Varför har Sverige hittills inte haft en kvinnlig statsminister?

En jämförandestudie mellan Sverige, Norge samt Danmark kring betydelsen av hög utbildning och engagemang.

Why Sweden haven’t yet had a women as prime minister? A comparative study between Sweden, Norway and Denmark on the meaning of higher education and commitment.

Josefine Eriksson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap ______Statsvetenskap ______Kandidatuppsats, 15 hp. ______Handledare: Mette Marie Stähr Harder ______Examinator: Mikael Granberg ______Datum: 28/6-2021 ______

Abstract The purpose of this thesis is to investigate and compare party leaders in Sweden, Norway and Denmark based on Jenny Madestam's research on how party leaders are elected and see if demonstrated loyalty, previous assignments in politics and higher education are criterias that are more difficult for women to fulfill than it is for men and if it could then be one of many reasons that led to the fact that in Sweden there has not been a female prime minister so far. In Madestam's research it emerged that in Sweden's parties it was important with, among other things, these criteria when a new party leader was to be appointed, then it was discussed whether these criteria were more favorable for men than women as women have historically been more at home than men. Should have influenced how women had the opportunity to get involved politically and provided higher education.

By examining whether the party leaders in question have first and foremost shown loyalty to their party in the form of a long-term commitment within the party. Then if the party leaders have previously held some form of ministerial post or higher post within their party, and finally if the party leader has a higher completed education than high school, this is then analyzed to see if this hypothesis could be falsified or not. As Norway and Denmark have had female prime ministers, the hypothesis will be falsified if they meet the criteria to the same or greater degree than Sweden, and if they do not, the hypothesis will not be falsified.

When all data were compiled and the countries were compared, the analysis showed that Sweden did not meet the criteria/characteristics to a greater extent than other countries. In Norway, the results showed that all party leaders in the survey met all three criteria. In Denmark, the results showed that all party leaders had a high level of education, all but one of the party leaders had shown loyalty to his party and all of the party leaders except two had previously held other ministerial posts. In Sweden, all party leaders had shown loyalty to their party and previously held another ministerial post, but not all of the party leaders had a high level of education. The conclusion was that Sweden did not meet the criteria to a greater extent than the other countries and thus the hypothesis had to be falsified.

Innehållsförteckning 1. Inledning ………………………………………………………………………….……1 1.1 Forskningsproblem …………………….…………………………………………..2 1.2 Syfte och frågeställning ……………………………………………………………4 1.3 Disposition ……………………………………….………………………………...5 2. Tidigare forskning ……………………………………………………………………..6 2.1 En kompispappa och en ytlig djuping ……………………………………………..6 2.2 Hur blir man vald? ……………………………………….………..………………7 2.3 The hourglass pattern of women’s representation ………………………………..10 2.4 Teoridiskussion …………………………………………………………………...10 3. Övergripande hypotes, metod och design ……………………………………………11 3.1 Övergripande hypotes ………….…………………………...……………………11 3.2 Metod och forskningsdesign .…………………………………………………….12 3.2.1 Urval …………………………………………….……………………….14 4. Empiri ………………………………………………………………………………...16 4.1 Sverige …………………………………………………………………………...16 4.2 Norge ………………………………………………………………….………....21 4.3 Danmark ……………………………………………………………….………...25 5. Resultat …………………………………………………...……………………..…...29 5.1 Sverige ……………………………………………………………………..29 5.2 Norge ………………………………………………………………………30 5.3 Danmark …………………………………………………………………...31 5.4 Jämförelse mellan länderna ………………………………………………..32 6. Slutsats och diskussion ………………………………………………………….…...35 7. Referenslista…………………………………………………………………………..37

1. Inledning Hur ska en bra ledare vara? Det är en fråga som ofta ställs, några exempel på egenskaper som ofta dyker upp i samband med frågan är pålitlig, stark och kompetent. När man ser på ledarskap i Sverige, och framförallt inom politiken kan man historiskt se ett mönster. Det är många män och få kvinnor på toppositionerna. Socialdemokraterna har som exempel haft nio manliga partiledare och endast en kvinnlig sedan 1896.1 Moderaterna har haft sexton manliga partiledare och endast en kvinnlig sedan 1904.2

Kvinnans representation och jämställdhet är något som ofta diskuteras, och kvinnor har under många år kämpat för sina rättigheter och för att kunna leva i ett jämställt samhälle. Att män ofta målas upp som mäktiga starka personer samtidigt som kvinnor framställs som mjuka omhändertagna personer är knappast ny information, den bilden har följt oss sen tidig skolålder där man i historieböckerna ofta fick läsa om de stora starka männen, men sällan om de starka kvinnorna.

Hur kommer det sig att det ser ut på det sättet, och vad kan det bero på? Det har ofta diskuterats varför vi inte haft en kvinnlig statsminister, eller varför det finns relativt få kvinnliga ledare överlag. Några exempel är hur kvinnor målas upp i massmedia i jämförelse med hur män målas upp. I flera olika undersökningar kommer man oftast fram till att vid olika politiska skandaler som exempel målas ofta kvinnan upp på ett mer betydligt missgynnsamt sätt än vad män gör. Detta kan då leda till sämre förtroende för kvinnan samt att kvinnor har sämre möjligheter till att överleva politiska skandaler.3

Den typ av politik som kvinnor framför i jämförelse med män är också något som har diskuterats som en eventuell påverkan på kvinnors lägre representation. Även om det inte finns någon konkret ”manlig politik” eller ”kvinnlig politik” kan man ändå oftast se ett mönster där män gärna håller sig borta från de sociala utskotten och frågorna inom politiken

1 Socialdemokraterna, Partiledare och partisekreterare, u.å., https://www.socialdemokraterna.se/vart- parti/om-partiet/var-historia/partiledare-och- partisekreterare?TSPD_101_R0=08054bd396ab20004067b058f38aa390bfe69233b486434cff6af1a3fb06fdce6e 09b7fa611e6bb10825bbef85143000bc201097227d643e69ab83af1fbd3ff789a80ce9d1b0cd9f62f0ca204d2ee17 fd1b76c33ffe8896bb8679fe79af5f6e9 (hämtad 2021-04-13) (hämtad 2021-04-13) 2 Moderaterna, Partihistorik, u.å., https://moderaterna.se/partihistorik (hämtad 2021-04-13) 3 Tobias Bromander, Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia?, doktorsavhandling (Växjö: Linneuniversitetet, 2012)

1 medans kvinnor ofta söker sig dit.4 Därmed har det blivit en fråga om detta skulle kunna ha en inverkan på hur folket röstar och partiledare väljs eller inte.

Rekryteringsprocessen och huruvida den är svårare att ta sig igenom för kvinnor än för män är även det en aspekt som tas upp och det är detta som det i den här uppsatsen ämnas att undersöka, om det är så att rekryteringsprocessen skulle kunna vara en av flera möjliga förklaringar till varför vi i Sverige hittills inte har haft en kvinnlig statsminister genom att jämföra partiledarna i Sverige, Norge samt Danmark då de övriga länderna har samt har haft kvinnliga statsministrar.

Sverige är ett land som klassas ha hög jämställdhet. GII (Gender Inequality Index) av Globalis är en skala där man mäter mellan 0-1 hur jämställt ett land är, 0 är jämställt och 1 är ojämlikhet. På denna skalan låg Sverige 2018 på 0,04,5 men även om Sverige är i toppen av jämställda länder så är Sverige hittills inte haft en kvinnlig statsminister, vilket ser annorlunda ut om en jämför med våra grannländer Norge och Danmark. På GII skalan 2018 låg Danmark på samma mått som Sverige, 0,04, och Norge låg något lägre i jämställdhet, 0,044.6 Vilket indikerar på att även Danmark och Norge är länder med klassad hög jämställdhet. Det som skiljer framför allt är att både Danmark och Norge har och har haft kvinnliga statsministrar. Danmark har för tillfället Mette Frederiksen från Socaildemokratiet som statsminister7 och Norge har Erna Solberg från Høyre som statsminister.8

1.1 Forskningsproblem Statsvetaren Jenny Madestam har i sin doktorsavhandling En kompispappa och en ytlig djuping: Partieliters ambivalenta partiledarideal undersökt hur partiaktiva inom Socialdemokraterna och Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) föreställer sig den ideala ledaren.9 Det som kommer fram i avhandlingen är att partiledaridealen är ambivalenta, som

4 Lena Wängnerud, ”Intressen kontra stereotyper. Varför finns det kvinnliga och manliga politikområden i Riksdagen?” Statsvetenskaplig tidskrift, 99:2 (1996) 5 Globalis, Jämställdhet - Index för skevfördelning mellan könen, u.å., https://www.globalis.se/Statistik/GII- jaemstaelldhet (hämtad 2021-04-13). 6 Globalis, Jämställdhet - Index för skevfördelning mellan könen 7 Norden, Fakta om Danmark, u.å., https://www.norden.org/sv/information/fakta-om-danmark (Hämtad 2021- 05-10). 8 Norden, Fakta om Norge, u.å., https://www.norden.org/sv/information/fakta-om-norge (hämtad 2021-05-10) 9 Jenny Madestam, En kompispappa och en ytlig djuping, Partieliters ambivalenta partiledarideal, doktorsavhandling (Stockholm: Stockholms universitet, 2009)

2 Madestam skriver ”Det är ett faktum att politik och politikens villkor är tvetydliga och rymmer paradoxala inslag.”.10

Socialdemokraterna hade en något mer tydlig bild av hur deras partiledarideal såg ut, det var viktigt att en ideal partiledare är en stark statsminister som förankrar. Inom Folkpartiet var det dock inte lika lätt att få en tydlig bild, där handlade det om att säkra upp sig, ”Partiledaren skall vara intellektuell, men inte för intellektuell, han eller hon skall profilera partiet men för mycket för då går det inte att förhandla, ledaren skall leda med fast och fri hand men inte för mycket för då blir det diktatur i ett liberalt parti, och så vidare.”11

Madestams avhandling kom senare att inspirera henne till att genomföra ytterligare en studie. Madestam skrev en bok där hon genomförde en studie där hon undersökte hur det går till när en ny partiledare ska utses i svenska partier. Detta för att belysa vad som faktiskt krävs för att bli vald och nå toppen av ett parti samt vilka som faktiskt har en möjlighet att påverka det. Partierna som undersöktes var Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Moderaterna.12

Det främsta som dök upp i undersökningen var att lojalitet var ett begrepp som var viktigt inom alla de tre partierna som undersöktes. Vad som menas med lojalitet varierar dock, inom Socialdemokraterna innebar lojalitet kort att ha visat sig vara en god partimedlem och att en har haft ett långt medlemskap inom partiet samt flera år av partiuppdrag och partiarbete. Inom Miljöpartiet var lojaliteten kopplad till den gröna ideologin, en person som ska anförtros med höga poster inom partiet ska ha en ”grön” livsstil och attityd. Och till sist inom Moderaterna var lojalitet kopplat till förmågan att leverera och arbeta hårt. En potentiell ledare inom partiet bör ha en formell utbildning och uppfattad kompetens samt ha goda meriter. Lojalitet inom Moderaterna mäts i termer av att vara produktiv för partiets räkning.13

