DOCSLIB.ORG

Debatten Om GATS Och Hotet Mot De Svenska Folkbiblioteken Går Vidare: Lasse Karlsson Och Fiona Hunt Svarar Ulvskog & Pagrotsky Innehåll Bis Nr 1/ 2002

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Biblioteksdebatt från vänster! Nr 1 2002 Pris 30 kr Utgiven av föreningen Bibliotek i Samhälle (BiS), grundad 1969 Manligt målrationellt eller kvinnligt värderationellt - IT och folkbibliotek i ett genusperspektiv. Bert och jag. Uppbrott från filialbiblioteket. Biblioteket som yrke och politik - ny memoarserie! Biblioteket rasismfri zon. Nationaliserad tidskriftsdatabas? Bitchy för 11-åringar? Afghanistanläsning som ny litteraturbilaga. ”En nyliberal projektil mot välfärdssamhället” Debatten om GATS och hotet mot de svenska folkbiblioteken går vidare: Lasse Karlsson och Fiona Hunt svarar Ulvskog & Pagrotsky Innehåll bis nr 1/ 2002 Ledare: GATS till förmiddagsfikat! Omslagsbild: 4 Varje lucka döljer en klyscha. Socialministerna Ulf Larson har skickat en adventkalender. Notiser samlade av Ingrid Atlestam WTO/GATS och biblioteken: 6 GATS - en nyliberal projektil mot välfärd- samhället! Lasse Karlsson svarar Ulvskog 23 Jag ser honom, men vem vill veta det? & Pagrotsky. Gunnel Atlestam hyllar den svenska 10 Det gör också Fiona Hunt: Vaksamhet mot tidskriftsmångfalden. GATS krävs! 24 Vem tar nu ansvaret? Anna-Lena 12 Biblioteken offer i den nya handelspolitiken? Höglund har läst svensk Inbjudan till bisseminarium 10 mars Biblioteksförenings skrift om 13 IFLA, EBLIDA och Information for Social biblioteksplaner. Change om WTO/GATS Hög tid nationalisera artikelsökeriet! 26 Lennart Wettmark undrar om det för 14 Biblioteket det är jag! Tankar kring ett upp- alltid är kört med en samlad svensk brott. Annastina Kapla lämnar sitt bibliotek i artikeldatabas. norra Klarälvdalen 28 IT och folkbibliotek - ett genus- 15 Bert och barnbibliotekarien - story utan happy perspektiv. Bosse Jonsson skriver om end. Cay Corneliusson undrar varför Bert- kampen mellan traditionellt manliga böckerna öppnar barns dörrar, men stänger och kvinnliga värden i biblioteks- hennes. verksamheten 18 Biblioteksexempel från Norge. Vigdis G. 32 Bitchy Butch till elvaåringar? Fem svar Jakobsen skriver om rasismfri zon och juridisk på frågan om biblioteken borde ha rådgivning på Tönsbergs bibliotek synpunkter på vad elvaåringar lånar från 19 Bibliotek som yrke och politik. Jan Ristarp biblioteket. inleder den nya memoarserien ”Bibliotekarie i samhället” Bilaga: 22 100 år sedan skillnaden mellan fattiga och rika bis 4 gula, fritt kopierbara litteratur- var så stor! Mats Myrstener har läst en sidor. Denna gång om Afghanistan, uppfordrande artikel. sammanställd av Bibliotekarier för Ringar på vattnet. Lägesrapport från Lund om fred vid Malmö Stadsbibliotek BiS och Afrikagruppernas biblioteksutställning. Utges av föreningen Bibliotek i Samhälle Prenumerationer, medlemskap och Tidningen utkommer med fyra nummer ekonomi: per år. Indexeras i Artikel-sök. Karin Fagerberg, Lyckebyvägen 24 Medverka i 121 52 Johanneshov, bis!? Redaktör och ansvarig utgivare: Lennart Wettmark 08-659 52 89 Redaktionellt material Styrelse/redaktionsgrupp: e-post: [email protected] skickas till: Lennart Ordinarie:Ingrid Atlestam, Mats Myrstener, Eva Svegborn, Prenumerationer 150:– Wettmark, Rosenbads- Lennart Wettmark, Lena Lundgren, Cay Corneliuson, Karin Institutioner 180:– gatan 9, 652 26 KARL- Fagerberg. (utanför Sverige: 200:-) STAD tel. 054-10 18 13 Suppleanter: Barbro Bolonassos, Anneli Reinhammar, Berith Medlemskap (inkl.pren.) 180:– [email protected] Backlund, Christian Forsell Studerande (inkl.pren.) 100:– BiS´ hemsida: http://www.bok-form.se/bis Lösnummer 30:– Postgiro 33 53 16-6 Bibliotek i Samhälle ISSN 0345-1135 2 bis 2002:1 GATS till förmiddagsfikat! Jag tror att det är få biblioteksanställda som tycker att snåriga juridiska handelsavtal är särskilt kul att fördjupa sig i. Innebörden i paragraferna kan vara oklara också för dem som vet litet mer vad det handlar om. Ändå är det kanske just de här stora frågorna som i grunden kommer att styra våra ar- betsliv i framtiden. Bakom akronymen GATS döljer sig en friare gränsöverskridande handel med tjänster i framti- den. Det är ju bra för Sverige som ett land med stark tjänstesektor, tycker vi kanske spontant. Men kommer de offentliga biblioteken i den form vi är överens om i Sverige att kunna bestå i en allt mer liberaliserad värld? Vad händer om utländska medieföretag börjar ifrågasätta att vi gratis tillhandhåller diverse bibliotekstjänster. Klarar vi av att försvara biblioteken som en allmän nyttighet? Kommer vi att kunna övertyga en fjärran ”överdomare” om att det är frågan om kulturpolitik och inte snedvridning av konkurrens på en ny informationsmarknad? Det räcker inte att IFLA, EBLIDA och kanske såsmåningom Svensk Biblioteksförenings styrelse intresserar sig för GATS. Vi behöver var och en bilda oss en uppfattning! Diskutera med dina arbetskamrater! Som