DOCSLIB.ORG

Kaivoja, Palovartijoita Ja Viemäreitä Brunnar, Brandvakter Och Avlopp

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kaivoja, Palovartijoita Ja Viemäreitä Brunnar, Brandvakter Och Avlopp See discussions, stats, and author profiles for this publication at: https://www.researchgate.net/publication/313658998 Kaivoja, palovartijoita ja viemäreitä Brunnar, brandvakter och avlopp Chapter · January 2003 CITATIONS READS 0 226 1 author: Petri S. Juuti Tampere University 423 PUBLICATIONS 598 CITATIONS SEE PROFILE Some of the authors of this publication are also working on these related projects: Tampere Water History View project Municipal engineers in South Africa View project All content following this page was uploaded by Petri S. Juuti on 13 February 2017. The user has requested enhancement of the downloaded file. 2 Kaivoja, palovartijoita ja viemäreitä Brunnar, brandvakter och avlopp PE TR JUUTI Keskiajalla perustettiin Suomeen kuusi Under medeltiden grundades sex stä­ kaupunkia, joista osa ilman varsinais­ der i Finland, varav en del utan egent­ ta perustamiskäskyä. Ilman käskyä ligt grundläggningsbeslut. Detta gällde syntyi myös Porvoo, joka sai kaupun­ också Borgå som fick sina stadsrättig- kioikeutensa 1300-luvulla. Kaupungin heter på 1300-talet. Stadens namn kan ruotsinkielinen nimi Borgå eli Linnajo­ härledas till den borg som anlades på ki juontuu Linnamäelle rakennetusta Borgbacken. Borgåbygden fick en fast linnasta. Porvoon seudun kiinteä asu­ bosättning på 1200- och 1300-talen. tus muodostui 1200-1300-luvuilla. Borgå socken finns omnämnd i urkun­ Porvoon pitäjä mainitaan asiakirjoissa derna redan i början av 1300-talet.1 jo 1300-luvun alussa.1 I mitten av 1300-talet gavs Borgå Keskivaiheilla 1300-lukua Porvoon socken i förläning åt Padis kloster i pitäjä annettiin läänitykseksi virolai­ Estland och tillhörde sedan klostret till selle Padiksen luostarille, jolle se kuu­ början av följande sekel. Borgå socken lui seuraavan vuosisadan alkuun saak­ växte upp kring Borgbacken. De ka. Pitäjä kasvoi Linnamäen ympäril­ äldsta bevarade skriftliga källorna är le. Vanhimmat alueesta säilyneet asia­ från början av 1300-talet. På Lilla kirjat ovat peräisin 1300-luvun alusta. Borgbacken finns ett av södra Finlands Pikku-Linnamäellä on yksi Etelä-Suo­ arkeologiskt mest betydande gravfält.2 men arkeologisesti merkittävimmistä (Bild 2.1. och 2.2.) kalmistoista.2 (Kuvat 2.1. ja 2.2.) 1 www.porvoo.fi;www.porvoo.fi/fin/porvoonhistoriaa/index.html;www.porvoo.fi/matkailu/, luettu 1.7.2002; Porvoon kaupungin historia 1, s. 81. 1 www.porvoo.fi;www.porvoo.fi/sve/sveporvoonhistoria/index.btml; www.porvoo.fi/matkailu/borjan.html; Borgå stads historia 1, s. 81. 2 Ibid. 13 2. Kaivoja, palovartijoita ja viemäreitä - ]uuti Kuva 2.1. Vanha kartta Porvoosta Porvoon kartta vuodelta 1652. Porvoon nimi juontaa vanhaan linnoitukseen ja kau­ pungin kehitykseen merkittävästi vaikuttaneeseen jokeen. (Hartman, s. 233) Bild 2.1. En gammal karta över Borgå Karta över Borgå från 1652. Namnet Borgå kan bärledas till den gamla försvarsan­ läggningen och till den för stadens utveckling sä viktiga än. (Hartman, s. 233) 14 2. Brunnar, brandvakter och avlopp -]uuti t£> Kuva 2.2. Vanha linnoitus vuoden 1902 Bild 2.2. Den gamla borgen enligt utgräv­ kaivausten perusteella (Hartman, s. 16-17) ningarna 1902 (Hartman, s. 16-17) Hyvien kulkuyhteyksien Ett läge vid viktiga varrella förbindelseleder