Stamtavla I Tabellform
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Regional Transportplan Hordaland 2018-2029
Vedtatt i fylkestinget juni 2017 Regional transportplan Hordaland 2018-2029 Forord Hordaland fylkeskommune har vedteke sin andre regionale transportplan (RTP). RTP er eit politisk styringsdokument og verktøy som skal sikre ein føreseieleg og heilskapleg samferdselspolitikk. Planen tek utgangspunkt i nasjonale og regionale føringar. Denne nye utgåva av RTP 2018 - 2029 har ein målstruktur med vekt på korleis klimagassutslepp frå transportsektoren kan reduserast. Dette samsvarer med fokusområda i «Areal- og Transportplan for Bergensområdet 2017-2028» (ATP) og målsettinga med «Byvekstavtalen for Bergen» som vart forhandla fram i mai 2017. Byvekstavtalen og Regional areal- og transportplan for Bergensområdet, er saman med RTP sentrale styringsdokument i arbeidet med miljøvennleg utvikling av Bergen og omliggande tettstader. For å lukkast må sentrale planer og avtaler stø opp om kvarandre og ta utgangspunkt i ei felles målsetting om nullvekst i biltrafikken. RTP sine strategiar og tiltak viser at Hordaland fylkeskommune tek klima- utfordringane på alvor og viser vilje til målretta satsing for utsleppskutt i transportsektoren i fylket. Det er ressurskrevjande å gje vegvedlikehald tilstrekkeleg prioritet, og difor er utbetring av fylkesvegnettet via stor merk- semd i RTP. Hordaland har eit ca 3000 km langt fylkesvegnett som mellom anna består av ei rekke eldre bruer og tunellar, samt ferjekaier. Fleire vegstrekningar har i dag ein standard som skapar utfordringar for trafikkavviklinga i dag og i tida framover. I tillegg er krava til trafikktryggleik skjerpa. Difor er det eit viktige prinsipp i RTP at utbetringar av eksisterande vegnett skal prioriterast framfor nye vegprosjekt, og at det ved utbetringar vert lagt opp til nøktern standard. For å styre prioriteringane på ein god måte vert det utarbeid eit investeringsprogram for fylkesvegnettet som skal ha tett kopling til årlege budsjett og fireårig økonomiplan. -
Fjn 2007 SPA 01 038:Fjn 2007-SPA 01-038
Explore Fjord Norway 39 Páginas amarillas – contenido Transporte 41 Mapa ______________________ 40 Barcos rápidos ________________ 42 Ferrocarriles __________________ 44 Comunicaciones aéreas __________ 41 La Línea Costera Hurtigruten ______ 42 Carreteras de peaje ____________ 44 Transbordadores del Continente Transbordadores________________ 42 y de Gran Bretaña ______________ 41 Autobuses expresos ____________ 44 Información de viajes 45 Algunas ideas para la Noruega Lugares para vaciar caravanas Cámpings ____________________46 de los Fiordos ________________ 45 y autocaravanas ________________45 Información práctica ____________46 En coche por la Noruega Carreteras cerrados en invierno ____46 Temperaturas __________________47 de los Fiordos __________________45 Rutas donde se pueden dar tramos Impuesto del pescador __________47 El estándar de las carreteras ______ 45 de carretera estrecha y sinuosa ____46 Albergues juveniles Leyes y reglas ________________ 45 Alojamiento __________________46 en la Noruega de los Fiordos ______48 Límites de velocidad ____________45 Tarjeta de cliente de hoteles ______46 Casas de vacaciones ____________48 Vacaciones en cabañas __________46 Møre & Romsdal 49 Información general de la provincia 49 Kristiansund - Nordmøre ________ 51 Geirangerfjord - Trollstigen ______ 53 Molde & Romsdal - Trollstigen - La Ålesund - Sunnmøre ____________ 52 Carretera del Atlántico __________ 50 Sogn & Fjordane 55 Información general de la provincia 55 Balestrand ____________________ 62 Fjærland ______________________64 Stryn -
Tysnes Fitjar Austevoll Kvinnherad Stord Etne