framgår av annons i detta nummer har vi bytt ut seminariet 10 mars om mediekoncentrationen och biblioteken mot frågan om GATS inverkan på svenska bibliotek. Oavsett om man är medlem eller ej är man välkommen till seminariet! bis går in i ett nytt år med några nyheter. Som första namn i den nya serien ”bibliotekarie i samhället” skriver Jan Ristarp om sitt biblioteksliv. Ännu en nyhet: Som bilaga kommer vi prova att ha litteraturlistor i aktuella och angelägna ämnen. Vi samarbetar med Bibliotekarier för fred på Malmö stadsbibliotek, men kommer också att söka samarbeta med andra progres- siva element för att lyfta fram viktiga ämnesområden. Se där ännu ett skäl att läsa bis! För att den satsningen skall gå ihop ekonomiskt behöver vi ungefär 25 nya prenumeranter. Hjälp oss med det! Manusstopp för nr 2 är 3 maj! Välkommen att skriva eller tipsa om ämnen och skribenter LW Vad är BiS? BiS är en socialistisk förening för biblioteksanställda och andra med intresse för biblioteksfrågor. Enligt BiS är det bibliotekets uppgift att bevara och vidareutveckla demokratin genom att stödja yttrandefriheten och garantera tillgången till information som grund för opinionsbildning och samhällskritik. utgöra en offentligt finansierad och demokratiskt styrd institution som utvecklas i dialog med brukare och närsamhälle. arbeta uppsökande, läsfrämjande och vägledande i första hand för dem som riskerar att hamna på fel sida om den växande informationsklyftan aktivt erbjuda information och litteratur som utgör komplement och alternativ till det kommersiellt gångbara. Som medlem i BiS får du kontakt med likasinnade. Du får tidskriften bis och kan delta i föreningens olika möten. Du kan engagera dig i föreningens arbete och därigenom i bibliotekspolitiken, nu när det är viktigare än någonsin att hävda och stärka bibliotekens intressen i ett samhälle som alltmer förkastar kollektiva lösningar. Nu när kunskap, makt, pengar blivit en ond cirkel! bis 2002:1 3 manliga ägnar sig hellre åt teknik. ”Ledere och ledelse i danska biblioteker” (Bibliotekarförbundet 2001) av Carl Gustav Johannsen och Niels Ole Pors är tyvärr ingen särskilt spännande skrift, bibliotekscheferna tycker ungefär vad man kan vänta sig. Dock är författarna något förvånade över att så få av cheferna anser att biblioteksservice för invandrare är någon framtidsfråga, med tanke på att det är ett av de områden som dansk biblioteksdebatt och flera skrifter och projekt fokuserat på. Men den kommentaren skrevs före det danska valet! Läs annat av Niels Ole Pors istället, Varje lucka döljer en Sverige halkar efter kolla hans hemsida! Han är en av dem klyscha Vid svensk Biblioteksförenings nyttiga som inspirerat Anna-Lena Höglund Socialministern har skrivit julbrev till och viktiga konferenser om biblioteks- och Christer Klingberg till deras bok bis. Han bjuder in till konferensen planer har journalisten Bjarne om strategisk mediaplanering. Gå ”Äldre på egna villkor” den sjätte Stenquist varit en av föreläsarna. Han även till källan! Bjud in honom som mars. För att verkligen locka oss och kommer även att delta i årets Halm- föreläsare för att stimulera den bygga upp förväntningarna för detta stads konferens. Förhoppningsvis blir mediapolitiska debatten! evenemang skickar han med en det så småningom en bok av de adventskalender! Tänk att få en Strategisk mediaplanering reflexioner och erfarenheter kring adventskalender från regeringskansliet! Tredje gången gillt kan man hoppas folkbiblioteksutveckling i Sverige och Den föreställer händer i svartvitt och när nu ”Nödslakt av heliga kor” (1989) andra länder han på Svensk bakom varje lucka döljs en klyscha som och ”Mäta för att veta” (1992) fått en Biblioteksförenings uppdrag skaffat t ex ”ekonomisk trygghet för äldre gedigen uppföljare i ”Strategisk sig. Missa inget tillfälle att ta del av invandrare, äldre ska ha pengar kvar mediaplanering för folkbibliotek” detta! En av hans slutsatser är att när avgiften är betald, satsa på nya (2001). Anna- Lena Höglund och Sverige halkat efter betänkligt på idéer inom äldreområdet”. Christer Klingberg bör belönas för sitt folkbiblioteksområdet. Den främsta Vad månde hända på konferensen, envetna arbete att få alla landets anledningen till detta är avsaknaden av ska det lekas levande charader, eller folkbibliotekarier att inte bara tycka och en nationell bibliotekspolitik och en passar kanske skära, skära havre bättre! tro utan ägna sig åt att räkna efter, ta nationell nivå där denna politik skulle reda på, planera och följa upp. Bara kunna skapas och drivas. Storbritan- Guidelines självklarheter säger somliga när de läst nien och Nederländerna gör nu stora På IFLAs webbplats kan man beställa denna verklighetsförankrade handbok i genomtänkta satsningar på folkbiblio- eller ladda hem ”The Public Library konsten att få maximal tillgänglighet tek, man har insett
Recommended publications
  • Anna Höglund Tilldelas Astrid Lindgren-Priset