Porvoon joki sai nimensä 1300-luvulla Borgå å fick sitt namn av den med Linnamäelle rakennetusta maalinnoi- jordvallar försedda försvarsanlägg­ tuksesta, josta muodostui myöhemmin ningen på Borgbacken som senare myös kaupungin nimi: Borgå (borg = också gav namn åt staden. Av den tidi­ linna, borgå = linnajoki). Enää linnoi­ gare borgen återstår numera bara vall­ tusta ei ole, vain vallihaudat ovat jäl­ graven. Ortnamnet Borgå förekommer jellä. Paikannimenä Porvoo esiintyy första gången 1327. I början av 2000- ensimmäisen kerran vuonna 1327. talet har Borgå stad en totalareal på Porvoon pinta-ala on 2000-luvun alus­ 1768 km2, varav landarealen är 654 sa 1768 km2, josta maata on 654 km2 km2 och vattenarealen 1114 km2. 15 2. Kaivoja, palovartijoita ja viemäreitä - Juuti ja vettä 1114 km2. Porvoossa on asuk­ Innevånarantalet i Borgå överstiger kaita yli 46 000, joista suomenkielisiä 46 000, varav 64 procent har finska 64 prosenttia, ruotsinkielisiä 34 pro­ som modersmål, 34 procent svenska senttia ja muita pari prosenttia. Kau­ och ett par procent representerar and­ pungin varsinaisena perustamisvuote­ ra språk. Borgå är den näst äldsta na pidetään vuotta 1346, joten Porvoo staden i Finland i och med att 1346 on Turun jälkeen Suomen toiseksi van­ betraktas som stadens egentliga grund­ hin kaupunki. Porvoon kautta kulkeva läggningsår. Kungsvägen, som också Kuninkaantie noudattaa vanhaa posti- passerar Borgå, följer den gamla post­ linjaa kulkien Bergenistä Oslon ja rutten från Bergen via Oslo och Stock­ Tukholman kautta Maarianhaminaan, holm till Mariehamn, och därifrån via josta edelleen saariston halki Turkuun skärgården till Åbo, och vidare genom ja sieltä Etelä-Suomen rannikkoaluei­ kustområdena i södra Finland och den sekä Helsingin ja Porvoon kautta Helsingfors samt Borgå, ända till Vi­ aina Viipuriin ja Pietariin saakka. Tie­ borg och S:t Petersburg. Allt sedan tä ovat 1300-luvulta lähtien kulkeneet 1300-talet har Kungsvägen använts av paitsi kuninkaat ja tsaarit, piispat ja kungar och tsarer, biskopar och bor­ porvarit, taiteilijat ja pyhiinvaeltajat, gare samt konstnärer och pilgrimer, myös kerjäläiset, sotilaat sekä monet liksom också av tiggare, soldater och muut - ihmiset ja aatteet.3 människor med andra professioner och idéer.3 Tulipaloja, muita vitsauksia ja ensimmäinen Bränder, andra yleinen kaivo hemsökelser och den första allmänna brunnen Porvoon pitäjä oli keskiajalla Itä-Uu­ denmaan ja Porvoon lääniksi kutsutun Borgå socken var redan under medelti­ hallintoalueen keskus. Keskiajalla Por- den ett centrum för Östra Nyland och voota koetteli suuri katastrofi: rutto- det förvaltningsområde som kallades epidemia eli musta surma, joka riehui för Borgå län. Också Borgå drabbades Euroopassa 1350-luvun vaiheilla ja på medeltiden av den stora katastrof surmasi suuren osan sen väestöstä. eller pestepidemi som kallas för diger­ Muitakin ongelmia toki oli - tanska­ döden. Denna pestepidemi spreds i Eu­ laiset tuhosivat 1500-luvulla Porvoon ropa runt år 1350 och dödade en stor kerran ja venäläiset kolme kertaa. Täl­ del av befolkningen i de områden som tä ajalta löytyy myös ensimmäinen drabbades. Pesten var dock inte den maininta kaivosta. enda hemsökelsen, t.ex. förstördes Porvoon historiassa kuvataan, Borgå på 1500-talet en gång av dans- 3 Ibid.; Porvoon kaupungin historia 1, s. 102. 3 Ibid.; Borgå stads historia 1, s. 102. 