Ytterligare en aspekt som dök upp i undersökningen var att det saknades ett helt okomplicerat förhållningssätt till kvinnor i relation till partiledarskap och eller språkrörsskap. I socialdemokraterna som utger sig för att vara ett feministiskt parti har det endast funnits en kvinnligpartiledare hittills, Mona Sahlin. När Sahlin skulle väljas till partiledare som

10 Madestam, 2009 s. 269. 11 Madestam, 2009, s. 267-268 12 Jenny Madestam, Hur blir man vald?, 1 uppl. (Stockholm: Liber, 2014) 13 Madestam, 2014 s. 300

3 efterträdare till Göran Persson var största fokusen på att efterträdaren skulle vara just en kvinna. Vid hennes avgång blev det stor besvikelse då det feministiska partiet Socialdemokraterna inte kunde enas om en kvinnlig partiordförande, den ideala ledaren är vad som stereotypt definieras som manligt vilket inte stämde in på Sahlin och därmed enades inte partiet. I Miljöpartiets språkrörsmodell är syftet bland annat att det ska vara ett könsmässigt jämställt ledarskap. Det ska alltså finnas en manlig och en kvinnlig ledare i partiet. Ett problem är dock att oftast är det mannen i ledarduon som anses vara ledaridealet och kvinnan ses som ett komplement till mannen. I de flesta fall när nya språkrör ska utses är det mannen som ses som självklar och utmaningen är att hinna en kvinna som kan komplettera honom. Sen har vi Moderaterna, när undersökningen genomfördes (2014) hade Moderaterna inte haft någon kvinnlig partiledare, och kön målas upp som en icke-fråga. När en kvinna i en valprocess hade kommit upp på tal så beskrevs det som positivt att det fanns en kvinna som var lämplig. Även den ideala Moderatledaren beskrivs som stereotypiskt manlig, och något som tycks vara viktigt inom partiet är nätverk, kontakter och vänner, och som Madestam skriver ”Sådana nätverk har hittills varit enklare för män att skaffa sig eftersom de historiskt varit mer närvarande på positioner inom partiet.”.14

Madestam presenterar att dessa egenskaper eller kriterier som en partiledarkandidat bör ha är alla egenskaper som över tid varit mycket svårare för kvinnor än män och att det kan ha sin inverkan på varför det hittills funnits få kvinnliga partiledare.

1.2 Syfte och frågeställning Syftet är att utifrån Jenny Madestams analyser av rekryteringsprocessen i svenska partier och de olika egenskaperna som framkom i hennes resultat se om det faktiskt är så att svenska partiledare fyller dessa egenskaper. Sedan jämföra detta med länderna Norge samt Danmark för att se om det finns en skillnad och det är så att dessa egenskaper/kriterier inte är lika viktiga i dessa länder. Detta för att se om det skulle kunna vara så att rekryteringsprocessen på det sätt som Madestam presenterar skulle kunna vara en av de bidragande faktorerna till att Sverige hittills inte haft en kvinnlig statsminister, eller om det finns andra förklaringar som passar bättre in.

14 Madestam, 2014 s. 301-302

4 För att uppfylla syftet med studien så har dessa frågeställningar formulerats:

• Uppfyller partiledarna i Sverige, Norge samt Danmark de förväntningar som finns angående lojalitet, tidigare meriter och utbildningsnivå för att kandidera som partiledarkandidat enligt Jenny Madestams forskning?

• Finns det några skillnader mellan länderna, och skulle de kunna förklara varför Sverige inte haft en kvinnlig statsminister?

1.3 Disposition Utöver detta inledande kapitel kommer ett kapitel som täcker den tidigare forskningen. Där kommer främst Jenny Madestams forskning att presenteras mer djupgående samt att annan tidigare forskning på representation kommer presenteras. Efter kommer ett kapitel som täcker teori samt metod delen av denna uppsats. Där kommer det beskrivas de teori, metod samt forskningsdesignval som gjorts och redogöras för hur studien kommer gå tillväga. Sedan kommer vi till empirin där den insamlade data kommer presenteras, här kommer det delas in i olika underkapitel till respektive land. Sedan kommer analysen som allt detta innan ligger till grund för, och avslutningsvis kommer det en sammanfattande diskussion med stöd av analysen.

5 2. Tidigare forskning 2.1 En kompispappa och en ytlig djuping - Jenny Madestam Statsvetaren Jenny Madestam gjorde i sin doktorsavhandling en studie där hon undersökte i partierna Socialdemokraterna samt Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) hur de föreställde sig den ideala partiledaren. Något som stod klart redan innan undersökningen var att ideal ofta är ambivalenta, i en av intervjuerna som genomfördes, denna med Lars Stjernkvist, så citerade Madestam ”Den här kluvenheten - å ena sidan vill vi ha någon att se upp till, någon som är agitator och som visar vägen. Å andra sidan vill vi ha någon som är jämlik, en kompis, någon jag kan sitta vid köksbordet och diskutera med, inte ha någon högfärdig typ. Vi vill ha den där tulipanrosen: både kompisen och pappan.”15

Som Madestam skriver ”Det är ett faktum att politik och politikens villkor är tvetydliga och rymmer paradoxala inslag.”16 Ser man till Socialdemokraternas partiledarideal hade de en ganska tydlig bild av hur den ideala partiledaren skulle se ut. Den viktigaste punkten var att partiledaren skulle vara en stark statsminister som förankrar. Inom Folkpartiet var det dock inte lika lätt att få en tydlig bild, där var det mer som att de ville säkra upp sig, ”Partiledaren skall vara intellektuell, men inte för intellektuell, han eller hon skall profilera partiet men för mycket för då går det inte att förhandla, ledaren skall leda med fast och fri hand men inte för mycket för då blir det diktatur i ett liberalt parti, och så vidare.”17

Madestam målar upp de båda partiernas olika ideal i form av blommor. I Socialdemokraternas blomma kan man bland annat se att de vill att den ideala ledaren leder och lyssnar till rörelsen, de vill även att den ideala ledaren ska vara medlemmarnas representant och väljarnas statsminister. Madestam kallar Socialdemokraternas ideal för kompispappan.18

I Folkpartiets blomma kan man istället se att deras ideala ledare ska vara väljarnas representant, den ska vinna val, förhandla och samarbeta för att påverka samt att den ideala ledaren ska leda men att partiet fortfarande ska kunna vilja säga sin mening. Folkpartiets ideal kallar Madestam för en ytlig djuping.19

15 Madestam, 2009, s. 13 16 Madestam, 2009, s. 269 17 Madestam, 2009, s. 267-268 18 Madestam, 2009, s. 262 19 Madestam, 2009, s. 262

6 2.2 Hur blir man vald? - Jenny Madestam Som nämnt i forskningsproblemet kom den tidigare avhandlingen av Madestam att inspirera henne till ytterligare en studie. 2014 släppte Madestam boken Hur blir man vald? Om ledarskiften i tre svenska partier där hon undersökte hur det går till och hur processen ser ut när det ska utses en ny partiledare i de svenska partierna. Undersökningen gjordes på Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Moderaterna.20

Undersökningen bygger på att besvara två frågor Hur går processen att utse ledare till? samt Vem kan bli vald till ledare? För att besvara den sista frågan diskuterar Madestam kring det empiriska resultatet. Först resonerades det kring vilka personliga egenskaper en partiledarkandidat bör ha. Bland annat lyfter hon upp att det i Socialdemokraterna är viktigt med en kandidat som är lojal, och lojalitet är likställt med förankring i rörelsen samt att man ska vara en god medlem i partiet. Med andra ord en person som både känner partiet och som partiet känner, partiledarkandidaten bör ha varit medlem i partiet under en lång tid samt ha engagerat sig och vara med i rörelsen.21

I Moderaterna var som tidigare nämnt lojalitet även där ett begrepp som var viktigt. Hur lojalitet tolkas inom Moderaterna är dock inte riktigt samma som inom Socialdemokraterna, utan där handlar det snarare om att kunna leverera. Att arbeta för partiet och utföra de uppgifter man blir tilldelad samt uppdragen som man får inom korrekt tid samt på bästa möjliga sätt.22

Även i Miljöpartiet var lojalitet något som var viktigt, där var det dock kopplat till den gröna ideologin. Att värna om miljön samt att ha internationell solidaritet och arbeta för anti-rasism. Hur man uppvisar att man är grön gör man enklast inom partiet och då med ett långt medlemskap, men kan även uppvisas av uppdrag utanför partiet. En partiledarkandidat bör därför oavsett parti uppvisa lojalitet, lojaliteten är i sin tur kopplad till hur partiet i fråga vill bli representerat.23

20 Madestam, 2014 21 Madestam, 2014 s. 327 22 Madestam, 2014 s. 328 23 Madestam, 2014 s. 328

7 I nästa steg diskuterar Madestam kring att en partiledarkandidat ska ingå i en egen klass, en så kallad ”politisk partiledarklass”. Där ingår ofta personer som tidigare funnits med i partiledningar, det är inte för partiet okända personer som kommer upp på tal när det är fråga om partiledarskifte. Det är oftast att ett parti vet vem eller vilka som är kandidater, och det handlar ofta om personer som avancerat sig inom partiet. En annan aspekt som krävs för att utses som en kandidat är lång och trogen tjänst, en person som ska komma upp på tal vid en kandidatur ska ha ett långt medlemskap inom partiet. Detta då de personerna hinner bygga upp vänskapsrelationer och nätverk inom partiet. Kontakter lyfts som en viktig del för att kunna avancera inom ett parti.24

Ytterligare en aspekt som tas upp är att en partiledarkandidat är att de ska ha ett uppvisade ointresse för att göra karriär och erhålla uppdrag inom partiet. Svenska partier har länge präglats av den så kallade ”jante-lagen”, vilket innebär att om en partiledarkandidat uppvisat ett intresse för att avancera och göra karriär bryter denne mot normen. Madestam skriver att det som gäller i alla tre partierna är att inte uttala sig vilja göra karriär, utan snarare visa och uttala att man vill bidra, vilket visar på ambitioner utan att bryta mot normer.25

Det trycks mycket på förankring, med förankring menas att partiledaren ska känna partiet samt att partiet ska känna partiledaren. Detta uppfylls genom att en person som vill kandidera har varit medlem under lång tid, innehaft flertalet olika uppdrag inom partiet samt att personen har rest runt till partiets olika föreningar i landet för att knyta kontakter. Men även om detta är aspekter som är viktiga och att lång tid ska ha lagts ner i partiet så understryks även vikten av att en partiledarkandidat bör vara kompetent. Inom Socialdemokraterna var det tidigare viktigt att vara en del av arbetarrörelsen, men nu för tiden, liksom i övriga partier är det ännu viktigare att vara välutbildad och kunnig. En formell akademisk utbildning skapar i fler av partierna status.26

