DOCSLIB.ORG

Bibelns Lära Om Kristus Provokation Och Inspiration Sjöberg, Birthe; Vulovic, Jimmy

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bibelns Lära Om Kristus Provokation Och Inspiration Sjöberg, Birthe; Vulovic, Jimmy Bibelns lära om Kristus provokation och inspiration Sjöberg, Birthe; Vulovic, Jimmy 2012 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Sjöberg, B., & Vulovic, J. (Red.) (2012). Bibelns lära om Kristus: provokation och inspiration. (Absalon : skrifter / utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund; Vol. 30). Litteraturvetenskap, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 BIBELNS LÄRA OM KRISTUS PROVOKATION OCH INSPIRATION BIBELNS LÄRA OM KRISTUS PROVOKATION OCH INSPIRATION Redaktörer Birthe Sjöberg & Jimmy Vulovic ABSALON Skrifter utgivna vid Språk- och litteraturcentrum i Lund Litteraturvetenskap Box 201 221 00 LUND ! Författarna och Språk- och litteraturcentrum i Lund Litteraturvetenskap Redaktion för skriftserien: Birthe Sjöberg (red), Lars Gustaf Andersson, Anders Palm, Johan Stenström, Jenny Westerström Omslagsbild: Annibale Carracci, Corpus Christi Layout: Birthe Sjöberg ISSN 1102-5522 ISBN 978-91-88396-29-0 Tryck: Lunds universitet, Media-Tryck LUND 2012 Innehåll Förord 7 Ulla-Britta Lagerroth: ”Jag hade naturligtvis läst Rydbergs Bibelns lära om Kristus i min ungdom…”. Arvet från Rydberg lyft av Selma Lagerlöf 9 Birthe Sjöberg: ”jag har ingenting att lära av honom” August Strindbergs förhållande till Viktor Rydberg 29 Jimmy Vulovic: Provocerande inspiration Nationalsocialistiskt (miss)bruk av ett författarskap 35 Svante Nordin: Viktor Rydberg, filosofin och historiens slut 49 Anders Jarlert och Alexander Maurits: Kants rätta arftagare och den äkta bibelteologien – Viktor Rydbergs lära om Kristus 61 Catharina Stenqvist: Viktor Rydbergs existentiella val 77 Bo Claesson: Vandraren i mening och tröstlöshet, mörker och ljus 91 Andreas Hedberg: Modernitetens lära om Kristus 109 Tore Lund: Den opartiske reformatorn. Retoriska strategier i Bibelns lära om Kristus 115 Birthe Sjöberg: Rydbergs texter omkring Bibelns lära om Kristus 147 Erland Lagerroth: ”Monism” – en tredje utväg 163 Litteratur 167 Medarbetarpresentationer 175 Personregister 179 Absalonserien 183 Förord Det är nu 150 år sedan Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus. Samvets- grann undersökning publicerades. Redan samma år, dvs. 1862, kom den andra upplagan. En anledning till detta andra tryck var att tidningen Wäkta- ren hade reagerat med kraft mot Rydbergs avhandling. Bibelns lära om Kristus inleds med följande tydliga syfte: ”Ändamålet med denna afhandling är att utröna huruvida kyrkans lära om Kristus öfve- rensstämmer med nya testamentets.” Rydberg kommer fram till att så inte är fallet. Treenighetsläran har inte någon grund i Nya testamentet, Kristus är inte Gud, han är idealmänniskan. Rydbergs slutsatser anklagades för att utgöra ett dråpslag mot kristendo- mens kärna. I Wäktaren skräddes inte orden. Man hade redan sett exempel på vilka mörka tvivel och hemska strider boken ”uppväckt i svaga mennis- kohjertan”. Skribenten fortsätter: Må författaren ”besinna detta” innan han fortsätter på den ”farliga bana” han nu beträtt. ”O!”, utropar han, ”att han ville använda sina ädla gåfvor till fäderneslandets nytta i stället för att så- som nu rikta dem på dess förderf genom att anfalla dess religion, alla sam- hällens grundval!” Nej måtte författaren till en