från att vara ett mångbransch­ bestod dessutom till en icke obetydlig del ner mark i projektet. Nu som huvudägare i en fastighetsinvesteringar kan illustreras av att företag till ett informationstekno- av en donation från 1930-talet med dona- större helhet än då Forum skapades frigjorde det stora USA-baserade riskkapitalbolaget Nlogiskt storföretag. För många fon- tors önskemål att inte avyttras. Donationen man en i absoluta tal klart större summa. Blackstone i juni 2017 lade ett bud på samt- der med betydande innehav av Nokia-aktier påverkade portföljstrukturen, men kan inte Under 2000-talet hade också det interna- liga aktier i Sponda. Konstsamfundet antog innebar detta en utmaning i hur möjligheter närmare följas här. tionella intresset för fastighetsinvesteringar budet. Investeringen i Forum gav alltså ytter- och risker skulle hanteras. Svenska litteratur- Nokias utsikter skulle snabbt förändras i Finland ökat. En rad olika fastighetsinves- ligare avkastning – åt alla dess ägare. sällskapet i Finland, ägare och förvaltare av och osäkerheten underströks av chefdirek- teringsbolag hade kommit till. Det ledande Konstsamfundet har nu en diversifierad Svenska kulturfonden (cirka fyra femtedelar törens död för egen hand bara nio måna- inhemska bolaget Sponda visade intresse att portfölj men utmaningen att leverera en av SLS tillgångar), var den största aktieägaren der efter Euroemissionen. I SLS förvaltning förvärva Forum. Det var inget emotionellt avkastning som så väl som möjligt tjänar i Nokia bland de allmännyttiga fonderna och restes krav på betydande avyttring, till och enkelt beslut för Konstsamfundet att sälja före­ningens syfte kvarstår, liksom för fon- får sålunda stå som exempel på intjäning med halvering, av innehavet i bolaget. Forum 2016, fastän köparen var Sponda i derna generellt. Så har Konstsamfundet vid under risk. Drama­tiken kulminerade då finansrådets vilket Konstsamfundet då med sina part- sidan av annat i en turbulent medievärld i Mångbranschbolaget Nokia verkställde ordförande avgick 1991, medan avyttring- ner var största ägare, inte minst tack vare många år förmått tillföra betydande medel ett antal emissioner under åttiotalet och SLS arna begränsades till knappt nio procent. medel som omstruktureringen av Forum till finlandssvenska tidningar – och kunnat deltog flitigt. I den sista och största – ”Euro­ Slutsatsen var att SLS fortsättningsvis hade hade frigjort. Också för de övriga, nyare bygga det nyskapande museet Amos Rex. emissionen” vintern 1988 – deltog SLS med ett betydande innehav i Nokia att disponera.

72 73 Från mitten av 1990-talet följde nya der euro. Enligt tillgängliga redovisningar är prövningar för placerare i Nokia, men med SLS det enda allmännyttiga fondkonglome- motsatt förtecken. Strömlinjeformningen av rat som noteras för en miljardförmögenhet Nokia till ett bolag inom informationstekno- i Svenskfinland. logi fortsatte och börsvärdet växte snabbt när Hanteringen av Nokiainnehavet kan inte gränserna slutligen låg öppna för utländska sägas ha följt dominerande läror om risk och placerare. Lärobokens princip om diversi- diversifiering. Låt oss därför i korthet peka på fiering talade för betydande avyttringar. SLS ett par omständigheter. För det första hand- rusade dock inte för att sälja och i slutet av lar det om arten av risk. Innehavet var kon- år 1997 landade Nokiainnehavet på 40 pro- centrerat till ett aktieslag med exceptionellt cent av förmögenheten. Dessförinnan hade snabb värdestegring och en tidig försäljning SLS under stigande aktiekurs 1996 avyttrat vid momentan börsuppgång skulle ha inne- 25 procent och 1997 ytterligare 16 procent burit minskad möjlighet att ta hem vinst vid av sitt innehav. De verkställda avyttringarna fortsatt börsuppgång. Avgörande blir den hade nu inbringat mångdubbelt det totala egna bedömningen. För det andra gäller det värde SLS Nokiainnehav hade vid decen- att i dylika fall beakta ”avståndet” till enskilda nieskiftet 1990 när finansrådet stod oenigt placeringsobjekt. Placerare kan ha svårt att kring bolaget. När Nokias aktier hade alla greppa exempelvis placeringsfonder som tiders högsta marknadsvärden under åren opererar på fjärran marknader eller bolag på Forum för förvaltning av fonder, FFF, lanserades i januari 2019 av Stiftelsen Tre Smeder, som samlade 1998–2000 hade SLS en oproportionerligt främmande börser, för att inte nämna bolag närmare hundra ledande personer ansvariga för förvaltning av finlandssvenskt fondkapital. Inledare stor mängd aktier att, som det skulle visa sig, utan börsföretags förpliktelser att rapportera. var Finlands statsminister under finanskrisen i början av 1990-talet Esko Aho. Foto: Katariina Salmi ta hem rekordvinster på. Placerarna är då hänvisade till analytiker med Åren 1998–2000 blev avgörande för den ibland svårbedömda färdigheter. Närheten framtida ekonomiska basen. Nokia flerdubb- och möjligheten till direkt kommunikation lade sitt marknadsvärde, som kulminerade i med placeringsobjektet är av betydelse för de Samarbete juni 2000. Under dessa tre år avyttrade SLS egna bedömningarna. Finländska börsbolag i har här illustrerat fondernas kapital- värde), för att enligt senaste bokslut förvalta Nokia-aktier för över 400 miljoner euro, mot- har därför av naturliga orsaker ett försprång, förvaltning med tre fall som förutsatt 1 795 miljoner euro. Men på den internatio- svarande över en halv miljard i dagens pen- som flitigt nyttjades av SLS. medvetna satsningar och riskbedöm- nella arenan söker större kapitalströmmar ningvärde. Över 200 miljoner tillkommer om Visst förekom det också kritik mot inne- ningar. Dessa bedömningar måste goda placeringsobjekt där tillgängligheten man beaktar en längre tidsperiod av Nokias havet, men om SLS i detta fall hade följt göras av de involverade fonderna, inte av kan vara förknippad med trösklar som är för framgångsår. Största delen av avyttringarna läroboken skulle utfallet ha blivit flera hundra utomstående förvaltare. Samarbetet mellan höga för enskilda fonder och som därför för- skedde inom Svenska kulturfonden där alla miljoner sämre. Att bedöma beloppet mera fonderna kring Aktia och Forum har haft en utsätter samarbete för att nås över. aktier som inte var märkta med begränsning exakt än så skulle kräva att betraktelsens avgörande betydelse för framgångarna, men Samarbetet mellan de större finlands- för avyttring såldes år 2000 till en medelkurs startpunkt definieras, exempelvis redan vid även fria kapitalrörelser har bidragit till dessa. svenska fonderna och kring deras samarbets- om cirka 58 euro per aktie – i dagens pen- Nokias emissioner på 1980-talet, samt en Fonderna var långt in på åttiotalet fortfa- koncern Kelonia har varit viktigt när det gällt ningvärde 75 euro. De följande åren sjönk diskussion kring frågor som hur aktierna med rande instängda i Finland och utländska pla- att bidra till bland annat ovan behandlade Nokias marknadsvärde betydligt och aktien donators begränsning av avyttring skulle cerare likaväl mer eller mindre utestängda. gemensamma satsningar. Kelonia utvecklade värderas i dagens läge till ett ensiffrigt euro- beaktas, vilka kriterierna för diversifiering är Den internationella integrationen har på ett också resultatrika gemensamma satsningar belopp. Mera om denna hantering kan man och så vidare... Uppskattningen ska således avgörande sätt bidragit till tillgången på kapi- på private equity, som krävt kontinuerlig läsa i litteratursällskapets skrift Uppdraget inte tas alltför bokstavligt, men om peng- tal och en ny prisbildning på den finländska analys av möjligheter och samordnade sats- som växte av Henry Wiklund. arna hade använts på något annat sätt hade aktie- och fastighetsmarknaden. ningar för att nå den förutsatta volymen. Inför millennieskiftet blev SLS, Svenska SLS inte kommit i närheten av uppnått utfall De allmännyttiga fonderna i Finland är till Professionell förvaltning är en självklarhet kulturfonden inräknad, det första allmän- under 1998–2000 då Nokias marknads- sin ekonomiska volym väsentligt större än för att det betydande allmännyttiga kapital nyttiga samfundet i Finland att förvalta värde hann femtondubblas innan it-bubblan under den slutna ekonomins tid. Trots en som fonderats för att tjäna finlandssvenska en miljardförmögenhet. Och sedan? Den så småningom sprack. Resultaten må tala stundom nästan spektakulär utveckling – ändamål ska leverera konkurrenskraftig aktietunga placeringsportföljen var under- för sig – i mitten av 1980-talet disponerade exempelvis förvaltade Svenska litteratursäll- avkastning. Det förefaller därför klokt att kastad betydande volatilitet och måste Svenska kulturfonden på årsnivå drygt en skapet inräknat Svenska kulturfonden i mitten fortsättningsvis utveckla samarbete mellan betraktas över konjunkturcykler. I senaste miljon euro och vid fondens 100-årsjubileum­ av 1980-talet 58 miljoner euro (motsvarande fonderna för att dra nytta av möjligheterna bokslut tangerade substansvärdet 1,8 miljar- 2008 var beloppet 38 miljoner euro. ungefär det dubbla räknat i dagens penning- och hantera riskerna i en global värld.