16 2. Brunnar, brandvakter och avlopp - juuti Kuva 2.3. Kuningas Kustaa Vaasa. Kustaa Vaasa syntyi vuonna 1496 ja kuoli 1560. Hän oli vallassa vuosina 1523-1560. Bild 2.3. Kung Gustav Vasa. Gustav Vasa föddes 1496 och dog 1560. Han var kung 1523-1560 kuinka Viipurin linnan käskynhaltija karna och tre gånger av ryssarna. Klas Kristerinpoika Horn oli saanut Från den här tiden härstammar också Kustaa Vaasalta (kuva 2.3.) tehtäväk­ den första uppgiften om en brunn: seen etsiä sopivaa linnoituksen paik­ I Borgå historia beskrivs hur fog­ kaa. Ehdoton edellytys hyvälle linnan den på Viborgs slott Klas Kristiernsson tai linnoituksen paikalle on hyvä ve­ Horn av Gustav Vasa (bild 2.3.) hade densaanti joko kaivosta, lähteestä tms. fått i uppdrag att söka en lämplig plats paikasta linnoituksen välittömässä lä­ för en befästning. Ett grundläggande heisyydessä. Horn kirjoitti 28.7.1559 krav på den plats som skulle väljas för kuninkaalle käynnistään Porvoossa. borgen eller försvarsanläggningen var Noin 7,5 kilometrin päässä kaupun­ att god tillgång till vatten kunde ga­ gista oli Hästö-saari, joka oli ”suun­ ranteras, endera från en brunn, en na­ nilleen Viipurin kaupungin kokoinen” turkälla, eller någon annan vattenre­ ja jonne voisi rakentaa linnan ja kau­ surs i borgens närhet. Horn skrev den pungin. Raikasta vettä oli saatavilla, 28.7.1559 till kungen och redogjorde sillä Horn oli kaivattanut 12 kyynärän för sitt besök i Borgå. I brevet berät­ eli noin seitsemän metrin syvyisen kai­ tade han bl.a. att ca 7,5 kilometer från von, jonka vesi oli ”kylmää kuin jää”. staden fanns den så kallade Hästön Linnanrakennussuunnitelma ei kuiten­ som var ”ungefär lika stor som Vi­ kaan koskaan toteutunut.4 borg” på vilken en borg och en stad Ensimmäiset tiedot yleisestä kai- kunde anläggas. Friskt vatten fanns att 4 Ibid.; Porvoon kaupungin historia 1, s. 286; Hartman, s. 53-54. 17 2. Kaivoja, palovartijoita ja viemäreitä - ]uuti vosta Porvoossa ovat vuodelta 1622. tillgå då den 12 alnar eller 7 meter Silloin Anäsin Krister oli särkenyt Ber­ djupa brunn som Horn låtit gräva vi­ til Jakobinpojan vaimon saavin, kun sat sig innehålla vatten som var ”kallt tämä oli hakemassa vettä kaivosta, jo­ som en is”. Planerna på en borg för­ ta Krister piti omanaan. Oikeus sakot­ verkligades dock aldrig.4 ti Kristeriä 22.1.1622 ja päätti, että Den tidigaste kända uppgiften om kaikki kaivon ympärillä asuvat saavat en allmän brunn är från 1622. Detta käyttää sitä. Ilkka Mäntylä on kuvan­ år hade Anäs Krister söndrat den så nut Porvoon historian toisessa osassa som Bertil Jakobssons hustru använde yleisiin kaivoihin liittyneitä tapahtu­ då hon hämtade vatten från en brunn mia, jotka osoittavat kaivoilla olleen som nämnda Krister ansåg som sin suuren merkityksen asukkaiden elä­ egen. Rätten bötfällde Krister den m ässä.5 22.1.1622 och beslöt att alla som Porvoota kohtasi hävitys myös bodde i närheten skulle få använda isonvihan ja pikkuvihan aikana 1700- brunnen. Ilkka Mäntylä har
Load more

Recommended publications
  • Föreningen Luckans Verksamhetsplan 2016