Att vara medial och att kunna locka väljare genom att synas och höras på ett bra sätt i olika medier är även det något som betonas som en viktig del. I Socialdemokraterna ser det dock som något negativt att vara medial och att synas och höras i olika medier, men trots det är det något som enligt dem är nödvändigt för en partiledarkandidat. Inom Moderaterna och

24 Madestam, 2014 s. 328-329 25 Madestam, 2014 s. 329 26 Madestam, 2014 s. 330-331

8 Miljöpartiet ses det inte som något negativt på det sätt som det gör inom Socialdemokraterna utan det ses positiv och även där något som är nödvändigt hos en partiledarkandidat.27

Sist så kommer det även upp att alla de tre partierna som studerades i undersökningen har ett komplicerat förhållningssätt till kvinnor. Som Madestam skriver ”Att kvinnor varit och är underrepresenterade på toppositioner inom politiken är inget nytt fenomen, vare sig i Sverige eller i andra länder”.28 Madestams analys visar att frågan kring kön är mer eller mindre komplex i alla de tre partierna som undersöktes och att medvetenheten om detta varierar. 2007 valdes första kvinnliga partiledaren inom Socialdemokraterna, vilket vid den valprocessen var målet för partiet. ”Det var viktigt för partiets självbild som ett feministiskt parti baserat på ett jämlikhetsideal att för första gången välja en kvinna till ledare.” skriver Madestam. Mona Sahlin som då kom att bli den kvinna som tillsattes på positionen blev dock tidigt ifrågasatt för sitt ledarskap och det resulterade i att hon väldigt kort efter det hon tillsattes valde att avgå, vilket Socialdemokraterna uppgett varit genant och ”sorgligt”. Ofta målas ledaren upp som en hjälte och idealen är det som ofta klassas som manligt, Madestam skriver även att ”Ledare som således är mindre stereotypt manliga i sin ledarstil kan uppenbart få svårt att erhålla legitimitet.”29

I Miljöpartiet har de en språkrörsmodell som utgår från tanken om jämställdhet mellan könen, att det är en kvinna och en man som leder partiet är en viktig del för Miljöpartiet. Dock har deras förhållningssätt trots detta inte varit helt okomplicerat. I de flesta fallen när det kommit till att välja nya språkrör för partiet så har mannen varit självklar och fokus har legat på att hitta en kvinna som kan komplettera mannen. Och de kvinnor som valts har ofta varit mer stereotypt kvinnliga i sin ledarstil för att inte överordna mannen.30

Inom Moderaterna ses kön som en icke-fråga och frågan om vem som ska bli partiledare tar alltså inte sin utgångspunkt i kön utan det kopplas återigen till deras lojalitet och förmågan att ”leverera”. Madestam lyfter dock upp att det finns ett dåligt samvete i förhållande till att det funnits så få kvinnliga ledare i relation till män.31

27 Madestam, 2014 s. 331 28 Madestam, 2014 s. 332 29 Madestam, 2014 s. 333 30 Madestam, 2014 s. 334 31 Madestam, 2014 s. 334

9 2.3 The hourglass pattern of women’s representation - Ulrik Kjaer & Karina Kosiara-Pedersen The hourglass pattern of women’s representation är en artikel skriven av Ulrik Kjaer och Karina Kosiara-Pedersen där de undersökte kvinnors representation i de danska politiska partierna. Som författarna skriver ”women continue to be systematically underrepresented in political assemblies around the globe”.32 När artikeln skrevs påpekade författarna att enligt den senaste statistiken då var det enbart 23,5% av de politiska toppositionerna som kvinnor satt på, och även om det är en ökning så kvarstår frågorna kring varför det är så få kvinnor samt varför det tar så lång tid att få in fler kvinnor?33

I artikeln framkommer ett timglasmönster som visar hur kvinnor representation minskar i de tidigare faserna och ökar i de senare. Det visar på hur det är färre kvinnor som är partimedlemmar än det finns som är partiväljare, och ännu färre kvinnor bland de potentiella kandidaterna än det är bland partimedlemmar. Det visar dock även på att det är en högre andel nominerade kvinnor som kandidater än bland de som anses som potentiella kandidater samt att kvinnor är mer benägna att bli valda än män.34

2.4 Teoridiskussion Den tidigare forskningen lyfter upp olika teorier kring varför kvinnors representation inom politiken ser ut som den gör. Madestam lyfter exempelvis fram resultat från sin forskning om kompispappan och den ytliga djupingen. En vill ha en ledare att se upp till och som är stark, samtidigt som ledaren även får vara en kompis att relatera till. En teori om att ledaridealen som finns är ouppnåeliga och de förväntningar som finns är höga. I Madestams andra forskning lyfter hon upp teorier kring att det finns egenskaper som krav i rekryteringen i partierna som gör det svårare för kvinnor att ta sig till toppen. Ser vi istället till Kjaer och Kosiara-Pedersens forskning lyfter de fram en teori om att det finns ett timglasmönster i kvinnors representation, där det börjar med många kvinnor för att i de tidiga faserna minska andelen kvinnor i de politiska processerna och till sist i slutet är det ändå fler kvinnor som är benägna att väljas än vad männen är.

32 Ulrik Kjaer & Karina Kosiara-Pedersen, ”The hourglasspattern of women’s representation”, Journal of Elections, 29:3 (2019) 33 Ibid. 34 Ibid.

10 3. Övergripande hypotes, metod och design 3.1 Hypotes Studien syftar till att undersöka om det utifrån Jenny Madestams analyser av rekryteringsprocessen i svenska partier och de olika egenskaperna som framkom i hennes resultat se om det faktiskt är så att svenska partiledare fyller dessa egenskaper och sedan jämföra detta med länderna Norge samt Danmark för att se om det finns en skillnad och det är så att dessa egenskaper/kriterier inte är lika viktiga i dessa länder. Detta för att se om det skulle kunna vara så att rekryteringsprocessen på det sätt som Madestam presenterar skulle kunna vara en av de bidragande faktorerna till att Sverige hittills inte haft en kvinnlig statsminister, eller om det finns andra förklaringar som passar bättre in.

För att göra det kommer det i studien användas en hypotetiskt-deduktiv metod där jag kommer utforma en hypotes utifrån Jenny Madestams slutsatser, som sedan kommer undersökas om de kan verifieras eller om de ska falsifieras.35

I Madestams forskning var det de sex egenskaperna som skrivits om tidigare som presenterades, lojalitet, tidigare höga poster, inte visat på viljan att göra karriär, utbildning, mediala förmågor samt problematiken till könsfrågan och kvinnliga ledare.36

Utifrån det har jag valt ut tre av dessa sex egenskaper som jag kommer använda mig av när undersökningen genomförs. Det är först punken om personliga egenskaper, om partiledaren i fråga har visat lojalitet mot sitt parti och varit medlemmar under en lång tid. Sedan är det punkten om ”partiledarklassen”, har partiledaren i fråga tidigare suttit på högre poster inom sitt parti? Den tredje punkten är den kring hög utbildning, har partiledarna hög utbildning (akademisk/eftergymnasial). Dessa tre egenskaper/kriterier har valts ut då dessa var några som det framförallt trycktes på varit svårare för kvinnor att leva upp till. Kvinnor har generellt varit hemma i betydligt högre utsträckning än män varit, och att då skaffa en hög utbildning, engagera sig politiskt och sitta på höga politiska positioner har inte varit lika självklart och inte möjligt i samma utsträckning för kvinnor som för män, och detta skulle då kunna vara en av fler anledningar till varför vi i Sverige inte haft en kvinnlig statsminister hittills då det

35 Mikael Hjerm, Simon Lindgren & Marco Nilsson, Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2 uppl. (Malmö: Gleerups, 2019), s. 52. 36 Madestam, 2014

11 enligt Madestams resultat diskuteras vara kriterier som är svårare för kvinnor än män att uppfylla.37 Dessutom är det tre kriterier som utifrån den tidsram denna uppsats har är möjligt att genomföra. En kan diskutera kring hur det skulle kunna påverka resultatet om en hade med alla sex egenskaperna i undersökningen och det är svårt att förutse, då media är ett område som diskuterats ur fler aspekter som en del som kan vara försvårande för kvinnor att ta sig förbi och leva upp till förväntningarna i hur medial en ska vara skulle kunna göra en helt annan vinkel i analysen. Det är dock ett område som skulle vara intressant att undersöka för sig och blir för mycket för att hinna med i denna uppsats tidsram.

Hypotesen som jag i min analys kommer utgå ifrån är den att som i enlighet med Jenny Madestams forskningsresultat är det viktigt i Sverige med dessa egenskaper när en ny partiledare ska utses och att det då över tid varit svårare för kvinnor att ta sig till toppen inom politik än det varit för män, samt att en generellt är hårdare på kvinnor när det kommer till att uppfylla dessa ”kriterier” än vad en är på de män som väljer att kandidera utifrån dessa kriterier jag valt att se närmre på.

Hypotesen är som så att i Sverige är dessa egenskaper något som är viktigt vid en partiledarkandidatur medans det inte alls är lika viktigt i Norge och Danmark, och att det som Madestam presenterade kan vara en av förklaringarna till varför vi haft få kvinnliga partiledare som varit potentiella statsministrar. Ser vi tillbaka på artikel som Kjaer och Kosiara-Pedersen skrev så nämnde de där att i Danmark var det en större möjlighet för en kvinna att bli vald än en man.38

3.2 Metod och forskningsdesign Metoden som kommer användas är en kvalitativ analys av partiledarna i några av de större partierna i Sverige, Norge samt Danmark.39 Huruvida partiledarna från de tre länderna uppfyller dessa tre utvalda egenskaperna kommer jag att undersöka på följande sätt:

Först är det om personliga egenskaper och uppvisad lojalitet. Utifrån det som togs upp i Madestams forskning kring lojalitet är tanken att undersöka om partiledarna har uppvisat

37 Madestam, 2014 38 Kjaer och Kosiara-Pedersen, 2019 39 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns & Lena Wängerud, Metodpraktikan, 5 uppl. (Stockholm: Wolters Kluwer, 2017), s. 198

12 lojalitet för sitt parti, varit medlemmar och engagerade under en längre tid. Här kommer vi alltså titta på hur länge partimedlemmarna varit medlemmar i deras respektive parti, samt om de engagerat sig tidigt. Då det är svårt att få fram exakta datum på när partiledarna ifråga blev medlemmar i sitt parti kommer jag in undersökningen mäta lojaliteten genom att se på tidigare utnämnda uppdrag inom partiet eller eventuella ungdomsapartier. Har partiledaren innehaft någon typ av uppdrag i ung ålder eller i partiernas tidiga stadie räknas detta i denna undersökning som uppvisad lojalitet.