74 75 Räddningsbåten Mona är redo att rycka ut Sjöräddarnas nya båt för vattnen kring Kimitoön höjer kapaciteten att hjälpa båtfolk i nöd. Konstsamfundet bidrog till anskaffningen.

Text: Niclas Erlin Foto: Lina Enlund

en rejäla regn- och vindby som hon och krossar en flaska mot båtens ankare med kraft drar in över Dalsbruk just som ställts på den nedfällda förrampen. då Kimitoöns Sjöräddare ska döpa Klara Paul är till vardags stipendiesakkun- sin nya båt är en påminnelse om nig på Konstsamfundet, som i egenskap av att vädrets makter inte tar hänsyn till män­ en av donatorerna fick välja båtens namn. niskans bestyr och tidtabeller. Himlens rika vattenflöde rör sig närmast i Toppmodern en vågrät riktning och nere vid kajerna hörs Nybygget lämnade varvet i Karleby i mitten av fallen slå i allt högre takt mot båtmasterna. maj och tillhör den nya PV3-klassen i Finlands Tältet som en del av medlemmarna, gäs- sjöräddningssällskaps flotta. Det handlar om terna och pressen samlats under håller på en toppmodern och hyttförsedd tio meter att lätta från marken, men räddas av rappa lång farkost, som ersätter föreningens åtta händer som greppar tag om konstruktionen. meter långa och öppna gummibåt Masto. – Det är när vädret är sådant här som vi Dopdagen, den 6 juni, är efterlängtad: brukar få utryckningar, inte när solen skiner – Vi började jobba för den nya båten och man sitter i shorts i sittbrunnen, konsta- redan 2013, säger Calle Storm. terar sjöräddningsföreningens ordförande Calle Storm då han inleder tillställningen. Fokus flyttas strax ner mot bryggan, där den splitternya räddningsbåten står förtöjd. Räddningsbåten Mona ligger förtöjd vid Den har anlänt till Dalsbruk några veckor bryggan i väntan på att rycka ut på räddnings- tidigare. uppdrag. Klara Paul, båtens gudmor, stiger ombord och ställer sig i fören. Vädrets makter gjorde sig påminda under – Härmed döper jag dig till Mona, säger dopet av den nya räddningsbåten.