    Anna Höglund Tilldelas Astrid Lindgren-Priset

    Anna Höglund tilldelas Astrid Lindgren-priset Författaren, illustratören och konstnären Anna Höglund tilldelades idag Astrid Lindgren-priset för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen med motiveringen: Anna Höglund både skriver och tecknar poetiskt och precist, egensinnigt och vackert, samtida och tidlöst om relationer, känslor och identitet samt om att vara liten och bli stor så att det känns och stannar kvar hos såväl små som stora läsare. Prisutdelningen ägde rum i Rabén & Sjögrens lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Traditionsenligt bjöds på ostkaka och portvin. Anna Höglund föddes 1958 och räknas som en av Sveriges främsta illustratörer och har samarbetat med författare som Ulf Stark, Barbro Lindgren, Eva Susso, Gunnar Lundkvist och Ulf Nilsson. Hon har också skrivit flera egna böcker, som böckerna om Mina och Kåge. Hon debuterade 1982 med Sagan om pannkakan och har sedan dess publicerat ett 20-tal böcker, varav många har blivit översätta till andra språk. Anna Höglund skriver även dramatik och gör tecknad film. Hon bor tillsammans med man och barn i Stockholm. Astrid Lindgren-priset instiftades av Rabén & Sjögren den 14 november 1967 på Astrids 60-årsdag. Priset har sedan dess delats ut årligen för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. Prissumman är på 50 000 kronor. Juryn för Astrid Lindgren-priset består av Karin Nyman, Annika Lindgren samt Ann Sköld, förlagschef på Rabén & Sjögren. Presskontakt: Erika Bjurling 070 279 45 11 I vårt pressrum på rabensjogren.se finns bland annat
  • New Swedish Titles 2000