Andra analysenheten är vare sig partiledarna har ingått i den så kallade ”partiledarklassen” och varit kända inom partiet innan deras uppdrag som partiledare, har de suttit på andra högra poster i partiet tidigare? Med andra ord kommer här att undersökas om partiledarna i fråga suttit på andra högre poster inom partiet, har de innehaft annan ministerpost eller liknande. Som exempel skulle det kunna vara om partiledarna i fråga suttit som inrikesminister, finansminister, socialminister eller liknande poster i det respektive landets Riksdag (Stortinget eller Folktinget). Det kan även vara om de tidigare suttit som vice ordförande för partiet eller kanske till och med som ordförande eller vice ordförande för partiet i frågas ungdomsparti.

Den tredje analysenheten är kring hög utbildning, har partiledarna i fråga en hög utbildning? I detta fall kommer det undersökas vare sig partiledarna har en högre utbildning eller ej, har de en akademisk utbildning, annan eftergymnasial utbildning eller saknar de en högre utbildning? Partiledarnas biografier samt Cv kommer vara den huvudsakliga informationskällan och där kommer jag både se huruvida de tidigare suttit på ministerposter eller liknande, samt vad partiledarna har för utbildningar.

Materialet kommer främst att samlas in via Riksdagen, Stortinget samt Folketinget men även via partiernas egna hemsidor. Huvudsakligen kommer partiledarnas biografier samt Cv att användas för att samla in informationen om deras tid i partierna, tidigare eventuella uppdrag samt kring deras utbildningar. Jag har valt att i huvudsak använda mig av dess informationsvägar då det är tillförlitliga källor.

13 För att gå tillväga med analysen kommer jag sedan att använda mig utav en jämförande design.40 Där jag först kommer utifrån den insamlade data analysera och jämföra länderna Sverige, Norge samt Danmark och partiledarna i fyra olika utvalda partier för respektive land, detta ur en most similar system design (mest lika-design).41 Länderna i Skandinavien liknar varandra ur många aspekter, dels ligger de väldigt lika i jämställdhetsskalan GII, statsskicken är densamma och i övrigt är länderna generellt ganska lika.

Denna metod och insamlingen utav material har valts för att öka validiteten. Om en annan forskare skulle till att göra exakt samma undersökning på samma partiledare hade denne också fått fram samma fakta kring vilken utbildning, tidigare erfarenheter samt lojalitet som visats upp i dessa biografier och Cv så skulle resultatet till största sannolikhet se ut på samma sätt. Samt att användandet av Riksdagen, Stortinget samt Folketinget ökar reliabiliteten då det är pålitliga källor som används. Även det faktum att det är ett stort urval, vilket presenteras nedan, ökar reliabiliteten då en får en större variation både när det kommer till vilka partiledarna är samtunder vilken tidsperiod som de sitter eller satt.

3.2.1 Urval Urvalet som gjorts för denna undersökning är att jag valt ut fyra av de större partierna i respektive land. Detta då jag anser att det är mest relevant för denna undersökning då det är de partierna som har störst chans till att bli det ledande partiet och därmed störst chans att deras partiledare blir statsminister, och för att få ett större antal partiledare som ska analyseras har jag därför valt att analysera de tre senaste partiledarna i respektive parti. Några undantag gjordes, dels i Sverigedemokraterna då de enbart haft två partiledare sedan 1994 och innan det var de ett så pass nystartat och ostabilt parti. Ett annat undantag var i norska Fremskrittspartiet som även de endast haft två partiledare under en lång period (sedan 1978). I det norska Senterpartiet valdes inte heller de tre senaste då en av de endast var tillförordnad, av den anledningen är den senaste, näst senaste samt den fjärde senaste partiledaren utvald. Här nedan listas partiledarna upp:

40 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängerud, 2017, s. 101. 41 Ibid.

14

Sverige: Socialdemokraterna: Stefan Löfven, Håkan Juholt & Mona Sahlin Moderaterna: Ulf Kristersson, Anna Kindberg Batra & Fredrik Reinfeldt Sverigedemokraterna: Jimmy Åkesson & Mikael Jansson Centerpartiet: Annie Lööf, Maud Olofsson & Lennart Daléus

Norge: Arbeiderpartiet: Jonas Gahr Støre, Jens Stoltenberg & Thorbjørn Jagland Høyre: Erna Solberg, Jan Petersen & Kaci Kullmann Five Fremskrittspartiet: Siv Jensen & Carl I. Hagen Senterpartiet: Trygve Slagsvold Vedum, Liv Signe Navarsete & Åslaug Haga

Danmark: Socialdemokratiet: Mette Fredriksen, Helle Thorning-Schmidt & Mogens Lykketoft Venstre: Lars Løkke Rasmussen, Anders Fogh Rasmussen & Uffe Ellemann-Jensen Socialistisk Folkeparti: Pia Olsen Dyhr, Annette Vilhelmsen & Villy Søvndal Konservative: Søren Pape Poulsen, Lars Barfoed & Lene Espersen

15 4. Empiri Nedan kommer den insamlade data att presenteras fördelat på underkategorier per land samt per partiledare/parti. I det efterföljande femte kapitlet presenteras resultatet i diagram.

4.1 Sverige I Sverige är det regerande partiet sedan oktober 2014 Socialdemokraterna och regeringschefen är deras partiledare Stefan Löfven.42 Regeringen är det som styr Sverige och det sitter för närvarande 22 ministrar samt statsministern, där ser könsfördelningen ut som sådan att 12 kvinnor samt 11 män sitter inklusive Stefan Löfven som är statsminister.43 De partier som valts ut i Sverige är Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna samt Centerpartiet. Från de olika partierna har de tre (undantaget Sverigedemokraterna som har två, närmre förklarat under urval) senaste partiledarna plockats ut. Nedan presenteras all data från partierna samt partiledarna.

Socialdemokraterna Stefan Löfven Stefan Löfven är född 1957 och sitter som nuvarande partiledare för Socialdemokraterna samt statsminister. Löfven uppger att han tidigt byggde upp ett intresse för politik och började engagera sig även fackligt på arbetet. Han uppger att hans mål är att förverkliga det svenska löftet, vilket är alla människors möjlighet till kunskap, trygghet och jämlikhet.44 Uppfyller Löfven de egenskaper en partiledarkandidatbör ha? Lojalitet: Löfven började tidigt intressera sig för politik och började engagera sig redan som tonåring.45 ”Partiledareliten”: Stefan Löfven tillträdde som partiordförande (partiledare) år 2012. Innan det har Löfven suttit på olika uppdrag, bland annat har han suttit som suppleant i det verkställande utskottet för Socialdemokraterna mellan 2005-2012.46

42 Norden, Fakta om Sverige, u.å. https://www.norden.org/sv/information/fakta-om-sverige (hämtad 2021-05- 15) 43 Regeringen, Sveriges regering, u.å. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/ (hämtad 2021-05-15) 44 Socialdemokraterna, Stefan Löfven, u.å. https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/vara-politiker/stefan- lofven (hämtad 2021-05-15) 45 Ibid. 46 Regeringen, CV Stefan Löfven, u.å. https://www.regeringen.se/sveriges- regering/statsradsberedningen/stefan-lofven/cv-stefan- lofven/?TSPD_101_R0=08054bd396ab2000ee4872e5c46564a182a23ec04af209f16d9ec125c2773fd3e9b7c084 1efed3df08acc25e0e1430009641347f41d774ab4e6bf2a324eb2b544a07d8d353da52d4ed28eae9991dae4e151 444821ee1fcefb796feaee69decf1 (Hämtad 2021-05-15)

16 Hög utbildning: Löfven har gått 9-årig grundskola, 2 år ekonomiskt gymnasium, svetsutbildning samt 1,5 år på Socialhögskolan i Umeå. Han har ingen kandidatexamen men han har högre utbildning är gymnasiet.

Håkan Juholt Håkan Juholt är född år 1962 och innehar titeln journalist. Juholt satt som partiledare mellan åren 2011-2012 Lojalitet: Juholt har tidigt engagerat sig i politiken och som 19åring blev Juholt vald till ordförande för SSU (Socialdemokraternas ungdomsparti) i Kalmar län. ”Partiledareliten”: Håkan Juholt har som tidigare nämnt tidigt engagerat sig politiskt och under en lång tid. Han satt som riksdagsledamot för Socialdemokraterna mellan 1994-2016. Hög utbildning: Juholt har enbart gymnasieutbildning.47

Mona Sahlin Mona Sahlin är född 1957 och satt som partiledare mellan åren 2007-2011. Lojalitet: Mona Sahlin började även hon tidigt intressera sig för politiken och satt många år på olika uppdrag inom Socialdemokraterna innan hon blev utsedd till partiledare. ”Partiledareliten”: Från 1982 och till 2011 har Sahlin suttit i perioder på diverse olika uppdrag. Bland annat som ordinarie riksdagsledamot, vice ordförande i Socialutskottet med mer. Hög utbildning: Mona Sahlin har enbart avslutad gymnasieutbildning.48

Moderaterna Ulf Kristersson Ulf Kristersson är född år 1963 och hans politiska engagemang tog fart under hans gymnasietid. Kristersson är Moderaternas nuvarande partiledare. Lojalitet: Kristerssons politiska engagemang tog start under hans gymnasietid och som 25åring blev han tillsatt som ordförande i det Moderata Ungdomsförbundet. ”Partiledareliten”: Förutom att Kristersson suttit som ordförande i MUF har han även suttit som riksdagsledamotmellan 1991-2000 samt att han innehaft andra positioner, exempelvis

47 Riksdagen, Håkan Juholt, u.å. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/hakan- juholt_0110600080618 (hämtad 2021-05-16) 48 Riksdagen, Mona Sahlin, u.å., https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/mona- sahlin_0806338394516 (hämtad 2021-05-16)

17 socialförsäkringsminister mellan 2010-2014. Mellan 2000-2010 gjorde Kristersson lite blandade saker, bland annat satt han i på olika kommunuppdrag i Strängnäs kommun. Efter 2014 fram tills att Kristersson klev på som partiledare satt Kristersson som ekonomisk- politisk talesperson samt vice ordförande i finansutskottet. Hög utbildning: Kristersson har en ekonomexamen vid Uppsala universitet.49

Anna Kindberg Batra Anna Kindberg Batra är född 1970 och satt som partiledare för Moderaterna mellan åren 2015-2017. Lojalitet: Även Kindberg Batra intresserade sig tidigt för politik och satt även hon under sin tidiga 20-års ålder i MUFs styrelse, både som ledamot men även som ordförande mellan åren 1996-1998. ”Partiledareliten”: Redan under 2000 satt Kindberg Batra som riksdagsledamot. Hon har även suttit med i diverse utskott i Regeringen, så som Näringsutskottet, Skatteutskottet med fler. Samt att hon suttit som gruppledare för Moderaterna mellan 2010-2015. Hög utbildning: Kindberg Batra har läst franska och nederländska vid Stockholms universitet samt att hon har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.50