76 77 Nyförvärvet förbättrar möjligheterna att föreningen stått för 15 procent av helheten. hjälpa båtförare och andra som är i nöd Konstsamfundet bidrog med 20 000 euro. eller behöver handräckning. – Det betyder mycket för oss, säger Jori – Båten innebär en klar förbättring för Nordström som är vd för Finlands sjörädd- oss, säger Jyri Tulonen som har rätt att föra ningssällskap och som ser väldigt nöjd ut befälet ombord och som också fungerar när han rör sig i dopvimlet. som utbildningsansvarig inom föreningen. Sjöräddningssällskapet har beställt ett Mona har en kraftigare maskin än Masto, mindre antal båtar av samma typ och vilket gör det möjligt att bogsera större den här sommaren har också sjöräddarna båtar. Den nya båten har också utrustning i Konnevesi fått en båt i den här klassen. för släckning och länspumpning. Den första i serien togs i bruk av Helsingfors Sjöräddningsförening i fjol. Stort område Att båten har en hytt gör det möjligt att förse Koppling till orten den med mer avancerad navigationsutrust- Den nya båten är döpt efter den kända ning. Nu finns också en hjärtstartare ombord svenska skådespelerskan Mona Mårtensson, – apparatur som gott kan finnas med på sjön som var tidningsmannen och mecenaten när det finns ett torrt och skyddat utrymme. Amos Andersons väninna under många I hårt väder, kyla och under långa kör- år. Amos Anderson som år 1940 grundade ningar är hytten även till nytta för besätt- Föreningen Konstsamfundet föddes i Kimito ningen, konstaterar Jyri Tulonen. och han ägde även Söderlångvik Gård som – Vi har ett stort område att röra oss på, ligger i sydvästra delen av Kimitoön. Här i praktiken från Hangö västra fjärd ändå till tillbringade Mona Mårtensson sina somrar Jurmo. Vädret och föret är därefter, säger under femton års tid. han och berättar att Mona känns väldigt Konstsamfundet driver aktiv verksamhet på sjösäker och är lätt att manövrera. Söderlångvik, och det var med en flaska cider Masto har bjudit på en del motorpro- från gårdens produktion som båten döptes. blem genom åren, men Tulonen vill ändå inte tala illa om den gamla trotjänaren som Räddar liv och egendom fortsätter i tjänst på annat håll. Jori Nordström lyfter på hatten för medlem- – Det är en bra och sjöduglig båt. marna i de lokala föreningarna. De gör en värdefull insats för att hjälpa folk i sjönöd, Viktigt understöd konstaterar han. Samtidigt håller de båtarna Båtarna i PV3-klassen kostar drygt en halv mil- i gång och i skick. jon euro. När det gäller Mona har den lokala – Det är ett stort ansvar som förening- arna har. Båtarna ägs av Finlands sjöräddnings- Räddningsbåten Mona sällskap och disponeras av de närmare 60 Längd: 10,2 meter medlemsföreningarna. Sällskapet har drygt Bredd: 3,2 meter Klara Paul döper den nya båten med en Djupgående: 0,6 meter flaska cider från Söderlångvik Gård. Vikt: 6,5 ton Max fart: 35 knop Jyri Tulonen berättar att Kimitoöns Sjöräd- dare har ett vidsträckt område att arbeta på. Maskinstyrka: 550 hästkrafter Tillverkare: Kewatec Aluboat Calle Storm säger att den nya båten för- Klass: PV3 (PV är förkortning av finskans bättrar sjöräddarnas möjligheter att hjälpa pelastusvene,­ räddningsbåt). folk i sjönöd.

78 130 båtar och Nordström berättar att det ekonomiskt sett blivit allt tyngre att förnya Kimitoöns Sjöräddare och underhålla flottan. Projekt gör skillnad: Sjöräddningssällskapets årliga budget Kimitoöns Sjöräddare har 310 medlemmar, landar på 3,7 miljoner euro och av den av vilka 27 är aktiva i verksamheten. 23 med- summan viks i runda tal hälften för båtarna. lemmar ingår i besättningsstyrkan. Understödet från samhällets sida har krympt År 2019 hade föreningen drygt 30 uppdrag, och det täcker numera ungefär tre fjärde­ under vilka 27 båtar och 77 personer fick delar av utgifterna för skötsel och nybyggen. hjälp. – Resten måste vi skaffa själv. Det bety- Kimitoöns räddningsstation grundades 2006 Sol i minnet der att vi årligen behöver ungefär 400 000 och hörde först till sjöräddarna i Pargas och euro till. därefter till sjöräddarna i Salo. Sedan 2012 Reducerad styrka har Kimitoöns Sjöräddare fungerat som en egen förening. Vid tidpunkten för dopet omfattas ungefär hälften av besättningsstyrkan på Kimitoön Föreningens första bas fanns i Kasnäs, föl- på Villa Anemone av rådande karantänsregler. Det medför en jande i Rövik. I år flyttade föreningen sin viss utmaning att i alla lägen få ihop behövlig station till DB-Marinas nya småbåtshamn i styrka för en utryckning. Dalsbruk. Det treåriga projektet Sol i minnet visar hur ett fondfinansierat projekt Calle Storm understryker vikten av att kan leda till bestående resultat. Projektets arbetsmetoder har etable- följa alla rekommendationer. Läget får inte förvärras. Storm vill inte se stationen utsla- rat sig och lever vidare inom vården av minnessjuka. Vi samtalar med gen under högsäsongen till sjöss. Bernadetta Stenström som var boendeenhetschef på Villa Anemone Men varken stram ekonomi eller pågå- Jori Nordström som är vd för Finlands ende farsot lägger sordin på stämningen sjöräddningssällskap säger att de lokala för- i Karis under projektet. Hon berättar om hur Sol i minnet kom in just den här dagen: eningarna står för en värdefull insats. på serviceboendet och om hur personalen lyckades vända en svår – Vårt budskap är att vi är i gång och ute arbetssituation till något positivt. på sjön trots pandemin, säger Jori Nord- Båten är välutrustad också i fråga om navi- ström. gationshjälpmedel. Text: Sophie Kawecki

et treåriga projektet Sol i minnet – Vi tog bort duschlistor och gammal- (SIM), som finansierats av bland modiga rutiner. Förr hade man ett dags- annat Konstsamfundet, har avslu- program som var ifyllt på förhand och det tats, men arbetssätten och resultaten lades undan. Varje dag planeras på nytt lever vidare. En kort beskrivning av Sol i min- med dagens klient så det blir hens dag. Per- net kunde lyda: ett arbetssätt som genomsy- sonalen införde själva sådana förändringar rar vården, i synnerhet vården av minnessjuka, som gjorde att klienten kom på första plats där klienten, vårdaren och de anhöriga sätts och fick göra det hen ville göra, berättar i centrum som människor. Det finska ordet Bernadetta. ”ihmislähtöinen” är mer beskrivande än det Bernadetta betonar att Sol i minnet-­ svenska begreppet ”personcentrerad”, efter- filosofin också omfattar de anhöriga. Under som det hänvisar till människan som utgångs- coronapandemin märktes det hur bra kon- punkt snarare än centrum. Också kultur är en takten till de anhöriga blivit. De anhöriga levande del av projektet med regelbundna kändes som en naturlig del av klienternas besök av artister och volontärer. vardag, fastän de inte kunde träffas fysiskt. Bernadetta ger några konkreta exempel Andra saker som är viktiga är de små vackra på hur livet förändrades på Villa Anemone. detaljerna och framför allt attityderna.