    New Swedish Titles 2000

    original 00-11-0710.22Sida1 New Swedish Titles 2000 Titles Swedish New THE SWEDISH INSTITUTE THE SWEDISH Pernilla Stalfelt Bo R Holmberg Mirja Unge Annika Thor Christine Falkenland Mats Wahl Moni Nilsson-Brännström Ann-Marie Ljungberg Lars Gustafsson Peter Kihlgård Hans Olsson Mikael Niemi original 00-11-07 10.22 Sida 2 The Swedish Institute To read literature solely as though it were a mirror of society and its interpreters would be a precarious business, as Ingrid Elam points out at the beginning of her article on new Swedish prose. On the other hand, Kajsa Lindsten Öberg demonstrates that literature, be it for adults or for children, is not entirely uninfluenced by current affairs. Mirror or not, the following two articles about recent Swedish titles identify themes connected with public debate, but also include some exposing testimonies about the most private sphere. There is a mounting international interest in Swedish literature. Swedish books are found on bestseller and “critics’ choice” charts all over the world, and the publication of translations is no longer limited to a handful of specialist publishers. Bidding for titles occurs more and more often, even for translations of previously unpublished writers. Ingrid Elam and Kajsa Lindsten Öberg have been requested to com- ment on this year’s published books for the Frankfurt Book Fair 2000. The selection of titles and the opinions are entirely their own. The com- ments are usually short but will hopefully encourage further reading. For more information about the authors, we refer you to each respective publisher. Information about funding of translations can be obtained from the Swedish Institute.
  • Introduction Narratives of Children's Literature Around 1968

    Introduction Narratives of Children's Literature Around 1968

    Introduction Narratives of Children’s Literature Around 1968 We like to think of the 1970s as the decade when Swedish chil- dren’s literature became political. However, when later critics began sketching the most significant changes in children’s literature of the period the verdict was harsh. The tidal wave had changed. Now the critics turned against the demand for socially oriented realism, and questioned the aversion towards imagination and fantasy which, it was argued, had characterized Swedish children’s literature since the late 1960s. An illustrative example is found in an article written by Ronny Ambjörnsson in the summer of 1981, in which he attacked the alleged dominance of the socio-realistic norm in the 1970s, and argued for another kind of children’s literature. In Ambjörnsson’s view, it was clear that Göran Palm’s call for more realistic literature in the early 1960s had become a major influence for the writers of children’s books. In light of this, Ambjörnsson states that the chil- dren’s literature of the 1970s had turned anti-idyllic and realistic at the expense of imagination and fairy tales (R. Ambjörnsson). In short, Ambjörnsson claimed that the fairy tale genre was “banned” from children’s literature during the 1970s, and he argued that this entailed undesirable effects for the reading child. In his view, the insight into societal problems strived for in socially orient- ed children’s books did not necessarily lead to liberation or change, it could just as easily result in resignation. Moreover, he argued, there are important aspects in life that cannot be described in the language of realism.
  • Tidskrift För Litteraturvetenskap 2013:1 Tidskrift För Litteraturvetenskap

    Tidskrift För Litteraturvetenskap 2013:1 Tidskrift För Litteraturvetenskap

    TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP 2013:1 TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP REDAKTÖRER Maria Andersson (ansv. utg.) & Per Anders Wiktorsson REDAKTION Hedvig Härnsten (prenumerationsansvarig), Erik van Ooijen, Adam Wickberg Månsson (recensionsansvarig), Lydia Wistisen (kassör), Magnus Öhrn REDAKTIONSRÅD Claes Ahlund (Åbo Akademi), Camilla Brudin Borg (Göteborg), Eva Hættner Aurelius (Lund), Mats Malm (Göteborg), Anders Mortensen (Lund), Dag Nordmark (Karlstad), Anders Olsson (Stockholm), Margareta Petersson (Växjö), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Rikard Schönström (Lund), Lars-Åke Skalin (Örebro), Boel Westin (Stockholm), Anders Öhman (Umeå) ADRESS Tidskrift för litteraturvetenskap, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm Hemsida: http://www.littide.su.se/forskning/tidskrift-for-litteraturvetenskap e-post: [email protected] TfL på Internet: http://ojs.ub.gu.se Tidskriften stöds av Vetenskapsrådet Tidskriften ges ut av Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Omslag, grafisk form & sättning: Richard Lindmark Tryck: Munkreklam AB, Munkedal ISSN: 1104-0556 TFL 2013:1 3 FRÅN REDAKTIONEN 5 AMELIE BJÖRCK METAFORER OCH MATERIALISERINGAR Om apor hos Vladimir Nabokov och Sara Stridsberg 21 OLLE WIDHE VÅLDETS PEDAGOGIK Krig och lek i svensk barnboks utgivning vid 1960-talets slut 39 JENS LOHFERT JØRGENSEN AFFEKT OG EFFEKT August Strindbergs sensoriske skriftpraksis i Inferno 53 ADAM
  • Lisa Bjärbo Tilldelas Astrid Lindgren-Priset 2018