sådan skrift dränkas i havet, föreslår han med hjälp av följande citat från Matteusevangeliet: ”Men hvil- ken som förargar en af dessa små som tro på mig, honom vore bättre, att en qvarnsten vore bunden vid hans hals och han sänktes ned i hafsens djup.” Det var tveklöst så att Bibelns lära om Kristus fick stor betydelse för många i Rydbergs samtid men också under de följande åren, ja, ända in i vår tid. År 1907 kom den 7:e upplagan, vilket ger oss en uppfattning om hur väl spridd Bibelns lära om Kristus blev. Den väckte starka känslor ge- nom att provocera och inspirera många. Rydberg kallades antingen för ”antikrist” eller ”reformator”. I den här antologin behandlas några områden där Rydbergs skrift har provocerat till debatt eller inspirerat till nya idéer. Bidragen är disponerade så att de första, skrivna av Ulla-Britta Lagerroth, Birthe Sjöberg och Jimmy Vulovic, tar upp betydelsen av Bibelns lära om Kristus för andra författare och personer verksamma i offentligheten. Den andra gruppens bidrag, för- 7 Förord fattade av Svante Nordin, Anders Jarlert, Alexander Maurits, Catharina Stenqvist och Bo Claesson, har det gemensamt att de bland annat placerar Rydbergs avhandling i en filosofisk, teologisk, kyrkohistorisk, existentiell och idéhistorisk kontext samt pekar på hans betydelse för dessa områden. Den tredje gruppens bidrag, från Tore Lund, Andreas Hedlund och Birthe Sjöberg, har det gemensamt att de belyser hur Rydberg skapade sina texter men också hur hans religionsuppfattning utgör en naturlig del av hans sam- hällssyn. Det sista bidraget, som är skrivet av Erland Lagerroth, lyfter fram några av Rydbergs viktigaste frågor och pekar på hur dessa behandlas i dag. Antologins författare får en närmare presentation i slutet av boken. För den som är intresserad av att ta del av Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus kan göra det genom att gå till http://litteraturbanken.se/#!forfattare/ RydbergV/titlar/BibelnsLaraOmKristus. Lund 22 oktober 2012 Birthe Sjöberg & Jimmy Vulovic 8 ”Jag hade naturligtvis läst Rydbergs Bibelns lära om Kristus i min ungdom…” Arvet från Rydberg lyft av Selma Lagerlöf Ulla-Britta Lagerroth Det är i ett brev, skrivet på Mårbacka den 27 april 1930 och ställt till fri- herrinnan Henriette Coyet på Torup, som Selma Lagerlöf informerar om sin tidiga bekantskap med Viktor Rydbergs bibelkritik. Angelägen om att denna sent i livet nyvunna vän i Skåne skall få så god insyn som möjligt i vad som rör sig i hennes inre, vill Lagerlöf i brevet bekänna, hur hon gene- rellt förhåller sig till tro och otro: […] när man läser mina böcker, så kan man nog tro, att jag är ganska god kristen. Det är en rätt så egen historia. Jag hade naturligtvis läst Rydbergs Bibelns lära om Kristus i min ungdom, och jag hade, medan jag studerade i Stockholm, fått umgås med riktiga fritänkare, så att jag hade nog kommit långt bort från allt vad religion hette. Men så hände sig under de många år som jag kämpade för att lära mig för- fatta, att jag märkte, att den torra förståndstron inte passade mig. Om jag inte fick skriva om under, om det övernaturliga, så dög jag till ingenting, och detta inre tvång förde mig tillbaka till att tro, att det dock måste finnas en annan värld. Nå- gon religion bland de många, som finnas, har jag inte funnit, som jag kan sluta mig till. Men där jag råkar på tro på Gud och odödlighet, där tycker jag, att jag tillföres liv, det ger mig växtkraft, hjälper mig, medan