81 Kultur och fest gå så här bra. Jag vet inte om vi hade tur, Projektet leddes av skådespelerskan Lilli men så här gick det hos oss. Vi märkte att Sukula-Lindblom som vid sin sida hade det här var vår chans. utbildaren Taina Semi. Under projektets andra och tredje år arrangerades olika Ett tungt första år konserter och utställningar i samarbete Vad som till sist blev en solskenshistoria med utomstående aktörer. Efter hand har kunde ha fått ett helt annat slut. När projektet personalen börjat sköta allt i anslutning till inleddes i Villa Anemone var enheten ett rela- aktiviteterna. De har bokat artister, pyntat tivt nytt vårdhem. Det första året var mycket och dukat vackert och till och med bakat tungt för alla i personalen. Personalen­ hade läckra bakverk till tillställningarna. Arbetsfor- men har kommit för att stanna. – I år arrangerade vi en vändagsdans, berättar Bernadetta. Hela huset var med Sol i minnet (SIM) fast det är många som inte kan röra sig, men de kunde dansa sittande i rullstolarna. Projektet Sol i minnet initierades av Konstsam- Bernadetta är numera enhetschef för fundet, Svenska kulturfonden och Svenska folk- dygnetruntboendet men ser med glädje hur skolans vänner. verksamheten fortsätter i projektets anda. Som projektledare fungerade skådespelerskan – Det har varit min personliga dröm att Lilli Sukula-Lindblom och som utbildare Gero- ordna något liknande men nu var det per- Artist Taina Semi. sonalen som stod för arrangemangen. Tre vårdenheter har deltagit i projektet vars mål En av höjdpunkterna under projektet har varit att stärka personalens förståelse för var Minnenas trädgårdsfest, där önskningar äkta personcentrerad vårdkultur, där man får och drömmar står i fokus. lära sig att koncentrera sig på människan och – Det var Taina som föreslog att vi skulle inte uppgiften; inte ord utan gärningar. ordna Minnenas trädgårdsfest. Det är en SIM-volontärgrupper skapades som med konti- tillställning med fokus på olika minnen nuerliga besök på projektets äldreboenden beri- som klienterna kan känna igen. Det var en kade vardagen med inspirerande sysselsättning. sådan succé! Personalen och klienterna var på bra humör flera veckor efteråt. I vår SIM-artister har handletts att sprida glädje i var- somriga trädgård ställde vi upp olika punk- dagen på huvudavdelningarna med sina besök. ter där klienterna fick göra sådant som de Trettio utbildade Sol i minnet-coachar har gillade. Minnessjuka människor kan inte kun­skapen om den personcentrerade vården alltid berätta vad de tycker om, men när vi som de i sin tur kan föra vidare på sina egna såg att en man stannade till vid yxan och vårdenheter, och vidare inspirera även andra de andra hantverksredskapen så märkte vi äldreboenden. att det här var hans grej, säger Bernadetta. Boken Sol i minnet – i vårdkonsten utkommer – Man kan säga att vi under projektets i augusti 2020. andra år hade ”himlen som gräns” medan tredje året var en tid för coachning. Under tredje året blev alla också lite rädda för att vi ”När kan vi komma på besök?” frågade artis- skulle förlora det fina vi uppnått och vi fun- terna. ”Kom när som helst. Vi är alltid hemma”, derade mycket på hur vi skulle göra för att svarade sköterskan. Foto: SIM-arkivet hålla kvar allt. Men i och med coachningen nöttes våra nya vanor in och tankesätten Bernadetta Stenström var boendenhets- stärktes. Efter tredje året försvann rädslan chef vid Villa Anemone under projektet och är och vi visste att vi skulle fortsätta så här. mycket nöjd med de nya arbetsmetoderna. Ingen av oss visste från början att det skulle Foto: SIM-arkivet

82 83 flyttats till det nyöppnade Villa Anemone från också hur viktigt det är att studerande får sex olika platser som stängdes. Allt var nytt bekanta sig med den här vårdfilosofin för alla och personalen genomgick ett slags redan under studietiden. sorgearbete efter att de hade förlorat sina – När vi haft studerande från Axxell på gamla arbetskamrater, klienter och chefer. besök har de sagt att vi har en så lugn atmos- Deras värld föll samman och samtidigt skulle fär hos oss. Det här är ett trevligt hus för min- de flytta till ett nytt hus med en ny förman. nessjuka. Ibland har vi fått in klienter med – Sol i minnet kom som en gåva från rykte om sig att vara aggressiva. De föränd- ovan för oss i den här situationen. Vi fick ras hos oss, eftersom atmosfären och perso- verktyg att skapa något nytt och eget. Nu nalen är annorlunda här. Om perso­nalen är efteråt kan jag le eftersom det har gått så lugn så smittar det av sig till klienterna. bra. Men i början såg jag att projektledaren – När du flyttar in på ett boende så ska Lilli Sukula-Lindblom var alldeles skräcksla- livet inte bli ett patientliv, utan livet ska gen och säkert undrade om projektet alls fortsätta som innan. Det här är viktigt. Vi skulle lyckas hos oss, säger Bernadetta. gräver fram personen bakom minnessjuk- Under det första året var allt tungt och domen. Inte är det alltid en dans på rosor. svårt. Personalen hade många klagomål De boende kan bete sig oberäkneligt. Men och stämningen var missnöjd. Det var fel vi har en förståelse för helheten som hjäl- på det mesta, till och med på möblerna. per oss igenom sådant. Ett personcentrerat Det var en stor utmaning för alla att ta sig sätt hjälper också personalen att hantera vidare ut ur detta negativa tillstånd. stressen, eftersom de verkligen vill förstå – Medan tiden gick började jag tänka att klienternas situation, säger Bernadetta. det här kanske kunde vara vår styrka. Alltså Det är också viktigt att vårdpersonalen att vi var tvungna att skapa nya, egna ruti- reflekterar över vad god vård innebär. ner. Men så kändes det absolut inte då, för – Vi ombads föreläsa för vårdperso­nalen tre år sedan, säger Bernadetta. i Raseborg. Då fick alla skriva ner på en lapp – Så småningom lyckades vi vända perso- hurdan ålderdom de skulle vilja ha. Sedan nalen bort från sorg och klagan till det goda. Vi frågade vi om någon hade skrivit blöjbyten hade ett möte med Lilli, Taina och personalen och skäggtrimning – det hade ingen. Efteråt sittande i ring. Alla fick säga vad de tyckte illa fick vi höra att det här var ett uppvaknande om. Det var så renande och efter det hörde för vårdarna. Du kan ha varit vårdare i 20 år jag inga fler klagomål. Personalen fick ur sig och aldrig tänkt på detta! allt och man märkte att jobbet därefter kunde Projektet är slut men arbetsmetoderna börja på riktigt. Det är psykologiskt viktigt för och vårdfilosofin lever vidare: människan att få säga vad som känns dåligt. – Jag för detta vidare till andra enheter. Nu kan vi le åt saken och personalen skrattar Man kan säga att projektet har gett mig en åt att de var så missnöjda då i början. jättestor ryggsäck och den bär jag nu vidare. Jag har material och jag har passion. Framtidens utmaningar Under andra året kunde arbetet sätta igång Under ”Minnenas trädgårdsfest” fylldes på allvar. Det var också en tid för reflektion. trädgården med föremål och minnen som – Nu började personalen iaktta vad de klienterna kan känna igen. Hantverksredskap egentligen gör: Hur arbetar vi, hur påverkar väcker minnen och gamla färdigheter till liv. vår attityd vår relation till klienterna, vad är Foto: SIM-arkivet våra klienters liv på riktigt? Och vi började förbättra deras liv, säger Bernadetta. Att sprida glädje i vardagen är ett av pro- Nu när arbetssätten efter tre år etablerat jektets mål. Lilli Sukula-Lindblom följer med sig ska de också föras vidare till andra vård- personalen på rond med Café Koppen-kärran. hem och avdelningar. Bernadetta betonar Foto: SIM-arkivet

84 85 Förutsättningar för filmskapande

Filmregissören Klaus Härö är känd genom filmer som Den bästa av mödrar (2005) och Fäktaren (2015). Han är nu aktuell med den fin- landssvenska filmen Livet efter döden. Vi samtalar om filmskapande, framtiden för finlandssvensk film och om vilka erfarenheter och råd han vill dela med sig av till unga filmskapare.