NORSK 2016 Tysnes fitjar austevoll kvinnherad stord etne Sveio bømlo www.visitsunnhordland.no Krokeide Bergen JONDAL J OS O Osøyro N Fusa D A L S T U N N E L E Halhjem N Hufthamar FOLG EFO Storebø NN Sundal TU NN Varaldsøy EL AUSTEVOLL EN en d r o Husavik Lunde j Våge Gjermundshamn f Reksteren r Fonnabu e Hatlestrand g Årsnes Odda n Stolmen Bekkjarvik Uggdal a d r Årbakka a Løfallstrand Ølve H TYSNES FOLGEFONNA ODDA Sandvikvåg Rosendal NASJONALPARK Fitjar Brandasund Møsevatnet Uskedalen Dimmelsvik FITJAR Hodnanes Jektavik Herøysund KVINNHERAD Husnes Huglo Fjæra Rubbestadneset Sunde STORD Ranavik Svortland Valen Sørstokken n de BØMLO or Sagvåg Leirvik Utåker fj ra k Matre Åkra Å Halsnøy Røldal Finnås Fjelberg Sydnes Mosterhamn Valevåg Skånevik Etnefjella Utbjoa ETNE Bjoa Etne Førde Sauda Espevær Langevåg Buavåg Vikebygd Ølen SVEIO Haukås Sandeid Sveio Knapphus Haugesund/Stavanger 3 Om denne guiden Innhald innhald Reisetips 8 – 12 04 Sunnhordland – frå hav til bre På desse sidene finn du tips til dei beste opplevingane og aktivitetar i Sunnhordland. 06 Folgefonna – den sørlegaste isbreen i Noreg Kva kan du gjera i Sunnhordland? 14 – 29 I Sunnhordland finn du lette og avanserte natur 08 Rundturar med bil aktivitetar. Om sommaren kan du oppleve festivalar 13 Transport og kulturelle events. Presentasjon av kommunane 30 - 79 14 Vandring Regionen Sunnhordland omfattar åtte kommunar. Kvar kommune er presentert med 18 På sykkeltur kontaktinformasjon til turistinformasjon, kart over 22 Båtliv og fisking kommunen, aktivitetar, attraksjonar og båthamner. Oversikt reiselivsverksemder 80-85 25 Padling Bak i guiden finn du kontaktinformasjon til dei ulike 26 Festivalar og events reiselivsverksemdene i Sunnhordland. -
Bergen and the Region Rø Æ Lærdalstunnelen – and for Details of Opening Hours, Addresses Etc
Krokane 5 Florø Skei JOSTEDALSBREEN NIGARDS- Stavang t e BREEN Naustdal tn Jølsterva Askrova E39 Svanøybukt 611 5 55 Førde 604 609 Dale Moskog 13 Norwegian Glacier Museum Gaupne Eikenes Fjærland en d Askvoll r Gaularfjellet o j Dale f Gjervik Viken a r Værlandet 55 t n s 13 e u d Hafslo 611 r L Urnes jo f Bulandet s Stave church Fure d 607 57 Solvorn Ornes m rla jæ F Sogndal Salbu Høyanger Dragsvik Vadheim Hella Gåsvær Leikanger 5 Nordeide Balestrand Mann- 55 Kaupanger heller Måren E16 13 Road number Sula Krakhella E39 DEN 55 Vangsnes 606 Rysjedal FJOR Tunnel Fodnes Ytrøy Lavik GNE SO Railway 607 Ortnevik Daløy Frønningen Lærdal Rutledal Ferry Vik Hardbakke Finden Oppedal Tønjum Utvær Express boat A u r l Nåra 010 20km a Sollibotn Brekke n d Flolid n s e f Eivindvik ®Adachi Map, 3DD AS rd jo See Bergen Guide 2017 for more information about what is included in the Bergen Card fjo rd Steinsland y en Bergen and the region rø æ Lærdalstunnelen – and for details of opening hours, addresses etc. Please note that some museums/ N 570 Vikafjell Undredal SAVE MONEY WITH THE BERGEN CARD... sights have reduced opening hours or are closed during the off season. Mjømna STØLSHEIMEN Styvi E16 Gudvangen Skipavik Matre Stalheim Aurland 13 Hotel Flåmsbana - the Flåm Railway Øvstebø Discount > price Discount > price Sløvåg Stalheim FLÅM Mo n Duesund ale 50 Fedje Sævrøy Leirvåg Mod WHERE TO USE THE BERGEN CARD See page adults/children Ordinary price WHERE TO USE THE BERGEN CARD See page adults/children Ordinary price Nesheim Masfjordnes E39 Vinje Vatnahalsen Oppheim Høyfjellshotell To Oslo with the Bergen Card adults/children with the Bergen Card adults/children Austrheim 57 569 Lindås Myrdal MUSEUMS / SIGHTS NOK NOK ENTERTAINMENT NOK NOK E16 Alvøen Manor 58 free 80/0 Lunch Concerts in Troldsalen (Troldhaugen) 55 Bergen Aquarium - 1.3.-31.10. -
Varsel Om Oppstart Av Detaljreguleringsplan Rindabotn Sogndal Kommune
Jf. adresseliste Dykkar ref.: Vår ref.: Dato: 5197932/brev_Melding om oppstart av planarbeid_amg.docx 2019-12-18 Varsel om oppstart av Detaljreguleringsplan Rindabotn Sogndal kommune Det vert med dette varsla om igangsetting av arbeid med detaljreguleringsplan Rindabotn, jf. §§ 12-3 og 12-8 i plan- og bygningslova. Planarbeidet femnar om eigedomane 19, bnr. 1 og 218 samt gnr. 64, bnr. 5 og 482. Planområdet er synt på vedlagt kart (vedlegg 3). I kommuneplanen er området sett av til kombinert føremål bygg og anlegg med krav om reguleringsplan. Området grensar til og overlappar delvis fleire vedtekne reguleringsplanar. Desse ligg det informasjon om på kommunekart.com. Norconsult AS gjennomfører planarbeidet for Sognefjorden Utvikling AS. Formålet med planarbeidet er å legge rammene for utvikling av fyrste byggesteg av Sogndal Fjellandsby der planen skal legge til rette for etablering av servicefunksjonar, fritids- og turistareal med eit bruksareal eks. parkering på opp mot 30.000 m2 og minst 400 – 500 offentleg tilgjengelege parkeringsplassar. Planarbeidet er vurdert til ikkje å verte fanga opp av verkeområdet til forskrifta om konsekvensutgreiingar. Informasjon om planarbeidet er lagt ut på kommunen si internettadresse: http://www.sogndal.kommune.no, under kunngjeringar. Notat frå møte med kommunen, utviklingskonsept og notat med vurdering av planarbeidet opp mot verkeområdet til forskrifta om konsekvensutgreiingar er lagt ut på heimesida til kommunen. Arbeidet er i oppstartsfasen. Vi er i gang med å registrere og samle inn opplysningar -