    Lisa Bjärbo Tilldelas Astrid Lindgren-Priset 2018

    Lisa Bjärbo tilldelas Foto: Leif Hansen Astrid Lindgren-priset 2018 Författaren Lisa Bjärbo tilldelades idag Astrid Lindgren-priset för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen med motiveringen: ”För ett mångsidigt, insiktsfullt och lovande författarskap som inte räds svåra ämnen, och som med hög trovärdighet skapar stora läsupplevelser för barn i alla åldrar.” Lisa Bjärbo, född 1980, är journalist och författare. Hon släppte sin första ungdomsroman Det är så logiskt alla fattar utom du år 2010. Sedan dess har det blivit en rad roliga och sorgliga nutidsförankrade böcker om vardag, relationer och känslor för barn och unga i olika åldrar. Lisa Bjärbo som är aktuell med boken Viggo och rädslolistan, tar barnets känslor och rädslor på allvar och både stora och små kan känna igen sig i en här fina vardagsskildringen. – Jag satt på ett trångt pendeltåg utan täckning när meddelandet om att jag vunnit det här priset försökte ta sig fram till mig genom novemberdimman. När jag till slut fattade vad det var frågan om ploppade hjärtat nästan ut genom öronen. För en smålänning som växt upp fullständigt marinerad i Astrid Lindgrens berättelser, lekar, miljöer och tankar är det här nästan större än rymden. Jag är så extremt glad. SÅ EXTREMT GLAD, säger Lisa Bjärbo. – Jag har enorm respekt för Astrid. Hennes barnperspektiv, hennes blick, hennes humor och allvar, hennes betydelse för svensk barnlitteratur, både som förläggare och författare. Det låter så platt, för det är så många som sagt det förut. Men vare sig vi fattar det eller inte är vi väldigt många som har Astrid Lindgren att tacka för mycket, fortsätter Lisa Bjärbo.
  • Olle Widhe, »Max Lundgren and the Development of Children's Rights In

    Olle Widhe, »Max Lundgren and the Development of Children's Rights In

    !" LIR.JOURNAL.9(17) """"""""""""""""! " Olle Widhe, »Max Lundgren and the Development of Children’s Rights in Swedish Children’s Literature around ’68« " ABSTRACT """"""""""""""""""""""" The purpose of this article is to explore the relationship between left-wing children’s literature and the concept of children and children’s rights in Sweden around ’68. The main focus is on the picture book Sagan om Lotta från Dösjöbro (1969) [The Fairy tale of Lotta from Dösjöbro], by the Swedish children’s book author Max Lundgren (1937–2005) and the illustrator Fibben Hald (1933–). This picture book is analysed against the backdrop of the debate about state-funded picture books that Max Lundgren prompted shortly after its publication. Taking my cue from Kimberley Reynolds’s Radical Children’s literature (2007), I argue that the verbal and the visual in radical picture books of this kind can be said to stimulate aesthetic and social innovation, and thus pave the way for the transformation of culture and concepts such as childhood, children’s subjectivity and children’s rights. Portrayals of power relations between children and adults in children’s literature can therefore be said to generate social norms when it comes to interaction between adults and children; and these norms are of considerable importance for the development of a children’s rights discourse. This seems to be especially true regarding the picture book, because adults and children tend as a rule to read picture books, and look at the pictures therein, together. " Olle Widhe is Associative Professor in Comparative Literature at the University of Gothenburg. His main research concerns children’s literature, the teaching of literature, reader-response aesthetics, and the ethics of literature.
  • Vinnare Av Nils Holgersson-Plaketten

