DOCSLIB.ORG

Hur Ser Samhallsinformationen Ut I Ungdomslitteraturen?

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Hur Ser Samhallsinformationen Ut I Ungdomslitteraturen? MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKSHOGSKOLAN 1996:19 ISSN 1401-5358 .- I I Hur ser samhallsinformationen ut i ungdomslitteraturen? En studie av svenska samtidsrealistiska ungdomsromaner 1990-1994 MARIE LOUISE BERGMAN MARIE GUSTAFSSON • Svensk titel Hur ser samhallsinformationen uti ungdomslitteraturen?- En studie av svenska samtids­ realistiska ungdomsromaner 1990-1994 Engelsk titel What does the societal-information look like in the youth literature?- A study of Swedish societal-realistic youth novels 1990-1994 Forfattare Marie Louise Bergman, Marie Gustafsson Fardigstiillt 1996 Handledare Gunilla Boren, Kollegium 3 Abstract The purpose of this study was to examine whether youth novels contained information concerning our society. We reviewed youth literature and its history in brief, including its commencement and development from separate boys' and girls' novels to a common youth novel after the Second World War. To obtain a clearer picture and a better understanding of youths, we read non-fiction, such as books, magazines and articles, concerning youth culture, its meaning and content. We decided to review the period 1990-1994 more closely. We therefore set up selection criteria which finally resulted in 56 youth novels. We examined these novels to determine if and/or how they matched the nine preselected areas that we felt were typical for the 1990's. We also compared the youth novels with the yearbooks on youth publish annually by the government. Our results showed that a type of societal information and/or attitude towards our nine preselec­ ted areas exists in the youth novels. We also found that, in addition to our nine areas, the youth novels contained 48 other areas, the most common of which was "finding one's own identity". Comparing youth novels and yearbooks, we found that there was a very little accordance be­ tween the two. Yearbook articles did not correspond to the content of the youth novels. Nyckelord ungdom, samhi:illsinformation, ungdomskultur, ungdomsromaner, ungdornsbocker © Forfattaren!Forfattarna Mangfaldigande och spridande av innehrulet i denna uppsats- helt eller delvis - ar forbjudet utan medgivande av fOrfattaren/ fOrfattarna. INNEHALlLSFORTECKNING 1. INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND 1 1.2 SYFTE OCH FRAGEST ALLNING 1 1.3 AVGR.ANSNING OCH PRECISERING 1-2 1.4 METOD OCH ARBETSSATT 2 2. LITTERA TUR 2 2.1 UNGDOMSBOKEN 2-3 2.1.1 HISTORIK 3 2.1.1.1 FRAN 1500-T ALET TILL MITTEN AV 1900-T ALET 3-5 2.1.1.2 DEN MODERNA UNGDOMSBOKEN 5-8 2.2 UNGDOMSKULTUR 8-9 2.2.1 HISTORISKT PERSPEKTIV PA UNGDOMSKUL TUR 10-11 2.2.2 DEN MODERNA UNGDOMSKULTUREN 11-13 2.3 ST ATENS SYN P A. UNGDOM 13 3. ANNOTERAD FORTECKNING AV UNGDOMSROMANER 1990-1994 13 3.1 1990 13-16 3.2 1991 16-19 3.3 1992 19-22 3.4 1993 22-27 3.5 1994 27-30 4. REDOVISNING AV UNGDOMSROMANER UPPDELADE EFTER UTGIVNINGSAR OCH JAMFORELSE MED FACK- LITTERATUR 30 4.1 1990,DEL1 