    Föreningen Luckan r.f./ Verksamhetsplan 2016 FÖRENINGEN LUCKAN R.F. Reg.nr 181.018 FO-nummer: 1637159-4 VERKSAMHETSPLAN ÅR 2016 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 2. VÄRDERINGAR OCH VISION 5 2.1 Luckans värderingar 5 2.2 Vision 5 3. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN 2016 FRAMÅT 6 4. LUCKAN SOM SAMARBETSORGANISATION 9 5. PERSONAL 9 6. EKONOMI OCH PROJEKTFINANSIERING 12 7. ORGANISATION OCH LEDNING 13 8. MARKNADSFÖRING OCH KOMMUNIKATION 14 9. VERKSAMHETER 16 9.1 Centrala målgrupper och nyckeltal 16 9.2 Informationsverksamhet och servicetjänster 19 9.3 Digitala tjänster 20 9.4 Program och kulturverksamhet 24 9.5 Barnkultur för alla barn 25 9.6 Ungdomsrådgivning på svenska – UngInfo 29 9.7 Luckan shop 31 9.8 Luckan Integration 32 10. UTVECKLINGSPROJEKT 36 11. Utvärdering och kvalitetsuppföljning 40 12. Samarbetet med de övriga Luckorna 40 13. Kortbudget Föreningen Luckan r.f. 43 1. INLEDNING Föreningen Luckan r.f. grundades i december år 2000. De grundande föreningarna och samfunden utgörs av fem medlemsorganisationer: Föreningen Konstsamfundet, Samfundet Folkhälsan, Svenska studieförbundet, Sydkustens Landskapsförbund och 4 Understödsföreningen för Svenska Kulturfonden. Syfte och uppdrag Föreningens syfte är att främja svenskspråkig samhällelig och kulturell verksamhet i huvudstadsregionen. Vidare samlar och sprider föreningen information om kulturella och sociala tjänster och aktiviteter, för att på detta sätt öka deras tillgänglighet för en bred allmänhet och grupper med särskilda behov. Föreningen skall främja liknande verksamhet på andra orter i Svenskfi nland. Föreningen fullföljer sitt syfte genom att sammanställa, producera och sprida information, ordna verksamhet i form av rådgivning, utbildningar och sammankomster samt evenemang med inriktning på samhälle och kultur jämte annan motsvarande verksamhet.
    [Show full text]
  • Sammanfattning På Svenska Många Av Världens Språk Är S.K
    Interaction and Variation in Pluricentric Languages – Communicative Patterns in Sweden Swedish and Finland Swedish FORSKNINGSPROGRAM 2013–2020 RESEARCH PROGRAMME 2013–2020 Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond Funded by the Bank of Sweden Tercentenary Fund Programbeskrivning från programansökan Programme description from programme application Sammanfattning på svenska Många av världens språk är s.k. pluricentriska språk, dvs. språk som talas i fler länder än ett. Bara i Europa finns en rad exempel på sådana språk, till exempel engelska, franska, tyska och svenska. Men samtalar man på samma sätt i olika länder bara för att man talar samma språk? Eller ser de kommunikativa mönstren olika ut? Det vet vi i dagsläget nästan inget om, och det är just det som programmet Interaktion och variation i pluricentriska språk undersöker. Programmet jämför samma typer av samtal i liknande miljöer i Sverige och Finland, med fokus på domänerna service, lärande och vård där en stor del av samtal utanför den privata sfären utspelar sig. Samtal både mellan personer som känner varandra och sådana som inte gör det kommer att spelas in för att se vilka skillnader det finns i samtalsmönstren mellan sverigesvenska och finlandssvenska samtal. Dessutom upprättas en sökbar databas som också kan användas till framtida undersökningar. En viktig del inom programmet är att bidra till den internationella teoriutvecklingen inom forskningen om pluricentriska språk. Genom att använda teorier och metoder som samtalsanalys och kommunikationsetnografi kan programmet belysa och förklara pluricentriska språkfenomen som tidigare forskning inte riktigt kunnat komma åt. På så vis bidrar programmet till att utveckla den s.k. variationspragmatiken samtidigt som vi får ny kunskap om vad som är unikt för finlandssvenska respektive sverigesvenska samtal.