Text: Sophie Kawecki

laus Härös delvis självbiografiska Tålamod är en dygd film Livet efter döden hade premiär Med över två decenniers erfarenhet av film- i våras. Filmen är en dramakomedi skapande konstaterar Klaus att det börjar Kom hur olika människor hanterar en kännas som om han vet vad han håller på närståendes död. med. Men trots många visioner på vägen har – Jag har väntat i 25 år på att få göra han inte kunnat förverkliga alla på en gång. den här filmen, säger Klaus. Det här är den – De första fem–tio åren så ville jag mera typen av film jag hade önskat göra från för- än jag kunde, men jag hör till dem som först sta början. vill lära mig grunderna innan jag börjar expe- Han berättar att han dras till filmer som rimentera och överraska. till synes verkar små, men som har ett stort Att gå för snabbt fram och envist hålla djup. fast vid sina ursprungliga idéer har sina risker. – För att göra Livet efter döden har jag – Det finns de som envist vägrar lära sig behövt göra alla mina tidigare filmer. Så jobbet. De har sina visioner och håller fast ur den synvinkeln var detta rätt tid för just vid dem så att de riskerar att bli ”missför- denna film. stådda konstnärer”. Om man börjar med Filmregissören Klaus Härö. Foto: Citizen Jane Productions

86 87 det överraskande är det svårt att lära sig Film över språkgränser grund­erna och lika svårt att nå sin publik. – När vi förhandsvisade Livet efter döden på Och om man inte når sin publik så gör man en helfinsk ort så fick jag respons av en per- inte heller fler filmer. son efter filmen: det här var en så finsk film. Klaus betonar att filmskapande ofta Jag frågade lite försiktigt hur det var att de handlar om en mycket långsam och lång- pratade svenska och fick svaret att personen siktig process, inte minst med tanke på inte alls hade märkt det. Åskådarna hade läst finansieringen. Allt skapande tar tid, men texten och känt igen sig i det hela. Det är jämfört med att till exempel måla en tavla inte bara kräftskiva och övre medelklass utan eller skriva ett bokmanus är filmskapande lite plumphet. en betydligt mer utdragen process. Många Händelsen visar att en film kan överskrida unga filmmakare­ kan bli avskräckta av detta språk- och kulturgränser. Men det är inte och också köra fast redan på manusstadiet. bara slutprodukten som bygger broar, utan – Unga regissörer kan tappa hoppet när också produktionen. Finlandssvensk film deras manus blir refuserat av finansiärerna. går hand i hand med finsk film. Det handlar De kanske hakar upp sig på ett specifikt om små inhemska resurser som ska räcka projekt, i stället för att gå vidare och skaffa till alla. sig erfarenhet. En del försöker få finansie- – Därför är det bra om finlandssvenska ring till samma manus om och om igen. filmmakare, fotografer, regissörer och När jag skrivit mitt första manus fick jag skådespelare­ inte hakar upp sig på finlands- rådet av en dam som beviljade finansie- svensk film. De kan rimligtvis inte vänta på ring och varit länge i branschen att jag inte den där enstaka finlandssvenska filmen, utan skulle haka upp mig på en enda idé, för det måste skaffa sig erfarenhet och yrkeskun- gör en bara trött och ledsen samtidigt som skap inom finsk film, eller utomlands, säger yrkeskunskapen inte ökar. Till sist kan man Klaus. tapetsera med de här refuseringsbreven, Det är också viktigt att våga resa bort och men man blir inte så glad av det. sedan komma tillbaka med nya erfarenheter Klaus betonar att det här är väldigt dub- i bagaget. Klaus drar paralleller till de finländ- beltydigt; man ska inte fastna vid ett manus, ska konstnärerna som under 1800-talet samtidigt som det inte heller är bra att ge reste till Paris för att få inspiration och lära upp för lättvindigt. sig mera, och sedan återvände hem med ny – Jag skulle gärna ha gjort så många fler kunskap för att måla finländska motiv. filmer än det blivit. För varje film som blivit av finns det en eller två filmer som vi inte fått finansiering till. Mellan filmerna har jag gjort Klaus Härö (t.v.) med skådespelarna Lena annat, såsom reklamer eller dokumentärer, Labart, Peik Stenberg och Martin Paul under för att upprätthålla min yrkeskunskap. inspelningarna av ”Livet efter döden”. Foto: – Att skapa film är inte en mänsklig rättig- Manna Katajisto /Manna PR het eller en fråga om jämlikhet. Jag tänker absolut inte på kvinnor och män nu, utan Nisse (Peik Stenberg) och sonen Ste- på att film är dyrt och tidskrävande. De som fan (Martin Paul) möter sorgen i ”Livet efter satsar måste veta att människorna de satsar döden”. Foto: Citizen Jane Productions på har förmåga att få till det. Det har varit en chock för mig att inse hur mycket man Filmen ”Den bästa av mödrar” (2005) är måste lära sig. Den insikten skulle jag gärna Klaus Härös andra långfilm. Den handlar om ge vidare åt människor som börjar med film. 9-åriga Eero (Topi Majaniemi) som blir skickad Det lämpar sig inte att börja med det allra till Sverige som krigsbarn av sin mamma Kirsti svåraste. Man kan utveckla sig senare och (Marjaana Maijala). Filmen spelades in i Skåne hitta sin röst. och i Finland. Foto: Marja-Leena Hukkanen