30-31 4.1.1 ThrY ANDRAR- OCH FLYKTINGFRAGOR 31 4.1.2 RA.SISM 31 4.1.3 MISSBRUK 31-33 4.1.4 SJUKDOM/OHALSA 33 4.1.5 MILJOFR.A.GOR 33 4.1.6 R(>RELSER OCH FORENINGAR 34 4.1.7 UNGDOMARS MEDIAANVANDNING 34 4.1.8 ARBETSMARKNAD - SKOLA 34 4.1.9 FA.MILJESTRUKTUR 34-35 4.1.1 0 OVRIGA OMRADEN SOM UNGDOMSROMANERNA TAR UPP 35 4.2 1990, DEL 2 35-36 4.2.1 UNGDOMARS SYN PA SIN FR.AMTID 36-37 4.2.2 lJNGDOMSBROTTSLIGHET 37-38 4.2.3 FORENINGSVERKSAMHET 38 4.2.4 SVERIGES A.LDERSTRUKTUR 38 4.2.5 UTBILDNING PA 90-TALET 38-39 4.2.6 UNGDOMSFORSKNING 39 4.3 1991, DEL 1 39 4.3.1 INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRAGOR 39-40 4.3.2 RASISM 40 4.3.3 MISSBRUK 40-41 4.3.4 SJUKDOM/OHALSA 41-42 4.3.5 MILJOFRAGOR 42 4.3.6 RORELSEROCHFORENINGAR 42 4.3.7 UNGDOMARS MEDIAANV ANDNING 42 4.3.8 ARBETSMARKNAD- SKOLA 42-43 4.3.9 FAMILJESTRUKTUR 43 4.3.10 OVRIGA OMRADEN SOM UNGDOMSROMANERNA TAR UPP 43-44 4.4 1991, DEL 2 44 4.4.1 SKAPANDE 44 4.4 .2 ATT SKRIV A LYRIK 44-45 4.4.3 ATT SKRIVAPROSA 45 4.4.4 ATT BORJA SKRIVA 45 4.4.5 SKOLAN OCH KREATIVITET 45 4.4.6 KONSTNARSSKAP 46 4.4. 7 FOTOGRAFERING 46 4.4.8 EN SERIETECKNARE 46 4.5 1992, DEL 1 46 4.5.1 INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRAGOR 46-47 4.5.2 RASISM 47 4.5.3 MISSBRUK 47 4.5.4 SJUKDOM/OHALSA 47-48 4.5.5 MILJOFRAGOR 48 4.5.6 RORELSER OCH FORENINGAR 48-49 4.5.7 UNGDOMARS MEDIAANVANDNING 49 4.5.8 ARBETSMARKNAD- SKOLA 49 4.5.9 FAMILJESTRUKTUR 49-50 4.5 .1 0 OVRIGA OMRADEN SOM UNGDOMSROMANERNA TAR UPP 50 4.6 1992, DEL 2 50 4.6.1 INLEDNING TILL ARSBOKEN 51 4.6.2 TRE OLIKA ARTIKLAR OM UNGDOMARS FORUTSATTNINGAR 51-52 4.6.3 SPRAKETS MOJLIGHETER 53 4.6.4 UNGDOMARS HALSA I SVERIGE 53 4.6.5 UNGDOMARNA OCH DERAS FRAMTID 53-56 4.6.6 KV ARHALLEN I BARNDOMEN 56 4.6. 7 MATFOBI 56 4.6.8 UNGDOMAR, HALSA OCH VARLDEN 57 4.6.9 ATT BLI VUXEN 57 4.6.10 MEDICINSKA HANDIKAPP 57 4.6.11 HALSAN DA OCH NU 57 4.6.12 NARA-DODENUPPLEVELSER 57-58 4.6.13 SAMBANDET MELLAN OHALSA OCH ARBETSLOSHET 58 4.7 1993, DEL 1 58 4. 7.1 INVANDRAR- OCH FL YKTINGFRAGOR 58-59 4.7.2 RASISM 59-60 4. 7.3 MISSBRUK 60-61 4.7.4 SJUK.DOM/OHALSA 61-62 4. 7.5 MILJOFRAGOR 62 4.7.6 R()RELSER OCH FORENINGAR 62 4.7.7 UNGDOMARS MEDIAANVANDNING 62 4.7.8 ARBETSMARKNAD- SKOLA 62-63 4.7.9 FAMILJESTRUKTUR 63-64 4. 7.10 OVRIGA OMRADEN SOM UNGDOMSROMANERNA TAR UPP 64 4.8 1993, DEL 2 64 4.8.1 F()RANDRINGAR 64-65 4.8.2: MOTEN MELLAN UNGDOMAR OCH VUXNA 65-67 4.8.3 NY A BUDORD 67 4.8.4 SAMHALLSFORANDRINGAR OCH NYA IDEAL 67-68 4.8.5 ANTECKNINGAR 68 4.8.6 UNGDOMAR OCH BROTT 68-69 4.8.7 BROTTSUTVECKLING 69 4.8.8 KV ARTERSPOLISEN 69-70 4.8.9 ETIKOCHIDROTT 70 4.8.10 Ul'1GDOMSKULTURFORSKNING 70 4.8.11 SKOLA,LARAR.EOCHELEV 70-71 4.8.12 NYA FAMILJER 71 4.8.13 UJ'1GDOMSF0RETEELSE 71-72 4.8.14 MASSMEDIA OCH V ARDAG 72 4.9 1994, DEL 1 72 4.9.1 INVANDRAR-OCHFLYKTINGFRAGOR 72-73 4.9.2: RALSISM 73 4.9.3 MISSBRUK 73-74 4.9.4 SJUKDOM/OHALSA 74-75 4.9.5 MILJOFRAGOR 75 4.9.6 R()RELSER OCH FORENINGAR 76 4.9.7 UNGDOMARS MEDIAANV ANDNING 76 4.9.8 ARBETSMARKNAD- SKOLA 76-77 4.9.9 FAMILJESTRUKTUR 77 4.9.10 OVRIGA OMRADEN SOM UNGDOMSROMANERNA TAR UPP 77-78 4.101994, DEL2 78 4.10.1 TIDSORO 78 4.102 PERSONLIGT BREV 78 4.103 OM 70-TALISTER 78-79 4.104 KASERIER 79 4.10 .. 