Varför Har Sverige Hittills Inte Haft En Kvinnlig Statsminister?
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Varför har Sverige hittills inte haft en kvinnlig statsminister? En jämförandestudie mellan Sverige, Norge samt Danmark kring betydelsen av hög utbildning och engagemang. Why Sweden haven’t yet had a women as prime minister? A comparative study between Sweden, Norway and Denmark on the meaning of higher education and commitment. Josefine Eriksson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap __________________________________________________________ Statsvetenskap __________________________________________________________ Kandidatuppsats, 15 hp. __________________________________________________________ Handledare: Mette Marie Stähr Harder __________________________________________________________ Examinator: Mikael Granberg __________________________________________________________ Datum: 28/6-2021 __________________________________________________________ Abstract The purpose of this thesis is to investigate and compare party leaders in Sweden, Norway and Denmark based on Jenny Madestam's research on how party leaders are elected and see if demonstrated loyalty, previous assignments in politics and higher education are criterias that are more difficult for women to fulfill than it is for men and if it could then be one of many reasons that led to the fact that in Sweden there has not been a female prime minister so far. In Madestam's research it emerged that in Sweden's parties it was important with, among other things, these criteria when a new party leader was to be appointed, then it was discussed whether these criteria were more favorable for men than women as women have historically been more at home than men. Should have influenced how women had the opportunity to get involved politically and provided higher education. By examining whether the party leaders in question have first and foremost shown loyalty to their party in the form of a long-term commitment within the party. Then if the party leaders have previously held some form of ministerial post or higher post within their party, and finally if the party leader has a higher completed education than high school, this is then analyzed to see if this hypothesis could be falsified or not. As Norway and Denmark have had female prime ministers, the hypothesis will be falsified if they meet the criteria to the same or greater degree than Sweden, and if they do not, the hypothesis will not be falsified. When all data were compiled and the countries were compared, the analysis showed that Sweden did not meet the criteria/characteristics to a greater extent than other countries. In Norway, the results showed that all party leaders in the survey met all three criteria. In Denmark, the results showed that all party leaders had a high level of education, all but one of the party leaders had shown loyalty to his party and all of the party leaders except two had previously held other ministerial posts. In Sweden, all party leaders had shown loyalty to their party and previously held another ministerial post, but not all of the party leaders had a high level of education. The conclusion was that Sweden did not meet the criteria to a greater extent than the other countries and thus the hypothesis had to be falsified. Innehållsförteckning 1. Inledning ………………………………………………………………………….……1 1.1 Forskningsproblem …………………….…………………………………………..2 1.2 Syfte och frågeställning ……………………………………………………………4 1.3 Disposition ……………………………………….………………………………...5 2. Tidigare forskning ……………………………………………………………………..6 2.1 En kompispappa och en ytlig djuping ……………………………………………..6 2.2 Hur blir man vald? ……………………………………….………..………………7 2.3 The hourglass pattern of women’s representation ………………………………..10 2.4 Teoridiskussion …………………………………………………………………...10 3. Övergripande hypotes, metod och design ……………………………………………11 3.1 Övergripande hypotes ………….…………………………...……………………11 3.2 Metod och forskningsdesign .…………………………………………………….12 3.2.1 Urval …………………………………………….……………………….14 4. Empiri ………………………………………………………………………………...16 4.1 Sverige …………………………………………………………………………...16 4.2 Norge ………………………………………………………………….………....21 4.3 Danmark ……………………………………………………………….………...25 5. Resultat …………………………………………………...……………………..…...29 5.1 Sverige ……………………………………………………………………..29 5.2 Norge ………………………………………………………………………30 5.3 Danmark …………………………………………………………………...31 5.4 Jämförelse mellan länderna ………………………………………………..32 6. Slutsats och diskussion ………………………………………………………….