otro på något sätt gör mig maktlös, dödar det intuitiva livet.1 Också senare på 1930-talet, det decennium som blev hennes sista innan hon gick bort i mars 1940, 81 år gammal, skall Selma Lagerlöf ha yttrat sig på samma sätt om Bibelns lära om Kristus i en intervju, som Harald Schil- ler under ett besök på Mårbacka gjorde med henne. Enligt Schiller under- strök hon då, hur det var denna skrift som en gång hade rivit ner hennes gamla tro och ”kommit henne att skapa sig en egen uppfattning av Kristus- gestalten”.2 Dessa sena bekännelser om den stora betydelse, som Rydbergs bibelkritik hade haft för henne, innebar emellertid inte något nytt utan låg helt i linje med tidigare uttalanden av henne, där hon upplyser om vad det 9 Ulla-Britta Lagerroth var som en gång kom att orsaka att hennes religiösa tro led vad hon i ett brev (till Emilia Rydberg) kom att benämna som ett ”skeppsbrott”. Naturligtvis har Selma Lagerlöfs beroende av Viktor Rydberg och där- med citaten ovan samt andra med liknande innebörd uppmärksammats i den akademiska Lagerlöf-forskning, som började blomstra på 1950-talet och inom loppet av några år resulterade i en rad doktorsavhandlingar, i vil- ka grunden lades till en djupare förståelse av vad som kunnat påverka hen- nes livsåskådning och hur den reflekteras i hennes författarskap. Redan i den första av dem, Bengt Eks Selma Lagerlöf efter Gösta Ber- lings saga 1951, inventeras då tillgängliga vittnesmål om Lagerlöfs förhål- lande till Rydberg, utvärderas vad hans bibelkritik men också hans sociala engagemang betytt för henne samt görs följande sammanfattning: ”Det är humanismens arv Selma Lagerlöf för vidare efter Viktor Rydberg i svensk litteratur. Hennes kamp i verk efter verk mot den religiösa fanatismen är ett direkt arv från Rydberg. Såsom Rydberg brännmärker den religiösa trång- syntheten och fanatismen i t.ex.
Load more

Recommended publications
  • Teutonic Mythology: Gods and Goddesses of the Northland
    TTeeuuttoonniicc MMyytthhoollooggyy Gods and Goddesses of the Northland by Viktor Rydberg IN THREE VOLUMES Vol. II NORRŒNA SOCIETY LONDON - COPENHAGEN - STOCKHOLM - BERLIN - NEW YORK 1907 TABLE OF CONTENTS VOLUME II 53. Myth in Regard to the Lower World — 353 54. Myth Concerning Mimer’s Grove — 379 55. Mimer’s Grove and Regeneration of the World — 389 56. Gylfaginning’s Cosmography — 395 57. The Word Hel in Linguistic Usage — 406 58. The Word Hel in Vegtamskvida and in Vafthrudnersmal — 410 59. Border Mountain Between Hel and Nifelhel — 414 60. Description of Nifelhel — 426 61. Who the Inhabitants of Hel are — 440 62. The Classes of Beings in Hel — 445 63. The Kingdom of Death — 447 64. Valkyries, Psycho-messengers of Diseases — 457 65. The Way of Those who Fall by the Sword — 462 66. Risting with the Spear-point — 472 67. Loke’s Daughter, Hel — 476 68. Way to Hades Common to the Dead — 482 69. The Doom of the Dead — 485 70. Speech-Runes Ords Tírr Námæli — 490 71. The Looks of the Thingstead — 505 72. The Hades Drink — 514 73. The Hades Horn Embellished with Serpents — 521 74. The Lot of the Blessed — 528 75. Arrival at the Na-gates — 531 76. The Places of Punishment — 534 77. The Hall in Nastrands — 540 78. Loke’s Cave of Punishment — 552 79. The Great World-Mill — 565 80. The World-Mill — 568 81. The World-Mill makes the Constellations Revolve — 579 82. Origin of the Sacred Fire — 586 83. Mundilfore’s Identity with Lodur — 601 84. Nat, Mother of the Gods — 608 85.