    Vinnare Av Nils Holgersson-Plaketten

    Vinnare av Nils Holgersson-plaketten 2018 Lisa Lundmark för Haj-Jenny 2017 Elisabeth Östnäs, trilogin Sagan om Turid 2016 Frida Nilsson, Ishavspirater 2015 Camilla Lagerqvist för Uppdraget 2014 Anna Höglund för Om detta talar man endast med kaniner 2013 Lisa Bjärbo för Allt jag säger är sant 2012 Anna Ehring för Klickflippar och farligheten och Den stora kärleksfebern 2011 Mårten Melin för Som Trolleri 2010 Cilla Naumann för Kulor i hjärtat 2009 Maud Mangold för Pärlor till pappa 2008 Mikael Engström för Isdraken 2007 Cannie Möller för samlad produktion 2006 Kajsa Isakson för Min Ella 2005 Petter Lidbeck för En dag i prinsessan Victorias liv 2004 Douglas Foley för shoo bre 2003 Åsa Lind för Sandvargen 2002 Wilhelm Agrell för Dödsbudet 2001 Janne Lundström för Morbror Kwesis vålnad 2000 Stefan Casta för Spelar död: Kims bok 1999 Annika Thor för Havets djup 1998 Moni Nilsson-Brännström för Bara Tsatsiki 1997 Per Nilsson för Anarkai 1996 Helena Dahlbäck för Jag Julia och Min läsebok 1995 Inger Edelfeldt för Gravitation (novell) 1994 Thomas Tidholm för Förr i tiden i skogen 1993 Sonja Hulth för Barnens svenska historia 1992 Viveca Sundvall för Eddie och Maxon Jaxon 1991 Henning Mankell för Hunden som sprang mot en stjärna 1990 Annika Holm för Amanda! Amanda! 1989 Mats Wahl för Maj Darlin 1988 Ulf Stark för Jaguaren 1987 Monica Zak för Pumans fötter 1986 Peter Pohl för Janne, min vän 1985 Mats Larsson för Trollkarlen från Galdar 1984 Ulf Nilsson för berättelserna Lilla syster kanin och En kamp för frihet 1983 Hans Erik Engqvist för hans samlade
  • En Ny Förening Är Nödvändig” – Bis 1969–2009

    En Ny Förening Är Nödvändig” – Bis 1969–2009

    ”En ny förening är nödvändig” – BiS 1969–2009 Bibliotek i Samhälle Innehåll 5 Förord 10 Tidiga BiS – Hur allting började ”En anda av optimism och framtidstro genomsyrar synen på bibliotek” 32 Ingrid Atlestam, Fyrtio år i vänsterfil 36 Olaf Berggren, Till minne av BiS 40-årsjubileum – minnen och annat 42 Barbro Thomas, Biblioteksarbetaren Ellen 47 Åse Hedemark, BiS betydelse i mediedebatten under 1970-talet 56 Lokala BiS och BiS-profiler ”Jag kom i träskor, jeans, indisk skjorta med speglar och FNL-märke” 58 Gunnel Atlestam, BiS i Göteborg 61 Gunnel Atlestam, Intervju med Ingrid Atlestam 65 Gunnel Atlestam, Intervju med Berith Backlund 67 Gunnel Atlestam, Intervju med Ann-Christine Brunnström ”En ny förening är nödvändig” – BiS 1969–2009 68 Gunnel Atlestam, Intervju med Stefan Littorin 70 Bibbi Eriksson & Kerstin Rydsjö, Exemplet Nybro Redaktör Karin Fahller 72 Lena Lundgren & Mats Myrstener, BiS lokalgrupp i Utg. av föreningen Bibliotek i Samhälle 2009 Stockholm www.foreningenbis.org 78 Maud Ekman, Eskilstuna i backspegeln 83 Majken Magnusson, Eva Näslund, Aase Bang & Sonja ISBN 978-91-633-4778-8 Andersson, BiS i Värmland 86 Maud Hell, Samtal med Finn Hagberg i Lund © Bibliotek i Samhälle och författarna 89 Ulf Larson, Olaf Privileggio Berggren 90 Mats Myrstener, Jan Gustafsson – BiS-bibliotekarie hela livet Layout Jonas Bäckman Tryckeri 92 Sociala BiS – Arbete, lek, fritid Omslagsbild Ulf Larson ”BiS-festerna var ju alltid värda att gå på” Skriften kan beställas från [email protected] 94 Frida, Ellen & Maja Wettmark, BiS-barn på läger 98 Ulf Larsson, Alla dessa möten 100 Ulf Larsson, Resa med Olaf – ett vänporträtt 3 104 BiS kärnfrågor Förord ”Så mycket tid, kraft och arbete som har lagts ned under åren…” 106 Birgitta Forsman, BiS och yttrandefriheten 109 Sara Lindwall, BiS på alternativjakt 112 Lena Lundgren, BiS och barnen 119 Tommy Sundin, Tummen i ögat på Btj 124 Lennart Wettmark, bis – 180 nummer senare.
  • Library Homework Centers Pura Belpré, Sibert Award Speeches