88 – Min önskan är att göra vanliga filmer för Att skapa film är inte en vanliga människor. Jag träffar många som mänsklig rättighet eller tycker det inte finns filmer för dem. Också jag lever ett på många sätt vanligt liv och vill en fråga om jämlikhet. berätta om sådant som folk kan känna igen Jag tänker absolut inte sig i. Man ska inte behöva vara en finsmakare för att kunna se på film. på kvinnor och män nu, Klaus poängterar också att lokala särdrag är viktiga när vi skapar film. Det lokala ska få utan på att film är dyrt synas, även om filmen kan vara en interna- och tidskrävande. De tionell produktion. – Filmen och finansieringen blir alltmer som satsar måste veta internationella. Det är ändå viktigt att låta att människorna de sat- olika kulturers särprägel synas i filmerna, säger Klaus. Mitt mål är alltid att en film ska kännas sar på har förmåga att väldigt genuin men ändå ha en universell ton få till det. som går att känna igen oberoende av språket. ” Ett exempel på detta är Fäktaren, den est- niska filmen som är Klaus Härös internationellt Filmbranschens framtid sett kanske mest erkända film. Den var Fin- Att sia om vilka vägar filmbranschen kommer lands Oscarsbidrag och fick också en Golden att gå är svårt och många förutsägelser slår fel. Globe-nominering som första finländska film – Det finns många förståsigpåare i denna sedan 1956. I skrivande stund är också nästa bransch som med säkerhet säger hur det internationella film under planering, nämligen kommer att gå, säger Klaus. Under 1980-talet den irländska My Sailor, My Love, som för- trodde man att biograferna skulle läggas ner hoppningsvis kan spelas in i höst, beroende när videon kom. Samma sak hände när dvd:n på coronasituationen i världen. kom. Också tv-serierna och möjligheterna att – Fäktaren nådde ut till en bred publik. streama film har setts som hot. En äldre kinesisk kvinna kom under Golden Det är inte bara sätten att distribuera och Globe fram till mig efter visningen och sade: titta på film som förändras. Också tekniken Jag levde i Maos Kina, jag vet vad det här för med sig nya möjligheter. handlar om. Hon hade känt igen sig i Fäkta- – För tio år sedan fick jag höra av en produ- ren. Det är det bästa betyg man kan få! cent att alla nya filmer kommer att göras i 3D. Men så gick det alltså inte. Alla alltför precisa Klaus Härö (t.v.) tillsammans med Lisa Kop- förutsägelser slår ofta fel. Den tekniska kvalite- pel (Marta) under inspelningen av ­Fäktaren. ten på inhemsk film har emellertid blivit bättre, Filmen utspelar sig i det sovjetockuperade vilket kräver mer finansiering och större inter- Estland. Foto: Making Movies nationellt samarbete. Vi kan inte göra film på samma sätt som för 30 år sedan. Nu i corona­ Fäktaren vann bland annat en Jussi för pandemins fotspår får vi se hur den påverkat bästa film och blev nominerad till en Golden biografernas verksamhet. Kommer folk att gå Globe för bästa utländska film. Ett pris som på bio på nytt? det inte skrivits lika mycket om är det tyska Bernhard Wicki-filmpriset för filmer som främ- Berättande och det mänskliga jar fred, upplysning och förståelse mellan Den tekniska utvecklingen och finansierings- nationerna. Här Klaus Härö tillsammans med utmaningarna till trots är det fortfarande Elisabeth Wicki-Endriss på Cuvilliés-teatern i berättandet som står i centrum. Om sin München under prisgalan. Foto: Bernhard senaste film Livet efter döden tillägger Klaus: Wicki Gedächtnis Fonds e.V. / Oliver Bodmer

90 91 Kultur under tiden Helsing tror att en förklaring kan vara att När det stod klart hur hårt coronakrisens restriktioner skulle drabba tröskeln att delta i en nätkurs känns lägre än kultur­­utövare lanserade Konstsamfundet och Svenska kulturfonden vid kurser som kräver fysisk närvaro. stödformen Kultur under tiden – en snabb punktinsats som resulterade Hoppas på fortsättning i att 700 000 euro kunde fördelas på olika satsningar. I vanliga fall undervisas inte dirigenter på Text: Daniel Kawecki Intervjuer: Mia Berg-Lundqvist distans, så Helsing fick sätta på sig tänkar­ mössan då hon skulle bygga upp kursens agarna var bråda och långa då den måste göra något annat än det vanliga så var innehåll. nya stödformen skulle omvandlas stunden kanske inne att ta itu med idéerna. – Trots att närundervisning varit normen,

från idé till handling. Av alla ansökningar fick ca 37 procent dela Foto: DUNK har tekniken länge haft en viktig roll i under- – Vi var tvungna att snabbt fun- på 700 000 euro understöd. De största kate- visningen. Det är vanligt att övningar och dera ut hur man bygger upp det här, vilka gorierna var musik och scenkonst eftersom Anna-Maria Helsing framträdanden bandas, så att man efteråt kan blanketter som behövs och hur ansökning- särskilt musiker och skådespelare drabbades analysera inspelningsmaterialet, säger hon. Utbildar dirigenter över nätet arna ska bedömas, berättar Ulrica Stråhlmann hårt av avbokningar. Det blev fyra nätträffar i maj där teori som är koordinator på Konstsamfundet. – Många idéer handlade om hur man å dirigent Anna-Maria Helsings blandades med videoupptagningar som del- Satsningen resulterade i hela 482 ansök- kan göra saker virtuellt eller utomhus, säger kalender abrupt tömdes i mars på tagarna sänt in. Helsing genomförde sin kurs i ningar som hon under en treveckorsperiod gick Ulrica. Om allt går att förverkliga som plane- grund av pandemin, ställde hon DUNK:s (De Ungas Musikförbund i Svenskfin- igenom tillsammans med Åsa Juslin, ledande rat får vi se när redovisningarna kommer in. sig frågan vad hon nu skulle göra. land) regi. DUNK ansvarade för det tekniska ombundsman på Svenska kulturfonden. Huvudsaken är att vi kunnat hjälpa där det Det var då idén om en nätbaserad dirigent- genomförandet och andra praktiska arrange- – I ansökningarna måste man både för- funnits behov. kurs föddes. Det finns gott om dirigenter i mang. Tanken är att kursen ska avslutas med klara på vilket sätt det blivit ett bortfall på Två av ansökningarna som beviljades Svenskfinland och man kunde därför anta en träff i Vasa i september där deltagarna får grund av coronaviruset och vad man plane- understöd var koreografen Kristian Levers att det skulle finnas ett intresse för en dylik dirigera Eva-Lott Björklunds Själamässa Mörk- rar att göra i stället om understödet beviljas, satsning på en kort dansfilm baserad på ori- kurs. Men antalet anmälningar skulle komma rets ljus. säger Ulrica. Det måste vara något nytt, inte ginalmanus och dirigenten Anna-Maria Hel- att överträffa alla förväntningar. Det stora deltagarantalet tyder på att det en tidigare verksamhet som man fortsätter sings onlinekurs för dem som vill lära sig att – Jag hade tänkt att kursen är värd att hålla fanns en beställning på en kurs som denna, med. När ansökningarna kom in såg man dirigera musik. Vi har pratat med dem båda om det kommer minst tio anmälningar, men blir det en fortsättning? att många funderat länge på saker som de om hur de arbetat med sina projekt under det kom hela nittio. – Det tror jag absolut, säger Helsing. inte haft möjlighet att göra, men nu när man våren och sommaren.