5 FOLKRORELSER 79 4.10 .. 6 UJ'JGDOMAR OCH ROTLOSHET 79-80 4.10.7 SAMARBETE I MILJOFRAGOR 80 4.10 .. 8 UJPPFOSTRAN 80 4.10 .. 9 UJ'JGDOMSBOENDE 80 4.1010 PARIS' HEMLOSA 80-81 4.10..11 EU OCH UNGDOMAR 81 4.1012 BROTT OCH UNGDOMAR 81-82 4.10 .. 13 .Affi.BETSMARKNAD 82 4.10.14 KUNSKAPER 82 4.1 0. 15 K.LASSKILLNADER 83 4.10.16 DENNYA TEKNIKEN 83 4.10.17 NU OCH I FRAMTIDEN 83-86 5. DISKUSSION 86 5.1 AVSNITT 1 86-90 5.2 AVSNITT 2 90-92 5.3 AVSNITT 3 92 6. SAMMANFATTNING 92-93 7. LITTERATURFORTECKNING 94 7.1 TRYCKTAKALLOR 94-98 BILAGA Systematisk gruppering av artiklar i "Arsbok fOr ungdom" 1990-1994. 1. INLED!~ING l.lBAKGRUND Ungdomslitteraturen fortjanar mer uppmarksamhet an den f'ar! Den uppfattningen har vi hort fran olika hall under var tid pa Bibliotekshogskolan och det kom att betyda en hel del for vart val till magisteruppsats. Detta sammantaget med vart intresse for manniskor och bocker i allmanhet, gjorde att vi som bas for var magisteruppsats ville studera den samtids­ realistiska ungdomslitteraturen. I ungdomsboken bar man genom tidema kunnat se bade de livsmonster och kulturer som ungdomar skapar och hur samhallet har sett och ser pa ungdomstiden. Detta har kunnat ses och kan ses bade: genom den psykologiska utvecklingen inom ungdomama i bockema och · utvecklingen runt omkring dem i samhallet. (Ord och bilder for bam och ungdom 1994, s 280) Tillsammans med var handledare Gunilla Boren, kom vi fram till att ett satt att behandla denna litteratur, var att knyta den till informationsvetenskap. Det hela mynnade uti att vi ville forsoka se om ungdomslitteraturens anvandare (d.v.s ungdomar), fick information om dagens samhalle genom ungdomslitteraturen. 1.2 SYFTE OCH FRAGESTALLNING Vart syfte ar att beskriva hur aktuella ternan gestaltas ide svenska samtidsrealistiska ung­ domsromanema och se vad de ger fOr samhallsinformation. Var huvudfraga :ar foljande: Far ungdomar samhallsinformation genom ungdoms­ litteraturen och hur ser i safall denna information ut? Detta har genererat foljande delfragor: # Hur behandlas de omraden som vi tycker.forknippas med den aktuellafemarsperioderi, i ungdomslitteraturen? # Sttimmer.facklitteraturens bild av ungdomar och samhallet overens med den bild som ges i ungdomslitteraturen? #Finns det omraden i ungdomsromanema som faller utanfor vara utvalda omraden? 1.3 A VGRANSNING OCH PRECISERING Vi har valt att titta narmare pa de samtidsrealistiska ungdomsromanema under perioden 1990-1994. Krit~~riema for vart urval av des sa romaner ar att: #de star i Btj:s sambindningshafte for bam och ungdom # de ar klassificerade uHc # de ar nyutgivna #de behandlar samtiden ( EJ fantasy, science fiction, deckare utan anknytning till samhalle eller psykologiska skildringar) # de ej ar novelh::r eller diktsamlingar De omradena som vi har valt att titta narmare pa och som vi tycker ar forknippade med 1990-talet, ar: invandrar- och flyktingfragor, rasism, missbruk, sjukdom I ohalsa, miljo­ fragor, rorelser och foreningar, ungdomars mediaanvandning, arbetsmarknad - skola och familjestrukturer.