    Library Homework Centers Pura Belpré, Sibert Award Speeches

    Childrenthe journal of the Association for Library Service to Children &LibrariesVolume 6 Number 3 Winter 2008 ISSN 1542-9806 Library Homework Centers 50 East Huron Street, Chicago, Illinois 60611 Pura Belpré, Sibert Award Speeches • Welcome to Storyville! ADDRESS SERVICE REQUESTED NONPROFIT ORG. U.S. POSTAGE PAID HANOVER, PA PERMIT NO. 4 Table Contents● ofVolume 6, Number 3 Winter 2008 Notes 30 Storyville USA Library Mini-Town Bustles in Baltimore 2 Editor’s Note Ruth Schaefer Sharon Verbeten 33 Setting Up Camp 2 Executive Director’s Note Prepping the Library for Science Camps Diane Foote Linda Staskus Award Speeches 37 The Flowered Couch 4 Pura Belpré Illustrator Award A Foundation for Early Literacy Yuyi Morales and a Haven from Storms Heather McNeil 6 Pura Belpré Author Award Margarita Engle 41 Picturing the Child in Nineteenth- Century Literature 8 Sibert Award The Artist, the Child, and a Changing Peter Sís Society Jacquelyn Spratlin Rogers 10 May Hill Arbuthnot Honor Lecture David Macaulay Departments 47 Research and Development Column Features Toddling Toward Technology 16 A Novel Approach Gaye Hinchliff, ALSC Research and Development Committee Library Builds House from Weeded Books Nancy J. Snyder 50 Managing Children’s Services Column 18 From Potty Training to Parents The ABCs of Advocacy Childhood Issues in Swedish Picture Books Meg Smith, ALSC Managing Children’s Services Committee Heather Norquist 52 Children and Technology Column 23 Illustrated Fiction Tots to Tweens The Conundrum of Shelving Madeline Walton-Hadlock, ALSC Children and Technology Committee Ellen Pozzi 49 Call for Referees 24 Dewey in the Land of Disney 56 ALSC News ALA Anaheim Photospread 58 Index to Advertisers 60 Index to Volume 6 25 Measuring the Effectiveness of 64 The Last Word Homework Centers in Libraries Marilyn Sobotincic Celia Huffman and Robert J.
  • Vinnare Av Nils Holgersson-Plaketten

    Vinnare Av Nils Holgersson-Plaketten

    Vinnare av Nils Holgersson-plaketten 2019 Helena Hedlund för Det fina med Kerstin 2018 Lisa Lundmark för Haj-Jenny 2017 Elisabeth Östnäs, trilogin Sagan om Turid 2016 Frida Nilsson, Ishavspirater 2015 Camilla Lagerqvist för Uppdraget 2014 Anna Höglund för Om detta talar man endast med kaniner 2013 Lisa Bjärbo för Allt jag säger är sant 2012 Anna Ehring för Klickflippar och farligheten och Den stora kärleksfebern 2011 Mårten Melin för Som Trolleri 2010 Cilla Naumann för Kulor i hjärtat 2009 Maud Mangold för Pärlor till pappa 2008 Mikael Engström för Isdraken 2007 Cannie Möller för samlad produktion 2006 Kajsa Isakson för Min Ella 2005 Petter Lidbeck för En dag i prinsessan Victorias liv 2004 Douglas Foley för shoo bre 2003 Åsa Lind för Sandvargen 2002 Wilhelm Agrell för Dödsbudet 2001 Janne Lundström för Morbror Kwesis vålnad 2000 Stefan Casta för Spelar död: Kims bok 1999 Annika Thor för Havets djup 1998 Moni Nilsson-Brännström för Bara Tsatsiki 1997 Per Nilsson för Anarkai 1996 Helena Dahlbäck för Jag Julia och Min läsebok 1995 Inger Edelfeldt för Gravitation (novell) 1994 Thomas Tidholm för Förr i tiden i skogen 1993 Sonja Hulth för Barnens svenska historia 1992 Viveca Sundvall för Eddie och Maxon Jaxon 1991 Henning Mankell för Hunden som sprang mot en stjärna 1990 Annika Holm för Amanda! Amanda! 1989 Mats Wahl för Maj Darlin 1988 Ulf Stark för Jaguaren 1987 Monica Zak för Pumans fötter 1986 Peter Pohl för Janne, min vän 1985 Mats Larsson för Trollkarlen från Galdar 1984 Ulf Nilsson för berättelserna Lilla syster kanin och En kamp för
  • Översättning För En Ny Generation Nordisk Barn- Och Ungdomslitteratur På Export