hybridkoncept med film. Han säger att sti- är gjorda och nu väntar nästa steg med Kristian Lever pendiet ”Kultur under tiden” var det som satte redigerings­arbetet. Provar nya domäner med dansfilm i gång maskineriet och som möjliggjorde att – Vi har 26 bandade scener som ska anskoreografen Kristan Lever han ekonomiskt kunde sätta tid på att skriva klippas. Det är frågan om en kortfilm, men har använt våren till att skriva ett ihop ett filmmanus. redigeringsprocessen­ tar trots det ett par manus för en kortfilm. – Jag är jättetacksam för möjligheten. Det månader i anspråk. – Man kan säga att det var tur har varit en spännande och lärorik process. Vi Lever hoppas på en premiärvisning i Hel- i oturen att coronan gav mig den tid jag har haft turen att ha ett bra stöd av personer singfors eftersom det är där filmen spelats behövde för att skriva ett filmmanus. Jag med stor erfarenhet inom den finska film­ in. Hur premiären tar sig uttryck beror förstås både hann och vågade ta steget att prova industrin. Det har varit till stor hjälp, säger han. på hur coronaläget ser ut då filmen är klar på ett nytt format, säger han. för visning. Till vardags arbetar han med dans och Premiär detta år – Idealet skulle vara att folk kunde komma Charlotte Larzelere och Olivier Coeffard teater. Hans varumärke är vad han själv kallar Dansfilmen, som går under arbetsnamnet till en biograf, men att man kunde kombinera i filmen som går under arbetsnamnet hybridföreställningar med inslag av både Detachment, ska förhoppningsvis premiär­ det med någon form av virtuell sändning, Detachment. Foto: Minna Hatinen dans och teater. Nu ville han prova samma visas ännu under detta år. Inspelningarna säger Lever.

92 93 Emma vill dela med sig av Toves visor

Att Tove Jansson var en produktiv författare och bildkonstnär är väl- känt för de flesta finländare. Men inte lika många känner till hennes många visor. Emma Klingenberg har tagit det till sin mission att sprida kunskapen om visdiktaren Tove.

Text: Mia Berg-Lundqvist Foto: Svenska Teatern/Karl Vilhjálmsson

ångerskan och skådespelerskan helhet för mitt framträdande. Men så var det Emma Klingenbergs projekt ”Tove inte alls. Allt material var i själva verket väldigt Jansson – visdiktaren” premiärvisa- utspritt, berättar hon. Sdes på Svenska Teatern i februari. – Jag har haft en del “wow-upplevelser”, Värdefulla anteckningar men mest av allt har det varit en härlig värld Men ibland är slumpen ens bästa vän. Under att få vistas i, så sammanfattar Emma sitt ett besök till Moomin Characters-kontor fick arbete. hon en anteckningsbok med titeln ”Revyer För två år sedan blev Klingenberg tillfrå- och sångtexter” överräckt till sig. Man hade gad av Moomin Characters om hon ville hittat en av Tove Janssons gamla anteck- göra något med de vistexter Tove Jansson ningsböcker och lånade ut den till Klingen- efterlämnat. Det var en öppen förfrågan berg så att hon kunde utforska dess innehåll. som lämnade mycket spelrum både i ter- – Då jag började bläddra i anteckning- mer av tidtabell och förverkligande. Klingen- arna hittade jag otroligt många sångtexter, berg tackade på stående fot ja till projektet. också nya verser till redan kända sånger. Då Från början hade hon tänkt hålla sitt första gick pulsen upp litet, skrattar Klingenberg officiella framträdande redan under samma och tillägger att hon fann det märkligt att det år, men oväntade faktorer kom att fördröja premiären med ytterligare ett år. – Jag hade en idé om att det skulle fin- Emma Klingenberg framträdde med Tove nas ett register över Toves sånger som jag Janssons visor på Svenska Teaterns AMOS- kunde bläddra igenom för att skapa en bra scen våren 2020.

94 95 Under hösten och vintern 2020 utkommer två verk som berättar om Amos Anderson och fanns så mycket nytt att utforska på det här – Det var en jättefin kväll med varm stäm- Konstsamfundets historia. området och att ingen upprättat ett register ning, minns Klingenberg. över Toves visor. Hon tillägger att det känns avlägset att Boktips Men med lite perspektiv säger hon sig prata om det nu, då världen vi i dag lever i är i dag ha större förståelse för att så var fal- så annorlunda än den före pandemin. Sista let. Tove Jansson var ju som allmänt känt vårföreställningen, som man inte då visste Konstsamfundet under 80 år enormt produktiv. Om man ställer sångskri- att skulle bli den sista, var på Fotografiska Jubileumsåret till ära utkommer en rikt illustrerad his- vandet i förhållande till hennes målningar museet i Stockholm. torik över Föreningen Konstsamfundets 80-åriga exis- eller böcker, utgör de blott ett litet sidospår. Intresset för Toves visor är stort i hela tens och verksamhet av historikern Kim Björklund. Med allt det material Klingenberg nu kom- Norden, och då man tar sig utanför Finlands I verket behandlas samfundets verksamhet sedan star- mit över kunde hon inte nöja sig med att gränser är man ofta inte så insatt i Toves pro- ten 1940 ur olika synvinklar med betoning på de senaste enkom plocka ut vistexter för sin konsert. Hon duktion bortom mumintrollens värld. årtiondena. Boken inleds med en personhistorisk artikel satte sig grundligt in i allt hon kom över som – Just den biten känns extra värdefull, att om Amos Anderson som belyser hans liv och gärning. hade relevans för Toves musikaliska kontext. få bidra till att sprida kunskap om den sidan I historiken redogörs för organisationens struktur – Jag har bland annat tagit del av brevkor- av Tove, säger Klingenberg. och utveckling samt för hur föreningen har agerat som respondens och noterat allt som har med ägare och förmögenhetsförvaltare i en sektor som musik att göra. Vad för slags musik lyssnade Turnén fortsätter präglats av långtgående förändringar under årtiondena. hon på? Hur såg hennes musikaliska verklig- Eftersom coronapandemin abrupt satte Även stipendierna och övrig utdelningsverksamhet het ut som barn? Alla sådana frågor finner stopp för flera av vårens inplanerade konser- Konstsamfundet behandlas ingående. jag jätteintressanta, säger Klingenberg. ter kommer turnén att fortsätta under hös- Affärer, medier, kulturgärningar Konstsamfundets stora betydelse inom medieland- ten i stället. Åtta konserter finns inprickade i 1940–2020 skapet och konstvärlden i Finland är allmänt känd. Lycka att få ”dona” Svenska Teaterns spelplan i november. Vi får Kim Björklund Förutom utvecklingen som tidningsägare av främst Hela arbetsprocessen blev lite av ett forsk- hålla tummarna att läget är sådant att de kan PARVS ­Hufvudstadsbladet presenteras också Konstsamfun- ningsprojekt, där hon samtidigt städade förverkligas. Förfrågningar har också kom- Utkommer: på svenska i november dets roll inom det övriga medielandskapets utveckling igen­om allt material. En av målsättningarna mit från utlandet, och inte bara från Norden. 2020, på finska under vintern. i vårt land. är att göra materialet lättillgängligt också I Japan finns också ett intresse för Toves visor för andra. och Klingenberg har faktiskt gett en minikon- – Nu är frågan bara hur man gör det på sert där redan år 2018. Hon presenterar sång- bästa sätt, säger hon. erna på engelska och sjunger på svenska.