Load more

Recommended publications
  • Debatten Om GATS Och Hotet Mot De Svenska Folkbiblioteken Går Vidare: Lasse Karlsson Och Fiona Hunt Svarar Ulvskog & Pagrotsky Innehåll Bis Nr 1/ 2002
    Biblioteksdebatt från vänster! Nr 1 2002 Pris 30 kr Utgiven av föreningen Bibliotek i Samhälle (BiS), grundad 1969 Manligt målrationellt eller kvinnligt värderationellt - IT och folkbibliotek i ett genusperspektiv. Bert och jag. Uppbrott från filialbiblioteket. Biblioteket som yrke och politik - ny memoarserie! Biblioteket rasismfri zon. Nationaliserad tidskriftsdatabas? Bitchy för 11-åringar? Afghanistanläsning som ny litteraturbilaga. ”En nyliberal projektil mot välfärdssamhället” Debatten om GATS och hotet mot de svenska folkbiblioteken går vidare: Lasse Karlsson och Fiona Hunt svarar Ulvskog & Pagrotsky Innehåll bis nr 1/ 2002 Ledare: GATS till förmiddagsfikat! Omslagsbild: 4 Varje lucka döljer en klyscha. Socialministerna Ulf Larson har skickat en adventkalender. Notiser samlade av Ingrid Atlestam WTO/GATS och biblioteken: 6 GATS - en nyliberal projektil mot välfärd- samhället! Lasse Karlsson svarar Ulvskog 23 Jag ser honom, men vem vill veta det? & Pagrotsky. Gunnel Atlestam hyllar den svenska 10 Det gör också Fiona Hunt: Vaksamhet mot tidskriftsmångfalden. GATS krävs! 24 Vem tar nu ansvaret? Anna-Lena 12 Biblioteken offer i den nya handelspolitiken? Höglund har läst svensk Inbjudan till bisseminarium 10 mars Biblioteksförenings skrift om 13 IFLA, EBLIDA och Information for Social biblioteksplaner. Change om WTO/GATS Hög tid nationalisera artikelsökeriet! 26 Lennart Wettmark undrar om det för 14 Biblioteket det är jag! Tankar kring ett upp- alltid är kört med en samlad svensk brott. Annastina Kapla lämnar sitt bibliotek i artikeldatabas. norra Klarälvdalen 28 IT och folkbibliotek - ett genus- 15 Bert och barnbibliotekarien - story utan happy perspektiv. Bosse Jonsson skriver om end. Cay Corneliusson undrar varför Bert- kampen mellan traditionellt manliga böckerna öppnar barns dörrar, men stänger och kvinnliga värden i biblioteks- hennes.
    [Show full text]
  • Anna Höglund Tilldelas Astrid Lindgren-Priset
    Anna Höglund tilldelas Astrid Lindgren-priset Författaren, illustratören och konstnären Anna Höglund tilldelades idag Astrid Lindgren-priset för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen med motiveringen: Anna Höglund både skriver och tecknar poetiskt och precist, egensinnigt och vackert, samtida och tidlöst om relationer, känslor och identitet samt om att vara liten och bli stor så att det känns och stannar kvar hos såväl små som stora läsare. Prisutdelningen ägde rum i Rabén & Sjögrens lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Traditionsenligt bjöds på ostkaka och portvin. Anna Höglund föddes 1958 och räknas som en av Sveriges främsta illustratörer och har samarbetat med författare som Ulf Stark, Barbro Lindgren, Eva Susso, Gunnar Lundkvist och Ulf Nilsson. Hon har också skrivit flera egna böcker, som böckerna om Mina och Kåge. Hon debuterade 1982 med Sagan om pannkakan och har sedan dess publicerat ett 20-tal böcker, varav många har blivit översätta till andra språk. Anna Höglund skriver även dramatik och gör tecknad film. Hon bor tillsammans med man och barn i Stockholm. Astrid Lindgren-priset instiftades av Rabén & Sjögren den 14 november 1967 på Astrids 60-årsdag. Priset har sedan dess delats ut årligen för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. Prissumman är på 50 000 kronor. Juryn för Astrid Lindgren-priset består av Karin Nyman, Annika Lindgren samt Ann Sköld, förlagschef på Rabén & Sjögren. Presskontakt: Erika Bjurling 070 279 45 11 I vårt pressrum på rabensjogren.se finns bland annat
    [Show full text]
  • New Swedish Titles 2000
    original 00-11-0710.22Sida1 New Swedish Titles 2000 Titles Swedish New THE SWEDISH INSTITUTE THE SWEDISH Pernilla Stalfelt Bo R Holmberg Mirja Unge Annika Thor Christine Falkenland Mats Wahl Moni Nilsson-Brännström Ann-Marie Ljungberg Lars Gustafsson Peter Kihlgård Hans Olsson Mikael Niemi original 00-11-07 10.22 Sida 2 The Swedish Institute To read literature solely as though it were a mirror of society and its interpreters would be a precarious business, as Ingrid Elam points out at the beginning of her article on new Swedish prose. On the other hand, Kajsa Lindsten Öberg demonstrates that literature, be it for adults or for children, is not entirely uninfluenced by current affairs. Mirror or not, the following two articles about recent Swedish titles identify themes connected with public debate, but also include some exposing testimonies about the most private sphere. There is a mounting international interest in Swedish literature. Swedish books are found on bestseller and “critics’ choice” charts all over the world, and the publication of translations is no longer limited to a handful of specialist publishers. Bidding for titles occurs more and more often, even for translations of previously unpublished writers. Ingrid Elam and Kajsa Lindsten Öberg have been requested to com- ment on this year’s published books for the Frankfurt Book Fair 2000. The selection of titles and the opinions are entirely their own. The com- ments are usually short but will hopefully encourage further reading. For more information about the authors, we refer you to each respective publisher. Information about funding of translations can be obtained from the Swedish Institute.