    Översättning För En Ny Generation Nordisk Barn- Och Ungdomslitteratur På Export

    Översättning för en ny generation Nordisk barn- och ungdomslitteratur på export Valérie Alfvén, Hugues Engel & Charlotte Lindgren (red.) Valérie Alfvén, Hugues Engel & Charlotte Lindgren (red.) Nr: 2015:03 Högskolan Dalarna, Kultur och Lärande, arbetsrapport nr 2015:03 ISBN: 978-91-85941-92-6 ISSN: 1403-6878 © Författarna 2 Översättning för en ny generation Nordisk barn- och ungdomslitteratur på export Valérie Alfvén, Hugues Engel & Charlotte Lindgren (red.) 3 4 Innehållsförteckning Förord ................................................................................................................................... 7 Charlotte Lindgren DEL 1: HISTORISKA ÖVERSIKTER .......................................................................................... 9 Akademiska studier av översättning av barn- och ungdomslitteratur: en historisk översikt med fokus på Sverige och Frankrike ................................................................ 11 Charlotte Lindgren Plúpp fer til Íslands – 100 år av svensk barnboksexport till sagoön ............................. 19 Martin Ringmar Svenska barnböcker i Japan .............................................................................................. 27 Masako Hayakawa Thor DEL 2: ÖVERSÄTTNINGSSTRATEGIER OCH MOTTAGANDE ....................................... 35 Hur översätts oprovocerat våld i ungdomslitteratur från svenska till franska? En empirisk studie ............................................................................................................. 37 Valérie Alfvén och
  • Svensk Litteraturhistorisk Bibliografi 1984

    Svensk Litteraturhistorisk Bibliografi 1984

    Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 107 1986 Svenska Litteratursällskapet Distribution: Almqvist & Wiksell International, Stockholm Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel. REDAKTIONSKOMMITTÉ Göteborg: Lars Lönnroth Lund: Louise Vinge, Ulla-Britta Lagerroth Stockholm: Inge Jonsson, Kjell Espmark, Vivi Edström Umeå: Sverker R. Ek Uppsala: Thure Stenström, Lars Furuland, Bengt Landgren Redaktör: Docent Ulf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Humanistiskt-Samhällsvetenskapligt Centrum, Box 513, 75120 Uppsala Utgiven med understöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet Bidrag till Samlaren bör vara maskinskrivna med dubbla radavstånd och eventuella noter skall vara samlade i slutet av uppsatsen. Titlar och citat bör var väl kontrollerade. Observera att korrekturändringar inte kan göras mot manuskriptet. ISBN 91-22-00884-5 (häftad) ISBN 91-22-00886-1 (bunden) ISSN 0348-6133 Printed in Sweden by Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala 1987 Svensk litteraturhistorisk bibliografi 103 ( 1984) Upprättad av Christina Friström Bibliografin upptar verk om svenska och finlandssvenska Se avd. 2: Björck, Staffan. Svenska språkets skönheter författare, om svenska litterära förhållanden och ström­ ningar, dessutom redovisas recensionerna. Skönlitterära Se avd. 2: Meurling, Per, Den goda tonens pingviner ... verk och deras recensioner redovisas ej, såvida det ej rör 9. sig om en textkritisk eller kommenterad utgåva. Svenska Se avd. 7. Fröding, Gustaf: Szczepanski, Jan, Litteratur verk om utländska skönlitterära författare och förhållan­ om Gustaf Fröding. den medtages ej. Oförändrade upplagor medtages ej. Se avd. 7, Strindberg, August: Landquist, John, John Landquist om Strindberg ... 1. Bibliografi 2. Allmänt Bibliografi over norsk litteraturforskning 1983.