    [Show full text]
  • På Svenska I Finland-In Swedish in Finland
    PÅ SVENSKA I FINLAND IN SWEDISH IN FINLAND PÅ SVENSKA I FINLAND IN SWEDISH IN FINLAND Denna skrift riktar sig till dig som är nyfiken på det svenska i det finländska samhället. Som du kanske vet är Finland ett land med två nationalspråk, finska och This book is for you who are curious about the Swedish svenska, som båda har samma juridiska status. De som language and culture within the Finnish society. As har svenska som sitt modersmål är mycket färre än de you may know, Finland is a country with two nation- som har finska så det kan vara så att du varken mött al languages, Finnish and Swedish, which both have svenskan på stan eller erbjudits möjligheten att inte- the same legal status. There are very few people with greras på svenska. Swedish as a mother tongue compared to those with Du får bekanta dig med Finland som en del av Finnish, so you may have neither encountered Swedish Norden samt Sveriges och Finlands gemensamma his- language spoken in town, nor been offered the choice toria. I en artikel presenteras kort hur det är att studera to integrate in Swedish. på svenska, i en annan hur det är att jobba och i en You’ll familiarise yourself with Finland as a Nor- tredje hur det är att vara förälder på svenska i Finland. dic country, as well as with Finland’s mutual history En stor del av som intervjuas har själv flyttat till Fin- with Sweden. One of the articles presents studying land. Du får också en inblick hur det var att vara ny in Swedish, while another talks about what it is like i Finland förr i världen och hur de som flyttade från to work in Swedish, and a third one explores what it Ryssland till Finland under slutet av 1800-talet samti- means to be a parent in Swedish in Finland.
    [Show full text]
  • Kielikeskus Tutkii 4/2019 Mike Nelson (Toim.) Kielikeskus Tutkii
    Kielikeskus tutkii 4/2019 Mike Nelson (toim.) Kielikeskus tutkii Mike Nelson (toim.) Vol. 4 Turku 2019 Kielikeskus tutkii Vuosikirja nro. 4 Turun yliopisto Kieli- ja viestintäopintojen kielikeskus Agora 20014 Turun yliopisto Sähköposti: [email protected] Vastaava toimittaja: Mike Nelson Kannen kuva: Hanna Oksanen Taitto: Tarja Linden Grano Oy Turku 2019 ISBN 978-951-29-7846-5 (Painettu/PRINT) ISBN 978-951-29-7847-2 (PDF) ISSN 2324-0431 (Print) ISSN 2324-044X (PDF) SISÄLTÖ 5 Foreward Student Collaboration in English for Academic Purposes - Theory, Practitioner Perceptions and Reality Averil Bolster & Peter Levrai 9 Tunteet pinnassa Luckan-kahvilan keskusteluryhmässä Carola Karlsson-Fält 27 On a third mission: aligning an entrepreneurial university’s mission, strategy and strategic actions to a language centre context Marise Lehto 43 From analogue to digital: a report on the evolution and delivery of the Finelc 2digi project Mike Nelson 59 What is business English? Key word analysis of the lexis and semantics of business communication Mike Nelson 77 Crossing lines: Finnish and non-Finnish students’ cultural identities and Finnish Nightmares Bridget Palmer 103 Creating a Blended Learning Model for Teaching Academic Presentations Skills to Doctoral Researchers Kelly Raita 115 Tio års perspektiv på förberedande undervisning i svenska som det andra inhemska språket vid Åbo universitet Anne-Maj Åberg 131 Foreward The year 2019 marks the fortieth anniversary of the creation of the University of Turku Language Centre. During this time, the Centre has grown from having two full-time teachers to having fifty-seven in three cities. Looking at the founding documents of the Language Centre in 1979, we see that the main tasks were to teach both domestic and foreign languages, to produce materials for the teaching in cooperation with other language centres, to arrange translation services, to provide teaching for university staff, to provide testing services and to take care of the university’s language studios.