    [Show full text]
  • Mythological Researcher and Author
    From “Viktor Rydberg, En Lefnadsteckning” by Karl Warburg, 1900. Translated by William P. Reaves © 2003 pg. 472 Mythological Researcher and Author A coincidence that became quite fateful for Rydberg’s philosophical work as well as for his poetry, at the beginning of 1880s turned his attention to Nordic mythology, which quickly proceeded to capture his soul for nearly a decade. Rydberg’s mind had long been interested in Old Norse studies. One expression of this was his interest in rune research. It captivated him in two ways: because of its patriotic significance and its quality to offer up riddles to a mind inclined to them. By 1863, he had written an article in the Handelstidning about the Gisseberg Stone. During the 1870s, he occupied himself with the mysteries of rune-interpretation and corresponded, among other things, with the shrewd and independent-thinking researcher E. Jenssen about his interpretations of the Tanum, Stentoften, and Björketorp runestones, whose translations he made public partly in contribution to Götesborg’s and Bohuslän’s ancient monuments (the first installment), and partly in the Svenska Forneminnesföreningens tidskrift [―Journal of Swedish Ancient Monuments‖], 1875.1 The Nordic myths were dear to him since childhood –a passage from the Edda’s Völuspá, besides his catechism, had constituted his first oral-reading exam. During his years as a student he had sought to bring Saxo’s and the Edda’s information into harmony and he had followed the mythology’s development with interest, although he was very skeptical toward the philosophical and nature-symbolic interpretations that appeared here and there, not least in Grundtvigian circles.
    [Show full text]
  • A Christmas Poem by Viktor Rydberg
    Tomten A Christmas Poem by Viktor Rydberg INTRODUCTION The Christmas poem, Tomten, by Viktor Rydberg is one of the most popular ones in Finland and Sweden. I recall having to learn this in grade school; each student was assigned some verses so we could recite the full poem by heart in class. During Christmas it was often read in the radio. This text of the poem is shown in Swedish, English and Finnish. You can listen to the traditional recital in Swedish, see a movie in Swedish with English subtitles and listen to it in a song in Finnish. The pictures used here of Tomten are from “Tonttula” in the village of Larsmo in Finland, between Karleby and Jakobstad. I have included a relationship list showing how Viktor Rydberg is one of our distant cousins. Tomte From Wikipedia, the free encyclopedia A tomte, nisse or tomtenisse (Sweden) or tonttu (Finland) is a humanoid mythical creature of Scandinavian folklore. The tomte or nisse was believed to take care of a farmer's home and children and protect them from misfortune, in particular at night, when the housefolk were asleep. The tomte/nisse was often imagined as a small, elderly man (size varies from a few inches to about half the height of an adult man), often with a full beard; dressed in the everyday clothing of a farmer. The Swedish name tomte is derived from a place of residence and area of influence: the house lot or tomt. Nisse is the common name in Norwegian, Danish and the Scanian dialect in southernmost Sweden; it is a nickname for Nils, and its usage in folklore comes from expressions such as Nisse god dräng ("Nisse good lad", cf.
    [Show full text]
  • Universitetet Som Arena
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 97 Universitetet som arena av Carl Frängsmyr 2013 © Carl Frängsmyr och Uppsala universitet 2013 ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8600-6 Formgivning och sättning: Martin Högvall och Petra Wåhlin, Grafisk service, Uppsala universitet Bildredaktör: Liv Karlsson Enbom, Södra tornet kommunikation AB Huvudtexten satt med Berling Antiqua Tr yck: Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås, 2013 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, 751 20 Uppsala Innehåll Förord ........................................................................................................................................... 13 Inledning ..................................................................................................................................... 15 17–18 maj 1887 Invigningsfestligheterna ....................................................................................................... 31 10 april 1888 Bjørnstjerne Bjørnson om sedlighetsfrågan ................................................................. 35 3 mars 1889 Andakter i universitetet ...................................................................................................... 37 27 mars 1889 Brandes, Sahlin och tankens frihet ................................................................................. 39 4 september 1889 Orientalistkongressen på besök ....................................................................................... 41 28
    [Show full text]
  • Romantic and Realistic Impulses in the Dramas of August Strindberg
    Romantic and realistic impulses in the dramas of August Strindberg Item Type text; Thesis-Reproduction (electronic) Authors Dinken, Barney Michael Publisher The University of Arizona. Rights Copyright © is held by the author. Digital access to this material is made possible by the University Libraries, University of Arizona. Further transmission, reproduction or presentation (such as public display or performance) of protected items is prohibited except with permission of the author. Download date 25/09/2021 13:12:12 Link to Item http://hdl.handle.net/10150/557865 ROMANTIC AND REALISTIC IMPULSES IN THE DRAMAS OF AUGUST STRINDBERG by Barney Michael Dinken A Thesis Submitted to the Faculty of the DEPARTMENT OF DRAMA In Partial Fulfillment of the Requirements For the Degree of MASTER OF ARTS In the Graduate College THE UNIVERSITY OF ARIZONA 19 8 1 STATEMENT BY AUTHOR This thesis has been submitted in partial fu lfillm e n t of re­ quirements for an advanced degree at The University of Arizona and is deposited in the University Library to be made available,to borrowers under rules of the Library. Brief quotations from this thesis are allowable without special permission, provided that accurate acknowledgment of source is made. Requests fo r permission for extended quotation from or reproduction of this manuscript in whole or in part may be granted by the head of the major department or the Dean of the Graduate College when in his judg­ ment the proposed use of the material is in the interests of scholar­ ship, In a ll other instances, however, permission must be obtained from the author.