    [Show full text]
  • Introduction Narratives of Children's Literature Around 1968
    Introduction Narratives of Children’s Literature Around 1968 We like to think of the 1970s as the decade when Swedish chil- dren’s literature became political. However, when later critics began sketching the most significant changes in children’s literature of the period the verdict was harsh. The tidal wave had changed. Now the critics turned against the demand for socially oriented realism, and questioned the aversion towards imagination and fantasy which, it was argued, had characterized Swedish children’s literature since the late 1960s. An illustrative example is found in an article written by Ronny Ambjörnsson in the summer of 1981, in which he attacked the alleged dominance of the socio-realistic norm in the 1970s, and argued for another kind of children’s literature. In Ambjörnsson’s view, it was clear that Göran Palm’s call for more realistic literature in the early 1960s had become a major influence for the writers of children’s books. In light of this, Ambjörnsson states that the chil- dren’s literature of the 1970s had turned anti-idyllic and realistic at the expense of imagination and fairy tales (R. Ambjörnsson). In short, Ambjörnsson claimed that the fairy tale genre was “banned” from children’s literature during the 1970s, and he argued that this entailed undesirable effects for the reading child. In his view, the insight into societal problems strived for in socially orient- ed children’s books did not necessarily lead to liberation or change, it could just as easily result in resignation. Moreover, he argued, there are important aspects in life that cannot be described in the language of realism.
    [Show full text]
  • Tidskrift För Litteraturvetenskap 2013:1 Tidskrift För Litteraturvetenskap
    TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP 2013:1 TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP REDAKTÖRER Maria Andersson (ansv. utg.) & Per Anders Wiktorsson REDAKTION Hedvig Härnsten (prenumerationsansvarig), Erik van Ooijen, Adam Wickberg Månsson (recensionsansvarig), Lydia Wistisen (kassör), Magnus Öhrn REDAKTIONSRÅD Claes Ahlund (Åbo Akademi), Camilla Brudin Borg (Göteborg), Eva Hættner Aurelius (Lund), Mats Malm (Göteborg), Anders Mortensen (Lund), Dag Nordmark (Karlstad), Anders Olsson (Stockholm), Margareta Petersson (Växjö), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Rikard Schönström (Lund), Lars-Åke Skalin (Örebro), Boel Westin (Stockholm), Anders Öhman (Umeå) ADRESS Tidskrift för litteraturvetenskap, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm Hemsida: http://www.littide.su.se/forskning/tidskrift-for-litteraturvetenskap e-post: [email protected] TfL på Internet: http://ojs.ub.gu.se Tidskriften stöds av Vetenskapsrådet Tidskriften ges ut av Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Omslag, grafisk form & sättning: Richard Lindmark Tryck: Munkreklam AB, Munkedal ISSN: 1104-0556 TFL 2013:1 3 FRÅN REDAKTIONEN 5 AMELIE BJÖRCK METAFORER OCH MATERIALISERINGAR Om apor hos Vladimir Nabokov och Sara Stridsberg 21 OLLE WIDHE VÅLDETS PEDAGOGIK Krig och lek i svensk barnboks utgivning vid 1960-talets slut 39 JENS LOHFERT JØRGENSEN AFFEKT OG EFFEKT August Strindbergs sensoriske skriftpraksis i Inferno 53 ADAM
    [Show full text]
  • Lisa Bjärbo Tilldelas Astrid Lindgren-Priset 2018
    Lisa Bjärbo tilldelas Foto: Leif Hansen Astrid Lindgren-priset 2018 Författaren Lisa Bjärbo tilldelades idag Astrid Lindgren-priset för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen med motiveringen: ”För ett mångsidigt, insiktsfullt och lovande författarskap som inte räds svåra ämnen, och som med hög trovärdighet skapar stora läsupplevelser för barn i alla åldrar.” Lisa Bjärbo, född 1980, är journalist och författare. Hon släppte sin första ungdomsroman Det är så logiskt alla fattar utom du år 2010. Sedan dess har det blivit en rad roliga och sorgliga nutidsförankrade böcker om vardag, relationer och känslor för barn och unga i olika åldrar. Lisa Bjärbo som är aktuell med boken Viggo och rädslolistan, tar barnets känslor och rädslor på allvar och både stora