    [Show full text]
  • Konstsamfundets Verksamhetsberättelse 2020
    Föreningen Konstsamfundets verksamhets- berättelse och bokslut 2020 Föreningen Konstsamfundets verksamhetsberättelse och bokslut 2020 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRENINGENS 80:E VERKSAMHETSÅR 7 Organisationen 8 Styrelsen 8 Verkställande direktör 8 Personalen 8 Sakkunniga 9 Placeringsrådet 9 Revisorer 9 KULTURGÄRNINGAR 10 Jubileumssatsningar 11 Amos Rex och museiverksamhet 13 KSF Media Ab och Schildts & Söderströms Ab 14 Söderlångvik gård 14 Övriga understöd inom konst 15 Övriga understöd inom vardag på svenska 15 Understöd till yrkesutbildning 15 Utmärkelser och pris 15 Stipendier och understöd i samarbete med 16 andra stiftelser, fonder och föreningar Hållbarhet inom Konstsamfundet 16 Miljöaspekter 16 Samhällsnytta 17 Ägarstyrning och ledarskap 17 AFFÄRER 18 Konstsamfundets placeringspolicy 18 Corporate governance eller företagsstyrning 19 inom placeringsverksamhet Hållbarhet inom placeringsverksamheten 19 Ansvarsfull placeringsverksamhet i praktiken 19 Föreningens principer för ansvarsfulla placeringar 19 Noterade aktier 20 Övriga aktieplaceringar 20 Fastigheter 21 Ränteinstrument, likviditet och belåning 22 Konstfonden 22 FÖRENINGENS BOKSLUT 23 UTDELNING AV STIPENDIER OCH BIDRAG 2020 39 FÖRENINGENS 80:E VERKSAMHETSÅR KULTURGÄRNINGAR AFFÄRER Noterade aktier Övriga aktieplaceringar Fastighetsplaceringar Stipendier och understöd Konstfonden Föreningen Konstsamfundet r.f. grundades 1940 av Amos Anderson, som testamenterade sin kvarlåtenskap till föreningen. År 2020 var Föreningen Konstsamfundets 80:e verksamhetsår. Föreningens ändamål är enligt
    [Show full text]
  • Mapping of Nordic Research on CULTURE and CREATIVITY IN
    Mapping of Nordic research on CULTURE AND CREATIVITY IN SCHOOL NETWORK FOR CHILDREN AND CULTURE, 2014 The cover page illustration is from BOGLABYRINTEN in Viborg - PHOTO: Take One Photo 2 CONTENTS Introduction ................................................................................................................................................... 4 Chapter 1: Background and organisation of the mapping project................................................................ 7 Chapter 2: Project's goals and methods ........................................................................................................ 9 PROJECT DESIGN ....................................................................................................................................... 10 Chapter 3: Mapping material and results .................................................................................................... 15 RESEARCH MATERIAL ................................................................................................................................ 15 Denmark ................................................................................................................................................ 17 Norway .................................................................................................................................................. 24 Sweden .................................................................................................................................................. 32 Finland
    [Show full text]
  • Table of Contents
    TABLE OF CONTENTS 1 Finland 1 1.1 Finland in a nutshell 1 1.2 The City of Åbo/Turku 2 1.3 The City of Vasa/Vaasa 2 1.4 Åbo Akademi University 3 1.5 Novia University of Applied Sciences 4 2 Åbo Akademi University (ÅAU) 5 2.1 Offices at ÅAU 5 2.2 Student Union of Åbo Akademi University (Åbo Akademis Studentkår, ÅAS) 8 2.3 Friendship Programme (only in Åbo) 10 2.4 Exchange Students 11 2.5 Degree Students 12 2.6 PhD Students 13 2.7 International Trainees and Visiting Students 14 2.8 General Information Concerning Studies 15 2.9 Libraries 17 2.10 IT Facilities 21 2.11 Photocopying, Scanning & Printing 23 2.12 Language Studies 24 2.13 Grants and Scholarships 25 2.14 The Finnish Student Health Service (FSHS) 27 3 Novia University of Applied Sciences 29 3.1 Offices of Novia UAS 29 3.2 Student Union at Novia UAS (Novium) 31 3.3 Friendship Programme (only in Åbo) 33 3.4 Exchange Students 33 3.5 Degree Students 34 3.6 International Trainees and Visiting/Free Mover Students 35 3.7 General Information Concerning Studies 35 3.8 Libraries 39 3.9 IT Facilities 41 3.10 Scanning & Printing 43 3.11 Language Studies 43 3.12 Student Health Services for Students at Novia UAS 44 4 State Regulations and Insurances 49 4.1 Residence Permits 49 4.2 Civil Registration 54 4.3 Insurances (Social, Medical, Private) 55 4.4 Legal Advice 61 4.5 Embassies in Finland 64 4.6 Governmental Aid for Studies 64 5 Employment Issues 66 5.1 Students, Researches, Staff 66 5.2 Getting a Job 67 5.3 Taxation 69 5.4 Trade Unions 71 6 Health Care 73 6.1 The European Health Insurance Card