…...35 7. Referenslista…………………………………………………………………………..37 1. Inledning Hur ska en bra ledare vara? Det är en fråga som ofta ställs, några exempel på egenskaper som ofta dyker upp i samband med frågan är pålitlig, stark och kompetent. När man ser på ledarskap i Sverige, och framförallt inom politiken kan man historiskt se ett mönster. Det är många män och få kvinnor på toppositionerna. Socialdemokraterna har som exempel haft nio manliga partiledare och endast en kvinnlig sedan 1896.1 Moderaterna har haft sexton manliga partiledare och endast en kvinnlig sedan 1904.2 Kvinnans representation och jämställdhet är något som ofta diskuteras, och kvinnor har under många år kämpat för sina rättigheter och för att kunna leva i ett jämställt samhälle. Att män ofta målas upp som mäktiga starka personer samtidigt som kvinnor framställs som mjuka omhändertagna personer är knappast ny information, den bilden har följt oss sen tidig skolålder där man i historieböckerna ofta fick läsa om de stora starka männen, men sällan om de starka kvinnorna. Hur kommer det sig att det ser ut på det sättet, och vad kan det bero på? Det har ofta diskuterats varför vi inte haft en kvinnlig statsminister, eller varför det finns relativt få kvinnliga ledare överlag. Några exempel är hur kvinnor målas upp i massmedia i jämförelse med hur män målas upp. I flera olika undersökningar kommer man oftast fram till att vid olika politiska skandaler som exempel målas ofta kvinnan upp på ett mer betydligt missgynnsamt sätt än vad män gör. Detta kan då leda till sämre förtroende för kvinnan samt att kvinnor har sämre möjligheter till att överleva politiska skandaler.3 Den typ av politik som kvinnor framför i jämförelse med män är också något som har diskuterats som en eventuell påverkan på kvinnors lägre representation. Även om det inte finns någon konkret ”manlig politik” eller ”kvinnlig politik” kan man ändå oftast se ett mönster där män gärna håller sig borta från de sociala utskotten och frågorna inom politiken 1 Socialdemokraterna, Partiledare och partisekreterare, u.å., https://www.socialdemokraterna.se/vart- parti/om-partiet/var-historia/partiledare-och- partisekreterare?TSPD_101_R0=08054bd396ab20004067b058f38aa390bfe69233b486434cff6af1a3fb06fdce6e 09b7fa611e6bb10825bbef85143000bc201097227d643e69ab83af1fbd3ff789a80ce9d1b0cd9f62f0ca204d2ee17 fd1b76c33ffe8896bb8679fe79af5f6e9 (hämtad 2021-04-13) (hämtad 2021-04-13) 2 Moderaterna, Partihistorik, u.å., https://moderaterna.se/partihistorik (hämtad 2021-04-13) 3 Tobias Bromander, Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia?, doktorsavhandling (Växjö: Linneuniversitetet, 2012) 1 medans kvinnor ofta söker sig dit.4 Därmed har det blivit en fråga om detta skulle kunna ha en inverkan på hur folket röstar och partiledare väljs eller inte. Rekryteringsprocessen och huruvida den är svårare att ta sig igenom för kvinnor än för män är även det en aspekt som tas upp och det är detta som det i den här uppsatsen ämnas att undersöka, om det är så att rekryteringsprocessen skulle kunna vara en av flera möjliga förklaringar till varför vi i Sverige hittills inte har haft en kvinnlig statsminister genom att jämföra partiledarna i Sverige, Norge samt Danmark då de övriga länderna har samt har haft kvinnliga statsministrar. Sverige är ett land som klassas ha hög jämställdhet. GII (Gender Inequality Index) av Globalis är en skala där man mäter mellan 0-1 hur jämställt ett land är, 0 är jämställt och 1 är ojämlikhet. På denna skalan låg Sverige 2018 på 0,04,5 men även om Sverige är i toppen av jämställda länder så är Sverige hittills inte haft en kvinnlig statsminister, vilket ser annorlunda ut om en jämför med våra grannländer Norge och Danmark. På GII skalan 2018 låg Danmark på samma mått som Sverige, 0,04, och Norge låg något lägre i jämställdhet, 0,044.6 Vilket indikerar på att även Danmark och Norge är länder med klassad hög jämställdhet. Det som skiljer framför allt är att både Danmark och Norge har och har haft kvinnliga statsministrar. Danmark har för tillfället Mette Frederiksen från Socaildemokratiet som statsminister7 och Norge har Erna Solberg från Høyre som statsminister.8 1.1 Forskningsproblem Statsvetaren Jenny Madestam har i sin doktorsavhandling En kompispappa och en ytlig djuping: Partieliters ambivalenta partiledarideal undersökt hur partiaktiva inom Socialdemokraterna och Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) föreställer sig den ideala ledaren.9 Det som kommer fram i avhandlingen är att partiledaridealen är ambivalenta, som 4 Lena Wängnerud, ”Intressen kontra stereotyper. Varför finns det kvinnliga och manliga politikområden i Riksdagen?” Statsvetenskaplig tidskrift, 99:2 (1996) 5 Globalis, Jämställdhet - Index för skevfördelning mellan könen, u.å., https://www.globalis.se/Statistik/GII- jaemstaelldhet (hämtad 2021-04-13). 6 Globalis, Jämställdhet - Index för skevfördelning mellan könen 7 Norden, Fakta om Danmark, u.å., https://www.norden.org/sv/information/fakta-om-danmark (Hämtad 2021- 05-10). 8 Norden, Fakta om Norge, u.å., https://www.norden.org/sv/information/fakta-om-norge (hämtad 2021-05-10) 9 Jenny Madestam, En kompispappa och en ytlig djuping, Partieliters ambivalenta