Olav S Melin Amos Anderson – mer än en mecenat Har din bild av Tove Jansson förändrats i – Det går hur bra som helst. Japaner är Olav S Melin Amos Anderson är känd som en framgångsrik företa- Trots en framgångsrik karriär som industriföre- Synnöve Malmström · Bengt Kristensson Uggla Olav S Melin är teolog och publicist. tagare, tidningsmogul och politiker rönte Amos Ander- Han var senast ansvarig för tanke- den här arbetsprocessen? väldigt öppensinnade till andra språk och smedjan Magmas samhälls- och son (1878–1961) inte alla gånger den uppskattning han medierelationer, tidigare chefredaktör eftertraktade och borde ha förtjänat. gare, tidningsmogul och politiker. Och som grundare Bengt Kristensson Uggla Synnöve Malmström för Kotimaa, Svenska Kyrkans Tidning Den Ensamme Mecenaten upptäcker sidor hos Amos DEN och Kyrkpressen samt långvarig – Jag tror att många har en polerad bild låter det inte varaAnderson somett tidigare belystshinder endast perifert. Mindre att de inte för- kolumnist i Hufvudstadsbladet. känt har varit att han hyste ett brinnande intresse för ENSAMME MECENATEN av Konstsamfundet. Tack vare ambitiösa studier och andliga ting. Det bidrog till den känsla av dualism och TRON OCH MYSTIKEN— AMOS ANDERSONS DRIVKRAFTER Synnöve Malmström är konsthistoriker av Tove och det hade jag också. Men min står texterna i detalj,utförskap som kom attberättar prägla större delen av hans liv. hon. och intendent för konstsamlingarna Amos Andersons välgörenhet var ofta av avgörande fallenhetvid konstmuseet Amos Rex. Hon har för affärer skapade han sig snabbt en för- kulturell betydelse. Hans donationer räddade Svenska bland annat skrivit samlingskatalogen The Donor’s Works: Old Art in the Teatern, bidrog till grundandet av både Åbo Akademi bild av Tove har blivit mycket mera nyan- Collections of the Amos Anderson och Finlands Rominstitut. Han ägde och styrde över DEN

Art Museum.

TRON mögenhet. Efterkrigstidens inflation öppnade vägen Hufvudstadsbladet i fyrtio år, skänkte Villa Ekudden OCH

till presidenten och klandrades för sin tyskvänlighet ENSAMME Bengt Kristensson Uggla innehar serad, där finns mängder av humor och Vägen inte målet MYSTIKEN och djupa kristna övertygelse. Amos Andersons professur i filosofi, Religiositet i kombination med förkärlek för medel- till rikedom. kultur och företagsledning vid Åbo tida mystik och katolicism gjorde att Anderson fram- Akademi. Han har tidigare utgett — mod. För Tove var det framåtrörelsen, att få Vad har du lärt digstod som enav udda fågelToves i ett strikt lutherskt samhälle.visor-projektet? AMOS ANDERSONS bland annat verken En strävan efter

sanning – Vetenskapens teori och Han förblev en mångsidig begåvning och frikostig me- MECENATEN Vad som är mindre känt är att Amos Anderson hade praktik, Slaget om verkligheten: cenat, men mottogs inte i de mera exklusiva salong- filosofi, om världsanalys, tolkning ”dona”, som hon själv skulle ha uttryckt det, – På ett personligterna, där han betraktades plan som ”småkusinen frånhar landet”. jag berörts av samt Katedralens hemlighet: Sekularisering och religiös övertygelse. DRIVKRAFTER en kristen övertygelse, som tog sig uttryck i förkärlek för det väsentliga. Att få arbeta och känna sig fri, Toves inställning till vad det innebär att vara mystik, medeltida traditioner, kyrklig musik och skådespel. däri ligger lyckan, säger Klingenberg. en skapande människa, vikten av att ge plats Nutid och framtid möts i nya konstmuséet Amos Rex i Helsingfors centrum. Muséet öppnade Amos Anderson räddade Svenska teatern och bidrog 2018 och har på kort tid mottagit flera internationella pris för sin utformning och nyskapande Vidi-Press Oy för sina idéer och egna utveckling,verksamhet. funderar I mars 2020 utsågs muséet till den bästa nya kulturdestinationen. Amos Rex ägs ISBN 978-952-94-2843-4 Omslagsfoto ©Amos Rex /arkivet, ©Tuomas Uusheimo av Föreningen Konstsamfundet som grundades av Amos Anderson år 1940. till Åbo Akademis framgång, men han avvek också från Omslag Anders Carpelan En mättad marknad? *9789529428434* Vidi-Press Klingenberg. samtidens mecenater. För honom var välgörenheten en Inför premiären hade Klingenberg dubier Hon preciserar svaret med att förklara del av en framgångsrik affärsverksamhet, en altruism om huruvida det var rätt att inleda turnén i att det inte primärt handlar om vad slut­ kännetecknad av medkänsla. Hans donationer till Villa Finland. De flesta finländare är bekanta med resultatet kommer att representera, utan att Den ensamme mecenaten Lante i Rom var uttryck för den betydelse antikens arv Tove Jansson och hennes produktion. Kan- kunna ta ut svängarna och njuta av själva Tron och mystiken – Amos och det katolska inflytandet hade i hans tankevärld. ske var man mätt på Tove-temat? Men nej, arbetsprocessen. Andersons drivkrafter Värdet av Amos Andersons donationer uppskattas oron visade sig helt obefogad. Föreställning- – Insikten om hur viktig den faktiskt är Olav S Melin till tiotals miljoner euro i dagens penningvärde. I Den arna på Svenska Teatern sålde fort slut och har varit en ögonöppnare för mig, säger Vidi-Press ensamme mecenaten lär vi känna dessa och andra sidor premiären togs väl emot av publiken. Klingenberg. Utkommer: augusti 2020. hos mecenaten Amos Anderson.

96 97 Trädgårdsinstallationen Oasen-Keidas består av 80 växttorn som placerats på Glaspalatsets innergård – ett för varje år av föreningen Konstsamfundets 80-årsjubileum. Foto: Amos Rex 98