Annual Report 2018 “EVERYTHING WE DO, WE DO to MAKE LIFE in WESTERN NORWAY EVEN BETTER!”
Annual Report 2018 “EVERYTHING WE DO, WE DO TO MAKE LIFE IN WESTERN NORWAY EVEN BETTER!” When Sparebanken Vest was founded almost 200 years ago, it heralded a new way of thinking about banking. The bank was to be owned by its customers, and its objective was to help the many poor in society. The idea that challenges are best solved together was what made us, and it is still what drives us. Today, we have more than 290,000 owners, and everything we do, we do to make life in Western Norway even better. We aim to make life even better for those growing up and settling down. For those who need to break with tradition and go their own ways. For those who have a dream they want to pursue. For everyone who works hard and for business owners who create jobs in Western Norway. We will achieve this by caring about our customers, helping people where they are, being simple to bank with and by providing important advice along the way. This sense of community gives us a unique strength to deal with major challenges. Challenges that concern us all and that are decisive for our future. We can do it better together. Most of the photos used in the annual report are from the ‘Family Bank’. Sparebanken Vest follows customers through all the important phases of life and big and small events – in short, a friend through thick and thin. Photo: Anne Lise Nordheim. Sparebanken Vest strives for an active and future-oriented focus on the environment, both internally and externally. -
Anmeldte Dødsfall Oktober 2019
Anmeldte dødsfall Saker innkommet fra og med 01.10.2019 til og med 31.10.2019 Dødsdato Navn Bostedskommune Fødselsdato Offentlig 13.10.2019 Buia, Marius Florian 06.08.1973 Ja 03.10.2019 Lange, Rüdiger Gotthard Uwe 16.11.1953 Ja 23.09.2019 Bjørndalen, Haldis Johanne Askøy 21.11.1936 Ja 14.10.2019 Eliassen, Børge Magnus Askøy 08.06.1950 Ja 10.10.2019 Fosse, Rigmor Askøy 24.03.1941 Ja 08.10.2019 Furnes, Svein Berland Askøy 08.07.1998 Ja 03.10.2019 Juvik, Sigmund Wilhelm Askøy 17.03.1926 Ja 16.10.2019 Nygård, Bjørg Askøy 08.02.1940 Ja 05.10.2019 Pedersen, Bjørnar Askøy 09.06.1972 Ja 07.10.2019 Sigvaldsen, Agnes Askøy 17.04.1930 Ja 01.10.2019 Skråmestø, Ove Inge Askøy 10.08.1954 Ja 09.10.2019 Tysvær, Magnus Karlsen Askøy 16.08.2018 Ja 27.08.2019 Drotos, Astrid Johanne Aarland Austevoll 05.09.1952 Ja 27.09.2019 Stenevik, Hallstein Austevoll 22.01.1939 Ja 10.10.2019 Breisnes, Alv Olai Austrheim 04.07.1929 Ja 08.10.2019 Krossøy, Johannes N Austrheim 14.04.1923 Ja 12.10.2019 Aleknaviciute, Regina Bergen 04.02.1954 Ja 29.09.2019 Amundsen, Britt Agnes Bergen 23.10.1949 Ja 13.10.2019 Amundsen, Gudrun Aud Bergen 11.07.1937 Ja 13.10.2019 Andersen, Aleksander Bergen 30.04.1984 Ja 23.09.2019 Andersen, Inger Kruger Bergen 23.11.1933 Ja 29.09.2019 Anker-Goli, Rolf Gordon Bergen 25.04.1928 Ja 15.10.2019 Augestad, Eli Karin Bergen 30.09.1945 Ja 13.10.2019 Aune, Erling Arnold Bergen 25.03.1938 Ja 26.09.2019 Beck, Inger Marie Bergen 15.12.1953 Ja 24.09.2019 Bendiksen, Edmund Eugen Bergen 01.12.1923 Ja 01.10.2019 Berentsen, Gunvor Bergen 18.01.1931 Ja 17.10.2019 -
Emerging Green Innovation Platforms