Fredrik Reinfeldt Fredrik Reinfeldt är född 1965 och satt som partiledare för Moderaterna mellan åren 2003- 2015. Han satt även som statsminister mellan 2006-2014. Lojalitet: Reinfeldt engagerade även han sig tidigt i politiken och redan som 26åring satt han som ordinarieriksdagsledamot för Moderaterna. ”Partiledareliten”: Liksom Kindberg Batra har även Reinfeldt suttin med i diverse nämnder och utskott som exempelvis ordförande i justitieutskottet, vice ordförande i finansutskottet med mer. Hög utbildning: Fredrik Reinfeldt är utbildad civilekonom.51

49 Moderaterna, CV Ulf Kristersson, u.å. https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2018- 06/CV%20foto.pdf (hämtad 2021-05-16) 50 Riksdagen, Anna Kindberg Batra, u.å. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/anna- kinberg-batra_ae3e9718-b95d-11d5-af14-0050040caabf (hämtad 2021-05-16) 51 Riksdagen, Fredrik Reinfeldt, u.å. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/fredrik- reinfeldt_0938901612810 (hämtad 2021-05-16)

18 Sverigedemokraterna Jimmy Åkesson Jimmy Åkesson är född 1979 och sitter som nuvarande partiledare för Sverigedemokraterna. Lojalitet: Åkesson påbörjade sitt arbete inom riksorganisationen redan som 18åring då han valdes in som suppleant i partistyrelsen. ”Partiledareliten”: Som 19åring valdes Åkesson in i kommunfullmäktige i Sölvesborg för Sverigedemokraterna. Han har även suttit som ordförande för Sverigedemokraternas ungdoms parti fram tills han valdes som partiledare. Hög utbildning: Åkesson har mellan 1998 och 2005 läst olika studier vid Lunds universitet.52

Mikael Jansson Mikael Jansson är född år 1965 och satt som partiledare för Sverigedemokraterna mellan åren 1995-2005. Lojalitet: partiet grundades 1988 och det är svårt att hitta exakt information men det man kan se är att 1994 Jansson tillträdde som 2:e vice ordförande i Sverigedemokraterna. ”Partiledareliten”: Även här har det varit svårt att hitta så vidare mycket information, men som tidigare skrivit satt Jansson som 2:e vice ordförande innan han klev på uppdraget som ordförande samt att han även innan det haft andra politiska uppdrag utanför Sverigedemokraterna. Hög utbildning: Jansson har gått en 4-årig teknisk linje på gymnasiet och är därmed gymnasieingenjör.53

Centerpartiet Annie Lööf Annie Lööf är född 1983 och sitter sedan 2011 som partiledare för Centerpartiet. Lojalitet: Lööf engagerade sig tidigt inom Centerpartiet och redan som 19åring satt hon som valombudsman i Centerpartiets ungdomsförbund. Sedan mellan 2004-2007 satt hon även som vice förbundsordförande i CUF.

52 Riksdagen, Jimmie Åkesson, u.å. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/jimmie- akesson_5ecb17ba-ebbe-4958-a142-a5134aff9808 (hämtad 2021-05-16) 53 Riksdagen, Mikael Jansson, u.å., https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/mikael- jansson_0236051814311 (hämtad 2021-05-16)

19 ”Partileadreliten”: Utöver de uppdrag som nämndes innan har Annie Lööf suttit som riksdagsledamot sedan 2006. Hon har även suttit som vice gruppledare i Centerpartiet samt som ledamot i diverse utskott och nämnder i Riksdagen. Hög utbildning: Annie Lööf har en kandidatexamen i juridik vid Lunds universitet.54

Maud Olofsson Maud Olofsson är född 1955 och satt som partiledare för Centerpartiet mellan 2001 - 2011. Lojalitet: Olofsson engagerade sig i tidig ålder inom politiken och 1974 när hon var 19 år valdes hon till ombudsman för Centerpartiets ungdomsförbund i Norrbotten. ”Partiledareliten”: Några år senare blev Olofsson ombudsman för Centerpartiet i Norrbotten och 1996 blev hon ledamot i partistyrelsen för Centerpartiet. Samt mellan 1998 och 2000 satt Olofsson som 2:e vice partiledare i Centerpartiet, 2000 satt hon som förste vice partiledare innan hon blev partiledare. 55 Hög utbildning: Maud saknar akademisk utbildning, utan har enbart gått gymnasiet.

Lennart Daléus Lennart Daléus är född 1946 och satt som partiledare för Centerpartiet mellan 1998-2001. Lojalitet: Daléus hade engagerat sig inom Centerpartiet flera år innan han tillträdde som partiledare. Han satt som exempel som ordinarie riksdagsledamot från 1991. ”Partiledareliten”: Innan Daléus klev på som partiledare har han suttit som ledamot och suppleant i olika utskott och nämnder i Riksdagen, han satt dessutom som ordförande i miljö- och jordbruksutskottet precis innan han trädde in som partiledare. Hög utbildning: Lennart Daléus saknar högre utbildning. 56

54 Riksdagen, Annie Lööf, u.å., https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/annie-loof_e234524d- e04b-448a-b609-05926a0a8b36 (hämtad 2021-05-16) 55 Udo Sponberg, ”Fakta Maud Olofsson”, Göteborgs Posten (GP) 17/7 2011, https://www.gp.se/nyheter/sverige/fakta-maud-olofsson-1.828847 (hämtad 2021-05-16) 56 Riksdagen, Lennart Daleus, u.å., https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/lennart- daleus_0200003128803 (hämtad 2021-05-16)

20 4.2 Norge Norges ledande parti är just nu Høyre med statsminister Erna Solberg. I Norge är det Stortinget som är landets högsta myndighet.57 Där sitter det 19 ministrar samt statsministern. Där könsfördelningen ser ut som så att det är 8 kvinnor (inklusive Erna Solberg som är statsminister) samt 12 män.58

I Norge har partierna Arbeiderpartiet, Høyre, Fremskrittspartiet samt Sentrepartiet valts ut.

Arbeiderpartiet Jonas Gahr Støre Jonas Gahr Støre är född 1960 och är Arbeiderpartiets nuvarande partiledare sedan 2014. Lojalitet: Jonas Gahr Støre har uppgett att han tidigt fann intresse för politik och vara med och påverka. Han blev tidigt med i Arbeiderpartiet. ”Partiledareliten”: Han har suttit som statsministers specialrådgivare 1989 sedan har han även suttit som utrikesminister 2005 samt som hälso- och sjukvårdsminister 2012. Hög utbildning: Han har läst fyra år statsvetenskap i Paris.59

Jens Stoltenberg Jens Stoltenber är född 1959 och satt som partiledare för Arbeiderpartiet mellan 2002 - 2014. Trots att han innan det inte var partiledare satt han mellan 2000-2001 som statsminister för Norge. Lojalitet: Stoltenberg engagerade sig tidigt i Arbeiderpartiet och blev ganska tidigt med i Stortingets olika kommittéer. ”Partiledareliten”: Jens Stoltenberg kan man minst sagt säga suttit på höga positioner innan han tillträdde som partiledare för Arbeiderpartiet då han innan det satt som statsminister under ett år när den dåvarande regeringen hoppat av. Hög utbildning: Stoltenberg har en ekonomisk kandidatexamen.60

57 Norden, Fakta om Norge 58 Stortinget, Regeringen, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og-komiteer/Regjeringen/ (hämtad 2021-05-17) 59 Arbeiderpartiet, Jonas Gahr Støre, u.å. https://www.arbeiderpartiet.no/politikere/jonas-gahr-store/ (hämtad 2021-05-17) 60 Stortinget, Jens Stoltenberg, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=JES (hämtad 2021-05-17)

21 Thorbjørn Jagland Thorbjørn Jagland är född 1950 och satt som partiledare i Arbeiderpartiet mellan 1992-2002. Lojalitet: Även Jagland har engagerat sig tidigt i Arbeiderpartiet, bland annat blev han som 17åring vald till ordförande för Arbeiderpartiets ungdomsförbund. ”Partiledareliten”: Han har även innehaft olika uppdrag i Stortinget Hög utbildning: Jagland har en ekonomisk examen.61

Høyre Erna Solberg Erna Solberg är den nuvarande partiledaren för Høyre och även därmed Norges nuvarande statsminister. Hon är född 1961 och har suttit som partiledare sedan 2004. Lojalitet: Erna Solberg har haft en lång karriär i Høyre där hon både engagerat sig i deras ungdomsförbund samt partiets kvinnoorganisation. ”Partiledareliten”: Solberg har varit medlem i olika Stortingskommittéer, bland annat valkommittén, Finanskommittén med fler. Hög utbildning: Erna Solberg har flertalet utbildningar av högr grad, bland annat har hon en examen bestående av sociologi, statsskick, socialekonomi med mer.62

Jan Petersen Jan Petersen är född 1946 och satt som partiledare för Høyre mellan 1994-2004. Lojalitet: Jan Petersen har visat lojalitet till Høyre och utövat politik under dem i lång tid, tidigt 70-tal blev han med på representantlistan för Stortinget. ”Partiledareliten”: Petersen har varit både ledamot samt vice ordförande i olika kommittéer i Stortinget. Hög utbildning: Jan Petersen har en juristutbildning.63

Kaci Kullmann Five Kaci Kullmann Five föddes 1951 och satt som partiledare för Høyre mellan 1991-1994.