och små kan känna igen sig i en här fina vardagsskildringen. – Jag satt på ett trångt pendeltåg utan täckning när meddelandet om att jag vunnit det här priset försökte ta sig fram till mig genom novemberdimman. När jag till slut fattade vad det var frågan om ploppade hjärtat nästan ut genom öronen. För en smålänning som växt upp fullständigt marinerad i Astrid Lindgrens berättelser, lekar, miljöer och tankar är det här nästan större än rymden. Jag är så extremt glad. SÅ EXTREMT GLAD, säger Lisa Bjärbo. – Jag har enorm respekt för Astrid. Hennes barnperspektiv, hennes blick, hennes humor och allvar, hennes betydelse för svensk barnlitteratur, både som förläggare och författare. Det låter så platt, för det är så många som sagt det förut. Men vare sig vi fattar det eller inte är vi väldigt många som har Astrid Lindgren att tacka för mycket, fortsätter Lisa Bjärbo.
    [Show full text]
  • Olle Widhe, »Max Lundgren and the Development of Children's Rights In
    !" LIR.JOURNAL.9(17) """"""""""""""""! " Olle Widhe, »Max Lundgren and the Development of Children’s Rights in Swedish Children’s Literature around ’68« " ABSTRACT """"""""""""""""""""""" The purpose of this article is to explore the relationship between left-wing children’s literature and the concept of children and children’s rights in Sweden around ’68. The main focus is on the picture book Sagan om Lotta från Dösjöbro (1969) [The Fairy tale of Lotta from Dösjöbro], by the Swedish children’s book author Max Lundgren (1937–2005) and the illustrator Fibben Hald (1933–). This picture book is analysed against the backdrop of the debate about state-funded picture books that Max Lundgren prompted shortly after its publication. Taking my cue from Kimberley Reynolds’s Radical Children’s literature (2007), I argue that the verbal and the visual in radical picture books of this kind can be said to stimulate aesthetic and social innovation, and thus pave the way for the transformation of culture and concepts such as childhood, children’s subjectivity and children’s rights. Portrayals of power relations between children and adults in children’s literature can therefore be said to generate social norms when it comes to interaction between adults and children; and these norms are of considerable importance for the development of a children’s rights discourse. This seems to be especially true regarding the picture book, because adults and children tend as a rule to read picture books, and look at the pictures therein, together. " Olle Widhe is Associative Professor in Comparative Literature at the University of Gothenburg. His main research concerns children’s literature, the teaching of literature, reader-response aesthetics, and the ethics of literature.
    [Show full text]
  • Vinnare Av Nils Holgersson-Plaketten
    Vinnare av Nils Holgersson-plaketten 2018 Lisa Lundmark för Haj-Jenny 2017 Elisabeth Östnäs, trilogin Sagan om Turid 2016 Frida Nilsson, Ishavspirater 2015 Camilla Lagerqvist för Uppdraget 2014 Anna Höglund för Om detta talar man endast med kaniner 2013 Lisa Bjärbo för Allt jag säger är sant 2012 Anna Ehring för Klickflippar och farligheten och Den stora kärleksfebern 2011 Mårten Melin för Som Trolleri 2010 Cilla Naumann för Kulor i hjärtat 2009 Maud Mangold för Pärlor till pappa 2008 Mikael Engström för Isdraken 2007 Cannie Möller för samlad produktion 2006 Kajsa Isakson för Min Ella 2005 Petter Lidbeck för En dag i prinsessan Victorias liv 2004 Douglas Foley för shoo bre 2003 Åsa Lind för Sandvargen 2002 Wilhelm Agrell för Dödsbudet 2001 Janne Lundström för Morbror Kwesis vålnad 2000 Stefan Casta för Spelar död: Kims bok 1999 Annika Thor för Havets djup 1998 Moni Nilsson-Brännström för Bara Tsatsiki 1997 Per Nilsson för Anarkai 1996 Helena Dahlbäck för Jag Julia och Min läsebok 1995 Inger Edelfeldt för Gravitation (novell) 1994 Thomas Tidholm för Förr i tiden i skogen 1993 Sonja Hulth för Barnens svenska historia 1992 Viveca Sundvall för Eddie och Maxon Jaxon 1991 Henning Mankell för Hunden som sprang mot en stjärna 1990 Annika Holm för Amanda! Amanda! 1989 Mats Wahl för Maj Darlin 1988 Ulf Stark för Jaguaren 1987 Monica Zak för Pumans fötter 1986 Peter Pohl för Janne, min vän 1985 Mats Larsson för Trollkarlen från Galdar 1984 Ulf Nilsson för berättelserna Lilla syster kanin och En kamp för frihet 1983 Hans Erik Engqvist för hans samlade