    [Show full text]
  • Ärkebiskop Under Händelserika År
    Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2008:2 ”Tills du återupprättat helgedomarna” Skara stiftshistoriska sällskap ger nu ut ytterligare en bok De fl itigast anlitade arkitekterna under denna tid var Axel i sin skriftserie, nr. 37. Titeln är: Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. ”Tills du återupprättat helgedomarna.” Kyrkorestaure- Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kun- ringar i Västergötland 1920 – 1960. Författare är Bygg- skapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinven- nadsantikvarie Robin Gullbrandsson. tering har skapat och som fi nns inlagt i Riksantikvarie- ämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen Den undersökta perioden omfattar restaureringar under tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av perioden 1920 – 1960. De är många. Bara under åren 1934 byggnaderna i sig själva. -39 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-52 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna. av nyskapande renoveringar. Om denna betydande epok fi nns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaure- Boken omfattar 208 sid. och är rikt ill. Bilden visar S:t ringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska Olofs kyrka i Falköpings interiör vid kyrkans senaste kyrkorummen. renovering. J A Ekman - Ärkebiskop under händelserika år När västgötasonen Johan August Ekman i Ekman vid Skara gymnasium och avlade januari 1901 tillträdde som ärkebiskop år 1865 mogenhetsexamen med goda befann sig Svenska kyrkan i ett svårare betyg.
    [Show full text]
  • MA Ritgerð in Search of Askr Yggdrasill
    MA ritgerð Norræn trú In Search of askr Yggdrasill A Phenomenological Approach to the Role of Trees in Old Nordic Religions Jan Aksel Harder Klitgaard Leiðbeinandi: Terry Adrian Gunnell Júní 2018 In Search of askr Yggdrasill A Phenomenological Approach to the Role of Trees in Old Nordic Religions Jan Aksel Harder Klitgaard Lokaverkefni til MA–gráðu í Norrænni trú Leiðbeinandi: Terry Adrian Gunnell 60 einingar Félags– og mannvísindadeild Félagsvísindasvið Háskóla Íslands Júni, 2018 In Search of askr Yggdrasill Ritgerð þessi er lokaverkefni til MA-gráðu í Norrænni trú og er óheimilt að afrita ritgerðina á nokkurn hátt nema með leyfi rétthafa. © Jan Aksel Harder Klitgaard, 2018 Prentun: Háskólaprent Reykjavík, Ísland, 2018 Abstract This thesis contains a study of the role of trees in Old Nordic religions during the Iron Age and Viking Age from a phenomenological and comparative perspective and includes three discussion chapters, each with its own main topic: the world-tree; trees as people and vice versa; and real living trees. It has been conducted in order to clarify certain issues regarding how ancient Scandinavians might have perceived the world and then in particular trees, metaphysical trees and real trees. In the discussion chapters, the thesis reflects upon narratives in the extant written source material which would have been part of the phenomenology of trees, in the light of the ever-growing bulk of archaeological material reflecting remnants of symbolic and ritualistic behaviour relating to trees. The project argues that we need to sidestep with our modern perception of the world if we wish to understand how trees might have been understood in a religious sense in the Old Nordic world.