61 Stortinget, Thorbjørn Jagland, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=TJ (Hämtad 2021-05-17) 62 Stortinget, Erna Solberg, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=ES (hämtad 2021-05-17) 63 Stortinget, Jan Petersen, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=JP (hämtad 2021-05-17)

22 Lojalitet: Kaci Kullmann Five var ganska tidigt politiskt intresserad och engagerade sig i Høyre. Senare halvan av 70-talet blev hon representant i Stortinget. ”Partiledareliten”: Kullmann Five har innehaft diverse uppdrag i Stortinget, hon satt även som statsråd i utrikesdepartementet mellan 1989-1990. Hög utbildning: Kaci Kullmann Five har dels en politices kandidatexamen med inriktning på statsvetenskap, samt att hon har en kandidat i offentlig rätt, franska och statsvetenskap. 64

Fremskrittspartiet Siv Jensen Siv Jensen är född 1969 och är den nuvarande partiledaren i Fremskrittspartiet sedan 200665, dock har hon meddelat sin avgång och nu väntas en ny partiledare ta över i år. Siv Jensen har själv föreslagit Sylvi Listhaug som ny partiledare, Listhaug har tidigare suttit som bland annat invandrings- och integrationsminister samt olje- och energiminister.66 Lojalitet: Jensen har sedan 1995 haft större uppdrag inom Fremskrittspartiet och sedan 1997 har hon suttit som stortingsrepresentant. ”Partiledareliten”: Siv Jensen satt i fem år som 1:e vice partiledare för Fremskrittspartiet innan hon klev på som partiledare.67 Hög utbildning: Jensen har en examen i ekonomi vid Norges Hadelshøgskole.68

Carl I. Hagen Carl I. Hagen är född 1944 och satt som partiledare för Fremskrittspartiet mellan 1978-2006. Lojalitet: Carl I. Hagen började engagera sig tidigt och när han kom in i partiet tog han partiet och väljarna med storm. Bland annat med hans nyliberala budskap med populistiska undertoner samt hans invandrarfientliga budskap, det ledde honom och partiet fram. ”Partiledareliten”: Carl I. Hagen satt som medlem i Stortinget mellan 1974-1977 samt att han valdes 1973 till partisekreterare i Anders Langes Parti. Hög utbildning: Carl I. Hagen är utbildad ekonom.69

64 Stortinget, Kari Kullmann Five, u.å., https://stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=KKF (hämtad 2021-05-17) 65 Regjeringen, Siv Jensen, u.å., https://www.regjeringen.no/no/dokumentarkiv/regjeringen-solberg/andre- dokumenter/fin/2013/finansminister-siv-jensen/id742945/ (hämtad 2021-05-17) 66 Emil Salmaso, ”Siv Jensen lämnar som partiledare”, SVT, 18/2 2021 https://www.svt.se/nyheter/utrikes/norska-partiledaren-avgar-mitt-i-regeringskris (hämtad 2021-05-17) 67 Fremskrittspartiet, Siv Jensen, u.å., https://www.frp.no/vare-folk/siv-jensen (hämtad 2021-05-17) 68 Regjeringen, Siv Jensen 69 Nationalencyklopedin, Carl I. Hagen, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/carl-i-hagen (hämtad 2021-05-17)

23 Senterpartiet Trygve Slagsvold Vedum Trygve Slagsvold Vedum är född 1978 och sitter som nuvarande partiledare för Senterpartiet sedan 2014. Lojalitet: Trygve Slagsvold Vedum engagerade sig och satt påpositioner inom Senterungdommen (Senterpartiets ungdomsparti) från det att han var 15 år. ”Partiledareliten”: Inom Senterpartiet, både det vanliga partiet samt ungdomspartiet har Slagsvold Vedum suttit på flertalet positioner inom styrelserna. Dessutom har han även suttit i flera olika utskott/kommittéer i Stortinget, bland annat i finanskommittén samt att han suttit som vice ordförande i Hälsa- och omsorgskommittén. Hög utbildning: Slagsvold Vedum har utbildning inom naturförvaltning, vetenskap samt att han har läst en kandidatexamen i sociologi samt statsvetenskap.70

Liv Signe Navasete Lig Signe Navasete är född 1958 och satt som partiledare mellan 2008-2014. Lojalitet: Från tidigt 1990-tal var Navasete engagerad politiskt, främst inom kommunalpolitiken till en början. ”Partiledareliten”: Navasete har haft olika uppdrag, bland annat var hon politisk rådgivare i Socialdepartementet mellan 1999-2000. Dessutom satt hon som vice partiledare i Senterpartiet mellan 2001-2008. Hög utbildning: Navasete har en magisterexamen vid Högskolan i Sogn och Fjordane.71

Åslaug Haga Åslaug Haga är född 1959 och satt som partiledare för Senterpartiet mellan 2004-2008. Lojalitet: Åslaug Haga har engagerat sig med olika uppdrag sedan hon var i 30-års åldern. ”Partiledareliten”: Innan Haga blev valt till partiledare satt hon som vice partiledare. Mellan 1999-2000 var Haga kulturminister för landet. Hon har även haft flertalet sekreteraruppdrag inom partiet och regeringen. Hög utbildning: Åslaug Haga är utbildad statsvetare.72

70 Stortinget, Trygve Slagsvold Vedum, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=TMV (hämtad 2021-05-17) 71 Stortinget, Liv Signe Navasete, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=LSN (hämtad 2021-05-17) 72 Stortinget, Åslaug Haga, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=AAMH&tab=Biography (hämtad 2021-05-17)

24 4.3 Danmark I Danmark är det Folketinget som är landets högsta myndighet och det är för närvarande Socialdemokratiet som är det ledande partiet med statsministern Mette Fredriksen.73 I Folketinget sitter det 20 ministrar inklusive statsministern och könsfördelningen ser ut som så att det är 7 kvinnor och 13 män.74 För Danmark har Socialdemokratiet, Venstre, Socialistisk Folkeparti samt Konservative valts.

Socialdemokratiet Mette Frederiksen Mette Frederiksen är född 1977 och är Socialdemokratiets nuvarande partiledare sedan 2015, dessutom sitter hon som statsminister för Danmark. Inte nog med det så är Frederiksen den yngsta statsministern någonsin i Danmark då hon va enbart 41 år när hon klev på det uppdraget. Lojalitet: Frederiksen engagerade sig tidigt i politik och som 24åring valdes hon för första gången in i Folketinget. ”Partiledareliten”: Mette Frederiksen har suttit som vice ordförande iden socialdemokratiska partigruppen mellan 2005-2011, 2011-2014 satt hon som arbetsmarknadsministeroch 2014- 2015 innan hon blev partiledare satt hon som justitieminister. Hög utbildning: Mette Frederiksen har en masterutbildning i Afrikastudier vid Köpenhamns universitet.75

Helle Thorning-Schmidt Helle Thorning-Schmidt är född 1966 och satt som partiledare för Socialdemokratiet mellan 2005-2015. Helle Thorning-Schmidt var Danmarks första kvinnliga statsminister. Lojalitet: Hon hade tidigt uppdrag för Socialdemokratiet och arbetade bland annat som 28 åring som chef för de danska s-parlamentarikernas sekretariat i Bryssel. ”Partiledareliten”: Heller Thorning-Schmidt har suttit mellan 1999-2004 som ledamot av Europaparlamentet och 2005 valdes hon in i Folketinget. Hög utbildning: Hon har en kandidatexamen i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.76

73 Norden, Fakta om Danmark 74 Folketinget, Regeringen, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/regeringen (hämtad 2021-05-18) 75 Nationalencyklopedin, Mette Frederiksen, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mette- frederiksen (hämtad 2021-05-18) 76 Nationalencyklopedin, Helle Thorning Schmidt, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/helle-thorning-schmidt (hämtad 2021-05-18)

25

Mogens Lykketoft Mogens Lykketoft är född 1946 och satt som partiledare mellan 2002-2005. Lojalitet: Sedan 1981 har Lykketoft innehaft olika ministeruppdrag och liknande inom Socialdemokratiet. ”Partiledareliten”: Han har bland annat suttit som minister för skatter och avgifter, finansminister och utrikesminister innan han klev på som partiledare. Hög utbildning: Lykketoft är utbildad ekonom.77

Venstre Jakob Ellemann-Jensen Jakob Ellemann-Jensen är född 1973 och har sedan 2020 suttit som partiledare för Venstre. Han är även son till Uffe Ellemann-Jensen som satt som partiledare tre personer före honom. Lojalitet: Jakob Ellemann- Jensen är son till tidigare partiledaren för Venstre och har tidigt växt in i politiken. ”Partiledareliten”: Ellemann-Jensen har suttit som ledamot i Folketinget sedan 2011, dessutom satt han som miljö- och livsmedelsminister mellan 2018-2019. Hög utbildning: Ellemann-Jensen har en företagsekonomisk samt handelsrättslig utbildning vid Handelshögskolan i Köpenhamn.78

Lars Løkke Rasmussen Lars Løkke Rasmussen är född 1964 och satt som partiledare för Venstre mellan 2009-2020. Lojalitet: Løkke Rasmussen var tidigt engagerad och haft flertalet höga positioner. Han var borgmästare i Fredriksborgs amt mellan 1998-2001. ”Partiledareliten”: Innan han klev på som partiledare satt Løkke Rasmussen som inrikesminister mellan 2001-2007 samt som finansminister mellan 2007-2009. Hög utbildning: Lars Løkke Rasmussen har en juristexamen vid Köpenhamns universitet.79

77 Nationalencyklopedin, Mogens Lykketoft, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mogens- lykketoft (hämtad 2021-05-18) 78 Folketinget, Jakob Ellemann Jensen, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/j/jakob-ellemann-jensen (hämtad 2021-05-18) 79 Nationalencyklopedin, Lars Løkke Rasmussen, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lars- lokke-rasmussen (hämtad 2021-05-18)

26 Anders Fogh Rasmussen Anders Fogh Rasmussen är född 1953 och satt som partiledare mellan 1998-2009 för Venstre. Lojalitet: Fogh Rasmussen engagerade sig i n´tonåren och blev som 25-åring medlem i Folketinget. ”Partiledareliten”: Mellan 1987-1992 satt Fogh Rasmussen som skatteminister. Hög utbildning: Fogh Rasmussen har studerat ekonomi vid universitetet.80

Socialistisk Folkeparti Pia Olsen Dyhr Pia Olsen Dyhr är född 1971 och sitter sedan 2014 som partiledare för Socialistisk Folkeparti. Lojalitet: Pia Olsen Dyhr engagerade sig redan i SFs ungdomsparti och satt som ordförande där mellan 1996-1998. ”Partiledareliten”: Hon har suttit som handels- och investeringsminister mellan 2011-2013 samt som transportminister mellan 2013-2014. Hög utbildning: Olsen Dyhr har en kandidatexamen i statsvetenskap. 81

Annette Vilhelmsen Annette Vilhelmsen är född 1959 och satt som partiledare mellan 2012-2014. Lojalitet: Det har inte gått att hitta någon konkret information kring hur länge Vilhelmsen har engagerat sig i partiet. ”Partiledareliten”: Vilhelmsen satt som näringsminister mellan 2012-2013 och socialminister mellan 2013-2014. Men inga ministerposter eller liknande innan det, dock har Vilhelmsen kandiderat för partiet i olika kommunkretsar innan. Hög utbildning: Vilhemsen är utbildad lärare samt en kandidat i allmän pedagogik.82

Villy Søvndal Villy Søvndal är född 1952 och satt som partiledare för Socialistisk Folkepartiet mellan 2005 och 2012. Lojalitet: I början på 1980-talet kandiderade Søvndal för partiet i olika kommunkretsar.