    [Show full text]
  • En Ny Förening Är Nödvändig” – Bis 1969–2009
    ”En ny förening är nödvändig” – BiS 1969–2009 Bibliotek i Samhälle Innehåll 5 Förord 10 Tidiga BiS – Hur allting började ”En anda av optimism och framtidstro genomsyrar synen på bibliotek” 32 Ingrid Atlestam, Fyrtio år i vänsterfil 36 Olaf Berggren, Till minne av BiS 40-årsjubileum – minnen och annat 42 Barbro Thomas, Biblioteksarbetaren Ellen 47 Åse Hedemark, BiS betydelse i mediedebatten under 1970-talet 56 Lokala BiS och BiS-profiler ”Jag kom i träskor, jeans, indisk skjorta med speglar och FNL-märke” 58 Gunnel Atlestam, BiS i Göteborg 61 Gunnel Atlestam, Intervju med Ingrid Atlestam 65 Gunnel Atlestam, Intervju med Berith Backlund 67 Gunnel Atlestam, Intervju med Ann-Christine Brunnström ”En ny förening är nödvändig” – BiS 1969–2009 68 Gunnel Atlestam, Intervju med Stefan Littorin 70 Bibbi Eriksson & Kerstin Rydsjö, Exemplet Nybro Redaktör Karin Fahller 72 Lena Lundgren & Mats Myrstener, BiS lokalgrupp i Utg. av föreningen Bibliotek i Samhälle 2009 Stockholm www.foreningenbis.org 78 Maud Ekman, Eskilstuna i backspegeln 83 Majken Magnusson, Eva Näslund, Aase Bang & Sonja ISBN 978-91-633-4778-8 Andersson, BiS i Värmland 86 Maud Hell, Samtal med Finn Hagberg i Lund © Bibliotek i Samhälle och författarna 89 Ulf Larson, Olaf Privileggio Berggren 90 Mats Myrstener, Jan Gustafsson – BiS-bibliotekarie hela livet Layout Jonas Bäckman Tryckeri 92 Sociala BiS – Arbete, lek, fritid Omslagsbild Ulf Larson ”BiS-festerna var ju alltid värda att gå på” Skriften kan beställas från [email protected] 94 Frida, Ellen & Maja Wettmark, BiS-barn på läger 98 Ulf Larsson, Alla dessa möten 100 Ulf Larsson, Resa med Olaf – ett vänporträtt 3 104 BiS kärnfrågor Förord ”Så mycket tid, kraft och arbete som har lagts ned under åren…” 106 Birgitta Forsman, BiS och yttrandefriheten 109 Sara Lindwall, BiS på alternativjakt 112 Lena Lundgren, BiS och barnen 119 Tommy Sundin, Tummen i ögat på Btj 124 Lennart Wettmark, bis – 180 nummer senare.
    [Show full text]
  • Library Homework Centers Pura Belpré, Sibert Award Speeches
    Childrenthe journal of the Association for Library Service to Children &LibrariesVolume 6 Number 3 Winter 2008 ISSN 1542-9806 Library Homework Centers 50 East Huron Street, Chicago, Illinois 60611 Pura Belpré, Sibert Award Speeches • Welcome to Storyville! ADDRESS SERVICE REQUESTED NONPROFIT ORG. U.S. POSTAGE PAID HANOVER, PA PERMIT NO. 4 Table Contents● ofVolume 6, Number 3 Winter 2008 Notes 30 Storyville USA Library Mini-Town Bustles in Baltimore 2 Editor’s Note Ruth Schaefer Sharon Verbeten 33 Setting Up Camp 2 Executive Director’s Note Prepping the Library for Science Camps Diane Foote Linda Staskus Award Speeches 37 The Flowered Couch 4 Pura Belpré Illustrator Award A Foundation for Early Literacy Yuyi Morales and a Haven from Storms Heather McNeil 6 Pura Belpré Author Award Margarita Engle 41 Picturing the Child in Nineteenth- Century Literature 8 Sibert Award The Artist, the Child, and a Changing Peter Sís Society Jacquelyn Spratlin Rogers 10 May Hill Arbuthnot Honor Lecture David Macaulay Departments 47 Research and Development Column Features Toddling Toward Technology 16 A Novel Approach Gaye Hinchliff, ALSC Research and Development Committee Library Builds House from Weeded Books Nancy J. Snyder 50 Managing Children’s Services Column 18 From Potty Training to Parents The ABCs of Advocacy Childhood Issues in Swedish Picture Books Meg Smith, ALSC Managing Children’s Services Committee Heather Norquist 52 Children and Technology Column 23 Illustrated Fiction Tots to Tweens The Conundrum of Shelving Madeline Walton-Hadlock, ALSC Children and Technology Committee Ellen Pozzi 49 Call for Referees 24 Dewey in the Land of Disney 56 ALSC News ALA Anaheim Photospread 58 Index to Advertisers 60 Index to Volume 6 25 Measuring the Effectiveness of 64 The Last Word Homework Centers in Libraries Marilyn Sobotincic Celia Huffman and Robert J.