    [Show full text]
  • Scripta Islandica 63/2012
    SCRIPTA ISLANDICA ISLÄNDSKA SÄLLSKAPETS ÅRSBOK 63/2012 REDIGERAD AV VETURLIÐI ÓSKARSSON under medverkan av Pernille Hermann (Århus) Mindy MacLeod (Melbourne) Else Mundal (Bergen) Guðrún Nordal (Reykjavík) Rune Palm (Stockholm) Heimir Pálsson (Uppsala) UPPSALA, SVERIGE © Författarna och Scripta Islandica 2012 ISSN 0582-3234 Sättning: Marco Bianchi urn:nbn:se:uu:diva-174493 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-174493 Innehåll SILVIA HUFNAGEL, Icelandic society and subscribers to Rafn’s Fornaldar sögur nordr landa . 5 GUÐRÚN KVARAN, Nucleus latinitatis og biskop Jón Árnasons orddannelse . 29 HEIMIR PÁLSSON, Om källor och källbehandling i Snorris Edda. Tankar kring berättelser om skapelsen . 43 TRIIN LAIDONER, The Flying Noaidi of the North: Sámi Tradition Reflected in the Figure Loki Laufeyjarson in Old Norse Mythology . 59 LARS WOLLIN, Kringla heimsins—Jordennes krets—Orbis terra­ rum. The trans lation of Snorri Sturluson’s work in Caroline Sweden . 93 ÞORLEIFUR HAUKSSON, Implicit ideology and the king’s image in Sverris saga . 127 Recensioner OLOF SUNDQVIST, rec. av Annette Lassen, Odin på kristent per ga- ment. En teksthistorisk studie . 137 KIRSTEN WOLF, rec. av Rómverja saga, ed. Þorbjörg Helgadóttir . 141 Isländska sällskapet HEIMIR PÁLSSON & LASSE MÅRTENSSON, Berättelse om verk sam- heten under 2010 . 147 Författarna i denna årgång . 149 Icelandic society and subscribers to Rafn’s Fornaldar sögur nordrlanda SILVIA HUFNAGEL Literary criticism often focuses on authors and the production and mean- ing of literature, but tends
    [Show full text]
  • Akademiska Interiörer
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 119 Editor: Ulf Göranson Akademiska interiörer Carl Frängsmyr 2021 © AUU och Carl Frängsmyr 2021 Skyddsomslaget pryds av Uppsalakonstnären Carl Herman Wetterwiks målning av Västra Ågatan sedd från hamnen från 1935. Privat ägo. Fotograf: Mikael Wallerstedt. Utformning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Huvudtexten satt med Berling Antikva Tr yck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-513-1082-4 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426423 Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 7 En skandinavisk expedition till Uppsala 1843 ........................................................ 17 Professorn med det arga sinnet ..................................................................................... 39 Indien i Uppsala ................................................................................................................... 97 Experimentalfysiker och spektralanalytiker ......................................................... 123 Skandalstudenten som blev språkprofessor .......................................................... 147 Från Vega till Grand Hôtel ............................................................................................ 177 Professorsämbetet
    [Show full text]
  • Bengtson, Det Låg En Stad Vid Clara
    1 Annons i Nya Wermlands – Tidningen lördagen den 28 november 1885: ”Att min älskade make Bankdirektör Fritz Clarholm Onsdagen den 25 november afled vid 54 års ålder, djupt sörjd av mig, fyra söner, syskon, svärföräldrar och många vänner är det min smärtsamma pligt att tillkännagifva. Carlstad den 26 november 1885 Amelie Clarholm Född Pihlgren Sv. Psalmbok 481” (Denna annons placeras på försättsbladet som ett slags prolog.) GAMLE MAJOREN LILLIEHÖÖK - ETT MEMENTO Gamla eller Västra kyrkogården i Karlstad togs i bruk i maj 1800. Invigningsakten förrättades av vice pastorn Jan Branzell. Efter hand kom gravplatsen att utvidgas, inte minst till följd av kolerans härjningar. Vintergraven Meta stod färdig på hösten 1838; inga begravningar kunde äga rum så länge tjälen var kvar i marken. På våren begravdes sedan samtliga på en och samma dag. En procession hade den här kulna höstdagen utgått från domkyrkan till den lilla vita byggnaden med sin stora kopparurna i antik form på taket. Skolungdomen sjöng en psalm och biskop Agardh höll ett ”wackert tal om Döden och en bliwande uppståndelse” och talade om vintergraven som ”en vagga för evigheten”. Han fortsatte: ”Här, i denna vagga, skola vi sofva ännu en gång den lugna barnsliga sömnen, som vi ej njöto, så länge världens oro bestormade vårt bröst, och dess drömmar beveko vår själ. Detta rum är nu fridlyst för jordens stormar. Vid dess mur är gränsen för världens alla sträfvanden, för livets alla bekymmer, för mänsklighetens alla mödor. Utomkring denna mur ljuder sorlet af den svärmande människostacken. Härinom blott är tystnad. Detta rum är nu heligt genom 2 sig själft och genom sin bestämmelse.