80 Nationalencyklopedin, Anders Fogh Rasmussen, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anders-fogh-rasmussen (hämtad 2021-05-18) 81 Folketinget, Pia Olsen Dyhr, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/p/pia-olsen-dyhr (hämtad 2021-05-18) 82 Folketinget, Annette Vilhelmsen, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/a/annette-vilhelmsen (hämtad 2021-05-18)

27 ”Partiledareliten”: Søvndal satt som ledamot i Folketinget sedan 1994 men har inte haft någon ministerpost innan han klev på som partiledare. Hög utbildning: Søvndal har studerat vid Vestbirks Musikhögskola samt att han har studerat till lärare.83

Konservative Søren Pape Poulsen Søren Pape Poulsen är född 1971 och sitter som partiledare för Konservative sedan 2014. Lojalitet: Søren Pape Poulsen engagerade sig tidigt inom politiken och blev 1987 som 16- åring medlem i Konservatives ungdomsparti. ”Partiledareliten”: Pape Poulsen har inte haft någon ministerpost innan han klev på som partiledare. Men har suttit i olika kommunråd samt som borgmästare i Viborg 2002-2010. Hög utbildning: Søren Pape Poulsen har läst till lärare.84

Lars Barfoed Lars Barfoed är född 1957 och satt som partiledare för Konservative mellan 2011-2014. Lojalitet: Barfoed engagerade sig ungt inom politiken och som 26-åring kandiderade han inom partiet i olika kommunkretsar. ”Partiledareliten”: Bland annat har Barfoed suttit som minister för familj- och konsumentrelationer, transportminister samt justitieminister. Hög utbildning: Barfoed har en kandidatexamen i juridik vid Köpenhamns universitet.85

Lene Espersen Lene Espersen är född 1965 och satt mellan 2008-2011 i Konservative. Lojalitet: När Esperson studerade vid Aarhus universitet satt hon som vice ordförande för Konservatives studentförening mellan 1986-1988. ”Partiledareliten”: Innan Espersen klev på som partiledare satt hon mellan 1999-2001 som politisk ordförande samt att hon satt som justitieminister mellan 2001-2008. Hög utbildning: Espersen har en kandidatexamen i ekonomi vid Aarhus universitet. 86

83 Folketinget, Villy Søvndal, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/v/villy-soevndal (Hämtad 2021-05-18) 84 Folketinget, Søren Pape Poulsen, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/s/soeren-pape-poulsen (hämtad 2021-05-18) 85 Folketinget, Lars Barfoed, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/l/lars-barfoed (hämtad 2021-05-18) 86 Folketinget, Lene Espersen, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/l/lene-espersen (hämtad 2021-05-18)

28 5. Resultat Nedan presenteras resultatet i undersökningen, först i diagram per land, sedan ett avslutande diagram där länderna jämförs med varandra.

5.1 Sverige

*Sverigedemokraterna har endast två partiledare med i undersökningen.

I Sverige kan man se att alla partierna har något gemensamt, det är att lojaliteten och det faktum att partiledarna tidigare suttit på andra ministerposter är egenskaper som spelar roll. Alla partiledare har nämligen visat lojalitet och inte gått från ingenstans till partiledare utan har alla suttit på annan post inom partiet eller som minister innan. När vi då ser på punkten angående hög utbildning kan vi se att i partierna som är mer tydligt på högerskalan (Moderaterna samt Sverigedemokraterna) är hög utbildning något som alla partiledarna har. Men i de partierna som är mer i mitten eller på vänstersidan (Socialdemokraterna samt Centerpartiet) är det bara en av de tre senaste partiledare som har eftergymnasial utbildning.

29 5.2 Norge

* Fremskrittspartiet har endast två partiledare med i undersökningen.

I Norge kan man tydligt se att i deras partier har alla partiledare uppfyllt alla egenskaperna/kriterierna. Alla partiledare har uppvisat lojalitet till partiet, de har alla även suttit på någon typ av ministerpost eller annan post inom partiet tidigare eller liknande. Alla partiledare har även en högre eftergymnasial utbildning.

30 5.3 Danmark

I Danmark kan man se att när det kommer till lojalitet har alla partiledare förutom en i Socialistisk Folkeparti tydligt visat lojalitet till deras parti. När det kommer till partiledareliten och om partiledarna suttit på ministerpostrar eller liknande innan så är det i Socialdemokratiet samt Venstre alla partiledare i undersökningen som tidigare suttit på någon sådan post. I Socialistisk Folkeparti samt i Konservative är det en av partiledarna i respektive parti som inte suttit på någon sådan post innan de klev på som partiledare. När det till sist kommer till utbildningsfrågan så visar undersökningen att alla partiledarna från Danmark har en högre utbildning och att det då verkar vara ett kriterium som spelar större roll.

31 5.4 Jämförelse mellan länderna

När vi då först tittar på Sveriges resultat så kan vi se att när det kommer till lojalitet så verkar det stämma, alla partiledare från Sverige har visat lojalitet till sitt parti under en längre tid innan de klivit på som partiledare, undantaget i Sverigedemokraterna där partiledaren ifråga inte visat lång lojalitet på grund av nystartat parti, men istället visat lojalitet i form utav att finnas med i partiet sedan tidig start. Så att visa lojalitet är något som helt klart verkar vara av betydelse. Sedan kommer den punkten om ”partiledareliten” och vare sig partiledaren suttit på övrig högt uppsatt post innan denne klev på som partiledare. Och även där var det något som alla partiledare i undersökningen hade gjort. Dock när vi kom till punkten om hög utbildning så var där ett delat resultat. I de partier som ligger mer på högerskalan i politiken (Moderaterna samt Sverigedemokraterna) så verkade hög utbildning spela roll då alla de partiledarna hade någon form utav eftergymnasial utbildning. Dock i de partierna som är mer i mitten eller åt vänsterskalan i politiken (Centerpartiet samt Socialdemokraterna) har tendensen inte visat att partiledarkandidaterna bör ha hög utbildning då det endast var en per de partierna som haft högre utbildning.

När vi istället då tittar på Norges resultat så får vi där se det resultat man kanske förväntade sig hos Sverige efter att ha läst Madestams forskning. I Norge var det full pott på alla delar, alla partiledarna från Norge hade visat upp lojalitet till sina respektive partier, de hade även

32 alla suttit på någon form utav ministerpost eller högre post inom partiet innan de tillträdde som partiledare. Dessutom hade alla en högre eftergymnasial utbildning.

I Danmark såg det lite annorlunda ut. Det man kan se när det kommer tilluppvisad lojalitet så har alla partiledare förutom en i undersökningen uppvisat lojalitet till sitt parti. Sedan när det kommer till ”partiledareliten” och det faktum om partiledarna innehaft andra höga positioner innan de tillträtt som partiledare var det två av alla partiledarna som inte hade gjort detta. Något som alla partiledarna i Danmark hade gemensamt dock var att alla hade en högre avslutad eftergymnasial utbildning.

Då både Norge och Danmark har haft kvinnliga statsministrar och vi inte kan se något tydligt mönster i vad som skulle skilja just Norge och Danmark från Sverige i det här så blir det svårt att påstå att rekryteringsprocessen är det som utmärker att Sverige inte hittills haft en kvinnlig statsminister.

Ser vi först på lojaliteten så kan vise att i Sverige var det viktigt med uppvisad lojalitet och samtliga partiledare hade uppvisat lojalitet till sitt parti. För att jämföra så kan vi se i Danmark är där var det inte riktigt lika viktigt då det var en av partiledarna som inte uppvisat lojalitet, en kan då tänka att det är hårdare med lojaliteten i Sverige och att det därmed kan vara en orsak, men då ser man på Norge som även de haft en kvinnlig statsminister och där har likt Sverige allapartiledarna uppvisat lojalitet. Med andra ord kan man inte här bevisa att lojaliteten hos en partiledare för dennes parti är något som försvårar rekryteringen för kvinnor.

När det sedan kommer till ”partiledareliten” och det faktum att partiledaren ska ha suttit på en ministerpost tidigare eller liknande så ser vi även där att i Sverige var detta en del som samtliga partiledare uppfyllde och man kan därmed anta att det är av stor vikt att en partiledarkandidat i Sverige tidigare ska ha suttit på en ministerpost. Om vi återigen ska jämföra med Danmark kan vi se där att två av de partiledare som undersöktes inte tidigare har suttit på någon ministerpost. Även där skulle man då kunna dra kopplingen att det är hårdare kriterier att en partiledare ska ha suttit på höga poster i Sverige än det är i Danmark och att det då skulle kunna vara en av många rimliga förklaringar till varför det är svårare i Sverige för kvinnor att ta sig till toppen av politiken. Återigen dock så tar vi även in Norge i den här jämförelsen och där har sam i Sverige samtliga partiledare tidigare haft ett högre uppdrag på

33 ministerpost eller liknande vilket då återigen gör att det blir svårt att bevisa att ”partiledareliten” är ett kriterium som försvårar att kvinnor tar sig till toppen av politiken.

Sist när det kom till kriteriet om hög utbildning ser man i Sverige att det inte var riktigt så högt som man kan ha förväntat sig när det är ett kriterium som uppkommit i undersökningar om rekryteringsprocessen. Endast 7 av 11 partiledare i Sverige har högre avslutad utbildning än gymnasium. För att jämföra med både Danmark och Norge där samtliga partiledare hade hög utbildning. I Madestams resultat resonerades det kring hur hög utbildning som kriterium kunde vara något som försvårade processen förkvinnor då kvinnor historiskt sett inte utbildat sig i samma grad som män och istället varit hemma mer med barn. Men då Sverige inte visade att alla partiledare hade hög utbildning kan man därmed inte anta att det är ett stort kriterium och dessutom då både Norge och Danmark visade att alla deras partiledare i undersökningen hade hög utbildning och även då haft kvinnligastatministrar så blir det därmed även svårt att påstå att hög utbildning är ett hinder som försvårar processen för kvinnor att ta sig till toppen inom politiken.

Resultatet blir därför att hypotesen kring att lojalitet, ”partiledarelit” samt hög utbildning som en del av rekryteringsprocessen är en bidragande faktor till att vi i Sverige hittills inte haft en kvinnlig statsminister kan falsifieras, och för att besvara frågeställningarna:

• Uppfyller partiledarna i de respektive länderna de förväntningar/krav som finns för att kandidera som partiledarkandidat enligt Jenny Madestams forskning?

- Blandat resultat, i Norge uppfyller alla partiledare dessa egenskaper och förväntningar, i Sverige uppfyller partiledarna alla förväntningar förutom utbildningskravet och i Danmark uppfylls utbildningskravet till fullo men inte de övriga kraven helt.

• Finns det några skillnader mellan länderna, och skulle de kunna förklara varför Sverige inte haft en kvinnlig statsminister? - Ja det finns vissa skillnader mellan länderna som tidigare har nämnts. Dock kan dessa skillnader inte förklara varför Sverige hittills inte haft en kvinnlig statsminister.

34 6. Diskussion och slutsats Madestam presenterade i sin undersökning att visad lojalitet, det faktum att en partiledarkandidat bör ha suttit på en ministerpost eller annan hög post inom sitt parti samt ha hög utbildning var kriterier som uppgavs i svenska partier viktiga och avgörande när en ny partiledare ska utses, samt att dessa kriterier skulle vara svårare för kvinnor än för män att uppnå.