NILF-REPORT 2013–1 Emerging green innovation platforms A comparative study on bioenergy policies in Emilia‐Romagna and Norway Bianca Cavicchi Series NILF-report Editor Agnar Hegrenes Title Emerging green innovation platforms. A comparative study on bioenergy policies in Emilia-Romagna and Norway Author Bianca Cavicchi Project Green innovation research (M140) Publisher Norwegian Agricultural Economics Research Institute (NILF) Place of publication Oslo Year of publication 2013 Pages 65 ISBN 978-82-7077-854-6 ISSN 0805-7028 Key words bioenergy policy, rural development, regional innovation, institutional practices, Emilia- Romagna, Norway About NILF Research and analyses on agricultural policy, food industry, com- modity trade, economics, farm management and rural development. Documentation of economic results in the agricultural sector at natio- nal and farm level. This includes serving as secretariat for the Budget Committee for Agriculture and preparing the annual statistics for Account Results in Agriculture and Forestry. Develops tools for farm management and accountancy. Funded by the Ministry of Agriculture and Food, the Research Council of Norway and through projects for public and private institutions. Main office in Oslo; regional offices in Bergen, Trondheim and Bodø. ii Foreword This report is based on a study of the impacts of institutional and policy frameworks on bioenergy development and rural areas in Emilia-Romagna (Italy) and Norway. The report shows that different institutional and policy frameworks are two main reasons affecting the development of rural areas through the bioenergy supply chain. Through the application of regional innovation theory the study also draws on the general features of the innovation systems emerging in the case studies. -
Kulturbygda Valestrand
Foto: Ida K. Vollum, Ellen Tveit Kulturbygda Valestrand Valestrand, lengst nord i Sveio kommune, Valenheimen (1) Foreldra til Fartein Valen, Arne og Dorthea, bygde huset i er eit område rikt på levande kultur og Valevåg i 1903. Komponisten sjølv budde der i to periodar, kulturminne. 1915-23 og 1938-52. I dag inneheld huset ein museumsdel og Komponisten Fartein Valen (1887-1952) ein bustaddel. Huset blir brukt til konsertar og føredrag, og har ei sentral rolle under Fartein Valen-festivalen. budde i Valevåg store delar av livet. Han Omvisning etter avtale på tlf. 41519924. var svært knytt til heimbyda og www.farteinvalen.no. landskapet der, og det har sett sitt preg på komposisjonane hans. Valen kapell (2) Valen har truleg vore kyrkjestad frå før svartedauden. Det noverande kapellet frå 1707 erstatta ei gammal stavkyrkje som sto på staden. Fartein Valen ligg gravlagt i det nordvestre hjørnet av gravplassen ved kapellet, saman med foreldra. Min- nesteinen over han er reist av Den norske komponistforening. Bilethoggaren Ottar Espeland har laga relieffet. Einstadbøvoll gard (3) Gamalt tun med flotte steingardar og 17 hus som alle har helletak. Tunet blei freda i 1923. Privat eige, omvisning etter avtale på tlf. 476 55 578. Leirvåg friluftsområde (4) Valestrand kulturkyrkje (5) Leirvåg er eitt av dei regionale friluftsområda til Friluftrådet Valestrand kulturkyrkje ligg på Ulveraker, like ved E39. Kyrkja er teikna Vest. Her ligg ein gamal kolerakyrkjegard, sjå (7). Badeplass og av arkitekt O. Wangberg, og er ei tradisjonell trekyrkje bygt i 1872. toalett, tilkomst med båt eller til fots. Stien startar ved Nappa- Sidan 2004 har ho hatt status som kulturkyrkje. -
Administrative and Statistical Areas English Version – SOSI Standard 4.0
Administrative and statistical areas English version – SOSI standard 4.0 Administrative and statistical areas Norwegian Mapping Authority [email protected] Norwegian Mapping Authority June 2009 Page 1 of 191 Administrative and statistical areas English version – SOSI standard 4.0 1 Applications schema ......................................................................................................................7 1.1 Administrative units subclassification ....................................................................................7 1.1 Description ...................................................................................................................... 14 1.1.1 CityDistrict ................................................................................................................ 14 1.1.2 CityDistrictBoundary ................................................................................................ 14 1.1.3 SubArea ................................................................................................................... 14 1.1.4 BasicDistrictUnit ....................................................................................................... 15 1.1.5 SchoolDistrict ........................................................................................................... 16 1.1.6 <<DataType>> SchoolDistrictId ............................................................................... 17 1.1.7 SchoolDistrictBoundary ........................................................................................... -