    [Show full text]
  • {PDF EPUB} Myth and Fiction in Early Norse Lands by Ursula Dronke Ursula Dronke Obituary
    Read Ebook {PDF EPUB} Myth and Fiction in Early Norse Lands by Ursula Dronke Ursula Dronke obituary. Ursula Dronke, who has died aged 91, was an inspirational scholar and teacher of Old Norse literature, and a specialist in the sagas and poetry of medieval Iceland. In 1969, she published the first volume of her monumental edition of the Poetic Edda, a medieval anthology of the great Icelandic mythological and heroic poems. The second volume, published in 1997, includes her translation of the poem Völuspá, whose textual complexity and allusive obscurity are unparalleled. Völuspá is spoken by a mysterious prophetess, summoned, as it seems, by the god Odin, and she transmits, unwillingly, the arcane knowledge she alone knows: about the creation of the world (and a time even before that), and then about its end, Ragnarök, the great Norse apocalypse, which she describes in dramatic detail. Ursula, with endless patience, and after years of study, developed a confident understanding of the text's literary dynamic, with its interplay of mediumistic voices, and its sudden switches between past, present and future. For Old Norse scholars, Völuspá had been a challenge; Ursula restored it as a work of art. The third volume of the Poetic Edda went to press in Ursula's 90th year; the projected four volumes now remain incomplete. Nevertheless, this series has completely dominated Eddaic studies worldwide, with the sophistication of its literary analyses and the tremendous breadth of background knowledge brought to bear on the poetry. As Vigfússon reader in Old Icelandic literature and antiquities at Oxford University from 1976 to 1988, Ursula supervised many graduate students and I was privileged to be one of them; the vast majority have gone on to teach Old Norse-Icelandic at universities around the world.
    [Show full text]
  • Teutonic Mythology Vol. 1
    Teutonic Mythology Vol. 1 By Viktor Rydberg Teutonic Mythology Vol. 1 I. INTRODUCTION. A. THE ANCIENT ARYANS. 1. THE WORDS GERMAN AND GERMANIC. Already at the beginning of the Christian era the name Germans was applied by the Romans and Gauls to the many clans of people whose main habitation was the extensive territory east of the Rhine, and north of the forest-clad Hercynian Mountains. That these clans constituted one race was evident to the Romans, for they all had a striking similarity in type of body; moreover, a closer acquaintance revealed that their numerous dialects were all variations of the same parent language, and finally, they resembled each other in customs, traditions, and religion. The characteristic features of the physical type of the Germans were light hair, blue eyes, light complexion, and tallness of stature as compared with the Romans. Even the saga-men, from whom the Roman historian Tacitus gathered the facts for his Germania—an invaluable work for the history of civilisation— knew that in the so-called Svevian Sea, north of the German continent, lay another important part of Germany, inhabited by Sviones, a people divided into several clans. Their kinsmen on the continent described them as rich in weapons and fleets, and in warriors on land and sea (Tac.,Germ., 44). This northern sea-girt portion of Germany is called Scandinavia—Scandeia by other writers of the Roman Empire; and there can be no doubt that this name referred to the peninsula which, as far back as historical monuments can be found, has been inhabited by the ancestors of the Swedes and the Norwegians.
    [Show full text]