I denna undersökning tittade vi dels på hur det såg ut hos partiledarna i de respektive länderna, om de uppfyllde dessa kriterier eller ej, för att sedan jämföra länderna och se om Sverige stack ut från Norge och Danmark och om det då i sin tur skulle kunna vara en av många möjliga anledningar till varför det inte funnits en kvinnlig statsminister i Sverige. Resultatet visade på att det inte fanns tillräckligt stora skillnader samt att de få skillnader som fanns mellan länderna inte talade för att det varit svårare för kvinnor och därmed falsifierades hypotesen om att dessa kriterier har gjort det svårare för kvinnor att ta sig till toppen inom politiken i Sverige samt att det skulle kunna vara en av fler möjliga anledningar till att det ej funnits en kvinnlig statsminister i Sverige.

Då denna undersökning inte visade några tendenser på att de kriterier som undersöktes har varit svårare för kvinnor än män att uppfylla får man anta att det finns andra förklaringar till varför det inte funnits en kvinnlig statsminister. I uppsatsens inledning togs några exempel upp som skulle kunna vara andra möjliga förklaringar. Exempelvis kanske det är så att hur kvinnor målas upp i massmedia är en möjlig förklaring då tidigare forskning visar att kvinnor ofta målas upp på ett sämre sätt än män vid politiska skandaler och liknande. I Den forskningen från Madestam som legat till grund för denna forskning var ju även det faktum om hur medial en person är ytterligare ett kriterium. Att då göra en forskning kring huruvida det faktum att en partiledarkandidat är medial och ofta ställer upp och visas upp på ett bra sätt i media är därför en intressant undersökning att göra. Att jämföra som exempel de partiledare som ingått i denna undersökning och se om de varit mediala och på vilket sätt de alla har målats upp i media för att se om det finns mönster i hur kvinnorna mot männen målas upp.

Ett annat exempel som togs upp är frågan kring ”manlig politik” och ”kvinnlig politik”, finns det olika typer av politik på det sätt? Och föredrar folket en viss typ av den politiken? Madestam tog även upp i hennes forskning att partierna i hennes undersökning uppgett att det

35 finns en viss problematik till kvinnan i politiken och det är något som det absolut bör forskas vidare på. Exempel på hur detta skulle kunna genomföras skulle då kunna vara att först utifrån de partiledare som ingått i denna forskning undersöka vilken typ av politiska frågor som de drivit mest och där se om det är en skillnad mellan könen. Sedan i tillägg till det eventuellt göra en typ av undersökning där en via enkäter eller intervjuer ser till hur väljarna ser på saken, vilka frågor som är viktigast att en partiledare eller statsminister driver fram och där se om det är frågor som är mer vanligt att män eller kvinnor driver.

Slutsatsen blir att vi i denna undersökning inte kan bevisa att lojalitet, tidigare uppdrag samt hög utbildning är det som hindrar kvinnor i Sverige till partitopparna. Samt att det verkligen finns stora behov av vidare forskning inom området. Att det inte hittills funnits en kvinna som statsminister i Sverige är ett faktum som kvarstår och vad det kan bero på behövs fortfarande forskas om.

36 7. Referenslista Artiklar i dagstidning Salmaso, Emil, ”Siv Jensen lämnar som partiledare”, SVT, 18/2 2021 https://www.svt.se/nyheter/utrikes/norska-partiledaren-avgar-mitt-i-regeringskris (hämtad 2021-05-17)

Sponberg, Udo, ”Fakta Maud Olofsson”, Göteborgs Posten (GP) 17/7 2011, https://www.gp.se/nyheter/sverige/fakta-maud-olofsson-1.828847 (hämtad 2021-05-16)

Artiklar i tidskrift Kjaer, Ulrik & Kosiara-Pedersen, Karina, ”The hourglasspattern of women’s representation”, Journal of Elections, 29:3 (2019) s. 299-317.

Wängnerud, Lena. "Intressen kontra stereotyper. Varför finns det kvinnliga och manliga politikområden i Riksdagen?." Statsvetenskaplig tidskrift 99:2 (1996) s. 129-149.

Avhandlingar Bromander, Tobias, Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia?, doktorsavhandling (Växjö: Linneuniversitetet, 2012)

Madestam, Jenny, En kompispappa och en ytlig djuping, Partieliters ambivalenta partiledarideal, doktorsavhandling (Stockholm: Stockholms universitet, 2009)

Bok med en författare Madestam, Jenny, Hur blir man vald?, 1 uppl. (Stockholm: Liber, 2014)

Bok med fler författare Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängerud, Lena, Metodpraktikan, 5 uppl. (Stockholm: Wolters Kluwer, 2017)

Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco, Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2 uppl. (Malmö: Gleerups, 2019)

37 Webbplatser Arbeiderpartiet, Jonas Gahr Støre, u.å. https://www.arbeiderpartiet.no/politikere/jonas-gahr- store/ (hämtad 2021-05-17)

Folketinget, Annette Vilhelmsen, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/a/annette-vilhelmsen (hämtad 2021-05-18)

Folketinget, Jakob Ellemann Jensen, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/j/jakob- ellemann-jensen (hämtad 2021-05-18) Folketinget, Lars Barfoed, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/l/lars-barfoed (hämtad 2021-05-18)

Folketinget, Lene Espersen, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/l/lene-espersen (hämtad 2021-05-18)

Folketinget, Pia Olsen Dyhr, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/p/pia-olsen-dyhr (hämtad 2021-05-18)

Folketinget, Regeringen, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/regeringen (hämtad 2021-05-18)

Folketinget, Søren Pape Poulsen, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/s/soeren-pape- poulsen (hämtad 2021-05-18)

Folketinget, Villy Søvndal, u.å., https://www.ft.dk/medlemmer/mf/v/villy-soevndal (Hämtad 2021-05-18)

Fremskrittspartiet, Siv Jensen, u.å., https://www.frp.no/vare-folk/siv-jensen (hämtad 2021-05- 17)

Globalis, Jämställdhet - Index för skevfördelning mellan könen, u.å., https://www.globalis.se/Statistik/GII-jaemstaelldhet (hämtad 2021-04-13).

38 Moderaterna, CV Ulf Kristersson, u.å. https://moderaterna.se/sites/default/files/page_attachments/2018-06/CV%20foto.pdf (hämtad 2021-05-16)

Moderaterna, Partihistorik, u.å., https://moderaterna.se/partihistorik (hämtad 2021-04-13)

Nationalencyklopedin, Anders Fogh Rasmussen, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anders-fogh-rasmussen (hämtad 2021-05- 18)

Nationalencyklopedin, Carl I. Hagen, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/carl-i-hagen (hämtad 2021-05-17)

Nationalencyklopedin, Helle Thorning Schmidt, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/helle-thorning-schmidt (hämtad 2021-05- 18)

Nationalencyklopedin, Lars Løkke Rasmussen, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lars-lokke-rasmussen (hämtad 2021-05-18)

Nationalencyklopedin, Mette Frederiksen, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mette-frederiksen (hämtad 2021-05-18)

Nationalencyklopedin, Mogens Lykketoft, u.å., https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mogens-lykketoft (hämtad 2021-05-18)

Norden, Fakta om Danmark, u.å., https://www.norden.org/sv/information/fakta-om-danmark (Hämtad 2021-05-10).

Norden, Fakta om Norge, u.å., https://www.norden.org/sv/information/fakta-om-norge (hämtad 2021-05-10)

39 Norden, Fakta om Sverige, u.å. https://www.norden.org/sv/information/fakta-om-sverige (hämtad 2021-05-15)

Regeringen, CV Stefan Löfven, u.å. https://www.regeringen.se/sveriges- regering/statsradsberedningen/stefan-lofven/cv-stefan- lofven/?TSPD_101_R0=08054bd396ab2000ee4872e5c46564a182a23ec04af209f16d9ec125c 2773fd3e9b7c0841efed3df08acc25e0e1430009641347f41d774ab4e6bf2a324eb2b544a07d8d 353da52d4ed28eae9991dae4e151444821ee1fcefb796feaee69decf1 (Hämtad 2021-05-15)

Regeringen, Sveriges regering, u.å. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/ (hämtad 2021-05-15)

Regjeringen, Siv Jensen, u.å., https://www.regjeringen.no/no/dokumentarkiv/regjeringen- solberg/andre-dokumenter/fin/2013/finansminister-siv-jensen/id742945/ (hämtad 2021-05-17)

Riksdagen, Anna Kindberg Batra, u.å. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter- partier/ledamot/anna-kinberg-batra_ae3e9718-b95d-11d5-af14-0050040caabf (hämtad 2021- 05-16)

Riksdagen, Annie Lööf, u.å., https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/annie- loof_e234524d-e04b-448a-b609-05926a0a8b36 (hämtad 2021-05-16)

Riksdagen, Fredrik Reinfeldt, u.å. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter- partier/ledamot/fredrik-reinfeldt_0938901612810 (hämtad 2021-05-16)

Riksdagen, Håkan Juholt, u.å. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/hakan- juholt_0110600080618 (hämtad 2021-05-16)

Riksdagen, Jimmie Åkesson, u.å. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter- partier/ledamot/jimmie-akesson_5ecb17ba-ebbe-4958-a142-a5134aff9808 (hämtad 2021-05- 16)

Riksdagen, Lennart Daleus, u.å., https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter- partier/ledamot/lennart-daleus_0200003128803 (hämtad 2021-05-16)

40 Riksdagen, Mikael Jansson, u.å., https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter- partier/ledamot/mikael-jansson_0236051814311 (hämtad 2021-05-16)

Riksdagen, Mona Sahlin, u.å., https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/mona- sahlin_0806338394516 (hämtad 2021-05-16)

Socialdemokraterna, Partiledare och partisekreterare, u.å., https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/om-partiet/var-historia/partiledare-och- partisekreterare?TSPD_101_R0=08054bd396ab20004067b058f38aa390bfe69233b486434cff 6af1a3fb06fdce6e09b7fa611e6bb10825bbef85143000bc201097227d643e69ab83af1fbd3ff78 9a80ce9d1b0cd9f62f0ca204d2ee17fd1b76c33ffe8896bb8679fe79af5f6e9 (hämtad 2021-04- 13) (hämtad 2021-04-13)

Socialdemokraterna, Stefan Löfven, u.å. https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/vara- politiker/stefan-lofven (hämtad 2021-05-15)

Stortinget, Erna Solberg, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=ES (hämtad 2021-05-17)

Stortinget, Jan Petersen, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=JP (hämtad 2021-05-17)

Stortinget, Jens Stoltenberg, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=JES (hämtad 2021-05-17)

Stortinget, Kari Kullmann Five, u.å., https://stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=KKF (hämtad 2021-05-17)

Stortinget, Liv Signe Navasete, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=LSN (hämtad 2021-05-17)

Stortinget, Regeringen, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Regjeringen/ (hämtad 2021-05-17)

41 Stortinget, Thorbjørn Jagland, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=TJ (Hämtad 2021-05-17)

Stortinget, Trygve Slagsvold Vedum, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=TMV (hämtad 2021-05-17)

Stortinget, Åslaug Haga, u.å., https://www.stortinget.no/no/Representanter-og- komiteer/Representantene/Representant/?perid=AAMH&tab=Biography (hämtad 2021-05- 17)

42