    [Show full text]
  • Education, Courses & Social Activities
    Swedish in the Helsinki Metropolitan Area Spring 2017 Education, Courses & Social Activities Education, Courses & Social Activities Education, 2 TABLE OF CONTENTS WELCOME! 5 EDUCATION & COURSES 6 • Helsingfors Arbis 6 • Esbo Arbis 19 • Grankulla medborgarinstitut -The Adult Education Centre of Kauniainen 31 • Vanda Vuxenutbildningsinstitut - Vanda Adult Education Institute, Swedish 41 Department • Arcada 44 • Hanken School of Economics 46 • Helsinki Summer University 47 • Prakticum Vocational School 48 SOCIAL LIFE & ACTIVITIES 50 • Föreningen Luckan r.f. / Luckan Integration 50 • Andreaskyrkan (Free Evangelical Church of Finland) 56 • Arbetets Vänner / Square Dance Group 57 • Folk Dance Group Brage 58 • Kammarkören Idun - The Idun Chamber Choir 58 • Brages stråkorkester - The Brage String Orchestra 59 • DUF Square Dancers (Dickursby Ungdosmförening r.f.) 59 • The DuvTeatern Theatre Company 60 • Esbobygdens ungdomsförbund r.f. 60 • Esbo Sångkör - a Mixed Choir with a Long Tradition 62 • Esbo Spelmanslag- Espoon Pelimannit 62 • Finlands Svenska Folkdansring r.f. 63 • Finlands Svenska Scouter r.f. 64 • Mixed Choir Furorna in Esbo 64 • Föreningen för Drama Och Teater, DOT r.f. 65 • Grankulla Gymnastikförening 66 • Helsingfors svenska Marthaförening 66 • Teknologorkester Humpsvakar 67 • Kvinnliga Akademiker i Helsingfors r.f. 68 • The Martin Wegelius Institute, MWI 68 • Musikinstitutet Kungsvägen, MIK 69 • Nordic Culture Point 70 • Norr om Stan r.f. 70 • Nylands svenska ungdomsförbund r.f. 71 • Psykosociala föreningen Sympati r.f. 72 • Sandels School of Music and Arts 73 • SAMS 74 • Senior Dance Organisation in Finland 74 • Sydkustens landskapsförbund / Svenskskola.fi 75 • The Swedish Socialdemocratic Association in Vantaa 76 OTHER SERVICES 76 • Youth Crisis Centre / Krisjouren för unga 76 • Vantaa Info 77 • NewCo Helsinki 77 USEFUL WEBSITES 78 3 Education, Courses & Social Activities Education, 4 WELCOME! Finland has two official languages: Swedish and Finnish.
    [Show full text]
  • Your Guide to Western Uusimaa History
    YOUR GUIDE TO WESTERN UUSIMAA HISTORY, RECREATION AND SIGHTS Pomoväst r.f. Welcome to Western Uusimaa! Western Uusimaa is fantastic. By its form it is a long region which starts in Kirkkonummi near to Helsinki and goes on to Hanko Cape, the southernmost point of the Finnish mainland. Whether you are a newcomer or already well acquainted with the region, there is always a lot to see and experience: - wonderful open-air recreation areas - magnificent medieval buildings - interesting churches - exciting museums The aim of this guide is to open your eyes to see the wonders of Western Uusimaa. In addition to the attractions presented on the cd-rom, there is much to discover when it comes to services in Western Uusimaa: there are cosy restaurants, nice hotels and interesting shops. Information on opening hours is available on the Internet once you have acquainted yourself with the sights presented on this guide. Welcome! Churches in the region: Index: Museums: Hanko Hanko The Church of Hanko card 7 Hanko cards 1-15 Bengtskär, Lighthouse Museum card 2 The Orthodox Church of Hanko Ekenäs cards 17-32 Hanko Front Museum card 6 card 9 Karis cards 33-44 Hanko Museum card 8 The Church of Lappohja card 11 Pohja cards 45-51 The Chapel of Täktom card 14 Ingå cards 53-63 Ekenäs Siuntio cards 64-72 Bromarf homestead museum card 18 Ekenäs Kirkkonummi cards 73-89 Ekenäs Museum card 23 Snappertuna Folk Museum card 27 Bromarf Church card 19 Tenala homestead museum card 29 Ekenäs Church card 22 The Hospital Museum of Western Uusimaa Snappertuna Church card 28 card 32 Tenala Church card 30 Karis Mjölbollstad sanatorium museum card 40 Karis Mustio Castle Museum card 44 St.