    [Show full text]
  • Vinnare Av Nils Holgersson-Plaketten
    Vinnare av Nils Holgersson-plaketten 2019 Helena Hedlund för Det fina med Kerstin 2018 Lisa Lundmark för Haj-Jenny 2017 Elisabeth Östnäs, trilogin Sagan om Turid 2016 Frida Nilsson, Ishavspirater 2015 Camilla Lagerqvist för Uppdraget 2014 Anna Höglund för Om detta talar man endast med kaniner 2013 Lisa Bjärbo för Allt jag säger är sant 2012 Anna Ehring för Klickflippar och farligheten och Den stora kärleksfebern 2011 Mårten Melin för Som Trolleri 2010 Cilla Naumann för Kulor i hjärtat 2009 Maud Mangold för Pärlor till pappa 2008 Mikael Engström för Isdraken 2007 Cannie Möller för samlad produktion 2006 Kajsa Isakson för Min Ella 2005 Petter Lidbeck för En dag i prinsessan Victorias liv 2004 Douglas Foley för shoo bre 2003 Åsa Lind för Sandvargen 2002 Wilhelm Agrell för Dödsbudet 2001 Janne Lundström för Morbror Kwesis vålnad 2000 Stefan Casta för Spelar död: Kims bok 1999 Annika Thor för Havets djup 1998 Moni Nilsson-Brännström för Bara Tsatsiki 1997 Per Nilsson för Anarkai 1996 Helena Dahlbäck för Jag Julia och Min läsebok 1995 Inger Edelfeldt för Gravitation (novell) 1994 Thomas Tidholm för Förr i tiden i skogen 1993 Sonja Hulth för Barnens svenska historia 1992 Viveca Sundvall för Eddie och Maxon Jaxon 1991 Henning Mankell för Hunden som sprang mot en stjärna 1990 Annika Holm för Amanda! Amanda! 1989 Mats Wahl för Maj Darlin 1988 Ulf Stark för Jaguaren 1987 Monica Zak för Pumans fötter 1986 Peter Pohl för Janne, min vän 1985 Mats Larsson för Trollkarlen från Galdar 1984 Ulf Nilsson för berättelserna Lilla syster kanin och En kamp för
    [Show full text]
  • Översättning För En Ny Generation Nordisk Barn- Och Ungdomslitteratur På Export
    Översättning för en ny generation Nordisk barn- och ungdomslitteratur på export Valérie Alfvén, Hugues Engel & Charlotte Lindgren (red.) Valérie Alfvén, Hugues Engel & Charlotte Lindgren (red.) Nr: 2015:03 Högskolan Dalarna, Kultur och Lärande, arbetsrapport nr 2015:03 ISBN: 978-91-85941-92-6 ISSN: 1403-6878 © Författarna 2 Översättning för en ny generation Nordisk barn- och ungdomslitteratur på export Valérie Alfvén, Hugues Engel & Charlotte Lindgren (red.) 3 4 Innehållsförteckning Förord ................................................................................................................................... 7 Charlotte Lindgren DEL 1: HISTORISKA ÖVERSIKTER .......................................................................................... 9 Akademiska studier av översättning av barn- och ungdomslitteratur: en historisk översikt med fokus på Sverige och Frankrike ................................................................ 11 Charlotte Lindgren Plúpp fer til Íslands – 100 år av svensk barnboksexport till sagoön ............................. 19 Martin Ringmar Svenska barnböcker i Japan .............................................................................................. 27 Masako Hayakawa Thor DEL 2: ÖVERSÄTTNINGSSTRATEGIER OCH MOTTAGANDE ....................................... 35 Hur översätts oprovocerat våld i ungdomslitteratur från svenska till franska? En empirisk studie ............................................................................................................. 37 Valérie Alfvén och
    [Show full text]