A Medieval Town. a Spatial Study of the Trading Centre and Episcopal Seat of Bergen, C
A Medieval Town. A spatial study of the Trading Centre and Episcopal Seat of Bergen, c. 1050-1250. Stine Arctander Kristensen Master thesis in Archaeology Spring 2014 Cover illustration: Cutting from a map of the town of Bergen from 1864. Historiske kart - Kartverket, October 2012 http://statkart.no/Kart/Historiske-kart/. ii Contents List of figures ............................................................................................................................ v Abstract .................................................................................................................................... vi Preface ..................................................................................................................................... vii 1. Introduction .......................................................................................................................... 1 1.1 Aims and the structure of the thesis ..................................................................................... 2 1.2 What is a town? .................................................................................................................... 3 1.3 Geographical setting ............................................................................................................. 6 2. Previous research ................................................................................................................. 7 3. Theories and methods ......................................................................................................... -
Debates on Household Consumption and Production in the Patriotic Societies in Denmark-Norway (C
Debates on Household Consumption and Production in the Patriotic Societies in Denmark-Norway (c. 1780-1814) Maria Halle Thesis submitted for assessment with a view to obtaining the degree of Doctor of History and Civilization of the European University Institute Florence, 26 February 2016. European University Institute Department of History and Civilization Debates on Household Consumption and Production in the Patriotic Societies in Denmark-Norway (c. 1780-1814) Maria Halle Thesis submitted for assessment with a view to obtaining the degree of Doctor of History and Civilization of the European University Institute Examining Board Prof. Bartolomé Yun-Casalilla, EUI and Universidad Pablo de Olavide (supervisor) Prof. Hilde Sandvik, University of Oslo (external supervisor) Prof. Luca Molà, EUI Prof. Pia Lundqvist, University of Gothenburg © Maria Halle, 2016 No part of this thesis may be copied, reproduced or transmitted without prior permission of the author Abstract During the eighteenth century, most families in Northwestern Europe and Colonial America bought more and different goods, such as coffee, tobacco, new types of furniture and clothes. Simultaneously, the family members changed the way they worked. In order to buy the commodities available, many of them prioritised to produce more goods for the market. The families’ changing behaviour receives much attention from historians studying the changes from an economic perspective. This thesis, however, focuses on how a part of the Danish and Norwegian middle class, members of “patriotic societies,” experienced and debated the economic changes (c. 1780 -1814). Patriotic societies were local voluntary organisations that wanted to improve the “welfare” of the inhabitants. They wrote many economic and moral writings in which the changing economy was discussed.