    [Show full text]
  • A Memorial Volume in Honour of Sauli Takala
    Ari Huhta, Gudrun Erickson, Neus Figueras (eds.) Developments in Language Education: A Memorial Volume in Honour of Sauli Takala EALTA – European Association for Language Testing and Assessment University of Jyväskylä, Centre for Applied Language Studies Developments in Language Education: A Memorial Volume in Honour of Sauli Takala Developments in Language Education: A Memorial Volume in Honour of Sauli Takala Edited by Ari Huhta, Gudrun Erickson, Neus Figueras University of Jyväskylä/Centre for Applied Language Studies EALTA - European Association for Language Testing and Assessment Jyväskylä & EALTA, 2019 © authors, photographers, University of Jyväskylä/Centre for Applied Language Studies and EALTA ˗ European Association for Language Testing and Assessment Cover photograph (Köklot Island, Kvarken Strait) and the photograph of Sauli Takala by Paula Bertell Cover and layout Sinikka Lampinen ISBN 978-951-39-7748-1 (PDF) ISBN 978-951-39-7747-4 (pbk) University Printing House, Jyväskylä, Finland 2019 Table of contents Ari Huhta, Gudrun Erickson and Neus Figueras Introduction ............................................................................................................... 7 Veronica Benigno and John de Jong Linking vocabulary to the CEFR and the Global Scale of English: A psychometric model ............................................................................................... 8 Sarah Breslin, Susanna Slivensky and Michael Armstrong Intellectual, insightful, inspiring – the ECML remembers Sauli Takala ...................
    [Show full text]
  • THE CHALLENGERS of PUBLIC CULTURAL CENTRES a Mixed Method Study on Private Cultural Centres in Finland
    Tomas Järvinen Tomas Järvinen Tomas Tomas Järvinen Tomas A mixed method study on private cultural centres in Finland cultural on private method study A mixed centres in Finland cultural on private method study A mixed of Public Centres The Challengers Cultural of Public Centres Cultural The Challengers A mixed method study on private cultural centres in Finland cultural on private method study A mixed of Public Centres The Challengers Cultural TheTheThe ChallengersChallengersChallengers ofofof InstitutionalInstitutionalInstitutional theory theorytheory has hashas undergone undergoneundergone major majormajor development developmentdevelopment in inin recentrecentrecent decades, decades,decades, while whilewhile resource resourceresource dependence dependencedependence theory theorytheory has hashas re rere--- PublicPublicPublic CulturalCulturalCultural CentresCentresCentres mainedmainedmained essentially essentiallyessentially unchanged unchangedunchanged since sincesince its itsits inception inceptioninception in inin 1978. 1978.1978. ThisThisThis study studystudy examines examinesexamines the thethe associations associationsassociations of ofof these thesethese two twotwo theories theoriestheories AAA mixed mixedmixed method methodmethod study studystudy on onon andandand organisational organisationalorganisational performance performanceperformance in inin the thethe context contextcontext of ofof cultural culturalcultural privateprivateprivate cultural culturalcultural centres centrescentres in inin Finland FinlandFinland centrescentrescentres
    [Show full text]
  • Download Full Text (Pdf)
    In: Rudolf Muhr (ed.) (2011): Non-dominant Varieties of pluricentric Languages. Getting the Picture. In memory of Prof. Michael Clyne. Wien et. al., Peter Lang Verlag. p. Catrin NORRBY (Stockholm University, Sweden) [email protected] Camilla WIDE (University of Turku, Finland) [email protected] Jan LINDSTRÖM (University of Helsinki, Finland) [email protected] Jenny NILSSON (Institute for Language and Folklore, Gothenburg, Sweden) [email protected] Finland Swedish as a non-dominant variety of Swedish – extending the scope to pragmatic and interactional aspects Abstract This chapter gives an overview of Finland Swedish as a non-dominant variety of Swedish. The first part outlines the status and position of Swedish in Finland and documents research on Finland Swedish. We present this body of work with reference to work on Finland-Swedish status- and corpus planning. While there is an impressive body of work on the phonological, lexical, morphological and syntactic characteristics of Finland Swedish, much less attention has been paid to the pragmatic and interactional aspects of Finland Swedish vis-à-vis Sweden Swedish. With the exception of a few studies on politeness strategies, address and greeting practices, no systematic investigation of communicative patterns in the two Swedish varieties has been undertaken. The second part presents our methodological framework for such an investigation, and present preliminary results from a pilot study on openings in 12 institutional telephone conversations in the respective national variety. These results suggest that there are systematic differences which warrant further investigation. 1. Introduction – scope of the chapter The aim of this chapter is twofold.
    [Show full text]